Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i 

Arboga kommun 

Beslut och rapporter 

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:91

Innehåll 

Kommunbeslut 

Verksamhetsrapporter: 

Förskoleverksamhet 

Skolbarnsomsorg 

Obligatorisk särskola (Gäddgårdsskolan) 

Vuxenutbildning 

Grundskolor: 

Brattbergsskolan 

Gäddgårdsskolan 

Götlunda skola 

Ladubacksskolan 

Medåkers skola 

Nybyholmsskolan 

Stureskolan 

Gymnasieskolor: 

Vasagymnasiet 

Bilaga

Arboga kommun 

Box 45 

732 21 Arboga 

Genomförd regelbunden tillsyn i Arboga kommun 

Inledning 

Beslut 

2009-09-17 

1 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Arboga kommun av förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas 

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 22 

april till den 3 juni 2009. 

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten 

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de 

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. 

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, 

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att 

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande 

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn/). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur 

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. 

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels 

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna 

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas 

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis 

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Arboga kommun genomfördes intervjuer 

med skolchef, biträdande skolchef, barn- och utbildningsnämndens ordförande, vice 

nämndordföranden samt företrädare för vissa stödfunktioner inom förvaltningen. 

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen har besökts, 

men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Beslut 

2009-09-17 

2 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för 

elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, 

personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifter i beslutet. 

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid den regelbundna tillsynen 

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande 

Förskoleverksamhet 531 

Skolbarnsomsorg 435 

Förskoleklass 152 

Grundskola 1370 

Obligatorisk särskola 27 

Gymnasieskola 315 

Gymnasiesärskola 0 

Kommunal vuxenutbildning 215 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 26 

Svenskundervisning för invandrare 95 

Källa: Uppgifter från Arboga kommuns kvalitetsredovisning 2008. 

Arboga kommun har drygt 13 000 invånare med Arboga som centralort. Under barn- 

och utbildningsnämnden i Arboga kommun sorterar förskoleverksamhet, förskoleklass, 

skolbarnsomsorg, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasium och vuxenutbildning. 

Barn- och utbildningsnämndens förvaltning leds av en skolchef. 

Kommunens sju grundskolor är indelade i det Södra och Norra skolområdet med tre 

respektive fyra skolor och med en rektor per område. Rektorerna har det övergripande 

ansvaret för hela sin verksamhet, men har även det som kommunen kallar operativt 

ansvar för varsin skola med årskurs 5-9 respektive 6-9. För övriga grundskolor finns 

biträdande rektorer med det operativa ansvaret för en eller två skolor. Gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen leds av en rektor per verksamhet. Gymnasieskolan har även en 

biträdande rektor.

Beslut 

2009-09-17 

3 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Förskoleverksamheten i Arboga kommun omfattar tolv förskolor vilka leds av en rektor 

och tre biträdande rektorer. Det finns inte något familjedaghem i kommunen. I 

kommunen finns även en enskild verksamhet för barn i förskoleåldern. 

På sex av kommunens sju grundskolor finns fritidshem. I kommunen finns en öppen 

fritidsverksamhet vilken är förlagd till centralorten och ligger inom fritids- och kulturnämndens 

ansvarsområde. De barn som av geografiska skäl inte kan ta del av den 

öppna fritidsverksamheten erbjuds plats i den egna skolans fritidshem upp till tolv års 

ålder. 

Kommunen har en särskild enhet för stöd till barn och elever i åldrarna 1-16 år, kallad 

Fyren. Här finns en samlad kompetens i form av skolpsykolog, kurator, specialpedagoger 

och talpedagog. Fyren leds av rektorn för den obligatoriska särskolan, vilken även 

övergripande ansvarar för mottagande av nyanlända elever, svenska som andra språk, 

modersmålsundervisning samt personliga stödresurser till förskola, fritidshem och 

grundskola. 

Helhetsbedömning 

Tillsynen av Arboga kommun visar att 26 procent av eleverna i årskurs 9 år 2008 lämnade 

grundskolan utan fullständiga betyg. Meritvärdet och andelen behöriga till ett 

nationellt program på gymnasiet var dock högre än riket i stort. Under flera år har resultaten 

fördelat sig på liknande sätt. Vidare finns stora skillnader när det gäller resultaten 

mellan flickor och pojkar, vilket också uppmärksammats i kommunens kvalitetsredovisning. 

Trots detta visar tillsynen att resultaten för årskurs 9 inte har analyserats 

som grund för planering av åtgärder för förbättringar. Skolinspektionen bedömer att 

åtgärder behövs för att öka andelen elever med fullständiga betyg samt att utjämna 

skillnaderna i pojkar och flickors resultat. Vidare visar tillsynen att det på kommun- 

och skolnivå saknas en samlad redovisning av elevernas kunskaper i förhållande till de 

nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Följaktligen saknas tillräckliga underlag 

för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser som i 

sin tur kan vara avgörande för grundskolors resultat och elevers kunskapsutveckling. 

Skolinspektionen kan således inte heller göra en bedömning av i hur hög grad eleverna 

når målen för årskurs 5 i alla ämnen. Dock finns på både kommun- och skolnivå en 

samlad bild av elevernas resultat när det gäller nationella ämnesprov i årskurs 5. En 

uppföljning av resultaten i den obligatoriska särskolan saknas, varför Skolinspektionen 

inte kan göra någon bedömning av dessa. 

Denna brist på uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten konstateras samtidigt 

som det finns rutiner för uppföljning, utvärdering och styrning av verksamheterna 

i förhållande till nationella mål. Som exempel kan nämnas uppföljningsdialoger, olika 

centrala stöddokument så som handlingsplaner för olika områden samt dokumenterade 

rutiner av olika slag. Skolinspektionen konstaterar att kommunen genomför ett antal 

uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter men att dessa inte resulterar i beslut om åtgärder 

och ett fortsatt arbete för att öka måluppfyllelsen.

Beslut 

2009-09-17 

4 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Som en följd av detta finns brister i kvalitetsarbetet på såväl kommunal som skolnivå. 

Tillsynen visar att det inom fritidshemmen, i samtliga grundskolor, obligatoriska särskolan 

och vuxenutbildningen finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. För att 

utföra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka 

resultat som uppnås, analysera dessa och därefter vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 

Vidare bedömer Skolinspektionen i flera av sina skol- och verksamhetsrapporter att det 

pedagogiska ledarskapet behöver stärkas. Arboga kommun behöver därför försäkra sig 

om att det på samtliga skolor bedrivs ett ledarskap som utvecklar och förbättrar verksamheten 

i riktning mot de nationella målen. 

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med skolarbetet. 

Barn i kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och flertalet grundskolor ges 

särskilt stöd när behov finns. Dock finns det på ett antal skolor behov av åtgärder för 

att förbättra detta. Exempel på brister som framkommit i tillsynen är att stöd endast ges 

i matematik, svenska och engelska, att det saknas kompetens att ge relevant stöd samt 

att studiehandledning på modersmålet inte ges. I kommunen finns dock rutiner för att 

följa upp och utvärdera det stöd som ges. Vidare behöver åtgärdsprogrammen i flertalet 

av skolorna utvecklas så de motsvarar förordningens krav. Kommunen behöver 

därför enligt Skolinspektionen säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd också 

ges detta. 

Majoriteten av Arbogas barn, elever och studerande uppger att de känner sig trygga i 

de olika verksamheterna. Inom utbildningen bedrivs med några få undantag ett aktivt 

värdegrundsarbete, varför åtgärder behövs så att ett sådant arbete bedrivs på alla enheter. 

Kommunen har ett särskilt ansvar att se till att det finns likabehandlingsplaner och 

planer mot kränkande behandling för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna. 

Skolinspektionens tillsyn avser endast planer mot kränkande behandling. Vid tillsynstillfället 

hade inte skolorna upprättat några sådana planer. Skolinspektionen har i 

stället granskat de likabehandlingsplaner som finns vilka delvis innehåller delar som 

kan likställas med planer mot kränkande behandling. Samtliga planer saknar en redovisning 

av planerade åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamhetens 

behov. Åtgärder behöver därför vidtas så att planerna mot kränkande behandling 

motsvarar skollagens krav. 

Tillsynen visar att Arboga kommun inte säkerställer att barn som har ett annat modersmål 

än svenska får möjlighet att inom verksamheten utveckla sitt modersmål och 

sin kulturella identitet i enlighet med förskolans innehåll och metoder, vilket behöver 

åtgärdas. 

Förskolans och förskoleklassernas verksamheter fungerar i övrigt väl och utgör en god 

grund för fortsatt skolgång. Gymnasieskolan bedöms i huvudsak uppnå de nationella 

målen för utbildningen.

Beslut 

2009-09-17 

5 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

En kvalitetsredovisning ska upprättas årligen och innehålla en bedömning av i vilken 

utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse 

för vilka åtgärder kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I Arboga kommuns 

kvalitetsredovisning för år 2008 redogörs för resultaten utifrån ett begränsat antal 

nationella mål och analyserna är knapphändigt och summariskt redovisade. Vidare 

saknar planerade åtgärder för förbättring tydliga kopplingar till de nationella målen. 

Tillsynen visar även att i samtliga skolor och i flertalet verksamheter behöver åtgärder 

vidtas så att kvalitetsredovisningarna uppfyller förordningens krav. 

Inom vuxenutbildningen i Arboga kommun har en positiv utveckling skett både när 

det gäller resultat och andel elever som fullföljer sin utbildning. Andelen som avbryter 

sin utbildning inom sfi är lägre än motsvarande värde för riket. Dock är andelen studieavbrott 

inom den grundläggande vuxenutbildningen högre än för riket i övrigt. 

Inom utbildningen Svenska för invandrare (sfi) ligger resultaten något lägre än för riket 

i stort. Det finns enligt Skolinspektionens bedömning behov av ytterligare förbättringar 

i dessa delar inom vuxenutbildningen och sfi. 

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta 

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter 

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för 

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 17 december 

2009 ska Arboga kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Stockholm 

vilka åtgärder som vidtagits. 

Bedömningar 

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen 

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en 

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper, utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och 

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter 

Kommentar och bedömning: 

Enligt skollagen är förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet 

erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan samt 

erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I dessa verksamheter bedöms 

resultat även utifrån hur väl de lever upp till läroplanernas krav vad gäller att ge 

barnen förutsättningar för en utveckling i riktning med målen.

Beslut 

2009-09-17 

6 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Skolinspektionen bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen 

goda förutsättningar för utveckling och lärande. Även fritidshemmen har en verksamhet 

som i huvudsak ger barnen möjligheter till utveckling och lärande. 

Utbildningen i de obligatoriska och frivilliga skolformerna ska syfta till att ge eleverna 

de kunskaper och färdigheter och den bildning i övrigt som de behöver för att delta i 

samhällslivet. I läroplaner, kursplaner och programmål finns närmare angivet vilka 

kunskaper som eleverna ska ha förvärvat i årskurs fem respektive årskurs nio samt 

efter avslutade kurser i gymnasieskolan. För årskurs 3 finns kunskapsmål att uppnå i 

ämnena matematik och svenska. 

I Arboga kommun finns varken på skol- eller kommunnivå någon övergripande kännedom 

om resultaten i alla ämnen för årskurs 5 vilket innebär att det inte är möjligt att 

bedöma resultaten i förhållande till de nationella målen. Resultaten på de nationella 

ämnesproven i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 finns dock sammanställda 

i skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar. Dessa resultat visar att 91 procent 

av kommunens elever i årskurs 5 når målen för proven i svenska, 93 procent i engelska 

och 86 procent i matematik år 2008. 

För den obligatoriska särskolan finns på skol- eller kommunövergripande nivå inte 

någon övergripande kännedom om elevernas kunskapsutveckling, varför någon bedömning 

av resultaten inte heller här kan göras. 

Av tabell 1 nedan framkommer när det gäller meritvärde och behörighet till ett nationellt 

program att Arbogas skolors resultat ligger över resultaten för riket. Dock var det 

26 procent av eleverna som inte nådde målen i alla ämnen år 2008, vilket är en högre 

andel än för riket i stort. Under flera år har meritvärdet och behörighet till gymnasiet 

legat relativt högt samtidigt som andelen elever med fullständiga betyg legat lågt. Detta 

har kommunen inte analyserat. 

Vidare framkommer i tillsynen att det genomsnittliga meritvärdet år 2008 är betydligt 

högre för flickor än pojkar och har så varit sedan år 2005. Skillnader när det gäller andel 

som nått målen i alla ämnen samt är behöriga till nationellt program kan dock inte utläsas 

i den nationella statistiken, varför en bedömning av detta inte heller kan göras. 

Skolinspektionen kan konstatera att skillnaderna beskrivs och uppmärksammas i 

kommunens kvalitetsredovisning, men några planerade åtgärder redovisas inte. 

På gymnasieskolan, se tabell 2, ligger den sammanlagda betygspoängen över genomsnittet 

för riket. Detsamma gäller det sammanvägda resultatet gällande andelen elever 

med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 

Inom vuxenutbildningen var år 2008 andelen elever med lägst betyget Godkänt i engelska 

A lägre än riksgenomsnittet, i matematik A var andelen högre och för svenska A 

redovisas inget resultat då antalet elever var färre än tio. Då elevunderlaget är relativt 

litet är det svårt att dra några generella slutsatser av resultaten. Andelen elever som 

avbrutit sin utbildning har under flera år varit hög och år 2007 var det 54 procent av 

eleverna som avbröt sin utbildning.

Beslut 

2009-09-17 

7 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Detta minskade dock till 31 procent år 2008, att jämföra med rikets 27 procent. Av Skolverkets 

statistik framgår att studieresultaten i Svenska för invandrare (sfi) är lägre än 

riksgenomsnittet år 2008. Enligt den nationella statistiken har detta förhållande varit 

det samma under flera år. Andelen avhopp var dock lägre år 2008 än jämfört med riket 

i stort. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att ytterligare åtgärder behövs så att alla elever 

ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Detta med hänvisning till 

att cirka en fjärdedel av eleverna i Arboga lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. 

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 

Genomsnittligt 

meritvärde 

Andel (%) som inte nått 

målen i samtliga ämnen 

Andel (%) behöriga till 

nationellt program 

Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik 

. = Uppgift saknas 

Arboga kommun 1 Samtliga 

skolor i 

kommunen 2 

Kommun- 

grupp 3 

Riket 4 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

224,2 203 218,8 218,5 213 213 201,6 209,3 

19 33 27 20 26 26 26 23 

99 90 93 95 92 92 87 89 

.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre 

Genomsnittlig 

betygspoäng 9 

Andel (%) med grund- 

läggande behörighet till 

universitets- och hög- 

skolestudier 10 

Andel (%) som fullföljde 

utbildningen inom fyra 

år 11 



Arboga kommun 5 Samtliga 

skolor i 


Beslut 

2009-09-17 

8 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Kommun- 

grupp 7 

Riket 8 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

14 14 14 14 15 15 14 14,0 

99 96 95 91 94 94 91 89 

79 80 72 66 80 80 76 76 


1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. 

Bedömningspunkter 

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen. 

Styrdokumentens mål och 

krav uppfylls huvudsakligen 

Åtgärder behövs 

5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 


7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

9 Uppgiften baseras på elever med slutbetyg 

10 Uppgiften baseras på elever med slutbetyg 

X 

11 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs 

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trend- 

brott. Uppgiften avser andel av nybörjare.

Motivering 

Beslut 

2009-09-17 

9 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Enligt 1 kap. 12 § skollagen är den som är huvudman ansvarig för att utbildningen 

genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser 

som kan finnas i annan lag eller förordning. Enligt läroplanerna för den 

obligatoriska skolan, förskoleklassen, fritidshemmen och för de frivilliga skolformerna 

har rektorn ett ansvar för att eleverna når målen för utbildningen. Detta 

medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat 

så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas 

i förhållande till styrdokumentens krav. För förskoleverksamheten och 

skolbarnsomsorgen framgår denna skyldighet av förordningen om kvalitetsredovisning 

inom skolväsendet m.m. 

Tillsynen visar att det på kommun-, skol- och delvis även på lärarnivå saknas en 

systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i relation 

till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 i alla ämnen. Vidare saknas 

även en uppföljning av resultaten inom den obligatoriska särskolan samt fritidshemmens 

verksamhet. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas på alla nivåer inom 

kommunen när det gäller uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i 

årskurs 5 i alla ämnen, kunskapsresultaten inom den obligatoriska särskolan 

samt fritidshemmens verksamhet i förhållande till läroplanens mål. 

2 Normer och värden 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge 

eleverna en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. 



X 

Åtgärder behövs

Beslut 

2009-09-17 

10 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett 

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 



X 


2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med 

författningarna i varje särskild verksamhet. 



Motivering 


X 

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn 

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller istället 14 a kap. 

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen 

(2008:567). De nya bestämmelserna innebär att skolorna från och med den 1 

januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma 

materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 

Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheterna för samman de planer 

som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionens tillsyn avser endast planen 

mot kränkande behandling. Planen ska utgå från en aktuell kartläggning 

och innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller 

genomföras under det kommande året. Enligt 2 § förordningen om barns och 

elevers deltagande i arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande 

behandling ska eleverna vara delaktiga vid framtagandet, uppföljning och bearbetning 

av planen mot kränkande behandling. 

Vid tillsynen av Arboga kommun hade inte skolorna upprättat planer mot kränkande 

behandling. Skolinspektionen har i stället granskat de likabehandlingsplaner 

som finns. Delvis innehåller dock dessa delar som kan likställas med 

planer mot kränkande behandling, men där detta inte särskilt framgår. 

Tillsynen visar att det inom skolbarnsomsorgen och den obligatoriska särskolan 

saknas planer mot kränkande behandling. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa 

att samtliga verksamheter årligen upprättar en plan mot kränkande behandling 

i enlighet med bestämmelserna i skollagen.

Beslut 

2009-09-17 

11 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas 

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg 



Motivering 


X 

Enligt 3 a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska 

likabehandlingsplaner för 2008 i de olika verksamheterna följas upp och utvärderas 

i kvalitetsredovisningarna. Se vidare Skolverkets Allmänna råd ”För arbetet 

med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan 

kränkande behandling” (SKOLFS 2007:7). I kvalitetsredovisningarna för år 2009 

och följande år ska likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling 

i de olika verksamheterna följas upp och utvärderas årligen. 

Tillsynen visar att de likabehandlingsplaner som finns till övervägande del inte 

utvärderas i de olika verksamheternas kvalitetsredovisningar och därmed finns 

heller inga förslag till åtgärder för högre måluppfyllelse. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa 

att verksamheternas likabehandlingsplaner och planer mot kränkande 

behandling följs upp och utvärderas årligen i kvalitetsredovisningarna från år 

2009. 

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande 

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare 

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal 

liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, 

elever och studerande har rätt till. 




X

Motivering 

Beslut 

2009-09-17 

12 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt 2 kap 15-16 § § grundskoleförordningen 

anordnas om det behövs för de elever som har ett annat språk än 

svenska som modersmål. Undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas 

istället för undervisning i svenska. Beslut om sådan undervisning ska fattas av 

rektorn. 

Vid skolorna i Arboga kommun finns elever med behov av undervisning i 

svenska som andraspråk. Tillsynen visar att alla elever som har behov av undervisning 

i svenska som andraspråk inte får det. Eleverna ges istället stöd i ämnet 

svenska. 

Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk i Arboga kommun inte 

anordnas i enlighet med författningarnas krav. Det är kommunens ansvar att 

säkerställa att alla elever får den undervisning de har rätt till. 

Enligt skollagen 12 kap. 5 § ska varje kommun informera om möjligheterna till 

gymnasial särvux och verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. 

I tillsynen framkommer att Arboga kommun inte ger någon form av information 

när det gäller utbildning inom särvux. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver åtgärda detta. 

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och 

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. 



Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen ska en lokal kurs ge kunskaper i ett 

eller flera fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot 

sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En 

lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen 

som är gemensamma för en nationellt fastställd inriktning. Enligt 1§ lag om entreprenadförhållanden 

inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal med 

en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning 

inom gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning i karaktärsämnen 

som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. 

I tillsynen framkommer att Vasagymnasiet anordnar kursen Trafikkunskap, 50

Beslut 

2009-09-17 

13 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

poäng, och genomför den genom ett entreprenadförhållande. Eftersom kursen 

inte avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk 

profil, saknar detta stöd i lagen om entreprenadförhållanden inom skolan. Vidare 

är trafikkunskap, enligt Skolinspektionens bedömning, inte en del av gymnasieskolans 

kunskapsuppdrag. Undantag är utbildning av yrkesförare inom 

transportnäringen och anläggningsförare, vilket inte är fallet på Vasagymnasiet. 

Skolinspektionen bedömer att Arboga kommun behöver vidta åtgärder så att 

lokala kurser inom gymnasieskolan anordnas enligt författningarnas krav. 

3.2 Resurser 


3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, 

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. 



Motivering 


X 

Enligt skollagen 2 a kap. 3§ ska det inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 

finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens 

behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Enligt 2 

kap. 3 § skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare 

som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. 

I tillsynen framkommer att det inom den obligatoriska särskolan finns få lärare 

med behörighet att undervisa i årskurserna 6-9 inom särskolan. För närvarande 

finns endast elever upp till och med årskurs 8, men från hösten 2009 kommer 

även årskurs 9 att finnas på skolan. Officiell statistik från Skolverket år 2008 

visar att 48 procent av personalen som tjänstgör i förskolorna i Arboga har pedagogisk 

högskoleutbildning. Motsvarande värde för riket är 53 procent. Inom 

skolbarnsomsorgen är motsvarande värde för Arboga kommun 40 procent jämfört 

med 59 procent för riket i övrigt. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 

är således väsentligt lägre än i riket som helhet. Vid tillsynen framkommer 

att det inom kommunen gjorts ansträngningar för att komma till rätta 

med problemet inom förskolan genom exempelvis fortbildning av befintlig personal. 

I intervjuer med politiker och skolledning framkom att liknande åtgärder 

inte vidtagits inom skolbarnsomsorgen. Dock framhåller skolchefen vid tiden för 

sakgranskningen av kommunrapporten att detta på samma sett har skett, men 

att önskat resultat inte har uppnåtts.

Beslut 

2009-09-17 

14 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Skolinspektionens bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att öka 

andelen högskoleutbildad personal med utbildningsinriktning mot arbete inom 

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt med behörighet för undervisning 

i de högre årskurserna inom den obligatoriska särskolan. 

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensut- 

veckling utifrån respektive verksamhets behov. 



X 

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 



X 

3.3 Styrning och ledning 




3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksam- 

heterna. 



X 


3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna 

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 



X 

Åtgärder behövs

Beslut 

2009-09-17 

15 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser 

att vidta för att uppnå de nationella målen. 



X 


3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar 

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta. 



X 


3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksam- 

het, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 



Motivering 

X 


I kommunen finns en centralt organiserad så kallad rekryteringsenhet för förmedling 

av korttidsvikarier. Personal som därigenom anlitas har visat utdrag ur 

belastningsregistret för rekryteringsenheten, men dock inte för respektive rektor 

som enligt uppgifter är de som faktiskt erbjuder en anställning. 

Skolinspektionen anser att det ur ett barnsäkerhetsperspektiv är angeläget att 

kommunen inför rutiner så att även de som faktiskt erbjuder en anställning kontrollerar 

registerutdragen i de fall som lagen om registerkontroll kräver.

Beslut 

2009-09-17 

16 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 



X 

3.4 Kvalitetsarbete 



3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 


X 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska kvalitetsarbete 

bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen 

och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, har 

alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot nationellt 

uppsatta mål. 

I Arboga kommun finns rutiner för uppföljning, utvärdering och styrning av 

verksamheterna i förhållande till nationella mål. Kommunen utvärderar verksamheterna 

bland annat med hjälp av enkäter till elever och föräldrar, gemensamma 

kunskapstester i vissa årskurser, lokal och nationell statistik gällande 

kunskapsresultat, enheters kvalitetsredovisningar och dialoger i verksamheterna 

tillsammans med representanter för huvudmannen samt förvaltningen. 

Enligt Skolinspektionens bedömning finns trots detta brister i det systematiska 

kvalitetsarbetet. Varken övergripande i kommunen eller på varje enskild grundskola 

finns, som tidigare nämnts, någon uppföljning av elevernas måluppfyllelse 

gentemot uppnåendemålen i samtliga ämnen i årskurs 5. Skolinspektionen har i 

tillsynen bedömt att samtliga grundskolor, obligatoriska särskolan, skolbarnsomsorgen 

och vuxenutbildningen behöver vidta åtgärder så att ett systematiskt 

kvalitetsarbete kommer till stånd. Flera skolor uppfyller inte heller kraven för att 

ett pedagogiskt ledarskap som utvecklar och förbättrar verksamheten i riktning

Beslut 

2009-09-17 

17 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

mot de nationella målen bedrivs. Vidare visar tillsynen på brister i kommunens 

arbete med att följa upp och utvärdera verksamheten inom skolbarnsomsorgen. 

Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Arboga kommun behöver vidta 

åtgärder så det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas i ovanstående delar. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förord- 

ningens krav. 



Motivering 


x 

Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ställer krav på 

en redovisning för kommunen och en för varje kommunalt driven förskola, fritidshem 

och skola som ingår i det offentliga skolväsendet. Den skriftliga kvalitetsredovisningen 

är ett framträdande styrinstrument som staten anvisar som 

verktyg för att nå de nationella målen. Se Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning 

(SKOLFS 2006:18). 

Arboga kommun har upprättat en mall för kvalitetsredovisningar inom barn- 

och utbildningsnämnden vilken samtliga skolor och verksamheter följer. Kvalitetsredovisningsmallen 

innehåller mål, bedömning av måluppfyllelse, analys 

samt åtgärder för förbättring. Det finns även utrymme att redovisa resultat utifrån 

mål som en enskild enhet väljer att lyfta fram. Tillsynen visar att fritidshemmens 

kvalitetsredovisningar ingår i skolornas redovisningar. 

Skolinspektionen konstaterar att kommunen i sin kvalitetsredovisning inte redovisar 

åtgärder för förbättring av de låga kunskapsresultaten när det gäller 

andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 samt skillnaderna mellan 

pojkars och flickors resultat. Vidare saknas en redovisning av elevernas kunskapsresultat 

i årskurs 5 i förhållande till de nationella kursplanemålen i alla 

ämnen samt resultat från den obligatoriska särskolan. I den kommunövergripande 

kvalitetsredovisningen redogörs angående fritidshemmen endast för 

resultaten i en enkät om föräldrars nöjdhet när det gäller trygghet. Även inom 

grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns brister i kvalitetsredovisningarna 

där endast ett fåtal områden med koppling mot de nationella 

målen redovisas. Vidare är analyserna knapphändiga och planerade åtgärder för 

förbättring saknar tydliga kopplingar till de nationella målen. 

Redovisningar av resultat, analys och förslag på åtgärder för förbättrad måluppfyllelse 

av de nationella målen är i Arboga kommun generellt sett alltför summariska 

och otydligt kopplade till de nationella målen.

Beslut 

2009-09-17 

18 (18) 

Dnr: 43-2009:91 

Skolinspektionen bedömer att kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar 

behöver utvecklas så att de bättre motsvarar förordningens krav. 

På Skolinspektionens vägnar 

Agneta Sandén 

Tf avdelningschef Ann-Sofi Pihlgren 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsrådet Marita 

Bergman, enhetschef Bertil Karlhager samt avdelningsjurist Eva Ulveson. 

Bilagor 

Skol- och verksamhetsrapporter

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun 

Förskoleverksamheten 

Dnr 43-2009:91 

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Arboga kommun genomfört 

kommunövergripande intervjuer den 26 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. 

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 17 december 2009. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om 

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

I Arboga kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef 

och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom 

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor och föräldrar 

med barn i verksamheten. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet 

Beskrivning av verksamheten 

Förskoleverksamheten Antal barn 

Förskola i kommunal regi 531 

Förskola i enskild regi 21 

Familjedaghem - 

Källa: Kommunens egen statistik

2 (11) 

Skolinspektionen 

Förskoleverksamheten i Arboga kommun är indelad i tre förskoleområden med en 

biträdande rektor i varje område. Det övergripande ansvaret för verksamheterna har en 

rektor. Vidare finns på varje avdelning en person som har utvecklingsansvar för verksamheten. 

Det finns sammanlagt 12 kommunala förskolor. Förskolornas storlek varierar mellan en 

till fem avdelningar. Det finns också en kommunövergripande språkförskola. 

I kommunen finns en enskilt driven förskola. Kommunen har ansvar för tillsynen av 

denna. Skolinspektionen ansvarar i sin tur för tillsyn av hur kommunen utövar tillsynen 

över den enskilda förskolan. 

Barn- och utbildnings- och nämnden är styrelse för förskoleverksamheten i Arboga 

kommun. Barn- utbildningsförvaltningen leds av en skolchef och en biträdande skolchef. 

På förvaltningen finns även en utvecklingsledare, som leder utvecklingsarbetet på 

förskolorna. 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar 

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är 

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder 

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll 

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar 

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens 

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den 

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten 

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till 

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. 

Styrdokumentens mål och krav 

uppfylls huvudsakligen 

x 

Åtgärder behövs


1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. 



x 


1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. 



x 


1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och 

åsikter. 



x 


1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att 

påverka och ta ansvar. 



x 


1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns 

goda rutiner för säkerheten. 



x 


1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, 

förskoleklasser, skolor och fritidshem. 



x 


3 (11)

4 (11) 


1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med 

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. 



x 


1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som 

det svenska språket. 



Motivering 


Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att barn som har ett annat 

modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att 

kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Att kommunicera med 

hjälp av olika uttrycksformer exempelvis bild, sång och musik, drama, rytmik, 

dans och rörelse utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja 

barns utveckling och lärande. 

Tillsynen visar att kommunen inte säkerställer att barn som har ett annat modersmål 

än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella 

identitet. Intervjuer med ansvarig chef, rektor, personal och föräldrar bekräftar 

detta. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att alla barn 

som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sin 

kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål i enlighet 

med läroplanens intentioner. 

x


1.2 Individanpassning och särskilt stöd 


5 (11) 

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd 

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. 



x 


1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie 

verksamheten. 



x 




för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt 

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga 

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i 

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete 

för att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. 



x 


2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



x 

Åtgärder behövs

6 (11) 


2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella 

könsmönster. 



Motivering 


Enligt läroplanen för förskolan ska varje förskola motverka traditionella könsmönster 

och könsroller. 

Tillsynen visar att Arboga kommun inte säkerställer att ett arbete för att motverka 

traditionella könsmönster och könsroller bedrivs. Intervjuer med biträdande 

rektorer och personal bekräftar detta. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att förskolan arbetar 

för att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolorna. 

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet 

med författningarnas krav. 



Motivering 

x 
















Skolinspektionens tillsyn visar personalen i Arboga kommun känner till lagen 

och dess ändamål, dock visar tillsynen att barn inte medverkat i framtagandet 

av planerna och att föräldrarna inte känner sig delaktiga. Planer finns för varje 

X


förskola, dock utgår inte dessa utifrån en aktuell kartläggning och i några finns 

ej heller direktiv för hur dokumentation ska göras. 

Skolinspektionen bedömer att planerna mot kränkande behandling i Arboga 

kommuns förskolor behöver utvecklas för att motsvara lagens krav. 

3 Ledning och kvalitetsarbete 

7 (11) 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för 

förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och 

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten 

i förskoleverksamheten. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. 

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå 

Andel (%) årsarbetare 

med pedagogisk 

högskolexamen 

Källa: Skolverkets kommunblad 


Arboga kommun Kommun- 

grupp 1 

Riket 2 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

44 41 42 47 48 59 53 

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 






x

8 (11) 

Motivering 


Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet 

att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. 

Av Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan framgår att personalens 

kompetens är en avgörande faktor för kvaliteten i förskolorna. 

I Arboga kommun är andelen högskoleutbildad personal lägre än i övriga riket. 

Andelen med pedagogisk utbildning har ökat under de senaste fyra åren. Officiell 

statistik från Skolverket år 2008 visar att 48 procent av personalen som arbetar 

i förskolorna i Arboga kommun har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande 

siffra för riket är 53 procent. Ett politiskt mål är att öka andelen högskoleutbildad 

personal i förskolorna. Vidare framkommer att det görs vissa insatser i 

kommunen för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. 

Exempelvis kommer samtlig personal att utbildas i pedagogisk dokumentation. 

Vid nyanställning anställs endast utbildade förskollärare. 

Skolinspektionen bedömer dock att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder 

för att öka andelen högskoleutbildad personal med utbildningsinriktning 

mot arbete inom förskolan. 

3.2 Ledningens/huvudmannens ansvar 


3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga 

arbetet i förskolan. 



x 


3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnomsorg iakttas. 



x 

Åtgärder behövs


3.3 Tillgång till plats 


9 (11) 

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). 



x 


3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. 



x 


3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till 

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. 



3.4 Grupper 

x 



3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. 

Tabell 3: Antal barn per avdelning 

Arboga kommun 3 Kommun- 

grupp 4 

Riket 5 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

Antal barn per avdelning 16,3 16,2 16,8 16,5 17,8 16,8 16,9 

Källa: Skolverkets statistik 

1 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 


3 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 



10 (11) 




x 


3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar 

förskolegruppernas storlek/sammansättning. 



x 


3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. 



Motivering 


x 


I de allmänna råden för kvalitet i förskolan uppmanas kommunen att återkommande 

följa upp och utvärdera vilken betydelse barngruppernas sammansättning 

har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet 

enligt läroplanen. 

Tillsynen i Arboga kommun visar att det inte görs någon uppföljning och utvärdering 

av barngruppernas sammansättning i förhållande till förskolornas möjligheter 

att bedriva god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen. 

Skolinspektionen bedömer att Arboga kommun behöver åtgärda detta. 

3.5 Lokaler 


3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



x 

Åtgärder behövs




11 (11) 

3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsar- 

bete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara 

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 



x 


3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 



x 


3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. 



x 

2009-09-17 Stockholm 

Marita Bergman 

Ann-Sofi Pihlgren 

Åtgärder behövs

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen 

Skolbarnsomsorg 

Inledning 


Skolbarnsomsorgen 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Arboga kommun och genomfört 

kommunövergripande intervjuer den 26-27 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår 


Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. 


(www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 17 december 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om 

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerat på annat sätt, har använts. 

I Arboga kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig 

ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom 

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt föräldrar 

med barn i verksamheterna. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg 


Skolbarnsomsorgen Antal barn 

Fritidshem i kommunal regi 435 

Källa: Uppgifter från Arboga kommuns kvalitetsredovisning 2008.

2 (10) 


Skolbarnsomsorgen i Arboga kommun omfattar totalt sex fritidshem. Fritidshemmen är 

integrerade i kommunens skolor och leds av biträdande rektorer. Skolbarnsomsorgen i 

Arboga kommun bedrivs i form av fritidshem för barn i åldern 6–9 år och öppen fritidsverksamhet 

för barn i åldern 10–12 år. Det finns en öppen fritidshemsverksamhet i 

kommunen, vilken ligger under Fritids- och kulturnämndens ansvar. De barn som av 

geografiska skäl inte kan nyttja den öppna verksamheten erbjuds plats till och med tolv 

år i fritidshemmen. 

Enligt Skolverkets statistik från år 2008 är 75 procent av barnen i Arboga kommun i 

åldrarna 6–9 år inskrivna i fritidshem, jämfört med 89 procent för riket. För åldergruppen 

10-12 åringar visar statistiken att 4 procent är inskrivna, jämfört med rikets 13 

procent. 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 


för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder 

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen 

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen 

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt 

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens 

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och 

emotionella utveckling. 



X 


1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. 



X 

Åtgärder behövs


3 (10) 

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka 

och ta ansvar. 



X 


1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och 

det finns goda rutiner för säkerheten. 



X 


1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarns- 

omsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar 

övergångar. 



X 


1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har 

möjlighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och 

verksamheten i stort. 



X 

1.2 Särskilt stöd 



1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella 

behov kräver. 



X 

Åtgärder behövs

4 (10) 




för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles 

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till 

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors 

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för 

att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga 

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. 



X 


2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka 

traditionella könsmönster. 



Motivering 


X 

Enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 

(Lpo 94) 2.3 ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns 

lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms 

i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma 

deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar 

för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna 

att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. 

Vid tillsynen av fritidshemmen framkommer att det inte bedrivs något aktivt 

arbete för att motverka traditionella könsmönster. Arboga kommun säkerställer 

inte heller att ett sådant arbete bedrivs. Intervjuer med skolledning och personal


bekräftar detta. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att det inom skolbarnsomsorgen 

bedrivs ett arbete för att motverka traditionella könsmönster och 

könsroller i förskolorna. 

5 (10) 

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan 

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 



Motivering 


X 















Vid tillsynstillfället hade fritidshemmen inte upprättat planer mot kränkande 


som finns vid fritidshemmen. Tillsynen visar att dessa likabehandlingsplaner 

inte har tagits fram specifikt för det egna fritidshemmet utan omfattar enligt 

information från skolledningen hela skolenheten. Dock finns det inget i planerna 

som påvisar att fritidshemmen omfattas av dessa. Barnen har inte medverkat i 

arbetet med att ta fram planerna. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att upprätta planer 

mot kränkande behandling som svarar mot författningarnas krav.

6 (10) 



Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för 

skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling 

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller 

erfarenhet. 

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå 

Andel (%) årsarbetare med 

pedagogisk högskolexamen 

Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik 2008 



Motivering 

Arboga kommun 1 Kommun 

mungrupp 

2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

54 57 46 50 40 63 59 


X 

Enligt skollagen 2 a kap. 3 § ska det finnas personal med sådan utbildning eller 

erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan 

tillgodoses. 

Officiell statistik från Skolverket år 2008 visar att 40 procent av personalen som 

tjänstgör i fritidshemmen i Arboga har pedagogisk högskoleutbildning. Motsva- 

1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 




rande värde för riket är 59 procent. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 

är således väsentligt lägre än i riket som helhet. Kommunen är 

medveten om detta, men några särskilda åtgärder för att komma till rätta med 

problemet har inte vidtagits. Dock framhåller skolchefen vid tiden för sakgranskningen 

av kommunrapporten att detta på samma sett har skett, men att 

önskat resultat inte har uppnåtts. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att öka andelen högskoleutbildad 

personal med utbildningsinriktning mot arbete inom skolbarnsomsorgen. 

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 

7 (10) 

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet 

i fritidshemmen. 



X 



skolbarnomsorg iakttas. 



3.3 Tillgång till plats 



X X 

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) 

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av bar- 

nets eget behov 



X 


3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år. 



X 

Åtgärder behövs

8 (10) 

3.4 Grupper 



3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och 

storlek. 



X 


3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets 

gruppstorlek och gruppsammansättning. 



X 

3.5 Lokaler 



3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 




3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitets- 

arbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar 

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 


X 

Enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 

(Lpo 94) måste skolan utvecklas mot uppställda mål. Huvudmannen


har ett givet ansvar för det. Vidare framhålls i Skolverkets allmänna råd, Kvalitet 

i fritidshem, att det är viktigt att kommunen har system och rutiner för kontinuerlig 

planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna och för hur 

resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar. 

I tillsynen framkommer att fritidshemmen sätter upp mål, följer upp och utvärderar 

den egna verksamheten. Dock är efterfrågan av resultat från fritidshemmens 

verksamhet från såväl förvaltningen som politikerna mycket begränsad. 

Ovanstående tyder på att kommunens uppföljning och utvärdering av skolbarnsomsorgen 

inte sker på det sätt som behövs i ett mål och resultatstyrt system. 

För att säkerställa att verksamheten utvecklas och förbättras i riktning mot 

de nationella målen är det nödvändigt att det finns system för uppföljning och 

utvärdering. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver ta ett större ansvar för att 

följa upp och utvärdera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till de nationella 

målen. 

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 



Motivering 


X 

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska 

varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av 

verksamheten. Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla 

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen 

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive 

skolan förskola eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare 

framgår i 3 a § att uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 

ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 § förordningen om kvalitetsredovisning 

inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas 

under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare 

ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionen har tagit del av kommunens övergripande kvalitetsredovisning 

för år 2008 när det gäller skolbarnsomsorgen vilken innehåller en sammanfattande 

beskrivning av vad fritidshemmen gjort under året utan att några tydliga 

resultat eller analyser redovisas. För övrigt ges generella kommentarer kring 

vad förskola, skola och fritidshem i stort behöver utveckla. Inget av detta har 

9 (10)

10 (10) 


någon tydlig koppling till de nationella målen utan kopplas till arbetet med den 

gemensamma förståelsen av kommunens skolplans syn på utveckling samt att 

förändringar i strukturen av mallen för kvalitetsredovisningen behöver göras. 

När det gäller området normer och värden så redogörs för resultaten av en enkät 

angående föräldrars nöjdhet när det gäller tryggheten i fritidshemmen. Detta 

kan inte anses vara tillräcklig grund för att bedöma resultatet av arbetet med 

normer och värden. Fritidshemmens egna kvalitetsredovisningar innehåller på 

samma sätt beskrivningar av vad som gjorts, men utan att tydliga resultat redovisas. 

Även här beskrivs föräldrars nöjdhet när det gäller trygghet utifrån resultaten 

av en enkät. Vidare redovisas resultat från elevenkäter angående trygghet. 

Varken kommunens kvalitetsredovisning eller fritidshemmens egna redovisningar 

speglar kvaliteten i verksamheten. Barnen har inte givits möjlighet att 

delta i arbetet med redovisningarna. Vidare saknas en uppföljning och utvärdering 

av verksamheternas likabehandlingsplaner. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så kvalitetsredovisningar som 

motsvarar förordningens krav upprättas. 

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen. 



Motivering 

Ej relevant 





- -

Regelbunden tillsyn i Gäddgårdsskolan 

Obligatorisk särskola 

Inledning 


Obligatorisk särskola 

Dnr43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan i Arboga 

kommun och besökt verksamheten den 3 juni 2009. I slutet av denna rapport framgår 


Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning 

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 



Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen 

och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 17 december 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och den 

obligatoriska särskolan, dels den information som samlats in under besöket. I den obligatoriska 

särskolan skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även 

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever i särskola 


Särskolan Antal elever 

Obligatoriska särskolan, träningsskolan 5 

Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 23 

Elever som är mottagna i särskolan och får sin 

undervisning i grundskolan 

Källa: Uppgifter från Arboga kommun, våren 2009 

Den obligatoriska särskolan i Arboga finns i Gäddgårdsskolan. Verksamheten omfattar 

grundsärskola årskurs 1-8 och träningsskola årskurs 1-7. 

0

2 (13) 


Verksamheten byggs ut successivt och beräknas år 2010 omfatta årskurs 1-10. Undervisningen 

bedrivs i åldersintegrerade klasser. 

Verksamheten leds av en rektor som även ansvarar för särskolans fritidshem. Tillsynen 

omfattar obligatoriska särskolan, kommunens ansvarstagande för fritidshemmet beskrivs 

i en separat rapport avseende hela kommunens skolbarnsomsorg. 

Därutöver ansvarar rektorn för hela kommunens verksamhet rörande nyanlända elever, 

undervisning i svenska som andraspråk och modersmålundersvisning samt det 

centrala stödteamet Fyren. 

Personalen i särskolan är indelad i arbetslag. I det ena arbetslaget ingår personal som 

arbetar i träningskolans årskurs 1-7 och grundsärskola årskurs 1-5, i det andra ingår 

personalen i grundsärskolans årskurs 6-8. Eleverna fullföljer sin utbildning i årskurs 9- 

10 i obligatoriska särskolan i Köpings kommun. Från och med höstterminen 2009 

kommer dock obligatoriska särskolan vara fullt utbyggd i Arboga kommun så att alla 

elever få sin undervisning där t.o.m. årskurs 10. 

Det finns inte någon gymnasiesärskola i kommunen. Gymnasieutbildning erbjuds företrädesvis 

i Köpings kommun men även i andra närliggande kommuner. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att 

nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 


Skolan saknar sammanställning av eleverna kunskapsresultat i förhållande till målen 

att uppnå i kursplanerna. (se vidare under rektors ansvar 3.3.1 och kvalitetsarbete 

3.4.1). 

Skolinspektionen saknar därmed underlag för att göra en bedömning av skolan samlade 

kunskapsresultat.


1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen och kurser i förhållande till 

styrdokumentens krav. 

Skolform Styrdokumentens mål och krav 


Obligatorisk särskola X 


1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och 

sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan. 





Motivering 

Enligt 7 kap. 1 § särskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven 

och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin 

ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling 

och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet 

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation 

till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren 

i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, 

och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i 

övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges 

i utvecklingsplanen. 

Lärarna genomför utvecklingssamtal minst en gång per termin. I samband med 

dessa upprättas individuella utvecklingsplaner. I de exempel som inspektionen 

tagit del av saknas skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation 

till målen i varje ämne där undervisning ges. Bedömningen görs istället 

utifrån vilka moment som man gått igenom. Sammanfattningen av vilka insatser 

som behövs är delvis otydliga. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver se över utformningen av de individuella 

utvecklingsplanerna så att de till fullo uppfyller författningarnas krav. 

3 (13)

4 (13) 

1.3 Bedömning och betygssättning 


1.3.1 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterier. 






1.3.2 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt 

författningarnas krav. 





Motivering 

Enligt 7 kap. 3 § särskoleförordningen ska, om en elev i grundsärskolan eller 

elevens vårdnadshavare begär det, betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 

8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av 

höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och när ett ämne har 

avslutats. 

Enligt rektor och lärare har ingen elev eller vårdnadshavare begärt betyg. Därmed 

har skolan inte hitintills utfärdat några betyg. I intervjuerna framkommer 

dock att skolan inte informerat eleverna och vårdnadshavarna om att de har rätt 

att begära det. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver informera elever och vårdnadshavare 

om vilka rättigheter de har när det gäller betygssättning. 

1.4 Genomförande av utbildningen 


1.4.1 Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna. 




Åtgärder behövs


1.4.2 Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den 

obligatoriska särskolan. 





1.4.3 Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till 

att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 





1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 




1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 



1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter 

och tänkande. 




1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 






5 (13)

6 (13) 


1.5.3 Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärds- 

program som uppfyller författningarnas krav. 






Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö. 



2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 




2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 






2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 





Motivering 





januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma











Vid tillsynstillfället hade Gäddgårdsskolan inte upprättat en plan mot kränkande 

behandling. Skolinspektionen har i stället granskat den likabehandlingsplan 

som finns vid skolan. Denna omfattar hela skolan med förskoleklass, grundskola 

årskurs 1-9 samt obligatoriska särskolan. Planen är övergripande och utgår inte 

från en aktuell kartläggning av skolans olika verksamheters specifika behov. 

Elever har inte varit delaktiga i framtagandet av planen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver upprätta en plan mot kränkande 

behandling som uppfyller lagens krav. Vidare vill Skolinspektionen påpeka att 

det av planens namn bör framgå att den också gäller för skolans arbete med att 

förebygga och förhindra kränkande behandling. 


7 (13) 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 

3.1 Tillgång till utbildning 


3.1.1 Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna. 





3.1.2 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. 




Åtgärder behövs

8 (13) 


3.1.3 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt 

utbildning i årskurs 10. 





3.1.4 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer 

särskolans kursplaner. 





3.1.5 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och elevens val i den obligato- 

riska särskolan. 





Motivering 

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 15-16 §§ ska undervisning i svenska som 

andraspråk om det behövs anordnas för elever som har ett annat språk än 

svenska som modersmål. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk 

ska anordnas för en elev. Undervisning i svenska som andraspråk ska 

anordnas i stället för undervisning i svenska. 

Bestämmelserna om modersmålsundervisning och om undervisning i svenska 

som andraspråk i 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) ska tillämpas 

på grundsärskolan. Det som sägs där om språkval ska dock inte tillämpas. 

I tillsynen framkommer att ämnet svenska som andraspråk inte anordnas för de 

elever som behöver detta. Elever som omfattas av den rätten får istället stöd i 

ämnet svenska. 

Skolinspektionen bedömer att undervisning i ämnet svenska som andraspråk 

behöver anordnas för de elever som har rätt till det.


3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering 





Motivering 

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.6 Skolan och 

omvärlden, framgår att studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som 

fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den 

fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma 

möjligheterna för elever med funktionshinder samt vara till stöd för den övriga 

personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 

Enligt intervjuer med lärare och rektor framkommer att eleverna i obligatoriska 

särskolan får mycket begränsad vägledning inför den fortsatta utbildningen och 

yrkesinriktningen. Det finns ingen utbildad studie- och yrkesvägledare som ger 

detta till eleverna utan det är rektorns och lärarnas ansvar att ge det. Rektorn 

och lärarna uppger att kompetensen för detta inte är tillräcklig. Dock finns inom 

kommunen studie- och yrkesvägledare att tillgå men denna resurs nyttjas inte 

av den obligatoriska särskolan 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att samtliga 

elever i obligatoriska särskolan får den studie- och yrkesvägledning de har rätt 

till. 

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan 

föranleda en obetydlig kostnad för eleven. 




3.2 Personalens utbildning 



3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver. 





9 (13)

10 (13) 

Motivering 


Enligt 2 kap. 3 § skollagen ska kommuner för undervisningen använda lärare/förskollärare 

eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den 

undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer 

med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt 

skäl med hänsyn till eleverna. 

Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av och i intervjuerna 

framkommer att av de fem lärare som undervisar i årskurs 6-8 är det två som 

har utbildning för att undervisa upp till årskurs 7 i särskolan. Övriga har en 

grundutbildning som förskollärare. I övrigt är det få lärare som har utbildning i 

samtliga ämnen som de undervisar i. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att öka andelen 

lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



Obligatorisk särskola x 

3.3 Rektors ansvar 



3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella 

målen. 





Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas 

rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. 

Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Av läroplanen 

för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, framgår 

att som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har 

rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på 

att nå de nationella målen. 

Rektorn för obligatoriska särskolan har utöver rektorsuppdraget flera kommunövergripande 

ansvarsområden; modersmålsundervisning, svenska som andra-


språk, nyanlända elever och stödteam. Rektorn är insatt i innebörden av det 

pedagogiska ledarskapet såsom att följa upp och pröva undervisningsmål, att 

förstå vikten av att säkerställa att eleverna får en likvärdig utbildning samt att 

verksamheten inriktas mot nationella mål. I samtal med lärarna framkommer att 

rektorn inte i tillräcklig omfattning bedriver ett pedagogiskt ledarskap i syfte att 

utveckla och förbättra verksamheten i riktning mot de nationella målen. Rektorn 

framhåller att särskolans verksamhet är under uppbyggnad varför strategier och 

rutiner för det pedagogiska ledarskapet och kvalitetsarbetet nu implementeras 

successivt. Vid tiden för tillsynen konstateras dock att det pedagogiska ledarskapet 

inte fullt ut motsvarar styrdokumentens krav. Bland annat framkommer i 

tillsynen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet som är en viktig 

del av rektorns pedagogiska ledarskap. Se vidare under punkt 3.4.1. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att det 

pedagogiskt ledarskap på skolan utvecklas. 

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 





11 (13) 

3.3.3 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs 

med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. 





3.3.4 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol- 

barnsomsorg iakttas. 



Obligatorisk särskola x 

Åtgärder behövs

12 (13) 




3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt- 

gärder för att förbättra måluppfyllelsen. 





Motivering 

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans 

värdegrund och uppdrag, Den enskilda skolans utveckling ska skolans verksamhet 

utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett 

givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och 

lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. 

Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp 

och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår i Lpo 

94, 2.8 Rektors ansvar, att rektorn, som pedagogisk ledare och chef för lärarna 

och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten 

som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har således ansvaret 

för skolans resultat. 

Skolan har en lokal arbetsplan som upprättats utifrån nationella och lokala mål. 

Arbetsplanen följs upp och utvärderas årligen på arbetslagsnivå. Dessa utvärderingar 

utgör sedan underlag för skolans kvalitetsredovisning. Utvärderingarna 

berör dock främst om man utfört det man planerat och i mycket begränsad utsträckning 

om arbetet lett till en ökad måluppfyllelse. I tillsynen framkommer 

också att det på övergripande skolnivå saknas uppföljning och utvärdering av 

elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan behöver förbättra sitt kvalitetsarbete 

på skolnivå och vidta åtgärder för att följa upp elevernas kunskapsresultat 

i förhållande till målen i kursplanerna. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens 

krav. 




Obligatorisk särskola X


Motivering 




verksamheten. Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet 

m.m. ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken 


för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet 

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Enligt 3 a § förordningen om 

kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering 

av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 § ska kvalitetsredovisningen 

utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och 

elever. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisningen. 


och utbildningsnämnden och särskolan följer den. Kvalitetsredovisningsmallen 

innehåller rubriker för områdena mål, bedömning av måluppfyllelse, analys 

samt åtgärder för förbättring. Skolinspektionen har tagit del av skolans kvalitetsredovisning 

för år 2008. Kvalitetsredovisningen som även har benämningen 

verksamhetsberättelse innehåller en redogörelse av verksamhetens förutsättningar 

i form av materiella resurser. Sedan följer en bedömning av måluppfyllelse 

i förhållande till lokala mål. Dessa har sin utgångspunkt i nationella mål 

men är mycket förenklade. När det gäller elevernas kunskaper saknas dock bedömning 

av måluppfyllelsen helt. Sambandet mellan bedömningen av måluppfyllelsen 

och åtgärder för utveckling är otydlig. Underlag för bedömningarna 

utgörs bl. a. av självvärderingar, elevsamtal samt elev- och föräldraenkäter. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att kvalitetsredovisningen 

uppfyller författningarnas krav. 

3.5 Styrelsens ansvar 


3.5.1 Styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna. 





Anna Bergstedt Nordqvist 



13 (13)

Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen 

Kommunal vuxenutbildning 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 

Inledning 


Vuxenutbildningen 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i, och besökt, vuxenutbildningen den 22- 

23 april år 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den 

regelbundna tillsynen. 





(http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn/). 


och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 17 december 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, 

dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och studerande. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 



rapporten. 

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning 


Vuxenutbildningen Antal studerande 

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 12 

Komvux, gymnasial vuxenutbildning 

(individer och utbildningsplatser heltid) 

Grundläggande särvux 22 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 55 

Källa: Uppgifter från vuxenutbildningen i Arboga, april 2009. 

105

2 (16) 


Barn- och utbildningsnämnden i Arboga kommun ansvarar för grundläggande och 

gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) samt vuxenutbildning 

för utvecklingsstörda (särvux). I särvux ingår grundläggande särvux med 

utbildning motsvarande grundsärskolan och träningsskolan. Gymnasial särvux finns 

inte. 

Nämndens verkställande organisation för verksamheterna är barn- och utbildningsförvaltningen 

som leds av en skolchef och en biträdande skolchef. Vuxenutbildningen leds 

av en rektor. 

Kommunen samverkar med Kungsör, Arboga och Köpings kommun (”KAK”) i olika 

frågor som rör vuxenutbildning. Som en del i denna samverkan har överenskommits 

om att det i Arboga kommun bedrivs vård- och omsorgsutbildning. Vuxenutbildningen 

har även avtal med en extern anordnare, NTI-skolan, som anordnar distansutbildning. 

I Arboga är vuxenutbildningen förlagd till lokaler i det relativt nybyggda Högskolecentrum 

samt Vasagymnasiet som ligger några minuters gångväg från Högskolecentrum. 

En del lärare i komvux undervisar även gymnasielever i nämnda gymnasium. 

Bedömningar 


bedömt att åtgärder behövs. 

I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för 

relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat 

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet 

uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten ger de studerande att nå målen.



Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, 

matematik och svenska 

Engelska A 

Matematik 

A 

Svenska A 

Icke god- 

känt 

3 (16) 

Arboga kommun Kommungrupp 1 Riket 2 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

0 0 11 15 10 8 17 

Godkänt 38 43 33 15 30 27 31 

Väl godkänt 38 43 41 38 40 42 29 

Mycket väl 

godkänt 

Icke god- 

känt 

24 14 15 21 20 23 22 

14 0 6 19 6 12 21 

Godkänt 29 33 50 19 31 40 37 

Väl godkänt 48 50 16 52 38 27 27 

Mycket väl 

godkänt 

Icke god- 

känt 

10 17 28 10 25 22 16 

0 40 7 17 .. 4 16 

Godkänt 64 20 33 17 .. 23 27 

Väl godkänt 27 20 27 25 .. 40 32 

Mycket väl 

godkänt 

Källa: Skolverkets officiella statistik 

9 20 33 42 .. 33 25 

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 



4 (16) 


Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning 

som slutfört eller avbrutit kurs 

Grundläggande vuxen- 

utbildning 


grupp 3 

Riket 4 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

Slutfört kurs 27 27 32 29 65 69 66 

Avbrutit kurs 55 40 46 54 31 25 27 

Fanns i pågående utbild- 

ning 

Gymnasial vuxenutbildning 

18 33 22 18 5 6 7 

Slutfört kurs 63 88 64 75 79 79 75 

Avbrutit kurs 13 11 33 23 21 17 20 

Fanns i pågående utbildning 

25 1 3 2 0 4 5 


Tabell 4: Studieresultat för elever i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning 

Andel (%) 

elever som 

börjat i sfi 

och god- 

känts senast 

efter 2 läsår 

Sfi 3 

(kurs D) 

Sfi 2 

(kurs C) 

Sfi 1 

(kurs B) 


grupp 5 

Riket 6 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

56 9 27 28 30 32 33 

0 0 3 0 4 6 7 

0 0 0 0 0 5 2 

enligt studieväg 

Avbrutit 

utbildningen 

25 91 55 62 35 30 35 







5 (16) 


Av tabell 2 framgår att andelen studerande i den gymnasiala vuxenutbildningen som 

har fått betyget Icke godkänt har varierat under åren 2004-2008. Som regel har det 

dock varit en lägre andel som fått detta betyg i Arboga kommun jämfört med riksgenomsnittet. 

Resultaten i tabellen avser endast ämnena svenska A, matematik A och 

engelska A. Det är svårt att dra mer generella slutsatser med hänsyn till att elevunderlaget 

i dessa ämnen har varit relativt litet. 

Andelen studerande som år 2008 fullföljde utbildningen i den grundläggande vuxenutbildningen 

var 65 procent (tabell 3) vilket ungefär motsvarade riksgenomsnittet. 

Resultatet skiljer sig markant från de fyra föregående åren där endast 27- 32 procent av 

eleverna fullföljde kurserna. Det har således skett en positiv förändring år 2008. Inom 

den gymnasiala vuxenutbildningen har andelen elever som fullföljt utbildningen också 

varierat men inte i samma omfattning som i den grundläggande vuxenutbildningen. 

Andelen har dessutom legat på en högre nivå. Enligt tabell 3 var det 79 procent av 

eleverna i den gymnasiala vuxenutbildningen som år 2008 fullföljde utbildningen, det 

var därmed en något högre andel än riksgenomsnittet (75 procent). 

Av tabell 4 framgår att andelen studerande i sfi med godkända betyg låg under riksgenomsnittet 

år 2007. Detta år är det senaste år för vilket det finns nationell statistik för 

sfi f att tillgå (enligt uppgift april 2009). 

I särvux har betyg inte satts och resultat för denna verksamhet saknas. 

Avbrott 

Andelen studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen som avbrutit sina 

studier var 54 procent år 2007 och 31 procent år 2008. Det kan jämföras med riksgenomsnittet 

år 2007 och år 2008 som var 27 procent. För den gymnasiala vuxenutbildningen 

var andelen avbrott 23 procent år 2007 och 21 procent år 2008. Det innebär att 

andelen har legat ungefär på samma nivå som riksgenomsnittet (20 procent) år 2007 

och 2008. I sfi var andelen avbrott densamma som riksgenomsnittet (35 procent) år 

2007. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att det inom vuxenutbildningen i Arboga har 

skett en positiv utveckling i flera delar under de senaste åren. Trots det bedöms det 

finnas utrymme att förbättra resultaten ytterligare såväl vad gäller de studerandes 

kunskapsresultat som i fråga om att minska andelen studieavbrott. Som en grundläggande 

del i denna bedömning ingår att det systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas 

vilket behandlas vidare i avsnitt 3.5.

6 (16) 

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 



1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i 

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. 



x 


1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och 

resultat i studierna. 



x 


1.2.3 De studerande har en individuell studieplan. 



x 




1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna 

och från betygskriterierna. 



x 


1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt 

författningarna. 




x


Motivering 

Betyg ska enligt 4 kap. 1-4 §§ förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda, 

sättas på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av grundläggande 

särvux som motsvarar grundsärskolan. Betygskriterier ska finnas för varje 

kurs. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett 

sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. För en elev som inte uppnår 

betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Inom 

den del av grundläggande särvux som motsvarar träningsskolan ska ett intyg 

om att eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs. En studerandes 

betyg ska antecknas i en betygskatalog, detsamma gäller uppgift i ett intyg om 

att studerande har deltagit i en kurs. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen 

som ska utgöra den officiella dokumentationen över satta betyg och 

givna intyg. 

I särvux i Arboga saknas det vid tillsynsbesöket en betygskatalog. Rektorn anger 

att en sådan ska finnas fr.o.m. vårterminen år 2009. 

Enligt 15-17 §§ förordningen om svenskundervisning för invandrare ska läraren 

sätta betyg när en elev har avslutat kursen. Om en elev inte når upp till nivån för 

betyget Godkänt ska läraren i ett intyg ange vad eleven kan i förhållande till 

kursen mål. Elevernas betyg ska enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog 

för svenska för invandrare (SKOLFS 2008:81) antecknas i en betygskatalog, detsamma 

gäller uppgifterna i nämnda form av intyg. Rektorn ansvarar för förandet 

av betygskatalogen. 

I sfi i Arboga skriver lärarna något som benämns betygsunderlag, det görs när 

en elev avslutar en kurs. Betyg sätts dock inte alltid efter en kurs, det förs inte en 

betygskatalog och betyg utfärdas inte i de fall en elev har avslutar en kurs och 

därefter fortsätter till en därpå följande kurs. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att betyg utfärdas i sfi i 

enlighet med författningarnas krav. Vidare ska betygskatalog föras i såväl sfi 

som särvux. 



1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för 

utbildningen. 



x 


7 (16)

8 (16) 


1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. 



x 


1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. 



x 


1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda 

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller 

gymnasiesärskolan. 




Motivering 

Enligt 12 kap. 2 a § skollagen har alla utvecklingsstörda vuxna rätt att delta i 

grundläggande särvux om de saknar sådana kunskaper som utbildningen i den 

obligatoriska särskolan syftar till att ge. Enligt 12 kap. 3 § skollagen ska kommunen 

erbjuda gymnasial särvux. De ska då sträva efter att erbjuda utbildning som 

svarar mot behov och efterfrågan. Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna 

(Lpf 94), avsnitt 1.3. ”Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer”, ska 

vuxna elevers kunskaper kompletteras endast i en sådan omfattning att de vid 

utbildningens slut har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarna efter 

ungdomsutbildningen. Vuxenutbildningen ska också tillgodose de vuxnas individuella 

önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem 

tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. I bilaga till förordningen om 

vuxenutbildning för utvecklingsstörda finns timplaner som anger riktvärden för 

undervisningens omfattning. Dessa timplaner får överskridas eller underskridas 

beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål 

som anges i respektive kursplan. 

I särvux i Arboga kommun finns utbildning som motsvarar grundsärskolan och 

träningsskolan. Samtliga personer som önskar studera har hittills kunnat beredas 

plats. En del elever har studerat i särvux under drygt två år. Eleverna får 

endast undervisning mellan en halv till två timmar per vecka. Det anges enligt 

rektorn vara relaterat dels till de enskilda elevernas förutsättningar, dels till tillgången 

på personal. Rektorn anger att den nationella timplanen följs och att 

skolan kan redogöra för hur många timmars undervisning i respektive ämne 

som de studerande har fått. Betyg har inte satts hitintills men kommer sättas 

från vårterminen 2009. Trots att det finns studerande som tidigare har genom- 

x


gått den obligatoriska särskolan finns det i kommunen inte tillgång till gymnasial 

särvux i kommunen. Kommunen har heller inte undersökt om behov av detta 

finns. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver analysera om vuxna utvecklingsstörda 

fullt ut ges den utbildning de har rätt till samt vidta åtgärder med anledning 

av analysen. 

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov 


9 (16) 

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, 

erfarenheter och livssituation. 



x 


1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. 



x 



Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att 

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete 

för att ge de studerande en trygg miljö. 






x 

Åtgärder behövs

10 (16) 

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



x 


2.1.3 Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna. 




x 


Motivering 


och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap. 


(2008:567). Det innebär att skolan från och med den 1 januari 2009 ska beakta 

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot 

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som 

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot 

diskriminering och kränkande behandling ska bl.a. en plan mot kränkande behandling 

enligt 14 a kap. 8 § skollagen upprättas, följas upp och ses över under 

medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. 

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska 

anpassas efter deras ålder och mognad. 

Vid tillsynstillfället hade vuxenutbildningen i Arboga inte upprättat en plan mot 

kränkande behandling. Skolinspektionen har i stället granskat den likabehandlingsplan 

som finns vid skolan och som är gemensam för samtliga verksamhetsdelar. 

Av planen framgår inte en specifik redovisning av vilka åtgärder som ska 

genomföras under det kommande året utifrån en aktuell kartläggning av de 

behov som finns inom verksamheten. Det framgår inte heller hur åtgärderna ska 

följas upp och utvärderas. Vid Skolinspektionens intervjuer med elever framkommer 

att de studerande i sfi inte känner till planen. Lärarna i sfi har däremot 

talat med eleverna om innebörden i lagen om förbud mot diskriminering och 

annan kränkande behandling. 

Skolinspektionens bedömer att åtgärder behöver vidtas så att likabehandlingsplanen 

uppfyller författningarnas krav. Av planens namn bör det framgå att den 

också gäller skolans arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling.



11 (16) 


verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att 

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till 

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna 

för verksamheten. 

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning 


3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux, gymnasial särvux och sfi enligt författningarna. 




Motivering 

Enligt 12 kap. 3 § skollagen ska kommunerna erbjuda gymnasial särvux. De ska 

sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan. 

I Arboga kommun finns det inte någon gymnasial särvux. Det finns inte heller 

en samverkan med andra kommuner som syftar till att elever kan studera i en 

annan kommun. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att gymnasial särvux 

erbjuds i enlighet med författningarnas krav. 

x 

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande 

vuxenutbildning, grundläggande särvux, gymnasial särvux och sfi. 




Motivering 

Enligt 11 kap. 9 § skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå dem i 

kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera 

dem att delta i utbildningen. Vidare anges i 12 kap. 5 § skollagen att varje 

kommun ska informera om möjligheterna till gymnasial särvux och verka för att 

vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. 

I kommunens information gällande vuxenutbildningen i Arboga kommun presenteras 

inte samtliga ämnen som, enligt författningarna, ska erbjudas i den 

grundläggande vuxenutbildningen. Alla ämnen kan dock erbjudas enligt rektorn, 

om behov skulle uppstå. Det bedrivs inte någon form av information om 

x

12 (16) 

möjligheterna till gymnasial särvux. 


Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att information ges om 

möjligheten att studera samtliga ämnen som enligt författningarna ska erbjudas i 

den grundläggande vuxenutbildningen. Kommunen behöver också informera 

om möjligheten till utbildning i form av gymnasial särvux. 

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges 

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. 




Motivering 

Enligt 13 kap. 4b § skollagen ska kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen 

verka för att eleven inom sfi ges möjlighet att öva det svenska språket i 

arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, 

validering, praktik eller annan utbildning. 

I Arboga bedrivs det samverkan med Arbetsförmedlingen men rektorn och studie- 

och yrkesvägledaren anger att det trots det är svårt för elever inom sfi att få 

tillgång till arbetslivsorientering. Det finns en kommunal verksamhet, Integrationsenheten, 

genom vilken vissa möjligheter finns för elever inom sfi att få 

praktikplatser. Rektorn anger att eleverna, trots skolans aktiva insatser, endast i 

begränsad omfattning kan erbjudas praktikplatser. Detta anges vara ett problem 

då det finns behov av att utveckla elevernas muntliga förmåga att klara det 

svenska språket. Vid Skolinspektionens intervjuer med personal och elever i sfi 

bekräftas denna bild. 

Skolinspektionen bedömer att det är positivt att skolan bedriver ett aktivt arbete 

för att ge elever i sfi möjlighet att öva det svenska språket genom praktik och 

arbetslivsorientering. Ytterligare åtgärder behöver dock vidtas eftersom det endast 

är ett mycket begränsat antal elever som för närvarande kan ges denna 

möjlighet. 

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med 




x 


- -


Motivering 

Ej relevant. 

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning. 




Motivering 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 avsnitt 2.4 ska den studie- 

och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning 

inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och 

yrke. Personalen ska informera och vägleda de studerande inför deras val av 

kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet. 

I Arboga kommun framkommer det vid intervju med studie- och yrkesvägledare 

och rektorn att det inom särvux inte finns tillgång till studie- och yrkesvägledning. 

För övriga studerande bedrivs dock sådan verksamhet och den uppfattas 

fungera mycket väl. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att studerande i särvux 

ges tillgång till studie- och yrkesvägledning i enlighet med författningarnas 

krav. 

x 

13 (16) 

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger, 

avgiftsfri. 



x 




3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för 

den undervisning de i huvudsak bedriver. 



x 

Åtgärder behövs

14 (16) 

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. 



3.3 Styrelsens ansvar 


x 



3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 




x 





målen. 



x 






Bedömningsområden 

x 


3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, 

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




x


Motivering 

Rektorn har enligt skollagen och läroplanen ansvar för att skolans verksamhet 

utvecklas så att den svarar mot nationella mål och riktlinjer. Det kräver att undervisningsmålen 

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att 

nya metoder prövas och utvecklas. 

Rektorn för vuxenutbildningen i Arboga förmedlar en tydlig vilja och ambition 

att verksamheten ska utvecklas och förbättras. Uppföljning görs av de studerandes 

resultat på individnivå och lärarna tar hänsyn till de studerandes synpunkter. 

Vuxenutbildningen bedöms av rektor överlag ha en god kvalitet men det 

kan, enligt Skolinspektionen, snarare vara en följd av enskilda lärares och rektorns 

engagemang och omsorg än ett resultat av väl fungerande kvalitetsarbete 

på skolnivå. Resultat per ämne, kurs och skolform sammanställs i varierande 

omfattning och resultaten analyseras i begränsad utsträckning på skolövergripande 

nivå. För särvux del är det mycket få resultat som sammanställs. Lärarna i 

de olika verksamhetsdelarna är i mycket begränsad omfattning involverade i det 

övergripande kvalitetsarbetet, ett förhållande som rektor har uppmärksammat 

och ser som angeläget att utveckla och förbättra. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att det systematiskt kvalitetsarbete i 

vuxenutbildningen behöver utvecklas och förstärkas för att svara mot författningarnas 

krav. 

15 (16) 

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 




Motivering 

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje 

kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt 

bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en 

skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, 

utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska 

innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats 

och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare och elever. 

Arbetet med kvalitetsredovisningen syftar till att ge information samt redovisa 

och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål. Den ska även 

innehålla en redovisning av uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

x

16 (16) 


I kvalitetsredovisningen år 2008 för vuxenutbildningen i Arboga kommun redovisas 

vissa övergripande resultat för utbildningen. Det saknas dock utförligare 

bedömningar av måluppfyllelsen för de olika verksamheterna, det vill säga resultat- 

och betygsanalys i exempelvis olika ämnen och kurser, samt åtgärder 

som är kopplade till resultatanalysen och bedömningen av måluppfyllelsen utifrån 

nationella mål. För särvux redovisas det inte några resultat. Utifrån kvalitetsredovisningen 

är det därför svårt att få en uppfattning om hur väl vuxenutbildningen 

som helhet har lyckats med sitt uppdrag att nå nationella mål. Vidare 

saknas det en redovisning av uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Studerande har inte medverkat i framtagandet av kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens 

krav varför åtgärder behöver vidtas. Stöd för hur kvalitetsredovisningar 

kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för 

kvalitetsredovisning. 


Anna Löfström 

Ann-Sofi Pihlgren

Regelbunden tillsyn i Brattbergsskolan 

Förskoleklass 

Årskurs 1-4 

Inledning 


Brattbergsskolan 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Brattbergsskolan 

den 2 juni 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för 

den regelbundna tillsynen. 





(www.Skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 

17 december 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och 

Brattbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Brattbergsskolan 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal samt elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever 

Beskrivning av skolan 

Brattbergsskolan Antal elever 



Källa: Skolans uppgift i samband med tillsyn 2009 

Brattbergsskolan är en skola med förskoleklass och årskurserna 1-4 som ligger i det 

södra skolområdet i Arboga kommun. Till skolan hör också ett fritidshem. Skolan leds 

av en rektor som också är rektor för två andra skolor inom området och en biträdande 

rektor som också har ansvar för två andra skolor i området. Skolan är indelad i tre arbetslag 

med varsin arbetslagsledare.

2 (11) 


Tillsynen omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för 

skolbarnsomsorgen beskrivs i separat rapport. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Brattbergsskolan är en skola som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-4 och således 

finns ingen nationell statistik för elevernas kunskapsresultat. Skolan uppger att de 

nyligen genomförda nationella ämnesproven i årskurs 3 visar på goda kunskapsresultat. 

Skolan saknar dock en övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat 

i förhållande till de nationella målen i årskurs 3 och 5 varför Skolinspektionen 

kan inte göra någon bedömning av elevernas måluppfyllelse. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla 

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 




X 

Motivering 

I 2 kap. 6 § grundskoleförordningen anges att det för varje ämne finns en kursplan 

innehållande både de mål som undervisningen ska sträva mot och de mål 

som eleverna ska ha uppnått efter femte och nionde skolåret. I kursplanerna för 

svenska, svenska som andraspråk och matematik finns också mål som eleverna 

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för 

det obligatoriska skolväsendet m.m. , Lpo 94, ska läraren allsidigt utvärdera 

varje elevs kunskapsutveckling utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Lä-


raren ska muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt 

informera rektorn. Detta uppdrag omfattar skolans alla ämnen. 

Vid tillsynen av Brattbergsskolan framkommer att det, på lärarnivå, finns en 

tydlig uppföljning av elevernas kunskapsresultat i svenska och matematik. Övriga 

ämnen följs inte med samma tydlighet upp i förhållande till de nationella 

målen . 

Skolinspektionen bedömer att Brattbergsskolan behöver följa upp varje elevs 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i 

årskurs 3 och 5. 

3 (11) 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och soci- 

ala utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamta- 

let. 




X 

Motivering 

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i 

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt 

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Skolinspektionen har tagit del av ett antal exempel på individuella utvecklingsplaner 

som innehåller mål gällande elevens sociala utveckling, studieförmåga 

samt kunskapsutveckling. Kunskapsmålen är tydligt kopplade till nationella mål 

och i planen anges skolans insatser för att eleven ska nå målen. Kunskapsmålen 

är dock endast angivna i matematik och svenska, några mål i andra ämnen återfinns 

inte. De individuella utvecklingsplanerna som Skolinspektionen har tagit 

del av saknar också skriftliga omdömen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning 

i. 

Skolinspektionen bedömer att Brattbergsskolan behöver vidta åtgärder så att de 

individuella utvecklingsplanerna uppfyller förordningens krav.

4 (11) 

1.3 Bedömning 



1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers 

kunskapsutveckling. 



X 


1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 




X 

Motivering 






det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) ska läraren allsidigt utvärdera 

varje elevs kunskapsutveckling utifrån läroplanens och kursplanernas mål. 

Vid tillsynen av Brattbergsskolan framkommer att skolan, för bedömning av 

ämnena svenska och matematik, har tagit fram lokala kursplaner i form av bedömningsmallar 

i ett antal ”steg”. De lokala kursplanerna har tydlig koppling 

till de nationella målen. För övriga ämnen finns inga sådana bedömningsmallar. 

Inte heller för skolan diskussioner kring de nationella målen i andra ämnen än 

svenska och matematik. 

Skolinspektionen bedömer att Brattbergsskolan behöver försäkra sig om att de 

nationella målen är utgångspunkten för all bedömning av elevernas kunskapsresultat. 



1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans 

utbildning. 



X 

Åtgärder behövs


1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 



X 


1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 

arbeta i demokratiska former. 



X 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra 

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 



X 


1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 



X 




1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 



X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 



X 


5 (11)

6 (11) 


1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 




X 






trygg miljö. 






X 





X 


2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning- 

arna. 




X 

Motivering 








som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionens tillsyn avser endast pla-


nen mot kränkande behandling. Planen ska utgå från en aktuell kartläggning 






Vid tillsynstillfället hade Brattbergsskolan inte upprättat en plan mot kränkande 

behandling. Skolinspektionen har i stället granskat den likabehandlingsplan som 

finns vid Brattbergsskolan och funnit att den tar avstånd från kränkningar i alla 

dess former, både elever emellan och mellan vuxna och elever. Däremot kan 

Skolinspektionen konstatera att planen saknar rutiner för arbetet vid fall av 

kränkande behandling liksom rutiner för dokumentation av dessa fall. Det saknas 

också verksamhetsspecifika åtgärder/insatser utifrån en aktuell kartläggning 

på området. Elevernas medverkan i framtagandet av planen är begränsat. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att skolans plan 

mot kränkande behandling uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 


7 (11) 





3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 





X 


3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i 

enlighet med författningarna. 



X 

Åtgärder behövs

8 (11) 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med 




Motivering 

Ej relevant. 


- - 


3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan 

föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 



X 




3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 






målen. 



X 

Åtgärder behövs





X 



skolbarnsomsorg iakttas. 



X 





och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 












I samtal med både rektor, biträdande rektor samt lärare framkommer att Brattbergsskolan 

gör vissa utvärderingar under året, främst i samband med upprättandet 

av kvalitetsredovisningen. På skolövergripande nivå utvärderas främst 

kunskapsresultaten i matematik, svenska och engelska men inte i övriga ämnen. 

Vidare utvärderas också resultatet av arbetet med normer och värden i form av 

den enkät som årligen besvaras av bland annat årskurs 2 i kommunen. Det är 

9 (11)

10 (11) 


också de två områden avseende grundskolan som ingår i den mall för kvalitetsredovisning 

som används i kommunen som helhet. Skolan företar inga övergripande 

utvärderingar av bland annat undervisningen och betydelsen av målen 

att sträva mot, individanpassning, särskilt stöd och skillnader i resultat mellan 

flickor och pojkar vilket alla är områden med stor betydelse för kvaliteten på 

utbildningen och således också för måluppfyllelsen. Rektorn beskriver att skolan 

från och med höstterminen 2009 kommer att arbeta efter ett årligt kvalitetshjul 

med kontinuerliga utvärderingar. 

Skolinspektionen gör bedömningen att Brattbergsskolan behöver utveckla sitt 

kvalitetsarbete så att detta omfattar fler områden med betydelse för måluppfyllelsen 

och därmed bidrar till att verksamheten som helhet inriktas på att nå de 

nationella målen. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller 

förordningens krav. 




X 

Motivering 







för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet 


kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska i uppföljning och utvärdering 

av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 § förordningen 

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning 

utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. 

Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 


och utbildningsnämnden och Brattbergsskolan följer den. Kvalitetsredovisningsmallen 

innehåller rubriker för områdena mål, bedömning av måluppfyllelse, 

analys samt åtgärder för förbättring. Analyserna är emellertid knapphändiga 

och består till större del av en beskrivning av hur skolan arbetar eller de aktiviteter 

som har genomförts inom området. Vidare kan Skolinspektionen konstatera 

att skolans planerade åtgärder för utveckling saknar en tydlig koppling till de 

analyser av resultaten som gjorts. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet 

av kvalitetsredovisningen.


Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att kvalitetsredovisningen 

till fullo uppfyller förordningens krav. 


Anna Rydin 

Lennart Andersson 

11 (11)

Regelbunden tillsyn i Gäddgårdsskolan 


Grundskola årskurs 1-9 

Inledning 


Gäddgårdsskolan 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Gäddgårdsskolan 

den 12-13 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för den regelbundna tillsynen. 








inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 17 december 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering 

av de ansvariga inspektörerna. 

Underlag 


Gäddgårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gäddgårdsskolan 

intervjuades rektorer, lärare, annan personal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 


Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 



Gäddgårdsskolan Antal elever 



Källa: Skolans egna uppgifter i samband med tillsynen 2009. 

Gäddgårdsskolan är en skola i Arboga kommun med förskoleklass, grundskola årskurs 

1-9, fritidshem och särskola. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor.

2 (15) 


Rektorn har ett övergripande ansvar för Södra skolområdet, där Gäddgårdsskolan, 

Brattbergsskolan och Götlunda skola ingår. Rektorn har s.k. operativt ansvar för Gäddgårdsskolans 

årskurs 5-9. Biträdande rektor har motsvarande operativa ansvar för 

Gäddgårdsskolans årskurs F-4, Brattbergsskolan och Götlunda skola. Gäddgårdsskolan 

är organiserad i fyra arbetslag. Arbetslagen leds av arbetslagsledare som tillsammans 

med skolans rektor och biträdande rektor utgör skolans ledningsgrupp. Tillsynen omfattar 

förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för fritidshem och 

särskoleverksamhet beskrivs i separata rapporter. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




meritvärde 

Andel (%) som nått 

målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga 

till nationellt pro- 

gram 

Källa: Skolverkets nationella statistik 

Gäddgårdsskolan Samtliga 

skolor i 


Kommun- 

grupp 2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

219,8 200,0 212,9 222,7 210,6 213,0 201,7 209,3 

92 68 70 86 80 74 74 77 

99 90 91 98 92 87 89 89 


2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 




3 (15) 

För årskurs 5 redovisar Gäddgårdsskolan måluppfyllelsen i form av resultat på de nationella 

proven. År 2008 nådde 79 procent av eleverna målen för proven i matematik, 

91 procent i svenska och 93 procent i engelska. Motsvarande resultat för år 2007 var att 

86 procent i matematik, 85 procent i svenska och 90 procent i engelska nådde målen för 

proven. Skolan har inte redovisat några resultat gällande måluppfyllelse i samtliga 

ämnen i årskurs 5, varför någon bedömning av dessa inte kan göras. 

Av tabell 2 ovan framgår att 80 procent av eleverna i årskurs 9 år 2008 når målen för 

utbildningen och att 92 procent av eleverna är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. 

Skolan presterar i detta avseende bättre än både genomsnittet i kommunen 

och i riket. Det genomsnittliga meritvärdet är högre än genomsnittet i riket. 

För årskurs 5 har resultaten på de nationella proven år 2008 försämrats i matematik, 

men förbättras i svenska och engelska jämfört med år 2007. Trots de med riket jämförelsevis 

goda resultaten i årskurs 9 är det en femtedel av eleverna som inte uppnår kunskapsmålen 

i samtliga ämnen då de slutar grundskolan. Detta resultat har sedan 2005 

pendlat mellan att 32-15 procent av eleverna inte har nått målen för utbildningen. 

Skolinspektionen bedömer att ytterligare åtgärder behövs så att alla elever ges förutsättningar 

att nå lägst målen för utbildningen. 


Bedömningspunkter. 

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande 

till styrdokumentens krav. 



X 






X 

Åtgärder behövs

4 (15) 



let. 



Motivering 


X 






De skriftliga individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av 

innehåller omdömen i flertalet ämnen. Dock saknas omdömen i teknik och i de 

olika samhällsorienterande ämnena historia, geografi, religionskunskap och 

samhällskunskap. Det förekommer omdömen som inte relaterar till nationella 

mål, utan främst beskriver elevens egenskaper eller har karaktären av uppmaningar 

till eleven i det fortsatta arbetet. I stort saknas tydliga framåtsyftande mål 

och skolans planerade åtgärder framgår inte med tydlighet. 

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner behöver 

utvecklas så att de uppfyller förordningens krav. 




kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 



X 

Åtgärder behövs



kursplanerna och från betygskriterierna. 



X 


5 (15) 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt 

förordningarnas krav. 



X 





utbildning. 



X 


1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 



Motivering 


X 

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning 

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas 

efter deras ålder och mognad. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 

m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. 

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka 

krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare 

har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och

6 (15) 


arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande. 

Rektorn har, enligt avsnitt 2.8 i läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolans 

arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. För att eleverna, 

i enlighet med läroplanens intentioner, ska kunna ta ansvar för sin egen 

utbildning, krävs också att skolan klargör vilka mål utbildningen har. 

I tillsynen framkommer att ett utvecklingsarbete som gäller elevers ansvar och 

inflytande har påbörjats. I samtalen med rektor, elever och lärare framkommer 

dock att det varierar mellan olika lärare i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet 

att utöva inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Inspektörerna 

ges flera exempel på hur enskilda lärare ger eleverna möjlighet att 

påverka undervisningens upplägg, men genom andra exempel framkommer att 

alla elever inte ges likvärdiga förutsättningar att utöva inflytande. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att alla elever, anpassat 

till stigande ålder och mognad, ges den möjlighet till inflytande över det egna 

lärandet som läroplanen beskriver och att detta inte är beroende av enskilda 

lärare. 





X 



skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande 



X 






X 

Åtgärder behövs




7 (15) 

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 




X 





X 






X 






trygg miljö. 







X

8 (15) 

Motivering 


Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar 

inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för 

vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten 

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling, 

såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94, 

”Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande” ska 

eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva 

efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att 

lära. 

Vid tillsynen i Gäddgårdsskolan framträder olika bilder när det gäller trygghet 

och arbetsro på skolan. Elever framför att det periodvis förekommer mobbning 

och kränkningar. Exempel på främlingsfientliga och könsdiskriminerande 

språkbruk ges. Elever framför också att de tvekar att kontakta vuxna, dels med 

anledning av risken för repressalier från andra elever, dels för att vissa vuxna 

inte tar problemen på allvar. Det framförs också exempel på elever som inte vill 

vara ute på rasterna med anledning av bråk. Vidare framkommer även att det i 

vissa klasser, och på vissa lektioner, råder bristande arbetsro. Detta bekräftas 

också av skolledningen och lärarna. 

Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver vidta åtgärder så att en trygg 

miljö och arbetsro för alla elever säkerställs. 




Motivering 


X 






såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt 14a kap. 6 § skollagen 

ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet 

bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn 

och elever. Enligt 3 kap. 14 § diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare 

som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen inom ramen


för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika 

rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 

Skolinspektionen granskar endast huruvida skolan bedriver ett målinriktat arbete 

för att motverka kränkande behandling enligt skollagen. 

I tillsynen framkommer att Gäddgårdsskolan på olika sätt bedriver ett värdegrundsarbete. 

På skolan finns även kamratstödjare. I samtalen med lärare, elevvårdspersonal 

och elever uppges dock att det saknas ett gemensamt förhållningssätt 

som rör normer och värden som omfattar alla vuxna i skolan. I samtalen 

med elever framkommer exempelvis att det skiljer mellan lärare i vilken 

utsträckning de bryr sig och ingriper då bråk eller kränkande språkbruk förekommer. 

Eleverna uppger också att det är lärarberoende i vilken utsträckning 

alla elever får ta del av värdegrundsarbetet. 

Skolinspektionen bedömer att skolans värdegrundsarbete behöver förbättras. 

9 (15) 


arna. 



Motivering 


X 















Vid tillsynstillfället hade Gäddgårdsskolan inte upprättat en plan mot kränkande 


som finns vid skolan och kan konstatera att planen saknar planerade åtgärder 

utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Eleverna har inte deltagit i

10 (15) 

arbetet med att utarbeta planen. 


Skolinspektionen bedömer att skolan behöver upprätta en plan för arbetet mot 

kränkande behandling som uppfyller lagens krav. Vidare vill Skolinspektionen 

påpeka att det av planens namn bör framgå att den också gäller för skolans arbete 

för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 











Motivering 


X 

I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan 

(timplan). Enligt 2 kap. 3 § grundskoleförordningen anges att timplanen 

bl.a. innehåller antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade 

antalet timmar (garanterad undervisningstid). 

I tillsynen framkommer att flera av de elever som går i särskild undervisningsgrupp 

inte ges undervisning i samtliga ämnen. Slöjd, hem- och konsumentkunskap, 

idrott och bild ges inte till alla elever i gruppen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så alla elever ges förutsättningar 

att nå målen i samtliga ämnen.






Motivering 


X 

I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Enligt 2 kap 17 § grundskoleförordningen 

ska eleverna som språkval erbjudas minst två av de moderna 

språken franska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning 

i ett språk som erbjudits om minst fem elever väljer språket och eleverna 

kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. 

Som språkval för en elev ska i stället för franska, spanska och tyska även erbjudas 

språken svenska och engelska. En kommun är skyldig att anordna undervisning 

i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. 

I Gäddgårdsskolan skola erbjuds språkvalet svenska och engelska endast till 

elever som bedöms inte uppnå målen i dessa ämnen. Detta innebär att de elever 

som vill utvecklas mer i engelska och svenska inte ges denna möjlighet. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att eleverna erbjuds 

språkval i enlighet med förordningens krav. 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författ- 

ningarna. 



Motivering 


X 

Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt 2 kap. 15-16 § § grundskoleförordningen 




rektorn. 

I Gäddgårdsskolan finns elever som är i behov av undervisning i svenska som 

andraspråk men som i stället erbjuds särskilt stöd i svenska. I tillsynen framkommer 

att skolan inte gör någon tydlig åtskillnad mellan ämnena svenska och 

11 (15)

12 (15) 

svenska som andraspråk. 


Skolinspektionen bedömer att undervisning i svenska som andraspråk behöver 

anordnas för de elever som har behov av det. 

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 






X 





bedriver. 



X 





X 

Åtgärder behövs




13 (15) 


det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella må- 

len. 



X 





Motivering 


X 

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens 

situation och förutsättningar, får enligt 5 kap. 10 § grundskoleförordningen, 

styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång 

för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för att 

en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är 

likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Beslutanderätten angående anpassad 

studiegång är i Arboga kommun delegerad till biträdande skolchef. 

I tillsynen framkommer att vissa elever har anpassad studiegång trots att beslut 

om detta inte har fattats. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att anpassad studiegång endast 

ges då beslut om detta, i enlighet med förordningens krav, har fattats. 

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola 

och skolbarnsomsorg iakttas. 



X 

Åtgärder behövs

14 (15) 









Motivering 


X 












I tillsynen framkommer att rutiner och systematik för uppföljning och utvärdering 

av verksamheten finns, men att analysen av varför och hur genomförda 

insatser påverkat resultaten är bristfällig. Utvärdering av i vilken utsträckning 

skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag fokuserar på ämnena svenska, engelska 

och matematik. På övergripande skolnivå saknas uppföljning och utvärdering 

av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Vidare framkommer att 

det saknas en systematisk behandling av i vilken mån de nationella målen som 

gäller normer och värden har förverkligats och vilka åtgärder skolan avser att 

vidta för att minska lärarberoendet och ge samtliga elever likvärdiga förutsättningar 

när det gäller trygghet, inflytande och individanpassning av lärandet. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan behöver förbättra sitt kvalitetsarbete.


15 (15) 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- 

ens krav. 



Motivering 


X 




verksamheten. Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla 


har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive 

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

Vidare framgår i 3 a § att uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 

ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 § förordningen om kvalitetsredovisning 

inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas 

under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare 

ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Arboga kommun har inom barn- och utbildningsnämnden upprättat en mall för 

kvalitetsredovisningar som innehåller rubrikerna mål, bedömning av måluppfyllelse, 

analys samt åtgärder för förbättring. Gäddgårdsskolans kvalitetsredovisning 

utgår från den mallen. Skolans kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning 

av vilka aktiviteter som genomförts under året utifrån vissa mål inom 

bland annat områdena kunskaper, normer och värden samt ansvar och inflytande. 

Skolinspektionen kan dock konstatera att de analyser som görs av kunskapsresultaten 

är knapphändiga och inga andra kunskapsresultat än i matematik, 

svenska och engelska för årskurs 5 redovisas. Förskoleklassens resultat redovisas 

endast i liten omfattning. Gäddgårdsskolans kvalitetsredovisning saknar en 

redovisning av skolans utvärdering av likabehandlingsplanen. Elever och föräldrar 

har inte medverkat i arbetet med att utarbeta kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte till fullo uppfyller de 

krav som förordningen ställer och detta behöver åtgärdas. 


Sture Löf 

Ann-Sofi Pihlgren

Regelbunden tillsyn i Götlunda skola 


Årskurs 1-6 

Inledning 


Götlunda skola 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun under och besökt Götlunda 

skola den 3 juni 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 






(www.Skolinspektionen.se/Tillsyn). 






Underlag 


Götlunda skola, dels den information som samlats in under besöket. I Götlunda skola 

intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 



rapporten. 



Götlunda skola Antal elever 



Källa: Skolan uppgifter i samband med tillsynen 2009. 

Götlunda skola är en skola med förskoleklass och årskurserna 1-6 som är belägen någon 

mil väster om Arboga stad. Till skolan hör också ett fritidshem. Skolan tillhör södra 

skolområdet och leds av en rektor och en biträdande rektor, som också har ledningsansvaret 

över två andra skolor i området. Tillsynen omfattar förskoleklass och grundskola, 

kommunens ansvarstagande för fritidshemmet beskrivs i en separat rapport avseende 

hela kommunens skolbarnsomsorg.

2 (11) 

Bedömningar 





1 Kunskaper 




nå målen. 



Götlunda skola är en skola med förskoleklass och grundskolans årskurser 1-6. Således 

finns ingen nationell statistik över elevernas kunskapsutveckling. Skolans kvalitetsredovisning 

innehåller resultaten för de nationella ämnesproven i årskurs 5. År 2008 bedömdes 

76 procent uppnå målen för de nationella ämnesproven i svenska och matematik 

medan 71 procent bedömdes uppnå målen i engelska. Resultaten är en försämring 

från år 2007 då andelen elever som bedömdes uppnå målen i de nationella ämnesproven 

varierade mellan 82 (engelska) och 95 (matematik) procent. 

Skolan kan inte uppvisa någon övergripande kunskapsuppföljning i samtliga ämnen i 

förhållande till de nationella målen i årskurs 5. 

Mot bakgrund av att en övergripande kunskapsuppföljning saknas kan Skolinspektionen 

inte bedöma huruvida eleverna i Götlunda skola når målen för utbildningen. Se 

vidare Skolinspektionens bedömning av kvalitetsarbetet, 3.4.1 








X 

Motivering 






det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, ska läraren allsidigt utvärdera varje


elevs kunskapsutveckling utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Läraren 

ska muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera 

rektorn. Detta uppdrag omfattar skolans alla ämnen. 

Vid tillsynen av Götlunda skola framkommer att det, på lärarnivå, finns en tydlig 

uppföljning av elevernas kunskapsresultat i svenska och matematik. Övriga 

ämnen följs inte upp i förhållande till de nationella målen med samma tydlighet. 

Skolinspektionen bedömer att Brattbergsskolan behöver följa upp varje elevs 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i 

årskurs 3 och 5. 

3 (11) 





X 



let. 




X 

Motivering 






Skolinspektionen har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner 

från Götlunda skola och finner att dessa innehåller både skriftliga omdömen 

samt en framåtsyftande sammanfattande del. I de skriftliga omdömena anges 

ämnesmål som inte tydligt är kopplade till nationella mål. Vidare anges mål att 

sträva mot för eleven, och dessa mål saknar i flertalet fall koppling till de mål att 

sträva mot som återfinns i läroplan och kursplaner. 

Skolinspektionen bedömer att Götlunda skola behöver utveckla sina individuella 

utvecklingsplaner så att de uppfyller författningarnas krav.

4 (11) 








X 





X 





utbildning. 



X 





X 






X 

Åtgärder behövs






X 






X 








X 






X 

Motivering 

Av 4 kap. 1 § skollagen framgår att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter 

i skolarbetet. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., 

Lpo 94, 2.2 Kunskaper, framgår bl.a. att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma 

och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren ska bl.a. stimulera, 

handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Också i avsnitt 2.8 i 

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. framgår att rektorn har ett 

särskilt ansvar för att undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att 

eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för 

utbildningen. Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att om det genom 

uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat 

sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn 

5 (11)

6 (11) 

se till att behovet utreds. 


I Götlunda skola finns inte någon speciallärare, specialpedagog eller annan specialpedagogisk 

kompetens. Vid tillsynen framkommer i samtal med biträdande 

rektor och lärare att lärarna efterlyser sådan kompetens för att säkerställa att rätt 

sorts särskilt stöd ges till de elever som bedömts vara i behov av sådant. Vidare 

uppges att eleverna för närvarande inte helt får det särskilda stöd de behöver för 

att nå målen för utbildningen, vilket även bekräftas av de förhållandevis låga 

kunskapsresultaten. 

Skolinspektionen bedömer att Götlunda skola behöver försäkra sig om att eleverna 

får adekvat särskilt stöd i tillräcklig utsträckning för att nå målen för utbildningen. 





X 






trygg miljö. 






X 





X 

Åtgärder behövs


7 (11) 


arna. 




X 

Motivering 















Vid tillsynstillfället hade Götlunda skola inte upprättat någon plan mot kränkande 

behandling. Skolinspektionen istället granskat den likabehandlingsplan 

som finns på skolan. Denna uttrycker ett avståndstagande från alla former av 

kränkningar och innehåller en redogörelse för skolans förebyggande arbetet mot 

kränkningar. Planen saknar emellertid en tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner 

för dokumentation samt årets planerade insatser/åtgärder utifrån en aktuell 

kartläggning av skolans behov på området. Eleverna har inte varit delaktiga i 

framtagandet av likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionen bedömer att Götlunda skola behöver upprätta en plan mot 

kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på sådana planer. Vidare 

bör det framgå av planens namn att den också omfattar skolans arbete med 

att förebygga och förhindra kränkande behandling. 





resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

8 (11) 






X 







X 






Motivering 

Ej relevant 


- - 





X 








X 

Åtgärder behövs





X 




9 (11) 



len. 



X 





X 






X 










X

10 (11) 


Motivering 












I samtal med både rektor, biträdande rektor samt lärare framkommer att Götlunda 

skola gör vissa utvärderingar under året, främst i samband med upprättandet 

av kvalitetsredovisningen. På skolövergripande nivå utvärderas främst 

kunskapsresultat i matematik, svenska och engelska men inte i övriga ämnen. 

Vidare utvärderas också resultatet av arbetet med normer och värden i form av 

den enkät som årligen besvaras av bland annat årskurs 2 i kommunen. Det är 

också de två områden avseende grundskolan som ingår i den mall för kvalitetsredovisning 

som används i kommunen som helhet. Skolan företar inga övergripande 

utvärderingar av bland annat undervisningen och betydelsen av målen 

att sträva mot, individanpassning, särskilt stöd och skillnader i resultat mellan 

flickor och pojkar vilket alla är områden med stor betydelse för kvaliteten på 

utbildningen och således också för måluppfyllelsen. Rektorn beskriver att skolan 

från och med höstterminen 2009 kommer att arbeta efter ett årligt kvalitetshjul 

med kontinuerliga utvärderingar. 

Skolinspektionen gör bedömningen att Götlunda skola behöver utveckla sitt 

kvalitetsarbete så att detta omfattar fler områden med betydelse för måluppfyllelsen 

och därmed bidrar till att verksamheten som helhet inriktas på att nå de 

nationella målen. 






X 

Motivering 






utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redo-


görelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet 


kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering 


om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning 

utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. 



och utbildningsnämnden och Götlunda skola följer den. Kvalitetsredovisningsmallen 


analys samt åtgärder för förbättring. Analyserna är emellertid knapphändiga 

och består till större del av en beskrivning av hur skolan arbetare eller de aktiviteter 

som har genomförts inom området. Vidare kan Skolinspektionen konstatera 

att skolans planerade åtgärder för utveckling saknar en tydlig koppling till de 

analyser av resultaten som gjorts. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet 

av kvalitetsredovisningen. 




Anna Rydin 

Lennart Andersson 

11 (11)

Regelbunden tillsyn i Ladubacksskolan 



Inledning 


Ladubacksskolan 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Ladubacksskolan 

27 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den 












Underlag 


Ladubacksskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ladubacksskolan 

intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 



Ladubacksskolan Antal elever 



Källa: Skolans uppgift, våren 2009 

Ladubacksskolan är en skola i Arboga kommun med förskoleklass och grundskola 

årskurs 1-5. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har det övergripande 

ansvaret för Norra skolområdet där förutom Ladubacksskolan även Medåkers

2 (12) 


skola, Stureskolan, Nybyholmsskolan samt fritidshem ingår. På Ladubacksskolan har 

biträdande rektorn det operativa ansvaret. 

Tillsynen omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för fritidshem 

beskrivs i separata rapporter. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Ladubacksskolan är en skola med förskoleklass, grundskolans årskurs 1-5. Således 

finns ingen nationell statistik över kunskapsresultat. 

För årskurs 5 anges resultaten från nationella proven i svenska, matematik och engelska. 

Det framgår att år 2008 nådde 94 procent av eleverna målen i svenska, 88 procent 

nådde målen i matematik och 98 procent nådde målen i engelska. Skolan visar en högre 

måluppfyllelse i samtliga tre ämnen jämfört med året innan. 

Skolan gör i sin kvalitetsredovisning en analys av resultaten och bland annat anges att 

tidigt insatt stöd och flexibel tilldelning av resurser har lett till ökad måluppfyllelse. 

Det saknas uppgifter om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas 

mål i samtliga ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att elevernas resultat i de nationella ämnesproven i Ladubacksskolan 

indikerar att de i huvudsak når målen för utbildningen i ämnena svenska, 

matematik och engelska. För övriga ämnen kan ingen bedömning göras då resultat inte 

finns redovisade. 



Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i 

förhållande till styrdokumentens krav. 




X


Motivering 






det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, ska läraren allsidigt utvärdera varje 




I Ladubacksskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande 

till kursplanernas mål, dock inte i alla ämnen. Regelbundna uppföljningar 

görs i svenska, matematik och engelska. Elever, föräldrar samt rektorn saknar 

således information om hur eleverna utvecklas i förhållande till de nationella 

målen i årskurs 5 i samtliga ämnen i grundskolans kursplaner. 

Skolinspektionens bedömning är att lärarna på ett mer systematiskt sätt behöver 

följa upp och synliggöra varje elevs kunskapsresultat i alla ämnen. 

1.2.1 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och 

sociala utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.2 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 




X 

Motivering 

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ställs krav på upprättande av en individuell 

utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Den ska 

vara framåtsyftande och skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs för 

att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen 

för läroplanen och kursplanerna. Den ska också innehålla omdömen om elevens 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Dessa omdömen får vara betygsliknande 

men bör anpassas till elevens ålder och förutsättningar. 

De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av är inte i 

tillräcklig utsträckning relaterade till kursplanernas mål. De uppsatta målen är 

inte alltid utvärderingsbara och bör ha en tydligare koppling mellan elevens 

utvecklingsområden och de insatser som föreslås för att eleven ska nå målen. I 

3 (12)

4 (12) 


flertalet planer framgår inte skolans insatser tillräckligt tydligt. Skriftliga omdömen 

har inte använts för alla elever i alla ämnen de ges undervisning i. 

Skolinspektionen bedömer att Ladubacksskolan behöver se över innehållet i de 

individuella utvecklingsplanerna så att de överensstämmer med författningarnas 

krav. Skolinspektionen förutsätter att de nya bestämmelserna om individuella 

utvecklingsplaner och skriftliga omdömen ligger till grund för skolans fortsatta 

arbete i detta avseende. 







X 


1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna 



X 


1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas 

krav. 




Ej relevant Ej relevant 




utbildning. 



X 

Åtgärder behövs






X 

Motivering 


utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas 


m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. 

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka 

krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare 

har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och 

arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande. 

Rektorn har, enligt avsnitt 2.8 i läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolans 

arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. 

I samtalen med elever och lärare framkommer att det varierar mellan lärarna i 

vilken utsträckning skolans elever ges möjlighet att utöva inflytande över sitt 

eget lärande. Det framkommer även vid samtal med eleverna att det varierar i 

vilken grad de ges information om målen för utbildningen. 

Skolinspektionen bedömer att elevernas möjligheter att utöva inflytande över 

sin utbildning och sitt eget lärande behöver förbättras. 





X 






X 






X 


5 (12)

6 (12) 








X 





X 







Motivering 

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter 

från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt 

framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se 

till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, 

ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det 

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas 

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att 

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Skolinspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram vilka inte tar sin 

utgångspunkt i elevernas behov. Det framgår inte heller hur åtgärderna ska 

utvärderas. I Ladubacksskolan upprättas åtgärdsprogram företrädesvis för 

elever i behov av stöd i ämnena svenska och matematik. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla sina åtgärdsprogram 

så att de uppfyller författningarnas krav. 

X



7 (12) 




trygg miljö. 






X 





X 


2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 













behandling ska eleverna vara delaktiga vid framtagandet, uppföljning och bear-

8 (12) 

betning av planen mot kränkande behandling. 


Vid tillsynstillfället hade Ladubacksskolan inte upprättat en plan mot kränkande 


som finns vid Ladubacksskolan. Denna uppfyller i flera delar inte kravet på en 

sådan plan, det saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån 

en aktuell kartläggning. Det är viktigt att skolan kartlägger risksituationer, det 

vill säga tar reda på hur situationen ser ut, och utifrån kartläggningen vidtar 

åtgärder. Vidare har eleverna inte varit delaktiga i arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionens bedömer att skolan behöver upprätta planer mot kränkande 

behandling som fullt ut svarar mot författningarnas krav. 












X 

Motivering 


(timplan). Enligt 2 kap. 3 § grundskoleförordningen anges i timplanen 

bl.a. antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade antalet 

timmar (garanterad undervisningstid). 

Eleverna i Ladubacksskolan ges inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap 

och ges därmed inte möjlighet att uppnå målen i ämnet för 

årskurs 5. Vidare visar tillsynen att elevens val inte ges till eleverna på Ladubacksskolan. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att eleverna garanteras 

den undervisning de har rätt till.






X 







X 

Motivering 

Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt 2 kap 15-16 § § grundskoleförordningen 




rektorn. 

I Ladubacksskolan finns elever som är i behov av undervisning i svenska som 

andraspråk och som tidigare erbjudits sådan undervisning. Under vårterminen 

2009 har man inom kommunen genomfört en omorganisation av undervisningen 

i svenska som andra språk vilket inneburit att Ladubacksskolans elever har 

blivit utan undervisning i ämnet. 


anordnas för de elever som har behov av det. 


föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 



X 





bedriver. 



X 


9 (12)

10 (12) 




X 






det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 




X 

Motivering 








Tillsynen visar att rektorns arbetstid ska fördelas mellan Medåkers skola, Ladubacksskolan, 

Stureskolan och Nybyholmsskolan. Vidare är rektorn ansvarig för 

fritidshemmen på Medåkers skola, Ladubacksskolan och Nybyholmsskolan. 

Rektorn är insatt i innebörden av det pedagogiska ledarskapet såsom att följa 

upp och pröva undervisningsmål, att förstå vikten av att säkerställa att eleverna 

får en likvärdig utbildning samt att verksamheten inriktas mot nationella mål. I 

samtal med biträdande rektor och lärarna framkommer dock att rektorn inte 

bedriver ett pedagogiskt ledarskap i syfte att utveckla och förbättra verksamheten 

i riktning mot de nationella målen. 


bedrivs ett pedagogiskt ledarskap på skolan. 




X 

Åtgärder behövs






X 










X 

Motivering 












I tillsynen framkommer att lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på 

skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Tillsynen 

visar dock det att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete på 

övergripande skolnivå. Det saknas uppföljning och utvärdering av elevernas 

kunskapsresultat i samtliga ämnen. Vidare framkommer att det saknas en systematisk 

bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och 

vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Skolan saknar en 

utvärdering på övergripande nivå om undervisningen och betydelsen av exempelvis 

målen att sträva mot och individanpassning. Områden med betydelse för 

kvaliteten på utbildningen och således också för måluppfyllelsen. 

Skolinspektionen gör bedömningen att Ladubacksskolan behöver utveckla sitt 

kvalitetsarbete så att det omfattar alla de områden som har betydelse för högre 

måluppfyllelse. 

11 (12)

12 (12) 






X 


Motivering 


varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den 

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 3 § 

samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i 

vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och 

en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan avser att vidta 

för ökad måluppfyllelse. Enligt 3 a § förordningen om kvalitetsredovisning inom 

skolväsendet m.m. ska i uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 

redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 § förordningen om kvalitetsredovisning 

inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas under 

medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska 

ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 


och utbildningsnämnden och Ladubackskolan följer den. Kvalitetsredovisningsmallen 


analys samt åtgärder för förbättring. Ladubacksskolans kvalitetsredovisning 

för år 2008 innehåller beskrivningar av vilka aktiviteter som genomförts under 

året utifrån vissa mål inom bland annat områdena kunskaper samt normer och 

värden. Skolinspektionen kan konstatera att de analyser som görs av kunskapsresultaten 

är knapphändiga samt att de har en otydlig koppling till de åtgärder 

för utveckling som föreslås. Ladubacksskolans kvalitetsredovisning saknar en 

redovisning av skolans uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Eleverna har inte medverkat i arbetet med att utarbeta kvalitetsredovisningen. 




Birgitta Olsson 

Bellita Torén

Regelbunden tillsyn i Medåkers skola 

Grundskola 1-5 


Inledning 


Medåkers skola 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Medåkers 

skola den 26 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för 

den regelbundna tillsynen. 









den 17 december 2009. 



Underlag 


skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Medåkers skola intervjuades 

rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen 

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad 

på annat sätt, har använts. 


rapporten. 


Beskrivning av Medåkers skola 

Medåkers skola Antal elever 


Grundskola 34 

Källa: Skolans egna uppgifter i samband med den regelbundna tillsynen 2009

2 (15) 


Medåkers skola ligger i Arboga kommun och innefattar förskoleklass och grundskola 

årskurserna 1-5. Skolledningen består av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn 

har det övergripande ansvaret för Norra skolområdet där förutom Medåkers skola 

även Ladubacksskolan, Stureskolan och Nybyholmsskolan ingår. Rektorn har även 

ansvar för fritidshemmen på tre av skolorna. På Medåkers skola har den biträdande 

rektorn det operativa ansvaret. Skolan är en liten landbygdsskola med åldersintegrerade 

klasser. 

Tillsynen omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för fritidshem 

beskrivs i en separat rapport. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Medåkers skola är en skola med förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5. Således 

finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten. Skolan saknar uppgifter om hur 

stor andel av eleverna som nått kursplanernas mål för årskurs 5 i alla ämnen. Skolan 

har inte analyserat eller redovisat eventuella könsskillnader i fråga om måluppfyllelse. 

I skolans kvalitetsredovisning för 2008 redovisas andelen elever i årskurs 5 som klarat 

de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Sammanfattningsvis uppges 

de flesta elever ha uppnått målen i de redovisade ämnena. 

Eftersom skolan inte kan uppvisa någon övergripande kunskapsuppföljning i samtliga 

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5, kan Skolinspektionen inte bedöma 

huruvida eleverna i Medåkers skola når målen för utbildningen. Se vidare Skolinspektionens 

bedömning av kvalitetsarbetet, 3.4.1




3 (15) 

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande 

till styrdokumentens krav. 

Skolform Styrdokumentens mål 

och krav uppfylls 

huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 






det obligatoriska skolväsendet m.m. , Lpo 94 ska läraren allsidigt utvärdera varje 




Vid tillsynen framkommer att lärarna på Medåkers skola inte följer upp elevernas 

kunskapsutveckling i alla ämnen. Regelbundna uppföljningar görs endast i 

svenska, matematik och engelska. Elever, föräldrar samt rektorn saknar således 

information om hur eleverna utvecklas i förhållande till de nationella målen i 

årskurs 5 i samtliga ämnen i grundskolans kursplaner. 

Skolinspektionens bedömning är att lärarna behöver följa upp och synliggöra 

varje elevs kunskapsutveckling i alla ämnen i årskurs 5.

4 (15) 






huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 

I 7 kap. 2 § ska läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare 

om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens 

vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Informationen vid utvecklingssamtalet 

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till 

målen i läroplanen och kursplanerna. 

Tillsynen av Medåkers skola visar att informationen till eleverna om elevens 

utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna är begränsad till 

svenska, matematik och engelska. 

Skolinspektionen bedömer att utvecklingssamtalen behöver kopplas till de nationella 

kursplanernas mål i alla ämnen. 


let. 



huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 

Enligt 7 kap 2 § grundskoleförordningen ställs krav på upprättande av en individuell 

utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Den ska 

vara framåtsyftande och skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs för 

att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen 

för läroplanen och kursplanerna. Den ska också innehålla omdömen om elevens 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Dessa omdömen får vara betygsliknande 

men bör anpassas till elevens ålder och förutsättningar.


De planer som Skolinspektionen har tagit del av saknar tydlig koppling till de 

nationella målen i kursplanerna. Planerna är inte framåtsyftande och skolans 

insatser framgår inte tydligt. Vidare saknas skriftliga omdömen om elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen de ges1 undervisning i. 

Skolinspektionen bedömer att Medåkers skola behöver vidta åtgärder så att de 

individuella utvecklingsplanerna överensstämmer med författningarnas krav. 



5 (15) 





huvudsakligen 

Grundskola X 


1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna. 



huvudsakligen 

Grundskola X 


1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt för- 

ordningarnas krav. 



huvudsakligen 


Grundskola Ej relevant Ej relevant

6 (15) 





utbildning. 



huvudsakligen 

Grundskola X 


1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet 

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit 

till sin egen förmåga. 



huvudsakligen 

Grundskola X 



arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möj- 

lighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara 

delaktiga och ta ansvar. 



huvudsakligen 

Grundskola X 



skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande 



huvudsakligen 

Grundskola X 

Åtgärder behövs



ligger till grund för fortsatt skolgång. 



huvudsakligen 

Förskoleklass X 




7 (15) 





huvudsakligen 

Grundskola X 





huvudsakligen 

Grundskola X 






huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 

Av 5 kap. 1 § grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från 

skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer 

att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att 

behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rek-

8 (15) 


torn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå 

vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och 

utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när 

åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Skolinspektionen har fått exempel på ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet 

tar inte sin utgångspunkt i elevens behov. Det framgår inte heller hur och när 

åtgärderna ska utvärderas. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla sitt arbete med åtgärdsprogram 

så att de uppfyller författningarnas krav. 





trygg miljö. 






huvudsakligen 

Grundskola X 





huvudsakligen 

Grundskola X 

Åtgärder behövs


9 (15) 


arna. 



huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 















Vid tillsynstillfället hade Medåkers skola inte upprättat en plan mot kränkande 

behandling. Skolinspektionen har i stället granskat den likabehandlingsplan som 

finns vid Medåkers skola. Tillsynen visar att planen saknar en beskrivning av 

planerade åtgärder utifrån en kartläggning av verksamhetens behov. Det är 

viktigt att skolan kartlägger risksituationer, det vill säga tar reda på hur situationen 

ser ut, och utifrån kartläggningen vidtar åtgärder. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att upprätta en plan 

mot kränkande behandling som fullt ut svarar mot författningarnas krav. Vidare 

vill Skolinspektionen påpeka att det av planens namn bör framgå att den också 

gäller för skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling.

10 (15) 












huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 





Tillsynen visar att eleverna i Medåkers skola inte erbjuds undervisning i ämnet 

hem- och konsumentkunskap och ges därmed inte möjlighet att uppnå målen i 

ämnet i årskurs 5. Vidare visar tillsynen att elevens val inte ges till eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver försäkra sig om att eleverna ges 

förutsättningar att nå målen i alla ämnen och att elevens val ges i enlighet med 

timplanen. 





huvudsakligen 

Grundskola X 

Åtgärder behövs


3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författ- 

ningarna. 



huvudsakligen 

Grundskola X 


11 (15) 





huvudsakligen 

Grundskola X 





bedriver. 



huvudsakligen 

Grundskola X 





huvudsakligen 

Grundskola X 

Åtgärder behövs

12 (15) 






len. 



huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 








Tillsynen visar att rektorns arbetstid ska fördelas mellan Medåkers skola, Ladubacksskolan, 


fritidshemmen på Medåkers skola, Ladubacksskolan och Nybyholmsskolan. 






i riktning mot de nationella målen. Tillsynen visar även att rektorn inte uppfyller 

skollagens krav på förtrogenhet. 


bedrivs ett pedagogiskt ledarskap på skolan och att rektorn är förtrogen med det 

dagliga arbetet.





huvudsakligen 

Grundskola X 


3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola 

och skolbarnsomsorg iakttas. 



huvudsakligen 

Grundskola X 





13 (15) 





huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 







och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Vidare framgår i Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, att rektorn, som pedagogisk ledare 

och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret 

för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Detta 

medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas kun-

14 (15) 


skapsresultat så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas 

i förhållande till styrdokumentens krav. 

I samtal med både rektorn, biträdande rektorn samt lärare framkommer att lärarna 

i Medåkers skola gör vissa utvärderingar under året, främst i samband 

med upprättandet av kvalitetsredovisningen. Vidare utvärderas också resultatet 

av arbetet med normer och värden i form av den enkät som årligen besvaras av 

bland annat årskurs 2 i kommunen. Det är ett av två områden avseende grundskolan 

som ingår i den mall för kvalitetsredovisning som används i kommunen 

som helhet. Tillsynen visar dock att det på övergripande skolnivå saknas uppföljning 

och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i samtliga 

ämnen. Det framkommer också att skolan på övergripande nivå inte utvärderar 

exempelvis elevernas möjlighet att utöva inflytande över sitt eget lärande, särskilt 

stöd och skillnader i resultat mellan flickor och pojkar vilket alla är områden 

med betydelse för kvaliteten på utbildningen och således också för måluppfyllelsen. 

För att ett systematiskt kvalitetsarbete ska komma till stånd på skolan, 

behöver lärarna diskutera, följa upp och utvärdera resultaten i verksamheten. 

Skolinspektionen gör bedömningen att Medåkers skola behöver utveckla sitt 

kvalitetsarbete så att det omfattar alla de områden som har betydelse för högre 

måluppfyllelse. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- 

ens krav. 



huvudsakligen 


Grundskola X 

Motivering 







för vilka åtgärder kommunen respektive skolan förskola eller fritidshemmet 



av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen



skolans kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal 

och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet 

med kvalitetsredovisning. 


och utbildningsnämnden och Medåkers skola följer den. Kvalitetsredovisningsmallen 


analys samt åtgärder för förbättring. I Medåkers skolas kvalitetsredovisning 

saknas dock uppföljning av elevernas kunskapsresultat, utöver nationella prov. 

Vidare har eleverna inte medverkat i framtagandet av kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans kvalitetsredovisning 



Bellita Torén 

Birgitta Olsson 

15 (15)

Regelbunden tillsyn i Nybyholmsskolan 



Inledning 


Nybyholmsskolan 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Nybyholmsskolan 

den 13 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 






(www.Skolinspektionen.se/sv/Tillsyn). 







Underlag 


skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Nybyholmsskolan intervjuades 

rektorn, biträdande rektorn, lärare och elever. Även annan information om 

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns 

publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Nybyholmsskolan 


Nybyholmsskolan Antal elever 


Grundskola 98 

Källa: Uppgifter från skolan i samband med tillsynen 2009. 

Nybyholmsskolan ligger i Arboga kommun och tillhör det Norra skolområdet. Skolan 

omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1-5 samt fritidshem. Skolledningen 

består av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har rektorsansvar för ytterligare tre 

skolor. Biträdande rektor har motsvarande ansvar för ytterligare en skola samt arbetar

2 (13) 


som skolpsykolog för kommunens sju skolor på halvtid. Skolan är organiserad i två 

arbetslag; ett för förskoleklass–årskurs 2 och ett för årskurserna 3-5. 

Tillsynen omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg behandlas i separata rapporter avseende hela 

kommunens verksamhet inom dessa områden. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Nybyholmsskolan saknar uppgifter om hur stor andel av eleverna som nått kursplanernas 

mål i alla ämnen. Skolan har inte analyserat eller redovisat eventuella könsskillnader 

i fråga om måluppfyllelse. 

I skolans kvalitetsredovisning för 2008 redovisas andelen elever i årskurs 5 som klarat 

de nationella proven i svenska, matematik och engelska. År 2008 uppnådde 95 procent 

av eleverna målen för de nationella proven i svenska, matematik och engelska. 

Eftersom skolan inte kan uppvisa någon övergripande kunskapsuppföljning i samtliga 

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma 

huruvida eleverna i Nybyholmsskolan når målen för utbildningen. Se vidare 

Skolinspektionens bedömning av kvalitetsarbetet, 3.4.1. 








x


Motivering 






det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, ska läraren allsidigt utvärdera varje 




Vid tillsynen framkommer att lärarna på Nybyholmsskolan inte följer upp elevernas 

kunskapsutveckling i alla ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att elevernas kunskapsutveckling 

följs upp i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen. 

3 (13) 





x 



let. 




x 

Motivering 






De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av är inte 

tydligt framåtsyftande och saknar till stora delar kopplingar till de nationella 

målen i kursplanerna. Därtill framgår inte skolans insatser tydligt. 

Skolinspektionen bedömer att Nybyholmsskolan behöver utveckla arbetet med 

individuella utvecklingsplaner så att dessa motsvarar förordningens krav.

4 (13) 








x 





x 





utbildning. 



x 





x 






x 

Åtgärder behövs







x 

Motivering 

Enligt avsnitt 2.2 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 

ska lärare samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Enligt 

avsnitt 2.5 i läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och 

fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. 

Av tillsynen framkommer i samtal med skolledning och lärare att graden av 

samverkan mellan lärarna på skolan är låg i fråga om pedagogik, mål och bedömningar. 

Lärarna arbetar vanligtvis på egen hand med sin egen klass. Samverkan 

mellan fritidshem och skola är också svagt utvecklad. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra sin interna samverkan 

för att främja varje elevs utveckling och lärande. 





x 








x 


5 (13)

6 (13) 





x 


Motivering 

Av 4 kap. 1 § skollagen framgår att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter 

i skolarbetet. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., 

Lpo 94, 2.2 Kunskaper, framgår bl.a. att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma 

och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren ska bl.a. stimulera, 

handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Också i avsnitt 2.8 i 

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. framgår att rektorn har ett 

särskilt ansvar för att undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att 

eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för 

utbildningen. Av 5 kap. 2 § grundskoleförordningen framgår att en elev ska få 

studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 

Vid samtal med rektorer och lärare framkommer att alla elever i behov av särskilt 

stöd inte ges detta. Det framkommer att skolan saknar rutiner för att identifiera 

behov av särskilt stöd respektive behov av studiehandledning på modersmålet. 

Orsaker till bristerna i fråga om särskilt stöd uppges vara bl.a. bristande 

personalresurser och tillgång till lokaler för undervisning i mindre grupper. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att alla elever som är i 

behov av särskilt stöd får detta. 






x 

Motivering 




behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn 

se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå 




På Nybyholmsskolan upprättas inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av 

särskilt stöd.


Det förkommer vidare brister i personalens kunskap om skillnaden i funktion 

mellan åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. I skolans kvalitetsredovisning 

för 2008 uppgavs att man använder den individuella utvecklingsplanen 

för att åstadkomma kunskapsförbättringar för de elever i årskurs 5 som 

inte nått målen för de nationella proven, men åtgärdsprogram nämns inte. Åtgärdsprogram 

uppges däremot användas i fråga om elever i årskurs 2 som riskerar 

att inte nå kunskapsmålen. Skolinspektionen har tagit del av några exempel 

på åtgärdsprogram. Dessa saknar en tydlig koppling till nationella mål. I 

vissa fall framkommer inte heller vilka behov eleven har eller hur dessa ska 

kunna tillgodoses. Vidare framgår inte på vilket sätt de ska utvärderas. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att säkerställa 

att åtgärdsprogram upprättas för alla elever som riskerar att inte uppnå målen 

samt att åtgärdsprogrammen utvecklas så att de uppfyller författningarnas krav. 


7 (13) 




trygg miljö. 






x 






x 

Motivering 






såsom mobbning och rasistiska beteenden. Av läroplanen för det obligatoriska 

skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.1 Normer och värden, framgår att alla

8 (13) 


som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, 

solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, 

i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, 

aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och 

visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett 

demokratiskt förhållningssätt. 

Tillsynen visar att det på Nybyholmsskolan saknas ett systematiskt värdegrundsarbete. 

Enligt skolans kvalitetsredovisning har man under 2008 inte arbetat 

målmedvetet och aktivt med trygghet, respekt, trivsel, goda sociala relationer 

och likabehandling. Enligt samtal med skolledning och elever råder inte ett 

gemensamt förhållningssätt bland skolans personal i fråga om normer och värden. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att ett aktivt värdegrundsarbete 

bedrivs av alla på skolan. 


arna. 




x 

Motivering 















Vid tillsynstillfället hade Nybyholmsskolan inte upprättat en plan mot kränkande 


som finns vid Nybyholmsskolan. Skolinspektionen har funnit att planen inte 

tydligt utgår från en aktuell kartläggning av skolans behov inom området. Innehållet 

i planen är inte heller förankrat bland personal som elever på skolan. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vid åtgärder så att skolans plan 

mot kränkande behandling uppfyller lagens krav.



9 (13) 











x 

Motivering 





Vid tillsynen framkommer att elevens val inte erbjuds på Nybyholmsskolan. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att eleverna får den 

undervisningstid de har rätt till. 






x 

Motivering 

Av 2 kap. 9 § grundskoleförordningen framgår följande. Om en eller båda av 

elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och 

språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få sin undervisning 

i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om eleven har grundläggande 

kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. 

Vid tillsynen av Nybyholmsskolan framkommer att alla elever som har rätt till 

och vill ha modersmålsundervisning inte ges detta. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att eleverna erbjuds 

modersmålsundervisning i enlighet med författningarnas krav.

10 (13) 






x 


Motivering 

Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt 2 kap. 15-16 § § grundskoleförordningen 

om det behövs anordnas för de elever som har ett annat språk än 



rektorn. 

På Nybyholmsskolan finns elever som är i behov av undervisning i svenska som 

andraspråk men som i stället erbjuds särskilt stöd i svenska. I tillsynen framkommer 

att skolan inte gör någon tydlig åtskillnad mellan ämnena svenska och 

svenska som andraspråk. 


anordnas för de elever som behöver det. 





x 








x 

Åtgärder behövs







x 


11 (13) 



len. 




x 

Motivering 








Tillsynen visar att rektorns arbetstid ska fördelas mellan Medåkerskolan, Ladubacksskolan, 


fritidshemmen på Medåkerskolan, Ladubacksskolan och Nybyholmsskolan. 






i riktning mot de nationella målen. Tillsynen visar också att rektorn inte uppfyller 

skollagens krav på förtrogenhet. 


bedrivs ett pedagogiskt ledarskap på skolan och att rektorn är förtrogen med det 

dagliga arbetet.

12 (13) 




x 








x 








x 







Motivering 







för vilka åtgärder kommunen respektive skolan förskola eller fritidshemmet 




om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitets- 

x


redovisning utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. 



och utbildningsnämnden och Nybyholmsskolan följer den. Kvalitetsredovisningen 

innehåller mål, bedömning av måluppfyllelse, analys samt åtgärder för 

förbättring. Vid sidan av resultat på nationella prov ges dock ingen redovisning 

av elevernas resultat i olika ämnen i förhållande till uppnåendemålen för 

årskurs 5. Dessutom har inte elever och föräldrar givits möjlighet att delta i arbetet 

med kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans kvalitetsredovisning 



Anne-Marie Lindström 


13 (13)

Regelbunden tillsyn i Stureskolan 

Grundskola årskurserna 6-9 

Inledning 


Stureskolan 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun och besökt Stureskolan 

den 12 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den 













Underlag 


Stureskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Stureskolan intervjuades 

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan 

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat 

sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Stureskolan 


Stureskolan Antal elever 


Källa: Skolans egen uppgift. 

Stureskolan är en grundskola med årskurserna 6-9 belägen i centrala Arboga. Skolan 

har fyra arbetslag varav ett lag arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Utvecklingsledare 

leder arbetslagen och utgör tillsammans med rektor, skolans ledningsgrupp. 

Rektorn har ett övergripande ansvar för det Norra skolområdet där Stureskolan, Nybyholmskolan, 

Ladubackskolan och Medåkerskolan ingår. Rektorn har ett operativt

2 (13) 


ansvar på Stureskolan. Biträdande rektorer har motsvarande funktion på de övriga 

skolorna. På skolan arbetar 44 personer, varav 34 är pedagoger. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




meritvärde 

Andel (%) som nått 

målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga 

till nationellt program 

Källa: Skolverkets nationella statistik 


Stureskolan Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

228,7 205,6 224,6 213,1 215,2 213,0 201,7 209,3 

70,9 66,6 76,6 71,6 

68,4 

73,9 74 77 

100,0 89,4 94,7 91,4 92,6 92,4 89 89 

Av tabell 2 framgår att 68,4 procent av eleverna lämnar grundskolan med fullständigt 

slutbetyg och att kunskapsresultaten under de den senaste 5årsperioden 

legat mellan 66,6 och 76,6 procent. Resultatet år 2008 ligger under 

genomsnittet för riket. Resultatet avseende andelen elever som är behöriga till 

ett nationellt program har under samma period varierat mellan 89,4 och 100 





procent. Betygsresultaten visar vidare på stora könsskillnader år 2008, där flickorna 

hade ett genomsnittligt meritvärde på 244,6 och pojkarna 193,8. Motsvarande 

resultat avseende andelen som inte nått målen i samtliga ämnen är 12,5 

procent för flickor och 32,7 procent för pojkar. 

Skolinspektionen bedömer att ytterligare åtgärder behövs så att alla elever ges 

förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. 







X 


3 (13) 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 



Motivering 


X 






2008 trädde nya bestämmelser om individuella utvecklingsplaner i kraft. I 7 kap. 

2 § grundskoleförordningen anges nu att de individuella utvecklingsplanerna 

inte längre ska vara enbart framåtsyftande utan också innehålla skriftliga omdömen 

om elevens kunskaper i varje ämne som eleven undervisas i och ev. 

överenskommelser som träffats under utvecklingssamtalet. Läraren ska muntligt 

och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Mer

4 (13) 


information finns i Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen 

med skriftliga omdömen. 

De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av innehåller 

skriftliga omdömen av elevens kunskaper i samtliga ämnen, provresultat, 

en betygsprognos, arbete på lektioner och elevens sociala kompetens. I planen 

finns mål formulerade avseende elevens sociala utveckling, studieförmåga/sätt 

att lära samt kunskapsmål. Enligt Skolinspektionen är varken beskrivningen av 

elevens kunskapsutveckling eller de mål som sätts upp för eleven relaterade till 

de nationella målen i ämnena. Ej heller framgår det vilka insatser som skolan 

behöver vidta för att eleven ska nå så långt som möjligt i riktning mot läroplanens 

och kursplanernas mål. 

Skolinspektionen bedömer att Stureskolan behöver vidta åtgärder för att de 

individuella utvecklingsplanerna ska motsvara förordningens krav. 







X 






X 


1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs 

enligt grundskoleförordningens krav. 



X 

Åtgärder behövs





utbildning. 



X 





Motivering 


X 


utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas 


m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolan 

ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan 

ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare 

har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer 

är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande. Rektorn 

har, enligt avsnitt 2.8 i läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer 

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. 

Tillsynen i Stureskolan visar genom samtal med lärare och elever att elevernas 

möjligheter att utöva inflytande över undervisningsprocessen och över sitt eget 

lärande är begränsat. När det gäller undervisningens innehåll bestämmer läraren 

i huvudsak detta. Vidare visar tillsynen att elevernas kännedom om målen 

för utbildningen varierar mellan ämnen och lärare och att elevernas individuella 

utvecklingsplaner inte används för att ge dem större inflytande över sitt eget 

lärande. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att elevernas möjligheter att utöva 

inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande behöver förbättras. 





X 


5 (13)

6 (13) 






X 








X 





Motivering 


X 

Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen 

ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd och sådant stöd ska också ges 

till elever som har svårigheter i skolarbetet. Också i avsnitt 2.8 i läroplanen för 

det obligatoriska skolväsendet m.m. framgår att rektorn har ett särskilt ansvar 

för att undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det 

särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Enligt 

5 kap. 2 § grundskoleförordningen ska en elev ges studiehandledning på sitt 

modersmål om eleven behöver det. 

I tillsynen framkommer att särskilt stöd erbjuds främst elever som riskerar att 

inte nå målen i svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen erbjuds inte 

detta stöd. Resultaten, där en stor andel av elever under ett flertal år, har slutat 

årskurs 9 utan att ha nått målen för samtliga ämnen visar att stödet har varit 

otillräckligt och ej utformat så att eleverna fått det särskilda stöd och hjälp de 

behövt för att nå målen för utbildningen. 

De elever i Stureskolan som har ett annat modersmål än svenska erbjuds undervisning 

på modersmålet. En bedömning görs om dessa elever är i behov av särskilt 

stöd i svenska, dock saknas rutiner för att bedöma om eleverna är i behov


av studiehandledning eller inte. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att alla elever som är i 

behov av särskilt stöd kan få detta och att skolan behöver förvissa sig om att 

studiehandledning på modersmålet ges till alla elever som behöver det, oberoende 

av ämne. 

7 (13) 





Motivering 


X 




behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn 

se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå 




I Stureskolan upprättas inte åtgärdsprogram i alla ämnen för alla elever i behov 

av särskilt stöd. Detta gäller exempelvis i ämnet idrott. De åtgärdsprogram som 

Skolinspektionen tagit del är av skiftande kvalitet. Exempelvis framgår inte i alla 

vilka behov eleven har samt vilka insatser skolan ämnar göra. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att åtgärdsprogram upprättas 

som uppfyller förordningens krav. 





trygg miljö. 






X 

Åtgärder behövs

8 (13) 




X 







X 

Motivering 















Vid tillsynstillfället hade Stureskolan inte upprättat en plan mot kränkande behandling. 

Skolinspektionen har i stället granskat den likabehandlingsplan som 

finns vid Stureskolan och konstaterar att planen saknar planerade åtgärder utifrån 

en aktuell kartläggning av skolans behov. Vidare har eleverna inte deltagit 

i arbetet med att utarbeta planen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att upprätta en plan 

mot kränkande behandling som fullt ut svarar mot författningarnas krav. Vidare 

vill Skolinspektionen påpeka att det av planens namn bör framgå att den också 

gäller för skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 



skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och för-


9 (13) 

bättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 







Motivering 


X 

I bilaga 3 till skollagen anges utbildningens omfattning i grundskolan i timmar 

om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper, även kallad timplan. I timplanen 

anges ett visst antal timmar för elevens val. Enligt 2 kap. 19 -20 §§ grundskoleförordningen 

ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. 

Undervisningen ska syfte till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper i ett 

eller flera ämnen. 

I Stureskolan ges inte elevens val. I stället ges så kallad elevplanerad tid, då eleverna 

har möjlighet att arbeta med uppgifter de inte hunnit med. Detta kan inte 

anses vara en breddning eller fördjupning i ett eller flera ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att eleverna ges den garanterade 

undervisningstid de har rätt till. 





X 







X

10 (13) 

Motivering 


Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt 2 kap. 15 § grundskoleförordningen 

om det behövs anordnas för de elever som behöver det. Beslut om 

sådan undervisning ska fattas av rektorn. 

I Stureskolan finns elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk 

som i stället erbjuds stöd i svenska. I tillsynen framkommer att skolan inte 

gör någon tydlig åtskillnad mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. 


anordnas för de elever som är i behov av det. 




X 



föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 



X 





bedriver. 



X 





X 

Åtgärder behövs




11 (13) 


det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 



Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska rektorn hålla sig förtrogen med den dagliga verksamheten 

i skolan och ta det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas 

på att nå de nationella målen. 

Vid tillsynen framkommer att rektorn genom sin ledningsgrupp bestående av 

arbetslagsledare håller sig informerad om vad som händer på skolan. Dock 

framkommer vid lärarintervjuer att de uppfattar rektorn som en ledare främst 

för elevvårdsarbetet, mindre som pedagogisk ledare för att verksamheten ska 

utvecklas och förbättras i riktning mot de nationella målen. Detta bekräftas även 

av rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs för att säkerställa att det bedrivs 

ett pedagogiskt ledarskap på skolan. 




X 






X 

Åtgärder behövs

12 (13) 









Motivering 


X 

Enligt Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, Den enskilda skolans utveckling 

ska skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. 

Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska 

ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att 

skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, 

resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Vidare framgår i Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, att rektorn, som pedagogisk 

ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Rektorn har således ansvaret för skolans resultat. 

Vid tillsynen framkommer att det saknas en systematisk uppföljning av i vilken 

mån de nationella målen har förverkligats. Vidare saknas en redovisning av 

vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Detta gäller bl a 

uppföljning av elevernas resultat, insatta stödåtgärder och i vilken mån undervisningen 

utgår från målen att sträva mot. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete. 





Motivering 



varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. 

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en 

bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har 

förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, 

förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Stöd 

X


för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd 

och kommentarer för kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionen har tagit del av Stureskolans kvalitetsredovisning för år 2008 

som innehåller vissa beskrivningar av vilka mål skolan har uppnått i svenska, 

matematik och engelska i förhållande till nationella mål. Analyserna av måluppfyllelsen 

i övrigt och av vilka åtgärder som ska vidtas för en bättre måluppfyllelse 

är knapphändiga. Måluppfyllelsen i övriga ämnen är inte redovisade. Vidare 

saknas en redovisning av skolans uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning behöver utvecklas så 

att den uppfyller de krav som förordningen ställer. 



Ann-Marie Lindström 

13 (13)

Regelbunden tillsyn i Vasagymnasiet 

Gymnasieskola 

Inledning 


Vasagymnasiet 

Dnr 43-2009:91 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arboga kommun under våren 2009 och 

besökt Vasagymnasiet den 27 och 28 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som 

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


skolan, dels den information som samlats in under besöket. På Vasagymnasiet intervjuades 

rektor, biträdande rektor, lärare, annan personal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 



rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Vasagymnasiet 


Vasagymnasiet Antal elever 

Gymnasieskola 316 

Källa: Skolverkets statistik 

All verksamhet som Arboga kommun bedriver inom gymnasieskolan är förlagd till 

Vasagymnasiet. Utbildning ges på individuella program och följande nationella program: 

Elprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Industriprogrammet, 

Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. 

En betydande andel av eleverna byter under studietiden från ett nationellt till ett 

specialutformat program närliggande det nationella. Till följd av samverkan med 

grannkommuner tar skolan också emot elever från dessa samtidigt som ungdomar

2 (11) 


hemmahörande i Arboga genomgår sin gymnasieutbildning på ett program som anordnas 

av en samverkande kommun. 

Skolledningen består av en rektor och en biträdande rektor. Lärarna är organiserade i 

arbetslag uppbyggda kring de olika programmen. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 



läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna 

att nå målen. 


Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre som erhållit slutbetyg 

Elprogrammet (EC) 

Genomsnittlig betygspoäng 

Andel (%) med 

grundläggande behörighet 

till universitets- 

och högskolestudier 

Handels- och administrationsprogrammet 

(HP) 


Andel (%) med 




Vasagymnasiet Kommun- 

grupp 1 

Fristående 

skolor 

Riket 

Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

13,4 13,2 13,9 12,6 13,7 11,9 12,0 12,2 

100 .. .. .. 100 83 78 89 

12,7 12,4 12,6 12,8 13,2 13,9 12,9 12,8 

.. 83,3 88,9 81,3 94,1 95 84 82 

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen


Industriprogrammet 

(IP) 


Andel (%) med 



och högskolestudier 

Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 


Andel (%) med 



och högskolestudier 

Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 


Andel (%) med 




Teknikprogrammet 

(TE) 


Andel (%) med 




Specialutformade 

program 


Andel (%) med 




12,2 . 11,1 11,4 10,8 12,1 14,7 11,7 

.. . .. .. .. 85 93 78 

17,2 16,3 16,5 16,0 18,4 16,0 16,6 16,2 

100 100 100 100 100 97 95 96 

15,5 14,5 14,9 16,0 16.0 15,1 15,1 14,7 

100 100 94,1 100 93,8 97 91 92 

14,2 13,2 15,6 13,7 15,0 14,0 13,7 14,0 

100 100 100 100 100 95 89 90 

14,2 13,7 15,3 14,4 13,4 . . 14,4 

100 100 100 78,6 .. . . 91 

3 (11)

4 (11) 

Totalt 


Andel (%) med 





14,4 14,1 14,4 14,0 14,7 14,5 14,2 14,0 

98,7 96,5 94,6 91,1 93,6 93 88 89 





Elevernas kunskapsresultat vid Vasagymnasiet, så som de framstår av resultatmåtten i 

tabell 1, ligger genomgående något över värdena för riket och jämförbara kommuner, 

med undantag för specialutformade program och Industriprogrammet med negativ 

avvikelse. Någon entydig tendens i resultatutvecklingen över tiden kan inte påvisas. 

Den stora andelen elever vid Vasagymnasiet som under utbildningstiden går över från 

ett nationellt till ett specialutformat program kan antas bidra till de relativt höga värdena 

för nationella program. 

Skolinspektionen bedömer att Vasagymnasiet i huvudsak når målen för utbildningen. 




kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 



x 


1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den 

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens 

kunskapsutveckling och studiesituation. 



x 

Åtgärder behövs




1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers 




x 


1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i 




x 


1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 



x 




5 (11) 

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen 

för skolans utbildning. 



x 


1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 



x 


1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och 

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 



x 

Åtgärder behövs

6 (11) 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det 

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 



x 




1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, 




x 


1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 



x 






x 


1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på 

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 



x 






trygg miljö.







x 





x 


7 (11) 




x 









3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna 

undervisningstiden kan redovisas. 



x 


3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. 



x 

Åtgärder behövs

8 (11) 

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 



Motivering 


x 


Ett specialutformat program ska, enligt skollagen, i fråga om utbildningens nivå 

motsvara ett nationellt program. 

Bland Vasagymnasiets elever finns en betydande andel som har övergått från ett 

nationellt till ett specialutformat program. Det förekommer att elever medges 

byte från ett nationellt till ett snarlikt specialutformat program med skälet att 

ersätta en eller flera kurser som eleven bedömts ha svårigheter med. 

En sådan lösning, där specialutformat program ersätter stödinsatser eller reducerat 

program och minskar utbildningsvägens krav, bedömer Skolinspektionen 

inte vara förenlig med skollagens bestämmelser. 

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 



Motivering 


x 

En lokal kurs ska enligt gymnasieförordningen 2 kap. 14 § ge kunskaper i ett 

eller flera nationellt fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och 

svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd 

kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen 

som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom 

en nationellt fastställd inriktning. Enligt 1§ lag om entreprenadförhållanden 

inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller 

juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. 

Avtalet får endast avse undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad 

eller estetisk profil. 

På Vasagymnasiet finns lokala kurser som inte lever upp till författningarnas 

krav. Bland flera lokala kurser anordnar Vasagymnasiet kursen Trafikkunskap, 

50 poäng, och genomför den genom ett entreprenadförhållande. Eftersom kursen 

inte avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller 

estetisk profil, saknar detta stöd i lagen om entreprenadförhållanden inom skolan. 

Vidare är trafikkunskap, enligt Skolinspektionens bedömning, inte en del av 

gymnasieskolans kunskapsuppdrag. Undantag är utbildning av yrkesförare 

inom transportnäringen och anläggningsförare, vilket inte är fallet på Vasagym-


nasiet. 

Skolinspektionen bedömer därför att kommunen måste se över utbudet av lokala 

kurser och vidta åtgärder så att det överensstämmer med författningarnas 

krav. Vidare bedömer Skolinspektionen att den lokala kursen Trafikkunskap 

inte är inrättad och genomförd enligt författningarna och får därmed inte förekomma. 

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 



x 





x 


3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller 

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 



x 




3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 



x 





x 


9 (11)

10 (11) 





det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 



x 





Motivering 


Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska rektor vara ledamot av elevvårdskonferensen. 

Vid Vasagymnasiet har rektorn delegerat denna uppgift till biträdande rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att skollagens krav därmed inte är uppfyllt. 



x 


och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder 

för att förbättra måluppfyllelsen. 



x 


3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 



Motivering 


x 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla 


har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för 

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättning-


ar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen 

ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och 

elever, och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. 

Kvalitetsredovisningen för Vasagymnasiet uppvisar brister i förhållande till 

kraven i gällande förordning. Bland annat behandlas inte skolans resultat och 

kvalitet i förhållande till nationella mål och det görs ingen bedömning mot dessa. 

Endast en del av det nationella uppdragets mål behandlas. Åtgärder redovisas 

inte utifrån konstaterade brister i måluppfyllelsen. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens 

krav och att åtgärder därför behöver vidtas. 


Per Andersson 

Sture Löf 

11 (11)

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med 

planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun - Skolinspektionen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun - Skolinspektionen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?