1 - Länsstyrelserna

•••••LE'23:1) Kolbäcksån - inventering av dammaroch regleringsförhållandenBo HolstElizabeth KjellzonHåkan Mejstad, .. .. .KOMMITTEN FOR MALARENS VATTENVARDPUBL. NR 231975

(23:1) KOLBÄCKSÅN - INVENTERING AV DAMMAR OCH REGLERINGSFöRHlLLANDENavBo HolstElisabeth KjellzonHåkan MejstadCivilingenjörer, Institutionen för Teknisk Vattenresurslära,Sektionen för Väg- och Vattenbyggnad, Lunds Tekniska Högskola,Fack 725, 220 07 LUND.för,KOMMITTEN FÖR MÄLARENS VATTENVÅRDPUBL. NR 231975

Kommitt~n för Mälarens Vattenvård beslöt vid sitt sammanträdeden 3 april 1974 att låta utfära en inventering avregleringsförhållanden av dammar m m inom Kolbäcksåns avrinningsområdesamt analysera eventuella intressekonflikteri detta avseende.Uppdraget lämnades till Institutionen för Teknisk Vattenresurslära,LTH, Lund, där inventeringen utförts som examensarbeteför tre teknologer i avgångsklassen. Inventeringsarbeteti fält genomfördes under sommaren 1974 ochsammanställning och bearbetnin~ har skett under läsåret1974/75. Föreliggande rapport (Publ. 23, del 1 och 2, därdel 2 är en objektsbilaga till del 1) utgör den skriftligadokumentationen på detta arbete.Västerås den 16 juni 1975,KOMMITTEN FÖR MÄLARENS VATTENVÅRD

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSIn1 •3.3.13.23.33.43.53.63.73.83.93.104.4.14.24.2.14.2.24.34.44.54.64.75.5.15.25.35.45.55.65.7FörordAllmäntHydrografiGeologi. GeografiTemperatur, nederbörd, avdunstningVattenföringVattendragsbeskrivningOmrådesförteckningOmråde A. Nordväst VäsmanOmråde B. Sydväst VäsmanOmråde C. Kring VäsmanOmråde D. Mellan Väsman och BarkensjöarnaOmråde E. Kring BarkensjöarnaOmråde F. Norber~sånOmråde G. Kring ÄmänningenOmråde H. Söder om ÅmänningenFotografierProbleminventeringAllmäntReglering - regleringStudium av tappningsdataStudium av sommarregnens konsekvenser, speciellt1973 årsReglering - kanaltrafikReglering - recipientReglering - vattentäktReglering - fritidsintresseProblemet översvämningar/trånga sektionerBilagorLitteraturförteckningSammanställning över tagna kontakterTips om intressanta platser i avrinningsområdetKartor med höjdprofiler (SMHI)Förteckning över topografiska kartbladObjektsförteckning i nummerordningObjektsförteckning i bokstavsordning23445691011131517192224262937383840414142434444B 1B 2] 3] 4B 6]10]11]15

1. FORORD1

21. FÖRORDFöreliggande arbete gällande regleringsteknisk inventering avKolbäcksån i Västmanlands och Kopparbergs län, utfördes efteruppdra~ från Mälarkornmitten vid länsstyrelsen i Västmanlandslän. Arbetet utgör examensarbete vid institutionen för TekniskVattenresurslära, Sektionen för Väg och Vatten, Tekniska Högskolan,Lund.Presentationen av arbetet utgöres aven beskrivning och enobjektsförteckning i två olika delar. Beskrivningsdelen innehållerdels en allmän beskrivning av Kolbäcksåns avrinningsområdemed bifogat kartmaterial, dels en problemdiskussion,där regleringens konflikter med andra intressen behandlas.Den andra delen är en förteckning över de olika regleringsobjekteni Kolbäcksån. Varje objekt är enkelt beskrivet ochfotodokumenterat.Som underlag för arbetet insamlades vattendomar, som berörKolbäcksåns avrinningsområde, från Österbygdens Vattendomstoli Stockholm. Detta utfördes av Cherstin Sjöholm under våren1974.Examensarbetet påbörjades i Västerås sommaren 1974 då fältarbetei form av inventering av regleringsobjekten och intervjuermed berörda personer, företag och myndigheter ägde rum.Under läsåret 1974/75 har arbetet slutförts i Lund.Som handledare har medverkat dels Peter Larsen, institutionenför Teknisk Vattenresurslära, L~rl, dels Johan Larsson och hansefterträdare i Mälarkommitten, Hans-Erik Engelbrekts, länsstyrelseni Västmanlands län, Västerås. Till dessa och till övrigapersoner, företag och myndigheter som varit oss behjälpligaframför vi härmed vårt varma tack.Lund 1975-06-05Bo HolstElisabeth KjellssonHåkan Mejstad

2. ALLMÄNT OM KOLBÄCKSÄN

42• KolbäcksånAllmän översikt (delvis ur SMHIsamt Mälaren Hjälmare (Km'W)2.1 HYdrografiKolbäcksåns nederbördsområde omfattar 3.093 km 2 varav 268 km 2sjöyta vilket innebär en sjöareal av 8,7 procent. Totaltfinn~ inom nederbördsområdet 44 st sjöar med yta överstigande1 km •Nederbördsområdet sträcker sig över Västmanlands och Kopparbergslän.Kolbäcksån utgörs huvudsakligen aven samlad å-fåra som sträckersig ca 18 mil från sjön Väsman i Dalarna ner i sydöstliGriktning och mynnar i mälarviken Freden söder om Strömsholmi Västmanland. Väsman fungerar som uppsamlingsmagasin för ettantal bifloder från nederbördsområdets norra del. Störst blanddessa är Norrboån som rinner till norrifrån från sjöarnaTyren, Olsen, Bysjön och Björken m fl, samt Parisån och Gänsånfrån sjöarna Lövsjön, Gänsen och Noren m fl. Vidare tillrinnertill Kolbäcksåns huvudfåra ytterligare två störreflöden, dels från de sydväst om Ludvika liggande sjöarna Simmelsjön,st. Avlången, Hällsjön, Snösjön och Haggen vars utflödeinfaller i Kolbäcksån i Nedre Hillen mellan Ludvikaoch Smedjebacken, dels Norbergs/Engelsbergsån vilken tillrinnerfrån nordost i lmänningen.De största sjömagasinen isamt Ämänningen.Kolbäcksån är Väsman, BarkensjöarnaDen totala höjdskillnaden inom avrinningsområdet uppgår till250 meter medan huvudåfårans fallhöjd är ca 155 meter, frånVäsmans +155 m ö h ner till Mälaren +0,3 m ö h.Kolbäcksån är sedan mycket länge flitigt utnyttjad för kraftproduktion,först i form av kvarnar och brukshammare m m,numera i form av kraftstationer. Totalt finns nu inom avrinningsområdet29 kraftstationer i drift.I Kolbäcksåns lopp löper även den s k Strömsholms kanal medtotalt 26 slussar vilken sträcker sig från Mälaren/Strömsholmupp förbi Fagersta vilket innebär att Kolbäcksån är allmänfarled upp till norra delen av Barkensjöarna. Kanalen hyegdesursprungligen åren 1777-1795 och har i omgångar genomg,Htupprustning och ,renovering, senast 1962-1970. Kanalen användsefter denna senaste renovering som led för fritid.sbåtar.2.2 Geologi (ur S}lliI)GEOGRAFINorra delen av nederbördsområdet främst kring Väsman karaktäriserasav starkt bruten topografi med stora höjder och bere-

5knallar uppgående till ca 350 m ö h eller mer samt däremellanliggande dal~ångar. Topografiskt hör området till den s kNorrlandsterrängen, vars gräns går ungefär vid Västanfors.Nedanför denna gräns är terrängen visserligen kuperad, menbetydligt flackare och når sällan över 100 m ö h.Ännu mera utjämnad och flack topografi möter i SJava mälardalennedanför Hallstahammar. Landisens vanligaste avlagringär moränen vilken täcker berggrunden. Längs Kolbäcks~n är moränendock oftast dold under leror vilka avsatts i de innanhav(Ancylussjön och Littorinahavet) som täckt stora delarav Sverige sedan sista nedisningsperioden. Ovanför marinagränsen påträffas spolningszoner härrörande från isälvar.Dessa har även avlagrats och givit upphov till rullstensåsarex Strömsholms- eller Kolbäcksåsen vilken sträcker sig längsån från Mälaren upp till Åmänningen.Bergrunden går endast sällan i dagen i själva Kolbäcksån,t ex i en del forsar samt någon gång i strandbrinkarnas framstickandehällar.2.3 Temperatur och nederbörd. AvdunstningMedeltemperaturen för hela året varierar dels lokalt på grundav olikheter i topografiskt avseende, dels över hela nederbördsområdetpå grund av att de nordvästra delarna ligger200-300 m högre än de sydöstra. Under perioden 1931-1960 varnormaltemperaturen för hela året högst i områdets sydöstrade1 omkring 66,5 0 C och lägst i dess nordvästra, strax under5,0 C.Ärets normalnederbörd uppvisar även mycket stora lokala differenser.Ett smalt men markant band av lägre nederbörd sträckersig längs sjöarna känningen, Barken och Väsman, där årssummanär omkring 600 mm. Runt om bandet i avrinningsområdetsnordvästra del är nederbörden högre, omkring 700 mm/år i genomsnittunder perioden 1931-1960. Nånadsnederbördens variationunder året framgår av nedanstående tablå. Som exempelhar valts observationsstationen Lernbo, som ligger mellanBarken och Väsman i det nederbördsfattigare området, ochGrängesberg som ligger i det nederbördsrika området i nordväst.GrängesbergLernboDifferensNormalnederbörd i mm 1931 ..4960J F M A M J J A S O N D55 39 30 42 44 71 87 92 76 66 71 6238 28 20 31 38 61 71 87 62 51 53 4317 11 10 11 6 10 16 5 14 15 18 19Året735583152Augusti är genomgående den nederbördsrikaste månaden för allastationerna i Kolbäcksåns nederbördsområde. Även juli uppvisarhöga värden. Under dessa månader är nederbörden tillövervägande del bestående av regnskurar med relativt kort

6varaktighet men med stor intensitet. Den lägsta månadsnederbördenkommer i mars och uppgår då till ca en tredjedel avaugustimängden.Vid SMHI har man funnit att den normala årsavdunstningen ärca 360 mm/år i medeltal för hela Mälarens nederbördsområdevad beträffar avdunstningen från landområden. Från sjöytorär avdunstningen högre än från landområden och beräknas imellansverige uppgå till ca 500 mm/år.2.4 VattenföringKolbäcksån ligger till största delen inom ett område med inlandsklimatmed relativt lång och sträng vinter.Avrinningen har en markant topp i april-maj samt en litentopp på hösten oktober-november. Avrinningen är lägst undersommarmånaderna juli-august~ samt under december-februari.Se bifogad tabell och vattenföringsdiagram på följande sidor.

1Jledelvattenmängd och medelavrinn.ing för månad och år rid Hallstahammar(1918-30).Nederbllrdsom räde2,974 kvkmKbm per sek.•.•iLiter per sek. o. kvkmI ! : ! I I i; I I : : ',jan. lCebr.' mars lapril! maj Ijuni juli;, aug. sept.! okt. I nov.!, dec.:l I lr ! 1 ' I I !'!! I :I I . . I i .: I I I I l• ·30.9 29.01 32.4 !48.1i 59.6; 34.2 23.1 22.3 29.0 31J.2: 38.6; 36.0 34.5!. /10.4 9.8 1 10.9! 16.2! 20.01 ILS 7.8 i.5i 9.8: 10.2 13.0,12.1: 11.6 iI , I ' I'Kara1rl.eristiska vattenmängder och motst'arande avrinning t·id Hallstahammar(1918-30).m'/s 1/s. km'Högsta högvattenmängd 190 63.9Normal 113 38.0medelvattenmängd 34.6 11.6Lägsta 20.1 6.8Normal 6-mll.nadersvattenmängd 26.6 8.9Lägsta 1/.0 5.7Vattenmängd med 50 " varaktighet 25.0 8.4Normal 9-mil.nadersvattenmängd . . 19.0 6.4Lägsta 12.6 HVattenmängd med i5 % varaktighet 1/.2 5.8Normal lägvattenmängd . . . . . .Ligsta . . . . . .4.81.71.60.67Vattenmängd med 95 " varaktighet 10.1 3.4Lägsta 95 ~ vattenmängd . . . . . 4.4 1.6Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Hallsldhammar (1918-30).A.vrinning i lis. km' 1.0 2 3 4 5 6 8 10 15 20 25 50Varaktighet i dagar .••.• 364 360 352 333 306 269 198 142 i9 54 33 2uUUR: FORTEC.KNlN& OVER SVE.R\GES> VATIE."l'FALL61:\;4 KOLBÅCK5ÄN I ..sM H I ..

8KOLBÄCJ

93. VATTENDRAGSBESKRIVNINGOmrådena A - H med tillhörandekartor

KOLBÄCKSÄNOMRADESFöRTECKNIN~Skala 1:500 000---delområden.Gräns mellan derbördsområde.r~"larens neGrans~räns mot a rbördsområde ...' mo t annat nede

113.2 O}ffiÅDE ANordväst VäsmanDenna del av Kolbäcksåns nederbördsområde är det nordligastbelägna och uppvisar en fallhöjd på ca 100 m.som också har en kraft­Området är reglerat av Ludvika Kraft ABstation i Nyhammar.Orsen (Olsen) -TyrenI områdets nordvästra del ligger ~e båda skogssjöarna Orsen 2(Olsen), (A:1), (Bild 1), (2,0 km ) och Tyren (A:2), (1,2 km ).Bägge sjöarna är reglerade med amplituden 2,16 resp 2,5 menligt vattendom. Dammanläggningarna är senast ombyggda 1960och således i gott skick. Sjöarna används för fiske och harklart rent vatten. I de norra delarna av de bägge sjöarnahar en stor mängd fritidshus anlagts.St + LMalingenFrån Tyren rinner Tyrsån via Håje~ och Håjensån till Storaoch Lilla Malingen (A:3), (1,3 km ). Under denna sträcka somär 6 km lång, sänker sig vattnet ca 50 m. Runt Malingen finnsdet ingen nämnvärd fritidsbebyggelse. Vattnet är fint ochbadfrekvensen hög vilket beror på att sjön ligger efter allmänväg i ett naturskönt området. Lilla Malingen har 2 utloppvars flöden emellertid förenas en bit nedströms utloppet.Vid det ena finns ett 2,5 m brett överfall och vid detandra spettluckor. Sjön får regleras 2,5 m.Malingsån -AbäckenL Malingens utlopp, Malingsån, viker av mot söder och utvid­€;ar sig efter ett par km till den långsmala sjön Frötjärn(0,9 km 2). Landsvägen följer tätt intill sjöns västra kant.I sjön finns flera dammanläggningar, dels 2 st på var sinsida om en ö ca ! km norr om utloppet (A:4), dels en vid detnaturliga utloppet mot Norrboån (A:5) och till sist en betongdammmed spettluckor vid utloppet mot Abäcken (A:6). Regleringsamplitudenär 2,5 m. Norrboån rinner ner till Bysjöndit även Abäcken kommer efter att först ha passerat Nyhammarskraftstation. Innan stationen, förenar sig dock Abäcken meden bäck som kommer bl a från Havstjärn (A:7). Vid denna sjösom regleras med spettluckor ligger Nyhammars badplats. Innei Nyhammar passerar Abäcken ett sågverk med en dammanläggning(A:8), (Bild 2) där intagskanalen för kraftstationen börjar.Sågverket använder dammen som virkesupplagsplats.Den grävda intagskanalen till kraftstationen övergår efter1 km till trätub och därefter till ståltub. Nyhammars kraftstation(A:10), Ludvika Kraft AB, kan då tillgodogöra sigen fallhöjd av 27 m och har utbyggd effekt 0,5 mW. I nuvarandeekonomiska läge är kraftstationen, enligt uppgift frånLudvika Kraft AB, i sådant skick att den inte vore länsamatt reparera vid större haveri. Utloppskanalen mynnar i Bysjön.

12Teokenförklaring till kartornaÖversiktskartan:~ Aktuellt område--- -- --- Gräns mot Mälarens nederbördsområdeDelområdeskartansGräns mot annat nederbördsområde00 Objektets nr. inem området- DammDDamm, f.d.~ Kraftstation~ Kraftstation,f.d.C) Kraftstation i anslutning till damm~ Kraftstation i anslutning till damm,f.d.~ Outbyggt fall~ TätortVI RSBO OrtsnamnIlVA5MAN SjönamnVattendragsnamn-- ..FlytriktningTillflöde från tidigare område

_ ......///////- rzrJ1t/I'I'\}/,/"'"!\ \ "ḷ"'"\\\)".r.'•/././///'1-;/8''! oil O!! OIli I~z___ L ,

133.3 OMRÅDE BSydväst VäsmanPajsoån och Gänsån är två grenar på ett flöde som övergår iBurån, efter tillskott av smärre bäckar.Nedströms sjöarna Ö och N Noren ändrar ån namn till Loforsen.Loforsen rinner sedan ut i Väsman. Hela området, utom Hyttsjön,ingår i Voxnans regleringssystem för kraftstationernai Vännebo, Loforsen och Sunnansjö.Pa,jsoånSina källor har Pajsoån i flera s~öar. Längst i väster liggerSt Låsen (B:1), (Bild 4), (1,7 km ) på 397,7 m ö h. Det ären näringsfattig skogsjö med visst sikfiske. Sjön är regleradmed 2,6 m amplitud. Nästa källflöde börjar med Bredsjön (B:2),en numera oreglerad sjö av typ liknande St Låsen. Rester avjord- och stendamm plus spettluckor finns kvar. Vattnet frånBredsjön rinner vidare till Hyttsjön vid Ulriksberg (B:3,B:4). Där finns bl a en nyrestaurerad sågverksdamm (B:5) mitti samhället.Från Hyttsjön rinner vattnet vidare genom St Sandsjön (B:6),(reglerad 1,40 m) fram till Pajsoåns begynnelsepunkt. Därtillstöter oc~å ett flöde norrifrån. Det kommer i från StoraUrsen (1.1 km ). (B:7) som får regleras 1,55 m och är belägenpå 298 m ö h. St Ursen är en källsjö med sandbotten ochklart vatten. Sikfiske förekommer.Pajsoån förenas nu endast med en å 2av större betydelse. Detär Storsjöån från Storsjön (2,2 km ) som är reglerad 2,2 m(B:8) och belägen 321,4 m ö h.I Pajsoåns lopp ligger Vännebo kraftstation (B:11), (Bild 3).Den har en utnyttjad fallhöjd på 45 m. Detta har åstadkommitsmed hjälp aven 2 km lång kanal plus en ca 700 m lång ståltub.Den utbyggda effekten är på 0,55 MW.Efter Pajsoåns förening med Gänsån heter ån Burån.GänsånLövsjön (3,6 km 2 ) är källsjön i det flöde som kallas Gänsånnär det rinner samman med Pajsoån. Lövsjön är reglerad 3,5 moch är belägen på 260,8 m ö h. Sjön används för fiske. Det harfunnits en kraftstation (B:9) vid utloppet med ca 4 m fallhöjd.Efter en fallhöjd på 15 m ligger Gänsen (2,2 km 2 ). Vid Gänsensutl~pp finns idag endast en regleringsdamm (B:10) medregleringsamplitud 1,39 m. Det finns dock en vattendom somger tillstånd till att en kraftstation uppföres på platsen.Denna skulle få en fallhöjd på ca 30 m. Enligt Ludvika Kraftär det dock inte för närvarande lönsamt att utföra utbyggnaden.

14BurånBurån rinner från gre~flödet Pajsoån - Gänsån ner till sjönNoren - Saxen (1,9 km ) belägen på 202,4 m ö h. Strax innaninloppet i Noren ansluter ett mindre flöde, Pillisån, frånsöder till Burån. Från norr kommer också en å, Norsån, somrinner ut i Noren.Sina källor har Norsån i Norrsjön (reglerad 1,53 m), (B:12)och området runt omkring. Nedströms Norrsjön ligger Mellansjön(reglerad21,58 m), (B:13) som i sin tur har utlopp tillNorsen (1,4 km ), (B:14), regleringsamplitud 3,23 m.Dessa tre sjöar är utpräglade skogsjöar med enkla dammkonstruktioneri form av jorddamm och spettluckor som u~skov. ISaxen mynnar Gräftån, som kommer från Olsjön (1,1 km ), enensligt liggande skogssjö omgiven av stora träsk- och myrmarker.LoforsenNoren - Saxen (\9 km 2 ) regleras direkt av Loforsens kraft~station (B:16) som är en mycket speciell station. Från dammenvid Noren leder en trätub ca 1 km till en grävd kanal. Dennakanal leder i sin tur genom skogen ca 1 km till nästa tub.Kanalen ligger ungefärligen på samma nivå som Noren - Saxenvilket gör att man .kan utnyttja nästa hela fallhöjden mellanNoren och Övre Boten. Den sista tuben, är även den ca 1 kmlång och går fram till kraftstationsbyggnaden. Utbyggd effektvid stationen är 2,2 MW. Loforsen mynnar ut i Övre Boten somövergår i Nedre Boten. Dessa sjöar regleras av Sunnansjökraftstation (B:17) med en regleringsamplitud på 0.33 m.Sunnansjö kraftstation utnyttjar en fallhöjd på 2,8 m ochhar en utbyggd effekt på 0,1 MW. Stationen har en kort intagskanali betong och är i gott skick.Söder om Sunnansjö mynnar sjön Saxens utlopp i Väsman.

N~ ~ 'IKOLEAC.KSÄN J OYERS\ KT- --------_.~--------

N,/ \"o:I-II.•rf""".. . ..-"

153.4 OMRÅDE CKring VäsmanOmrådet innefattar bl a Kolbäcksåns egentliga källsjö, Väsman.St Ångtjärn -BysjönEtt litet vattendrag som rinner till västra sidan av Bysjönkommer från de små sjöarna St Ångtjärn, Lövtjärn och Dammsjönsamt en branddamm i Järnsta (Bild 5). De har alla nivåhållarei gott skick (C:1 - C;4).Bysjön -BjörkenBysjön (5,1 km2~ är direkt, utan nivåskillnad, förbunden medBjörken (3,6 km ). De omges till stor del av jordbruksmark,nen är trots detta relativt näringsfattiga. Som kuriosa kannämnas att det lär finnas bäverIokaler i sjöarna.Saxdalen - Björken - VäsmanVid utloppet av sjön Saxdalen, som är en skogssjö helt utanomkringsliggande bebyggelse, fanns en förfallen konstruktionsom hade bestått av spettluckor och skibord (C:5).Saxhyttån rinner ca 8 km S till Saxhyttan, där det tidigarelåg en kraftstation (C:6). Området vid kraftstationsbyggnadenutnytjjas numera f~r 2 fiskodlingsbassänger. Ån rinner sedanut i Saxen (1,1 km ) som är en relativt näringsrik sjö, del-. vis omgiven av jordbruksbygd. Saxen är direkt förbunden medBjörken (se ovan) i dess nordöstra del, som i sin tur fortsätterdirekt till Väsman.VäsmanDetta är områdets största sjö med en yta av 39 km 2 • Väsmanär en måttligt näringsrik sjö som anses mycket fin och värdefull.Lokalt förekommer föroreningar, men med hänsyn tillsJons storlek är utsläppen av mindre allvarlig karaktär. Ettflertal badplatser är anlagda. De största finns vid Hällarna,Brittsand, Sandviken och Sörvik. Till Väsmans tillflöden kanräknas bl a sjöarna Björkens och Botens utlopp. Även Gonäsånsom mynnar ut i sjöns södra del kan nämnas.Gonäsån -VäsmanGonäsån kommer från två sjöar Dammsjön «1,02km2) vid Klenshyttan(C:7) och sjön Glaningen (C:8), (1 km ) vid Blötberget.Dammsjön utgör badsjö för både Klenshyttans och Blötbergetsinvånare, eftersom det råder badförbud (1974) i Glaningen.Detta beror troligen på utsläpp av avloppsvatten från anrikningsverkettill Blötbergsfältet, Stora Kopparbergs bergslagsAB, som även efter vattendom A53/1956 har fått tillstånd,och har fyllt igen det naturliga utloppet och har tagitupp ett nytt 800 m NV om det naturliga. Gonäsån belastas ävenav Blötbergets kommunala avloppsvatten.

16LudvikaLudvika ligger vid Väsmans utlopp. Här finns en kraftstationmed 17 m fallhöjd, som ägs av Ludvika Kraft AB (C:9). Magasinmed regleringsrät~ omfattar Väsman och ovanliggande sjösystem,totalt 128 Mm • På grund av den stora magasinsvolymenoch det i Kolbäcksån, av de större stationerna, överstaläget, så spelar Ludvika kraftstation en mycket viktig rolläven för de längre ner liggande kraftstationerna, eftersom deär beroende av den vattenföring som släpps från Väsman.Detta faktum, som naturligtvis kan ge upphov till konfliktermellan kraftsverksägarna, diskuteras närmare i avsnittet"Problemi~ventering". Ur Väsman är flödet i genomsnitt underåret 10 m/s.

;." .~:-..... iIlI---'\" '-,.'"\.\\\\.ÄMÅ",N INGE\" '\ \\\//\\.\\",........'$,v"'"J.'~, . 'j'KOLBÅCK5ÅN,',,''I,''OVER.S\4-

LEJ"1-':',,:,,,,:;~?:;.:,i\~,",zNl\l-o o otJffirO:rJ))X)J\ OÄi fT1_.~Gln~~(f'J » z1//- - - - -, "

173.5 OMRÅDE DMellan Väsman och BarkensjöarnaEfter mindre än 1 km nedströ~s Väsman, mynnar u~loppet iGårlången, som är en vik av Ovre Hillen (4,4 km ). I Gårlångenfinns mycket kvicksilver och hela Övre Hillen är påtagligtförorenad av avloppsutsläpp från kommun och industri.Nedre Hillen (2,7 km 2 ) påverkas indirekt från Övre Hillenmen genom vattentillförsel från bl a Haggen, anses Nedre Hillenvara betydligt finare än uppströms liggande Övre Hillen.Den är dock relativt näringsrik.MalånTill Övre Hillen kommer ett flöde från Malsjön «1 km 2 ) somär en badsjö med en del fritidsstugor. Vid utloppet finnsen fastspikad spettlucka som inte var helt tät.Simmelsjön -HaggenEtt betydande vattendrag kommer till Nedre 2Hillen från SV.Källsjön kan sägas vara Simmelsjön (1,2 km ).Regleringen av de flesta sjöarna i området sköts av Grängesbergsbolaget.Dammarna var (1974) påfallande väl underhållna.Simmelsjön (simIa = svämma lätt över) är en smal SJO omgivenav skog och delvis myrmark. Ingen bebyggelse finns i närheten,men det planeras dock ett fritidsområde söder om sjön.I sjön förekommer endast "skräpfisk"~ Regleringsamplitudenär 2,55 m (D:1). st Avlången (2,6 km ), (D:2) som liggerstrax norr om Simmelsjön får regleras 4,04 m. Här tillämparGrängesbergsbolagets flerårsreglering och således tappasinte sjön ur varje år.Nästa regleringsmagasin är Ängtjärn «1 km 2 ), som är en uppdämdgammal mosse. Det medför att det ibland flyter upp torvsom kan täppa till utloppet. Vid utloppet finns bl a en f j ärrregleradlucka och Ängtjärn används till korttidsreglering,med en amplitud av 3,00 m (D:3), (Bild 7).Nedanförliggande damm, Enkulledammen, (D:4), (Bild 8), är envälbyggd anläggning med en mycket ståtlig laxtrappa. Trotsdetta har det inte funnits några laxar där, så länge manminns. Intagningskanalen till en_kraftstation, som numera ärjämnad med marken, har börjat här.Utloppet fortsätter ner till Vasselsjön «1 km 2 ) vid vilkenHällsjöns kraftstation (D:5) och samhälle ligger. Kraftstationen,som ägs av Grängesbergsbolaget, är fullt modern,fjärrstyrd och obemannad och kan tillgodogöra sig en fallhöjdpå 43 m med hjälp av 500 m lång tub. Vid normal drift går5,4 m /s genom anläggningen och man kör bara 8 tim/dag i3-4 mån/år. Utbyggd effekt är 1,8 MW. Som kuriosa kan nämnas

18att världens första trefasledning byggdes från Rällsjön tillGrängesberg 1893.Efter 3 km når vattnet Snösjön (D:6), (2 O km 2 ), som är magasinettill St Snöåns kraftstation (D:7~. Denna anläggningsom ägs av Anderssons Skogsprodukter AB, har en fallhöjd på5 m. Snöån rinner ut i Raggen.Till Raggen kommer även i sydost Saxån, från Björsjö. Dettavattensyste~ kommer främst från ett par sågverksdammar. Raggen(7,8 km ) är en relativt näringsfattig sjö med stor betydelseför fritidsaktiviteter. Många fritidshus finns ochfler planeras. Större badplatser finns vid Jägarnäs och Ragge.Sjöns regleringsamplitud är 1,10 m och regleringsrätten innehasav Grängesbergsbolaget. (D:13).Nedre Hillen -LeranI Nedre Rillen förenas vattendragen från Övre Rillen ochRaggen. Vid utloppet finns en intagskanal som forsätter i2 tuber ner till Lernbo kraftstation (D:15), (Bild 9, 10).Den utbyggda effekten är 5,0 MW vilket är den största i Kolbäcksån.I anläggningen ingår bl a ett svalltorn. De ca 500m långa trätuberna höll på att bytas ut till ståltuber 1974.Kraftstationen ägs av Grängesbergsbolaget. Utloppskanalenmynnar i Leran.Till Leran kommer även ett vattendrag från sJon Skissen. ISkisshyttan låg förr en kraftstation (D:17) som kunde tillgodogörasig den största fallhöjden i Kolbäck~ån, 91 m. Utbyggnadsvattenföringenvar dock futtiga 0,3 m/s.Sjön Leran (2,8 km 2 ) regleras av Morgårdshammars Mek Verk AB,som äger den modernaste kraftstationen längs Kolbäcksån (D:19).Stationen är byggd 1962. De stora sektorluckorna i dammenfjärregleras.Kolbäcksån rinner sedan vidare genom Smedjebacken där dettidigare funnits en kraftstation (D:21) vid järnverket. Denär numera nedlagd men överfallsdammar finns kvar som bibehållervattenspeglarna i samhället.

.'-,.,:... __ o •• ,,~- ••.~ ,N ,." ".i .;... ',~.~.,','.:, ~,',',~ "," ,.1 ... "~';.I'I1 'lr~".."",',. -~:'.:..' '.KOL2>Ä

.:. • L"LO' ,,-LL-J ...~.. . .',' -, . ~ . -tJ./.t\\\\\\'.' .IIII-lIl\\\\\Ir."; ...... '.,. .'.. /i.Nl·'.:,.. ,.' ,.,.".- ,"~, . ' . ,'... .~-,.: .. .~. . "... ;\.. ,. ': l. .:,• p'. -' ~"l...,':.

TIIIIIIIiIII-IIII

193.6 OMRÅDE EKring Barkensjöa;naFrån Kolbäcksåns utlop~ vid Smedjebacken rinn~r ån gen~mBarkensjöarna (30,5 km ) och Vevungen (1,1 km ) fram t~llSemla kraftstation_(E:31) vid Fagersta. Till Barkensjöarna,från avrinningsområdets. kanter, rinner norrifrån i huvudsaktvå större åar med två fungerande kraftstationer. Dessa liggeri Matsbo (E:9), (Bild 11), resp Saxehammar (E:11). Söderifrånkommer dels en å från Svetensjöarna och dels Tunkarlsboånvid Tunkarlsbo.upp­Den maximala nivåskillnaden mellan sjöarna inom områd~tgår till ca 100 m.Huvudfåran genom BarkensjöarnaNorra Barken (19,5 km 2 ) är relativ påverkad av kommunala ochindustriella ,utsläpp. Sjön mottar avloppsvatten direkt frånSmedjebacken (ingen avloppsrening före 1969), MorgårdshammarsAB, Smedjebackens valsverk och Risingsbo Bryggeri (anslutettill kommunala nätet), indirekt från uppströms liggande samhällenoch industrier (Ludvika m fl).Vid Näset mellan N och S Barken ligger Söderbärke, ett ~indresamhälle som har avloppsutsläpp i Södra Barken (11,0 km ).Samhället Vad har också utsläpp i sjön. Eftersom S Barkenmottar färre direkta utsläpp än N .Barken får man anta attS Barken är mindre påverkad än den norra.Södra Barken grenar, i sin ~stligaste del, upp sig i tvåmindre sjöar, Saxen (1,9 ~ ) där Fagersta har sin ytvattentäktoch Vevungen (1,1 km ) där utloppet ur sjösystemet ärbeläget.Barkensjöarna regleras av Fagersta Bruks AB vid kraftstationenSemla (E:31), (Bild 13, 15). Regleringsamplituderna varierarunder året från 0,144 m efter vårfloden till 1 januari,till 0,294 m strax innan vårfloden.Vid mycket höga vattenföringar är inte Semla betstämmandesektion för vattenståndet i Barkensjöarna. Detta beroende påatt det finns trånga sektioner uppströms kraftstationen.Bland annat har tilloppskanalen från Vevungen till Semla intetillräckligt stor sektion på alla ställen för att klara storaflöden.Området norr om BarkenStrax norr om Smedjebacken rinner Älsjöbäcken från Älsjöarnaut i Väsman, det är ett oregelerat, obetydligt flöde. ytterligarestrax norr därom kommer ett något större vattendrag,Finnbobäcken. Den är reglerad på tre ställen. Vid St Dammsjön(E:1), där en hytta tidigare le~at, vid sjön Getåarna(E:2) och vid Finnbo (E:3), (Bild 14), där den gamla hyttdammenär moderniserad och används aven såg för magasinering_.--------------------------------------------

sågverksbyggnaden för behand­av stockar innan de dras in iling.Nästa vattendrag är av störr betydelse. Det rinner upp vid2sjön Gläckern (E:6), (1,2 km ), en näringsfatti~ skogssjömed stort siktdjup. Sjön är reglerad ca o,~ m. An fortsättergenom sjön Långdalen (E:7), (1,1 km ) även den reglerad.Vid sjöns utlopp ligger några jordbruksfastigheter.Nästa reglering i ån ligger vid Matsbo kraftstation (E:9),(Bild 11) men innan dess tillrinner från väster vid Bommarsboett mindre flöde, även det reglerat (E:8).Matsbo kraftstation (E:9) ägs av Billeruds AB och har en utbyggdeffekt på 0,02 MW. Det är alltså en pytteliten kraftstationmen d 2 n är i gott skick. Ån rinner vidare tillGäsen (1,0 km ) som också tar emot flöden från Orsen oehYsjön. Gäsen är reglerad (E:10) för att förse Stimmerbokraftstation (E:11) med vatten vid rätt tidpunkter. Efter1967 drivs dock inte kraftstationen som är uppköpt av Ludvikakraft 1949.Issen (1,5 km 2 ) är den sista sjön iut i Väsman.åns lopp innan den rinnerRunt Issen finns många fritidstorp och den västra strandenär uppodlad. Inga avloppsutsläpp i sjö~ som regleras avKvarnsnäs kraftstation, (E:12), en mycket förfallen anläggningsom inte kan reglera något i egentlig mening. Kvarnsnäshar varit en mycket vacker plats och om husen och dammenrestaurerades skulle anläggningen utgöra ett pittoreskt inslagi miljön vid Issen.Nästa stora å har sin upprinnelse i Ä~sen och St Gladtjärnoch rinner vidare till Jörken (3,7 km ). En skogssjö som ärkänd för fisket. Ingen bebyggelse finns runt sjön.Jörken regleras aven damm(E:13) med fyra stora spettluckor.I Larsbo som ån sedan rinner genom finns två dämmen somhåller vattenspeglar i samhället (E:14,15). I sjön Säven straxnedströms Larsbo finns en badplats, svår att hitta men myckettrevlig. Även Säven är reglerad (E:16). Det har legat enkvarn vid dess utlopp.Saxehammars kraftstation (E:17), ägd av Billeruds AB, reglerarden sista lilla Dammsjön på åns väg mot Väsman. Stationenhar en lång öppen träkanal uppriggad på trästolpar ochen utbyggd effekt på 0,03 MW.I Södra Barken vid V~d mynnar en å från ett litet sjösystemmed Dammsjön (1,1 km ), (E:34), (Bild 17) och Ginnan somär de största sjöarna i systemet. Dammsjön är en skogssjömedan vid Ginnans västra strand finns något jordbruk.

21Området söder om BarkensjöarnaNorra Barken mottar endast några små bäckar från söder. Detär först strax söder om Söderbärke som en större å frånSvetensjöarna rinner ut i Södra Barken.Svetensjöarna ~estår av Västra Sveten (1,4 km 2 ) och ÖstraSveten (2,3 km ). Mellan dessa relativt näringsrika sjöarrinner en å som förutom dammen vid utloppet från V Sveten(E:19) är reglerad vid St Tolvsbo gamla kvarn (E:20). Därligger numera Sveriges första kräftodlingsanläggning ägdav Elis Linden. Den togs i bruk i augusti 1974.Östra Sveten är reglerad aven damm (E:21) med tre spettluckoroch ett överfall. Numera regleras sjöarna endastmed tanke på att hålla en konstant nivå på sjön. Tidigarehar det dock funnits en kraftstation (Söderbärke kraftstation),(E:23) mellan Ö Sveten och Väsman.De sista resterna efter anläggningen revs dock ut i börjanpå 1970-talet.Vid Tunkarlsbo hittar vi nästa ämynning. Det är Tunkarlsboånsom rinner ut i S Barken. Längs denna å har det funnitsmånga anläggningar genom tiderna. Bl a en hytta, en kvarnoch såg (E:30), en såg (E:29). en smedja (E:31) och trekraftstationer (E:27. 28, 32), (Bild 12). Numera fungerarendast Fridnas kraftstation (E:28). Den försörjer en familJmed elkraft. Dock skulle kraftstationen vid Lexsjöbo (E:27Jkunna sättas i stånd igen utan alltför omfattande reparationer.Den kraft- och belysningsförening som bildades längsån på 1920-talet finns kvar och den har ansvaret för dammarnai sjöarna uppströms kraftstationerna.I viken längst söderut i Södra Barken rinner Plågbäcken ochBjörsboån ut. Längs dessa åar kan man också finna rester avhyttor och kvarnar men inga som fortfarande är i bruk.

'·f·:..:-"'\ - . , ~IU>, A» r)- --- --.....,."I- ......, / I/' ,-/--....... //" -----I"'",//I(IJ)' :J>.i: :J>:z/Ẕ-z. I"'" C),/ mz-~---:"---======--"iII"''''' ..:zI,i \\.FA

223.7 OMRÅDE FNorbergsånDet enda större biflöde som Kolbäcksån har är Norbergsån.Den har sitt utlopp i Ämänningen vid Ängelsberg. Norbergsänrinner upp i ett skogslandskap, med de större sjöarnaDammsjön, Gäsen och Ungen,norrom Norberg. I och med attän passerar Norberg blir landskapet något mera uppbrutet,med inslag av jordbruksmark längs ån och runt sjöarna. HelaNorbergsån är reglerad vilket beror på att det har legaten mängd anläggningar, typ hyttor, smedjor eller kvarnar,utefter ån. Numera är dock endast en anläggning, Nordansjökraftstation, (F:6), i bruk.Norr om NorbergNorbergsån bildar ti~l en början två åar som rinner sammani sjön Gäsen (1,6 km ). Den längst från norr kommande ånha 2sin upprinnelse i den oreglerade sjön St Dyllingen «1,1km ). Ån rinne vidare genom Stensjön (F:1) och Dammsjön2(F:2), (1,8 km ), båda reglerade med enkla betongdammar.Från väster rinner nästa å, och på sin väg till Gäsen fränsjön Orgen, passerar den g2nom Övre och Nedre Dammsjön,Fraggen och Ungen. (1,9 km ).Vid Nedre Dammsjön, som ligger alldeles intill Orgen, finnsen damm (F:3) i mycket dåligt skick. Dammen höll dock nivånuppe ca ~ m, vid vårt besök i juli 1974.Fraggen är ore~lerad medan det vid Ungen finns en dammkonstruktion(F:4) i trä.Alla hittills nämnda sjöar och även den l~lla sjön Botensom ligger mellan Gäsen och Noren (1,6 km ), är typiskaskogssjöar med brunfärgat vatten och utan någon större omkringliggandebebyggelse, varken bofast eller fritidsbebyggelse.Fiske förekommer och vid sjön Boten ligger en badplatssom utnyttjas av Norbergs innevänare. Strax söder omBoten ligger Nordansjö kraftstation (F:6), utbyggd effekt0,2 MW.Frän Boten leder en ca 700 m läng grävd kanal plus en ca300 m lång ståltub till stationen. Även sågverket som liggeralldeles intill kraftstationen utnyttjar en del vatten somleds genom en timmerränna fram till sågverksdammen.Surahammars bruks AB äger Nordansjö kraftstation och svararäven för underhållet av dammarna i sjöarna ovanför stationen.Dammen vid Nedre Dammsjön är det dock tveksamt om SurahammarsAB ansvarar för.Noren (1,6 km 2 ) regleras vid Skinnarängs kvarn (F:7) somligger inne i samhället. Norbergs kommun har dock regleringsrätten.Detta därför att man tar sitt råvatten till kommunensvattenförsörjning frän Noren. Det finns även ett friluftsbadvid den östra stranden av Noren.

Söder om NorbergDet är först söder om Norberg som ån antar namnet Norbergsån.Nu rinner ån genom ett landskap mera präglat av jordbruk äntidigare. I åns lopp finns en rad mindre sjöar t ex Trättenoch Dammsjön. I Högfors vid Dammsjöns utlopp finns en seriepå tre dammar (F:9-1'1) över ån. Den sista ligger vid enstor gammal hytta (Bild 16). Numera bara ruiner Rom dockär restaurerade som k~lturminne. En större ~jö finns i ån,det är Snyten (2,8 km ). Snyten re~leras i Angelsberg därdet ligger en reglerin~sdamm (F:12) vid Snytens utlopp enlancashiresmedJa (F:13), en hytta (F:14), e~ såg (F:15) ochen kvarn (F:16). Smedjan och hyttan liksom Angelsbergs herrgårdutgör ett av de objekt som Sverige speciellt satsar påi samband med Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975. (De övrigaär Visby innerstad och Falun.) Anläggningarna är mycket fintrestaurerade. Guidning förekommer under sommaren.Övriga dammanläggningar är ej ide uppehåller vattenspeglarna ifunktionsdugligt skick, mensamhället.

\Jl6 :ArJ> Dl r }>:=~ (lG8 z~....§ o:::

,----

,--------------------------------------------243.80MRÄDE GI)( Kring ÄmänningenI!llm!niFrån Barkensjöarna rinner Kolbäcksån via Fagersta B~s AB:sanläggningar genom Fagersta ner 2ill St Aspen (5,9 km ) ochvidare genom Lilla Aspen (2,9 km ) ut i Ämänningen (23,0 km 2).I Ämänningen rinner också Norbergsån ut, vid Ängelsberg inordvästra delen av sjön. Ämänningen regleras av Virsbo bruksAB som Igs av Bulten Kanthal.FagerstaFagersta Bruks AB har fyra kraftstationer i Kolbäcksån.Semla kraftstation (E:37) ligger längst upp och dämmer S Barken.Stationen har en utbyggd effekt på 2,0 MW. Längre nedströms,närmare bestämt inne på brukets område, finns tvåkraftstationer. Först ,kommer Fagersta kraftstation (G:1),(1(0 MW) längre nedströms Uddnäs kraftstation (G:2), (0,5MYI) •Fagersta bruk AB har i dom 132/1970 erhållit tillstånd attfylla ut området mellan bruket och soptippen väster om bruksområdet.Sker detta kommer kraftstationskanalen att fyllasigen, och stationen att läggas ner. Dock har 1973 års energikrislett till att en omprövning av frågan om Uddnäs nedläggningkommer att ske.I Västanfors, alldeles vid Kolbäcksåns utlopp i St Aspenligger Västanfors kraftstation (G:3), (Bild 18), (1,6 MW).Den är den. modernaste av Fagerstas anläggningar, byggnadsår1949.Vid sidan av kraftstationerna i Fagersta går Strömsholmskanal med sex slussar.Vid lågvattenföring i ån, speciellt under torra somrar, blirvattnet i ån, när det passerar Fagersta, relativt förorenatoch illaluk ande trots att man har en min.vattenföring påminst 0,5 m3 Is. När vattnet blir alltför oacceptabelt brukardärför Fagersta köra sina stationer ett tag och skölja uråfåran ordentligt. Fagersta har utsläpp i ån enligt koncession71-02-15.Sjöarna St och Lilla Aspen samt ÄmänningenStora Aspen (5,9 km 2 ) mottar förutom vattnet direkt frånKolbäcksån även det renade kommunala avloppsvattnet frånFagersta. Även Ängelsberg är genom en sjöledning anslutettill Fagerstas nya avloppsreningsverk, färdigställt 1970.Innan 1970 hade Fagersta endast låggradig rening vilketinnebär att sjön är i hög grad påverkad av kommunalt utsläpp.Lilla Aspen som ligger mellan St Aspen och Ämänningen är intepåverkad av några större direkta utsläpp och är därför avbättre kvalitet. Inte heller Ämänningen, bl a på grund av

25sin storlek, är speciellt påverkad av föroreningar. Detfinns t ex friluftsbad vid Ängelsberg och Virsbo. Det finnsäven fritidsbebyggelse runt sjön av relativt stor omfattning,dock mindre än kring t ex Barkens~öarna.Sjösystemet Åmänningen - Asparna regleras av Wirsbo brukskraftstation (G:5), (Bild 21) som ägs av Bulten Kanthal.Dämningsgränsen beror på vattenståndet i St Aspen och denvarierar mellan 76,50 och 76,20 m ö h. Sänkningsgränsen ärunder seglationsperioden 75,01 m ö h.

~.__'N11'11...........",---- ....... -.",IJIIIl,III,&. ..~,~,~~",\\\\NiIl:1I--.,--­-\\l'~.\~\\I"\WII\~AJ'II,",~N\ NG E.N\\ - ~ \,\ ~ \\ .~ \I\\\,IJ/'"", , , ,\ Å~~E-~.. BER't ~\~~,. \~-.. -\ j'" \'---' J\ (J ,,// "I \\, (\ \,\ \......... ,"-~\"'~-:,;:', ./O~~',.ÅMÅNN~N,O· ,\) . 'iI'I;i'!:I,juKOLBACKSAN J OVER.S\ K.""uDELOMRÄDE.. G• j.e" ", . F',OMRÅDE.T KRiNG Åt\Å-NN'N~f,\;,. _. L ._~-SKAL A(: 500 COO---- - -----_._---~_ ..- -- -_.~ ---- ---'--- ----. ------- --~.. __ ._.- ----SKALAl . 100 a:::;J::J} " ..- .---------------------_... ------_._-~--_.-.~-_.-..' ...

3.9 OMRÅDE HoSöder om AmänningenDet sista området innan utloppet i Mälaren är ca 6 mil långtoch 1 mil brett. Här ligger flera tätorter, bl a Ramnäs,Surahammar, Hallstahammar och Kolbäck.Virsbosjön som ligger nedströms Virsbo samhälle är relativtnäringsrik och omgiven av bebyggelse, industrier oc~ jordbruksmark.Vid utloppet är medelvattenföringen 23 m Is. Trekm nedströms ligger Seglingsbergs kraftstation (H:1) somägs av Bulten Kanthal AB. Här börjar också en 1 km långkanal med två slussar. Fallhöjden på sträckan och i kraftverketär ca 3 m.Kolbäcksån rinner efter 3 km ut iNadden (2,4 km 2 ). Här finnsen badplats och vid utloppet ligger Ramnäs. Strömsholms kanalgår med två slussar väster om Ramnäs kraftstation (H:2),(Bild 23). Denna byggdes 1960 a~ Bulten Kanthal AB och haren utbyggd vattenföring på 60 m /s samt en utbyggd e~fektpå 4,9 r1W. Medelvattenföringen är här dock bara 24 m/s.Härifrån fortsätter Kolbäcksån 2 km söder ut till Gnien sommed sina vasspartier utgör fina fågelmarker. Nästa vidgningav ån är vid Magsjön som är Surahammars badsjö omedelbartnorr om samhället. Vattenståndet i Magsjön hålls uppe meden damm, Mellanforsdammen (H:3), (Bild 19). Denna var (1974)i mycket dåligt skick och såg ut att kunna rasa när somhelst. Om dammen rasar innebär detta att pålning vid kommunensbryggor vid badplatser i Magsjön kan bli förstörda samtatt vattenståndet sänks i kanalen. Det senare dock inte såmycket att kanaltrafiken äventyras, enligt uppgift frånkanaldirektör Sjögren.Surahammars bruks AB är medvetna om dammens kondition ochden planeras, ~nligt uppgift från bruket) att byggas omredan år 1975.Inne i Surahammar ligger Surahammars kraftstation (H:4),(Bild 20) med en fallhöjd på 4,4 m. Stationen byggdes 1927.Surahammars bruk äger flera kraftstationer och fall längsån. De är Ålsätra kraftstation (H:5) söder om Surahammar,Norrkvarn (H:11) i Hallstahammar, Sörkvarn (H:12), (Bild 28)än så länge outbyggt) även det i Hallstahammar, Sörstafors~H:13) mellan Hallstahammar och Kolbäck och VästerkvarnH:15) i Mölntorp. Tillsammans täcker dessa fem utbyggdakraftstationer ca 10 procent av brukets kraftsbehov. Dettaär en normal självförsörjningsgrad hos industrier som haregna kraftstationer i Kolbäcksån.Nedströms Surahammar ligger Östersjön (1,3 km 2 ) och Västersjön.De bägge sjöarna har flacka stränder vilket medföratt de lätt kan svämma över eftersom det vid Olberga sågstrax nedströms utloppet finns en så kallad trång sektion(se vidare avsnittet översvämningar/trånga sektioner).

27Sjöarna är de sista längs Kolbäcksån innan utloppet i Mälaren.I Hallstahammar är den totala fallhöjden 38 m. Den utnyttjasav fem kraftstationer plus den ännu ej utbyggda forsen vidSörkvarn (H:12) på 7 m fallhöjd. De fem kraftstationerna är:Trångfors kraftstation (H:7), (Bild 24), Trångfors smedja(H:8), Bruksfallet (H:9), Bultfallet (H:10),(Bild 25) ochNorrkvarn (H:11), (Bild 26, 27). Här finns också sju slussari Strömsholms kanal.Efter Hallstahammar rinner Kolbäcksån genom en ren jordbruksbygdoch fallhöjden är endast 14 m på 10 km. På den sträckanfinns Surahammars kraftstationer Sörstafors (H:13) och Västerkvarn(H:15), (Bild 29) och en överfallsdamm (färdigställd1974), (H:16), (Bild ~O) vid Strömsholms slott. Den sistnämndadammen håller uppe vattenståndet i den lilla Ladugårdssjöntill gagn för kanalfararna. Härifrån är de ca 1km till utloppet i Freden, som är en vik i Mälaren.(\

--_o ", ..'. " .', '-..j.". " . '~. ..,lj,~--- ,/IIIII\,J .. ". ~'~·f'.:.,-",~, ,.' o:- ••• ~ •o":. ',>,,. .. ," ~: -4•..,'-'',' .,. ".;"',.',,'o... ', .'o',-, .. ".~,.' " '; -'l. ('" -',, ",'"-.,.~ '.; ,.. "'l..'-, ,"" '. "" r....., '.~ .',"'..I II

3.10 FOTOGRAF I ER29

30Bild 1.ävenc:a 1960. älanerade stockar oohlåstom intresse för enranda damm. (A 1)ettvittnarBild 2.Dammen viddärkanalen till8Bild 3.Panorama över dammen vid Vännebo, intaget till kanalen syns till vänster,och utskovet till naturliga åfåran syns till höger. (H 11)

av de mindre dammluckornaifinns denna av hus, här(B 1)Bild 5.Även denna typ, enkel spettluckai utloppet är vanlig. Denna dämmeren liten branddamm i Järnsta.(C 4)6.Flogens regleringsdammhar denna liteform på skibordet. (H 15)7.Ängtjärnen har r-hållet dämme och i utskovetfinns till och medärrstyrda luckor förreglering av flödet tillHällsjö kraftstation.(D 3)

32Bild 8.Vid Enkullefallat,en numera nedlagdkraftstation, finnsen välmurad damm medKolbäcksåns endatrappa. Någon laxdäremot inte. (D 4)Bild 9.Svalltornet vid Lernbokraftstation. (D 15)Bild 10.Vid Lernbo kraftstation,fallhöjd 26m,hDll man sommaren -74på att byta ut deträtuberna mot nya istål. (D 15)Bild 11.Om man tittade ner iturbinhuset vid denlilla kraftstationeni Matsbo, upptäcktestvå små turbiner varaven s~ns på bilden.(E 9)

33Lexsjöns krafts inte idrift men damm ooh turbinhus är• (E )Bild 13.Deslussarna vidSemla, strax norr om Fagersta.(E 37)Bild 14.tdammen i Finnbo, härsedd från nedströmssidan,används n~mera som virkesförsågen. (E 3)Bi 15.Dammen och tilloppstubenvid Semla kraftstation,strax norr om Fagersta. Dennadamm reglerar Barkensj• (E 37)

34Bild 16.Vid Högfors hytta lågdenna masugll t numerarestaurerad för tur1ständamål.Bild 17.Vid Dammsjöns utlopp i Vad liggerdetta dämme med spettluckorna ifundament av stora stenar. (E 34)Bild 18.Utskov 1 dammen vid Västanforskraftstationt den sydligaste avli'agersta Bruks fyra stationer 1KolbäcksAn. (G3)Bild 19.Den så kallade "sätten"(kanaldamment mellanforsdammen)i Surahammarvar i fallfärdigt skick ttätad med sandsäckartvass mm. Planer påombyggnad finns dock.(H 3)

20.i Suraharnmar, itill kraftstationen. (H 4)sköteriUI1o..uU.l.UO"" H , S e rBild 22.I trakten av Hallstahammar förekommerbävert vars arbete bl.a. lämnat dettaspår vid stranden av Kolbäcksån.Pegeln vid Ramnässtationsdamrn. (H 2):Bild 24.Kraftstationen vid Trångfors hadetappat ur intagskanalen för attutföra underhållsarbete på luckoroch dylikt. (n 7):Bild 25.Dammen över åfåran vid Bultfalleti Hallstahammar har både lamelleroch skibord i välmurad natursten.(n 10)

:Bild 26.dammen vid Norrkvarn i Hallstahammar. Skibord, sektorluckorfinns representerade. (H 11)Bild 28.·Kolbäcksäns enda outbyggda fall i huvudfåran.Sörkvarn, fallhöjd o:a 7,7 m.(H 12)Bild 27.Intagskanalen till Norrkvarnslutar i detta stenfundament,där en kort tub till kraftstationenbörjar. (H 11)lUld 29.Det stillastäende vattnet undersommaren vid utloppet ur Västerkvarnskraftstationt såg inte förhälsosamt ut. (H 15):Bild 30.Vid Ladugårdssjöns utlopp, straxnorr om Strömsholms slott har man1973-74 byggt denna damm för atthöja vattenståndet, till glädjeför kanalfararna. \H 16)

t TAPP N 'NG\ VÄSHA-~ \q~~OG.EN~t1f------------""I"""-------,-------,----EE~x'o'",N ,.., ....:'.&+M6

lAPPNI NGl CBA~YE~tGENOM/q '"VOTLJ~BI AJ tUT SKO vI:··t·iII

{) < r.? g if Ci f ..::; Cr'~~' ?; J.,I"~i I ;+~ , '. '~m ':iTT:;! ,.;, H'" +;~, : t~ 1'+;.: 'j c F~:f '" ," . tUk T ,+ . ')i,~ .~.:::,'i:;..fi: i~;';:, ;\T:::< ...., i t : ','i';';i:' It~:~? ,r;-!i'; :;:1; ~~ +:::fi' ~~ii S4~Tjr '., ,~'I;- ,." .. ~. I.. ' . ".;·~r· ..,I, ,+I~:,II;: tf ,l:i l .• " ;~T' ;:,-:,:-:=1_~~L~~.~.. - . -;-'~:'.: _,_,_~ ):~--r ~.::1 -~,. ;.__ .: --'~:~~2-_: ~,:,j' -t- ~r_~'~~~::~~,~ .. -t f·i·t'r *~:.':~_:: ~~;. ~:~::~~-;.L~~·~.:. ; "y,; l;:', ;1+ .:~;t- .i. ,:.,.,~: ~; rii :1 lijdj1n't . :rm;;i ~Il~':' .1 rllfli:':!F=Y'"::. ~ )~~: l ~~: ri ' i;~~~:'~ ~~!t;~g ~)~rif '"t i ~~ i'r, ;lt!~ ~~.;j: t. Jrlj f:~}~ ~1 ~t~;t ~~i J~ :;;;I:r~. :: f:=r~t .7:("" R ;~ t+ .-4-trr~.::rr.F;+1 r.: i .(.~ to" .,. I: 'f r. _I.l.rt tt H--~ -I -·t f·UT ~ill l::.. :-I++t ~.:w. tm. 1t,,-:i. i: T~:,i::ii: :~tt-;t~!~~:' II,f:iii':::~'i':::; .Y;;

• &4+46NY-r-r \ ~ TIl\-.,\

FI\.(T\V NYinG~A~\.{Erd\Q10EE~x

EEF\l.

E• EIith4446

EEJ".« "" '"Q..u)Ner,r-· .E~+446

'----,i"'1_____ 1-_- . __.jII-IiI--j!EE

+vrsKOVt.E•i~+M6

l NY1\\G \" Ilk.l2.1 N ~ l ~ (.,~VAS MAN, "~::;- : i-'~!;-,-: :t. Jr:Tr:i r-.i.~_ ,;-;.. 1E~"~~ '~-f+"":q'j:, .~r, .t 1fH Lifl. :~"::-: •..:-r.-~-~'.... '-1-'~:;:.iil:;te...••.••........ -. . .....·tF· T1=!-1.+ ..J-..,..:: -l,:'j.EE~........i- ittt:.1 t-t.,', 1+tTt ::: ;-"'r+-trt,i o :::__ ... ~j,~:ilf~ +' :,;: .':lli~ re::r~;- ~~-~it$ ~-# +w- +-:::et.t -r-~ +-~ii H....t.+ :;JJ .-.- :tt,i: ' ...·tn'·!±t~··,­+tl j·,.t,-l- :-:lh·'.~ ,:~ t··.....tt,.l"" ,,::::~'4' +cr~T'--:'-.I·· ...i. .. _,--++=::-1 1+ -t++--'1'1 eL..1.:-:11! i -7-Ll "I tH 'f ", .;i ",C,.+ ...:Hi Tf'!+ J 'rt lr~t; t;' t L "fr Im !nHii,tH,c~':H;t'1'-t~:t_B :t'~!' t 1 1:i:-~.'h +I:1t:;"" ,;il.5ö? ?iJj'•.t j J' ,-t~:H !t++:)jtqtetd­:1· .tJ~i-t .-+-T~-j'-.+tJl:: ",tq'~i·.'I .. ' ,.:': 1,i-+ 1 .c: ; ,_,,; ~ ; i .:_ o'I : ·, , ., .. ,,o"; "".I " c'.' .r.:: ; .... :~f; .:]j :t ,": :'

- .l:.. .,~i ;'.- :,:1,}: '; C ..C_... l",,·:ti -W+ l--i"'+ir'!rtt ~-+:-t-_-I-I. -1--

HAXlt\C-jLt\I VÄSt-V1Nrn 3 jh! i ,-t---~----t ----:----rI I .I i . ii I._L_._ \

4. PROBLEMINVENTERING37

384. PROBLEMINVENTERING4.1 AllmäntI examensarbetet har som en del av arbetet ingått litteraturstudier,intervjuer och besök på olika platser längs Kolbäcksånshuvudfåra. Syftet med detta har varit att söka utrönavilka problem som kunde finnas i samband med regleringensförhållande till andra intressen inom Kolbäcksånsavrinningsområde.På förhand kända eller misstänkta konfliktsituationer varföljande:1. reglering -2. reglering3. reglering -4. reglering5. reglering -regleringkanaltrafikrecipientvattentäktfritidsintressenVidare kunde vi under arbetets gång även konstatera attvisst problem förelåg i samband med:6. översvämningar i samband med högvattenföringar/trångasektioner.4.2 Reglering - regleringKolbäcksån har sedan mycket länge varit en viktig pulsåderi södra Bergslagens bergsbruk. Redan på 1500- och 1600-talenbörjade hyttor och masugnar växa upp längs ån vilken utnyttjadesför kraftändamål och som transportväg. Den tidigautbyggnaden av Kolbäcksån som kraftproducerande å har gjortatt många dammar och kraftverk ursprungligen kommit tillutan de relativt ingående undersökningar och preciseradevattendomar som karaktäriserar vår tids byggande i vatten.Dessa anläggningar har sedan kunnat få officiell vattendomdär det ofta hänvisas till "av gammal hävd har damm funnitspå platsen". Samordning mellan de olika bruks-, sedermerakraftverksägarnas regleringsintressen har skett i organiseradform främst åren 1902-1932. Under dessa år höjdes vidolika tillfällen vattenstånden i de tre stora magasinenVäsman, Barken och Ämänningen.Kolbäcksåns lopp utgöres förenklat av ett nordväst-sydostligtlopp med tre st större magasin, nämligen de nedan nämndasjöarna.HagasinVä smanNorra och södra BarkenÅmä.nningenAreal45,7 kmkm~33,5 231.8 kmEagasinsvolym84,5 Mm325 Mm 328 Mm 3Av dessa har som synes Väsman störst magasinsvolym vilketinnebär störst möjlighet att innehålla och reglera vattenföringenspeciellt som Väsman är det överst belägna av detre magasinen. Härigenom kommer tappningen ur Väsman attstarkt påverka de nedanför liggande kraftverkens möjlighettill kraftutvinning.

39De tre största sJoarna regleras av olika företag vilka harolika behov av kraft och därmed önskar tillämpa olika tappningsplanering.Visserligen kan man i viss utsträckningreglera sitt eget magasin, men man är ändå till stor del beroendeav hur regleringen vid Väsman sker. Situationen komplicerasdessutom ytterligare av det faktum att andra kraftverk,utan möjlighet att reglera egna magasin, finns längsms lopp.Kraftstationen vid Väsmans utlopp ägs av Ludvika Kraft AB/Voxnans Kraft AB. Stationen drives som en del av ett störreproduktions- och distributionsnät i Ludvika-trakten, medanFagersta Bruks AB:s anläggningar i Fagersta och Bulten-KanthaIoch Surahammars Bruks AB:s m fl anläggningar i södradelen av Kolbäcksån huvudsakligen användes för att till vissdel täcka resp industris interna kraftbehov. En normal siffrapå den andel av e~fekt- och energibehovet som kan täckasav de egna stationerna är omkring 10 procent.På grund av de olika prodwctionsbehoven kan konflikter uppstå,beträffande tidpunkterna för tappning och därmed kraftensutnyttjande.I åns nedre lopp förekommer samarbete mellan kraftföretagenvilket kan förklaras av att bl a Surahammars Bruk AB ägerflera kraftverk längs nedre åfåran och alltså internt märkeratt de för att få vatten till sitt nederst belägna kraftverkmåste börja tappa vid det översta kraftverket fleratimmar tidigare än de annars skulle behöva. Detta beror påatt kraftverken nedströms Åmänningen har så gott som obefintligaregleringsdammar och är alltså piskade att alltid tappaså gott som samtidigt.Däremot har man uppenbarligen inte (trots försök) lyckatsetablera ett meningsfyllt samarbete mellan alla kraftföretaglängs Kolbäcksåns lopp. Rapportering om vilken tappningman planerar lämnas dock de olika företagen emellan.Att det mellan kraftverken längs ån rådde vissa meningsskiljaktighetertorde dock delvis kunna skyllas på att LudvikaKraft AB under de häftiga regnen under sommaren 1973inte börjat sin tappning i tid för att förhindra störttappningenvid månadsskiftet juli-augu~ti, då man på ~n veckaändrade medeltappningen från 8,7 m /s till 53,8 m Is. Dettaställde till med en del oväntade besvär längs Kolbäcksånsnedre lopp. I vattenlagen 2 kap § 32 står !lEj må vid avtappningså mycket vatten på en gång framsläppas, att allmäneller enskild rätt sättes i fara".Genom att etablera ett fastare samarbete mellan kraftföretagen,samt internt skärpa kontrollen och planering beträffandeförväntad tillrinning, borde dylika intermezzon kunnaundvikas i framtiden.Dessutom kan man genom att "byta" kraft mellan företagen,komma ifrån problemet med att ett företag önskar köra ochett annat företag längre upp i åfåran vill spara på sitt

----------------------------------------------1 ,40vatten. Som exempel på detta kan tagas kraftföretagen Aoch B, som är lokaliserade så att B är direkt beroende avA:s tappning. Om A önskar köra sin station och B ej har behovav kraft just då, så kommer A och B överens om att Akör och B levererar kraft till A, som då alltså inte behövertappa så mycket vatten som om B ej hade levererat kraft tillA. Då B vill köra när A inte vill, så överföres i ställetkraft från A till B.4.2.1 Studium av tappningsdataI detta avsnitt har vi försökt finna samband mellan tappningenvid de olika magasinen. Som basmaterial har vi använtveckomedelvärden på tappning och vattenstånd, som vifått från Ludvika Kraft (Väsmans reglering)~ Fagersta Bruk(Barkens reglering) och Bulten-Kanthal AB (Amänningens reglering,egentligen tappningen vid Ramnäs). Vi har endastutnyttjat en tioårsserie på vattenföringen i Kolbäcksån,vilket är en ,alldeles för kort period om man vill göranoggranna studier. Detta innebär att vårt arbete inte ärpå något sätt fullständigt i detta avsnitt, men det kankanske tjäna som inspirationskälla om någon eventuelltvill fortsätta utredandet.I diagram I, II och III har vi fört in den aktuella tappningensom givits av våra data för 1970. Valet av 1970 somexempel, beror på dess karaktär av normalår, d v s med ennormal årsmedelvattenföring och med en markant vårflod ochen höstflod.I diagram IV, V och VI har vi konstruerat den nyttiga tillrinningensom skulle ha varit om magasinen ej varit reglerade,vattenytorna har således behållits på en konstantnivå. Vi har alltså räknat om magasinsändringarna direkttill avrinningsvärden. Någon hänsyn till naturlig magasineringoch till eventuella tidsförskjutningar har inte tagitsi större utsträckning.För att få fram den fiktiva nyttiga tillrinningen har visålunda tagit den verkliga tappningen, i veckomedelvärden,och till denna summerat samtliga ovanfö liggande magasinsvattenståndsförändringar, omräknade i m3 Is. D v s om vattenståndethar ~öjts, så har vi adderat denna till tappningenoch om vattenståndet har sänkts, så har vi subtraherat.Ur diagram IV, V och VI har vi sedan konstruerat fram samband,diagram VII och VIII, mellan den nyttiga tillrinningeni Väsman och den däremot svarande fiktiva nyttiga tillrinningeni Barken resp Åmänningen. Härur kan bestämmas ung hurstort flödet blir i de bägge stationerna nedströms Väsman,då flödet ur Väsman är känt, om man bortser från magasineringseffekter,avdunstning och markvatteninnehåll.För att även räkna fram den genererade tillrinningen i avrinningsområdetkring Barken resp Åmänningen, har vi subtraheratovanförliggande avrinningsområdens fiktiva tillrinningfrån den totala fiktiva tillrinningen i resp punkter.

41Se diagram IX och X. Vid användandet av dessa diagram kanman lättare beakta magasineringsmöjligheterna vid de olikasjöarna.Ur beräkningarna kan 2även fås att den genererade årsmedel- 2tillrinningen per km ~ resp avrinningsområde är ~0,3 l/s kmvid Väsman, 7,6 l/s km vid Barken och 9,8 l/s km vido.. .Amann~ngen.4.2.2 Studium av sommarregnens konsekvenser. speciellt 1973 årsEftersom sommaröversvämningar, speciellt den 1973, ställertill ganska stor oreda för bl a kanaltrafiken, har vi studerathur en annorlunda tappningspIan skulle kunna förändratappningen från Väsman och därmed även vattenföringen längrenedströms i åfåran. Höstregnen räcker normalt till för attåterfylla magasinen. Det innebär att tappningen under sommarenskulle kunna ökas, dels för att öka lågvattenföringen,dels för att samla upp eventuella starka sommarreen.Vår alternativa tappningsplan är:under vecka 1-20 och 36-52: oförändrat"- 21-35: dämningsgräns -40 cm om"- -20 cm om"- O cm omResultatet av detta ser vi i diagram XII~. Fortfarande kom- .mer vi upp till en tappning på över 50 m /s vilket innebären betydligt högre tappning längre ner i ån. Detta kan manana genom att se i diagram VII-X. Där gäller det dock intetappning utan den naturliga tillrinningen. Först vid entappningsplan med normal dämningsgräns på -60 cm underveckorna 21-35 får man en något utjämnad kurva.I diagram XIV har vi gjort en sammanställning av maximivärdenav den nyttiga tillrinningen till Väsman. Genom att utökaserien kan man erhålla en bättre uppskattning av sannolikhetenför höst- resp sommarregn aven viss storlek. Ur dettakan man sedan beräkna de ekonomiska konsekvenserna för LudvikaKraft om man tillämpar en tappningsplan lik den ovanskisserade, eftersom stationen går miste om prima vinterkraftom inget höstregn kommer och fyller upp Väsman. Mankan jämföra dessa ekonomiska förluster med de vinster somgörs i andra sammanhang, exempelvis för kanalbolaget somkan ha kanalen i ~dng under sommarregn upp till en vissstorlek.4.3 Reglering - kanaltrafikStrömsholms.kanal byggdes i olika omgångar under perioden1177-1795 av ryska krigsfångar och svenska soldater.1.613.464 dagsverken lades ner på kanalbyggandet. Kanalenvar av stor betydelse för transport av järn från brukenlängs ån ut till Mälaren innan järnvägen och landsvägen komatt konkurrera ut kanalen som bästa transportled.

42Kanalen har restaurerats ordentligt två gånger, sista gången1962-1910 till en kostnad av två miljoner kronor.Numera har kanalen endast betydelse som turistled under sommaren(15.6 - 1.10).För att upprätthålla traiken på kanalen finns numera ingadirekta krav på minimivattenföring. Tidigare (före sommaren1914) uppstod nämligen problem vid Ladugårdssjön vid Strömsholmvilket inte ligger långt från Kolbäcksåns utlopp i Mälaren.Vattenståndet var under sommaren lågt, vilket beroddepå att man utfört vissa rensningar under bron vid Strömsholmsslott i samband med ombyggnad av bron. Utloppet urLadugårdssjön går under denna bro och därigenom underlättadesavtappning av Ladugårdssjön, vilket resulterade i sålågt vattenstånd att kanaltrafiken fick svårigheter att passera.Förutom det grunda vattnet i sjön blev effekten ävengrundstötningar på slusströskeln vid utloppet ur Ladugårdssjön.1914 invigdes dock en ny damm vid slottet som har tillsyfte att hålla en viss lägsta nivå på vattenståndet i sjön.Härigenom skall dessa problem vara ur världen.Problem kan däremot uppstå vid höga vattenföringar. Delskan på vissa ställen kraftiga strömmer uppkomma (se vidareavsnitt "Trånga sektioner"), dels omöjliggörs passage underHedvallsbron, norr om Surahammar, vilken inte är öppningsbar.Hedvallsbron lär vara projekterad med hän~yn till kravpå passage vid vattenföringar upp till 16-11 m /s (2,5 m frihöjd). Vid tillfällen un~er seglationssäsongen då vatten­Löringen överstiger 11 m /s kommer alltså vattenståndet attstiga och vissa båtar hindras från att gå under bron. Dettahände till exempel under juli-augusti 1913. Man kan dockvid akuta problem avhjälpa detta genom att kraftverken uppströmsstänger luckorna tills vattenståndet sänkts såpassatt båtarna kommer under. En sådan överenskommelse finnsmellan kanalbolaget och bruken.4.4 Reglering - recipientKonflikter mellan reglering och recipient inträffar främstdå kombinationen stort utsläpp och låg vattenföring förekommer.Kommunerna längs Kolbäcksån har i stor utsträckningbyggt reningsverk under de senaste åren. Trots detta förekommerdirekta avloppsutsläpp som i vissa fall medför påtagligförorening av ån.Ur recipientsynpunkt är den bästa situationen en jämn vattenföringåret om. Då kan föroreningarna kontinuerligt förasbort ev till någon av de stora sjöarna där viss självreninGkan ske, eller ut till 11älaren. Detta innebär i och för siginte att föroreningarna blir eliminerade.I ett oreglerat vattendrag är vattenföringens fördelningannorlunda än i ett vattendrag med kraftreglering. Dettamärks tydligast på att vårfloden får en kraftigare topp iett oreglerat vattendrag. Dock har kraftverken inte intresse

43aven helt utjämnad vattenföring, då kraftbehovet är relativtlågt under sommaren (ingen uppvärmning, industrisemester).Detta medför att vattnet huvudsakligen tappas underhöst, vinter och vår.Lågvattenföringen under sommaren medför en rad konsekvenserför vattenkvaliteten i ån. I punktform tas några uppnedan:Lägre vattenföring ~ minskad utspädning"- ~ lägre hastighet -+1. lägre syreinblandning2. ökad sedimentation av föroreninGar3. långsammare borttransport av föroreningarhögre temp ~ minskad syrelöslighet"- ~ ökad nedbrytningshast 4 större syreförbrukninG"- ~ ökad syreproduktion genom fobsyntessemester, industristopp ~ev lägre utsläppindustristopp, semester 4 ev risk för ökade utsläpp då företagengärna byter och rengör utrustningunder semester samt ev extrapersonalvid reningsverken vilkenär ovan vid reningsprocesserna ochej kan"driva dem till fullt utbyte.Vilka av dessa faktorer som är betydelsefulla och verkligenbestämmer hur vattenkvaliteten blir är så vitt vi vetmte känt. Föroreningssituationen är relativt väl känd ellerkan mätas och det vore en intressant uppgift att ta reda pf:.sambandet mellan uppräknade faktorer och vattnets beskaffenhet.På så sätt kan man få reda på vilka av flera tänkbaraåtgärder i samband med reglering som påverkar vattenkvalitetentill det bättre.4.5 Reglering - vattentäktI Kolbäcksåns vattensystem finns endast två ytvattentäktersom är i bruk. De är Fagersta kommuns vattenverk vid Saxenoch Norbergs kommuns vattenverk vid Noren. Dessutom harHallstahammars kommun vattendom på att de får ta ut vattenfrån Skanssjön. Deras grund-vattentäkter har dock hittillsvarit tillräckliga.De problem som kan uppstå i samband med kraftreglering avsjöar där vattentäkt finns är att kraftverket avtappar vattenvid för vattenverket olämpliga tidpunkter så att detkan uppstå brist på vatten.För Fagerstas del torde sådana problem inte vara aktuellap g a Barkensjöarnas storlek (Saxen är i princip en del avBarkensjöarna). Norberg däremot kan ha sådana problem. Menför att värja sig mot dessa har kommunen bl a köpt regleringsrättentill Noren och man ligger också i förhandlingarmed Surahammars Bruk AB om att får köpa in Nordansjö kraft-

44station för att på så sätt kunna reglera Norens vatteninnehållendast med tanke på vattentäktens krav.4.6 Reglering - fritidsintresseReglering av ett vattendrag kan företas på i princip tvåolika sätt. Det ena är att man eftersträvar en jämn vattenföringsom då fås på bekostnad av vattenståndsvariationer isjöarna längs ån. Det andra är när man försöker hålla enkonstant nivå på sjöarnas vattenyta. Resultatet av det bliren ojämn vattenföring.I Kolbäcksån regleras sjöarna främst förkraftändamål. Dettainnebär att man vill ha ett tillräckligt stort flöde föratt producera kraft under höst, vinter och vår. Man har alltsåsjöarna avsänkta innan vårfloden beräknas komma. Normaltfyller vårfloden upp sjöarna till nära dämningsgränsen.På denna nivå hålls vattenytan under sommaren. Detta medförofta att vattenföringen blir låg. Om vårfloden inte är avden storlek som beräknats kan det få till följd att sjönfår ligga till viss grad avsänkt till långt fram på sommaren.Detta upplevs ofta som oestetiskt av de människor somuppehåller sig i sjöarnas närhet.Vattenståndsvariationerna i en reglerad sjö ger också upphovtill försämrade möjligheter för livet i strandzonen attfortleva normalt. Urlakning av närsalter och erosion i strandenoch försämrade möjligheter för fisken att leka är någrakonsekvenser. För människan direkt kan regleringen förorsakaproblem med t ex badplatser och bryggor.4.7 Problemet översvämningar/trånga sektionerÖversvämningar av mark längs Kolbäcksåns lopp inträffarregelmässigt vid högvattenföring och då främst i dess nedrelopp. Den primära orsaken är att det finns ett antal s ktrånga sektioner längs ån, d v s sektioner där vattnet vidstora vattenföringar ej förmår rinna undan utan stiger ochdärmed förorsakar översvämningar.De trånga sektionerna kan vara dels naturliga i form avbergknallar, vadställen, pass m m, dels konstgjorda i formav kraftverk med tillhörande dammar vilka ej har tillräckligutskovskapacitet. Vidare kan ån p g a kraftverksdammarnaha fått ett lugnare lopp än i naturligt tillstånd vilketgivit upphov till en ökad sedimentation och igenslamningsom nedsätter vattenföringskapaciteten hos den aktuelladelen av åfåran. I samband därmed kan även utsläpp av orenatkommunalt avloppsvatten och vatten från gruvdrift haviss betydelse. Enligt uppgift skulle åfåran mellan Östersjönvid Surahammar och Alsätra vara påverkad på det sättsom nu beskrivits.Ytterligare en faktor som kan spela en viss roll är denminskning av den naturliga magasineringen i sjöar längs KolbäcksånBom blivit följden av torrläggnings- och invallningsföretag,ex Västsura invallningsföretag (vattendom

45BUD 31/1932) och Björktjärns sänkningsföretag (BUD 7/1951).De områden som normalt översvämmas vid högvattenflödena påvåren är huvudsakligen utnyttjade som betesmark. Detta berorpå att förhållandena varit likartade under lång tid ochman insett att områdena svårligen kan användas för ex jordbruk,d v s åkerändamål.Vidare kan man påpeka att de översvämningar som förekommerex vid Östersjön är värdefulla ur fågellivets synpunkt. Deunder vissa tidpunkter översvämmade ängarna fungerar somersättning för utdikade mossar och andra genom människansingrepp förstörda fågellokaler.Detta har ju viss betydelse även ur rekreationssynpunkt dåmånga människor finner fågellivet vara en värdefull del avden natur de vill vistas i under ledig tid.Undanröjande av olägenheterna med de trånga sektionernaFörst kan man konstatera att orsak och verkan i samband medtrånga sektioner och översvämningar måste utredas ytterligareinnan konkreta åtgärder föreslås eller företages. Dock kanman peka på att om trånga sektioner skall bortskaffas såbör man förvissa sig om att ån i nedanförliggande områdenhar tillräcklig kapacitet för den ökade högvattenföringsom en rensning i en sektion uppströms skulle ge upphovtill.Rensning av åfåran kan ske genom muddring, sprängning ellerdylika åtgärder. Vidare kan man genom vallar skydda de områdensom brukar läggas under vatten vid översvämningar.De olika ställen vi har hittat som kan vara värda en närmaregranskning är med början uppströms:1. Området strax uppströms Semla kraftstation vid Fagersta.2. Magforsen, strax uppströms Surahammar.3. Olberga såg, strax nedströms Öster- och Västersjön.4. Getängsströmmen.5. Ålsätra kraftstation.De tre sista alla mellan Surahammar och Hallstahammar.

5. BI LAGOR:B 1

B 25.1 LitteraturförteckningAlmestrand, ArturKompendium iLTH 1970Limnologi,Ameen, EinarStrömsholms kanalUr STF:s årsskrift 1967Bygg 9 väg- och vattenbyggnad, band VIFalk, ErikKolbäcksåns reglering 1902-1932Johansson, IngemarPetersson, B-OArbogaån, Reglering -Examensarbete CTHnaturvård.Kommitten för Mälarensvattenvård"-"-Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m mDel IV, 125 KolbäcksånPubl nr 5.Inventering av utförda reci­·pientundersökningar inom Mälarensnederbördsområde; Förteckningöver utförda analyser; Kartor;Sjöregister.Översiktlig beskrivning avklimatet, publ nr 9Översiktlig hydrologisk beskrivning,publ nr 10Lind, G, Falkenmark, MNilsson, KjellReinius, ESMHIHydrologi Lund 1972VA-teknik del 1 LTH 1969Vattenbyggnad del 1-3Förteckning över Sverigesvattenfall 61.12 KolbäcksånKartblad 164-165/1931VattenlagenÖsterbygdens Vattendomstol, Stockholm, Arkivet.

B 35.2 Sammanställning över tagna kontakterFöretag:Bulten Kanthal AB, 134 00 HALLSTAHAMMAR6vering Smedhamre 0220/105 00Fagersta Bruk AB, 113 00 FAGERSTAelverkschef Göran Bartler 0223/180 00Mattias LarssonGränges AB, Grängeskraft, 112 OQ GRÄNGESBERGeling Karl-Erik Nergård 0240/214 00Hallstahammars Bruk AB, 134 00 HALLSTAHAMMARing Åke Larsson 0220/140 00Kanalbolaget, 134 00 HALLSTAHAMMARstadsing Sjögren 0220/116 60Ludvika Kraft AB, Storgatan 30, 111 00 LUDVIKAing Erik Gustavsson 0240/131 20Morgårdshammars Mek verkstad AB,övermontör Bengt Danielsson111 00 SMEDJEBACKENSurahammars Bruks AB, 135 00 SURAHAMMARMyndigheter:Fagersta kommun, gatukontoreting Torbjörn Lilja 0223/118 20Hallstahammars kommunkommuning Ingvar ErlandssonLänsstyrelsen i Falun, naturvårdsenhetenLänsstyrelsen i Västerås, naturvårdsenhetenbyrådir Folke Plejmarklandskapsarkitekt Christina WessbergNorbergs kommunf d kommunaling Lennart Andersson

:B 4Smedjebackens kommunkommuning Erik MahlbergSurahammars kommunkommuning Einar Högqvist 0220/307 00Södertörns tingsrättVattendomstolen, Stockholmnotarie Tommie Sjöberg 08/24 11 905.3 Ti s om intressanta latser i avrinnin sområdetBiprodukt till examensarbetetUnder vårt fältarbete sommaren 1974 besökte vi många platsersom vi tycker är trevliga. Som avslutning på examensarbetethar vi skrivit ner en lista över de flesta av dessa platser.Denna lista kan förhoppningsvis ge tips om lämpliga besöksmåLListans ordning är densamma som objektförteckningens, d v svi börjar längst upp i avrinningsområdet och följer Kolbäcksånnedströms.Björsjö (30 km SSO Ludivka) var ett litet fint samhälle medgamla byggnader, festplats/näringsställe och badsjö. Dammarnaoch husen var restaurerade av Domänverket och de uthyrningsstugorsom fanns smälte väl in i miljön.Vid St Tolvsbo kvarn har byggts en kräft- och fiskodlingsanstalt.Där försöker Elis Linden rädda den svenska flodkräftan,somär på väg att duka under för kräftpesten.I Tovlsbo fanns en ombyggd ladugård, som numera är restaurant"Lagårn", med en speciell och trivsam stämning.Området runt den lilla Tunkarlsboån vittnar om en tid dåvattenkraften var mycket betydelsefull. Här har på en mycketkort sträcka funnits såg, kvarn, smedja och kraftstation ochTunkarlsbo Kraft och Belysningsförening stod för distributionenav kraften.Polhemshjulet strax norr om Norberg, är ett mycket stortvattenhjul som en gång dreven stånggång fram till gruvhåli närheten. :Både hjulet och stånggången är bevarade.Elsa Anderssons konditori i Norberg är ett suveränt fikaställe.Miljön är mycket trevlig med gamla saker, antikviteteroch vackra ting. Kaffebrödet är inte att förglömmaheller. I närheten ligger ett hembygdsmuseum som även harförsäljning av keramik m m.I Högfors, mellan Norberg och Ängelsberg, finns en stor hyttruin,byggd i slaggsten med två masugnar. Platsen är väliordningställd och vacker.

B 5Ängelsberg är en gammal fin bruksmiljö med hytta, smedjaoch herrgård som blivit pietetsfullt restaurerad. Områdetingår som ett av de tre objekt, som Sverige skall redovisai samband med Europeiska byggnadsvårdsåret 1975. Guidningförekommer regelbundet under sommaren.Vid Wirsbo, där kanalen passerar genom samhället finns enkaffestuga, ett bruksmuseum och ett brukshotell. Tillsammansmed den vackra kraftstationsbyggnaden och slussarna i kanalenutgör alltsammans en mycket trevlig miljö, väl värd ett besök.Vid besöket på Surahammars Bruk fick vi tillfälle att besökabrukets museum. I detta hade man fört samman en mängd sakeroch information om brukets historia. Sakkunnig guidninggjorde att man fick lära sig mycket om arbetet vid bruketnu och då.Vi fick även höra talas om Surahammars senaste "uppfinning",tåget som transporterar flytande tackjärn från Spännarhyttantill Surahammar, en resa på ca 2 timmar. Det flytande järnetförvaras i stora "termosflaskor" och temperaturen lär intesjunka speciellt mycket under färden. Vi fick även tillfälleatt se tåget när vi åkte på vår inventeringsfärd i backarnakring Norberg.Ett tillfälle att se Surahammar med omnejd fick vi när vidrack förmiddagskaffe i restaurangen i Surahammars vattentorn.Utsikten var milsvid och man fick verkligen en uppfattningom hur mycket skog nejden bjöd på.Inte långt från Kolbäcksåns utlopp ligger Strömsholms slottmed anor från 1500-talet. Här ligger även ridskola och årligenavhålles ryttarspel kring pingst.!

5.4 B 6."' .....Norrbär'-- NOS:JlVö..smu.1\,--,III;--u~h'umforlSUIiULIIIt -IIIt 1 r=-~ CP ---------~-------~. ~---!:j ~ö.' --~_~.-...'-'_ _--:;:;~~,~. __ ~ N ii - -----1---1-- -~_--------- 1l~l:::..-- -III ~---- 'I_-L-I Il.t:hwotollm.,I ': Il ------i---: II:.l.fi~1\,---r--!__l-lI_---------1--I-~---,;;;---.;;..;}- -t-- -LlI'.--+---}__i_---1~,

·1Gamla Nur1JfJl~"Sbl'rg-s1ag:B 7Söderbärke 5:n5:11Västallfol's S:Jl..Våstanfors s:n.SKALA 1:200000fL.o==,=""=,,=,",,,",,~5==b!..-..l.' _"'-.......;JtpkmI~r I n!~I . __ ----,---------~IIad' ---------I ~ca..er1lj:rQ.-§gllIt-..!- - - - r.------------- . d' . ------ -------~l=:=:~~ =~_=-~~=_ _~) J.!!ltt_v.H ~.-'l.'ll1.111---~ --'~--o----------t~-- ---""-- -,--.-----+-. ,ISO---------+-----------------------.o---------__---J ----~"R.:...;.0_o...;.._......._~S;,;;;ö~a:r:.;;;Q:e...,,·~rn;.,;'K-('\~\'-' """""'- -+----oo--r-----J.._-_o ..---_---.-_-o-o~-orIUl-+I~.,J:< lo'-_ .. _- --~!~I[----~: I gl~Effekt med 75 o..~-o- .varekti het-i'--o.NormallågvBtteneffekt0-...- Vfl5tUnfm"s--St. As w-n_____~8~0.-...:-...._--~-.-10----_..._-_.- 65I

B 8* A• R81TInäs 5 :Il_Snt'\'!':R.amnäs5:11.gr---- ---- -------VåsteTYåla 5:ILZ --------- ---- j ;~ I =-=-=--=-,::,::-=-:t.:. Mede Iva tten mäng

Sura. 5:11..,- ------------------::B 9Kolbäck s~nD SKALA 1:200000.. ' .......=--......--====-.;5 .......................Jf J

5.5B 10.•KOL.BACKSANFöPTECKNING öVER TOPOr,RAFISKA KARTBLADoAVESTANV6SÄFSNÄS SOo zLINDESBERGNVLINDESBERGNO2.6VÄSTE PASOmrådesbeteckningen hänför sig till kartbladensbeteckning.Siffermarkeringen = länsstyrelsens beteckning.Skala 1:500 000

!I1----------------------------------------B 115.6 Objektsförteckning. Nr-ordningOMRÅDE AA:1 Orsen (Olsen), regI. dammA:2 Tyren, regI. dammA:3 Malingen, Lilla, regI. dammA:4 Frötjärnen, dammarA:5 Frötjärnen, utlopp mot NorrboånA:6 Frötjärnen, utlopp mot AbäekenA:7 Hafstjärn, dammarA:8 Nyhammar, sågverksdammenA:9 Hyttriset, dammA:10 Nyhammar, kraftstationTidigare länsstyrelsenummer555457OMRÅDEBB:1 Låsen, Stora, regI. dammB:2 Bredsjön, regI. dammB:3 Hyttsjön, regI. damm. UlriksbergB:4 Hyttsjön, damm nedströms UlriksbergB:5 Ulriksberg, sågverksdammenB:6 Sandsjön, Stora, regI. dammB:7 Ursen, Lilla, regI. dammB:8 Storsjön, regI. dammB:9 Lövsjön, kraftstationB:10 Gänsen, regI. dammB:11 Vännebo, kraftstationB;12 Norrsjön, regI. dammB:13 Mellansjön, regI. dammB:14 Norsens regI. dammB:15 Flogen, regI. dammB:16 Loforsen, kraftstationB:17 Sunnansjö, kraftstation52 + 535150OMRÅDECC:1 Ängtjärnen, St, regI. dammC:2 Lövtjärnen, regI. dammC:3 Järnsta, dammsjönC:4 Järnsta, branddammC:5 Saxdalen, regI. damm58

13 12OMRÅDE C (forts)C:6 Saxhyttan, kraftstationC:7 Dammsjön, KlenshyttanC:8 GlaningedammenC:9 Ludvika, kraftstationOMRÅDE DTidigare länsstyrelsenummer564544D: 1 Simmelsjön, reglo damm 43D:2 Avlången, St, regl. damm 42D:3 Ängtjärnen, reglo dammD:4 EnkulIefallet, dammD:5 Hällsjön, kraftstationD:6 Snösjön, reglo dammD:7 Snöån, St, kraftstation 41D:8 Mörktjärns regl. dammD:9 Dammsjön, regI. damm, 13jörsjöD:10 13jörsjö, övre sågverksdammenD: 11 13jörsjö, nedre sågverksdammenD: 12 13jörsjö, dammD:13 Haggens regI. damm 40D:14 Hillen, nedre regI. damm 39D:15 Lernbo, kraftstation 39 l.ID: 16 Malsjön, regI. dammD: 17 SkisshyttanD: 18 Staren, regI. damm 37D: 19 Morgårdshammar, kraftstation 36D:20 Västansjö kvarn 35D: 21 Smedjebacken, damm 34OMRÅDEEE: 1 Dammsjön, St, vid GessbergE:2 Getåarna, regI. dammE:3 Hyttdammen, FinnboE:4 Vanbobäeken, damm 33E:5 Vanbobäeken,osagE:6 GIäckens reglo dammE:7 Långdalens regI. dammE:8 Dammsjön vid 13ommarsboE:9 Matsbo kraftstation

B 13OMRÅDE E (forts)E:10 Gäsens regI. damm, StimmerboE:11 Stimmerbo kraftstationE:12 KvarnsnäsE:13 Jörkeln, regL dammE:14 Larsbo, övre dammenE:15 Larsbo, nedre dammenE:16 Tullkvarnen, SävenE:17 Saxehammar kraftstationE:18 Bjursjöns regI. dammE:19 Västra Sveten, regI. dammE:20 St Tolvsbo kvarnE:21 Östra Sveten, hålldammE:22 Västerby hyttdammE:23 Söderbärke kraftstationE:24 Bredsjön, regI. dammE:25 St Djupen, regI. dammE:26 Busjön, regI. dammE:27 St Lexen, kraftstationE:28 Fridnäs, damm och kraftstationE:29 Tunkarlsbo gamla sågE:30 Tunkarlsbo kvarn och sågE:31 Tunkarlsbo smedjaE:32 Tunkarlsbo vattenverkE:33 Dammsjön, damm vid utloppetE:34 Dammsjön, VadE:35 BillsjönE:36 Plågbäcken, kvarnE:37 Semla, kraftstationTidigare länsstyrelsenummer32313029282726252423212059 Hemhyttan19OMRÅDEFF:1 Stensjöns regI. dammF:2 Dammsjön, regI. dammF:3 Övre och nedre DammsjönF:4 Ungen, regI. dammF:5 Gäsen, regI. dammF:6 Nordansjö kraftstationF:7 Skinnarängs kvarn14I ~

B 14OMRÅDE F (forts)F:8 Trätten, Livsdal, dammF:9 Högfors sågfall, dammF: 1O Högfors, kvarn, dammF: 11 Högfars hyttfall, med kraftstationF: 12 Snytens regI. dammF:13 Ängelsbergs smedjaF: 14 Ängelsbergs hyttaF:15 Ängelsbergs sågF: 16 Ängelsbergs kvarnTidigare länsstyrelse.nummer1 3OMRÅDEGG:1 Fagersta kraftstationG:2 Uddnäs kraftstatLQnG:3 Västanfors kraftstationG:4 Åvestbo, dammG:5 Virsbo kraftstation18171612OMRÅDEHH: 1 Seglingsberg kraftstationH:2 Ramnäs kraftstation 11H:3 Kanaldammen (Mellanforsdammen) 10H:4 Surahammars kraftstation 9H:5 Ålsätra kraftstation 8H:6 Trångfors, damm 5H:7 Trångfors kraftstation 5H:8 Trångfors smedja, kraftstation 6, 7H:9 Bruksfallet, Hallstahammar, kraftstationH:10 Bultfallet, kraftstationH: 11 Norrkvarn, kraftstation 4H: 12 Sörkvarn, fors 3H: 13 Sörstafors, kraftstation .2H: 14 Mölntorp, dammH: 15 Västerkvarn, kraftstation 1H: 16 Ladugårdssjön, damm

B 155.7 ObjektsförteckningBokstavsordningAvlången, St, regI. dammBillsjön, regI. dammBjursjön, dammBjörsjön, dammBjörsjö, nedre sågverksdammenBjörsjö, övre sågverksdammenBredsjön, dammBredsjön, dammBruksfallet, kraftstationBultfallet, kraftstationBusjön, dammDammsjön, BjörsjöDammsjön, BommarsboDammsjön, GessbergDammsjön, HemshyttanDammsjön, KlenshyttanDammsjön, nedre, övreDammsjön, NordansjöDammsjön, VadDjupen, St, dammEnkulledammenFagersta, kraftstationFlogen, dammFridnäs, kraftstationFrötjärn, AbäekenFrötjärn dammarFrötjärn, NorrboånGetåarna, dammGlaningedammenGläcken, dammGänsen, dammGäsen, NordansjöGäsen, StimmerboD:2E:35E: 18D: 12D: 11D: 1OB:2E:24H:9H: 1OE:26D:9E:8E: 1E:33C:7F:3F:2E:34E:25D:4G: 1B: 15E:28A:6A:4A:5E:2C:8E:6B: 10F:5E: 1O42322826592718244551

:B 16Hafstjärn, damm A:7Haggen, regl. damm D: 13 40Hillen, nedre, regl. damm D: 14 39Hyttdammen, Finnbo E:3Hyttriset, damm A: 10Hyttsjön, damm B:4Hyttsjön, regl. damm B:3Hällsjön, kraftstation D:5Högfors hyttfall med kraftstation F: 11 13Högfors kvarn F:10Högfors såg F:9Järnsta branddamm C:4Järnsta, dammsjön C:3Jörkeln, damm E: 13Kanaldammen (Mellanforsdammen) H:3 10Kvarnsnäs E: 12Ladugårdssjön, damm H: 16Larsbo, nedre dammen E: 15Larsbo, övre dammen E:14Lernbo, kraftstation D: 15 39Lexen, St, damm E:27 25Loforsen kraftstation B: 16Ludvika kraftstation C:9 44Långdalen, damm E:7Låsen, Stora, damm B: 1Lövsjön, kraftstation, damm B:9 52 + 53Lövtjärnen C:2Malingen, Lilla A:3Malsjön, regl. damm D: 16Matsbo, kraftstation E:9Mellanforsdammen H: 3 10JlIellansjön B: 13Morgårdshammar, kraftstation D: 19 36Mölntorp, damm H: 14Mörktjärn D:8

B 17Nordansjö, kraftstation F:6Norrkvarn, kraftstation H: 11 4Norrsjön, damm B: 12Norsen, damm B: 14Nyhammar kraftstation A: 1O 57Nyhammar, sågverksdammen A:8Orsen (Olsen) A: 1 55Plågbäcken, kvarn E:36Ramnäs, kraftstation H:'2 11Sandsjön, Stora B:6Saxehammar, kraftstation E: 17Saxdalen, regI. damm C:5 58Saxhyttan, kraftstation c:6 56Seglingsberg, kraftstation H: 1Semla, kraftstation E: 37 19Simmelsjön, damm D: 1 43Skinnarängs kvarn F: 7 14Skisshyttan D: 17Smedjebacken, damm D: 21 34Snyten, damm F: 12Snösjön, damm D:6Snöån, St, kraftstation D:7 41Staren, damm D: 18 37-ii Stensjön, damm F: 1Stimmerbo, kraftstation E: 11Storsjön, damm B:8Sunnansjö, kraftstation B: 17 50Surahammar, kraftstation H:4 9Sveten, Västra E: 19Sveten, Östra E :21 31Söderbärke, kraftstation E:23 29Sörkvarn, kraftstation H: 12 3SörstafoI's, kraftstation H: 13 2Tolvsbo, St, kvarn E:20Trångfors, damm H:6 5Trångfors, kraftstation H:7 5Trångfors, smedja, (kraftstation) H:8 6, 7

B 18Trätten, damm F:8Tunkarl sbo gamla såg E:29 23Tunkarlsbo, kvarn + såg E: 30 21Tunkarlsbo smedja E: 31Tunkarlsbo vattenverk E:32 20Tullkvarnen, Säven E: 16Tyren, damm A:2 54Uddnäs, kraftstation G:2 17Ulriksberg, sågverksdamm B:5Ungen, damm F:4Ursen, Lilla B:1Vanbobäeken, damm E:4 33Vanbobäeken, såg E:5Virsbo, kraftstation G:5 12Vännebo, kraftstation B: 11Västanfors, kraftstation G: 3 16Västansjö, kvarn D:20 35Västerby hyttdamm E:22 30Västerkvarn, kraftstation H: 15 1Ålsätra, kraftstation H:5 8Ångtjärnen, St C: 1Åvestbo, damm G:4Ängelsberg, hytta F: 14Ängelsberg, kvarn F: 16Ängelsberg, smedja F:13Ängelsberg, såg F: 15Ängtjärnen, regI. damm D:3

II-----------------_--_~---______c___;__-___:__---------Publikationer från Kommitten för MälarensvattenvårdNr1 Bättre kommunal avloppsrening brådskarlÖversiktlig studie med förslag till åtgärder, 1969Rolf EngwallNr 2 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m I, MÄLARENS NÄROMRÄDE, 1969Jan Moberg m. fl.Nr 3 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m 11,121 ESKILSTUNAÄN med HJÄLMAREN,1969Jan Moberg m. fl.Nr 4 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m III, 122 ARBOGAÄN, 1969Jan Moberg m. fl.Nr 5 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m IV, 125 KOLBÄCKSÄN, 1969Jan Moberg m. fl.Nr 6 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m V, 120 ROCKSTAÄN, 123 HEDSTRÖMMEN,124 KÖPINGSÄN, 1969Jan Moberg m. fl.,I. I,1)iiNr 7 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden mm VI, 126 SVARTÄN, 127 SAGÄN, 1969Jan Moberg m. fl.Nr 8 Basdata för vattenvårdsplaneringVA-förhållanden m m VII, 128 ÖRSUNDAÄN, 129 FYRISÄN, 1969Jan Moberg m. fl.iIiiNr 9 Översiktlig beskrivning av klimatet, 1969Roger TaeslerNr 10 Översiktlig hydrologisk beskrivning, 1969Kurt Ehlert,INr 11Översiktlig utredning om avloppsvattentunnlar från mälarregionentill Östersjön, 1969Gustaf PeterzenNr 12 (12:1) Kommunernas utbyggnadsplaner för "tredje steget", 1969Gustaf Peterzen(12:2) Oljeberedskap på Mälaren-Hjälmaren, 1970Sven AnderbergNr 13 Sammanställning av recipientundersökningar inom Mälarensnederbördsområde, 1970Janet Ek-Jandar

Nr 14 Vattendragsreglering, specialstudie av Kolbäcksån, 1970Jan MobergNr 15 Sjöinventering inom Mälarens nederbördsområde, 1970Jan Moberg.Nr 16Nr 17Utbyggnaden av avloppsanläggningar inom Mälarensnederbördsområde, 1971Kaj Hjulbäck(17: 1) Deponeringsplatser för snö inom Mälarensnederbördsområde, 1972KajHjulbäck ..(17:2) Slamhantering vid avloppsreningsverk inom Mälarensnederbördsområde, 1972Kaj Hjulbäck(17:3) Föroreningar från jord- och skogsbruket inom Mälarensnederbördsområde, 1972Janet Ek-JanderNr 18 Brädd~ och dagvattenutsläpp inom Mälarens nederbördsområde,1972Johan LarssonNr 19 (19:1) Folkmängden inom Mälarens nederbördsområde 1950-1990,1972. Kristine Leffler(19:2) Mälar- och Hjälmarhamnar, 1972Kristine LefflerNr 20 Vattensituationens utveckling inom den del av Mälaren som anslutertill Stockholms tätortsbebyggelse, 1974Märta CronholmNr 21(21:1) Beskrivning av systemanalysmetoder förvattenvårdsproblem 1975. Thomas Kaijser(21:2) Inverkan av fosforbelastningen påeutrofieringen i Mälaren, 1975Bengt HultmanNr 22 Fritidsfiske i Mälaren och Hjälmaren, 1975Jarl SvanNr 23(23:1) Kolbäcksån- inventering av dammar ochregleringsförhållanden, 1975Bo Holst, Elizabeth Kjellzon, Håkan Mejstad(23:2) Bilaga, Objektbeskrivning tillKolbäcksån- inventering av dammar ochregleringsförhållanden, 1975Bo Holst, Elizabeth Kjellzon, Håkan MejstadNr 24 Vattenvårdsplanering 1965-1975 inom Mälarensnederbördsområde, 1975Torsten Ahl m fl!!il-tryck. vii.tera. 1975·l