11.07.2015 Views

LUM nr 4 - 24 april (PDF, 3MB - Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

LUM nr 4 - 24 april (PDF, 3MB - Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

LUM nr 4 - 24 april (PDF, 3MB - Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LUM</strong><strong>Lunds</strong> universitets magasin | Nr 4 | 2008Nya enzymlovande motfolksjukdomarRanking pågott och ontAntika gudarfår nytt hemfinnssuperrektorn?


ysthållare2 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


”Skulptursalen” på Historiska museet blir den nya hemvisten för flertalet av de stora gipsfigurernasom ligger och väntar på att monteras ihop igen.Här baxas en otymplig relief ner från andravåningen i Antikmuseet. Det är bland andragudarna Kore och Demeter som nu är på vägtill Historiska museet.tromerska och grekiska tiden i vår permanentaBarbaricum-utställning. Ochantiken är en viktig länk till vår historia– inte minst vetenskapligt, säger han.Historiska museet tar över 25 procentav gipssamlingen som funnits på Sölvegatansedan 1951, då Klassiska institutioneni<strong>nr</strong>ättades. Eva Rystedt, professor iantikens kultur och samhällsliv, menaratt det är en ovanligt stor och fin samlingav genomgående hög kvalitet.– Och det har varit en fantastisk miljöför oss som undervisat att få ha skulpturernamitt ibland oss. Det är förståstråkigt att denna ovanliga miljö inte varmöjlig att bevara, säger hon – men tyckerändå att lösningen nu känns bra.Projektledare för flytten är Kicki Eldh sommed en skalpell letar efter var ”Niobe meddotter” kan delas, så att hon blir möjlig attflytta.En mindre del av samlingen, bland annatden storvuxne mannen Koures (sombetyder kraftfull yngling på grekiska) itrappan, stannar kvar i huset, som efterrenoveringen planeras för ett möjligt centrumför tvärvetenskapliga möten.Resten av samlingen, den större delenpå nästan 75 procent, ska till ett öppetmagasin på Gastelyckan. Där finnsredan en mängd andra arkeologiska föremålsom också ska bli tillgängliga förstudenter och forskare.Det är konservator Kicki Eldh vidHistoriska museet som leder flyttprojektet,och till sin hjälp har hon blandandra museiassistent Sofia Brasjö. De äröverens om att det är ett roligt arbete –men gips är inte det lättaste materialetatt hantera.– Det är sprött och flisar lätt av sig,säger Sofia Brasjö – men än så länge haringa stora olyckor skett.Samlingen består totalt av tusen originalföremåli form av keramikgods, vaseroch mynt, samt 200 så kallade enhetertill vilka hela gipsfigurer, huvuden, bysteroch keramikplattor räknas.text: Maria LindhFoto: Gunnar MenanderKoures – den kraftfulle ynglingen i Antikmuseetstrappa får stanna kvar i byggnaden.Han kommer att byggas in i en låda under tidenhuset renoveras.4 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


<strong>LUM</strong><strong>Lunds</strong> universitets magasin<strong>Lunds</strong> universitets magasin <strong>LUM</strong> utkom förstagången 1968. Det når i dag samtliga anställdaoch nästan lika många utanför universitetet.<strong>LUM</strong> har en upplaga på 14.000 exemplar ochutkommer med 10 nummer per år.Adress:<strong>LUM</strong>, Informationsenheten,<strong>Lunds</strong> universitet, Box 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: <strong>LUM</strong>@info.lu.se<strong>LUM</strong> på nätet:www.lu.se/lumRedaktion:Maria Lindh, redaktör046-222 95 <strong>24</strong>, Maria.Lindh@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.seBritta Collberg, journalist046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, journalist naturvetenskap046-222 94 58, Goran.Frankel@kanslin.lu.seMats Nygren, journalist teknik046-222 70 86, Mats.Nygren@kansli.lth.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seAnette Orheim, ansvarig utgivare046-222 70 08, Anette.Orheim@info.lu.seAnnonser:tomat annonsbyrå, www.tomat.setel 046-13 74 00/02, fax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePrenumerationer, notiser:Anställda vid LU får <strong>LUM</strong> gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/10 <strong>nr</strong>. För prenumerationkontakta Eva Andersson: 046-222 70 10, Eva.Andersson@info.lu.seAdressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvarigavid institutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill <strong>LUM</strong>, gamla adressrutan bifogas.Tryck: Lenanders Grafiska i KalmarNästa <strong>LUM</strong>: Manusstopp 9 maj.Utkommer 23 maj.ISSN: 1653-2295Omslag: Superrektorn!Illustration: Petter Lönegård.Ur innehållet6 Minska Campuskonkurrensen!Hur ska LUs verksamhet i Helsingborg se ut? Campus Helsingborgsrektor Lars Haikola menar att det måste göras tydliga avvägningarmellan vad som ska finnas i Helsingborg och Lund.Idag råder nämligen en olycklig konkurrens mellan de två städerna.10 Kemi effektiviserasFärre lokaler, sammanslagen administration, tolv avdelningarsom blir fyra enheter, samordning av grundutbildningen. Det ärkontentan av förslaget till ny organisation för den skuldtyngdaKemiska institutionen.14 Hoppfullt genombrottPatienter med ledgångsreumatism, MS och andra autoimmunasjukdomar kommer förhoppningsvis att ha mycket att tackaLars Björck och hans kolleger för inom en inte allt för avlägsenframtid. Björcks forskargrupp har nämligen upptäckt två enzymersom man hoppas kan bidra till effektiv behandling av dessasjukdomar, utan att några nämnvärda bieffekter uppstår.16 Superhjälte sökesVid årsskiftet ska LU få en ny rektor. Men finns det verkligennågon som kan uppfylla alla de nästan övermänskliga krav somställs? Eller räcker det till syvende och sist med att ha karisma,så ordnar sig nog resten?<strong>24</strong> Etta på universitetstoppen…Hamnar man högt är de utmärkta, hamnar man lägre är de inteatt lita på… I USA är rankinglistor över toppuniversitet sedanlänge en självklar sak. I Sverige har vi motvilligt börjat vänja ossunder det senaste decenniet. Vissa, som LTH, inser dock detpotentiella marknadsföringsvärdet av en hög listplacering ochrankar sig själva…30 Vilken make-over ska vi ha?Sällan har det väl varit så många utredningar om högskolan pågång. Nya former för resurstilldelning, karriärvägar och styrningär områden som granskas. Omvärlden förändras snabbare ännågonsin och högskolan behöver få en flexiblare organisation.Frågan är bara hur. <strong>LUM</strong> har pratat med två lundaforskare somhar sina egna tankar om vilken make-over universiteten bör få.<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 5


LU fyller inte alla sinautbildningsplatserutbildning. <strong>Lunds</strong> universitet nårinte heller under 2008 upp till denvolym på grundutbildningen somman planerat för. Det är fyra områdensom har för få studenter: medicin,naturvetenskap, humaniora/teologi samt Campus Helsingborg.Dessa måste dra ner på sina kostnadermed sammanlagt 25–30 miljonerkronor för att komma i ekonomiskbalans. Övriga områdensberäkningar ser bättre ut och manklarar sina utbildningsuppdrag.Den slutsatsen drar universitetets planeringsenhetefter en prognos som gjordes imars. Resultatet presenterades på universitetsstyrelsensmöte den 11 <strong>april</strong>.Redan under 2007 gjordes stora nedskärningarinom områdena – en anpassningtill det minskade söktrycket. Mendet har alltså inte räckt.– Det är lite förvånande att man måstedra ner ytterligare. Vi har i budgetarbetetför 2008 varit optimistiska i överkant,kommenterar planeringschefenSten Wennerström.Av de fakultetsmedel för utbildningsom universitetet fått från regeringen för2008 sattes redan från början 78 miljonerkronor åt sidan; pengar som man förstodmåste betalas tillbaka eftersom universitetetinte når upp till den utbildningsvolymsom staten räknat med. Men utöverdessa 78 miljoner kronor fattas alltså ytterligare25–30 miljoner kronor – pengarsom inte bedöms kunna omsättas iutbildning. Detta förutsatt att prognosenfrån mars står sig året ut, vilket StenWennerström befarar, eftersom man vägtin förväntade ansökningar till hösten.Sett i det stora perspektivet – med enbudget på 1,6 miljarder – är en felmarginalpå 25–30 miljoner inte alarmerande.Dock motsvarar underskottet kostnadenför 40–50 tjänster. Därmed inte sagt attdet är så områdena kommer att lösa det.Fyra områden har svårt att fylla sinakurser under 2008. Vid Medicinska fakultetenär det utbildningarna till sjuksköterskaoch biomedicinsk analytikersom inte fyller platserna, medan andrautbildningar inom området har fler studenterregistrerade än de uppdrag manfått. Därmed har medicinarna ocksåstörre möjligheter att flytta om resurserför att komma i balans.För området humaniora-teologi ser detvärre ut. Här har den minskade kompen-sationen för kostnads- och löneökningari kombination med minskat söktryckkraftigt urholkat områdets ekonomi. Detblir fortsatta omställningar med omfördelningav resurser till de grundläggandekurserna och till programutbildningar.Men oavsett hur man prioriterar i utbildningsutbudetpåverkar det förmodligenantalet tjänster inom grundutbildningsorganisationen.Campus Helsingborg räknar med enunderproduktion på mellan 100 och 150helårsstudenter. Samtidigt har Campusglädjande nog ökat sin prestationsgrad –dvs. allt fler fullföljer sina studier.Naturvetenskapliga fakulteten räknarmed ett underskott på minst 100 helårsstudenter.En åtgärdsplan antogs i mars.Vissa institutioner ska dra ner på personalen.Vid ämnet datavetenskap som skaavvecklas, fortsätter man att successivtminska på personalen.Övriga områden ser dock ut att kunnafullgöra sitt utbildningsuppdrag för 2008.Det gäller Ekonomihögskolan som hargott söktryck på både informatikämnetoch masterprogrammen och även LTHoch Juridiska fakulteten. Konstnärliga fakultete<strong>nr</strong>äknar med att nå balans efterhöstintagningen. Samhällsvetenskapligafakulteten är i stort i balans men noterarfärre sökande till pedagogik och i vissmån till kulturgeografi. Resurser ska omfördelasvilket också kan komma att påverkavissa anställningar.BRITTA COLLBERGHumanistisk forskning hårt drabbad av minskade anslagHumaniora. Statsanslagen till humaniorahar stadigt minskat de senasteåren. Det har ensidigt drabbatforskningen, särskilt den sometablerade forskare gör. Inom humaniorautförs numera en stor delav forskningen av doktorander, visaren ny stor utredning.Det är en ny verklighet som råder för humanistiskforskning, konstaterar utredarna LarsGeschwind och Karin Larsson vid forskningsinstitutetSister. De har utrett den humanistiskaforskningens villkor på uppdragav Riksbankens jubileumsfond, Vitterhetsakademinoch STINT. Rapporten blir underlagbl.a. för höstens forskningsproposition.Humaniora har kommit att i<strong>nr</strong>iktas alltmer mot utbildning, kommenterar GöranBlomqvist, VD för Riksbankens jubileumsfond.Inte ens ledande professorer kan längreräkna med resurser och tid för forskning.Ansvaret ligger dels hos regering ochriksdag som ställt orimligt höga krav påkvantitet utan att avsätta tillräckligt för attgynna den, menar han. Men också fakulteternahar en skuld – de ger mest resurser tillde ämnen som examinerar flest doktorer.Kvantitet premieras före kvalitet.Fakulteterna måste också bättre förberedade allt fler doktorerna för andra yrkesbanorän forskarens, menar jubileumsfondensforskningsdirektör Mats Rolén. Oddsen föratt få bra jobb är goda!Trängseln bland yngre forskare leder tillatt allt fler slåss om forskningsanslagen.– Trots att 200 av de cirka 800 ansökningarvi får årligen fyller höga kvalitetskrav,så kan vi bara finansiera var tjugondeansökan, säger Rolén.Fotnot: Rapporten om humaniora (nummer2008-81) finns på www.sister.nu<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 7


Gott betyg förmusiklärarutbildningutbildning. Musiklärarutbildningenvid universitetets musikhögskola iMalmö får mycket positiva omdömen iHögskoleverkets utvärdering av Sverigeslärarutbildningar. Bland annat skriverHögskoleverket i sin bedömningatt:”Självvärderingen är välförankradoch ger uttryck för stark självkänsla.Efter samtal med samtliga grupperunder platsbesöket är bedömargruppenövertygad om att det här finns endynamisk, stimulerande och trevlig arbetsmiljösom präglas av öppenhetoch ömsesidig respekt. Utbildningenfick i många avseenden goda omdöme<strong>nr</strong>edan i den förra utvärderingenoch utvecklingsarbetet har sedan dessgått vidare. Organisationen bedömsvara ändamålsenlig och samarbetetmellan institutionsstyrelsen och nämndenflexibelt och prestigelöst.”Naturvetare får jobbArbetsmarknad. Ungdomars intresseför naturvetenskapliga studierhar minskat de senaste åren, både iSverige och utomlands. Men de somsatsar på en naturvetenskaplig utbildningvid <strong>Lunds</strong> universitet möter engod arbetsmarknad. Det visar en omfattandeundersökning, där över 700tidigare studenter har deltagit.I undersökningen som utförts avNaturvetenskapliga fakulteten ingickstudenter som tagit naturvetenskapligexamen från <strong>Lunds</strong> universitet mellanåren 2000–2004. Bara 4 procent avde tillfrågade studenterna har varit arbetslösai mer än 6 månader. Hela 36procent av studenterna fortsätter somforskarstuderande.Undersökningen visar tydligt att arbetsmarknadenskiljer sig åt mellan olikatyper av naturvetare. Att klumpaihop och betrakta naturvetare som enenhetlig yrkesgrupp är felaktigt. Förtillfället är exempelvis arbetsmarknadenför geologer mycket god.Göran frankelNaturvetarna villpara ihop institutionerBioimaging är ett sätt att genom bilderstudera friska och sjuka organ, vävnaderoch celler.– Tillsammans kommer vi att kunnautveckla bättre metoder för att ställa rättdiagnos i sjukvården och förbättra olikacancerbehandlingar. Samtidigt kommervi att kunna ge svar på frågor somtidigare inte har kunnat besvaras av forskareoch läkare, framförallt inom onkologioch neurovetenskap, säger FreddyStåhlberg, professor i magnetresonansorganisation.Ändra institutionsindelningenvid Naturvetenskapligafakulteten. Det är kontentan av ettförslag som nu är ute på remiss hosfakultetens institutioner.Fakultetsledningen vill uppnå samverkansvinsterinom såväl forskning somutbildning. Man vill ha kortare och tydligarekommunikationsvägar, och mantycker inte heller att den nuvarande indelningenär adekvat. Med dagens småinstitutionerblir även antalet prefekter i dekanusledningsgrupp – presidiet – för stort.Med den nya organisationen kan prefekternavara med i ledningsgruppen.Biologin är t.ex. uppdelad på fem institutioner:Biologisk grundutbildning,Ekologi, Cell- och organismbiologi, Marinbiologioch De biologiska museerna.Dessa skulle enligt förslaget bilda ”en fe-Donation. Knut och Alice Wallenbergsstiftelse har beslutat att delaut 40 miljoner kronor till etableringenav ett nytt bioimagingcentrumvid LU kallat Lund BioimagingCenter (LBIC).Det nya centret kommeratt bli en betydelsefull länk mellanexperimentell forskning och klinisktillämpning, för såväl diagnostiksom behandling.deration”. Vidare skulle Teoretisk fysikoch Astronomi bilda en federation ochGeologi och Naturgeografi med ekosystemanalysbilda en annan federation.Målet är att federationerna efter tre årska kunna slås samman i storinstitutioner.För federationen Teoretisk Fysik/Astronomi är ambitionen att den ska gåsamman med Fysiska institutionenDe båda andra befintliga storinstitutionernai matematik och kemi berörs inteav förslaget – inte heller Datavetenskapdär fakultetens utbildning är under avveckling,Miljövetenskap vars aktiva personalär förankrad i vid ämnesinstitutionernaoch Medicinsk strålningsfysik somi dag är en enhet inom Institutionen förkliniska vetenskaper vid Medicinska fakulteten.Göran FrankelBioimaging-center får stor donationfysik och huvudansvarig för ansökan tillKnut och Alice Wallenbergs stiftelse.Vid centret kommer 18 forskargrupperinom experimentell och klinisk medicin,medicinsk strålningsfysik, kemi, teknikoch tillämpad matematik att arbeta tillsammansför att ta fram nya metoder förbioimaging. Den framtida utvecklinge<strong>nr</strong>ör framför allt två tekniker: MagneticResonance Imaging (MRI) och PositronEmission Tomography (PET).Rektor Göran Bexell ser även tvärvetenskapligafördelar med det nya centret.– Ett bioimagingcenter kommer attha stor betydelse, inte minst för vår medicinskaforskning, men även forskare somstuderar hjärnans funktion inom exempelvislingvistik eller beteendevetenskapkommer att här att kunna genomföra heltnya typer av studier, säger han. I förlängningenkan detta centrum fungera somen bas för forskning inom bioimaging ihela Öresundsregionen.8 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Slopat kårobligatoriumbehöver inte bli negativtkårobligatoriet. År 2010 avskaffastroligen nations- och kårobligatorietoch frågan är vad det kommeratt innebära för studentkårerna ochnationerna.<strong>Lunds</strong> universitet är känt för sittrika studentliv som är ett starkt argumenti rekryteringssammanhang.Inom universitetet och studentkårernaär man beredd att arbeta förett bibehållet sådant.– Vår utgångspunkt är att intetappa studenter, säger Tarmo Haavisto,chef för Studerandeenheten.Han menar att studentorganisationernaidag gör en stor insats inom kvalitetsarbetetoch inom det studiesociala området.Allt detta påverkar studentrekryteringen.– Om reformen innebär negativa förändringarmåste vi arbeta mot det.Kårobligatoriet som finns idag innebäratt alla som studerar vid ett svensktuniversitet eller högskola måste varamedlemmar i en studentkår. Genomatt studenterna betalar medlemsavgiftervarje termin blir kårerna finansiellt oberoende.Men från och med 2010 föreslåsdet alltså slopas, och regeringens utredareErland Ringborg föreslår istället ettstatligt bidrag till kårerna som alternativfinansiering.Hanna Ericsson som är ordförandeför LUS understryker att det än så längebara handlar om ett förslag och inget beslut.Dessutom menar hon att storlekenpå det föreslagna bidraget tillsammansmed frivilliga medlemsavgifter troligenkommer att täcka dagens terminsavgifterom obligatoriet avskaffas. Kårerna iLund har idag sammanlagda kostnaderpå 8 miljoner kronor för utbildningsbevakningenoch om studentantalet i Lundhåller sig på dagens 26.000 helårsstudenterså landar bidraget på ungefär sammasumma.LUS-ordföranden Hanna Ericsson betonar attdet är viktigt att studentinflytandet fortsätteratt vara starkt.Dock ser det väldigt olika ut bland kårernahur man fördelar sina kostnader,säger Hanna Ericsson.Hon betonar att det är viktigt att studentinflytandefortsätter att vara starktoch att det gäller att hitta bra modellerför det.– Kärnan för oss är att bevaka utbildningen,medverka i kvalitetsarbetet ochskapa opinion i studentfrågor.Men förutom detta tror Hanna Ericssonatt kårerna och nationerna kommeratt fortsätta med sina kringverksamhetersom fester och arbetsmarknadsdagar.Dessa finansieras emellertid inte ens idagmed medlemsavgifter utan är självfinansierade,säger hon.I december i fjol genomförde <strong>Lunds</strong>universitets studentkårer, LUS, en undersökningdär 41 procent av de tillfrågadesvarade att studentlivet var avgörandeeller betydande för valet att läsa vid<strong>Lunds</strong> universitet.text & foto: Helena Olsson3 svarTror du att ett slopatnations- och kårobligatoriumpåverkarstudentlivet vid LU?Göran Bexell, rektor.– Om obligatoriet avskaffasär det ovisst vadsom händer.Inom landetsuniversitet protesterarvi mot att tvingas väljamellan kvalitet i utbildningenoch studenternasnödvändiga kårarbete. Om nationell ersättningbetalas ut till kårarbetet kan detfortsätta, men kårerna får prioritera ochfinslipa sin organisation.Det kan möjligenbli mer bekymmersamt med nationernasoch AF:s ekonomi. Om kårer och nationerskadas av ett avskaffande, vore det ett politisktsjälvmål och en kulturell skandal.Emma Jangö, AFsombudsman. – Jag vill poängtera attdet främst är nationsobligatorietsev. avskaffandesom kommer påverka studentlivet.Jag tror att etticke genomtänkt avskaffandeskulle påverka studentlivet negativtgenom att det medför en minskad tryggheti studentlivets ekonomiska bas.Niklas Trappe, ord förandeTeknologkåren.– Nej, jag tror inte attstudentlivet kommer attdrabbas speciellt hårt. Vihar ett så pass brett utbudatt det finns någotför alla, även om vissa sakerkan falla bort. Det kommer att varaviktigt för alla att marknadsföra sig själv.Om t.ex. kommunen kan hjälpa till att profileraLund som studentstad kommer detinte att bli några större problem.<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 9


Kemiorganisationen föreslås bli mindre och effektivare– Aldrig mer underskottKNy kemistruktur. Genom större enheteroch en vässad gemensam administratio<strong>nr</strong>ationaliseras och effektiviserasnu Kemiska institutionen.Samtidigt gör man sig av med entredjedel av sina lokaler, som idagstår outnyttjade och tickar hyrespengar.Nu väntar man på fakultetsbeslutom den nya organisationenoch sedan ska förändringsarbetetsätta igång.Kemiska institutionen drar åt svångremmen ochkrymper sin organisation. ill: petter lönegårdAv dagens tolv avdelningar blir det fyra enheter(se artikel nedan) som kan ägna sighelt åt utbildning och forskning. All ekonomi-och personalhantering samlas centraltpå institutionsnivå. Cecilia Billgren,som är administrativ chef, menar att ekonomihanteringenidag är mycket mer kompliceradän vad den var för tio år sedan.– Syftet med att flytta ekonomihanteringenär att få kontroll över den ekonomis-Tolv avdelningar föreslås bli fyra enheterNy kemistruktur. Tolv avdelningarska samsas inom fyra enheter.– Men det betyder inte att manmåste samarbeta för papperskonstruktionensegen skull, säger VillySundström på kemisk fysik. Låtsamarbetet komma spontant.Den första reaktionen på förslaget var avvaktandeeller misstänksam. I slutet avmars reviderades det, och i sin nya formhar det tagits emot mer positivt.De fyra enheterna är ”Kemi som molekylärvetenskap” bestående av organiskkemi samt polymer- och materialkemi,”Kemi i gränsområden mot teknik” medbioteknik, teknisk mikrobiologi och teo-retisk kemi, ”Kemi i gränsområden motfysik” med fysikalisk kemi, kemisk fysikoch teoretisk kemi samt ”Kemi i gränsområdenmot livsvetenskaperna” sombestår av biokemi, biofysikalisk kemi ochmolekylär biofysik.Analytisk kemi läggs ner (bägge kostnadsställena)men verksamheten bevarasoch personalen flyttas till biokemi, tillämpadbiokemi och flertalet till organiskkemi.Kemiska institutionen är som bekantdelad mellan Naturvetenskapliga fakultetenoch LTH. Kemi i gränsområdenmot teknik innehåller enbart LTH-avdelningarmedan Kemi i gränsområden motfysik endast innehåller naturvetenskapligaavdelningar. De båda andra enheternahar inslag från båda fakulteterna.Den största avdelningen inom ”Kemii gränsområden mot teknik” är bioteknikmed ca 90 personer. Ekonomin är solidoch inga friställningar är aktuella. Avdelningenhar visserligen en skuld men denbetalas av i rask takt. Maria Andersson,som idag är ställföreträdande föreståndarepå bioteknik, menar att när det gällerden administrativa delen så är hon säkerpå att den nya organisationen för denkommer att leda till ökad effektivitet.– Och när sedan alla våra tre avdelningarflyttar till samma hus kan visamordna utrustning och andra resurser10 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


ka situationen och se till att det aldrig meruppstår underskott i institutionens budget.Det handlar om att professionaliseraverksamheten och samordna resurserna.samt säga upp lokaler. Det är naturligtvisen fördel.Även Per-Olof Widmark, avdelningsföreståndarepå teoretisk kemi, är nöjdmed det nuvarande reviderade förslaget.– Särskilt bra är tanken att man skautse en representant för enheten sominte blir chef utan snarare talesman ochsom ska ingå i en ledningsgrupp. Dennakommer att bereda ärendena som sedankommer upp i institutionsstyrelsen. Detbäddar för att styrelsen får ett bättre beslutsunderlagän den har idag.Inom samma enhet ska även kemiskfysik vara och dess föreståndare VillySundström som ju inte är för ett påtvingatsamarbete, konstaterar att enhetenkommer att bestå av avdelningar medett naturligt intresse av att samarbeta.De nya tjänsterna vid den administrativaorganisationen ska i första handtillsättas med personal ute från de nuvarandeavdelningarna. Men det kommerenligt Cecilia Billgren att behöva anställasen del ny kompetens eftersom denadministrativa personalen har minskatmed närmare 30 procent under de senastetre åren, framför allt genom pensionsavgångar.Vissa administrativa uppgifter,som inte har att göra med hantering avekonomi och personal, kommer fortfarandeatt vara enheternas ensak.– Vi har sneglat en del på hur man förändratekonomihanteringen på Institutionenför experimentell medicinsk verksamhet,säger hon och berättar att honockså har haft mycket kontakter medprojektet ”Förnyad administration” (seartikel sid 12) för att försäkra sig om attKemiska institutionens förändringar liggeri linje med det som ska genomförasvid universitetet centralt.Osäkerheten kring nya arbetsförhållandensprider givetvis mycket oro, därförär det viktigt att den nya organisationenkommer på plats så snart som möjligt, sägerCecilia Billgen.Planerna på en centralisering av ekonomi-och personalverksamheten harfunnits sedan början av 2000-talet. Trotsviss oro och motstånd tycker Cecilia Billgrenatt de kritiska rösterna till omorganisationenhar blivit färre med åren.Ulrika OredssontBakgrundSom <strong>LUM</strong> tidigare rapporterat har Kemiskainstitutionen en skuld på 70 miljoner. Efteren överenskommelse med sina fakulteter,N och LTH, ska skulden nu betalas tillbakaunder sju års tid – vilket görs med stryptafakultetsanslag. Senast år 2015 kommerinstitutionen att vara skuldfri. Med de planeradeåterbetalningarna av skulden skapasett nytt underskott på 15 miljoner kronori den löpande verksamheten. Därförkrymper man även verksamheten såväl lokal-som personalmässigt. Mellan 15 och30 personer kommer att beröras – de flestaförhoppningsvis genom del- och avtalspension.– Tack vare den här strukturen kommervi att träffas oftare och det kommerförhoppningsvis att utveckla oss.På biofysikalisk kemi menar föreståndarenMikael Akke att förslaget är heltokontroversiellt. Den nya enhetens treavdelningar har nämligen redan ett närasamarbete sedan en längre tid.– Men vi vill behålla vårt namn ”Centrumför molekylär proteinvetenskap” istället för förslagets ”Kemi i gränsområdenmot livsvetenskaperna”.En annan viktig del av omorganisationenär att pengar ska frigöras så attantalet doktorander åter kan öka. Sedanår 2003 har antalet doktorander minskatfrån 250 till 170 och nu vill Kemiska institutionensledning att antalet åter skaöka till cirka 250.Göran FrankelGrundutbildningenska samordnasNy kemistruktur. Den kemiskagrundutbildningen inomLTH och den inom Naturvetenskapligafakulteten ska samordnasså långt det är möjligt.Men vägen dit är inte helt enkel.– En gemensam organisationför grundutbildningen ikemi är fortfarande målet, sägerOlle Söderman som sittermed i Kemiska institutionenstillfälliga ledningsgrupp.Om några månader ska institutionenshela nya organisation vara sjösatt,men när det gäller organisationenav grundutbildningen ser detut som om man bara kommer attkunna ha en avsiktsförklaring klartills dess.– Det viktigaste är ju egentligenatt vi har studenten i centrum ochjobbar på med de kurser som ska gesgemensamt mellan de båda fakulteterna,säger Olle Söderman.Men han tror ändå att det måstetill en gemensam organisationför grundutbildningen, annars fårman inte alla de synergieffekterman strävar efter.Problemet är att det är mycketsom ska jämkas ihop: LTH ochNaturvetenskapliga fakulteten harvitt skilda sätt att organisera sinagrundutbildningar och förändringarnatar tid. Dessutom ställerdet till med problem att fakulteternainte har samma terminsindelning.– Detta är problem som inte vikan lösa på fakultetsnivå, säger OlleSöderman. På sikt tror jag att universitetetcentralt måste arbeta föratt alla fakulteter har samma terminsindelning.Ulrika Oredsson<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 11


Medicinarna satsarpå tredje uppgiftenTredje uppgiften. Nu ska <strong>Lunds</strong>gymnasieelever få diskutera fosterdiagnostikoch etik. Och sjukgymnasterpå fem orter i Skåneska få lära sig hur man förebyggerfall hos äldre. Det sker genom ennytt anslag på 300.000 kronor, somMedicinska fakulteten beslutat satsapå forskare som vill ägna sig åttredje uppgiften.medicin. Hur drar blodkärl ihop sig,och hur påverkar höga blodfetterde ”små grottorna” i blodkärlensceller? Det studerar lundaforskarenKarl Swärd, som fått en av Vetenskapsrådetsprestigefyllda s.k. rådsforskartjänster.Karl Swärds vill öka förståelsen för hurblodkärl drar ihop sig och på så sätt reglerarblodtrycket. Han ska också studera hurhögt blodtryck och höga blodfetter på siktpåverkar kärlväggens struktur och funktionoch ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.Tredje uppgiften – att samverka med näringsliv,organisationer, skolor, allmänhetmed mera – kommer ofta i kläm hos stressadeforskare. Medicinska fakulteten harvelat stödja dem som vill ägna sig åt utåtriktadverksamhet genom att finansieraden tid som ägnas åt respektive projektsamt eventuella material och resor.Sex projekt har nu fått stöd, blanddem ett om fosterdiagnostik och etiksom doktoranderna i vårdvetenskap MariaEkelin och Anna-Karin Larsson stårför. De vill gå ut på gymnasieskolorna iLund i höst med ett föredrag följt av ettgrupparbete bland eleverna.Ultraljudsundersökning under graviditetenär en fin upplevelse för alla föräldrarsom får veta att fostret är normalt ochmår bra. Men hur ska vården och föräldrarnahantera oönskade besked som attfostret är missbildat eller dött? Och är detmöjligt att förespråka fosterdiagnostik,men samtidigt ha en positiv syn på handikappade?Det är några frågor som doktorandernavill ta upp ute på skolorna.Gun-Britt Jarnlo är forskare i sjukgymnastikoch har länge arbetat medatt förebygga fallolyckor. Det är ett viktigtområde, eftersom statistiken visar atttre av tio personer över 70 faller en gångper år. Höftfraktur, den allvarligaste följdenav ett fall, drabbar varje år omkring18.000 personer.När nu befolkningen blir äldre blir detännu viktigare med förebyggande insatser.Rätt utformad styrke- och balansträningger bättre rörlighet, muskelstyrka och balans,vilket minskar risken för att falla.Gun-Britt Jarnlo vill samla sjukgymnasteroch arbetsterapeuter i Skåne till mötendär man diskuterar vad som görs på områdetoch vad som kan förbättras.Fyra ytterligare projekt har fått stödav det nya anslaget. De handlar om akupunktur,audiologernas yrkesroll, patientinformationvid handproblem samtde stora studierna Malmö FörebyggandeMedicin och Malmö Kost Cancer.INGELA BJÖRCKBlodkärlsforskare får rådsforskartjänstEtt viktigt mål är att undersöka funktionenhos de små inbuktningar i kärlväggarnascellmembran som kallas caveolae,”små grottor” på latin. Inbuktningarna ärbara 50–100 nanometer (miljarddels meter)men anses ha stor betydelse för signalöverföringenvia cellmembranet, och därigenomför blodtrycket och förmågan attbekämpa infektioner och reparera skador.– Caveolae innehåller rikligt med kolesteroloch andra fetter. Vi tror att högakolesterolnivåer kan förstärka åderförkalkningsprocessengenom att påverka caveolaesfunktion, säger Karl Swärd.Lars Hjorth, ordförande i ett nätverksom ska följa upp canceröverlevare.<strong>Nytt</strong> nätverk förvuxna som haftcancer som barnmedicin. I de utvecklade ländernaöverlever nu allt fler patientersom fått cancer i barn- och ungdomsåren.Lars Hjorth, överläkarevid Avdelningen för pediatrik,har valts till ordförande i ett nybildatnätverk som ska följa upp dessaöverlevare.– Vi räknar med att en av 700 vuxna mellan25 och 35 år i Sverige är en före dettabarncancerpatient, säger Lars Hjorth.Han har varit en av arrangörerna avett europeiskt symposium om barncancersom hölls i Lund förra året, och ettmöte med barncancerläkare och epidemiologerfrån 13 europeiska länder somhölls nu i mars. Vid det senare mötet bildadesPan-Care, ett europeiskt nätverksom vill verka för att alla överlevare fårett så bra omhändertagande som möjligtpå lång sikt.I Sverige och flera andra länder är detnu fyra femtedelar av alla barncancerpatientersom överlever den första femårsperioden.Men resultaten är inte likagoda i alla delar av Europa, vilket nätverketvill försöka råda bot på.ingela björck<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 13


High five!Mattias Collin, Lars Björck och OonaghShannon har gjort ett stort forskningsgenombrott.Även Björn Johansson (sominte längre är kvar vid LU) har deltagit.Lundaupptäckt kan revolutionerabehandlingen av autoimmuna sjukdomarLars Björck, forskare i infektionsmedicin, har kommit till en höjdpunkti sin 30-åriga forskarbana.– Jag har aldrig tidigare varit med om att upptäcka något somkan få så stor medicinsk betydelse! säger han om två enzymersom erbjuder ett nytt sätt att behandla auto immuna sjukdomar.14 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Om fynden håller vad de lovar,så skulle i första hand vissaovanliga men dödliga sjukdomarkunna behandlas, menockså vanligare sjukdomar som ledgångsreumatismoch MS kan komma i fråga.Enzymer är proteiner som påskyndarbiokemiska reaktioner utan att själv påverkas.Lars Björck och hans yngre kollegaMattias Collin har hittat dessa tvåenzymer hos en halsflussbakterie, meninsett att de i ren form skulle kunna användassom läkemedel. Försöksdjur meden dödlig autoimmun sjukdom har medsådan behandling blivit helt friska.– När enzymerna finns i sitt sammanhang,alltså när bakterien infekteraross, så bidrar de till att göra infektionensvårare. Nu visar det sig att de irenodlad form tvärtom kan ha en sjukdomsbekämpandeeffekt. Det är ett väldigtspännande och överraskande fynd,säger Mattias Collin. Enzymernas egentliga funktion är attstänga av immunförsvaret hos den människasom bakterien vill infektera. Meneftersom autoimmuna sjukdomar berorpå att immunförsvaret överreageratoch börjat attackera den egna kroppen,så skulle förmågan att stänga av immunförsvarethär kunna användas till patientensfördel.Lars Björcks forskargrupp har genomåren studerat många proteiner frånolika bakterier, men aldrig funnit någotsom haft en så måli<strong>nr</strong>iktad funktion somdessa två enzymer. De riktar sig bara moten viss sorts antikroppar (s.k. IgG-antikroppar)som vi har i blodet, och som utgörförposterna i vårt immunförsvar.Det var när forskarna som ren rutintestade sina enzymer på kaniner somupptäckten gjordes. Målet var att enzymernaskulle reta upp kaninernas immunförsvarså att det producerades antikroppartill forskarnas fortsatta studier.– Till vår förvåning visade det sig attkaninerna inte fick några antikroppar iblodet. De saknade inte bara antikropparmot just våra enzymer, utan alla derasLars Björck och Mattias Collin väntar otåligt på att få testa sin upptäckt på människor.IgG-antikroppar hade försvunnit! Ändåvar kaninerna helt friska, och deras antikropparkom tillbaka efter några dagar,förklarar Lars Björck.Det var då man förstod enzymernastänkbara medicinska betydelse. Ämnensom inte skadar kroppen, men somtrycker ner ett alltför aktivt immunförsvar– det är just vad som behövs motauto immuna sjukdomar.– Av de hundratals proteiner som omgerbakterierna, så går enzymerna bara påantikropparna. De är enastående måli<strong>nr</strong>iktade,och det är just vad man önskarsig i ett läkemedel, säger Lars Björck entusiastiskt.Enzymerna har nu med framgång testatsi två olika djurförsök. Det ena gälleren viss sorts mus med ledgångsreumatism,som avlats fram av den tidigare lundaforskarenRikard Holmdahl (numeravid Karolinska Institutet). Det andra gällerautoimmun blodplättsbrist, en ovanligmen svårbehandlad sjukdom som ivärsta fall ger livshotande blödningar.Oonagh Shannon, som också tillhör Avdelningenför infektionsmedicin, har tagitfram möss med en liknande sjukdomoch lyckats bota dem genom enzymbehandling.Nu gäller det för forskarna – ochdet läkemedelsföretag som tagits in i arbetetmed deras patenterade enzym – attgå den långa vägen från djur till människor.Det krävs många tester för att visaatt nya substanser är både effektiva ochbiverkningsfria.Om ingen annan behandling finns förett dödligt tillstånd, så kan dock fråganom biverkningar bli underordnad. Ett sådantfall är en autoimmun blödarsjuka,en ovanlig sjukdom där patientens immunförsvarförstör hans eller hennes förmågatill blodlevring. Här finns ingeneffektiv behandling, utan patienten dörförr eller senare i i<strong>nr</strong>e blödningar.Ett annat fall är vissa patienter som skafå en njurtransplantation, men vars antikropparreagerar mot alla tänkbara transplantat.I båda dessa fall skulle lundaforskarnasenzymer, som slår ut ett överaktivtimmunförsvar, kunna göra nytta.– Vi hoppas snart att få klartecken föratt prova enzymerna i dessa sammanhang.Sedan kommer den stora utmaningen,att visa att enzymerna är tillräckligtbiverkningsfria för att användasockså vid vanligare sjukdomar. Vi tror attde kan spela en roll för att dämpa skov avreumatism och många andra autoimmunasjukdomar, säger Lars Björck.Han erkänner att både han och MattiasCollin lekt med tanken att testa enzymernapå sig själva för att visa hur ofarligade är. Men det är ju inte ett vetenskapligtkorrekt sätt att göra en klinisk prövning.– Jag har varit mycket sugen… menhar lyckats låta bli, förklarar han.texT: INGELA BJÖRCKfoto: kennet ruona<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 15


ektorsvaletkarismatisksuperhjälteönskasVilken slags rektor ska vi ha? En kung, en VD, en superman/kvinnaeller kanske en coach?Det läggs stor möda på att ta fram en kravprofil inför ett rektorsval.Men när kandidaterna väl träder fram drabbas många i valsystemetav hjärnsläpp – nästan som vid en förälskelse. Plötsligt vägerannat tyngst – t.ex. karisma.Så kan man lite hårddraget tolka en utredning från Universitets- ochHögskoleförbundet SUHF.Förra året gjordes på SUHFs uppdragutredningen ”Akademiskt ledarskap nuoch i framtiden. Fokus på rektorsrekrytering”,bl.a. med syfte att se hur man kanfå fler kvinnliga rektorer. Utredarna gickigenom kravprofilerna för rekrytering avde tolv rektorer som tillsattes vid svenskalärosäten 2003–2005. Profilerna var delsmycket lika, dels fick de snabbt en underordnadroll då principdiskussionen övergicki personfrågor.Av stor vikt tycks rektorskandidatensutstrålning vara. Det finns en utbreddföreställning att en hängiven ledare medkarisma har förmågan att lyfta en hel organisation.– Brister bagatelliseras och det finnsen förtröstan att den man fastnat för skakunna hämta in eller kompensera detsom han eller hon saknar, ställda motkravprofilen, menar Malin Irhammar.Hon har varit t.f. rektor för HögskolanKristianstad, är doktor i psykologi ochchef för <strong>Lunds</strong> universitets centrum förpedagogisk utveckling CED. Hon deltogockså i förarbetet till SUHF-utredningen.– Valet av ledare påverkas av djupt liggandeförväntningar och förhoppningarhos dem som väljer, menar Malin Irhammar.De flesta verkar vilja ha en ledareatt se upp till och beundra och bär på enkanske omedveten förväntan att själva blisedda och förstådda av en sådan ledare.Behöver <strong>Lunds</strong> universitet ”en kung”?Eller behöver LU kanske flera ledare?Rektorsrollen är i dag så omfattande attförmågan att delegera är central.– Hög legitimitet som forskare och lärareär en nödvändighet för en rektor för<strong>Lunds</strong> universitet. Ett universitet är intefrämst en förvaltande utan en utvecklandeorganisation som kräver ett förändringsledarskapoch någon som känner sigsjälv väl och kan leda genom relationertill medarbetare och omvärld, säger MalinIrhammar.Få av deanställdas representanterihörandeförsamlingensom <strong>LUM</strong>frågar känner till utredningenfrån SUHF. Studenternaär mer pålästa.– Vi har läst rapportenoch kårerna hade ett seminariumom den i januari, som enförberedelse inför rektorsvalet, berättarMartin Wahlén och Petter Forkstam,studentrepresentanter i universitetsstyrelsenoch i beredningsgruppeninför rektorsvalet.<strong>LUM</strong> träffar dem i AF-borgen hos HannaEricsson, ordförande i LUS, <strong>Lunds</strong>Universitets Studentkårer.Rektorsvalet är viktigt för dem. Detgäller att inte tappa fokus under processensgång och också fundera igenom genusaspekterna.16 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


AKH0579 Annons 180x217 <strong>LUM</strong> 08-04-03 14.00 Sida 1makrame.seDRA PÅ TRISSOR – REDAN DAGSFÖR AKADEMISKA RODDEN!Övning ger färdighet. Och anmälan ger tävlingsmöjlighet.Så vad väntar ni på?!Akademiska Rodden, Sveriges största och festligaste roddtävling, blir bara större och festligare.I fjolårets sydsvenska uttagningar deltog drygt 60 student- och personallag, i år räknar vi medännu fler anmälningar.Som vanligt inleds Akademiska Rodden med regionala uttagningstävlingar. Därefter tävlarregionvinnarna i riksfinalen som i år för första gången hålls i Malmö.Akademiska Roddens sydsvenska uttagningstävlingar sker den 20 september i Malmökanal. Det är alltså hög tid att samla ihop laget, anmäla ersenast den 30 maj och börja träna. För anmälan och merinformation, besök www.akademiskahus.se20 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


GI ochGI-metodenGI står för glykemiskt index, ettsätt att mäta hur snabbt blodsockernivånhöjs när man ätitkolhydratrik mat. Snabba livsmedelmed högt GI orsakarstora svängningar i blodsockernivån,vilket inte är bra för demsom har eller riskerar att få diabetesoch hjärt-kärlsjukdomar.GI är ett vetenskapligt ochväldefinierat mått, men det harnu kidnappats av kostgurueroch veckotidningar som använderdet på ett felaktigt sätt.”GI-metoden” handlar oftastom att äta mycket fett och proteineroch undvika kolhydrater.Lundaforskarna däremot tyckeratt man visst ska äta kolhydrater,men framför allt välja demsom har lågt GI.– Att tala om ”GI-metoden”är djupt olyckligt. GI står ju förett kvalitetsmått som rangordnarolika kolhydrater inom ramarnaför en normal kost. Dethar inget att göra med en kostsom innehåller väldigt lite kolhydrateroch mycket fett ochproteiner, säger Inger Björck.Hon skulle vilja komma bortfrån den förenklade debattenom andelen fett, protein ochkolhydrater i kosten, och fokuseramer på de energigivandenäringsämnenas kvalitet i olikaavseenden.Bra mat med lågt GI är baljväxtersom kikärter och bönor,pasta, ris som inte klibbar, surasurdegsbröd och pumpernickelbröd,dvs. sura bröd medhela kärnor. Fullkornsbröd hardäremot inte automatiskt lågaGI-värden, men väl andra hälsofördelar.Försökspersonen Martin Karlsson har fått lämna många blodprov.lågt GI ochen viss andelosmältbarakolhydrater.Äter man sådantbröd tillfrukost hållersig blodsockernivånpå enbra nivå helaInger Björck.dagen framöver.Poängen med de osmältbara kolhydraternaär att de inte bryts ner av magsyraoch enzymer i magsäck och tunntarm,utan klarar sig hela vägen till grovtarmen.Där tas de om hand av bakteriersom bryter ner dem genom jäsning.– Jäsning i tarmen låter kanske inteså trevligt... men det är nog en väldigtbra arbetsfördelning mellan människaoch bakterier. Genom att en del av mateninte bryts ner förrän i grovtarmen blirdet en jämnare blodsockernivå även efterdagens övriga måltider, säger IngerBjörck.Kornkärnbrödet har en god effektockså på vissa av riskmarkörerna för hjärtkärlsjukdom.Försöken visar att vissa inflammationsmarkörerkan förbättras påbara tio timmar. Samtidigt sänktes blodsockernivångenom en ökad produktionav ett tarmhormon kallat GLP-1. Det ärett hormon som flera läkemedelsbolaghåller på att utveckla till ett medel förbehandling av diabetes.– Men om det går att öka produktionenav GLP-1 bara genom att äta vissalivsmedel vore det ju ett värdefullt alternativinte bara för diabetiker, menar IngerBjörck.GLP-1 är också ett mättnadshormon,vilket öppnar ytterligare möjligheter.Kanske kan kornkärnbröd och motsvarandeprodukter ge överviktiga en chansatt känna sig mätta även med mindrematportioner?Nu är kornkärnbröd inget som finnspå marknaden idag, och är inte heller sålätt att tillverka. Dess närmaste släktingär s.k. pumpernickelbröd, som är ganskasurt och lätt går sönder eftersomdet innehåller en stor andel hela kärnor.Därför är det kanske inte kornkärnbrödsom blir den framtida storsäljaren, utanandra produkter med samma grundidé:lågt GI och högt innehåll av vissa osmältbarakolhydrater.– Vi tycker de här fynden är mycketspännande. Och de har också uppmärksammatsi väldigt många medier frånhela världen. Våra resultat har till ochmed varit med i Oprah Winfrey Magazine,säger Inger Björck med ett leende.text: INGELA BJÖRCKfoto: kennet ruona22 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


osynliga pengarVad händer med vår relation tillpengar när de nästan aldrig syns?Möjligen tappar vi lite av respektenför dem men samtidigt ger internetbankernaoss mer kontroll övervår ekonomi och ökad möjlighet attsköta den när det passar oss.Det visar Tobias Linné i en kommandeavhandling om socialaaspekter på digitala pengar.Pengar blir alltmer abstrakt. Den övervägandedelen av världens alla pengar finnsinte i bokstavlig mening utan bara somsiffror i varierande storlekar som överförsmellan olika konton. Tobias Linné, forskareinom media- och kommunikationsvetenskap,behöver dock inte gå längre äntill sig själv för att visa hur det abstraktapåverkar synen på pengars värde, ochhan har också genomgående ett vardagligtperspektiv i sina forskarstudier.Nog känner man ett visst motståndmot att lägga upp trettio tusenlappar tillexempelvis en resa jämfört med att angesitt kontonummer, säger han, och menaratt de pengar som inte syns bekymrarman sig mindre om.De snabba sms-lånen som nu är aktuellaatt stoppas genom en ny lagstiftningär ett exempel på när det går förlångt. När tekniken och tillgänglighetengör oss fartblinda med ibland katastrofalasociala följder.Men så behöver det inte vara, enligtTobias Linné. Den nya tekniken kan ävenge oss helt nya ekonomiska möjlighetersom till och med ökar vår självkänsla.Ta den aktieintresserade som lär sighandla aktier på nätet. Så mycket bättreaffärer den personen kan göra med dagensteknik, och vilken tillfredsställelseatt kunna göra det själv.En annan grupp som fått det lättare ärinvandrare som enkelt genom egna kontoöverföringarkan skicka pengar till sinaanhöriga i hemlandet.Tobias Linné har undersökt hur vi förhålleross till pengar när man sällan ser dem i verkligheten.Några som man länge trodde skullebli förlorare är de äldre. De har både storrespekt för pengar och för den nya tekniken.Och har kanske inte ens en dator –hur skulle detta gå?Tobias Linné tog kontakt med en föreningi Malmö – Seniornet – som specialiseratsig på internetutbildning för äldre.– Här blev den ”kyliga isolerande tekniken”istället ett underlag för ett socialtnätverk – och det var en väldigt god stämningoch stor entusiasm, berättar han.Men visst, många äldre hade säkert föredragitdet gamla systemet med att gåtill banken och betala räkningar, tror TobiasLinné, som startade sitt forskningsprojektjust med att se hur de äldre klararden nya tekniken. Det var 2001 via ett externfinansieratprojekt från Handelsbankensforskningsstiftelse som då handladeom människors rädsla för att använda digitalapengar. Ur detta projekt växte sedanhans avhandlingsidé fram om de socialaaspekterna på digitalpengarna.– Det är ett jätteområde, säger hanoch ger flera exempel på pengars symbolvärdeoch mångfald:– Pengar är makt. Man kan styra meddem. Ge bort, personligt genom vackertvikta sedlar – eller opersonligt föratt markera distans. När man låter sinabarn få disponera barnbidraget signalerardet ansvar och oberoende. Man använderolika pengar till olika saker. Gemensammahushållspengar, egna pengarför kläder och kanske extrainkomster föratt unna sig det där extra.Tobias Linné tror inte att dessa olikasociala användningsområden kommeratt förändras så mycket i framtiden. Hanser en ökad standardisering av valutor –som euro, men också en tendens till differentiering.Den märks tydligt i de nyadatorspelen, de virtuella världarna somexempelvis ”Second life” med speciellapengar knutna till just den världen.Ett annat exempel är bonussystemenmed poäng som kan omvandlas till betalningför just den speciella varan eller affären.Se på värdecheckarna från Åhlènseller ICA!Någon gång i höst hoppas Tobias Linnébli klar med sin avhandling.text & foto: maria lindh<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 23


hetast vinner...Rankinglistor är här för att stannafoto: petra franckeRankningslistor – gissel och kvällstidningsjournalistikeller ett legitimtsätt att utvärdera högskolorsoch universitets prestationer?Åsikterna varierar men en saktycks alla vara överens: rankinglistornaär här för att stanna.OECD och International Association ofUniversities gjorde förra året en undersökningav hur universitet och högskolorhanterar rankinglistor och om listornapåverkar de beslut som fattas av lärosätena.Det visade sig att de flesta universitetsledningartror att rankinglistorspelar roll när det gäller universitetetsrenommé, studenters val, rekrytering avpersonal och finansiärers prioriteringar.Flertalet lärosäten har, enligt sammaundersökning, system för att hanterarankingar. Så även <strong>Lunds</strong> universitet.Björn Wittenmark, vicerektor med särskiltansvar för forskningsfrågor, sägeratt man här tar till sig rankinglistornasresultat, även om man gör det med ennypa salt. Underlaget till rankinglistornaanalyseras, och när det krävs så hjälperPlaneringsenheten och Biblioteksdirektionentill att ta fram data och fyllai särskilda formulär.– Jag har svårt att hetsa upp mig överrankingarna, säger Björn Wittenmark.Men visst använder vi listorna till attjämföra oss med andra lärosäten. Vi analyserarvarför vi ligger bättre eller sämretill jämfört med våra konkurrenter. Ärdet en viktig parameter som gör att vi liggersämre till än exempelvis Uppsala ochär det något som vi kan göra åt det?Enligt universitetets strategiska planska Lund tillhöra de främsta i Europaoch då fungerar rankinglistorna som enmåttstock.– Vi ligger bra till i Lund, konstaterarBjörn Wittenmark, som menar att det ärbra att det görs flera olika rankingar eftersomingen ranking ensam kan göraanspråk på att berätta sanningen.De mest ansedda internationella rankinglistornaanses vara den som görsav tidningen Times Higher Educationoch den som kommer från universitetetShanghai Jiao Tong. Andra rankinglistorsom man bland annat från EU-håll citeraroch hänvisar till, är den från universiteteti Leiden och en som görs för tyskspråkigauniversitet.Medan ranking av amerikanska universitethar funnits i många år så ruskadessvenska universitet om av rankinglistorförsta gången när tidningen Modernatider publicerade sin första ranking översvenska lärosäten år 1999.– Moderna tiders ranking möttes avett ramaskri från svenska lärosäten, sägerMats Benner vid Forskningspolitiskainstitutet. Argast blev universitetskanslernSigbrit Franke som bemötte initiativetmed en politiskt korrekt ”Franking”,där måtten handlade om jämställdhet,studentinflytande och social och etniskmångfald.Men det skapades, enligt Mats Benner,i alla fall ett sug efter någon form avvärderingsmått.Idag blir utvärderingar och rankingari olika former allt vanligare: Linnéstödenär ett sätt för finansiären Vetenskapsrådetatt värdera och rankaforskning. I Lund pågår forskningsut-<strong>24</strong> <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


värderingen RQ08, som ska ligga tillgrund för universitetets interna fördelningav fakultetsmedel, och enligt den såkallade Brändströmska utredningen skatjugo procent av fakultetsanslagen fördelasefter bibliometriska* mätningar.Mats Benner anser att specifika nationellarankingar kan ha ett visst värde.Men när det gäller internationella rankingarså blir det som att jämföra äpplenmed päron.– Självklart presterar man bättre totaltsett om man sitter på en förmögenhet på100 miljarder kronor som de främsta lärosätenagör, säger han.Han tror inte att de internationellarankinglistorna har något värde för denenskilde forskaren. Däremot kan hantänka sig att de har ett visst värde för universitetsledningaroch för politiker ochallmänhet som inte själva arbetar inomuniversitetsvärlden.Håkan Carlsson arbetar med bibliometriskamätningar vid Biblioteksdirektionen.Han tycker att ranking listornaär ytterst förenklade och påminner omkvällstidningsjournalistik. Men likvälmåste han förhålla sig till listorna.– Vi som arbetar med bibliometriskamätningar kan tycka att rankinglistor ärett gissel, säger han. De som ställer sammanlistorna gör vanligtvis insamlandethelt utan att fråga forskarna vad de verkligenpublicerat och det skapar oomstridligafel, säger Håkan Carlsson, som tyckeratt det är olyckligt att många läggervikt vid listorna.Ett problem som man inte kan lastarankinginstituten för är att många forskaremissar att fylla i Lund Universitysom avsändaradress när de publicerar sigi vetenskapliga sammanhang. Mellan10 och 20 procent av alla publikationersaknar universitetet i avsändaradressen.Störst är problemet inom den medicinskaforskningen, eftersom de forskarnaibland inte vet om de ska skriva <strong>Lunds</strong>universitet eller Region Skåne.– Vi informerar om detta vid doktorandutbildningar,men det är ju inte allasom går dessa, säger Håkan Carlsson.Ulrika Oredsson* Bibliometri är att applicera matematiskaoch statiska metoder på skrivna källor.Skånska industriochhandelskammarenRankar efter företagens behov avpersonal och forskning1. Karolinska institutet2. Sveriges lantbruksuniversitet(3. <strong>Lunds</strong> tekniska högskola, LTHs egnaberäkningar enligt samma modell,se artikel nedan)3. Handelshögskolan, Stockholm4. KTH5. Chalmers6. Uppsala universitet7. <strong>Lunds</strong> universitet8. Linköpings universitet9. Göteborgs universitet10. Högskolan i Jönköping11. Högskolan i Borås12. Umeå universitet13. Luleå tekniska högskola14. Högskolan i Skövde15. Stockholms universitet16. Högskolan Kristianstad---23. Malmö högskolaLTH tog rankingen i egna händerLTH rankade sig själva enligt Skånskaindustri- och handelskammarensmodell och förbättrade sin positionavsevärt. Kometkarriärenberor på att de gjorde beräkningarnasom fristående från <strong>Lunds</strong> universitet.LTH framstår nu enligtden rankingmodellen som Sverigesfrämsta högskola i teknik.Skånska industri- och handelskammarengrundar mycket av sina rankingkriterierpå näringslivets behov. Därför är detde specialiserade lärosätena inom teknikoch medicin som ligger bra till hos dem.<strong>Lunds</strong> universitet kommer på sjundeplats, och vid LTH tycker man att det ärviktigt att få en rättvisande bedömning iförhållande till sina konkurrenter, KTHoch Chalmers. Med rankingmodellenhamnar LTH på tredje plats i landet, efterKarolinska institutet och SLU.– Det finns jättestora förväntningarfrån samhället på att forskning och utbildningska fungera som tillväxtmotor,säger Per Warfvinge, vicerektor vid LTHoch den som tagit initiativet till att rankaLTH enligt Skånska industri- och handelskammarensmetodik.Han menar att rankingen tjänar ettviktigt syfte för forskningsfinansiärersom vill veta om forskningen vid LTHkommer samhället tillgodo. Även studenter,tror han, vill i allt högre grad bliupplysta om huruvida en utbildning vidLTH är en bra investering eller inte.Utbildning ses alltmer som en produktinom tjänstesektorn. Stämpeln på examenkan tyvärr bli lika viktig som innehållet.Per Warfvinge tycker att den rankingmetodiksom Skånska industri- och handelskammarentagit fram är bra, eftersomden är genomskinlig och har tydligautgångspunkter.– Det är legitimt att en ranking görsav en intresseorganisation, som vet vadde efterfrågar, säger han.Han tycker inte att en tillsynsmyndighetsom Högskoleverket bör ägna sigåt rankingar och de internationella rankingarnager han inte mycket för utantycker som Mats Benner (se artikel ovan)att de jämför äpplen och päron.ulrika oredsson<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 25


Times Higher Education Supplement:Times HigherEducation1. Harvard2. Cambridge,Oxford,Yale5. Imperial College, London6. Princeton7. California Institute of TechnologyUniversity of Chicago9. University College London10. MIT---71. Uppsala universitet106. <strong>Lunds</strong> universitet192. KTH197. ChalmersRankingkriterierForskningskvalitet• Peer review3703 forskare anger toppuniversitetinom sina respektive kompetensområden40 procent• Genomslag i form av citeringar avde arbeten som forskare publicerat20 procentStudenternas anställningsbarhetUppgifter baserade på åsikter blandviktigare internationella arbetsgivaretill utexaminerade studenter10 procentInternationaliseringsaspekter• Universitetets förmåga att attraherainternationella studenter5 procent• Förmåga att rekrytera lärare frånandra länder5 procentUndervisningens kvalitetAntalet studenter per lärare20 procent– Vi är pårätt spår– I USA bemöts vår ranking medtystnad, i Europa är intresset relativtstort och i Asien är responsenenorm.Det säger Martin Ince, journalistvid Times Higher Education Supplementoch ansvarig för en av de internationellauniversitetsrankingarnasom har störst genomslagskraft.Varför är intresset så stort i Asien ochså litet i USA?– I USA verkar de inte vara så intresseradeav vad omvärlden tycker om dem,och de har många egna nationella rankinglistor.– I Asien har man höga ambitioneroch vill kunna mäta sig med universiteti USA och Europa. De är mycket intresseradeav att höja sin poäng. Korea harnumera tre universitet som ligger blandde första 200.Vet du hur mycket tid som lärosätenalägger ner för att samla in uppgifter tillrankingen?– Inte så mycket tror jag. De flestauppgifter finns tillgängliga hos de nationellaorganen för högre utbildning. Baranär det gäller uppgifter som antal studenteroch personal vänder vi oss till lärosätet.Finns det ingen risk att lärosäten kommerin med falska uppgifter då?– Det har funnits några exempel pådetta, men jag tror att vi kommer på detmesta. Om det är någon uppgift somändrar sig mycket från ett år till ett annatså reagerar vi.– Dessutom lönar det sig inte att höjaexempelvis lärarantalet om inte ocksåMartin Ince, ansvarig för universitetsrankingarnai Times Higher Education Supplement.antalet citeringar höjs. En massa läraresom inte producerar vetenskapliga artiklarhöjer inte poängen.Har ingen försökt muta dig?– Nej, jag har aldrig blivit mutad, inteens erbjuden ett litet hedersdoktorat.Vad är svagheterna i er ranking?– Vi jobbar ständigt med att kommatillrätta med svagheterna. Men ett problemför en rättvis ranking är givetvisspråket, där engelsktalande länder ochländer där mycket publiceras på engelskagynnas.– Ett annat är att om man kommerfrån ett universitet i en känd stad, så ärdet troligare att man hamnar högt i rankingen.Ett universitet som Cambridgeexempelvis skulle inte behöva publiceraen enda forskningsrapport på fem år ochändå falla ganska väl ut.– Om man jämför vår ranking medShanghais ranking så fäster de exempelvisstörre vikt vid forskning än vad vi gör.Trots detta ser våra listor ganska lika ut.Det skulle kunna ses som ett bevis på attvi gör nånting rätt.ulrika oredsson26 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Shanghai Jiao TongUniversity1. Harvard2. Stanford3. University of California – Berkely4. Cambridge5. MIT6. California Institute of Technology7. Columbia University8. Princeton9. University of Chicago10. Oxford---53. Karolinska institutet66. Uppsala universitet86. Stockholms universitet97. <strong>Lunds</strong> universitetRankingkriterierUtbildningens kvalitetAlumni som vunnit Nobel-pris eller Fields´Medals i matematik10 procentKvalitet hos lärare och forskare• Anställda som vunnit Nobel-pris ellerFields´Medals20 procent• Ofta citerade forskare inom 21 ämnesområdendefinierat vid databasen ISIweb of knowledge20 procentForskningsresultat• Artiklar publicerade i Nature och Science20 procent• Artiklar indexerade i Science CitationIndex och Social Science Citation Indexfrån databasen ISI20 procentLärosätenas storlekAkademiska prestationer relativtstorleken hos en institution10 procentKortfattatShanghai-listan är mycket baserad påakademisk excellens; citeringar, publiceringar,Nobelpris etc. medan Times HigherEducation även försöker ta in hurstudenter, forskare och arbetsgivareuppfattar olika lärosäten.ESS I LUND – UTSTÄLLNINGENOM FRAMTIDENS FORSKNINGNÄRA DIGLund är en av kandidaterna för ESS, en världsledande anläggningför materialforskning. För forskning och företag skulle ESS skapanya möjligheter att utveckla mer miljövänliga lösningar och helt nyteknik. Och vad skulle ESS betyda för Lund, ekonomin och miljön?Besök vår utställning och se själv!STORA ALGATAN 4 (INTILL KULTUREN)TISDAGAR–FREDAGAR 11–17, LÖRDAGAR 11–15www.esss.seUTSTÄLLNING9/5–19/6 08<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 27


Ulf Dextegen som tillhör världseliten istatisk apnea är på väg att slå det svenskarekordet i att hålla andan under vatten.Här tränar han på Eriksdalsbadet iStockholm. foto: mat teo anderssonandlöstRekordförsökUnder vatten fungerar människan mer som en delfin än som en schimpans.Det visar lundabiologen Johan Andersson i sin forskning om hurfridykare påverkas vid andhållning.<strong>LUM</strong> är med på Eriksdalsbadet i Stockholm där det tränas införvärldsrekordet i statisk apnea – dvs. att hålla andan under vattnet. Detsvenska rekordet ligger på sju minuter och 28 sekunder.28 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Klockan är sex på morgonen och efter enomfattande uppvärmning med avslappnings-och andningsövningar ligger UlfDextegen, som tillhör världseliten i statiskapnea, och flyter på rygg i bassängen.Han fyller lungorna med luft, vänder sittansikte mot vattnet och börjar sin attackmot det svenska rekordet.Johan Andersson som forskar i cellochorganismbiologi följer Ulf Dextegrenskamp med spänning. Som forskareär han intresserad av hur kroppen fungerarvid syrebrist, något som har stor betydelsevid vissa akuta sjukdomsfall ochäven vid förlossningar då barnet iblandkan drabbas av det.– Den första fasen Ulf går igenom närhan håller andan kännetecknas av ettlugn. Många fridykare som håller på medsporten beskriver det som ett meditativttillstånd, förklarar Johan Andersson.När man hållit andan tillräckligtlänge börjar kroppen göra ofrivilligaandningsrörelser – diafragman drar ihopsig, musklerna runt revbenen jobbar ochbröstkorgen börjar rycka, berättar JohanAndersson vidare. Om man är förbereddpå andningsrörelserna kan man tvingasig själv att inte andas. Så småningomövergår dock det meditativa tillståndettill att likna ett helvete. Mot slutet blirdet en stark ångestladdad känsla.Men att pressa sig så långt och hålla andanså länge – är inte det farligt?– Det finns inget som är visat att detär farligt att hålla andan så länge, kommaupp och vara blå om läpparna och skaka ikroppen, säger Johan Andersson.– Men det finns inte heller något somvisar att det är ofarligt, tillägger hansnabbt. Och att pressa sig så att mansvimmar under vattenytan – det är garanteratlivsfarligt….När nu Ulf Dextegen håller andanunder vattnet saktar sig hjärtat, pulsensänks. Kroppen är inställd på att sparaJohan Andersson, forskare inom cell ochorganismbiologi, undersöker hur kroppenfungerar vid syrebrist. foto: maria lindhsyre, att gå på lågvarv. Blodet omfördelastill de ställen det behövs bäst. Frånhänder och fötter till hjärta och hjärna.Den här syresparande effekten kallas fördykresponsen.– Dykresponsen stimuleras extramycket när vårt ansikte kommer i kontaktmed vatten. Det innebär att vi ärbättre på att spara syre när vi håller andanunder vatten jämfört med ovanförvattenytan, säger Johan Andersson.Han berättar vidare om köldreceptorernai vår hud som sitter strax ovanförnäsan, runt ögonen och i pannan. Närvår panna kommer i kontakt med detkalla vattnet skickar köldreceptorernain signaler i vår kropp. Signalernas budskaptill kroppen blir att spara på syretoch sänka pulsen.– Dykresponsen är ett fenomen vi delarmed dykande däggdjur som bävrar,uttrar och sälar. Men inte med schimpanser.Vår närmaste släkting schimpansenkan inte hålla andan och dyka nerunder vattnet – även om den skulle vilja.Men det kan vi. I det avseendet är vi merlika delfiner än schimpanser.Det finns biologer (bl.a. DesmondMorris, författare till boken ”Den NaknaApan”) som argumenterar för teorinom strandapan; idén om att människansföregångare levde vid strandkanten.Dykresponsen skulle kunna vara en evolutionärrest vi bär med oss från den härperioden.– Teorin är omtvistad och vi vet inte omden stämmer, säger Johan Andersson.”Vår närmaste släkting schimpansen kan intehålla andan och dyka ner under vattnet – även omden skulle vilja. Men det kan vi. I det avseendet ärvi mer lika delfiner än schimpanser.”Men tillbaka till Eriksdalsbadet ochUlf Dextegen. Han ligger fortfarandemed huvudet under vattnet, han pressarsig nu maximalt. Hans coach står i bassängenoch berättar för honom hur hanligger till.– Sju och tio, lite till kan du... Sju ochtjugo, jobba nu!När det gått sju minuter och trettiosekunder kastar Ulf Dextegen upp sitthuvud ur vattnet och drar ett djupt andetag.Han är blå om läpparna och görett OK-tecken till sin coach.Efter några minuter har han återhämtatsig och gratuleras till att han slog detsvenska rekordet.– Visst, men det gör jag varje gång påträning. Det är på tävling som det räknasoch då är det betydligt svårare, sägerhan.Johan Nyman<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 29


foto: iblhur får viflexiblareuniversitet?Universiteten måste agera friare och få mer muskler samtidigt somde ska bli bättre på att samspela med många olika kunskapsaktörer– oberoende av geografiska gränser och organisationsformer.Hur gör man för att både främja och vara delaktig i angelägenforskning på en internationell arena? Hur får man tillgång till de bästaforskarna?<strong>LUM</strong> har talat med två forskare vid <strong>Lunds</strong> universitets innovationscentrumCIRCLE.30 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Merle Jacob föreslår en ny modell för forskningsfinansieringBåde Trygghetoch konkurrensAtt vara akademisk ledare är ingenbarnlek. Det vet Merle Jacob, lundaprofessor,som leder ett stort forskningscenteri Oslo – på deltid.Ledarskapet skakar om och inspirerar.En ny modell för att finansieraforskning har tagit form i henneshuvud. En modell som lånar frånbåde Norge och Sverige och sombåde skulle främja kvaliteten ochgöra det lättare att rekrytera toppforskarna.– Nordiska universitet riskerar att hamnapå efterkälken i den internationella konkurrensenpå grund av klumpiga och föråldradesystem, både när det gäller rekryteringav forskare och hur forskningfinansieras, menar Merle Jacob.<strong>LUM</strong> möter henne på CIRCLE, därhon är professor i forskningspolitik. Honär tjänstledig på åttio procent från Lundför att leda ett forskningscenter i Oslo.Innan hon kom till Lund hade hon ocksåhunnit med några år i Danmark ochhar en bra överblick.De nordiska forskningssystemenskiljer sig åt en hel del, berättar hon. Akademiskalärare i Norge och Danmarkhar betydligt mer forskartid garanteradi tjänsten än i Sverige. Svenska forskaremåste i mycket högre grad konkurreraom anslag. Många, många timmar gårtill att skriva ansökningar och delrapporterför att hålla finansiärerna nöjda;forskningen blir lidande.Samtidigt är det bra för kvaliteten attanslag fördelas i konkurrens; det främjarexcellensen, menar Merle Jacob.Under de ett och ett halvt år som honvarit prefekt för tvärvetenskapliga Senterför Teknologi, Innovation och Kulturvid Oslo universitet har hon sett både förochnackdelar med mer garanterad forskartidi tjänsten. Det ger trygghet, vilketär bra när man ska rekrytera. Forskaren”Vi konkurrerar om forskare ochforskningsanslag på en global nivå.Denna resurskrävande och nyskapandeforskning som vi också behöverägna oss åt kräver andra systemän dagens.”får arbetsro och kan koncentrera sig.Men det är besvärligt om medarbetareninte sköter sin forskning. Då finnsinte mycket man kan göra som chef, menarMerle Jacob.Tiden som ledare har gett henne möjlighetatt fundera över hur de svenska ochnorska systemen skulle kunna kombineras.Om man tog det bästa av båda världarna,skulle alla parter vinna på det.Istället för att alla pengar ska sökas, såborde mer forskning kunna ingå i tjänsterna,t.ex. 50 procent. Men för att säkrakvaliteten på sikt, skulle drygt hälften avMerle Jacob. foto: kennet ruonaforskningsdelen vara prestationsvillkorad…Det vill säga – de som forskar påfemtio procent och vill fortsätta med det,ska prövas med jämna mella<strong>nr</strong>um. Derasprestationer kan kollas av mot en fakultetsstandardmed indikatorer på vad somanses som aktiv forskning,exempelvis citeringar, artiklar, anslagsansökningaretc.t<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 33


flexiblare universitettI dag är systemet anpassat till Humboldt– det klassiska utbildningsuniversitetetmed forskning egentligen bara i denomfattning som krävs för att utbildningenska hållas uppdaterad.– Utbildning är fortfarande en av vårahuvuduppgifter, men vi har fler uppdragän så i dag. Vår verksamhet är inte inåtvänd,vi konkurrerar om forskare ochforskningsanslag på en global nivå. Dennaresurskrävande och nyskapande forskningsom vi också behöver ägna oss åtkräver andra system än dagens.– I dag straffar vi i Sverige de allra duktigasteforskarna; det är de som drar in externaanslag som sitter med all denna administrationoch krav på återrapportering.Särskilt drabbade är samhällsvetare ochhumanister, där det är svårare att avskiljaoch delegera administrativa uppgifter.Med Merle Jacobs modell skulle manfå det bästa med den norska modellen –större trygghet, mer tid att forska, menarhon. Och det bästa med den svenska –återkommande kvalitetsprövning av forskarensinsatser, prövningar som bestämmerhur forskningspengarna för delas.Det finns dock ett aber. Det kräver modigaledare på alla nivåer som verkligenvågar låta utvärderingarna slå igenom ochinte helt fegt låter pengarna bli en allmäntillgång för hela verksamheten.En annan fördel med Merle Jacobsmodell är att rekryteringen underlättas,menar hon.Både Norge och Sverige har ett otroligtföråldrat rekryteringssystem. Myndighetsstrukturenbidrar. Universitetenbehöver större frihet och snabbare rekryteringsprocesser.Men de behöver ocksåbli mer internationellt synliga och ingåi olika slags benchmarking för att ha enchans att attrahera.– Inga andra universitet i världen hardenna långsamma process med sakkunnigaoch lärarförslagsnämnder. Varförhåller vi fast vid den? Rättvis är den juinte – det vet ju alla hur det trixas frånförsta stund! Det vanliga internationelltär att en kommitté av specialiserade forskareväljer ut 5–6 personer som de anserintressanta för en ny tjänst. Dessa intervjuas– i mindre sammanhang så manverkligen kan föra ett samtal och göra sigen bild av personen – varpå man väljer utden man föredrar – snabbt och professionellt.Och uthärdligt inte minst för demsom är påtänkta för tjänsten.Medan Sverige och Norge alltså gångpå gång missar chansen att knyta godainternationella krafter till sig, enligtMerle Jacob. Särskilt Sverige.– Varför skulle en toppforskare förstvänta ibland flera år på besked om ettjobb, för att sedan på sin nya arbetsplatsmötas av den förolämpande frågan: Ochhur tänker du finansiera din forskning?BRITTA COLLBERGFotnot: CIRCLE står för Centre for Innovation,Research and Competence in the LearningEconomy.Välkommen till Kinnarps Interior Malmö!Hos i<strong>nr</strong>edningshuset KinnarpsInterior är det enkelt att skapamiljöer med både funktion ochsnygg design. Här hittar duledande varumärken och ettnärmast oslagbart utbud avmöbler, gardiner och belysningför kontor, skola och omsorg.Välkommen att inspirerasi vår stora utställning i Malmö!KINNARPS INTERIOR MALMÖÖ. Hindbyvägen 63, 213 74 Malmö • Tel 040-14 34 20 • Fax 040-14 34 21E-post: info@malmo.kinnarps.se • www.kinnarpsinterior.seKinnarps Interior ligger nära rondellen I<strong>nr</strong>e Ringvägen/Ystadvägen.34 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Lennart Olsson, föreståndare för LUCSUS, menar att en fakultet s övergripandeorganisation är avgörande för framgångsrik forskning inom hållbar utveckling.Han är därmed kritisk till idén om att fakultetsövergripande centra ska inordnasi existerande fakulteter.Ohållbara strukturerför hållbar utvecklingPå juldagen publicerade New York Times enartikel med titeln: ”Ett hot så stort att universitetenförsöker samarbeta”.Den handlade om att universitet i USAbildar fakultetsövergripande organisationer för forskningom hållbar utveckling (HU), framförallt medtanke på att hantera klimatfrågan. De mest kändauniversiteten är med: Berkeley, Stanford, Yale, Chicago,Michigan, Duke. Därmed följer de Columbia ochHarvard som redan har framstående fakultetsövergripandecentra för forskning och utbildning inom hållbarutveckling. Det finns fler starka signaler såsom attAAAS (American Association for the Advancement ofscience – världens största vetenskapliga organisation)valde hållbar utveckling som övergripande tema vidsitt stora Annual Meeting 2006. Den ledande vetenskapligatidskriften PNAS har startat en speciell sektionför Sustainability Science. I <strong>april</strong> 2007 hade tidskriftenNature en ledare med titeln ”the university ofthe future” där man konstaterade att den traditionellauniversitetsstrukturen i grunden är oförenlig med problemorienteradforskning över disciplingränserna.Kan vi se samma trend vid <strong>Lunds</strong> universitet? Signalernafinns och pekar i samma riktning, men av någonoutgrundlig anledning verkar konkreta beslut gåi motsatt riktning. I maj 2005 fick LUCSUS i uppdragav rektorsämbetet att undersöka hur universiteti andra länder har organiserat sin forskning och utbildningom dessa ämnesövergripande frågor. Studien,som överlämnades till rektorsämbetet i september2005, baserades på litteraturgenomgång och intervjuermed ledare för 16 framstående organisationer för tvärvetenskapligforskning om hållbar utveckling (MIT,UCSB, Yale, Columbia, McGill etc).En viktig slutsats är att bildandet av en fakultetsövergripandeorganisation är avgörande för framgångsrikforskning inom hållbar utveckling. Den strategiskaplanen som rymmer många goda tankar harett avsnitt om gränsöverskridande samverkan. Därtalas varmt om hur ”ny kunskap alltmer utvecklas igränssnitten mellan kunskapsfält” och om ”att unda<strong>nr</strong>öjahinder för samverkan”. I höstas gjordes en utredningför att fastställa riktlinjer för gränsöverskridandecentrumbildningar. Syftet var ”att tillfredsställa detökande behovet av tematiskt uppbyggda centrumbildningaroch anpassa universitetets i<strong>nr</strong>e styrsystem ochorganisation efter nya behov”. Så långt stämmer deninternationellatrendenöverens medutvecklingenvid LU.Men sedankom helomvändningensom innebäratt fakultetsövergripande”Utredningen och förslaget tillbeslut har inte föregåtts av öppendebatt, utan varit föremål förinformella diskussioner i deka<strong>nr</strong>ådet,utan vare sig agenda ellerminnesanteckningar.”centrumbildningar skall inordnas i existerande fakulteter,en häpnadsväckande piruett kan det tyckas.Argumentet för helomvändningen är att man intekan gå emot en stor majoritet. Jag undrar hur dennastora majoritet ser ut. Är det en majoritet av våra studentereller av våra forskare och lärare? Eller är det ären majoritet av universitetets dekaner? Jag föreslår enöppen debatt om hur vi vill att universitetet ska varaorganiserat. Utredningen och förslaget till beslut harinte föregåtts av öppen debatt, utan varit föremål förinformella diskussioner i deka<strong>nr</strong>ådet, utan vare sigagenda eller minnesanteckningar.Med den föreslagna utvecklingen på det här områdetär det frestande att travestera Nature-ledaren, attLU är på väg att bli ”the university of the past” snarareän ”the university of the future”.LennartOlssonFöreståndare LUCSUS(Lund University Centre for Sustainability Studies)Fotnot. Beslutet om centrumbildningarnas organisationbordlades vid universitetsstyrelsens <strong>april</strong>-sammanträde.gästkrönikan<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 35


BokenMusik i hakkorsetsskuggaMusikvetarna Greger Andersson ochUrsula Geisler skriver om musik ochnazism i boken Myt och propaganda,som handlar om musiken i nazismenstjänst i Sverige och Tyskland(Forum för levande historia). Musikenspelade en politisk viktig rolleftersom den skulle ville visa omvärldenatt Nazi tyskland var en kulturnation.Synen på kunskapVad är kunskap, vad menar vi egentligenmed bildning och vetenskap,och hur har man genom tiderna settpå dessa frågor? Det diskuteras i antologinKunskapens kretsar (Atlantis),sammanställd av tre idéhistorikerfrån Lund. Charlotte Christensen-Nugues, Gunnar Broberg och SvanteNordin har samlat bidrag om Swedenborg,Humboldt, skönlitteratur,vetenskapsjournalistik m m.MolnigtJan O. Mattsson, geograf och professoremeritus, skriver i boken Moln(Studentlitteratur) om hur moln bildasoch vilka former de kan ta sig.Boken vänder sig inte bara till studenterutan till alla som är intresseradeav väder och meteorologiska fenomen.Humaniora i förfall?Fakta, historia och empiri inom humaniora-forskningenhar ersatts avspekulationer, politisk korrekthet ochsnåriga teorier. Det menar professorni idéhistoria Svante Nordin i bokenHumaniora i Sverige – framväxt,guldålder, kris (Atlantis). 1900-taletsförsta halva var enligt hans åsikten guldålder, medan krisen följt från1960-talet och framåt.På gång<strong>24</strong> <strong>april</strong> Föreläsning. ”Rememberingand forgetting: narratives coping withtraumatic pasts”, Ruth Wodak, Lancaster,språkvetare och ledande diskursanalysforskare.Kl 10.15 på Språk- och litteraturcentrum, salH339, Lund. Info: he<strong>nr</strong>ik.rahm@nordlund.lu.se<strong>24</strong> <strong>april</strong> Minisymposium. ”Att kommuniceranya forskningsrön – en svår konst”.Symposiet riktar sig till alla med ett professionelltintresse för kommunikation av resultatfrån forskning om mat och hälsa. Kl 13.00 påIDEON, Beta-huset, lokal: Knut Wicksell, Scheelev17, Lund. Se även www.snf.ideon.se<strong>24</strong> <strong>april</strong> Öppen föreläsning i den psykiska(o)hälsans sociologi. Tema: Professioner.Kl 13.15 på Sociologiska institutionen,Paradisgatan 5, Lund.<strong>24</strong> <strong>april</strong> Ecology Seminar. Simone Sommer,Univ. Potsdam, will give a seminar entitled”Genes, sex and health: lessons fromstudies on the effects of neutral andadaptive genetic variability on parasiteload and mate choice decisions in freeranging mammal populations”. Blue Hall,Ecology Building, Lund, 14.00.25 <strong>april</strong> Pedagogiskt ledarskap – hurleder vi pedagogisk utveckling? Kl 14.00,CED, Tornavägen 9 B, Lund, Seminarierummet.27 <strong>april</strong> Konsert. Akademiska kapellet.Richard Strauss: Vier letzte Lieder. Jean Sibelius:Symfoni <strong>nr</strong> 3 Stefan Klaverdal: BonorumSummum Omnium (uruppförande). Kl 18.00i Universitetsaulan. E<strong>nr</strong>éavgift. Se även www.odeum.lu.se/konserter28 <strong>april</strong> David Harvey Seminar Series.Anders Lund Hansen, on ”The new imperialism(2003)”. Kl 15.15 på Socialantropologi,Paradisgatan 5, Hus G, konferensrum 1, Lund.29 <strong>april</strong> ForMuLär. Fredrik Ullén, konsertpianistoch neuroforskare berättar omsin forskning kring den musikaliska hjärnan.Kl 12.15 på Musikhögskolan i Malmö.29 <strong>april</strong> KEFU-seminarium. ”Utvärderingav vårdval Halland – en första delrapport”.Kl 13.30 på Holger Crafoords Ekonomicentrum,EC3 207, Lund. Info: www.kefu.se/29 <strong>april</strong> Ecology seminar. Carol Horvitz,Univ. Miami, will give a seminar entitled ”Integratedselection in variable environments”.Kl 14.00 Blue Hall, Ecology Building,Lund.29 <strong>april</strong> <strong>Lunds</strong> filosoficirkel. ProfessorIngvar Johansson föreläser över ämnet:Ska natur och samhälle förstås på sammasätt? Terminens tema: Hur ska vi förstå våromvärld? Kl 19.30 i Palaestra, Universitetsplatsen,Lund.5 maj David Harvey Seminar Series. DavidHarvey, Film: Interview with David Hervey(2004). Kl 15.15 Geocentrum 1, Världen,Sölvegatan 10, Lund.6 maj Seminar: Creativity, innovationand psychological well-being in Swedishorganizations. Kl 15.15 konferensrum M213,CIRCLE, Sölvegatan 16, Lund.6 maj Arkeologi för Alla. Daniel Serra: Vikingatidensmatkultur. En öppen föreläsning,som presenterar pågående forskning vidinstitutionen och vid de svenska instituten. Kl15.30, Stora salen, Arkeologen, Sandgatan 1,Lund. För mer information, www.ark.lu.se6 maj <strong>Lunds</strong> filosoficirkel. Professor JanLing föreläser över ämnet: Musikbegreppetsförvandling – ett historiskt perspektiv.Terminens tema: Hur ska vi förstå vår omvärld?Kl 19.30 i Palaestra, Universitetsplatsen, Lund.7 maj 50%-seminarium. Ylva HofvanderTrulsson. Granskar/diskutant: Professor IngegerdTallberg Broman. Kl 10.00 Musikhögskolani Malmö.8–9 maj FOCUS ASIA lecture series,Hotel Lundia, Lund. Info:www.ace.lu.se/o.o.i.s/141728 maj Öppen föreläsning i kriminologi.Sitt med som åhörare på en föreläsning! Tema:Kriminella livsstilar. Kl 10.15 i sal 3, Sociologiskainstitutionen, Paradisgatan 5, Lund.8 maj LTH Öppet Forum. Om studieuppehålloch studieavbrott. Kort informationom regler och konsekvenser för din utbildning,studiemedel etc. Kl 12.15 i sal Brunnen, LTH,Studiecentrum.8 maj Astronomiska seminariet i Lund.”Experimental foundations of gravitationalphysics”, Sergei Klioner, Lohmann-Observatorium,Dresden. Kl 14.15 i Lundmarksalen,Astronomihuset, Sölvegatan 27, Lund. Se ävenwww.astro.lu.se8 maj Biology seminar at COB. ”Huntingin archerfish: a neurobiological bonanza”,36 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


Stefan Schuster (Universität Erlangen-Nürnberg,Germany). Kl 15.15 Animal physiologybuildning, Helgonavägen 3 B, Lund.8 maj Konsert. Ensemble 1700 spelarmusik av Himmelskt Härlige Händel! Detblandas och ges av arior och orkestermusik aven av barockens absolut största tonsättare.Ledning och cembalo Göran Karlsson. SångsolistJohan Linderoth. Kl 19.30 i universitetsaulan,Universitetsplatsen, Lund. Biljettpris150 kr, studerande 80 kr. Info: www.ensemble1700.com9 maj Prehistoric pictures – their contextand function. Kl 13.00, Archaeologicum,Sandgatan 1, Lund. Info: www.ark.lu.se12 maj David Harvey Seminar Series. EricClard, on ”The limits to capital (1982)”. Kl15.15 på Geocentrum 1, Världen, Sölvegatan10, Lund.13 maj Öppen föreläsning i kriminologi.Sitt med på en föreläsning! Tema: Straff. Kl10.15 i sal 3, Sociologiska institutionen, Paradisgatan5, Hus G, Lund.13 maj Seminar with Caroline Wigren,assistant professor at CIRCLE, will presentongoing research. Kl 14.15, konferensrumM213, CIRCLE, Sölvegatan 16, Lund.13 maj <strong>Lunds</strong> filosoficirkel. FD Linda Fagerströmföreläser över ämnet: Detta varinte vad Ellen Key tänkt sig. Om konst,kön och samhälle. Terminens tema: Hur skallvi förstå vår samtid. Kl 19.30 på Palaestra, Universitetsplatsen,Lund.14 maj FU-seminarium, Steve Dillon, Brisbane.Kl 10.00 på Musikhögskolan i Malmö.14 maj Onsdagsafton på Skissernas museum.Författaren och professorn Björn Larssonberättar om Simone de Beauvoir. Kl 19.00på Skissernas museum, Finngatan 2, Lund.15 maj CED seminarium. Är alla olika –eller bara en del? CED inbjuder till Inspirationsdagkring inkluderande pedagogik ochlärorika erfarenheter av att arbeta med heterogenastudentgrupper. Kl 9.15 i Pepparholm,LTH:s studiecentrum, John Ericssons väg 4,Lund. Info: www.ced.lu.se/o.o.i.s/1425415 maj Öppen föreläsning i kriminologi.Tema: Poliser. Kl 10.15 i sal 3, Sociologiskainstitutionen, Lund.15 maj LTH Öppet Forum. Studiemedel– hur funkar det? Praktiska tips om hur duansöker, vilka krav som ställs på studieresultatmm. Kl 12.15 LTH Studiecentrum, John Ericssonsväg 4, sal Brunnen, Lund.15 maj Ecology Seminar. Richard Harrison,Cornell University, will give a seminar entitled”Speciation and the origin of barriers togene exchange: identifying candidate genesand gene regions”. Kl 14.00 Blue Hall,Ecology Building, Lund.15 maj Seminarieserie på Lärande Lund.Kvalitet och effektivitet i forskarutbildningen:Seminariet som muntlig arena för lärande:Ett pedagogiskt retoriskt perspektivpå forskarutbildningen. Fil. dr Tina Kindeberg,Pedagogiska institutionen, <strong>Lunds</strong> universitet.Kl 14.00 Portvaktstugan, Allhelgona kyrkogata14, Lund.15 maj Astronomiska seminariet i Lund.”Astrophysical jets – formation and propagation”,Christian Fendt, Max-Planck-Institutefor Astronomy”. Kl 14.15, Lundmarksalen,Astronomihuset, Sölvegatan 27, Lund.15 maj Biology seminar at COB. ”Theglobal public health threat of antibioticresistance: national and internationalstrategies”, Otto Cars (Strama, Swedish StrategicProgramme Against Antibiotic Resistance).Kl 15.15, Biology lecture hall, Biology Building,Sölvegatan 35, Lund.16 maj Lärarskap och ledarskap i praktiken.Kl 14.00, CED Tornavägen 9 B, Lund.19 maj David Harvey Seminar Series.Costis Hadjimichalis, ”Accumulation by dispossession”.Kl 15.15 på Geocentrum 1, Världen,Sölvegatan 10, Lund.20 maj Orkesterkonsert. HelsingforsUniversitets Studentorkester gästar Odeum!Jean Sibelius: En Saga. Richard Strauss:Oboekonsert. Eduard Tubin: Symfoni <strong>nr</strong> 3,Jean Sibelius: Finlandia. Entréavgift. Kl 18.00 iUniversitetsaulan, Universitetsplatsen, Lund.20 maj <strong>Lunds</strong> filosoficirkel. Docent IngridElam föreläser om ämnet: Litteraturensom en metod att försöka förstå världen.Terminens tema: Hur skall vi förstå vår omvärld?Kl 19.30 på Palaestra, Universitetsplatsen,Lund.21 maj FU-seminarium. Steve Dillon Brisbane.Kl 10.00 Musikhögskolan i Malmö.22 maj Ecology Seminar. Bert Hölldobler,University Würtsburg & Arizona State University,will give a seminar entitled ”Order inchaos: communication and cooperationin ant societies”. Kl 14.00 Blue Hall, EcologyBuilding, Lund.22 maj Biology Seminar at COB. ”Vertebrateopsins – why so many?”, Dan Larhammar,Uppsala University. Kl 15.15 lecurehall, animal physiology building, Helgonavägen3 B, Lund.23 maj Symposium. ”Cutting Edge Rheumatologyin Lund. The 2008 Frank WollheimSymposium”. Mer information ochanmälan, ingrid.jonsson@med.lu.se eller 046-171620. Kl 8.00, aulan, universitetssjukhuseti Lund.23 maj Symposium. Att höra för mycketeller för lite. En tvärvetenskaplig symposieserievåren 2008 om hur psyket påverkas av ljudoch ljudmiljöer. Arr: Lyssnade Lund – Ljudmiljöcentrumvid <strong>Lunds</strong> universitet. För mer information,www.ljudcentrum.lu.se. Kl 10.00 påIngvar Kamprad Designcentrum, Sölvegatan26, Lund.disputationer<strong>24</strong> <strong>april</strong>Pia Söderlund i geobisfärsvetenskap, i<strong>nr</strong>iktningberggrundsgeologi: ”40Ar – 39Ar,AFT and (U-Th)/He thermochronologic implicationsfor the low-temperature geologicalevolution in SE Sweden”. Kl 13.15 på GeocentrumII, Pangea, Sölvegatan 12, Lund.25 <strong>april</strong>Marie Hübel i vårdvetenskap med i<strong>nr</strong>iktningomvårdnad: ”Psycho-pedagogical workamong individuals with autism spectrum disordersin community-based accommodation.Development and psychometric testingof the environmental rating scale questionnaire(ERS-Q) for assessment of residential programs”.Kl 10.00 i hörsal 1, Institutionen förhälsa, vård och samhälle, Vårdvetenskapenshus, Baravägen 3, Lund.Aneta Wierzbicka i aerosolteknik:”What are the characteristics of airborne particlesthat we are exposed to? – Focus on indoorenvironments and emissions from biomassfired district heating”. Kl 10.15, Stora hörsalen,Ingvar Kamprad Designcentrum, Sölvegatan26, Lund.Mia-Marie Hammarlin i etnologi: ”Attleva som utbränd. En etnologisk studie avlångtidssjukskrivna”. Kl 10.15 i Palaestra, Paradisgatan2, Lund.Olov Lundh i fysik: ”Laser-driven beamsof fast ions, relativistic electrons and coherent<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 37


x-ray photons”. Kl 13.15 i sal B, Fysicum, Professorsgatan1, Lund.Ingrid Hansen Pupp i pediatrik: ”Inflammationand the insulin-like growth factorsystem at very preterm birth. Implications forearly morbidity and development”. Kl 13.00 iRune Grubb salen, BMC, Sölvegatan 19, Lund.Sara H Bengtsson i biomedicin med i<strong>nr</strong>iktningcell- och molekylärbiologi: ”Inflammation,kinins, and kinin receptors”. Kl9.15, Segerfalksalen, BMC, Sölvegatan 19,Lund.Richard Johnsson i organisk kemi:”Synthetic studies on naphthoxylosides – labeledcompounds and mechanistic studieson acetals”. Kl 9.30, sal K:B, Kemicentrum,Getinge vägen 60, Lund.9 majVeronica Johansson i biologi, i<strong>nr</strong>iktningzoologisk cellbiologi: ”Markers predictingsensitivity to polyamine depletion in humanbreast cancer cell lines”. Kl 9.00, Zoofysiologenshörsal, Helgonavägen 3 B, Lund.Annika Berg i arbetsrätt: ”Bemanningsarbete,flexibilitet och likabehandling. En studieav svensk rätt och kollektivavtalsregleringmed komparativa inslag”. Kl 10.15 i Pufendorfsalen,Juridiska institutionen, Lilla Gråbrödersgatan3 C, Lund.utveckling...nytänkande...Vill du vara med?www.ced.lu.seFöljande disputationer har ägt rum:Céline Fernandez i cell- och molekylärbiologi:”Omics techniques applied to diabetesresearch – focus on HSL-null mice and clonalbeta-cells”.Maris Dubniks i anestesiologi och intensivvård:”Aspects of fluid therapy: an experimentalstudy of the effects of systemic inflammation,microvascular permeability, bloodpressure and plasma volume”.Inger Arvidsson i yrkes- och miljömedicin:”Musculoskeletal disorders in demandingcomputer work – with air traffic control as amodel”.Sebastian Kalamajski i cell- och molekylärbiologi:”Functions of small leucine-richrepeat proteoglycans in connective tissues”.Joanna Hlebowicz i klinisk medicinmed i<strong>nr</strong>iktning medicin: ”Glycaemic responsein relation to gastric emptying and satiety inhealth and disease”.Lars Erik Kristensen i klinisk medicinmed i<strong>nr</strong>iktning reumatologi: ”Anti-TNF treatmentof chronic arthritis in clinical practice.New assessment method and predictors of efficacytolerability”.Jakob Axelsson i experimentell kirugi:”Initiation of experimental acute pancreatitisand modulation of inflammatory response”.Helena Elding Larsson i pediatrik:”Type 1 diabetes in children – risk factors andprediction”.Johan Sundeen i idé- och lärdomshistoria:”Andelivets agitator. J A Eklund, kristendomenoch kulturen”.Mari Bacquin i franska, språkvetenskapligi<strong>nr</strong>iktning: ”Theseus de Cologne, éditionpartielle d´une chanson de geste du XIV siècle”.Hugo Hedberg i elektronikkonstruktion:”Processing architectures for binarymorphology and labeling”.Boaz Laadan i teknisk mikrobiologi:”Yeasts as cellular factories – Saccharomycescerevis iae strains with improved inhibitor-toleranceto furaldehydes via a alcohol dehydrogenaseand human ameloblastin production inPichia pastoris”.Upptäck Backagården!Ett modernt Konferenscenteri en fantastisk skogsmiljö!Även Fester, Evenemang och VandrarhemRing oss idag! 0413-746 00Backagården Kurs & Konferens Center AB - Telefon: 0413-74600 - Telefax: 0413-74695Stenskogen 735 - <strong>24</strong>391 HÖÖR - Hemsida: www.backagarden.se - Epost: info@backagarden.seLena Håkansson i kvartärgeologi: ”Glacialhistory of Northeast Greenland: cosmogenicnuclide constraints on chronology and icedynamics”.Kerstin Enflo i ekonomisk historia: ”Regionaland industrial growth patterns in 20thcentury western Europe”.Lina Thorén i stamcellsbiologi: ”Therole of kit and thrombopoietin in regulation ofhematopoietic stem cells”.Matilda Broman i statsvetenskap: ”Takingadvantage of institutional possibilities andnetwork opportunities – analyzing Swedishstrategic in EU negotiations”.TjänsterDoktorand i kemiteknik. Ref <strong>nr</strong> 2008/1184,ans <strong>24</strong> <strong>april</strong>. Info 046-2228291.Doctoral student in biotechnology. Ref<strong>nr</strong> 2008/822, ans <strong>24</strong> <strong>april</strong>. Info 046-22283<strong>24</strong>.Professor i handkirurgi förenad medanställning som överläkare vid Universitetssjukhuseti Malmö (UMAS). Ref <strong>nr</strong>2007/3106, ans <strong>24</strong> <strong>april</strong>. Info 046-2228084,040-391377.Doktorand i aerosolfysik. Ref <strong>nr</strong>2008/1234, ans 30 <strong>april</strong>. Info 046-2229680.Chief flying instructors, 3 platser, tidsbegränsadanställning i 1 pr med placeringvid Trafikhögskolan i Ljungbyhed. Ref<strong>nr</strong> 2008/1206, ans 30 <strong>april</strong>.Utbildningsbidrag i geobiosfärsvetenskap,i<strong>nr</strong>iktning berggrundsgeologi. Ref <strong>nr</strong>142, ans 30 <strong>april</strong>. Info 046-2227875.Ett till två utbildningsbidrag i geobiosfärsvetenskap,i<strong>nr</strong>iktning berggrundsgeologi.Ref <strong>nr</strong> 2008/134, ans 30 <strong>april</strong>. Info046-2228265.Två doktorandanställningar i statsvetenskap.Ref <strong>nr</strong> E 16 PA 2008/1225, ans 5maj. Info 046-2228929.En anställning för utbildning på forskarnivåi humanekologi inom projektetHållbar utveckling som globalt fördelningsproblem:Tvärvetenskaplig teoriochmetodutveckling för att spåra miljöbelastningsförskjutningar.Ref <strong>nr</strong> 4943, ans5 maj. Info 046-2223113.En anställning för utbildning på forskarnivåi humanekologi inom projektetMakt, mark och materialitet: Globalastudier i historisk-politisk ekologi somgrund för att bedöma politik för ”hållbarutveckling”. Ref <strong>nr</strong> 4944, ans 5 maj. Info046-2223113.Utbildningsbidrag i geobiosfärsvetenskap,i<strong>nr</strong>iktning naturgeografi och ekosystemanalys.Ref <strong>nr</strong> 2008/140, ans 9 maj.Info 046-22<strong>24</strong>082.Utbildningsbidrag i geobiosfärsve­38 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008


skap. Ref <strong>nr</strong> 2008/173, ans 15 maj. Info 046-22<strong>24</strong>354.Postgraduate scholarship in ecology,within the discipline of chemical ecology.Ref <strong>nr</strong> 165, ans 15 maj. Info 046-2229338.Utbildningsbidrag i ekologi, i<strong>nr</strong>iktningmikrobiologisk ekologi. Ref <strong>nr</strong> 164, ans 15maj. Info 046-2223995.Utbildningsbidrag i ekologi, i<strong>nr</strong>iktningmikrobiologisk ekologi. Ref <strong>nr</strong> 163, ans 15maj. Info 046-22<strong>24</strong>158.Utbildningsbidrag i ekologi, i<strong>nr</strong>iktningmikrobiologisk ekologi. Ref <strong>nr</strong> 162, ans 15maj. Info 046-22<strong>24</strong>549.Postgraduate scholarship in ecology,within the discipline of chemical ecology.Ref <strong>nr</strong> 177, ans 21 maj. Info 046-2229338.Postgraduate scholarship in ecology,within the discipline on chemical ecology.Ref <strong>nr</strong> 178, ans 21 maj. Info 046-22<strong>24</strong>997.Utbildningsbidrag i teoretisk fysik. Ref<strong>nr</strong> N2008/207, ans 20 maj. Info 046-2227780.Professor i experimentell optisk kvantelektronik.Ref <strong>nr</strong> 2007/827, ans 27 maj. Info046-2227650.Professor i missionsvetenskap medekumenik. Ref <strong>nr</strong> 986, ans 16 maj. Info 046-2229053.Universitetslektor i franska med språkvetenskapligi<strong>nr</strong>iktning. Ref <strong>nr</strong> 1039, ans 16maj. Info 046-1406.Universitetslektor i journalistik med i<strong>nr</strong>iktningäven mot pressvetenskap. Ref <strong>nr</strong>1041, ans 16 maj. Info 046-2228712.Stipendier i NordenInformation om bidrag ur Svensk-danska kulturfondenfinns på Föreningen Nordens hemsida:www.norden.se/danmark.asphänt!SPANSK MEDALJ. Spanska staten har tilldelatprofessor Inger Enkvist utmärkelsenla Medalla al Mérito Civil för förtjänstfullainsatser för det spanska språket och denspanska kulturen. Medaljen överlämnas viden ceremoni i Stockholm i maj.BIOPRIS. Alex Evilevitch, som leder enforskargrupp på Avdelningen för biokemi,har tilldelats Sven och Ebba-Chistina Hagbergspris för år 2007. Priset utdelades idagarna på Kungliga Vetenskapsakademieni samband med utdelandet av GöranGustafson-priset och i närvaro av kungaparet.Evilevitch belönades med ett personligtpris på 150.000 kronor samt ettforskningsanslag på 200.000 kronor. Hansforskningsområde är virusens biofysik.FÖRSÄKRINGSANSLAG. AFA Försäkringhar beviljat 2.100.000 kronor till Ola Bergendorff,docent i organisk kemi vid LTH,för att studera vilka allergena ämnen somfinns i skyddshandskar av gummi och i vilkenomfattning de tas upp av huden ochstartar en allergisk reaktion.Årets teknolog är Therese Råvikfrån LTH. I alla fall enligt ABB som varje årdelar ut priset till en driven, mogen studentmed stark vilja att påverka. I priset ingår,förutom äran, en studieresa till ABB iIndien. Det är andra året i rad som en studentfrån LTH får detta pris. Förra året vardet en student i industriell ekonomi, ViggoWedborn, som fick priset.BELÖNAD. ProfessorAnders Heijl, Ögonklinikenvid UniversitetssjukhusetMAS,har belönats medGrekiska Glaukomsällskapetsutmärkelse:The Gold Medalof Merit and Honor ofA. Anagnostakis andA. Trantas för framståendeglaukomforskning. Anders Heijl lederen forskargrupp som har utvecklat diagnostiskametoder som används i helavärlden och genomfört en grundläggandebehandlingsstudie av hög kvalitet (EMGT)som bevisat och kvantifierat effekterna avbehandlingen vid glaukom (reduktion avögontrycket).AVHANDLINGSPRIS 1. Sociologförbundetsavhandlingspris 2007 har gått till MarcusPersson på Sociologiska institutionenoch hans avhandling ”Mellan människoroch ting”. En interaktionistisk analys avsamlandet. Priset, på 10.000 kronor, ges tillen doktor vars forskning gett ett framståendebidrag till sociologin som ämnesområde.AVHANDLINGSPRIS 2. Marcus Carlssonhar tilldelats Anna-Greta Crafoords pris förbästa avhandling vid Medicinska fakulteten2007. Marcus Carlsson har studerat hjärtatsformförändring och blodflöde och visar hurhjärtats olika delar varierar i volym och lägeunder hjärtcykeln. Arbetet har väckt storinternationell uppmärksamhet och MarcusCarlsson, med.dr. vid Avdelningen förklinisk fysiologi i Lund, har inbjudits somgästforskare till University of California SanFrancisco (UCSF).Lars Gårding mötte sin dubbelgångareLars Gårding i kött och blod granskar sin kopiai brons.Den 11 <strong>april</strong> invigde Matematikcentrum sittnya bibliotek. Till detta hade man beställt enny bronsbyst föreställande professor Lars Gårding.Den står nu i ett annat hörn av biblioteketän bysten av den äldre Sonja Kovalevsky.– Gårding hade aldrig träffat Sonja Kovalevskyså han tyckte att detta arrangemangkunde vara intressant, berättar prefektenMagnus Fontes.Annars är Lars Gårding, 89 år i år, en mansom träffat och skrivit om de flesta av 1900-talets stora matematiker. Vid ett seminariumföre invigningen berättade hans efterträdareNils Dencker om Gårdings matematik. Hanföljdes av skulptören Jan-Erik Björk, som självstuderat matematik i Lund en gång och till sistLars Gårding själv som läste ett kapitel om sittförsta år som student i Lund 1937.En gång skrev Lars Gårding en prisbelöntpjäs spelats på Dramaten med MargarethaKrook i rollen som Gud, disputerande medNiels Bohr. Vid ett annat tillfälle spelade Gårdingsjälv Gud.Jan-Erik Björk och Ylva Lindgren har gjortbysten tillsammans efter fotografier. När deförsta gången träffat Lars Gårding ”live” fickde revidera lerbysten ganska ordentligt, berättarYlva Lindgren.Text och foto: MATS NYGREN<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008 39


Posttidning A<strong>Lunds</strong> universitetBox 117221 00 Lundhallå Michael Schoenhals...... professor i kinesiska på SOL-centrum. Du hyllas på DagensNyheters kultursida efter ett anförande vid Forum för levandehistorias lansering av ”Brott mot mänskligheten under kommunistiskaregimer” i Kulturhuset i Stockholm den 10 mars.Ditt inlägg kommer attgå till historien skrev DN– hur kändes det?– Underbart! Men jag har inte DN själv och hann få fleramejl innan jag fattade galoppen och sprang ner och köptetidningen. När jag såg vad det stod blev jag så glad att jagnästan kramade kassörskan!”Sällan har en svensk humanist tillrättavisat makten likaskarpt” skriver DN. Vad var det du gjorde?– Jag läste upp ett tal som försvarar användningen av tortyr– jag kallade det för ett tal av en kinesisk kommunistdiktator1953. Jag nämnde inledningsvis att det var fejkatmen det gick folk förbi. Det blev alldeles tyst när jag sedantalade om att det var presidents Bushs senaste radiotal tillnationen! Jag hade bara bytt ut några ord – Kongressen motNationalkongressen, terrorist mot klassfiende…Varför gjorde du det här?– För att världen förändras. Det var lättare att skriva omMaos diktatur under kalla kriget, då vi själva var trygga iförvissningen om att höra hemma i det godas läger. Mennär jag idag skriver om vad politiska fångar utsattes för iKina då dyker övergreppen i Irak och Guantanamo upp –jag kan inte bortse från det och behålla min trovärdighetsom forskare.Att citera Bush i Mao-förklädnad är ett sätt att ”vädraut flosklerna” som DN skriver? Man kallar ditt utspel för”historikernas seger över ideologerna”…– Ingen hade varit gladare än jag om jag inte kunnat skrivadet här. Men nu tar den valde, och omvalde, presidentenför världens mäktigaste demokrati tortyr i försvar! Och närhans argument serveras så här reagerar alla – höger eller vänster– med samma avsky. Hur kan vi jämka ihop bilden avdet som sker i demokratier och i totalitära stater? För att slåvakt om det som är bra med demokratin, måste vi ständigtreflektera över vår egen baksida – det är min övertygelse.Forum för levande historia har regeringens uppdrag attgöra läromedel för gymnasiet om kommunistregimersbrott mot mänskliga rättigheter…– Ja, en del är redan klart. Utöver det sker en inventeringav den forskning som gjorts om dessa brott – den görsav historikern Klas-Göran Karlsson och mig.En mängd svenska forskare har i ett upprop protesteratmot hela projektet. De menar att ”historia görs till ett ideologisktslagfält i gymnasieskolan”. Vad säger du?– Att historia alltid varit ett ideologiskt slagfält! Attmånga politiska schatteringar finns representerade blanddem som jobbar inom Forum för levande historia. Faran liggerinte i att gymnasister får en bild av kommunistregimersbrott – särskilt som det tydligt framgår att det bara är brottensom kartläggs – utan att de inte verkar intresserade avatt ta reda på hur det faktiskt förhållit sig.Men handlar inte det mest om mognad? Och om att geungdomar en chans att förstå?– Det kan hända. Och visst har du rätt: att ge ungdomaren chans att förstå är kanske lärarens allra viktigasteuppgift.BRITTA COLLBERG40 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 4 | 2008

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!