fyra generationer - Atlantica

OLJA I KÖLSVINET?SETT & SYNATBÅTEN ELLER GOLFEN?BOJFÖRTÖJNINGBRA OCH PLATSSNÅLTMEN - DET FINNS INGAUNDERHÅLLSFRIA BOJAR!Arton knop ifyragenerationerDet kommermörkare tiderKONTROLLERALANTERNORNA NUTIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE2/2004

LEDARE»Får duanvändadin båt?«2av privatimporteradebåtar ärCE-märkningett svårlöst problemsom blir allt hetare. Den låga dollarkursenoch förmånliga räntelägetgör att framför allt amerikanska båtarväller in i landet. Dessa båtar ärolagliga och får inte användasförrän de ce-certifierats och fått ence-märkning med tillhörandehin-nummer. Så vitt Sjöfartsverketkänner till har ingen båt certifieratsi efterhand. Däremot går det att fåut hin-numret utan koll på vederbörligcertifiering. Mindre seriösaaktörer säljer sådana nummer underförespegling att det innebär ettgodkännande.Som seriöst båtförsäkringsbolagförsäkrar Atlantica inte olagliga båtar.Det finns andra bolag som inte harvaknat ännu och därför fortfarandetar in dessa båtar. Men snart kommeräven de att upptäcka verklighetenoch inse att en stulen båt som ersattsoch senare kommer tillbaka är heltvärdelös för bolaget. Och då kommerdet att bli omöjligt att försäkra ickece-märkta båtar. Vilket värde de dåkommer att ha förstår var och en.Låt inte snålheten lura dig att blisittande med Svarte Petter. Denförmånliga affär som ett importköpkan förefalla vara kan bli ditt livsstörsta misstag.Men nu lämnar vi det tråkiga ochhoppas på den tredje vackra sommareni rad med mycket båtåka! Och du,kör försiktigt och ta samma hänsyn tillandra som du vill att de ska ta till dig!CONNY LANDSTRÖMCE-märkningav privatimporterade fritidsbåtara Som framgår av ledaren här intill har dethettat till kring privatimporten av båtarfrån icke eu-land. Det handlar främst omamerikanska båtar eftersom det finns ettrikt utbud av begagnade båtar »over there«och för att dollarkursen ger bra köptillfällen.Vissa kritiker ser eu´s regler som ettsätt att skydda sin marknad mot importkonkurrens.Sjösäkerhetsrådet anser attce-märkningen är en sjösäkerhetsfråga.Amerikansk och europeisk standard skiljersig på en del punkterFaktum är att sen 1998 gäller det så kalladeFritidsbåtsdirektivet som innebär att allafritidsbåtar som importeras från ett landutanför ees-området måste vara ce-märkta.eu´s direktiv säger att varje land ska utföramarknadskontroller av att regelverketföljs och i Sverige vilar det ansvaret påSjöfartsinspektionen.För att kunna utföra en ce-märkningi efterhand måste man ha tillgång tilldetaljerad dokumentation av båtenskonstruktion, tillverkning och funktion.Uppgifter som de amerikanska tillverkarnavanligen betraktar som affärshemligheteroch därför vägrar att lämna ut. Dessutommåste man också kunna visa upp en instruktionsbokpå svenska för den aktuella båten.Utan dessa underlag står man sig slätt,det enda alternativ som då finns kvar äratt utföra provtagning på båten, meneftersom det innebär att man kan blitvungen att såga provbitar ur olika delar avskrovet är det knappast värt att överväga.Den som köper en privatimporteradbåt är ansvarig för ce-märkningen. Köpsbåten med förmedling av en mellanhandär det viktigt att veta att det är den personvars namn står på tullhandlingen som skaombesörja märkningen. Det gäller alltsåatt inte sätta sitt namn på det dokumentet.Det förekommer också konsulter somerbjuder sig att bistå med märkningen.Men, eftersom deras namn inte förekommerpå tullhandlingen, ikläder de sig intenågot ansvar.De båtar som säljs i Sverige ska alltsåvara ce-märkta och för att få rätt tillmärkning måste båten provas mot cirkatrettio säkerhetskrav. Föreskrifter om dettafinns i Sjöfartsverkets kungörelse medföreskrifter om säkerhets-, miljö- ochmarknadskrav (sjöfs 1996:14).Sjöfartsinspektionen svarar för övervakningensom sker stickprovsvis, tillexempel i samband med båtmässorna.Om Sjöfartsinspektionen måste göra enutredning av en båt som inte är ce-märkteller som inte uppfyller kraven så blir deten kostsam historia, eftersom man tillämparbåde ett grundpris och en timtaxa för nedlagdtid. Lägg sen till eventuella kostnaderför utbyte av komponenter så stiger priset.Krångligt? Ja, det är det verkligen.Lägger man sen till att båten inte kansäljas i andra hand eftersom den saknarce-märkning så blir det knappast meralockande.~ TOM ROECK HANSEN(Källa: Sjörapporten nr 4-2004)

Kolla lanternorna nunär det är som ljusast!a Det som inte blir gjort innan man gårin i båtsäsongen på riktigt blir sällangjort senare heller. Det är alltså nu somdu ska gå igenom och kontrollera allalanternlampor, elkontakter och strömbrytareså att du vet säkert att de fungerar.Och det är nu som du ska se till att skaffalampor och säkringar att ha i reserv.Fungerande och väl synliga lanternorbetyder säkerhet. Men det räcker intemed att ha lanternor – de ska synas också.På många båtar har lanternorna placeratsså illa att de skyms av ombordvarande.Gör en egen kontroll! Vi har tagit en tittpå några vanliga båtar i 17-fotsklassensom levereras med lanternor som standardutrustningför att se hur man har löstplaceringen. Man kan finna både smartaoch mindre smarta lösningar i handeln.Nedan visar vi några av de smarta.~ BILL-OVE JOHANSSONEnkeltoch genialtDen här tillverkaren harhittat en utmärkt lösning.Positionslanternorna sitterlängst förut så att ingenkan skymma lanternan ochså att ljusen inte riskerar attblända föraren. Topplanternansitter på stång akterut, närman behöver kan den enkelttas bort för fri passage.Tillverkare: RydsBra problemlösningÄven i det här fallet sittertopplanternan på stång iaktern, där sitter den inte ivägen eller ger risk förbländning. Lanternan är»vinklad« på stången för attfå sin rätta position. Tänk sålätt man kan fixa saker närman begriper vilken funktiongångljusen har.3Tillverkare: AskeladdenFöredömligtHär sitter allt där det ska.Positionsljusen är placeradeså att de inte kan skymmas.Den runtom lysande lanternanär högt placerad medfungerande bländskydd.Enkelt och smart. Vi kundeinte ha gjort det bättre själva!Tillverkare:Crescent

Båten eller golfenMåste det vara »antingen eller«, kan man inte ha både och?4a Båt och golf är för de flesta två heltskilda världar. Inte för att det finns någonregel som förbjuder att man gillar båda,men därför att båda ställer så stora kravpå engagemang.Två familjer, Lindeborg och Ahlin,som i tjugofem års tid tillbringat så gottsom all tid med sina segelbåtar fick plötsligtupp ögonen för golfen. Barnen hadeflyttat ut, kanske var det dags att göra sigav med båtarna. Man skaffade »gröntkort« och tyckte golf var fantastiskt. Ochmotion på köpet.Men att lämna båtlivet? Inte längre fåsegla ut på öppna fjärdar, söka sin godanatthamn och uppleva naturen. Nej, detkändes fel. Visst måste man väl kunnaförena golf och båtliv. Nästa år stuvadesdärför inte bara den vanliga utrustningeni båtarna. Nu fanns också golfbagar ochgolfguide med.Och så inleddes en ny era med planeradebesök på sjönära golfklubbar där detfanns bryggplatser reserverade för golfspelareoch man kunde bo ombord.Sen starten har sju år hunnit gå ochcirka femton golfbanor besökts. Allasådana som går att nå till fots från båten.Det viktigaste i semesterupplägget harvarit segling med nattförtöjning i naturhamnmed golfspelet som trevligt avbrott.Gärna kompletterat med en varm duschoch en god middag på golfrestaurangen.Detta har blivit det perfekta semesteruppläggetoch enligt årets planering blir detgolfsegling till Västervik och Öland.Hur letar man rätt på lämpliga sjönära golfklubbar?Ganska enkelt faktiskt! Utöverdem som man redan känner till kan manplocka upp nya genom www.golf.se Därfinns en rubrik i vänsterspalten som heterGolfguiden och under den går man in ochväljer önskat distrikt. Under det finns enknapp »karta« som man kan klicka på. Görman det får man upp en karta över distriktetmed alla golfklubbar utmärkta. SvenskaGolfförbundet ger årligen ut Svensk Golfguidesom också rekommenderas somplaneringshjälp.För Västverige finns det också informationatt hämta på ett annat ställe. Gåin på www.vastsvenskaturistradet.com,en bit ned på öppningssidan klickar dupå »Golfbanor i Västsverige« och får dåen översikt i bild och text.Att Skagen är ett fint golfmål är väl rättallmänt känt bland intresserade.Kartan ovan är hämtad ur Västsvenska turistrådetshemsida och visar golfbanornas lägen.VÅRASAMARBETSPARTNERSkelleftehamn har fått en ny marina!a Season i Skelleftehamn, utanför Skellefteåöppnade för mindre än ett år sen och ThomasBoström, som är vd deklarerar frankt attambitionen är att detta ska bli norra Sverigespopuläraste mötesplats för båtfolk.Season kommer att erbjuda ett kräseturval av kvalitetsbåtar och motorer.Idag säljer man Ryds, Silver, HögaRodd, Valiant och, som top-of-the-line,Nimbus Boats. Det betyder att det finnsnågot för de flesta smakriktningar ochbehov.På motorsidan representerar manMariner, MerCruiser, Suzuki, VolvoPenta och Yanmar. Serviceavdelningenkan ta emot motor- och segelbåtar påupp till 40 fot och klarar alla typer avreparationer både när det gäller motoreroch skrov. Tillbehörsbutiken som ärunder fortsatt uppbyggnad kompletterarbilden.I planerna ingår byggandet av en större hallför vinterförvaring som i höst ska stå delvisklar att ta emot kunder. En enkel serveringfinns redan men ska utvecklas till ett riktigtmatställe. Utbyggnaden av hamnen pågårför fullt. Den nya piren som ska fungera somvågbrytare är på väg liksom nya bryggor medett trettiotal båtplatser för besökande. Ambitionenär på väg att bli verklighet.~ TOM ROECK HANSEN

SETT & SYNATRostfri karbinhakeÄntligen är problemetlöst medatt göra en »storöppning« utanatt ändra på dentraditionella formensamt behålla rättöppningshåll, detvill säga man kan»manövrera« denmed en hand.Du hittar hakarnai välsorterade marintillbehörsbutiker.GaslarmEn ny generation gaslarm som reagerarpå explosiva gaser. Dubbla sensorer somkan placeras på olika platser i båten förextra säkerhet. Larmen reagerar även påkoloxid, viktigt då att sensorn placeras högt.Kontakta Alde på tel 044-712 70 för mer info.Kikare med laserEn ljusstark kikare med 7x förstoring ochfrontöppning på hela 50 mm.Du kan komplettera med hastighetsmätare/-avståndsmätare i laser. För ytterligareinformation gå in på www.gofoto.seNy barnflytvästVästen är utvecklad för att snabbt vända barneträtt och med större kraft än föregångarna.Större krage förhindrar att barnet får vatteni mun och näsa. Finns i viktklasserna 5-15 kgoch 15-25 kg. Du hittar västarna i välsorterademarintillbehörsbutiker.Pollare med belysningHaajoo har ett flertal olika pollare till brygganmed eller utan belysning.För ytterligare information kontakta Haajoopå tel 08-530 327 00.NyckelräddarenKeysaver är en nyhet som många harlängtat efter. Om Du råkar tappa Dinanycklar med Keysaver i vattnet simmardet integrerade flötet upp till vattenytan.Ta då bara tag i flötet och lyft uppnycklarna igen med säkerhetslinan.Säkerhetslinan som sitter fast i bådeflötet och Keysaverhöljet är cirka12 m lång och konstruerad förföremål upp till hela 3 kg. Finns hosvälsorterade marintillbehörsbutiker.5Elastisk kättingNu slipper du ha kättingen hängandes i vattnetmed rost och korrosion som följd.Kättingen är 170 cm lång, klass 3 och förseddmed elastiskt gummiband mellan länkarna.Finns hos välsorterade marintillbehörsbutiker.Torrt i kojenKondens under dynorna försvinner med Air Cell Pro,ett madrasskydd av ihopvävda plastspiraler. Klipp självtill önskad storlek med vanlig hushållssax. Finns hosByggplast & Båtprylars återförsäljare.Förvara utrustningen säkertIsotherm I Kalmar introducerar två nyasäkerhetsskåp framtagna för båtar.Idag har de flesta båtar en hel delstöldbegärlig utrustning ombordoch det gäller att göra livet såbesvärligt som möjligt för tjuven.För mer infomation gå in påwww.isotherm.se. Finns i välsorterademarintillbehörsbutiker.

foto OSKAR KIHLBORG6Större, bättre, roligare!Volvo Baltic Race är tillbakamed flera stop-overs, merakonkurrens och meradramatik för åskådarna.aDe stora vo 60 båtarna tävlar frånGöteborg via Köpenhamn, Kiel ochWarnemünde med mål i Sandhamn.Nytt är att det byggs upp stora tävlingsbyarmed mat, dryck och högklassig underhållningi Göteborg, Köpenhamn ochStockholm. Dit kommer även Joe Laberomed sitt Ship of Illusions för att bjuda påunderhållning i världsklass. Nya är ocksåde tillkommande bankappseglingarna.Och nu vet världens professionella seglareatt Volvo Baltic Race handlar om offshoresegling på högsta nivå. När detta skrivs ärtre båtar anmälda, Sony Ericsson, Elandersoch av-Teknik men flera syndikat är påväg in. Följ tävlingen på www.atlantica.seProgrammet i korthet:17/6 Samling, registrering. Göteborg19/6 Start 1 för inshore race. Göteborg20/6 Start 2 mot Köpenhamn21/6 Ankomst Nyhavn och tävlingsbyn,Köpenhamn23/6 Start 3 mot Kiel24/6 Ankomst Kiel och Kieler Woche25/6 Start 4 för inshore race Kiel26/6 Start 5 för inshore race del 1, Kiel27/6 Start 5 för inshore race del 2,Warnemünde29/6 Ankomst Sandhamn1-3/7 Parade of Sails till Stockholm4/7 Start 6 för Gotland Runt7/7 Finalseglingar, Sandhamn8/7 Prisutdelning, Stockholm

7ChecklistaInsamlingen till minne av offren för Säve-olyckanger sex nya Rescue RunnersaLars-Bertil Rystrand är navigatör vidHelikopterflottiljen på Säve och förloradesex arbetskamrater vid den tragiskaolyckan i samband med en räddningsoperationi Göteborgs skärgård. På hansinitiativ och för att hedra de omkomnastartades en insamling med målet attsamla in pengar för att förse Sjöräddningssällskapetmed sex nya RescueRunners som ska bära de omkomnasnamn. Båtarna ska bära namnen OskarAndersson, Tomas Lagerström, MikaelWaerneman, Anders Lindqvist, OvePersson och Ola Hidenfält.Insamlingen har nått mer än halvvägsoch nu gäller det spurten för att få ihopde pengar som behövs. Du kan vara medoch bidra. Sätt in ditt belopp antingen påpostgiro 900 500-0 eller bankgiro900-5000. I båda fallen ska talongenmärkas med »Säve«.120 människor räddades ur överhängandelivsfara till sjöss under 2003. Ändå minskadeantalet sjöräddningar kraftigt, glädjandenog. Under fjolåret undsatte Sjöräddningssällskapetsdrygt hundra båtar totalt 1 100fartyg och 2 400 människor och antaletomkomna längs kusterna och på våra storainsjöar minskade till 22 personer.Detta tolkar man som att båtägarnablivit mera säkerhetsmedvetna, någotsom stöds av att medlemsantalet i Sällskapetständigt ökar. Till fritidsbåtsägarnaerbjuder Sjöräddningssällskapet medlemskapi Trossen. Att vara medlem innebäratt man stöder Sällskapets livräddningsverksamhet,men också att man får kostnadsfriassistans vid driftstopp, bogseringtill närmaste hamn och hjälp med attkontakta varv, reparatör eller anhörig.Medlemskap i Trossen gäller för privatfritidsbåt oavsett storlek inom svensktsjöräddningsområde och även i viss måni grannländerna.Årsavgiften är rimliga 500 kronor.Medlem blir du genom att betala inavgiften på postgiro 900 500-0 ellerbankgiro 900-5000. Särskilda avgifter förungdomar, pensionärer eller den somhar flera båtar. Kolla själv på www.ssrs.seKöp inte en stulen båt eller motoraFörra året ändrades Godtrosförvärvslagen.Ändringen innebär att köpareninte kan hävda godtrosförvärv om denursprunglige ägaren berövats sin egendomgenom att någon olovligen tagit den, ellertilltvingat sig den genom råntvång.Den ursprunglige ägaren har rätt attåterfå sin egendom utan att betala tillexempel lösen. Ägaren måste dock krävatillbaka sin egendom inom sex månaderefter att han fått, eller måste antas ha fått,kännedom om innehavet. Lagtexten finnsatt läsa på www.riksdagen.se klicka vidaretill rikslex eller www.konsumentverket.se.Använd checklista för båtköpare om dustår i begrepp att köpa båt!Det är svårt att som köpare få fullständigagarantier att allt står rätt till men om duanvänder checklistan och dessutom gördin egen riskbedömning så kan du vanligenavgöra om du ska fullfölja affären ellerinte. Listan finns också att hämta påwww.larmtjanst.se.Telefonnummer för kontroll dagtidSjöpolisen i V Götalands län 031-739 47 70 /71Sjöpolisen i Stockholms län 08-401 69 82 /83/85/86Polisen i Skåne 040-20 15 65Larmtjänsts Båtgrupp 08-783 74 33 /37Att kontrollera inför båtköpet• Kontrollera säljarens identitet ochmantalsskrivningsadressFalska id-handlingar förekommer• Skriv upp säljarens namn och personnummerÄr säljaren ovillig att lämna uppgifternaså finns all anledning att vara misstänksam• Kontrollera båtens och/eller motornsidentitetAvläs på båten och/eller motorn• Skriv ner skrovnumret och motornumretBåda avlästa på objektet. Obs! Båtensskrovnummer är inte detsamma somden gamla »blå« skylten som äldre båtarockså är märkta med. Tänk på att skrovochmotornummer kan vara förfalskade.• Skriv av eventuell registreringsbeteckningfrån båtenIbland kan man skönja rester av en gammalbeteckning.• Fråga efter båtpärm, instruktionsböcker,alla nycklar, servicebok och servicehandlingar• Kontrollera säljarens försäkringVilket bolag är båten försäkrad i?• Kontrollera säljarens behörighet attsälja båtenÄger säljaren verkligen båten ellermotorn som han försöker sälja? Harsäljaren en äkta åtkomsthandling därhan/hon kan styrka sitt inköp av båten?Kontrollera med tidigare ägare.• Är båten betald, så att du som köpareinte måste betala båten en gång tilleftersom säljaren hade ett avbetalningskontraktpå båten.• Kontrollera hos Sjöpolisen och Larmtjänstatt båten, eller motorn, inte ärefterlyst som stulen och att de uppgifterdu noterat inför ditt köp är riktiga.• Köp begagnad båt och/eller båtmotorhos en marinhandlare ansluten tillSweBoat så kan du alltid häva ditt köpom varan är behäftad med fel enligtkonsumentköplagen.

KÅSERI8St Agapantuspå TunnhamnDan Weissenberg,författare och sjöfarare.Rapport från en påsktur på skidor över Gullkronas isar.a VÄST är ett väderstreck med särskilt starkdragningskraft. När denna dragningskraftdrabbade mig för några och femtio årsedan, bodde jag i Åbolands skärgård ochlevde i ett båtlöst tillstånd. Men havet lågfruset och påskvädret verkade bli uthärdligt,så jag tog åstad. Det borde jag ha låtitbli. Isarna varnade tydligt. De lät sombombardemanget av Bomarsund 1875 ochförebådade lågtryck med västlig snöstorm.Att hitta Åland eller svenska kusten kundebli mödosamt.Efter några mil i motvind begrep jagatt det var allvar och började spana efteren övernattningsplats. Sikten var baranågon meter. Ett motlut under skidornagjorde sinnena uppmärksamma på någotovanligt, och medförde att jag upptäckteen trehektos abborre som dinglade i ettsnöre i snöyran. Snöret var fäst i ett spö,och spöet var surrat i en skorsten. Skorstenspipansatt på ett hus som var på vägatt gömmas i en fem meters snödriva.Det gick inte att ta miste på utprickningen.Jag befann mig på Tunnhamn, sålångt var allting säkert. Sedan barnsbenhade jag hört berättas om detta säregnasjömärke, men aldrig fått reda på dessfunktion. Nu var stunden inne. Allt skullefå sin förklaring.Tunnhamn är ett självständigt kungarikei Gullkrona arkipelag, med 126 smärreoch större kobbar och skär. Hemlandet ärbebyggt sedan tidig medeltid. Första bosättarevar en eremitmunk, St. Agapantus.Fortfarande går farleden mellan Hedeby

illustration AJA ERIKSSONoch Novgorod Tunnhamn förbi. Påkung Magnus´ tid ankrade man en tunnavid farleden för att markera hamnenoch kapellet. Drottning Blanka avNamur följde ofta med sin make, och gavnamn åt hela den härlighet som omflyterTunnhamn. Dopgåvan var hennes egenguldkrona, som nu glimrar någonstansdärnere och ger sommarfjärdarna ettskimmer av kristall.Dåvarande kungen av TunnhamnSmertz Andersson var en habil fiskaremen inget vidare som jordbrukare. Detgjorde heller inget för det fanns ingenjord att bruka i hans kungadöme. Därförövervintrade hans ko på simpa. Torkadhornsimpa, och blåstång, som förvaradespå det tomma höloftet. Mjölken hade enanstrykning av gammal lutfisk, och höllen fettprocent nära tio.Att överleva på Tunnhamn har alltidtarvat sina knep. Ett sådant var att omvårvintern och särskilt vid annalkandeoväder med kommunikationssvårigheter(menföre på normalt språk) hänga en färskfisk i ett spö som surrades i skorstenen.Så även den påsk jag här berättar om.Väl nere i stugvärmen tänkte jag att detsnart var dags att fråga om den uddasjömärkningen, men beslöt att vänta utberättelsen.Detta var Olympiavintern 1952 – hård,besvärlig och lång. Simporna var nästanslut, kanske måste man offra kon. MenSmertz Andersson hade tänkt att man ändåskulle klara vintern, det hårda vädret tilltrots. Därför hade han förberett sig pådet traditionella sättet, med en nypimpladflygabborre i taknocken – come helland high water.Berättelsen kom redan dagen därpå. Förlänge sen, men långt efter St. Agapantus´tid, berättade Smertz, var det svår vinter.Simporna var slut och bränslet var slutoch snön vräkte ner, drivorna växte övertaknocken. Alldeles som nu. Inne i stuganvar det mörkt dygnet runt, och köldenbörjade tränga genom paltor och skinn.Det skulle vara möjligt att hugga uppdörren och gräva sig ut. Alla i stugangjorde sig klara att utrymma hemmetså snart gryningen gav lite ledljus.Morgonväkten gick i bön och åkallanav St. Agapantus. Det hjälpte, sannerligen,ty i gryningstimmen damp en säl ner ispisen. Kanske hade knubben tagit detsvarta hålet i den översnöade skorstenenför en vak, kanske hade St. Agapantusi nattens sista svarta timmar vallat detvilsegångna havsdjuret upp på taket ochuppmanat det att göra sin plikt förmänsklighetens överlevnad.Nu hade tunnhamnsboarna emellertidmat så de klarade sig en tid framåt, ocheftersom det var rätt tydligt att sälen igrytan var ett tecken från ovan, beslöt deatt ändå försöka stå ut på Tunnhamn.Det gjorde de också. Tunnhamn förblevbebott, och är det alltfort, om än intepermanent.Den pragmatiske sjömannen Smertzansåg sig vara en lika usel bedjare sombonde. I själva verket litade han inte ettgrand på St. Agapantus, och ansåg därföratt det var säkrare att locka säl med betesfiskän att åberopa avsigkomna småhelgon.Därav den färska abborren i skorstenenså snart det drog ihop sig till oväder.En av de sentida hemmansägarna påTunnhamn var poeten Ole Torvalds.Han blev farfar till systemuppfinnarenLinus Torvalds, som den västliga dragningskraftennu sugit till Kalifornien.I öppna datasystem ger sökordet Linuxcirka hundra miljoner träffar. Det är barafemtio år mellan Smertz´ sälbössa ochoperativsystemet linux, vars vitala delarockså konstruerats på Tunnhamn.Livet är kort, konsten lång. Räkna inte utSt. Agapantus, men gardera med abborre.Berättelsen om St Agapantus och sälkuten äringet påhitt av mig, utan en sanningsenligåtergivning av tidiga, pålitliga källor. Dentraderades muntligt i några hundra år – sistav Smertz Andersson och Ole Torvalds. Frånoch med l945 hamnade berättelsen mellanmånga bokpärmar. Den har kommit till nyttahos författare som Dahlström, Landström,Ramsay, Tikkanen och Zilliacus, fungerarfortfarande och blir sannare för varje repris.9

ATLANTICA GUIDAROM FÖRTÖJNINGfoto CHRISTER GRANBERG10Att förtöja med bojVi är många som har båt och fler och fler blir vi. Många fårförtöjningsplats genom sin båtklubb eller i kommunensbåthamnar och då sköter proffs planering och underhåll avde anvisade platserna, vare sig man har Y-bommar, bryggaboj-förtöjningeller förtöjningspålar.text: TOM ROECK HANSENfoto: ANNA BERGSTRANDaAndra lägger sin båt vid hemmabrygganeller sommarstället och måste själva inrättasig på ett säkert sätt. Bojar förekommerväsentligt mer på syd- och ostkusternaoch vid inlandsvatten. På västkusten ärden förhärskande förtöjningsmetodenmed pålar.Bojen används på två helt skilda sätt.Det ena är brygga-boj-förtöjningen medför- och akterända och det andra svajförtöjningvid boj. Båda har sina fördelar.Att ha båten liggande vid bryggan ärbekvämt, det är bara att stiga rätt ombord.Ligger båten på svaj krävs däremot en jolleeller annan båt när man ska ombord.Bojförtöjning har många fördelar mendet finns en del praktiska saker man måstetänka på. Det är viktigt att känna till, attvare sig man hyr en båtplats eller själv harordnat den så är båtägaren alltid ansvarigför båtens säkra förtöjning. Har man tillgångtill en brygga är detta ett bra sätt attförtöja. Båten kan läggas utan risk förnötning mot bryggan och det är lätt attta sig ombord. Men om vattendjupet ärstörre än sex meter blir bojkättingen sålång att båten kan röra sig kraftigt i sidled.Ligger man ensam är det inget problemmen systemet fungerar illa närmånga båtar delar samma brygga.När båten ligger på detta sätt rycks denständigt mellan för- och akterförtöjning.Rycken dämpas dels genom att boj-

kättingens tyngd gör rörelsen trögare,dels också genom att man använderförtöjningsfjäder. Kättingens längdbör vara minst en och en halv gångvattendjupet vid normalvattenstånd.Det är viktigt att tänka på att förtöjningenaldrig blir starkare än den svagastedelen av det system som räknat frånbojstenen består av fastsättningen avkättingen, kättingen, fästet i bojen,bojen, förtöjningslinan, fastsättningenombord och fastsättningen i land.Bryggplatser som ligger öppet och ärutsatta för vind och sjö, svall från passerandebåtar eller där båten vänder sidantill den förhärskande vindriktningen kräverkraftigare dimensioner. Och när detär mycket sjöhävning är det säkrare attförtöja båten med stäven ut. Särskilt gällerdet mindre båtar med tunga utombordsmotorersom annars lätt kan ta in vattenakterifrån.För rekommendationer gällande tågvirke,bojvikt och kätting se sidan 12.Att ligga på svaj har många fördelar.Båten tar alltid den naturliga sjön rättmot stäven, ingen båtsida utsätts hela tidenför solstrålningen och med rätt kättingdämpas rycken. Man kan dessutom habåt utan riktig brygga och så får det rummånga båtar ute på vattenytan om detannars är ont om plats.Nackdelen är förstås att man måsteanvända båt eller jolle för att komma ombord.Och vid hårt väder kan det till ochmed vara omöjligt att ta sig ut vilketbetyder att man måste säkra förtöjningenså att den tål storm.Vid måttliga djup rekommenderas att mananvänder kätting med en längd som är tregånger djupet. Har man en överdimensioneradsten kan det räcka med två gångerdjupet vid normalt vattenstånd.Det man absolut vill undvika är att vågornaska få båten att »nicka« loss stenenoch flytta på den.När det gäller stora båtar är det svårtför den enskilde båtägaren att lägga utoch underhålla en boj. En 13 mm kättingväger 3,5 kg per meter. En tumregel är attman inte ska låta en 120 liters boj bäramer än 12-15 meter kätting, vilket innebären vikt på land av 42-52,5 kg. Dimensionen13 mm är vad som rekommenderas till entre tons båt. Den rekommenderade bojviktenför samma båt är 850 kg betong(på land). Alltså nära 900 kg tillsammans.Vid större djup får man kombinerakätting och tamp. Den tamp man då böranvända är en uv-beständig särskild bojtampsom är inplastad. Närmast bojstenensätts tamp och närmast bojen sätter mankätting, eftersom risken för skador ochnötning är stor där. En meter upp frånbojstenen sätts en flytboj som lyftertampen så att den inte ligger och nötermot bojen.Är djupet mindre än tio meter bör enbartkätting användas. Annars missarman kättingens ryckdämpande effekt.Hur ska man klara bojhanteringen?Om man har tillgång till en kranförseddbojeka är det fullt möjligt. Annars tjänarman nog på att kontakta någon av deproffs som finns runt kusterna och sombåde har erfarenhet och utrustning föratt göra jobbet rätt.11Knap eller annan anordning ombordsäkrad med genomgående bultar ochförstärkning på undersidanSchackel som fäster ibojen/bojkättingenPlastslang somnötningsskyddFastsättningsanordningpå bryggan ska vara säkrad medgenomgående bult och mutterBoj med flytkraft somväl bär kättingviktenLina av konstfiberPlastslang somnötningsskyddFlytboj som håller kättingen(eller linan) upplyftSchackelKätting. Längd minst1,5 gånger vattendjupetBojsten med svetsadöglebultFörtöjningsfjäder av stål ellerryckdämpare av gummiLina av konstfiber. Aldrigklenare än 12 mm. För tillexempel båt på 3 ton 16 mmDär lina används för en del av utrymmet mellan boj och sten ska den vara försedd med splitsat öga och kaus

12Livslängdoch underhållaBojmaterielens livslängd bestäms avflera faktorer. Salt och förorenat vattenökar takten i korrrosionen. Stenig ochojämn botten ökar nötningsriskerna.Utsatta lägen öppna för vind och sjöhävningökar också slitaget.Grova dimensioner och säkra förbindelsermellan bojsten, kätting och bojökar livslängden.Undvik att användaolika material som järn, rostfritt stål,mässing eller koppar intill varandra.Sådana kombinationer ger upphov tillgalvanisk korrosion som mycket snabbtkan försvaga godset.Lasse Eriksson, delägare i Waxholms MarinochUtbordarservice, har lång erfarenhet avutläggning och underhåll av bojar. Mer änfem års livslängd kan man inte räkna med,säger Lasse.Korrosion och förslitning äter igenom kättingoch gods.Vi talade med Lasse Eriksson, WaxholmsMarin-och Utbordarservice, somsen länge skött utläggning och underhållav bojar i Vaxholm. Lasse anser att manunder normala förhållanden kan räknamed en livslängd på upp till fem år för enboj. Under den tiden behöver man intelyfta stenen och byta kätting ellerschacklar under förutsättning att manvalt rätt från början. Mer än fem år skaman däremot inte räkna med. Är manosäker på bojens skick kan man användasig av dykare för kontroll.Det är viktigt att kättingen inte harnågon fästpunkt ovanför vattenytanoch att man använder flöte som hindrarkättingen eller linan att ligga och släpamot bojstenen.En hård boj behöver inte tas upp påhösten. Mjuka bojar måste tas in och dåfäster man en vajer eller lina i kättingenoch drar in till bryggan eller land.Lasses erfarenhet är att ytterst få båtägareklarar att hantera större bojvikterän 300 kg torr vikt och att fler och fler nutar professionell hjälp med sin boj.Att tänka på• Använd aldrig svagare gods än derekommenderade dimensionerna• Säkra alla delar av förtöjningen,den svagaste länken avgörstyrkan• Kontrollera att alla förtöjningarär skyddade mot nötning• Förtöj alltid för storm• Besiktiga alltid dina förtöjningarinnan du lämnar båten utan dagligtillsyn• Förtöj inte båt med motorbrunneller självläns med aktern motförhärskande vindriktning• Kom ihåg – det finns inga underhållsfriaförtöjningarVikttabell förkortlänkad kättingDimension i mm kg/m8 1,411 2,713 3,516 5,619 8,0Förtöjningstabell/bojvikterBåtvikt Tågvirkes- Kätting- Bojtyngdens Bojvikt Bojvikt Öglebultdimension, dimension mått i cm i betong i natursten till bojstenpolyestersilke »lådmått« på land/i sjön på land/i sjön0,5 ton 10 mm 8 mm 75x75x30 370 kg/200 kg 450 kg/290 kg 25 mm1,0 ton 12 mm 11 mm 80x80x40 560 kg/300 kg 690 kg/430 kg 25 mm2,0 ton 14 mm 11 mm 80x80x40 560 kg/300 kg 690 kg/430 kg 25 mm3,0 ton 16 mm 13 mm 90x90x40 850 kg/450 kg 870 kg /550 kg 30 mm4,0 ton 18 mm 16 mm 90x90x50 1100 kg/600 kg 1100 kg/680 kg 30 mm6,0 ton 20 mm 16 mm 100x100x50 1700 kg/900 kg 1350 kg/850 kg 30 mm

13Praktiska tipsBoj Det finns ett ganska stort urval i båttillbehörsbutikerna.Rekommendationenär att undvika frigolitbojar som har dåliglivslängd. Hårda bojar behöver inte tas inöver vintern. Det bör man däremot göramed den uppblåsbara sorten. Viktigt är attbojtenen är av stabilt utförande och tål deständiga rycken. När man tvingas lämnabåten utan tillsyn rekommenderas attförtöjningen fästs runt kättingen direktunder bojen eftersom bojtenen vanligenär svagare än kättingen.Bojsten Enklast och mest hanterligt är attgjuta betong i en behållare. Vanligt är attman använder ett nedsågat oljefat. Nackdelenmed fatet är att det kan kullra påbotten om den är hård. Natursten harhögre specifik vikt och är alltså merkompakt. Öglan som kättingen fästsi ska vara svetsad och ha en godsdiametersom är dubbelt så stor som kättingens.Dock aldrig mindre än 25 mm.Fjäder Använd stålfjäder med kättingsäkringpå förtöjningslinorna för ryckdämpning.Om ryckdämpare av gummianvänds ska dimensionen vara anpassadtill tågvirkets.Flytboj Flytbojen som fästs på kättingeneller tampen en meter ovanför bojstenenska vara ett massivt flöte.Hakar Karbinhakar och andra självsäkrandehakar får absolut inte användas vidlångvarig förtöjning.Kauser Ögonsplits på en förtöjningslinaska alltid förses med kaus av stål för attförhindra nötning.Kätting Lämplig kvalitet är kätting avklass två eller tre enligt svensk standard.Av dessa är tre den starkare. Om du tvingasha kort kätting för att det är trångt där båtenligger bör du använda en grövre kättingsom genom sin högre vikt ger bättre ryckdämpning.Använd normalt kortlänkadkätting. Kom ihåg att kättingen är avmycket stor betydelse för en fungerandebojförtöjning.Nötskydd Förtöjningslinor slits vidanläggningsytor. Skydda linorna medplastslang eller tygskydd.P-ring kan användas, dock inte till svajbojSchacklar Till förtöjningar ska de schacklarsom används vara av smitt stål. Användschackel av samma dimension och hållfasthetsom kättingens. Säkra alltidschackelns bult.

Att samsas i farledenNär man färdas i farledernaåret runt skiftar förhållandenaständigt. Men på sommarenkommer armadan av fritidsbåtarut på sjön. Det blirofta trångt och fartygsbefäloch lotsar upplever att fritidsbåtarnaskapar onödigakonflikter.14a Efter många år som lots är jag nubefälhavare på en färja som dagligen gårmellan Sverige och Finland. Jag är dessutomkursledare och förhörsförrättareför förarintyg med mera.Några funderingar kring problemenmed trängseln förtjänar att framföras.Den svarta linje som i sjökortet ärutritad efter farleden kallas av de flesta»farledsstrecket«. Det riktiga namnet är»orienteringslinje«. Den visar (orienterar)i vilket område farleden går fram, men farledensavgränsningar är mera diffusa. Förpraktiskt bruk kan man säga att farledenutgörs av det tillgängliga vattenområdet.I trång farled skall man enligt sjövägsreglernafärdas så långt styrbord som ärsäkert möjligt men alltför många tror attbåten skall framföras på orienteringslinjen.Och då blir det trångt.I Finland och andra länder finns entungtrafikkorridor utlagd i kortet. Den ärskuggad i avvikande färg, ungefär sommed överstrykningspenna. Korridoren ärinte förbjuden för fritidsbåtar, men utgören varning att här kommer fartygstrafiken.En gång när jag lotsade ett kryssningsfartygblev jag uppläxad av en seglare.Vi låg väl styrbord i farleden, han långt åtbabord. Ju längre åt styrbord vi styrde,desto längre åt babord styrde han. I sistaminuten måste vi rädda honom med enkraftig babordsgir.Han ansåg att han inte alls seglade ifarleden, det vill säga på orienteringslinjen,utan långt därifrån och där bordeinte några kryssningsfartyg gå. Halva tankekedjanvar rätt, men åtgärden blev fel ochresultatet farligt. Han borde ha hållit sigpå sin egen styrbords sida i det som jag ochmina yrkesbröder kallar farleden. Ellerännu hellre, utanför farleden.En vanlig anledning till risksituationer är attman i fritidsbåtarna inte håller utkik åt allahåll. Även akteröver. Ofta tvingas vi signaleraför att folk ska ändra kurs och komma bortfrån det större fartygets kurslinje.Alla flyttar sig inte. En skur av mistsignalerbrukar hjälpa. De som sen blirkvar får man gira undan för.Ändå inträffar förvånansvärt få olyckor.Båtar har skadats och sänkts men migveterligen har inga människoliv spillts. Enbåt knäcktes på mitten när man försöktehinna gå för om ett lastfartyg, men deombordvarande blev upplockade. Självhar jag blivit påseglad. En segelbåt smallrätt in i sidan på ett kryssningsfartyg såatt masten förstördes.En kollega girade med ett tungt tankfartyg.Framför stäven försökte en segelbåtta sig undan, men hela tiden på fartygetsgirkurva. Man hade inte koll på farledenstänkta sträckning och förstod inte fartygetsgirsignaler. Till slut kastade sigbesättningen på fyra personer i vattnet.Vid ett annat tillfälle trixade en segelbåtframför stäven på ett halvstorthandelsfartyg som gjorde upprepadeundanmanövrer. Trots dessa befannsig seglaren hela tiden i vägen. Slutetblev att fartyget girade så häftigt attdet rände på grund.Sjökapten Dorje Hellgren är van att trängasmed fritidsbåtarna.Det finns lösningar. På finska sidan, där råderen helt annan ordning. Om man någongång har besvär med en fritidsbåt för densvensk flagg. Svenska småbåtsskeppare gårogärna på »fel« sida om prick eller boj ävenom den markerar hinder som är ofarligt förgrundgående båtar. Utlänningar passerargärna utanför sådana märken. Där är man jusäker på att inte bli påseglad av större fartyg.Vi borde också ha en skuggad korridori sjökortet som visar var den tunga trafikengår. Som varning och påminnelse att manmåste vara extra uppmärksam när manpasserar där. Det skulle bidra till att lösaproblemet.~ DORJE HELLGREN

Spillolja i slagvattnet, oljespill runt båten, utsläpp i båthamnen– vad gör man?Absorbtionslänsan är fylld med Ecobark och försedd med praktiska bärhandtag.Två längder finns, 0,5 och 1 meter.a De stora oljeutsläppen hör vi om på tveller läser om i tidningen och de bekämpasav Kustbevakningen och de drabbadekommunerna. Senast förra sommarenflöt 1 800 ton olja från ett kinesiskt fartygi land på Skånes sydostkust och förorsakademycket oro och arbete.Tekniken har förbättrats och när omständigheternaär gynnsamma kan sanerarnafå bort oljan, om än till väldiga kostnader.Det lyckades man med i Skåne.Som båtägare har man ofta saneringsproblemi mindre skala. Det handlarvanligen om oljeblandat vatten i kölsvinet,spill från tankning eller utsläpp i hamnvattnet.Eftersom det hittills inte funnitsnågot effektivt hjälpmedel så har manimproviserat alla tänkbara absorberandematerial som toarullar, inkontinensbindor,blöjor och trasor.Och sen har man stått där med nästaproblem – var kan man med gott samvetedeponera oljesoporna.De professionella oljebekämparna användermed stor framgång ren, naturligtallbark, Ecobark. Bark innehåller enmikroorganism som absorberar petroleumprodukter,färg, glykol och andrakemikalier, men däremot inte vatten.Den binder odör och startar en processav kompostering som leder till att denförorenade barken förvandlas till jord.För båtbruk köper man barken i formav länsor, som är lätta att hantera, intekladdar, inte luktar illa och som räckerlänge. Dem kan man alltid ha till handsombord.Nu finns också en lösning på var manska kunna deponera använda länsor.Redan i sommar kommer de flesta gästhamnarnai landet ha utrustats medMiljövårdslådor där du kan lämna denlänsa du använt. På samma ställe gårdet sen att köpa den nya som ska finnasombord.För gästhamnarna innebär Ecobark attman kan ta bort oljespill som flyter påhamnvattnet och smutsar ned båtarna.Och som båtägare kan du ta hand om oljespilli vatten både inom- och utombords.Lådan har utformats av Bohus Innovationi samarbete med bland annat Gästhamnsguidenoch den säljs till gästhamnarnaför att placeras väl synlig på central plats ihamnen. Miljölådan är avsedd för hamnensbruk, men berättar också för dem sombesöker hamnen att de där kan deponerasin använda länsa och att det finns nya attköpa i butiken.En riktigt bra idé – det är därför Atlanticagått med som sponsor!Som synes är Atlantica med som sponsor av Miljövårdslådan. Så här ser den ut!~ TOM ROECK HANSEN15

SolavæDet började en varm majdag i Stockholm 1921. Medicinestuderande Alf Værnéus hade tagit ledigt från studiernai Uppsala och åkt tåget till Stockholm för att koppla avnågra timmar.aHan flanerade Birger Jarlsgatan nedmot Stureplan, strötittade i skyltfönstrenoch stannade ett ögonblick framför båttillbehörsaffärenHelmer Langborgsskyltfönster innan ögonen sökte sig vidare.Blicken fastnade tvärs över gatan, i fönstrethos Cronstedt, Kastengren & Co ochpå den mäktiga Mercedes som glänsteinnanför glaset. Alf sneddade över korsningenoch beundrade fascinerat bilen.Men längre in i lokalen, bakom bilen stodnågot annat. Han tog ett steg närmare ochblev nyfiken.Två minuter senare stod han och diskuterademed Josef Kastengren. Båtensom stod i lokalen, var det vackraste Alfsett. Smäckert byggd i oregon pine ochcubamahogny. Ett långt välvt fördäckmed två stora motorluckor döljande envacker fyrcylindrig bensinmotor.Kastengren berättade att båtenvar byggd i Finland av AB Andrée &Rosenqvist oy, ett av Nordens störstaoch bästa båtbyggerier.Efter samtal hem till Linköping ochfader Albert, bokades en provkörning.Och därmed var både Alf och båten sålda.Leverans av en ny, oanvänd båt kunde skei mitten av juni, berättade Kastengren.Tidpunkt för affärens slutgiltiga genomförandebokades och Alf kunde, med ett stortleende på läpparna, återgå till studierna.På utsatt datum gjordes affären uppoch familjen Værnéus stod nu som ägaretill en 23 fots expressmotorbåt, god försvindlande 18 knop. Det var emellertidinte Stockholms skärgård som skullebli dess hemmahamn, utan familjenssommarställe i Rimforsa vid KindaKanal i Östergötland.Den 5 juli mönstrade så Alf och kamraternaErik Hintze och Ruben Ljungwaldhpå Svalan, som båten var döpt till, för attpå egen köl köra ned den till Rimforsa.Med god fart och lika delar gott humöroch dåliga sjökort, gick resan dit utmärkt.»När vi var osäkra på var vi var, satt någonav oss på fördäck och spanade efter grund«,berättade Alf senare. »Kanske vi ocksåborde dragit av på farten, men det gickju bra ändå«.Så den 8 juli klockan 18.00 anlände Alftillsammans med en av Kinda-skepparnatill stora bryggan nedanför huset i Rimforsa.Skepparen var imponerad. »Aldrigtidigare hade en båt klarat av kanalen påså kort tid«, sade han och tog en taxi återtill Linköping.På hösten samma år, byggdes ettformsytt båthus, som blev båtens hem.Om somrarna i vattnet och på vintrarnaupphissad och ställd på stockar.Officiellt var det Albert som köpt båten,men hans intresse för att åka fort på sjönvar ytterst begränsat, så det blev Alf somstod för det mesta av nyttjandet. Redansommaren 1923 tyckte familjen att båtenanvändes så lite att det var ekonomisktslöseri att ha den liggande. En annons sattesdärför ut i Östgöta Correspondenten,men med mycket magert resultat.Båten blev alltså kvar och åren hargått. I år fyller hon, eller Solavæ som honnumera heter, 83 år och är fortfarandei samma goda vigör som den dagen honhämtades av min farfar på kmks brygga,den där sommardagen 1921. Hon harvårdats ömt under åren som gått. Sjösattsi juni och tagits upp i mitten påaugusti. Torkats ur från för till akter förhand. Först av farfar (den enda störrefysiska ansträngning han gjorde undersina sista levnadsår), sedan av min faroch nu av mig.Åren av skötsel har givit frukt, så tillvida att Solavæ idag är en av Europasbäst bevarade veteranbåtar. Hon är bararenskrapad två gånger och allt trä är fortfarandeorört. Allt finns sparat: dynor,kapell, verktygssats, förtöjningstamparoch den gamla ursprungliga Androsmotorn.Men efter några krånglande åri början på 50-talet, hängde bilan tungöver den gamla originalmotorn. FarfarAlf tog till och med hem offert på en nyFord Sjöhunden från Nils Gustafsson iStockholm, men avråddes enträget avEdvin Arnshaw, som hade hand om dendagliga skötseln. »Om doktorn låterrenovera motorn, kan jag lova att denkommer överleva både doktorn ochmig«, rådde Edvin. Farfar gick ur tiden1969 och Edvin 1998. Och motorn?Ja den går än!Fakta Solavæ~ ANDERS VÆRNÉUSByggnads år 1921Konstruktör Carl S AndréeVarv AB Andrée &Rosenqvist OY,Åbo, FinlandLängd 7,00 mBredd 1,63 mVikt 883 kgMotor Andros L41,4 cyl, 16 hkFart 18 knopÄgare:1921-38 Rektor AlbertVærnéus, Linköping1938-69 Med dr Alf Værnéus,Stockholm1969-99 Hans Værnéus,Stockholm1999- Anders Værnéus,Linköping17Stolt ägare. Hans Værnéus vid ratten.

Sjölivet behöver regler och utbildning!18a Vinden har vänt. Tidigare motsatte sigmånga båtägare kraven på att det skulleinföras striktare regler och krav på utbildningför båtfolket. Men med ettantal uppmärksammade båtolyckor,varav några med dödlig utgång, och detständigt ökande antalet högfartsbåtarså har stämningen ändrats. Atlanticaställde tre frågor till några besökare avårets båtmässa.Frågorna som ställdes var:1. Ska Sverige ha ett båtregister?2. Bör krav på förarintyg införas för båtaröver viss storlek/ snabba motorbåtar/inomhårdtrafikerat område?3. Ska vi ha åldersgräns för framförande avstörre och snabba båtar?Svar:1. Alla utom en av de tillfrågade ansågatt ett båtregister behövs.2. Alla var ense om att det ska krävasförarbevis för att få köra stora båtar ochsnabba båtar. Krav på förarbevis inomhårdtrafikerat område avvisades av tvåpersoner.3. Alla ansåg att en åldersgräns ska införasför framförande av stora och snabba båtar.Innebär detta slutet på »friheten« till sjöss?Friheten finns självklart kvar även om detställs krav på utbildning och behörighet.Det finns fortfarande gott om plats påvattnet och regler som gör båtlivettryggare inskränker inte på den saken.När de snabba båtarna nu körs i bilfartblir det nödvändigt att ställa krav på kunskapoch omdöme. Det tjänar alla på.Många båtägare har varit negativa tillinförandet av ett båtregister och det hartill stor del berott på farhågorna för attbåtskatten skulle komma som ett brev påposten.När nu många argumenterar för ettbåtregister beror det på svårigheterna attfå stopp på båt- och motorstölder och dentillhörande försäljningen av stöldgods.Larmtjänst, polisen och försäkringsbolagenstår också bakom detta krav. Ytterstbetalar det sig för försäkringstagarna somslipper premiehöjningar om vi kan få buktmed stölderna.~ TOM ROECK HANSENSvarade på enkäten gjorde bland andra:Ulf WendelinLotta BergmanLars-Erik Johansson Oskar ZedrénNils HolstAtlantica och ModernaFörsäkringar växer så detknakar och måste flyttaUtvecklingen för Atlantica och vårt moderbolagModerna Försäkringar har varit hisnande under desenaste fyra åren. Alla affärsområden expanderarkraftigt och nya medarbetare kommer ständigt till.Personalen har sedan år 2000 mer änfördubblats på Stockholmskontoretoch i dag sitter vi praktiskt taget i knätpå varandra.Vi har sedan en tid sökt nya, störrelokaler och kommer i mitten av augustiatt flytta till Birger Jarlsgatan 43. Därfår vi både större och mer ändamålsenligalokaler utan att förlora vårtcentrala läge.Till det nya kontoret har vi en boxadress,som har varit i kraft sedanårsskiftet: Box 7830, 103 98 Stockholm.Telefonnumret är som tidigare08-56 200 600 till Stockholmskontoret,till kundtjänst är numret 0200-27 27 27.Ny proffsigskadejourOm tillgänglighet och kvalitet är honnörsordi vårt dagliga arbete så gäller det i änhögre grad för skadejouren.För att uppnå detta har vi inlett ettsamarbete med Stockholm Radio somsköter vhf-trafiken över hela landet.Hos Stockholm Radio, som är en del avViamaregruppen, sitter enbart personalmed hög nautisk kompetens och storerfarenhet av att hjälpa båtfolk med bådestort och smått. Tidigare var man ocksåsjöräddningscentral och vet alltså attskilja på rena nödlägen med fara förliv och lem och situationer som kräverandra typer av insatser.För oss på Atlantica känns det mycketskönt att ha så kompetent personal tillatt vara första kontakt under tider dåkontoret är stängt.Glöm inte att vi redan under förra åretändrade journumret under icke kontorstidtill 0200-299 300.

Kunderna sätter betyg på Atlanticaa Atlantica Båtförsäkringar haren mycket positiv utvecklingsom fortsatt från år till år. Underde senaste tio åren har premievolymendubblats och vi ärklara marknadsledare. Det är isig ett betyg från marknadenpå att vi är på rätt väg. Mendet behöver inte betyda attallt är bra och därför användervi oss av återkommande kundundersökningarför att få enutvärdering av vad som är braoch dåligt i vårt sätt att arbeta.Den förra undersökningengjordes år 2000 och nu i vintrasvar det dags på nytt. 215 slumpmässigtutvalda kunder harbesvarat ett omfattande frågeformuläroch rapporten blevklar i maj. För oss som arbetari Atlantica var kontentan avundersökningen en roligläsning. Atlantica får myckethöga värderingar inom nästanalla områden. Särskilt viktigtär att de som haft skadefallunder perioden ger så positivaomdömen om information,kunnande och service. Det ärju när en skada inträffar somett försäkringsbolag ska visafärgen.Vi plockar några bitar urundersökningen:• Vi får bra betyg på allaområden av produkteroch tjänster som kundernaanser viktiga.• De som varit skadedrabbadehar en extra hög värderingav vår service och vårt båtkunnande.• Allt fler tycker att våraförsäkringsvillkor är klartuttryckta. Försäkringsvillkorär ändå rätt kompliceradeoch bör klargöras fortlöpande.• Vår hemsida, som är omgjordsen förra undersökningen,har besökts av 20%och framför allt möjlighetenatt själv beräkna sinpremie har utnyttjats.• 73% tycker att Atlantica-Tidningen är bra.På några punkter måste viutveckla oss:• Vi måste mycket bättreförklara vad våra två allriskförsäkringar,Exklusiv ochRigg, står för.• Lojalitetsprogrammetmed skadefrirabatt ochsänkning av självrisken ärkända av alltför få. Härfinns pengar att tjäna förvåra kunder.• Kännedomen om hurolika faktorer påverkarförsäkringspremien harminskat något.Summan av det hela är attkursen är rätt och att vi kanfortsätta att finslipa vårtarbetssätt. Vi ska fortsättaatt anpassa våra produktertill behoven, vara tydliga ivåra försäkringsvillkor ochvårda oss om dem som råkatut för skador.Hjälp oss med att larmaom vi inte lever upp till vårmålsättning.Förstärkning av besättningen på Atlantica19Tillgänglighet och kvalitet är grundbultari Atlanticas affärsidé. För att ytterligareförbättra dessa områden har vi anställt trenya båtkunniga medarbetare på kundtjänstoch en marknadsansvarig.a Kristina Norman har sju årserfarenhet som projektsäljare/-projektledare på båtmässani Älvsjö. Hon är en hängivenseglare och har deltagit i etttiotal Gotland Runt. Denbakgrunden kombinerad meden gedigen marknadsföringsutbildninggör henne mycketlämpad för posten som marknadsansvarigpå Atlantica.Cicki Nyberg är uppvuxenmed båtar och har dessutomtre års båtboende bakom sig.Hon kommer närmast frånEuropeiska Reseförsäkringar,där hon var butiksansvarig.Hon började på kundtjänsteni Stockholm i början på majliksom Jonas Klint, som efternågra år som säljare ochsäljkoordinator valt att jobbamer med service.Jonas stora intresse är båtaroch fritiden går åt till omvårdnadav hans och nyblivnafruns träbåt, en Solö Flushfrån 1959. Lite tid blir det välöver till en och annan tur medbåten också.Anette Bernhardsson börjarvid midsommartid på kundtjänsteni Göteborg. Sextonår som »spindeln i nätet« påvk Marin i Göteborg borgarför att båtkunskaperna intelämnar något i övrigt att önska.På vk Marin sålde honAtlanticas båtförsäkringartill kunderna, så någon långstartsträcka lär hon inte behövapå nya jobbet.Maria Lindström, klippa påkundtjänst sedan 2000, blev isamband med förändringarnautsedd till chef för Atlanticaskundtjänst, i Göteborg såvälsom Stockholm.Jonas är på bröllopsresaoch kan tyvärr inte varamed på bildKristina Norman Cicki Nyberg Jonas Klint Anette Bernhardsson Maria Lindström