Årsrapport 2004 - Mistra

mistra.org

Årsrapport 2004 - Mistra

Mistras årsrapport 2004Forskning med användarvärdeför hållbar utveckling


Innehåll – Mistras Årsrapport 2004456810Mistras visionAtt arbeta för framtidenMistras ordförande: 2004 har bäddat för bra fortsättningMistras vd: Det är resultaten vi är intresserade avKapitalförvaltning i fokusMistra’s strategi – mot år 20201112162023Reportage från Mistra-programIdéstöd för nytänkande och djärvare idéerVad händer när största bränslecellsprogrammet avslutas?Kommunikation lyfter FjällMistraNewS: Effektiv strategi för riskbedömning av kemikalierKort om händelser under året262728Start för tre nya programStålkretsloppet – Effektivare återanvändning av stålClipore – Stöd för klimatförhandlingarnaSvartlutförgasning – Grönt drivmedel från massaindustrin293031Avslut för tre program – nu tar användarna överÅSC – Forskning i världsklassMiMi – Nya vägar till miljövänlig gruvdriftSucozoma – Bättre förvaltning av kustnära vatten32353638Pågående forskningsprogramMiljöanpassade produkter, processer och tjänsterInternationella miljöförhandlingarFörvaltning och användning av naturresurserMiljön i samhället424748Årsredovisning 2004Mistras styrelseMistras kanslimistras årsrapport 2004 | 3


Att arbeta för framtidenMISTRA VILL PÅVERKAMistra är en förkortning för Stiftelsenför miljöstrategisk forskning. Mistrahar till syfte att stödja forskning avstrategisk betydelse för en god livsmiljö.Det framgår av Mistras ändamålsparagraf.”Mistra har till ändamål att stödjaforskning av strategisk betydelse fören god livsmiljö.Stiftelsen skall främja utvecklingenav starka forskningsmiljöer av högstainternationella klass med betydelse förSveriges framtida konkurrenskraft.Forskningen skall ha betydelse förlösandet av viktiga miljöproblem ochför en miljöanpassad samhällsutveckling.Möjligheterna att uppnåindustriella tillämpningar skall tastill vara”. (§1, Mistras stadgar)Stiftelsens medel ska användas fördetta ändamål.EN DEL AV INNOVATIONSSYSTEMETMistra vill se sig som en del av detsvenska innovationssystemet för ettmiljöanpassat samhälle och en globalthållbar utveckling. Därför investerarMistra i starka forskargrupper, som isamverkan med användare bidrar tillatt lösa viktiga miljöproblem. Användareav forskningen finns inom såvälnäringsliv som förvaltning, politikoch frivilligorganisationer. Mistrabetalar årligen ut i storleksordningen200 miljoner kronor för forskning(realt i 2003 års penningvärde).Mistra förväntas i och med det kunnaverka till omkring år 2020.VISIONENVisionen är att Mistra fram till år2020 har fått ett tydligt genomslaggenom att:• viktiga miljöproblem blir löstagenom forskningssamverkan mellanhögskolor och svenskt näringsliv,förvaltning, politik och frivilligorganisationer.• Sverige har ett flertal internationelltkonkurrenskraftiga, gränsöverskridandeforskningsmiljöer som i dialogmed användare arbetar mot etthållbart samhälle.• det svenska näringslivets konkurrenskrafthar ökat genom att ett antal nyamiljöanpassade produkter och tjänstertar tydliga marknadsandelar.FLERA VÄGAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLINGMistra arbetar för en hållbar utvecklinggenom forskning, kapitalförvaltning,kommunikation och administration.Mistras verksamhet bygger påviljan till förändring. Mistra vill därförvara med och påverka. Det kanvara genom att utgöra en aktiv investerareoch kommunikatör eller genomsamverkan med andra aktörer.TVÄRVETENSKAP BYGGER BROARMistra investerar i integrerade tvärvetenskapligaforskningsprogram därolika discipliner kan mötas på likavillkor. Ett Mistra-program byggerockså på att forskare och praktiker fören ständig dialog. Därmed ökar ocksåmöjligheterna att forskningsresultatenkommer till praktisk användning.På så sätt förser Mistras programanvändare inom svenskt näringsliv,förvaltning, politik och frivilligorganisationermed de senaste vetenskapligarönen, oberoende av sektorsgränser.Ett Mistra-program levererar ocksåanvändarnas problemformuleringartill forskarsamhället, oberoende avforskningens disciplingränser.Därmed kan programmen byggabroar mellan forskning och samhälleför en hållbar utveckling.4 | mistras årsrapport 2004


Mistras ordförande:2004 har bäddat för bra fortsättningDet känns så spännande – och så bra!2004 blev ett konsolideringens år. Vi har utrett alla förslag,synpunkter och tankar som vi samlat, inte bara frånden stora utvärderingen om Mistras första tio år, utanockså från intressentundersökningar, akademiernasgranskning och eget utvärderingsarbete. Nu har vi fåttdet att landa.Strategin är tydlig, målsättningarna är klarare och vihar hittat ett delvis nytt sätt att arbeta. Vi vet vilkaforskningsområden vi vill satsa på, och vi har lärt osshur programmen ska organiseras. Vi har slagit fasthur vi ska kunna göra Mistra mer känt och mer användarvänligt.Kort sagt: Mistras strategi har blivit precis det styrdokumentsom vi vill att den ska vara. De tre benen –starka forskningsmiljöer som också skapar användarvärde,kapitalförvaltning för hållbar utveckling ochaktiv kommunikation – är på väg att genomsyra alltvårt arbete.Beslutet om 2020 som slutår för Mistras verksamhetär centralt. I och med det har vi inte bara slagit fasthur mycket pengar vi ska satsa varje år. Vi har ocksåskaffat oss tydligare mål att mäta oss mot – nu har vifemton år på oss att bidra till att vissa miljöproblemfår en lösning.Arbetet med SRI, investeringar för ett hållbart samhälle,utvecklades under året till en av våra viktigasteuppgifter. Vi trodde nog aldrig själva att det skulle bliså stort. Nu ser jag hur Mistra genom eget lärandeoch egna investeringar blir förebild och kunskapskällaför andra. Och hur angeläget det forskningsprogramsom vi startar om SRI är, både för oss själva och församhället, både här hemma och internationellt.Kanske ser vi början på ett nytt synsätt på kapitalförvaltning.Det är mycket spännande!Mistra är ingen politisk opinionsbildare. Det framgårav våra stadgar, och det är viktigt att vi är tydligamed det. Vår uppgift är alltså inte att argumenteraför olika lösningar. Forskningen är vårt sätt att påverka,och det är resultaten som ska tala.Därmed har jag inte sagt att Mistra inte ska synasoch höras. Kommunikation, både den interna inomdet som vi brukar kalla Mistra-sfären, och den utåtriktade,är en viktig del av vår strategi. Under 2004 harvi också satsat på att förbättra den. Nu gäller det attsprida insikten om hur viktiga alla är som på någotsätt är berörda av eller involverade i Mistras verksamhet.Det gäller att sprida våra olika kunskaper omresultat och arbetsorganisation.Jag tror att Mistras sätt att arbeta med forskningsprogram– tillsammans med användare och mellanforskningsdisciplinerna – bidrar till att lyfta fram frågorsom rör hållbar utveckling, och därmed påverkarbeslut och beteenden.Det arbetssättet ska vi fortsätta att utveckla.Framför allt måste vi se till att fler samhällsvetareengagerar sig i miljöforskningen. Man behöver baratitta på bilköerna på städernas infartsleder för attinse att någon måste ge oss svar på frågan hur mangör för att bryta dåliga vanor och skapa nya mönster.Miljöproblemen har vi åstadkommit tillsammans – detär en insikt jag önskar att vi kan sprida.Det arbete som vi lade ner på att utveckla verksamhetenunder 2004 bäddar för en bra fortsättning. Jagkänner personligen stor tillfredsställelse över att viförvaltar både pengarna och verksamheten på ett brasätt.Anneli HulthénOrdförande, Mistramistras årsrapport 2004 | 5


Det är resultaten vi är intresserade av– Vi har hittat en bra form för vårt arbete. Och vi har utvecklatvår egen kapitalförvaltning. Med de två meningarna sammanfattarMistras verkställande direktör året 2004.mistra är ingen forskningsfinansiäri vanlig mening. Vi investerar i och ären del av innovationssystemet.– Ja, det är så vi ser oss, säger MånsLönnroth, verkställande direktör.Den beskrivningen har stor betydelseför vårt sätt att arbeta. Vi vill inteuppfattas enbart som bidragsgivare –det är resultaten i form av praktiskanvändning vi är intresserade av.Det synsättet har vuxit fram och blivittydligare, inte minst efter deomfattande utredningar och utvärderingarsom gjordes efter Mistras tioförsta år.Två stora frågor har präglat Mistrasutvecklingsarbete under 2004.– Det handlar både om formen förvåra forskningsprogram – hur vi skaarbeta för att nå målet om användarnytta– och om forskningsportföljenssammansättning – inom vilka områdenvi ska vara med och satsa.För att nå dithän måste vi inte baratänka systematiskt, vi måste också nåde forskare som vill arbeta på just dethär sättet, och tänkbara användaresom vill vara med i arbetet.Det har varit en lång resa. Vi lever ien värld där det är långt ifrån självklartatt forskningen kommer tilldirekt nytta. Men nu tycker vi att vihar hittat en bra form, framför allt församarbetet mellan användare ochforskare.NÖDVÄNDIG BYRÅKRATIEfter akademiernas granskning fickMistra bland annat kritik för att programmenär för få och för att byråkratinär för tung.– Men under de fem år jag arbetatmed Mistra har vi aldrig haft såmånga program som nu. Och nu vetvi hur viktigt det är att starta rätt – attanvändarna måste vara med redanfrån början, när tankarna och frågeställningarnaformuleras.Ett och annat program har haftutdragna födslovåndor. Men det harvarit helt nödvändigt – dialogen medanvändarna ställer extra krav.Vi har också utvecklat dialogen medprogramstyrelser och programcheferunder programmens gång, så att vi vetatt de är med på rälsen.”För att nå dithänmåste vi inte baratänka systematiskt,vi måste också nåde forskare somvill arbeta på justdet här sättet, ochtänkbara användaresom vill vara medi arbetet.”Också frågan om vilka forskningsområdenMistra ska engagera sig i harfått stort utrymme under 2004. Deförsta tio åren kom de flesta idéernautifrån, från olika forskare. 2004 ärdet första år som programportföljensinnehåll valts utifrån en medvetentanke om vilka användare och vilkamiljöproblem som är särskilt viktiga.Styrelsens beslut är att två tredjedelarav programmen ska komma till efterutlysningar, och en tredjedel från idéersom kommer utifrån.De två utlysningar som gjorts underåret är bra exempel på det arbetssättet.Transportutlysningen har gjorts isamråd med flera användare, blandandra Posten, Vägverket och SL,Storstockholms lokaltrafik. I arbetetmed utlysningen om SRI har tillexempel Handelsbanken, Nordea ochSvenska kyrkan deltagit.Ungefär hälften av de drygt 20 programmensom är i gång ska leda tillkommersiell nytta. En fjärdedel skaresultera i underlag för internationellamiljöförhandlingar. Övriga handlarom förvaltning av ekosystem och miljönsroll i samhället i en bredaremening.– Det är en bra mix, säger MånsLönnroth.SKRÄDDARSYDD LEDARUTVECKLINGDet är ingen enkel uppgift att leda ettMistra-program. Många människorär inblandade, ofta är de spridda överhela landet och svåra att samla.Många arbetar deltid, och varje forskaregör dessutom sina personligaavvägningar mellan egna meriteringsbehovoch användarnyttan.Till detta kommer Mistras krav påsamverkan, samordning och kommunikation.– Vi har prövat oss fram under några6 | mistras årsrapport 2004


år. Under 2004 kom vi fram till hurett ledarutvecklingsprogram bör se utoch hur det ska administreras.Med start 2005 kommer alla programledningaratt erbjudas en skräddarsyddseminarieserie om ledarskapetsolika delar.HÅLLBAR KAPITALFÖRVALTNINGFrågan om hur Mistra förvaltar sittkapital har länge varit i centrum för diskussionerna.Det har varit en tid sombland annat inneburit eget lärande.– Under 2004 har vi tagit ett stortsteg framåt, säger Måns Lönnroth. Vihar gjort upphandlingar av finansiellatjänster, som vi tror både uppfyllerkravet på avkastning av kapitalet ochsom kan bidra till hållbar utveckling.Vi har utvärderat kvaliteten på de SRItjänstersom finns på finansmarknadenoch vi bygger ett samarbete medandra institutionella investerare.Frågan om kapitalförvaltning förhållbar utveckling, Socially ResponsibileInvestment (SRI) blir nu ett egetforskningsprogram. Utlysningen gjordesunder året och det nya programmetstartar under 2005.– Min förhoppning är att det ska ledatill bättre analyser och nya metoder förhållbara investeringar. Att det kan bidratill att kvartalskapitalismen bryts, ochatt vi får nya sätt att tänka. Kvartalskapitalismenmå vara nyttig för kapitalindustrin,men den är destruktiv församhället. Kommer vi inte bort frånden kommer vi heller aldrig att uppnåen hållbar utveckling.mistras årsrapport 2004 | 7


Kapitalförvaltning i fokus2004 var ett händelserikt år ur kapitalförvaltningssynpunkt. Upphandlingarnaför att få till stånd en kapitalförvaltning som stöder hållbar utveckling fickett avslut, och samarbetet med andra institutionella investerare med sammamål utökades. Nyckelorden är långsiktighet och välgrundade beslut.uppdraget är tydligt beskrivet, istadgarna och i den placeringspolicysom styrelsen har antagit: Mistraskapitalförvaltning ska präglas av lågtrisktagande, samtidigt som det avspeglardet övergripande uppdragetatt verka för en bättre miljö.Kapitalförvaltningen inriktas på attpengarna ska räcka för att finansieraforskning inklusive utveckling ochadministration för 225 miljoner kronorårligen minst fram till år 2020,som är det ungefärliga slutdatum somstyrelsen satt för verksamheten. Detbetyder att man måste göra en avvägningmellan aktier och räntebärandepapper, och att portföljens samladerisktagande ska gå att överblicka ochvara möjligt att uppskatta.Mycket arbete har också lagts på attfinna metoder och samarbetspartnersför att värdera och betygsätta företag –och därmed för att hitta en lämpligavvägning mellan kraven på godavkastning, begränsat risktagande ochpositiva miljökriterier. Under året harMistra tagit flera steg mot det målet.VILL VARA FÖREBILDMistra är tidigt ute i arbetet för enkapitalförvaltning som är anpassad tilldet som går under benämningen SociallyResposible Investment, SRI.8 | mistras årsrapport 2004


Financial Times har uppmärksammat Mistras aktiva arbete för hållbar utveckling.Till vänster: nya börshuset vid Frihamnen i Stockholm.Arbetet har utgått från ett bäst-i-klassen-perspektiv– företag har betygsatts,inte bara utifrån finansiella hänsynutan också utifrån miljömässigaoch sociala faktorer. Under 2004avslutades upphandlingarna med miljö-och etikgrund, så att ungefär halvaMistras kapital, 1,6 miljarder, nu ärSRI-anpassat. Förvaltningen av allasvenska papper, både räntor och aktier,ska utgå från både miljö- och etikkrav,och samma sak gäller för allaeuropeiska aktier.Ett av målen är att Mistras kapitalförvaltningska vara en förebild i arbetetför en hållbar utveckling. Detbetyder två saker, både att leva somman lär och att sprida den kunskapman skaffar sig.– Med våra tre miljarder är vi små ide här sammanhangen, konstaterarEva Thörnelöf, kanslichef med ansvarför Mistras kapitalförvaltning. Mendet betyder inte att vi kan rycka påaxlarna och säga att det inte spelarnågon roll hur vi agerar. Det är ett ihåligtresonemang. Ett bättre sätt är attvara en del i det nationella och internationellasamarbetet för att utveckla enkapitalförvaltning för hållbar utveckling.Att vara tillsammans med tungainvesterare, med så mycket pengar somdet innebär, gör skillnad. Dessutom ärde mycket bra kunskapskällor.MILJÖHÄNSYN OCH LÅNGSIKTIGHETMistra beställer regelbundet utvärderingarav kvalitén på analysföretagsom kopplar samman finansmarknadenmed frågor som rör hållbarutveckling.Under hösten 2004 startade en nysammanslutning av tunga investerare,Enhanced Analytics Inititative – EAI.EAIs medlemmar representerar tillgångarpå 350 miljarder EUR. Deavsätter minst 5% eller motsvarande4–5 miljoner EUR av sina mäklararvodentill de analytiker som är effektivastpå att analysera icke finansiellafrågor.– Vi är inte intresserade av att säljaoch köpa aktier i rask takt, säger EvaThörnelöf. Sådant beteende vill viundvika. Långsiktigheten, däremot,är viktig för oss.EAI bejakar analyser av faktorersom inte går att mäta i pengar. Perspektivenär vidare än SRI, meninkluderar miljöhänsyn, och strävarefter långsiktighet.– Det stämmer väl med Mistrasintentioner. Vi vill ha bredare beslutsunderlagoch välgrundade besluthos våra förvaltare – inte bara ifinanstermer. Därför har vi valt attvara med i det samarbetet, som associeradmedlem.Också utlysningen av programmetSustainable Investment syftar tillökad kunskap inom detta område,som fortfarande är ganska outforskat,både i Sverige och internationellt.Men det är bara en av målsättningarnamed den satsningen. Den andra äratt undersöka hur man kan arbetamed kapitalförvaltning för att undvikaatt miljöproblem över huvud tagetuppstår och i stället arbeta för långsiktighetoch hållbar utveckling.Vid årsskiftet 2004/2005 var Mistraskapital i stort sett oförändrat (3,2 miljarder)jämfört med året innan. Dåhade 200 miljoner betalats ut till forskningsprogramoch idéstöd och ytterligareungefär 25 miljoner till utvärderingar,kanslikostnader och drift.mistras årsrapport 2004 | 9


MISTRAS STRATEGI – MOT ÅR 2020Mistra vill få saker att hända! Det har varit utgångspunkten i arbetet med denstrategi som styrelsen fastställde under året. Strategin innehåller en planför verksamheten mot år 2020 – det år som satts som ungefärlig slutpunkt förMistras verksamhet.Starka forskningsmiljöer som skaparanvändarvärde. Kapitalförvaltning förhållbar utveckling. Aktiv kommunikation.Det är de tre ben på vilka verksamhetenvilar och som beskrivs iMistras strategi. Där har styrelsen ocksåslagit fast hur arbetet ska gå till föratt den Mistrastödda forskningen skage resultat. Samarbete är ett nyckelbegrepp– mellan forskare och användare,mellan olika forskningsområdenoch över programgränser.Starka forskningsmiljöer som skaparanvändarvärde• Mistra säkerställer att tänkbaraanvändare från näringsliv, förvaltning,politik och frivilligorganisationertillsammans med forskare deltari Mistras satsningar.• Mistra prioriterar följande områdenav såväl svensk som global betydelse:– begränsad klimatpåverkan– giftfri miljö– ingen övergödning, med fokus påmarin miljö– hållbart nyttjande av förnybaranaturresurser– hållbar stadsutveckling• Mistra deltar i innovationssystemetför teknik av särskild betydelse fören hållbar utveckling och för Sverigesframtida konkurrenskraft.• Mistra investerar huvudsakligen istora integrerade och gränsöverskridandeforskningssatsningar.• Mistra lägger i bedömningen avforskningsförslag lika stort värdevid användarvärde som vid vetenskapligkvalitet.• Mistras satsningar ska vara flexiblabåde till form och till storlek ochalltid ledas av särskilda programstyrelsersom tillsätts i ett tidigt skedeoch övervägande består av tänkbaraanvändare.• Mistra ska också kunna finansierautländska forskargrupper som ettled i arbetet att stärka svenska forskarmiljöer.• De stora satsningarna kompletterasmed ett fåtal mindre satsningar föratt stimulera nya idéer och högriskprojekt.• Ungefär två tredjedelar av satsningarnaska normalt ske inom temansom Mistra aktivt utlyser efter samrådmed forskare och användare.Förslag inom utlysta teman väljs ikonkurrens mellan olika forskargrupper.Ungefär en tredjedel avsatsningarna ska initieras utifrån avforskare eller användare inomMistras prioriterade områden.• Mistra främjar särskilt yngre disputeradeforskare som vill arbetagränsöverskridande samt forskaresom vill utveckla sin kapacitet attleda gränsöverskridande forskningsprogram.• Mistra strävar efter en jämställd fördelningi programstyrelser och programledning.Kapitalförvaltningför hållbar utveckling• Mistra deltar i det nationella ochinternationella arbetet med attutveckla en kapitalförvaltning förhållbar utveckling.Aktiv kommunikation• Mistra arbetar aktivt och målgruppsinriktatmed kommunikationoch information om sina forskningssatsningar,sin kapitalförvaltningoch om Mistras ändamål.Resultatuppföljning• Resultaten i relation till strateginföljs upp årligen i samband medMistras årsredovisning.10 | mistras årsrapport 2004


Idéstöd för nytänkandeoch djärvare idéerFör tredje året i rad beviljade Mistra anslagför idéstöd. Ungefär 60 ansökningar hadeinkommit och behandlats. Fyra bedömdessom särskilt intressanta och beviljades anslag.idéstödet har kommit till som ettkomplement till Mistra-programmen,för att ge Mistras forskare möjlighetatt pröva nya idéer som kan lösa miljöproblem.Här uppmuntras originaliteten,och risktagandet är lite större.– Det specifika med idéstödet är justatt vi ska kunna stödja nytänkandeoch djärva idéer, säger Björn Englund,som ansvarar för arbetet med ansökningarna.Vår förhoppning är förståsatt några av dem ska bära frukt ochkanske bli program.– Ansökningarna rör de mest skildaområden. Men få har just den djärvhetoch det nytänkande som man önskar –och det är en besvikelse, konstaterarhan.Styrelsen beslutade våren 2004 attbevilja idéstöd till fyra av de sextioansökningar som kom in under 2003.Under hösten 2004 hade ett 70-talansökningar kommit in, tolv av demhar valts ut för bedömning av en fullständigansökan. Beslut om vilka avansökningarna som beviljas stöd fattasunder våren 2005.FYRA PROJEKT FICK IDÉSTÖDSocialt kapital och hållbar utveckling.En multiskalanalys av politikoch ekologi.I det här projektet ska sambandetmellan socialt kapital och förmåganatt hantera miljöproblem studeras.På nivån ”stater eller regioner” skadet göras analyser av sociopolitiskaoch geografiska data. För att samlade senare ska fjärranalys från satelliterutnyttjas.Hållbar utveckling och ekonomisktillväxt – ett sociokulturellt perspektivpå regionala processer.Hur kan olika organisationer ochpåtryckargrupper påverka de politiskaorgan och myndigheter somansvarar för de regionala utvecklingsprogrammen?Frågan ställs idet här projektet, som syftar till attöka kunskapen om möjligheternaatt förena uthållig tillväxt ochregional utveckling.Läkemedel i miljön – utveckling avbiologiska fingeravtryck.Genom att kontrollera och analyserainnehåll i fiskar ska man i det härprojektet försöka fastställa vilka olikatyper av läkemedelsrester somfinns i våra vatten.Matematik och modellering av flödeoch kinetik i en motströmsreaktorför hydrolys av trä.Etanol som motorbränsle ger renareavgaser än bensin och diesel. Olikaavfall från skogsindustrin kananvändas för att framställa etanol.Det här projektet är inriktat på attmed hjälp av matematiska metoderutveckla apparater för framställningav etanol och få fram en produktsom kan tävla på marknaden.mistras årsrapport 2004 | 11


Mistras bränslecellsprogram är det största samlade forskningsprogrammet inomområdet. När det avslutas 2006 måste nya satsningar till – annars är risken stor attSverige hamnar på efterkälken. Nu lägger programledningen mycket kraft på attinformera beslutsfattare.Vad händer när Sveriges störstabränslecellsprogram avslutas?bränsleceller är ingen ny upptäckt,de har varit kända i snart tvåhundraår. Men än är vi långt ifrånkreativa industridesigners och stadsplaneraresdrömscenarier om vätgassamhället,där bilavgaser och storabensinmotorer tillhör historien.Merparten av världens forskare äröverens om att bränslecellerna verkligenkan spela en viktig roll som ersättningför de fossila bränslena. Teknikenfinns. Nu återstår att göra den billigareoch säkrare och att skapa infrastrukturersom gör det praktiskt möjligtatt utnyttja den.Användningsområdena är många.Några av de meteorologiska utrustningarsom står på fjälltopparna fårström av bränsleceller – de har störrekapacitet än batterier. Tanken på helttysta gräsklippare och båtmotorer ärhögst realistisk, liksom en dator somdrivs med bränsleceller. Och varförinte reservaggregat för elnätet medsmå kretsar, som klarar både storm,väta och kyla?LANDETS STÖRSTAMistras bränslecellsprogram är landetsstörsta samlade forskningsprogrami ämnet. Det är nu inne i sinandra fas, och kommer att avslutasunder 2006. Programmet har huvudsakligeninriktats på tre delprogram:Att utveckla material och komponenteroch att utveckla dessa efter hur defungerar tillsammans i en stack (lådani vilken bränslecellerna placeras),samt att undersöka hur bränslecellerkan introduceras och användas i ettuthålligt samhälle.Tekniken är enkel – vätgas på enasidan om ett tunt plastmembran ochsyrgas på den andra och, i den typsom Mistras bränslecellsprogramarbetar med, platina på båda sidor ommembranet, som katalysator. Menplatina är en ändlig resurs, svår att fåtag i och därmed väldigt dyr. Det ärett av de problem som måste lösas. Iprogrammet gör man det bland annatgenom att försöka minska, eller ”späut”, platinainnehållet och att utvecklanya membran. Hållbarheten, framförallt just hos membranet, måste ocksåbli bättre och vätgaslagringen säkrare.Men de största hindren handlar omvår infrastruktur och frågan hur manetablerar en ny teknik.Samarbetet, både med industrinoch med olika högskolor, är väl upparbetat– både i programstyrelsen ochledningsgruppen finns representanterför både företag och forskningsinstitutioner.Ett nätverk mellan industriföretagoch forskare har tagit form.KOMMERSIELLA KOMPONENTERDen kommersiella utgångspunkten äratt det är framställningen av olikakomponenter som ligger bäst till iSverige – som polymermembran, bipoläraplattor och packningar, materialtill katalysatorbeläggning, stackar ocholika systemlösningar.Per Ekdunge på Volvo Technologyvar med redan när programmets förstafas formulerades, och han deltog iarbetet med att formulera målsättningarna.Han tillhör fortfarandeprogrammets ledningsgrupp.– Det här är en mycket intressantvidare utveckling inom fordonsindustrin,säger han.Det finns många olika åsikter omvad som kan bli kommersiellt gångbart.Men vi fortsätter att utveckla endel tekniska lösningar, varav flera harpatenterats.– Att driva fordon med bränslecellerligger troligen långt fram i tiden,säger Per Ekdunge. Det är svårast.APU-system, däremot, hjälpsystemtill exempel för att bussarna ska kunnaniga eller för att chauffören skakunna hålla varmt i lastbilshyttenutan att den stora motorn behövervara i gång, ligger ganska nära i tiden.Kanske bara fem år bort.NYA TEKNIKFÖRETAGRedan under den tid som programmetsförsta fas pågick startade flera nya företag,som nu satsar på att tillverka komponenteroch som har ett nära samar-12 | mistras årsrapport 2004


Bränsleceller gör det möjligt att hålla varmt i lastbilshytten utan att bilmotornär i gång. Inom fem år kan det vara verklighet.bete med Bränslecellsprogrammet.Cellkraft AB i Stockholm är ett avdem. Affärsidén är att bygga komplettabränsleceller. Man bygger stacken,och integrerar den med olika komponentersom behövs runt omkring –pumpar, fläktar, ventiler och styrsystem,till exempel. Företaget är fortfarandei en utvecklingsfas, och mansatsar på tillämpningar som att drivameteorologiska utrustningar, radiolänkar,kommunikationsutrustningaroch reservkraftverk.– Vi är stolta, för nu börjar vi se hurtekniken kan lämna labbet, säger JoakimNordlund, en av Cellkrafts ägare.Just nu testar vi till exempel ett systempå kajen på Lidingö. Från det som serut som ett kassaskåp levererar bränslecellerström, och det hela övervakasvia Internet.Cellkraft deltar regelbundet i Bränslecellsprogrammetskoordineringsmötensom hålls två gånger om året.Och de mötena har bäddat också förmer informella kontakter.– Det handlar om att ge och ta. Detär lika viktigt för oss att ta del av forskarnasnya resultat som att möta företagsom arbetar med andra komponentertill bränsleceller, säger JoakimNordlund. I gengäld bidrar vi medkunskap – en person som doktoreradei bränslecellsprogrammets fas ett är tillexempel mentor åt en av de nya forskarna.DELAT LEDARSKAPFör ungefär tre år sedan rekryteradesGöran Johansson, avdelningschef påVolvo och adjungerad professor påKTH, till uppdraget som programchef.Vid sin sida har han BengtSteen, adjungerad professor på Chalmers.De två har valt att dela ledarskapet– och det finns många goda skältill det. Ett är själva jobbet; det är enstor uppgift att leda ett forskningsprogramav den här storleken. Men dehar valt det här sättet också för att deGöran Johansson och Bengt Steen lederprogrammet tillsammans.tycker att bådas inriktningar behövs iledningen, att de kompletterar varandrabra utifrån sina olika kunskapsområden.– Vi har vunnit mycket på det deladeledarskapet, säger Göran Johansson.Vi resonerar mycket med varandra,och får snabb feed-back. Det geross en bra plattform när vi ska argumentera.Dessutom är det praktiskt.Två personer kan vara på fler ställenän en – och det är viktigt för oss attvara representerade i många olikasammanhang.mistras årsrapport 2004 | 13


Joakim Nordlund och Anders Ocklindfrån företaget Cellkraft, som testar ettsystem där bränsleceller levererar ström.De två mönstrade plattorna, av grafitpulver respektive rostfri plåt, är en förövningtill tillverkning av verkliga bipolära plattor till bränslecellerna. Principskissenvisar hur man pressar plattorna. Två kolvar slår med mycket höghastighet mot verktyget och plåten/pulvret.– Vi har också lärt oss att avsätta tillräckligtmed tid, både för ledningsfrågornaoch för samarbetet.STRATEGIER PLANTERASI slutet av programtiden koncentrerasen stor del av arbetet på att utarbetaen strategi för hur bränslecellsforskningenkan drivas vidare i Sverige –och att plantera idéerna hos berördabeslutsfattare.– Frågans allvar är den största drivkraften,säger Bengt Steen. Att vi äralldeles för beroende av de fossilabränslena, och att det inte finns någrabra svar på frågan om vad som händerom och när oljan tar slut – eller blirdubbelt så dyr som idag!Det vore vansinnigt att lägga nernär både vår och annan programbundenbränslecellsforskning tar slutinom några år – inte minst med tankepå hur viktig fordonstillverkningen äri Sverige.SÅ HÄR FUNGERAR DETI Mistras bränslecellsprogrambedrivs forskning på polymermembranelektrolyt-bränsleceller(PEMFC). Det är den typ av bränsleceller,som man hoppas först skakunna bli etablerade på bredfront. En PEMFC-bränslecell äruppbyggd kring ett membran, somligger mellan två tunna, porösaelektroder. Membranet lederström, men är inte genomträngligtför bränslet, dvs vätgas. Vätgasentillförs på ena sidan membranet– Vi står vid ett vägval. Läggs bränslecellsforskningenpå is riskerar vi intebara en försvagning av svensk industri,utan också förlust av kunskap och forskare.Ett tjugotal personer har doktorerati programmet – de får i så fall sökasig utomlands, med påföljden att institutionernaförlorar ämneskunskap.Det är därför Bengt Steen ochGöran Johansson nu gör allt de kanför att få till stånd en fortsatt och ökadsatsning på bränslecellsforskning.– Annars är risken uppenbar attSverige hamnar på efterkälken.och luft på den andra. Väteatomenlämnar ifrån sig en elektron tillelektroden på sin sida membranetoch kvarvarande del av väteatomen– protonen – vandrar in ioch genom membranet. På andrasidan, i den andra elektroden,möter protonerna luftens syreoch bildar vatten, samtidigt somelektroner tas upp. En strömhar skapats samtidigt som enkemisk reaktion mellan väte ochsyre har uppstått.14 | mistras årsrapport 2004


mistras årsrapport 2004 | 15


Kommunikation lyfter FjällMistraFjällvärlden är en angelägenhet för många. För rennäringen och skogsindustrin,som ger jobb och försörjning. För tillfälliga besökare, som söker ro eller äventyr.Vem ska bestämma och vem ska förvalta?karin baer är ordförande i Vilhelminanorra sameby, en av de störstai Västerbotten, med ungefär11000 renar. Tillsammans med sambondriver hon ett företag, som jobbari lag med systerns och systersönernasföretag. Det är så det går till. Inomrennäringen samarbetar man i allmänheti lag.– Fjällforskningen är viktig, sägerhon. Vi som lever och verkar här villvara med och påverka. Det blir såmycket lättare att ta till sig resultatennär vi inte bara får läsa i rapporter att”så här är det”.I början av året kommer en glädjerapporti press, radio och tv; tre nya vargarhar siktats. Nytt blod ger nya möjligheterför vargstammen att utvecklas.Men Karin Baer är inte glad. Vargskräckenhar alltid funnits i hennes vardag.Fasan i blicken visar mer än någrastatistiska kurvor hur stora olikheternaär i synen på varg.– Vargen kan bara inte finnas där enordnad renskötsel ska bedrivas.Rovdjursfrågan är en viktig fråga förrennäringen. Det är skogsbruket också.– Vi har samråd med skogsbruketom avverkningarna, men egentligenär det inte mycket vi kan påverka,säger Karin Baer. Röjningarna äreftersatta, plantagen är alldeles förtäta och laven förtvinar.ALLEMANSRÄTT OCH AKTIVITETERStaffan Forssell är fjällchef vid SvenskaTuristföreningen, STF. Föreningenär en non-profit-organisation utanstatliga bidrag. Pengarna ska dockdras in, med medlemsavgifter, boendeoch aktiviteter, för att sedan gå tillbakatill verksamheten. Det gäller attlocka turisterna, inom en mycketkonkurrensutsatt marknad.– Jag behöver veta vad som händerframöver. Hur EU-medlemskapet påverkarallemansrätten, till exempel.16 | mistras årsrapport 2004


Skogsbruket är en viktig angelägenhet för rennäringen. ”Eftersatta röjningar ochtäta plantage leder till att laven förtvinar”, säger Karin Baer.Vilka grupper som söker sig till fjällvärldenoch vilka aktiviteter de ärintresserade av.Karin och Staffan har ett gemensamtintresse av att bevara fjällvärden.De lever för den, men också av den,fast med helt olika utgångspunkter,intressen och behov. Och de tillhörändå bara två av FjällMistras mångaanvändargrupper. Fjällvärlden är enangelägenhet för många svenskar.Sören Ekström, som är programstyrelsensordförande, bekräftar att manräknar med många olika användargrupper.Vanliga medborgare somsöker rekreation, vila och upplevelser,femton fjällkommuner, regionala ochstatliga myndigheter, olika branscheroch näringar, jägare, fiskare och miljöorganisationer.Hur kan dessa konkurrerandenäringar och olika viljormötas. Vem ska bestämma och vemska förvalta?– Den uppgift vi tagit på oss är attbeskriva möjligheter och begränsningari fjällvärlden och hur vi kanhantera dem. Och det är mycketkomplexa frågor.EKONOMI OCH STATSKUNSKAPFjällMistra är inne i sin andra fas,ytterligare ett år återstår tills programmetska avslutas. Under den andrafasen har tyngdpunkten flyttats motekonomi och statskunskap, medanden ekologiska delen av forskningen,som dominerade under den förstafasen, har minskat. Man har lagt merkrut på de statsvetenskapliga perspektiven,till exempel om förvaltningenska vara lokal eller central, hur lagtextertillämpas och på attityder etc.Forskningen organiseras i fyra fokusområden– hotad rennäring, jakt ochfiske, stora rovdjur, samt turism ochskyddade områden.Tre analytiska ramverk – ekonomi,ekologi och förvaltning – ska underlättaför fokusområdenas forskare attfokusera, organisera och struktureraStaffan Forssell ärfjällchef påSvenska Turistföreningenochrepresenterar ettannat intresse förfjällen – turismoch rekreation.sitt arbete. Fyra stödprojekt tar sig anfrågor som inte kunnat integrerasinom fokusområdena. De handlar ombefolkningstrender, historisk bakgrund,klimatförändringar och förändradeekonomiska villkor.I den andra fasen har man också satsatmer på samverkan och kommunikationmed användargrupperna. Ettanvändarnätverk med representanterför olika intresseområden har bildats.Här finns folk från fjällkommuneroch samebyar, och representanter förorganisationer, företag och myndigheter.Karin Baer och Staffan Forssellär två av de närmare 40 nätverkarna.– För mig och STF är det viktigt attveta vad forskarna gör, säger Staffanmistras årsrapport 2004 | 17


FjällMistra ger många olika intressegrupper tillfälle att mötas.Forssell. Framför allt är det framtidstrendervi är intresserade av. Ju flerkonkreta besked vi får, desto merintresserade är vi.Karin Baer talar om ökad trovärdighetoch större tillit.– Om forskarna ska bli trodda måstevi vara involverade från början, sägerhon. Här får jag tillfälle att säga minmening, kanske till och med påverka.DIREKTKONTAKT MED ANVÄNDAREMycket arbete läggs också på direktkontaktmed myndigheter och organisationer.– Det handlar förstås mycket omvilka personer vi möter och hur derasengagemang ser ut, konstaterar SörenEkström. Vi har bra kontakter medbåde regionala och statliga myndigheteroch med många organisationer. Påkommunerna är det lite svårare. Fjällkommunernaär ofta små, handläggarnasitter fast i det vardagliga arbetetoch hinner helt enkelt inte med.Det är därför programmets kommunikatör,Anders Esselin, ser som enSamverkan ochkommunikationmed användargruppernaärhögt prioriterade.Anders Esselin ärprogrammetskommunikatör.av sina uppgifter att åka runt och talamed dem. Och det är därför mananordnar stora fjällkonferenser omaktuella ämnen.Också den skriftliga informationenhar systematiserats i tre nivåer.– Bra vetenskap är A och O för vårtrovärdighet – och grunden i allt vårtkommunikationsarbete, säger AndersEsselin. Uppgiften är inte bara attfrälsa användarna, vi måste också nåforskarna.Programmet har en egen tidning,FjällFokus, som ges ut med åtta nummerper år. Här presenteras nyheter ochresultat på ett journalistiskt och populärvetenskapligtvis. Tidningen liggerpå webbplatsen, men skickas också uttill en bred målgrupp i tryckt form.Det senaste året har de vetenskapligaoch granskade rapporterna kompletteratsmed en rapportserie medicke granskade forskningsresultat,men med ISSN-nummer, så att definns på biblioteken och är sökbara pånätet. Tanken är att det ger mer statusän om man bara skulle lägga ut vanligapdf-filer på webbplatsen.Sören Ekström menar att det är justdet strategiska kommunikationsarbetetsom givit FjällMistra vind i seglen.– Några enkla elektroniska lösningarfinns inte, säger han. Det behövstid, tid och åter tid för att knyta kontakter.Men vi har mycket goda erfarenheterav möten och nätverk därinformationen går i bägge riktningarna.Och det hade förstås gått ännubättre om vi hade haft det arbetssättetredan från början – så det är bara attgratulera de program som nu, blandannat tack vare våra erfarenheter, kanetablera tydliga användarkontakterredan från början.FjällMistra avslutas i juni 2006. Dåhar arbetet pågått i åtta år.18 | mistras årsrapport 2004


mistras årsrapport 2004 | 19


Strategi för riskbedömningav kemikalierMellan 20 000 och 70 000 kemikalier används dagligen. Av dem är det bara enbråkdel som är ordentligt testade. Forskarna inom Mistraprogrammet NewSföreslår därför en ny strategi för bättre riskbedömning av kemikalier. Blandannat vill de införa varnings-märkning av kemikalier som inte har blivit testade.målet för news är att utveckla ochpresentera en ny strategi för riskbedömningoch riskhantering av kemikalier.– Det nuvarande systemet fungerarinte tillfredsställande. Grundproblemetär att vi inte har kontroll över kemikalierna.Samtidigt tycks allmänheten troatt alla kemikalier som är i omlopp ärgranskade av myndigheter, säger SvenOve Hansson, programchef för NewSoch professor i filosofi på Kungl. Tekniskahögskolan i Stockholm.Man räknar grovt med att mellan20 000 och 70 000 kemikalier är iomlopp i Europa och används dagligen.Av dem räknas cirka 2 500 somhögvolymkemikalier, det vill säga deproduceras i volymer över 1 000 tonper år och tillverkare. Den totala volymenkan vara mycket stor. För såmycket som 80 procent av högvolymkemikaliernafinns mycket lite toxikologiskadata; man vet alltså inte omämnet är giftigt eller ej. De resterande20 procenten har man varierandekunskap om. Riktigt väl undersöktaär endast ett 100-tal kemikalier. Därförfinns det ett stort behov av attgenomföra ytterligare tester.NewS föreslår att ofullständigt testadekemikalier ska märkas med en varningssymboli form av ett frågetecken.2006 löper programtiden ut och dåkommer NewS att presentera sitt förslagför hur hantering och klassificeringav kemikalier ska gå till.– Att man i dag testar de kemikaliersom produceras i de största volymernainnebär ju inte att det är de som ställertill mest problem. Ska man gåvidare måste man göra prioriteringarbaserade på vad som är effektivast attgöra för att riskbedöma olika kemikalier.Och då föreslår vi bland annat attman utför billigare och enklare tester,en slags screeningmetod. Man får visserligeninte fullständig informationom kemikalien, men vi får möjlighetatt testa fler kemikalier och att utifråndetta besluta om ytterligare testning,säger Sven Ove Hansson.– Dessutom föreslår vi att man skaklassificera de kemikalier som inte hartestats alls när det gäller deras toxikologiskaegenskaper och förse demmed varningssymbol, säger ChristinaRudén, toxikolog och projektledareför syntesprojektet inom NewS.Inom NewS har man därför tagitfram ett förslag till symbol, ett svartfrågetecken mot orange botten.– I dag kan man inte se skillnad påen produkt ute i handeln som ärundersökt och befunnen relativt ofarlig,och en som inte alls är testad. Endylik märkning tror vi därför kan ökaincitamentet hos företagarna att testasina produkter och redogöra för resultaten,säger hon.VETENSKAPLIGA METODERInom NewS pågår elva projekt, sammanlagtär 30–40 forskare och andra intressenterkopplade till programmet. Underhela programtiden har NewS kommuni-20 | mistras årsrapport 2004


Bara en bråkdel av de mellan 20 000 och 70 000 kemikalier som dagligen används är ordentligt testade. NewS presenterardärför en ny strategi för riskbedömning och riskhantering av kemikalier. Överst till vänster (och på sid 22) en detektor föratt kontrollera olika kemikalier.cerat med tänkta användare, bland annatgenom möten med en myndighetsgrupp,bestående av representanter frånbland annat Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionenoch Naturvårdsverket.Under 2004 presenterade NewS en förstaversion av förslagen i en rapport som hardistribuerats till en rad organisationer,myndigheter och företag.En del av arbetet handlar om att tafram nya testmetoder, både toxikologiskatester och kemisk karaktäriseringav olika substanser.En av idéerna som NewS framför äratt man måste kunna använda billigare,bättre och effektivare tester. Helstvill man undvika tester som inbegriperdjurförsök, bland annat av denanledningen att kostnaderna då blirmycket högre.Men inom NewS görs det även försökpå möss, även om syftet är attkunna undvika djurförsök i störreskala. Man studerar bland annat ommössens beteende förändras av olikakemikalier. Nästa steg är att kunnakorrelera resultaten från testerna påmöss med enklare provrörstester. Omde båda resultaten överensstämmeröppnas möjligheten att utföra en stormängd enklare tester vars tillförlitlighetkan kontrolleras genom att manjämför ett fåtal av dem med mer avanceradetester.En viktig del av NewS arbete handlarom att kombinera toxikologi ochbeslutsteori för att bygga upp ett systemför hantering av kemikalier.– Det vi kan bidra med är vetenskapligtgrundade principer för hur ettsådant system ska se ut. Även om kemikaliehanteringenhar grundats påvetenskapligt utprövade tester har detinte funnits en struktur som hanterarriskbedömning av ämnen på ett systematisktsätt. Men i och med det nyalagförslag kring kemikaliehanteringsom läggs fram inom EU får vi en hanterligstruktur, säger Sven Ove Hansson.Förslaget till ny kemikalielagstiftning,REACH – Registration, Evaluationand Authorization of Chemicals– diskuteras för närvarande inom EUoch innebär bland annat att både nyaoch redan existerande ämnen omfattasav samma system för registrering, testning,bedömning och godkännandeav kemikalier.En annan viktig aspekt som NewSlyfter fram är att det måste finnas envetenskaplig grund för de teststrategiersom krävs.– De teststrategier som föreslås förmajoriteten av kemikalierna inomREACH är ofullständiga och ger intetillräcklig information för riskbedömning.Här finns utrymme för storaförbättringar, säger Christina Rudén.Samtidigt är både hon och Svenmistras årsrapport 2004 | 21


En viktig del av NewS arbete handlar om att kombinera toxikologi och beslutsteori för att bygga upp ett system för hanteringav kemikalier.Ove Hansson positiva till att EU fåren gemensam lagstiftning kring hanteringenav kemikalier.– Det här blir inte ett system som ärfärdigt utan det kommer att förändrasoch förbättras med tiden. Vi vet ocksåatt vårt förslag har påverkat demsom sitter och förhandlar och skautforma systemet. Det är en politiskprocess, som både handlar om det förslagsom ligger och i vilken riktningdetta kan utvecklas, säger Sven OveHansson.OMVÄND BEVISFÖRINGDe företag som NewS har varit i kontaktmed reagerar väldigt olika på förslagen.En del har startat lobbyverksamhetför att bestrida EUs testkrav.Andra, och kanske framför allt kemianvändandeföretag, är mer intresseradeav att veta vad kemikalierna innehåller.– I längden är det naturligtvis ohållbartatt hävda att man inte ska ta redapå kemikaliens egenskaper. Ju flerlarmrapporter och olyckor där kemikalierär inblandade, desto störrekommer kraven på tester att bli, sägerSven Ove Hansson.”I dag kan man intese skillnad på enprodukt ute i handelnsom är undersöktoch befunnen relativtofarlig, och en sominte alls är testad.”Per Rosander är kanslichef, påSvenska kemikaliesekretariatet, en avde miljöorganisationer i Europa somförsöker vara med och påverka hanteringenav kemikalier.– Vi tycker att det är mycket som ärintressant i NewS förslag. Bland annatförslaget om en snabb screeningsmetodsom gör att man snabbt kan ta reda påom ett ämne är till exempel bioackumulerande,cancerogent eller på annatsätt anses så farligt att man måste gåvidare och göra grundligare tester påämnet, säger han. Industrin i Europavill ha ett system där man prioriterar ettantal ämnen. Men problemet är att viinte vet vilka ämnen som bör prioriteras!Ska man hitta de ämnena måsteman börja med någon form av tester.Förslaget att märka kemikalier somöver huvud taget inte har testats tyckerhan är en utmärkt idé.– Det ska inte vara myndigheterseller organisationers ansvar att påvisafarligheten i olika ämnen, bevisföringenmåste ligga hos företagen somsjälva måste övertyga om ämnets ofarlighet,säger Per Rosander.22 | mistras årsrapport 2004


Kort om händelser under åretKungliga skogs- och lantbruksakademienär en av akademierna som hargranskat Mistra.AKADEMIERNAS GRANSKNING”Mistra har varit, är och kommer fortsattatt vara av stor betydelse försvensk miljöforskning. Inom Mistrasram löper idag ett antal program somhar potential att producera resultatsom kommer att kunna ha ett starktinflytande på de områden Mistradefinierat som sina huvudarbetsfält.Granskningsgruppen är imponeradav Mistras höga ambitioner ochprofessionella arbetssätt. Likvälkänner gruppen oro inför vissa avde arbetsmetoder Mistra tillämpar.”Så uttrycker sig den grupp somunder 2004 granskade Mistras verksamhetunder 2001–2003. Gruppenbestår av ledamöter från Kungligavetenskapsakademien, Kungligaingenjörsvetenskapsakademiensamt Kungliga skogs- och lantbruksakademien.Akademierna har rätt att granskaalla de stiftelser som bildades medmedel från de avvecklade löntagarfonderna.Det här är åttonde gångensom Mistra granskas.Många av de rekommendationergruppen gav ligger helt i linje medMistras strategi, som styrelsen antagitunder året.Måns Lönnroth Mistras vd påpekaratt Mistra inte ska betraktas somett forskningsråd, utan som eninvesterare i och en del av innovationssystemet.(Se vidare intervjunmed Måns Lönnroth, sidan 6).TVÅ NYA UTLYSNINGAR:SRI OCH TRANSPORTERUnder 2004 gjorde Mistra två utlysningartill nya program – SustainableInvestment och Sustainable Mobility.– De här områdena är ganskasjälvklara val, säger vd MånsLönnroth. Det är just här som detfinns stora utmaningarna i att verkligenlyckas för att få till stånd enhållbar utveckling. Om inte denfinansiella industrin ändrar sin synpå hållbar utveckling kommer inteheller någon förändring att kommatill stånd i andra företag! Ochtransportsektorn är ett av våra allrasvåraste områden, med stor miljöpåverkanoch liten kunskap om hurvi ska gå vidare.Arbetet med de båda utlysningarnahar gjorts tillsammans medtänkta användare.10 ÅRS LÄRDOMAR PÅPROGRAMLEDNINGSDAGENProgramchefer, programstyrelser,kommunikatörer och programvärdardeltog i programledningsmötet iLars-ErikLiljelund frånMistras styrelse.januari. Temat var ”Lärdomar frånMistras första tio år”. Elizabeth Ness,CSRnetwork, var på plats för att presenteraden internationella utvärderingsgruppensrekommendationer tillMistra. Lars-Erik Liljelund från Mistrasstyrelse talade om kommande prioriteringaroch tre programstyrelseordförande– Bengt KÅ Johansson,Hagmarks-Mistra, Lars Gunnarsson,Urban Water och Harald Skogman,Greenchem – delade med sig av sinaerfarenheter av att leda ett Mistraprogram.Dessutom talade AnnaJöborn, Vastra och Kjell Spång omhur en ledarskapsutbildning för programchefernaskulle kunna se ut ochBritt-Marie Bertilsson om vad somhänder när ett program ska avslutas.Dagen hölls ihop av verkställandedirektören Måns Lönnroth.PROGRAMCHEFSMÖTEOM LEDARUTVECKLINGLedarskapsfrågan dominerade detprogramchefsmöte som hölls i Sigtunaunder två augustidagar. I gemensammadiskussioner, som inledde programchefsmötet,identifierade manbland annat de situationer som enprogramchef ställs inför. AnnaJöborn, programchef för Vastra, höll ide diskussionerna tillsammans medMarie Uhrwing, programansvarig påmistras årsrapport 2004 | 23


Kort om händelser under åretMistra, som också hållit i den upphandlingav tjänster för ledarskapsutvecklingsom gjordes under året.Anna Jöborn har tidigare, tillsammansmed programchefskolleganKjell Spång (Ljudlandskap för bättrehälsa) undersökt behovet av enspecialdesignad ledarskapsutvecklingför programcheferna.Dag två berättade Rolf Annerberg,Anna Jöborn,programchef förVastra.kabinettschef vid EU-kommissionen,om vad som står på EU-kommissionensdagordning och MånsLönnroth, Mistras vd, om vad somhänder på Mistra.KOMMUNIKATÖRSMÖTE OMSTRATEGI OCH MEDIEARBETEHöstens kommunikatörsmöte inleddesmed diskussion om övergripandekommunikationsfrågor och om kommunikatörernasroll. Anna-Karin Engvall,kommunikationsansvarig påMistra, höll i mötet och talade blandannat om vikten av samarbete ochom hur styrelse slagit fast kommunikationensbetydelse i strategin. Enstor del av mötet handlade om hurman kan arbeta för att mediearbetetska stötta Mistra-programmens övergripandemål. Där till diskuterades olikasynsätt på metoder för att nå frammed budskap och nyheter.Kommunikatörsmöte hölls i Näsby slott.En viktig fråga för kommandekommunikatörsmöten är att nå fortsattoch utökad samverkan mellankommunikatörerna.10-ÅRSJUBILEUM FÖRFORSKNINGSSTIFTELSERNA”Uppdrag: förändra!” Under denrubriken manifesterade forskningsstiftelsernasom startade med medelur löntagarfonderna 1994, däriblandMistra, sitt gemensamma tioårsjubileummed en konferens i riksdagensandrakammarsal. Avsikten med konferensenvar att ge en bred bild avstiftelsernas mandat och verksamhet,visa på liknande företeelser i någraandra länder och diskutera en fortsättning– vad som kan förväntas skeom ytterligare tio år.Ulf Wickbom var moderator förUlf Wickbomvar moderatorför 10-årsjubiléetförforskningsstiftelserna.dagen, som bland annat behandladeämnen som ”Kreativitet och förändring”,”Så tänkte vi” och ”Utanstiftelser hade inte detta hänt”.INFORMATIONSMÖTE MEDMILJÖJOURNALISTERMistra ska, i enlighet med strategin,bli både tydligare och mer synlig imedierna. Under hösten 2004 inleddesarbetet med att formulera enmedieplan. Enligt dess föresatser togsvissa kontakter med medierna. Blandannat var föreningen Miljöjournalisternainbjudna till ett informationsmöte,där Eva Thörnelöf, som äransvarig för Mistras kapitalförvaltning,berättade om arbetet med SRIoch Deborah Cornland, programchefför nystartade Clipore, berättade omhur programmet ska arbeta.STORT INTRESSE FÖR ÅRETS MILJÖFORUMUtsläpp i luft och vatten var huvudtematför årets Miljöforum, som arrangeradesav SMHI, Mistra, BLICC (BusinessLeaders on Climate Change),Naturvårdsverket, Norrköpings kommunoch länsstyrelsen i Östergötland.Det var tredje gången som Miljöforumanordnades; arrangemangethar blivit en etablerad mötesplats förmånga grupper som arbetar för enuthållig utveckling.2004 års konferens väckte stortintresse, med nära 350 deltagare ochett flertal namnkunniga föreläsare.24 | mistras årsrapport 2004


Mistras tvåförsta externanyhetsbrev.TVÅ NYA NYHETSBREVI december kom Mistras första externanyhetsbrev ut. Målgrupperna är iförsta hand externa – intresseradepersoner inom näringsliv och förvaltning,politiker och verksamma inomfrivilligorganisationer samt medierna.Nyhetsbrevet är webbaserat och skakomma ut med sex nummer om året.Under året beslutades också attdet externa nyhetsbrevet ska kompletterasmed ett internt nyhetsbrev,som också det ska ges ut med sexnummer om året, varannan månad.Det interna nyhetsbrevet är i förstahand avsett för personer som redanär delaktiga i Mistra-programmensarbete.AVHANDLING OM MISTRAS FORSKNINGUnder hösten lade Malin Mobjörk vidLinköpings universitet fram sin avhandling”En kluven tid?”. Här analyserarhon hur Mistras verksamhet bedrivs,vilka idéer och föreställningar om miljöfrågansproblematik och forskningensroll som kommer till uttryck. Analysenrelateras till den utveckling somkännetecknar dagens kunskapsproduktionoch de förhållningssätt somframträder i fråga om forskningensroll och funktion. Bland annat utvecklarMalin Mobjörk tesen att det finnsett ambivalent förhållningssätt tillvetenskap och kunskap i fråga omforskningens roll och funktion.MARE-PRESENTATION I BRYSSELMistra har under året deltagit iEU/FoU-rådets satsning ”Views onresearch and innovation” i Bryssel –en seminarieserie där svensk forskningvisats upp för vissa beslutsfattare.Bland annat har programmet Marepresenterat ett beslutsstödssystemför kostnadseffektiva åtgärder moteutrofiering av Östersjön.FORSKNINGEN OCH KAPITALETHUR LIGGER VI TILL?Hur ligger vi till när det gäller forskninginom några viktiga sektorer –om vi jämför oss med konkurrenternaute i världen? Var finns de kommersiellaentreprenörerna som tillsammansmed aktiva investerare kan och villbygga tillväxtbolag och genomföranästa steg, att placera innovationernapå marknaden?Frågorna behandlades vid tvåsymposier under hösten. Tanken varbåde att ge en tydlig inblick i statusenför den svenska forskningeninom ett antal spjutspetsområdenoch att stärka den svenska kommersiellaförmågan och visa exempelpå lyckade marknadssatsningar.Seminarierna anordnades avSvenska Riskkapitalföreningen ochPublicistgruppen i samarbete medMistra, Stiftelsen för strategiskforskning, Svenskt näringsliv,Energimyndigheten och Vinnova.SKÅDEBRÖD ELLER LEVEBRÖD?HagmarksMistra var en av arrangörernanär forskare, forskningsfinansiärer,myndighetspersoner och andrabeslutsfattare samlades till en konferenskring bevarande och hållbartutnyttjande av biologisk mångfald.Syftet var att diskutera hur forskningenpå bästa sätt kan bidra till genomförandetav internationella beslut.Ett brett spektrum av frågor togsupp till diskussion i olika arbetsgrupper,och deltagarna fick tillfälle attknyta kontakter över ämnesgränseroch samhällsfunktioner.Konferensen hölls i början avdecember i Södertörns högskola,Stockholm. Övriga arrangörer varVetenskapliga rådet för biologiskmångfald, Naturvårdsverket,ArtDatabanken, Formas ochVetenskapsrådet.MISTRA DELÄGARE I FORSKNING.SEforskning.se är en nationell webbplatsför forskningsinformation.forskning. se ägs och utvecklas avåtta myndigheter och stiftelser somfinansierar forskning. Under 2004gick Mistra in som en av ägarna.Redaktionen för forskning.se finnshos Vetenskapsrådet.mistras årsrapport 2004 | 25


Start för tre nya programUnder 2004 startade tre nya Mistra-program. Det är Clipore, som ska stödja internationellaklimatförhandlingar, Svartlutsförgasning, som syftar till att den svartlutsom massaindustrins lämnar ifrån sig ska tas tillvara och Stålkretsloppet, som skaarbeta fram förslag till förbättringar av stålets kretslopp.Effektivare återanvändning av stålStålkretsloppet tog form i en process där såväl forskaresom industrirepresentanter och myndigheterdeltog. Fram till år 2008 ska elva delprojekt arbetafram förslag till förbättringar av stålets kretslopp.vid sidan av betong är stål detmaterial som används mest i byggnadsverk.I världen produceras varje åren miljard ton stål, Sverige bidrar medsex miljoner ton. Processen för att fåfram stål är både kostsam och energiförbrukande,så det finns all anledningatt, när nu stålet väl finns med i kretsloppet,se till att det stannar kvar.– Programmets övergripande mål äratt bidra till att stålet, och de legeringsämnensom följer med stålet, inteförsvinner ur kretsloppet. Samtidigtvill vi få kretsloppet att fungera effektivare,säger Birgitta Lindblad, energiochmiljöchef på Jernkontoret ochprogramchef för Stålkretsloppet.Stålet har den fördelen att dess egenskaperinte försämras efter användning.Träfibrer kan man återvinna tillen viss gräns, men stålet kan man återvinnagång på gång.med miljöfrågorna. Ganska snart komvi in på kretsloppet, berättar Birgitta.– Vi började diskutera vad vi villuppnå och vad ett kretslopp är för något.Sedan gick vi ut till ett antal intressenterför att ta reda på om de villemedverka och på vilket sätt. Parallelltpågick diskussioner med industrin, såatt vi skulle veta att vi var på rätt väg.Därefter skickade Jernkontoret uten lista med tänkbara delprojekt somett antal industrier fick prioriterautifrån nyhetsvärde, industrirelevansoch miljövärde.– Vi insåg att vi måste behandla alladelområden i ett kretslopp. Och detkommer att leda till ett kunskapslyftför alla delar av kretsloppet. Inom programmethar därför diskussionerpåbörjats till exempel mellan skrothandeloch maskinkonstruktörer, såatt tillverkarna redan vid produktionhar i åtanke att stålet ska återvinnas,säger Birgitta Lindblad.Programmet har varit i gång sedandecember 2004 och ett antal referensgrupperoch kommittéer är knutna tilldet för att man ska få industrirelevans.Dessutom kommer kontakter medmiljöorganisationer att etableras.– Genom de olika intressenternas deltagandehar vi möjlighet att sprida informationensåväl inom som utanförprogrammet, säger Birgitta Lindblad.FLERA DELTAGANDE PARTERRedan från starten har programmetsavnämare deltagit i diskussionernakring programmets utformning– Vi startade genom att anordna ettantal rundabordssamtal till vilka vibjöd in såväl myndigheter som forskareoch industrirepresentanter för attdiskutera hur vi skulle jobba vidare26 | mistras årsrapport 2004


Stöd för klimatförhandlingarnaHuvudsyftet med Mistras Climate Policy Research Programme (Clipore) är attstimulera forskning som bidrar till att föra förhandlingarna kring FNs klimatkonventionframåt. Avnämare är såväl forskare som myndigheter och politiskaorgan, på nationell och internationell nivå.fns klimatkonvention (unfccc)tas som en utgångspunkt för denforskning som genomförs inom Clipore.I dag är UNFCCC det centralainternationella forumet för samarbetekring att minska och hantera påverkanav globala klimatförändringar.Under år 2005 kommer förhandlingarför Kyoto-protokollets andraåtagandeperiod formellt att påbörjas.Det är därför både viktigt och ligger itiden att investera i forskning somsöker efter nya sätt att förbättra deninternationella förhandlingsprocessenoch dess resultat.– Syftet med programmet är attstödja forskning och stimulera till endialog som bidrar till att de internationellaklimatförhandlingarna går framåt,säger Deborah Cornland, programchefför Clipore.Detta gör man dels genom direktfinansieradforskning, dels genom attskapa dialog med avnämare som myndigheter,miljöorganisationer och andraforskningsorgan kring de forskningsresultatoch de förhandlingsstrategier somär ett resultat därav. Över 30 forskarefrån både Sverige, Norge, USA, Indienoch Kina deltar i programmet.Två projekt ryms i programmet:Climate Science and Policy Beyond2012 (CSP 2012+) och The Role ofEmission Trading in Climate Policy(ETIC).Inom CSP 2012+ är syftet att utvecklaalternativa lösningar som stödför beslutsfattare i internationella klimatförhandlingarmed fokus på tidenefter år 2012 då Kyoto-protokollet harlöpt ut. Syftet med ETIC är attutveckla handeln med utsläppsrättersom ett klimatpolitiskt verktyg.– Den kanske största utmaningenmed Clipore är att försäkra oss om attvi hela tiden forskar om frågor som ärrelevanta för, och ligger i tiden med,de centrala frågorna inom klimatförhandlingarna,säger Deborah Cornland.AVNÄMARE I BRETT NÄTVERKAvnämare till programmet återfinnspå såväl nationell som internationellnivå. Varje medlemsstat inom EU hartill exempel att antal organ som deltari de internationella klimatförhandlingarna.– Vi ser även forskarna som avnämaretill programmet. En dialog medandra forskare inom samma fält uppfyllertvå syften. Det ena är att undvikadubbelarbete, det andra är att dialogeni sig leder till att föra idéer, och tänkandetkring idéer, framåt i en snabbaretakt än vad man kan åstadkommaenskilt, säger Deborah Cornland.Under programmets första år anordnademan bland annat ett seminariumi Bryssel där man samlade europeiskaforskare, industrirepresentanter, klimatförhandlareoch representanterfrån EU-kommissionen.– Syftet var att diskutera både detglobala samarbetet efter det att Kyotoprotokolletgår ut år 2012 och handelnmed utsläppsrätter som ett verktyginom det samarbetet, säger DeborahCornland. Tanken med seminariet varatt påbörja en direkt dialog med avnämarepå EU-nivå.mistras årsrapport 2004 | 27


I en pilotanläggningi Piteå pågårstorskaliga försökmed att förgasasvartlut under tryck.Rikard Gebart ärprogramchef.Grönt drivmedel från massaindustrinGenom att förgasa i stället för att förbränna så kallad svartlut kan massaindustrinkomma att bli såväl elproducent som metanoltillverkare.svartlut är den kokvätska somblir över vid tillverkning av pappersmassa.Den är mycket energirik ochdärför intressant att ta tillvara, dels föratt återvinna kokkemikalierna ochdels för att framställa energi. Dettagörs i dag genom förbränning i sodapannor.Den totala verkningsgraden är dockrelativt låg och endast en liten del avden energi som produceras erhållssom el. Men om man i stället förgasarsvartluten under tryck får man bådebättre återvinning av kokkemikaliernaoch mer energi.I en pilotanläggning i Piteå pågårstorskaliga försök med att förgasasvartlut under tryck. Försöken utgören del av forskningsprogrammetSvartlutsförgasning, som startadeunder 2004 och som i sin första faslöper fram till och med år 2006. Programmetär samfinansierat med Energimyndighetenoch industrin.– Kortfattat handlar det om attundanröja de hinder som i dag gör attmassaindustrin känner sig tveksam tillatt använda tekniken. Vi måste visa attprocessen är robust och tillförlitlig.Vårt huvudsyfte är att optimera processen,att hitta bästa materialval ochatt visa hur förgasning kan integrerasmed massaprocessen, säger RikardGebart, programansvarig och verkställandedirektör för Energitekniskt centrumi Piteå.– Vi har hittills gjort en mängdexperiment på laboratorienivå och endel av dessa ska vi verifiera. Vissa inslag,som störningskänslighet ochmaterialpåverkan, måste man testa ifull skala. När man kör processenunder längre tid i stor skala får manvissa anrikningar av grundämnen iform av beläggningar. Det kan tillexempel sätta igen rör och ventiler.Men det kan man aldrig simulera iliten skala utan det måste göras i storskala, säger Rikard Gebart.BRÄNSLE FRÅN MASSAINDUSTRINOm hela Sveriges massaindustri övergårtill att förgasa sin svartlut skulleungefär 30 procent av landets bensinochdieselförbrukning kunna ersättasav bränslen från massaindustrin.– Sverige är ett litet land med stormassatillverkning, därför är svartlutsförgasningintressant och det skullekunna få stora positiva miljökonsekvenser.Massabruken skulle få bådeen förbättrad ekonomi och bli självförsörjandepå el. Samtidigt kan desälja den el som blir över eller välja atttillverka metanol och sedan sälja somdrivmedel, säger Rikard Gebart.28 | mistras årsrapport 2004


Avslut för tre program– nu tar användarna överUnder 2004 avslutades tre av Mistras program. Men det betyder ingalunda attarbetet läggs i malpåse. Nu tar andra krafter vid där programmen ÅSC (ÅngströmSolenergicentrum), MiMi (om gruvavfall) och Sucozomas (om våra kuster) slutat.Forskning i världsklass från ÅSCNya företag och internationell uppmärksamhet har följt i spåren på MistraprogrammetÅSC, Ångström Solenergicentrum, avslutat en bit in på 2005.Dag Sigurd, programstyrelsens ordförande,talar om programmets två faser– den första bred, explorativ och prövandeoch den andra mer fokuserad,då några delar valdes ut av det manprövat. ÅSC-programmet drevs i trehuvudspår – tunnfilmssolceller, nanokristallinasolceller och smarta fönster– som efter programmets avslutandefortsätter i andra former:Den forskargrupp som arbetademed tunnfilmssolceller startade 2003företaget Solibro AB i Uppsala medhjälp av investeringar från Sydkraft,Energy Future Invest, Vattenfall,ABB, AP-fond 6 och Energimyndigheten.Den långsiktiga planen var attHär installeras den första maskinen för produktion av tunnfilmssolceller på företagetSolibro AB i Uppsala .starta serieproduktion av tunnfilmssolcellersom är 60 gånger 120 centimeter,och i början av 2005 stod den förstamaskinen med teknik framtagen inomÅSC klar. När den trimmats in vetman om forskningsresultaten kanomsättas i kommersiell produktion.Den grupp som forskat kring nanokristallinasolceller har rönt stor internationelluppmärksamhet för sitt nytänkande.Några av dem har rekryteratstill KTH i Stockholm, däriblandAnders Hagfeldt, som nu är professorvid institutionen för kemi. Forskargruppenhar inlett ett samarbete medett stort europeiskt kemiföretag.Den tredje gruppen inom ÅSC-programmet,som forskat kring ”smartafönster”, startade företaget Chromo-Genics AB år 2003. Målet är attutveckla elektrokroma filmer, ECfolie,en tunn flerskiktskonstruktion,som kan växla mellan genomskinligaljusa och mörka lägen. Några produktersom forskarna inom ChromoGenicstagit fram är motorcykelvisir, displayeroch ett slags ”elektriskt styrdapersienner” utan rörliga delar.De åtta år som ÅSC verkat har lagten god grund att bygga vidare på,säger Dag Sigurd.– Med hjälp av duktiga forskare ochmålmedveten styrning har vi lyckats fåfram både forskningsresultat i världsklassoch teknik som kan föras överfrån universiteten till industriell tilllämpning.Detta visar utvärderingarna av såvälnyttan som den vetenskapliga kvaliteteni ÅSC-programmet. Allt står attläsa i slutrapporten liksom i den”populärversion”, som produceratsunder programmets tre månader långaförlängning.ÅSC – Ångström SolenergicentrumProgramtid: 1996–2004Programvärd: Uppsala universitetProgramchef: Lennart MalmqvistMistrastöd: 75 miljoner kronor samt75 miljoner från Energimyndigheten.Webbplats: www.asc.angstrom.uu.semistras årsrapport 2004 | 29


Nya vägar till miljövänlig gruvdriftMer än hälften av allt avfall kommer från gruvor. Attfå bukt med de miljöproblem detta orsakar kräverlångsiktiga system och nya sätt att tänka och arbeta.det har mistra-programmet MiMi– Åtgärder mot miljöproblem frångruvavfall bidragit till. Det har skettgenom att förbättra förståelsen för demiljöproblem gruvhanteringen förmed sig och hur de kan hanteras iframtiden, både genom att förbättradeponeringsmetoderna och genomatt utveckla själva malmbrytningsprocessen.Så sammanfattar Lars-OlofHöglund, programchef för MiMi, deåtta årens arbete.– För att begränsa vittringen måstetillförseln av syre minimeras, vilketkan göras med täckning av jord ellervatten. Men det gäller att åstadkommaslagtåliga robusta system, som ärlångsiktigt stabila. Man måste strävaefter att det deponerade avfallet påsikt kan integreras i den naturligaomgivningen.Ett viktigt resultat av arbetet ärMiMi:s Performance AssessmentReport, en metodik för funktionsanalysatt användas till exempel vid planeringav nya gruvor.– I ansökan om drifttillstånd ärföretagen skyldiga att redovisa efterbehandlingenav avfallet. Vårt analysverktyggör det möjligt att systematiskttitta på hela processen, analyseravilka miljöproblem som kan uppståoch väga in kostnader för det.I programmets uppdrag ingick ocksåatt kartlägga vad som händer medgruvavfallet på lång sikt och utifrånden kunskapen förbättra befintligaoch utarbeta nya och effektivaremetoder för jord- och vattentäckning.– Förhoppningen är att industrin tartill sig metodiken, och vi ser deras deltagandei programmet som en garantiför detta. Vi har också medvetet väntoss till myndigheter som Naturvårdsverket,miljödomstolar och länsstyrelser,som har till uppgift är att verka föratt bästa kunnande och teknikanvänds. Det finns ett sug efter kunskaper,säger programchefen och berättaratt exempelvis LKAB håller påatt utveckla nya deponeringskoncept.En doktorand följer det arbetet.Ming Lu, tekn dr vid Luleå Tekniskauniversitet, med en så kallad hydrosond,som mäter skiktningar av vattenmassani dagbrottssjöar.Så även om MiMi är avslutat leverprogrammet vidare. Genom nyblivnadoktorer som kommer ut i samhälletoch världen med färska kunskaper. Påuniversitet och högskolor, där forskningenfortsätter.– Det råder ingen brist på intressantaforskningsuppgifter, men vi ser idagingen finansiär som kan matchaMistra, säger Lars-Olof Höglund sommenar att en av de stora vinsterna medprogrammet har varit själva processen,”en inte alltid lätt stig att vandra”.– Många discipliner med sinsemellanolika språk har belyst gemensammafrågeställningar från olika håll ochvisat hur väl allt hänger ihop, och hurberoende vi är av en mångfacetteradkunskap för att hitta korrekta lösningar.Vi har skapat en bra plattform förindustrins och myndigheternas arbete– en viktig grundplåt för framtiden.MiMi – Åtgärder mot miljöproblemfrån gruvavfallProgramtid: 1997–2004Programvärd:Luleå Tekniska universitetProgramchef: Lars-Olof Höglund,Kemakta Konsult ABMistrastöd: 78 miljoner kronorWebbplats: www.mistra.org/mimi30 | mistras årsrapport 2004


Bättre förvaltning av kustnära vattenNär ekosystemet förändras i havet påverkas bådefiskenäringen och turismen längs våra kuster. EfterSucozomas avslutning går stafettpinnen vidare medutvecklade fiskeredskap och musselodlingar.– det handlar mycket om att förvaltavåra kustresurser efter vad naturenoch människan tål, sammanfattarHarald Sterner, som tog över som programchefefter Anders Carlberg underSucozomas sista år.Ett sätt att minska övergödningenav våra kustvatten är musselodlingar,eftersom musslorna livnär sig på kvävet.Förutom att vattnet blir renarekan musselskördarna användas tillnyttig mat, hönsfoder och gödning avåkermark. Ett sådant odlingssystem ärsjösatt i Lysekil som ersättning förkväverening på land.Ett annat resultat är projekt medförvaltning av abborre, gädda, gös ochlaxöring på Gotland och i Stockholmsskärgård. Forskarna har använt DNAteknikför att visa på hur beståndenhänger ihop och hur de ska förvaltasför att den lokala genetiska variationeninte ska gå förlorad.Det pågår också utveckling av fiskeredskapen,för att vid trålning skilja ut”bifångst” från ”målart”, och skrämmabort sälen. Ett sådant sälsäkert redskapär den så kallade Push up-fällan, som nuanvänds på ostkusten för sik och laxfisk.Men det finns förstås många problemkvar att lösa. För att lägga utmusselodlingar och förvalta fiskbeståndmåste man ha tillträde, menkustvattnet 300 meter ut är indelat ifastigheter med olika ägare och iblandsamägda. Därför behövs utvecklademetoder för gemensam förvaltning avde kustnära vattnen.Resultat från Sucozoma-forskningenanvänds redan nu av myndigheteroch organisationer som sysslar medvattenförvaltning, till exempel Svealandskustvattenvårdsförbund, kustkommuner,länsstyrelser och myndighetersom ansvarar för Sveriges femvattendistrikt.– Skärgårdskommuner som Värmdökan dra nytta av studier om hurbåttrafiken påverkar grunda vatten,och vi som arbetat med EUs vattendirektivrapporterar till Naturvårdsverket,säger Harald Sterner.Hur ska resultaten från det hundratalforskare som arbetat inom Mistraprogrammetnå ut och inte hamna påen hylla? Med dagens slimmade organisationerfinns lite tid att ta till signya rön och till reflexion. Till att börjamed kan engelskan, som är detvetenskapliga meriteringsspråket, varaett hinder i sig, tror Harald Sternersom när detta skrivs håller på att läggaihop pusselbitarna i Sucozomas populärvetenskapligaslutrapport ”Kustmiljönsframtid”.– På den punkten har beskedet frånMistra varit solklart. Arbetar manmed inriktning mot användarna ochmed svenska förhållanden ska resultatenredovisas också på svenska.Sucozoma – Bärkraftig förvaltning avkustresurserProgramtid: 1997–2004Programvärd: Göteborgs universitetProgramchef: Anders Carlberg, avlöstav Harald Sterner i maj 2004Mistrastöd: 80 miljoner kronorWebbplats:www.sucozoma.tmbl.gu.seMusslor livnär sig på kväve och kan därför användas för att minska övergödningen av våra kustvatten.


pågående forskningsprogramMiljöanpassade produkter, processer och tjänsterBIOSIGNAL– Doftämnen mot skadeinsekterinsekter orsakar varje år skador förmiljarder på grödor, skog och lagradelivsmedel. Många av de konventionellakemiska insekticider som användshar allvarliga miljö- och hälsoeffekter.En lång rad bekämpningsmedel kommersnart att förbjudas inom EU och iNordamerika. Många insekticider blirdessutom snabbt ineffektiva på grundav att insekterna utvecklar resistensmot dem.De flesta insekter lever i en värld därdoft och smak styr alla viktiga beteenden.Detta kan utnyttjas i bekämpningssyfte.Avsikten med programmetbiosignal – ”Doftämnen mot skadeinsekter”är att utnyttja skadeinsekternaskemiska kommunikationssystem ilångsiktigt, hållbara metoder somreducerar skadorna.Resultaten är värdefulla för jordbruket,trädgårdsnäringen, livsmedelsindustrin,skogsbruket och för olikamyndigheter. Forskningen har lett tillflera kommersiella produkter som skaparförutsättningar för tillståndsmyndigheteratt begränsa farliga bekämpningsmedel.PheroNet AB och OrganoxAB är kommersiella partners.Programtid: 1996–2005Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef: Jan Löfqvist, SLU, t o m.2004-11-30, Marie Bengtsson, SLU,fr o m. 2004-12-01Mistrastöd: 68 miljoner kronorWebbplats: www.biosignal.orgDOM– Domesticering av mikroorganismerprogrammet dom, domesticering avmikroorganismer, har en tydligt uttaladmålsättning att bygga kunskapsbroarmellan forskning och industriför ett effektivt kommersiellt nyttjandeav mikroorganismer med biologiskaeffekter och miljönytta.Arbetet är inriktat på att bygga uppny kunskap om produktion, formuleringoch riskvärdering av nya nyttoorganismeroch att skapa kontaktnätmellan forskare och näringsliv föratt etablera nya användningssätt förmikroorganismer.dom ska bana väg för formulering/odlingoch riskvärdering av mikroorganismerinom tre olika områden:biologisk bekämpning (mikroorganismeri stället för kemiska bekämpningsmedel),biokonservering (för attersätta konserveringsmedel eller stärkabefintliga) och biosanering (för attbryta ner oönskade kemiska föreningari naturen).Programtid: 2003–2006Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef:Johan Schnurer, SLUMistrastöd: 30 miljoner kronorWebbplats: www-dom.slu.seGREENCHEM– Specialkemikalier från förnyelsebararåvarorgreenchems mål är att visa attmiljömässigt bättre produkter frånindustriell (”vit”) bioteknik kan nåmarknaden och därmed initierautvecklingen mot ett paradigmskifteinom den kemiska industrin. Det skaske genom ”gröna kemikalier”, somproduceras från förnyelsebara råvarormed hjälp av enzymer, och som är biologisktnedbrytbara. Enzymer kan styrade kemiska reaktionerna så att enönskad kemikalie tillverkas snabbare,med betydligt mindre mängd biprodukteroch lägre energiförbrukning.Programmet har valt att arbeta medtre typer av kemikalier: biotensider,vaxestrar och epoxider. Dessa har valtspå grund av deras breda användningsområden.Biotensider ingår som enviktig ingrediens i allt från läkemedeloch hygienprodukter till betong. Vaxestrarkan användas för ytbehandlingsprodukter(vaxer) men även inomkosmetik och läkemedel. Epoxider,slutligen, kan också användas för ytbehandlingsprodukter,men även somstartmaterial för en rad olika kemiskaprodukter. Inom programmet samverkarbred forskning inom bioteknikmed forskning inom innovationssystemoch miljö- och energisystem.Programtid: 2003–2006Programvärd: Lunds universitetProgramchef: Rajni Hatti-Kaul, LundsuniversitetMistrastöd: 34 miljoner kronorWebbplats: www.greenchem.lu.se32 | mistras årsrapport 2004


MASE– Microbial Activity for a SoundEnvironmentmikroorganismer finns naturligtöverallt i vår miljö och för en ständigkamp mot varandra. Vissa har använtsav människan i tusentals år för olikaändamål, som förädling och konserveringav mat. Ett modernare användningsområdeär framställningen avläkemedel, där mikroorganismensnaturliga benägenhet att bekämpaandra mikroorganismer används tillvår fördel. Mikroorganismer kan ävenhjälpa till att lösa en lång rad probleminom växt-, foder- och livsmedelsproduktionen,från svampangrepp pågrödor, djurfoder och mat till rötangrepppå skog och virke.Programmet mase ”Microbial Activityfor a Sound Environment” syftartill att använda samspelet mellan olikaorganismer för att i nära samarbetemed industriintressenter lägga grundentill mikrobiella produkter somgynnar tillväxt och kvalitet hos grödoroch fodermedel. Målet är att minskaspridningen av kemiska bekämpningsmedeloch andra lantbrukskemikalieri naturen. Programmet fårindustristöd med 12,4 miljoner kronoroch är en fortsättning på MistraprogrammetMAaf.Programtid: 2004–2007Programvärd:Mase Laboratorierna ABProgramchef:Christopher Folkeson WelchMistrastöd: 43 miljoner kronorWebbplats: www.maselab.seMARINE PAINT– Båtbottenfärger, åtgärder motpåväxt på båtaröver hela världen letar man efterbra alternativ till dagens giftiga båtbottenfärger.Påväxt på båtbotten ökarenergiförbrukningen eller sänker fartenoch medför stora kostnader för dockningaroch rengöring. Rederierna tvingasvälja mellan två dåliga ting: ökadenergiförbrukning eller giftig färg.Programmet marine paint fokuserarpå havstulpanen som ställer till med förtretför sjöfarten. I nästa fas ser forskargruppenatt samma riktade, biologiskaangreppssätt kan användas mot andrapåväxtorganismer. Intresset för denhär forskningen är stort från färgtillverkareoch rederier. Målet under denförsta programfasen är:• Att utvärdera en substans someffektivt hämmar påväxten.• Att finna en färgformulering så attfartyget bara behöver målas om vartannat,vart tredje eller kanske tilloch med vart femte år.• Att driva arbetet med att registreraprodukten som en antifoulingsubstans,vilket är på god väg.Programtid: 2003–2007Programvärd: Göteborgs universitetProgramchef: Björn DahlbäckMistrastöd: 40 miljoner kronorWebbplats: marinepaint.org.gu.seMISTRAS BRÄNSLECELLS-PROGRAMnya miljöanpassade bränslecellerkan bli avgörande i framtidens energisystem.Mistras bränslecellsprogramska ta fram laboratorieprototyper medkonkurrenskraftiga prestanda, somkan komma att ersätta de fossilabränslen som ligger bakom det ökandeföroreningstrycket från transportsektorn.De nya kraftkällorna måstekunna möta kraven på miljöanpassning,prestanda, kostnadseffektivitet,möjlighet till återanvändning ochsäkerhet.Många kommer i en framtid att kunnadra nytta av programmets arbete,bland annat fordonstillverkare och företagverksamma inom energiomvandling.Svenska företag skulle kunna blileverantörer av avancerade komponenter.Resultaten från programmet kommerockså att bli viktiga instrument förmyndigheter med ansvar för energifrågoroch infrastruktur.Programtid: 1997–2006Programvärd:Kungliga Tekniska högskolan, KTHProgramchef: Göran Johansson, VolvoTechnology, Chalmers TeknikparkMistrastöd: 95 miljoner kronorWebbplats: fuelcell.mvs.chalmers.semistras årsrapport 2004 | 33


PERSEA– Plasmaförstärkta reaktionssystemför miljöändamålförbränning av hushållsavfall ochfossila bränslen genererar stora mängdermiljöstörande ämnen, som kväveoxider,svaveldioxid, dioxiner och kolväten.Behovet av effektiva metoderför att rena rökgaser från stationära förbränningsanläggningaroch fordon ärstort. Inom programmet persea, Plasmaförstärktareaktionssystem för miljöändamål,arbetar forskarna med att skapamiljöanpassade och effektiva metoderför att ta hand om föroreningarutan att andra skadliga ämnen bildas iprocessen. Programmet utvecklar plasmateknikför kostnadseffektiv avgasrening.Avsikten är att presentera en tekniksom gör det möjligt att snabbt renaflera föroreningar samtidigt.Ett av de viktigaste målen i den förstaprogramfasen är att utveckla stabilaplasmakonverteringsceller som kanarbeta i luftblandningar och i molekyläragaser. Med den andra generationensplasmakonverteringsceller, vilkahåller på att utvecklas i första programfasen,är det redan möjligt att uppnåväldigt höga konverteringshastigheterför kväveoxid i modellgasen.Programtid: Testperiod 2000–2002,Fas 1 2003–2006Programvärd: Ångströmslaboratoriet,Uppsala universitetProgramchef: Hana BarankovaMistrastöd: 21 miljoner kronorSTÅLKRETSLOPPETstål är vid sidan om betong detmest använda konstruktionsmaterialeti världen. Programmet stålkretsloppetleder till systemförändrandeinsatser i stålets kretslopp som ökarutbytet av järn och legeringar samt attspårämnen kan bibehållas i stålet. Detövergripande målet är att bidra till attstålet och de legeringsämnen som följermed det, inte försvinner ur kretsloppetsamt att få kretsloppet att fungeraeffektivare.Programmet genererar nya metoderför framställning av stål med minskadresursanvändning samt tar fram nyakonstruktionskoncept som minskarmaterialanvändningen, framförallt förde höghållfasta stålens användning islutapplikationen. Svenska stålverk haren ledande ställning i världen inomområdet höghållfasta stål. Programmetsforskningsresultat kommer attbidra till en fortsatt ledande position.Programtid: 2004–2008Programvärd:Jernkontoret, StockholmProgramchef:Birgitta Lindblad, JernkontoretMistrastöd: 42 miljoner kronorWebbplats:kommer under första halvåret 2005SVARTLUTSFÖRGASNINGsvartlut är en energirik biproduktvid massatillverkning som bestårav kokkemikalier, vatten och ligninsamt andra vedrester. I dag återvinnskemikalier och energi i en så kalladsodapanna som har ganska låg verkningsgrad.Om man i stället förgasarsvartluten under tryck vid hög temperaturfår man både bättre återvinningav kokkemikalierna och mer energi.Om alla sodapannor i Sverige skullebytas ut mot trycksatta förgasare somgenererar el skulle detta ge en ökningav elproduktionen som är lika storsom Umeälvens hela produktion.Ett alternativ till elproduktion är attanvända den renade syntesgasen, somhuvudsakligen består av kolmonoxidoch vätgas, för att tillverka drivmedel.Drivmedelsframställningen görs medbeprövad teknik.Forskningsprogrammet sker i närasamarbete med det svenska företagetChemrec som i ett anknutet projektuppför en försöksanläggning för svartlutsförgasningi Piteå. Forskningsprogrammetär inriktat på att undanröjahinder för en storskalig introduktion avsvartlutsförgasning och att ta framgrundläggande processkunskap som gerhandlingsberedskap inför eventuellaoväntade problem vid drift av förgasare.Programtid: 2004–2006Programvärd: BLG Programmet AB(ägt av Luleå Tekniska universitet,Umeå universitet, Mittuniversitetetoch Chemrec AB. Administreras avEnergitekniskt centrum i Piteå.)Programchef: Rikard Gebart,Energitekniskt centrum PiteåMistrastöd: 21 miljoner kronorWebbplats: www.etcpitea.se/blg34 | mistras årsrapport 2004


pågående forskningsprogramInternationella miljöförhandlingarASTA– Åtgärdsstrategier för gränsöverskridandeluftföroreningarasta – åtgärdsstrategier för gränsöverskridandeluftföroreningar – harsom central uppgift att ta fram vetenskapligtunderlag för nationellt ochinternationellt luftvårdsarbete när detgäller miljöeffekter, kostnads- ochnyttoanalyser och atmosfärssamband.Arbetet är inriktat mot flera områden:försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem,effekter av marknära ozonpå vegetation, samt långväga transportav partiklar.Andra mål är att stärka och säkrasvensk kompetens som kan användasinom det internationella förhandlingsarbetet.Det handlar också om attuppnå bättre förståelse för samspeletmellan vetenskap och politik. Integreradeanalyser görs av åtgärdsstrategierför att stödja förhandlingsprocessen.asta är aktiv i policy-processen; tvåworkshops har anordnas kring utvärderingav europeisk luftvårdspolitk,varav en i Göteborg i oktober 2004.En av programmets många kommunikationsvägarär bland annat att varadelaktig i och anordna en mängdworkshopar.Programtid: 1999–2006.Programvärd:IVL Svenska Miljöinstitutet ABProgramchef: Peringe Grennfelt, IVLMistrastöd: 59 miljoner kronorWebbplats: asta.ivl.seCLIPORE– Strategiskt hanterande av klimatproblematikenen av de allra viktigaste utmaningarnaför samhället i dag är att hanteramänniskans påverkan på klimatet.Sättet på vilket samhällen organiserarsig, stadsplanering och design av transport-och energisystem kommer attpåverkas. Att hantera klimatförändringaroch deras påverkan kräver attalla – individer, företag, miljöorganisationeroch nationer – samarbetar.FNs Klimatkonvention (UNFCCC)tas som en utgångspunkt för forskningensom genomförs inom dettaprogram.För att möta klimatutmaningen ochutveckla nya politiska åtgärder för atthantera den, är det mycket viktigt attförbättra samhällsvetenskapens förståelseför komplexiteten i ekonomiskaoch samhälliga processer som påverkarmöjligheter att mildra och anpassa ossefter klimatförändringar. Mistras ClimatePolicy Research Programmeclipore stödjer forskning som är avstrategisk relevans för hantering av klimatproblematiken.Syftet med programmetär att stödja forskning ochstimulera till dialog som bidrar till attde internationella klimatförhandlingarnagår framåt. Centrala avnämare ärSveriges klimatdelegation och andraeuropeiska beslutsfattare, andra forskareinom ämnesområdet, svensknäringsliv samt miljöorganisationer.Programtid: 2004–2007Programvärd:IVL Svenska Miljöinstitutet ABProgramchef: Deborah Cornland,Cornland International ABMistra-stöd: 53 miljoner kronorWebbplats: www.clipore.seMARE– Kostnadseffektiva åtgärder moteutrofiering av Östersjönkväve och fosfor är förutsättningarför liv i haven. Men blir tillförselnför stor kan ekosystemets karaktärändras (eutrofiering). I dag är det ettav de största miljöproblemen i Östersjön,trots att mycket har gjorts för attstoppa tillförseln av näringsämnena.Inom programmet mare utvecklasett datormodellbaserat beslutsstödsystemsom sammanför olika typer avinformation om effekter av kväve ochfosfor i Östersjön, hur dessa näringsämnensprids i landområdena runt havetoch i havet samt hur mycket det kostaratt minska tillförseln. Beslutssystemettar fram scenarier för att visa de mestkostnadseffektiva åtgärderna för attuppnå en önskad vattenkvalitet i Östersjön.Programmet arbetar i nära samarbetemed Helsingforskonventionen.Programtid: 1999–2006Programvärd: Stockholms universitetProgramchef:Sif Johansson, NaturvårdsverketMistrastöd: 62,5 miljoner kronorWebbplats: www.mare.su.semistras årsrapport 2004 | 35


pågående forskningsprogramFörvaltning ochanvändning avnaturresurserNewS– Ny strategi för riskhantering avkemikalierdet finns mer än 100 000 kemiskaföreningar i vår omvärld – och flerahundra nya substanser tillkommer varjeår. Mellan 20 000 och 70 000 beräknaskomma till användning varje dagpå den europeiska marknaden. Forskningenhar bidragit med mycket nykunskap om hälso- och miljöeffekternaav dessa kemikalier, men riskernakommer aldrig att kartläggas helt omarbetet fortskrider i nuvarande takt.Programmet NewS, Ny strategi förriskhantering av kemikalier, syftar tillatt med vetenskapliga metoder utvecklanytt underlag och nya formerför beslut om riskhantering. En nystrategi bör också innehålla bättreanvändning av ofullständig informationoch effektivare prioriteringar.Programmet är en mötesplats för forskareoch beslutsfattare, och riktar sigframför allt till nationella myndighetersom Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket,och deras motsvarigheter iandra EU-länder. Huvudsyftet är attföreslå och förankra en ny utgångspunktför EUs direktiv om klassificeringoch märkning av kemikalier.Programtid: 1999–2006Programvärd:Kungliga Tekniska högskolan, KTHProgramchef: Sven-Ove Hansson, KTHMistrastöd: 74 miljoner kronorWebbplats:www.infra.kth.se/phil/NewSLUSTRA– Kolbildning i mark och skoghur och i vilken omfattning kanmark och vegetation utnyttjas för attminska växthusgaserna i luften ochdärmed kompensera en del av utsläppen?Det finns i princip två vägar attgå för att komma till rätta med vår tidsstora miljöproblem, det vill säga denklimatförändring som orsakas av växthusgaseri atmosfären – framför alltkoldioxid, men också lustgas ochmetan. Man kan minska utsläppenbland annat genom att producera biomassasom kan ersätta fossila bränslenoch olika typer av byggnadsmaterial,som plast och cement. Och man kanhjälpa naturen att ta hand om växthusgasernagenom att binda in koldioxidi skog, humus och torv, ochgenom att sköta marken så att densläpper ifrån sig minimalt med växthusgaser.Programmet lustra försöker attutvärdera markens roll som sänka förväxthusgaser, och att utveckla strategierför en förändrad markanvändning.Forskningen inom Lustra visar attskogliga torvmarker är av särskilt storbetydelse genom att de utsöndrar storamängder växthusgaser. Programmethar också visat hur kolförråden i Sverigekan övervakas.Programtid: 1999–2006Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef: Mats Olsson, SLUMistrastöd: 59 miljoner kronorWebbplats: www-lustra.slu.seFJÄLLMISTRA– Uthållig utveckling i fjällregionenden svenska fjällvärldens ekosystemär känsliga. Samtidigt ärbefolkningen i fjällsamhällena beroendeav att använda sin natur – till renskötseloch skogsbruk, jakt och fiske,turism, gruvdrift, vattenkraftsutbyggnadoch naturvård. Olika behov ochintressen ställs mot varandra och skaparkonflikter. Det är oklart vem somblir vinnare och förlorare i olika förvaltningslösningar.I programmet FjällMistra, Uthålligutveckling i fjällregionen, arbetar forskarnamed att ta fram underlag somkan bidra till att fjällvärldens resurserutnyttjas på ett hållbart sätt utifrån engemensam grund. Arbetet ska resulterai planeringssystem och kunskaper ochsyftet är att hantera mål- och intressekonflikterså att de negativa miljöeffekternai fjällvärlden begränsas.Programtid: 1998–2006Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef:Tomas Willebrand, SLUMistrastöd: 84 miljoner kronorWebbplats: www-fjallmistra.slu.se36 | mistras årsrapport 2004


HAGMARKS-MISTRA– Skötsel av ängs- och hagmarker– ekonomi och ekologiängar och hagar används somrekreationsområden, de har historiskbetydelse och de spelar en stor roll ikonst, litteratur och musik. Men i taktmed att jordbruken blir färre växerängar och hagar igen, då de inte längreanvänds som fodermarker och därförinte sköts. Den extremt högamångfald av växt- och djurarter somsvenska ängar och hagar rymmer ärdärför hotad.Programmet hagmarks-mistra, skötselav ängs- och hagmarker – ekonomioch ekologi, ska fylla behovet av kunskapom ängs- och hagmarker för attutveckla bra produktions- och företagsmodellerför landskapsskötsel.Området behöver stödjas med vetenskapligaresultat för att hitta optimalalösningar och för att en lämplig ochlönsam skötsel av ängs- och hagmarkerska kunna utvecklas.Programtid: 2001–2008Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef:Urban Emanuelsson, SLUMistrastöd: 47 miljoner kronorWebbplats:www-hagmarksmistra.slu.seHEUREKA– Miljöinriktade beslutsstödsmodellerför skogsbrukethur mycket virke finns i vårt land?Hur mycket kan vi avverka utan attgöra avkall på kravet om ett uthålligtskogsbruk? Hur ska vi hantera skogenså att den biologiska mångfaldenbevaras? Hur ska skogen skötas för attförbli en plats för rekreation?I programmet heureka arbetarforskare för att utveckla verktyg somunderlättar beslut, såväl för statligamyndigheter och länsstyrelser som förstora skogsbolag och enskilda skogsägare.Heureka integrerar kunskapfrån olika ämnesområden till systemför prognoser där mångbruks- ochmiljöaspekter kan hanteras. Heurekautgår från skogens ”nyttor”– virkesproduktion,trädbränsle, rekreation,biologisk mångfald och kollagring.Uppgiften är att samla beräkningsmodelleroch data för att skapa datorbaseradeapplikationer för bredabeslutsunderlag, där hänsyn kan tastill så många faktorer som möjligt.Heureka-systemet är avsett för användareinom stora och små skogsföretagliksom för nationell och regionalanalys. Användare återfinns därmedinom hela skogssektorn.Programtid: 2002–2005Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef: Tomas LämåsMistrastöd: 9 miljoner kronorWebbplats: heureka.slu.seMAT 21– uthållig livsmedelsproduktionlivsmedelsproduktionen sker intepå ett i alla avseenden långsiktigt hållbartsätt inom det svenska jordbruket idag. Jordbruket måste därför bli bättrepå att kombinera höga krav på miljöhänsyn,ekonomi, produktkvalitet ochetiskt godtagbara produktionsmetoder.Programmet mat21, Uthållig livsmedelsproduktion,tar ett helhetsgrepp påhela livsmedelskedjan, från bonde tillkonsument. Resultaten har publiceratsoch förmedlats under programmetshela löptid och kan användas av allaaktörer längs matens väg från jord tillbord – det vill säga när jordbruk, livsmedelsindustrioch myndigheter ska setill att kraven uppfylls i framtiden. Härutöverhar 23 doktorsavhandlingar lagtsfram. Under 2005 kommer resultatendessutom att sammanfattas i ett temanummeri den svenska miljötidskriftenAmbio samt i form av en mer populärtskriven slutrapport på svenska.Programmet är nu i sitt slutskedemen mat 21 kommer delvis att levavidare som en syntesplattform medfortsatt säte på Sveriges lantbruksuniversitet,SLU. Mistra bistår med”stafettväxlingsmedel”under en tre årsperiod.Övriga finansiärer är förutomSLU ett femtontal aktörer i livsmedelskedjan,bland annat Jordbruksverket,Naturvårdsverket, Stiftelsen lantbruksforskningoch Livsmedelsindustrierna(Li). Tematiska synteser kommer attgenomföras i för näringen viktiga framtidsfrågorsom rör hållbar utveckling.Programtid: 1996–2004Programvärd:Sveriges lantbruksuniversitet, SLUProgramchef: Rune Andersson, SLUMistrastöd: 120 miljoner kronorWebbplats: www-mat21.slu.semistras årsrapport 2004 | 37


pågående forskningsprogramMiljön i samhälletSUFOR– Uthålligt skogsbruk i södra Sverigeskogen är en av landets viktigasteresurser, såväl ekonomiskt som när detgäller biologisk mångfald och attraktivarekreationsmiljöer. För att även iframtiden kunna nyttja skogsmarkensalla resurser krävs ett långsiktigt tänkandedär uthållig förvaltning ur allaaspekter är en ledstjärna.Målet för programmet sufor, Uthålligtskogsbruk i södra Sverige, är attta fram kunskap och beslutsunderlagför att kombinera ett ekonomiskt lönsamtskogsbruk med bevarad biodiversitet,bibehållen markstatus och ettmångbruk av skogen. Resultaten kankomma att bli till nytta för såväl denenskilde skogsägaren som för beslutsfattareoch planerare inom skogligamyndigheter, skogsägarföreningar ochskogsbolag.Programtid: 1996–2004Programvärd: Lunds universitetProgramchef: Ola Sallnäs, SLUMistrastöd: 108 miljoner kronorWebbplats: www.sufor.nuVASTRA– Vattenstrategiskaforskningsprogrammettillgång till vatten av god kvalitetär ett grundläggande behov.Många påverkar och nyttjar vattnetför olika ändamål och frågan är hur viskapar möjligheter att vårda dennaviktiga resurs för framtida generationer.Inom programmet vastra harman valt att titta närmare på övergödningen,ett komplext miljöproblemsom berör många olika intressen ochadministrativa nivåer i samhället.Vastras samhällsvetenskapliga forskarepresenterar nu resultat som belyserfrågan om hur en effektiv och legitimvattenförvaltning kan organiseras medkapacitet att hantera övergödningen.Programmets naturvetare har vidareutvecklatett antal modeller sombeskriver flöden och omsättning avkväve och fosfor i avrinningsområden.Modellerna har utrustats med möjlighetatt genomföra enklare kostnadseffektivitetsberäkningaroch kan användasför att ta fram åtgärdsscenarier.Under 2004 genomförde Vastrasforskare i samverkan med intressenteren tvärvetenskaplig fallstudie i Rönneå – Å-dialogerna – där beslutsstödsverktygendemonstrerades och acceptansenför olika alternativ för samverkan,deltagande, styrmedel och handelmed utsläppsrätter undersöktes.LJUDLANDSKAP– För bättre hälsabuller är ett växande miljöproblemsom påverkar vår hälsa. Programmetljudlandskap – för bättrehälsa syftar till att öka kunskapen omhur ljudlandskapen runt omkring osskan förbättras och om hur ljud påverkarmänniskors hälsa och välbefinnande.Forskningsprogrammet lanserarett helt nytt tänkande kring bullerfrågan.I stället för att bara fokusera pådagens trubbiga decibelregler läggerman stor vikt vid en helhetssyn, somockså tar hänsyn till hur vi människoruppfattar olika ljud, och hur vi påverkasav dem.Nu utarbetas verktyg, metoder ochmodeller som ska ge stads- och trafikplanerarestörre möjligheter att förutseoch skapa bra ljudlandskap. Avsiktenär att alla berörda – byggnadsindustrin,bostadsbolag, planmyndigheteroch boende – ska få ett ”ljudlandskapstänkande”när befintlig bebyggelsekompletteras och ny bebyggelseplaneras och uppförs.Programtid: 2000–2007Programvärd:Chalmers Tekniska högskolaProgramchef: Kjell Spång, KS MiltekMistrastöd: 40 miljoner kronorWebbplats: www.soundscape.nuProgramtid: 1995–1997 (uppbyggnadsfas);1998–2005Programvärd: Göteborgs universitetProgramchef: Anna Jöborn, IVLSvenska MiljöinstitutetMistrastöd: 61,5 miljoner krWebbplats: www.vastra.org38 | mistras årsrapport 2004


URBAN WATER– Urbana VA-systemforskningsprogrammet urbanwater avslutas under sommaren2005. Då kommer det att finnas metodik,kraftfulla verktyg och erfarenheterför bedömningar och strategisk planeringav framtida uthålliga VA-system.En förbättring av VA-systemen istäderna innebär ökade möjligheter attnå flera av de femton svenska miljömålen,till exempel giftfri miljö, ingenövergödning och god bebyggd miljö.Urban Waters metoder och verktygkan starkt bidra till detta, inte baragenom att bedöma och föreslå olikautformningar av VA-systemen, utanockså genom att analysera till exempelstädernas flöden av kemikalier, deorganisationer som äger, planerar ochdriver VA-systemen samt de boendesom nyttjar systemen.Framtida användare av UrbanWaters metoder och verktyg är främstVA-förvaltningar, VA-konsulter ochinstitut.Programtid: 1998–2005Programvärd:Chalmers Tekniska högskolaProgramchef: Per-Arne Malmqvist,Chalmers tekniska högskolaMistrastöd: 62 miljoner kronorWebbplats: www.urbanwater.orgmistras årsrapport 2004 | 39


40 | mistras årsrapport 2004


mistras årsrapport 2004 | 41


ÅRSREDOVISNING 2004FörvaltningsberättelseStyrelsen för Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, Mistra,får härmed avge årsredovisning för år 2004, stiftelsens elfteverksamhetsår. Siffrorna inom parentes avser år 2003.ÄNDAMÅLSFÖRVALTNINGÄndamålsbestämningen, paragraf 1, iStiftelsens stadgar har följande lydelse:”Stiftelsen, vars benämning skallvara Stiftelsen för miljöstrategiskforskning, har till ändamål attstödja forskning av strategiskbetydelse för en god livsmiljö.Stiftelsen skall främja utvecklingenav starka forskningsmiljöerav högsta internationella klassmed betydelse för Sveriges framtidakonkurrenskraft. Forskningenskall ha betydelse för lösandetav viktiga miljöproblem och fören miljöanpassad samhällsutveckling.Möjligheterna att uppnåindustriella tillämpningarskall tagas till vara.”STYRELSEUnder verksamhetsåret har följandepersoner varit ledamöter i Mistrasstyrelse:Anneli Hulthén, ordförandeÅke BergmanCharlotte BrogrenMikael DambergGöran EnanderSigbrit FrankeLars-Erik LiljelundSverker SörlinJohan TrouvéLena TorellMargareta WesterMistras styrelse har under år 2004 haftfyra sammanträden.MISTRAS VERKSAMHET UNDER ÅR 2004Mistra har betalat ut 200 (275) Mkri forskningsmedel.– Mistras styrelse har lagt fast en nystrategi ”Mistra mot år 2020”.– Mistra har lyst ut två forskningsprogramoch en fjärde omgång idéstöd.– Akademierna har stadgeenligt utvärderatMistras verksamhet.MISTRA-PROGRAMMistra har till och med utgången av år2004 fattat beslut om stöd till totalt 31(29) större forskningsprogram, varav 2under 2004.Under året har Mistra beviljat högst42,0 Mkr till förslaget ”Towards aClosed Eco-Cycle” för fyra år, underförutsättning att stålindustrin svararför en andel i finansieringen. Vidarehar Mistra beviljat högst 20,9 Mkr till”Svartlutsförgasning vid hög temperatur”för tre år under förutsättning attEnergimyndigheten ytterligare bidrarmed minst 18,0 Mkr och företagetChemrec med minst 6,0 Mkr.Mistra har beslutat att finansiera engenomförandeplan för ”Urban WaterImplementation” med högst 2,5 Mkrunder en treårsperiod samt en ”Syntesplattformför livsmedelskedjan”med 5,0 Mkr.Under året har fem forskningsprogramslutfinansierats. Dessa är Mat 21– uthållig livsmedelsproduktion, Vattenstrategiskaforskningsprogrammet– VASTRA, Åtgärder mot miljöproblemfrån gruvavfall – MiMi. Uthålligtskogsbruk i södra Sverige –SUFOR samt Ångström SolenergicentrumÅSC. Förlängning av programtidernamed avslutande aktiviteterunder 2005 förekommer.Mistra har under året lyst ut två forskningsområdenför ansökningar –”Sustainable Investment – towards anew role for Institutional Investors”och ”Sustainable mobility”. Inom dessaområden har totalt sju ansökningarbeviljats planeringsanslag för att utformafullständiga ansökningar.IDÉSTÖDMistra har hittills beviljat totalt 11 (7)idéstöd sedan detta introducerades år2002. År 2004 beviljades fyra idéstödsom sträcker sig över fyra år på sammanlagt21,94 MkrMistra erbjöd 2004 för fjärde åretmöjligheten att söka idéstöd. Idéstödetska ge forskare möjligheter att prövanya koncept och idéer för att lösamiljöproblem. Det ska främja originalitetoch gynna utveckling av tvärvetenskapligtoch internationellt samarbete.Förslag från alla forskningsområdenär välkomna, inte minst förslagfrån samhällsvetenskap och humaniora.Stöd kan utgå med högst 2 Mkr perår i fyra år där hälften ska gå till forskaresom disputerat inom de senastesex åren och verkar vid ämnesmässigtåtskilda institutioner. Mistra fick 70preliminära ansökningar och 12 fickmöjlighet att skriva en fullständigansökan. Beslut fattas 2005.ÖVRIGT STÖDUtöver stöd till forskning har Mistraunder 2004 givit stöd främst genomplaneringsanslag till sökande för attutveckla fullständiga programförslag.Andra exempel på stöd är bidrag till enkunskapssyntes inom vattenområdet,bidrag till en seminarieserie i Bryssel,”Views on research”, samt anordnandeav en workshop, ”Trade and Environment”,som ett led i att generera nyaforskningsidéer.42 | mistras årsrapport 2004


KapitalförvaltningMistras stadgar innehåller två paragrafersom berör förvaltningen av stiftelsenskapital:”Styrelsen ansvarar för att stiftelsensförmögenhet förvaltas på betryggandesätt så att riskerna begränsasoch möjligheterna till god avkastningtillvaratas.””Stiftelsens verksamhet får på siktmedföra att stiftelsens förmögenhetförbrukas.”Mistra har en kommitté för kapitalförvaltning.Ledamöter i kommitténvar första halvåret 2004 de externaexperterna Åke Altéus (ordförande),Bertil Näslund och Märtha Josefssonsamt från Mistras styrelse Johan Trouvé,Sverker Sörlin och Margareta Wester.I juni utsåg Mistra ledamöter fören ny tvåårsperiod. Styrelsens deltagandei kommittén minskades från tretill en person. Från 2004-07-01 harkommittén bestått av de externa experternaMärtha Josefsson (ordförande),Peter Norman och Erik Sjöberg samtGöran Enander från styrelsen.Mistras kapital var vid starten år1994 2 500 Mkr. Marknadsvärdet vidutgången av 2004 var 3 220 (3 228)Mkr. Totalt har 1 839 Mkr betalats uttill forskning, varav 200 Mkr under2004.Avkastningen på Mistras kapital var6,5% för hela portföljen. Avkastningenpå aktieportföljen var 7,8% vilketvar 3 procentenheter bättre än jämförelseindexMSCI AC Free Index. Avkastningenberäknas genom att mätaförändringen i portföljens marknadsvärdeefter förvaltningsarvoden ochtransaktionskostnader samt justeratför insatt och uttaget kapital.Mistra ska tillämpa aktieurval medpositiva kriterier beträffande miljöoch etik enligt styrelsens strategi ochtidigare styrelsebeslut. Under 2004har tre offentliga upphandlingar medpositiva miljö- och etikförteckengenomförts, varav en EU-upphandling.Upphandlingarna har resulterat isex nya förvaltningsmandat, två försvenska räntebärande papper på sammanlagt1 100 Mkr, två mandat påsvenska aktier på totalt 200 Mkr samttvå på europeiska aktier på sammanlagt400 Mkr.Sedan december 2003 tillämparMistra ett uteslutningsfilter påHotchkis and Wileys mandat att förvalta”large cap value”-företag i USA.Utgångspunkten för uteslutning ärGlobal Ethical Standard – GES, medFN-konventioner, miljökonventioneroch internationella arbetsrättighetersom bas. En lista med företag sominte får ingå i portföljen levereras varsjätte månad.Med de nya mandaten förvaltasnära 60% av aktierna med miljö- ochetikkriterier samt den svenska ränteportföljen.Vid årsskiftet var andelen svenskaräntebärande placeringar inklusivelikvida medel 34,5% (33,8%).Organisation och personalFramtidsutsikterMistra har sju fast anställda. Under2004 har Mistra haft två projektanställda;båda anställningarna har upphörtunder 2004.Mistra anlitar vetenskapliga experter,främst utländska, för bedömningav förslag till forskningsprogram samtför utvärdering av pågående forskningsprograminför fortsatt finansiering.Även för att bedöma forskningsprogrammensrelevans och nytta anlitarMistra externa experter.Mistra använder konsulter och externkompetens för specialområdensom IT, juridik, ekonomi m m. Mistraanlitar SEB Enskilda Banken, Stiftelser& Företag för redovisning. För värdepappersadministrationoch månadsuppföljningav kapitalförvaltningenhar sedan 1 januari 2004 WahlstedtSageryd anlitats.Mistras avsikt är att långsiktigt betalaut 200 Mkr årligen i forskningsbidrag(realt i 2003 års penningvärde). Medett kapital på 3,2 miljarder kronor ärutbetalningsnivån så hög att det ärstor sannolikhet att Mistras kapitaldärvid kommer att förbrukas. Mistraförväntas kunna verka till omkring år2020.mistras årsrapport 2004 | 43


ResultaträkningRESULTATRÄKNING 2004 2003(kr)(kr)Stiftelsens intäkterAktieutdelningar 26 131 319 26 304 742Räntor, obligationer 69 581 760 69 982 637Räntor, kortfristiga placeringar 149 884 1 104 742Räntor, bank 1 614 362 2 496 403Räntor, övriga 12 956 5 941Övriga intäkter 8 059 16 50397 498 340 99 910 968Stiftelsens kostnaderFörvaltningskostnader -9 388 380 -11 489 268Externa kostnader, övrigt Not 1 -12 599 486 -9 642 416Personalkostnader Not 2 -9 387 148 -9 801 597Avskrivningar Not 3 -185 986 -258 874-31 561 000 -31 192 155Förvaltningsresultat 65 937 340 68 718 813Realisationsvinster 874 910 849 81 978 739Realisationsförluster -830 456 974 -186 980 787Återförda nedskrivningar - 226 200 00044 453 875 121 197 952Årets resultat 110 391 215 189 916 76544 | mistras årsrapport 2004


BalansräkningTILLGÅNGAR 2004 2003Anläggningstillgångar (kr) (kr)Materiella anläggningstillgångarInventarier Not 3 111 045 205 134111 045 205 134Finansiella anläggningstillgångarLångfristiga värdepappersinnehav Not 4 2 594 914 110 3 122 638 1342 594 914 110 3 122 638 134Summa anläggningstillgångar 2 595 025 155 3 122 843 268OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarÖvriga fordringar Not 5 2 257 318 2 201 253Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 6 15 241 891 7 565 76917 499 209 9 767 022Kortfristiga placeringar 54 444 555 –Kassa och bank 410 345 335 36 064 820Summa omsättningstillgångar 482 289 099 45 831 842Summa Tillgångar 3 077 314 254 3 168 675 110EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital Not 8Bundet eget kapital 2 500 000 000 2 500 000 000Fritt eget kapital 162 338 627 143 442 091Summa eget kapital 2 662 338 627 2 643 442 091Kortfristiga skulderBeviljade, ej utbetalda anslag 409 256 975 521 001 636Övriga skulder 3 158 447 2 141 814Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 7 1 386 897 2 089 569Leverantörsskulder 1 173 309 –Summa kortfristiga skulder 414 975 628 525 233 019SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 077 314 254 3 168 675 110Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser – Valutatermin 50 000 000 Ingamistras årsrapport 2004 | 45


Redovisnings- och värderingsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens allmänna råd. I de fall allmänt råd saknaseller då avvikelse skett gentemot allmänt råd beskrivs tillämpaderedovisnings- och värderingsprinciper nedan.VÄRDERINGSPRINCIPERTillgångar och skulder har värderatstill anskaffningsvärde om inget annatanges nedan.Kortfristiga placeringar värderasenligt lägsta värdets princip. Upplupenränta på placeringarna redovisas somupplupen intäkt i balansräkningen.Långfristiga värdepappersinnehavvärderas kollektivt till det lägsta avanskaffningsvärde och verkligt värdedå syftet med placeringarna är attuppnå riskspridning.Värdepapper marknadsvärderas tillslutkurs.Värdet av fordringar och skulder iutländsk valuta har framräknats medden på bokslutsdagen noterade köpkursenför respektive valuta.AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR ANLÄGG-NINGSTILLGÅNGARAvskrivningar enligt plan baseras påursprungliga anskaffningsvärden ochberäknad ekonomisk livslängd. Nedskrivningsker vid bestående värdenedgång.För inventarier är avskrivningstidenberäknad till tre år.FORDRINGARFordringar upptas till det belopp somefter individuell prövning beräknas blibetalt.ANSLAGBeviljade anslag redovisas direkt motfritt eget kapital (disponibla medel).Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.FÖRMÖGENHETStiftelsens förmögenhet definierassom värdepapper upptagna till marknadsvärdeoch övriga tillgångar upptagnatill bokfört värde minskat medskulder.INTÄKTSREDOVISNINGVid köp och försäljning av värdepappertillämpas affärsdagsredovisning.Över- och underkurser på obligationeri förhållande till nominellt värdehar periodiserats jämnt över kvarvarandelöptid. Upplupen ränta på placeringarredovisas som upplupen intäkti balansräkningen.NoterNOT 1 EXTERNA KOSTNADER, ÖVRIGT2004 2003(kr)(kr)Konsultkostnader 5 756 906 3 222 111Resor och traktamenten 598 568 744 903Övriga personalkostnader 365 061 118 454Redovisningsarvoden 305 000 816 300Revisionsarvoden 248 750 161 000Akademiernas granskning 612 500 -Lokalkostnader 1 694 656 1 385 178Kontorskostnader 756 377 760 794Övriga externa kostnader 2 261 668 2 433 67612 599 486 9 642 416NOT 2 PERSONALKOSTNADERLön och arvoden till vd och styrelse 1 670 002 1 586 614Löner och andra ersättningar, övriga 3 933 196 4 620 023Sociala avgifter 1 678 007 1 884 632Pensionsavgifter 1 626 832 1 405 592Övriga personalkostnader 479 112 304 7369 387 149 9 801 597Arvodena till styrelseledamöter var442 125 (434 250) kronor och tillMistras kommitté för kapitalförvaltning229 513 (160 000) kronor.Lön till verkställande direktören harutgått med 998 364 (969 600) kronor.Verkställande direktören kan sägasupp med omedelbar verkan och hardå rätt till avgångsvederlag motsvarandeaktuell månadslön under tolvmånader. Från den månatliga utbetalningenav avgångsvederlaget skaavdrag göras motsvarande denmånadslön vd erhåller från annanarbetsgivare. Verkställande direktörenspension följer avtalet PA91F ochinnehåller inga extra förmåner.Kostnaden för verkställande direktörenspension har uppgått till 696 229(664 798) kronor.Antal anställda 7 st 9 stVarav män 2 st 3 st46 | mistras årsrapport 2004


Noter2004 2003(kr)(kr)NOT 3 INVENTARIERIngående anskaffningsvärde 3 693 701 3 544 363Nyanskaffningar 91 897 149 338Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 3 785 598 3 693 701Ingående avskrivningar -3 488 567 -3 229 693Årets avskrivningar -185 986 -258 874Utgående ackumulerade avskrivningar -3 674 553 -3 488 567Utgående bokfört värde 111 045 205 134NOT 4 LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAVIngående anskaffningsvärde 3 122 638 134 3 314 753 519Investering 3 570 205 265 1 376 660 807Försäljning -4 107 970 131 -1 574 710 659Periodisering av över-/underkurs 10 040 842 5 934 467Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2 594 914 110 3 122 638 134Ingående nedskrivningar - -226 200 000Återförda nedskrivningar - 226 200 000Årets nedskrivningar - -Utgående ackumulerade nedskrivningar - -Utgående bokfört värde 2 594 914 110 3 122 638 134Aktier, svenskaBokfört värde 115 287 252 43 207 353Marknadsvärde 115 837 973 43 378 625Aktier, utländskaBokfört värde 423 635 266 1 029 086 153Marknadsvärde 461 522 604 1 084 144 910Fondandelar aktier, utländskaBokfört värde 1 153 512 441 838 881 840Marknadsvärde 1 224 435 818 836 344 399Obligationer, svenskaBokfört värde 901 546 798 1 030 391 386Marknadsvärde 951 460 848 1 098 502 750Obligationer, utländskaBokfört värde - 181 071 401Marknadsvärde - 174 010 995Summa marknadsvärde 2 753 257 243 3 236 381 679mistras årsrapport 2004 | 47


Noter2004 2003(kr)(kr)Not 5 Övriga fordringarSkattefordran avseende löneskatt 15 510 59 293Upplupen restitution, kupongskatt 1 213 571 885 307Likvid, försäljning värdepapper - 87 539Överskottsmedel Skandia 595 376 737 012Övriga fordringar 432 861 432 1022 257 318 2 201 253Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterObligationsräntor, svenska 15 080 164 3 833 333Obligationsräntor, utländska - 3 409 185Förskottsbetalda fakturor 161 727 323 25115 241 891 7 565 769Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterUpplupna förvaltningsarvoden 1 014 658 1 567 988Övriga poster 372 239 521 5811 386 897 2 089 569Not 8 Eget KapitalUrsprungligt stiftelsekapital 2 500 000 000 2 500 000 000Förändring tidigare år 143 442 091 430 591 326Ingående balans 2 643 442 091 2 930 591 326Årets anslag -94 952 483 -477 066 000Återförda anslag 3 457 804 -Årets resultat 110 391 215 189 916 765Utgående balans 2 662 338 627 2 643 442 091Stockholm 2005-04-04Anneli Hulthén, styrelseordförandeÅke BergmanCharlotte BrogrenMikael DambergGöran EnanderSigbrit FrankeLars-Erik LiljelundSverker SörlinJohan TrouvéLena TorellMargareta WesterVår revisionsberättelse har avgivits 2005-04-18Bernhard Öhrn Camilla Wirth Henrik SöderhielmAuktoriserad revisor Revisor Auktoriserad revisorUtsedd av Riksrevisionen48 | mistras årsrapport 2004


StyrelseÅke Bergman,professorStockholmsuniversitetCharlotte Brogren,forskningsdirektörABB AB CorporateResearchMikaelDamberg,riksdagsmanGöran Enander,generaldirektörSkogsstyrelsenSigbrit Franke,universitetskanslerHögskoleverketAnneli Hulthén,styrelseordförande,kommunalrådGöteborgLars-ErikLiljelund,generaldirektörNaturvårdsverketSverker Sörlin,professor UmeåuniversitetLena Torell,vd IVAJohan Trouvé,distriktschefSchenker AGMargareta Wester,föreståndare,Kompetenscentrumiproduktrelateradmiljöanalys.mistras årsrapport 2004 | 49


KansliBritt-Marie Bertilssonprogramansvarig,tel: 08 791 10 21brittmarie.bertilsson@mistra.orgAnna-Karin Engvallkommunikationsansvarig,tel: 08 791 10 27annakarin.engvall@mistra.orgHelena Lundinvd-sekreterare och kanslietssamordnare, tel: 08 791 10 23helena.lundin@mistra.orgMåns Lönnroth vd,tel: 08 791 10 24,mans.lonnroth@mistra.orgOlof Olssonprogramansvarig,tel: 08 791 10 22olof.olsson@mistra.orgEva Thörnelöf kanslichef,tel: 08 791 10 26,eva.thornelof@mistra.orgMarie Uhrwingprogramansvarig,tel: 08 791 10 25marie.urhwing@mistra.orgÅrsrapport 2004Utgiven av Mistra – Stiftelsenför miljöstrategisk forskningGamla Brogatan 36–38111 20 StockholmProduktion: Capito ABTexter: Birgitta Jakobsson,Nina Enström, Mette HultgrenForm: Mårten PienFoto: T.M Busch-Christensen,Bengt Götesson, Anders Esselin,Lars Olof Höglund, Olof Olsson,Tommy Schönfeldt, VolvoLastvagnar, Per Westergård,IISD/ENB-Leila Mead, PressensBild, Uwe ZimmermannTryckt på miljövänligt papper av:Ljungbergs Tryckeri50 | mistras årsrapport 2004


Forskning med praktisk nyttaStiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stöder forskning av strategiskbetydelse för en god livsmiljö och hållbar utveckling.Mistra investerar i forskargrupper som i samverkan med användare bidrartill att lösa viktiga miljöproblem.Mistras program följer inte disciplingränser, och forskningsresultaten skakomma till praktisk användning inom företag, förvaltningar och frivilligorganisationer.Under 2004 finansierade Mistra ett tjugotal stora program, som vart och ettpågår mellan sex och åtta år – alla med målsättningen att bygga broar, bådemellan olika discipliner och mellan forskning och avnämare.Strategin är att kapitalet ska göra nytta tre gånger – genom starka forskarmiljöersom skapar användarvärde, genom egen kapitalförvaltning för hållbarutveckling och genom aktiv kommunikation för att göra resultaten kända.För mer information, besök vår webbplats: www.mistra.orgSTIFTELSEN FÖR MILJÖSTRATEGISK FORSKNINGGAMLA BROGATAN 36–38 • 111 20 STOCKHOLMTELEFON 08 79110 20 • FAX 08 791 10 29mail@mistra.org • www.mistra.org

More magazines by this user
Similar magazines