Lördag - Kumla kommun

Ett bra namn!Ingen har kunnat undgå aUmärka, au det första numret avdenna lilla informationSlidskrifthar fått namnet "KUMLAN",Mcn det är bara ett arbetsnamn.Kommer det fram ett bättreförslag så byter vi!Kumla siads invånare inbjudeshärmed till en pristävlan om vadden här tidskriften skall heta.Priser skall det också bli, rör debästa förslagen. Skulle mångakomma med samma goda förslag,som vinner redaktionensgillande, måste vi dra lolt omvem som skall få första pris.Fyll bara i kupongen här ncdanoch sänd in den till Kumlastads kansli. Fack 17. 69200Kumla, senast den 28 februari1969, så har Ni chansen. Vill Niinte klippa sönder tidningen gårdel bra med vanligt brevpapper.I nästa nummer kommer resultatetav tävlingen.__Klipp här_Till Kumla siads kans!iFack 1769200 KUMLASom namn plI informationstidskriftenföresMr iag:Motivering:NHm:\:KumlahallenSIMHALL, basluMåndag, tisdag, torsdag07.00--08.30 Allmänhel "Morgonbadare"08.15-15.45 Sl;olan13.00-19.00 AllmänhetOnsdag, jrt'dag07.00-0H.30 Al1manhct "Morgonbadare"08.15-15.45 Sl;olan13.00-20.00 AllmänhNLördag09.00-15.00 AllmänhetSöndag09.00-12.00 Allmänhet. fam.badSPORTHALLMåndag-jrl'dag07.00--09.00 Tennis. badminton09.10-15.45 Skolan15.45-17.00 Tennis. badmintonMJndag, awag17.00-21.00 Lagsponer, tennis, badmintonTisdag, lOrsdag. jrl'dag11.00-22.00 Lagsponer, tennis, badmintonLördag08.30-16.30 Tennis. badrr.inton, suierSöndag09.00-14.00 Tennis, badminton. serierl:KLASS BASTU (lurk)Herrar:Mllndag, tisdagOnsdag. fredagLördagSöndagDamer:TorsdagCAFETERIAMandag-fredagLördag13.00-19.0013.00-20.0009.00-15.0009.00-12.0013.00-19.0010.00-21.0009.00-16.00BOWLINGHALLENMåndag-fredag 10.00-22.00Lördag 10.00-17.00Söndag 13.00-20.00InformationAv koml1lllllolr!ldet Ho/ger Hu/tmollInformation är ett numera ofta använtord, som inger en känsla av intresseoch förväntan. Information är ocksånödvändigt.inom näringslivet har företagarenbehov av att informera sina kunderom de varor han tillverkar och hanbehöver själv bli informerad om dentekniska utvecklingen. om priser ochmaterial samt inte minst hur hansprodukter tas emot bland allmänheten.I den kommunala verksamheten ärinformation en nödvändig förutsättningi det demokratiska beslutsfattandet.Om behovet och nödvändighetenav information - ocb ömsesidig sådan- är väl alla ense. Problemet liggerhuvudsakligen i att finna lämpligakanaler. Den mest vanliga är väl densom går genom de politiska partierna.i de mer eller mindre regelbundna,men ständigt återkommande överläggningarnaom kommunalpolitiska fn\­gor. Denna informationskanal är urdemokratisk synpunkt av stort värdedärigenom att den enskilde medlem·men genom siu parti har möjlighet attpåverka beslutsprocessen utan auvara direkt engagerad i det beslutandeorganet.En annan väg för information ärpressen, vars stora värde ligger i auden når ut till så många, även utanförden egna kommunen. Ett glädjandetecken är det slora intresse dagstidningarnavisar för kommunala frågor.Tyvärr blir väl intresset lite dagsländebetonat;man är ju ofta mera ute efternyheten än för att informera. Annatär väl inte heller au begära; dagstidningarnaär ju nybetsorgan och dekommunala frågorna riskerar lätt attdrunkna i den nod av nyheter somdagligcn strömmar ut över tidningarnasnyhetssidor, om de inte har n3gotegentligt nyhetsvärde.På senare tid har bMe städer ochlandsting börjat an genom annonserinformera om sin verksamhet. Informationenblir till sin utformning visserligenmycket schematisk och starktkoncentrerad. men man kan å andrasidan åstadkomma en överskådlighet,som är värdefull. En annan väg, somvi med denna skrift vill försöka osspå, är att ge ut ett eget informationsblad.Det kan av ekonomiska skälhelt naturligt icke få en så attraktivutformning som informationsblad i destörre städerna erhållit. Vi hoppas attdct ändock skall mottagas med intresseoch aU dess uppgift som informationskanalskall fungera tillfredsställande.En inventering av de kommunala organensbehov av att f ut informationutvisar att denna är ganska omfattande.varför de beräknade 3-4numren om året säkerligen kommeratt kunna fyllas. Kanske kommer detockså aU bli utrymme för en frågespalt,där allmänheten får tillfälle attställa frågor. Seriösa debattinlägg behöverväl heller inte helt uteslutasävcn om de av utrymmesskäl icke fårbli allt för många och långa. Särskilt2 3

Hur skall nu dessa investeringar finansieras?Enligt samma fullmäktigebeslutskall finansieringen ske genom20244002211000400000allav sl:.allemedel tages i IlnsprAk ..lån upptages med .av fondmedel disponeras .anslutningsavgifter m. m. beräknasinflyta med 251 000avsl:.rivningsmedel fristalles med 2069 1006955500De investeringar som förvaltningarnaförordat mcn som inte tagits medi 1969 års budget ärnyb)'ggnad av förrAd .nyanläggning av gator och vägargatubclysningsanläggningar ....nyanläggning av vatten o. avlopptransformatorer och ledningar till1 500 00020200021000400000e1verket . . 145000anläggningar för sport. bad ochfriluftsliv 573 000inventarier (brandmateriel, laslmaskinm. m.) 100 000fastighetsreparalion (f. d. varmbadhusel)100 ()()()J 041 000Au dessa intc tagits med i budgetenbchöver inte bero p!l att de har mindrcaktualitet eller är onödiga. Det ärstadsfullmäktiges sak att avgöra om deskall förverkligas, deras placcring i tidenoch sättet för finansieringen avdem.Till beloppet, 3041000 kronor,kommer kostnader för andra objektsom förvaltningarna begärt att få ut4föra under den närmaste 4-årspcriodenoch som eftcr omräkning medhänsyn till väntad kostnadsstegringunder periodcn uppgår till sammanlagtcirka 20000000 kronor. Manhar således att finansiera nyanläggningaroch nyanskaffningar för cirka23000000 kronor undcr dessa 4 år.Att här gå in på en närmare beskrivningav alla dessa objekt skulleinnebära en föregripande av de beredandeoch beslutande myndigheternasställningstaganden. Så myckct kanemellertid sägas, att det ur ekonomisksynpunkt inte blir någon lätt sak attuppfylla dessa önskningar inom dentänkta perioden.På vilket sätt kan dessa nya objektfinansieras? Genom beskattning, upplåningoch andra kapitalinkomster,t ex. anslutningsavgifter, ersättningarför gatubyggnadskostnader, inflytandetomtförsäljningsmedel och statsbidrag.Det torde vara svårt an bortse frånbehovet aven skattehöjning - en förövrigt motbjudande åtgärd. Lånevägenär måhända den för dagen lättasteatt gå in på, men den för med sig betydanderäntekostnader. Trots dettaär den med all sannolikhet ofrånkomligi viss utsträckning.Men den ekonomiska bördan stan4nar inte vid att man betalar nyförvärven.Dessa skall också sättas in i produktionen,vilket ytterligare kommeratt betunga driftbudgeten med risk förskattehöjning om inte motsvarandeprutning av driftsanslagen kan skeeller skatteunderlaget ökar i sammatakt.För övrigt kan nämnas au översik:ten över stadens kostnadsutvecklingoch investeringsmöjligheter under endel år framåt MlIer på au omarbetas.Orsaken härtill är den under liret beslutadeomdisponeringen av tidigareantagen utvecklingsplan på bostadsbyggnadsområdetmed betydande för4ändringar av den ekonomiska planeringensom följd. Aven det osäkra lä4get på arbetsmarknaden kan ge anledningtill försiktigare bedömning av deekonomiska resurserna.••KumlahallenA II byggnadschef Rolf KmllUnder arbetsnamnet "Västra skolan"hade under år 1958 den dåvarandeskolbyggnadskommiucn med skolsrY4relsens ordförande Nils Nyström ispetsen låtit påbörja skissarbetenaför högstadieskolan. Den 16 februari1959 erhöll kommitlen stadsfullmäk 4tiges officiella uppdrag att påbörja utredningen.Eftersom till skolan fordrades engymnastikanläggning bestående avengymnastkisai med månen 16· 32 m.som dessutom skulle vara möjlig attuppdela i två mindre salar om vardera16X 16 m. började tankarna mer ochmer riktas mot lämpligheten av auskapa eu fullständigt idrottshus. Stadensidrottsplatsnämnd hade även dis4kuterat den möjligheten, och det helaresulterade i en förslag från idrottsplatsnämndenden 7 maj 1962 attskolstyrelsen skulle pröva frågan omen sport- och simhall i anslutning tillVästra skolan.Den 2 september 1963 förelåg ettförsta skissförslag till en dylik anlägg4ning, som i princip vann gehör bosskolstyrelsens ledamöter. och byggnadskommittenfick uppdraget att yt4terligare utreda förutsättningarna fören kombinerad sport- och simhallsanläggning.Det fortsatta utredningsarbc4tet resulterade i ett beslut av stadsfullmäktigeden 20 april 1964"att en sport- och simhall i omedelbaranslutning till Västra skolan skulleuppföras i enlighet med vad skolstyrel4sens byggnadskommitte förordat, ochalf uppdraga åt skolstyrelsens bygg+nadskommiUe aU fuUfölja ärendet,varvid i de slutliga ritningarna hänsynskulle tagas till önskemålet om enbassäng för mindre barn."För att tillgodose så många idrottsgrenarsintressen som möjligt etableradesett samarbete mellan kommiUenoch Sveriges riksidrottsförbund genomdirektör Eskil Tiden och Simfrämjandetgenom ingenjör Eskil Lundahl,och programmet för nyu varmbadhusmed simhallar i kombination medidrottshallar upprättades.Den 20 april 1965 l...-unde underteck 4nad såsom byggnadskommiuens sekreterareinför stadsfullmäktige redogöraför fårdiga förslag till utformningav såväl högstadieskola som sporthall,varefter en enhällig fullmäktigeförsamlingbeslöt att låta uppföra anläggningarnai enlighet med presenteradeförslag. 8 100 000 kronor anvisadesför högstadieskolan och7000000 kronor för sport- och simhallen.Den 8 juli 1966 erhölls Arbetsmarknadsverketsigångsättningstillstånd,och den 15 september samma år startadeden första entreprenaden, somutgjorde schaktarbete med Nya AsfaltAB som entreprenör.Den 15 november 1966 startade slide egentliga byggnadsarbetena medAB Huse & Ca., Karlstad, som byggnadsentreprenöroch med förutsätt 4ningarna, att skolan skulle tagas ibruk den I februari 1968 oeh sport-67

-.Ett hörn l.';" den stora ha."en ror inomhussport. Här kan alla bollspc'1. som vanligen spelasmomhU5, aga rum. Har fmns elt stort antal liskädarplatser och _ 50m synes _ välordnadeplatser tör domare och andra funktionärer. Hallen togs i bruk redan vid trettondagshelgenför juniorbrollningar och fungerade till bel!l.tenheLhallen den I januari 1969. Genom eumålmedvetet arbete och samarbetsviljahos alla inblandade har förutsättningarnainfriats och bra resultat ernåtts.Yad mötte allmänheten. när Kumlahallensportar öppnades på nyåret?Sporthallen inrymmer två huvudavdelningar,dels en avdelning för gymnastikoch annan motionsidrott ochdels en avdelning för simsport ochbad.Lnnanför en rymlig och ljus entremed garderob för ytterkläder och entrevlig cafeteria finns den storaidrottshallen med en yta av 21,5 X 42ro eller cirka 900 m~. Hallen har godamöjligheter till omfattande gymnastikundervisninggenom välutrustade enheterav ribbstolar, bommar, linorm. m. Dessutom kan i den stora hal-8len utövas andra förekommande inomhusidrotter,såsom tennis, handboll.basket- och wollybol.!, badminlon ochgivetvis tävlingar i form av brottningetc. 530 åskådare kan från läktaranläggningarnafölja tävlingarna. Läktarenhar 360 sittplatser och 170 st!l·platser. Kring läktaranläggningen ärgrupperade klubbrum och expeditioner,lärarrum och hallföreståndarenskontor.[ denna avdelning ingår även enmindre motionshall med måtten 10 X20 m. Även denna har en för gymnastikutövningväj tillgodosedd utrust·ning och plats finns fÖr olika bollsporter,såsom basket- och wollyboll samtbadminton. Särskild utrustning haranskaffats för att här bereda möjlighetför handikappade att utöva idrott.•Del är rält slora uuymmen i Kumlahallen dil allmänheten inle kommer, men som är .nöd·vändiga alt ba för au allmänheten skall lunna betJänas viI.!. Här en liu "bakom l.ullsser·na" i ett av maskinrummen - den "undre varlden" sJ alt säga - med pumpar o. d. I deundre regionerna finns reningsanläggningar och vännecentralen. som även betjänar högsla·dieskolan.Den lilla haUen har särskilt valts försådan verksamhet med hänsyn till direktanslutning till den mindre sim·bassängen, som särskilt utformatssom en rehabiliteringsbassäng förhandikappade.Mellan stora och lilla hallen är fyraomklädningsrum förlagda, som alla äranslutna till tvagningsrum. I tvag4ningsrummen har installerats fotocellstyrdaserieduschar. T omklädningsrummenfjnns elevskåp för cirka 600elever och dessutom uthyrningsskåpför enskilda.Simhallsdelen inrymmer två simbassänger,dels en 25 meters bassängmed 6 banor, dels en övnings4 och rehabiliteringsbassängmed måtten 6 X12,5 m. Vid den stora bassängensdjupdel (3.85 m) har förlagts tvåhopptorn och en svikt.SimhaUarna har anslutning till solplageoch cafeterians uteservering.Centralt i byggnaden har omklädnings-och basluavdelningarna förlagts.Dambadet har en hyttavdelningmed lio omklädningshyuer och treskåprumsenheter med nittio omklädningsskåp.Herrbadet inrymmer enavdelning med tjugo omklädningshytteroch tre skåpenheter med nittio omklädningsskåp.Vardera avdelningenhar likadana tvagnings- och torkrummed vardera två baslUavde1ningar beståendeav het- och normalbastu. Tillbadavdelningen hör även ett s. k.turkbad med bastu, varmluftsrum,tvagnings· och torkrum. Till "turken"9

I•JIIIIrIi '_.iI_.j®,~.-:c;,_:::_=_;;:==:'" o r,JIIIL---',------------,I---- IIILUtöver vad som (lire"! framgår av texten IIIl denna situationsplan visar den ocksft mycketbra hur man IiinkI sig lrafikc1 till Kumlahallen och Viafundskolan, d. v. s. ingen infart förbilar från ViI!ugallln ulan e,dast friln Viagalan. Cyklande och glIende från Vi!lagalan.:::u::-.J•Il.-•--....._-! • l-~­Gl )' Il~__,,"" _Vio'""""""",,.-.- -- -,....,-• • - • • • T\•IIJ•hör tolv rymliga vilhytter. l denna av~delning har särskilda åtgärder vidta·gits för atl tillgodose de handikappadesbehov vid bastubad. Hit har ävenförlagts en karbadsavdelning.Den i entreplanet förlagda cafeterianhar genom sin placering rätt entrivsam utsikt mot simhallen medkonstnären Bengt BlomquislS marmormosaik"Vågrörelse" i fonden.Sporthallens bottenvåning har inrettsmed utrymmen för bordtennis, skytte,brottning och speciell motionsidrotl.Hit har även förlagts en separat enhetmed bowlinghall ulrustad med sexbanor.En betydande del av byggnadenskällarvåning utgöres av sporthallensmaskinella anläggning med pannrum,apparatrum och reningsanläggning.Vauenreningsanläggningen. somskall försärja simbassängernas sammanlagdavolym om 860 m 3 • har enkapacitet av 2 680 m 3per dygn ocharbetar enligt den s. k. koaguleringsmetoden,dvs. kemisk fållning ochsnabbfiltrering. Metoden är i principdensamma wm nonnalt användes vidberedning av dricksvatten men är modifieradrör badvattenrening. Förutomden kemiska reningen är den storabassängen utrustad med en snabbcir·kulationssystem med kapaciteten6400 m 3 per dygn. Vattenvolymenomsättes i stora bassängen cirka 3gånger per dygn över reningsanläggningoch cirka 8 gänger med snabbcirkulationoch i den mindre bassängencirka 4 gånger per dygn över reningsanläggning.Centrala byggnadskommitten harfungerat som beställare åt staden medkommunalrll.det Holger Hultman somordförande. Som beställarens ombudoch för byggledning och samordningsfrågorhar fungerat stadens byggnadschefRolf Krull. +1011

Barnavårdsnämnden -ett serviceorganA v socialchef Lars-Ebbe Ha/lssonlOm man kunde gära en mätning avallmänhetens inställning till de olikakommunala nämnderna, skulle manförmodligen finna an vissa nämnderuppfanas som serviceorgan medanandra upplevs som "myndigheter".Tyvärr är det väl kanske så att justbarnavårdsnämnden tillhör dc nämndersom upplevs som "myndighet".Barnavårdsnämnden har i likhet medArkilckter: Moxness & BjörklundArk. SAR, Stockholm.Konstruktör: Ingenjör Stig Forsberg.Stockholm.VVS-konsult: Karl G. EklundsIngenjörshyrå, Stockholm.Konsu!l för vaucoreningsanlägg­Dingen: Vancnbyggnadsbyrån AB,Stockholm.El.konsult: Örebro läns elektriskaförening, Örebro.Byggkontrollant: Byggkonsult i ÖrebroAB, Örebro.Byggnadsentreprenör: AB A. Huse& Ca.. Karlstad.VVS-entreprenör: ByggproduklianAB, örebro.El.entreprenör: Kumla ElektriskaByrå, Kumla.Trädgårdsentreprenör: AB SkånskaCcmentgjutcrict. Vägavdelningen.örebro.Arrendlltorcr:Cafctcria: Föreningen Folkets Hus iKumla u.p.a.. Kumla.Bowlinghall: Göran Björk. Kumla.•de andra sociala nämndcrna en historiskbakgrund som ibland kan varaen belastning. I en gången tid har densociala verksamheten kanske inte haftdet bästa rykte och trots att en ny tidbrutit in med nya kvalificerade medarbetare,så hänger en del av de gamlaattityderna kvar. Glädjande nog ärman nu på väg in i en silUation därbarnavårdsnämnderna och dc andrasociala organen kan erbjuda allmänhetenen service via rållarbctare. vilkaför sitt arbete har en gedigen utbildning.Den nya socialarbetaren kommerau präglas av yrkesmedvetenhetocb vara väl förankrad i sin yrkesrollpå samma sätt som andra grupperinom vårdområdena.En av barnavårdsnämndens bristeridag är att vi ej tillräckligt har gålt uttill allmänheten med reklam och upplysningom vilken service vi kan erbjudaoch vilka uppgifter vi har.Barnayårdsnämndens arbel~llppgiftcrEn schematisk och enkel katalogiseringav barnavårdsnämndens uppgifterkan se ut på följande sätt.I. Nämnden skall se till att den hållersig underrättad om barn ochungdoms levnadsförhållandc ikommunen. I samband härmedhar nämnden att rikta särskilduppmärksamhet mot vissa grupperav barn och ungdom.2. Barnavårdsnämnden har vissa allmännauppgifter. Dessa rör både,Bordtennisavdelningen i Kumlahallen är stor och rymlig och möjliggör för mänga par attspela samtidigt. I samhilllets insatser rör barn och ungdom ingår naturligt DOg oclsJ atttillhandahålla goda lokaler för alniviteter av olila slag. Detta ar endast ett exempel. Merafinns an göra och lommer att göras.miljöfrågor och sysselsättnings.frågor för ungdomarna i kommunen.Nämnden har också att stödjaorganisationer som sysslar medungdomsverksamhet I regcl lösesdessa frågor numera på så sän ankommunen tillsätter en fritidsnämndsom får detta på siu program.Så har skcn i Kumla.3. I direkt anslUlning till den förstapunkten kan man också säga attnämnden har till uppgift att lämnaråd och stöd till var och cn somvill utnyHja denna möjlighetHur arbetar barnavårdsnämnden'!Först då något allmänt om barn ochungdomar. Alla barn i vån samhälleutsätts för mängder av påfrestningar.Skolan ställer krav och fritiden ställerkrav. Inte minst den sista punkten utsätterungdomarna för mängder avolika stimuli och påfrestningar. Situationenkompliceras genom alt manunder den snabba tillväxten av tätorteroch bostadsområden inte alltidhunnit med att lösa miljöfrågorna förbarn och ungdomar. Varje förälderupplever väl i våra dagar en oro införallt tal om alkoholmissbruk, thinnersniffning,narkotika och liknandc.Dctta kanske med all rän eftersomdessa avartcr av beteende finns runtomkring oss oeh vi har små möjlighcteratt isolera våra barn från detta.Den så kalladc "insjukningsprocenten"i olika beteenden kan stundom varaganska stor.Alla barn utsätts alltså för krav ochpMrestningar mcn alta barn är inte1213

lika väl rustade att möta dessa. Hurman klarar en plifrestning och ettkrav beror ju alltid på förhållandetmellan individens resurser och stödetfrån miljön å ena sidan, och styrkani kraven och påfrestningar å denandra. När vågskålen inte väger jämtUlan barnet ställs inför en övermäktigsituation så blir ofta resultatet någotav de beteenden som vi tidigare talatom.Just på denna punkt har barna+vårdsnämnden en av sina viktiga uppgifter.Det är här som föräldrar, barnocb ungdomar, skall ställa krav påservice från barnavårdsnämnden. Detär nu som man skall uppleva barnavårdensom en serviceinrättning ocbinte som en myndighet. Att man upplevernämnden som en myndighettrots detta, beror väl pli au när någotinträffat blir det nämnden som tvingasatt taga kontakt med den enskilde individen,Även om den kontakten utvecklarsig till en form av service såhar ändå inledningen till densammabörjat som en åtgärd aven myndighet.Vad gör då nämnden när någon tarkontakt med den. Enklast aU förklaradetta är väl att säga på följande sätt.För att kunna hjälpa sä måste manveta och för att veta sä måste manfråga, Alltså börjar man med au skaffasig en bild av vad problemet gäller,och med utgångspunkt från denna försökerman tillsammans att kommafram lill en utväg ur den uppkomnasituationen. Denna beskrivning ärstarkt förenklad och har därmed sinarisker, men vad som är väsentligt attframhålla är, att barnavårdsnämndenär inget organ som blint arbetar mednågol slags programmerat åtgärdssystemsom utlöses i vissa situationer.Dcn cnskildes problem får bestämmavad som skall göras.14Vad kan då Kumlaborna vänta sig avsin egen barnavårdsnÄmnd?Som tidigare nämnts, hyser kanskemånga föräldrar oro inför sina barnoch därmed frågar de sig vad vi förväntaoss av samhället och framförallt samhället KumJa.Barnavårdsnämnden är idag välmedveten om de problcm som vi stårinför under den närmaste tiden.Nämnden har också börjat att se omsina resurser och även ställt sig fråganvilka nya metoder finns att använda.Det är då angeläget att pl'ipcka attnågra nya patentmctoder [ör att IÖ3ade frågor som uppstått genom narkotikaproblematikeninte finns.Vad man har att göra är, alt se översina nuvarande resurser och förstärkadem. Dessutom måstc man vara öppenför nya okonventionella vårdvägaroch problemlösningar.Den I januari 1969 fär socialbyrl'inytterligare en assistcnttjänst, Dctta päverkarvårt vårdarbetc ocb kommeratt betyda en mycket kraftig kapacitetsökningför barnavårdsnämnden,Individen måste även mötas i sinegen gruppmiljö ocb även på dennapunkt tänker bamavärdsnämnden altfortsätta på den verksamhet som börjadeunder sommaren bland vissaungdomsgrupper,HarnstugorDessa omfattar fritidshem, daghemoch förskolor. Delta är en annan viktigdel av kommunens scrvice avtjänster som barnavårdsnämnden fåttalt förvalta. På denna punkt kommertroligen allmänhctens krav au öka genomden folder som socialstyrelsen jdagarna kommer att publicera till allahushåll. Det är då tillfredsställande attkUlma tala om att en planering av stadenstotala behov av barnstugor i detVart kan man vända sig?I en stad där förvaltningen på grundav lokalmässiga förhlillanden är såspridd som fallet är i Kumla, kan dctstundom vara svårt att veta vart manskall vända sig i olika frågor. Här nedanlämnas en liten "katalog" öve: deolika expeditionerna:STADSHUSETKanslietTjänstgör som sekretariat till stadsfullmäktige,drätselkammaren och dessarbetsutskott, valutskottet val nämnnärmasteär klar och alt konkretalokalobjekt diskuterats. överläggningarmellan drätselkammaren ochbarnavårdsnämnden kommer att ske ifrågan.En artikel i denna fråga vore välofullständig om man ej talade om påvilket sätt man kan få kontakt medbarnavårdsnämnden och till vem manvänder sig. Svaret härpå kan varaenkJast tänkbara: Man behöver baravända sig till stadshusets växel så kanman få kontakt med nämndens assistenter.En annan viktig fråga är: Hur vetjag att mitt problem inte är för enkeltatt ta upp. Svaret är här lika cnkelt:Inget problem, som av den enskildeupplevs som problem, är för enkeltatt tagas på allvar av oss pli socialbyrån.Vi är en servicegrupp som hartill uppgift att stå till Kumlabornasförfogande och vi kommer från årsskiftetatt få ökade möjligheter attinfria de krav som kommer aH ställaspå oss,•den, kontaktorganet med näringslivetoch kommiucn för Kumlabygdens historia.Handlägger frågor enligt afrårstidslagen,redigerar stadens tryck ochsköter uthyrning av officersmässen,DrätselkontoretOmbesörjer alla stadens in- och utbetalningar,bokföring, bokslut, avlöningsärenden,debitering av el-, vatten-och renhällningsavgifter, tjänstgörsom sekretariat för lönenämndenoch budgetberedningen. Handläggerinköpsärenden.Tekniska ,'erkenHandhar byggande, underhåll ochdrift av gator, parker, vatten- ocb avloppsledningarocb -anläggningar, elverk,eldistribution och gatubelysning,renhållningsverket. Handlägger frågorom anslulningsavgifter, bidrag till enskildavägar, stadens förråd och trafiksäkerhetsfrågor.CITYHUSET, Trädgårdsgatan 8SocialbyrånHandlägger alla ärenden om socialhjälp,barnavård, nykterhetsvärd, familjebidrag(för värnpliktigas familjer)och hemhjälpsärenden. Har övcrinseendeöver ålderdomshem, pensionärshem,daghem, lekskolor och terapiverksamhel.Handhar fria resor förbarn och mödrar, familjedaghemsverksamhcten,hemsamariterna, bidragsförskott,barnavårdsmannaskapoch förvaltar ett stort antal donationsfondertill sociala ändamål. Bistår allmänhetcnmed råd och hjälp i allasociala frågor.15

FritidsnämndenHandlägger frågor om bidrag till fritidsgrupperoch till föreningar medungdoms- och idrottsverksamhet. Anordnarledarkurser och förmedlar bi~drag till dylika. Bedriver regelbundenserviceverksamhct åt stadens föreningar.Förvaltar sporthallen. Kumlasjön,Idrotlsparken samt övrigaidrotls- och badplatscr i ytterområdena.Ombcsörje~ trivsclkvällar, tjugondagsdans,midsommarfirande etc.Kontaktorgan för flertalet föreningari staden.TRÄDG RDSGATAN 2Hälsm'irdsnämndenHandlägger frligor om allmän hygien.sanitära olägenhetcr, bostads- och butiksinspektion,arbetarskydd för vissamindre arbct:.platser, skyddskoppympningsärenden,djurskyddsfrågor, Iivsmedelshanteringoch -tillverkningsamt avloppsfrågor för glesbebyggelse.Bistår med råd till allmänheten i frågorrörande allmän hygien o. d.NÄMNDHUSET, Stationsgalan 22FastighetskontoretFörvaltar stadens fastigheter ochhandlägger i samband därmed hyresocharrendeärenden, frågor om reparationerm. m. Handlägger alla ärendenom köp och försäljning av fastighetcr.Förmedlar statliga bostadslån(även s. k. förbäuringsbidrag), fami!­jebostadsbidrag, kommunala bostadsbidrag(till barnfamiljer) etc.B)'ggnadsnämndcnBeviljar byggnadslov till ny-, till- ochombyggnader (även schacktning, rivning,skyltar o. d.). Handlägger allaärenden om stads- och byggnadsplaner,tomtindelningar och tomtmätningar(inom stadsplanelagt område).Service- och kontrollorgan i byggnadsfrågor.BRANDSTATIONENFrågor angående brandsäkerhet. Lämnarråd och anvisningar vid byggnadsarbeten,anordnande av upplag cllerarrangemang med större publiktillströmning,samlingslokaler etc. medavseende på brandskyddsåtgärder.BIBLIOTEKET, Folkets husFria boklån, även speciallitteraturfrån andra bibliotek. Anordnar sagostunderför barn, utställningar, föreläsningarm. m. Lånar ävcn ut konst,grammofonskivor, anskaffar tidskriftsartiklar,tillhandahåller mikrofilm påäldre I..--yrkböckcr från stadens församlingar.Med bokbil erhåller handi·kappade eller boende i glesbygdenbiblioteksscrvice "vid dörren".FÖRSÄKRINGSKASSAN, GÖfg. SUtöver ersättningar vid sjukdom ochyrkesskada, ombesörjer Försäkringskassanpensionsaosökningar och isamband därmed ansökningar omkommunalt bostadstillägg (för folk·pensionärer).PASTORSEXPEDITIONEN(f. n. Torget, sedan vid Kyrkan)Anmälningar om flyttningar (äveninom församlingen), anmälningar omnamn för nyfödda. Lysning för äktenskap.Utfårdar intyg ur kyrkobokföringen(åldersbevis o. d.). Präst träffasalltid under expeditionstid. Handharupplåtelse av Församlingssalen. Kyrkskolanm. fl.För Hardemo församling har Hardcmopastorsexpedition sammanfallandeuppgifter.LOKALA SKATTEMYNDIG·HETEN, V. Storgatan 14, HallsbergHandläggcr alla ärenden beträffandeskattedebitering och skatteuppbörd.Utfärdar debetsedlar (skattscdiar).Handlägger ärenden om mantalsskriv·ning. Utfärdar bevis om taxeringarSportlovsveckan 24-28 februariPreliminärt programStudsmatta:Toooag 272 och fredag 282 klockan14.00-16.00. Malmens gymn.sal.Amatörradio·station:Dagligen 24-28 2 klockan t 1.00-20.00.Bibliold:et.Snösfjärneprov:Dagligen 23 2-2 3. Talludden, Asbro.Sen'eringen öppen.Skidbuss:Tisdag 25 '2 och toooag 27 2 Ir.:lod;an 9.00från Kumla (stalionen) till Asbro, "Bygget"".Slalomlavlingar. Bu!>!> gär förbi Abytorpoch Hardemo.Simning och simhoppning:Dagligen 242-282 mellan klockan 9.00-13.00. Kumlahallen.Ishockey:Dagligen 24'2-28 2 klockan 10.OO-t2.00.Idroltsparken, Kumla.Dagligen 24 12-28 2 klockan 12.00-14.00.Stenerinken, Abytorp.Dagligen 242-28 2 klockan 14.00-16.00,Rinken, HälJabrouet.Bandy:Dagligen 2412-28/2 klockan 12.00-14.00,ldrollsparkcn, Kumla.Dagligen 24/2-28/2 klockan 10.00-12.00,Idrottsplatsen. Sannahed.Ungdomsträffar:Tisdag 25 2 klockan 19.00, Johanneskyr·hos ongdomsgänt.Fredag 282 llockan 19.00, Missionshusel,SannahaJ.Bo\\ling:Dagligen llockan 10.00--12.00, Kumlahallen.1;50 kr serie.Brottning:Dagligen 242-282 klockan 13.00-15.00.Komlahallen.Skridskoåkning:Dagligen 242-28'2 klockan 9.00-12.00,Idroltsparken, Kumla. Hastighetsåkning påskridskor.Långfilmer:Tisdag 25 2 och torsdag 27'2 klockan16.00, Folkets hos. Ungdomsfilmer.Se annons!Snötrail:To~dag 2712 klockan 10.00-16.00. Mopedkörningi snöbana med kontrollsIationer.Orsta kulle. På k.vällen ungdomsträffllockan 18.00.Bordtennis:Dagligen 24-28/2 klockan 14.00-17.00,Kumlahal1en.Dagligen 24-28/2 k.lockan 16.00-18.00,TalHingens skola, Hällabrottet.D:lgligen 24-28/2 klockan 14.00-16.00,I~olkets hus, Abytorp.1617

Dagligen 24-2812 klockan 14.00-16.00,8läbandslokalen, Folketorp.Dagligen 24-2S/2 klockan 13.00-15.00,Bordtcnnislokalen, HÖnila.Dagligen 24-28f2 klockan 13.00-15.00,OCficenimässen, Sannllhed.Isgala:Onsdag 26'2 klockan IS.OO.Kumla. Pris 50 öre.EUjusspårel i Viaskogen:Dagligen klockan 10.00-23.00.Pop-gala:Onsdag 26/2 klockanIdrottsparken,19.00, Folkets hus.Diskotek:Måndag 24'2 klockan 15.00-19.00, Kvartersgården.Köpmangatan 58.Kasperteater:Tisdag 25 2 och lorsdllg 2712 klockan10.00, Follets Hus. Bibliotekel. För barni åldern 6-9 lir.Skridskoåkning:Dagligen. Allmän åkning för ungdom.Sannahed, HnrdenlO, Abytorp, Kum!a,Hällabrotlel.Kvartcl'5gårdcn Köpmangalan 58:Dagligen 24-28f2 med olika aktivileterför ungdom. BI. a. bordlennis, film, hobbyverksamhet.Basketboll:Dagligen klocklln 15.00-17.00, KlImIahalten.Turnering för pojk:tr och flickor.Är vi så bra som vi tror?Slalen. T'afik.akorhea.erlt'ek"",me~defafSnart har vi kört högertrafik i euocb eU bah·t år. Det lår bra tyckervi. Nästan som Yi aldrig hade gjortannat. Men är vi verkligen så brasom vi tror?Har Du gjort fyrpunktskontrollen?Till exempel:Har du gjortI Kontroll av Ijusinslällnhg ochbyte av lampor2 Kontroll och byte av vindrute·torkarblad3 Montering av ulvändiga backspeglar4 Kontroll av däckutrustning ochorsaker till ojämn däd:fönlitnlDgHar Du tänkt på all olycksfrekven·sen minskade närmaste tiden eflerbögertrafikreformen?Det var bra det!Har Du tänkt pil all olycksfrekven·sen har ökat oroväckande för tidendärefter?Del var inte bra!Kan det bero pd att cn hel massamänniskor blivit för säkra pil sIgsjälva i lrafiken?Hur är det med Dig själ ...?Tänk efter!BiblioteketHUVUDBIBLIOTEKETFolkets hus, Skolvägen 12, vard. 11-20.lönt 11-17, sönd. 16-20. (Slängt helg·dagar ocb helgdagsafInar)FlUALEN IHALLABROlTETmånd, onsd, fred 18-20, 10rsd. lörd10-12SANNAHEDmånd, tarsd 18-20, lisd, fred 1~12ABYTORPmånd. tisd, tarsd 18-20, fred 1~12S(JgostundtT hållasi huvudbiblioleket fredagar 10.30Hällabrotlet torsdagar 9.30Sannahed tisdagar 9.30Abytorp fredagar 9.30Lekskolan, v. R05Cnstems väg onsdagar16.30lJokbwsl'n kÖTVarannan mlndagseftermiddag (20 I, 32osv.) Rösavi. Järsjö, ByrstaVarannan måndagseftermiddag (27 I, 102osv.) OrmesIa, Älberg, Talle, Br;indåsenVarannan tisdagseftermiddag (21 I. 42osv.) Skyberga, Mossby, öja, Eneby. Norrby.YretaVarannan tisdagseftermiddag (29/1, II 2osv.) Brändåsen, Granhammar, Berga, Sky·berga, Korsbacken, KarstorpVarannan torsdagsförmiddag (23/1, 52osv.) Ekeby, Hörsta, VallerstaVarannan fredagseftermiddag (24fl, 72osv) Hjortsberga. VestaVarannan fredagseftermiddag (3111. 14/2os ....) Säbylund, Folkelorp, BräDstaBussen stannar endast pil beg:iran. Ringdärför 019/70680 om Ni vill ha besök.Handikappade kan få besök av bussenäven om de bor i de centrala delarna avstaden.Kulturnämndenpåminner om10 !tbTUariRiksdagsman Henry Allard. Idrott och polilik.Föreläsning och diskussion med dellagandeav representanter för de politiskaungdomsföreningarna och idrottsföreningarna.Biblioteket kl. 19.30./7-21 !l'bTU(JTiKuba-utstäUning. Biblioteket.14 !l'bTu(JTiBitr. prcssauach~Kai Virtarinne föreläserpå finska och visar film för finländare IKumla. Biblioteket kl. 19.30.ID I/I(JTSKonsert av Kumla-Hallsbergs musikk!r ochKumla manssång. Husaren kl. 19.30.19 III(lTSRedal.tör Monica Boethius. Det noov:.indigauppbroUet. Föreläsning ocb diskussionom kvinnors förvärvsarbete. Biblioteket kl.19.30.26 maTSKonsert av kvarten ur Örebro kammarorkester.BibliOleket kl. 20.00.20-2J filaTSUtställning av engelsk grafik på biblioteket.24 maTs-J apTilKonstutställning a... Walter Holmström påbiblioteket.12 (JPTj/Teater "Lille Malcolm"11-20 apTi/Fredrikssundsvecka med utställning pli biblioteketuv konst, foton m. m. från Kumlasdnnska vllnort.18 apTiIBarbro Alving (Bang) kåserar. Biblioteketkl. 20.00.20-25 (JprilUtslällning "Frunsk grafik". Bibliotekel.1819