Forskningsmetodik – Kvalitativa metoder

Kursinnehåll• Kvalitativa metoder. Definition, kännetecken och kritik• Forskningsansatser• Datainsamlingsmetoder• Analysmetoder• Tillförlitlighet och trovärdighet, medbedömare• Etik i kvalitativa studier• Generalisering och kvalitetskriterier• Tentamen

Disposition för ett vetenskapligt arbete• Abstrakt• Inledning• Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området)• Metod och genomförande- Syfte och forskningsfrågor- Forskningsansats- Datainsamlingsmetod- Informanter- Undersökningens genomförande- Bearbetning och analys av data- Tillförlitlighet, trovärdighet, etik• Resultatredovisning• Sammanfattande diskussion• Litteratur• Bilagor

SyfteForskningsansatsDatainsamlingsmetodAnalysmetod

Kvalitativa metoderDet centrala i kvalitativa metoder är att man söker finnade kategorier, beskrivningar eller modeller som bästbeskriver något fenomen eller sammanhang iomvärlden.Att en metod är kvalitativ innebär således att denhandlar om hur man ska karakterisera och gestaltanågot. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hurnågonting är beskaffat.

Kännetecken på kvalitativ metod1. Man beaktar och fokuserar intresset på öppen,mångtydig empiri.2. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medankvantitativa studier i högre grad utgår frånforskarens idéer om vilka dimensioner ochkategorier som skall stå i centrum.

Kvalitativ metod innebär:1. Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessastuderas som en helhet med alla deras konkreta nyanser.2. Man har ett nära och direkt förhållande till det manstuderar.3. Flexibilitet.4. Man söker fånga ’the actor’s point of view’, aktörernas egnaverklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt.5. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blirparallella.

Kvalitativa metoder - Fördelar ochnackdelar• Undersökningens profil• Undersökningens uppläggning• Insamling av information• Tolkning av information• Metodtriangulering: En kombination av kvantitativa ochkvalitativa metoder

Kvalitativa eller kvantitativa metoder?Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och ingakvantitativa heller för den delen, Pedagogisk forskning i Sverige,4, 270-292.http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/aasberg.pdf

Fyra strategier för att kombinerakvalitativa och kvantitativa metoder1. Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse tillkvantitativa2. Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av denkvantitativa undersökningen.3. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både underinsamlingen och analysen av informationen4. Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång

En vetenskapsteoretisk grundEn vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden omverkligheten, människan, kunskapen och vetenskapen samtvetenskaplig metod (=Paradigm).VerklighetssynMänniskosynKunskapssynVetenskapssynMetodsyn

Forskningsansatser• Aktionsforskning• Etnografi / Etnometodologi• Fenomenologi• Fenomenografi• Grounded theory (grundad teori)• Hermeneutik• Narrativ forskningInom kvantitativ forskning används positivismen.

AktionsforskningKurt Lewin - aktionsforskningens grundare på 1940-talet i USAAktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efterförändring genom samarbete, reflektion och deltagande.Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra ochengagera:1. Förbättring av en praktisk verksamhet2. Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktiskverksamhet3. Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum.

Aktionsforskning• Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral sombestår av cykler av planering (planning), verksamhet (acting),observation (observing) och reflektion (reflecting).• Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det ärendast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kangenomföra aktionsforskning.• Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till denegna praktiken?

Etnometodologi• Syftet är att undersöka hur människor beter sig i vardagligasituationer.• Observation, samtal, band- o videoinspelningar för attteoretisera kring hur aktiviteter struktureras och vad som tasför givet.• Intresset fokuseras på vardagslivets praktiska erfarenhet ochmålet för konversationsanalyser är att beskriva metoder sompersoner använder i interaktion i det sociala livet.• Sociala fenomen klassificeras, samband beskrivs och teoretiskamodeller och teorier byggs upp.

Fenomenografi• Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningensperspektiv beskriva hur fenomen och företeelser iomvärlden uppfattas av människor.• Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avsesdet grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse ellerett objekt i sin omvärld.• Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HURaspektav en uppfattning.

Fenomenografi• Datainsamlingsmetoder: Intervjuer, observationer, enkäter,uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olikadatainsamlingsmetoder.• Informanter: En heterogen grupp.• Analysprocess:- Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck- Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna- Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier- Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

Grounded theoryThe theory can be characterized as a qualitative researchmethod using a systematic set of procedures to develop aninductively derived grounded theory about a specificphenomenon.Kodning av data• Förhållandet mellan data och teori• Att utveckla teoretisk känslighet• Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig• till tidigare forskning• Att samla på teoretiska pusselbitar• Från data till teori

Fenomenologi• Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare.• Syftet är att utröna vad som är ‘essensen’ - det som är omöjligtatt tänka ‘bort’ från ett fenomen. Denna ‘essens’ handlar omatt nå fram till ‘sakerna själva’.• Man sätter ‘allt det som normalt binder oss vid vardagligtdeltagande’ inom parentes (bracketing) för att världen då skallvisa sig för oss som den verkligen är.• Det fenomenologiska arbetssättet – Den fenomenologiskatrappan

Fenomenografi• Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningensperspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärldenuppfattas av människor.• Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avsesdet grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse ellerett objekt i sin omvärld.• Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HURaspektav en uppfattning.

Fenomenografi• Datainsamlingsmetoder: Intervjuer, observationer, enkäter,uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olikadatainsamlingsmetoder.• Informanter: En heterogen grupp.• Analysprocess:- Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck- Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna- Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier- Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

Grounded theoryThe theory can be characterized as a qualitative researchmethod using a systematic set of procedures to develop aninductively derived grounded theory about a specificphenomenon.Kodning av data• Förhållandet mellan data och teori• Att utveckla teoretisk känslighet• Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig• till tidigare forskning• Att samla på teoretiska pusselbitar• Från data till teori

Grounded theoryTvå olika typer av kodning• Öppen kodning• Selektiv kodningTvå grundläggande koder• Substantiva koder• Teoretiska koder

HermeneutikForskningens syfteFörståelse av mänskligt varaForskningsobjektMänniskors upplevelser och erfarenheter förmedlade genomspråk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- ochhumanvetenskapForskarens förhållningssättInlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inrerelation till forskningsobjektet, forskaren är en del av sammaverklighet som studerasMetodologiFörståelse, tolkning

Narrativ forskning - fyra innebörder1. En forskningsansats som baseras på en konstruktivistiskkunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal ochsubjektiv.2. Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativkaraktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form.3. Metodologiska aspekter: Det redskap för analys avforskningsmaterial eller den framställning forskaren gör påbasen av forskningsmaterialet.4. Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekterav världen, utan också att förändra den.

Narrativ forskning• Narrativ analys eller analys av narrativer• Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning ärsammanflätningen av teori och empiriDen narrativa forskningsprocessen1. Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse)2. Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen(fälttexter)3. Skapandet av en text som utgående från de två tidigarenämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare ellerbeslutsfattare.

Datainsamlingsmetoder• Intervju• Enkät (med öppna frågor)• Observation• Dokument (teckning & uppsats/essä)• Dagbok

DatainsamlingsmetoderDIREKTSpontana Deltagande Planerad Testiakttagelser observation observationLÅGSTRUKTURERADHÖGSTRUKTURERADRollspelPlaneradintervjuFri intervju Enkät med Enkät med fastaöppna svar svarsalternativINDIREKT

Kvalitativa analysmetoderAnalyser med fokus på meningen• Meningskodning• Meningskoncentrering• MeningstolkningAnalyser med fokus på språket• Språkanalys• Samtalsanalys• Narrativ analys• Diskursanalys• DekonstruktionAllmänna analyser• Bricolage• Teoretisk tolkning

Tillförlitlighet och trovärdighet• Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är.Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter detsom det mäter, oberoende av vad det mäter.• Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mätaeller observera det man haft för avsikt att mäta och gällermätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkertforskaren lyckats karakterisera sitt problem i form avmätinstrumentet och att det inte mäter något närliggandefenomen.

Kvalitetssäkring – viktiga frågor:• Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt?• Hur har jag avgränsat mitt problem?• Får jag svar på mina forskningsfrågor?• Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat?• Är jag objektiv?• Finns det ovidkommande variabler?• Är undersökningen tillräckligt omfattande?• Kan jag mäta detta på något annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann imätningen?• Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats ochdenna analysmetod?• Hur kan jag veta att resultaten är att lita på?• Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna?• Har jag redovisat mina resultat på ett, enligt god vetenskaplig praxis,överskådligt och sanningsenligt sätt?

Tillförlitlighet i kvalitativa studierExtern reliabilitetFrågan om andra forskare skulle kunna upptäcka sammafenomen eller generera identiska strukturer i samma ellerliknande sammanhang, som den aktuella studien.Intern reliabilitetI vilken utsträckning andra forskare skulle sammankoppladet analyserade empiriska materialet med debegreppsbeskrivningar som genererats av forskaren.

Trovärdighet i kvalitativa studierExtern validitetI vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kangeneraliseras till andra motsvarande situationer.Intern validitetFrågan om undersökningens resultat verkligen representerarden verklighet den har sitt ursprung i.

MedbedömarkoefficientInterjudge reliability:number of identical categorizations_________________________________total number of categorizations

Validitet: sammanhanget mellan de olika delarna, dvs. koherens(sammanhang/sammanhållning), noggrannhet, ärlighet ochkonsistens (följdriktighet/överensstämmelse).Syfte &problemTeoretiskt urvaloch presentationData ochanalysPresentation avresultat ochslutsatserReliabilitet: Det som händer inom de olika delarna, dvs. öppenhet,noggrannhet, ärlighet och konsistens.(Backström-Widjeskog, 2009)

Vetenskapsetiska policydokument• European Science Foundation. Good Scientific Practice inResearch and Scholarship. Tillgänglig:http://www.esf.org/nc/publications/corporatepublications/print.html?tx_ccdamdl_pi1%5Bpointer%5D=1&cHash=dc7f358505• Forskningsetiska delegationen. Tillgänglig: http://www.tenk.fi/sv• Vetenskapsrådet. Publikationer och riktlinjer. Tillgänglig:http://www.vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e80001820.html

Etiska frågorEtiska riktlinjer som genomsyrar alla forskningsstadier• Informerat samtycke jfr Informationskrav o Samtyckeskrav• Konfidentialitet jfr Konfidentialitetskrav• Konsekvenserjfr NyttjandekravForskarens - tre etiska aspekter1. Forskningsprojektet ger kunskap som är värd att veta och somär kontrollerad och verifierad.2. Forskaren intar olika roller i relation till sinaundersökningspersoner.3. Forskarens oberoende kan hotas både uppifrån och nerifrån.

Generalisering i kvalitativa studier• Analytisk generalisering• Situerad generalisering• Användargeneralisering eller fall-till-fall-transfer• Generalisering på metanivåFejes & Thornberg, 2009

Kvalitetskriterier i kvalitativa studierKvaliteter hos framställningarna i sin helhet- Perspektivmedvetenhet- Intern logik- Etiskt värdeKvaliteter hos resultaten- Innebördsrikedom- Struktur- TeoritillskottValiditetskriterier- Diskurskriteriet- Heuristiskt värde- Empirisk förankring- Konsistens- Det pragmatiska kriteriet