Framtiden till låns - hållbar utveckling - Riksantikvarieämbetet

3. Svenska miljömålBengt K Å Johansson, ordförande i MiljömålsrådetBengt K Å Johansson.Moderator Jan-Olov Johansson.De numera sexton nationella miljökvalitetsmålen är instrumentoch referenser för Sveriges väg mot en hållbar utveckling. Kulturhistoriskavärden är förstås en viktig ingrediens i god miljökvalitet,men kulturarvet har en långt större roll än så på vägenmot hållbar utveckling.Riksantikvarieämbetets styrelseordförande Bengt K Å Johanssonär även ordförande i Miljömålsrådet, den instans utsedd avregeringen som har till uppgift att fortlöpande utvärdera detpågående arbetet med miljökvalitetsmålen.Den tidigare oöverskådliga floran av nationella miljömålhar fogats samman till 16 övergripande nationella miljömål,med ”Ett rikt växt- och djurliv” som det senaste tillskottet. Deflesta miljömål har i sin tur delmål med åtgärdsprogram sommed jämna mellanrum följs upp och utvärderas. Vid utvärderingensymboliseras framstegen av ”smiley-gubbar” som antingenär glada, avvaktande eller ledsna.Globalt är klimatmålet det mest bekymmersamma och därär Sverige nästan helt beroende av vad som händer i omvärlden.Regionalt är Östersjöns hälsa och status det svåraste problemet.Bengt K Å Johansson använde upptäcktsresor som metafor.När hörde vi senast talas om någon ny upptäcktsresande, någonsom utforskat ett nytt område på jorden? Det var längesedan. Nästan allt är redan upptäckt och taget i anspråk, såäven jordens naturresurser. Mönstret av en natur som i allt väsentligtär påverkad, nyttjad eller missbrukad av människanblir allt tydligare. Natur är kultur. Människan och hennes livsmönsteroch kultur, liksom det kulturarv vi dagligen lever med,är sålunda avgörande för att nå miljökvalitetsmålen. Beröringspunkternamellan natur och kultur är otaliga. Att skapagoda livsmiljöer genom levande kulturlandskap är bara ett avflera konkreta exempel.I den nya miljömålspropositionen kan en perspektivförskjutningutläsas, från skydd mot förvaltning och utveckling,ökat tvärsektoriellt arbete samt en helhetssyn på landskapetmed människan i centrum. Dessa perspektivförskjutningar skaparnya förutsättningar för att lyfta fram kulturarvsperspektivetshumanistiska och historiska perspektiv i miljömålsarbetetoch stärka samarbetet med andra aktörer i samhället. De storamöjligheterna med ökad samverkan mellan naturmiljö- ochkulturmiljöarbetet betonas särskilt.Höstmötets konferencier, Jan-Olov Johansson från Vetenskapsradionställde den konkreta frågan på vilket område människansmoderna livsstil och kulturyttringar kommer i störstkonflikt med miljömålen. Utan tvekan svarade Bengt K Å Johanssonatt den största konflikten finns i trafiken och transportmönstren.Och det är faktiskt ett område där utvecklingengår att påverka.8 FRAMTIDEN TILL LÅNS – HÅLLBAR UTVECKLING