Teknikföretagen Direkt nr 6 2009

teknikforetagen.se

Teknikföretagen Direkt nr 6 2009

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 3Studieavgift tvingar BTH vässa kundperspektivetRektor Ursula Hass tänkerfortsätta att slåss för BlekingeTekniska Högskolasgoda namn bland utländskastudenter. Det står klart vidTeknikföretagen Direkts besöksamma dag som regeringenaviserar den kommandestudieavgiften förgäststuderande från 2011.POPULÄR Blekinge TekniskaHögskola (BTH) är en av dehögskolor, som påverkas mestav studieavgiften för utom europeiska studenter.– Av de 1 000 – 1 200 internationellastudenterna hos osskommer cirka 25 procent frånIndien, Kina, Afrika, Sydamerika,USA och Kanada, säger UlrikaHass. Hon är inte glad överdet kommande förslaget – meninte heller tagen på sängen.– Vi har förberett oss, sägerhon. Tanken är att utnyttjaden attraktionskraft skolanhar ute i världen och exempelvisbearbeta nya målgrupperinom EU. Andra alternativär att satsa ännu mer på uppdragsutbildning.– Det positiva är att vimåste ha ett ännu tydligarekundperspektiv gentemotstudenterna. Högskolan skakonkurrera med mycket braerbjudanden.Betyg över snittetUrsula Hass är mycket klaröver sin högskolas styrkefaktoreroch går inte med på att enmindre högskola måste be omursäkt för sin existens.– Det finns större spelareän BTH. Det innebär inteatt vi är mindre kompetenta,understryker hon och hänvisarbland annat till den doktorandspegelsom finns hos Högskoleverketoch som ger BTHBTHs rektor UrsulaHass vill utnyttjahögskolansattraktionskraftute i världen.betyg över snittet vad gällerstudiemiljö med mera för forskarstuderande.Hon avvisar också argumentetatt de mindre högskolornastjäl resurser från destörre som ren retorik.– Vi gör rätt för oss. Etttecken på vår framgång är brasiffror för våra studenter närdet gäller anställningar en korttid efter examen. Även inräknatkriseffekten ökar ocksåsöktrycket till våra utbildningarår efter år. Orsaken är attFoto: Ola ÅkebornBTHs profil och utbildningarinom teknik/ IT, media ochdesign med mera matchar deungas intressen.Ursula Hass nämner ocksåatt BTH var en av några få aktörersom valdes ut av KK-stiftelsen2008 för att bygga denhelt nya forskningsmiljön Pro-Vision med bland andra Ericsonoch Volvo i båten.Ett annat fall som gettspinoff är avsiktsförklaringen”Go Green”, som BTH tecknatmed World Trade Center Associations(med 500 000 medlemmari sitt nätverk) för samverkaninom utveckling avhållbar tillväxt.ForskarmobilitetBTH arbetar med en medvetenrekryteringspolicy riktadtill folk i näringslivet. Två nyastarka rekryteringar är ett resultat:Nader Asfati, chef förBTHs sektion för ingenjörsvetenskap,tidigare konstruktionschefpå Volvo Cars ochConny Johansson, bland annatUrsula HassFödd:1 oktober 1962, OlofströmBakgrund:• Tekniskt gymnasium, Växjö• Civilingenjör teknisk fysikoch elektronik, Linköpingsuniversitet 1989• Teknologie doktor inommedicinsk teknik, Linköping1996• Universitetslektor medicinskteknik samt forskning inomhjälpmedel och handikapp,Linköping• Projektledare för ett universitetsinterntjämställdhetsprogram,”Kvinnor kan”, Linköping,1997 - 98• Föreståndare för ett Vinnovafinansieratkompetenscenterför forskning i noninvasivmedicinsk mätteknik, NI­MED, 1998 – 2002• Vicerektor för samverkansuppgiftensamt chef för Linköpingsuniversitets avdelningför externa relationer2002 – 2007• Rektor BTH 2007från Ericsson, idag chef försektionen för datavetenskapoch kommunikation.Sitt ledarskapsintresse villUrsula Hass använda för attsom rektor förstå incitamentoch roller i akademin, en världhon beskriver som en ”orkester,bestående av solister”.Att leda kvinnor inom teknikensområde är en del av detintresset.– För BTH som är så inriktadpå näringslivet som kundkan kvinnor göra stor nytta,säger hon. Kvinnor är kanskeinte hundraprocentigt intresseradeav själva tekniken– men absolut av vad man kangöra av den. • Lotta ForsmanUng högskola med tydlig profilBlekinge Tekniska Högskola (BTH) är en av landets mindre och yngre högskolor (nyss fyllda20 år) – men också en av de tydligast profilerade. Många utbildningar, tekniska som icketekniskaär byggda kring begreppet tillämpad informationsteknik.SATSNING – BTHs styrka ärkoncentrationen på några områden.Sammanhållande förvår forskning är profilen mottillämpad IT kopplad till innovationför hållbar tillväxt, sägerUrsula Hass.BTH utsågs 2009 till världenselfte bästa lärosäte inomsystem- och programvaruteknikav tidskriften Journal ofSystems and Software, som årligentar fram världens 15 bästalärosäten inom området.På utbildningssidan finnsockså tillämpad IT som grundmed specialområden sommediedesign, spelutveckling,upplevelse/digital teknik medmera. Fysisk planering är exempelpå en annan eftersöktutbildning BTH är ensam om.Den har skapat en ny yrkesgrupp– planerare som är enblandning av arkitekter ochingenjörer.BTH har fört samman vissaprogram till tre kunskapsområdenför att de studerandelättare ska kunna välja utbildning.Varje område innehållerbåde utbildningsprogram,forskning och samverkan mednäringsliv och samhälle. Detre är: Hälsa och Teknik, Informationssäkerhetsamt Upplevelseoch Digital teknik. •Lotta ForsmanBTH har:• Cirka 7 300 studenter• 1 000 internationellastudenter• 5 sektioner• 40 utbildningsprogram• 470 fristående kurser• 16 magisterprogram• Hösten 2009 antogs 4 092nya studerande, en ökningmed 35 procent från åretinnan.


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 5Foto: Gunnar MenanderKURSER 2009En ny telefon måste frampå arton månader, sedanlever den i tre-fyra kvartal.Leo De Bruin Lundgren,politisk sekreterare hosmoderaterna, i SonyEricssons produktrum.Snabbväxarnas värld gav mersmakEftermiddagens studiebesökbörjade på Sony Ericssoni en annan del av hitechstaden.Där är AndersRunevad vice vd. Han pluggadei Lund på åttiotalet,började sedan jobba påErics son som designteknikeroch har verkat i Singapore,USA och Brasilien. Nubor han i London.STYRKA Också han betonarbehovet av snabba beslut i entillvaro som låter närmast turbulent.En ny telefonmodellmåste fram, testad och klar, påarton månader. Sen lever den itre-fyra kvartal.Efter musikmobilerna, därSony Ericsson låg i täten medWalkman för något år sedan,kom kameramobilerna ochpixelkriget, nu vill användarnaha in mycket mer, spel ochemail. Tricket är att förstå vadsom är nästa trend, helst artonmånader i förväg. Han ser attde sociala nätverken är viktigai dag, om alla användare av Facebookvar invånare i ett rike,skulle det vara världens fjärdestörsta land. Tänkvärt för entelefontillverkare.– Vår styrka är vårt företagsAnders Runevad,vice vd, SonyEricsson Mobile.föräldrar.Sony harunderhållningskunnandetochEricssonkan plattformar.Underhållninghar till stordel blivitdetsamma som kommunikation,säger han.Sen får politikerna gå ut iproduktrummet och studeraden mängd telefoner som tagitsfram de senaste åren. JohanLinander, tidigare politisktsakkunnig i RegionSkåne, nu riksdagsledamotför centern, testar en kameramobil.– Det här är ett bra sättatt hinna se flera företag undersamma eftermiddag, sägerhan.”Vi måste vara attraktiva”Tredje besöket denna eftermiddagägnas ESS, den planeradeforskningsanläggningen iLund som vi beskrev i TeknikföretagenDirekts juninummer.Miljöprövningen återstår.2012 börjar bygget, 2018 skjutsden första protonen, 2023 äranläggningen helt färdig.Kommunen är lycklig överstorsatsningen och har lovatställa upp med bland annatbättre kommunikationer iform av en snabbspårväg.– Vi måste ha en attraktionskraftså att vi drar hitforskare. Vi måste skapa braforskarmiljöer, inte bara iLund utan i hela regionen. Vibehöver bättre offentlig ochkommersiell service, sadekommundirektören Jan-IngeAhlfridh.Lars Lindqvist, Teknikföretagensregionchef i södra Sverigeär nöjd med dagen:– Näringslivets villkor skapasi politiken. Företag är utsattaför konkurrens och politikernabehöver förstå hur manskapar bra förutsättningar. Dethandlar om forskning och utveckling,om kompetensförsörjningoch spelregler på arbetsmarknaden.I allt detta ärpolitikerna nyckelpersoner.Företagsbesöken för politikervar ett pilotförsök. Eftersomdet föll väl ut kan det bliytterligare ett par nedslag senarei andra regioner. •Göran KristianssonAFFÄRSJURIDIKIndustriellaanläggningskontrakt14-15 oktober, StockholmOffert-Order-Avtal22 oktober, Stockholm19 november, HelsingborgARBETSRÄTTAtt genomföra enlokal förhandling4-5 november, GöteborgAtt sätta lön17 november, StockholmLA-dagen13 oktober, Göteborg12 november, Skövde18 november, MalmöLöneadministration 124-26 november, StockholmLöneadministration 224-26 november, MalmöPraktisk arbetsrätt13-15 oktober, Örebro13-15 oktober, Västerås20-22 oktober, Ludvika21-23 oktober, Lund3, 4, 10 november, Sundsvall10-12 november, Karlstad17, 24 nov. 1 dec, Växjö17-19 november, Trollhättan24-26 november, Stockholm1-3 december, VästeråsPraktisk arbetsrätt – TEKO10-12 november, BoråsTeknikföretagensarbetsrättsdag15 oktober, StockholmARBETSMILJÖArbetsmiljöarbetet i företaget28-29 oktober, Stockholm3-4 november, LinköpingSjukskrivning ochrehabilitering20 oktober, LinköpingMILJÖKemikaliekunskapför teknikföretag25-26 november, StockholmKomplett utbud och företagsanpassade kurserwww.teknikforetagen.seJournummer för rådgivning08-782 08 80När du behöver rådgivning inom något avvåra verksamhets områden kan du underkontors tid ringa jour numretFör att få snabbare serviceär det bra om du har före tagetsorganisationsnummertill hands.


6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009Bättre marknadskontrollefterlystes på EU-konferensMarknadskontrollen i Europamåste bli bättre. Främstär det övervakningen av energimärkningoch andramiljöbestämmelser somär usel. Det sade Electroluxkoncernchef Hans Stråbergvid ett konferens ommarknadskontroll nyligen iStockholm.ÖVERVAKNING Konferensenvar ett led i det svenska EUordförandeskapetoch varmycket välbesökt. Bland deltagarnamärktes representanterför EU-kommissionen, Orgalime,samt medlemsländersom Frankrike, Spanien, Holland,Tyskland, Belgien, Polen,Storbritannien, Italienmed flera.Marknadskontroll betyderövervakning av att alla produktersom säljs i EU överensstämmermed EUs direktivoch förordningar om säkerhet,hälsa, miljö och energieffektivitet.Lika villkor– En ny EU-förordning ommarknadskontroll kommerden 1 januari nästa år, påmindeHans Stråberg vidare. Detär ett steg i rätt riktning, menräcker inte.Han visade upp en Electroluxdammsugareför publikenoch förklarade.– Om danska myndigheterupptäcker en kopia medfarliga material eller fel ljudnivå.kan den stoppas i Danmarkoch ändå säljas i andraEU-länder. Detta är problemet,fortsatte han. EU-marknadenska vara gemensammen marknadskontrollen ärfortfarande upp till varje medlemsstat.– Konsumenterna är utgångspunktennär vi diskuterarmarknadskontrollen, sadeHans Stråberg. De ska inte lurasatt köpa produkter, som ärfarliga eller som i energimärkningensfall ger större kostnaderän vad som motsvararmärkningen på produkten.Om märkningen på ett nyttkylskåp är inkorrekt uteblirbesparingen, både på klimatsidanoch i pengar för kunden.– Även industrin behöverFoto: electroluxRapport vill ha mer samarbete i EU-ländernaEtt utökat samarbete inommedlemsstater, mellanmedlemsstater samt mellanmyndigheter och näringslivkan göra marknadskontrollenmer effektiv. Det slåsfast i en gemensam rapportfrån Teknikföretagen ochSvensk Handel, som presenteradespå seminariet.BÄTTRE Rapporten lyfter framett antal framgångsfaktorersamt diskuterar hur samarbetetav marknadskontrollen skakunna förbättras. Den ger ocksåen nulägesskildring.Det konstateras att samarbetei marknadskontrollprocessenmellan myndigheter i olikaländer är viktig för företagen.Samarbete i den inledande informationsfasenkan gälla tolkning,samt informations- ocherfarenhetsutbyte och ger indirektaeffekter för företagen– men nog så positiva konsekvenser.Samarbetet i genomförandefasenger däremot direktaeffekter för näringslivet. Gemensamriskbedömning innebärsamma behandling oavsettvar kontrollen sker, samarbetevid urval av kontrollobjektoch vid tester gör att företagenbara behöver lämna objektför kontroll vid ett tillfälle ochsamarbete i åtgärdsfasen ledertill minimerat dubbelarbeteför företagen.Finansiering– Centralt i rapporten är påpekandetatt finansieringen ären kritisk del för att samarbeteoch marknadskontroll skafungera. Redan vid beslut omett nytt direktiv bör därför resurserför marknadskontrollingå, säger Maria Sandqvist.Maria Sandqvist,Teknikföretagen.Rapportenefterlyservidareett systemför att fördelakontrollresursernabättre.Det kan tillexempelgälla finansielltsvagare medlemsländer,men också länder som fårta oproportionerligt stor delav kostnaden på grund av sittgeografiska läge, med stora införselhamnaroch dylikt.effektiv marknadskontroll föratt kunna konkurrera på likavillkor. Bristande marknadskontrollär som att spelafotboll med regler men utandomare, sade Stråberg och föreslogtre nödvändiga förändringar:• Ökat samarbete mellan medlemsstateroch mellan industrinoch myndigheterna.• En test i en medlemsstat måstegälla i hela EU. En stoppadprodukt i ett land måste stoppasi hela EU.• Sanktionerna mot företagsom bryter mot reglerna måsterevideras och harmoniseras.Man kan tänka sig sanktionersom de i Australien,där de kombinerar böter, ersättningtill konsumentenoch annonsering i nyhetsmedia.Delat arbete– Seminariet pekade tydligt påbehovet från medlemsländernaoch industrin av att gå vidaremed att utveckla marknadskontrollen,säger MariaSandqvist, Teknikföretagen.Rapporten från Teknikföretagenoch Svensk Handel (se nedan)väckte intresse, bland annatmed förslaget att dela upp arbetetmellan medlemsstaterna.– I stället för att alla 27 länderska ha ansvar för alla produkterpå alla områden kankontrollen delas upp. Redan idag är nivån på marknadskontrollenav mycket olika kvalitet ide olika länderna.Rädslan för att den nya EUförordningenfrån 1 januari inteska vara tillräcklig är också storpå många håll, kommenterarMaria Sandqvist. Ökade resurserkommer att tillföras, menoron finns att medlemsstaternainte kommer att använda dessamöjligheter. • lotta forsmanVidare föreslås att olikaländer ska kunna specialiserasin marknadskontroll till vissadirektiv eller typer av produkter,för att bygga upp kompetensinom ett eller ett parområden, i stället för att allaländer måste kunna allt.– Påföljderna måste ocksåses över för att få effektivarevapen mot de företag sominte följer lagen – och därmedsnedvrider konkurrensen. Idag skiljer sig påföljderna mellanländerna för samma produkt.•LOTTA forsman


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 7MONTAGE Kalea Lifts AB, ingåendei CL-Group är marknadsledarei Sverige inom hissarför rörelsehindrade – oftaprodukter man själv designat/utvecklat. Huvudkontor medproduktion/sammansättningsenhetsamt installation ocheftermarknad ligger i Väst raFrölunda, Göteborg men koncernenhar även produktionsenheteri Järbo, Karlskoga ochDegerfors. Kalea Lifts har ettfilialkontor med försäljning,installation och eftermarknad iStockholm.– Kunderna är byggbolag,kommuner och privatpersoner.Marknaden är god blandannat på grund av EU-förordningenatt alla offentliga byggnaderska vara anpassade tillfunktionshindrade före 2010,säger Lars Sjöö, ansvarig förregionkontoret i Östra Sverige.– 2008 omsatte Kalea Liftsdrygt 135 miljoner kronor ochhar cirka 50 anställda. HälftenMontör söks till hissföretagi Östra SverigeHissföretaget Kalea Lifts AB expanderar och ser ljust påframtiden. Nu behöver man en montör/installatör till kontoreti Upplands Väsby norr om Stockholm. Den som söksska ha några års arbetslivserfarenhet – samt kunskap inomfrämst el, elektronik och mekanik.av produktionen går på exportoch försäljningen ökar stadigt,bara i Stockholmsområdetmed 20 procent 2009.Idérik felsökareNu behövs en montör i östraSverige, på kontoret i UpplandsVäsby. Arbetet gällermontage av Kalea Lifts produkterpå byggarbetsplatser, ibefintliga lokaler samt i hemmiljö.Vidare omfattar det vidbehov reparationer, serviceoch eftermarknadsarbete pådessa produkter. Jobbet är enersättningsrekrytering, menLars Sjöö ser framför sig behovav ytterligare personer inomservice och montage, dock inteomedelbart.– Vi söker en tekniskt lagd,idérik felsökare, som kan arbetasjälvständigt. Erfarenhetoch kunskap krävs inomfrämst el, elektronik, mekanik.Några års arbetslivserfarenhetkrävs, gärna från liknandearbetsuppgifter. Den nyanställdefår i början gå parallelltmed en erfaren montör.Resor med övernattningkan förekomma och får ej varaett hinder. Montagebil/servicebiltillhandahålles, minstkörkort klass B erfordras. Detär dock meriterande med körkortför tungt släp samt medtruckkort.Ring Lars Sjöö för informationoch ansökan: 08-594115 50. • LOTTA FORSMANSkypeskapare får en miljonPRISTAGARE Niklas Zennström får KTHsStora pris 2009 på en miljon kr, blandannat för sitt storslagna entreprenörskapoch teknikkunnande.”För Niklas är global kommunikationlika mycket en vision att förena världensmänniskor som det är en god affärsidé,heter det i motiveringen. Han är enlysande förebild för Sveriges unga teknikintresseradeoch ett internationelltaffischnamn för svensk ingenjörskonst av hög kvalité och tillgänglighet.”Därmed hamnar han i samma skara framstående entreprenörersom Gunilla Pontén, Lennart Nilsson, Håkan Lans ochMathias Uhlén.Niklas Zennström är född 1966 och civilingenjör i tekniskfysik vid Uppsala Universitet. Tillsammans med dansken JanusFriis är han grundare av internetvideotjänsten Joost, fildelningstjänstenKazaa och det kostnadsfria ip-telefoniprogrammetSkype.Skype har för övrigt rankats av Tidskriften Time Magazinesom en av de femtio bästa nättjänsterna 2009. •Fortsatt tillväxt påLindholmen Science ParkEXPANSION Trots att 2009 har inneburit såväl finanskris somfordonskris fortsätter Lindholmen Science Park i Göteborg attväxa. På ett år har antalet företag ökat från 188 till 230 och antaletanställda och studerande uppgår i dag till 16 800, vilket är600 personer fler jämfört med samma tidpunkt 2008.Över 9 450 personer arbetar på företag och organisationerinom Lindholmen Science Park. Totalt studerar över 7 300 personerpå området, varav cirka 2 300 studerar på högskolenivåeller motsvarande.Utbyggnaden av Lindholmen Science Park, med inflyttningsstarthösten 2010, kommer att ge plats för fler företag med behovav tillväxtytor. Expansionen innebär även en utökning avLindholmen Science Parks forsknings- och utvecklingsmiljöer. •Foto: skypeINBJUDAN TILL semInarIum måndagen den 16 november I sTockhoLmMaskiner – nya regler från årsskiftetFrån årsskiftet ska alla tillverkare och brukare av maskiner inom EU tillämpa det nya maskindirektivet.Inför direktivets ikraftträdande den 29 december 2009 arrangerar Teknikföretagenoch Branschgrupperna i samverkan med Arbetsmiljöverket ett seminarium om• Vad innebär ändringarna av reglerna i Sverige och inom EU• Vilka är aktörerna och vad är varupaketet• Praktikfall – vad blir konsekvenserna?• Vad innehåller EU:s nya vägledningsdokument om maskindirektivet?• Vad gäller för maskiner i den egna produktionen?• Hur har en svensk maskintillverkare förberett sig?• FrågepanelINFORMATION: anders.ostergren@teknikforetagen.se, tfn 08­782 08 52ANMÄLAN: marie.numell@teknikforetagen.seTEKNIKFÖRETAGEN BJUDER IN TILLTeknikföretagensarbetsrättsdagTEMA:Flexibilitet i osäkra tiderTorsdagen den 15 oktober 2009Svenskt Näringsliv, StockholmAnmälan tillbritt-marie.nordin@teknikforetagen.seLäs mer på www.teknikforetagen.se


8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009Martin Poulsen, MP Engineering talar med Torbjörn Matsson,projektledare och Elisabeth Berglund, fadderföretagsamsvarigpå Tekniska Högskolan i JönköpingTema: TeknikutbildningFOTO: Marie OlofssonPrisbelönt fadderverksamhet vidTekniska Högskolan i JönköpingDet är de 500 fadderföretagen i regionen som gerTekniska Högskolan i Jönköping (JTH) en särskilddragningskraft på nya kullar av studerande. Dettahar också uppmärksammats av Teknikföretagensom utsett JTH till Årets Teknikutbildning 2009 fördet framgångsrika samarbetet mellan högskola ochföretag.Utmärkelsen som delades utvid Teknikföretagens stämmai maj i år gav skolan 1miljon kronor som ska användastill att fördubbla antalet fadderföretagtill 1 000. Dessutom fickman 500 000 kronor till stipendier förstudenterna.– Skolan har i femton år utvecklatfadderföretagsverksamheten – som göratt JTH är den enda högskolan i landetsom erbjuder näringslivskontakterpå samtliga ingenjörsprogram, sägerElisabeth Berglund fadderföretagsansvarig.Men fadderföretagsmodellen är inteden enda samverkan JTH har med näringslivet.Genomgående har studenternaen rad möjligheter att få kontaktmed företag i regionen genom företagsförlagdaprojekt, fadderföretag fördoktorander, examensarbete på fadderföretagen,gästföreläsare, studiebesök,fadderträffar på arbetsmarknadsdagarsamt studentföretagande iinkubatorn Science park.På forskningssidan är profilen ocksåmycket inriktad mot de små ochmedelstora industriföretagen med denäraliggande tjänsteföretag som finns iregionen, med tre teman som ska passadessa företag (se faktaruta sidan 9).Affärsidé– JTHs affärsidé vilar på två ben, sägerprojektledaren Torbjörn Matsson,Det första är vår uttalade ambition attjobba med regionens näringsliv. Detandra är att utbildningen av ingenjöreroch tekniker ska läggas upp så att defår kompetens inom affärsmässighet,ledarskap, internationellt perspektiv,entreprenörskap, näringslivskontakteroch miljömedvetenhet.Fadderverksamheten inleds för allastudenter på de treåriga programmenredan det första året med en kurs i Ingenjörsmetodik,som ger kontakt medvars och ens fadderföretag. Tanken äratt studenterna ska kunna stämma avsina teorietiska kunskaper med hur detgår till ute på företaget. Under kursensgång och mellan mötena med faddernpå företaget, träffar studenterna sinhandledare på JTH tillsammans medandra faddergrupper, för att diskuteraintrycken från fadderföretaget.För studerande på de tvååriga programmenger företagsförlagda projektom totalt 20 veckor samma möjlighetertill näringslivskontakt. Totalt settär det 800 studenter per år som ska uti projekt.John Ahlnér, marknadsföringschefberättar att fadderverksamheten börjadeen gång i världen med byggnadsingenjörerna– och sedan har verksamhetenstadigt utvecklats till allautbildningsprogram.– Intresset från företagens sida växeroch allt fler sätter av faddrar för studenterna.– Ett annat tecken på näringslivetsintresse är enligt Torbjörn Matsson attföretagsföreträdare sitter med i utbildningsprogrammensledningsgrupper.Johan Ahlnér kan visa siffror påJTHs popularitet.Totalt sett har antalet sökande ökatmed 300 procent på tio år – från 480studenter 1999 till 1400 år 2009.Hela 55 procent av de sökande kommerutifrån – och resten från regionen.•Lotta Forsman


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 9Företag får rätt kompetensi samverkan med högskolanIndustrin är oerhört beroende avhögskolor och universitet för att fårätt kompetens till rätt teknikområde.Det säger Martin Poulsen, MPEngineering i Värnamo – som varitmed och byggt ett nytt högskoleprogrami 3D-teknik på orten. Den förstakullen på 20 kom ut i år.LEDANDE Martin Poulsen är ägare ochgrundare till MP Engineering, ett 18år gammalt ingenjörsföretag med huvudkontori Värnamo. Företaget säljervärldsledande 3D-program och har tusentalsanvändare inom tillverkningsindustrini Sverige. MP Engineering har 50anställda och finns på åtta orter i Sverige.MP Engineerings samverkan medTekniska Högskolan började för fyra årsedan, då Martin Poulsen och TorbjörnMatsson, JTH möttes på en näringslivsdagi Värnamo för att diskutera industriföretagensbehov av kompetens.’Rätt engagemangmåste till från såvälnäringsliv, kommun ochhögskola.martin poulsen, mp engineeringDet ena gav det andra och till slutkunde ett helt nytt tvåårigt ingenjörsprogrami 3D-teknik startas i en filial tillJTH i Värnamo – eller nod som JTH-folkethellre kallar sin utlokalisering till olikaorter i länet. De övriga är Nässjö ochEksjö.– Skapandet av det här programmetär ett bra exempel på hur JTH arbetar,flikar Torbjörn Matsson in. Vi har en dialogmed företagen, näringslivet ”beställer”vad de vill ha och högskolan paketeraroch syr ihop utbildningen.– Det tog något år att få till utbildningeni 3D-teknik, berättar MartinPoulsen. Rätt engagemang måste till frånHögskolan i JönköpingMartin Poulsen,MP Engineering.såväl näringsliv, kommunoch högskolaeftersom det handlarom att forma rättblandning av teori –praktik, välja lärare,bland annat specialisterfrån branschenoch skapa den rättakopplingen till näringslivetunder utbildningstiden.Förutom den vanliga fadderföretagsverksamheten,där alla 20 studenter harvar sitt fadderföretag, som de träffar underdet första läsåret, har de också studiebesökpå företagen inbokade på schemat.Teknikens framkant– MP Engineering tar emot studenter påbesök men vi menar att det är bland vårakunder studenterna ska söka sina faddrar,påpekar Martin Poulsen. Där ser de3D-tekniken i full användning.– Poängen för företagen med utbildningssamarbeteti Värnamo är naturligtvisatt lösa den brist på rätt kompetenssom finns inom vårt teknikområde,fortsätter han. Inom 3D-tekniken, somligger i utvecklingens framkant går förändringarnaockså oerhört snabbt. Härbehöver vi helt skräddarsydda ingenjöreroch tekniker.Enligt både Martin Poulsen och TorbjörnMatsson är det inga problem attlocka de bästa studenterna till Värnamo.Man har lyckats med riksrekrytering tillen utbildning med ett unikt innehåll.Skolan i Värnamo har dessutom massorav företag inom en tremilsradie.MP Engineering spelar säkert en vissroll, eftersom företaget efterfrågar ingenjörerinom beräkning, dokumenthanteringoch 3D-Cam.Värnamohögskolan eller den nya nodenär bara början på Campus Värnamomed i dag 200 studenter som ska bli700 om tre år. I augusti 2009 startade exempelvisen helt ny utbildning i produktionsutvecklingmed 3D-teknik med 34studenter, en kurs med mycket högt sök-Stiftelsehögskola med 11 000 studenter och 800 anställda.Tekniska Högskolan (JTH) är en del av Högskolan i Jönköping med 2 000studenter, 150 anställda, 500 fadderföretag, 70 partneruniversitet och 30utbildningsprogram. Forskningen är inriktad på industriell produktframtagning.JTH har tre noder i länet, i Nässjö, Eksjö och Värnamo.Tre forskningsteman:• Utveckling av produkter, material,processer• Produktion av varor och tjänster• Organisation och infrastruktur församverkanSamverkan med näringslivet som:• Fadderföretag för treåriga program• Företagsförlagda projekt• Fadderföretag för doktorander• Gästföreläsare, studiebesök• Studentföretagande vid ScienceParkStudenterna Emma Andersson och Martina Andersson i mittenflankeras av fadderföretagsansvariga Elisabeth Berglundoch universitetslektorn Mikael Cederfeldt, maskinlinjen.Företagskontakterna lockadeEmma och Martina till JTHEmma Andersson och Martina Andersson,som båda gick ut den treårigamaskiningenjörslinjen på JTHi våras har ännu i mitten av septemberinte fått jobb. Trots oturen atthamna mitt i tidernas värsta ekonomiskakris är de överlag nöjda medsin utbildning.LÅNGVÄGA Emma Andersson från Karlstadoch Martina Andersson från Varbergvalde att söka sig till JTH på grundav maskinlinjens inriktning Produktutvecklingoch Design, samt fadderföretagsverksamhetenoch övrig samverkanmed företag.’Vi har fått testa vårakunskaper i projektute i företagen och se detpraktiska utfallet.martina andersson, student jthDe har följts åt i tre år sedan de börjadepå JTH i en studiegrupp, där sex av de20 studenterna var flickor.Emma Andersson berättar att hennesintresse för teknik väcktes när hon gicken sommarkurs i teknik för tjejer efterårskurs åtta. Det ledde till att hon valdeteknikprogrammet på gymnasiet.Det som kändes positivt på JTH förbåda flickorna var bredden på utbildningensamt företagskontakterna.Realiserbara– Vi har fått testa våra kunskaper i projektute i företagen och se det praktiskautfallet, säger Martina Andersson.Då syftar hon bland annat på projekteti kursen ”Produktutveckling medindustriell design” under hösten i årskurs3 hos Landmann Skandinavia, storåterförsäljare av tyska grillar och trädgårdsmöbler.Under åtta veckor fick deFOTO: Marie Olofsson31 studenterna på kursen utveckla egnaidéer till nya grillar med tillbehör.Vd Michael Andersson tyckte efteråtatt JTH-studenternas presentationervar genomtänkta och realiserbara.Vissa delar av projektet har också letttill att nya prototyper ska tas fram, sadehan.När Emma Andersson och MartinaAndersson sedan gjorde sitt examensarbetepå Hags i Aneby, tillverkare av lekplatsutrustning,tyckte de att de hadestor nytta av erfarenheterna från Landmann.– Examensarbetet handlade om attutveckla en gungbräda för funktionshindrade,med ryggstöd med mera, berättarMartina.Söker nu jobbNu söker båda flickorna jobb, bland annatpå sina fadderföretag men försörjersig under tiden med tllfälliga butiksjobb.Martina Andersson pluggar ocksåen CAD-kurs i masterprogrammet, fasthon hellre vill ha ett jobb hon utbildatsig för än att fortsätta studierna just nu.– Högskolans ambition är att sammanföraföretag och studerande, sägerMikael Cederfeldt, universitetslektoroch ansvarig för programmet ”Produktutvecklingoch Design” på maskinlinjen,där Emma och Martina gått.Det är av stort värde för studenterna attfå feed back från företaget. Samtidigtfår inte företaget ha fel förväntningar,detta är ju en lärandeprocess för studenter,påpekar hanHan tycker dock att studenterna iLandmannprojektet överträffade förväntningarnaoch berättar ganska stoltom det som hände under motsvarandeprojekt förra året. En innovatör ochsjuksköterska tog kontakt med Jönköpingsstudenternaoch bad om hjälp medatt konstruera en skyddsutrustning motskavsår för en droppventil som användsav cancerpatienter – ett förslag som sedanvia examensarbete gick vidare till enfärdig produkt. •Lotta Forsman


10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009foto: istockphotoInfekterat deponera koldioxidHETT Bara i Sverigesläpps 52 miljoner tonkoldioxid ut varje år. Föratt lindra växthusgasensnegativa effekter på miljönhar koldioxiddeponeringklivit fram som en nyhet metod. Processen ärdock mycket omdiskuterad, och enligt doktoranden i kemiteknik,Mårten Lind vid KTH är det av yttersta vikt att energibolag inte användermetoden som ursäkt för att fördröja en omställning till miljövänligareenergiformer.Mårten Lind, som skrivit en ny avhandling om avskiljning ochdeponering av koldioxid, säger att metoden kan vara ett bidrag tillminskade utsläpp. Men bara under förutsättning att där finns enansvarsfull strategi så att tekniken inte skapar fler problem änden löser.Slutsatsen är bland annat att utvecklingen av CCS, som metodenheter, bör fortsätta, men att storskaliga tester som innefattaralla steg i processen från avskiljning till deponering måste till föratt skapa acceptans och bedöma om tekniken över huvud tagetär ett intressant alternativ. •Kraftsamling för innovationsfrågornaHANDLING IVA tar över stafettpinnen från Globaliseringsrådetoch lanserar projektet ”Innovation för tillväxt” med Marcus Wallenbergsom ordförande. Sverige behöver en innovationsstrategimed konkreta åtgärder. Honnörsordet för projektet är handling.Av de åtgärder som Globaliseringsrådet presenterade i våras,går projektet nu vidare med förslagen om ökade insatser för kunskapoch innovation för att skapa fler tillväxtföretag.Projektet ska fokusera på hur Sverige kan bli bättre på att omsättakunskap till produkter och tjänster, det vill säga “den svenskaparadoxen”. Man ska se över problematiken att alltför få nya,små och medelstora företag utvecklas till nya storföretag. Dennagetingmidja i företagsstorlek är något specifikt för Sverige.”Innovation för Tillväxt” genomförs tillsammans med privataoch offentliga aktörer. Målgruppen är politiker, myndigheter, näringslivoch forskningsorganisationer. •1,5 procent ingenjörer arbetslösaÖKNING Arbetslösheten bland ingenjörer har ökat långsamt menstadigt sedan årsskiftet och är nu uppe i 1,5 procent. Det visarSveriges Ingenjörers senaste arbetsmarknadsrapport.– Nivån är fortfarande måttlig sett över längre sikt. Men ökningstakten,ungefär en tiondels procentenhet per månad, är jämförbarmed den vid förra lågkonjunkturen, säger Sveriges Ingenjörersarbetsmarknadsutredare Olle DahlbergI augusti i år hade 1 437 medlemmar ersättning från AkademikernasErkända Arbetslöshetskassa (AEA), vilket motsvarar 1,5procent. Samma månad förra året var andelen 0,7 procent.I samtliga län ökade andelen ersättningsfall jämfört med augusti2008. Av storstadslänen ligger nu Västra Götaland högstmed 2,0 procent medan Skåne och Stockholm båda stannade på1,4. •Sverige hårt pressat inom ”life science”TUFFT Svensk industri inom ”life science” är omfattande i internationelljämförelse. En rad länder genomför dock kraftfulla åtgärderpå området och allt hårdare krav ställs på Sverige för att klarakonkurrensen om investeringar och fortsatt verksamhet. Detvisar en Vinnovarapport som presenterades nyligen.I december 2006 fick Vinnova regeringens uppdrag att göra internationelltjämförande studier av ”life science”-området (läkemedel,bioteknik och medicinteknik). Länderna i studien är Sverige,Danmark, Japan, Kanada, Kina, Singapore, Storbritannien,Sydkorea och USA med flera.Slutsatsen är att konkurrensen hårdnat för den vetenskapligaforskningen och industrin liksom för policyformuleringen inomområdet i Sverige, säger Anna Sandström, Vinnova. •Tufft och spännande varainvandrad entreprenörSitt första verkstadsföretagBTT Plåt i Emmaboda köptehan för en krona. Företagetmed fyra anställda hade300 000 kronor i skulder,inga order och var så gottsom konkursmässigt. Nu driverAli Karimi Parsgruppensom består av fyra företagspridda över Sverige.KRAV Som 22-åring kom AliKarimi till Sverige från Iran.Familjen som drev ett verkstadsföretagi Teheran hadekontakter med svenska företagi Iran och det beslöts att sonenskulle studera i Sverige. 1981 utexamineradeshan som civilingenjörinom maskinteknik vidLinköpings universitet. Efternågra års jobb på bland annatNoss AB ville han starta eget.– Jag är entreprenör, enrisktagande och målmedvetenperson, säger Ali Karimi ochskrattar.Att vara invandrad företagareinom verkstadsbranschensom då var rätt konservativ, vartufft men samtidigt spännande.Nu är det betydligt enklare.Ali har inte upplevt någondiskriminering, Men i börjanmöttes han av en viss misstro.Det var svårt att få förtroendefrån marknaden, både när detgällde kunder och leverantörer.Han saknade också kontaktnät.– Som invandrare har du entyngre ryggsäck att bära. Jagarbetade 18 timmar per dagoch gjorde bland annat massorav kundbesök.Hög flexibilitetDet hårda arbetet gav resultat.Ali Karimi fick BTT PlåtAB (numera flyttat till Kisa) attgå med vinst och att växa. Hanutvecklade det lilla verkstadsföretagettill ett serviceinriktatföretag med hög flexibilitetsom kunde ställa upp med kortvarsel. Han investerade ocksålångsiktigt i en modern maskinpark.För att kompletteraverksamheten och skaffa marknadsandelarköpte han vartefterflera företag. Parsgruppen, somhar sitt namn efter den persiskahuvudstaden Pars, var bildad.Ali Karimi tror det ställs högrekrav på en invandrad entreprenör,än en svensk.Ali Karimi tror påSverige som industrination.Vi har högkvalitet och är leveranssäkra.– Man måste vara bäst i allt.Nu har jag i alla fall bevisat attdet även som invandrare, gåratt driva företag inom verkstadsbranschen.Rådet han vill ge andra invandrareär att vara målmedvetenoch följa de regler somfinns i landet. Och sedan gällerdet att kämpa på. Man fårinte ge upp.Efter nästan 25 år som sinegen i verkstadsbranschen hållerAli Karimi på att trappaned. Han har lämnat vd-skapet,men är arbetande styrelseordförande.Åren som företagare har varitfantastiska, menar han.– Jag älskar arbetet. Detbästa med att vara egen är attman är fri.Den viktigaste egenskapenför en företagsledare, menarhan, är att ha styrkan att kunnata beslut både i upp- ochnedgång.Lättare regelverkSynen på entreprenörer harändrats mycket de senaste tioåren. Han tycker entreprenörernaär mer uppskattade nu,jämfört med tidigare. Men regelverketskulle behöva underlättas,speciellt för småföretagaresom inte har råd attanställa medarbetare som sköterredovisning och myndighetskontakter.Arbetsreglernasom LAS behöver också blimer flexibla. Och arbetsgivaravgiftenborde ligga på sammanivå som i Danmark och iandra länder.– Vi måste anpassa oss tillden globala marknaden. Samtidigtär vi här i Sverige bättreän i många andra länder. Vihar ett tryggt banksystem ochen hög arbetsmoral. Folk bryrsig om sina jobb.Numera tänker han inte påsig själv som invandrare. Menhan är stolt över sin iranskakultur.– Jag är nog mera öppenoch intensivare som person.Jag vågar göra bort mig. Dethar jag haft nytta av som företagsledare.• marita anderssonAli KarimiFoto: stefan jerrevångGör: Arbetande styrelseordförandei ParsgruppenÅlder: 56 årFamilj: Fru och tre barn, enson arbetar i företaget.Fritidsintressen: Spelar integolf. Men läser mycket, helsthistoriska böcker. Man lär sigmycket av andras misstag ochframgångar. Reser, gillar ocksåsnabba bilar.Talang: Lagar mat, allt frånsvensk husmanskost till utländskmat. Favoriträtten ärraggmunk med fläsk och lingonsylt.Semestrar: Gärna iStockholms skärgård, där ärså vackert.


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 11Ljus i tunneln för Parsgruppens plåttillverkareDen globala krisen har slagithårt mot verkstadsindustrin.Men Ali Karimi ser optimistisktpå framtiden. Hantror att botten nu är nådd,lågkonjunkturen är över.BROMS För Parsgruppen harlågkonjunkturen satt djupaspår. Sedan oktober förraåret då de flesta kunder drogi handbromsen, har orderingångenminskat med 60-70procent.– Trots att vi tagit marknadsandelarhar volymernaminskat. Jag har aldrig tidigarevarit med om en liknande lågkonjunktur.Det senaste årethar varit den tuffaste tiden undermina 25 år som företagare,menar Ali Karimi.Parsgruppen har tvingatsanpassa kostnaderna efter orderingången.Man har blandannat kraftigt minskat personalen.Företagsgruppen har ocksåfrigjort kapital genom att säljaen fastighet och diskuteratmed banken för att få tillskottav nytt kapital.– Det viktigaste har varitatt agera och inte ge upp. Uppgångenkommer alltid, sägerAli Karimi.Trots att verkstadsindustrindrabbats hårt tror han på fortsattverksamhet i Sverige, bådenär det gäller sin egen företagsgruppoch Sverige som industrination.Våra bästa konkurrensmedelär hög kvalitet ochleveranssäkerhet.Ali Karimi börjar nu se enljusning för sin företagsgrupp.– Efter semestern har orderingångenökat med 20-25 procent.Vissa av våra bolag börjarnyanställa. Jag tror inte vi kom-mer att gå ned mer. Förändringarnasker snabbt på marknadeni den globala ekonomin,både när det gäller uppgångoch nedgång. Men det kommernog att ta lång tid innan vi äruppe på samma nivå som 2008.Efter semestern har Parsgruppen märkten ljusning i lågkonjunkturen. Orderingångenbörjar åter komma igång.Foto: stefan jerrevångParsgruppenParsgruppens kunder ärbland annat storföretag somDynapac, Atlas Copco, BTIndustries, Komatsu, Esaboch Volvo VCE.Omsättning: Omkring 250miljoner kronor. (Den budgeteradeomsättningen innanlågkonjunkturen slog till lågpå 650 miljoner kronor.)Anställda: 210 personer.(Personalstyrkan har minskatfrån 360 personer.)Med egen nischParsgruppen AB med huvudkontori Linköping består avfyra företag. Basen är kvalificeradtillverkning och vidareförädlingav plåtprodukter i allastorlekar från en millimeteroch uppåt. Varje företag har sinnisch, vilket gör att man kanerbjuda avancerade produkterinom många olika områden.Företagen är:• BTT Plåt AB i Kisa. Har specialiseratsig på tunn- ochmediumplåt. Tillverkar kvalitetsdetaljeroch komplettaplåtkonstruktioner till vägochbyggmaskiner.• ABL Construction EquipmentAB i Sävsjö. Har ett brettproduktsortiment av högkvalitativaredskap till hjullastare,grävmaskiner, teleporter ochtimmerhantering.• ACAB i Alfta. Är en komplettleverantör av tunga ochmedel tunga komplexa mekanikkomponentertill entreprenadmaskiner.• Preform i Laxå. Är specialiseradpå tunnplåtsbearbetningi olika material som svartplåt,rostfritt, koppar och aluminium.Tillverkar bland annatapoteksinredningar. •marita anderssonPraktisk arbetsrättMed ökad kunskap kan de flesta konfliktsituationer förebyggas ochuppkomna tvister rörande anställning, uppsägning, kollektivavtal,medbestämmande, diskriminering med mera lösas på arbetsplatsen.Vidare kan avtalens anställningsformer, arbetstids- och betalningsregleranpassas så att produktionen organiseras optimalt.Det för utsätter god kännedom om lagar och kollektivavtal.Kursen, på 3 dagar, ger en bred och grundlig kunskap om såvälgällande kollektivavtal som de väsentligaste lagarna såsom medbestämmande lagen, anställningsskyddslagen, förtroendemanna -lagen och ledighets lagarna. Under kursen anknyter vi till vardagligaproblem och frågeställningar vilket ger deltagarna säkerhet vidhanteringen av arbets rättsliga frågor på arbetsplatsen. Att tänka på vid anställning När ska jag som arbetsgivarföreträdare förhandla med facket? Hur ska jag hantera misskötsamhet? Kan jag beordra övertid och skiftarbete? När måste jag bevilja ledighet?Kurstillfällen 200913–15 oktober, Örebro13–15 oktober, Västerås20–22 oktober, Ludvika21–23 oktober, Lund3, 4, 10 november, Sundsvall10–12 november, Karlstad17, 24 november, 1 december, Växjö17–19 november, Trollhättan24–26 november, Stockholm1–3 december, VästeråsAnmälan och information: www.teknikforetagen.se


12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009Ny lag sätter stopp för ojust konkurrensVILLKOR Kommuner, landsting och statenska kunna hindras att bedriva näringsverksamhetsom snedvrider konkurrensen.Det är innebörden av det förslagsom regeringen nu lämnat till riksdagen.– En kommun, ett landsting, eller enstatlig myndighet som bedriver näringsverksamhetkan inte göra det på helt likaDan Sjöblom,generaldirektörkonkurensverket.villkor som ett privat företag. Förutsättningarnaär i grunden olika. En myndigheteller en kommun kan inte gå i konkurs,och det finns en finansiell styrka och garantierhos en kommun eller en myndighet som väldigt få privataföretag kan komma i närheten av, säger konkurrensverkets generaldirektörDan sjöblom.– Den nya lagregeln kommer att ha en avhållande effekt,tror han. •Eurostars lockarmånga svenska deltagareTÄTEN Den europeiska forskningssatsningen på småföretag,Eurostars, fortsätter att locka många svenska deltagare. Drygt300 ansökningar kom in i den andra omgången, varav 48 medsvenska deltagare. Sverige behåller därmed sin tätposition vadgäller antalet ansökningar.Vinnova medfinansierar svenskt deltagande i 11 projekt medsammanlagt 36 miljoner kronor. Företagen finns i bland annatGöteborg, Halmstad, Lund, Uppsala och Stockholmsområdet.De svenska småföretag som får finansiering är:Nordic Medcom AB, Göteborg. SpectraCure AB, Lund, ScandinavianCentriair AB, Saltsjö-Boo, 3nine AB, Nacka, PrimekeySolutions AB, Solna, BlockMaster AB, Lund, Denator AB, Göteborg,Sigolis AB, Uppsala, Locus Scandinavia AB, Solna. VidareAppear Networks AB, Kista, Free2move AB, Halmstad, OpenEnd AB, Göteborg samt Stiftelsen Chalmers Industriteknik i Göteborgoch Imego AB i Göteborg. •Nya medlemmari TeknikföretagenAnoxKaldnes Global AB, LundB C Försäljnings AB , SmålandsstenarCaminaEcoTec Sweden AB, SkeneCity-Boxen International AB, KristianstadConMine AB, GällivareHissteknik i Göteborg AB, GöteborgKärnhem Svenska AB, VäxjöLisab AB, VänersborgNB Nordiska Polymant AB, GenevadNorman Holding AB, LuleåNämerfors Industriservice AB, LingboOCS Overhead Conveyer System AB, BoråsSahlins Sweden AB, SkeneSkyltdepån i Norrköping AB, NorrköpingSontech AB, KungsängenTremcel AB, ForshagaArbetsmiljöInvestera i arbetsmiljökan ge ekonomi på siktFöretaget kan synliggöra kostnaderför sjukfrånvaro, personalomsättningoch bristeri arbetsmiljön och därmed fåbättre beslutsunderlag för åtgärderoch investeringar.Hjälpen är det nya kalkylprogrammetLönSAM, som tagitsfram av arbetsmiljöorganisationenPrevent, samägdav Svenskt Näringsliv, LO ochPTK.PRODUKTIVITET Fördelarnamed verktyget är att försöka beräknavad bättre fysisk arbetsmiljö,ökad trivsel och bättrekompetens hos medarbetarnakan innebära ekonomiskt ochrelatera det till investeringar.Gunnar Lagerström, Prevent,projektledare för det nyakalkylprogrammet påpekar attdet saknats bra verktyg för attberäkna investeringar i arbetsmiljö,personal och kompetens.– Det vi hittills varit bäst påatt synliggöra är kostnader förren sjukskrivning. Andra kostnaderoch förlorade intäkter iverksamheten, har inte varit likasynliga, till exempel när personalslutar eller när de intetrivs, säger han.Fyra angreppFöljande fyra angreppssätt kankalkylverktyget använda:• Vad kostar ett specifikt problemsom hög personalomsättningeller sjukfrånvaro?LönSAM räknar ut kostnadenutifrån de faktiska tal somläggs in.• Vad är det värt att lösa problemet?Ett visst problem kostnadsberäknasoch sedan räknarverktyget ut när det blirlönsamt att åtgärda problemet.• Är en viss investering lönsam?Verktyget ger besked om vaden konkret lösning kostar ochäven hur mycket investeringensparar på längre sikt.• Nyckeltalsberäkningar förverksamhetsstyrning. Här gårdet att lägga in mål och åtgärderoch följa utvecklingenöver tid.– Arbetsmiljöekonomer har imånga år diskuterat behovet avett enkelt verktyg som kan hjälpaföretagen att sätta pris på arbetsmiljöinvesteringar,få framMed hjälp av LönSAM kan du direkt på nätet räkna ut om olika arbetsmiljöinvesteringarär lönsamma eller inte.nyckeltal för personalinsatsersamt ställa alternativa insatseri relation till ekonomiska utfall,säger Björn Hammar, Teknikföretagensrådgivare i arbetsmiljöfrågoroch SvensktNäringslivs representant i denprojektgrupp hos Prevent somutvecklat LönSAM.– Behovet har länge varitstort att få ett pris på de åtgärdersom kan sänka antaletolycksfall i företagen, säger han.Likaså att få fram värdet av attutbilda de anställda eller att fåned sjuktalen.Det är lätt att i efterhandräkna på effekterna av blandannat en personalinvestering.Med LönSAM går det nu att iförväg kalkylera rekryteringskostnaden- hela vägen från annonsering,intervjuer och så vidaretills personen arbetat entid i full produktion.Kort frånvaro dyrast– Att det varit så svårt att räknahem det förebyggande arbetsmiljöarbetethar också lett tillsvårigheter att motivera företagtill insatser, säger Hammar.Med hjälp av LönSAM kanexempelvis ett företag beräknasina kostnader för sjukfrånvarooch tappad produktion ochäven se investeringsutrymmetgenom att räkan på vad olikasänkningar av sjuktalen skullege för utfall. I programmet liggerinformation och vägledningför att sätta in det egna företagetssiffror i beräkningsmodellerna.– Med hjälp av ett analysverktygsom LönSAM kan företagetta fram kostnader för olikanivåer av sjukskrivning ochdiskutera vilken nivå och vilkainvesteringar som är realistiska.Man kan också få fram vad somkrävs för att en åtgärd ska blirlönsam säger Björn Hammar.– Kalkylprogrammet ärmycket flexibelt och hjälper företagetatt testa de egna kalkylerna,konstaterar han.– Företag som jobbar så hartill exempel uppmärksammatatt det är korttidssjukfrånvaronsom genererar de stora kostnadernaför arbetsgivaren. Åtgärdermot den får i sin tur effektpå långtidsfrånvaron.Forskare från bland annatKTH har vidare visat att vidvissa arbetsmiljöinvesteringarstod sänkta sjuklönekostnaderför bara 2 procent av kostnadsbesparingen.De stora kostnadernavar tappad produktivitetsamt kostnader för kvalitetsbristeroch ökad administration.•Lotta ForsmanLönsamKalkylprogrammet LönSAMfinns tillgängligt på:www.lonsam.netDet går att testa gratis underen månad. Därefter kostarabonnemanget 500 kronor/år. Registrering görs på webbplatsen.Kontakt:Gunnar Lagerström, projektledarePrevent, 08-4020244,gunnar.lagerstrom@prevent.se


IndustrIdagen 2009SVERIGE– INdUSTRILANd I EUROpAMÅNdAGEN dEN 19 OKTOBER, KLOCKAN 10.00–16.00, CLARION HOTEL SIGN, STOCKHOLM09.30 REGISTRERING OCH KAFFE10.00 VÄLKOMMENStefan Löfven, förbundsordförande, IF MetallUTMANINGAR FöR SVENSK INdUSTRILeif Johansson, koncernchef, AB VolvoMER UTVÄXLING FöR SVERIGE I EUBjarne Kirsebom, minister, svenska representationen i EUFORSKNING – TILL VAd NYTTA? I SVERIGE OCH EUVärdar: Elisabeth Nilsson, vd, JernkontoretUlf Bengtsson, ordförande, Sveriges IngenjörerInledning: Greta Fossum, forskningsdirektör, SkogsindustriernaKommentatorer: Björn O Nilsson, vd, IVALena Gustavsson, vice generaldirektör, VinnovaVEM SKA JOBBA 2020?INdUSTRINS KOMpETENSFöRSöRJNINGVärdar: Leif Johansson, koncernchef, AB VolvoStefan Löfven, förbundsordförande, IF MetallInledning: Johan Ancker, chef industriell utveckling,TeknikföretagenKommentatorer: Karolina Eriksson, civilingenjörPer Thullberg, generaldirektör, Skolverket12.20 LUNCH13.20 INdUSTRINS OFFERT – AVSTÄMNINGAnders Narvinger, vd, TeknikföretagenKLIMATET ÄR INTE BARA ETT HOT– INdUSTRIN ÄR EN dEL AV LöSNINGENVärdar: Marie S Arwidson, vd, SkogsindustriernaJan-Henrik Sandberg, ordförande, PappersInledning: Helén Axelsson, chef energi & miljö, JernkontoretKommentatorer: Jan Svärd, vd, Eka ChemicalsMaria Ågren, generaldirektör, NaturvårdsverketöVERST pÅ pALLEN– OM SVERIGES KONKURRENSMöJLIGHETERVärdar: Anders Narvinger, vd, TeknikföretagenCecilia Fahlberg, förbundsordförande, UnionenInledning: Ola Asplund, utredningschef, IF MetallKommentatorer: Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef, LKABKatarina Lindström, Senior Vice President, GlobalManufacturing, Volvo PowertrainSVENSK INdUSTRI OCH EU – ETT AVSLUTANdE SAMTALLeif Johansson, Cecilia Fahlberg, Stefan Löfven,Elisabeth Nilsson och Jöran Hägglund, statssekreterare,Näringsdepartementet16.00 AVSLUTNINGAnders Narvinger, vd, Teknikföretagen,verkställande ledamot IndustrikommitténModerator: Staffan DoppingElisabeth NilssonLars-Eric AaroLeif JohanssonJöran HägglundCecilia FahlbergStefan LöfvenLena GustavssonMaria ÅgrenAnders NarvingerMarie S Arwidson


14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009Mänskliga faktorer i flygtrafikenEU-uppdrag till KTH-professorKTH-professorn Lena Mårtenssonär enda skandinavi den grupp på tolv europeiskatoppforskare som anlitatsi EU-projektet SESARför att ge goda råd till ledningeninför det närmastedecenniets enorma ökningav flygtrafiken. Hennesansvarsområde rör mänskligafaktorer i flygtrafiken.SESAR Flygtrafiken i EU beräknastredubblas fram till2020. För att EU ska klara dettahar projektet SESAR (SingleEuropean Sky ATM Research)fått i uppdrag att ansvara fören teknologisk omvandling, enökning av flygsäkerheten meden faktor tio samt en reduceringav flygets påverkan påmiljön med 10 procent.Den nybildade vetenskapligakommittén bestående avtolv mycket framstående forskare,bland annat Lena Mårtensson,professor i arbetsvetenskapvid institutionen förindustriell ekonomi och organisation,KTH, ska bistå SE-SARs verkställande chef PatrickKy, i det stora arbete somväntar.KTH-professorn Lena Mårtensson, ger råd om människan i flygtrafikentill EU-projekt.Börjar i GottröraLena Mårtensson är filosofiedoktor i psykologi och professori arbetsvetenskap. Hon lederi dag en grupp på åtta personer,alla civilingenjörer vidsin institution. Hennes forskninginom flygsäkerhet har pågåttsedan hon skrev en vetenskapligartikel om piloternasagerande under Gottrörahaveriet1991– då ett SAS-plan nödlandadehelt kort efter startenfrån Arlanda.Alltsedan dess har hon ochmedarbetarna fått forskningsmedelfrån Sverige och frånEU för att fortsätta forska påfrågor kring samspelet människa– maskin under flygning.Lena Mårtenssons ständigaforskningstema är att människanmåste vara med frånbörjan i tekniska system, medkunskap om vad hon har förfysiska och psykiska möjligheteroch begränsningar.– Flygsäkerheten vilar påtvå yrkesgrupper, piloterna icockpit och flygtrafikledningenpå marken, säger hon. Samspeletmellan dessa grupperhåller på att ändras radikalt nunär flygtrafiken är på väg moten fördubbling från 2010, vilketi sin tur möts av ny teknik.– Detta är bakgrunden tillmitt uppdrag för SESAR, sägerhon och förklarar:– Tekniken ger piloterna ettstörre ansvar för beslut somfattas i luften genom att de påen display i cockpit kommeratt kunna se var andra planfinns runt dem. Idag är detflygledarna på marken, somförser piloterna med denna information,Detta leder till nya rolleroch nya beslutsmönster inomflygtrafiken, något som LenaMårtensson alltså ska diskuterai EU-uppdraget,– Det är för övrigt ett gigantisktprojekt att få hela Europaatt införa samma tekniskasystem för flygledning tillexempel. Det handlar om storateknikinvesteringar inomflygtrafikledning och för mottagningombord, och att allaländer och flygbolag måste hasamma utrustning för att dettaska fungera.SESAR är uppbyggt av EU,flygsäkerhetsorganisationenEurocontrol och flygindustrini Europa med en budget 2009 –2013 på sammanlagt 2,1 miljardereuro. Projektet pågår framtill 2025. •LOTTA FORSMANBehöver ni utse byggarbetsmiljösamordnare?20 oktober, Malmö29 oktober, UmeåMedlemmarnas HusMedlemmar i Teknikföretagenkan till mycket förmånligapriser boka konferenslokalerpå Storgatan 5 i Stockholm.Elva nya lokaler i varierandestorlek från 6 till 75 gäster.Läs mer på www.teknikforetagen.se/lokalerGör ni ombyggnader eller installationer i era fasta anläggningareller utför entreprenad-/serviceuppdrag på byggnaderoch anläggningar. Den 1 januari 2009 trädde de nyareglerna för byggarbetsmiljösamordnare i kraft.Reglernainnebär bl.a. att vid varje bygg- och anläggningsarbetemåste särskild byggarbetsmiljösamordnare utses.Målgruppen är arbetsmiljö-, produktions-, fastighets-,inköps- och personalansvariga.ANMÄLAN 14 dagar innan seminariestart tillChristina Janson, Teknikföretagentelefon 08-782 09 29kicki.janson@teknikforetagen.seInformation & bokning08-782 08 01


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #6 OKTOBER 2009 15De svenska medaljörerna i Yrkes-VM blev i brons, DennisLarsson och John Karlsson och i silver, Joakim Pålsson.Svenskt medaljregn i Yrkes-VMFoto: leif schelinSvenskarna gjorde succé under Yrkes-VM i Kanada och komhem med rekordmånga medaljer. I tungviktargrenen mekatronikkämpade Dennis Larsson och John Karlsson sig tillen bronsmedalj och Joakim Pålsson tog silver i industrielektronikefter en enastående slutspurt.PRESTATION Under fyra intensivatävlingsdagar i Calgary utfördesvenskarna som tävlade iindustrigrenarna svåra uppgifterunder extrem tidspress ochdet gick inte att slappna av förvärldsmästerskapen i yrkesskicklighet,World Skills, avgjordesinte förrän sista dagen.Trots att delresultat för toppskiktetbland de tävlande meddeladesvarje dag blev den finaplaceringen en överraskningför Joakim Pålsson, från Åhus.– Jag trodde att jag hadekommit fyra, femma eller sexaså det var fantastiskt att höraatt jag blev tvåa.Joakim bjöd på en riktigtnervpirrande prestation. Efteratt ha legat i toppskiktet blandindustrielektrikerna undermästerskapets första tävlingsdagarvar han inte med blandtävlingen i siffrorde fem bästa efter den tredjedagen.– Inför sista dagen hade jagfyra timmar kvar på mig medande andra i toppen hade femtimmar att arbeta med, menjag visste att jag hade en chanseftersom programmering ärmin starka sida, säger JoakimPålsson.Under de fyra tävlingsdagarnahade han totalt 22 timmarpå sig att bygga och programmeraen kontrollbox medPLC och HMI som ska styra enanläggning för att fylla flaskoroch blanda vätskor. Joakimutförde dessutom felsökningi ett separat skåp och en konstruktionsuppgift.World Skills 200940-årsjubileet av tävlingen firades i år45 yrken var representerade51 länder deltog900 tävlade om medaljerna3 000 volontärer arbetade på tävlingsområdet80 000 kvadratmeter mätte tävlingsarenan i StampedPark, Calgary150 000 besökare43 km nätverkskabel försåg deltagarna med uppkopplingSTATUS – Det har gått riktigtbra, vilket är kul för de duktigatävlingsdeltagarna menockså viktigt för att det höjerstatusen för yrkesförberedandeprogram, säger lagledarenAnnelie Palm.Svenska Yrkeslandslaget,Näst bäst i världen– Jag lyckades perfekt sista dagenoch var helt felfri då vi hadeprogrammering. Där hadede andra inte satt den. Jagtrodde att jag hade mer fel änvad jag hade men jag hade baratappat 1 poäng av 30.Joakims starka slutspurtgav honom alltså en silvermedalj,bäst placering i Nordensamt flest poäng av alla i detsvenska yrkeslandslaget ochdärmed medaljen ”best in nation”.För John Karlsson, frånMyresjö, och Dennis Larssonfrån Katrineholm, som tävladeihop i mekatronik, resulteradeden hårda träningen i en åtråvärdmedalj i extrem konkurrensfrån ett 30-tal andra nationer.Teamet fick också denbästa placeringen i Europa.– Vi hade ju tränat oss föratt försöka få medalj, men vivisste att det skulle vara tuffteftersom många av de asiatiskadeltagarna har möjlighet attträna mycket mer under längretid än vad vi har gjort, sägerJohn Karlsson.Mekatroniklagets huvuduppdragvar att bygga en maskin,inklusive ett transportsystem,som kan fylla flaskormed vatten. I uppgiften ingickatt bygga och koppla el, luftoch vattenledningar samt attprogrammera anläggningen.Styrkan i det svenska lagetvar att det lyckades hålla enhög nivå genom hela tävlingenoch kunde placera sig blandtopp fem efter de flesta delmomenten.De samkörda svenskarnaslog också motståndarnarejält inom snabbhetsmomenten.som togs ut under Yrkes-SMi Jönköping 2008, består avnio tjejer och 22 killar. Undermästerskapet tävlar de maximalt22 år gamla yrkesutövarnaunder fyra dagar.Sverige tog silver i yrkenaindustrielektriker, florist ochUppbackning av branschen– När vi skulle optimera maskinenvar vi absolut snabbastoch fick alla poäng. Dessutomvar vi väldigt snabba ochfelfria under ytterligare ettsnabbhetsmoment. Det var detvi var bäst på. Vi gjorde inteheller några större tabbar, baramindre slarvfel, säger John.Marcus Ottosson som tävladei CNC-svarvning och TobiasGustafsson, CNC-fräsning,placerade sig på varsintolfte plats. Tobias Gustafssonutnämndes också till ”bäst iNorden”.– Fantastiskt med teknikbranschensprestationer. Detberor naturligtvis på individernamen, och det säger killarnaockså, att de har blivitbra beror mycket på att de harbackats upp av teknikbranschenoch fått möjlighet attträna, säger Yrkeslandslagetslagledare Anneli Palm. •Fia ForsmanVärldens fjärde största tävlingMed sina 900 deltagare i 45 grenar är World Skills, världsmästerskapeti yrkesskicklighet, världens fjärde störstatävling efter sommar-, vinter-OS och Fotbolls-VM. I årkom Sverige på 14e plats med sina fem medaljer och tolvhedersmedaljer.’Jag trodde attjag hade kommitfyra, femmaeller sexa så det varfantastiskt att höraatt jag blev tvåa.Joakim Pålsson, Åhus, silvermedaljöri Industrielektronikbyggnadsplåtslageri. I mekatronikoch telekommunikationfick svenskarna bronsmedaljer.Teknikföretagen ansvarartillsammans med IF Metall,Festo, Industri- och Kemigruppenför arrangemanget kringbranschlaget i industriyrkena.Branschens huvudsponsorer ärMiltronic, Schneider Electric,Weidmüller, Storel, MP-bolagen,Beijer Electronics, Drakaoch Rittal. •Fia Forsman


Posttidning BPRESSGRANNARSvensk industri– en bortglömd hjälteÄr Sveriges era som industrisamhälleförbi? Har svensk industri ettimageproblem bland ungdomar?Dessa och fler frågor belyses i Teknikföretagensbok “Framtiden är intesom förr - En antologi om Sverigesom industrination” som lanseraspå Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.Bokens syfte är att ge sju författarperspektivpå teknikens och industrinsbetydelse, dess möjligheter,utmaningar och framtidsutsikter.Webfinanser 23/09/09Räkna inte med snabb vändningVerkstadsaktierna har rusat på börsen,men uppgången dröjer i självaverksamheten. Atlas Copcos nyevd Ronnie Leten ser samma affärsklimatnu som före semestern. Deglimtar av ljus som skymtat i konjunkturmörkretär för svaga för atthan ska tro på en snabb vändning.Teknikföretagens chefsekonomAnders Rune säger att för företagsom lever på investeringar är efterfråganfortsatt låg då det finns storöverkapacitet bland kunderna.Dagens Nyheter 23/09/09Avtal om yrkesår för ungaIF Metall har föreslagit Teknikarbetsgivarnaavtal om ett yrkesår föratt unga ska få utbildning på industriarbetsplatserna.Det skulle förbättramöjligheterna för unga att fåarbete inom industrin. Syftet är inteatt sänka ungdomslönerna för ordinariearbete.Däremot kan en annan (och lägre)lön under en utbildningssituationvara rimlig.Leif Norkvist klubbordförandeAlfa Laval (Eskilstuna) Jonas ÅkessonAB Robotics (Västerås)GöranJohansson ombudsman IF MetallMälardalenVestmanlands läns tidning 21/09/09Botten nådd förteknikföretagenOrderingången faller inte längre förteknikföretag i Sverige. Det tidigareomfattande raset är därmed övervad gäller ordervolymen. Även företagensrapporter om hur väl de utnyttjarsin produktionskapacitet visaratt botten är nådd. Efterfråganpå personal är dock oförändrat rekordlåg.Det visar Teknikföretagens konjunkturbarometerför årets tredjekvartal.Nyhetsbyrån Direkt 10/09/09Intervjun: Björn-Åke SköldBelönad designer ärpappa till 50-talet produkterBra design ska både vara enkel att förstå och enkelatt producera. Det menar industridesignern Björn-Åke Sköld, som kanske är mest känd för att varaden som tog fram den första bilbarnstolen som intebehövde borras fast i golvet.Foto: Per SvenssonHan håller till i en 250 kvadratmeterstor hangar utanförNorrköping.– Lokalen var väldigt ändamålsenlignär jag byggde nya modellerav telefonkiosker i full skala, sägerhan med ett litet leende.Här samsas en traditionell verkstadsdelmed maskiner som svets, bandsåg,svarv och hyvel med den senaste tekniken.Till den hör en mätarm och en3d-printer som båda kopplas till cadprogram.– Får jag en idé vill jag helst testa denså snabbt som möjligt, genomatt bygga en enkelprototyp. Medcadprogrammenjobbar jag framprototyper som sedanskrivs ut i 3dformatbeståendeav gips och lim, berättarBjörn-Åke.Han började arbetasom industridesignerredan när hangick på Konstfack.Skoluppgiftenvar attgöra någoti plast ochBjörn-Åke togfram ettbarnsäkertmedicinskåp.– Jag togkontakt medAkta somtyckte det varen kul idé, sedanbörjade jagjobba med produktutvecklinghos dem på helgerna.Hos Akta toghan bland annatfram Akta Duo, barnstolen, som intebehövde borras fast. Han designadeockså cykelhjälmar i frigolit. Hjälmarsom klarade alla tester, men inte var såtunga.Optiskt ögaUnder de nästan 30 åren som Björn-Åkehar jobbat som industridesigner har hanhunnit ta fram ett femtiotal produkter.Det har handlat både om att förbättrade produkter som redan finns på marknaden,till att ta fram helt nya. Han harbland annat designat Woodeye, maskinensom avsynar och optimerar trävirke.Med sitt optiska öga ser den allakvistar, sprickor och missfärgningar,vilket gör det möjligt attredan på sågen bestämma varexempelvis ett armstöd till enträdgårdsstol ska sågas ut. FörWoodeye fick Björn-Åke Sköldflera designpris. Andra skapelserär en scanner som skannarin gamla filmer från bland annatmuseer och en behållare förutsäde och gödning.Han har gjort produktersom underlättar vardagenHelt nytt är exempelvisen fotfilliggande på golvet,för demmed lite stelahöfter.Bra design är förpackadpå ett sådantsätt att användarenintuitivtförstår hur den skaanvändas, menarBjörn-Åke Sköld.Han håller också på med en helt ny typav rollator med utökade funktioner.Björn-Åke Sköld jobbar både med egnaidéer och dem som kunderna kommermed. I hangaren står en stor svävare somhan började med redan på Konstfack.– Den är ett gammalt examensjobb.När den är färdig kommer den att ha bådebättre stabilitet och manövreringsförmågaän de svävare som nu finns iskärgården. Men det är svårt att kommersialiserasådana här projekt eftersomdet handlar om så stora investeringar.FödslovåndorDe kunder Björn-Åke har kommer oftamed en idé som han både ska försöka geen bra funktion, samtidigt som den skavara förpackad på ett sådant sätt att användarenintuitivt förstår hur den skaanvändas.– En rollator ska exempelvis kunnavikas ihop med några enkla handgrepp,utan att man ska behöva någon instruktionsbok.– Det är födslovåndor varje gång. Jagbrukar tänka, att det vore enklare att göranågot annat, som exempelvis att bära utbrev, då får man ju motion också.När lösningen väl är där och alla bitarfaller på plats, får han i stället en euforiskkänsla.– Jag vill bara dansa runt i lokalen.Det är väl det som driver mig att fortsätta.För lösningen finns alltid där. Jag haraldrig gått bet.Kundkontakterna är ett stort plusmed jobbet.– Det är människor som vill åstadkommanågot, antingen för sig själva ellerför samhället. De har inte grävt ner sigi någon kris. Att få vara med på den resantillsammans med dem är jättekul. •Marita Anderssonbjörn-åke sköldJobb: IndustridesignerUtbildning: Konstfack Industriell design1980-84.Driver företaget: Sköld Industrial Design.Omsättning: Cirka 1 miljon kronor.Mest känd för: Duo bilbarnstol som intebehövde borras fast i bilgolvet.Har belönats med: ”utmärkt svenskform”, ”Design S”, ”Red Dot Design”,”uppfinnar-SM” och mentorsstipendiumår 2006.Fritid: Bygger om och renoverar hus.

More magazines by this user
Similar magazines