11.07.2015 Views

Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av ... - Regeringen

Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av ... - Regeringen

Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Flickor</strong>, <strong>pojkar</strong>, <strong>individer</strong>– <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet för kunskap och utvecklingi skolanSlutbetänkande <strong>av</strong> Delegationen för jämställdheti skolanStockholm 2010SOU 2010:99


SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar<strong>av</strong> SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag <strong>av</strong>Regeringskansliets förvaltnings<strong>av</strong>delning.Beställningsadress:Fritzes kundtjänst106 47 StockholmOrderfax: 08-598 191 91Ordertel: 08-598 191 90E-post: order.fritzes@nj.seInternet: www.fritzes.seSvara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)– En liten broschyr s<strong>om</strong> underlättar arbetet för den s<strong>om</strong> ska svara på remiss.Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas påhttp://www.regeringen.se/remissTextbearbetning och layout har utförts <strong>av</strong> Regeringskansliet, FA/k<strong>om</strong>mittéservice.Tryckt <strong>av</strong> Elanders Sverige ABStockholm 2010ISBN 978-91-38-23501-0ISSN 0375-250X


Till utbildningsminister Jan BjörklundVid regeringssammanträdet den 12 juni 2008 bemyndigaderegeringen utbildningsminister Jan Björklund att tillkalla en delegationmed uppdrag att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyftafram och utveckla kunskap <strong>om</strong> jämställdhet i skolan (dir. 2008:75).Den 10 november 2008 förordnades ordföranden i Saco AnnaEkström att leda delegationen. Till ledamöter i delegationen förordnadessamma dag läraren Viktor Bergsten, läkaren Görel Bråkenhielm,journalisten Isobel Hadley-Kamptz, universitetslektorn Ann Heberlein,professorn Martin Ingvar, jämställdhetshandläggaren TorbjörnMessing, nationalekon<strong>om</strong>en Krister Sund, filosofie doktorn BirgittaWistrand och professorn Ebba Witt-Brattström.S<strong>om</strong> experter i utredningen förordnades den 13 januari 2009departementssekreteraren Mattias Sjöstrand, förste vice ordförandenPer Wadman, verksamhetschefen Per-Ove Wramstedt, <strong>om</strong>budsmannenKarin Åmossa och departementssekreteraren Linda Österberg.Den 6 april entledigades Ann Heberlein från uppdraget s<strong>om</strong>ledamot i delegationen. Samma dag entledigades Linda Österbergoch Mattias Sjöstrand s<strong>om</strong> experter och ersattes <strong>av</strong> ämnesrådet LarsWittenmark och departementssekreteraren Kristina Cunningham.Den 26 maj entledigades Per Wadman från uppdraget s<strong>om</strong> expert iutredningen. Den 2 juni förordnades förste vice ordföranden AndersAlmgren s<strong>om</strong> expert i utredningen. Den 14 december 2009 entledigadesMartin Ingvar från uppdraget s<strong>om</strong> ledamot i utredningen.Den 11 januari 2010 entledigades Isobel Hadley Kamptz från uppdragets<strong>om</strong> ledamot i utredningen.I sekretariatet har revisionsdirektören Ulf Andersson ingått s<strong>om</strong>huvudsekreterare och frilansjournalisten Elisabet Wahl s<strong>om</strong> sekreterarefrån och med den 10 november 2008. DepartementssekreterarenKent Eriksson har varit sekreterare från och med den24 november 2008. Filosofie doktorn Mia Heikkilä har varit sekreterarefrån och med den 1 januari 2010. Rådmannen Fredrik Forssman


har biträtt utredningen i arbetet med utredningens lagförslag ochlagk<strong>om</strong>mentarer. Delegationen antog vid sitt första möte namnetDEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08).Gen<strong>om</strong> beslut den 19 februari 2009 fick utredningen förlängdtid för delbetänkandet till den 1 juli 2009 (dir. 2009:12).Delegationen överlämnade i juli 2009 delbetänkandet <strong>Flickor</strong> och<strong>pojkar</strong> i skolan – hur jämställt är det? (SOU 2009:64).Gen<strong>om</strong> beslut den 17 december 2009 fick utredningen förlängdtid för slutredovisning <strong>av</strong> uppdraget till den 30 november 2010(dir. 2009:126).Utredningen har haft samråd och kontakter med ett antal olikaforskare samt med Skolverket, Skolinspektionen och Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannen.Utredningen har också haft kontakter med personalvid olika grund- och gymnasieskolor, och med företrädare för föreningslivet.Utredningen har även haft kontakter med representanterför departement och myndigheter samt forskare in<strong>om</strong> skol<strong>om</strong>rådet ivåra nordiska grannländer.Under hösten 2009 gen<strong>om</strong>förde utredningen fyra regionala konferenser.Vid konferenserna spreds och diskuterades den kunskap s<strong>om</strong>sammanställdes i anslutning till delbetänkandet. Konferenserna höllsi Västerås den 30 september, Borås den 5 oktober, Luleå den13 oktober och i Kalmar den 19 oktober. Konferenserna samlade sammantaget<strong>om</strong>kring 400 deltagare.Den 16 december 2009 anordnade utredningen tillsammans medDJ – Delegationen för jämställdhet i högskolan och Högskoleverketen konferens <strong>om</strong> genus och jämställdhet i lärarutbildningen.Den 30 mars 2010 anordnade utredningen i samarbete med ABFStockholm ett välbesökt seminarium <strong>om</strong> kvinnor, män och jämställdheti lär<strong>om</strong>edel i historia.Utredningen har gen<strong>om</strong>fört två arrangemang under Almedalsveckaninnevarande år. Måndagen den 5 juli gen<strong>om</strong>fördes i samarbetemed DJ och Nationella sekretariatet för genusforskning ett seminarium<strong>om</strong> jämställdhet i skola och högskola. I den efterföljandepaneldebatten medverkade bland annat dåvarande högskole- ochforskningsminister Tobias Krantz och utbildningsutskottets dåvarandevice ordförande Marie Granlund. Den 8 juli gen<strong>om</strong>fördes isamarbete med Saco ett seminarium med professorn och mansforskarenMichael Kimmel <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s skolprestationer, med anledning<strong>av</strong> den rapport han skrivit på utredningens uppdrag.


Ett rundabordsamtal <strong>om</strong> jämställdhet i skolan med företrädareför föreningar och ideella organisationer gen<strong>om</strong>fördes den 24 augusti2010.Flera <strong>av</strong> utredningens ledamöter och utredningens sekretariat hardeltagit i en rad olika seminarier, träffar och möten i syfte att informera<strong>om</strong> och diskutera utredningens arbete och sprida den kunskap<strong>om</strong> jämställdhet i skolan s<strong>om</strong> sammanställts in<strong>om</strong> ramen förutredningens arbete.Utredningens resultat och ställningstaganden har också fortlöpandespridits via intervjuer eller debattartiklar i olika medier.Delegationens webbplats, www.jamstalldhetiskolan.se har underhela den tid utredningen verkat varit ett redskap för information ochdialog <strong>om</strong> jämställdhet i skolan. Webbplatsen stängs den 31 mars 2011.Utredningens betänkanden och forskarrapporter kan därefter fortfarandenås via regeringens webbplats, www.regeringen.se. Publikationernakan även beställas via Fritzes förlag.Delegationen har under 2010 publicerat följande forskarrapporter:I Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edel i historia(SOU 2010:10)II Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edel i samhällskunskap(SOU 2010:33)III Kunskap s<strong>om</strong> befrielse? En metaanalys <strong>av</strong> svensk forskning<strong>om</strong> jämställdhet och skola (SOU 2010:35)IV Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969–2009. Enbibliografi (SOU 2010:36)V Könsskillnader i skolprestationer – idéer <strong>om</strong> orsaker(SOU 2010:51)VI Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat(SOU 2010:52)VII Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument <strong>om</strong> pojkkrisen(SOU 2010: 53). Rapporten är även utgiven på engelskamed titeln: Boys and School: A Background Paper on the"Boy Crises"VIII Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt(SOU 2010:66)IX Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt(SOU 2010:79)X Skolan och ungd<strong>om</strong>ars psykosociala hälsa (SOU 2010:80)


XIXIIXIIIAtt bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jämställdhetsarbetei skolan (SOU 2010:83)Hedersrelaterad problematik i skolan. En kunskaps- ochforskningsöversikt (SOU 2010:84)Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – Trebidrag till diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet i skolan(SOU 2010:97).Delegationen överlämnar härmed slutbetänkandet <strong>Flickor</strong>, <strong>pojkar</strong>,<strong>individer</strong> – <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet för kunskap och utveckling iskolan (SOU:2010:99).Delegationens arbete är i och med detta betänkande <strong>av</strong>slutat.Stockholm i november 2010Anna EkströmViktor BergstenTorbjörn MessingBirgitta WistrandGörel BråkenhielmKrister SundEbba Witt-Brattström/Ulf AnderssonKent ErikssonMia HeikkiläElisabet Wahl


InnehållSammanfattning ................................................................ 13Författningsförslag ............................................................. 291 Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samtbetänkandets innehåll och disposition .......................... 41Skolans jämställdhetsproblem................................................. 41Kön och genus i skolan förr och nu........................................ 43Förståelsen <strong>av</strong> och förklaringar till könsskillnader ochbrist på jämställdhet...................................................... 46Definition <strong>av</strong> några centrala begrepp...................................... 50Betänkandets disposition och innehåll ................................... 512 Jämställdhetsperspektiv på individens lärande ochutveckling ................................................................. 552.1 Jämställdhet i relation till skolans uppdrag ............................ 552.2 Lärande s<strong>om</strong> social process ..................................................... 572.3 Jämställdhet i lärandesammanhang ......................................... 582.4 ”Flicka” och ”pojke” s<strong>om</strong> social process ................................ 612.5 Lärarens plats i lärandeprocessen............................................ 672.6 Sammanfattande analys............................................................ 693 Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll ochämnesdidaktik ........................................................... 713.1 Jämställdhetsperspektiv på skolans styrdokument................ 727


Innehåll SOU 2010:99Skollagen innehåller en grundläggande reglering <strong>av</strong>jämställdhet i skolan .....................................................72Nya läroplaner och kursplaner införs 2011 ............................72Jämställdhet har en central plats i läroplanerna......................733.2 Jämställdhetsperspektiv på skolans ämnen.............................79Betygsskillnader mellan flickor och <strong>pojkar</strong> ............................79<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> är intresserade <strong>av</strong> olika ämnen.................80<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> har olika uppfattningar <strong>om</strong> vilkaämnen s<strong>om</strong> är viktiga ....................................................82Motivationen för respektive ämne påverkar lärandet ochbetygen ..........................................................................82<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> lär sig även hemma och på fritiden..........82Att kunna läsa är viktigt för skolframgång i flera ämnen ......833.3 Jämställdhetsperspektiv på lär<strong>om</strong>edel.....................................853.4 Sammanfattning och analys .....................................................874 Jämställdhetsperspektiv på elevernas val igrundskolan, till gymnasiet och till högskolansgrundutbildningar .......................................................894.1 Val till grundskolan ..................................................................904.2 Val in<strong>om</strong> ramen för grundskolan ............................................904.3 Val till gymnasieskolan ............................................................924.4 Den nya gymnasieskolan .........................................................954.5 Gymnasieskolan över tid .........................................................974.6 Avhopp och byte ......................................................................98Betyg och antagningen till gymnasieskolan...................................1004.7 Antagningen till högskolan....................................................102Behörighet ..............................................................................102Kvinnors och mäns representation bland nybörjare ihögskolan.....................................................................103Program på högskolan ...........................................................105Förändringar över tid .............................................................1064.8 Sammanfattning och analys ...................................................1078


SOU 2010:99Innehåll5 Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd ochspecialpedagogiska insatser ...................................... 1115.1 Varför specialpedagogik och jämställdhet? .......................... 1125.2 Regleringen <strong>av</strong> särskilt stöd................................................... 1145.3 Specialpedagogiska skolmyndigheten................................... 1155.4 Allmänt <strong>om</strong> förutsättningarna för särskilt stöd i skolan ..... 1155.5 Tillgången till särskilt stöd och specialpedagogiskainsatser.................................................................................... 1195.6 Omfattningen <strong>av</strong> särskilt stöd............................................... 1205.7 Behovsbedömning och utredning ......................................... 1245.8 Sammanfattning <strong>av</strong> kapitlet................................................... 1266 Kränkande behandling i skolan .................................. 1296.1 Kränkningar och konsekvenser............................................. 1296.2 Karaktären på och förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> kränkningar i skolan .... 1306.3 Barns skydd mot kränkande behandling i skolan – regleroch tillsynsansvar ................................................................... 1316.3.1 Inledning ..................................................................... 1316.3.2 Skollagens regler <strong>om</strong> kränkande behandling............. 1326.3.3 Diskrimineringslagens regler <strong>om</strong> kränkandebehandling................................................................... 1346.3.4 Begreppen i diskrimineringslagen och skollagen...... 1356.4 Förslag <strong>om</strong> en samlad reglering <strong>av</strong> åtgärder motdiskriminering och andra former <strong>av</strong> kränkandebehandling .............................................................................. 1396.4.1 Ansvarsfördelningen i arbetet mot kränkningar....... 1396.4.2 Utformningen <strong>av</strong> en samlad reglering ....................... 1436.5 Skolornas arbete för att förebygga kränkandebehandling .............................................................................. 151Sex- och samlevnadsundervisningen..................................... 1546.6 Könsuppdelad statistik .......................................................... 1569


Innehåll SOU 2010:996.7 Arbetsmiljöverkets arbete i skolan........................................1566.8 Grova kränkningar och våldtäkter – en illustration .............157Kränkt, utstött och ensam .....................................................1587 Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa ochlärande....................................................................1637.1 Forskningsresultat rörande skolrelaterad psykisk hälsaför flickor och <strong>pojkar</strong> .............................................................1637.2 Elevhälsan ...............................................................................1687.3 Sammanfattande slutsats och analys .....................................1698 Jämställdhet och hedersproblematik...........................1738.1 Bakgrund.................................................................................1738.2 Förek<strong>om</strong>st i Sverige................................................................1758.3 Skolan och hedersproblematiken ..........................................1768.4 Delegationens analys och bedömningar................................1799 Förändringsarbete för jämställdhet i skolan .................1839.1 Vad görs i dag? - lokalt jämställdhetsarbete .........................184Aktuellt jämställdhetsarbete på skolor .................................184Skolverkets arbete med jämställdhet i skolan.......................185Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landstings arbete medjämställdhet i skolan ...................................................1869.2 Utbildning och fortbildning i jämställdhet för lärare ochskolledare ................................................................................186Lärarutbildningarna................................................................186Fortbildning <strong>av</strong> skolans personal...........................................191Befattningsutbildning för rektorer –Rektorsutbildningen ...................................................1919.3 Praktiskt jämställdhetsarbete.................................................193Visioner och jämställdhetsarbete...........................................1999.4 Översikt <strong>av</strong> publikationer med metoder förjämställdhetsarbete.................................................................20010


SOU 2010:99Innehåll9.5 Motstånd mot jämställdhetsarbete ....................................... 2049.6 Sammanfattning och analys................................................... 21010 Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet iskolan ..................................................................... 21110.1 Behovet <strong>av</strong> ny kunskap .......................................................... 212Referat från delbetänkandet <strong>om</strong> behov <strong>av</strong> ny kunskap........ 212Ytterligare <strong>om</strong>råden där behov <strong>av</strong> ny kunskapidentifierats ................................................................. 213Exempel på <strong>om</strong>råden <strong>av</strong> betydelse för jämställdheten därforskning finns men inte används.............................. 21510.2 Sammanfattning och analys................................................... 216Sammanfattningsvis <strong>om</strong> behovet <strong>av</strong> ny kunskap ................. 216Behovet <strong>av</strong> utvärdering <strong>av</strong> undervisningsmetoder ocharbetssätt i skolan ....................................................... 217Behovet <strong>av</strong> att förvalta och förmedla den kunskapsbas<strong>om</strong> jämställdhet i skola s<strong>om</strong> upparbetats påregeringens uppdrag under senare år......................... 21911 Internationell utblick ................................................ 22111.1 Jämställdhet i skolan ur ett globalt perspektiv..................... 22111.2 Arbetet in<strong>om</strong> Eurydice.......................................................... 22211.3 Norge...................................................................................... 22411.4 Danmark................................................................................. 22611.5 Finland.................................................................................... 227Pågående statliga insatser för att främja jämställdhet iskolan........................................................................... 227Redogörelse <strong>om</strong> jämställdhet i utbildning mellankvinnor och män......................................................... 22911.6 Sammanfattande k<strong>om</strong>mentar ................................................ 23012 Delegationens samlade analys ................................... 231Synen på skola och kön förr och nu ..................................... 231Aktuella jämställdhetsproblem i skolan ............................... 23211


Innehåll SOU 2010:99Delegationens förslag till insatser för att långsiktigtstärka jämställdheten i skolan.....................................234Förslag till regeringen för att förbättra jämställdheten iskolan...........................................................................24313 Konsekvensanalys.....................................................24713.1 Ekon<strong>om</strong>iska konsekvenser ....................................................24713.2 Andra konsekvenser...............................................................250Referenser.......................................................................251BilagorBilaga 1 K<strong>om</strong>mittédirektiv ..........................................................261Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ..............................................................269Bilaga 3 Tilläggsdirektiv ..............................................................27112


SammanfattningJämställdhet i skolan handlar <strong>om</strong> att reellt ge flickor och <strong>pojkar</strong> likamakt och möjlighet till lärande och utveckling. Flertalet elever trivsbra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många eleverinhämtar goda kunskaper och växer s<strong>om</strong> <strong>individer</strong> i skolan, mendessvärre inte alla elever. Runt <strong>om</strong> i vårt land arbetar ett stort antalmänniskor engagerat för att förbättra skolan. Detta förbättringsarbetehandlar exempelvis <strong>om</strong> att förbättra kvaliteten iskolans undervisning och elevernas kunskaper, eller <strong>om</strong> att göraskolan till en trygg plats att vistas i för alla elever. En jämställdskola är en skola där både flickor och <strong>pojkar</strong> trivs, utvecklas och lärsig mycket.I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelseroch preferenser mellan grupperna flickor respektive <strong>pojkar</strong>. Pojkarpresterar i gen<strong>om</strong>snitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg.Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen tillde yrkesförberedande programmen. <strong>Flickor</strong> är mer stressade iskolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår s<strong>om</strong> meraktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord s<strong>om</strong>”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtryckagen<strong>om</strong> att framställa vissa människor s<strong>om</strong> mindre värda. Sexualiseradmobbning förek<strong>om</strong>mer och kan även bestå <strong>av</strong> olika former <strong>av</strong> fysiskaövergrepp. En belysning <strong>av</strong> dessa problem återfinns i vårt delbetänkande<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> i skolan – hur jämställt är det? (SOU2009:64).Psykiska problem har blivit vanligare bland ungd<strong>om</strong>ar <strong>av</strong> bådakönen de senaste två decennierna. Nu s<strong>om</strong> tidigare är det flerflickor än <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> mår dåligt. Flera studier har visat att flickororoar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än <strong>pojkar</strong>. Förmånga flickor försämras kroppsbild och självkänsla i samband medpuberteten. Även dessa problem beskrivs i vårt ovan nämnda delbetänkande.13


Sammanfattning SOU 2010:99Olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för <strong>individer</strong>att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor, och könsnormerkan alltså också ligga till grund för exempelvis sexuella trakasserieroch kränkningar. Lärande, psykisk hälsa och identitetsutveckling ärnära förknippade med varandra. Att uppnå ett bra klimat och brarelationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, ären demokratisk fråga s<strong>om</strong> har stort egenvärde. Men det är också enförutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag.Det bör understrykas att det finns uttryck för brist på jämställdhets<strong>om</strong> kan vara svåra att upptäcka, mäta och kvantifiera.Pojkarna kanske d<strong>om</strong>inerar på skolgården och i korridoren, medanflickorna i viss mån tar för sig inne i klassrummet? <strong>Flickor</strong>nakanske blir tafsade på, eller verbalt kränkta, medan <strong>pojkar</strong> får utståh<strong>om</strong>ofoba tillmälen och fysiskt våld? Kanske bär den bristandejämställdheten i skolan en del <strong>av</strong> ansvaret för att flickor s<strong>om</strong> gruppfrån tonåren har sämre självkänsla? Kan det samtidigt vara så att<strong>pojkar</strong>s självkänsla sällan diskuteras efters<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s möjlighet attuttrycka känslor är begränsad? Kan det stämma att grupper <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>s<strong>om</strong> tidigt i skolåldern har svårt att hänga med i undervisningen oftafår otillräckligt med stöd?Det är naturligt att diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet i skolan handlar<strong>om</strong> klassrumsinteraktioner och det sociala samspelet mellan eleversamt mellan skolans personal och eleverna. Men det finns ävenviktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnesdidaktiken.Om skolan via läroböckerna och undervisningen i deolika ämnena ger en enkönad bild <strong>av</strong> exempelvis historien, litteraturhistorieneller samhällskunskapen, innebärande att i huvudsakendast männens erfarenheter representeras, så är detta ett allvarligtjämställdhetsproblem.Skolan s<strong>om</strong> institution kan ses s<strong>om</strong> spegel <strong>av</strong> samhället i övrigt.På strukturell nivå är mannen och det manligt kodade överordnatpå många <strong>av</strong> samhällets <strong>om</strong>råden. Ojämställda mönster uppstår iskolan, så länge det <strong>om</strong>givande samhället inte är jämställt. Samtidigtkan skolan erbjuda en ”fristad” – ett rum där andra relationeroch förhållanden kan råda än de s<strong>om</strong> gäller utanför skolan.14


SOU 2010:99SammanfattningNuvarande jämställdhetssatsningar s<strong>om</strong> berör skolanRiksdag och regering har tillfört medel motsvarande 1,6 miljarderkronor för en särskild jämställdhetssatsning under åren 2007–2010.Följande satsningar på jämställdhet i utbildning kan nämnas (prop.2009/10:1).• <strong>Regeringen</strong> har gett Skolverket i uppdrag att gen<strong>om</strong>föra utvecklingsinsatserin<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådet i skolan. Uppdraget<strong>om</strong>fattar bland annat att sprida kunskap <strong>om</strong> kön och skolframgång,stärkt elevhälsa, fortbildning <strong>av</strong> lärare och annan skolpersonal<strong>om</strong> hederstraditioner samt <strong>om</strong> sex- och samlevnadsundervisning.Uppdraget <strong>om</strong>fattar såväl det offentliga skolväsendets<strong>om</strong> motsvarande fristående utbildningsverksamheter.Den totala kostnaden för insatsen beräknas uppgå till cirka 100miljoner kronor.• <strong>Regeringen</strong> har även tillsatt Delegationen för jämställdhet ihögskolan (dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser ochföreslå åtgärder s<strong>om</strong> främjar jämställdhet i högskolan. Delegationenska särskilt uppmärksamma och motverka könsbundnautbildningsval till högskolan och den minskade andelen mäns<strong>om</strong> söker sig till högre utbildning. Delegationen ska även uppmärksammaskillnader mellan kvinnor och män vad <strong>av</strong>ser studietakt,<strong>av</strong>hopp och benägenhet att <strong>av</strong>lägga examen samt kvinnorsoch mäns skilda möjligheter till forskarkarriär och den ojämnakönsfördelningen på högre befattningar in<strong>om</strong> högskolan. Kostnadernaför delegationen beräknas till 60 miljoner kronor.• <strong>Regeringen</strong> har vidare tillfört resurser till arbetet med jämställdhetsintegreringi k<strong>om</strong>munala verksamheter. Sveriges K<strong>om</strong>muneroch Landsting (SKL) har fördelat totalt 125 miljonerkronor 2008–2010 för denna verksamhet. Syftet är att uppnå enkvalitetssäkring <strong>av</strong> offentligt finansierade verksamheter på k<strong>om</strong>munaloch landstingsnivå för att garantera att dessa svarar motbåda könens villkor och behov. Denna satsning är inte specifiktriktat mot skolan, men en del <strong>av</strong> satsningen k<strong>om</strong>mer direkt ellerindirekt skolan till del.15


Sammanfattning SOU 2010:99Delegationens förslag till insatser för att långsiktigt stärkajämställdheten i skolanJämställdhet uppnås inte en gång för alla – lika lite i skolan s<strong>om</strong> isamhället i övrigt. Jämställdheten måste ständigt diskuteras, vinnaspå nytt och <strong>om</strong>sättas i skolans vardagliga praktik. Det är viktigt attjämställdhetsarbetet i skolan <strong>om</strong>fattar ett brett spektrum <strong>av</strong> frågeställningars<strong>om</strong> rör flickor och <strong>pojkar</strong> i skolan. Jämställdhetsaspekterbör exempelvis läggas även på frågor <strong>om</strong> barns utvecklingoch psykosociala hälsa.Jämställdhetsintegrering ger varaktig förändringJämställdhetsarbetet i skolan bör bedrivas enligt principen <strong>om</strong>jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en långsiktigthållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet.Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl. a.förväntas leda till att antalet fall <strong>av</strong> kränkande behandling minskar,och därmed även behovet <strong>av</strong> reaktiva insatser. Förutsättningar föratt få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förut<strong>om</strong>att man går metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sittodelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt ochexternt. Likaså är resurser, referenspersoner och tid viktiga delar.Tidsaspekten är viktig att uppmärksamma – det är inte möjligt förorganisationen – klassen, skolan eller k<strong>om</strong>munen – att förvänta sigpåtagliga resultat alltför tidigt.Följande fem steg kan ses s<strong>om</strong> delar <strong>av</strong> en strategisk förändringsprocess:Kartläggning <strong>av</strong> verksamheten, Analys <strong>av</strong> kartläggningen,Framtagande <strong>av</strong> idéer och visioner, konkreta mål och åtgärder,Arbete! och Uppföljning <strong>av</strong> mål och åtgärder (bearbetat utifrån Ds1999: 31, SOU 2007: 15 och SOU 2010:83).En hel del <strong>av</strong> det jämställdhetsarbete s<strong>om</strong> bedrivs i skolan ärprojektbaserat – inte sällan med extern finansiering (se till exempelSOU 2010:83). Vårt intryck att projekten ofta <strong>av</strong>slutas utan attlärd<strong>om</strong>arna tas tillvara på ett systematiskt sätt och utan att projektetsinnehåll transformeras till att bli centrala inslag i denreguljära verksamheten. Lite tillspetsat kan sägas att alltför mångagoda intentioner på jämställdhetens <strong>om</strong>råde har dött projektdöden– dvs. har i praktiken upphört att verka när eller en tid efter attprojektet <strong>av</strong>slutats.16


SOU 2010:99SammanfattningProjektarbete för jämställdhet är i vissa faser <strong>av</strong> en utvecklingbra och nödvändigt. Men projekten ska ses s<strong>om</strong> ett första steg motjämställdhetsintegrering och inte s<strong>om</strong> ett i tiden och rummet<strong>av</strong>gränsad verksamhet. Jämställdhetsprojekten behöver förvaltasoch resultaten tas <strong>om</strong> hand. Att tillse att så sker är en ledningsfråga.Vi tror att det är dags att byta strategi. Jämställdhetsarbetetmåste orienteras bort från projekt och adhoc-insatser, för att istället på allvar integreras i den ordinarie verksamheten. Så undvikervi risken att jämställdhetsprojekten blir en ursäkt för att intelåta jämställdhet vara en central del <strong>av</strong> den ordinarie verksamheten.Skolans jämställdhetsarbete bör utgå från både strukturer och<strong>individer</strong>Jämställdhetsarbetet handlar <strong>om</strong> att arbeta med strukturer ochkönsnormer s<strong>om</strong> begränsar individens utveckling. Arbetet förutsätterför att vara meningsfullt en kategorisering efter kön. Isamhället utanför skolan liks<strong>om</strong> även i skolan ligger fokus i arbetetmot diskriminering numera ofta på individuella rättigheter snarareän på kategoriseringar <strong>av</strong> kollektiv i privilegierade eller underprivilegierade.Därtill k<strong>om</strong>mer att kategorin ”kön” i diskrimineringsfrågorhar k<strong>om</strong>pletterats med flera andra skiljandekategorier – etnisktillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck etcetera. Påsätt och vis har jämställdhetsarbetet därmed försvårats. Det ter siginte längre alltid lika naturligt att tala <strong>om</strong> strukturer eller mekanismers<strong>om</strong> skapar maktrelationer mellan kvinnor och män, <strong>pojkar</strong> ochflickor, utan i många fall snarare <strong>om</strong> rättigheter för <strong>individer</strong> medolika identiteter och socioekon<strong>om</strong>isk bakgrund.Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet,och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer s<strong>om</strong>skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och s<strong>om</strong> läggergrunden för maktrelationer baserade på kön. Men varje kategoriseringefter kön riskerar samtidigt att återskapa de könsskillnader s<strong>om</strong>arbetet <strong>av</strong>ser att undanröja. Konsten är att både se <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong>kön och genus med den maktordning det innebär, och samtidigt seden stora variationen mellan <strong>individer</strong> och <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> andrasociala kategoriseringar. Det ligger en utmaning i att undvika attjämställdhetsarbetet betraktas s<strong>om</strong> en form <strong>av</strong> särintresse.17


Sammanfattning SOU 2010:99Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupperI fokus för skolans jämställdhetsarbete under olika tider harframför allt varit särskilda grupper <strong>av</strong> elever. Det finns en tendensatt fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder.Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat <strong>om</strong> arbetet<strong>om</strong> att främja flickors intresse för teknik, <strong>om</strong> att minska flickorsstress eller <strong>om</strong> att stärka flickors självkänsla. Det är givetvis utmärktoch vällovligt med projekt s<strong>om</strong> syftar till att exempelvis minskaflickors stress eller stärka flickors självkänsla. Samtidigt finns riskermed att i jämställdhetsarbetet fokusera endast en grupp <strong>av</strong> elever.Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos <strong>individer</strong>na imålgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på <strong>individer</strong>na igruppen (se SOU 2010:35).Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i störreutsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och <strong>pojkar</strong>eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och igengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper <strong>av</strong> elever. Detkan exempelvis vara så att attityder och beteenden hos grupper <strong>av</strong><strong>pojkar</strong> i klassen och på skolan är en delförklaring till flickors sämresjälvkänsla. Om så är fallet, så bör även <strong>pojkar</strong>na vara målgrupp förde särskilda jämställdhetssatsningarna och förändringsambitionernas<strong>om</strong> har till syfte att ”stärka flickor”. Det verkar för övrigt var<strong>av</strong>anligare att arbetet syftar till att ändra på flickor än att ändra på<strong>pojkar</strong>. Projekt för att stimulera flickors intresse för teknik harsällan sin motsvarighet i projekt för att intressera <strong>pojkar</strong> för vårdyrken,för att ta ett exempel.Skolans arbete mot kränkande behandling behöver förstärkasI dag finns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen – s<strong>om</strong> hars<strong>om</strong> gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,trakasserier och kränkande behandling. Uppdelningen på tvålagar skapar otydligheter beträffande lagstiftningens innehåll. Detförebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling iskolorna behöver förstärkas. Detta ansvar åvilar i första hand skolhuvudmännen.De statliga myndigheterna Skolinspektionen/BEOoch DO fullgör alla viktiga uppgifter i skolan, gen<strong>om</strong> att ansvaraför granskning <strong>av</strong> likabehandlingsplaner samt gen<strong>om</strong> att efter anmälan18


SOU 2010:99Sammanfattningarbeta med individärenden rörande diskriminering eller andra former<strong>av</strong> kränkande behandling.Den nuvarande uppdelningen på två myndigheter försvårar dettaarbete. Skolinspektionen har en större närvaro i och kunskap <strong>om</strong>skolan och har därmed bättre förutsättningar att bidra till att stärkadet förebyggande arbetet.Skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktig ur ett jämställdhetsperspektivoch en viktig del i arbetet med att motverkakränkande behandling. Det är angeläget att denna undervisning taspå allvar och bedrivs med bra kvalitet. Sex- och samlevnadsundervisningenska alltid utgå från en bred förståelse <strong>av</strong> sexualitet ochhur olika förväntningar på <strong>pojkar</strong>s och flickors sexuella uttryckpåverkar och inbegriper förek<strong>om</strong>st <strong>av</strong> kränkningar på grund <strong>av</strong> kön,sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Vårbedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är <strong>av</strong>stor betydelse för hur kränkningar s<strong>om</strong> har sin grund i kön ochsexualitet får utrymme.Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktikDet finns ett behov att förstärka den del <strong>av</strong> jämställdhetsarbetets<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. Ämnesstoffetmåste spegla både kvinnors och mäns erfarenheter. Ämnesdidaktikenoch arbetssätten i skolan bör så långt möjligt bygga påevidens, och varieras för att passa elevers olika sätt att lära.Vi är bekymrade över den bristande kvaliteten i många <strong>av</strong> delär<strong>om</strong>edel s<strong>om</strong> eleverna använder. Man kan fråga sig vilken bild <strong>av</strong>kvinnor och män s<strong>om</strong> dagens skolelever får gen<strong>om</strong> sina läroböcker.Exempelvis kan konstateras att lär<strong>om</strong>edlen i historia knappast gerkvinnliga förebilder i historien. Pojkarna möter också ett snävt mansideali många lär<strong>om</strong>edel. Vi har även noterat att det utöver brister urjämställdhetsperspektiv även finns kvalitetsbrister gällande stil,perspektiv och sakinnehåll i många lär<strong>om</strong>edel.19


Sammanfattning SOU 2010:99Tidiga insatser behövs för att upptäcka och stödja flickor och <strong>pojkar</strong>med psykosociala problem och svårigheter i skolan<strong>Flickor</strong> känner sig mer stressade över skolarbetet och oroar sig merför relationer till andra än vad <strong>pojkar</strong> gör. Dåliga skolresultat ledersannolikt till dålig självkänsla, samtidigt s<strong>om</strong> bak<strong>om</strong>liggande psykiskproblematik gör det svårt att prestera i skolan. Flera studierbekräftar samma bild <strong>av</strong> en ökad sårbarhet för flickor med början ide yngre tonåren för internaliserande psykiska problem, s<strong>om</strong> ängslighetoch depression, men även lägre självuppfattning. Även <strong>om</strong>flickor s<strong>om</strong> grupp presterar bättre än <strong>pojkar</strong>, finns bland flickor itonåren en psykologisk otillfredsställelse, en ökad oro, s<strong>om</strong> uttryckersig i depressiva sympt<strong>om</strong>, ätstörningar, ökade självmordsförsök ochsedan leder till allvarliga tecken på psykisk ohälsa bland unga kvinnor(SOU 2010:79).Pojkar har större problem i skolan vid skolstart och flera <strong>av</strong> demriskerar att bli underpresterande på sikt på grund <strong>av</strong> detta. Pojkaruppvisar också generellt mer externaliserande problem. Att detfinns en grupp <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> uppvisar en lägre nivå <strong>av</strong> k<strong>om</strong>petensin<strong>om</strong> flera <strong>om</strong>råden, kan också påverka förväntningarna på helagruppen. Läraren kan påverkas <strong>av</strong> den lågpresterande pojkgruppenoch kan börja behandla pojkgruppen och flickgruppen på ett stereotyptsätt, s<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla var lika. Det kan leda till att läraren o<strong>av</strong>siktligtoch <strong>om</strong>edvetet sänker sina förväntningar på alla <strong>pojkar</strong> (SOU2010:79).Vi vet att problemen för elever med skolsvårigheter ochsviktande psykosocial hälsa tenderar att bli värre med tiden. Det ärmed andra ord viktigt att följa upp och stödja de barn och ungd<strong>om</strong>ars<strong>om</strong> uppvisar <strong>av</strong>vikelser i beteende på ett tidigt stadium(SOU 2010:79). Denna uppföljning bör ske med kunskap <strong>om</strong> könsskillnaderna;här <strong>av</strong>ses sympt<strong>om</strong>en på ohälsa kopplat till olika utvecklingsfaseroch livssituationer. Samtidigt gäller det att arbeta med ettindividfokus och undvika stereotypiseringar baserat på kön. Ensvår balansgång!20


Sammanfattning SOU 2010:99lägger ett större ansvar på eleverna att arbeta självständigt utanhandledning <strong>av</strong> läraren, kan vara en nackdel särskilt för vissa <strong>pojkar</strong>(se till exempel SOU 2010:52). Detta efters<strong>om</strong> forskningen visaratt flickor s<strong>om</strong> grupp anstränger sig mera i skolan och är meransvarstagande och ”självgående”. Tilläggas bör att det förstås ävenfinns flickor s<strong>om</strong> har svårt att klara <strong>av</strong> att prestera väl i en miljös<strong>om</strong> präglas <strong>av</strong> en hög grad <strong>av</strong> icke lärarledd skoltid.Frågan <strong>om</strong> ”eget arbete” i skolan är k<strong>om</strong>plex. Det finns förståsockså fördelar med att elever lär sig arbeta självständigt. Självständigtarbete kan utformas på olika sätt, i och utanför klassrummet.Självständigt arbete utan tät uppföljning och styrning <strong>av</strong>en lärare är dock en undervisningsmetod med nackdelar för mångaflickor och ännu fler <strong>pojkar</strong>. Det är således viktigt att kunskaputvecklas <strong>om</strong> hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder i skolanfungerar generellt och för olika grupper <strong>av</strong> elever.Skolan behöver även kunskap <strong>om</strong> hur forskning <strong>om</strong>sätts ipraktiskt handlande. Kunskap <strong>om</strong> ämnesdidaktik och jämställdhetbehöver fördjupas. För närvarande inriktas både skolans innehålloch lärarutbildningen mer mot ämneskunskap och ämnesdidaktiskafrågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen utvecklas <strong>om</strong>jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika ämnen.Vidare saknas svensk forskning gällande kränkningar och kränkandebehandling, specialpedagogik och kön samt <strong>om</strong> vilka preferenser s<strong>om</strong>styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan. Det saknasäven djupare kunskap <strong>om</strong> de begränsningar i skolan för flickor och<strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> följer <strong>av</strong> den hedersrelaterade problematiken.Pojkproblemet in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådetEtt uppmärksammat problem under senare år är ”pojkkrisen iutbildning” – dvs. fen<strong>om</strong>enet att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp tenderar attprestera sämre gen<strong>om</strong> utbildningssystemet och att gruppen därmedriskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Fen<strong>om</strong>enet har under senareår i uppmärksammats inte endast i Sverige, utan även i flertalet jämförbaraländer. Det finns dock ingen konsensus <strong>om</strong> problemetsnatur, eller ens <strong>om</strong> att det existerar ett problem knutet till <strong>pojkar</strong>och utbildning.Det finns givetvis många <strong>pojkar</strong> och unga män s<strong>om</strong> presterar väloch utvecklas bra i skolan och i den högre utbildningen. Det finnsäven många flickor och unga kvinnor s<strong>om</strong> <strong>av</strong> olika skäl har skol-22


SOU 2010:99Sammanfattningsvårigheter och s<strong>om</strong> inte k<strong>om</strong>mer till sin rätt i skolan. Men påaggregerad nivå finns ändå ett mönster, s<strong>om</strong> består i att <strong>pojkar</strong>/mäns<strong>om</strong> grupp faktiskt presterar sämre på flera nivåer i utbildningssystemet.Detta mönster bör enligt vår mening tas på största allvaroch ligga till grund för reflektioner och samtal <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> kangöras för att ge elever o<strong>av</strong>sett kön de allra bästa förutsättningar förlärande och utveckling i skolan.En del <strong>av</strong> ”pojkproblemet” är att det inte anses ”coolt” för <strong>pojkar</strong>att anstränga sig i skolan. Framgång ska uppnås utan ansträngning. Dekönsnormer s<strong>om</strong> råder för <strong>pojkar</strong> tenderar även att vara trängre änmotsvarande normer för flickor. Det finns en tendens till attflickor och unga kvinnor i dag i större utsträckning utbildar sigin<strong>om</strong> <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> tidigare varit manligt d<strong>om</strong>inerade, medan <strong>pojkar</strong>naoch de unga männen inte visar samma benägenhet till förändring<strong>av</strong> sina utbildningsval (se till exempel SOU 2010:53).När <strong>pojkar</strong> börjar skolan har de i gen<strong>om</strong>snitt inte nått sammautveckling på flera <strong>om</strong>råden: språkliga, kognitiva, sociala och finmotoriska.Detta kan leda till att fler <strong>pojkar</strong> får svårigheter atthänga med i skolan, och att lärarnas förväntningar tenderar att varalägre ställda på <strong>pojkar</strong>na. När <strong>pojkar</strong>na k<strong>om</strong>mit i fatt i mognadshänseende,så borde flickor och <strong>pojkar</strong> prestera på samma nivå iskolan. Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del<strong>pojkar</strong> med tidiga skolsvårigheter har lärt sig att hantera tidiga misslyckandeni skolan så sätt att de inte prioriterar skolarbetet. Mansatsar i stället på att på att vara duktig och få bekräftelse in<strong>om</strong>andra <strong>om</strong>råden, sås<strong>om</strong> idrott. Forskning visar även att barntenderar att identifiera sig med andra barn <strong>av</strong> samma kön. Det finnsen risk för att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> inte prioriterar skolan blir normgivandeför andra <strong>pojkar</strong>. En för skolarbetet negativ kamratkultur kan alltsåuppstå i förbindelse med <strong>pojkar</strong>nas senare mognad.Mycket <strong>av</strong> könsskillnaderna är socialt konstruerade. Uttryckssätt,klädsel, föreställningar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är manligt och vad s<strong>om</strong> ärkvinnligt, har varierat i historien och skiljer sig mellan länder,kulturer, åldrar och grupper. Men skillnaderna är också biologiska.Av professor Martin Ingvars rapport på uppdrag <strong>av</strong> vår delegation(SOU 2010:52) framgår att robusta biologiska data går hand i handmed observationsdata s<strong>om</strong> talar <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s senare mognad till vuxenhet.Den kunskapen kan vara gynnsam för ett bra jämställdhetsarbete,till exempel <strong>om</strong> den leder till att större hänsyn tas till <strong>pojkar</strong>s förmågatill inlärning i vissa åldrar. Men <strong>om</strong> kunskapen leder till att allaflickor förväntas mogna före alla <strong>pojkar</strong>, riskerar både <strong>pojkar</strong> och23


Sammanfattning SOU 2010:99flickor att bedömas utifrån förutfattade meningar och inte utifrånsina individuella förutsättningar. Det föreligger stora överlappningari mognadshänseende mellan grupperna flickor och <strong>pojkar</strong>!Föräldrarna och <strong>om</strong>givningen har stor betydelse för skolansjämställdhetsarbeteSynen på jämställdhet och genus skiftar mellan olika <strong>individer</strong> ochfamiljer. I vissa familjer ses könsmönster i hög grad s<strong>om</strong> förhandlingsbaraoch utbytbara. Men många unga i Sverige lever i familjeroch sociala <strong>om</strong>givningar med normsystem där könsmönstren i störreeller mindre utsträckning ses s<strong>om</strong> låsta och förutbestämda. Principer<strong>om</strong> isärhållande <strong>av</strong> könen kan vara starkt förankrade, och debegränsningar för individen s<strong>om</strong> följer där<strong>av</strong> kan vara mycket starka. Isärskild utsträckning drabbas flickor eller kvinnor <strong>av</strong> begränsningar,men även <strong>pojkar</strong> drabbas.Ett särskilt jämställdhetsproblem är de så kallade hedersrelateradeproblemen. Den hedersrelaterade kulturen har rötter ipatriarkala samhällen främst kring Medelh<strong>av</strong>et, i Mellanöstern och idelar <strong>av</strong> Central- och Sydasien, men kan även upprätthållas elleruppstå här i Sverige.Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kunskapoberoende <strong>av</strong> kön, etnicitet etcetera. (SOU 2010:84).Utbildning och fortbildning behövs <strong>av</strong> lärare och skolledningLärare behöver kunskaper för att kunna anläggajämställdhetsperspektiv på ämnesinnehållet och ämnesdidaktiken iskolan. Jämställdhet är ett kunskaps<strong>om</strong>råde. Brist på kunskap hosden personal s<strong>om</strong> verkar i skolan riskerar bland annat leda till attförd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong> kvinnor och män, flickor och <strong>pojkar</strong> återskapas utanatt problematiseras.Kunskaper <strong>om</strong> genus och <strong>om</strong> frågor rörande barns och ungd<strong>om</strong>arsutveckling och grundläggande behov behöver stärkas i lärarutbildningenoch rektorsutbildningen och även i fortbildningen lärare,skolledare och annan personal i skolan.24


Sammanfattning SOU 2010:99för att tidigt stödja <strong>pojkar</strong> och flickor med läs- och skrivsvårigheter.• ge Skolverket i uppdrag att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunniga forskaregranska kvaliteten i lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterialför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekters<strong>om</strong> andra kvalitetsaspekter bör beaktas.• ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Skolinspektionen ur ett genusperspektiv,utreda och analysera orsakerna till samt <strong>om</strong>fattningen, inriktningenoch könsfördelningen på samtliga former <strong>av</strong> särskilt stöds<strong>om</strong> ges till elever i grundskolan. In<strong>om</strong> ramen för uppdraget börförutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet utredas.• ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar s<strong>om</strong>ligger till grund för beslut <strong>om</strong> särskilt stöd samt det åtgärdsprograms<strong>om</strong> blir följden <strong>av</strong> dessa utredningar. Uppdraget kan gess<strong>om</strong> ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granskak<strong>om</strong>muners rutiner för utredning inför mottagande i särskolan(U2010/4860/G).• ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningenför lärare eller skolledare i sex- och samlevnad.• ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningenför skolledare <strong>om</strong> hedersrelaterad problematik i skolan• ge Skolverket i uppdrag att anordna särskild utbildning förlärare eller skolledare <strong>om</strong> sex- och samlevnad.• ge Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverketgranska kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlevnad.• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar i målformuleringarnagällande rektorsutbildningen, så att jämställdhetska gen<strong>om</strong>syra rektorsutbildningen.• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar gällande innehålleti rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt m<strong>om</strong>ent <strong>om</strong>hedersproblematiken ingår i utbildningen.26


SOU 2010:99Sammanfattning• ge Skolverket i uppdrag att gen<strong>om</strong>föra den återk<strong>om</strong>mandeattitydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att resultatenkan redovisas uppdelat på kön.• ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier<strong>om</strong> samt göra kunskapssammanställningar och utvärderngar<strong>av</strong>seende metoder och arbetssätt s<strong>om</strong> bidrar till att motverkatradionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Det ärviktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar<strong>av</strong> studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ettgenus- och könsperspektiv så att <strong>pojkar</strong> och flickor får sammamakt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.• ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskningvid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdragatt återk<strong>om</strong>mande uppdatera bibliografin Svensk forskning <strong>om</strong>jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU 2010:36).• ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatetför genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den bredakunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan s<strong>om</strong> undersenare år med stöd <strong>av</strong> regeringens uppdrag upparbetats <strong>av</strong> vårdelegation, Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landsting.Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegreringoch att materialet finns lätt tillgängligt förlärare, skolledning och annan personal i skolan.27


Författningsförslag1 Förslag tilllag <strong>om</strong> ändring i diskrimineringslagen (2008:567)Härigen<strong>om</strong> föreskrivs i fråga <strong>om</strong> diskrimineringslagen (2008:567)att 2 kap. 5–7 §§ samt 3 kap. 14–16 §§ ska ha följande lydelser.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelseDen s<strong>om</strong> bedriver verksamhets<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i skollagen (1985:1100)eller annan utbildningsverksamhet(utbildningsanordnare) får intediskriminera något barn ellernågon elev, student eller studerandes<strong>om</strong> deltar i eller söker tillverksamheten. Anställda ochuppdragstagare i verksamhetenska likställas med utbildningsanordnarennär de handlar in<strong>om</strong>ramen för anställningen elleruppdraget.Diskrimineringsförbudet gälleräven i det fall en utbildningsanordnaregen<strong>om</strong> skäliga åtgärderi fråga <strong>om</strong> lokalernas tillgänglighetoch användbarhet kan setill att en person med funktions-2 kap. UtbildningDiskrimineringsförbud5 §Den s<strong>om</strong> bedriver annan utbildningsverksamhetän den s<strong>om</strong><strong>av</strong>ses i skollagen (1985:1100)(utbildningsanordnare) får intediskriminera någon student ellerstuderande s<strong>om</strong> deltar i ellersöker till verksamheten. Anställdaoch uppdragstagare i verksamhetenska likställas med utbildningsanordnarennär de handlarin<strong>om</strong> ramen för anställningeneller uppdraget.Diskrimineringsförbudet gälleräven i det fall en utbildningsanordnaregen<strong>om</strong> skäliga åtgärderi fråga <strong>om</strong> lokalernas tillgänglighetoch användbarhet kan setill att en person med funktions-29


Författningsförslag SOU 2010:99hinder, s<strong>om</strong> söker eller har antagitstill utbildning enligt högskolelagen(1992:1434) eller tillutbildning s<strong>om</strong> kan leda fram tillen examen enligt lagen (1993:792)<strong>om</strong> tillstånd att utfärda vissaexamina, k<strong>om</strong>mer i en jämförbarsituation med personer utan sådantfunktionshinder.hinder, s<strong>om</strong> söker eller har antagitstill utbildning enligt högskolelagen(1992:1434) eller tillutbildning s<strong>om</strong> kan leda fram tillen examen enligt lagen (1993:792)<strong>om</strong> tillstånd att utfärda vissaexamina, k<strong>om</strong>mer i en jämförbarsituation med personer utan sådantfunktionshinder.Förbudet i 5 § hindrar inte1. åtgärder s<strong>om</strong> är ett led isträvanden att främja jämställdhetmellan kvinnor och män vidtillträde till annan utbildning änsådan s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i skollagen(1985:1100),2. tillämpning <strong>av</strong> bestämmelsers<strong>om</strong> tar hänsyn till ålder ifråga <strong>om</strong> förskoleverksamhet ellerskolbarns<strong>om</strong>sorg, utbildning i förskoleklass,i det obligatoriska skolväsendeteller i en fristående skolas<strong>om</strong> motsvarar grundskolan, särskolaneller specialskolan, eller3. särbehandling på grund <strong>av</strong>ålder, <strong>om</strong> den har ett berättigatsyfte och de medel s<strong>om</strong> användsär lämpliga och nödvändiga föratt uppnå syftet.Förbudet hindrar inte heller atten folkhögskola eller ett studieförbundvidtar åtgärder s<strong>om</strong> ärett led i strävanden att främja likarättigheter och möjligheter o<strong>av</strong>settetnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning.6 §Förbudet i 5 § hindrar inte1. åtgärder s<strong>om</strong> är ett led isträvanden att främja jämställdhetmellan kvinnor och män vidtillträde till annan utbildning änsådan s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i skollagen(1985:1100),2. särbehandling på grund <strong>av</strong>ålder, <strong>om</strong> den har ett berättigatsyfte och de medel s<strong>om</strong> användsär lämpliga och nödvändiga föratt uppnå syftet.Förbudet hindrar inte heller atten folkhögskola eller ett studieförbundvidtar åtgärder s<strong>om</strong> ärett led i strävanden att främja likarättigheter och möjligheter o<strong>av</strong>settetnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning.30


SOU 2010:99FörfattningsförslagSkyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier7 §Om en utbildningsanordnarefår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> att ett barneller en elev, student eller studerandes<strong>om</strong> deltar i eller söker tillutbildningsanordnarens verksamhetanser sig i samband medverksamheten ha blivit utsatt förtrakasserier eller sexuella trakasserier,är utbildningsanordnarenskyldig att utreda <strong>om</strong>ständigheternakring de uppgivna trakasseriernaoch i förek<strong>om</strong>mandefall vidta de åtgärder s<strong>om</strong> skäligenkan krävas för att förhindratrakasserier i framtiden.En utbildningsanordnare s<strong>om</strong>bedriver utbildning eller annanverksamhet enligt skollagen(1985:1100), utbildning enligthögskolelagen (1992:1434) ellerutbildning s<strong>om</strong> kan leda fram tillen examen enligt lagen (1993:792)<strong>om</strong> tillstånd att utfärda vissa examinaska in<strong>om</strong> ramen för denn<strong>av</strong>erksamhet bedriva ett målinriktatarbete för att aktivt främjalika rättigheter och möjligheterför de barn, elever eller studenters<strong>om</strong> deltar i eller söker tillverksamheten, o<strong>av</strong>sett kön, etnisktillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, funktionshindereller sexuell läggning.3 kap. UtbildningMålinriktat arbete14 §Om en utbildningsanordnarefår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> att en studenteller studerande s<strong>om</strong> deltar ieller söker till utbildningsanordnarensverksamhet anser sig isamband med verksamheten hablivit utsatt för trakasserier ellersexuella trakasserier, är utbildningsanordnarenskyldig att utreda<strong>om</strong>ständigheterna kring deuppgivna trakasserierna och iförek<strong>om</strong>mande fall vidta de åtgärders<strong>om</strong> skäligen kan krävasför att förhindra trakasserier iframtiden.En utbildningsanordnare s<strong>om</strong>bedriver utbildning enligt högskolelagen(1992:1434) eller utbildnings<strong>om</strong> kan leda fram tillen examen enligt lagen (1993:792)<strong>om</strong> tillstånd att utfärda vissa examinaska in<strong>om</strong> ramen för denn<strong>av</strong>erksamhet bedriva ett målinriktatarbete för att aktivt främjalika rättigheter och möjligheterför de studenter s<strong>om</strong> deltar i ellersöker till verksamheten, o<strong>av</strong>settkön, etnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning, funktionshindereller sexuell läggning.31


Författningsförslag SOU 2010:99Närmare föreskrifter <strong>om</strong> utbildningsanordnarensskyldigheterfinns i 15 och 16 §§.Närmare föreskrifter <strong>om</strong> utbildningsanordnarensskyldigheterfinns i 15 och 16 §§.Att förebygga och förhindra trakasserier15 §En utbildningsanordnare s<strong>om</strong><strong>av</strong>ses i 14 § ska vidta åtgärderför att förebygga och förhindraatt något barn eller någon eleveller student s<strong>om</strong> deltar i ellersöker till verksamheten utsättsför trakasserier s<strong>om</strong> har sambandmed kön, etnisk tillhörighet, religioneller annan trosuppfattning,funktionshinder eller sexuell läggningeller för sexuella trakasserier.En utbildningsanordnare s<strong>om</strong><strong>av</strong>ses i 14 § ska vidta åtgärderför att förebygga och förhindraatt någon student s<strong>om</strong> deltar ieller söker till verksamheten utsättsför trakasserier s<strong>om</strong> harsamband med kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning,funktionshindereller sexuell läggning eller försexuella trakasserier.En utbildningsanordnare s<strong>om</strong><strong>av</strong>ses i 14 § ska varje år upprättaen plan med en översikt över deåtgärder s<strong>om</strong> behövs för att delsfrämja lika rättigheter och möjligheterför de barn, elever ellerstudenter s<strong>om</strong> deltar i eller sökertill verksamheten, o<strong>av</strong>sett kön,etnisk tillhörighet, religion ellerannan trosuppfattning, funktionshindereller sexuell läggning,dels förebygga och förhindra trakasseriers<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i 15 §. Planenska innehålla en redogörelseför vilka <strong>av</strong> dessa åtgärder s<strong>om</strong>utbildningsanordnaren <strong>av</strong>ser attpåbörja eller gen<strong>om</strong>föra underdet k<strong>om</strong>mande året.Likabehandlingsplan16 §En utbildningsanordnare s<strong>om</strong><strong>av</strong>ses i 14 § ska varje år upprättaen plan med en översikt över deåtgärder s<strong>om</strong> behövs för att delsfrämja lika rättigheter och möjligheterför de studenter s<strong>om</strong> deltari eller söker till verksamheten,o<strong>av</strong>sett kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder eller sexuellläggning, dels förebygga ochförhindra trakasserier s<strong>om</strong> <strong>av</strong>sesi 15 §. Planen ska innehålla enredogörelse för vilka <strong>av</strong> dessa åtgärders<strong>om</strong> utbildningsanordnaren<strong>av</strong>ser att påbörja ellergen<strong>om</strong>föra under det k<strong>om</strong>mandeåret.32


SOU 2010:99FörfattningsförslagEn redovisning <strong>av</strong> hur de planeradeåtgärderna enligt förstastycket har gen<strong>om</strong>förts ska tasin i efterföljande års plan.En redovisning <strong>av</strong> hur de planeradeåtgärderna enligt förstastycket har gen<strong>om</strong>förts ska tasin i efterföljande års plan.33


Författningsförslag SOU 2010:992 Förslag tilllag <strong>om</strong> ändring i skollagen (2010:800)Härigen<strong>om</strong> föreskrivs i fråga <strong>om</strong> skollagen (2010:800) att 6 kap.1–3 §§ samt 6–14 §§ ska ha följande lydelser.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse6 kap. Åtgärder mot kränkande behandlingÄndamål och tillämpnings<strong>om</strong>råde1 §Detta kapitel har till ändamålatt motverka kränkande behandling<strong>av</strong> barn och elever.Bestämmelserna tillämpas påutbildning och annan verksamhetenligt denna lag.Diskriminering2 §Bestämmelser <strong>om</strong> förbud m.m.mot diskriminering i samband medverksamhet enligt denna lag finnsi diskrimineringslagen (2008:567).I detta kapitel <strong>av</strong>ses med– elev: utöver vad s<strong>om</strong> angesi 1 kap. 3 § den s<strong>om</strong> söker annanutbildning än förskola enligtdenna lag,– barn: den s<strong>om</strong> deltar i ellersöker plats i förskolan eller annanpedagogisk verksamhet enligt25 kap.,– personal: anställda och uppdragstagarei verksamhet enligtdenna lag, ochDefinitioner3 §Detta kapitel har till ändamålatt motverka diskriminering, trakasserieroch andra former <strong>av</strong>kränkande behandling <strong>av</strong> barnoch elever.Bestämmelserna tillämpas påutbildning och annan verksamhetenligt denna lag.I detta kapitel <strong>av</strong>ses med– elev: utöver vad s<strong>om</strong> angesi 1 kap. 3 § den s<strong>om</strong> söker annanutbildning än förskola enligtdenna lag,– barn: den s<strong>om</strong> deltar i ellersöker plats i förskolan eller annanpedagogisk verksamhet enligt25 kap.,– personal: anställda och uppdragstagarei verksamhet enligtdenna lag,34


SOU 2010:99Författningsförslag– kränkande behandling: ettuppträdande s<strong>om</strong> utan att varadiskriminering enligt diskrimineringslagen(2008:567) kränker ettbarns eller en elevs värdighet.– diskriminering: diskrimineringenligt 1 kap. 4 § diskrimineringslagen(2008:567) och– andra former <strong>av</strong> kränkandebehandling: ett uppträdande s<strong>om</strong>utan att vara trakasserier kränkerett barns eller en elevs värdighet.Huvudmannen ska se till attdet in<strong>om</strong> ramen för varje särskildverksamhet bedrivs ett målinriktatarbete för att motverkakränkande behandling <strong>av</strong> barn ochelever. Närmare föreskrifter <strong>om</strong>detta finns i 7 och 8 §§.Skyldighet att förebyggaoch förhindra kränkandebehandlingHuvudmannen ska se till attdet gen<strong>om</strong>förs åtgärder för attförebygga och förhindra att barnoch elever utsätts för kränkandeAktiva åtgärderMålinriktat arbete6 §7 §Huvudmannen ska se till attdet in<strong>om</strong> ramen för varje särskildverksamhet bedrivs ett målinriktatarbete för att för attaktivt främja lika rättigheter ochmöjligheter för de barn och elevers<strong>om</strong> deltar i eller söker till verksamheten,o<strong>av</strong>sett kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning,funktionsnedsättning,sexuell läggning, könsöverskridandeidentitet eller ålder.Huvudmannen ska även bedrivaett målinriktat arbete för attmotverka andra former <strong>av</strong> kränkandebehandling <strong>av</strong> barn ochelever.Närmare föreskrifter <strong>om</strong> dettafinns i 7 och 8 §§.Skyldighet att förebyggaoch förhindra diskriminering,trakasserier och andra former<strong>av</strong> kränkande behandlingHuvudmannen ska se till attdet gen<strong>om</strong>förs åtgärder för attförebygga och förhindra att barnoch elever s<strong>om</strong> deltar i eller söker35


Författningsförslag SOU 2010:99behandling.till verksamheten utsätts för diskriminering,trakasserier och andraformer <strong>av</strong> kränkande behandling.Huvudmannen ska se till attdet varje år upprättas en planmed en översikt över de åtgärders<strong>om</strong> behövs för att förebygga ochförhindra kränkande behandling<strong>av</strong> barn och elever. Planen skainnehålla en redogörelse för vilka<strong>av</strong> dessa åtgärder s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses attpåbörjas eller gen<strong>om</strong>föras underdet k<strong>om</strong>mande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärdernahar gen<strong>om</strong>förts ska tas in iefterföljande års plan.Förbud mot kränkandebehandlingHuvudmannen eller personalenfår inte utsätta ett barn elleren elev för kränkande behandling.Plan mot kränkande behandling8 §9 §Huvudmannen ska varje årupprätta en plan med en översiktöver de åtgärder s<strong>om</strong> behövs föratt1. främja lika rättigheter ochmöjligheter för de barn och elevers<strong>om</strong> deltar i eller söker till verksamheten,o<strong>av</strong>sett kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder, sexuellläggning, könsöverskridandeidentitet eller ålder,2. förebygga och förhindra trakasseriersamt andra former <strong>av</strong>kränkande behandling <strong>av</strong> barnoch elever.Planen ska även innehålla enredogörelse för vilka <strong>av</strong> dessaåtgärder s<strong>om</strong> huvudmannen <strong>av</strong>seratt påbörja eller gen<strong>om</strong>föra underdet k<strong>om</strong>mande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärdernahar gen<strong>om</strong>förts ska tas in iefterföljande års plan.Förbud mot diskriminering,trakasserier och kränkandebehandlingHuvudmannen eller personalenfår inte utsätta ett barn elleren elev s<strong>om</strong> deltar i eller söker tillverksamheten för diskriminering,trakasserier eller andra former <strong>av</strong>kränkande behandling.36


SOU 2010:99FörfattningsförslagSkyldighet att anmäla, utredaoch vidta åtgärder motkränkande behandlingEn lärare, förskollärare ellerannan personal s<strong>om</strong> får känned<strong>om</strong><strong>om</strong> att ett barn eller en elevanser sig ha blivit utsatt för kränkandebehandling i samband medverksamheten är skyldig att anmäladetta till förskolechefen ellerrektorn. En förskolechef ellerrektor s<strong>om</strong> får känned<strong>om</strong> <strong>om</strong>att ett barn eller en elev ansersig ha blivit utsatt för kränkandebehandling i samband med verksamhetenär skyldig att anmäladetta till huvudmannen. Huvudmannenär skyldig att skyndsamtutreda <strong>om</strong>ständigheternakring de uppgivna kränkningarnaoch i förek<strong>om</strong>mande fall10 §9 a §Förbudet i 9 § hindrar inte1. tillämpning <strong>av</strong> bestämmelsers<strong>om</strong> tar hänsyn till ålder ifråga <strong>om</strong> förskoleverksamhet ellerskolbarns<strong>om</strong>sorg, utbildning i förskoleklass,i det obligatoriska skolväsendeteller i en fristående skolas<strong>om</strong> motsvarar grundskolan, särskolaneller specialskolan, eller2. särbehandling på grund <strong>av</strong>ålder, <strong>om</strong> den har ett berättigatsyfte och de medel s<strong>om</strong> användsär lämpliga och nödvändiga föratt uppnå syftet.Skyldighet att anmäla, utredaoch vidta åtgärder motdiskriminering, trakasserier ochandra former <strong>av</strong> kränkandebehandlingEn lärare, förskollärare ellerannan personal s<strong>om</strong> får känned<strong>om</strong><strong>om</strong> att ett barn eller en elevanser sig ha blivit utsatt fördiskriminering, trakasserier ellerandra former <strong>av</strong> kränkande behandlingi samband med verksamhetenär skyldig att anmäladetta till förskolechefen eller rektorn.En förskolechef eller rektors<strong>om</strong> får känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> att ettbarn eller en elev anser sig hablivit utsatt för diskriminering,trakasserier eller andra former <strong>av</strong>kränkande behandling i sambandmed verksamheten är skyldig attanmäla detta till huvudmannen.Huvudmannen är skyldig att37


Författningsförslag SOU 2010:99vidta de åtgärder s<strong>om</strong> skäligenkan krävas för att förhindra kränkandebehandling i framtiden.Första stycket första och andrameningarna ska tillämpas på motsvarandesätt <strong>om</strong> ett barn eller enelev anser sig ha blivit utsatt förtrakasserier eller sexuella trakasserierpå sätt s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i diskrimineringslagen(2008:567).För verksamhet s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i25 kap. och för fritidshem s<strong>om</strong>inte är integrerade med en skolenheteller förskoleenhet gällerförsta och andra styckena förden personal s<strong>om</strong> huvudmannenutser.skyndsamt utreda <strong>om</strong>ständigheternakring de uppgivna kränkningarnaoch i förek<strong>om</strong>mandefall vidta de åtgärder s<strong>om</strong> skäligenkan krävas för att förhindradiskriminering, trakasserier ellerandra former <strong>av</strong> kränkande behandlingi framtiden.För verksamhet s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i25 kap. och för fritidshem s<strong>om</strong>inte är integrerade med en skolenheteller förskoleenhet gällerförsta och andra styckena förden personal s<strong>om</strong> huvudmannenutser.Huvudmannen eller personalenfår inte utsätta ett barn elleren elev för repressalier på grund<strong>av</strong> att barnet eller eleven medverkati en utredning enligt dettakapitel eller anmält eller påtalatatt någon handlat i strid med bestämmelsernai kapitlet.Förbud mot repressalier11 §Den s<strong>om</strong> påstås ha handlat istrid med bestämmelserna i 7, 8,9 eller 10 §§ får inte utsätta ettbarn eller en elev för repressalierpå grund <strong>av</strong> att han eller hon1. anmält eller påtalat ett sådanthandlande,2. medverkat i en utredningenligt lagen, eller3. <strong>av</strong>visat eller fogat sig i trakasseriereller sexuella trakasserierfrån den s<strong>om</strong> påstås ha diskriminerat.38


SOU 2010:99FörfattningsförslagOm huvudmannen eller personalenåsidosätter sina skyldigheterenligt 7, 8, 9, 10 eller 11 §ska huvudmannen dels betala skadeståndtill barnet eller eleven förden kränkning s<strong>om</strong> detta innebär,dels ersätta annan skada s<strong>om</strong> harorsakats <strong>av</strong> åsidosättandet. Skadeståndför kränkning i andra fallän vid repressalier lämnas dockinte, <strong>om</strong> kränkningen är ringa.Om det finns särskilda skäl,kan skadeståndet för kränkningsättas ned eller helt falla bort.Om ett barn eller en elevs<strong>om</strong> anser sig ha blivit utsatt förkränkande behandling enligt 9 §eller repressalier enligt 11 §, visar<strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> ger anledningatt anta att han eller honhar blivit utsatt för sådan behandling,är det huvudmannen förverksamheten s<strong>om</strong> ska visa attkränkande behandling eller repressalierinte har förek<strong>om</strong>mit.Skadestånd12 §Bevisbörda14 §Om huvudmannen eller personalenåsidosätter sina skyldigheterenligt 7, 8, 9, 10 eller 11 §ska huvudmannen dels betala skadeståndtill barnet eller eleven förden kränkning s<strong>om</strong> detta innebär,dels ersätta annan skada s<strong>om</strong> harorsakats <strong>av</strong> åsidosättandet.Skadestånd för kränkning iandra fall än vid repressalier lämnasdock inte, <strong>om</strong> kränkningen ärringa.Vid bestämmandet <strong>av</strong> skadeståndetsstorlek ska särskilt beaktasatt ersättningen dels ska varak<strong>om</strong>pensation för den kränknings<strong>om</strong> barnet eller eleven har utsattsför, dels ska bidra till att motverkaöverträdelser <strong>av</strong> lagen.Om det finns särskilda skäl,kan skadeståndet för kränkningsättas ned helt eller delvis.Om ett barn eller en elev s<strong>om</strong>anser sig ha blivit utsatt för diskriminering,trakasserier eller andraformer <strong>av</strong> kränkande behandlingenligt 9 § eller repressalierenligt 11 §, visar <strong>om</strong>ständigheters<strong>om</strong> ger anledning att anta atthan eller hon har blivit utsatt försådan behandling, är det huvudmannenför verksamheten s<strong>om</strong>ska visa att diskriminering, trakasseriereller andra former <strong>av</strong> kränkandebehandling eller repressa-39


Författningsförslag SOU 2010:99lier inte har förek<strong>om</strong>mit.Preskription17 §Talan ska väckas in<strong>om</strong> två årfrån det att den påtalade handlingenföretogs eller en skyldighetsenast skulle ha fullgjorts. I annatfall är rätten till talan förlorad.Om talan <strong>av</strong>ser ett barn elleren elev s<strong>om</strong> var under 18 år närhandlingen företogs eller skyldighetensenast skulle ha fullgjorts räknastidsfristen enligt första stycketfrån den dag då personen fyllde18 år.40


1 Jämställdhet i skolan - någrautgångspunkter samtbetänkandets innehåll ochdispositionJämställdhet i skolan handlar <strong>om</strong> att reellt ge flickor och <strong>pojkar</strong> likamakt och möjlighet till lärande och utveckling. Flertalet elever trivsbra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många eleverinhämtar goda kunskaper och växer s<strong>om</strong> <strong>individer</strong> i skolan, mendessvärre inte alla elever. Runt <strong>om</strong> i vårt land arbetar ett stort antalmänniskor engagerat för att förbättra skolan. Detta förbättringsarbetehandlar exempelvis <strong>om</strong> att förbättra kvaliteten i skolansundervisning och elevernas kunskaper, eller <strong>om</strong> att göra skolan tillen trygg plats att vistas i för alla elever. En jämställd skola är enskola där både flickor och <strong>pojkar</strong> trivs, utvecklas och lär sigmycket.Skolans jämställdhetsproblemI skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser ochpreferenser mellan grupperna flickor respektive <strong>pojkar</strong>. Pojkarpresterar i gen<strong>om</strong>snitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg.Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen tillde yrkesförberedande programmen. <strong>Flickor</strong> är mer stressade i skolanoch mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår s<strong>om</strong> mer aktiva änflickor när det gäller att behandla andra illa. Ord s<strong>om</strong> ”hora”,”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka gen<strong>om</strong> attframställa vissa människor s<strong>om</strong> mindre värda. Sexualiserad mobbningförek<strong>om</strong>mer och kan även bestå <strong>av</strong> olika former <strong>av</strong> fysiskaövergrepp. En belysning <strong>av</strong> dessa problem återfinns i vårt del-41


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99betänkande <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> i skolan – hur jämställt är det? (SOU2009:64).Psykiska problem har blivit vanligare bland ungd<strong>om</strong>ar <strong>av</strong> bådakönen de senaste två decennierna. Nu s<strong>om</strong> tidigare är det flerflickor än <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> mår dåligt. Flera studier har visat att flickororoar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än <strong>pojkar</strong>. Förmånga flickor försämras kroppsbild och självkänsla i samband medpuberteten. Även dessa problem beskrivs i vårt ovan nämnda delbetänkande.Olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för <strong>individer</strong>att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor, och könsnormerkan alltså också ligga till grund för exempelvis sexuella trakasserieroch kränkningar. Lärande, psykisk hälsa och identitetsutveckling ärnära förknippade med varandra. Att uppnå ett bra klimat och brarelationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, ären demokratisk fråga s<strong>om</strong> har stort egenvärde. Men det är också enförutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag.Det bör understrykas att det finns uttryck för brist på jämställdhets<strong>om</strong> kan vara svåra att upptäcka, mäta och kvantifiera.Pojkarna kanske d<strong>om</strong>inerar på skolgården och i korridoren, medanflickorna i viss mån tar för sig inne i klassrummet? <strong>Flickor</strong>na kanskeblir tafsade på, eller verbalt kränkta, medan <strong>pojkar</strong> får utstå h<strong>om</strong>ofobatillmälen och fysiskt våld? Kanske bär den bristande jämställdheteni skolan en del <strong>av</strong> ansvaret för att flickor s<strong>om</strong> grupp från tonårenhar sämre självkänsla? Kan det samtidigt vara så att <strong>pojkar</strong>s självkänslasällan diskuteras efters<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s möjlighet att uttryckakänslor är begränsad? Kan det stämma att grupper <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong>tidigt i skolåldern har svårt att hänga med i undervisningen ofta fårotillräckligt med stöd?Jämställdhet handlar <strong>om</strong> makt och skillnad. Det är naturligt attdiskussionen <strong>om</strong> jämställdhet i skolan handlar <strong>om</strong> det sociala samspeleti klassrummet, mellan elever samt mellan skolans personaloch eleverna. Men det finns även viktiga jämställdhetsaspekter påskolans ämnen och på ämnesdidaktiken. Om skolan via läroböckernaoch undervisningen i de olika ämnena ger en enkönadbild <strong>av</strong> exempelvis historien, litteraturhistorien eller samhällskunskapen,innebärande att i huvudsak endast männens erfarenheterrepresenteras, så är detta ett allvarligt jämställdhetsproblem.Skolan s<strong>om</strong> institution kan ses s<strong>om</strong> en spegel <strong>av</strong> samhället iövrigt. På strukturell nivå är fortfarande mannen och det manligtkodade överordnat på många <strong>av</strong> samhällets <strong>om</strong>råden. Ojämställda42


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..mönster uppstår i skolan, så länge det <strong>om</strong>givande samhället inte ärjämställt. Samtidigt erbjuder skolan också en möjlighet till en”fristad” – ett rum där andra relationer och förhållanden kan rådaän de s<strong>om</strong> gäller utanför skolan.Kön och genus i skolan förr och nuUtvecklingen <strong>av</strong> skolans jämställdhetsarbete över tidVid 1900-talets början gick flertalet flickor och <strong>pojkar</strong> i en könssepareradskola. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> skulle formas för olika roller,och därför ansågs ha behov <strong>av</strong> att olika slags kunskaper och färdigheter.Detta synsätt k<strong>om</strong> dock gradvis att förändras. Från senarehälften <strong>av</strong> 1900-talet fick flickor och <strong>pojkar</strong> i stort sett sammaundervisning i de könsseparerade skolorna. Men det var först sent på1960-talet s<strong>om</strong> intresset för skola och kön uttalat syftade till att skapalikvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och<strong>pojkar</strong> i skolan. Grundskolan innebar en radikal förändring <strong>av</strong> denofficiella policyn för skolan. Särskilt tydligt blev detta i 1969 års läroplan(Lgr 69) då skolan g<strong>av</strong>s i uppdrag att aktivt motverka traditionellakönsroller.Från 1970-talet och framåt har diskussionen <strong>om</strong> kön i utbildningssammanhangi hög utsträckning handlat <strong>om</strong> jämställdhet. Alla<strong>individer</strong> o<strong>av</strong>sett kön ska ges samma möjligheter och behandlaslika, under förutsättning att det inte finns några relevanta olikhetermellan <strong>individer</strong>na s<strong>om</strong> nödvändiggör olika behandling och olikamöjligheter. Brist på jämställdhet förknippas historiskt sett och fortfarandei dag i första hand med flickors eller kvinnors underordnadeställning. Under senare år har dock <strong>pojkar</strong>nas sämre skolprestationerblivit en <strong>av</strong> de mest diskuterade jämställdhetsfrågorna i skolan.Från 1990-talets mitt har nya teorier utvecklats in<strong>om</strong> denforskning s<strong>om</strong> rör skola och kön, och nya sätt att förstå och arbetamed genus- eller könsskillnader har även i viss utsträckninguppstått i skolans praktik. I den nyare forskningen och även undersenare års arbete med att ge eleverna samma makt och möjligheter iskolan, har större vikt lagts vid sambandet mellan elevernas könoch andra särskiljande faktorer, sås<strong>om</strong> socioekon<strong>om</strong>isk bakgrund,etnicitet, sexuell läggning etcetera. I analysen har således variabelnkön i större utsträckning än tidigare k<strong>om</strong>pletterats med andr<strong>av</strong>ariabler.43


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99Tidigare satsningar på jämställdhet i skolan och förskolanFrågan <strong>om</strong> jämställdhet in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet är inte någon nyfråga. I propositionen <strong>om</strong> jämställdhetspolitiken inför 1990-talet(prop. 1987/88:105) anförs:Ungd<strong>om</strong>sskolan har enligt läroplanerna till uppgift att verka för jämställdhetmellan kvinnor och män. I de rapporter <strong>om</strong> jämställdhetsinsatseri skolan s<strong>om</strong> gjorts under senare tid, bl. a. <strong>av</strong> flera länsskolnämnder,uppges gen<strong>om</strong>gående att jämställdhetsfrågor har behandlatsmarginellt eller oftast inte alls i grundutbildning och fortbildning <strong>av</strong> lärare.Alltför ofta tycks jämställdhetsfrågorna i skolan ha blivit tillfälliga ochlösryckta inslag i en i övrigt oförändrad miljö. Erfarenheterna från bl.a.arbetsmarknadsdepartementets projektverksamhet talar för att arbetetför jämställdhet måste bedrivas långsiktigt och ta fasta på bearbetning<strong>av</strong> förhållningssätt bland den berörda personalen och inte bara blandeleverna.Ett flertal forskningsrapporter tyder på att lärare i skolan tenderaratt bemöta eleverna utifrån traditionella värderingar <strong>av</strong> vad s<strong>om</strong> förväntas<strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> och vad s<strong>om</strong> förväntas <strong>av</strong> flickor. Det är angeläget attdessa mönster ytterligare belyses i fortsatt forskning. Även lär<strong>om</strong>edlenuppvisar brister ur jämställdhetssynpunkt. Gjorda granskningar visaratt t.ex. bildurval och val <strong>av</strong> exempel i många läroböcker speglar traditionellakönsrollsuppfattningar.I propositionen ang<strong>av</strong>s följande mål för jämställdheten in<strong>om</strong> skolanunder 1990-talet.• Andelen intagna <strong>av</strong> underrepresenterat kön bör öka till minst10 procent i de utbildningar där flickor respektive <strong>pojkar</strong> nuutgör mindre än 5 procent. S<strong>om</strong> exempel på sådana utbildningarkan nämnas el-teleteknisk linje och social servicelinje.• I försöksverksamhet med treårig industriteknisk linje bör andelenflickor uppgå till minst en femtedel <strong>av</strong> de intagna.• I försöksverksamhet med treårig social service- och <strong>om</strong>vårdnadslinjebör andelen <strong>pojkar</strong> uppgå till minst en femtedel <strong>av</strong> deintagna.• På fyraårig teknisk linje bör andelen flickor öka till minst entredjedel <strong>av</strong> de intagna.• Andelen studie<strong>av</strong>brott bland flickor på pojkd<strong>om</strong>inerade linjerbör inte vara högre än bland <strong>pojkar</strong>na på dessa linjer.44


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..Under början <strong>av</strong> 1990-talet lämnade en arbetsgrupp departementspr<strong>om</strong>emorianVi är alla olika (Ds 1994:98). Pr<strong>om</strong>emorian lågtill grund för regeringens proposition Jämställdhet mellan kvinnoroch män in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet (prop. 1994/95:164). Propositioneninnebar att jämställdhet skrevs in s<strong>om</strong> begrepp i skollagen.Vidare slog regeringen fast att jämställdhet mellan könen börlyftas fram s<strong>om</strong> en pedagogisk fråga, s<strong>om</strong> förutsätter grundläggandekunskaper <strong>om</strong> rådande könsmönster. Vidare framhållerregeringen att alla lärare bör få kunskaper <strong>om</strong> genus, <strong>om</strong> jämställdhetsfrågoroch <strong>om</strong> hur undervisningen kan utformas så den motsvararbåda könens förutsättningar och intressen. Slutligen lyfterregeringen fram att jämställdhetsfrågorna bör uppmärksammas iden statliga rektorsutbildningen.Under slutet <strong>av</strong> 1990-talet och början <strong>av</strong> 2000-talet <strong>av</strong>sattesmedel för jämställdhet i förskolan: Delegationen för jämställdhet iförskolan fördelade medel till projekt för jämställdhet i förskolanoch lämnade två betänkanden: Den könade förskolan (SOU2004:115) och Jämställd förskola (SOU 2006:75). Under dennaperiod publicerade Utbildningsdepartementet publikationen Könsskillnaderi utbildningsresultat (Utbildningsdepartementet, 2005).Skolverket publicerade Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval(Skolverket, 2006a).Aktuella satsningar på jämställdhet i utbildningRiksdag och regering har tillfört medel motsvarande 1,6 miljarderkronor för en särskild jämställdhetssatsning under åren 2007–2010.En hel del <strong>av</strong> de resurser s<strong>om</strong> <strong>av</strong>satts har k<strong>om</strong>mit utbildnings<strong>om</strong>rådettill del. Särskilt kan följande satsningar på jämställdhet iutbildning nämnas (prop. 2009/10:1).• <strong>Regeringen</strong> har gett Skolverket i uppdrag att gen<strong>om</strong>föra utvecklingsinsatserin<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådet i skolan. Uppdraget<strong>om</strong>fattar bland annat att sprida kunskap <strong>om</strong> kön och skolframgång,stärkt elevhälsa, fortbildning <strong>av</strong> lärare och annan skolpersonal<strong>om</strong> hederstraditioner samt <strong>om</strong> sex- och samlevnadsundervisning.Uppdraget <strong>om</strong>fattar såväl det offentliga skolväsendets<strong>om</strong> motsvarande fristående utbildningsverksamheter.Kostnaden för insatsen beräknas uppgå till cirka 100 miljonerkronor.45


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99• <strong>Regeringen</strong> har även tillsatt Delegationen för jämställdhet i högskolan(dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser och föreslååtgärder s<strong>om</strong> främjar jämställdhet i högskolan. Delegationen skasärskilt uppmärksamma och motverka könsbundna utbildningsvaltill högskolan och den minskade andelen män s<strong>om</strong>söker sig till högre utbildning. Delegationen ska även uppmärksammaskillnader mellan kvinnor och män vad <strong>av</strong>ser studietakt,<strong>av</strong>hopp och benägenhet att <strong>av</strong>lägga examen samt kvinnors ochmäns skilda möjligheter till forskarkarriär och den ojämnakönsfördelningen på högre befattningar in<strong>om</strong> högskolan. Kostnadernaför delegationen beräknas till 60 miljoner kronor.• <strong>Regeringen</strong> har vidare tillfört resurser till arbetet med jämställdhetsintegreringi k<strong>om</strong>munala verksamheter. Sveriges K<strong>om</strong>muneroch Landsting (SKL) har fördelat totalt 125 miljoner kronor2008–2010 för denna verksamhet. Syftet är att uppnå enkvalitetssäkring <strong>av</strong> offentligt finansierade verksamheter på k<strong>om</strong>munaloch landstingsnivå för att garantera att dessa svarar motbåda könens villkor och behov. Denna satsning är inte specifiktriktat mot skolan, men en del <strong>av</strong> satsningen k<strong>om</strong>mer direkt ellerindirekt skolan till del.Förståelsen <strong>av</strong> och förklaringar till könsskillnader och brist påjämställdhetJämställdhet råder när män och kvinnor har samma rättigheter,möjligheter och skyldigheter. Definitionen verkar vid första påseendeenkel, men när den i olika situationer ska tillämpas och<strong>om</strong>sättas i praktiskt jämställdhetsarbetet, så inrymmer den i själv<strong>av</strong>erket en mängd olika tolkningsmöjligheter.Begreppet ”genusordning” är centralt i diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet.Vi ska här ge en beskrivning <strong>av</strong> hur begreppet har definieratsi forskningen. Genusordningen eller genussystemet erbjuder ettanalysverktyg för tillämpning på samhällsnivå, och inte för tillämpningi relationer på individnivå.Begreppet genusordning kan användas neutralt beskrivande ochbeteckna de regler och normer s<strong>om</strong> särskiljer och identifierarkvinnor och män i ett samhälle, en kultur eller en miljö. Om detexempelvis finns en förväntan <strong>om</strong> att <strong>pojkar</strong> ska ”busa” i skolan,och att flickor ska vara ”ordentliga”, så är detta alltså uttryck förden rådande genusordningen. Ofta läggs dock ett antagande <strong>om</strong> en46


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..orättfärdig maktfördelning mellan könen, där kvinnan är underordnadmannen, in i begreppet s<strong>om</strong> sådant. Genusordningen ärallestädes närvarande, men dess innehåll och konsekvenser kan varieraöver tid och rum. Begreppet jämställdhet är ett normativt begrepp,s<strong>om</strong> explicit föreskriver ett bestämt innehåll i genusordningen – bådakönen ska ges lika eller jämbördiga villkor. (Wernersson, 2009).Enligt teorin <strong>om</strong> genussystemet innebär den rådande genusordningenatt mannen på en strukturell nivå är överordnad kvinnan.Det finns enligt denna teori många exempel på den manliga överordningeni vårt samhälle. Enligt denna teori försvåras övergångarmellan könskategorierna gen<strong>om</strong> att kvinnliga och manliga egenskaperpolariseras och tillskrivs motsatta egenskaper och verksamhets<strong>om</strong>råden.De olika egenskaperna ges sedan olika värden därmannen är norm och högre värderad än kvinnan. Gen<strong>om</strong> de tvålogikerna isärhållande och hierarkisering upprätthålls genussystemet(Hirdman, 1988).Det är svårare att välja bort det s<strong>om</strong> är högre värderat tillförmån för det med lägre värde, än tvärt<strong>om</strong>. Det är därför svårareför en pojke eller en man att överskrida normen för hur en representantför det egna könet förväntas uppträda, än för enflicka/kvinna att överskrida kvinnliga könsnormer. En genusordningkan alltså vara begränsande även för <strong>pojkar</strong> och män. Ettsådant mönster kan man se också in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet. Igymnasiet kan vi se en tendens till att unga kvinnor väljer traditionelltmanligt kodade utbildningar i högre utsträckning äntidigare. In<strong>om</strong> högskolan kan vi in<strong>om</strong> vissa längre yrkesutbildningartydligt se att en större andel unga kvinnor väljerutbildningar s<strong>om</strong> tidigare traditionellt förknippats med män.Däremot kan vi inte se motsvarande rörelse bland de unga männenmot kvinnligt kodade utbildningar. Från 1970-talet och framåt harolika satsningar gen<strong>om</strong>förts för att få unga kvinnor att väljautbildningsinriktningar med naturvetenskap och teknik. Motsvarandesatsningar för att få unga män att välja utbildningar medinriktning mot till exempel vård och <strong>om</strong>sorg är sällsynta. En delmenar till och med att skola och utbildning i sig ses s<strong>om</strong> kvinnligtförknippat, och att <strong>pojkar</strong>/män <strong>av</strong> den anledningen väljer att inteprioritera skola och utbildning.Teorin <strong>om</strong> genussystemet har vuxit fram in<strong>om</strong> forskningen ochfått ett starkt gen<strong>om</strong>slag i den allmänna debatten. Flera politiskabeslut har påverkats <strong>av</strong> denna forskning Flera <strong>av</strong> de begrepp s<strong>om</strong>47


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99används i forskningen har därmed k<strong>om</strong>mit att få en delvis annaninnebörd.I regeringens proposition Makt att forma samhället och sitt egetliv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) stårföljande att läsa <strong>om</strong> genussystemet:När begreppet ”genussystem” introducerades i jämställdhetspolitikeng<strong>av</strong>s en utförlig redogörelse för Yvonne Hirdmans teori <strong>om</strong> genussystemetså s<strong>om</strong> den presenterades i Maktutredningens huvudbetänkande.När begreppet könsmaktordning introducerades gjordesingen motsvarande redovisning <strong>av</strong> teori eller empiri. Ändringen föregicksheller inte <strong>av</strong> någon utredning. När man lyfte fram att jämställdhetspolitikenskulle blir mer feministisk redogjordes inte heller förvilken feministisk inriktning s<strong>om</strong> åsyftades.När teoretiska begrepp lyfts in i politiken finns det risk för förenklingoch/eller att begreppen börjar fyllas med en annan innebörd,så att endast ett semantiskt släktskap återstår mellan hur begreppetanvänds in<strong>om</strong> politiken och in<strong>om</strong> den teori där begreppet harutvecklats. Det är troligen ett problem s<strong>om</strong> inte endast berör jämställdhetspolitiken,utan även andra politik<strong>om</strong>råden med kopplingar tillutvecklad teoribildning. Att använda teoretiska begrepp utan närmareförklaring kan också innebära ett demokratiskt problem <strong>om</strong> det görs påett sådant sätt att det utestänger människor. Det förutsätts att denenskilde ska ha djupgående teoretiska förkunskaper för att förstå vadpolitiken syftar till att uppnå och hur.Vår slutsats är att radikaliteten, i bemärkelsen potentialen att åstadk<strong>om</strong>maförändring i riktning mot jämställdhet, inte ligger i vilka ordeller begrepp s<strong>om</strong> används. Däremot är radikaliteten beroende <strong>av</strong>vilken innebörd centrala begrepp ges och i vad mån denna innebördkan översättas i politisk handling s<strong>om</strong> leder till önskade förändringar isamhället. Innebörden <strong>av</strong> jämställdhetsbegreppet och <strong>om</strong>sättningen istrategin jämställdhetsintegrering är mer radikalt <strong>om</strong> det innebär attman åstadk<strong>om</strong>mer förändring.Vi delar de farhågor <strong>om</strong> ”överanvändning” <strong>av</strong> forskningsmässigabegrepp s<strong>om</strong> regeringen uttrycker i propositionen ovan. Men dettahindrar inte att vi i vårt arbete haft nytta <strong>av</strong> teorin <strong>om</strong>genussystemet, inte minst när det gäller förståelsen <strong>av</strong> orsakerna tillden bristande jämställdheten i samhället och i skolan.In<strong>om</strong> samhällsvetenskapen finns en grundläggande teoretiskklyfta mellan konstruktivism och essentialism. Konstruktivism innebäratt det är vi människor s<strong>om</strong> med vår förmåga till begreppsbildningoch språk ordnar världen. Essentialism innebär (förenklat)att världen är ordnad på ett visst sätt, o<strong>av</strong>sett hur vi människorbetraktar den. Vetenskapens uppgift är att blottlägga denna verkligaordning. För konstruktivisterna är isärhållandet <strong>av</strong> könen grunden för48


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..bristen på jämställdhet. Med ett mera essentialistiskt sätt att tänkatenderar skillnader i beteenden mellan könen att i större utsträckningbetraktas s<strong>om</strong> biologiskt grundade.Konstruktivisterna anser att kön ”görs”, och menar att vi i högutsträckning kan påverka genusordningen, låt vara att det inte finnsnågon bred enighet <strong>om</strong> hur denna påverkan ska utövas.Essentialisterna menar att kön ”är” och tenderar att anse att vissakönsskillnader i beteenden inte går att förändra. Konstruktivisternaanklagar ofta essentialisterna för att vara deterministiska. Essentialisternaanklagar i sin tur ofta konstruktivisterna för brist pårealism och för att hålla sig med vetenskapliga teorier s<strong>om</strong> inte ärverifierbara.Grunduppfattningen att kön ”görs” leder ofta fram till enuppfattning <strong>om</strong> jämställdhet s<strong>om</strong> likhet. Företrädarna för dennauppfattning menar inte att flickor och <strong>pojkar</strong> ska bli likadana – detär en vanlig missuppfattning. Det anses däremot viktigt att luckraupp isärhållandet <strong>av</strong> könen och därmed den rådande genusordningen,s<strong>om</strong> kan begränsa <strong>individer</strong>nas reella möjligheter attutvecklas s<strong>om</strong> <strong>individer</strong>. Den s<strong>om</strong> i större utsträckning läggerbetoningen på att kön ”är” tenderar i stället att uppfatta jämställdhetmed utgångspunkt från ett bejakande <strong>av</strong> biologiska skillnader –från ett ”särartstänkande” s<strong>om</strong> går ut på att flickor och <strong>pojkar</strong> är igrunden olika, men har på sina egna villkor samma värde. Jämställdhetär här liktydigt med balansering <strong>av</strong> olikhet. Forskning harvisat att båda dessa förståelser <strong>av</strong> jämställdhet finns väl representeradebland landets lärare (Wernersson, 2009). Skolans aktivajämställdhetsarbete kan alltså ske från i grunden helt olikautgångspunkter.Det är rimligt att anta att både essentialistiska och konstruktionistiskaförklaringar är giltiga för att förstå de k<strong>om</strong>plexaskillnaderna i beteenden och preferenser s<strong>om</strong> skapar ojämställdaförhållanden i skolan. Biologiska faktorer och sociala <strong>om</strong>världsfaktorerkan dessut<strong>om</strong> tänkas förstärka varandra.En essentialistisk förståelse behöver nödvändigtvis inte leda tillett deterministiskt förhållningssätt. Exempelvis kan vetskapen <strong>om</strong>att en större andel <strong>pojkar</strong> har uppnått en lägre biologisk mognadvid skolstart, göra skolan mera uppmärksam och benägen att sättain tidigare åtgärder för att stötta <strong>pojkar</strong> med skolsvårigheter. Detvore förstås bra, samtidigt s<strong>om</strong> det skulle vara dåligt <strong>om</strong> det leddetill minskad uppmärksamhet och benägenhet att även ge flickormed skolsvårigheter stöd. Även ett konstruktivistiskt synsätt kan49


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99leda till en form <strong>av</strong> determinism. Om anledningen till flickorssämre mående och lägre självkänsla i tonåren, eller <strong>pojkar</strong>nas sämreskolprestationer, uppfattas vara enbart olika genuskonstruktioner isamhället, så kan detta i värsta fall leda till att skolan inte fullt ut tarsin del <strong>av</strong> ansvaret för att påverka situationen och lösa problemen.De lagar, förordningar och andra bestämmelser s<strong>om</strong> finns <strong>om</strong>jämställdhet är alla uttryck för att <strong>pojkar</strong> och flickor ska kunnautveckla sin fulla potential, utan att hindras <strong>av</strong> traditionella könsnormer.De s<strong>om</strong> verkar in<strong>om</strong> skolan kan ha många olika sätt attförstå vad jämställdhet är, men att följa skollagen, läroplanen ochandra styrdokument är förstås en skyldighet för dem s<strong>om</strong> verkarin<strong>om</strong> svensk skola.Definition <strong>av</strong> några centrala begreppNedanstående definitioner används i betänkandet:Jämställdhet definieras s<strong>om</strong> samma rättigheter, möjligheter ochskyldigheter för flickor/kvinnor och <strong>pojkar</strong>/män.Riksdagens jämställdhetspolitiska mål är också en utgångspunktför oss:Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska hasamma makt att forma samhället och sina egna liv (jfr. prop.2005/06:155).De <strong>av</strong> riksdagen fastställda delmålen lyder:• En jämn fördelning <strong>av</strong> makt och inflytande. Kvinnor och mänska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare ochatt forma villkoren för beslutsfattandet.• Ekon<strong>om</strong>isk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheteroch villkor i fråga <strong>om</strong> utbildning och betalt arbete s<strong>om</strong>ger ekon<strong>om</strong>isk självständighet livet ut.• Jämn fördelning <strong>av</strong> det obetalda hem- och <strong>om</strong>sorgsarbetet.Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och hamöjligheter att ge och få <strong>om</strong>sorg på lika villkor.• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och<strong>pojkar</strong>, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.Jämställdhetsintegrering definieras s<strong>om</strong> ett arbete i en organisation isyfte att leda till att jämställdhet skall gen<strong>om</strong>syra hela organisa-50


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..tionens verksamhet. Fyra <strong>om</strong>råden står i fokus: styrning/beslutsprocesser,utbildning/kunskap, metoder/analyser och samordning.Kön och könsskillnad används i huvudsak när biologiska skillnadermellan kvinnor och män beskrivs eller när skillnader mellangrupperna beskrivs utan teoretisk förankring.Genus används för att beskriva sociala konstruktioner <strong>av</strong> kvinnligtoch manligt, och relationer mellan kvinnor och män, s<strong>om</strong> vanligenrelaterar till makt.Kvinnoforskningen belyser och analyserar framför allt kvinnorssärskilda erfarenheter, villkor, historia, litteratur, teknik, biologi,identitet, sexualitet och så vidare.Betänkandets disposition och innehållFlera <strong>av</strong> kapitlen i betänkandet hämtar näring från de forskarrapporters<strong>om</strong> har tillk<strong>om</strong>mit efter uppdrag från delegationen. I det<strong>av</strong>slutande kapitlet redovisas vår samlade analys.I kapitel 2 redogörs för sambandet mellan jämställdhet ochindividens lärande och utveckling. I kapitlet argumenteras för attjämställdhet är viktigt inte endast för att tillgodose de specifikamålen i skolans värdegrundsuppdrag, utan också för att uppnåskolans kunskapsuppdrag. En slutsats i kapitlet är att goda ochjämställda relationer mellan grupperna flickor och <strong>pojkar</strong> ger debästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Kapitlet <strong>av</strong>slutasmed ett förslag till övergripande jämställdhetsmål för skolan.I kapitel 3 behandlas läroplanerna, kursplanerna, ämnesstoffetoch ämnesdidaktiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågan <strong>om</strong>könsskillnader i läs- och skrivförmåga berörs, liks<strong>om</strong> även andraaspekter på jämställdhet i ett urval <strong>av</strong> skolans ämnen. En slutsats ikapitlet är att jämställdhet i skolan förutsätter att ämnesstoffet ochämnesdidaktiken präglas <strong>av</strong> jämställdhet.Kapitel 4 handlar <strong>om</strong> flickors och <strong>pojkar</strong>s olika val gen<strong>om</strong>utbildningssystemet. <strong>Flickor</strong> väljer moderna språk i större utsträckningän <strong>pojkar</strong>. En något större andel flickor väljer i dag gymnasieprograms<strong>om</strong> är manligt d<strong>om</strong>inerade jämfört med det förhållandes<strong>om</strong> rådde för 15 år sedan, medan <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp i stället väljergymnasieprogram något mera könsstereotypt i dag än för 15 årsedan. Kvinnor är i majoritet bland nybörjarna på högskolan, ochd<strong>om</strong>inerar antalsmässigt på allt fler <strong>av</strong> högskolans program, medanmännen fortfarande d<strong>om</strong>inerar på ingenjörsutbildningarna. En slut-51


Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt ….. SOU 2010:99sats i kapitlet är att det är angeläget att regeringen och de berördamyndigheterna löpande följer upp hur den nya gymnasiereformenpåverkar flickors och <strong>pojkar</strong>s val till gymnasieskolan och högskolan.Kapitel 5 behandlar särskilda stödinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv.Här konstateras att det är vanligt förek<strong>om</strong>mandeatt elever blir föremål för särskilda stödinsatser, och attdet är en stor övervikt <strong>pojkar</strong> i den grupp s<strong>om</strong> får stöd. Bland annatdiskuteras orsakerna till och konsekvenserna <strong>av</strong> detta fen<strong>om</strong>en, och<strong>om</strong> den stora övervikten <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> respektive underskottet <strong>av</strong>flickor s<strong>om</strong> blir föremål för stöd egentligen är rimlig. En slutsats ikapitlet är att det behövs mera kunskap <strong>om</strong> elevernas könsfördelningsamt grunden för, <strong>om</strong>fattningen <strong>av</strong> och inriktningen på detsärskilda stödet till eleverna.I kapitel 6 behandlas ur ett jämställdhetsperspektiv frågor <strong>om</strong>kränkande behandling och diskriminering i skolan. I dag <strong>om</strong>fattardiskrimineringslagen åtgärder och förbud mot diskriminering ellertrakasserier i enlighet med de definitioner s<strong>om</strong> lagen ger. Skollagenstillämpnings<strong>om</strong>råde <strong>av</strong>ser ”kränkande behandling”. I kapitletföreslås en samlad reglering i skollagen rörande diskriminering,trakasserier och andra former <strong>av</strong> kränkningar. En följd <strong>av</strong> de förändringars<strong>om</strong> föreslås är att Skolinspektionens ansvar för tillsynutökas i viss mån. I kapitlet behandlas även frågor <strong>om</strong> sex- och samlevnadsundervisningensamt <strong>om</strong> behovet <strong>av</strong> könsuppdelad statistik.I kapitel 7 redogörs för forskning och utredning <strong>om</strong> skolarbetetsoch skolmiljöns inverkan på flickors och <strong>pojkar</strong>s psykosocialahälsa. För <strong>pojkar</strong> debuterar psykisk ohälsa ofta tidigt i skolan, ochsympt<strong>om</strong>en är ofta externaliserande, dvs. utagerande. För flickordebuterar sympt<strong>om</strong>en i tonåren, och är ofta internaliserande, dvsinåtvända sås<strong>om</strong> oro och ledsenhet. Problemen har olika orsaker. Ikapitlet föreslås att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett allmäntråd <strong>om</strong> hur stöd bör ges till flickor och <strong>pojkar</strong> med sviktandepsykosocial hälsa och skolsvårigheter.I kapitel 8 berörs ur ett jämställdhetsperspektiv medutgångspunkt från tillgänglig forskning och utredning så kalladehedersrelaterade problem i skolan – problem s<strong>om</strong> kan begräns<strong>av</strong>issa barns möjligheter att på lika villkor s<strong>om</strong> andra barn delta iskolans lektioner och andra aktiviteter. Olika strategier för attmotverka eller förhindra problemen berörs också. En slutsats är attskolan med stöd <strong>av</strong> internationella konventioner och svensk lagalltid bör hävda barnens rätt till utbildning, men att skolan i arbetet52


SOU 2010:99Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..med hedersrelaterade problem alltid måste välja den strategi s<strong>om</strong> ärbäst för det berörda barnet.I Kapitel 9 berörs olika sätt att arbeta med jämställdhet iskolorna. Vidare behandlas frågan <strong>om</strong> ansvaret och de reella möjligheternaför lärarna och skolans övriga personal att arbeta medjämställdhetsfrågor. En slutsats är att jämställdhetsintegrering börtillämpas <strong>av</strong> alla skolor, och att jämställdhetsarbetet för att bliframgångsrikt måste ha ledningens stöd. En annan slutsats är attskolledning, lärare och personal behöver utbildning och fortbildning ijämställdhetsfrågor och i frågor <strong>om</strong> barns utveckling och psykosocialahälsa.I kapitel 10 diskuteras behovet <strong>av</strong> forskning och ny kunskap <strong>om</strong>genus och jämställdhet i skolan, för att alla elevers behov ska kunnatillgodoses på ett adekvat sätt. Det behövs bland annat en fortsattaktiv forskning med tvärvetenskapligt fokus och med fokus på attse hur lärande och frågor <strong>om</strong> jämställdhet hör samman. Dessut<strong>om</strong>behöver kunskap <strong>om</strong> ämnesdidaktik och jämställdhet fördjupas.Vidare saknas exempelvis svensk forskning gällande kränkandebehandling samt <strong>om</strong> specialpedagogik och kön. Det behövs även merkunskap <strong>om</strong> hedersrelaterad problematik i skolan. I kapitlet föreslåsregeringen ge den nya utvärderingsfunktionen s<strong>om</strong> ska inrättas2012 i uppdrag att initiera studier <strong>om</strong> samt göra kunskapssammanställningaroch utväderingar <strong>av</strong>seende metoder och arbetssätt s<strong>om</strong>bidrar till att motverka traditionella könsmönster i skolan och iundervisningen.Kapitel 11 behandlar jämställdhet och genus i skolan i andraländer. Framställningen har särskilt fokus på de nordiska länderna.Men även vissa data från hela OECD-<strong>om</strong>rådet redovisas. Avkapitlet framgår bland annat att det är en generell företeelse iEuropa att fler flickor än <strong>pojkar</strong> utbildar sig efter den obligatoriskaungd<strong>om</strong>sskolan. I kapitlet redovisas också att flickor är bättre än<strong>pojkar</strong> på att läsa i alla länder i Europa. Det framgår även att frågor<strong>om</strong> genus saknas i lärarutbildningen i många länder i Europa.I kapitel 12 redovisas vår samlade analys. Våra förslag till insatserför att utveckla och stärka ett långsiktigt jämställdhetsarbete iskolan redovisas i detta kapitel. Dessut<strong>om</strong> sammanfattas de förslags<strong>om</strong> redovisats i föregående kapitel.53


2 Jämställdhetsperspektiv påindividens lärande ochutvecklingDelegationens förslag:<strong>Regeringen</strong> formulerar, utifrån det <strong>av</strong> riksdagen antagna jämställdhetspolitiskamålet, följande övergripande jämställdhetsmålför skolan:Jämställdhet i skolan råder när flickor och <strong>pojkar</strong> har sammamakt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och denegna utvecklingen.Delegationens bedömning: Jämställdhet i skolan lägger en grundför skolan att uppnå både sitt värdegrundsuppdrag och sitt kunskapsuppdrag.Lärandet och identitetsutvecklingen är nära sammanlänkadeprocesser. Brist på jämställdhet får konsekvenser för flickorsoch <strong>pojkar</strong>s möjlighet att lära och utveckla en identitet utanbegränsningar eller förtryck baserat på föreställningar <strong>om</strong> kön.2.1 Jämställdhet i relation till skolans uppdragSkolan har två huvudsakliga uppdrag, vilka framgår <strong>av</strong> skollagenoch läroplanerna. Skolan har i uppdrag att förmedla den värdegrunds<strong>om</strong> det svenska samhället vilar på.I 1 kap. 4-5 §§ skollagen (2010:800) anges:Utbildningen in<strong>om</strong> skolväsendet syftar till att barn och elever skainhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barnsoch elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna s<strong>om</strong> människo-55


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lik<strong>av</strong>ärde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en s<strong>om</strong>verkar in<strong>om</strong> utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna ochaktivt motverka alla former <strong>av</strong> kränkande behandling.I läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) anges:Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hoseleverna förankra de grundläggande värden s<strong>om</strong> vårt samhälle vilar på.Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människorslika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritetmed svaga och utsatta är de värden s<strong>om</strong> skolan skall gestalta ochförmedla.Det andra uppdraget är att förmedla de kunskaper s<strong>om</strong> anses nödvändigaför varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också engrund för fortsatt utbildning, dvs. den kunskap eleverna får i skolanska kunna byggas på med mera kunskap. Kunskaperna ska ge engrund att stå på.Det är viktigt att skolan har en demokratisk värdegrund där jämställdhetär en viktig del, och att den gen<strong>om</strong>syrar skolans vardag. Detär också viktigt att kunskapsinnehållet i skolans olika ämnen stöderjämställdhetssträvandena.Skolans båda uppdrag bygger på samhällsnormer och värderingaroch på att dessa värderingar och normer socialt och historisktåterskapas. Skolans samhällsreproduktiva roll är tydlig (se t.ex.Lundgren, 1979). Riksdagen fastställer skollag och regeringen fastställerläroplan, vilka anger de värderingar, normer och kunskapsideals<strong>om</strong> ska vara gällande. Gen<strong>om</strong> demokratiska beslut bestäms vads<strong>om</strong> är viktigt att lära sig i skolan, och vad s<strong>om</strong> är viktigt att lära ut.En bedömning och tolkning <strong>av</strong> vilka normer, värderingar och kunskapers<strong>om</strong> skolan ska förmedla görs utifrån ett socialt och historisktarv.Enligt Lpo 94 har skolan ett ansvara att motverka traditionellakönsmönster, en formulering s<strong>om</strong> också finns i den nya läroplanenLgr 11. Det är en särskild utmaning för skolans personal att ägnasig åt normreproducerande verksamhet, samtidigt s<strong>om</strong> läroplanernaföreskriver att flickor och <strong>pojkar</strong> ska ges lika möjligheter och villkor iskolan. Det innebär att lärare i vissa situationer ska plädera för normeroch värderingar och samtidigt sträva efter att bryta sådana normeroch värderingar s<strong>om</strong> återskapar traditionella föreställningar <strong>om</strong>flickor och <strong>pojkar</strong> eller kvinnor och män. S<strong>om</strong> exempel kan nämnasatt det <strong>av</strong> kursplanen i historia naturligen följer att det är viktigt att56


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklinglära eleverna <strong>om</strong> slaget vid Narva efters<strong>om</strong> detta är en del <strong>av</strong> vårhistoria (s<strong>om</strong> ska reproduceras). Men kvinnorna blir lätt osynliggjordai historieskrivning <strong>om</strong> krigens förlopp på slagfälten. Lärarenbehöver därför samtidigt skildra andra samhällsaspekter underkrigstiden s<strong>om</strong> inkluderar kvinnors liv och erfarenhet.Värderingar och normer <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är viktig kan förändrasöver tid (t.ex. Lundgren, 2010). De förväntningar och egenskapervi förknippar med flickor och <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp o<strong>av</strong>sett <strong>individer</strong>nabak<strong>om</strong> könet är en del <strong>av</strong> dessa värderingar och normer. Omskolans värdegrund ska uppfyllas såvitt <strong>av</strong>ser jämställdheten, bådenär det gäller kunskapsinnehållet och den sociala samvaron i skolmiljön,krävs en medveten hållning och ett reflekterande arbetssätt.I skolan återskapas alltså normer och värderingar, uppfattningaroch förväntningar på flickor och <strong>pojkar</strong>, kvinnor och män, s<strong>om</strong>finns utifrån kön. Vi kategoriserar ständigt de intryck vi får <strong>av</strong> vårk<strong>om</strong>plexa <strong>om</strong>värld. Om det <strong>av</strong> någon anledning inte är möjligt attkategorisera <strong>individer</strong> s<strong>om</strong> antingen flickor, <strong>pojkar</strong>, kvinnor ellermän så kan det för de flesta vara svårt att över huvud taget hitta ettfungerande förhållningssätt till personen i fråga. Connell uttryckerdet så här;Genus är nyckeldimensionen i vårt privatliv, våra sociala relationeroch vår kultur. Det är en arena där vi ställs inför svåra praktiskafrågor s<strong>om</strong> rör rättvisa, identitet och till och med överlevnad. (Connell,2009, s. 9)I skolan, på samma sätt s<strong>om</strong> i samhället i övrigt, kopplas ofta enkollektiv värdering till en kategori s<strong>om</strong> ”flicka” eller ”pojke”. Detfinns då en uppenbar risk för begränsningar <strong>av</strong> <strong>individer</strong>s liv, möjligheteroch livsval samt för att upplevda <strong>av</strong>vikelser från normen<strong>om</strong> ”flicka” och ”pojke” tydligt eller subtilt bestraffas.2.2 Lärande s<strong>om</strong> social processDet så kallade sociokulturella perspektivet på lärande är i dag ett <strong>av</strong>de vanligaste in<strong>om</strong> lärandeforskningen (jfr. Säljö, 2000, 2005). Enutgångspunkt i synen på lärande i ett sociokulturellt perspektiv äratt lärande är en aspekt <strong>av</strong> all mänsklig verksamhet.Att kunna kategorisera och sortera information är en <strong>av</strong> de viktigasteaspekterna <strong>av</strong> lärandeprocessen (se t.ex. Säljö, 2000).Barn har olika förutsättningar för lärande, beroende på skildasociala och kognitiva förutsättningar. Men själva lärandeprocessen57


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99är dock på ett grundläggande plan densamma. Lärande kan betraktass<strong>om</strong> en individs engagemang gentemot en aspekt <strong>av</strong> världen s<strong>om</strong> förändrasöver tid – något s<strong>om</strong> innebär att eleven själv måste vara aktivför att tillskansa sig ny kunskap (Säljö, 2005; Heikkilä, 2006).Med ett sociokulturellt perspektiv antas förenklat uttryckt liggatill grund för utveckling och lärande att ”människor handlar in<strong>om</strong>ramen för praktiska och kulturella sammanhang och direkt ellerindirekt samspel med andra” (Säljö, 2000).Samtidigt är det också i k<strong>om</strong>munikation och interaktion s<strong>om</strong>sociala relationer etableras, och sociala relationer innebär enligt endel teoretiker alltid att det etableras någon form <strong>av</strong> makthierarki.2.3 Jämställdhet i lärandesammanhangSociala villkorI k<strong>om</strong>munikation och interaktion kan parallellt pågå lärandeprocesseroch processer s<strong>om</strong> etablerar brist på eller uppnående <strong>av</strong>jämställdhet gen<strong>om</strong> att maktrelationer etableras. Jämställdhet ellerojämställdhet etableras i sociala relationer i k<strong>om</strong>munikation medandra där olika sociala kategorier <strong>av</strong> <strong>individer</strong> möts – kvinna, vit,medelklass, bisexuell, hörselskadad, partipolitiskt aktiv, etcetera.I lärandeprocesser, och i skolsituationer överlag, skapar elevernasjälva situationer i och utanför klassrummet där relationer etablerasoch där lärarens eller vuxnas insyn är mycket begränsad. I dessasituationer stärks eller försvagas bland annat jämställdhet gen<strong>om</strong>ständigt pågående interaktion och k<strong>om</strong>munikation. Dessa k<strong>om</strong>munikativasituationer s<strong>om</strong> eleverna skapar, är oerhört frekvent förek<strong>om</strong>mande,och ofta ut<strong>om</strong> räckvidd för pedagogerna i skolan att förhållasig till. Makt är en central aspekt <strong>av</strong> etablerandet <strong>av</strong> relationer,och jämställdhet mellan <strong>individer</strong> och grupper förutsätter att maktbalansråder.Åtgärder för att minska bristen på jämställdhet i skolan måsteytterst utgå från en specifik skolas verkliga praktik. Den fråga s<strong>om</strong>bör ställas är:Hur ser jämställdhet eller brist på jämställdhet ut här? Jämställdheti skolan är inte en enhetlig aspekt, utan en mängd olikaaspekter <strong>av</strong> skolan s<strong>om</strong> socialt sammanhang där värdegrund och kunskapär i fokus. Det är därför också problematiskt att hitta lösningarpå bristen på jämställdhet i skolan – det är inte en aspekt, utan58


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklingsammanhängande aspekter <strong>av</strong> skolans vardag s<strong>om</strong> flätas samman påett k<strong>om</strong>plext sätt.Det ställs olika kr<strong>av</strong> på barnens sociala k<strong>om</strong>petens, för att kunn<strong>av</strong>äxla mellan de skilda sociala sammanhang s<strong>om</strong> skolvardagen utgörs<strong>av</strong> (se t.ex. Ambjörnsson, 2004; Sparrman, 2002).”Villkoren” i de sociala sammanhangen innebär också att maktpositionerär förhandlingsbara (Ambjörnsson, 2004; Paechter, 2007).Maktpositioner och makthierarkier kan exempelvis uppstå ochetableras i kön till matsalen – och dessa kan skilja sig åt från maktpositionerunder en matematiklektion. I det ena sammanhanget kandet vara så, att för att erhålla makt kan en stark betoning på socialk<strong>om</strong>petens i form <strong>av</strong> exempelvis k<strong>om</strong>petens <strong>om</strong> idrott vara villkoret,medan det i det andra sammanhanget kan vara kunskaper <strong>om</strong> andragradsekvationers<strong>om</strong> kan vara <strong>av</strong>görande för att erhålla en maktposition.I sociala sammanhang pågår en ständig social förhandlingdär makt, identitet och lärande är varandras följeslagare. Jämställdhet,eller brist på jämställdhet, är ett <strong>av</strong> de sociala uttrycken för det.Brist på jämställdhet kan ses s<strong>om</strong> obalanserad eller otillbörlig maktutövningi sociala sammanhang i skolan, med grund i en sortering <strong>av</strong>människor utifrån kön där negativa föreställningar <strong>om</strong> kön etablerasoch förstärks (Gemzöe, 2002). Den typen <strong>av</strong> maktutövning får konsekvenserför <strong>individer</strong>s lärande. Individer s<strong>om</strong> blir drabbade stigmatiserasmed vissa egenskaper och hindras att tänka fritt <strong>om</strong> sigsjälva och sin <strong>om</strong>givning.Andra maktordningar än den s<strong>om</strong> följer <strong>av</strong> kön behöver i vissasituationer k<strong>om</strong>plettera en genusanalys. In<strong>om</strong> gruppen flickor ochkvinnor och in<strong>om</strong> gruppen <strong>pojkar</strong> och män finns såväl gemensammas<strong>om</strong> skilda erfarenheter s<strong>om</strong> <strong>individer</strong>na in<strong>om</strong> en grupp måste förhållasig till eller leva med. Detta gör att ett intersektionellt förhållningssätt,vilket innebär att fler kategorier än kön tas in för att förståen maktordning, är nödvändigt. Kön är dock fortfarande enhuvudkategori s<strong>om</strong> utgör grund för förtryck i samhället. I skolanskontext är det relevant att undersöka hur diskrimineringsgrundernakön, sexuell läggning samt könsidentitet och uttryck samspelar.Heteronormen, s<strong>om</strong> förutsätter att alla är heterosexuella, är starkin<strong>om</strong> skolans ram och bidrar till att <strong>individer</strong>s frihet att vara ochuttrycka sig begränsas. I Folkhälsoinstituts folkhälsoenkät uppg<strong>av</strong>dubbelt så stor andel bland de h<strong>om</strong>o- och bisexuella personerna att dehade nedsatt psykiskt välbefinnande. En grupp med särskilt nedsattpsykiskt välbefinnande visade sig var de unga h<strong>om</strong>o- och bisexuellakvinnorna i åldern 16–29 år. (Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen, 2007).59


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99IdentitetsutvecklingAtt skapa sitt ”jag” gen<strong>om</strong> förhållningssätt och kunskap är encentral del <strong>av</strong> vad det är att gå i skolan. Identitetsutveckling utgören del <strong>av</strong> vad eleverna parallellt med att tillägna sig kunskap ägnarsig åt. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> lär sig vara flicka och pojke gen<strong>om</strong> socialinteraktion och k<strong>om</strong>munikation med andra i skolan (se t.ex. D<strong>av</strong>ies,2003). Lärarna bekräftar och förkastar, barnen prövar gränser föridentiteten, andra barn stoppar vissa identitetsuttryck. I den här processendär barn och ungd<strong>om</strong>ar lär sig hur normer fungerar är flickaoch pojke s<strong>om</strong> kategorier ofta överordnade s<strong>om</strong> identitetsmarkörer.Skolans förhållningssätt till identitetsskapande och vad det innebärär <strong>av</strong> central betydelse för barnens liv. Det k<strong>om</strong>plexa socialaoch personliga identitetsarbete s<strong>om</strong> barn gen<strong>om</strong>för under sin uppväxtatt undersöka hur olika delar <strong>av</strong> livet samspelar med varandra,hur kategorier försvagas, förstärks, ignoreras eller upplyfts i socialasammanhang – är en del <strong>av</strong> skolbarns vardag (se t.ex. Eilard, 2009).De vuxna i skolan har ett stort ansvar att se barnens identitetsskapadeoch sin roll s<strong>om</strong> förebilder i skapandet <strong>av</strong> demokratiska ochjämställda värderingar, både i sitt sätt att vara i skolan och gen<strong>om</strong> dekunskaper de förmedlar till barnen.Samtidigt s<strong>om</strong> barnen arbetar med att etablera och undersökasin identitet pågår kunskapsinhämtning och lärande. Samma handlingar,göranden och ageranden utgör grunden dels för lärande, delsför att bli den man vill vara. Samma k<strong>om</strong>munikation och interaktionfungerar s<strong>om</strong> sammanhang för att etablera och undersökasin identitet och etablera maktordningar, en process s<strong>om</strong> görs gen<strong>om</strong>spegling och <strong>av</strong>ståndstagande. Det görs på bland annat k<strong>om</strong>munikationsarenors<strong>om</strong> skolan tillhandahåller och s<strong>om</strong> kan vara till exempelfysiska miljöer, där elevernas kroppar, röster och uttryckssättk<strong>om</strong>mer till tals. Språket och det verbala uttrycket är centralt, menden mellanmänskliga kroppsliga k<strong>om</strong>munikationen i det fysiskarummet tillskrivs i nyare forskning allt större vikt, särskilt i forsknings<strong>om</strong> studerat konstruktioner <strong>av</strong> maskulinitet och femininitet(Gustafson, 2006; Holm, 2008).60


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling2.4 ”Flicka” och ”pojke” s<strong>om</strong> social processBarn lär sig, gen<strong>om</strong> social interaktion och k<strong>om</strong>munikation att blioch vara flickor, <strong>pojkar</strong>, kvinnor och män (se t.ex. D<strong>av</strong>ies, 2003;Thorne, 1993). De observerar, noterar och prövar sina identiteteroch det skapas en stor spännvidd i identitetsuttryck både in<strong>om</strong>gruppen flickor och in<strong>om</strong> gruppen <strong>pojkar</strong>. Det finns ett flertalstudier s<strong>om</strong> empiriskt visar hur vissa könsuttryck upprätthålls s<strong>om</strong>betydelsebärande i skolmiljöer (se bl.a. Odenbring, 2010; Eidevald,2009; Öqvist, 2009; Nielsen, 2009; Holm, 2008; Änggård, 2005;Ambjörnsson, 2004; Karlson, 2003). I den processen existerar olika,ibland motstridiga, förväntningar på hur flickor och <strong>pojkar</strong> ska betesig, förhålla sig och kunna anpassa sig till skolans sociala sammanhang.Det kan handla <strong>om</strong> hur flickor förväntas vara skötsamma ocharbeta flitigt, och ”ta för sig” och hur <strong>pojkar</strong> förväntas ta mer platsoch vara högljudda, och naturligt intelligenta.Forskning visar att förväntningarna finns på att flickor och <strong>pojkar</strong> ipraktiken ska bete sig olika, även <strong>om</strong> det finns forskning s<strong>om</strong> visar attdetta i praktiken håller på att förändras (se t.ex. Holm, 2008 ochOdenbring, 2010). Särskilt visar det sig att flickor tar sig in på dets<strong>om</strong> traditionellt skulle kallas ”pojkd<strong>om</strong>äner”, medan det ännu inte ärlika vanligt att <strong>pojkar</strong> tar sig in på ”flickd<strong>om</strong>äner”. Detta fen<strong>om</strong>en kandiskuteras i ljuset <strong>av</strong> att <strong>pojkar</strong> och män fortfarande betraktas s<strong>om</strong>samhällets norm, och att det pojkiga/manliga därmed är eftersträvansvärtmedan det flickiga/kvinnliga inte har samma värde.Det kan också uttryckas så, att för en flicka innebär det ofta någotpositivt att förknippas med något typiskt manligt, medan det för enpojke oftare innebär något negativt att förknippas med någottypiskt kvinnligt.I vårt samhälle separeras ofta flickor och <strong>pojkar</strong> och ges skildaarenor gen<strong>om</strong> olika sociala överensk<strong>om</strong>melser s<strong>om</strong> ständigt återupprepas.Forskning visar att segregeringen eller isärhållandet <strong>av</strong>flickor och <strong>pojkar</strong> i skolan är en <strong>av</strong> de starkaste organiseringsprincipernagällande kön i skolan (Arnot, D<strong>av</strong>id & Weiner, 1999). Härbör understrykas att skolan inte medvetet separerar flickor och<strong>pojkar</strong> annat än i vissa specifika sammanhang. Men under fri tid iskolan umgås eleverna ofta i enkönade grupper. Och lärare kanbidra till isärhållandet gen<strong>om</strong> att i bemötandet <strong>av</strong> eleverna förmedlastereotypa föreställningar <strong>om</strong> kön.Slentrianmässigt enkönade grupper under skolvardagen kan fåtill konsekvens att förd<strong>om</strong>ar och föreställningar <strong>om</strong> den andra61


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99gruppen lättare slår rot. Det kan göra det svårare att samarbeta överkönsgränserna och det kan också göra det svårt att få en genuintpositiv mänsklig bild <strong>av</strong> det andra könet. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> ledsagasi sin uppväxt <strong>av</strong> separata förväntningar på sig själva och påandra vilket alltså ger barn <strong>av</strong> olika kön olika handlingsrepertoar.Detta alldeles o<strong>av</strong>sett vilka personligheter s<strong>om</strong> <strong>individer</strong>na har ochvill utforska.Ett särskilt problem med isärhållandet <strong>av</strong> flickor och <strong>pojkar</strong> iskolan är att det växer fram olika sociala förutsättningar och strategierför flickor och <strong>pojkar</strong> att tillägna sig kunskap på. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong>förväntas helt enkelt inte kunna lika mycket <strong>om</strong> samma saker, ellerens vara intresserade <strong>av</strong> samma ämnen. Isärhållandet bidrar till attbristen på jämställdhet upprätthålls gen<strong>om</strong> att flickor och <strong>pojkar</strong>får olika villkor och möjlighet till lärande och utveckling generelltoch i olika ämnen.Så här beskriver en förälder sina intryck <strong>av</strong> jämställdheten iförskola och skola.”….nej…äsch, gå och titta på hur Katja och ’Elin hargjort….” Reflektioner <strong>av</strong> mötet med skolans (genus)världNär vi hade våra barn på förskola kände vi att det fanns eninsikt, och en vilja från personal och ledning att se vikten <strong>av</strong> attgenusrelaterade frågor hörde till vardagen. Själva implementeringenvar svårare; en stor diskrepans rådde ofta mellan personalensåsikter, och ofta också mellan personal och föräldrar.Vi bor i en <strong>av</strong> Stockholms invandrartäta miljonprojektsförorter.In<strong>om</strong> en radie <strong>av</strong> två km finns barn s<strong>om</strong> å ena sidan växerupp i ett extremt överflöd och å andra sidan i ren fattigd<strong>om</strong>. Detär en mycket dålig integration s<strong>om</strong> råder, och skolvärlden är denendaGenusfrågor är bara en <strong>av</strong> många stora – och svåra – frågeställningar.Ofta kunde vi känna att genusfrågor ansågs vara ”lyxproblem”:”Det finns väl viktigare saker att prata <strong>om</strong> än <strong>om</strong> mankallar dockvrån för dockvrån...herregud, det är väl viktigare attde inte slåss och bits!” kunde det låta. Insikten fanns, s<strong>om</strong> sagt,personalen gick på kurser och föräldrar påtalade att det faktiskt ärokej för lille Pelle att ärva storasysters rosa overall. Om mandäremot ifrågasatte hur genus fördes in i ett värdegrundsarbete,<strong>om</strong> man ifrågasatte hur <strong>pojkar</strong> och flickor värderades utifrånhur de såg ut, hade på sig, eller vad de gjorde eller sa – då kändesdet s<strong>om</strong> att man var lite tramsig.Vår smala lycka var att förskolan var liten och barngruppernaså små att det inte gick att dela upp utifrån kön. Alla lekte med62


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklingalla, för det fanns vare sig ett behov eller ett utrymme för könsuppdeladelekar och aktiviteter.Så började vår dotter i förskoleklass. Efter två veckor k<strong>om</strong>första chocken. Dottern och några andra flickor klagade på enlek, s<strong>om</strong> gick ut på att killarna skulle jaga tjejerna och smiskadem i rumpan. Vi pratar genast med personalen och får s<strong>om</strong> svaratt det är viktigt att sexåringar får leva ut sin första känsla <strong>av</strong>sexualitet. Vi frågar då <strong>om</strong> det per aut<strong>om</strong>atik då är killarnassexualitet s<strong>om</strong> ska levas ut, och då eventuellt på bekostnad <strong>av</strong> tjejernassjälvkänsla....och får svaret: ”Ja men, det vet du ju hur killarär...hi hi hi...killar är killar! hi hi hi”.I läxläseboken läste dottern (s<strong>om</strong> vid tillfället hade svårt medmaten och var smal s<strong>om</strong> en sticka) <strong>om</strong> en flicka s<strong>om</strong> är ”mageroch ful” och med k<strong>om</strong>mentaren utifrån killen i berättelsen (s<strong>om</strong>såklart är protagonist); ”Kan man vara kär i någon s<strong>om</strong> är mageroch ful?”Vid upprepade tillfällen fick vi ta tag i incidenter s<strong>om</strong> att killarna( i årskurs 1) krävde tungkyssar <strong>av</strong> flickorna, eller att de skullevisa brösten, för att få vara med i en lek, få tillgång till gungan,få ha ett lekredskap. Händelser s<strong>om</strong> personalen tog tag i, när vipåtalade och agerade, men vad hände de gånger vi inte påtalade?Vad hände de gånger flickor inte gick hem och berättade? Vi sågockså utflykter, kaféer, luciakvällar, sånguppvisningar, termins<strong>av</strong>slutningar– s<strong>om</strong> kantades <strong>av</strong> duktiga, välartade flickor och busiga,roliga <strong>pojkar</strong>. Till slut bytte vi skola. Här möts vi <strong>av</strong> en heltannan inställning och man arbetar uttalat utifrån ett genustänkande.Detta känns och märks. Det finns naturligtvis ”tjejiga” och”killiga” attityder i klassen, men det finns inte i klassrummet,inte in<strong>om</strong> den pedagogiska verksamheten.Nu ska även lillebror börja skolan. Lillebrors bästis börjar ocksåi samma klass, och redan vid ”lilla skoldagen” före s<strong>om</strong>marlovet,anar vi ugglor i mossen. Ett gäng leker i ett rum där detfinns klossar, en tågbana och en riddarborg. ”Okej, visst är det härett killrum, visst får inga tjejer vara här inne” säger en liten lintottoch blänger på vår sons bästis. Sonen tar sin k<strong>om</strong>pis i handenoch går till ett annat rum. Efteråt är de båda upprörda.Vi är oroade och arga för att vi var de enda s<strong>om</strong> hörde och såg.Igen.Verksamheten är bra på det stora hela, men det smyger sig inen förvrängd bild <strong>av</strong> verkligheten då och då, s<strong>om</strong> ger olustkänsla.”Nej, inte så. Du ska ju måla innanför kanterna....nej...äsch, gå ochtitta på hur Katja och Elin har gjort. Och så gör du likadant.”K<strong>om</strong>mentaren får mig att baxna, och jag hör den inte en ellertvå gånger en dag när jag är och hälsar på – snarare så mångagånger att jag förstår att det blir svårt för mig att påtala detta.Efter ett par veckor k<strong>om</strong>mer en <strong>av</strong> fritidsledarna och ser bekymradut. Spelar vår son verkligen inte fotboll? Neej....hangillar annat...s<strong>om</strong> att gräva, experimentera, leka.....han gillar att63


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99smyga och vara detektiv. ”Men....de flesta killarna i den här klassenspelar ju fotboll...det vore kanske bra <strong>om</strong> han började meddet. Det är ju bra för gruppen...?!!” Men snälla, rara....vår sontycker inte <strong>om</strong> att spela fotboll! Men han har väldigt roligt därborta,ser du – med Kajsa och Smilla ..och där är ju Elsa också…jaha. Det var tjejerna han lekte med. Mmm. Då blev det liteknepigare att förstå vad han är för sorts kille, eller hur?Det k<strong>om</strong>mer nya, entusiastiska lärare till skolan, och vi serfram emot att de ska ta över. Vi ser att de besitter en vetskapoch en vilja att arbeta utifrån en medvetenhet när det gällergenus och konstruktion <strong>av</strong> kön.När det k<strong>om</strong>mer an på TJEJER och killar så är dessa grupperså otroligt lätta att skapa, och så otroligt lätta att särskilja. Ochför varje gång en lärare säger till sina sexåringar att ”Jaha, då sk<strong>av</strong>i plocka ihop nu …..flickorna kan börja med att lägga tillbakasina saxar, och sen <strong>pojkar</strong>na..” eller ”Nu är det dags att gå tillgympan! Nu får vi se vem s<strong>om</strong> är snabbast att hämta gympakläderna– killarna kan börja; spring i väg!” så etsas denna särskiljningin i dessa små kroppar och hjärnor. Och det är inte des<strong>om</strong> kan säga stopp.Jenny, förälder”Pojkkrisen” i utbildningenFörst bör påpekas att flertalet <strong>pojkar</strong> inte har problem i skolan. Detbör också påpekas att det finns många flickor och unga kvinnors<strong>om</strong> <strong>av</strong> olika skäl har skolsvårigheter och s<strong>om</strong> inte k<strong>om</strong>mer till sinrätt i skolan. När detta är sagt kan vi dock konstatera att det finnsett tydligt mönster, s<strong>om</strong> består i att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp presterarsämre på flera nivåer i utbildningssystemet (vilket dock inte hindaratt män till exempel har högre lön och utgör majoritet blandlandets professorer). Vi anser att varje elev o<strong>av</strong>sett kön har en självklarrätt att få de allra bästa förutsättningar för lärande och utvecklingi skolan.”Pojkproblemet” kan till en del antas ha sin grund i problematiskamaskulinitetskonstruktioner. Professor Inga Wernersson harpå vår uppdrag gjort en kunskapssammanställning över forskningen<strong>om</strong> orsakerna till könsskillnader i skolprestationer (SOU 2010:51).Wernersson framhåller bland annat att forskningen visar att det,med en generalisering, anses ”coolt” för <strong>pojkar</strong> att anstränga sig iskolan. Framgång ska uppnås utan ansträngning.”Pojkproblemet” kan också antas ha en grund i biologiska könsskillnader.Professor Martin Ingvar har för delegationens räkning64


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklinggjort en översikt över forskningen <strong>om</strong> biologiska könsskillnader,med relevans för skolan. Framför allt framhåller Ingvar de skillnaders<strong>om</strong> följer <strong>av</strong> flickors och <strong>pojkar</strong>s skilda biologiska utvecklingskurvor(SOU 2010:52). Docent Mara Westling Allodi har påvårt uppdrag gjort en kunskapsöversikt över forskning <strong>om</strong> skolfaktorersinverkan på flickors och <strong>pojkar</strong>s psykosociala hälsa (SOU2010:79).När <strong>pojkar</strong> börjar skolan har de i gen<strong>om</strong>snitt inte nått sammautveckling på flera <strong>om</strong>råden: språkliga, kognitiva, sociala och finmotoriska.Detta kan leda till att fler <strong>pojkar</strong> för svårigheter att hängamed i skolan. Pojkarnas eftersläpning kan förstärkas <strong>av</strong> att lärarnasförväntningar tenderar att vara lägre ställda på <strong>pojkar</strong>na. Gen<strong>om</strong> delägre förväntningarna på <strong>pojkar</strong>s mognad rättfärdigas handlingaroch attityder till skolarbetet s<strong>om</strong> skulle ses s<strong>om</strong> problematiska <strong>om</strong> deutfördes <strong>av</strong> flickor. Detta är problematiskt efters<strong>om</strong> höga positiva förväntningarpå alla elever är något s<strong>om</strong> visat sig vara en <strong>av</strong> dek<strong>om</strong>ponenter s<strong>om</strong> leder till bättre resultat (SOU 2010:79, Hattie,2008). Efter några år när <strong>pojkar</strong>na k<strong>om</strong>mit i fatt i mognadshänseende,så borde <strong>pojkar</strong>na k<strong>om</strong>ma i fatt i fråga <strong>om</strong> skolprestationer.Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del <strong>pojkar</strong>med tidiga skolsvårigheter har utvecklat problematiska känsl<strong>om</strong>ässigareaktioner och krampaktiga försvarsstrategier, s<strong>om</strong> innebäratt skolan inte prioriterats. Man satsar i stället på att vara duktigoch få bekräftelse in<strong>om</strong> andra <strong>om</strong>råden, t.ex. idrott. Forskning visaräven att barn tenderar att identifiera sig med andra barn <strong>av</strong> sammakön. Det finns alltså en risk för att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> inte anstränger sigskolan, blir normgivande för andra <strong>pojkar</strong>. En för skolarbetet negativkamratkultur kan alltså uppstå s<strong>om</strong> i förbindelse med <strong>pojkar</strong>nassenare mognad (SOU 2010:79).Den ”antipluggattityd” s<strong>om</strong> många menar finns hos vissa grupper<strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>, kan alltså delvis ses s<strong>om</strong> reaktion från en grupp <strong>pojkar</strong> påtidiga skolmisslyckanden. Denna slutsats lägger ett ansvar på skolan,men givetvis även på föräldrar och det <strong>om</strong>givande samhället. Detbör vara möjligt att förebygga att <strong>pojkar</strong> k<strong>om</strong>mer efter i skolan. Denstörsta otjänsten vi kan göra <strong>pojkar</strong>na är att under devisen ”<strong>pojkar</strong> ärs<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong> är” ha låga förväntningar och acceptera normbrott ellerandra beteenden i skolan s<strong>om</strong> leder till sämre skolprestationer för<strong>pojkar</strong>. I delegationens delbetänkande (SOU 2009:64) kunde vi visaatt <strong>pojkar</strong>s och flickors skolarbete skiljer sig åt gen<strong>om</strong> att flickor igen<strong>om</strong>snitt anstränger sig mer och använder mer tid åt skolarbeteän vad <strong>pojkar</strong> gör.65


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utvecklingpolitiska debatten allmänt sett k<strong>om</strong>mit att fästas större vikt vid eleversskolresultat. Den ökande uppmärksamheten på <strong>pojkar</strong> i skolan kansannolikt även hänga samman med framväxten <strong>av</strong> kritisk mansforskning,s<strong>om</strong> fokuserat <strong>pojkar</strong> och män och konstruktioner <strong>av</strong> maskulinitets<strong>om</strong> förknippas med olika problem s<strong>om</strong> dittills inte varit”könade”, utan betraktats s<strong>om</strong> allmänna problem.En ytterligare förklaring kan vara att flickor och unga kvinnor medstigande grad <strong>av</strong> jämställdhet i större utsträckning använder sina godabetyg i skolan till att söka in på attraktiva högskoleutbildningar, s<strong>om</strong>tidigare ansågs manligt kodade, och därmed tenderar att konkurrera utgrupper <strong>av</strong> unga män från vissa utbildningar. Ifall <strong>pojkar</strong> överträdermotsvarande gräns och tar del <strong>av</strong> något s<strong>om</strong> förknippas med flickoreller kvinnor, riskerar detta att inte anses lika socialt accepterat.Det bör understrykas att ett ökat fokus på <strong>pojkar</strong>s prestationer iskolan inte får skymma det faktum att det också finns många flickormed skolsvårigheter. Detta särskilt s<strong>om</strong> vi vet att flickor med skolsvårigheterofta uppvisar internaliserande sympt<strong>om</strong>, dvs. inåtvändasympt<strong>om</strong>, och att det därför är lätt att dessa flickor undgår upptäcktoch får det stöd och den hjälp i s<strong>om</strong> de har rätt till alltför senteller i alltför liten <strong>om</strong>fattning. På samma sätt finns det s<strong>om</strong> nämntsmånga <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> presterar utmärkt i skolan.2.5 Lärarens plats i lärandeprocessenDet sociala sammanhanget för lärandet måste vara gynnsamt förinteraktion och k<strong>om</strong>munikation med andra. Det innebär att det påläraren vilar ett stort ansvar att utifrån sina elevers individuella förutsättningarskapa möjligheter till k<strong>om</strong>munikation och interaktions<strong>om</strong> på ett gediget sätt bidrar till lärande. Det sociala sammanhangs<strong>om</strong> läraren skapar grunden för ska vara lämpligt för syftet medundervisningen, och kunskapsstoffet ska vara rimligt i relation tillden tidigare kunskap s<strong>om</strong> den s<strong>om</strong> ska lära har.Lärarens ansvar och plats i undervisningen har i forskning ochsamhällsdiskussion vidgats till att inte enbart vara den s<strong>om</strong> finns”bak<strong>om</strong> katedern” utan också till att ha ett större socialt ansvar förklassrumssituationer. Det finns en rad olika faktorer s<strong>om</strong> påverkarhuruvida läraren kan lyckas med det. Klassernas storlek är en centralfaktor, men också hur undervisningen är upplagd och organiserad.Vissa förutsättningar i klassrummet och ett visst agerande <strong>av</strong>läraren fungerar naturligtvis bättre för lärandeprocessen. Nielsen67


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99(2009) lyfter fram ”hög lärark<strong>om</strong>petens”. Med det menar hon relationsk<strong>om</strong>petens,regelledarskapsk<strong>om</strong>petens och didaktikk<strong>om</strong>petens(vår övers., se även Selander, 2010) samt att det också krävs”pedagogisk närvaro”. Till dessa faktorer vill vi lägga <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong>ämneskunskap hos läraren. Dessa aspekter sammantagna antas varagynnsamma för elevers lärandeprocess. En bra lärare vågar leda sinaelever och ta ansvar för processer och den undervisning s<strong>om</strong>bedrivs.Läraren är den s<strong>om</strong> undervisar och leder klassen och gruppen.Läraren skapar det övergripande sammanhanget och styr därmedlärandeprocessen. Men vi vet gen<strong>om</strong> forskning att det inte enbart ärlärarens föreh<strong>av</strong>anden i klassrummet s<strong>om</strong> fungerar s<strong>om</strong> allenarådandekausalvariabel för en elevs lärande. Därmed ökar också<strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> att förstå andra variabler i lärandeprocessen.Kunskap <strong>om</strong> genus och jämställdhet är viktiga k<strong>om</strong>petenser hoslärare. Om en lärare behandlar flickor och <strong>pojkar</strong> på ett oreflekteratsätt i klassrummet, så får detta sannolikt konsekvenser för enskildaflickors och <strong>pojkar</strong>s lärande. En lärare förväntar sig sannolikt intesamma beteende och sociala handlingar från flickor s<strong>om</strong> från <strong>pojkar</strong>.När en flicka inte beter sig enligt normen för sociala beteenden i klassrummeteller i fråga <strong>om</strong> ett kunskaps<strong>om</strong>råde, så k<strong>om</strong>mer lärarenskategorisering <strong>av</strong> flickan inte att kopplas ihop med normen ”flicka”– exempelvis <strong>om</strong> flickan kan mycket <strong>om</strong> något s<strong>om</strong> läraren i förstahand skulle koppla ihop med förväntad ”pojkkunskap” t.ex. datorereller ishockey. Detta kan då få sociala konsekvenser i klassrummetför denna flicka. En motsvarande situation kan uppstå <strong>om</strong> enpojkes kunskapsintresse inte korresponderar med det förväntade –exempelvis <strong>om</strong> en pojke visar intresse för ett kvinnligt förknippathantverk. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> inte följer de gängse normernaför vad s<strong>om</strong> förväntas <strong>av</strong> flickor och <strong>pojkar</strong> kan <strong>av</strong> oreflekteradelärare bli stämplade s<strong>om</strong> <strong>av</strong>vikare – något s<strong>om</strong> kan få konsekvenserför deras möjligheter till lärande.Det sätt s<strong>om</strong> läraren förhåller sig till ”<strong>av</strong>vikelser” från normenhar även stor betydelse för hur resten <strong>av</strong> klassen/gruppen gör det.Lärarens sociala preferenser och reflektion påverkar elevernas förhållningssätttill normer. Lärarnas bemötande kan också få konsekvenserför elevernas psykiska hälsa: forskning visar att flickorsoch <strong>pojkar</strong>s relation till sina lärare är en viktig faktor för elevernaspsykiska hälsa (SOU 2010:79).68


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling2.6 Sammanfattande analysSkolan har två huvudsakliga uppdrag: att förmedla den värdegrunds<strong>om</strong> det svenska samhället vilar på och att förmedla de kunskapers<strong>om</strong> anses nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.Jämställdhet i skolan innebär s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> skolans värdegrund attsamvaron och arbetsklimatet präglas <strong>av</strong> rättvisa, demokratiska värderingaroch maktbalans mellan flickor och <strong>pojkar</strong>. Syftet är att motverkaförtryck mellan grupper och <strong>individer</strong> baserat på kön samt att motverkaatt normer kring kön begränsar flickors och <strong>pojkar</strong>s lärandeoch utveckling.Lärande utgår ifrån k<strong>om</strong>munikation med andra. Jämställdhetetableras eller förkastas i k<strong>om</strong>munikation med andra. Lärande ochjämställdhet kan därför ses s<strong>om</strong> delar <strong>av</strong> samma mynt. En individs sättatt socialt och kulturellt relatera till egen och andras könstillhörighetär en central del <strong>av</strong> individens identitetsutveckling, liks<strong>om</strong> även atthitta egna kunskapsintressen och förhållningssätt till <strong>om</strong>världen.Identitetsutvecklingen är intimt sammanlänkad med lärandeprocessen.Lärare och vuxna i skolan har en viktig uppgift att fylla för barn ochunga i skolan, både s<strong>om</strong> ansvariga för undervisning och s<strong>om</strong> bollplanki elevernas identitetsutveckling. Sociala processer s<strong>om</strong> etablerasoch stärks i skolan på grund <strong>av</strong> att det finns olika förväntningar pågrupperna flickor och <strong>pojkar</strong> är ett <strong>av</strong> hindren för skolans jämställdhetssträvanden.Detta kan få till följd att stereotypa föreställningar<strong>om</strong> kön kan slå rot.Det är viktigt att kunskapsinnehållet i skolan stöder jämställdhetssträvandena.Kunskapsinnehållet tillsammans med lärares förhållningssättoch undervisningssätt måste gen<strong>om</strong>syras <strong>av</strong> jämställdhetssträvanden.Under senare år har ”pojkproblemet i utbildning” uppmärksammats,det vill säga att <strong>pojkar</strong> och unga män i gen<strong>om</strong>snitt harlägre deltagande och sämre resultat i utbildning samt högre frekvens<strong>av</strong> vissa beteendeproblem i skolan. Fen<strong>om</strong>enets orsaker är<strong>om</strong>tvistade och sannolikt k<strong>om</strong>plexa. Det kan antas att de gen<strong>om</strong>snittligakönsskillnaderna i skolprestationer delvis har sin grund i<strong>pojkar</strong>nas senare mognad. Andra sannolika förklaringar är att bådevuxna och barn har olika förväntningar på flickor och <strong>pojkar</strong>. <strong>Flickor</strong>och <strong>pojkar</strong> har i gen<strong>om</strong>snitt skilda förhållningssätt till utbildning ochskola och olika lärandestrategier s<strong>om</strong> i dagsläget innebär att flickoranstränger sig mera och arbetar effektivare i skolan. Dessa skildaförhållningssätt och strategier kan i sin tur delvis vara en effekt <strong>av</strong>69


Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99de gen<strong>om</strong>snittliga skillnaderna i mognad, men också <strong>av</strong> de olikaförväntningar vi har på flickor och <strong>pojkar</strong>. Elever s<strong>om</strong> vid skolstarthar svårigheter i skolan har större sannolikhet att utveckla ettemotionellt <strong>av</strong>ståndstagande och negativa attityder till skolan. En förskolarbetet negativ kamratkultur kan uppstå i anslutning till <strong>pojkar</strong>nassenare mognad. Samtidigt kan höga förväntningar och större kr<strong>av</strong>på att ta ansvar leda till att <strong>individer</strong> utvecklar en större mognad.Det är därför viktigt att skolan inte har lägre förväntningar på <strong>pojkar</strong>eller grupper <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>.Ett ökat fokus på <strong>pojkar</strong>s prestationer i skolan får inte skymmadet faktum att det finns många flickor med skolsvårigheter. Vi vet attflickor med skolsvårigheter ofta uppvisar internaliserande sympt<strong>om</strong>,och att det därför är lätt att dessa flickor undgår upptäckt och får detstöd och den hjälp i s<strong>om</strong> de har rätt till alltför sent eller i alltförliten <strong>om</strong>fattning.I den skolpolitiska debatten finns ibland en tendens att i prioriteringshänseendeställa kunskapsuppdraget i motsatsförhållande tillvärdegrundsuppdraget, där jämställdhet ingår. Det är viktigt attunderstryka att ett sådant motsatsförhållande inte existerar. Jämställdheti skolan lägger en grund för skolan att uppnå både sittvärdegrundsuppdrag och sitt kunskapsuppdrag. Utifrån den diskussions<strong>om</strong> förts i kapitlet föreslår vi regeringen att formulera ett övergripandejämställdhetsmål för skolan, s<strong>om</strong> går i linje med jämställdhetspolitiskamålet, skollagens skrivningar <strong>om</strong> jämställdhet ochläroplanens innehåll. Vårt förslag är att jämställdhetsmålet förskolan ska vara: Jämställdhet i skolan är när flickor och <strong>pojkar</strong> harsamma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet ochden egna utvecklingen.70


3 Jämställdhetsperspektiv påämnesinnehåll ochämnesdidaktikDelegationen föreslår regeringen att:• ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett evidensbaserat stödmaterial<strong>om</strong> arbetssätt s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpa för att förbättraundervisningen i läsning och skrivning, för flickor och<strong>pojkar</strong>. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt föratt tidigt stödja <strong>pojkar</strong> och flickor med läs- och skrivsvårigheter.• uppdra åt Skolverket att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunniga forskaregranska kvaliteten i lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterialför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan.Såväl jämställdhetsaspekter s<strong>om</strong> andra kvalitetsaspekter börbeaktas.Ämnesinnehåll och ämnesdidaktik har betydelse för jämställdheteni klassrummet. Ämnesinnehållet utgör vad undervisningen består<strong>av</strong>, och ämnesdidaktiken handlar <strong>om</strong> hur undervisningen sker. Manbrukar tala <strong>om</strong> innehåll och form. Innehållet i och formerna förundervisningen ska spegla skollagens, läroplanernas och kursplanernaskr<strong>av</strong> på strävan efter jämställdhet.71


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:993.1 Jämställdhetsperspektiv på skolansstyrdokumentSkollagen innehåller en grundläggande reglering <strong>av</strong> jämställdheti skolanDen inledande bestämmelsen i nuvarande skollag, 1 kap. 1 §, lyder:Särskilt skall den s<strong>om</strong> verkar in<strong>om</strong> skolan främja jämställdhet mellankönen samt aktivt motverka alla former <strong>av</strong> kränkande behandlingsås<strong>om</strong> mobbning och rasistiska beteenden.Lagstiftaren lägger alltså ett ansvar på alla s<strong>om</strong> arbetar i skolan attfrämja jämställdhet mellan könen och att motverka alla former <strong>av</strong>kränkningar.Denna skrivning ändras när nya skollagen (2010:800) tillämpaspå utbildning från den 1 juli 2011. I den nya skollagen (1 kap. 5 §)finns följande formulering:Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna s<strong>om</strong> människolivetsokränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människorslika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en s<strong>om</strong> verkar in<strong>om</strong> utbildningen ska främja de mänskligarättigheterna och aktivt motverka alla former <strong>av</strong> kränkande behandling.För övrigt kan nämnas att det framgår att jämställdhet är en del <strong>av</strong>de mänskliga rättigheterna även i de grundläggande dokument s<strong>om</strong>behandlar de mänskliga rättigheterna sås<strong>om</strong> FN:s deklaration <strong>om</strong> demänskliga rättigheterna (artikel 2 och 16)och Den europeiska konventionenangående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggandefriheterna (vanligen kallade Europakonventionen – artikel 14).Förut<strong>om</strong> dessa finns FN:s kvinnokonvention (CEDAW-konventionen)s<strong>om</strong> räknas s<strong>om</strong> en <strong>av</strong> de centrala MR-konventionerna.Nya läroplaner och kursplaner införs 2011I dag finns det tre läroplaner – Lpfö 98 – Läroplanen för förskolan,Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmetoch förskoleklassen samt Lpf 94 – Läroplanen för de frivilliga skolformerna.Dessa innehåller en beskrivning <strong>av</strong> den värdegrund s<strong>om</strong>skolan vilar på samt mål och riktlinjer för verksamheterna. Målen i72


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikLpo 94 och Lpf 94 är <strong>av</strong> två slag; dels mål s<strong>om</strong> skolan ska strävaefter att eleverna når (strävansmål), dels mål s<strong>om</strong> skolan ska se tillatt alla elever kan uppnå (uppnåendemål). Förskolans mål angervad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling(strävansmål). Vidare finns det kursplaner för samtliga ämnen.Dessa innehåller specifika mål för det aktuella ämnet. Även dessa målär indelade i strävansmål samt uppnåendemål för årskurs 5 och 9.Denna ordning med olika typer <strong>av</strong> mål s<strong>om</strong> dessut<strong>om</strong> finns i olikadokument ska förändras. <strong>Regeringen</strong> beslutade <strong>om</strong> nya läroplaner förgrundgrundskolan, specialskolan och sameskolan den 7 oktober 2010.Läroplanen för grundsärskolan beslutades den 2 december 2010. Denya läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer förutbildningen samt kursplaner. Målnivåerna ”mål att sträva mot”och ”mål att uppnå” tas bort. I kursplanerna införs ett centralt innehållför samtliga ämnen. Det centrala innehållet anger vad s<strong>om</strong> alla skolormåste undervisa <strong>om</strong> i respektive ämne. Läroplanerna ska också k<strong>om</strong>pletterasmed kunskapskr<strong>av</strong> i enlighet med den nya betygsskalan medbetygssteg från A-F . Skolverket meddelar föreskrifter <strong>om</strong> kunskapskr<strong>av</strong>enför samtliga skolformer. S<strong>om</strong> grund för den nya inriktningenpå läroplanerna samt den nya betygsskalan ligger propositionernaTydligare mål och kunskapskr<strong>av</strong> — nya läroplaner förskolan (prop. 2008/09:87) och En ny betygsskala (prop. 2008/09:66).Jämställdhet har en central plats i läroplanernaI dagens läroplaner har jämställdhetsfrågor en central plats. I Lgr11 <strong>om</strong>nämns jämställdhet s<strong>om</strong> ett grundläggande värde i sambandmed beskrivningen <strong>av</strong> skolans värdegrund och dess fostrandeuppdrag, och formuleringen är identisk med motsvarande i Lpo94:Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människorslika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritetmed svaga och utsatta är de värden s<strong>om</strong> skolan skall gestalta och förmedla.I överensstämmelse med den etik s<strong>om</strong> förvaltats <strong>av</strong> kristentradition och västerländsk humanism sker detta gen<strong>om</strong> individensfostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenartoch därigen<strong>om</strong> kunna delta i samhällslivet gen<strong>om</strong> att ge sitt bästa iansvarig frihet.73


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99Nedan återges ytterligare några <strong>av</strong> formuleringarna s<strong>om</strong> rör jämställdheti läroplanerna.I Lgr11 anges:Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt ochmöjligheter. Det sätt på vilket flickor och <strong>pojkar</strong> bemöts och bedöms iskolan, och de kr<strong>av</strong> och förväntningar s<strong>om</strong> ställs på dem, bidrar till attforma deras uppfattningar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är kvinnligt och manligt. Skolanhar ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därförge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sinaintressen oberoende <strong>av</strong> könstillhörighet.I Lgr11 ges rektorn s<strong>om</strong> ansvarig för utbildningen ett särskilt ansvaratt integrera jämställdhet i olika ämnen:– i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskaps<strong>om</strong>råden,exempelvis miljö, trafik, jämställdhet /---/.I Lgr11 sägs också:Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund <strong>av</strong> kön, etnisktillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättningeller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skaaktivt motverkas.I Lgr11 regleras att läraren skall:– verka för att flickor och <strong>pojkar</strong> får ett lika stort inflytande ochutrymme i undervisningenKursplanerna anger vilka mål s<strong>om</strong> gäller för de specifika ämnena. Iflera <strong>av</strong> grundskolans kursplaner finns hänvisningar till jämställdhet,men inte i alla (se vidare till exempel SOU 2009:64). De nugällande kursplanerna ersätts alltså i anslutning till att den nya skollagenträder i kraft (se vidare nedan <strong>om</strong> de nya kursplanerna).Den nya läroplanen (Lgr 11) får en delvis ny struktur. En skissöver strukturen i den nya läroplanen finns nedan.74


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikDiagram 3.1 Strukturen i den nya läroplanenLäroplanSkolans värdegrund och uppdragMål och riktlinjerKursplanerSyfteSyfteMål för ämnetCentralt innehåll för årskurserna1-34-67-9Kunskapskr<strong>av</strong>Kunskapskr<strong>av</strong> för godtagbara kunskaper för årskurs 3Kunskapskr<strong>av</strong> för godtagbara kunskaper för årskurs 6Kunskapskr<strong>av</strong> för årskurs 9 förbetyget Abetyget Cbetyget EDel 1 <strong>av</strong> läroplanen: Skolans värdegrund och uppdragÖvergripande kan alltså konstateras att frågor <strong>om</strong> diskrimineringoch åtgärder mot kränkande behandling har hög prioritet även i dennya läroplanen.Precis s<strong>om</strong> tidigare ges rektorn ett särskilt ansvar att integreraämnesövergripande kunskaps<strong>om</strong>råden i undervisningen i olika ämnen.Jämställdhet exemplifieras s<strong>om</strong> ett <strong>av</strong> dessa <strong>om</strong>råden (se ovan).Del 2: KursplanerI tabellen nedan redovisas skrivningar s<strong>om</strong> rör jämställdhet i kursplanernaför respektive ämne, under rubrikerna Syfte och Centraltinnehåll. Jämfört med skissen ovan saknas här det s<strong>om</strong> beskrivss<strong>om</strong> kunskapskr<strong>av</strong>. De åligger Skolverket att besluta <strong>om</strong> dessa kr<strong>av</strong>,och beslut har ännu inte fattats.75


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99Tabell 3.1Sammanställning <strong>av</strong> formuleringar <strong>om</strong> jämställdhet ikursplanernas syfte och centrala innehållÄmne Syfte Centralt innehållBild Inget jämställdhetsperspektiv För elever i årskurs 7–9 skaföljande behandlas:Bilder s<strong>om</strong> behandlar frågor <strong>om</strong>identitet, sexualitet, etnicitet ochmaktrelationer och hur dessa bilderkan utformas och framställas.Engelska Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivHem- och konsumentkunskap Undervisningen ska bidra till atteleverna utvecklar kunskaper <strong>om</strong>,För elever i årskurs 7–9 skaföljande behandlas:och ges möjligheter att reflektera Arbetsfördelning i hemmet ur ettöver, jämställdhet och arbetsfördelningi hemmet.jämställdhetsperspektivIdrott och hälsa Inget jämställdhetsperspektiv För elever i årskurs 7–9 ska följandebehandlas:Hur individens val <strong>av</strong> idrotter ochandra fysiska aktiviteter påverkas <strong>av</strong>olika faktorer, till exempel <strong>av</strong> kön.Kroppsideal in<strong>om</strong> idrotten och isamhället i övrigt.Matematik Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivModerna språk Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivModersmål Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivMusik Inget jämställdhetsperspektiv För elever i årskurs 7–9 skaföljande behandlas:Musikens funktion för att markeraidentitet och grupptillhörighet i olikakulturer, med fokus på etnicitet ochkön.Övergripande naturorienterandeämneEn gemensam kappa förBiologi, Kemi och Fysik s<strong>om</strong>gäller för årskurs 1–3Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektiv76


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikBiologiFör elever i årskurs 4–6 skaföljande behandlas:Människans pubertet, sexualitet ochreproduktion samt frågor <strong>om</strong>identitet, jämställdhet, relationer,kärlek och ansvar.För elever i årskurs 7–9 ska följandebehandlas:Människans sexualitet och reproduktionsamt frågor <strong>om</strong> identitet,jämställdhet, relationer, kärlek ochansvar.Fysik Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivKemi Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivÖvergripande samhällsorienterandeämneEn gemensam kappa förGeografi, Historia, Religionskunskapoch Samhällskunskaps<strong>om</strong> gäller förårskurs 1–3För elever i årskurs 1–3 skaföljande behandlas:Livsfrågor med <strong>betydelsen</strong> för eleven,till exempel gott och ont, rätt ochorätt, kamratskap, könsroller,jämställdhet och relationer.Hemortens historia. Vad när<strong>om</strong>rådetsplatser, byggnader och vardagligaföremål kan berätta <strong>om</strong> barns,kvinnors och mäns levnadsvillkorunder olika perioderGeografi Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivHistoriaUndervisningen ska ge eleverna För elever i årskurs 4–6 skaförutsättningar att tillägna sig en följande behandlas:historisk referensram och en fördjupadförståelse för nutiden. De myntskatter och fynd <strong>av</strong> föremål frånVad arkeologiska fynd till exempelska också få möjlighet att utveckla andra kulturer kan berätta <strong>om</strong> kulturmötenoch <strong>om</strong> likheter och skillnaderen kronologisk överblick över hurkvinnor och män gen<strong>om</strong> tiderna har i levnadsvillkor för barn, kvinnor ochskapat och förändrat samhällen och män.kulturer.Vad historiska källor, till exempeldagböcker och arkivmaterial, kanberätta <strong>om</strong> Sveriges historia och <strong>om</strong>likheter och skillnader i levadsvillkorför barn, kvinnor och män.Hur historiska personer och händelse,till exempel drottning Kristina, KarlXII och häxprocesserna, har framställtspå olika sätt gen<strong>om</strong> olikatolkningar och under skilda tider.För elever i årskurs 7–9 ska följandebehandlas:Vad historiska källor från någonhögkultur, till exempel i Asien ochAmerika, kan berätta <strong>om</strong> likheter och77


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99ReligionskunskapUndervisningen ska bidra till atteleverna utvecklar kunskaper <strong>om</strong>hur olika religioner och livsåskådningarser på frågor s<strong>om</strong> rörkön, jämställdhet, sexualitet ochrelationer.skillnader i levnadsvillkor för barn,kvinnor och män.Demokratisering i Sverige. Bildandet<strong>av</strong> politiska partier, nya folkrörelser,till exempel kvinnorörelsen, ochkampen för allmän rösträtt för kvinnoroch män. Kontinuitet och förändringi synen på kön, jämställdhetoch sexualitet.För elever i årskurs 4–6 skaföljande behandlas:Vardagliga moraliska frågor s<strong>om</strong> rörflickors och <strong>pojkar</strong>s identiteter ochroller, jämställdhet, sexualitet,sexuell läggning samt utanförskapoch kränkningar.SamhällskunskapUndervisningen ska ge elevernaförutsättningar att se samhällsfrågorur olika perspektiv. På såsätt ska eleverna utveckla förståelseför sina egna och andramänniskors levnadsvillkor,<strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet, hurolika intressen och åsikter uppståroch k<strong>om</strong>mer till uttryck och hurolika aktörer försöker påverkasamhällsutvecklingen.För elever i årskurs 7 – 9 skaföljande behandlas:Konflikter och möjligheter i sekuläraoch pluralistiska samhällen, tillexempel i frågor <strong>om</strong> religionsfriheter,sexualitet och synen på jämställdhet.Hur olika livsfrågor, till exempelmeningen med livet, relationer,kärlek och sexualitet, skildras ipopulärkulturer.För elever i årskurs 4–6 skaföljande behandlas:Familjen och olika samlevnadsformer.Sexualitet, könsroller ochjämställdhet.Informationsspridning, reklam ochopinionsbildningar i olika medier.Hur sexualitet och könsroller framställsi medier och populärkultur.För elever i årskurs 7–9 skaföljande behandlas:Ungd<strong>om</strong>ars identiteter, livsstilar ochvälbefinnande och hur detta påverkas,till exempel <strong>av</strong> socioekon<strong>om</strong>iskbakgrund, kön och sexuell läggning.Olika slags medier, deras uppbyggnadoch innehåll, till exempel endagstidnings olika delar. Nyhetsvärderingoch hur den kan påverkamänniskors bilder <strong>av</strong> <strong>om</strong>världen. Hur<strong>individer</strong> och grupper framställs, tillexempel utifrån kön och etnicitet.Skillnader mellan människorsekon<strong>om</strong>iska resurser, makt ochinflytande beroende på kön, etnicitetoch socioekon<strong>om</strong>isk bakgrund. Sam-78


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikbanden mellan socioekon<strong>om</strong>isk bak,utbildning, boende och välfärd.Begreppen jämlikhet och jämställdhet.Slöjd Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivSvenska Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivSvenska s<strong>om</strong> andra språk Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivTeckenspråk för hörande Inget jämställdhetsperspektiv Inget jämställdhetsperspektivTeknikGen<strong>om</strong> undervisningen ska elevernages möjligheter att utveckla förståelseför att teknisk verksamhethar betydelse för, och påverkar,människan, samhället och miljön.Vidare ska undervisningen geeleverna förutsättningar attutveckla tilltro till sin förmåga attbedöma tekniska lösningar ochrelatera dessa till frågor s<strong>om</strong> rörestetik, etik, könsroller, ekon<strong>om</strong>ioch hållbar utveckling.För elever i årskurs 7–9 skaföljande behandlas:Hur kulturella föreställningar <strong>om</strong>teknik påverkar kvinnors och mänsyrkesval och teknikanvändning.Vår bedömning är att kursplanerna innehåller bra skrivningar <strong>om</strong>jämställdhet, även <strong>om</strong> vi ifrågasätter varför frågor s<strong>om</strong> berör jämställdhetsaknas i vissa ämnen, exempelvis i svenska.3.2 Jämställdhetsperspektiv på skolans ämnenBetygsskillnader mellan flickor och <strong>pojkar</strong>Pojkar presterar betygsmässigt s<strong>om</strong> grupp runt 90 % <strong>av</strong> vad flickorgör. Det gen<strong>om</strong>snittliga betygsgapet mellan flickor och <strong>pojkar</strong> varierarmellan olika ämnen. Detta visas i diagrammet nedan rörande elevers<strong>om</strong> lämnade grundskolan våren 2009.79


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99Tabell 3.2Kvoten mellan <strong>pojkar</strong>s och flickors gen<strong>om</strong>snittliga betygsvärde igrundskolan uppdelat per ämne, våren 2009Ämne %Bild 81Hem- och konsumentkunskap 82Svenska 83Religion 86Biologi 87Musik 89Geografi 89Samhällskunskap 90Slöjd 91Kemi 91Historia 93Fysik 94Teknik 95Engelska 96Matematik 97Idrott och hälsa 107Källa: Skolverket.<strong>Flickor</strong>s respektive <strong>pojkar</strong>s gen<strong>om</strong>snittliga betyg varierar alltså mellanolika ämnen. <strong>Flickor</strong>na har s<strong>om</strong> grupp bättre betyg i alla ämnen, ut<strong>om</strong>i idrott och hälsa. Frågan är varför dessa ämnesvisa könsskillnaderuppstår. Det gen<strong>om</strong>snittliga betygsgapet till flickornas fördel för allaämnens sammantaget (ca 10 %) förklaras till exempel med att flickornaofta anstränger sig mer i skolan och lägger ner mer tid på skolarbetet(se till exempel SOU 2010:51). Men denna förklaring sägeross inget <strong>om</strong> varför betygsgapet varierar mellan olika ämnen.<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> är intresserade <strong>av</strong> olika ämnenSkolverket har i sin nulägesrapport från 2003, nedan kallad Nu-03,(Skolverket 2004) studerat elevernas intresse för olika ämnen i grundskolan.80


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikDiagram 3.2 Andelen elever s<strong>om</strong> uppger att respektive ämne intresserar demKälla: Skolverket.De ämnen s<strong>om</strong> flest elever – flickor och <strong>pojkar</strong> sammantaget – ärintresserade <strong>av</strong> är musik samt idrott och hälsa. I botten hittar viämnen s<strong>om</strong> matematik, fysik och kemi. Men för vissa ämnen finnsstora könsskillnader vad gäller elevernas intresse. Skolverket skriveratt:I vissa ämnen framträder mycket stora könsskillnader i elevernas intresse.Betydligt större andelar flickor än <strong>pojkar</strong> är intresserade <strong>av</strong> bild, biologi,hem och konsumentkunskap, religionskunskap och svenska. Omväntär det större andelar <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> anger intresse för fysik och kemi.Dessa skillnader i intresse, s<strong>om</strong> alla är runt 20 procentenheter är blandde största könsskillnader s<strong>om</strong> finns i datamaterialet. Exempelvis anger83 procent <strong>av</strong> flickorna mot 66 procent <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>na att ämnet svenskaintresserar dem. När det gäller fysik uppger 67 procent <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>namot 42 procent <strong>av</strong> flickorna att ämnet är intressant.Ämnen med mindre, men fortfarande tydliga, könsskillnader (runt 10procentenheter) är musik s<strong>om</strong> intresserar en större andel flickor samthistoria, matematik och idrott och hälsa, s<strong>om</strong> i större utsträckningintresserar <strong>pojkar</strong>. I engelska, slöjd, geografi, samhällskunskap och ämnesövergripandeso-undervisning är könsskillnaderna i intresse mycket små.81


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> har olika uppfattningar <strong>om</strong> vilka ämnen s<strong>om</strong>är viktigaEn annan information från samma rapport <strong>av</strong>ser <strong>om</strong> eleverna anseratt ett ämne är viktigt eller inte. De två ämnen s<strong>om</strong> eleverna anseröverlägset viktigast är engelska och svenska. Minst viktigt ansereleverna att slöjd, fysik, kemi och bild är. Även här finns det könsskillnadermellan eleverna. Skolverket skriver:Könsskillnaderna påminner <strong>om</strong> dem s<strong>om</strong> finns i elevernas intresse förde olika ämnena även <strong>om</strong> de inte är lika stora. <strong>Flickor</strong> anser i större<strong>om</strong>fattning än <strong>pojkar</strong> att det är viktigt med kunskaper i musik, religionskunskap,bild, biologi och hem- och konsumentkunskap, medan motsvarandegäller för <strong>pojkar</strong> i ämnena fysik, kemi och slöjd (skillnader <strong>om</strong>minst 10 procentenheter). I samtliga ämnen ut<strong>om</strong> fysik, kemi, idrottoch hälsa och slöjd är det större andelar flickor än <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> anger attpåståendet att kunskaper i ämnet är viktigt stämmer mycket bra.Motivationen för respektive ämne påverkar lärandet och betygenNär vi jämför flickors och <strong>pojkar</strong>s inställning till olika ämnen medbetygsskillnaderna, så ser vi att det finns ett samband. I alla ämnendär Skolverket har noterat att det finns en tydlig könsskillnad iinställning, så återspeglas detta i betygsstatistiken. Den största könsskillnadeni betyg till flickors fördel hittar vi i hem- och konsumentkunskap,bild och svenska. I dessa ämnen anser klart fler flickor att detycker att ämnet är intressant. Det <strong>om</strong>vända gäller för ämnenaidrott och hälsa, matematik och fysik där <strong>pojkar</strong> presterar relativtväl och också ser ämnet s<strong>om</strong> mer intressant.Elevers motivation spelar roll för hur väl de presterar i ett ämneoch motivationen hänger samman med i sin tur bygger på eleversintresse för ett ämne. Det spelar stor roll hur viktigt eleven anseratt ämnet är.<strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> lär sig även hemma och på fritidenDet finns starka samband mellan resultat i skolan och elevernas socioekon<strong>om</strong>iskabakgrund (se till exempel SOU 2009:64). I flera <strong>av</strong> deforskarrapporter s<strong>om</strong> utgjort underlag till NU-03 talas <strong>om</strong> vikten<strong>av</strong> kulturellt kapital. Elever från hem där man har en tradition <strong>av</strong> attläsa böcker har exempelvis en fördel i skolan. I ämnet svenska fram-82


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikhålls kulturellt kapital s<strong>om</strong> en <strong>av</strong> de variabler s<strong>om</strong> starkast samverkarmed positiva förväntningar och bra betyg.Eleverna har fått svara på frågan <strong>om</strong> var de har lärt sig det dekan i respektive ämne. I ämnena fysik, kemi och matematik svararde absolut flesta elever att de har lärt sig allt i skolan. Däremot ärdet tre ämnen där mer än 20 % <strong>av</strong> eleverna säger att de lärt sig mer ihemmet än i skolan: idrott och hälsa, musik samt hem och konsumentkunskap.Vi kan vidare se att det finns ett mönster i idrottoch hälsa där fler <strong>pojkar</strong> än flickor är fysiskt aktiva på sin fritid ochdär <strong>pojkar</strong> även bättre betyg än flickor. Det <strong>om</strong>vända gäller i musikoch hem- och konsumentkunskap där flickor säger att de lärt sig merhemma än <strong>pojkar</strong>, och där flickor har klart bättre betyg än <strong>pojkar</strong>.Flera studier har pekat på paradoxen att även <strong>om</strong> flickor fårnågot bättre betyg än <strong>pojkar</strong> i naturvetenskapliga ämnen så har deett lägre självförtroende än <strong>pojkar</strong> i dessa ämnen.Att kunna läsa är viktigt för skolframgång i flera ämnenProfessor emeritus Göran Linde har på vårt uppdrag gjort en gen<strong>om</strong>gång<strong>av</strong> forskningslitteratur gällande sambandet mellan läsutvecklingoch skolframgång (SOU 2010:97). Lindes gen<strong>om</strong>gång, visar, med stödi hundratals forskningspublikationer från olika forskningsdatabaser,att flickor överlag presterar bättre i skolan i hela grundskoleålden,och att det största gapet mellan <strong>pojkar</strong>s och flickors resultatåterfinns i läsning och språkliga prestationer.Linde framhåller att god läsfärdighet hör ihop med goda skolprestationeröverlag. Det finns överspridningseffekter från läs- ochskrivförmåga till andra ämnen. Vad s<strong>om</strong> särskilt utmärker goda läsareär ett rikt ordförråd och snabb igenkänning <strong>av</strong> fonem (språkets minstabetydelsebärande ljudenheter) och snabb igenkänning <strong>av</strong> ord. Att kännaigen ord och fonem är en aspekt <strong>av</strong> aut<strong>om</strong>atiseringen <strong>av</strong> <strong>av</strong>kodningen,dvs. läsaren ägnar ingen kraft åt att läsa igen<strong>om</strong> bokst<strong>av</strong>sraden utankänner igen orden. Naturligtvis underlättar ett rikt ordförråd detta,då läsaren mer sällan ser ett tidigare okänt ord. Det finns barn s<strong>om</strong>har svårigheter med läsning därför att de inte utvecklat aut<strong>om</strong>atiseringen.I sådana fall hjälper intensivträning med fonologisk<strong>av</strong>kodning (ljudning) bättre än andra metoder men för elever medgod fallenhet för läsning sker aut<strong>om</strong>atiseringen <strong>av</strong> <strong>av</strong>kodningen ochigenkänning <strong>av</strong> orden mer <strong>av</strong> sig själv och träning <strong>av</strong> ljudning83


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99behövs inte på samma sätt utan lästräningen kan gå direkt på innehålleti texterna.Elever s<strong>om</strong> har svårigheter med läsning i tidiga skolår läser inteså gärna och de exponeras därmed mindre för idéer, nya ord och nyatankar och den svaga läsutvecklingen i tidiga år påverkar negativt skolprestationernaför k<strong>om</strong>mande skolår. Det är därför mycket viktigt atttidigt fånga upp elever med svag läsutveckling och sätta in åtgärderi form <strong>av</strong> lästräning (ibid.).Det finns ett starkt stöd i forskningslitteraturen för att tidigasvårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakarinternaliserande och externaliserande psykiska problem (SOU 2010:79).Skolsvårigheter, s<strong>om</strong> lässvårigheter, påverkar självuppfattning och kanpåverka den psykiska hälsan. I sammanhanget kan nämnas att det iett uttalande från en oberoende tvärvetenskaplig panel in<strong>om</strong> ramenför Kungliga Vetenskapsakademins State of the Science konferens<strong>om</strong> Skola, Lärande och Psykisk hälsa den 26-28 april 2010 ingårföljande <strong>av</strong>snitt:Betydelsen <strong>av</strong> lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stödtill förbättrad läsförmåga kan vara <strong>av</strong> stor betydelse. Studier <strong>av</strong> hurskolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnenär angelägna.Vi vill även lyfta fram logopeders k<strong>om</strong>petens för stöd i läs- ochskrivutveckling. Logopeder kan spela en stor roll för att ge stöd åtelever med läs- och skrivsvårigheter.Vi menar att både flickor och <strong>pojkar</strong> ska stimuleras till en så mångfasetteradläsning s<strong>om</strong> möjligt och att tillgången till tidigt stöd sk<strong>av</strong>ara självklar. För att råda bot på den ovan nämnda möjligheten attläsobenägna <strong>pojkar</strong> uppfattar läsning s<strong>om</strong>, negativt uppfattat, bruksläsning,kunde man överväga en så enkel men effektiv åtgärd s<strong>om</strong> attschemalägga läsning för alla, givet att det finns skolbibliotekarieroch välutbildade svensklärare s<strong>om</strong> kan leda eleverna vidare mot underhandmer <strong>av</strong>ancerad läsning. Vinsten s<strong>om</strong> görs är ett större ordförråd,korrekt meningsbyggnad och vana vid att uttrycka sig med ett rikarespråk än internetsvenskan. Dessut<strong>om</strong> lär sig eleverna att skrivakorrekt svenska, vilket är en viktigare färdighet än någonsin på arbetsmarknaden.Den stora mängd information s<strong>om</strong> finns lättillgänglig i dagställer höga kr<strong>av</strong> på mångsidig läsfärdighet. För att barn och ungaska ha möjlighet att sortera, kritiskt värdera och reflektera överinformation är goda läsfärdigheter en förutsättning.84


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktikVi vill således stärka barns läsfärdigheter och förslår därför attregeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterials<strong>om</strong> baserat på evidens behandlar arbetssätt s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpaför att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och<strong>pojkar</strong>. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigtstödja flickor och <strong>pojkar</strong> med läs- och skrivsvårigheter.Vi är medvetna <strong>om</strong> att en hel del insatser görs för att förbättraläsning och skrivning t.ex. in<strong>om</strong> Centrum för språk-, läs- och skrivutvecklingvid Skolverket. <strong>Regeringen</strong> gen<strong>om</strong>för även en Läsa-skrivaräkna-satsning,s<strong>om</strong> syftar till att stimulera huvudmän och grundskoloratt stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räknamed fokus på årskurserna 1–3. Insatser kan t.ex. vara extra undervisningstid,stöd från speciallärare eller s<strong>om</strong>marskola. Satsningenpåbörjades 2008 och <strong>av</strong>slutas 2012 (prop. 2010/11:1).3.3 Jämställdhetsperspektiv på lär<strong>om</strong>edelTillgången till lär<strong>om</strong>edel regleras i 2 kap. 24 § andra stycket grundskoleförordningen(1994:1194):Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgångtill lär<strong>om</strong>edel s<strong>om</strong> täcker väsentliga delar <strong>av</strong> ett ämne eller en ämnesgruppoch s<strong>om</strong> är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna.Professor emeritus Ann-Sofie Ohlander har på vårt uppdrag granskatskolans lär<strong>om</strong>edel i historia och samhällskunskap ur ett jämställdhetsperspektiv.Ohlanders granskning <strong>av</strong> lär<strong>om</strong>edel i historia (SOU 2010:10)visar att det finns det finns stora brister ur jämställdhetssynpunkt ilär<strong>om</strong>edlen. I vissa <strong>av</strong> läroböckerna i historia förmedlas bilden <strong>av</strong> dehistoriska epokerna s<strong>om</strong> en värld där det knappast verkar ha förek<strong>om</strong>mitkvinnor över huvud taget. I de fyra granskade läroböckernasregister namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män. Imotsats till vad man skulle kunna tro blir kvinnorna allt färre julängre fram man k<strong>om</strong>mer i tiden. Två <strong>av</strong> böckerna nämner ingasvenska kvinnor alls vid namn under 1900-talet. Kategorier s<strong>om</strong>bönder, arbetare och medborgare identifieras s<strong>om</strong> män gen<strong>om</strong> namn,titlar och sammanhang. När kvinnor finns med är det ofta s<strong>om</strong> enpendang till män, vanligast hustrur eller s<strong>om</strong> offer för våld. Tre <strong>av</strong>böckerna har inslag s<strong>om</strong> kan betraktas s<strong>om</strong> sexistiska och förnedrande,vilket måste beskrivas s<strong>om</strong> oacceptabelt.85


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99Av Ohlanders granskning <strong>av</strong> lär<strong>om</strong>edel i samhällskunskap (SOU2010:33) framk<strong>om</strong>mer brister i jämställdhet, särskilt i böckerna förgymnasiet. De största bristerna finns i de <strong>av</strong>snitt s<strong>om</strong> behandlarhistoriska aspekter, men också gällande <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> exempelvismassmedia och internationella förhållanden. Det finns stora skillnadermellan de granskade läroböckerna i vad mån jämställdhetsaspektertas upp, men också in<strong>om</strong> dem mellan olika kapitel. I samtliga <strong>av</strong> delär<strong>om</strong>edel s<strong>om</strong> granskats framgår dock brister när man jämför denuppmärksamhet och det intresse s<strong>om</strong> ägnas flickor/kvinnor och<strong>pojkar</strong>/män. Jämställdheten är bättre tillgodosedd i lär<strong>om</strong>edel förde yngre åldrarna, även <strong>om</strong> det finns brister även i dessa lär<strong>om</strong>edel.Vi har noterat att det utöver brister ur jämställdhetsperspektiväven finns kvalitetsbrister gällande stil, perspektiv och sakinnehåll imånga lär<strong>om</strong>edel. Språket kan vara torftigt, perspektivet naivt/infantiliserandeoch sakinnehållet <strong>av</strong>vika från forskning in<strong>om</strong> ämnet, vilketkan ge en felaktig beskrivning <strong>av</strong> samhällsfen<strong>om</strong>en i historik tid.Vi är bekymrade över den bristande kvaliteten i många <strong>av</strong> de lär<strong>om</strong>edels<strong>om</strong> eleverna använder. Man kan alltså fråga sig vilken bild <strong>av</strong>kvinnor och män s<strong>om</strong> dagens skolelever får gen<strong>om</strong> sina läroböcker.Exempelvis kan konstateras att lär<strong>om</strong>edlen i historia knappastframhäver de många ger kvinnliga förebilder s<strong>om</strong> finns i historien.Pojkarna möter också ett snävt och traditionellt mansideal i mångalär<strong>om</strong>edel.Tyckta lär<strong>om</strong>edel har fortfarande en särställning i skolan, men dethar blivit vanligare att använda även annat undervisningsmaterial. Iden nya skollagen används begreppet lärverktyg s<strong>om</strong> en samlandebeteckning för lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterial. Vi föreslåratt Skolverket får i uppdrag att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunnigaforskare granska kvaliteten i lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterialför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväljämställdhetsaspekter s<strong>om</strong> andra kvalitetsaspekter bör beaktas.Vi menar att lär<strong>om</strong>edelsförlagen har ett egenintresse <strong>av</strong> att förbättrakvaliteten i tryckta lär<strong>om</strong>edel. Om inte kvaliteten på lär<strong>om</strong>edelförbättras, så bedömer vi att det inte är uteslutet att det påsikt blir nödvändigt med någon typ <strong>av</strong> kontinuerlig vetenskapliggranskning <strong>av</strong> lär<strong>om</strong>edel.86


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik3.4 Sammanfattning och analysAvsikten är att både innehållet i och formerna för undervisningenska spegla skollagens, läroplanernas och kursplanernas kr<strong>av</strong> påsträvan efter jämställdhet. De nya styrdokument s<strong>om</strong> träder i krafthösten 2011 utgör sammantaget en god grund för skolans jämställdhetsarbete.Men det s<strong>om</strong> står i olika styrdokument är en sak,och verkligheten ibland en annan. Jämställdhet kan inte uppnås <strong>om</strong>inte skolledningar, lärare och övrig personal i skolan har ett gen<strong>om</strong>tänktförhållningssätt i jämställdhetsfrågan.De förhållandevis stora gen<strong>om</strong>snittliga könsskillnaderna i betygi olika ämnen har delvis sin grund i skillnader i intressen och upplevelser<strong>av</strong> vad s<strong>om</strong> är viktigt att lära sig i skolan. Här är det uppenbartatt samhällets olika förväntningar på flickor och <strong>pojkar</strong> formardem olika och ger dem olika intressesfärer. Det är en utmaning förskolan att bryta de könsnormer s<strong>om</strong> grundläggs utanför skolansväggar. I Skolverkets attitydundersökning (2010a) uppger endast 40 %<strong>av</strong> lärarna att skolan i ganska eller mycket stor uträckning inte lyckasverka för jämställdhet. Däremot är det nio <strong>av</strong> tio lärare s<strong>om</strong> anseratt de själva lyckas mycket bra eller ganska bra att med att ge allaelever o<strong>av</strong>sett kön samma möjligheter.Det är viktigt att arbetet med jämställdhet i skolan utgår från enkritisk granskning <strong>av</strong> vilka jämställdhetsproblem s<strong>om</strong> finns på denegna skolan.Vi vill särskilt understryka <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> att eleverna bibringasgoda färdigheter i läsning och skrivning, och att skolorna tidigt uppmärksammarflickor och <strong>pojkar</strong> med läs- och skrivsvårigheter. Detfinns generellt ett stort gap mellan flickors och <strong>pojkar</strong>s skolprestationeri läsning och skrivning. Det finns dessut<strong>om</strong> en övervikt <strong>av</strong><strong>pojkar</strong> i den grupp elever s<strong>om</strong> har läs- och skrivsvårigheter. Godläsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag. Frågan<strong>om</strong> läs- och skrivförmåga har således även har en jämställdhetsaspekt.En generell förbättring <strong>av</strong> läs- och skrivfärdigheter bör därförkunna bidra till att minska könsskillnaderna i skolprestationer.Vi vill även särskilt understryka att det är viktigt att lär<strong>om</strong>edeloch annat undervisningsmaterial håller en god kvalitet. Vi har kunnatkonstatera stora brister gällande jämställdhet i tryckta lär<strong>om</strong>edel.Våra förslag till regeringen har presenterats tidigare i kapitlet. Viföreslår alltså regeringen att:87


Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99• ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett evidensbaserat stödmaterial<strong>om</strong> arbetssätt s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpa för att förbättraundervisningen i läsning och skrivning, för flickor och<strong>pojkar</strong>. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt för atttidigt stödja <strong>pojkar</strong> och flickor med läs- och skrivsvårigheter.• uppdra åt Skolverket att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunniga forskaregranska kvaliteten i lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterialför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekters<strong>om</strong> andra kvalitetsaspekter bör beaktas.88


4 Jämställdhetsperspektiv påelevernas val i grundskolan, tillgymnasiet och till högskolansgrundutbildningarDelegationens bedömning: Det är angeläget att regeringen ochde berörda myndigheterna löpande följer upp hur den nya gymnasiereformenpåverkar flickors och <strong>pojkar</strong>s val till gymnasieskolanoch högskolan. Bland annat bör <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> att det bliren tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedandeprogram följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.I detta kapitel behandlas flickors och unga kvinnors samt <strong>pojkar</strong>soch unga mäns olika utbildningsval till grundskolan och gymnasieskolanoch även unga kvinnors och unga mäns utbildningsval tillhögskolan. Syftet med kapitlet är att ur ett perspektiv belysa främstolika språkval i grundskolan och programval till gymnasiet samtvilken betydelse dessa val har för elevernas framtida möjlighet attvälja studier och yrken.Det är förstås viktigt att eleverna väljer efter sin vilja. Lika viktigtär att valen grundas på korrekt information och kunskap <strong>om</strong>vad valen innebär för framtiden. I den skola s<strong>om</strong> nu formas blirtidiga val allt mer styrande för framtida utbildningsinriktningar.Detta gäller i grundskolan särskilt språkvalen. Inför gymnasieskolangäller det alltså att välja gymnasieprogram. Tidigare erfarenhetvisar att benägenhet att välja mindre könsstereotypt ökar juäldre man blir, vilket gör att den skola s<strong>om</strong> nu formas kan innebäraatt könsstereotypa val blir ännu mer etablerade.Att välja mindre könsstereotypt kräver mycket <strong>av</strong> en ung persons<strong>om</strong> i sin identitetsutveckling på många sätt prioriterar inkluderingi kamratgrupper snarare än att gå sin egen väg.89


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99Statistiken s<strong>om</strong> presenteras i kapitlet visar också att det är relativtovanligt att en elev s<strong>om</strong> en gång gjort ett visst utbildningsval därefterändrar sitt val. Det gör att det blir viktigt med information ochreflektion över val allt tidigare i skolan. Skolors studie- och yrkesvägledaremen även lärare har en viktig roll i att ge råd och stödinför unga människors utbildningsval.4.1 Val till grundskolanI Sverige råder det skolplikt från det att barnen fyller sju år.Huvudregeln är att ett skolpliktigt barn gen<strong>om</strong>för sin utbildning igrundskolan. Under läsåret 2009/10 gick 891 727 barn i grundskolan.Det finns också andra former för elever att fullgöra sinskolplikt. De tre vanligaste är: särskolan, specialskolan och sameskolan.De vårdnadsh<strong>av</strong>are vars barn fullgör sin skolplikt i grundskolaneller i den obligatoriska särskolan kan ofta välja mellan –antingen en k<strong>om</strong>munal skola eller ett fristående alternativ. Underläsåret 2009/10 gick 10,8 procent <strong>av</strong> eleverna i en grundskola medfristående huvudman. Vanligast är fristående skolor med allmäninriktning. Bara 0,9 procent <strong>av</strong> barnen går i en konfessionell skolaoch 0,5 procent i en Waldorfskola. Det en obetydligt större andelflickor än <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> väljer en fristående grundskola.4.2 Val in<strong>om</strong> ramen för grundskolanNär en elev väl börjat i grundskolan finns det enligt grundskoleförordningen(1994:1194) två val en elev kan göra: ett språkval ochett val in<strong>om</strong> ramen för det s<strong>om</strong> benämns elevens val. Tidigare fannsen möjlighet för en elev att välja allmän respektive särskild kurs imatematik och engelska, men dessa <strong>av</strong>vecklades under 1990-talet.Ett viktigt val in<strong>om</strong> ramen för grundskolan rör språk. Enligtgrundskoleförordningen (§ 17f) ska alla elever ges möjlighet till ettspråkval. En elev kan antingen välja ett främmande språk (de vanligastevalen är de så kallade moderna språken: franska, spanska ochtyska). Alternativt kan en elev välja något <strong>av</strong> modersmålsundervisning,teckenspråk eller studier i svenska eller engelska. Detvanligaste alternativet är att en elev väljer att fördjupa sina studier isvenska eller engelska. Syftet med detta är att eleven ska få stöd ochhjälp i dessa språk för att klara <strong>av</strong> att bli godkänd. I diagrammet90


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..nedan visas utvecklingen i språkvalet för flickor och <strong>pojkar</strong> under desenaste tio åren.Tabell 4.1 Elevers språkval i årskurs 9 uppdelat på kön (%)Läsår <strong>Flickor</strong> PojkarFranska Tyska Spanska Annat val Franska Tyska Spanska Annat val2000/01 25,9 34,8 10,6 28,8 13,7 34,1 7,2 45,02003/04 22,9 26, 5 20,8 29,8 13,2 28,5 15,7 42,62006/07 19,4 20,3 30,9 29,4 11,3 23,4 24,0 41,32009/10 18,0 17,3 36,7 28,0 10,7 19,5 29,7 40,1Källa: Skolverkets webbplats.Andelen elever s<strong>om</strong> läser spanska har ökat kraftigt under perioden– det gäller för både flickor och <strong>pojkar</strong>. Denna ökning har framförallt skett på tyska språkets bekostnad. Fler flickor än <strong>pojkar</strong> väljeratt läsa ett främmande språk. Runt 30 procent <strong>av</strong> flickorna och40 procent <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>na väljer något annat än ett <strong>av</strong> de tre huvudspråken.Franska är ett mer populärt val hos flickor än hos <strong>pojkar</strong>.Det har inte skett någon större förändring under senare år närdet gäller hur stor andel flickor respektive <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> väljer något<strong>av</strong> de tre ovan nämnda moderna språken. Läsåret 2000/01 valde28,8 procent <strong>av</strong> flickorna och 45,0 procent <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>na något annatän dessa språk (främst svenska eller engelska) och läsåret 2009/10 varmotsvarande andel 28,0 procent flickor och 40,1 procent <strong>pojkar</strong>. Des<strong>om</strong> inte läser moderna språk får lägre meritpoäng, allt annat lika,efters<strong>om</strong> de får ett ämne mindre att beräkna meritpoängen på. Detär alltså fler <strong>pojkar</strong> i denna grupp.Fler flickor än <strong>pojkar</strong> läser alltså moderna språk. Denna skillnadhar fått större betydelse ur ett genusperspektiv. Med början höstterminen2010 kan nämligen en elev s<strong>om</strong> lämnar gymnasieskolantillgodoräkna sig upp till 2,5 meritpoäng <strong>om</strong> hon eller han valt attfördjupa sig i engelska, matematik, moderna språk och så kallade<strong>om</strong>rådeskurser. Totalt kan studier i moderna språk ge 1,5 extra meritpoäng.Skolinspektionen presenterade i maj 2010 en rapport <strong>om</strong> modernaspråk (2010:a) s<strong>om</strong> framhöll att skolorna måste arbeta meraktivt med att uppmuntra eleverna att läsa moderna språk. I rapportenskriver myndigheten att:91


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99Flera <strong>av</strong> skolorna har stora <strong>av</strong>hopp från moderna språk. Det måstesägas vara ett misslyckande för skolan s<strong>om</strong> har satsat resurser blandannat i form <strong>av</strong> lärark<strong>om</strong>petens, för eleverna s<strong>om</strong> har satsat sin tid ochgår miste <strong>om</strong> värdefull kunskap och för samhället s<strong>om</strong> går miste <strong>om</strong>viktig k<strong>om</strong>petens. Många skolor för statistik över hur många elevers<strong>om</strong> <strong>av</strong>bryter studierna och när de <strong>av</strong>bryter. Orsakerna till <strong>av</strong>hoppenblir dock sällan analyserade i syfte att vidta åtgärder för att minskadem. De flesta rektorer och lärare menar att de känner till varföreleverna väljer att <strong>av</strong>bryta. De orsaker s<strong>om</strong> då anges är nästanuteslutande relaterade till eleverna; elevernas vilja och förmåga, derasbakgrund och förkunskaper. Vi uppfattar inte att skolorna i någonstörre utsträckning relaterar <strong>av</strong>hoppen till undervisningens innehålloch gen<strong>om</strong>förande.Vi instämmer i Skolinspektionens bedömning. Utifrån de förändradeantagningsreglerna till högskolan blir det extra viktigt att skolantidigt i dialog med elever och elevernas vårdnadsh<strong>av</strong>are betonarden vikt moderna språk har.Ytterligare ett val s<strong>om</strong> alla elever måste göra rör det ämne s<strong>om</strong>kallas för elevens val. I grundskoleförordningen (1994:1194) angesatt varje elev har rätt att välja ett visst antal timmar för elevens val. Itimplanen anges att minst 382 timmar ska garanteras för elevens valunder hela grundskolan. Det är fler timmar än vad s<strong>om</strong> <strong>av</strong>satts förämnena bild samt hem- och konsumentkunskap sammantaget. Syftetmed undervisningen in<strong>om</strong> ramen för elevens val är att fördjupa ochbredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kanäven ingå ett språk s<strong>om</strong> eleven inte tidigare har fått undervisning i(nybörjarspråk).Det finns i dag ingen nationell statistik över vad elever väljerin<strong>om</strong> ramen för elevens val. Detta gör att vi heller inte kan se ifalldet finns skillnader mellan könen i dessa val. Inte heller går det attse vilka kurser s<strong>om</strong> erbjuds lokalt. Efters<strong>om</strong> det finns nationell statistikför övriga ämnen är det förvånande att det saknas här.4.3 Val till gymnasieskolanDagens gymnasieskola består <strong>av</strong> 17 nationella program, det individuellaprogrammet samt specialutformade lokala program. De flestanationella program består <strong>av</strong> olika inriktningar. En elev s<strong>om</strong> tillexempel vill läsa på samhällsvetenskapsprogrammet kan välja mellaninriktningarna ekon<strong>om</strong>i, kultur, samhälle och språk.92


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..I tabellen nedan redovisas andelen kvinnor och män på de nationellagymnasieprogrammen läsåret 2009/10.Tabell 4.2Andelen kvinnor och män på gymnasieskolans nationellaprogram läsåret 2009/10Nationellt programAndelen elever påprogrammet (%)Fördelning kvinnor och mänin<strong>om</strong> programmet (%)Kvinnor Män Kvinnor Män TotaltBarn- och fritid (BF) 6,1 2,1 73,2 26,8 100Bygg (BP) 0,9 8,6 9,5 90,5 100El (EC) 0,7 12,6 4,8 95,2 100Energi (EN) 0,1 2,2 3,9 96,1 100Estetiska (ES) 8,8 4,1 67,4 32,6 100Fordon (FP) 0,9 8,3 9,5 90,5 100Handels- och adm. (HP) 6,9 3,6 64,7 35,3 100Hantverk (HV) 5,8 0,9 85,6 14,4 100Hotell- och restaurang (HR) 4,9 3,1 60,5 39,5 100Industri (IP) 0,7 5,0 11,4 88,6 100Livsmedel (LP) 0,8 0,3 73,8 26,2 100Medie (MP) 5,7 3,7 59,6 40,4 100Naturbruk (NP) 4,4 2,0 67,8 32,2 100Naturvetenskap (NV) 12,6 12,7 48,5 51,5 100Omvårdnad (OP) 6,7 1,7 79,1 20,9 100Samhällsvetenskap (SP) 31,6 20,1 59,9 40,1 100Teknik (TP) 2,3 9,0 19,6 80,4 100100 100Källa: Skolverket.I tabellen ovan framgår att könsmönstret är tydligt vid valen tillgymnasieskolan. De populäraste programmen o<strong>av</strong>sett kön är de tvåstudieförberedande programmen SP och NV. När det gäller de meryrkesföreberedande programmen så är det tydligt att kvinnor väljerprogram s<strong>om</strong> är traditionellt kvinnligt kodade och männen programs<strong>om</strong> är manligt kodade.En aspekt s<strong>om</strong> är intressant utifrån ett jämställdhetsperspektivär eventuella könsskillnader när det gäller elevernas möjlighet attk<strong>om</strong>ma in på det gymnasieprogram de har valt i första hand. Ungefärfyra <strong>av</strong> fem elever k<strong>om</strong>mer in på det nationella program s<strong>om</strong> desökt i första hand. En något större andel män än kvinnor k<strong>om</strong>merinte in på sitt förstahandsval. Detta hänger naturligtvis samman93


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99med det faktum att män överlag har lägre betygspoäng än vad kvinnorhar. En annan viktigt aspekt är att en elev s<strong>om</strong> exempelvissöker till Naturvetenskapliga programmet på en viss skola kanske ioch för sig k<strong>om</strong>mer in på NV-programmet, fast inte på den skolas<strong>om</strong> han eller hon sökte i första hand. Det finns ingen tillgängligstatistik s<strong>om</strong> visar denna uppdelning, men däremot finns statistiköver könsfördelningen på skolnivå.I Stockholm kan den elev s<strong>om</strong> vill läsa på samhällsvetenskapsprogrammetmed samhällsinriktning välja mellan 77 olika skolors<strong>om</strong> ger denna inriktning (Stockholms k<strong>om</strong>muns webbplats). AvSkolverkets statistik framgår att – andelen kvinnor är 66 procent påNV-programmet utan inriktning på gymnasieskolan Södra Latin. PåKungsholmens gymnasium är andelen kvinnor 62 procent Bådadessa skolor har höga antagningspoäng.Dessa mönster ger oss bilden <strong>av</strong> att även <strong>om</strong> unga män s<strong>om</strong>regel k<strong>om</strong>mer in på de nationella program i gymnasiet s<strong>om</strong> de önskar,så är risken att de inte k<strong>om</strong>mer in på den specifika skola de villläsa vid större för dem än för de unga kvinnorna. Det går dock inteatt dra några generella slutsatser för riket med utgångspunkt frånkänned<strong>om</strong>en <strong>om</strong> könsfördelningen vid ett fåtal populära skolor iStockholm. Men exemplet indikerar alltså att <strong>pojkar</strong>nas gen<strong>om</strong>snittligalägre betyg på större orter leder till att en del <strong>av</strong> dem intek<strong>om</strong>mer in på de skolor de önskar.När vi studerar valen till gymnasieskolan blir bilden intressantifall vi väljer att k<strong>om</strong>plettera kön med svensk respektive utländskbakgrund. En elev anses ha utländsk bakgrund <strong>om</strong> han/hon är föddut<strong>om</strong>lands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda ut<strong>om</strong>lands.94


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..Diagram 4.1Val <strong>av</strong> gymnasieprogram fördelat på kön och svenskrespektive utländsk bakgrund läsåret 2009/1040%35%30%25%20%15%10%5%0%Barn- och fritid (BF)Bygg (BP)El (EC)Energi (EN)Estetiska (ES)Fordon (FP)Handels- och adm. (HP)Hantverk (HV)Hotell- och restaurang (HR)Industri (IP)Livsmedel (LP)Medie (MP)Naturbruk (NP)Kvinnor svensk bakgrund Kvinnor utländsk bakgrundMän svensk bakgrund Män utländsk bakgrundNaturvetenskap (NV)Omvårdnad (OP)Samhällsvetenskap (SP)Teknikprogrammet (TE)Källa: Skolverket.Av alla kvinnor med svensk bakgrund s<strong>om</strong> påbörjade gymnasieskolanläsåret 2009/10 påbörjade 38 procent antingen det naturvetenskapligaprogrammet eller det samhällsvetenskapliga programmet. För männenmed svensk bakgrund var motsvarande andel 28 procent Bland elevernamed utländsk bakgrund var det 56 procent <strong>av</strong> kvinnorna och45 procent <strong>av</strong> männen s<strong>om</strong> påbörjat något <strong>av</strong> dessa program. Bådekvinnor och män med utländsk bakgrund valde således i större utsträckningnationella program s<strong>om</strong> är studieförberedande, och i mindreutsträckning yrkesförberedande program. Elever med utländskbakgrund tenderar också att välja mindre könsstereotypt än elevermed svensk bakgrund. (Det är dock en högre andel <strong>av</strong> elever med utländskbakgrund s<strong>om</strong> inte fullföljer gymnasiestudierna, se vidarenedan).4.4 Den nya gymnasieskolanRiksdagen beslutade att ställa sig bak<strong>om</strong> regeringsproposition Högrekr<strong>av</strong> och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199). I ochmed detta införs en ny gymnasieskola från och med höstterminen95


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:992011. Den stora skillnaden mot den nuvarande gymnasieskolan är attdet blir en tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedandeprogram. Vidare blir historia ett obligatoriskt ämne påalla program, de specialformade programmen <strong>av</strong>vecklas och de lokalakurserna försvinner. Slutligen k<strong>om</strong>mer gymnasieutbildningen att <strong>av</strong>slutasmed en examen.Vi anser att det är viktigt att regeringen löpande utvärderar störrereformer in<strong>om</strong> skolans <strong>om</strong>råde utifrån ett genusperspektiv. I betänkandet(SOU 2008:27) s<strong>om</strong> föregick propositionen, förde utredarenföljande resonemang:Inledningsvis finns skäl att påpeka att gymnasieskolan och konstruktionen<strong>av</strong> programmen enligt min bedömning inte kan lösa problemenmed den sneda könsfördelningen i dagens gymnasieskola. […] Dettabetyder inte att programstrukturen i gymnasieskolan saknar betydelseoch jag har lagt förslag s<strong>om</strong> jag bedömer k<strong>om</strong>mer att påverka jämställdheteni positiv riktning. I flera <strong>av</strong> de nya programmen bedömerjag att könsfördelningen k<strong>om</strong>mer att bli mer jämn än i dag, särskilt gällerdet för det nya Programmet för Ledarskap och Friskvård.Det återstår att se <strong>om</strong> utredaren får rätt i sitt förmodande <strong>om</strong> attden nya programstrukturen k<strong>om</strong>mer att leda till att jämställdhetenpåverkas i en positiv riktning. I dag väljer en något högre andel <strong>pojkar</strong>än flickor yrkesprogram (skillnaden är knappt 7 procentenheter).I den nya gymnasieskolan k<strong>om</strong>mer därför sannolikt en störreandel <strong>pojkar</strong> att välja gymnasieprogram och k<strong>om</strong>binationer <strong>av</strong>ämnen där det redan från början står klart att programmet inte gerbehörighet till högskolestudier. Så långt kan man alltså befara attden nya gymnasieskolan k<strong>om</strong>mer att förstärka obalansen blandnybörjarna på högskolan. Å andra sidan vet vi att <strong>om</strong>kring en fjärdedel<strong>av</strong> samtliga elever i dag inte fullföljer gymnasieskolan, med enövervikt <strong>av</strong> unga män motsvarande 5 procentenheter. För den s<strong>om</strong>inte fullföljt gymnasieskolan är arbetsmarknaden kärv. Det är svårtatt sia <strong>om</strong> vilken påverkan det nya gymnasiet får på flickors och<strong>pojkar</strong>s val <strong>av</strong> gymnasieprogram, och i förlängningen vilka konsekvensernablir för könsbalansen in<strong>om</strong> olika sektorer i arbetslivetoch bland nybörjarna på högskolan.96


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..4.5 Gymnasieskolan över tidI diagrammet nedan s<strong>om</strong> bygger på statistik från Skolverket, redovisasförändringar i gymnasieskolan de senaste 15 åren. De nationellaprogrammen är indelade i fyra grupper. I grupp ett ingår alla yrkesinriktadeprogram där kvinnor är i majoritet. I grupp två finns yrkesprogramdär män är i majoritet. Den tredje gruppen innehåller destudieförberedande programmen och slutligen i grupp fyra finns detindividuella programmet.Diagram 4.2Fördelning <strong>av</strong> kvinnor och män på olika grupper <strong>av</strong>gymnasieprogram100%90%7%5%8%7%80%70%41% 44%39% 38%60%50%1%3%40%29%33%30%20%50%46%10%24%19%0%1994/95 2009/2010 1994/95 2009/2010KvinnorMänGrupp 1 - BF, ES, HP, HV, LP, NP, MP och OPGrupp 2 - BP, EC, EN, FP och IPGrupp 3 - NV, SP, TE och IBGrupp 4 - IVKälla: Skolverket, egen bearbetning.För information <strong>om</strong> förkortningarna se föregående tabell.Unga män d<strong>om</strong>inerar kraftigt på de program s<strong>om</strong> är manligt kodade.En annan iakttagelse är att det har hänt väldigt lite med könsfördelningenin<strong>om</strong> gymnasieskolans olika program under 15 års tid. Ennågot större andel kvinnor väljer studieförberedande program i dagjämfört med för 15 år sedan. Däremot är det en mindre andel mäns<strong>om</strong> läser kvinnligt kodade program i dag än för 15 år sedan. Dekönstraditionella studievalen hos unga män har alltså förstärkts någotunder perioden. Detta trots att frågan har varit aktuell och trotsatt skolan har ett tydligt uppdrag att verka för jämställdhet i sinläroplan.97


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:994.6 Avhopp och byteLäroplanen för gymnasieskolan betonar att skolan ska uppmuntraatt eleverna utvecklar sina intressen utan förd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> ärkvinnligt och manligt. Det är intressant att studera hur <strong>av</strong>hopp ochbyten ser ut för kvinnor och män i gymnasieskolan.Tabell 4.3Avhopp och byte på gymnasieskolans ”kvinnoprogram” läsåret2008/09GymnasieprogramKvinnorAndel <strong>av</strong>hopp(%)Andel byte(%)MänAndel <strong>av</strong>hopp(%)Andel byte(%)Grupp 1 – Program där kvinnor utgör minst 60% <strong>av</strong> eleverna - s.k. ”kvinnod<strong>om</strong>ineradeprogram”Barn- och fritid (BF) 4 10,3 6,7 18,6Estetiska (ES) 2,3 10,6 2,7 9,6Handels- och adm. (HP) 3,4 12,1 5,0 17,8Hantverk (HV) 2,0 10 4,0 20,9Hotell- och rest. (HR) 4,1 12,2 5,5 14,3Livsmedel (LP) 3,4 7,9 8,4 14,3Medie (MP) 2,6 13,5 5,0 16,6Naturbruk (NP) 3,5 15,8 3,5 8,8Omvårdnad (OP) 4,2 9,8 3,2 17,2Källa: Skolverket.I diagrammet redovisas de program där kvinnor är i majoritet medminst 60 procent <strong>av</strong> eleverna. För samtliga <strong>av</strong> dessa program gälleratt det är vanligare att män <strong>av</strong>bryter sina studier.98


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..Tabell 4.4Avhopp och byte på gymnasieskolans ”mansprogram” läsåret2008/09GymnasieprogramKvinnorAndel <strong>av</strong>hopp(%)Andel byte(%)MänAndel <strong>av</strong>hopp(%)Andel byte(%)Grupp 2 – Program där män utgör minst 60 % <strong>av</strong> eleverna - s.k. ”mansd<strong>om</strong>ineradeprogram”Bygg (BP) 2,3 10,9 1,8 5,4El (EC) 0,6 16,6 1,4 10,1Energi (EN) 0 13,6 1,2 8,2Fordon (FP) 6,0 12,9 3,1 12,5Industri (IP) 4,7 15,3 2,9 9,9Källa: Skolverket.Ett <strong>om</strong>vänt mönster ser vi på gymnasieskolans ”mansd<strong>om</strong>ineradeprogram”– alltså där männen utgör minst 60 procent <strong>av</strong> eleverna. Deallra flesta s<strong>om</strong> ångrar sitt val till dessa program är kvinnor. (Statistikenför el- respektive energiprogrammet ska tolkas med vetskapenatt det är väldigt få kvinnor s<strong>om</strong> studerar vid dessa program).Tabell 4.5Avbrott och byte på gymnasieskolans studieförberedandeprogram läsåret 2008/09KvinnorGymnasieprogramAndel <strong>av</strong>hopp(%)Grupp 3 – Studieförberedande programAndel byte%)MänAndel <strong>av</strong>hopp(%)Andel byte(%)Naturvetenskap (NV) 2,5 13,8 1,8 10,7Samhällsvetenskap (SP) 2,7 11,2 2,4 12,8Teknik (TE) 1,2 11,1 0,9 12,5InternationalBaccalaureate (IB)3,2 15,7 2,4 9,9Individuella program (IV) 24,7 28,6 22,5 29,3Källa: Skolverket.In<strong>om</strong> de studieförberedande programmen finns det inga större skillnadermellan könen när det gäller byte och <strong>av</strong>hopp.Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att elever s<strong>om</strong> valt könsotraditionellttill gymnasiet hoppar <strong>av</strong> i större utsträckning är andraelever. Detta är ingen ny kunskap, utan något s<strong>om</strong> har uppmärksammatstidigare <strong>av</strong> Skolverket (se t.ex. Skolverket, 2006).99


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99Vi bedömer att många <strong>av</strong> de skolor eller de program där kvinnoroch män valt otraditionellt inte har haft beredskap för att ta emotelever s<strong>om</strong> valt könsotraditionellt. Det är således viktigt att detgörs en planering för hur dessa elever ska tas emot på ett bra sätt.Betyg och antagningen till gymnasieskolanEfters<strong>om</strong> utbudet <strong>av</strong> platser på gymnasieskolan inte helt överensstämmermed efterfrågan sker en urvalsprocess grundad på elevernasslutbetyg från grundskolan. <strong>Flickor</strong> har s<strong>om</strong> grupp 10 procent högregen<strong>om</strong>snittlig betygspoäng (SOU 2009:64). Andelen elever medminst betyget Godkänt i alla ämnen var våren 2010 79.9 procent blandflickor och 74.2 procent bland <strong>pojkar</strong> (Skolverkets webbplats).Vi redovisar i vårt delbetänkande (SOU 2009:64) ett antal alternativaförklaringar till varför flickor presterar bättre än <strong>pojkar</strong> iskolan (se även SOU 2010:51 och 2010:52).Diagram 4.3Andelen flickor respektive <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> får MVG på nationellaprovet respektive slutbetyget – år 2009 ( %)302520151050MVG Prov MVG Betyg MVG Prov MVG Betyg MVG Prov MVG Betyg MVG Prov MVG Betyg MVG Prov MVG Betyg MVG Prov MVG BetygSvenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik<strong>Flickor</strong>PojkarKälla: Skolverket.Fler elever <strong>av</strong> båda könen får betyget Mycket väl godkänt (MVG) isitt slutbetyg i ämnena svenska, engelska och matematik än vads<strong>om</strong> skulle bli fallet <strong>om</strong> enbart resultaten från de nationella proven100


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..skulle ligga till grund för betygen. Däremot är skillnaden mellanandelen med betyget MVG och motsvarande provresultat större förflickor än för <strong>pojkar</strong> – flickors betyg är alltså högre i relation tillprovresultaten.I januari 2010 redovisade Skolverket ett uppdrag från regeringengällande skillnaden mellan betygsresultat och resultat på nationellaprov i årskurs 9 (Skolverket 2010b). Skolverket har inte analyserateventuella könsskillnader. När det gäller skillnader mellan nationellaprov och betyg skriver Skolverket följande:Proven prövar inte alla mål i kursplanen, de prövar inte heller alla mållika mycket och det är olika uppgifter i proven från år till år. Proven ärdärmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra övertid. En större variation mellan åren är därför förväntad för provenjämfört med slutbetygen.Efters<strong>om</strong> inte alla mål prövas i de nationella proven kan proven inteses s<strong>om</strong> examensprov. I hur hög grad ett nationellt prov ska påverkabetygssättningen finns inte reglerat utan läraren bestämmer själv hurhon eller han ska tolka att det nationella provets resultat ska vara ettstöd för betygsättningen. Stor <strong>av</strong>vikelse mellan provbetyg och slutbetygkan vara tecken på att skolan eller huvudmannen behöver granska arbetetmed betygssättning. Men mycket god överensstämmelse kan ocksåvara en signal på att analyser <strong>av</strong> betygssättningen behöver göras. Enligtläroplanen ska all tillgänglig information <strong>om</strong> elevens kunskaper utnyttjasvid betygssättningen och en allsidig bedömning <strong>av</strong> elevens kunskapergöras. Det är därför <strong>av</strong> största vikt att den enskilda skolan fören intern diskussion <strong>om</strong> sin betygssättning med utgångspunkt frånelevernas visade kunskaper och resultaten från de nationella proven.Det är alltså inte meningen att endast resultaten från de nationellaproven ska ligga till grund för betygen. Betygsunderlaget ska varabredare än så.Skolinspektionen har på regeringens uppdrag kontrollrättatnationella prov (U2009/4877/G). Inspektionen konstaterar att detfinns både skolor s<strong>om</strong> rättar för positivt och skolor s<strong>om</strong> rättar förnegativt. Myndigheten skriver i sin rapport att det är oroande utifrånett likvärdighetsperspektiv att bedömningen <strong>av</strong> elevens prestationpå proven så tydligt är kopplad till vilken lärare s<strong>om</strong> gör bedömningen.Efter gen<strong>om</strong>fört uppdrag har Skolinspektionen fått etttilläggsuppdrag <strong>av</strong> regeringen, där kön ska vara en variabel vid analyseni samband med kontrollrättningen.Skolinspektionen publicerade i september 2010 en granskning <strong>av</strong>likvärdigheten i betygssättningen (2010b). I rapporten pekar inspektionenpå att sex <strong>av</strong> tio elever i en elevenkät anser att läraren101


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99betygsätter annat än de faktiska kunskaperna. Eleverna anger attordning och uppförande och närvaro är faktorer s<strong>om</strong> vägs in vid betygssättningen.Detta strider, s<strong>om</strong> Skolinspektionen påpekar mot deriktlinjer för betygssättning s<strong>om</strong> Skolverket har tagit fram. Rapportenhar inget köns- eller genusperspektiv.Det finns alltså sammanfattningsvis i dag ingen undersökningeller statistik s<strong>om</strong> kan belägga tesen <strong>om</strong> att <strong>pojkar</strong> diskrimineras idagens betygssättningssystem. Vi menar att det är angeläget attk<strong>om</strong>mande undersökningar <strong>om</strong> betygssättning och rättning <strong>av</strong>nationella prov från Skolinspektionen och Skolverket sker med ettköns- och genusperspektiv.4.7 Antagningen till högskolanBehörighetEn elev s<strong>om</strong> har betyg från ett nationellt yrkesprogram s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattarminst 2 500 gymnasiepoäng har grundläggande behörighet till högskolan<strong>om</strong> eleven har godkända betyg s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattar minst 2 250gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå betyg i kärnämneskursernasvenska eller svenska s<strong>om</strong> andraspråk, engelska ochmatematik. I diagrammet nedan visas hur den grundläggandebehörigheten har förändrats över tid och fördelat på kön.102


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..Diagram 4.4Elever med grundläggande behörighet för högskolanuppdelat på kön100%95%90%85%80%75%70%65%60%55%50%1996/97 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009Kvinnor MänKälla: Skolverket.Diagrammet visar andelen kvinnor och män s<strong>om</strong> fått slutbetyg undermätperioden och s<strong>om</strong> lämnat gymnasieskolan med grundläggandebehörighet till högskolestudier.Fler kvinnor än män med slutbetyg har uppnått grundläggandebehörighet för studier på högskolan. Antalet elever med slutbetygs<strong>om</strong> har uppnått kr<strong>av</strong>en för grundläggande behörighet har ökat förbåde kvinnor och män. Läsåret 1996/97 hade 86,2 procent <strong>av</strong> alla kvinnoroch 77,4 procent <strong>av</strong> alla män grundläggande behörighet. Läsåret2008/09 hade andelarna ökat till 92,5 procent respektive 87,9 procent.Här kan nämnas att det utöver den grundläggande behörighetenäven kan krävas särskild behörighet för att k<strong>om</strong>ma in på högskolan.Därutöver kan ett urval tillämpas s<strong>om</strong> bygger på betyg eller på resultatpå högskoleprovet.Kvinnors och mäns representation bland nybörjare i högskolanAntalet studenter vid högskolan har ökat över tid, det gäller för bådekvinnor och män.103


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99Tabell 4.6Antalet studenter på högskolan och andelen högskolenybörjare,uppdelat på kön och läsårLäsår Antal studenter totalt Antal nybörjareTotalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män1999/00 319 000 189 400 129 600 70 000 40 700 23 3002000/01 330 000 198 600 131 300 72 100 42 300 29 8002001/02 354 500 214 700 139 800 78 300 46 100 32 1002002/03 385 200 233 500 151 800 83 500 48 800 34 7002003/04 397 500 240 500 157 000 83 200 48 100 35 1002004/05 394 400 238 400 156 000 81 600 46 200 35 4002005/06 389 000 235 100 153 900 82 600 46 000 36 6002006/07 380 100 230 800 149 300 81 200 45 900 35 3002007/08 384 700 234 300 150 400 86 800 49 500 37 4002008/09 400 600 242 700 158 000 94 000 52 500 41 500Källa: SCB.Läsåret 1999/00 var 59 procent kvinnor <strong>av</strong> samtliga studenter påhögskolan. Tio år senare var motsvarande andel 61 procent. Läsåret1999/00 var andelen kvinnor bland nybörjarna 58 procent, medanandelen kvinnor bland nybörjarna var 56 procent läsåret 2008/09.Kvinnorna är alltså fler på högskolan, och mönstret är stabilt övertid.Av årgång 1968 hade 20 procent <strong>av</strong> kvinnorna och 13 procent <strong>av</strong>männen påbörjat högskolestudier in<strong>om</strong> tre år efter <strong>av</strong>slutat gymnasium.Motsvarande andelar för födda 1987 var 37 procent <strong>av</strong> kvinnornaoch 26 procent <strong>av</strong> männen. Ökningen har alltså varit störstbland kvinnorna (17 jämfört med 13 procentenheter).I Högskoleverkets årsredovisning för verksamhetsåret 2009skriver myndigheten:Att kvinnorna är fler än männen bland högskolenybörjarna är ingetnytt fen<strong>om</strong>en. Så har mönstret sett ut sedan läsåret 1977/78. Innandess var emellertid mönstret det <strong>om</strong>vända – männen var fler än kvinnorna,och skillnaden ökade under 1960-talets stora studenttillströmning.1977 års högskolereform k<strong>om</strong> att ändra mönstret. Vissa utbildningars<strong>om</strong> tidigare inte definierats s<strong>om</strong> högskoleutbildning fördes då in ihögskolan. Flera <strong>av</strong> dessa utbildningar var kraftigt kvinnod<strong>om</strong>ineradeoch hade dessut<strong>om</strong> ett stort antal studenter. Det gällde till exempelmedellånga vårdutbildningar och lärarutbildningar. Alltsedan denna104


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..reform har kvinnorna varit i majoritet bland studenterna i högre utbildning,och under senare år har skillnaden förstärkts.Program på högskolanUngefär hälften <strong>av</strong> alla studenter läser på en fristående kurs (49 procent),näst vanligast är ett program s<strong>om</strong> leder till en yrkesexamen(26 procent). Det är samma rangordning både hos kvinnor och hosmän. Det största programmet är lärarprogrammet där 10 600 studenterbörjade under läsåret 2008/09. Det var nästan dubbelt såmånga s<strong>om</strong> på civilingenjörsprogrammet s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer på andra platsmed 5 990 studenter nybörjare.Om vi delar upp statistiken gällande nybörjarna utifrån kön serfördelningen ut så här på de största programmen.Tabell 4.7Andelen kvinnor och män på de största yrkesexamensprogramläsåret 2008/09Program Antal studenter Andel %Kvinnor MänLärarexamen 10 600 76 24Civilingenjörsexamen 5 990 28 72Sjuksköterskeexamen 5 070 86 14Högskoleingenjörsexamen 3 270 25 75Socion<strong>om</strong>examen 3 020 84 16Specialistsjuksköterskeex. 2 200 84 16Civilekon<strong>om</strong>examen 2 160 51 49Juristexamen 1 770 56 44Läkarexamen 1 190 52 48Sjukgymnastexamen 670 67 33Psykologexamen 660 69 31Arbetsterapeutexamen 550 90 10Bi<strong>om</strong>edicinsk analytikerexamen 400 80 20Källa: SCB.Det är tydligt att det precis s<strong>om</strong> i gymnasieskolan finns stora skillnadermellan könen när det gäller vilka program studenterna antastill. Av de största yrkesexamensprogrammen är det bara tre s<strong>om</strong> harjämn könsfördelning (civilekon<strong>om</strong>, jurist och läkare), två har en klar105


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99manlig majoritet (högskole- respektive civilingenjörsprogrammet) ochövriga åtta har en klar kvinnlig majoritet.Förändringar över tidDet har skett förändringar över tid i könsfördelningen in<strong>om</strong> mångalängre yrkesexamensprogram på högskolan (Högskoleverket, 2008).Tabell 4.7Förändring <strong>av</strong> andelen kvinnor på olika yrkesexamensprogramfrån 1978 – 2007. En stjärna (*) innebär att programmet intefanns det aktuella åretProgram 1978/79Andel kvinnor (%)1996/97Andel kvinnor (%)2006/07Andel kvinnor (%)Logoped 86 94 87Landskapsarkitekt 67 75 84Agron<strong>om</strong> 39 66 77Veterinär 51 86 76Apotekare 59 66 73Tandläkare 47 55 68Psykolog 65 70 62Arkitekt 43 53 60Juris kandidat 47 54 60Läkare 38 49 50Sjukhusfysiker * * 37Jägmästare 17 22 25Civilingenjör 13 27 25Källa: Högskoleverket.Det är allt fler längre program s<strong>om</strong> har en övervägande majoritetkvinnliga studeranden. Läsåret 1978/79 var kvinnor i majoritet på 7<strong>av</strong> 12 längre program, medan läsåret 2006/07 var d<strong>om</strong>inerade kvinnorantalsmässigt på 9 <strong>av</strong> 13 program. Det enda program ovan därkvinnorna har minskat sin andel över tid är psykologprogrammet,men där de fortfarande är i majoritet.Högskolan påminner på många sätt <strong>om</strong> gymnasieskolan: De flestautbildningar är könsuppdelade. Höjer man blicken blir också ettannat mönster tydligt. De senaste 30 åren har något hänt s<strong>om</strong> göratt kvinnor har valt att studera på flera program s<strong>om</strong> tidigare varmanligt kodade.106


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..Till sist några ord <strong>om</strong> könsfördelningen på lärarutbildningarna:Lärarutbildningen har förändrats flera gånger under senare år och isamband med detta har olika examina tillk<strong>om</strong>mit och andra <strong>av</strong>vecklats.Det är därför svårt att analysera könsfördelningen över tid. Avde fyra större examina s<strong>om</strong> fanns fram till början <strong>av</strong> 2000-talet förutbildnings<strong>om</strong>rådet var könsbalansen följande. Av de s<strong>om</strong> läste tillen barn- och ungd<strong>om</strong>spedagogisk examen var 88 procent kvinnor,för lärare i grundskolans lägre årskurser var 85 procent kvinnor, förgrundskolans äldre årskurser 69 procent och för gymnasielärare62 procent. Detta kan jämföras med dagens lärarexamen s<strong>om</strong> i medeltalhaft 75 procent kvinnor. Förut<strong>om</strong> de ovan nämnda examensformernafanns det tidigare en rad olika mindre examina s<strong>om</strong> varmer yrkesspecifika.4.8 Sammanfattning och analysDet finns stora könsskillnader när det gäller utbildningsval – detgäller hela vägen från grundskolans språkval via programvalen tillgymnasieskolan och upp till högskolans grundutbildningar. Trotsatt skolan länge har haft ett uppdrag att försöka bryta traditionellakönsroller och könsmönster, har mycket lite skett in<strong>om</strong> detta <strong>om</strong>rådei grundskolan och i gymnasieskolan. När det gäller gymnasieskolankan man till och med se att de könstraditionella valen förstärktsnågot. De unga kvinnorna har visserligen gjort några instegpå manligt kodade program, men de unga männen verkar välja merkönstraditionellt än någonsin.Alla elever har rätt till professionell rådgivning <strong>av</strong> en utbildadstudie- och yrkesvägledare. En bra studie- och yrkesvägledning kanstödja och få elever att våga följa sitt egen intresse i samband medgymnasievalet, och därmed utgöra en motvikt till slentrianmässigaoch könsstereotypa val. Tilläggas bör att det kan antas att föräldrarnasvärderingar och ambitioner för sina barn också i hög gradpåverkar elevernas utbildningsval.När man letar orsaker och möjliga åtgärder till de könsstereotyp<strong>av</strong>alen är det dock viktigt att inte bara fokusera på valen utanockså hur de eleverna har det på de program de väljer. Skolverkethar redovisat flera exempel på unga kvinnor s<strong>om</strong> känner att de fåren sämre behandling än sina manliga klasskamrater på manligt kodadeprogram. Det finns också exempel på att unga män s<strong>om</strong> valtkvinnligt kodade gymnasieprogram blir öppet hånade <strong>av</strong> andra107


Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……. SOU 2010:99elever (se till exempel Skolverket, 2009a). Sådana händelser påverkarnaturligtvis den enskilda eleven och hur han eller hon trivs påsitt program.Ett val s<strong>om</strong> sker tidigt kan få effekter långt senare. Att en elevs<strong>om</strong> under en period <strong>av</strong> livet på högstadiet till exempel väljer bortfrämmande språk kan få till resultat att han/hon får det svårare attk<strong>om</strong>ma in på högskolan. Det är antagligen inte alltid uppenbartvarken för elever eller elevernas vårdnadsh<strong>av</strong>are vilka de mer långsiktigaeffekterna kan bli <strong>av</strong> dessa val.Det är angeläget att regeringen och de berörda myndigheternalöpande följer upp hur den nya gymnasiereformen påverkar flickorsoch <strong>pojkar</strong>s val till gymnasieskolan och högskolan. Bland annat bör<strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> att det blir en tydligare uppdelning mellan yrkesprogramoch högskoleförberedande program följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.En majoritet <strong>av</strong> dem s<strong>om</strong> studerar in<strong>om</strong> högskolan är kvinnor.Att det är fler kvinnor än män på högskolan är inte förvånande,efters<strong>om</strong> det finns en större andel kvinnor än män s<strong>om</strong> har grundläggandebehörighet för studier på högskolan – skillnaden är <strong>om</strong>kring10 procentenheter. Förut<strong>om</strong> att fler kvinnor än män hargrundläggande behörighet har även kvinnor bättre betyg med sigfrån gymnasieskolan.När det gäller val <strong>av</strong> olika program in<strong>om</strong> högskolan känner viigen vissa mönster från gymnasieskolan. Högskolan är präglad <strong>av</strong>tydliga könsuppdelade mönster. En del program läses nästan enbart<strong>av</strong> kvinnor (till exempel barnmorskeutbildningen där nästan 100 procentär kvinnor) andra är tydligt manligt präglade (till exempel ingenjörsutbildningarna).Ser vi bara på utvecklingen de senaste tio årenhar ganska lite hänt in<strong>om</strong> högskolan. Däremot på längre sikt har visett hur en del längre yrkesutbildningar har fått en kraftigt ökadandel kvinnor.Till sist några ord <strong>om</strong> arbetsmarknaden: Under 1980-talet vardet vanligare med heltidsarbete bland ungd<strong>om</strong>ar, något s<strong>om</strong> krisenett tiotal år senare k<strong>om</strong> att förändra helt. I dag är det nästan <strong>om</strong>öjligtför ungd<strong>om</strong>ar att få ett arbete direkt efter högstadiet. Samtidigt s<strong>om</strong>kr<strong>av</strong>en på utbildning har ökat är det fler unga s<strong>om</strong> går ut gymnasietutan godkända betyg. Etableringsåldern, den tid när unga beräknaskunna försörja sig själva gen<strong>om</strong> förvärvsarbete och ha en egen bostad,ökade från 20 år till nära 27 år under perioden 1990–2000. Förde ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> inte kan få arbete och inte har behörighet tillhögskolan återstår inte många alternativ (Bremberg & Lager, under108


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..utgivning, refererad i SOU 2010:80). Det är alltså viktigt att ungd<strong>om</strong>arklarar <strong>av</strong> att fullfölja sina gymnasiestudier.Antal elever s<strong>om</strong> började gymnasieskolan hösten 2005, och s<strong>om</strong>har fullföljt utbildningen in<strong>om</strong> tre eller fyra år ligger på totalt78 procent för flickor (81 procent svenska, 65 procent utländska) och74 procent för <strong>pojkar</strong> (76 procent svenska, 57 procent utländska).”Utländsk” är här kategoriserat s<strong>om</strong> en person s<strong>om</strong> är föddut<strong>om</strong>lands eller person s<strong>om</strong> är född i Sverige men har två utlandsföddaföräldrar (SCB, 2010).109


5 Jämställdhetsperspektiv påsärskilt stöd och specialpedagogiskainsatserDelegationen föreslår regeringen att:• ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Skolinspektionen, med ett genusperspektiv,utreda och analysera orsakerna, <strong>om</strong>fattningen, inriktningenoch könsfördelningen när det gäller samtliga former <strong>av</strong>särskilt stöd s<strong>om</strong> ges till elever i grundskolan. In<strong>om</strong> ramenför uppdraget bör förutsättningarna för att bygga upp ennationell statistik in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet utredas.• ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningars<strong>om</strong> ligger till grund för beslut <strong>om</strong> särskilt stöd samt detåtgärdsprogram s<strong>om</strong> blir följden <strong>av</strong> dessa utredningar. Uppdragetkan ges s<strong>om</strong> ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdragetatt granska k<strong>om</strong>muners rutiner för utredning införmottagande i särskolan (U2010/4860/G).Delegationens bedömning: Det finns anledning att allmäntanalysera hur skolornas specialpedagogiska insatser påverkas <strong>av</strong>föreställningar <strong>om</strong> genus och kön.I det här kapitlet diskuteras specialpedagogiska frågor i relation tilljämställdhet och flickors och <strong>pojkar</strong>s lika rätt till särskilt stöd.Pojkar får insatser i större utsträckning än flickor. Varför är detså? Pockar <strong>pojkar</strong>nas oftast mer utagerande och störande beteendepå insatser medan flickornas behov <strong>av</strong> stöd inte uppmärksammaseller tillgodoses? Vi anser att denna fråga bör utredas närmare.111


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:995.1 Varför specialpedagogik och jämställdhet?Specialpedagogisk verksamhet kan ses s<strong>om</strong> ett samlingsbegrepp fören rad olika insatser s<strong>om</strong> ytterst syftar till att elever i skolan skaklara målen i skolan. Syftet regleras i skollagen (2010: 800). När enelev riskerar att inte klara målen har barnen rätt till särskilt stöd enligtskollagen, och skolan är skyldig att tillhandahålla särskilt stöd när enutredning visar att en elev har behov <strong>av</strong> det. Vilken <strong>om</strong>fattning ochvilken form det särskilda stödet ska ha regleras inte i lag och förordning,utan detta är upp till k<strong>om</strong>muner och skolor att bedöma.Ytterst är rektor ansvarig, och elevhälsoteam på varje skola är involveradei processen.Även <strong>om</strong> det finns knapphändig information <strong>om</strong> svenska förhållanden,vet vi att det i t.ex. Finland finns skillnader mellan <strong>pojkar</strong>och flickor när det gäller s.k. specialundervisning (Kuusi, Jakku-Sihvonen & Koramo, 2009). Specialundervisning ges i Finland tillelever med inlärnings- eller anpassningssvårigheter s<strong>om</strong> bedömsbehöva specialundervisning på deltid. Vi betraktar insatser <strong>om</strong> särskiltstöd s<strong>om</strong> den svenska motsvarigheten. Med hjälp <strong>av</strong> specialundervisningenanser man i Finland att man kan förbättra elevensförutsättningar för inlärning och förebygga att problemen in<strong>om</strong>olika inlärnings<strong>om</strong>råden blir större. Specialundervisning på deltidges ofta för läs- och skrivsvårigheter eller s<strong>om</strong> talundervisning, ochden kan ges för studier i ett eller flera läroämnen. Målen och innehålletför specialundervisning på deltid anknyts till den övriga undervisningens<strong>om</strong> eleven får (Utbildningsstyrelsen i Finlands webbplats).När man analyserar statistiken för de finländska eleverna visardet sig att dubbelt så många <strong>pojkar</strong> får del <strong>av</strong> denna specialundervisning.Jämförbara erfarenheter redovisas från Storbritannien. (Ofsted,2010) I Finland fick 45 995 elever specialundervisning i den finländskagrundskolan år 2007. Av dem var 31 147 <strong>pojkar</strong> och 14 848 flickor,vilket motsvarar 5 procent <strong>av</strong> alla flickor och 11 procent <strong>av</strong> alla <strong>pojkar</strong> igrundskolan i Finland. I Storbritannien var motsvarande andelar igrundskolan (primary school) 14 procent flickor och 25 procent<strong>pojkar</strong> samt i gymnasiet (secondary school) 26 procent <strong>pojkar</strong> och17 procent flickor.De orsaker till specialundervisning s<strong>om</strong> anges i den finländskastatistiken är bland annat utvecklingsstörning, olika neuropsykologiskadiagnoser samt olika funktionshinder. Det finns dock treandra kategorier s<strong>om</strong> är relativt öppna i beskrivningen <strong>av</strong> bak<strong>om</strong>liggandeproblematik och där <strong>pojkar</strong> är i klar övervikt. Dessa kate-112


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatsergorier benämns Störning i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter,Lärandeproblematik orsakad <strong>av</strong> störning i språkutvecklingeller dysfasi, och den sista kategorin är en öppen kategori s<strong>om</strong>benämns Annan orsak än ovan nämnda (kategoribenämningarna äröversatta från finska). I samtliga dessa relativt öppna och innehållsligttolkningsbara kategorier är <strong>pojkar</strong> i klar majoritet. Räknarman samman fördelningen mellan flickor och <strong>pojkar</strong> i samtliga tresistnämnda kategorier är 7 309 flickor och 16 937 <strong>pojkar</strong>. En möjligtolkning är att <strong>pojkar</strong> förflyttas till specialundervisning mot bakgrund<strong>av</strong> social problematik, problematik s<strong>om</strong> inte kan kategoriseras eller pågrund <strong>av</strong> läs- och skrivsvårigheter.Det är värt att notera att trots att könsskillnaderna i statistikenär så tydlig och skillnaderna så stora är könsaspekten ok<strong>om</strong>menteradi den löpande texten i rapporterna från både Finland ochStorbritannien. Denna statistik återfinns i båda rapporterna i bilagedelendär statistik redovisas i tabellform och måste aktivt sökas upp.Motsvarande uppgifter finns inte att tillgå i Sverige varför analys<strong>av</strong> specialpedagogiska insatser eller <strong>av</strong> insatser med särskilt stödinte kan bygga på ett statistiskt underlag. Vi får göra bedömningaroch <strong>av</strong>vägningar utifrån tillgängliga studier på särskilda kohorter <strong>av</strong>elever och analyser från bland annat Skolverket. Vi menar att statistikin<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet kan ge värdefull information s<strong>om</strong> i sin tur kan geanledning att närmare granska utformningen <strong>av</strong> särskilda stödinsatser,vilka utredningar s<strong>om</strong> ligger till grund för dessa och medsärskild uppmärksamhet riktad på eventuella könsskillnader.<strong>Regeringen</strong> har i augusti 2010 gett Skolinspektionen särskiltuppdrag att närmare granska ett urval utredningar för mottagande isärskolan (U2010/4860/G) efters<strong>om</strong> Skolinspektionen kunnat identifieraatt utredningar <strong>om</strong> placeringar i särskolan har gjorts på ett bristfälligtsätt. Här kunde genusperspektiv vara en relevant granskningsvariabel,något regeringen dock inte specificerar. Skolinspektionensuppdrag, s<strong>om</strong> i sin helhet ska rapporteras den 31 januari 2011 berörendast särskolan, dvs. en begränsad del <strong>av</strong> det specialpedagogiska<strong>om</strong>rådet, vilket gör att hela bilden fortfarande saknas. Utredningartill grund för särskilda insatser borde granskas i sin helhet. Skolinspektionenpresenterade den 12 november 2010 resultat <strong>av</strong> granskningarangående mottagandet i särskolan, och riktar allvarlig kritikmot flera k<strong>om</strong>muner för bland annat brister i handläggning ochutredning <strong>av</strong> mottagande. Regeringsuppdraget återstår att rapporteramen de första resultaten visar på stora brister, s<strong>om</strong> vi även tror kan113


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99visa på olikhet i bedömningen <strong>av</strong> flickors och <strong>pojkar</strong>s grund förmottagande (Skolverkets webbplats).Det kan diskuteras vilken betydelse <strong>pojkar</strong>s tendens att riktasvårigheter i livet utåt mot andra har i sammanhanget. <strong>Flickor</strong>snarare internaliserar upplevd problematik, det vill säga riktar denmot sig själva vilket gör att den kanske inte blir synlig för andra(SOU 2010:79). Man kan diskutera vad det innebär att kategoriers<strong>om</strong> betonar social problematik består <strong>av</strong> en stor majoritet <strong>pojkar</strong>när det gäller specialpedagogiska insatser, så s<strong>om</strong> den finländskastatistiken visar.5.2 Regleringen <strong>av</strong> särskilt stödSkollagen (2010:800) reglerar barns och elevers rätt till lärandeutifrån egna förutsättningar samt tillgången på särskilt stöd.Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans s<strong>om</strong> debehöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrånsina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt s<strong>om</strong> möjligtenligt utbildningens mål. Elever s<strong>om</strong> lätt når de kunskapskr<strong>av</strong> s<strong>om</strong>minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längrei sin kunskapsutveckling.Grundskoleförordningen (1994:1194) reglerar vidare stödundervisningoch formerna för särskilt stöd.Stödundervisning4 § En elev ska ges stödundervisning, <strong>om</strong> det kan befaras att eleveninte k<strong>om</strong>mer att nå de mål s<strong>om</strong> minst ska ha uppnåtts i slutet <strong>av</strong> dettredje, det femte och det nionde skolåret eller <strong>om</strong> eleven <strong>av</strong> andra skälbehöver särskilt stöd.Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildningenligt timplanen eller s<strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>plement till sådan utbildning. Förordning(2008:408).5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov <strong>av</strong> specialpedagogiskainsatser. Sådant stöd skall i första hand ges in<strong>om</strong> den klass eller grupps<strong>om</strong> eleven tillhör.114


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatserOm det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskildundervisningsgrupp.Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadsh<strong>av</strong>arebesluta i fråga <strong>om</strong> elevens placering i en särskild undervisningsgrupp.5.3 Specialpedagogiska skolmyndighetenSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli 2008för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myndighetär en sammanslagning <strong>av</strong> Sisus, Specialpedagogiska institutetoch Specialskolemyndigheten.Alla SPSM:s insatser syftar till att barn, ungd<strong>om</strong>ar och vuxnamed funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildnings<strong>om</strong> präglas <strong>av</strong> likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap.Uppgiften är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän,främja tillgången på lär<strong>om</strong>edel, driva specialskolor för vissa elevgrupperoch fördela statsbidrag till studerande med funktionsnedsättningaroch till utbildningsanordnare. Det övergripande uppdragetär, precis s<strong>om</strong> för insatser för särskilt stöd, att verka för attalla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning.SPSM har s<strong>om</strong> myndighet litet reellt inflytande över hur insatsermed särskilt stöd i praktiken gen<strong>om</strong>förs <strong>av</strong> skolhuvudmän, men finnstillgänglig för stödinsatser.5.4 Allmänt <strong>om</strong> förutsättningarna för särskilt stöd iskolanVarje möte mellan elev och skola är ett möte mellan olika uppfattningar<strong>om</strong> normalitet och <strong>om</strong>fattar en potentiell diskrepans mellanelevernas förutsättningar och skolans kr<strong>av</strong>. (Sandin, Hydén och Lind,2006, s 16).Hanteringen <strong>av</strong> specialpedagogiska frågor är ett <strong>om</strong>stritt <strong>om</strong>råde påmånga sätt (se bl.a. KRUT, 4/2009) och har under de senare åren varitföremål för diskussion (se bl.a. Berglund, 2001, Emanuelsson & Persson,2002). Diskussionen har berört allt ifrån <strong>om</strong>fattning, vad s<strong>om</strong> utgörgrunden för att särskilda insatser ska sättas in, vilka elever s<strong>om</strong> harinlärningsproblem och vilka s<strong>om</strong> bara är allmänt stökiga,etc.115


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99Specialpedagogisk verksamhet utgår ifrån normbetingelser ochkräver reflektioner <strong>om</strong> vad normer innebär i skolan. Vilka <strong>av</strong>vikelser irelationen till en upplevd normalitet kan jag s<strong>om</strong> lärare acceptera innanjag kategoriserar en flicka eller pojke s<strong>om</strong> <strong>av</strong>vikande eller annorlunda?Vad innebär det för den elevens möjligheter till lärande och utveckling?Dessa är frågor bör övervägas när diskussion <strong>om</strong> eventuelltbehov <strong>av</strong> särskilt stöd uppk<strong>om</strong>mer. Vilka normer s<strong>om</strong> råder <strong>om</strong>flickors och <strong>pojkar</strong>s sociala beteenden kan kan få konsekvenser förderas möjligheter till lärande. <strong>Flickor</strong> eller <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> inte är”utagerande” eller där familjen eller vårdnadsh<strong>av</strong>arna varken kännertill sina rättigheter eller barnens eventuella skolbekymmer, och därbehovet <strong>av</strong> särskilt stöd kanske inte framstår så tydligt gen<strong>om</strong>socialt störande beteende i skolan, löper risk att inte få ta del <strong>av</strong>insatserna. Vår bedömning är att det gäller flickor i stor utsträckning,efters<strong>om</strong> dessa oftare vänder sina problem inåt. I en jämställdskola bör flickor inte i praktiken ha svårare att få särskilt stöd än<strong>pojkar</strong>.Att stödja alla barn i lärandeprocessen hör till skolans kärnverksamhet,och kan göras på olika sätt. Specialpedagogiska insatserbidrar till att uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Efters<strong>om</strong> alla elever iden svenska skolan ska nå de högt satta målen främst gen<strong>om</strong> att samtligaelever deltar i och integreras i klassrumsundervisning, blir dessainsatser <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande vikt. Kloka och reflekterande pedagogiska<strong>av</strong>väganden är <strong>av</strong> största vikt för att en inkludering ska var möjlig iskolan.Särskilt stöd kan vara att ta del <strong>av</strong> specialpedagogisk personalresurss<strong>om</strong> skolan eller k<strong>om</strong>munen har. Detta kan utformas på enrad olika sätt men ska ske utifrån den enskilde elevens individuellaförutsättningar och behov För att få del <strong>av</strong> särskilt stöd krävs enutredning. På grundval <strong>av</strong> utredningen fattar rektor beslut <strong>om</strong>huruvida ett barn har rätt till särskilt stöd eller inte. Utredningens<strong>om</strong>fattning eller form är inte reglerad utan kan variera väldigt mycket iinnehåll (för resonemang kring detta se t.ex. Hjörne & Säljö, 2008). Påexakt vilka grunder s<strong>om</strong> särskilt stöd ska utfalla är heller inte regleratutan detta beror på utredningen s<strong>om</strong> görs och vad rektor anser <strong>om</strong>den. Utredningen ska göras allsidigt och <strong>av</strong> ett elevhälsoteam bestående<strong>av</strong> skolpsykolog, skolläkare, skolsköterska och specialpedagog– helst speciallärare, vid behov k<strong>om</strong>pletterad med kurator, logoped,barn- och ungd<strong>om</strong>spsykiater.116


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatserDiagnoser s<strong>om</strong> ADHD, Asperger eller dyslexi, för att nämnanågra, förknippas ofta med särskilt stöd. Dessa diagnoser kan ledatill särskilda stödinsatser, men behöver inte göra det.Vi vill betona vikten <strong>av</strong> att ha tillgång till adekvat sammansattaelevhälsoteam med rätt k<strong>om</strong>petens för att utredningarna <strong>om</strong> särskildastödinsatser ska vara <strong>av</strong> god kvalitet och rättssäkra för bådeflickor och <strong>pojkar</strong>. En utredning <strong>av</strong> elevens styrkor och svårigheterska syfta till att ge vägledning och stöd i undervisningssituationen.Placering i särskild undervisningsgrupp eller andra former för särskiltstöd är inte <strong>av</strong>sedda att vara disciplinära åtgärder. Elevhälsoteamenbehöver också kunna överväga vilken roll biologiskt ochsocialt kön spelar för elevens lärande och utveckling. Elevhälsoteametbedömning måste på så sätt vara allsidig och tillgodose alla tänkbaraaspekter väsentliga i skolsituationen och ska resultera i ett åtgärdsprogram.Vi ser behov <strong>av</strong> att utredningar för insatser <strong>av</strong> särskilt stöd kvalitetssäkras.Det finns anledning att tro att det idag finns stora skillnaderoch brister (se vidare Hjörne & Säljö, 2008). I Skolverketsskrivelse Behov <strong>av</strong> tydligare reglering <strong>av</strong> särskilt stöd och elevinflytandetill regeringen (Dnr 69-2007:598) pekar myndigheten påvikten <strong>av</strong> rättsäkra utredningar <strong>av</strong> behov <strong>av</strong> särskilt stöd och på vikten<strong>av</strong> tydliga bestämmelser för hur både utredningar och behovsgrunderför särskilt stöd ska se ut.Det visar sig att hanteringen <strong>av</strong> behovet <strong>av</strong> särskilt stöd mångagånger skiljer sig åt mellan k<strong>om</strong>muner, mellan friskolor och till ochmed mellan skolor in<strong>om</strong> samma k<strong>om</strong>mun. Regleringen <strong>av</strong> rätten tillsärskilt stöd är tydlig, men hur den i praktiken tillämpas och tolkas <strong>av</strong>skolhuvudmän är svårgen<strong>om</strong>trängligt och föga transparent, vilket göratt insatserna för särskilt stöd riskerar att bli föremål för subjektivatolkningar <strong>av</strong> rektor, s<strong>om</strong> ytterst ansvarig för en specifik skolverksamhet.Skolverket har påtalat den rättsosäkerhet s<strong>om</strong> dagens situationvisar sig innebära för enskilda elever och föräldrar. Ibland kandet även ifrågasättas <strong>om</strong> det särskilda stödet faktiskt stöder elevensmöjligheter att nå målen (Skolverket, 2008; Skolverket, 2009). Iden nya skollagen införs en möjlighet för elever med behov <strong>av</strong> särskiltstöd att överklaga åtgärdsprogram. Detta förutsätter att föräldrareller vårdnadsh<strong>av</strong>are kan bedöma innehållet i åtgärdsplanen.117


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99SärskolanSkollagen reglerar att grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörningen utbildning s<strong>om</strong> är anpassad till varje elevs förutsättningaroch s<strong>om</strong> så långt det är möjligt motsvarar den s<strong>om</strong> ges igrundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildningoch i övrigt så långt det är möjligt motsvara syftet med utbildningen igrundskolan.Det är svårt att bedöma var gränserna går för vilka s<strong>om</strong> bör finnas igrundskolan och vilka s<strong>om</strong> bör finnas i grundsärskolan. I Socialstyrelsensfolkhälsorapport för 2009 slås det fast att det finnsskillnader mellan könen men det finns inga uppgifter <strong>om</strong> hur stordenna skillnad skulle vara när det gäller begåvningshandkapp. Inteheller den parlamentariska utredning s<strong>om</strong> utredde särskolan, den såkallade Carlbeck-k<strong>om</strong>mittén (U2002:01), skrev något <strong>om</strong> skillnadermellan könen när det gäller elever i särskolan (SOU 2004:98).Vi vet att det under läsåret 2009/10 var 38 procent flickor i träningsskolanoch 39 procent flickor i grundsärskolan. Ifall vi går tillbakatill läsåret 1996/97 var det 41 procent flickor i särskolan. Fler<strong>pojkar</strong> än flickor går i särskolan. Frågan s<strong>om</strong> vi vill lyfta är ifalldenna skillnad motsvarar den faktiska skillnad s<strong>om</strong> finns mellanflickor och <strong>pojkar</strong> gällande behov <strong>av</strong> placering i särskolan.Skolinspektion har aktualiserat placering i särskola sedan myndighetenvid granskningar <strong>av</strong> Örebro k<strong>om</strong>mun har k<strong>om</strong>mit framtill att 3 <strong>av</strong> 12 elever i en särskola har visat sig vara felplacerade utifrångranskning <strong>av</strong> utredningar <strong>om</strong> placering i särskolan. Av Skolinspektionensrapport framgår inte <strong>om</strong> hänsyn tagits till flickorseller <strong>pojkar</strong>s förutsättningar.Skolinspektionen har efter den inledande granskningen fått iuppdrag <strong>av</strong> regeringen att granska kvaliteten i de utredningar s<strong>om</strong>görs inför placering i särskola. Granskningen ska <strong>av</strong>se ett urval <strong>av</strong>k<strong>om</strong>muner spridda över hela landet. (U2010/4860/G ). Vi vill beton<strong>av</strong>ikten <strong>av</strong> att den k<strong>om</strong>mande granskningen också görs med ett tydligtgenusperspektiv. Vi tror att det annars finns en risk att granskningenmissar både flickors och <strong>pojkar</strong>s behov <strong>av</strong> stöd och <strong>av</strong> rättssäkerhantering.Slutligen när det gäller specialskolan så är det även här fler <strong>pojkar</strong>än flickor s<strong>om</strong> deltar i undervisningen. Läsåret 2009/10 utgjorde<strong>pojkar</strong> 57 procent <strong>av</strong> eleverna i specialskolan.118


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser5.5 Tillgången till särskilt stöd ochspecialpedagogiska insatserDet s<strong>om</strong> i förordningstexten benämns särskilt stöd kan i praktikense väldigt olika ut för enskilda elever utifrån deras behov. Det kanvara allt från att läraren sitter bredvid eleven i klassrummet underen matematiklektion (se t.ex. Baggens, 2006) till att en elev vid varjesvensklektion går till specialpedagogen eller specialläraren och fårundervisning fysiskt separerad från resten <strong>av</strong> klassen. Det kan ocksåvara en grupp elever från olika klasser och skolor s<strong>om</strong> samlas separatför gemensam undervisning eller att en personlig assistent är närvarandeoch tillgänglig för en specifik elev med behov <strong>av</strong> särskilt stöd.Detta diskuteras bland annat i Skolverkets kunskapsöversikt Vadpåverkar resultaten i svensk grundskola?, där könsaspekten på särskiltstöd dock saknas i analysen.För att k<strong>om</strong>ma i fråga för särskilt stöd krävs s<strong>om</strong> tidigare nämntsen utredning och ett efterföljande beslut <strong>av</strong> rektor. Vad det är s<strong>om</strong>föregår en sådan utredning och beslut är ofta väldigt varierandeaspekter (Hjörne & Säljö, 2008).Sociala problem, eller sociala anpassningssvårigheter, anges i flerastudier s<strong>om</strong> den grundläggande indikatorn för att en form <strong>av</strong> specialpedagogiskåtgärd kan behövas, något s<strong>om</strong> lärare ofta stödjer sig på.Detta visas bland annat i en studie gjord in<strong>om</strong> SPEKO-projektetvid Göteborgs universitet och s<strong>om</strong> återges i Giota och Lundberg(2007/2010), där två <strong>av</strong> tre intervjuade lärare ang<strong>av</strong> att deras syn påatt elever behöver specialpedagogiskt stöd var att eleven har ”socioemotionellaproblem” <strong>av</strong> något slag.Hjörne och Säljö (2008, s. 72-76) visar i sin studie <strong>av</strong> fem olikaskolor och 56 möten med elevhälsoteam att grunderna och bakgrundsinformationens<strong>om</strong> föregår utredning påfallande ofta saknarkonkretion. Elevers problem benämns i svepande ordalag där beskrivningars<strong>om</strong> lat, gnällig, envis, lite udda, dagdrömmare etc. kan liggatill grund för utredning <strong>om</strong> behov <strong>av</strong> särskilt stöd. I samtliga fallHjörne och Säljö (2008) studerade och analyserade lades ansvaretför svårigheterna på eleven/individen, medan det inte i något <strong>av</strong> destuderade fallen förek<strong>om</strong> diskussioner <strong>om</strong> vilka pedagogiska arbetssätts<strong>om</strong> användes i den undervisningsgrupp barnet i fråga deltog (liknanderesultat framk<strong>om</strong>mer även i Giota och Lundberg, 2007/2010,s. 24). Slutsatsen s<strong>om</strong> kan dras <strong>av</strong> detta är att skolor inte alltid sersin roll i att organisera undervisningen på ett sådant sätt att detstödjer samtliga elevers möjligheter till lärande och utveckling, men119


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99också att lärare alltför ofta saknar kunskap <strong>om</strong> vilka faktorer ochmedfödda svårigheter s<strong>om</strong> påverkar barnens beteenden.Det finns olika former <strong>av</strong> särskilt stöd, s<strong>om</strong> nämnts ovan. Engrundläggande principiell skillnad är ifall det särskilda stödet ägerrum i klassen tillsammans med andra klasskamrater, eller <strong>om</strong> detsker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet. För elever ibehov <strong>av</strong> särskilt stöd är den självklara utgångspunkten att stödinsatsernaska ges i den skolenhet där eleven går. Huvudmannen ärskyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevensstödbehov in<strong>om</strong> ramen för den ordinarie skolplaceringen. I vissafall kan det emellertid vara nödvändigt att flytta en elev till en annanskola för att erforderligt stöd ska kunna ges. Det särskilda stödet s<strong>om</strong>förmedlas i form <strong>av</strong> särskild undervisningsgrupp ska alltid vara förankrathos vårdnadsh<strong>av</strong>aren.Barn med kognitiva svårigheter är lika olika varandra s<strong>om</strong> allaandra barn, även <strong>om</strong> de råkar ha fått samma diagnos. Att grupperaelever med behov <strong>av</strong> särskilt stöd är därför en grannlaga uppgift i defall de inte inkluderas i klassrummet. Fel sammansättning kan fåmycket negativa konsekvenser för samtliga barn i gruppen. Det harvisat sig vid granskningar att i de fall s<strong>om</strong> särskilt stöd ges utanförklassrummet, finns det en risk att elever med flera olika skolsvårigheterklumpas ihop, något s<strong>om</strong> kan vara problematiskt och föreleverna leda till att lärande och utveckling inte sker. Ett barn meddyslexi kan svårligen stödjas på samma sätt <strong>av</strong> samma vuxen vidsamma tillfälle s<strong>om</strong> ett barn med koncentrationssvårigheter ellerAsperger. Riskerna, s<strong>om</strong> studier visat, blir att det särskilda stödethåller lägre kvalitet, och inte alls stödjer eleven att nå målen.Antalet anmälningar till Skolinspektionen rörande skolan var under2009 rekordstort. Av dessa anmälningar rörde 21 procent särskilt stödi vid mening, och flera <strong>av</strong> anmälningarna berörde att elever inte fåtttillgång till särskilt stöd trots sin lagstadgade rätt.5.6 Omfattningen <strong>av</strong> särskilt stödEn studie från Göteborgs universitet visar att ca 40 procent <strong>av</strong> elevernafödda 1982 och 1987 någon gång under sin grundskoletid fått ta del<strong>av</strong> specialpedagogiskt stöd (Skolverket, 2008, s. 25). Det finnsingen tydlig nationell statistik <strong>om</strong> <strong>om</strong>fattningen, utan den nationellastatistik s<strong>om</strong> kan användas s<strong>om</strong> indikator, enligt Skolverketsrapport (2008), är andelen elever s<strong>om</strong> är behöriga till gymnasie-120


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatserskolan. De s<strong>om</strong> inte är behöriga antas vara elever s<strong>om</strong> fått ta del <strong>av</strong>särskilda stödinsatser efters<strong>om</strong> de antas ha fångats upp innangrundskolans slut och kunnat ta del <strong>av</strong> särskilt stöd. Skolverketvisar i sin rapport att andelen behöriga till gymnasieskolan läsåret1997/1998 var 91,4 procent, för att läsåret 2006/2007 sjunka till89,1 procent. Med denna indikator blir det alltså en betydligt lägreandel s<strong>om</strong> antas få del <strong>av</strong> särskilda stödinsatser än den s<strong>om</strong> Giotaoch Lundberg visade. Men givetvis kan det finnas en stor gruppelever s<strong>om</strong> fått del <strong>av</strong> särskilt stöd bland de elever s<strong>om</strong> är behörigatill gymnasiet. Detta har vi alltså ingen känned<strong>om</strong> <strong>om</strong>.Det finns en studie, Elever s<strong>om</strong> behöver stöd men får för lite (Myndighetenför skolutveckling, 2005), där man gen<strong>om</strong>fört en kvalitativundersökning <strong>av</strong> tio skolors sätt att arbeta med särskilt stöd. Fokusi studien har då legat på att ta reda på orsakerna till att barn s<strong>om</strong>behöver stöd inte får det. Den främsta orsaken anges vara resursbrist.Det föreligger inte några skillnader antalsmässigt mellan<strong>pojkar</strong> och flickor när det gäller bristande stöd, dvs. det är inte fler<strong>av</strong> det ena könet i den grupp s<strong>om</strong> inte får stöd trots att ett stödbehovfinns. Studiens empiriska underlag är dock begränsat, ochgenerella slutsatser är därför svåra att dra.KönI dag ser vi, dock utifrån den bristfälliga information s<strong>om</strong> finns, attdet föreligger en tämligen stor könsskillnad mellan flickors och<strong>pojkar</strong>s del <strong>av</strong> de specialpedagogiska stödinsatserna. Man talar <strong>om</strong>en 70/30-fördelning med <strong>pojkar</strong> i majoritet. De källor s<strong>om</strong> finnstillgängliga är det så kallade UGU-materialet (Utvärdering Gen<strong>om</strong>Uppföljning) vid Göteborgs universitet och de rapporter från forskargruppens<strong>om</strong> arbetar med UGU-materialet, där kön varit en <strong>av</strong> flerafaktorer s<strong>om</strong> studerats. Därtill finns en sammanställning <strong>av</strong> senare årsforskning och utvärderingar <strong>om</strong> särskilt stöd i grundskolan s<strong>om</strong> Skolverkethar gjort (2008).Pojkar är också i majoritet vad gäller diagnostisering <strong>av</strong> exempelvisADHD, Tourettes syndr<strong>om</strong>, Asperger, Damp etc. Det saknas docktillgänglig nationell statistik på hur många barn i skolan s<strong>om</strong>diagnostiseras varje år, och hur många s<strong>om</strong> får särskilda insatsermot bakgrund <strong>av</strong> en diagnos. Statistik finns i hälso- och sjukvårdsregistret,men är inte tillgänglig för analys.121


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99Även i den sistnämnda frågan, dvs. vilka s<strong>om</strong> tar del <strong>av</strong> särskildainsatser mot bakgrund <strong>av</strong> en konstaterad diagnos, finns det anledningatt tro att det finns stora könsskillnader (Graetz, Sawyer, Bahurst& Hirte, 2006). En studie (ibid.) menar att <strong>pojkar</strong> med diagnos verkarha större problem att klara innehållet i skolundervisningen, medanflickor med diagnos har större problem med depressiva sympt<strong>om</strong>,men klarar skolan relativ sett bra. En diagnos medför inte att elevenfår ett bestämt bemötande. Visserligen finns det vid en given diagnosvissa för tillståndet gemensamma symt<strong>om</strong> och svårigheter men dettatar sig olika uttryck bland annat vad gäller barnets kön.Ser man på samtliga specialpedagogiska insatser i skolan är <strong>pojkar</strong>överrepresenterade, ibland kraftigt överrepresenterade, och på flerasätt (se t.ex. Anderson, 1997). Historiskt sett har <strong>pojkar</strong> varit överrepresenteradei olika slags särlösningar i skolan åtminstone sedan1940-talet och framåt (Hjörne & Säljö, 2008). Pojkar s<strong>om</strong> grupp äri Giotas och Lundborgs longitudinella studie (2007/2010) i majoritetgällande insatser, även <strong>om</strong> de markanta skillnaderna utjämnades någoti och med att insatserna och resurserna för det specialpedagogiskaarbetet överlag ökade.Kunskapen är knapphändig när det gäller specialpedagogik ochkön. Kunskap <strong>om</strong> att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp generellt sett mognarsenare kan inte användas s<strong>om</strong> enda förklaring <strong>av</strong> den bild s<strong>om</strong> viser. Risken med att kunskapen är knapphändig, är att k<strong>om</strong>munernaoch enskilda rektorer, s<strong>om</strong> ansvarar för det särskilda stödets form,inte kan stödja sina beslut på gedigen kunskap, utan endast på egenerfarenhet eller i värsta fall på vad s<strong>om</strong> är praktiskt möjligt att gen<strong>om</strong>föra.När det gäller frågan <strong>om</strong> kön, kan problemen dessut<strong>om</strong> bli attalla flickor eller alla <strong>pojkar</strong> dras över en kam istället för att kunskap<strong>om</strong> exempelvis hur ADHD uttrycks och vilka sympt<strong>om</strong> flickor och<strong>pojkar</strong> har och <strong>om</strong>/hur dessa skiljer sig åt, gör att stödet riskerar blieller rent <strong>av</strong> uteblir (se t.ex. Kopp, 2010).Exempelvis baseras vår kunskap <strong>om</strong> olika läs- och skrivsvårigheteri hög grad på <strong>pojkar</strong>s sympt<strong>om</strong>. <strong>Flickor</strong>nas svårigheter riskeraratt förbises efters<strong>om</strong> de inte uppvisar samma sociala sympt<strong>om</strong> s<strong>om</strong><strong>pojkar</strong>na.En <strong>av</strong> de möjliga förklaringarna till att det finns könsskillnadervad gäller <strong>pojkar</strong>nas större tillgång till särskilt stöd kan bero på att<strong>pojkar</strong> i högre grad har utagerande beteenden. Dessa påkallar behov<strong>av</strong> ”åtgärder”, ibland kanske snarast <strong>av</strong> disciplinära skäl. Det betyderalltså inte att flickornas behov är mindre än <strong>pojkar</strong>nas, särskilt inte <strong>om</strong>vi betänker att förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> psykos<strong>om</strong>atiska sympt<strong>om</strong>, psykisk122


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatserohälsa och suicidtankar är större bland flickorna. Tvärt<strong>om</strong>, detligger ett stort ansvar på skolan att uppmärksamma flickornasbehov <strong>av</strong> särskilt stöd, vilket inte behöver uttryckas på samma sätteller vara <strong>av</strong> samma slag s<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>nas. Skolans beslut att utreda enelevs behov <strong>av</strong> särskilt stöd ska alltid utgå ifrån att eleven inteklarar målen. Disciplinära skäl kan således inte i sig vara tillräckligamotiv för en utredning.Till det sagda vill vi lägga följande. Pojkars och flickors socialabeteende i skolan ser ofta olika ut, s<strong>om</strong> tidigare nämndes, vilketockså påverkar de förväntningar s<strong>om</strong> lärarna i skolan har på flickoroch <strong>pojkar</strong>. Detta utgör grunden för en norm, och när den normenöverträds får det konsekvenser. Oftast är det <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> stereotyptbryter den normen, och höjer rösten, säger något, pratar eller ärfysiskt aktiva. Dessa beteenden är ofta också grunden för hur manproblematiserar beteenden gentemot en problembild s<strong>om</strong> berörlärande och s<strong>om</strong> får betydelse för den elevens självbild och möjlighettill lärande (se även McIntyre & Tong,1999). Risken för stigmatiseringbåde <strong>av</strong> sig själv och andra ökar markant.Om ett beslut <strong>om</strong> särskilt stöd ska vila på säkert underlag krävsadekvata utredningar s<strong>om</strong> belyser elevens styrkor och svårigheter.För detta krävs k<strong>om</strong>petenta elevhälsoteam med skolläkare, skolsköterska,skolpsykolog, kurator och inte minst specialpedagoger.Därtill behövs lärare med god k<strong>om</strong>petens för att kunna mötabehoven hos dessa elever antingen det sker in<strong>om</strong> klassens ram elleri en särskild undervisningsgrupp. Ytterst vilar allt på rektors k<strong>om</strong>petentabeslut s<strong>om</strong> inte får vara en nödlösning in<strong>om</strong> givna ekon<strong>om</strong>iskaramar – särskilt viktigt att betona då eleverna befinner sig i skolan inte<strong>av</strong> eget val utan gen<strong>om</strong> sin skolplikt. Detta lägger ett särskilt ansvarpå att skolan kan möta varje elevs förutsättningar och behov – o<strong>av</strong>settkön och eventuell diagnos.Det finns skäl att på ett övergripande plan närmare studera könsskillnader<strong>av</strong>seende specialpedagogiska insatser i samtliga skolformer.Dessa bör studeras ur ett systemperspektiv snarare än ett individperspektiv.Kunskap <strong>om</strong> hur kön spelar roll saknas in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet,vilket gör att specialpedagogiska insatser kan riskera att förstärkabilden <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> problemelever i skolan och förringa flickormöjlighet till särskilt stöd mot bakgrund <strong>av</strong> olika sociala beteendeni skolan.123


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:995.7 Behovsbedömning och utredningFrågan <strong>om</strong> lärarnas k<strong>om</strong>petens att hantera barn med behov <strong>av</strong> särskiltstöd aktualiseras i den här diskussionen. En amerikansk studie(Weyandt, Fulton, Schepman, Verdi & Wilsen, 2009) visar att skillnadeni k<strong>om</strong>petens mellan specialpedagoger och klasslärare gällandeatt hantera barn med diagnosen ADHD inte var så stor s<strong>om</strong> manmöjligen kan förvänta sig. En svensk undersökning gjord <strong>av</strong> Skolverketbekräftar den bilden i någon mån. I den studien (Skolverket,2006b) visas bland annat att lärarna upplever att andelen elever ibehov <strong>av</strong> särskilt stöd har ökat, men att de också själva skattar sinförmåga att kunna upptäcka och stödja elever med behov <strong>av</strong> särskiltstöd s<strong>om</strong> god. Det kan behöva analyseras noggrannare vilken utbildninglärarna har för att initialt bedöma elevers behov <strong>av</strong> särskilt stöd.Lärarnas roll i att identifiera och uppmärksamma initiala behov<strong>av</strong> särskilt stöd är <strong>av</strong>görande. Ett barn s<strong>om</strong> identifieras <strong>av</strong> en lärares<strong>om</strong> i behov <strong>av</strong> särskilt stöd k<strong>om</strong>mer att stå i en särskild beroendeställningtill den läraren. Det innebär att läraren ifråga måste var<strong>av</strong>äl medveten <strong>om</strong> vilken process s<strong>om</strong> sätts igång, ha goda pedagogiskaskäl till detta, och kunna visa på de kognitiva svårighetereleven har. Jämför Hjörne och Säljö (2008, s. 72–76) där eleversproblem benämns i svepande ordalag, vilket väcker frågan <strong>om</strong> läraresk<strong>om</strong>petens i sammanhanget.Till detta k<strong>om</strong>mer vikten <strong>av</strong> att poängtera att ett behov <strong>av</strong> särskiltstöd föreligger <strong>om</strong> en elev inte kan följa undervisningen ochdärmed inte kan uppnå målen. Diskussionen har alltmer k<strong>om</strong>mitatt handla <strong>om</strong> diagnos eller inte, vilket riskerar att leda fel. Endiagnos är inte förutsättningen för särskilt stöd, men kan vara det.En diagnos behöver dock inte i sig leda till särskilt stöd, men kangöra det. Elevens behov <strong>av</strong> särskilt stöd ska vara i fokus medutgångspunkt i den bedömning lärarna gör utifrån elevens kognitivaförmåga – inte primärt sociala svårigheter. Ofta är docksituationen mer k<strong>om</strong>plex, och de sociala svårigheterna är endast ensida <strong>av</strong> en vidare problematik med inlärningssvårigheter s<strong>om</strong> gemensamnämnare. Det betyder att även här blir en utredning blir nödvändigför att kunna optimera inlärningssituationen.Avsikten är att utifrån förståelse för elevens speciella styrkor ochsvårigheter – elevens kognitiva förutsättningar – tillrättalägga denpedagogiska situationen till innehåll och utformning så att eleven gesmöjligheter till optimal kunskapsinhämtning utifrån sina förutsättningar.Det betyder att specialpedagogikens mål aldrig kan snävas124


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatserin till att uppnå målen utan till att det enskilda barnet får den pedagogiskahjälp s<strong>om</strong> dess svårigheter kräver.Det är viktigt att särskilja särskilt stöd, specialpedagogiskainsatser och diagnoser från varandra. Det förutsätter att lärare, s<strong>om</strong>identifierar problematik <strong>av</strong> ett eller annat slag, måste ha kunskap<strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> skiljer dessa åt. Risken finns att en utredning annarsgörs med sociala beteenden i fokus, vilket bland annat kan leda tillatt flickor och <strong>pojkar</strong> därmed bedöms olika.Behovet <strong>av</strong> särskilt stöd i förhållande till pedagogisk metod ochskolans organisationI debatten anförs att diagnostiseringsivern är ett uttryck för neddragningari skolan, där allt färre lärare ska hantera en allt större mångfald<strong>av</strong> arbetsuppgifter (se bl.a. KRUT 4/2009, Hjörne & Säljö, 2008).Debattörer menar att det här får konsekvenser för lärarens möjlighetatt ha fokus på enskilda elevers lärande. En del menar att så kalladeforskande arbetssätt i skolan och kr<strong>av</strong> på eleverna att planera och taansvar för eget arbete riskerar att få negativa konsekvenser särskiltför elever med brister i koncentrationsförmåga och bristande exekutivafunktioner i synnerhet <strong>om</strong> föräldrastödet sviktar. Riskenmed denna typ <strong>av</strong> arbetssätt blir därför att placera problemen hoseleven i stället för att fråga sig hur skolans pedagogiska arbetssättanpassas till enskilda elevers olika förutsättningar för lärande ochutveckling. Felet placeras hos eleven, den specialpedagogiska utredningenska ge svaret – snarare än att se pedagogiskt arbetsmetods<strong>om</strong> ett organisatoriskt problem s<strong>om</strong> skolan har uppdrag att lösa.En uppenbar konsekvens är alltså den användning diagnoserna fått iskola och förskola där de k<strong>om</strong>mit att användas s<strong>om</strong> utgångspunktför att tolka barns svårigheter och för resursfördelning (Hjörne &Säljö 2008).Det är en något förenklad bild <strong>av</strong> verkligheten. Men det finns skälatt tro, efters<strong>om</strong> exempelvis könsskillnaderna mellan insatser för särskiltstöd är så pass markanta, att man behöver fråga sig <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>måhända får särskilt stöd eller diagnostiseras i alltför stor utsträckning.Frågan s<strong>om</strong> tämligen genast infinner sig är, ifall det då är så, attflickor får för lite stöd? Det är möjligen så, efters<strong>om</strong> grunden för attstarta en utredning till allra största delen är beroende <strong>av</strong> elevenssociala beteende i klassen – inte på de aspekter s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> lärandeoch kognitiv förmåga, visar forskning (Hjörne & Säljö, 2008).125


Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser SOU 2010:99Ytterligare konsekvens s<strong>om</strong> Hjörne och Säljö (2008, s. 52) lyfterfram är att diagnoserna ”bidrar till en medikalisering <strong>av</strong> mänskligabeteenden s<strong>om</strong> alltmer uppfattas s<strong>om</strong> grundade i biologiska dysfunktioneroch s<strong>om</strong> i behov <strong>av</strong> medikamentell behandling”. Detfinns dock skillnader i en mängd <strong>av</strong>seenden mellan elever blandannat vad gäller sårbarhet – precis s<strong>om</strong> hos alla andra människor.Elever i skolan är olika, och måste behandlas utifrån sina individuellaförutsättningar – helt i enlighet med gällande läroplan och lagstiftning.Skolans organisation och valet <strong>av</strong> pedagogisk metod bidrar tilli vilken utsträckning behovet <strong>av</strong> särskilt stöd påkallas. Ska skolananpassas till enskilda elevers förutsättningar och behov, eller ska elevernaanpassas till skolan?Resultaten från Giotas och Lundbergs (2007/2010) undersökningär bland annat att de elever s<strong>om</strong> fått specialpedagogiskt stöd imindre utsträckning når målen i årskurs 9, jämfört med de elevers<strong>om</strong> inte fått sådant stöd, vilket tangerar den diskussion <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>ssämre skolresultat i relation till flickorna. Om <strong>pojkar</strong> är överrepresenteradei specialpedagogiska insatser finns det utifrån Giotas ochLundbergs resonemang också en rimlighet i att resonera kring <strong>om</strong>det också påverkar <strong>pojkar</strong>nas slutresultat.5.8 Sammanfattning <strong>av</strong> kapitletEn del barn behöver särskilt stöd för att klara skolans uppsatta måloch för att få möjlighet till sådant lärande s<strong>om</strong> på ett bra sätt motsvararderas kognitiva förmåga. Vi har här diskuterat hur det särskildastödet fördelas mellan flickor och <strong>pojkar</strong>, efters<strong>om</strong> det finnsstarka skäl att tro att <strong>pojkar</strong> är starkt överrepresenterade bland dems<strong>om</strong> får särskilt stöd. Kunskap <strong>om</strong> hur kön spelar roll saknas in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet, vilket gör att specialpedagogiska insatser kan förstärkabilden <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> problemelever i skolan och förringa flickorsmöjlighet till särskilt stöd på grund <strong>av</strong> olika sociala beteenden iskolan. Vår bedömning är att det finns en mångfasetterad förklaringtill det. Utifrån den knapphändiga nationella och k<strong>om</strong>munalastatistiken är svårt att göra adekvata analyser <strong>av</strong> detta och<strong>av</strong> hela <strong>om</strong>rådet särskilt stöd. Pojkars och flickors sociala beteendei skolan verkar spela för stor roll när en utredning <strong>om</strong> behov <strong>av</strong> särskiltstöd inleds. Vårt förslag är därför att regeringen ger Skolverketi uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndighetenoch Skolinspektionen, med ett genusperspektiv, utreda och126


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatseranalysera orsakerna, <strong>om</strong>fattningen, inriktningen och könsfördelningennär det gäller samtliga former <strong>av</strong> särskilt stöd s<strong>om</strong> ges tillelever i grundskolan. In<strong>om</strong> ramen för uppdraget bör förutsättningarnaför att bygga upp en nationell statistik in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet utredas.Vidare föreslår vi att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag attgranska de utredningar s<strong>om</strong> ligger till grund för beslut <strong>om</strong> särskiltstöd samt de åtgärdsprogram s<strong>om</strong> blir följden <strong>av</strong> dessa utredningar.Uppdraget kan ges s<strong>om</strong> ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdragetatt granska k<strong>om</strong>muners rutiner för utredning inför mottagande isärskolan (U2010/4860/G).Forskning visar att det behövs systematiska studier <strong>av</strong> hur skolorganisationenhanterar och arbetar med särskilt stöd och specialpedagogiskainsatser är, snarare än att ytterligare fördjupa studierpå individbasis (se bl.a. Giota och Lundberg, 2007/2010, Hjörne ochSäljö, 2008). Det antyder att skolan s<strong>om</strong> organisation inte förmår attpå ett adekvat sätt fånga upp enskilda eller grupper <strong>av</strong> elever på ettsätt s<strong>om</strong> gör att de får det stöd de behöver för att uppnå målen iårskurs nio. Istället kan risken vara, att de utifrån dagens metoderutvecklar en destruktiv stigmatiserad självbild s<strong>om</strong> inte inbegriper attlyckas och klara sig i livet, vilket både utifrån ett personligt, menockså utbildningspolitiskt perspektiv kan ses s<strong>om</strong> ett misslyckande.Detta får sannolikt konsekvenser för den fortsatta utbildningskarriärenför den individen, eller för den stora grupp <strong>individer</strong> s<strong>om</strong>inte klarar målen trots insatser.Ingen k<strong>om</strong>mer att skapa pedagogiska metoder s<strong>om</strong> eliminerar deolika slags svårigheter och kunskapsmässiga utmaningar elever möterunder sin skoltid. Det s<strong>om</strong> är viktigt är hur skolan s<strong>om</strong> organisationhanterar barns svårigheter, hur skolan med i första hand pedagogiskamedel försöker stötta elever och utveckla arbetsformer såatt nya generationer barn och ungd<strong>om</strong>ar känner sig hemma i skolan,kan lära sig och få utvecklas. (jämför Hjörne & Säljö, 2008, s. 56).Det centrala är att flickor och <strong>pojkar</strong> samt deras föräldrar får adekvatabedömningar <strong>av</strong> lärandeproblematik i skolan och att skolan kansvara på elevers lärandeproblematik med anpassade pedagogiskaarbetssätt. I de fall detta inte är tillräckligt ska transparenta professionellautredningar <strong>om</strong> behov <strong>av</strong> särskilt stöd vara en trygghet förflickor och <strong>pojkar</strong>, och en försäkran <strong>om</strong> att lärande är i fokus iskolan – inte att åtgärda ett visst socialt beteende. Kön ska lika lites<strong>om</strong> diagnos spela någon roll vid bedömning <strong>av</strong> behoven <strong>av</strong> särskiltstöd; individens behov ska vara i fokus.127


6 Kränkande behandling i skolan6.1 Kränkningar och konsekvenserKränkande behandling eller diskriminering i skolan är allvarligahändelser s<strong>om</strong> har en negativ inverkan på den psykiska hälsan för dens<strong>om</strong> blir utsatt. Dessut<strong>om</strong> påverkas individens möjlighet till lärandeoch utveckling. Vårt uppdrag handlar <strong>om</strong> jämställdhet i skolan, och vimenar därför att det är viktigt att titta närmare på de kränkningar s<strong>om</strong>har en koppling till jämställdhet och genus. Sådana kränkningar kanvara sexuella trakasserier – allt ifrån att bli kallad könsord ellersexualiserade tillmälen till att bli tafsad på eller utsatt för ett sexuelltövergrepp, kanske med inslag <strong>av</strong> h<strong>om</strong>ofobi. Det förek<strong>om</strong>mer ocksåkränkningar s<strong>om</strong> baserar sig på en rad olika normer <strong>om</strong> hur flickoroch <strong>pojkar</strong> förväntas agera, vara och se ut.Om en elev före eller efter en lektion blir utsatt för kränkandebehandling, påverkas förstås koncentrationsförmågan, s<strong>om</strong> är <strong>av</strong>görandeför lärande och kunskapsutveckling. Kreativiteten och förmågantill ett fritt och öppet tänkande, s<strong>om</strong> står i nära relation tillen stabil självkänsla, sätts också i gungning i situationer då manutsätts för kränkningar. Det är också viktigt att k<strong>om</strong>ma ihåg attkränkningar alltid påverkar fler än bara den s<strong>om</strong> utsätts, det skapar enstämning s<strong>om</strong> är ogynnsam för lärande och utveckling och otrygg församtliga inblandade. Många fall <strong>av</strong> kränkande behandling blir aldriganmälda, och i många anmälda fall finns flera elever s<strong>om</strong> drabbasindirekt, s<strong>om</strong> aldrig blir synliga i anmälningsstatistiken.Identitetsutvecklingen och självbilden är <strong>av</strong> central betydelse förindividens lärande. Kränkningar leder ofta till att man stigmatiseras pånågot sätt <strong>av</strong> andra, får verbala epitet eller blir utesluten ur socialasammanhang. I kölvattnen <strong>av</strong> en stigmatisering k<strong>om</strong>mer ofta en internalisering<strong>av</strong> glåpord eller motsvarande s<strong>om</strong> en individ fått höra <strong>om</strong>sig själv – de blir helt enkelt lätt sanna för en själv <strong>om</strong> de inte mot-129


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99sägs eller utmanas. Det här är något individen bär med sig underväldigt lång tid, även efter att kränkningen upphört.Forskning visar att unga s<strong>om</strong> blir utsatta för mobbning ellerkränkande behandling mår dåligt (se till exempel Brolin Låftman2009, refererad i SOU 2010:80). Vi kan därför inte nog understrykahur viktigt det är att skolan arbetar med dessa frågor. För att skolanska bli, och vara, en trygg plats för både flickor och <strong>pojkar</strong> behöver detsystematiska arbetet mot kränkningar och diskriminering i skolan varastarkt förankrat i organisationen. En förståelse <strong>av</strong> kön och genusbehöver också tydligt vara en del <strong>av</strong> hur kränkande behandlinganalyseras och hanteras.6.2 Karaktären på och förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> kränkningar iskolanSkolverket har belyst barns, elevers och studerandes uppfattningar<strong>om</strong> diskriminering och trakasserier mot bakgrund <strong>av</strong> ett regeringsuppdrag<strong>om</strong> diskriminering (Skolverket, 2009a). I rapportens <strong>av</strong>snitt<strong>om</strong> kön behandlas olika teman s<strong>om</strong> kan ligga till grund för könsrelateradetrakasserier eller kränkningar. Bland annat nämns utseendenormer,kroppslighet och känslighet, heterosexualitet, sexuellatrakasserier <strong>av</strong> flickor och fysiskt våld mot <strong>pojkar</strong>. Rapporten utgårifrån 156 gruppintervjuer med 529 barn, elever och studerande. Denregelbundet återk<strong>om</strong>mande så kallade attitydundersökningen frånSkolverket visade gällande 2009 (Skolverket, 2010a) att barnens trivseli skolan i dag är god, och att nio <strong>av</strong> tio elever, såväl yngre s<strong>om</strong> äldre,trivs bra i skolan. Statistiken presenteras inte könsuppdelat. I attitydundersökningenställdes frågan hur ofta det förek<strong>om</strong>mer mobbning påskolan. Av eleverna i årskurserna 7–9 svarande 30 procent att det förek<strong>om</strong>merofta eller ibland, medan 45 procent <strong>av</strong> gymnasieelevernasvarade att det förek<strong>om</strong>mer nästan aldrig eller aldrig. Lärarna däremotmenade att det var mer frekvent – i årskurs 1–3 svarade 38 procent<strong>av</strong> lärarna att det förek<strong>om</strong>mer ofta eller ibland, i årskurs 4–6svarade 47 procent att det förek<strong>om</strong>mer ofta eller ibland och i årskurserna7–9 svarade 64 procent <strong>av</strong> lärarna att det förek<strong>om</strong>mer oftaeller ibland. 26 procent <strong>av</strong> gymnasielärarna svarande att mobbningförek<strong>om</strong>mer ofta eller ibland.Organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS) har en jourtelefons<strong>om</strong> barn kan ringa för att få stöd och hjälp. BRIS påtalar isin senaste årliga rapport (BRIS, 2010) återigen det stora antal barn130


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolans<strong>om</strong> kontaktar dem med frågor och stödbehöv s<strong>om</strong> på olika sättberör kränkande behandling, eller mobbning s<strong>om</strong> det benämns irapporten. BRIS beskriver också att många s<strong>om</strong> inte blir utsatta förkränkande behandling är rädda för att bli utsatta – något s<strong>om</strong> visaratt kränkande behandling inte enbart drabbar den s<strong>om</strong> är utsedd tilloffer, utan också skapar en atmosfär i en skola eller klass där långtfler känner sig otrygga.Tidningen Kamratposten ger ut en årlig rapport där man frågarett stort antal barn <strong>om</strong> deras åsikter i en rad olika ämnen. Temat för2010 års undersökning var ”kropp och knopp” och tidningen undersöktebland annat hur attityden kring h<strong>om</strong>osexualitet såg ut. Svarenvisar att många elever bär på h<strong>om</strong>ofoba föreställningar. Hälften <strong>av</strong>de 4 617 barnen mellan 9 och 14 år svarade att de tycker att barnenrunt <strong>om</strong> kring dem har en negativ attityd till h<strong>om</strong>osexuella. Vidarevisar undersökningen att 70 procent <strong>av</strong> 14-åringarna uppger att ords<strong>om</strong> ”bög” och ”lebb” används s<strong>om</strong> fula ord i skolan.Det förek<strong>om</strong>mer att internet och olika sociala forum användsför att kränka barn och ungd<strong>om</strong>ar. Dessa problem är svåra att följaupp och få en bild <strong>av</strong>. I Skolverkets lägesbedömning (Skolverket,2010c) diskuteras vuxenfrånvaron i barns nätnärvaro och konsekvensernai form <strong>av</strong> kränkande behandling. Det är svårt att dra gränsen förlärarnas ansvar för det s<strong>om</strong> utspelas på sociala arenor på internet.Men skolan blir ofrånk<strong>om</strong>ligen delaktig <strong>om</strong> kränkningar s<strong>om</strong> ägerrum på internet får betydelse för skolans dagliga verksamhet.6.3 Barns skydd mot kränkande behandling i skolan– regler och tillsynsansvar6.3.1 InledningVi anser att det finns skäl att – i anslutning till de regler s<strong>om</strong> finnsför närvarande för att bidra till att förebygga och vidta åtgärdermot kränkande behandling i skolan – på nytt överväga ansvarsfördelningenmellan de berörda myndigheterna. Det gäller både ifråga<strong>om</strong> det övergripande tillsynsansvaret och befogenheterna att vidtaåtgärder i ärenden s<strong>om</strong> rör enskilda barn och elever. Vår tanke är attundersöka vilka skäl s<strong>om</strong> låg till grund för den nuvarande ordningendär ansvaret är fördelat mellan å ena sidan Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannenoch å den andra Skolinspektionen och BEO.131


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99I anknytning till denna tankegång uppk<strong>om</strong>mer ett antal frågeställningar.Det gäller till att börja med skillnaderna mellan skollagensoch diskrimineringslagens regler <strong>om</strong> kränkande behandlingsamt <strong>av</strong>gränsningen <strong>av</strong> tillsynsansvaret för dessa frågor mellan Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannenoch Barn- och elev<strong>om</strong>budet. I detta<strong>av</strong>snitt redovisas en övergripande gen<strong>om</strong>gång <strong>av</strong> de likheter och skillnaders<strong>om</strong> finns mellan de två regelverken.Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) <strong>om</strong> förbud mot diskrimineringoch annan kränkande behandling <strong>av</strong> barn och elever (Barnochelevskyddslagen) i kraft (prop. 2005/06:38, bet. 2005/06:UbU4,rskr. 2005/06:149). Lagen var den första i sitt slag och förbjöd såväldiskriminering s<strong>om</strong> det s<strong>om</strong> i lagen benämndes annan kränkandebehandling.Lagen upphävdes emellertid redan tre år senare i samband medatt den nya diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft den 1 januari2009 (prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219). Dåfördes de bestämmelser i 2006 års lag s<strong>om</strong> handlade <strong>om</strong> diskrimineringöver till den nya diskrimineringslagen medan bestämmelserna<strong>om</strong> annan kränkande behandling samtidigt flyttades övertill ett nytt kapitel, 14 a kap., i skollagen (1985:1100).En ny skollag (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti i år och skabörja tillämpas från och med den 1 juli 2011. Bestämmelserna i14 a kap. i 1985 års skollag flyttades då huvudsak över till 6 kap i2010 års skollag. Ett tillägg gjordes i form <strong>av</strong> att regler <strong>om</strong> skolpersonalensanmälningsplikt såvitt <strong>av</strong>ser både diskriminering ochannan kränkande behandling. När skollagen <strong>om</strong>nämns fortsättningsvis<strong>av</strong>ses 2010 års lag <strong>om</strong> inget annat anges.6.3.2 Skollagens regler <strong>om</strong> kränkande behandlingI 6 kap. skollagen finns regler <strong>om</strong> åtgärder mot kränkande behandlingi skolan. Skollagens bestämmelser <strong>om</strong> kränkande behandlingska tillämpas <strong>om</strong> det s<strong>om</strong> inträffat inte är att betrakta s<strong>om</strong> diskrimineringeller trakasserier. I de senare fallen ska istället diskrimineringslagensregler tillämpas. De gäller enbart barn och elever s<strong>om</strong>gen<strong>om</strong>går utbildning eller deltar i annan verksamhet s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas <strong>av</strong>skollagen. Personal i skolan eller motsvarande verksamhet får därföringet skydd <strong>av</strong> reglerna <strong>om</strong> kränkande behandling.132


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanMed den utgångspunkten kan kränkande behandling definierass<strong>om</strong> ”ett uppträdande s<strong>om</strong> utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagenkränker ett barns eller en elevs värdighet”. 1Reglerna är främst inriktade på olika former <strong>av</strong> åtgärder för attförebygga mobbning och annan kränkande behandling. Varjehuvudman ska ha en plan för att förebygga kränkande behandlingmen är också skyldig att vidta aktiva åtgärder för detta syfte.Detta k<strong>om</strong>pletteras med ett förbud mot kränkande behandlingfrån personal samt en skyldighet att anmäla, utreda och vidtaåtgärder mot sådan behandling. Det är en skyldighet s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattarbåde lärare och annan personal. En sådan anmälan ska i första handske till skolans rektor eller förskolans chef, s<strong>om</strong> i sin tur ska vidarebefordraanmälan till skolans huvudman.Det är Statens skolinspektion s<strong>om</strong> har ansvar för tillsynen överatt bestämmelserna i 6 kap. skollagen följs. Detta handhas, med stöd<strong>av</strong> förordningen (2009:1215) med instruktion för Statens skolinspektionhuvudsakligen <strong>av</strong> ett särskilt Barn- och elev<strong>om</strong>bud (BEO).I 13 § i förordningen anges att BEO ska utföra de uppgifter s<strong>om</strong>enligt 6 kap. skollagen ska <strong>om</strong>besörjas <strong>av</strong> Skolinspektionen när detgäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt. BEO ska också tainitiativ till eller medverka i utbildnings- och informationsverksamhets<strong>om</strong> rör 6 kap. skollagen. I uppdraget ingår även att BEO,gen<strong>om</strong> rådgivning och upplysning, ska förklara hur bestämmelsernaförhåller sig till diskrimineringslagen. Slutligen finns en skyldighet förBEO att hålla kontakt med t.ex. Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannen,k<strong>om</strong>muner, andra myndigheter, elevorganisationer och andra organisationervars verksamheter rör kränkande behandling.I 14 § i Skolinspektionens instruktion kopplas myndighetenstillsynsansvar ihop med BEOs uppdrag. BEO ska beakta tillsynenoch lämna över uppgifter s<strong>om</strong> framk<strong>om</strong>mer vid handläggningen <strong>av</strong>ärenden enligt 6 kap. skollagen <strong>om</strong> uppgifterna kan antas ha betydelseför tillsynen. På motsvarande sätt ska Skolinspektionen underrättaBEO <strong>om</strong> det vid tillsynen framk<strong>om</strong>mer <strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> geranledning till kritik s<strong>om</strong> rör åtgärder mot kränkande behandling(4 §). BEO ska så snart s<strong>om</strong> möjligt underrätta Skolinspektionen<strong>om</strong> han eller hon <strong>av</strong>ser att fortsätta handläggningen <strong>av</strong> ett ärendedär sådan information har lämnats. Skolinspektionen ska i så fallgöra en anteckning <strong>om</strong> detta i sitt tillsynsbeslut.1Prop. 2009/10:165 s. 331.133


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99En <strong>av</strong> BEOs uppgifter enligt 6 kap. skollagen är att föra talan<strong>om</strong> skadestånd för att barn eller en elev s<strong>om</strong> har utsatts för kränkandebehandling. Det är huvudmannen för skolverksamheten s<strong>om</strong>har det skadeståndsrättsliga ansvaret. Förut<strong>om</strong> skadestånd till barneteller eleven för den kränkning s<strong>om</strong> han eller hon har utsatts för ärhuvudmannen också skyldig att betala skadestånd för andra skadors<strong>om</strong> kan ha uppk<strong>om</strong>mit på grund <strong>av</strong> att huvudmannen har åsidosattsina skyldigheter enligt 6 kap. skollagen. Det gäller såväl brister ifråga<strong>om</strong> förebyggande åtgärder, att kr<strong>av</strong>et på plan mot kränkande behandlinginte har uppfyllts, att en kränkning har inträffat, att huvudmannenhar underlåtit att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandlingsamt att brott mot förbudet mot repressalier har skett.6.3.3 Diskrimineringslagens regler <strong>om</strong> kränkande behandlingI diskrimineringslagen (2008:567) samlades civilrättsliga och andraregler mot diskriminering i en gemensam lag. Fördelarna med detvägde, enligt regeringen, tyngre än de olägenheter s<strong>om</strong> kundetänkas uppstå. Framförallt framhölls att en gemensam lag gör regelsystemetmer lättillgängligt och överskådligt. Det blir därigen<strong>om</strong>ett tydligare, enhetligt och effektivare redskap mot diskriminering. 2Diskrimineringslagen innehåller enbart förbud mot diskriminering.S<strong>om</strong> framgått ovan innebar det att det <strong>om</strong>råde s<strong>om</strong> tidigarereglerades i Barn- och elevskyddslagen delades i två delar. Den dels<strong>om</strong> <strong>av</strong>såg diskriminering fördes in i diskrimineringslagen medanbestämmelserna <strong>om</strong> annan kränkande behandling flyttades över tillskollagen efters<strong>om</strong> regeringen gjorde bedömningen att det, i varjefall för närvarande, inte var lämpligt att föra in dessa bestämmelser idiskrimineringslagen. 3In<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet förbjuds i 2 kap. 5 § diskrimineringslagenen utbildningsanordnare s<strong>om</strong> bedriver utbildning eller annanverksamhet enligt bl.a. skollagen att diskriminera ett barn eller en elevs<strong>om</strong> söker till eller deltar i verksamheten. Begreppet diskriminering hardefinieras utförligt i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen. Diskrimineringsförbudetgäller inte bara utbildningsanordnaren (dvs. huvudmannenför verksamheten) utan även anställda och uppdragstagarei verksamheten.2Prop. 2007/08:95 s. 80 ff.3A. prop. s.87 och 467 f.134


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanTill diskrimineringsförbudet är kopplat en skyldighet för utbildningsanordnarenatt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier <strong>av</strong>olika slag.Förut<strong>om</strong> förbudet mot diskriminering åläggs i 3 kap. 14 § diskrimineringslagenutbildningsanordnaren också att bedriva ett målinriktatarbetet för att främja lika rättigheter för barn och elevers<strong>om</strong> söker till eller deltar i verksamheten, o<strong>av</strong>sett kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder ellersexuell läggning.Detta innebär t.ex. att utbildningsanordnaren är skyldig att förebyggaoch förhindra trakasserier (15 §) samt att varje år upprätta enlikabehandlingsplan (16 §).Sanktionssystemet i diskrimineringslagen består <strong>av</strong> två delar. I4 kap. i lagen regleras Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannens (DO) ansvarför tillsyn över att lagen följs. Där föreskrivs i 4 kap. 3 § en skyldighetför t.ex. utbildningsanordnarna att lämna uppgifter till DO. Dens<strong>om</strong> inte rättar sig efter en sådan begäran kan föreläggas vite. Sammasanktion kan bli aktuell för den s<strong>om</strong> inte fullgör kr<strong>av</strong>en på aktivaåtgärder enligt 3 kap. 15–16 §§. Detta framgår <strong>av</strong> 4 kap. 4–5 §§ diskrimineringslagen.Förut<strong>om</strong> vite kan en utbildningsanordnare s<strong>om</strong> bryter mot diskrimineringsförbudeteller s<strong>om</strong> inte uppfyller sin skyldighet att utredaoch vidta åtgärder mot trakasserier åläggas att betala diskrimineringsersättningtill den s<strong>om</strong> utsatts för en kränkning.6.3.4 Begreppen i diskrimineringslagen och skollagenSedan diskrimineringslagen infördes 2009 är det i den lagen s<strong>om</strong>alla former <strong>av</strong> diskriminering regleras. Det gäller också diskrimineringi skolans barn- och elevverksamhet. Det har fått tillföljd att diskrimineringslagens regler och skollagens regler <strong>om</strong> kränkandebehandling är sidoordnade i förhållande till varandra. Flera <strong>av</strong> demyndigheter vars ansvars<strong>om</strong>råden detta berör – Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannensamt Skolinspektionen och BEO – kan därför haansvar för handläggning <strong>av</strong> en och samma händelse beroende på <strong>om</strong>den rör både diskrimineringsfrågor och andra sorters kränkningar.Vi k<strong>om</strong>mer att beröra detta närmare i sina fortsatta överväganden,se nedan.135


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Utbildningsanordnare - huvudmanI diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare föratt ange vem s<strong>om</strong> bär det ansvar s<strong>om</strong> lagen anger. I skollagenanvänds istället begreppet huvudmannen. Det senare begreppet ärinarbetat i skollagen och <strong>av</strong>ser den fysiska eller juridiska persons<strong>om</strong> ansvarar för verksamheten. Med detta följer inte nödvändigtvisatt huvudmannen måste bedriva all verksamhet utan huvudmannensansvar torde gälla på samma sätt för den verksamhet s<strong>om</strong>drivs i egen regi s<strong>om</strong> för verksamhet s<strong>om</strong> kan ha lagts ut på entreprenad.I det <strong>av</strong>seendet kan det finnas en skillnad gentemot diskrimineringslagenefters<strong>om</strong> den definierar utbildningsanordnarens<strong>om</strong> ”den s<strong>om</strong> bedriver verksamhet … ”. Det kan i så fall finnas enviss risk för att en elev s<strong>om</strong> uppfattar sig s<strong>om</strong> diskriminerad isamband med utbildning vänder sig till den s<strong>om</strong> bedriver verksamheten;utbildningsanordnaren. Om det senare visar sig att eleveninte blivit utsatt för diskriminering men väl för kränkande behandlingoch utbildningsanordnaren inte är huvudman för utbildningsverksamhetenuppk<strong>om</strong>mer en risk för otydlighet beträffande ansvaret.SanktionssystemenAv redovisningen ovan framgår att de sanktioner s<strong>om</strong> kan k<strong>om</strong>maifråga med stöd <strong>av</strong> diskrimineringslagen respektive skollagen pånågra punkter skiljer sig åt. Enligt skollagen ska en huvudman s<strong>om</strong>åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen betala skadestånd för denkränkning s<strong>om</strong> detta har inneburit. Skadeståndsskyldigheten gällersåväl brister ifråga <strong>om</strong> förebyggande åtgärder, kr<strong>av</strong>et på plan motkränkande behandling, begångna kränkningar, underlåtelse att utredaoch vidta åtgärder mot kränkande behandling s<strong>om</strong> brott mot förbudetmot repressalier.I diskrimineringslagen finns det två olika former <strong>av</strong> sanktioner. Ide fall brott mot diskrimineringsförbudet eller förbudet mot repressalierhar inträffat eller <strong>om</strong> utbildningsanordnaren inte har fullgjort sinskyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier uppk<strong>om</strong>meren skyldighet att betala diskrimineringsersättning till den s<strong>om</strong> kränkts<strong>av</strong> överträdelsen. När sådan ersättning bestäms ska det ske med beaktande<strong>av</strong> syftet att motverka sådana överträdelser <strong>av</strong> lagen. Det betyderatt diskrimineringsersättningen inte enbart är ett skadestånd till den136


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolans<strong>om</strong> blivit kränkt utan också en skärpt sanktion för att <strong>av</strong>skräcka fråndiskriminering.Även förarbetena till bestämmelsen <strong>om</strong> skadestånd enligt skollagenger, <strong>om</strong> än bara mycket kortfattat, uttryck för det dubblasyftet att dels k<strong>om</strong>pensera den s<strong>om</strong> blivit utsatt för en kränkning,dels <strong>av</strong>hålla från framtida överträdelser. I det <strong>av</strong>seendet är diskrimineringslagensutgångspunkter mer utförliga.Däremot finns annan skillnad mellan de två ersättningarna.Skadestånd enligt skollagen kan även <strong>av</strong>se ersättning för ekon<strong>om</strong>iskskada, s<strong>om</strong> t.ex. utlägg för förstörda kläder eller utrustning ellerkostnader <strong>av</strong> annat slag. Den typen <strong>av</strong> skador kan inte ersättasin<strong>om</strong> ramen för diskrimineringsersättningen.Tidigare fanns en annan skillnad s<strong>om</strong> bestod i att 1985 års skollagsaknade motsvarighet till möjligheten att vid vite förelägga utbildningsanordnarenatt vidta åtgärder eller lämna uppgifter. Denna skillnadhar upphört i och med att den nya skollagen ger möjlighet tillsådana åtgärder.Sammantaget finns det alltså vissa mindre skillnader mellansanktionssystemen i skollagen och diskrimineringslagen. Dessa framstårdock i första hand s<strong>om</strong> terminologiska och tycks inte ha lett tillskilda synsätt rörande grunderna för hur ersättningens storlek skabestämmas vid diskriminering jämfört med andra former <strong>av</strong> kränkandebehandling. Det kan dock finnas skäl att överväga ett förtydligandei detta <strong>av</strong>seende <strong>om</strong> bestämmelserna <strong>om</strong> diskriminering ochandra kränkande åtgärder ska samlas hos en myndighet.TillsynsansvaretDiskrimineringslagen ger DO ansvar för all tillsyn över lagen. Tilldet är kopplat en rätt att under vissa förutsättningar föra talan id<strong>om</strong>stol, att begära uppgifter och utföra inspektioner samt attkräva överläggningar. DO har också, s<strong>om</strong> nämnts, befogenhet attutfärda vitesförelägganden.DOs roll ska jämföras med både Skolinspektionens och BEOsuppgift att svara för tillsyn över den verksamhet s<strong>om</strong> sker med stöd <strong>av</strong>skollagen. In<strong>om</strong> detta verksamhets<strong>om</strong>råde sammanfaller alltså DOsansvars<strong>om</strong>råde med Skolinspektionens och BEO:s. S<strong>om</strong> redovisatsovan är tillsynsansvaret fördelat mellan BEO och Skolinspektionenpå visst sätt samtidigt s<strong>om</strong> det finns en ömsesidig informationsskyldighets<strong>om</strong> kopplar samman deras uppgifter.137


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99I 2010 års skollag har i 26 kap. införts regler <strong>om</strong> tillsyn och kvalitetsgranskning.Det finns numera också en uppgiftsskyldighet för denhuvudman s<strong>om</strong> står under tillsyn. Skolinspektionen har också gettsbefogenhet att meddela föreläggande <strong>om</strong> att uppgiftsskyldighetenska fullgöras. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.Dessa ändringar har inneburit att skollagen och diskrimineringslageni huvudsak tycks överensstämma med varandraoch att det därför i formell mening kan finnas möjlighet till ett förändrattillsynsansvar myndigheterna emellan.AnmälningsskyldighetFör att skyldigheten att utreda uppgifter <strong>om</strong> kränkande behandlingska vara effektiva krävs att huvudmannen får känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> dessa. Iannat fall brister förutsättningarna för att kunna inleda en utredning.När de bestämmelser s<strong>om</strong> fanns i 14 a kap. i 1985 års skollagfördes över till den nya skollagen utökades de med en anmälningsskyldighet(6 kap. 10 § första stycket skollagen). Den innebär attlärare och annan personal har en skyldighet att till rektorn eller förskolechefenanmäla uppgifter <strong>om</strong> att ett barn eller en elev anser sigha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektorn respektive förskolechefenhar i sin tur en anmälningsplikt i förhållande till huvudmannen.I samband med detta infördes i samma bestämmelse också enskyldighet för huvudmannen att skyndsamt utreda <strong>om</strong>ständligheternakring de uppgivna kränkningarna och vidta de åtgärder s<strong>om</strong>kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.Enligt uttalanden i förarbetena till skollagen 4 gäller anmälningsskyldighetenäven ifråga <strong>om</strong> uppgifter <strong>om</strong> att ett barn eller en elevanser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier <strong>av</strong>det slag s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i diskrimineringslagen.I 2 kap. 7 § diskrimineringslagen finns alltså en skyldighet förutbildningsanordnaren – se k<strong>om</strong>mentar ovan angående skillnadengentemot begreppet huvudman – att utreda och vidta åtgärder mottrakasserier. Däremot innehåller diskrimineringslagen ingen anmälningspliktför personalen. Här finns alltså en skillnad gentemotskollagen.4Prop. 2009/10:165 s. 332.138


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolan6.4 Förslag <strong>om</strong> en samlad reglering <strong>av</strong> åtgärder motdiskriminering och andra former <strong>av</strong> kränkandebehandlingDelegationens förslag: Den nuvarande regleringen <strong>av</strong> åtgärderoch förbud mot diskriminering och trakasserier <strong>av</strong> barn ochungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> söker till eller deltar i verksamhet s<strong>om</strong> sker medstöd <strong>av</strong> skollagen (2010:800) ska flyttas från diskrimineringslagentill skollagen.S<strong>om</strong> en följd <strong>av</strong> detta ska Skolinspektionen och Barn- och elev<strong>om</strong>budetta över ansvaret för tillsynen rörande diskriminering ochtrakasserier samt utredningen <strong>av</strong> dessa ärenden.6.4.1 Ansvarsfördelningen i arbetet mot kränkningarDiskrimineringslagen tillk<strong>om</strong> bl.a. för att samla all lagstiftning rörandediskriminering. För skolans <strong>om</strong>råde har det inneburit att det i dagfinns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen - s<strong>om</strong> har s<strong>om</strong>gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,trakasserier och kränkande behandling. Skolinspektionen och BEOhar tillsynen över att bestämmelserna i skollagen följs. Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannenhar tillsynen över att bestämmelsernai diskrimineringslagen följs.Skollagen och diskrimineringslagen innehåller bestämmelser <strong>om</strong>att huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga ochförhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessut<strong>om</strong> angerbåda lagarna att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidtaåtgärder vid känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> att ett barn eller en elev anser sig hablivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Enligt skollagenska huvudmannen se till att en årlig plan mot kränkande behandlingupprättas. På motsvarande sätt stadgar diskrimineringslagen atten likabehandlingsplan ska upprättas varje år.För det enskilda barnet eller eleven har skillnaden i lagstiftningarnasdefinitioner ingen betydelse. Om någon blir kallad”blatte, mongo, fjolla eller hora” är det enligt lagstiftningen attbetrakta s<strong>om</strong> trakasserier och det är i förek<strong>om</strong>mande fall till DOs<strong>om</strong> en anmälan ska göras men <strong>om</strong> däremot en elev blir kalla ”fetto,plugghäst, glasögonorm, eller UFO” så är det att anse s<strong>om</strong> kränkandebehandling och då ska en anmälan ske till BEO/Skol-139


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99inspektionen. Om du s<strong>om</strong> elev blir utfryst är i dag skälet till utfrysningen<strong>av</strong>görande för var en anmälan hamnar.Det är irrelevant för det enskilda barnet <strong>om</strong> ett kränkande beteendeberor på t.ex. kön och härigen<strong>om</strong> definieras s<strong>om</strong> trakasseriereller <strong>om</strong> kränkningen saknar en sådan koppling. Det <strong>av</strong>görande urbarnets perspektiv måste vara <strong>om</strong> det handlar <strong>om</strong> att barnet utsättsför en kränkning.För det enskilda barnet s<strong>om</strong> utsätts för kränkningar måste detviktigaste vara att det finns ett effektivt skydd och att det är tydligttill vilken myndighet en anmälan ska ske.De anmälningar s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer till BEO och Skolinspektioneninnehåller ofta en blandning <strong>av</strong> såväl kränkande behandling s<strong>om</strong>trakasserier. Det leder till att det i varje fall s<strong>om</strong> anmäls måste göras enbedömning <strong>om</strong> kränkningarna är kopplade till en diskrimineringsgrundeller inte. En överläggning måste ske mellan DO och BEO/Skolinspektionenför att bestämma vilken myndighet s<strong>om</strong> ska handläggaanmälan. Det leder också i praktiken till att respektive myndighetibland hanterar såväl kränkande behandling s<strong>om</strong> trakasserier. Föreleven eller barnet innebär den nuvarande lösningen att det äroklart vart en anmälan ska ske. Det är inte ovanligt att en anmälanöverlämnas från BEO eller Skolinspektionen till DO. Det har ävenförek<strong>om</strong>mit att en anmälan s<strong>om</strong> överlämnats från BEO eller Skolinspektionentill DO har lämnats åter till BEO efter ytterligareutredning eller överväganden.Dessa exempel på att de två lagarna överlappar varandra bidrartill att skapa otydlighet beträffande lagstiftningens innehåll. Detförsvårar möjligheterna för skolans personal och huvudmännen atttillämpa regelverken på det sätt s<strong>om</strong> är <strong>av</strong>sikten. Det är ytterst tillnackdel för den enskilda eleven.Det gäller inte minst det förhållandet att samma händelse kank<strong>om</strong>ma att utredas <strong>av</strong> flera myndigheter. Ibland kan det ske parallelltoch i vissa fall kan osäkerhet uppstå <strong>om</strong> vilken myndighet s<strong>om</strong>slutligen ska ansvara för handläggning. I vilket fall s<strong>om</strong> helst bidrardetta ofta till långa handläggningstider och försvårar barnet ellerelevens samt dennes föräldrars möjlighet att få insyn och kännadelaktighet.Det är viktigt att barn och ungd<strong>om</strong>ar får ett starkt och heltäckandeskydd in<strong>om</strong> rimlig tid. Det bör därför inte finnas någonoklarhet in<strong>om</strong> vilket tillsyns<strong>om</strong>råde den enskilde kan hävda sin rättoch till vilken myndighet denne kan vända sig.140


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanLagstiftningen måste vara tydlig när det gäller elevers utsatthet iskolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri fråndiskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En samladlagstiftning s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattar alla former <strong>av</strong> kränkningar skapar tydlighetoch kan bidra till ett heltäckande skydd in<strong>om</strong> rimlig tid. Detunderlättar också för den enskilde att veta vilken myndighet haneller hon ska vända sig till.Den självständiga funktionen BEO:s fysiska placering hos Skolinspektionengör också att det är lättare att samråda och informera<strong>om</strong> iakttagelser s<strong>om</strong> gjorts <strong>av</strong> BEO respektive Skolinspektionenoch s<strong>om</strong> har betydelse för de olika uppdrag s<strong>om</strong> dessa aktörer har.Skolinspektionens <strong>om</strong>fattande inspektion innebär att de kanfånga upp signaler och informera och uppmärksamma BEO närelever är utsatta för olika kränkningar. T.ex. har Skolinspektionenoch BEO i dag ett system s<strong>om</strong> innebär att mycket allvarliga fall <strong>av</strong>kränkningar kan leda till att ärendet hanteras i särskild ordning ochen inspektion <strong>av</strong> en skola sker på 3–4 dagar. Inspektionen utförs <strong>av</strong>erfarna inspektörer tillsammans med jurister från BEO.För barn, elever och föräldrar men också för huvudmän är detnaturligt att vända sig till Skolinspektionen i frågor s<strong>om</strong> rör skolverksamhet.En samlad lagstiftning skulle underlätta för skolans personalatt hitta stöd i frågor s<strong>om</strong> rör trakasserier, kränkande behandlingoch diskriminering. En sammanhållen lagstiftning på detta <strong>om</strong>rådeleder med stor sannolikhet till att kunskapen in<strong>om</strong> detta <strong>om</strong>rådeökar på skolorna.Skolinspektionen är den myndighet s<strong>om</strong> i dag har det huvudsakligaansvaret för att inspektera skolornas verksamhet. Med detnuvarande systemet riskerar frågor s<strong>om</strong> är kopplade till diskrimineringsgrundernaatt falla bort.De <strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> nu har redovisats talar, enligt vår uppfattning,starkt för att åter samla regleringen <strong>av</strong> åtgärder mot diskriminering,trakasserier och andra former <strong>av</strong> kränkningar i en gemensamlag. Detta bör ske gen<strong>om</strong> att diskrimineringslagens bestämmelsertill skydd för barn och elever i den verksamhet s<strong>om</strong> regleras i skollagensammanfogas med skollagens regelverk rörande kränkandebehandling.Nästa fråga är ansvarsfördelningen mellan de myndigheter s<strong>om</strong>berörs. Det är värt att notera att Skolinspektionen och BEO numer<strong>av</strong>erkar vara den myndighet s<strong>om</strong> det är naturligt att vända sig till för deflesta elever och föräldrar s<strong>om</strong> vill anmäla kränkningar och mobbning.Under 2009 fick Skolinspektionen och BEO in 603 anmäl-141


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99ningar, en ökning med 21 procent medan DO under samma tid fickin 21 anmälningar. Det visar att Skolinspektionen och BEO s<strong>om</strong>myndighet har blivit en välkänd aktör hos de s<strong>om</strong> finns i skolansvardag.Vi menar att BEO gen<strong>om</strong> sin närhet till Skolinspektionen ärlämplig att bli den instans s<strong>om</strong> handlägger samtliga dessa ärenden.Detta efters<strong>om</strong> arbetet för att motverka trakasserier, mobbningoch andra kränkningar ytterst handlar <strong>om</strong> värdegrundsarbete.Därför är det viktigt att behandlingen <strong>av</strong> ett ärende kringkränkande behandling också innehåller en översyn <strong>av</strong> hur skolanoch dess personal har hanterat frågan och även hur den berördaskolan kan förbättra detta arbete. Annars är risken stor för att denberörda eleven kan drabbas igen eller att andra elever också utsättsför liknande behandling. Vi menar att Skolinspektionen och BEOs<strong>om</strong> naturligen har en bredare k<strong>om</strong>petens i frågor s<strong>om</strong> rör skolan,har bättre förutsättningar att medverka till en bestående förändring<strong>av</strong> skolans eget arbete.Vi föreslår därför att Skolinspektionen och BEO får ett samlatansvar för arbetet med anmälningar <strong>av</strong> diskriminering och kränkandebehandling i skolan. Vår bedömning är att vårt förslag k<strong>om</strong>mer attstärka det systematiska arbetet i skolan med likabehandling ochkränkande behandling.I dag gen<strong>om</strong>för Skolinspektionen tillsynen <strong>av</strong> planerna för kränkandebehandling medan det är DO s<strong>om</strong> ansvarar för att gen<strong>om</strong>föratillsyn på skolornas likabehandlingsplaner. Vi menar att Skolinspektionenmycket väl kan utöka denna tillsyn till att även<strong>om</strong>fatta likabehandlingsplaner i skolan <strong>av</strong>seende diskrimineringsgrunderna.Dessa båda planer är ofta sammanfogade till en plan iskolornas arbete. Det framstår därför s<strong>om</strong> mindre effektivt attolika myndigheter ska ansvara för tillsynen <strong>av</strong> dessa planer. DO harinte samma specialiserade kunskap <strong>om</strong> skolan s<strong>om</strong> samhällsinstitutionoch riskerar därför att förbise systemfrågor och frågor<strong>om</strong> förändring <strong>av</strong> skolan s<strong>om</strong> har koppling till lärande och jämställdhet.Detta är särskilt allvarligt när det gäller risk för kränkningaroch diskriminering <strong>av</strong> barn s<strong>om</strong> befinner sig i en särskildberoendeställning till vuxenvärlden.Skolinspektionen har god insyn i skolans organisation, vilket ärnödvändigt efters<strong>om</strong> dessa frågor ska åtgärdas på ett organisationsplanoch inte endast på ett individplan. Det ska också utifråndet förebyggande arbetet och en granskning <strong>av</strong> denna vara möjligtatt långsiktigt och organisatoriskt arbeta mot att anmälningar <strong>om</strong>142


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolankränkande behandling förek<strong>om</strong>mer. Tillsynen <strong>av</strong> likabehandlingsplanergörs i dag inte systematiskt på skolor och det kan antas fåkonsekvenser för huruvida skolor och k<strong>om</strong>muner väljer attprioritera arbetet för att förebygga kränkande behandling. Därförkan man också utgå ifrån att sexuell mobbning, s<strong>om</strong> anspelar pådiskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning samt könsöverskridandeidentitet och uttryck därmed inte kan antas behandlas påett erforderligt sätt i dag. Skolinspektionen har upparbetade rutinerför gen<strong>om</strong>förande <strong>av</strong> regelbunden tillsyn och tillsyn <strong>av</strong> planerna isin helhet kan vara en del <strong>av</strong> den.6.4.2 Utformningen <strong>av</strong> en samlad regleringUtgångspunkten för delegationens förslag: En samladreglering rörande diskriminering, trakasserier och andra former<strong>av</strong> kränkningar ska ske med beaktande <strong>av</strong> att det skydd s<strong>om</strong> gesåt barn och elever ska bibehållas eller stärkas.Vi har föreslagit att reglerna rörande diskriminering och trakasserier<strong>av</strong> barn och elever s<strong>om</strong> deltar i eller söker till sådan verksamhet s<strong>om</strong>bedrivs med stöd <strong>av</strong> skollagen ska föras över från diskrimineringslagentill skollagen. För tydlighetens skull ska det framhållas attdetta enbart rör skyddet för barn och elever. I den mån anställdaeller andra vuxna s<strong>om</strong> arbetar i skolan utsätts för diskrimineringeller trakasserier ska detta bedömas enligt diskrimineringslagensregler även i fortsättningen.Utgångspunkten för överföringen <strong>av</strong> diskrimineringsreglerna äratt det skydd s<strong>om</strong> diskrimineringslagen ger åt barn och elever skabibehållas eller stärkas.I den tvådelade reglering s<strong>om</strong> finns i dag <strong>om</strong>fattar diskrimineringslagenåtgärder och förbud mot diskriminering ellertrakasserier i enlighet med de definitioner s<strong>om</strong> lagen ger. Skollagenstillämpnings<strong>om</strong>råde <strong>av</strong>ser ”kränkande behandling”. De tvålagarna får ses s<strong>om</strong> parallella och kan därför vara tillämpliga samtidigtför en och samma händelse. De myndigheter s<strong>om</strong> ansvararför dessa frågor – DO och Skolinspektionen/BEO – har därför iuppdrag att samråda och ta ställning till vilken <strong>av</strong> myndigheternas<strong>om</strong> ska företräda barnet eller eleven <strong>om</strong> det blir aktuellt att framställakr<strong>av</strong> på skadestånd eller diskrimineringsersättning.143


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Detta skapar otydlighet och osäkerhet för den enskilde <strong>om</strong>vilken myndighet s<strong>om</strong> ansvarar för dessa frågor. Det leder i sin turtill förseningar s<strong>om</strong> kan undvikas eller i vart fall minskas med ensamlad reglering. Samtidigt är det <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande betydelse att densamlade regleringen i skollagen ger ett skydd för barn och elevers<strong>om</strong> är minst lika gott s<strong>om</strong> diskrimineringslagen och skollagen varför sig ger idag.Frågan <strong>om</strong> en återgång till en samlad reglering <strong>av</strong> frågor s<strong>om</strong> rördiskriminering, trakasserier och andra kränkningar har väcktsrelativt sent under utredningstiden. Detta har inneburit att den tids<strong>om</strong> vi har haft till vårt förfogande för att sammanställa ett färdigtlagförslag har varit mycket kort. Till det k<strong>om</strong>mer att en sammanslagningför med sig ett antal frågeställningar <strong>av</strong> k<strong>om</strong>plicerad natur.Vissa <strong>av</strong> dessa har övervägts medan andra frågor kan ha förbisetts.Efters<strong>om</strong> frågan är <strong>av</strong> betydelse har vi ändå valt att lägga fram ettlagförslag för att visa på en möjlig samordning <strong>av</strong> lagstiftningen.Begreppen i skollagen och diskrimineringslagenDelegationens förslag: Begreppen ”diskriminering” och ”trakasserier”förs in i skollagen med oförändrad betydelse. S<strong>om</strong> enföljd <strong>av</strong> det utvidgas ändamålet och tillämpnings<strong>om</strong>rådet för skollagen.Det tydliggörs också att bestämmelserna gäller både de barnoch elever s<strong>om</strong> söker till och s<strong>om</strong> deltar i verksamheten. Enannan konsekvens är att begreppet ”kränkande behandling” förtydligastill ”andra former <strong>av</strong> kränkande behandling”.Skollagens begrepp huvudman ska tillämpas även ifråga <strong>om</strong>diskriminering och trakasserier.Diskriminering, trakasserier och andra former <strong>av</strong> kränkandebehandlingBarn- och elevskyddslagens syfte var att motverka diskriminering ochannan kränkande behandling. Diskriminering relaterades till kön,etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuellläggning och funktionshinder. Förut<strong>om</strong> diskriminering innehölllagen förbud mot trakasserier. Med det <strong>av</strong>sågs ett uppträdande s<strong>om</strong>kränker ett barns eller en elevs värdighet på ett sätt s<strong>om</strong> harsamband med någon <strong>av</strong> grunderna för diskriminering. Därutöver144


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolandefinierades även sexuella trakasserier. Avslutningsvis definieradeBarn- och elevskyddslagen annan kränkande behandling s<strong>om</strong> ettuppträdande s<strong>om</strong> på annat sätt kränker ett barns eller en elevsvärdighet. Avsikten med det var att fånga beteenden s<strong>om</strong> utgör trakasseriermen s<strong>om</strong> inte kan kopplas till en diskrimineringsgrund.Vid tillk<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> diskrimineringslagen gjordes för skolans vidk<strong>om</strong>mandeen saklig uppdelning <strong>av</strong> tillämpnings<strong>om</strong>rådet för Barnochelevskyddslagen. Diskriminering och trakasserier k<strong>om</strong> att reglerasi diskrimineringslagen medan ”annan kränkande behandling” fördesöver till skollagen. När vi nu föreslår att all reglering <strong>av</strong> åtgärderoch förbud mot kränkande behandling på nytt ska samlas i skollagenuppk<strong>om</strong>mer frågan <strong>om</strong> begreppens innebörd.En första fråga gäller termen kränkande behandling. En följd <strong>av</strong>ändringen är att skollagen k<strong>om</strong>mer att <strong>om</strong>fatta olika former <strong>av</strong>kränkande behandling. För att lagstiftningen ska vara tydlig framstårdet s<strong>om</strong> lämpligt att alla former <strong>av</strong> beteenden s<strong>om</strong> ska <strong>om</strong>fattas<strong>av</strong> regleringen anges tydligt. Det framstår s<strong>om</strong> mest lämpligt attutgå från diskriminering och att sedan definiera både trakasserieroch andra kränkningar. I Barn- och elevskyddslagen användestermen annan kränkande behandling för de händelser s<strong>om</strong> inte var attbetrakta s<strong>om</strong> trakasserier. Denna term skulle i och för sig återigenkunna användas. Men efters<strong>om</strong> vi har fått uppgifter från företrädareför både Statens skolinspektion och BEO <strong>om</strong> att begreppet i vissutsträckning har missuppfattats finns det skäl att pröva <strong>om</strong> detfinns något bättre alternativ.De problem s<strong>om</strong> har funnits tycks framförallt gälla att det i vissafall varit oklart <strong>om</strong> begreppet ”annan kränkande behandling” varitbeteenden s<strong>om</strong> på något sätt skilt sig från kränkande behandling.Det vill säga att det skulle ha funnits några särskilda kvalifikationskr<strong>av</strong>för att ett kränkande beteende skulle kunna definieras s<strong>om</strong>”annan kränkande behandling”. Vi menar därför att det finnsanledning att nu välja en annan beteckning för att på ett tydligaresätt ange att det är fråga <strong>om</strong> kränkningar <strong>av</strong> samma slag s<strong>om</strong> viddiskriminering och trakasserier utan att kunna knytas till en diskrimineringsgrund.Därför föreslås att tillämpnings<strong>om</strong>rådet förskollagens bestämmelser ska vara diskriminering, trakasserier ochandra former <strong>av</strong> kränkande behandling.I anslutning till det finns det skäl att ta upp relationen mellantrakasserier och andra former <strong>av</strong> kränkande behandling. I 1 kap. 4 §diskrimineringslagen definieras diskriminering på ett ingående sätt.Den definitionen gäller även nu när begreppet överförs till skol-145


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99lagen för den verksamhet s<strong>om</strong> sker med stöd <strong>av</strong> den lagen. I definitioneningår trakasserier. Det gäller både trakasserier s<strong>om</strong> är koppladetill någon <strong>av</strong> diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier. Medden utgångspunkten skulle det kunna hävdas att trakasserier alltidk<strong>om</strong>mer att kunna hänföras till antingen diskriminering eller andraformer <strong>av</strong> kränkande behandling. Vi känner dock en viss osäkerhetbeträffande den slutsatsen. Till det k<strong>om</strong>mer att Skolinspektionenbedriver ett arbete med att öka medvetenheten kring problem medtrakasserier i skolverksamheten. Det gör sammantaget att vi anseratt alla tre begreppen – diskriminering, trakasserier och andra former<strong>av</strong> kränkande behandling – bör k<strong>om</strong>ma till uttryck i skollagen.Avslutningsvis ska nämnas att det i diskrimineringslagenuttryckligen anges att bestämmelserna rörande utbildning gällersåväl de s<strong>om</strong> söker till s<strong>om</strong> de s<strong>om</strong> deltar i verksamheten. Detta börframgå <strong>av</strong> skollagen också.Huvudman – utbildningsanordnareSkollagen använder huvudman s<strong>om</strong> beteckning för den juridiskaeller fysiska person s<strong>om</strong> ansvarar för verksamheten. Det kan då gällaoffentliga huvudmän s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>muner, landsting eller staten. Det kanockså <strong>av</strong>se enskilda huvudmän. Detta framgår <strong>av</strong> 2 kap. 2–5 §§skollagen. I 8 § i samma kapitel anges att det är huvudmannen s<strong>om</strong>ansvarar för att utbildningen gen<strong>om</strong>förs i enlighet med skollagen.Diskrimineringslagen använder en annan terminologi in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet.Istället för huvudman används begreppet utbildningsanordnare.I huvudsak torde innebörden vara densamma s<strong>om</strong> skollagenshuvudmannabegrepp. S<strong>om</strong> vi har pekat på ovan kan det dockuppstå oklarhet kring vem s<strong>om</strong> bär ansvaret i samband med diskrimineringoch andra former <strong>av</strong> kränkningar. För att nämna ettexempel kan det förek<strong>om</strong>ma att skol huvudmannen lägger utundervisning på entreprenad. Det är då en från huvudmannen friståendeutförare s<strong>om</strong> svarar för den undervisningen. Om begreppetutbildningsanordnare behålls innebär det att det är entreprenörens<strong>om</strong> bär ansvaret för de kränkningar s<strong>om</strong> eventuellt förek<strong>om</strong>mer ide delarna <strong>av</strong> verksamheten medan huvudmannen inte har någotansvar alls. Detta är svårt att förena med det kr<strong>av</strong> på förebyggandeåtgärder s<strong>om</strong> ställs i både skollagen och diskrimineringslagen.För att skapa en tydligare ordning med klara ansvarsförhållandenföreslår vi därför att det är huvudmannen s<strong>om</strong> ska bära146


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99tag från förbudet får göras i vissa fall då särbehandling sker ellerhänsyn tas till barns eller elevers ålder.Den överflyttade regleringen innebär att även diskrimineringslagensförbud mot diskriminering och trakasserier skaflyttas över. I den lagen tillåts vissa <strong>av</strong>steg från förbudet mot diskrimineringpå grund <strong>av</strong> ålder. Det är nödvändigt med hänsyn tillde åldersgränser och andra särskilda bestämmelser i skollagen s<strong>om</strong>relaterar till barns och elevers ålder. Detta undantag ska också förasin i skollagen.Förbud mot repressalierDelegationens förslag: Förbudet mot repressalier mot det barneller den elev s<strong>om</strong> påtalat att någon brutit mot skollagensbestämmelser rörande kränkande behandling eller s<strong>om</strong> medverkati en sådan utredning ska <strong>om</strong>formuleras så att det även<strong>av</strong>ser diskriminering och trakasserier.Både skollagen och diskrimineringslagen innehåller förbud motrepressalier mot det barn eller den elev s<strong>om</strong> anmält eller påtalat attnågon har handlat i strid mot bestämmelserna eller s<strong>om</strong> medverkati en sådan utredning. I diskrimineringslagen finns även hänvisningartill skydd för den s<strong>om</strong> <strong>av</strong>visat eller fogat sig i trakasserier.Skollagen ska k<strong>om</strong>pletteras även i detta <strong>av</strong>seende.SkadeståndDelegationens förslag: Skollagens bestämmelse <strong>om</strong> skadeståndska gälla även ifråga <strong>om</strong> ersättning i samband med diskrimineringoch trakasserier. Bestämmelsen ska k<strong>om</strong>pletterasmed en anvisning <strong>om</strong> att när storleken på ersättningen bestämsska det särskilt beaktas att den dels ska vara k<strong>om</strong>pensation förden kränkning s<strong>om</strong> barnet eller eleven har utsatts för, dels skabidra till att motverka överträdelser <strong>av</strong> lagen.I <strong>av</strong>snitt 6.3.4. har vi redovisat och jämfört grunderna för attbestämma skadestånd enligt skollagen med diskrimineringsersättning148


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanenligt diskrimineringslagen. Detta har visat att principerna för detvå ersättningsformerna i hög grad är de samma. Detta har ocksåframhållits i tidigare lagstiftningsärenden.Det finns en skillnad mellan de två ersättningsformerna och detär möjligheten till ersättning för ekon<strong>om</strong>isk skada. Även det harbeskrivits i det nyss nämnda <strong>av</strong>snittet. Vi menar att i de situationerdå ett barn eller en elev har blivit utsatt för diskriminering bördenne även kunna få ersättning för den ekon<strong>om</strong>iska skada s<strong>om</strong> kanha uppk<strong>om</strong>mit i samband med kränkningen. De skäl s<strong>om</strong> anfördesmot detta vid diskrimineringslagens införande bedömer vi inte äraktuella ifråga <strong>om</strong> ersättningsskyldighet s<strong>om</strong> endast <strong>av</strong>ser barn ochelever i skolverksamhet. Det är därför rimligt att möjligheten tillk<strong>om</strong>pensation utökas på detta sätt när det gäller diskriminering <strong>av</strong>barn och elever i samband med skolverksamhet.Vi föreslår därmed att skollagens bestämmelser <strong>om</strong> skadeståndska tillämpas även ifråga <strong>om</strong> diskriminering och trakasserier.I samband med de förändringar s<strong>om</strong> nu övervägs har fråganväckts <strong>om</strong> att bestämmelsen i skollagen <strong>om</strong> skadestånd bör utökasmed en anvisning <strong>om</strong> grunderna för hur skadeståndet ska bestämmas.I 5 kap. 1 § första st. diskrimineringslagen sägs att när ersättningenbestäms ska särskilt syftet med att motverka sådana överträdelser<strong>av</strong> lagen beaktas. Vi pekade i <strong>av</strong>snitt 6.3.4. på att det dubblasyftet att dels k<strong>om</strong>pensera, dels <strong>av</strong>hålla från framtida överträdelserk<strong>om</strong>mer <strong>av</strong>sevärt tydligare till uttryck i diskrimineringslagen än iskollagen. Efters<strong>om</strong> någon sådan skillnad inte är önskvärd kan detfinnas skäl att i lagtexten tydligt framhålla vad s<strong>om</strong> särskilt skabeaktas när skadeståndet bestäms. Vi föreslår därför att detta skaframgå <strong>av</strong> bestämmelsen <strong>om</strong> skadestånd.149


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Skolinspektionens tillsynsansvarDelegationens bedömning: En följd <strong>av</strong> de förändringar s<strong>om</strong> föreslåsär att Skolinspektionens ansvar för tillsyn utökas i viss mån.Detta föranleder inget behov <strong>av</strong> förändringar i 26 kap. 3 § skollagenmen ett förtydligande bör ske i förordningen (2009:1215)med instruktion för Statens skolinspektion.Överföringen <strong>av</strong> reglerna <strong>om</strong> diskriminering och trakasserier tillskollagen medför att ansvaret för tillsyn över dessa frågor flyttasfrån DO till Skolinspektionen. Därmed utökas och tydliggörs myndighetenstillsynsuppdrag.I 26 kap. 3 § 1 p. skollagen anges att Skolinspektionen ska ha tillsynöver skolväsendet. Med detta vida uppdrag är det vår uppfattningatt de förslag s<strong>om</strong> nu lämnas, och s<strong>om</strong> innebär en utökning <strong>av</strong>det <strong>om</strong>råde s<strong>om</strong> Skolinspektionen ska utöva tillsyn över, inteställer kr<strong>av</strong> på ändringar i skollagen.När det däremot gäller regleringen i förordningen (2009:1315)med instruktion för Statens skolinspektion ges myndigheten i dag i4 § i uppgift att uppmärksamma frågor rörande kränkande behandlingi samband med sin tillsyn. Även <strong>om</strong> den utvidgning s<strong>om</strong> nugörs kan rymmas i det uppdrag s<strong>om</strong> ges idag finns det skäl att övervägaett förtydligande för att klargöra Skolinspektionens utökadeansvars<strong>om</strong>råde.PreskriptionDelegationens förslag: I skollagen ska föreskrivas att talan <strong>om</strong>skadestånd ska väckas in<strong>om</strong> två år räknat från att kränkningeninträffade eller att en skyldighet skulle ha fullgjorts. Beträffandebarn och elever under 18 år ska tvåårsfristen räknas från den dagdå han eller hon fyllde 18 år.Skollagen innehåller i dag ingen bestämmelse s<strong>om</strong> anger in<strong>om</strong>vilken tid talan <strong>om</strong> skadestånd senast måste väckas för att tas upptill prövning i d<strong>om</strong>stol. En sådan specialbestämmelse finns i diskrimineringslagen.Den anger en generell regel s<strong>om</strong> innebär atttalan måste väckas in<strong>om</strong> två år räknat från när den påtalade handlingenföretogs eller en viss skyldighet skulle ha fullgjorts. Med150


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanhänsyn till att kränkningar i skolan kan pågå under lång tid och attde drabbar barn och ungd<strong>om</strong>ar finns en särskild preskriptionsregelför barn och elever under 18 år. Den innebär att tidsfristen räknasfrån den dagen då barnet eller eleven fyllde 18 år. Med andra ordmåste talan väckas senast den dagen när personen ifråga fyller 20 år.Följden blir att en sådan talan kan <strong>av</strong>se kränkningar s<strong>om</strong> ligger<strong>av</strong>sevärt längre tillbaka i tiden är två år.När nu bestämmelserna <strong>om</strong> diskriminering och trakasserier försöver till skollagen finns det skäl att också överföra den särskilda preskriptionsregels<strong>om</strong> gäller till skydd för barn och elevers intressen.Vid sådana förhållanden ter det sig naturligt att den ska <strong>om</strong>fattaäven anspråk på skadestånd för andra former <strong>av</strong> kränkande behandlingdiskriminering och trakasserier.6.5 Skolornas arbete för att förebygga kränkandebehandlingI Skolverkets rapport Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors,skolors och vuxenutbildningars tillämpning <strong>av</strong> lagen (2009b)redovisas hur barn- och elevskyddslagen har tillämpats från 2006.Resultatet <strong>av</strong> granskningen är att:• 88 procent <strong>av</strong> förskolorna, 96 procent <strong>av</strong> grundskolorna, 93 procent<strong>av</strong> gymnasieskolorna och 87 procent <strong>av</strong> vuxenutbildningarnahar en likabehandlingsplan. Den vanligaste förklaringen till attman inte har en likabehandlingsplan är att planen är under utarbetande.Skolinspektionens bedömningar visar dock att förek<strong>om</strong>sten<strong>av</strong> en likabehandlingsplan inte är detsamma s<strong>om</strong> att haen plan vars innehåll motsvarar lagens kr<strong>av</strong>.• Framför allt gymnasieskolor – två <strong>av</strong> tre svarar att en eller flera<strong>av</strong> deras elever har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen.Drygt hälften <strong>av</strong> grundskolorna och vuxenutbildningarnasvarar detsamma. Sju procent <strong>av</strong> förskolorna svarar attde involverat barnen i arbetet med planen. Förordningen <strong>om</strong>barns och elevers deltagande i arbetet med att upprätta en likabehandlingsplanhar således inte haft gen<strong>om</strong>slag.• Det är framför allt grund- och gymnasieskolor s<strong>om</strong> svarar att dehar gen<strong>om</strong>fört en kartläggning för att få kunskap <strong>om</strong> den aktuella151


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99situationen <strong>av</strong>seende förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> olika former <strong>av</strong> kränkningari verksamheten.• Ungefär en <strong>av</strong> tre förskolor, grundskolor och gymnasieskolorsamt fyra <strong>av</strong> tio vuxenutbildningar svarar att deras likabehandlingsplaninnehåller planerade åtgärder s<strong>om</strong> är kopplade tillrespektive diskrimineringsgrund, dvs. kön, etnisk tillhörighet,religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.Skolverkets allmänna råd anger att likabehandlingsplanenbör innehålla planerade åtgärder med en tydlig koppling tillvarje diskrimineringsgrund.• Såväl enkät- s<strong>om</strong> intervjusvar visar att förskolor, skolor och vuxenutbildningaranvänder sig <strong>av</strong> strategier s<strong>om</strong> består <strong>av</strong> flera olikadelar för att främja likabehandling och förebygga olika former <strong>av</strong>kränkningar. Resultaten tyder på att förskolor, grundskolor,gymnasieskolor och vuxenutbildningar aktivt och kontinuerligtarbetar med värdegrundsfrågor, med fokus på alla människorslika värde snarare än på en eller flera diskrimineringsgrunder.Barn- och elevskyddslagen upphörde s<strong>om</strong> nämnts 2009, då regleringen<strong>av</strong> <strong>om</strong>rådet infördes dels i diskrimineringslagen, dels i skollagen. Därefterhar inte någon motsvarande kartläggning gen<strong>om</strong>förts.I rapporten från Skolverket finns följande tabell, s<strong>om</strong> anger eleversrespektive lärares uppfattningar gällande skolornas arbete för attmotverka kränkande behandling.Tabell 6.1Andel elever respektive lärare s<strong>om</strong> år 1993-2006 instämmer ipåståendet ”På din skola arbetar man aktivt för att motverkamobbning och annan kränkande behandling”Eleveri årskurs 7-9 &gymnasieskolanLärarei årskurs 1-9 &gymnasieskolan1993 1997 2000 2003 200650 52 59 75 7967 71 79 80 90Det är alltså en betydligt större andel i dag jämfört med tidigare, <strong>av</strong>både elever och lärare s<strong>om</strong> instämmer i påståendet att den egnaskolan arbetar aktivt för att motverka mobbning och annan kränk-152


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanande behandling. Detta är givetvis positivt, men svårtolkat medhänsyn till att antalet anmälningar ökar.Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolors arbete vidtrakasserier och kränkande behandling Skolinspektionen (2010c) gåri linje med tidigare rapporter. Skolor är inte bra på att förebygga,arbeta med och hantera kränkningar. De 30 skolor s<strong>om</strong> Skolinspektionengranskade var visserligen sådana skolor s<strong>om</strong> redan fåttkritik för sitt bristfälliga arbete mot kränkande behandling, såanalysen kan inte sägas vara representativ för Sveriges skolor.Analysen i rapporten ger dock en klar bild <strong>av</strong> att många skolor inte påett organisatoriskt plan arbetar med frågan <strong>om</strong> kränkande behandling.Kränkande behandling verkar fortfarande betraktas s<strong>om</strong> en individfråga,där <strong>individer</strong> inte förstår varandra, inte kan samarbeta ellerinte har korrekt personkemi.Kvalitetsgranskningen visar att:• många elever trivs i skolan• elever trots det kränker varandra• elever upplever sig kränkta <strong>av</strong> personal• vuxennärvaron är låg på elevernas schemafria tid• elever har ibland lågt förtroende för vuxna• skolor klarar inte alltid <strong>av</strong> att få stopp på kränkande behandling• rutiner för kränkande behandling finns men följs inte• det saknas reflektion över förhållningssätt och normer• trakasserier och kränkningar banaliseras på vissa skolor.Kvalitetsgranskningen visar också att kränkande behandling iskolan ofta sker på platser där vuxna vanligen inte vistas.Ny statistik från Skolinspektionen (2010b) visar att mångaskolor har brister i sina planer mot kränkande behandling. I Skolinspektionensregelbundna tillsyn för 2009 granskades 978 grundskoloroch 166 gymnasieskolor i hela landet gällande plan motkränkande behandling. Mer än 90 procent <strong>av</strong> de granskade skolornahade brister i sin årliga plan mot kränkande behandling.153


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Sex- och samlevnadsundervisningenDelegationens förslag:<strong>Regeringen</strong> ger Skolverket i uppdrag att:• förlänga den fortbildning för lärare eller skolledare i sex- ochsamlevnad s<strong>om</strong> bedrivits under 2009 och 2010, i form <strong>av</strong> högskolekurser<strong>om</strong>fattande 7,5 högskolepoäng.• i särskild ordning anordna kortare utbildning för lärare ellerskolledare <strong>om</strong> sex- och samlevnad.<strong>Regeringen</strong> ger Skolinspektionen i uppdrag att:• i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas undervisningi sex- och samlevnad.Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolanär <strong>av</strong> stor betydelse för hur kränkningar s<strong>om</strong> har sin grund i könoch sexualitet får utrymme. Ifall sex- och samlevnadsundervisningenär utformad med stort elevinflytande, diskussionsmöjligheterdär till exempel kränkningar <strong>av</strong> sexualitet och kränkningarkan det få positiva direkta konsekvenser för hur unga människorbehandlar varandra.Innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen bör rimligen haändrat karaktär och stoff under de senaste årtiondena. Förut<strong>om</strong> attämnets kärna fortfarande bör vara fakta kring reproduktion, könssjukd<strong>om</strong>aroch preventivmedel behöver sex- och samlevnad ocksådiskuteras ur ett vidare perspektiv. Den kraftigt ökade sexualiseringen<strong>av</strong> det offentliga rummet, kr<strong>av</strong> på kvinnors och mäns sexuellautstrålning samt pornografi s<strong>om</strong> maktutövning behöver ta platss<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> sex- och samlevnadsundervisningen. Vi menar att skolans<strong>om</strong> representant för vuxensamhället måste markera mot tvångssexualisering<strong>av</strong> unga, bl.a. gen<strong>om</strong> nätpornografins masspridningtill allt yngre målgrupper. Skolans sex- och samlevnadsundervisningbör förmedla en jämställd värdegrund s<strong>om</strong> slår fast att flickor och<strong>pojkar</strong> inte ska behöva ställa upp på sexuella praktiker s<strong>om</strong> kanskada dem. Det är också viktigt att problematisera den heterosexuellanormen. Skolan är en viktig normproducent och den elevs<strong>om</strong> bryter mot heteronormen riskerar att råka ut för allvarliga kränkningar.”Fjollskräck” – att inte vara maskulin s<strong>om</strong> pojke – eller h<strong>om</strong>ofobiär viktiga delar i konstruktionen <strong>av</strong> hegemona maskuliniteter,154


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanoch det är något s<strong>om</strong> särskilt begränsar <strong>pojkar</strong>s möjligheter attöverskrida traditionella könsnormer. <strong>Flickor</strong> s<strong>om</strong> säger ifrån, tarmycket plats och inte accepterar skällsord s<strong>om</strong> exempelvis ”hora”riskerar att bli kallade ”flator” eller ”manshatare”. Det är därför ihögsta grad relevant att ta ett vidare grepp och särskilt fokusera påhur kön samspelar med sexuell läggning samt könsöverskridandeidentitet och uttryck.I och med den nya läroplanen s<strong>om</strong> införs hösten 2011 k<strong>om</strong>mersex- och samlevnad att finnas integrerat i ämnena biologi, religionskunskapoch samhällskunskap samt beröras i form <strong>av</strong> sexualitet ochkroppsideal i ämnena bild, historia, idrott och hälsa (se kapitel 3).Detta bereder skolor och lärare en bättre möjlighet till ett gemensamthelhetsgrepp på sex- och samlevnad utifrån sina respektiveämnen, för att bland annat bidra till det förebyggande arbetet motkränkande behandling.Vår bedömning är också att fler riktade kvalitetsgranskningar <strong>av</strong>skolors arbete med sex- och samlevnadsundervisningen, kan främjadet förebyggande arbetet i skolan och ge möjligheter till fler skoloratt utveckla detta viktiga arbete.Det är viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utgår frånen bred förståelse <strong>av</strong> sexualitet och hur olika förväntningar på<strong>pojkar</strong>s och flickors sexuella uttryck påverkar och inbegriper förek<strong>om</strong>st<strong>av</strong> kränkningar på grund <strong>av</strong> kön, sexuell läggning och könsöverskridandeidentitet och -uttryck.In<strong>om</strong> ramen för Skolverkets jämställdhetsuppdrag har nio lärosätengen<strong>om</strong>fört en kurs s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattat 7,5 högskolepoäng i sexochsamlevnad under höstterminen 2009, vårterminen 2010 och höstterminen2010. Nio lärosäten har således en framskriven ramkursplan,litteraturlista osv. Informationen finns på Skolverkets webbplats,www.skolverket.se/jamstalldhet.Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att förlängaden fortbildning för lärare eller skolledare i sex- och samlevnads<strong>om</strong> bedrivits under 2009 och 2010, i form <strong>av</strong> högskolekurser<strong>om</strong>fattande 7,5 högskolepoäng. Vi föreslår också att regeringen gerSkolverket i uppdrag att i särskild ordning anordna kortare utbildningför lärare eller skolledare <strong>om</strong> sex- och samlevnad. Vi föreslårvidare att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att i samrådmed Skolverket granska kvaliteten i skolornas undervisning i sexochsamlevnad.155


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:996.6 Könsuppdelad statistikDelegationens förslag: <strong>Regeringen</strong> ger skolverket i uppdrag att:• utforma den återk<strong>om</strong>mande attitydundersökningen i skolanpå ett sådant sätt att alla resultaten kan redovisas uppdelat påkön.Den statistik s<strong>om</strong> Skolverket tar fram <strong>om</strong> elevers attityder tillskolan, redovisas inte alltid könsuppdelat. Detta är en brist, inteminst gällande de <strong>av</strong>snitt s<strong>om</strong> berör mobbning, kränkningar ochtrakasserier. Vi föreslår därför att regeringen ger Skolverket i uppdragatt utforma den återk<strong>om</strong>mande attitydundersökningen i skolanpå ett sådant sätt att alla resultaten kan redovisas uppdelat på kön.6.7 Arbetsmiljöverkets arbete i skolanAlla skolor ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet medArbetsmiljölagen (1977:1160). Rektor ansvarar för det systematiskaarbetsmiljöarbetet och ska tillsätta en arbetsmiljök<strong>om</strong>mitté för arbetsplatseni fråga, s<strong>om</strong> stöd för det arbetet. Även <strong>om</strong> det är rektorn s<strong>om</strong>har ansvaret för arbetsmiljön, så är det viktigt att både personal ochelever på skolan deltar i arbetsmiljöarbetet. Deras uppgifter ärexempelvis att rapportera risker, att ge förslag på åtgärder och synpunkterpå resultat <strong>av</strong> gen<strong>om</strong>förda åtgärder. Det innebär att elevinflytandethar en central del gällande arbetsmiljön i skolan.Det är också viktigt att eleverna deltar när skolan tar framarbetsmiljöpolicy och rutiner för arbetsmiljöarbetet. Varje skola börta fram rutiner för hur samarbetet mellan elever och personal ska gåtill gällande arbetsmiljö.Skolan ska i enlighet med Arbetsmiljölagen:• Regelbundet undersöka och bedöma verksamhetens risker ur hälsosynpunkt.• Dokumentera resultatet <strong>av</strong> undersökningarna och bedömningarna.• Ha rutiner för hur tillbud, olycksfall och eventuella klag<strong>om</strong>ålhanteras och åtgärdas.• Åtgärda funna risker. De åtgärder s<strong>om</strong> inte åtgärdas genast skaskrivas ner i en handlingsplan. (Arbetsmiljöverkets webbplats)156


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanI arbetsmiljölagens andra kapitel regleras arbetsmiljöns beskaffenhet.Där sägs bland annat följande:1 § Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetetsnatur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. ---Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningari fysiskt och psykiskt <strong>av</strong>seende.Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen <strong>av</strong> sinegen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete s<strong>om</strong> rörhans eget arbete.Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagareninte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar s<strong>om</strong> kanmedföra ohälsa eller olycksfall.---Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.---Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter tillpersonlig och yrkesmässig utveckling liks<strong>om</strong> till självbestämmandeoch yrkesmässigt ansvar. Lag (2003:365).2 § Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i ensund och säker miljö.Arbetsmiljölagen ställer alltså kr<strong>av</strong> på arbetsmiljön i skolan, ävennär det gäller att förebygga kränkande behandling.6.8 Grova kränkningar och våldtäkter – enillustrationGrova kränkningar och sexuella övergrepp kan bara delvis skildrasmed utredningsprosa. I syfte att ge en litterär skildring har journalistenoch författaren Katarina Wennstam skrivit en text <strong>om</strong> kränkandebehandling mot bakgrund <strong>av</strong> kön och sexualitet i skolan. TextenKränkt, utstött och ensam belyser kränkningar och dess mekanismerpå ett personligt sätt. En del <strong>av</strong> exemplen i texten handlar <strong>om</strong> våldtäkters<strong>om</strong> faller under allmänt åtal och utreds in<strong>om</strong> rättsväsendetoch socialtjänsten, inte <strong>av</strong> DO eller BEO. Anmälningar <strong>av</strong> sådan artkan dock k<strong>om</strong>ma myndigheterna tillhanda. Katarina Wennstam harskrivit både facklitteratur och skönlitteratur <strong>om</strong> kvinnors roll s<strong>om</strong>brottsoffer och <strong>om</strong> förhållningssätt till kvinnors sexualitet. Katarina157


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Wennstam står själv för innehållet i texten och för tolkningarna <strong>av</strong>de olika gärningarna och situationerna i texten. Katarina Wennstamstext återges nedan. Den ursprungliga texten är förkortad.Kränkt, utstött och ensamBilderna från den där enda fyllan, den där enda festen, förstör flickanshela skolgång. Hon får svårt att koncentrera sig på lektionerna, honförlorar vänner hon har haft sedan dagis och hon går ofta gråtandehem, ensam.Maktlösheten tycker hon är värst. Att vad hon är gör, så finns bildernakvar. Att vad hon än säger, så är det ingen s<strong>om</strong> tror henne. 5Internet spelar förstås en viktig roll här, framför allt när det gällerden spridning s<strong>om</strong> uppgifter och rykten kan få <strong>om</strong> dessa återges påforum eller sajter, men också för att det är så mycket lättare för ryktesspridarnaatt vara anonyma.Det finns dock en fara i att skylla utvecklingen på internet, iställetför att se att den allt tuffare miljön på och kring skolan snarare handlar<strong>om</strong> framflyttade gränser och brist på motbilder från vuxenvärlden.Det värsta var att ingen trodde på migMånga våldtäktsoffer skuldbeläggs för det brott de har utsatts för. Deblir ifrågasatta, både för hur de har betett sig – utifrån en föreställningatt flickor och kvinnor ”provocerar” fram sexuella övergrepp gen<strong>om</strong>att bete sig ”utmanande” – men också för att de antas tala osanning.De blir misstänkliggjorda och anklagade för att hitta på, överdriva, viljahämnas eller vara ute efter pengar.Många våldtäktsoffer talar <strong>om</strong> ifrågasättandet efteråt s<strong>om</strong> lika traumatiskts<strong>om</strong> övergreppet i sig. Våldtäkten har också ett tydligt slut, medanskvaller kan fortleva ut<strong>om</strong> kontroll och falla tillbaka på den drabbadeockså många år senare.Hos offret skapas en känsla <strong>av</strong> att man har fått en ”stämpel” i sinpanna s<strong>om</strong> aldrig går att få bort. Bristen på kontroll över rykten ochorättvisan i att vara <strong>om</strong>talad och utesluten gör också att många våldtäktsofferhar svårt att gå vidare i livet och att kunna bearbeta självaövergreppet. 6Liknande vittnesmål k<strong>om</strong>mer från mobbade barn. När de väl vågarsträcka ut handen och be vuxenvärlden <strong>om</strong> hjälp för att få stopp på förföljelse,uteslutning och misshandel, så blir de ofta ifrågasatta och skuldbelagda.De antas ha en egen skuld i den mobbing de utsätts för, de anklagasför att vara överkänsliga eller provocerande, de blir tillsagda att ändrasitt eget beteende för att få stopp på trakasserierna.5Ivj. Källskyddad. 2006. K. Wennstam.6Ivj. Josefin Grände, Team för våldtagna kvinnor, Alla kvinnors hus. 2005. K. Wennstam.158


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolanEnligt de flera hundra anmälningar s<strong>om</strong> varje år k<strong>om</strong>mer in till BEO(Barn- och elev<strong>om</strong>budet) så upplever mobbade barn just ifrågasättandetfrån skol- och vuxenvärlden s<strong>om</strong> ett lika stort, ibland till och medstörre, svek s<strong>om</strong> att bli slagna och utfrysta. 7Tjejer ska passa sig och killar kan inte behärska sigSverige har världens äldsta sexualundervisning, den bär på en tradition<strong>av</strong> femtio års seriös upplysning och nervösa skratt inför äggstocksritningaroch kond<strong>om</strong>er. Trots detta finns det mycket s<strong>om</strong> tyder på attden svenska sexualundervisningen är allt annat än modern och tidsenlig.Skolverket, RFSU och andra intresseorganisationer har fleragånger påpekat att fokus fortfarande i dag på 2000-talet ligger på fortplantningsläraoch ibland ren skrämselpropaganda.Många skolor saknar tydliga riktlinjer för hur sexualundervisningenska bedrivas och framgången i lektionerna beror ofta på <strong>om</strong> det finnseldsjälar på skolan eller inte. Trots att läroplanen uttryckligen talar <strong>om</strong>att sexualundervisningen ska vara ämnesövergripande, bedrivs undervisningenframför allt in<strong>om</strong> ämnet biologi i årskurs 8. 8De flesta ungd<strong>om</strong>ar idag vet hur ett barn blir till. De önskar iställetatt få prata mer <strong>om</strong> känslor och <strong>om</strong> relationer. 9 De behöver vägledningoch tid för reflektion i ett samhälle s<strong>om</strong> på många sätt gen<strong>om</strong>syras <strong>av</strong>anspelningar på sex. De behöver förstås också en sexualundervisning s<strong>om</strong>är jämställd och inte gör skillnad på <strong>pojkar</strong>s och flickors sexualitet elleregenvärde. 10Vidare tror jag att det är viktigt att hitta en balans mellan att verkligenprata <strong>om</strong> övergrepp, ryktesspridning, sexuella trakasserier och<strong>om</strong> de konsekvenser s<strong>om</strong> följer <strong>av</strong> detta, utan att för den skull k<strong>om</strong>mamed pekpinnar och moralkakor.Ofta pratar vuxenvärlden <strong>om</strong> att tjejer behöver lära sig att säga nej –men ska vi inte framför allt lära dem att säga ja till sin egen lust? Ochska inte killar få lära sig att säga nej?På en skola s<strong>om</strong> anordnade en temadag <strong>om</strong> sex och kärlek deladeseleverna upp utifrån kön. Pojkarna fick under dagen lyssna till en föreläsning<strong>av</strong> en känd sexualupplysare. <strong>Flickor</strong>na i sin tur fick tillbringadagen i gympasalen och lära sig självförsvar. Det var aldrig aktuellt att<strong>pojkar</strong> och flickor skulle få byta plats. 11En dag s<strong>om</strong> säkert började med en god tanke, blev istället ett sätt attcementera ett budskap s<strong>om</strong> alltför ofta k<strong>om</strong>mer från vuxen- och skolvärldentill unga. Att tjejer ska vara rädda för att bli våldtagna (eller föratt bli gr<strong>av</strong>ida, få könssjukd<strong>om</strong>ar eller få dåligt rykte). De ska se till attpassa sig och veta hur de ska kunna skydda sig.7Ivj. Barn- och elev<strong>om</strong>budet Lars Arrhenius. 2010. K. Wennstam.8Skolverket, Nationell kvalitetsgranskning, 1999.9Inventering <strong>av</strong> sex- och samlevnadsundervisning, VT 2008, Karlstads k<strong>om</strong>mun.10Inventering <strong>av</strong> sex- och samlevnadsundervisning, VT 2008, Karlstads k<strong>om</strong>mun.11Ivj. Källskyddad. 2004. K. Wennstam.159


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99Killarna däremot förväntas ha en så stark sexualitet att de förstås skafå prata <strong>av</strong> sig <strong>om</strong> utlösningar och porrkonsumtion.Det är svårt att låta bli att undra vad s<strong>om</strong> skulle ha hänt <strong>om</strong> tjejernahade fått ägna en hel dag åt att prata <strong>om</strong> lust, <strong>om</strong> sexualitet och <strong>om</strong>självkänsla, och <strong>om</strong> killarna hade fått prata <strong>om</strong> att respektera ett nej,att veta var gränsen för frivillighet går, vad är tjatsex och hur ska jagbete mig <strong>om</strong> jag märker att någon k<strong>om</strong>pis beter sig dåligt mot en fulltjej?På en annan skola anmälde flera flickor att de blev tafsade på, attkillarna drog in dem på toaletterna och nöp dem i brösten. Rektorn reageradedirekt – gen<strong>om</strong> att samla ihop samtliga kvinnliga elever i aulan.Samtalet mellan rektorn och flickorna handlade <strong>om</strong> kläder, <strong>om</strong> attdet kanske inte var så konstigt att killarna tafsade efters<strong>om</strong> vårmodetvar så <strong>av</strong>klätt, <strong>av</strong>ancerat och till och med influerat <strong>av</strong> porrindustrin.Det var svårt för killarna att veta var gränsen gick, menade den kvinnligarektorn, s<strong>om</strong> aldrig polisanmälde trakasserierna. Inte heller samlades<strong>pojkar</strong>na på skolan ihop och fick höra att klädsel eller beteende aldrigkan ursäkta sexuella trakasserier. 12En flicka i mellanstadiet mobbas <strong>av</strong> sina klasskamrater. Dels handlartrakasserierna <strong>om</strong> elaka ord och uteslutning. Men framför allt så ger sigmobbarna på hennes mamma. En lärare får ett mail med grovt sexuelltinnehåll s<strong>om</strong> verkar k<strong>om</strong>ma från flickans mamma, men vid kontroll visardet sig att en pojke i klassen har skickat mailet. På internetsajter därskoleleverna rör sig virtuellt publiceras texter s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> att flickansmamma är prostituerad och en nidsång <strong>om</strong> mamman sjungs <strong>av</strong> elever,bland annat med texten: ”Din morsa horar runt på stan, du k<strong>om</strong>mer blilikadan”.Samtidigt mobbas flickan på skolan. Elever viskar hora när hon gårförbi dem i korridoren, de gömmer hennes skor och hetsar mot hennenär hon gömmer sig på toaletten.Trots att flickans mamma gör en polisanmälan, kontaktar föräldrartill de mobbande eleverna och har upprepade kontakter med skolan såblir situationen inte bättre. Flickan har ständigt ont i magen och kräksnär hon ska gå till skolan. Till slut tvingas hon byta skola.Barn- och elev<strong>om</strong>budet (BEO) utreder fallet och kräver k<strong>om</strong>munenpå skadestånd för flickans räkning. 13Ingen pratar <strong>om</strong> konsekvensernaEffekterna <strong>av</strong> ryktesspridning är sällan något s<strong>om</strong> drabbar den s<strong>om</strong> ärkällan till informationen. Få tänker på vad deras elaka ord och gliringarställer till med.Framför allt det skitsnack s<strong>om</strong> sker anonymt på internet – påbetryggande <strong>av</strong>stånd från den eller de s<strong>om</strong> man skriver illa <strong>om</strong> – ärannorlunda mot att till exempel ropa något elakt efter en person i skol-12Ivj. Källskyddad. 2007. K. Wennstam.13Du är så jävla ful – en bok <strong>om</strong> barns utsatthet i skolan. Barn- och elev<strong>om</strong>budet (BEO),Skolinspektionen. 2009.160


SOU 2010:99Kränkande behandling i skolankorridoren. Då är det svårare att värja sig <strong>om</strong> man ser att den drabbadeblir ledsen eller arg.Att skriva elakheter och återge rykten på internet på olika forumkan oftast ske anonymt, och det kan vara svårt att spåra vem s<strong>om</strong> harskrivit vad. Bara för att man kan hitta en ip-adress kopplad till en k<strong>om</strong>mentarså är det ju inte givet att man vet vem s<strong>om</strong> har suttit vid datorn.Att man i princip utan risk för påföljder, rättsliga eller moraliska,kan skriva vad s<strong>om</strong> helst <strong>om</strong> andra människor på nätet är ett verkligtproblem, s<strong>om</strong> inte bara kan skyllas på internet. Det handlar snarare <strong>om</strong>prioriteringar – nätmobbing <strong>av</strong>färdas ofta <strong>av</strong> både vuxenvärld och rättsvårdandemyndigheter s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> vardagen för unga.En annan del <strong>av</strong> konsekvensanalysen s<strong>om</strong> saknas är att fråga sig vadskitsnack, könsrelaterad mobbing och ryktesspridning gör med dens<strong>om</strong> drabbas. De allra flesta s<strong>om</strong> i hastigt mod skriver ner några förflugnaord på ett internetforum tänker nog inte på hur den s<strong>om</strong> drabbaskänner inför vad s<strong>om</strong> skrivs. Hur mår hon eller han? Blir hon ledsen?Rädd? Arg? Påverkar det skolgången? Sömnen? Känslan <strong>av</strong> trygghet?Svaret är enligt min mening självfallet ja, och det svåra är att få bådeskola, och förstås föräldrar, att ta sitt ansvar och ställa sig dessa frågoroch påminna <strong>om</strong> att det alltid finns någon, en människa <strong>av</strong> kött ochblod, s<strong>om</strong> drabbas <strong>av</strong> näthat och påhopp. Men just gen<strong>om</strong> att synliggörade många nyanser <strong>av</strong> utsatthet och förföljelse s<strong>om</strong> kan följa på ettsexuellt övergrepp så minskar förstås risken att de drabbade glömsbort eller skuffas undan.Skolan kan inte heller <strong>av</strong>säga sig ansvaret för mobbing mot elever<strong>om</strong> det sker på internet. Samma lagar gäller för internet s<strong>om</strong> i verkligalivet. Skolan har skyldighet att agera <strong>om</strong> elever utsätts, eller utsätterandra, för kränkningar, hot och ryktesspridning. 14Olaga hot eller förtal kan och ska polisanmälas o<strong>av</strong>sett <strong>om</strong> det harframförts IRL (In Real Life) eller på internet.Vännernas svekEn <strong>av</strong> människans djupaste drifter är viljan att vara en del <strong>av</strong> ett sammanhang,att höra till, att slippa hamna utanför. Detta speglar bådeden kränkning s<strong>om</strong> mobbade barn utsätts för, men ger kanske ocksåen del <strong>av</strong> förklaringen till att den tysta massan runt <strong>om</strong>kring kan bli såstor. Det krävs mycket <strong>av</strong> en pojke eller flicka att riskera sitt eget sammanhangoch tillhörighet, för att stå upp för någon annan s<strong>om</strong> ärutsatt. Alla har inte det modet.En annan viktig aspekt kring ryktesspridning är den stora skillnadeni hur (vi alla) ser på vad killar respektive tjejer får lova att göra på densexuella arenan. <strong>Flickor</strong>s planhalva är fortfarande på 2000-talet betydligtsnävare. En tjej s<strong>om</strong> blir <strong>av</strong> med sin oskuld ”tidigt”, s<strong>om</strong> blir ihopmed ”många” killar eller s<strong>om</strong> ”ofta” är full och flirtig på fester börjardet snabbt gå rykten kring. Epiteten för ”den sortens flickor” är många:hora, slyna, slampa, madrass, vandringspokal, bitch, fnask, luder…14Barn- och elev<strong>om</strong>budet Lars Arrhenius, ivj 2010. K. Wennstam.161


Kränkande behandling i skolan SOU 2010:99En pojke däremot s<strong>om</strong> gör samma sak drabbas inte <strong>av</strong> rykten påsamma sätt. Om det ens börjar pratas <strong>om</strong> hon<strong>om</strong> så är det i termermed betydligt mer positiv klang, s<strong>om</strong> player, hingst eller brudmagnet.En kille blir inte heller utstött eller har svårt att få nya vänner, ellerflickvänner, utifrån att han ”ligger runt” eller strular mycket. Snararetvärt<strong>om</strong>. Också här finns mycket för skolan att göra och ämnet är ettgivet underlag för diskussion och analys. Vad beror det på att det är såolika villkor för killar och tjejer? Måste det vara så? Och vad får det förkonsekvenser – både för killar och tjejer?Små steg framåtSamtidigt ska man inte glömma att mycket sker. På många skolordiskuteras mobbing, sexuella trakasserier och våldtäkt och ämnet livskunskaphar tillfört mycket. Instiftandet <strong>av</strong> Barn- och elev<strong>om</strong>budet (2006)har visat att bristen på agerande från skolans huvudmän kan få storaekon<strong>om</strong>iska konsekvenser i form <strong>av</strong> skadestånd. Och <strong>om</strong> man ser påfrågan i perspektivet <strong>av</strong> flera decennier finns idag förstås en helt annanöppenhet och insikt.Samtidigt verkar mycket <strong>av</strong> insatserna mot sexuell mobbing bärakaraktären <strong>av</strong> panikinsatser i efterhand, när väl något har skett. Att upprättaen krisplan för trakasserier först efter att en elev utsatts för ettövergrepp är att börja i fel ända.Ytterligare ett stort problem är ifrågasättandet. Att inte ta en elevsutsatthet på allvar, eller att skuldbelägga hennes eller hans beteende, ärinte bara kontraproduktivt utan helt i strid med skollagens riktlinjer<strong>om</strong> att agera utifrån den kränktas upplevelse.I framtiden kan man bara hoppas på en på alla vis mer jämställd ochmindre könsstereotyp grundsyn på dessa frågor i skolan. Förebyggandearbete är förstås att föredra framför att försöka ta tag i problemennär det i viss mån redan är för sent.Katarina Wennstam162


7 Jämställdhetsperspektiv påpsykosocial hälsa och lärandeDelegationen förslag: <strong>Regeringen</strong> uppdrar åt Skolverket att isamråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ta fram ettallmänt råd <strong>om</strong> hur lärare, skolledare och övrig personal i samverkanmed elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickoroch <strong>pojkar</strong> med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.En viktig utgångspunkt för vårt arbete är insikten att lärande ochpsykisk hälsa går hand i hand. En god kvalitet i undervisningen ochen bra skolmiljö är viktig för hur flickor och <strong>pojkar</strong> mår, utvecklasoch presterar i skolan. Elevernas lärande och utveckling formasbåde <strong>av</strong> det s<strong>om</strong> sker både i klassrummet och på skolgården eller påandra platser i skolan där elever vistas under ”fri tid”.Barns och ungd<strong>om</strong>ars psykiska hälsa kan definieras s<strong>om</strong> förmåganatt uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande och sätt attfungera psykologiskt (WHO 2003, 2005). Det finns skillnader pågruppnivå mellan flickor och <strong>pojkar</strong> i skolan gällande sympt<strong>om</strong>enpå psykisk ohälsa. Det finns därför aspekter på frågor <strong>om</strong> psykiskhälsa i skolan s<strong>om</strong> har med jämställdhet att göra.7.1 Forskningsresultat rörande skolrelaterad psykiskhälsa för flickor och <strong>pojkar</strong>På vårt uppdrag har docent Mara Westling Allodi gen<strong>om</strong>fört enlitteraturöversikt <strong>av</strong> forskning s<strong>om</strong> behandlar relationer mellan psykiskhälsa och skola med särskilt fokus på könsskillnader. Resultatet <strong>av</strong>arbetet redovisas i rapporten Pojkars och flickors psykiska hälsa iskolan: en kunskapsöversikt (SOU 2010:79).163


Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande SOU 2010:99I rapporten refereras ett antal slutsatser <strong>om</strong> sambanden mellanskola och psykosocial hälsa in<strong>om</strong> ramen för ett projekt med systematiskalitteraturöversikter <strong>av</strong> relevant svensk och internationellforskning. Projektet har gen<strong>om</strong>förts på uppdrag <strong>av</strong> Kungliga Vetenskapsakademin(KVA) mellan 2008 och 2010 (Gustafsson et al. refereradi SOU 2010:79). En grundläggande distinktion har gjorts mellaninternaliserande och externaliserande beteendeproblem. Med internaliserandeproblem <strong>av</strong>ses problem s<strong>om</strong> oro och depression. Denegativa känslorna är riktade mot individen själv och inte motandra. Med externaliserande problem <strong>av</strong>ses främst beteendestörning,aggressivitet, regelbrytande och anti-socialt beteende, s<strong>om</strong> ofta riktasmot andra. Slutsatserna från projektet återges nedan.• Omfattningen <strong>av</strong> forskning s<strong>om</strong> undersöker relationerna mellanolika aspekter <strong>av</strong> skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhetgäller detta forskning s<strong>om</strong> undersöker organisationsfaktoreroch undervisningsfaktorer, aktiviteter, läroplaners utformning,resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former <strong>av</strong> betyg ochbedömning.• Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheterorsakar internaliserande och externaliserande psykiskaproblem.• Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabilaöver tid.• Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när elevernabörjar på gymnasiet och får tillgång till nya <strong>om</strong>råden <strong>av</strong> aktiviteter,roller och valmöjligheter.• Att gen<strong>om</strong>föra stora ansträngningar utan att detta leder tillresultat är relaterat till utvecklingen <strong>av</strong> depression.• Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakarinternaliserande sympt<strong>om</strong> för flickor under tonåren.• Det finns samband mellan olika typer <strong>av</strong> psykiska problem ochde är också relaterade till ett brett spektrum <strong>av</strong> s<strong>om</strong>atiska ochpsykos<strong>om</strong>atiska sympt<strong>om</strong>.• Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativaeffekter på skolprestationer gen<strong>om</strong> mekanismer s<strong>om</strong> är delvisålders- och genusspecifika.164


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande• K<strong>om</strong>petenser och prestationer i skolan är relaterade till psykiskhälsa.• Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning.• En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, menandra faktorer s<strong>om</strong> är relaterade till självuppfattning (motivationoch upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat.• Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processers<strong>om</strong> kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationermed kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen <strong>av</strong>psykiska problem.• Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, medeffekter s<strong>om</strong> varierar beroende på gruppsammansättning och typ<strong>av</strong> skola.Westling Allodis kunskapsöversikt utgör en fördjupning <strong>av</strong> ovannämnda arbete på uppdrag <strong>av</strong> KVA. I denna översikt har könsskillnaderi psykisk hälsa identifierats in<strong>om</strong> en rad <strong>om</strong>råden i förbindelsemed skolan. Fen<strong>om</strong>en s<strong>om</strong> har ett starkt stöd i forskningslitteraturensammanfattas i rapporten enligt följande:• Pojkar har s<strong>om</strong> grupp mer externaliserande sympt<strong>om</strong> än flickor,redan från tidig ålder.• <strong>Flickor</strong> har med början från de tidiga tonåren generellt merinternaliserande sympt<strong>om</strong> än <strong>pojkar</strong>.• Pojkar s<strong>om</strong> grupp råkar ut för mer problem i skolan, uppvisarlägre k<strong>om</strong>petens i flera olika <strong>om</strong>råden vid skolstart, får lägreskolbetyg, upplever mer skolsvårigheter: t.ex. problem meduppmärksamhet och koncentration, lässvårigheter.• <strong>Flickor</strong> har lägre självuppfattning än <strong>pojkar</strong> med början i tonåren.• Skolsvårigheter (s<strong>om</strong> lässvårigheter, placering i specialundervisningsgrupperatt misslyckas i kurser) påverkar självuppfattningoch kan påverka den psykiska hälsan med delvis olika typer <strong>av</strong>reaktioner och sympt<strong>om</strong> för <strong>pojkar</strong> och flickor.• Goda skolresultat skyddar mot uppk<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> internaliserandeoch externaliserande sympt<strong>om</strong>.• Barn med psykiska problem riskerar att få sämre resultat iskolan, och att inte fullfölja sina studier. Dessa effekter medieras <strong>av</strong>165


Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande SOU 2010:99skolfaktorer (konflikter med lärare och kamrater, skolfrånvaro,problem med läxor, m.m.) Olika aspekter <strong>av</strong> dessa relationeroch <strong>om</strong>ständigheter kan vara särskilt betydelsefulla för <strong>pojkar</strong>och flickor.• Goda relationer med lärare skyddar mot negativa utfall, tillexempel mot depressiva sympt<strong>om</strong> s<strong>om</strong> kan uppstå s<strong>om</strong> en konsekvens<strong>av</strong> skolsvårigheter och skolstress: i början <strong>av</strong> skolanverkar för flickor en relation karakteriserad <strong>av</strong> närhet särskiltgynnsam och för <strong>pojkar</strong> en relation utan konflikter.• Barn med externaliserande beteende riskerar att utveckla konfliktfylldarelationer med sina lärare, och dessa relationer kan isin tur påverka deras skolresultat. Dessa barn, s<strong>om</strong> oftast är <strong>pojkar</strong>,riskerar därmed att bli underpresterande på grund <strong>av</strong> dessa konflikter.• Förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> internaliserande och externaliserande sympt<strong>om</strong>och positiva aspekter <strong>av</strong> psykisk hälsa (självuppfattning, välbefinnande,självkontroll) för <strong>pojkar</strong> och flickor påverkas <strong>av</strong>psykologiska och sociala utvecklingsfaser och livssituationer. Detinnebär att det är nödvändigt att ta hänsyn till dessa utvecklingsfaser,för att förstå specifika situationer. Det är därmed intelämpligt att bortse från dessa utvecklingsmässiga skiftningar ochtala <strong>om</strong> det s<strong>om</strong> kan vara generellt typiskt för <strong>pojkar</strong> och flickor,utan att ta hänsyn till ålder och sammanhang. Lägre nivåer <strong>av</strong>självuppfattning hos elever i tonåren kan till exempel relaterastill processer och förändringar s<strong>om</strong> äger rum i adolescensen ochtill de <strong>om</strong>givningssituationer s<strong>om</strong> ungd<strong>om</strong>arna möter underdenna tid i skolan.Filosofie doktor Jennie C. Ahrén har på vårt uppdrag sammanställtaktuell forskning <strong>om</strong> sambandet mellan skolan och flickors och<strong>pojkar</strong>s psykosociala hälsa, med utgångspunkt i publikationer frånCHESS (SOU 2010:80).I SOU 2010:80 refereras Folkhälsorapporten (Hjern, 2009; Lager etal., 2009). Rapporten från år 2009 är den sjunde nationella sammanställningen<strong>av</strong> hälsan i olika grupper i Sverige. Självrapporteradebesvär s<strong>om</strong> ängslan, oro eller ångest har blivit vanligare, och denpsykiska ohälsan återspeglas även i ökad sjukhusvård för ångest,självmordsförsök och depression. Antalet kvinnor och män i åldrarna20–24 år s<strong>om</strong> vårdades på sjukhus för depression dubblerades mel-166


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärandelan år 1997 och 2007, medan åldersgruppen 16–19 visar på en fyragånger högre frekvens. Skillnaden i psykisk ohälsa är inte lika påtagligunder barnd<strong>om</strong>en, det är under de tidiga tonåren det händernågot bland flickor. För männen är det först i 20-årsåldern s<strong>om</strong> denpsykiska hälsan försämras, och ökningen är inte lika tydlig s<strong>om</strong> hoskvinnorna. <strong>Flickor</strong> i femtonårsåldern anger att de känner sig allt merstressade <strong>av</strong> skolarbetet. Andelen flickor s<strong>om</strong> känner sig stressade harökat från 50 procent till nästan 70 procent under perioden 1997/98till 2005/06. Oro för prestationer i skolan hamnar generellt högtupp i ordningen när ungd<strong>om</strong>ar skattar sina problem.I den ovan nämnda rapporten refereras även Stockholmsenkäten;en totalundersökning <strong>av</strong> alla elever i årskurs 9 och årskurs 2på gymnasiet s<strong>om</strong> är närvarande den dagen då enkäten gen<strong>om</strong>förs.Undersökningen bygger på självrapportering där eleverna själva skauppge hur de upplever sin livssituation och hur de beter sig i olikasituationer. Resultat från den senaste undersökningen visar blandannat att skolklimatet är viktigt för den psykosociala hälsan (Modin,2008). Att bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling varden aspekt <strong>av</strong> skolmiljön s<strong>om</strong> var förknippad med mest negativeffekt på hälsan. S<strong>om</strong> i de flesta andra rapporter är det flickornas<strong>om</strong> verkar må sämst, sammanställningen visar på en betydligtsämre gen<strong>om</strong>snittlig hälsa jämfört med <strong>pojkar</strong>na. Andelen elevers<strong>om</strong> anger att de utsatts för kränkande behandling var totalt12 procent för flickor och 10 procent för <strong>pojkar</strong> år 2006.Vidare refereras Ahrén i en systematisk litteraturöversikt in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet skolmiljöns inverkan på elever, <strong>av</strong> Sellström & Bremberg(2006). Översikten visar att skolklimatet kan ha en positiv effekt påelevers välbefinnande. Höga förväntningar på eleverna, låg förek<strong>om</strong>st<strong>av</strong> mobbning, goda relationer med lärare och ett starkt pedagogisktledarskap var andra faktorer s<strong>om</strong> förknippades med eleversvälbefinnande.Statistiska Centralbyråns gen<strong>om</strong>för regelbundetundersökningar<strong>av</strong> barns levnadsförhållande (Barn-ULF). Av dessa undersökningarframgår att skolrelaterad stress är vanligast hos elever på högstadietoch gymnasiet. Undersökningen har pågått sedan 2001 och <strong>om</strong>fattar<strong>om</strong>kring 1 100 barn per år, i åldrarna 10–18 år. Att ha högakr<strong>av</strong> på sig själv och att vara stressad över skolarbetet är vanligarebland flickor än bland <strong>pojkar</strong>. Bland de elever s<strong>om</strong> gick på mellanstadietuppg<strong>av</strong> vart fjärde barn, lika många flickor s<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>, attde känner sig stressade över läxor och prov. Bland gymnasieelevernasvarade tre <strong>av</strong> fyra flickor och nära varannan pojke att de167


Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande SOU 2010:99var stressade över skolarbetet. Höga kr<strong>av</strong> från föräldrar eller lärarepåverkar <strong>pojkar</strong> i ungefär lika stor utsträckning s<strong>om</strong> flickor. Detvisade sig vara vanligare på högstadiet och gymnasiet än blandmellanstadieeleverna. Stress på grund <strong>av</strong> höga kr<strong>av</strong> på sig själv ärvanligare bland de äldre eleverna, framför allt hos flickor. På gymnasietuppg<strong>av</strong> sex <strong>av</strong> tio flickor och knappt fyra <strong>av</strong> tio <strong>pojkar</strong> att de kännerstress på grund <strong>av</strong> att de ställer höga kr<strong>av</strong> på sin egen prestation iskolan (SCB, 2010).I Skolverkets senaste attitydundersökning (Skolverket 2010a) fårelever svara på frågan <strong>om</strong> de känner sig stressade i skolan. Andelenflickor s<strong>om</strong> svarar att de alltid eller oftast känner sig stressade iskolan uppgår i årskurs 7–9 till 36 procent. Motsvarande andel <strong>pojkar</strong>uppgår till 19 procent. Bland gymnasieelever är motsvarandeandelar 19 respektive 21 procent.S<strong>om</strong> framgått ovan varierar uppgifterna <strong>om</strong> hur stor andel elevers<strong>om</strong> uppger sig vara stressade <strong>av</strong> skolarbetet mellan olika undersökningar.Detta beror antagligen på att innebörden i begreppetstress kan tolkas på olika sätt.7.2 ElevhälsanElevhälsa är en beteckning på den verksamhet s<strong>om</strong> tidigare kalladeselevvård och skolhälsovård i skolan. Elevhälsan har en viktigfunktion i att tidigt stödja elever med bristande psykisk hälsa ochskolsvårigheter. I den nya skollagen (2010:800) finns bestämmelser<strong>om</strong> en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggandeoch hälsofrämjande samt stödja eleverna så att de kan uppnå utbildningensmål. I den nya lagen skärps kr<strong>av</strong>en på den k<strong>om</strong>petens s<strong>om</strong>ska finnas in<strong>om</strong> elevhälsan. Det ska liks<strong>om</strong> i dag finnas tillgång tillskolläkare och sjuksköterska, men därutöver även tillgång till psykologoch kurator.Elevhälsan är viktig att uppmärksamma även ur ett jämställdhetsperspektiv,efters<strong>om</strong> sympt<strong>om</strong>en på ohälsa ofta tar sigolika uttryck och uppk<strong>om</strong>mer i olika åldrar för flickor och <strong>pojkar</strong>.Under hösten 2008 besvarade 1 533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskoroch tandläkare på en enkät från Läkarförbundet, Tandläkarförbundetoch Vårdförbundet <strong>om</strong> barns kost och hälsa. Endast11 procent <strong>av</strong> de s<strong>om</strong> svarade på enkäten ansåg att förskolan ochskolan i deras k<strong>om</strong>mun fullt ut arbetade utifrån en helhetssyn påhälsoarbetet och endast 29 procent att k<strong>om</strong>munen har en i stort168


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärandefungerande skolhälsovård. För lite tid och resurser för förebyggandearbete och brist på skolläkare, skolsköterskor framhöllss<strong>om</strong> skäl till brister in<strong>om</strong> skolhälsovården. Svarsfrekvensen på enkätenuppg<strong>av</strong>s vara 34 procent (Läkarförbundets webbplats).I regeringens budgetproposition <strong>av</strong>iseras en riktad satsning påelevhälsan (prop. 2010/11:1). Satsningen utgörs bl.a. fortbildningsinsatserriktade mot personalen i elevhälsan. <strong>Regeringen</strong> framhålleratt en förstärkt elevhälsa även <strong>av</strong>lastar lärarna, vilket ger demmöjlighet att koncentrera sig mer på skolans huvuduppgift –kunskapsförmedling.<strong>Regeringen</strong> har även gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att setill att vägledningar, rek<strong>om</strong>mendationer och kunskapsöversikter förelevhälsan finns utarbetade, tillgängliggörs och hålls uppdaterade(Socialstyrelsens regleringsbrev 2010).Skolverket har under åren 2009 och 2010 planerat och gen<strong>om</strong>förtinsatser i syfte att främja jämställdhet i skolan (se kapitel 1). Iuppdraget ingår att stödja elevhälsans arbete med att främja psykiskhälsa och förebygga psykisk ohälsa i grund- och gymnasieskolan.Skolverket har bland annat anordnat konferenser på tematElevhälsans och skolans updrag – vi stödjer varandra.<strong>Regeringen</strong> har vidare tillsatt Utredningen <strong>om</strong> utsatta barn i skolan(U 2009:05), med uppgift att kartlägga hur k<strong>om</strong>munala och friståendehuvudmän in<strong>om</strong> förskoleverksamheten, förskoleklassen och skolorin<strong>om</strong> skolväsendet för barn och ungd<strong>om</strong> samt skolbarns<strong>om</strong>sorgenarbetar med barn och unga s<strong>om</strong> far illa eller riskerar att fara illa.Utredningen ska bland annat analysera det arbete s<strong>om</strong> bedrivs ochlämna förslag på åtgärder s<strong>om</strong> kan förbättra detta arbete. Syftetmed utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödetkring utsatta barn. Vår utredning har haft samråd med denna utredning,och vet att utredningen på olika sätt k<strong>om</strong>mer att beröra frågor<strong>om</strong> samverkan och utveckling med relevans för elevhälsans uppdrag.Utredningen k<strong>om</strong>mer att överlämna sitt slutbetänkande underdecember månad 2010.7.3 Sammanfattande slutsats och analysDet är viktigt att skolan förmår att uppmärksamma flickors och<strong>pojkar</strong>s behov <strong>av</strong> stöd i olika åldrar för att stärka den psykosocialahälsan. Generellt behöver fler <strong>pojkar</strong> mera stöd under de tidigareåren och fler flickor under grundskolans senare år och i gymnasie-169


Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande SOU 2010:99skolan. Samtidigt måste givetvis varje elev, o<strong>av</strong>sett kön, mötas utifrånelevens individuella behov.Den finns starkt stöd i forskningslitteraturen för att positivaskolfaktorer sås<strong>om</strong> goda relationer med lärare och kamrater ochkvalitet i undervisningen har en skyddande effekt för barns och ungd<strong>om</strong>arnassjälvuppfattning och psykiska hälsa och därmed även förderas möjligheter till lärande och utveckling. Bra betyg och resultati skolan är i sig en faktor s<strong>om</strong> skyddar mot psykisk ohälsa.Det finns även starkt stöd i forskningen för att negativa erfarenheteri skolan, exempelvis mobbning, konflikter med lärare och koncentrationssvårigheterriskerar att försämra barns och ungd<strong>om</strong>arssjälvuppfattning, psykiska hälsa och möjligheter till lärande ochutveckling. Mindre bra betyg och resultat i skolan bidrar till att försämraden psykiska hälsan.Det är viktigt att lärare, skolledare och annan personal i skolanhar kunskaper <strong>om</strong> elevernas individuella utvecklingsnivåer ochutvecklingstakt, samt en förmåga att anpassa lärandesituationer tillelevernas förmågor. Ambitionen måste vara att alla elever ska hapositiva erfarenheter i skolan från allra första början. Skolan måsteundvika att förmedla låga förväntningar till enskilda elever eller tillgrupper <strong>av</strong> elever.Forskningen visar att elever med tidigt uppk<strong>om</strong>na läs- ochskrivsvårigheter löper en förhöjd risk för psykisk ohälsa. Det äralltså viktigt att tidigt identifiera och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter.Svårigheter att läsa och skriva leder lätt till skolsvårighetergenerellt (jfr. kapitel 3). Fler <strong>pojkar</strong> har läs- och skrivsvårigheter,men givetvis är det lika viktigt att identifiera och stödjaflickor med läs- och skrivsvårigheter.Stress och psykisk ohälsa kan drabba elever med skolsvårigheter,men även högpresterande elever kan drabbas <strong>av</strong> skadlig stress. Kr<strong>av</strong>på att prestera i skolan kan leda till stress och i förlängningen tillohälsa. Fler undersökningar visar att flickor är mera stressade iskolan än <strong>pojkar</strong>.Elevhälsan är en strategisk resurs i arbetet för att stärka elevernaspsykiska hälsa samt förutsättningar för lärande och utveckling. Det ärdärför ett steg i rätt riktning att k<strong>om</strong>petenskr<strong>av</strong>en på elevhälsanbreddas i och med förslaget till ny skollag, och att regeringen nugen<strong>om</strong>för en riktad satsning på bl.a. annat fortbildning <strong>av</strong> elevhälsanspersonal. Det är också värdefullt att Skolverket in<strong>om</strong> ramenför verkets jämställdhetsuppdrag från regeringen har elevhälsans<strong>om</strong> ett prioriterat <strong>om</strong>råde.170


SOU 2010:99Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärandeVi anser dock att satsningarna på elevhälsan behöver k<strong>om</strong>pletteras.Det behövs ytterligare insatser för att öka medvetenheten och kunskaperna<strong>om</strong> barns och ungd<strong>om</strong>ars utveckling och psykiska hälsabland lärare, skolledare och annan personal i skolan. Det är ocksåviktig med kunskap <strong>om</strong> hur man i samverkan med elevhälsan tidigtkan identifiera och stödja flickor och <strong>pojkar</strong> med sviktandepsykosocial hälsa och skolsvårigheter. Vi föreslår därför regeringenatt uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen ochFolkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd <strong>om</strong> hur skolan isamverkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickoroch <strong>pojkar</strong> med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.Vi bedömer att ett allmänt råd från Skolverket i enlighet medvårt förslag skulle utgöra ett bra k<strong>om</strong>plement till de vägledningar,rek<strong>om</strong>mendationer och kunskapsöversikter för elevhälsan s<strong>om</strong> Socialstyrelsenför närvarande har i uppdrag att utarbeta (se ovan). Det allmännaråd vi föreslår bör inte minst vända sig till lärare och skolledningar.Rådet bör utgå från skolans uppdrag enligt den nya skollagens3 kap. 3 § (2010:800) att ge alla barn och elever den ledningoch stimulans s<strong>om</strong> de behöver i sitt lärande och sin personligautveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunnautvecklas så långt s<strong>om</strong> möjligt enligt utbildningens mål.I budgetpropositionen för 2011 <strong>av</strong>iserar regeringen att en nyutvärderingsfunktion ska inrättas på utbildnings<strong>om</strong>rådet 2012. Viser en potential i att den nya utvärderingsfunktionen kan utvecklastill skolans motsvarighet till Statens beredning för medicinskutvärdering (SBU). SBU gen<strong>om</strong>för systematiska utvärderingar främstin<strong>om</strong> hälso- och sjukvården. SBU har aktiva nätverk <strong>av</strong> experter in<strong>om</strong>framförallt medicin och <strong>om</strong>vårdnad, men också in<strong>om</strong> exempelvis etikoch epidemiologi. I olika SBU-projekt tar dessa experter fram devetenskapliga byggstenar s<strong>om</strong> ska ligga till grund för en säkrare ochbättre vård. SBU:s rapporter ska visa på bästa tillgängliga vetenskapligaunderlag – evidens – <strong>om</strong> nytta, risker och kostnader s<strong>om</strong> ärförknippade med olika åtgärder. SBU beskriver alltså vilka metoders<strong>om</strong> sammantaget gör störst nytta och minst skada, och pekar påbästa sättet att hushålla med vårdens resurser. SBU ska ocksåidentifiera metoder s<strong>om</strong> används men s<strong>om</strong> inte gör nytta, inte harstuderats eller s<strong>om</strong> inte är kostnadseffektiva. Ett ”pedagogiskt”SBU kunde vara värdefullt in<strong>om</strong> skolans ram.För att ett pedagogiskt SBU ska fungera på ett sätt s<strong>om</strong> stärkerden vetenskapliga grunden för skolans verksamhet och leder tillbåde en förbättrad undervisning och en bra utbildningsmiljö för171


Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande SOU 2010:99eleverna är det viktigt att det har en hög legitimitet in<strong>om</strong> fältet. Ettverksamhetsnära perspektiv samt ett nära samarbete med företrädareför de professioner s<strong>om</strong> verkar i skolan gör utvärderingarnamer användbara. En viktig förutsättning är att det nätverk <strong>av</strong> experters<strong>om</strong> rekryteras är högt kvalificerade och har en djup sakkunskap <strong>om</strong>utbildnings<strong>om</strong>rådet.172


8 Jämställdhet ochhedersproblematikDelegationen föreslår regeringen att:• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar gällande innehålleti rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt m<strong>om</strong>ent <strong>om</strong>hedersproblematiken ska ingå i utbildningen.• ge Skolverket i uppdrag förlänga den pågående fortbildningenför skolledare <strong>om</strong> hedersrelaterad problematik iskolan.8.1 BakgrundBegreppet hedersproblematik dök upp i den svenska debatten i mitten<strong>av</strong> 1990-talet. Så här beskriver Nationalencyklopedin företeelsen:Hedersvåld, hedersrelaterat våld, våldsakt eller tvångsåtgärder därskälet anges vara att återupprätta familjens eller släktens heder. Dettasker gen<strong>om</strong> att man stänger inne, misshandlar eller dödar den s<strong>om</strong> visatillojalitet mot den egna gruppen och dess ledare eller begått brott motfamiljens och samhällets normer och därigen<strong>om</strong> skadat familjens anseende.Familjen och dess ledare utsätts då för förakt och hån från andrain<strong>om</strong> samma nätverk eller sociala miljö. När den felande dödas brukardetta kallas hedersmord (Nationalencyklopedin).Den hedersrelaterade kulturen har rötter i patriarkala samhällenkring Medelh<strong>av</strong>et, i Mellanöstern och i delar <strong>av</strong> Central- ochSydasien. Hedersvåld hänger samman med tribala samhällen ochtribala normer i <strong>om</strong>råden <strong>av</strong> världen där staten och dess institutionerär svaga och <strong>individer</strong>na beroende <strong>av</strong> den hjälp och det skyddsnät s<strong>om</strong>familjen och klangemenskapen utgör.Den ideella organisationen Immigrantinstitutet pekar ut vilkas<strong>om</strong> oftast drabbas <strong>av</strong> den grövsta formen <strong>av</strong> hedersproblematik:173


Jämställdhet och hedersproblematik SOU 2010:99Hedersmord är ett, ofta planerat, mord på en släkting, främst kvinnor,för att på något sätt återställa släktens heder s<strong>om</strong> de anser att kvinnanpå något sätt ha smutsat ned (Immigrantinstitutets webbplats).En annan förklaring från fältet fokuserar på den bak<strong>om</strong>liggandepatriarkala strukturen:Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förek<strong>om</strong>mer i samhälleneller grupper med starkt patriarkala familjesystem och ett gruppcentreratskamtänkande. Bak<strong>om</strong> hedersbrotten ligger alltid ett kollektivttryck <strong>om</strong> att bestraffning måste ske för hederns återupprättande. De allvarligastehedersbrotten är alltid planerade och gen<strong>om</strong> det kollektivatrycket blir kr<strong>av</strong>en på bestraffning oftast k<strong>om</strong>pr<strong>om</strong>isslösa och långsinta(Länsstyrelsen Östergötlands webbplats).Ovan har vi nämnt de grövsta uttrycken för hedersproblematiken.Dessa sker ofta utanför skolans värld och berör inte direkt vårtuppdrag. Men hedersproblematiken kan också ta sig uttryck s<strong>om</strong>både indirekt och direkt påverkar flickors och <strong>pojkar</strong>s skolgång.Till exempel kan det handla <strong>om</strong> elever s<strong>om</strong> inte får vara med på studiedagar,delta i undervisning i vissa ämnen eller vara med på klassfester(Högdin 2007). Därmed blir frågan <strong>om</strong> hedersproblematik ocksåen fråga för skolan. Skolan har också ansvar för att anmäla misstänktamissförhållanden även <strong>om</strong> dessa inte direkt berör undervisningeneller elevernas övriga tid i skolan.Utifrån vårt huvuduppdrag, att belysa och rikta uppmärksamhetenpå ojämställda strukturer och företeelser in<strong>om</strong> densvenska skolan, framstår de konkreta följderna <strong>av</strong> hedersproblematikens<strong>om</strong> jämställdhetsfrågor. Detta för att främst flickor – menäven <strong>pojkar</strong> – dagligen påverkas <strong>av</strong> att leva med den typ <strong>av</strong> begränsningars<strong>om</strong> den här problematiken innebär. Den grundar sig medandra ord ytterst i det faktum att en grupp gen<strong>om</strong> sina åsikter ochsitt agerande inskränker andras möjligheter att själva forma sina liv.Föreställningar kring kön och uppfattningar kring hur man böragera och förhålla sig s<strong>om</strong> flicka och pojke spelar en stor roll här.Både flickor och <strong>pojkar</strong> begränsas och förtrycks på grund <strong>av</strong> andrasuppfattningar kring vilka val, beteenden och åsikter s<strong>om</strong> är acceptablaför respektive kön.De undersökningar s<strong>om</strong> har gjorts visar att flickor i störreutsträckning än <strong>pojkar</strong> har restriktioner för hur de ska leva sina liv.Dessa restriktioner handlar <strong>om</strong> allt från att delta i studiebesök ochvara med på klassresor till att själv få välja k<strong>om</strong>pisar och partner.Även <strong>om</strong> flickorna är mer utsatta påverkas även <strong>pojkar</strong>na. De har174


SOU 2010:99Jämställdhet och hedersproblematikockså restriktioner, och även <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> själva inte begränsas kanbli en del i hederssystemet efters<strong>om</strong> andra kan ställa kr<strong>av</strong> på dem attkontrollera och bevaka kvinnliga familjemedlemmar eller släktingar.För gruppen h<strong>om</strong>o-, bi- och transsexuella kan hedersproblematikenförstärkas ytterligare.Även <strong>om</strong> de flickor och <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> utsätts för hedersproblematikrent formellt sett lever i ett jämställt land betyder dehär begränsningarna och restriktionerna att de i sin vardag inteupplever någon reell jämställdhet.8.2 Förek<strong>om</strong>st i SverigeHur utbredd är förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> hedersproblematik i Sverige i dag?En undersökning s<strong>om</strong> landets länsstyrelser gjorde 2003 visar att detöver hela landet finns flickor och <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> lever i hedersförtryckoch utsätts för hedersrelaterat våld. En undersökning visade att detfanns 1 500 kända fall <strong>av</strong> hedersrelaterat våld och att 10–15 % <strong>av</strong> deberörda flickorna var i behov <strong>av</strong> skyddat boende.I Maria Högdins <strong>av</strong>handling från år 2007 intervjuades 1 200 ungd<strong>om</strong>arfrån fyra olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9. Avhandlingenvisade bland annat att 81 % <strong>av</strong> de utlandsfödda flickorna har minsten restriktion hemifrån medan 68 % <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong>na med utlandsföddaföräldrar har minst en restriktion. Det kan jämföras med att 34 %<strong>av</strong> både flickorna och <strong>pojkar</strong>na med svensk bakgrund har någonrestriktion. Med restriktioner menas i det här sammanhanget rättatt delta i simundervisning, studiebesök, klassresa, sexualkunskap,gå på fritidsgård, skolfest, disco, fest, middag med vänner, klä sig s<strong>om</strong>majoriteten, välja k<strong>om</strong>pisar och så vidare. För en grupp är möjlighetenatt själv styra sitt liv än mer begränsad: 10 % <strong>av</strong> utlandsfödda flickornaoch 3 % <strong>av</strong> de utlandsfödda <strong>pojkar</strong>na har fler än åtta restriktioner.Det har ingen <strong>av</strong> ungd<strong>om</strong>arna med svensk bakgrund. En <strong>av</strong> undersökningensslutsatser är att de här ungd<strong>om</strong>arna växer upp mednormsystem s<strong>om</strong> skiljer sig mycket från vad s<strong>om</strong> gäller för majoriteten<strong>av</strong> elever. Det är mer konfliktfyllt för flickorna än för <strong>pojkar</strong>naefters<strong>om</strong> skillnaderna mellan de olika systemen blir större förflickor. För <strong>pojkar</strong>na minskar dessut<strong>om</strong> restriktionerna ju äldre deblir, vilket inte är fallet för flickorna. Lågutbildade eller mycketreligiösa föräldrar ger fler restriktioner än andra (Högdin, 2007).En liknande bild ger rapporten Gift mot sin vilja från Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen.Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag att kart-175


Jämställdhet och hedersproblematik SOU 2010:99lägga förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> tvångsäktenskap och har gen<strong>om</strong> beräkningarefter enkätundersökningar k<strong>om</strong>mit fram till att ungefär 70 000<strong>individer</strong> i Sverige lever med begränsningar i förhållande till äktenskapoch/eller att familjen ställer villkor för val <strong>av</strong> partner. Förunga kvinnor s<strong>om</strong> grupp är siffran 6,6 % och för unga män 3,8 %(Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen, 2009).8.3 Skolan och hedersproblematikenHedersproblematik är en fråga s<strong>om</strong> berör hela samhället, men förde utsatta ungd<strong>om</strong>arna spelar skolan ofta en central roll. Det är iskolan flickorna och <strong>pojkar</strong>na tillbringar en stor del <strong>av</strong> sin vardag.När skolans värdegrund krockar med de regler och förhållningssätts<strong>om</strong> ungd<strong>om</strong>arna lever med ställs hedersproblematiken på sinspets.Skolans arbete är därför viktigt dels för att upptäcka hedersproblematikoch dels för att kunna hjälpa de ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> ärutsatta. För att det här arbetet ska fungera så bra s<strong>om</strong> möjligt bördet vara både systematiskt och bygga på kunskap. Skolverket hardelat upp arbetet kring hedersrelaterade frågor i tre nivåer (Skolverketswebbplats):1. Värdegrundsarbete2. Att ha blick för utsatthet3. När situationen är akutVärdegrundsarbetet, menar Skolverket, rör bland annat själva läroplansuppdraget.Alla elever har rätt till undervisning i frågor s<strong>om</strong>rör sexualitet, samlevnad och jämställdhet och rätt att få diskuterafrågor s<strong>om</strong> rör demokrati och mänskliga rättigheter. Värdegrundsarbetetska innefatta en bra dialog med elevernas föräldrar.Att ha blick för utsatthet innebär att skolan måste ha tillräckligkunskap för att kunna upptäcka <strong>om</strong> en elev utsätts för hedersrelateratvåld eller förtryck. Det måste finnas fasta rutiner för hursådana frågor ska behandlas och skolorna bör också ha upparbetadekontakter med socialtjänsten samt barn- och ungd<strong>om</strong>spsykiatrin.Situationen kan vara akut för en elev när det handlar <strong>om</strong> tvångsgifteeller <strong>om</strong> det förek<strong>om</strong>mer hot att hon eller han mot sin viljaska skickas i väg till föräldrarnas hemland. Då är det viktigt att alltdet förebyggande arbetet redan är klart: det måste finnas fasta rutiner176


SOU 2010:99Jämställdhet och hedersproblematikoch kontakterna med socialtjänsten måste finnas där. Att börja tasådana kontakter när det uppstår en akut situation är ofta alldeles försent. Tvångsgifte drabbar oftare flickor eller unga kvinnor, men kanäven drabba <strong>pojkar</strong> eller unga män. <strong>Regeringen</strong> har nyligen antagit enhandlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta motsin vilja (rskr. 2009/10:229).I dag ser arbetet på landets skolor mycket olika ut. På en delskolor ser arbetssättet ut s<strong>om</strong> Skolverket föreskriver, i andra skoloråterstår en del arbete innan man nått ända fram. Det är dock svårtatt få någon rikstäckande helhetsbild <strong>av</strong> läget. Det vi däremot vet äratt det pågår en rad olika projekt och att man runt <strong>om</strong> i landet arbetarmed frågan på olika sätt och på olika nivåer.Ett projekt bedrivs <strong>av</strong> länsstyrelsen i Östergötland s<strong>om</strong> har i uppdragatt sprida informationssatsningen ”Dina rättigheter”. Satsningenvänder sig direkt till gymnasieungd<strong>om</strong>ar och har s<strong>om</strong> mål att blandannat förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Äveni Halmstad pågår ett förebyggande arbete i projektform. Mellan åren2005 och 2008 arbetade man under namnet ”I hederns namn” blandannat med att arbeta fram metoder för hur man kan k<strong>om</strong>municeramed barn, ungd<strong>om</strong>ar och familjer i segregerade och socialt utsattamiljöer. Sedan 2008 pågår kunskapsspridning från de erfarenheterman gjorde, ett arbete s<strong>om</strong> beräknas pågå fram till 2011.Andra aktörer har riktat in sig mer på dialog med föräldrar i de<strong>om</strong>råden där hedersproblematiken ansetts förek<strong>om</strong>ma i större utsträckning.Bak<strong>om</strong> en diskret dörr i en Stockholmsförort hittar man kvinno- ochtjejjouren S<strong>om</strong>aya. Jouren har funnits i snart 13 år och riktar sig tillinvandrarkvinnor och/eller kvinnor med muslimsk identitet.Tjejjouren vänder sig till tjejer upp till 26 år.När vi k<strong>om</strong>mer på besök har det varit en ganska vanlig dag. En tjejs<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mit till Sverige s<strong>om</strong> ung brud till en betydligt äldre man sökernu asyl efter att blivit misshandlad och våldtagen. Hon har sin egensläkt och mannens släkt emot sig och behöver hjälp. En annan tjej ärtroligtvis gr<strong>av</strong>id och misstänker att hennes mamma tänker tvinga medhenne till gynekologen. Och en kvinna behöver tolkningshjälp i sinkontakt med socialtjänsten. De s<strong>om</strong> kontaktar S<strong>om</strong>aya har oftast akutaproblem, problem i skolan är däremot inte det första man pratar <strong>om</strong>här.Många <strong>av</strong> de här unga tjejerna kan ha problem i skolan också, mendet är inte huvudskälet till att de ringer oss. Men det är också gansk<strong>av</strong>anligt att tiden i skolan är den enda fria tiden de har. För det finnsinte någon självklar koppling mellan att ha begränsningar i sin skol-177


Jämställdhet och hedersproblematik SOU 2010:99gång och leva under hedersförtryck, säger Susanne s<strong>om</strong> är den s<strong>om</strong>visar runt och berättar <strong>om</strong> S<strong>om</strong>ayas verksamhet.När vi pratar vidare <strong>om</strong> skolans insatser och dess betydelse förarbetet kring hedersproblematik menar Susanne att hon upplever attdet på många skolor finns en rad förutfattade meningar. Egentligenrena förd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> till exempel handlar <strong>om</strong> bilden <strong>av</strong> de s<strong>om</strong> drabbas<strong>av</strong> hedersproblematik.Många tror att de tjejer s<strong>om</strong> riskerar att drabbas är den tysta, kuvadetjejen i hörnet med slöja på huvudet. Ofta är det precis tvärt<strong>om</strong>. Dethär är tjejer s<strong>om</strong> kan hävda sig i skolan, s<strong>om</strong> är högpresterande ochframåt.En annan förd<strong>om</strong> är att för tjejer s<strong>om</strong> lever i hedersproblematik ärskolan inte så viktig efters<strong>om</strong> de ändå förväntas gifta sig tidigt.De här tjejerna har höga kr<strong>av</strong> hemifrån att prestera bra. Det höjerfamiljens status och tar man en viss examen får man ”extra stjärnor”–och det är bra att ha när man ska giftas bort.I S<strong>om</strong>ayas lokaler hänger flera bevis på det långvariga och viktigaarbete att utsättas för hedersförtryck? de här utfört. Här finns dipl<strong>om</strong>från landshövdingen, pris från Anna Lindhs minnesfond och även enutmärkelse undertecknad <strong>av</strong> kungen. En stor del <strong>av</strong> tjejjourens tid gåråt till förebyggande arbete ute i skolorna. Man jobbar ofta i könsuppdeladegrupper och pratar livsutrymme med tjejerna medan killarnadiskuterar vad det innebär att vara kille och att vara tjej.Under de här diskussionerna, går det att se vilka s<strong>om</strong> riskerar attutsättas för hederstryck?Nej, inte direkt, men man kan märka det på andra sätt. Oftast finnsdet några tjejer s<strong>om</strong> är mest på, s<strong>om</strong> protesterar och undrar vad mansnackar <strong>om</strong>. De tar ställning och säger ”men hon är ju en hora”. Oftak<strong>om</strong>mer de fram efteråt och vill prata. Jag tror det handlar <strong>om</strong> rädsla:för <strong>om</strong> de skulle ta ställning i diskussionen och säga att tjejer har rätttill sin egen sexualitet så går det en rapport hem <strong>om</strong> det. Och då kandet bli farligt.En <strong>av</strong> de saker Susanne önskar att fler skulle ta till sig här hedersproblematikensk<strong>om</strong>plexitet. Även <strong>om</strong> S<strong>om</strong>aya bara arbetar med tjejeroch kvinnor menar hon att frågan är större än så.Hedersfrågan är ålderslös, det kan lika gärna drabba en tvåbarnsmammas<strong>om</strong> en ung tjej. Den är religionslös och regionslös efters<strong>om</strong>den drabbar religiösa och ickereligiösa från många olika länder. Ochden är också könslös efters<strong>om</strong> både flickor och <strong>pojkar</strong> kan drabbas ochbåda könen kan vara förövare.Att ha den här insikten är viktig, menar Susanne efters<strong>om</strong> det då blirlättare att förstå <strong>om</strong>fattningen <strong>av</strong> problemet och också lättare attförstå hur man ska arbeta med frågan.Det handlar <strong>om</strong> ett system. Därför är det viktigt för skolor ochandra att förstå att allt inte är löst bara för att man tar flickan därifrån.För vad händer med systemet, med strukturen? Den finns ju kvar,därför är det viktigt jobba bredare.178


SOU 2010:99Jämställdhet och hedersproblematikTill sist, finns det något du önskar att alla skolor skulle ta till sig?Mer kunskap <strong>om</strong> den här frågan och hur k<strong>om</strong>plex den är. Dessut<strong>om</strong>:man måste sluta undervisa <strong>om</strong> att det finns en möd<strong>om</strong>shinna. Det ärhelt absurt att det fortfarande förek<strong>om</strong>mer.8.4 Delegationens analys och bedömningarFrågan <strong>om</strong> hedersproblematik är ytterst är en fråga <strong>om</strong> mänskligarättigheter. S<strong>om</strong> det står i den första respektive i den 26:e artikeln iFN:s deklaration <strong>om</strong> de mänskliga rättigheterna:Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.Var och en har rätt till utbildning.Dessa två artiklar ger klart och tydligt besked kring vems rättigheterdet är s<strong>om</strong> ska prioriteras när det gäller rätten till skolgångoch rätten att själv kunna forma sitt eget liv. Även barnkonventionenär i artikel 28 respektive 29 tydlig i frågan <strong>om</strong> rättentill utbildning:Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter ochrespekt för mänskliga rättigheter.Det bör också tilläggas att den nya skollagen s<strong>om</strong> börjar gälla den1 juli 2011 tydligt markerar skolans ansvar att verka för elevens bästaoch att ta hänsyns till hans eller hennes åsikter:I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag s<strong>om</strong> rör barnska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn <strong>av</strong>ses varje människaunder 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor s<strong>om</strong> rörhon<strong>om</strong> eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållandetill barnets ålder och mognad.Utifrån dessa texter kan skolans hållning till hedersrelaterad problematiktyckas vara relativt enkel. Föräldrar har inte rätt att begränsasina barns liv och därför bör skolan tydligt agera <strong>om</strong> de upptäckerrestriktioner <strong>av</strong> det slag vi tidigare räknat upp. <strong>Flickor</strong>nas och <strong>pojkar</strong>nasrätt till undervisning bör ställas i centrum.Å andra sidan har föräldrarna rätt att besluta över vilken utbildningderas barn får. Den rätten formuleras i den tredje punkten i26:e artikeln i FN:s deklaration <strong>om</strong> de mänskliga rättigheterna:179


Jämställdhet och hedersproblematik SOU 2010:99Rätten att välja utbildning för barnen tillk<strong>om</strong>mer i första hand derasföräldrar.Man måste också vara medveten <strong>om</strong> att det finns en rad olika specifiktsvenska normer s<strong>om</strong> i många fall präglar den svenska skolan,till exempel normer <strong>om</strong> hur man ser på sex och samlevnad och därmedundervisar i detta ämne, normer <strong>om</strong> hur stor betydelse religionenhar och normer <strong>om</strong> hur relationen mellan de två könen ser ut. Dessanormer kan variera beroende på lärarkårens sammansättning eller vari landet skolan ligger. Problemet är dock att precis s<strong>om</strong> all personali skolan inte är medvetna <strong>om</strong> att de är med och reproducerartraditionella könsnormer, är alla inte heller medvetna <strong>om</strong> att de ärbärare <strong>av</strong> och med att reproducera normer kring de här frågorna.Är man inte medveten <strong>om</strong> att de här specifikt svenska normernafinns, kan det vara svårt att på ett framgångsrikt sätt förstå ochbemöta invändningar mot till exempel gymnastiklektioner med könsblandadegrupper eller ett ämne s<strong>om</strong> sex- och samlevnadskunskap.Det är helt enkelt svårt att diskutera normer och värderingar närman inte har formulerat sina egna.När skolans synsätt ställs mot familjens blir det tydligt att frågan<strong>om</strong> hedersproblematiken och hur skolan ska arbeta med den ärk<strong>om</strong>plex och har många bottnar. Vi menar därför att det egentligeninte finns några enkla lösningar eller enkla metoder att ta till förskolan och dess personal. Det finns ingen enkel åtgärd s<strong>om</strong> alltid –o<strong>av</strong>sett <strong>om</strong>ständigheter – löser upp hedersrelaterad problematik.Verkligheten är mer k<strong>om</strong>plicerad än så och det s<strong>om</strong> är helt rättåtgärd i den ena situationen kanske är helt fel i den andra. Det kantill och med vara så att <strong>om</strong> skolorna följer de normala rutinerna närdet gäller misstankar <strong>om</strong> att en elev far illa, kan detta i vissa fall istället förvärra situationen för eleven i fråga. Forskning visar ocksåatt de skolor s<strong>om</strong> varit mest framgångsrika i arbetet kring hedersproblematikär de s<strong>om</strong> haft en bra dialog med föräldrarna. Skolors<strong>om</strong> däremot arbetade med ultimativa kr<strong>av</strong> och konfrontation misslyckadesi större utsträckning (Högdin, 2007).Denna k<strong>om</strong>plexitet till trots vill vi ändå slå fast tre grundläggandeutgångspunkter:- Alla elever har rätt till undervisning,- De åtgärder s<strong>om</strong> vidtas i ärenden s<strong>om</strong> gäller hedersrelateradefrågor måste alltid ha den enskilde elevens bästa för ögonen,180


SOU 2010:99Jämställdhet och hedersproblematik- Det behövs inget nytt, alldeles speciellt sätt att tänka kring denhär problematiken. Hedersrelaterade frågor behandlas bäst s<strong>om</strong>andra värdegrundsrelaterade frågor. Grundläggande framgångsfaktorerär precis s<strong>om</strong> vanligt välutbildade och k<strong>om</strong>petentarektorer och skolledare, tydliga arbetsplaner samt lärare och annanpersonal s<strong>om</strong> vet hur och när de ska agera <strong>om</strong> det uppstår problem.Hur enskilda skolor eller lärare sedan löser konkreta frågor <strong>om</strong> hurdeltagande i till exempel simundervisning eller andra ämnen ser utvill vi inte detaljreglera, men det är viktigt att elevens rätt till undervisningoch deltagande inte blir en fråga s<strong>om</strong> eleven själv ska behöva taställning till eller s<strong>om</strong> eleven själv ska behöva ta upp till förhandling.Det får inte heller bli s<strong>om</strong> man beskriver det i rapporten Hedersrelateradproblematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt(SOU 2010:84), <strong>av</strong> professor Pirjo Lahdenperä m.fl., där det blandannat framhålls att hedersrelaterade problem i skolan kan uppfattass<strong>om</strong> riskfyllda med tanke på stigmatisering och rädsla för främlingsfientlighetoch ökning <strong>av</strong> förd<strong>om</strong>ar. Författarna menar attsådana rädslor inte på något sätt får hindra skolpersonalen att ta itumed problemen och att vara observanta på vad hederstänkande kanmedföra. Rapporten har tagits fram på uppdrag från vår delegation.Författarna svarar själva för innehållet.Samtidigt vill vi påpeka att det faktum att det finns vårdnadsh<strong>av</strong>ares<strong>om</strong> inte vill att deras barn deltar i vissa ämnen inte är någonhelt ny företeelse. Vi bedömer att den svenska skolan under en långtid har haft problem med hur man ska bemöta grupper där synen påskola och undervisning ser ut på andra sätt än det s<strong>om</strong> ska gälla iskolan. Det finns exempel på hur elever på grund <strong>av</strong> familjens religiösatillhörighet inte behövt delta i den annars obligatoriska musikundervisningen.En liknande situation gäller den nationella minoritetenr<strong>om</strong>erna och det faktum att en stor grupp r<strong>om</strong>ska barn – framförallt flickor – inte fullföljer skolan och att ännu färre går vidare tillgymnasiet eller studier vid högskola och universitet. Delegationenför r<strong>om</strong>ska frågor visade i sitt slutbetänkande att den här frånvaronfrån den obligatoriska skolan varit ett problem under en lång tid ochatt många skolor har varit i stort sett handfallna när r<strong>om</strong>ska eleverinte dyker upp till klassrummet (SOU 2010:55).Vi menar att det funnits exempel på skolor, rektorer och lärares<strong>om</strong> har haft svårt att hävda elevernas rätt till undervisning när manställs inför kr<strong>av</strong> och synpunkter på detta sätt. Skolans främsta181


Jämställdhet och hedersproblematik SOU 2010:99ansvar är dock att bedriva likvärdig undervisning för alla elever och<strong>om</strong> eventuella k<strong>om</strong>plikationer och intressekonflikter följer meddetta ansvar måste skolan ha väl upparbetade rutiner kring sådanahär frågor. Skolan får inte heller ignorera <strong>om</strong> elever har problems<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> andra saker än den egna skolgången. Därför är ett välupparbetat samarbete med till exempel socialtjänsten mycket viktigt.Det viktigaste verktyget i det här arbetet är kunskap. Det harockså funnits ett stort behov <strong>av</strong> detta, något s<strong>om</strong> inte minst märktspå det söktryck s<strong>om</strong> varit på de 7,5-poängskurser s<strong>om</strong> Skolverketanordnade in<strong>om</strong> ramen för det stora jämställdhetsuppdrag de fick<strong>av</strong> regeringen 2008 (U200679049/S). Vi menar att den här typen <strong>av</strong>utbildning är nödvändig och bör ges permanent.Skolverkets kurser g<strong>av</strong>s till redan verksam personal. Vi menar attdet är viktigt att man inte väntar så länge med utbildning och kunskapsspridningi de här frågorna. Därför förslår vi att regeringenbeslutar <strong>om</strong> ändringar gällande innehållet i rektorsutbildningen,med innebörden att ett obligatoriskt m<strong>om</strong>ent <strong>om</strong> hedersproblematikenska ingå. En sådan förändring k<strong>om</strong>mer naturligtvis att höjak<strong>om</strong>petensen hos de nyutbildade rektorerna, men också i förlängningenpåverka lärare och annan personal. Detta efters<strong>om</strong> rektorer isin position leder arbete på skolorna och <strong>om</strong> de har dessa kunskapermed sig ökar sannolikheten att de k<strong>om</strong>mer att se till att fråganfår en naturlig plats i det dagliga skolarbetet. Rektorernas betydelseunderstryks i den ovan nämnda forskarrapporten (SOU 2010:84).Författarna menar att det behövs ”mer praktiskt orienterad pedagogiskforskning s<strong>om</strong> är kopplad till rektorsrollen och hur skolledningenkan förändra lärandemiljön till en mer interkulturell ochinkluderande miljö”.182


9 Förändringsarbete förjämställdhet i skolanDelegationen föreslår regeringen att:• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar i målformuleringarnaför rektorsutbildningen så att jämställdhetska gen<strong>om</strong>syra hela rektorsutbildningen.Delegationens centrala bedömningar:Skolans jämställdhetsarbete måste bedrivas brett och med ledningensstöd. Jämställdhetsintegrering måste vara en vägledandeprincip för arbetet. Arbetet för jämställdhet i skolan ska inte iförsta hand bedrivas med punktinsatser och korta projekt.Rektorn är i egenskap <strong>av</strong> ledare för skolan en <strong>av</strong> de viktigasteaktörerna gällande jämställdhetsarbetet in<strong>om</strong> skolan. En skickligrektor kan gen<strong>om</strong> sitt engagemang och sin kunskap organiseraarbetet i skolan så att det främjar jämställdhet i skolan.Styrdokumenten för de nya lärarutbildningarna ger goda förutsättningaratt arbeta aktivt med genus och jämställdhet i lärarutbildningen.Det är viktigt att lärarna dels får goda ämneskunskaperockså med ett jämställdhets- och genusperspektiv, delsfår kunskaper <strong>om</strong> jämställdhet och genus i vidare mening.Vi uppmanar Högskoleverket att i sin följande tillsyn <strong>av</strong> lärarutbildningensärskilt granska hur lärarutbildningarna tillgodosettjämställdhetsuppdraget.Arbete med jämställdhet ses ofta s<strong>om</strong> ett förändringsarbete. S<strong>om</strong> alltförändringsarbete är det svårt och möts ofta med motstånd. Det ärviktigt att verksamhet, förhållningssätt, visioner, mål och undervisningssätttas upp i detta förändringsarbete.183


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:999.1 Vad görs i dag? - lokalt jämställdhetsarbeteAktuellt jämställdhetsarbete på skolorProfessor Gun-Marie Frånberg har på vårt uppdrag analyserat aktuellaprojekt, metoder och insatser för att främja jämställdhet i skolan.Underlag från drygt 50 k<strong>om</strong>muner ingår i underlaget för analysen,s<strong>om</strong> presenteras i rapporten Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt(SOU 2010:83). Samtliga k<strong>om</strong>muner har via en webbenkäterbjudits möjlighet att delta i sammanställningen och berätta<strong>om</strong> det jämställdhetsarbete s<strong>om</strong> pågår.Läsningen <strong>av</strong> Frånbergs rapport ger intrycket att det är förhållandevisfå skolor s<strong>om</strong> aktivt arbetar med jämställdhet även <strong>om</strong>det förstås finns exempel på skolor s<strong>om</strong> bedriver ett aktivt ochambitiöst jämställdhetsarbete. Det förefaller även vara få skolhuvudmäns<strong>om</strong> själva bekostar satsningar på jämställdhet. De projekteller särskilda arbetssätt s<strong>om</strong> redovisas i rapporten är i storgrad finansierade antingen <strong>av</strong> Skolverkets regeringsuppdrag <strong>om</strong> jämställdheti skolan eller <strong>av</strong> Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landstings regeringsuppdragProgram för Hållbar jämställdhet (se vidare nedan).Ytterligare ett antal projekt har tillk<strong>om</strong>mit med finansiering frånSkolverket eller Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landsting efter det attdatainsamlingen för projektet <strong>av</strong>slutades. Detta förändrar dock intevår bild <strong>av</strong> att det är förhållandevis få skolor s<strong>om</strong> uppger att dearbetar aktivt med jämställdhet, och att arbetet bär en prägel <strong>av</strong>punktinsatser och kortsiktiga projekt. ”Eldsjälsprincipen” finnsfortfarande i stor utsträckning kvar s<strong>om</strong> en motor för arbetet ochde metoder s<strong>om</strong> används.Jämställdhet verkar i många k<strong>om</strong>muner vara ett bland fleraprioriterade <strong>om</strong>råden i skolorna, vilket innebär att jämställdhet intealltid eller garanterat är ett prioriterat <strong>om</strong>råde. Det gör att systematikenoch hållbarheten i jämställdhetsarbetet i skolan i många fallblir bristfällig. Det är också förhållandevis få k<strong>om</strong>muner eller skolors<strong>om</strong> i svaren på enkäten uppgett att jämställdhet är ett prioriterat<strong>om</strong>råde.Av Frånbergs rapport framgår att utbildningsinsatser är de enskiltvanligaste insatserna för att förbättra jämställdheten i skolorna. Dessautbildningsinsatser bedrivs exempelvis gen<strong>om</strong> jämställdhetspilotereller genuspedagoger eller gen<strong>om</strong> att man anlitar genusinspiratörer.Det förek<strong>om</strong>mer också exempelvis att man gen<strong>om</strong>för utbildning inormkritisk pedagogik, anordnar forskningscirklar (se t.ex. Sandell,184


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolan2010), utbildar nyckelpersoner för skolans utveckling, anordnarstorföreläsningar etcetera. Dessa utbildningar berör oftast lärare ochannan personal, men det förek<strong>om</strong>mer också att eleverna fått del <strong>av</strong>utbildningsinsatser. I rapporten redovisas även att kartläggning,genusmedveten undervisning och likabehandlingsarbete utgör delar<strong>av</strong> jämställdhetsarbetet. Attitydförändringar hos elever är också ett<strong>om</strong>råde s<strong>om</strong> många arbetar med.I rapporten understryks vikten <strong>av</strong> att även ta in jämställdhetsperspektiveti ämnesundervisningen. Ett jämställdhetsperspektiv pårespektive ämne måste utvecklas medvetet och inkluderas in<strong>om</strong>respektive disciplin vid våra lärosäten. Ett sådant arbete skulle innebäratt skolorna på sikt k<strong>om</strong>mer bort ifrån det kortsiktiga tänkandetoch synen på att jämställdhet är något man bara arbetar med då ochdå, menar Frånberg.Skolverkets arbete med jämställdhet i skolanSkolverket har under perioden den 1 oktober 2008 till den 31 december2010 s<strong>om</strong> nämnts på regeringens uppdrag planerat och gen<strong>om</strong>förtinsatser i syfte att främja jämställdhet. Uppdraget har sju olika delaroch Skolverket har arbetat med k<strong>om</strong>petensutveckling, utvecklingsmedeloch stödmaterial.I flera delar <strong>av</strong> jämställdhetsuppdraget har k<strong>om</strong>petensutvecklingsinsatsergen<strong>om</strong>förts. Skolverket har exempelvis i samarbetemed högskolor och universitet arbetat fram ett antal kurser<strong>om</strong> 7,5 högskolepoäng (se vidare nedan).En annan form <strong>av</strong> k<strong>om</strong>petensutveckling har skett gen<strong>om</strong> konferenser.De konferenser s<strong>om</strong> har erbjudits på flera orter är Ingetslår en skicklig lärare samt Elevhälsans och skolans uppdrag – vistödjer varandra.Vid tre olika tillfällen under uppdragsperioden har skolor ochk<strong>om</strong>muner haft möjlighet att söka pengar för olika utvecklingsarbetenin<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådet (se ovan). Lärande exempel från dessa finnspå Skolverkets webbplats – www.skolverket.se/jamstalldhet. Underde två år s<strong>om</strong> Skolverket har arbetat med uppdraget har webbenanvänts s<strong>om</strong> informations- och inspirationskanal till olika målgrupper.Under arbetet med jämställdhetsuppdraget uppger Skolverket attman sett behovet <strong>av</strong> stödmaterial in<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådet. Skolverketk<strong>om</strong>mer därför att ge ut stödmaterial under december 2010185


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99s<strong>om</strong> berör hedersproblematik (målgrupp rektorer), elevhälsan (enantologi) samt dokumentationen från konferensen Inget slår enskicklig lärare. Skolverket har även gett ut en granskning <strong>av</strong> metodböckeri sex- och samlevnadsundervisningen. Skolverkets webbplatsk<strong>om</strong>mer även att publicera filmer för att öka medvetenheten<strong>om</strong> jämställdhet i skolan bland lärare, s<strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>petensutvecklingsmaterialför arbetslagen.Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landstings arbete med jämställdhet iskolanSveriges K<strong>om</strong>muner och Landsting har fått medel regeringen föratt stödja gen<strong>om</strong>förandet <strong>av</strong> jämställdhetsintegrering i k<strong>om</strong>muner,landsting och regioner fram till december 2010 (se ovan och kapitel1). På webbplatsen www.jämställ.nu finns en del lärande exempelfrån en rad olika verksamheter, bland annat från skolan. Frånårsskiftet k<strong>om</strong>mer även en modell för jämförelser att lanseras, därdet ska vara möjligt att skatta graden <strong>av</strong> jämställdhet i en skola elleren k<strong>om</strong>mun.9.2 Utbildning och fortbildning i jämställdhet förlärare och skolledareLärarutbildningarnaLärarna är nyckelpersoner i skolans jämställdhetsarbete. Lärarna måstevara kunniga <strong>om</strong> jämställdhetsfrågan och ha förmåga att reflekteraöver sitt eget förhållningssätt till flickor och <strong>pojkar</strong>. Lärarna måstedessut<strong>om</strong> ha goda ämneskunskaper, för att kunna förmedla ettämnesstoff s<strong>om</strong> ger lika utrymme ät kvinnor och män, där detta ärrelevant.Gen<strong>om</strong> lärarutbildningarna kan staten tillgodose lärarna medkunskap <strong>om</strong> jämställdhet. Innehållet i lärarutbildningen måste rimligtvisfölja de mål s<strong>om</strong> staten har satt upp gen<strong>om</strong> skollag och läroplan.Ansvaret för att ge morgondagens lärare kunskaper i frågor s<strong>om</strong>rör jämställdhet handlar både <strong>om</strong> att lärarna ska få kunskaper <strong>om</strong>”sitt ämne” ur ett genusperspektiv och <strong>om</strong> allmänna kunskaper <strong>om</strong>jämställdhet. Det innebär att vi förespråkar en kraftig förstärkning186


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolan<strong>av</strong> genusperspektivet i de ämnen s<strong>om</strong> ingår i lärarnas ämnesexamen.I sin tur innebär en sådan förstärkning att undervisningen i klassrummenk<strong>om</strong>mer att bli mer forskningsförankrad. Kvinnoforskningen,numera kallad genusforskningen, har varit ut<strong>om</strong>ordentligtframgångsrik in<strong>om</strong> högskolevärlden, och förändrat synen på ämnens<strong>om</strong> historia, litteratur, idéhistoria, sociologi, etnologi, psykologimed mera. Man har k<strong>om</strong>pletterat och korrigerat den könsblindhets<strong>om</strong> före 1970-talet togs för given. Numera bör det inte gå att läsadessa ämnen utan att samtidigt integrera ett genusperspektiv. Dettaborde också vara en självklar del i lärarhögskolornas didaktikundervisning.S<strong>om</strong> vi visade i våra rapporter (SOU 2010:10 och 2010:33) hållerexempelvis inte alltid dagens lär<strong>om</strong>edel en tillräckligt hög kvalitetnär det gäller jämställdhet. Mannen är fortsatt norm, med i bästafall kvinnan s<strong>om</strong> hjälpare, det <strong>av</strong>vikande eller osynliga könet. I Ann-Sofie Ohlanders granskning <strong>av</strong> fyra vanliga läroböcker i historia visarsig intresset för kvinnors auktoritet och handlande i olika epokervara svagt. Av 996 namngivna personer var endast 62 kvinnor och iden kollektiva historien beskrevs kvinnor s<strong>om</strong> objekt, inte s<strong>om</strong>subjekt. Det finns läroböcker s<strong>om</strong> inte nämner någon kvinna vidnamn efter 1600-talets drottning Kristina eller det tidiga 1700-talets drottning Ulrika Eleonora. Ju närmare vår tid man k<strong>om</strong>mer,ju färre kvinnor tycks vara tumregeln i lär<strong>om</strong>edelsproduktionen. Vivill gärna understryka att genusblinda lär<strong>om</strong>edel, där historienskvinnliga aktörer in i vår tid lyser med sin frånvaro, strider motskolans värdegrund och läroplan. Vi tror också att vanföreställningenatt flickor och unga kvinnor skulle tillhöra det historisktutplånade könet, vilket kan resultera i bristande självkänsla, kanvara en delförklaring till unga kvinnors ohälsa i dag.Riksdagen har antagit regeringens proposition <strong>om</strong> en ny lärarutbildning(prop. 2009/10:89). Den nya lärarutbildningen, s<strong>om</strong>k<strong>om</strong>mer att starta höstterminen 2011, innebär att den nuvarandegenerella lärarexamen ersätts med fyra olika lärarexamina – förskollärarexamen,grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.I den nya utbildningarna ökar utrymmet för ämnesstudierför alla kategorier <strong>av</strong> lärare.Lärarutbildningarna består <strong>av</strong> en allmän del och en ämnesdel. Iutbildningen ingår även en verksamhetsförlagd del (VFU), det villsäga utbildning s<strong>om</strong> är förlagd i skolan. I den nya lärarutbildningenbenämns den allmänna delen <strong>av</strong> utbildningen Utbildningsvetenskapligkärna (UVK), och den ska <strong>om</strong>fatta 60 högskolepoäng. I187


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99propositionen framhålls att jämställdhet bör rymmas in<strong>om</strong> den utbildningsvetenskapligakärnan.I propositionen framhålls följande <strong>om</strong> att examensarbetet i de nyalärarutbildningarna: ”arbetena bör spegla utbildningens examensmålvilket enligt regeringens bedömning innebär att arbetet huvudsakligengörs in<strong>om</strong> ramen för ämnesstudierna. Samtidigt är detnaturligt att de kunskaper s<strong>om</strong> studenten tillägnat sig in<strong>om</strong> ramenför UVK och VFU också tas i bruk”.Frågeställningar s<strong>om</strong> rör jämställdhet och genus är i dag relativtfrekventa in<strong>om</strong> examensarbetena på lärarutbildningen. I den nyalärarutbildningen ska alltså examensarbetet huvudsakligen görasin<strong>om</strong> ramen för ämnesstudierna, det vill säga inte in<strong>om</strong> ramen förden allmänna delen. Detta kan föra med sig att fler lärarstuderandeskriver sina examensarbeten in<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådet, med inriktningmot fördjupningsämnet. Vi menar att det är en fördel <strong>om</strong> ämnesdidaktiskafrågor <strong>om</strong> jämställdhet lyfts fram på fler ämnesinstitutioner.Det har framförts att genus- och jämställdhetsfrågor är eftersattaämnen in<strong>om</strong> lärarutbildningen i dag (se till exempel H<strong>av</strong>ung,2006).Det finns också ett behov <strong>av</strong> att utbilda lärare i barnkunskap,dvs. <strong>om</strong> normalvariationen i barns fysiska, psykiska/kognitiva utveckling.Kunskaper <strong>om</strong> gen<strong>om</strong>snittliga könsskillnader i barns utvecklingkan vara viktiga i skolans jämställdhetsarbete.I bilaga två till högskoleförordningen (2010:541) anges examensbeskrivningarnaför de nya lärar- och förskoleexamina. Där konkretiserasde mål s<strong>om</strong> studenten ska ha uppnått för att erhålla enexamen, det vill säga vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätts<strong>om</strong> studenten ska ha tillägnat sig. I examensbeskrivningarnafastställs också vilka delar den utbildningsvetenskapliga kärnan ska<strong>om</strong>fatta.Av examensbeskrivningarna framgår att för alla former <strong>av</strong> lärarexamenså ska studenten visa förmåga att beakta, k<strong>om</strong>municera ochförankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogisk<strong>av</strong>erksamheten. Vidare framgår att den utbildningsvetenskapligakärnan bland annat ska <strong>om</strong>fatta skolans/förskolans värdegrund,innefattande de grundläggande demokratiska värderingarnaoch de mänskliga rättigheterna och sociala relationer, konflikthanteringoch ledarskap.Skollagens tydliga kr<strong>av</strong> på att skolan ska arbeta aktivt medjämställdhet och mot kränkningar bör rimligtvis speglas i innehållet188


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolani lärarutbildningen. Att lämna till de blivande lärarnas egen tid attinhämta kunskap och ta sig reflektionstid kring detta <strong>om</strong>råde ärinte ansvarsfull styrning. Regleringen <strong>av</strong> den utbildningsvetenskapligakärnans innehåll ger tillsammans med examensmålen lärosätenagoda möjligheter att på ett gen<strong>om</strong>tänkt sätt inkludera jämställdheti sina lärarutbildningar. Det återstår att följa hur lärarutbildningarnapå de olika lärosätena tillgodoser jämställdhets<strong>om</strong>rådeti de utbildningar de erbjuder.Det är angeläget att jämställdhetsuppdraget tillgodoses i den nyalärarutbildningen, såväl i utbildningens vetenskapliga kärna s<strong>om</strong> iämnesstudierna. Vi uppmanar därför Högskoleverket att i sin nästatillsyn <strong>av</strong> lärarutbildningarna särskilt granska hur jämställdhetsuppdragettillgodosetts i utbildningen.Lärarutbildningen är ofta i fokus när frågan <strong>om</strong> jämställdhet iskolan diskuteras. Det finns många åsikter <strong>om</strong> vad utbildningenborde innehålla och vad studenterna borde få med sig när de ärfärdiga. Men vad tycker de s<strong>om</strong> nyligen var studenter själva? Iett snöigt Falun träffar DEJA Camilla och Th<strong>om</strong>as för att hörahur de ser på saken. De tog examen för sex respektive ett årsedan. Och de är eniga: Genus och jämställdhet var ingen särskiltviktig del <strong>av</strong> undervisningen när de gick lärarutbildningen.- Det pratades inte så mycket <strong>om</strong> jämställdhet på våra förläsningar,säger Camilla efter att ha tänkt efter ett tag.- Vi pratade en del, men det var mest när vi läste specialpedagogik.Då togs det upp skillnader mellan <strong>pojkar</strong> och flickornär det gällde vilken problematik de kunde ha, säger Th<strong>om</strong>as.Vad sa man då?– Till exempel att ADHD var vanligare bland <strong>pojkar</strong> och attproblem hos elever yttrar sig olika hos <strong>pojkar</strong> och hos flickor.Ingen <strong>av</strong> dem kan heller dra sig till minnes att de fick läsanågon litteratur s<strong>om</strong> behandlade de här frågorna. De diskussioners<strong>om</strong> förek<strong>om</strong> kring flickor och <strong>pojkar</strong> handlade mest <strong>om</strong>hur de två olika grupperna var.– Man beskrev det s<strong>om</strong> att <strong>pojkar</strong> var livligare medan flickorvar tysta och duktiga. Och det var inte så mycket att göra åt,säger Camilla.– Mina lärare lade i och för sig till att det inte alltid behövdevara så, men det k<strong>om</strong> s<strong>om</strong> en parantes, säger Th<strong>om</strong>as.189


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99Även <strong>om</strong> ingen <strong>av</strong> dem upplevde att genus och jämställdhetvar ett prioriterat ämne på lärarutbildningen fanns ämnet ändånärvarande till viss del. Detta främst efters<strong>om</strong> det fanns andrastudenter s<strong>om</strong> var intresserade.– Min syster har alltid varit intresserad <strong>av</strong> HBT-frågor, så jagvet att hon läste lite andrakurser än vad jag gjorde. Och honskrev både sin B-uppsats och C-uppsats <strong>om</strong> ämnet.(På de skolor där Th<strong>om</strong>as och Camilla arbetar förek<strong>om</strong>meringa stora jämställdhetsprojekt för tillfället. Men de säger båda attfrågan finns närvarande i det dagliga arbetet. På Camillas skola harman till exempel jobbat med värderingsövningar. Och på Th<strong>om</strong>asskola har man arbetat med att bredda lekmöjligheterna.– Vi har till exempel döpt <strong>om</strong> ett rum s<strong>om</strong> kallades för dockhörnantill blå rummet. Dagen efter började killarna vara därinne – fast vi hade exakt samma saker s<strong>om</strong> vi alltid haft där,berättar Th<strong>om</strong>as.)Kunskapen hur man praktiskt ska arbeta med jämställdhet ärnågot s<strong>om</strong> de tror skulle kunna lyftas fram bättre underpraktiken. Eller gen<strong>om</strong> vidareutbildning när man har varit lärareett tag.– Det känns s<strong>om</strong> det är då man börjar kunna yrket och se vaddet är man faktiskt har med sig från utbildningen, säger Th<strong>om</strong>as.– Efter ett tag inser man också vad det är man inte kan, fyllerCamilla i.Om ni får önska fritt, vad hade ni velat ha med er frånlärarutbildningen när det gäller jämställdhet och genus?– Det skulle nog vara att man tittade mer på lärarens roll,varför gör man s<strong>om</strong> man gör? Och vad beror det på att flickoroch <strong>pojkar</strong> presterar så olika, det har inte bara blivit så.– Det håller jag med <strong>om</strong>, kanske skulle man alltid vara tvås<strong>om</strong> var ute under praktiken så att man kunde studera varandra.Jag skulle nog också ha velat lära mig mer <strong>om</strong> lagar ochförordningar på det här <strong>om</strong>rådet – när ska man gripa in? Dettycker jag saknades, <strong>av</strong>slutar Camilla.190


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanFortbildning <strong>av</strong> skolans personalDet lärarnas arbetsgivare, k<strong>om</strong>munen eller en fristående huvudman,s<strong>om</strong> ansvarar för fortbildningen. <strong>Regeringen</strong> har under senare årerbjudit särskilda fortbildningskurser in<strong>om</strong> jämställdhets<strong>om</strong>rådetför lärare.<strong>Regeringen</strong> tog 2002 initiativ till att utbilda pedagogiskt kvalificeraderesurspersoner i jämställdhet och genuskunskap (prop.2001/02:1). Utbildningen k<strong>om</strong> att kallas för genuspedagogsatsningen.Vi har via en enkät vänt oss till några <strong>av</strong> dem s<strong>om</strong> gickutbildningen och tagit del <strong>av</strong> en del <strong>av</strong> de utvärderingar s<strong>om</strong> gjorts(se vidare SOU 2009:64). Vår samlade bild är att utbildningen g<strong>av</strong>studenterna goda kunskaper och verktyg att arbeta med genusfrågori skolan. Flera s<strong>om</strong> började arbeta s<strong>om</strong> genuspedagog gördet dock inte längre – detta främst på grund <strong>av</strong> besparingar.Under 2009 och 2010 har Skolverket s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> regeringsuppdraget<strong>om</strong> jämställdhet i skolan (se kapitel 1) bedrivit fortbildning<strong>av</strong> lärare och skolledare. Skolverket har upphandlat fyrakurser på högskolenivå. Kurserna – Jämställdhet och hedersrelateratförtryck i skolans värld, Jämställdhet i skolan – skolpraktik och forskningsperspektivsamt Sex- och samlevnadsundervisning riktar sig tillaktiva lärare. Vidare finns kursen Hedersrelaterad problematik s<strong>om</strong>vänder sig till skolledare. Samtliga kurser <strong>om</strong>fattar 7,5 högskolepoäng.Kurserna i sex- och samlevnad respektive <strong>om</strong> jämställdhet ochhedersrelaterat förtryck har enligt uppgift från Skolverket varitmycket efterfrågade.Vi menar att fortbildningen är angelägen och har därför i kapitel 6respektive 8 föreslagit att regeringen att ger Skolverket i uppdragatt förlänga de aktuella fortbildningarna i sex- och samlevnad samtrörande den hedersrelaterade problematiken i skolan.Befattningsutbildning för rektorer – RektorsutbildningenRektorn är i egenskap <strong>av</strong> ledare för skolan en <strong>av</strong> de viktigasteaktörerna gällande jämställdhetsarbetet in<strong>om</strong> skolan. Rektors ledarrollförstärks ytterligare i och med den nya skollagen (2010:800).Det är således viktigt att rektor har goda kunskaper <strong>om</strong> hur könoch genus spelar roll i skolan och klassrummet. En bra rektor kangen<strong>om</strong> sitt engagemang och sin kunskap organisera arbetet i skolan191


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99så att det främjar jämställdhet och likabehandling samt minskarförek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong> kränkande behandling.I Ann Ludvigssons <strong>av</strong>handling (2009) behandlas rektorns betydelseför ledarskapet på skolan. En slutsats är att den naturliga konflikts<strong>om</strong> finns på en skola mellan olika lärare utifrån deras bakgrundoch roll kan biläggas <strong>av</strong> en god ledare. Hon framhåller att en godledare tillsammans med lärarna i ömsesidig dialog kan få skolan attutvecklas. Detta går i linje med vad utredningen för skolans ledningsstrukturlyfter fram (SOU 2004:116). Utredarens slutsats äratt ett ledarskap s<strong>om</strong> får personalen att arbeta mot samma mål är<strong>av</strong>görande för förändringsvilja och hög kvalitet.Rektorn behöver en bra ledarutbildning. Statligt anordnad rektorsutbildninghar bedrivits sedan slutet <strong>av</strong> 1960-talet (SOU 2004:116).För den nuvarande utbildningen gäller att den ska påbörjas snarastmöjligt efter det att anställningen s<strong>om</strong> rektor har påbörjats och varagen<strong>om</strong>förd in<strong>om</strong> fyra år. Rektorsutbildningen ges i dag exempelvis <strong>av</strong>Karlstads, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitetsamt Linnéuniversitetet.Utbildningens <strong>om</strong>fattning och innehåll är fastställt <strong>av</strong> regeringen(2008:643). Utbildningen ska <strong>om</strong>fatta 30 högskolepoäng ochbestå <strong>av</strong> tre lika stora kurser: skoljuridik och myndighetsutövning,mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Utifrån detta harSkolverket upprättat ett måldokument.I dag saknas målformuleringar <strong>om</strong> jämställdhet helt i rektorsutbildningensstyrande dokument. Vi anser att det bör regleras istyrdokumenten att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i samtligatre delkurser s<strong>om</strong> rektorsutbildningen består <strong>av</strong>. In<strong>om</strong> skoljuridikenfinns frågor s<strong>om</strong> rör jämställdhet, sås<strong>om</strong> frågor <strong>om</strong> diskrimineringoch trakasserier. Även i <strong>av</strong>snittet <strong>om</strong> mål- och resultatstyrningfinns anledning att anlägga ett jämställdhetsperspektiv,exempelvis rörande könsskillnader i läs- och skrivförmåga samt skolprestationeri övrigt. I skolledarskapet har jämställdhet en given plats,s<strong>om</strong> en del i skolans värdegrund.Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen ger Skolverket iuppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar i målformuleringarna gällanderektorsutbildningen, med innebörden att jämställdhet ska gen<strong>om</strong>syrahela rektorsutbildningen.192


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolan9.3 Praktiskt jämställdhetsarbeteVi menar att jämställdhetsintegrering måste vara en vägledandeprincip för skolans jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering ären strategi för att åstadk<strong>om</strong>ma ett jämställt och långsiktigt, hållbartsamhälle. Det innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektivinförlivas i alla verksamhets<strong>om</strong>råden och i alla led <strong>av</strong> beslutsfattande,planering och utförande <strong>av</strong> verksamheter. Jämställdhetsintegreringhar varit den svenska regeringens övergripande strategiför jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt – delatansvar (prop. 1993/94:147).I den bästa <strong>av</strong> världar är jämställdhetsarbetet något s<strong>om</strong> utgår ifrånrektors övergripande ansvar för verksamheten och s<strong>om</strong> bedrivs medlika hög prioritet s<strong>om</strong> övrigt kvalitetsarbete. I dag ser vi dock attjämställdhetsarbetet ofta bedrivs s<strong>om</strong> ett separat projekt vid sidan<strong>om</strong> den ordinarie verksamheten, inte sällan <strong>av</strong> en enskild engageradperson.Att uppnå jämställdhet i skolan är en kvalitetsfråga för skolans<strong>om</strong> organisation och är en fråga <strong>om</strong> alla barns rätt till lärande. Attjämställdhet råder – det vill säga att flickor och <strong>pojkar</strong>, män ochkvinnor i skolan har lika möjligheter och skyldigheter att verka ochförändra skolan, lära och utvecklas s<strong>om</strong> <strong>individer</strong> och i olika grupper –gör att alla människor k<strong>om</strong>mer till sin rätt och kan utvecklas. ICEMR 1 deklarationen, s<strong>om</strong> en del k<strong>om</strong>muner undertecknat, framk<strong>om</strong>meräven detta.I diskrimineringslagen (2008:567) samt i såväl den nu gällandeskollagen (1985:1100) s<strong>om</strong> i den nya Skollagen (2010:800) ställskr<strong>av</strong> på att alla skolor ska redovisa de aktiva åtgärder s<strong>om</strong> planerasoch bedrivs i en plan. Denna reglering innebär en särskild utmaningför den s<strong>om</strong> bedriver utbildning. Regleringen innebär kr<strong>av</strong> på parallellajämställdhetsarbeten där jämställdhetsarbete s<strong>om</strong> berör personalen ären separerbar del, och jämställdhetsarbete eller likabehandlingsarbetes<strong>om</strong> berör eleverna är en delvis annan del.Diskrimineringslagens kr<strong>av</strong> på att alla arbetsplatser med fler än25 anställda måste upprätta en jämställdhetsplan, berör troligtvis deflesta lärare efters<strong>om</strong> många lärare utgör en del <strong>av</strong> k<strong>om</strong>munensanställda. För eleverna finns inget sådant minimikr<strong>av</strong> på antal1CEMR deklarationen är ”Europeisk deklaration <strong>om</strong> jämställdhet mellan kvinnor och mänpå lokal och regional nivå – en deklaration s<strong>om</strong> uppmanar Europas k<strong>om</strong>muner och regioneratt använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet” och utarbetades2005-2006. CEMR står för Council of European Municipalities and Regions.193


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99elever, utan skollagen ställer kr<strong>av</strong> på att samtliga skolor ska ha enlikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Målen kan idessa parallella jämställdhetsplaner vara överlappande, men bör rimligtvisockså vara delvis olika efters<strong>om</strong> lärare och elever berörs <strong>av</strong>skolans organisation på olika sätt.En särskild grupp lärare s<strong>om</strong> vi har vänt oss till via en enkät ärde s<strong>om</strong> deltog i den statliga fortbildningen i genuskunskap (genuspedagogutbildningen).Många i gruppen vittnar <strong>om</strong> att de uppleveren frustration i sitt arbete. En genuspedagog skriver:Det går inte att bedriva jämställdhetsfrågor på ”golvet” <strong>om</strong> inte ledningenger mandat. Då menar jag att ledningen klart och tydligt sägeratt detta är ett prioriterat arbete. Okunskapen är enormt stor hos ledningeni min k<strong>om</strong>mun och det är helt legitimt att anser sig ha dekunskaper s<strong>om</strong> krävs och därmed har man också rätten att <strong>av</strong>färdajämställdhet/genusarbete. Vi s<strong>om</strong> är genuspedagoger utsätts för ett<strong>om</strong>änskligt hårt tryck. Vi får ständigt vara beredda på spydiga k<strong>om</strong>mentarer,motarbetning, härskartekniker och rent grova diskriminerandepåhopp.Det förefaller s<strong>om</strong> att det saknas kunskaper och intresse hos båderektor och kollegor på denna skola. I vår enkät till genuspedagogernaframk<strong>om</strong>mer även att det jämställdhetsarbete ofta ses s<strong>om</strong>ett projekt snarare än en pågående process.En vanlig metod är att skolan väljer att anordna en temadag <strong>om</strong>ett viktigt <strong>om</strong>råde. Det kan exempelvis vara en temadag <strong>om</strong> trafik,sex- och samlevnad eller <strong>om</strong> jämställdhet. Oftast handlar det <strong>om</strong>frågor s<strong>om</strong> rektorn har ett särskilt ansvar för.Det är också vanligt att regeringen arbetar med teman in<strong>om</strong>ramen för tidsbegränsade satsningar. Vanligtvis kopplas en statligsatsning till någon form <strong>av</strong> ekon<strong>om</strong>iska incitament. Särskilda projektmedelkan inrättas där syftet är att de huvudmän eller skolors<strong>om</strong> tar del <strong>av</strong> satsningen k<strong>om</strong>penseras för de kostnader de harhaft. Risken med detta arbetssätt är att skolan under en kort tidväljer att prioritera en fråga men sedan när temadagen– ellerbidraget från staten – är slut så <strong>av</strong>tar intresset och blickarna vändsmot nästa tema s<strong>om</strong> lyfts fram, allt medan lagkr<strong>av</strong>en kvarstår. Attjämställdhetsarbete är ofta är en tidsbegränsad aktivitet framgåräven <strong>av</strong> Frånbergs rapport (SOU 2010:83).Det finns några gemensamma huvuddrag gällande arbetet medjämställdhet s<strong>om</strong> antas bidra till hållbarhet och långsiktighet.Vikten <strong>av</strong> ledningens, rektors, aktiva del i jämställdhetsintegreringenkan inte nog understrykas. För att åstadk<strong>om</strong>ma en lång-194


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolansiktighet i jämställdhetsarbetet måste rektor inrikta jämställdhetsarbetetpå skolans verksamhetsutveckling och kvalitetsutveckling –inte på från dessa processer fristående projekt. Ett sådant arbetebör bygga på en förändringsvilja s<strong>om</strong> sträcker sig längre än till slutdatumför ett projekt.S<strong>om</strong> bakgrundsmaterial för de strukturerande principer s<strong>om</strong> vipresenterar nedan har JämStöds material (SOU 2007:15) och 4Rmetoden (Åström & Batljan i Ds 1999:33) fungerat. ÄvenFrånbergs rapport ligger till grund för detta (SOU 2010:83). Vi villlyfta fram fyra viktiga utgångspunkter för långsiktigt jämställdhetsarbetei skolan:• Ledningen ger sitt tydliga stöd både in<strong>om</strong> skolan till elever ochlärare och övrig skolpersonal, men också till föräldrar, politikeroch skoltjänstemän gällande jämställdhetsarbetet• Arbetet tilldelas ekon<strong>om</strong>iska resurser åtminstone i en uppstartsperiod• En ansvarig samordnande grupp s<strong>om</strong> arbetar direkt under ledningentillsätts• Tydliga mål, indikatorer och ansvarskriterier utformasDessa utgångspunkter kan ses s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> en uppstartsfas innanjämställdhetsarbetet är en del <strong>av</strong> de ordinarie processerna. För attpå ett adekvat sätt formulera tydliga mål, indikatorer och ansvarskriterieroch kan en enskild skola eller k<strong>om</strong>mun arbeta efter denprocess s<strong>om</strong> beskrivs här nedan:• Kartläggning <strong>av</strong> verksamheten – fokus på det s<strong>om</strong> upplevs vara ettproblem ur ett jämställdhetsperspektivEn kartläggning kan ske gen<strong>om</strong> intervjuer, enkäter eller observation.Intervjuer är bra <strong>om</strong> det är en mindre verksamhet s<strong>om</strong> kartläggseller med ett specifikt problem. Det kan vara värt att funderapå vem det är s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>för intervjuerna, och vilken (makt)relationden personen har till de personer s<strong>om</strong> ska intervjuas. Vidkänsliga frågor s<strong>om</strong> rör trakasserier är det alltid att rek<strong>om</strong>menderaen ut<strong>om</strong>stående person s<strong>om</strong> inte har en beroenderelation till skolangör intervjun. Intervjuer görs mest tillförlitliga med hjälp <strong>av</strong> ljudupptagnings<strong>om</strong> sedan renskrivs.Enkäter s<strong>om</strong> metod är effektiva <strong>om</strong> problemet anas, men inte ärhelt tydligt. Då kan man ställa frågor anonymt. Enkäter kan lätt bli195


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99för <strong>om</strong>fattande och blir då svåra att bearbeta. När det gäller enkäterär det viktigt att tänka igen<strong>om</strong> vilket material man vill ha, för att fåett så bra svar på den övergripande frågan s<strong>om</strong> möjligt. Enkäter kani dag med ganska enkla medel göras webbaserade, något s<strong>om</strong> kanhöja svarsbenägenheten och göra det lättare att analysera data.Observationer är effektiva s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>pletterande kartläggningsinstrumentnär det gäller att kartlägga en skola eller skolor i enk<strong>om</strong>mun. Kartläggningar ska vara så objektiva s<strong>om</strong> möjligt, ochobservationer är alltid subjektiva. När man observerar gör man helatiden egna tolkningar och värderingar <strong>av</strong> det man observerar, menobservationer ger ett bra kvalitativt k<strong>om</strong>plement till intervjuer ochenkäter. Om man vill få syn på sitt eget sätt att hantera genus iklassrummet kan spegelobservation <strong>av</strong> en kollega vara en väldigtbra metod. Kollegan får sedan i uppgift att observera ”tillbaka”. Dåär det en annan form <strong>av</strong> kartläggning, där du och din kollega diskuteraroch funderar tillsammans, s<strong>om</strong> inte nödvändigtvis behöverinvolvera fler på skolan. Observationer ska ha ett specifikt och<strong>av</strong>gränsat syfte och kan göras med hjälp <strong>av</strong> anteckningar, videokameraeller ljudupptagning. Videokamera s<strong>om</strong> hjälpmedel kräveratt du på förhand tillfrågar de s<strong>om</strong> ska filmas <strong>om</strong> tillstånd, och <strong>om</strong>det handlar <strong>om</strong> elever måste föräldrarna tillfrågas.Hoppar man över kartläggningen, s<strong>om</strong> kan upplevas lite tråkignär man vill k<strong>om</strong>ma igång med det ”riktiga” arbetet, är risken storatt man missar målet och de åtgärder man sätter in inte stämmeröverens med verkligheten man behöver förändra.• Analys <strong>av</strong> vad s<strong>om</strong> framk<strong>om</strong> i kartläggningenAnalysen <strong>av</strong> kartläggningen är en viktig del <strong>av</strong> arbetet. Vad har vinu fått syn på? Är det vad vi trodde vi skulle se s<strong>om</strong> vi ser? Blir viförvånade eller får vi bekräftelse på sakernas tillstånd?” O<strong>av</strong>settvilka tankar s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer upp är det viktigt att i något skede <strong>av</strong>analysen vara flera s<strong>om</strong> tänker tillsammans. En person kan göragrovanalysen, men flera ska göra slutanalysen för att inte bara enperson ska stå bak<strong>om</strong> den, och för att fler ska involveras i processen.Analysen och kartläggningen kan tillsammans ta en termin ianspråk. Då är det viktigt att lita på att kartläggning tar tid och attdet är ett viktigt arbete s<strong>om</strong> görs, efters<strong>om</strong> det kan kännas otåligtatt inte göra så mycket utåt i organisationen. Många kanske förväntarsig ett arbete s<strong>om</strong> genast syns, och s<strong>om</strong> jämställdhets-196


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanarbetare är det då viktigt att stå emot trycket att sätta igång mednågot konkret och synligt för att tillfredsställa organisationen. Däremotkan man regelbundet k<strong>om</strong>municera vad s<strong>om</strong> görs. Ledningenmåste dock få informationen först och helst är det också ledningens<strong>om</strong> går ut med informationen för att visa att den står bak<strong>om</strong>kartläggningen och analysen.• Framtagande <strong>av</strong> idéer och visioner, konkreta mål och åtgärderSedan är det dags att ta fram visioner, mål och åtgärder och härsätts ambitionsnivån för jämställdhetsarbetet. Den kanske mestkreativa perioden <strong>av</strong> arbetet med jämställdhet är att arbeta medidéer och visioner samt att formulera konkreta mål och åtgärder.Här är det centralt att målformuleringarna är konkreta och möjligaatt utvärdera och följa upp. Det är lätt att målen blir visionära, menmålformuleringarna ska vara konkreta och möjliga för alla att förstå.Sträva efter att målen ska vara skrivna så kort s<strong>om</strong> möjligt.För ett specifikt mål kan det vara nödvändigt att också formuler<strong>av</strong>ilka åtgärder s<strong>om</strong> ska gen<strong>om</strong>föras och s<strong>om</strong> leder fram till att måletuppnås. Till ett och samma mål kan det finnas en eller flera åtgärderför att målet ska uppnås.Victoria Wahlgren(2009) skriver i sin <strong>av</strong>handling s<strong>om</strong> berörgenuspedagoger på gymnasiet bland annat <strong>om</strong> vilka olika arbetssätts<strong>om</strong> genuspedagoger använt för att främja jämställdhet. De resultats<strong>om</strong> analyserna <strong>av</strong> intervjuer med genuspedagoger visar är att handledning<strong>av</strong> arbetslag, observationer <strong>av</strong> undervisning, att agera s<strong>om</strong>förebild i klassrummet samt att hålla föreläsningar är några sätts<strong>om</strong> genuspedagoger använder för olika syften. Dessa sätt utgörexempel på arbetssätt s<strong>om</strong> kan användas s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> en målformuleringoch åtgärdsplan för att också konkretisera hur enåtgärd ska gen<strong>om</strong>föras.För att höja konkretionsnivån ytterligare kan åtgärderna följas<strong>av</strong> skrivningar <strong>om</strong> vem s<strong>om</strong> är ansvarig för att gen<strong>om</strong>föra eller delegeraåtgärdens gen<strong>om</strong>förande, hur åtgärden bekostas och när ochtill vem åtgärdens gen<strong>om</strong>förande ska rapporteras.Dessa delar bildar också jämställdhetsplanen eller likabehandlingsplanen.Till den här delen <strong>av</strong> arbetet k<strong>om</strong>mer behovet <strong>av</strong> att k<strong>om</strong>municeraidéer och mål med skolledning och ansvariga. Att en jämställdhetsgruppsitter och funderar är viktigt, men gruppen måstek<strong>om</strong>municera sitt arbete med dem s<strong>om</strong> det berör. Här kan även enintern remiss på skolan vara en idé och <strong>om</strong> skolan har en webbplats197


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99kan det pågående arbetet rapporteras där. Förankring och k<strong>om</strong>munikationär centralt i arbetet med mål och åtgärder för att förändraoch utveckla.• Arbete!Att sedan gen<strong>om</strong>föra de aktuella åtgärderna är en annan del <strong>av</strong> processen.Det är viktigt att det finns en samordnare s<strong>om</strong> har fåttledningens uppdrag att leda jämställdhetsarbetet och s<strong>om</strong> har ledningensstöd och mandat att kontrollera och diskutera åtgärdermed dem s<strong>om</strong> är inblandade i att gen<strong>om</strong>föra eller delta i åtgärder.Under arbetet med de mål s<strong>om</strong> satts upp brukar det ofta dykaupp nya idéer och tankar vad man kan göra istället. Om det inte äruppenbart fel att göra så s<strong>om</strong> inledningsvis formulerats är det oftastbättre att samla alla nya idéer till k<strong>om</strong>mande års arbete. Det är särskiltviktigt att hålla sig till planens innehåll <strong>om</strong> den noga processatspå skolan, efters<strong>om</strong> det kan väcka förundran och förvirringifall nya åtgärder k<strong>om</strong>mer in.• Uppföljning <strong>av</strong> mål och åtgärder – vad lyckades och vad lyckadesmindre bra?När åtgärderna är gen<strong>om</strong>förda måste en uppföljning <strong>av</strong> dessa ske.Uppföljningen ska sedan vara grunden för k<strong>om</strong>mande års mål ochåtgärder. Den kan göras på en mängd olika sätt. Fokus kan tillexempel vara att se <strong>om</strong> åtgärderna ledde till att målen uppnåddes,eller ledde åtgärderna till något annat? Man kan fokusera på hurstor grad <strong>av</strong> involvering man nått – har alla känt sig berörda <strong>av</strong> jämställdhetsarbetet?Det är också möjligt att närmare granska <strong>om</strong>ambitionsnivån för arbetet och åtgärderna var på en bra nivå, eller<strong>om</strong> det är möjligt att höja ambitionsnivån.Detta görs lämpligen tillsammans med ledning och rektor. Uppföljningenbör också vara skriftlig för att den lättare ska kunnak<strong>om</strong>municeras till samtliga på skolan eller i organisationen.Ledningen är <strong>av</strong>görande för hur framgångsrikt ett jämställdhetsarbeteär och måste i praktiken även leda jämställt för att helajämställdhetsarbetet ska vara trovärdigt, och det yttersta ansvaretför det vilar på rektor. Bland annat har Sophia Ivarsson (2007) i sinbok Leda jämställt beskrivit vikten <strong>av</strong> att ledningen uttryckligenstöder och arbetar med jämställdhet för att nå goda resultat. Härkan också nämnas en nypublicerad bok <strong>av</strong> Kajsa Svaleryd och MoaHjertson (2011) – Likabehandling i arbetslivet. En handbok för198


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanchefer – där skolledningens agerande diskuteras i relation till hurskolans arbete fungerar.Visioner och jämställdhetsarbeteFöräldrar till barn i skolan är en del <strong>av</strong> jämställdhetsarbetet iskolan. Här reflekterar en förälder <strong>om</strong> mötet med skolans värld ochhur genus och jämställdhet får plats i den.Farhågor och förhoppningar kring genus i skolan– tankar från en blivande skolförälderInledningsvis: i mitt idealsamhälle finns en medvetenhet <strong>om</strong> deprocesser s<strong>om</strong> skapar genus och en ödmjuk vilja att alla (barn) skafå utveckla sin egen genusidentitet utan att bli ifrågasatta, förlöjligade,diskriminerade eller tvingade att göra <strong>av</strong>kall på delar <strong>av</strong> sigsjälv. Skolan har ett mycket stort inflytande på formandet <strong>av</strong> nästageneration, och därmed också en fantastisk chans att bidra till ettöppnare samhälle mer tolerant mot diversioner. Detta är dock envision s<strong>om</strong> tenderar att, precis s<strong>om</strong> genusarbete i förskola ochskola, enbart bli vackra ord. Därför hoppas jag, nu när mitt barnska börja skolan, på skolpersonal s<strong>om</strong> vågar se förbi alla vackra ord,s<strong>om</strong> inte är rädda för att testa och chansa, och s<strong>om</strong> är kreativa i sinaförsök att se utanför de ramar s<strong>om</strong> håller tjejer och killar i separataoch alltför trånga fack.När min dotter (s<strong>om</strong> bor varannan vecka hos mig och varannanhos sin pappa) hade löss ringde dagispersonalen hem till mig trotsatt det var pappas vecka efters<strong>om</strong>: ”tror du verkligen att han klarar<strong>av</strong> att kamma henne då?” När överlämningssamtalet mellan dagisoch skola skulle bokas menade dagispersonalen att: ”pappan får juockså vara med”. Min farhåga <strong>om</strong> skolan är att den invanda stereotypabild <strong>av</strong> ansvarsuppdelning mellan föräldrarna s<strong>om</strong> jag vant migvid att möta från dagispersonal även är levande bland skolpersonal.Min förhoppning är att man inte förmedlar en bild <strong>av</strong> pappor s<strong>om</strong>ink<strong>om</strong>petenta när det gäller att ta hand <strong>om</strong> sina barn. Att man intetar för givet att mamman är nummer ett i vårdnaden <strong>om</strong> barnet ochatt pappan är med enbart <strong>om</strong> han vill och kan.Vid ett tillfälle satt min då fyraåriga dotter på sin säng iunderkläder, tittade ner på sina lår och började gråta över att de varför tjocka. Min farhåga är att detta frö till utseendefixering ochosunt förhållande till sin kropp k<strong>om</strong>mer att förstärkas i könssegregeradegrupper och uppgifter i skolans värld. Min förhoppningär att min dotter får k<strong>om</strong>petenta och starka förebilders<strong>om</strong> vågar ta även de svåra samtalen och visa på att kroppen är ettstarkt fantastiskt redskap att upptäcka världen med. Inte något attforma för att behaga.199


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99Min dotter är en viljestark, bestämd och ganska argsint person.På dagis har detta ofta bemötts med bekymrade miner över hurhon klarar <strong>av</strong> de sociala relationerna till sina tjejk<strong>om</strong>pisar. Minfarhåga är att tjejer med typiskt manliga drag och egenskaper iskolan blir tillrätt<strong>av</strong>isade och ifrågasatta, och att killar medtypiskt kvinnliga drag blir förlöjligade. Min förhoppning är attalla barn förutsättningslöst bemöts utifrån sina egna egenskaperoch personlighetsdrag. Att tjejer får bråka och killar får gråta.Maria Andersson, förälder9.4 Översikt <strong>av</strong> publikationer med metoder förjämställdhetsarbeteNedan ges exempel på publikationer s<strong>om</strong> diskuterar, problematiseraroch exemplifierar metoder för att arbeta med jämställdhet.Avsikten är inte att förespråka eller rek<strong>om</strong>mendera justdenna litteratur. Det finns inga utvärderingar att tillgå när det gällervilka metoder s<strong>om</strong> fungerar på ett tillfredsställande sätt för attfrämja jämställdhet i skolan (se vidare SOU 2010:35), men framgångsfaktorerför jämställdhetsarbete diskuteras på annan plats ikapitlet.Vi förespråkar en förstärkning <strong>av</strong> genusperspektivet i de ämnens<strong>om</strong> ingår i lärarnas ämnesexamen. Den litteratur s<strong>om</strong> presenterasnedan är dock inte ämnesanknuten. Vi upprepar dock att de perspektivs<strong>om</strong> kvinnoforskningen eller genusforskningen s<strong>om</strong> dennumera benämns, tillhandahåller tas tillvara i undervisningen in<strong>om</strong>respektive ämne, för att korrigera den könsblindhet s<strong>om</strong> annarserfarenhetsmässigt lätt gör sig gällande i många <strong>av</strong> skolans ämnen.De publikationer s<strong>om</strong> vi presenterar här är framtagna med hjälp<strong>av</strong> sökverktyget LIBRIS 2 samt utifrån egen kunskap <strong>om</strong> vilka publikationers<strong>om</strong> finns. Urvalet <strong>av</strong> material s<strong>om</strong> presenteras är gjortpå basen <strong>av</strong> följande kriterier: att materialet ska vara framtagetunder 2000-talet, materialet ska vara riktat mot jämställdhetsarbetei skolan (inte förskolan) samt det ska vara möjligt att få tag påmaterialet i dag. Presentationen är mycket översiktlig efters<strong>om</strong>antalet publikationer är relativt stort och den här översikten görinte anspråk på att vara heltäckande. Det finns brister med de flesta2Sökord s<strong>om</strong> använts i olika k<strong>om</strong>binationer: genus + metod + skola/utbildning,jämställdhet + metod + skola/utbildning, gender + school/education. Sökningen gjordesvecka 34, 2010.200


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolansätt att göra urval, men på grund <strong>av</strong> den stora mängd material s<strong>om</strong>finns måste ett urval göras. Böcker s<strong>om</strong> är skrivna eller publikationers<strong>om</strong> är framtagna före 2000 kan innehålla värdefull information,men vår prioritering var att det också för en potentiell läsareska vara möjligt att få tag på boken – något s<strong>om</strong> är lättare ju nyareboken är.Det finns en hel del internetbaserade material s<strong>om</strong> kan användasi arbetet med jämställdhet i skolan. Dessa ökar i <strong>om</strong>fattning ochutgörs framförallt <strong>av</strong> olika modeller s<strong>om</strong> företag arbetar med undersina uppdrag för skolor. Det är en brist att metodmaterial påinternet kan vara svåra att hitta, eller framför allt att hitta sammanställningar<strong>av</strong> tillgängliga metodmaterial.1. Publikationer från myndigheter, civila samhället och fackligaorganisationerDiskriminerings<strong>om</strong>budsmannen, Skolinspektionen och Barn- ochelev<strong>om</strong>budet har gett ut en skrift, Förebygga diskriminering ochkränkande behandling (2009), s<strong>om</strong> ger exempel på hur skolor kanfrämja likabehandling gen<strong>om</strong> att förebygga diskriminering ochkränkande behandling. Skriften är en <strong>av</strong> de nyaste myndighetsskrifternaför skol<strong>om</strong>rådet. Skolverkets allmänna råd För att främjalikabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling (2009c), är ett annat motsvarande exempel. Länsstyrelseni Västmanland har en webbplats med inspiration <strong>om</strong> attarbeta med jämställdhet i skolan(www.jamstalldskola.se/index.shtml).Att motverka kränkningar är fokus för dessa exempel.Specifikt för jämställdhets<strong>om</strong>rådet har Lärarförbundet tagitfram två skrifter s<strong>om</strong> berör jämställdhetsarbete i skolan. Genuspraktikaför lärare (2006) lyfter på ett heltäckande och översiktligtfram aspekter <strong>av</strong> att vara lärare och arbeta med jämställdhet medanJämställd skola – strategier och metoder (2002) exemplifierar olikasätt för en skola att börja arbetet med jämställdhet främst urorganisatoriskt perspektiv. Sida (2006) har tagit fram en ”inspirationsskrift”för hur lärare kan arbeta med jämställdhet för ”hållbarutveckling i ett globalt perspektiv” och ger i skriften exempel påhur genuspedagoger har arbetat, vad s<strong>om</strong> är centralt och vilka problems<strong>om</strong> kan uppstå. Skriften heter Jämställdhet gör världenrikare!.201


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99Rädda Barnen har tagit fram ett arbetsmaterial för hur man kanunder en veckas tid Snacka <strong>om</strong> jämställdhet!, s<strong>om</strong> skriften ocksåheter. I publikationen beskrivs olika tema<strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> man tillsammansmed unga kan arbeta kring, med tillhörande beskrivning<strong>av</strong> både bakgrundsteorier och specifika metoder att använda.Normal, eller? (2005) är ett arbetsmaterial att använda för att arbetamed <strong>pojkar</strong>, normer och maskulinitet kopplat med jämställdhetsfrågor.Materialet är uppdelat metaforiskt i Resan, Rummet ochRörelsen för att beskriva olika delar <strong>av</strong> materialet s<strong>om</strong> använderprocessarbete s<strong>om</strong> grundmetod. Materialet är framtaget <strong>av</strong> Sensusstudieförbund och Röda Korsets ungd<strong>om</strong>sförbund.2. Böcker utgivna <strong>av</strong> k<strong>om</strong>mersiella förlagFlera metodböcker finns utgivna <strong>av</strong> k<strong>om</strong>mersiella förlag. Fokus idessa böcker är främst på att presentera metoder och exempel på hurman kan arbeta med jämställdhet. Bak<strong>om</strong>liggande teorier s<strong>om</strong> kanpresentera orsaker till att man ska arbeta med vissa metoder ellerövningar presenteras i viss grad.En <strong>av</strong> de nyaste böckerna in<strong>om</strong> det här <strong>om</strong>rådet är Eva-KarinWedins Jämställdhetsarbete i förskola och skola (2009). I boken tarWedin upp olika teman s<strong>om</strong> jämställdhetsarbete kan beröra – kränkningar,hedersvåld, ämnesinnehåll, undervisningsmetoder etcetera.En mycket spridd bok är Kajsa Svaleryds (2002) Genuspedagogik.I den visas på ett övergripande och tydligt sätt både bakgrundsteorieroch metoder och reflektionssätt för hur man i skolankan arbeta med jämställdhet. Kajsa Wahlströms(2003) <strong>Flickor</strong>,<strong>pojkar</strong> och pedagoger är en bok s<strong>om</strong> på ett övergripande sätt gen<strong>om</strong>att återge ett specifikt jämställdhetsprojekt lyfter fram sätt attframför allt leda personal i riktning mot ett arbete med jämställdhet.Modiga prinsessor & ömsinta killar (2007) är en bok s<strong>om</strong> utifrånförfattarens (Britta Olofsson) egna erfarenhet beskriver olika situationers<strong>om</strong> berör jämställdhet i främst förskolan, men även en delfrån skolan. Boken innehåller också litteraturtips för vidare arbete.I Karin Kjellbergs Genusmaskineriet (2004), finns en lång radövningar att använda för att arbeta med en grupp i jämställdhet.Genusperspektiv i skolan – <strong>om</strong> kön, makt och kärlek (2007)skriver en rad författare <strong>om</strong> olika perspektiv på hur skolor ochlärare kan tänka kring varför man ska arbeta med olika <strong>om</strong>råden i202


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanskolan s<strong>om</strong> berör jämställdhet. Likaså har boken Allt du behöverveta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan (2008, Jan Lif,red.) en inriktning på att från olika perspektiv presentera dimensioner<strong>av</strong> jämställdhetsarbete i skolan – allt från genussystemet ochstyrdokument till värdegrundsarbete och till att hantera motstånd.Elfte stegen – vägen dit (2009) <strong>av</strong> Charlotta John och Pamela vonSabljar är en konkret inriktad metod- och övningsbok för lärares<strong>om</strong> vill arbeta med jämställdhet i sin klass eller sitt arbetslag.Boken innehåller också en litteraturlista med böcker s<strong>om</strong> på olikasätt lyfter fram jämställdhet.I normens öga (2008) är en konkret och handlingsinriktadmetodbok s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> hur man i skolan kan arbeta med normkritiskundervisning. Den är utgiven <strong>av</strong> stiftelsen Friends.Maria Hedlins (2004) bok Lilla genushäftet innehåller en översiktöver tänkandet kring genus och jämställdhet på i samband medläraryrket och skolan.3. Böcker s<strong>om</strong> redovisar forskningsresultat och innehåller förslagtill åtgärder eller metoder att arbeta med förändringDen här kategorin är den överlägset största bland de publikationers<strong>om</strong> granskats i det här kapitlet. Hit hör bland annat universitetsförlagenoch förlag s<strong>om</strong> ger ut litteratur relaterade till universitetsstudier.Böckerna beskriver fördjupat med exempel från empiriskastudier eller gen<strong>om</strong> forskningsöversikter olika sätt att se på jämställdhetsfrågani skolan. Ett urval <strong>av</strong> böcker på engelska presenteras<strong>av</strong>slutningsvis nedan.I boken Normkritisk pedagogik görs en gen<strong>om</strong>gång <strong>av</strong> det normkritiskaperspektivet och <strong>av</strong> vad det kan innebära för skolans pedagogiskapraktik både s<strong>om</strong> helhet och i specifika ämnen. Boken är enantologi (Br<strong>om</strong>seth & Darj, 2010).Pojkars plats i skolan skrivs fram i ett flertal böcker. När <strong>pojkar</strong>läser och skriver (2007), Manlighet i fokus (2005) och Maskulinitet påschemat (2008) är några exempel på det. Främst i den förstnämndafinns flera exempel på metoder på hur man i ämnet svenska kanarbeta med <strong>pojkar</strong> och <strong>pojkar</strong>s läsande.Lena Kåreland (2005) är redaktör för och medförfattare till delar <strong>av</strong>boken Modig och stark – eller ligga lågt s<strong>om</strong> berör skönlitteraturensplats i skola och förskola. I boken förek<strong>om</strong>mer exempel s<strong>om</strong> ger en203


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99bild <strong>av</strong> läsning i skolan och i texten finns också förändringsförslagför fortsatt arbete.Karin Milles (2008) skriver i Jämställt språk <strong>om</strong> hur språkanvändningkan bidra, eller inte bidra, till ökad jämställdhet. I bokentar hon upp skolkontexten s<strong>om</strong> exempel och diskuterar hur skolankan arbeta med jämställt språk.Engelskspråkig litteraturArnot, Madeleine. (2009). Educating the gendered citizen: sociologicalengagements with national and global political agendas. Abingdon,Oxon: RoutledgeBerge, Britt-Marie & Ve, Hildur (2000). Action research for genderequity. Buckingham: Open Univ. PressCrabtree, Robbin, Sapp, D<strong>av</strong>id Alan & Licona, Adela C. (red.) (2009).Feminist pedagogy: looking back to move forward. Baltimore: TheJohns Hopkins University PressDillabough, Jo-Anne, McLeod, Julie & Mills, Martin (red.) (2009).Troubling gender in education. London: RoutledgeFrancis, Becky (2000). Boys, girls, and achievement: addressing theclassro<strong>om</strong> issues. London: Falmer PressMartino, Wayne, Kehler, Michael & We<strong>av</strong>er-Hightower, Marcus B.(red.) (2009). The problem with boys' education: beyond thebacklash. New York: RoutledgeMeyer, Elisabeth J. (2009). Gender, Bullying and Harassment. Strategiesto end sexism and h<strong>om</strong>ophobia in schools. New York/London:Teachers College University Press.Skelton, Christine & Francis, Becky (red.) (2003). Boys and girls inthe primary classro<strong>om</strong>. Maidenhead: Open University Press9.5 Motstånd mot jämställdhetsarbeteMotstånd mot förändringsarbete är inte ovanligt i organisationer.Skolan är inget undantag. Att hantera motstånd är en del <strong>av</strong> attarbeta med jämställdhet, efters<strong>om</strong> jämställdhetsarbetet riktar in sigpå att förändra ofta djupt rotade föreställningar <strong>om</strong> kvinnor ochmän, flickor och <strong>pojkar</strong> (se bland annat Wedin, 2009). Förändringsarbeteöverlag, kan väcka känslor <strong>av</strong> oro och osäkerhetinför framtiden. Information och k<strong>om</strong>munikation <strong>om</strong> faser i204


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanarbetet kan vara ett sätt att hantera motstånd. Ledningen har en<strong>av</strong>görande roll att spela gällande <strong>om</strong> motståndet tillåts slå rot ellerinte på till exempel en skola.Anna Wahl, Maud Eduards, Charlotte Holgersson, Pia Höök,Sophie Linghag och Malin Rönnbl<strong>om</strong> lyfter fram motstånd i sinbok Motstånd & fantasi (2008). Med utgångspunkt i egna erfarenheter<strong>av</strong> motstånd under föreläsningssituationer och seminariergestaltar och analyserar de motståndet och klär det i ord.Charlotta John och Pamela von Sabljar (2009) listar en rad olikaorsaker till motstånd utifrån sin erfarenhet s<strong>om</strong> utbildare ochlärare. Bland annat har de sett att det handla <strong>om</strong>:• Rädsla för förändring• Okunskap <strong>om</strong> jämställdhet• Bristande delaktighet• Man upplever att förändringen går för snabbt• Ser inte vinsterna med förändring• Jobbiga erfarenheter s<strong>om</strong> gör sig påminda och s<strong>om</strong> berör relationenmellan kvinnor och män på något sätt• Bekvämlighet – så här har vi aldrig gjortMotstånd kan yttra sig på en rad olika sätt, men ett gemensamtdrag att det har en uttröttande effekt på de s<strong>om</strong> arbetar med jämställdheteller s<strong>om</strong> på något sätt är ansvarig för förändringsarbetet.Motståndet gör att kroppen ofta reagerar med trötthet, tvivel ochhåglöshet och är ofta mer eller mindre tydligt riktat mot en ellerflera personer. Ibland är syftet, s<strong>om</strong> kan vara både medvetet och<strong>om</strong>edvetet, att illegitimisera en person. Det innebär att personens<strong>om</strong> både privatperson och professionell arbetstagare ifrågasätts. Påmånga sätt liknar motståndsstrategierna s<strong>om</strong> riktas mot en förändringsagents<strong>om</strong> till exempel jämställdhetsarbetaren de mekanismers<strong>om</strong> återfinns vid långvarig kränkning.Motstånd kan också ses s<strong>om</strong> en drivkraft. Att jämställdhetsarbetetväcker känslor och åsikter till liv innebär samtidigt attdet finns en tro på förändringsarbetet k<strong>om</strong>mer att bidra till en reellförändring.Vi har bett en jämställdhetssamordnare s<strong>om</strong> arbetar med skoloroch jämställdhet i en k<strong>om</strong>mun reflektera över på vilka sätt honmöter motstånd i sitt arbete. Hon skriver också <strong>om</strong> olika exempelpå konkreta k<strong>om</strong>mentarer s<strong>om</strong> hon får bemöta s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> sittarbete med jämställdhet i skolan.205


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99Motstånd jag möter i mitt arbete för att förbättra jämställdheteni skolanFör en tid sedan informerade jag min rektor <strong>om</strong> hur det jämställdhetsprojektjag drivit på skolan fungerat. Jag var väl förbereddoch framförde resultat såväl s<strong>om</strong> idéer <strong>om</strong> hur projektet i fortsättningenkan integreras i den ordinarie verksamheten. Min rektorlyssnade, g<strong>av</strong> positiv respons och verkade uppriktigt intresserad.Trots att jag kände mig bekräftad och duktig var jag ändå missnöjdefter vårt möte. Kanske är det så att jag hade förväntat mig att mötamotstånd, att bli ifrågasatt, att få höra vilka frågor vi bör prioriteraoch så vidare. Jag var med andra ord inställd på att rektor skulleanse att jämställdhetsarbetet på skolan hade låg prioritet och jag varheller inte sen att ställa mig själv till förfogande. Det blev tydligt attjag – liks<strong>om</strong> vid sidan <strong>av</strong> – erbjöd mig ta hand <strong>om</strong> jämställdhetsarbetetså att skolledningen skulle slippa detta <strong>om</strong>ak. Betyder intedet att också jag medverkar till att förringa jämställdhetsarbetet?I skolvärlden har vi sedan snart 30 år haft i uppdrag att motverkastereotypa könsroller och se till att flickor och <strong>pojkar</strong> får lika maktoch möjligheter över sitt lärande. Denna text har för <strong>av</strong>sikt attredogöra för olika former <strong>av</strong> motstånd jag mött. Jag delar upp motståndeti två delar: Aktivt motstånd, det vill säga öppet uttaladeinvändningar, samt passivt motstånd – det vill säga motstånd s<strong>om</strong>inte är direkt uttalat.Aktivt motstånd”Jag möter redan alla elever s<strong>om</strong> <strong>individer</strong>, det spelar ingen roll<strong>om</strong> det är en flicka eller pojke”.Vissa kollegor tar det personligt när jämställdhetsarbete k<strong>om</strong>merpå tal och vill påpeka att de minsann behandlar alla lika, andraanvänder detta argument slentrianmässigt. När jag däremot frågarvad de menar med att ”möta alla lika” det vill säga att bemöta,bedöma, belöna och bestraffa så framgår det ganska ofta att de intehar funderat över detta. Tydligt är att kollegor har olika förväntningarpå <strong>pojkar</strong> och flickor. För att ta ett exempel, det finnsen större acceptans att en pojke k<strong>om</strong>mer illa påläst till en examination.Hur k<strong>om</strong>mer det sig att flickor har sämre psykisk hälsa än<strong>pojkar</strong>? Varför presterar <strong>pojkar</strong> i gen<strong>om</strong>snitt tio procent sämre änflickor? Har du anonymiserade prov? Vad kan man s<strong>om</strong> lärare göraför att förändra ett sådant mönster? Det här är ytterligare exempelpå frågor s<strong>om</strong> jag brukar lyfta i dessa sammanhang.”Just nu har vi inte tid att jobba med jämställdhet, vi jobbar medmatteverkstad”.Det är också vanligt förek<strong>om</strong>mande att kollegor (och för all delskolledning) ser jämställdhetsarbete s<strong>om</strong> ett sidoprojekt blandandra. Man har inte anammat att detta är en del i en helhet. Jagbrukar driva tesen att ”bättre jämställdhet” är ett medel till högre206


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolanmåluppfyllelse för elever och bättre välfärd i allmänhet. Dessut<strong>om</strong>är jämställdhet ett mål i sig.Varför ska vi jobba med genus/jämställdhet egentligen? Sverigeär ju världens mest jämställda land redan.Dessa diskussioner uppstår oftast i lärarrummet. Och vad svararman på sådant? Land A är världens bästa land, land B är världenssämsta. I land B svälter 50 % <strong>av</strong> befolkningen, i land A endast25 %. Alltså: Låt oss vänta till land B k<strong>om</strong>mer ikapp. Själv anser jagatt problemet med denna inställning är att den visar på att kollegor– kvinnor såväl s<strong>om</strong> män - inte tar jämställdhetsarbete på allvar.Jämställdhet k<strong>om</strong>mer ju med tiden. Det är bara att vänta. Omtrettio år är vi säkert jämställda.Vi s<strong>om</strong> arbetar i skolan har ju haft jämställdhet s<strong>om</strong> del i vårt uppdragi trettio år. Jag håller inte med <strong>om</strong> att så mycket hänt. Dessut<strong>om</strong>signalerar denna inställning att ”någonting k<strong>om</strong>mer” ochdetta oberoende <strong>av</strong> mig.”I min klass/på vårt fritids/på den här skolan är flickorna väldigthögljudda och tar för sig och <strong>pojkar</strong>na kan verkligen uttryckasina känslor. Det måste vara någon annanstans det är problem.”Ja, så kanske det är, men generellt tyder statistiken på annat. Har nikartlagt talutrymme, analyserat åtgärdsprogram, trivsel, trygghetoch måluppfyllelse på kön? Dessut<strong>om</strong>, <strong>om</strong> flickorna är högljuddaoch stör, hur hanterar ni det? Är det acceptabelt beteende?”Pojkarna är bråkiga och måste få ta plats/springa <strong>av</strong> sig/synasoch höras och flickorna är ju mycket lugnare. Så är det och detgår inte att ändra på.”En invändning s<strong>om</strong> egentligen strider mot föregående. Denna typ<strong>av</strong> invändningar andas biologi och är egentligen bara ett påstående.Men det vet du ju redan, det finns inga belägg för att <strong>pojkar</strong> ärbråkiga ”<strong>av</strong> naturen”. Det är väl därför vi har ett uppdrag att motverkastereotypa könsrollsmönster.”Varför är det fel att flickorna pysslar och <strong>pojkar</strong>na spelarbandy? De har ju roligt.”Inget fel alls, men i förlängningen medverkar denna inställning tillatt flickor ska pyssla och <strong>pojkar</strong> spela bandy. Denna inställningmedverkar till att normalisera vem s<strong>om</strong> bör pyssla och vem s<strong>om</strong>bör spela bandy. Vårt uppdrag innebär också att vidga elevernaslivsvärld, vilket till exempel innebär att uppmuntra en pojke s<strong>om</strong>vill pyssla.”Det är naturligt att det är skillnad på kvinnor och män. Se barai djurens värld. Där är det hanen s<strong>om</strong> jagar och honan s<strong>om</strong> tarhand <strong>om</strong> ungarna. Människor är också däggdjur.”Denna typ <strong>av</strong> argumentation är vanlig även bland elever. Och det ärförvisso så att människor också är däggdjur, men det är högst tveksamt<strong>om</strong> till exempel valar för diskussioner <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är rättvisteller inte. Dessut<strong>om</strong> är jämställdhet ett uppdrag vi har. Jag brukar207


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99fråga mig – vad kan jag i min lärargärning göra för att åstadk<strong>om</strong>maförändring.”Genusvetenskap är ingen riktig vetenskap. Det är feministers<strong>om</strong> har hittat på det för att få säga saker s<strong>om</strong> att ”män är djur.”Tja, vad ska man svara på detta? Jag brukar fråga vilka kriterier s<strong>om</strong>krävs för vetenskap. När jag påpekar att uttrycket ”män är djur”antyder en värdering s<strong>om</strong> inte är en slutsats <strong>av</strong> genusvetenskapligtarbete så framgår att detta påstående s<strong>om</strong> många andra, bara är ettpåstående.När jämställdhetsfrågor initieras är dessa k<strong>om</strong>mentarer, s<strong>om</strong> jagser s<strong>om</strong> en form <strong>av</strong> aktivt motstånd vanliga. En intressant iakttagelseär dock att dessa k<strong>om</strong>mentarer minskar över tid i degrupper eller de skolor s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer igång med jämställdhetsarbete.Dessa vanligt förek<strong>om</strong>mande argument är s<strong>om</strong> sagt lättareatt bemöta inte minst för att många invändningar haltar, men ocksåför att det finns lagstadgat stöd för att bedriva jämställdhetsarbete iskolan. Det ligger i vårt uppdrag, punkt slut.Passivt motståndDet finns andra former <strong>av</strong> motstånd s<strong>om</strong> är svårare att direktbemöta. Detta motstånd är ”tyst” eller osynligt och kan intekonfronteras på samma sätt s<strong>om</strong> en invändning eller argument:”Förhalningstrategier”Det är ett frustrerande faktum att viktiga beslut och åtgärder aldrigriktigt gen<strong>om</strong>förs. Det kan handla <strong>om</strong> e-post s<strong>om</strong> inte besvaras,arbetsgrupper s<strong>om</strong> inte får tid att träffas eller att dagordningen ärså diger att jämställdhetsfrågan hamnar under punkten övrigt ochdärför aldrig får tillräckligt utrymme att diskuteras. Dessa exempelhandlar ju i mycket <strong>om</strong> förutsättningar s<strong>om</strong> inte ges till förändringsarbete.För att ta ett annat illustrerande exempel; statistik <strong>om</strong> betyg, närvaro,trivsel och så vidare redovisas och analyseras inte könsuppdelat,trots att förordningar föreskriver detta.”Osynliggörande”Det finns andra typer <strong>av</strong> motstånd jag möter. När jämställdhetsfråganpå olika möten och föredragningar blir osynliggjordoch nonchalerad. Eller när chefen/ledningsgruppen hållermed, men inte gör något för att åstadk<strong>om</strong>ma en förändring.”Skrivbordsproduktion”Jämställdhetsplaner och likabehandlingsplaner produceras men deförblir en pappersprodukt. Dessa blir sällan eller aldrig ett levandedokument. Om ingen eldsjäl kontinuerligt driver jämställdhetsarbetetså är dessa planer i sig ingen garanti för förbättrad jämställdhet.208


SOU 2010:99Förändringsarbete för jämställdhet i skolan”Jämställdhetsarbetet förpassas till personer utan mandat”Min upplevelse är att jämställdhetsfrågan ofta behandlas s<strong>om</strong> ensidofråga. Skolans ekon<strong>om</strong>i, ”söktryck” och marknadsföring ärprioriterade frågor. Det innebär att nyckelpersoner (läs: personermed beslutsmakt) sitter i grupper där dessa frågor <strong>av</strong>handlas.Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet faller då på personer s<strong>om</strong>inte är i ledningsställning och s<strong>om</strong> då inte är i position att drivadessa frågor.SlutsatsFör en tid sedan informerade jag en <strong>av</strong>delning på förvaltningen <strong>om</strong>vad ett genusperspektiv på arbetsbelastningsfrågan i organisationenkan innebära. En <strong>av</strong> åhörarna går mitt under detta föredrag. Varför?Hur hantera denna situation? Vad skulle vederbörande sagt <strong>om</strong> jagfrågade <strong>om</strong> skälet?Min erfarenhet är att jämställdhetsarbetet har många hinder attöverbrygga. Och precis s<strong>om</strong> jag antyder i inledningen så medverkarförmodligen också jag själv till detta. Jag upplever inte att det aktivamotstånd s<strong>om</strong> finns är det mest problematiska, dessa invändningargår ju faktiskt att ta upp till diskussion, de går att ”ta på”.Dessa vanligt förek<strong>om</strong>mande argument är s<strong>om</strong> sagt lättare attbemöta efters<strong>om</strong> det finns lagstadgat stöd för att verka för attjämställdhet ingår i vårt uppdrag <strong>om</strong> du arbetar i skolan.Å andra sidan – leder motargument till reell förändring? Så längeinte skolledning efterfrågar att man arbetar för att förbättrajämställdheten i skolan och att politiker och förvaltningar i sin turinte premierar eller efterfrågar det är det svårt att få en förändringtill stånd. Å andra sidan vill jag ändå tro att ta diskussionen ledertill förändring. För någon. För några. (Därmed för några elever)Däremot finner jag det passiva motståndet vara det mestproblematiska. Detta passiva motstånd handlar i mycket <strong>om</strong> attförringa, att osynliggöra, att förhala, att ge otillräcklig informationoch så vidare. Om jag skulle hävda att till exempel min chef eller enkollega förringar någonting jag sagt, så kan jag inte gå in i sakligargumentation; min chef eller kollega kan låta sig nöja med att jaghelt och hållet fått detta <strong>om</strong> bakfoten.Dock är min bestämda uppfattning att motstånd – aktivt såväls<strong>om</strong> passivt - går att övervinna. Om skolan lyckas problematiseraföreställningar <strong>om</strong> kön och få ungd<strong>om</strong>ar och vuxna att verka förjämställdhet i alla dess former så k<strong>om</strong>mer alla att vinna. Om vi tillexempel med könsuppdelad statistik kan se mönster i form <strong>av</strong>studieresultat, trivsel, arbetsro och välbefinnande i skolan så kan viockså föra konstruktiva samtal kring förändring och förbättring.Då k<strong>om</strong>mer också ”nyckelpersoner” med ekon<strong>om</strong>iskt ansvar inseatt jämställdhetsarbete inte är någon sidofråga, utan en del <strong>av</strong> ettförbättringsarbete på flera plan.Jag är övertygad <strong>om</strong> att en jämställd skola är viktig att kämpa för.Mitt arbete har förstås lett till insikten att det tar tid att förändranormer. Vi måste göra annorlunda för att det ska bli annorlunda.209


Förändringsarbete för jämställdhet i skolan SOU 2010:99Det är också viktigt att synliggöra både passivt och aktivtmotstånd. Ett sätt är att fortsätta identifiera motstånd både påindivid- grupp- och strukturnivå för att hitta strategier attmotverka dessa krafter. Jag fortsätter mitt arbete med att förbättrajämställdheten och försöka bidra till en skola där det inte spelarnågon roll vilket kön man har!Jämställdhetsarbete är ett förändringsarbete s<strong>om</strong> måste ledas, styrasoch följas upp gen<strong>om</strong> en verksamhets ordinarie lednings- ochstyrsystem.Maria Näsström, utbildningsförvaltningen Stockholm9.6 Sammanfattning och analysSkolans jämställdhetsarbete måste bedrivas brett och med ledningensstöd. Jämställdhetsintegrering måste vara en vägledandeprincip för arbetet. Arbetet för jämställdhet i skolan ska inte iförsta hand bedrivas med punktinsatser och korta projekt.Rektorn är i egenskap <strong>av</strong> ledare för skolan en <strong>av</strong> de viktigasteaktörerna gällande jämställdhetsarbetet in<strong>om</strong> skolan. En skickligrektor kan gen<strong>om</strong> sitt engagemang och sin kunskap organiseraarbetet i skolan så att det främjar jämställdhet i skolan. För att jämställdhetsarbetetska bli långsiktigt och hållbart måste tydligareinsatser göras för att integrera arbetet i det vanliga skolarbetet.Styrdokumenten för den nya lärarutbildningen ger goda förutsättningaratt arbeta aktivt med genus och jämställdhet i lärarutbildningen.Ansvaret för att ge morgondagens lärare kunskaper ifrågor s<strong>om</strong> rör jämställdhet handlar både <strong>om</strong> att lärarna ska få kunskaper<strong>om</strong> ”sitt ämne” ur ett genusperspektiv och <strong>om</strong> allmännakunskaper <strong>om</strong> jämställdhet.Vi ser det stora ansvar s<strong>om</strong> vilar på lärarutbildningarna ochrektorsutbildningen. Innehållet i dessa utbildningar är <strong>av</strong> <strong>av</strong>görandebetydelse för huruvida skolor och k<strong>om</strong>muner lyckas nå jämställdheti skolan. De blivande lärarna och rektorerna måste fåbättre redskap än de hittills fått för att gen<strong>om</strong>föra sitt jämställdhetsuppdrag.Vi uppmanar Högskoleverket att i sin k<strong>om</strong>mande tillsyn <strong>av</strong>lärarutbildningen särskilt granska hur lärarutbildningarna tillgodosettjämställdhetsuppdraget.Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att besluta<strong>om</strong> ändringar i målformuleringarna gällande rektorsutbildningen,med innebörden att jämställdhet ska gen<strong>om</strong>syra hela rektorsutbildningen.210


10 Kunskap och kunskapsspridning<strong>om</strong> jämställdhet i skolanDelegationen föreslår regeringen att:• ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier<strong>om</strong> samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar<strong>av</strong>seende metoder och arbetssätt s<strong>om</strong> bidrar till att motverkatraditionella könsroller i skolan och i undervisningen. Det ärviktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar<strong>av</strong> studier rörande undervisning och arbetssätt i skolanhar ett genus- och könsperspektiv så att <strong>pojkar</strong> och flickor fårsamma makt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.• ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatetför genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta denbreda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolans<strong>om</strong> under senare år med stöd <strong>av</strong> regeringens uppdrag upparbetats<strong>av</strong> vår delegation, Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muneroch Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktasmot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialetfinns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal iskolan.• ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskningvid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdragatt förvalta och återk<strong>om</strong>mande uppdatera bibliografin Svenskforskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU2010:36).I detta kapitel framhålls <strong>om</strong>råden <strong>av</strong> betydelse för skolan där detbehövs ny kunskap <strong>om</strong> jämställdhet, kön och genus. Beskrivningen<strong>av</strong> <strong>om</strong>råden där det behövs ny kunskap gör inte anspråk på att varafullständigt uttömmande. I kapitlet lämnas även förslag, bl.a. <strong>om</strong>211


Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolan SOU 2010:99uppgifter för den nya utvärderingsfunktion s<strong>om</strong> ska inrättas in<strong>om</strong>utbildnings<strong>om</strong>rådet 2012.10.1 Behovet <strong>av</strong> ny kunskapReferat från delbetänkandet <strong>om</strong> behov <strong>av</strong> ny kunskapRedan i vårt delbetänkande (SOU 2009:64) behandlas behovet <strong>av</strong>ny kunskap <strong>av</strong> betydelse för jämställdheten i skolan. Där konstaterasatt det givetvis finns en mängd <strong>om</strong>råden och frågeställningar<strong>om</strong> jämställdhet i skolan, där det behövs mer forskning.I delbetänkandet lyfts dock några övergripande <strong>om</strong>råden fram, därvi menar att det är särskilt angeläget med ny kunskap <strong>av</strong> betydelseför jämställdheten. Dessa <strong>om</strong>råden identifierades bland annat efteren enkät, s<strong>om</strong> elva lärosäten besvarat, men också med den kunskapsöversikts<strong>om</strong> professor Inga Wernersson tagit fram på vårtuppdrag s<strong>om</strong> grund (SOU 2010:51). Här återges dessa <strong>om</strong>rådenfrån delbetänkandet i sammanfattad och lätt redigerad form:Former för och innehåll i undervisningenGenusforskning s<strong>om</strong> berört skolan har oftast handlat <strong>om</strong> undervisningenssociala sammanhang. Det saknas kunskap <strong>om</strong> hur olikaarbetssätt i skolan fungerar för elever <strong>av</strong> olika kön, samhällsklass,etnicitet etcetera och därmed hur jämställdheten i stort påverkas.Lär<strong>om</strong>edel i alla ämnen behöver också studeras och analyseras urett genusperspektiv.Den specialpedagogiska verksamhetenDen stora d<strong>om</strong>inansen <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> in<strong>om</strong> den specialpedagogiska verksamhetenmotiverar olika slags forskning med ett genusperspektiv.Här kan nämnas att man tidigare ansåg störningar i uppmärksamhetsförmåganvara flera gånger vanligare hos <strong>pojkar</strong> än hosflickor. På senare år har den bedömningen reviderats: numera ansesatt det endast finns en viss överrepresentation <strong>av</strong> <strong>pojkar</strong> i dennagrupp. Förklaringen till den tidigare felskattningen är att <strong>pojkar</strong>med uppmärksamhetsstörning är mera utagerande, och därmed212


SOU 2010:Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolanlättare att upptäcka, medan flickor är mindre utagerande och därmedlättare undgår upptäckt.Konsekvenserna <strong>av</strong> den ökade valfriheten i skolsystemetYtterligare ett intressant <strong>om</strong>råde för jämställdhetsforskning rör konsekvenserna<strong>av</strong> den ökade valfriheten i skolsystemet. Skapas gen<strong>om</strong>den ökade konkurrensen och de nya profileringarna en ökad könssegregeringoch återgång till mer polariserade och traditionella könsmönster,där <strong>pojkar</strong> söker sig till vissa utbildningar och flickor tillandra?Hedersrelaterad problematikDet behövs mer kunskap <strong>om</strong> inverkan <strong>av</strong> så kallade hedersrelateradproblematik i den svenska skolan. Det gäller exempelvis de fall därelever förhindras att delta i undervisningen i vissa ämnen ellerm<strong>om</strong>ent.Jämställdhetsarbete in<strong>om</strong> lärarutbildningarna och i skolanspraktikDet finns ett behov <strong>av</strong> en fördjupad analys <strong>av</strong> de svårigheter s<strong>om</strong> ärförknippade med jämställdhetsarbetet. En viktig fråga är hur skolledares,lärares och annan personals medvetenhet <strong>om</strong> bristen på jämställdhetkan öka, och hur man kan hjälpa skolans personal att synliggörahur de egna konkreta handlingarna i skolans vardagsarbete harbetydelse för jämställdhet i skolan.Ytterligare <strong>om</strong>råden där behov <strong>av</strong> ny kunskap identifieratsS<strong>om</strong> nämnts framhöll vi i vårt delbetänkande att det behövs merforskning <strong>om</strong> undervisning ur ett genusperspektiv och för olikagrupper <strong>av</strong> elever. Här vill vi ytterligare understryka behovet <strong>av</strong>fördjupad kunskap <strong>om</strong> ämnesinnehåll och ämnesdidaktik i relationtill jämställdhetssträvanden. Både skolans innehåll och lärarutbildningenriktas nu mer än tidigare mot ämneskunskap och ämnesdidaktiskafrågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen213


Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolan SOU 2010:99<strong>om</strong> jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olikaämnen utvecklas. Här kan erinras <strong>om</strong> att flera granskningar påvisat storabrister i jämställdheten i lär<strong>om</strong>edel (se till exempel SOU 2010:10, SOU2010:33). Dessa brister ska ses i ljuset <strong>av</strong> att tryckta lär<strong>om</strong>edel fortfarandehar en särställning i skolan.Det saknas vidare svensk forskning gällande kränkningar ochkränkande behandling i skolan utifrån kön. Utredningar från olikamyndigheter finns, men det saknas till stor del forskning s<strong>om</strong> påett djupare sätt problematiserar hur normer etableras i socialt samspeloch analyserar mekanismer, underliggande orsaker och olika kontextersbetydelse. Vi har dessut<strong>om</strong> kunnat konstatera att utredningarfrån myndigheter ofta redovisar resultat utan uppdelning på kön, detgäller exempelvis Skolverkets återk<strong>om</strong>mande ”attitydundersökningar”.Vi vet alldeles för lite <strong>om</strong> orsakerna till ungd<strong>om</strong>ars ökade psykiskaohälsa under de senaste tjugo åren. Fler tvärvetenskapliga samarbetenmellan olika forskningsdiscipliner och longitudinella studierför en ökad förståelse behövs. Det finns ett samband mellan hur barnoch unga mår och hur de presterar i skolan. K<strong>om</strong>mande forskning börbland annat ta fasta på genusaspekter och särskilt utsatta grupper(SOU 2010:80).Könsskillnader i skolelevers psykos<strong>om</strong>atiska problem, ätstörningar,sömnsvårigheter, och neuropsykiatriska sympt<strong>om</strong> är ett angeläget<strong>om</strong>råde för forskning. Det finns också relativt nya fen<strong>om</strong>en s<strong>om</strong>kan påverka barns och ungd<strong>om</strong>ars välbefinnande, psykisk hälsa ochskolerfarenheter, och där det kan finnas ett behov att studera skillnaderoch likheter mellan <strong>pojkar</strong> och flickor, exempelvis nyttjandet<strong>av</strong> sociala medier, internet och dataspel. (SOU 2010:79).Fil. dr. Fredrik Bondestam har på vårt uppdrag skrivit rapportenKunskap s<strong>om</strong> befrielse? En metanalys <strong>av</strong> svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhetoch skola 1969-2009 (SOU 2010:35). Bondestam framhållerbland annat apropå forskningens subjekt att flickor och deraserfarenheter och villkor för närvarande inte är föremål för forskningi någon större utsträckning, medan intresset för <strong>pojkar</strong> är större. Detfinns också en slagsida mot forskning <strong>om</strong> skola och jämställdhet iklassrummet, medan exempelvis vad s<strong>om</strong> sker i andra fysiska rum,sås<strong>om</strong> på skolgården, i korridoren eller skolmatsalen inte är föremålför forskning i samma utsträckning. Bondestam menar ocksåatt forskningen <strong>om</strong> skola och jämställdhet bedrivs med en övervikt<strong>av</strong> strikt pedagogiska utgångspunkter. Han efterfrågar bland annatfler tvärvetenskapliga ansatser. Bondestam påpekar att aktions- och214


SOU 2010:Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolaninterventionsforskning utgör en viktig del <strong>av</strong> de direkta forskningsbaserademetoderna för jämställdhet i skolan. Aktions- och interventionsforskninggår i korthet ut på att arbeta med könsskillnadoch maktförhållanden i klassrummet, för att bryta ojämställda maktrelationer.Filosofie doktor Kjerstin Andersson med flera forskare vid TemaBarn vid Linköpings universitet har på vårt uppdrag tagit fram kunskapsöversiktenBarns perspektiv på jämställdhet i skola (SOU2010:66). Av denna översikt framgår att forskningen <strong>om</strong> jämställdheti skolan till övervägande del enbart gen<strong>om</strong>förs på vuxnas premisser.Barns perspektiv på och tankar <strong>om</strong> jämställdhet saknas ofta.Studier s<strong>om</strong> intresserar sig för barns genuskategoriseringar kan geviktig information <strong>om</strong> hur barn tolkar och hanterar sin sociala<strong>om</strong>givning.Exempel på <strong>om</strong>råden <strong>av</strong> betydelse för jämställdheten därforskning finns men inte användsDet finns även exempel på att forskning, s<strong>om</strong> har betydelse för jämställdheten,inte på ett systematiskt sätt k<strong>om</strong>mer till användning iskolans vardagliga arbete. Här nämns några exempel.Det finns forskning <strong>om</strong> hur läs- och skrivsvårigheter hos barn kanförebyggas gen<strong>om</strong> tidiga och riktade insatser (se t.ex. SOU 2010:52).Resultatet <strong>av</strong> denna forskning borde kunna <strong>om</strong>sättas i skolan praktik,på ett bättre sätt än vad s<strong>om</strong> sker i dag. Flertalet elever med läs- ochskrivsvårigheter är <strong>pojkar</strong>, men givetvis finns även en hel del flickormed läs- och skrivsvårigheter.Det finns viss forskningsbaserad kunskap <strong>om</strong> standardiserade ochstrukturerade insatser (program) s<strong>om</strong> syftar till att förebygga psykiskohälsa hos barn, och s<strong>om</strong> används i många skolor. Forskningen harkunnat påvisa vissa positiva effekter <strong>av</strong> en del <strong>av</strong> programmen,medan andra saknar effekter. I vissa fall kan programmen ha negativaeffekter (SBU, 2010). S<strong>om</strong> framgått i tidigare kapitel finns engenus- eller könsaspekt på frågan <strong>om</strong> elevernas psykiska hälsa.<strong>Regeringen</strong> har gett Skolverket i uppdrag att utvärdera vilkametoder för att motverka mobbning s<strong>om</strong> har vetenskapligt stöd. Uppdragetpågår, men en delrapportering har lämnats (Skolverket, 2009d).Av Skolverkets delrapportering framgår att flera <strong>av</strong> metoderna saknarvetenskaplig grund och att man därför inte kan veta <strong>om</strong> de verkligengår att använda s<strong>om</strong> redskap för att minska mobbningen. Vi menar att215


Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolan SOU 2010:99det är problematiskt att skolorna i arbetet mot mobbning ofta ärhänvisade till metoder s<strong>om</strong> inte är ordentligt utvärderade. Efters<strong>om</strong> deolika metoderna ofta gen<strong>om</strong>förs med hjälp <strong>av</strong> organisationer ellerandra typer <strong>av</strong> externa aktörer finns det risk att skolorna lägger sittarbete i händerna på ut<strong>om</strong>stående aktörer s<strong>om</strong> applicerar ett färdigtkoncept s<strong>om</strong> kanske inte alls passar den berörda skolan. Vi ser enliknande risk när det gäller jämställdhetsarbetet. Att använda sig <strong>av</strong>extern k<strong>om</strong>petens är inte problematiskt i sig, problemet uppstår i defall då de inköpta metoderna inte är utvärderade eller har någotvetenskapligt stöd. I värsta fall kan skolans resurser läggas på åtgärders<strong>om</strong> lämnar liten eller ingen bestående påverkan på verksamheten.Samtidigt ska sägas att det är få metoder s<strong>om</strong> är utvärderadevetenskapligt – det gäller både metoder mot mobbning ochmetoder i jämställdhetsarbetet. Med de förslag vi lämnar <strong>om</strong> uppgifterför den nya utvärderingsfunktionen (se nedan) k<strong>om</strong>merförutsättningarna att öka för att skolans arbete kan bedrivas medstöd <strong>av</strong> vetenskap och beprövad erfarenhet också på detta <strong>om</strong>råde.10.2 Sammanfattning och analysSammanfattningsvis <strong>om</strong> behovet <strong>av</strong> ny kunskapDet behövs fortsatt aktiv forskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola. Särskiltviktigt är att forskningen har ett tvärvetenskapligt fokus ochatt frågor <strong>om</strong> lärande och jämställdhet länkas samman på olika sätt.Forskningen s<strong>om</strong> finns <strong>om</strong> skola och jämställdhet behöver ocksåföljas och presenteras tillgängligt och sammantaget. Det är viktigtatt forskningen kan <strong>om</strong>sättas i skolans praktik.Kunskapsutvecklingen rörande ämnesdidaktik och jämställdhetbehöver fördjupas. Detta särskilt i takt med att både skolans innehålloch lärarutbildningarna riktas mer mot ämneskunskap och ämnesdidaktiskafrågor. Det behövs vidare mer forskning <strong>om</strong> kränkningaroch kränkande behandling, specialpedagogiska insatser ochgenus, hedersrelaterad problematik samt <strong>om</strong> vilka preferenser s<strong>om</strong>styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan och vilkakonsekvenser det kan få senare i livet.216


SOU 2010:Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolanBehovet <strong>av</strong> utvärdering <strong>av</strong> undervisningsmetoder och arbetssätt iskolanEvidens, s<strong>om</strong> betyder bevis (tydlighet), kan presenteras på en mängdolika sätt. Bevis in<strong>om</strong> naturvetenskapen uppfattas ofta s<strong>om</strong> något s<strong>om</strong>antingen kan observeras naturligt eller utföras i form <strong>av</strong> experiment.Men inte minst i skolans värld är det många gånger svårt attgöra experiment. Det är därför s<strong>om</strong> det ofta talas <strong>om</strong> ”den bästarådande evidensen”. Evidensbaserad praktik innebär ofta att kunskapfrån flera olika källor tas tillvara och syntetiseras. Detta resonemangutvecklas utförligt i utredningen Att nå ut och nå ända fram. Hurtillgången till policyinriktad utvärdering och forskningsresultat in<strong>om</strong>utbildnings<strong>om</strong>rådet kan tillgodoses (SOU 2009:94).Det kan konstateras att det till stor del saknas evidensbaseradkunskap (observera definitionen <strong>av</strong> evidens ovan) <strong>om</strong> vilka arbetssätts<strong>om</strong> är effektiva för att uppnå specifika mål i undervisningeneller gällande skolklimatet och elevernas psykosociala hälsa. Detfinns alltså otillräckligt med forskning <strong>om</strong> vilka arbetssätt s<strong>om</strong> kanleda till både jämställdhet och en bra undervisning med hög kvalitet.Men det finns också forskning <strong>om</strong> skola, undervisning, klassrum, lärandeoch genus, s<strong>om</strong> behöver lyftas fram och ges större spridning, isyfte att främja jämställdheten i skolan.I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:01) <strong>av</strong>iserarregeringen att en ny utvärderingsfunktion ska inrättas på utbildnings<strong>om</strong>rådet2012. Förslaget <strong>om</strong> en utvärderingsfunktion är välk<strong>om</strong>met;det finns ett stort behov <strong>av</strong> en mer systematisk utvärdering<strong>av</strong> de arbetssätt och metoder s<strong>om</strong> används i skolan. Vi ser enstor potential i att den nya utvärderingsfunktionen delvis kan utvecklastill skolans motsvarighet till Statens beredning för medicinskutvärdering (SBU). SBU gen<strong>om</strong>för systematiska utvärderingar främstin<strong>om</strong> hälso- och sjukvården. SBU har aktiva nätverk <strong>av</strong> experter in<strong>om</strong>framförallt medicin och <strong>om</strong>vårdnad, men också in<strong>om</strong> exempelvis etikoch epidemiologi. I olika SBU-projekt tar dessa experter fram devetenskapliga byggstenar s<strong>om</strong> ska ligga till grund för en säkrare ochbättre vård. SBU:s rapporter ska visa på bästa tillgängliga vetenskapligaunderlag – evidens – <strong>om</strong> nytta, risker och kostnader s<strong>om</strong> ärförknippade med olika åtgärder. SBU beskriver alltså vilka metoders<strong>om</strong> sammantaget gör störst nytta och minst skada, och pekar påbästa sättet att hushålla med vårdens resurser. SBU ska ocksåidentifiera metoder s<strong>om</strong> används men s<strong>om</strong> inte gör nytta, inte har217


Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolan SOU 2010:99studerats eller s<strong>om</strong> inte är kostnadseffektiva. Ett ”pedagogiskt”SBU kunde vara värdefullt in<strong>om</strong> skolans ram.För att ett pedagogiskt SBU ska fungera på ett sätt s<strong>om</strong> stärkerden vetenskapliga grunden för skolans verksamhet och leder tillbåde en förbättrad undervisning och en bra utbildningsmiljö föreleverna är det viktigt att det bygger på forskning och utvärdering<strong>av</strong> hög kvalitet och har en hög legitimitet både bland forskare ochverksamma lärare och skolledare. Ett verksamhetsnära perspektivsamt ett nära samarbete med företrädare för de professioner s<strong>om</strong>verkar i skolan gör utvärderingarna mer användbara. En viktig förutsättningär att det nätverk <strong>av</strong> experter s<strong>om</strong> rekryteras är högt kvalificeradein<strong>om</strong> sina ämnes<strong>om</strong>råden. Självklart bör det in<strong>om</strong> utvärderingsfunktionenfinnas en djup sakkunskap <strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet.Vi vill betona att jämställdhetsarbetet in<strong>om</strong> skolan, precis s<strong>om</strong>andra delar <strong>av</strong> skolans uppdrag, i så stor utsträckning s<strong>om</strong> möjligtska bedrivas i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dennya utvärderingsfunktionen har därför en nyckelroll för att bådeflickor och <strong>pojkar</strong> ska lära sig mycket och trivas i skolan.<strong>Regeringen</strong> har ännu inte närmare meddelat vilken inriktningden nya utvärderingsfunktionen in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet ska ha.Men vi vill trots detta redan nu föreslå regeringen att ge den nyautvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier <strong>om</strong> samt görakunskapssammanställningar och utvärderingar <strong>av</strong>seende metoder ocharbetssätt s<strong>om</strong> bidrar till att motverka traditionella könsroller iskolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningaroch utvärderingar <strong>av</strong> studier rörande undervisningoch arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att <strong>pojkar</strong>och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och utvecklasi skolan. Vi förutsätter dock att den nya utvärderingsfunktioneninte ska granska enskilda skolhuvudmännen eller lärare. Det böräven fortsättningsvis endast vara Skolinspektionen s<strong>om</strong> har tilluppgift att bedriva tillsyn och kvalitetsgranskning i skolan.Det borde också ligga i skolhuvudmännens intresse att bidra tillatt denna typ <strong>av</strong> forskning stärks. Det ligger utanför ramen för vårdelegations uppdrag att behandla frågor <strong>om</strong> både vem s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förforskning, vem s<strong>om</strong> ska finansiera forskningen och vilka metoders<strong>om</strong> ska användas i forskningen. För detta finns ett väl utarbetatsystem s<strong>om</strong> bygger på kvalitet och där medel fördelas <strong>av</strong> forskningsfinansiärer.Vi vill dock betona att det skulle vara bra för skolan<strong>om</strong> skolhuvudmännen kunde bidra till att mer forskning utförs iskolans miljö.218


SOU 2010:Kunskap och kunskapsspridning <strong>om</strong> jämställdhet i skolanBehovet <strong>av</strong> att förvalta och förmedla den kunskapsbas <strong>om</strong>jämställdhet i skola s<strong>om</strong> upparbetats på regeringens uppdragunder senare år<strong>Regeringen</strong> har under åren 2007–2010 gen<strong>om</strong>fört en särskild satsningpå jämställdhet. En del <strong>av</strong> denna satsning har riktats mot utbildnings<strong>om</strong>rådet.Vår delegation är en del <strong>av</strong> satsningen på jämställdhet iutbildning. Därutöver har Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muner ochLandsting fått medel för jämställdhet i utbildning. DJ – Delegationenför jämställdhet i högskolan (U 2009:01) är en annan del <strong>av</strong> satsningen.DJ arbetar alltså med jämställdhet i den högre utbildningen.Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i samrådmed Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgsuniversitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdheti skolan s<strong>om</strong> under senare år med stöd <strong>av</strong> regeringens uppdragupparbetats <strong>av</strong> vår delegation, Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muneroch Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas motstrategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätttillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.På vårt uppdrag har universitetsbibliotekarien Mia Carlberg ochfilosofie doktor Fredrik Bondestam sammanställt i bibliografin Svenskforskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU 2010:36).Sammanställningen <strong>om</strong>fattar samtliga svenska forskningspublikationer<strong>om</strong> jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009, totalt1 438 referenser. Bibliografin syftar till att underlätta för alla intresserade<strong>av</strong> frågor <strong>om</strong> jämställdhet och skola att söka relevanta kunskaper.Förhoppningen är att den på olika sätt kan vara till nyttaför både forskare, lärare, elever, myndigheter och allmänhet.Vi föreslår regeringen att ge en myndighet, exempelvis Nationellasekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet ellerSkolverket, i uppdrag att förvalta och återk<strong>om</strong>mande uppdaterabibliografin Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU2010:36).219


11 Internationell utblickSyftet med detta kapitel är att sätta in frågan <strong>om</strong> jämställdhet i skolan iSverige i ett internationellt sammanhang.11.1 Jämställdhet i skolan ur ett globalt perspektivFrågan <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s relativt flickors sämre skolprestationer och lägredeltagande i utbildning diskuteras i dag i många länder in<strong>om</strong> OECD<strong>om</strong>rådet.Globalt sett är dock det stora jämställdhetsproblemet attflickor och unga kvinnor inte bereds tillträde till utbildning i sammautsträckning s<strong>om</strong> <strong>pojkar</strong> och unga män.I FN:s millenniemål ingår att alla barn ska få utbildning i grundskolaoch att utbildningsskillnader beroende på kön ska eliminerashelt före 2005 och inte senare än 2015. I den senaste utvärderingenfrån 2010 skriver FN:The developing regions as a whole are approaching gender parity in educationalenrolment. In 2008, there were 96 girls for every 100 boys enrolledin primary school, and 95 girls for every 100 boys enrolled insecondary school. In 1999, the ratios were 91:100 and 88:100 for the twolevels of education, respectively. Despite this progress, gender parity inprimary and secondary education – a target that was to be met by 2005 – isstill out of reach for many developing regions. For primary education, thesteepest challenges are found in Oceania, sub-Saharan Africa and WesternAsia.In secondary education, the gender gap in enrolment is most evident inthe three regions where overall enrolment is lowest – sub – SaharanAfrica, Western Asia and Southern Asia. In contrast, more girls than boysh<strong>av</strong>e signed up for secondary school in Latin America and the Caribbean,Eastern Asia and South-Eastern Asia.I många länder utestängs flickor och kvinnor från utbildning, exempelvisberoende på barnäktenskap, fattigd<strong>om</strong> eller stor dödlighet blandvuxna s<strong>om</strong> gör att flickorna tvingas ta över rollen s<strong>om</strong> förälder till sina221


Internationell utblick SOU 2010:99yngre syskon. Men <strong>av</strong> FN:s utvärdering från 2010 framgår även attdet finns utvecklingsländer där en större andel kvinnor än män läserbåde på gymnasial nivå och på universitetsnivå.11.2 Arbetet in<strong>om</strong> EurydiceEurydice är ett nätverk s<strong>om</strong> består <strong>av</strong> 34 nationella föreningar. Samtliga27 EU-medlemmar deltar med en eller i något fall flera föreningarsamt Norge, Island, Liechtenstein och Turkiet. Eurydices uppdrag äratt stödja och utveckla informationsutbyte <strong>om</strong> utbildningssystem ochutbildningspolitik.I samband med det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionenhösten 2009 beställde regeringen en studie <strong>av</strong> Eurydice (2010)<strong>om</strong> könsskillnader i utbildningssystemen.Rapporten baseras på data från PISA. Data från respektive land<strong>om</strong> elevernas kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap(Science) bryts ned på kön. I läsning presterar flickor bättre än <strong>pojkar</strong>i samtliga länder. De länder där könsgapet var störst var Bulgarien,Grekland, Litauen och Finland. Minst var gapet i Nederländerna,Danmark och Skottland.I matematik presterade <strong>pojkar</strong>na bättre än flickorna flertalet länder,även <strong>om</strong> könsskillnaderna i matematik s<strong>om</strong> regel var mindre änskillnaderna i läsning. I samtliga länder ut<strong>om</strong> Bulgarien, franskspråkigadelen <strong>av</strong> Belgien, Island och Liechtenstein var <strong>pojkar</strong> bättre änflickor. De länder där <strong>pojkar</strong> var relativt bäst var Österrike, Tysklandoch Italien.I ämnet naturvetenskap var kunskapsnivån jämnare mellan könen.I sex länder var flickor signifikant bättre än <strong>pojkar</strong> (Bulgarien, Grekland,Litauen, Lettland, Turkiet och Slovenien). I fyra länder var<strong>pojkar</strong> signifikant bättre (Danmark, Luxemburg, Storbritannien(förut<strong>om</strong> Skottland) och Nederländerna.Av rapporten framgår även hur stor andel <strong>av</strong> gruppen 18–24 åringars<strong>om</strong> endast har motsvarande högstadieutbildning. Siffrorna är frånår 2007 (med undantag från Tjeckien där data är från 2006).222


SOU 2010:99Internationell utblickTabell 11.1Andel i åldersgruppen 18-24 åringars<strong>om</strong> endast har motsvarandehögstadieutbildningLänder Kvinnor % Män %Cypern 6,8 19,5Portugal 30,4 42Spanien 25,6 36,1Malta 32,9 41,1Luxemburg 11,1 19,2Grekland 10,7 18,6Lettland 12,3 19,7Danmark 8,9 15,7Italien 15,9 22,6Island 21,5 27,3Norge 18,6 24,3Irland 8,7 14,2Litauen 5,9 11,4Nederländerna 9,6 14,4Frankrike 10,9 14,6Finland 6,3 9,7Belgien 10,7 13,9Ungern 9,3 12,5Sverige 7,0 10,2Slovakien 2,7 5,7Polen 3,6 6,4Storbritannien 15,8 18,2Slovenien 6,3 8,1Tyskland 11,9 13,4Österrike 10,2 11,6Tjeckien 5,4 5,7Rumänien 19,1 19,2Bulgarien 16,9 16,3Turkiet 55,0 39,4Det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller andelen ungd<strong>om</strong>armed låg utbildningsnivå, men i nästan alla länder är det enstörre andel kvinnor s<strong>om</strong> har minst en gymnasieutbildning. Endasttvå länder går mot trenden, Bulgarien (i liten utsträckning) och Turkiet(kraftigt).223


Internationell utblick SOU 2010:99I rapporten diskuteras även hur medlemsländerna arbetar medfrågan <strong>om</strong> könsskillnader i utbildningsresultat. Här konstateras attflertalet länder har gjort policyändringar i syfte att främja jämställdhet,men att få länder har utarbetat handlingsplaner eller strategier iimplementeringssyfte. Det är också ovanligt att jämställdhetsarbetetfokuserar skolklimatet och det s<strong>om</strong> händer utanför klassrummet –det s<strong>om</strong> författarna kallar för ”den dolda läroplanen”. Rapportenkritiserar även länderna för att inte rikta insatser mot föräldrarna ochinkludera dem i jämställdhetsarbetet.Av rapporten framgår att genus- och könsperspektiv saknas ilärarutbildningen i många länder. Jämställdhetsfrågornas fortlevnadin<strong>om</strong> lärarutbildningarna är ofta beroende <strong>av</strong> eldsjälar.I rapporten noteras att många länder har program eller satsningarför att främja kvinnors deltagande i utbildningar i matematikoch naturvetenskap. Men nästan inga satsningar görs för att främja<strong>pojkar</strong>s och mäns val till yrken s<strong>om</strong> traditionellt förknippas medkvinnor. Lässatsningar riktade till <strong>pojkar</strong> och män saknas också.Slutligen anser författarna att det är få satsningar s<strong>om</strong> görs föratt förmå fler män att söka sig till läraryrket. En bättre balans mellankönen bland skolans personal skulle, enligt rapporten, främja jämställdheteni skolan.11.3 NorgeDet norska skolväsendet påminner till stor del <strong>om</strong> det svenska. Norgehar även samma problem när det gäller skillnader i betyg mellan <strong>pojkar</strong>och flickor samt med könsstereotypa utbildningsval. Detta fickden norska regeringen att ställa sig bak<strong>om</strong> ett nationellt handlingsprogram”Handlingsplan for likestillning i barnehage og grunnopplæring2008–2010”.Handlingsplanen utgår från en analys <strong>av</strong> skolsituationen i Norge.<strong>Regeringen</strong> konstaterar att det finns problem med traditionella yrkesochstudieval, könsrelaterad mobbning och kränkningar samt olikheteri resultat. Utifrån detta ställer regeringen upp tre huvudmåls<strong>om</strong> ska gen<strong>om</strong>föras under perioden 2008–2010.Det första målet är att lärandemiljön i förskola och skola skafrämja jämställdhet mellan könen. Målet konkretiseras i sex delmål:224


SOU 2010:99Internationell utblick1. Informationsmaterial ska tas fram <strong>om</strong> hur man kan arbeta medjämställdhet i förskola/skola. Det ska även anordnas regionalaoch nationella konferenser kring detta tema.2. En satsning på forskning kring detta tema.3. Frågan <strong>om</strong> jämställdhet ska integreras i lärarutbildningen.4. Frågan <strong>om</strong> mobbning och kränkande behandling på grund <strong>av</strong>kön eller sexuell läggning ska belysas i stödmaterialet kring sexochsamlevnad.5. Frågan <strong>om</strong> könsrelaterad mobbning och kränkningar ska ingå inationella elevundersøkelsen.6. Stödja organisationen ROK (Russens organisajonsk<strong>om</strong>ité) i utformningen<strong>av</strong> ett informationsmaterial kring gränssättningen<strong>av</strong> kropp och sexualitet under russen (en norsk tradition s<strong>om</strong>närmast skulle motsvara nollning i Sverige, men s<strong>om</strong> äger rumunder sista året i gymnasiet).Det andra målet s<strong>om</strong> regeringen ställt upp är att förbättra könsbalansennär det gäller studie- och yrkesval. Även här ställer regeringenupp delmål.1. En kartläggning ska gen<strong>om</strong>föras när det gäller studie- och yrkesvägledarnasinställning till könsroller.2. Ett vägledningsmaterial ska tas fram <strong>om</strong> könsroller och det skaspridas till lärare och studie- och yrkesvägledare.3. Ett informationsmaterial ska även tas fram riktat till elever ochföräldrar.4. Ett treårigt projekt ska initierats <strong>om</strong> flickor och naturvetenskapligaämnen.5. Forskning <strong>om</strong> flickors inställning till naturvetenskap ska stödjas.6. Tillsammans med näringsliv och utbildningsanordnare ska statendiskutera MNT-ämnena och hur man kan bredda rekryteringenframför allt för kvinnor.7. Ett test ska gen<strong>om</strong>föras med digitala verktyg vid provtillfälle föratt se ifall det finns könsskillnader vid användning <strong>av</strong> digitalametoder.225


Internationell utblick SOU 2010:998. Ett forskningsprojekt ska initieras för att ta reda på <strong>om</strong> det finnskönsskillnader vid användning <strong>av</strong> digitala verktyg vid centralaprov.9. Norge vara värd för en internationell konferens <strong>om</strong> kön och IT.Det tredje målet rör personalen s<strong>om</strong> arbetar in<strong>om</strong> förskola och skola.Målet är att öka andelen män. Även här finns det delmål.1. Ett samarbete mellan staten och k<strong>om</strong>munerna ska initieras för attförbättra könsbalansen bland personalen i skolan och förskolan.2. En informationsskrift ska tas fram till skolor och förskolor <strong>om</strong>rekrytering <strong>av</strong> män.3. Förskolor s<strong>om</strong> nått målet att ha 20 % män ska få ansöka <strong>om</strong> statligamedel för att bli demonstrationsförskolor.4. Särskilda rekryteringsteam ska bildas lokalt för att arbeta för attrekrytera fler män till förskolan.5. En utvärdering <strong>av</strong> jämställdhetsplanerna ska göras.6. Särskilda statliga medel ska tillföras de tre högskolor s<strong>om</strong> har störstandel manliga studenter s<strong>om</strong> läser till förskollärare.7. K<strong>om</strong>munerna får öronmärkta pengar till lokalt arbete för jämställdheti förskolan.8. Ett pris ska delas ut till k<strong>om</strong>muner s<strong>om</strong> är aktiva i att rekryteramän till förskolan.11.4 DanmarkI Danmark hanteras jämställdhetsfrågorna <strong>av</strong> det danska jämställdhetsdepartementet(Ministeriet for ligestillning). Ett särskilt insats<strong>om</strong>rådeför departementet är Ungd<strong>om</strong> og moderne kønsroller. Ministerietslår fast att:Piger og drenge helt ned i børneh<strong>av</strong>ealderen er opmærks<strong>om</strong>me på, hvordande opfører sig, hvordan de klæder sig osv. Når kønsrollemønstrenebliver for fastlåste, kan de være med til at begrænse pigers og drenges oplevelseaf verden og deres valgmuligheder senere i livet. Det har ikke alenebetydning for hvilket uddannelses- og erhvervsvalg piger og drenge træffer,det har også afgørende indflydelse på deres livsstil og sundhed.Børn skal h<strong>av</strong>e frie og lige muligheder for at vælge deres nutid ogfremtid uden at være bundet af fastlåste kønsroller. Fokus på kønsroller226


SOU 2010:99Internationell utblickog ungd<strong>om</strong>skulturer skal gøre piger og drenge bedre rustet til at træffede frie valg.S<strong>om</strong> ett led i arbetet för främja just detta, har ministeriet skapat enwebbplats: http://www.lige-frem.dk/ s<strong>om</strong> riktar sig både till barnochungd<strong>om</strong>ar, föräldrar och till skolans personal. Sidan innehållerfakta och statistik över utbildnings<strong>om</strong>rådet och arbetsmarknadenutifrån ett könsperspektiv. Vidare finns det enkäter till unga ochtill föräldrar s<strong>om</strong> är tänkta att fungera s<strong>om</strong> en inspiration för framtidadiskussion.Förut<strong>om</strong> den särskilda webbplatsen har ministeriet publicerat ettflertal publikationer kring olika teman s<strong>om</strong> rör jämställdhet ochungd<strong>om</strong>ar. Det finns material kring sex- och samlevnad, ungd<strong>om</strong>aroch våld samt material s<strong>om</strong> fokuserar på hälsa.11.5 FinlandSkolans jämställdhetsarbete regleras i Finland i skollag och läroplaner,samt i jämställdhetslagstiftning. Skolor har kr<strong>av</strong> på jämställdhetsplanoch likabehandlingsplan enligt jämställdhetslagen. Generelltkan sägas att problemen med jämställdhet i skolan i Finland till sinkaraktär påminner mycket <strong>om</strong> problemen i Sverige.Av samtliga verksamma lärare i Finland är cirka 30 % män, och idag utgör männen cirka 20 % <strong>av</strong> de lärarstuderande. Denna andel harsjunkit de senaste åren. Att andelen yrkesverksamma lärare till 30 %består <strong>av</strong> män är till viss del ett resultat <strong>av</strong> den kvotering till lärarutbildningens<strong>om</strong> tidigare tillämpats i Finland.I Finland har till skillnad från i Sverige slöjdämnet generellt settstörre utrymme i samtalet <strong>om</strong> jämställdhet i skolan. Vidare sättsfritidssysselsättningar hos flickor och <strong>pojkar</strong> oftare i samband medskillnader i skolprestationer. I Finland tillämpas fortfarande ofta särundervisningi slöjd och gymnastik.Pågående statliga insatser för att främja jämställdhet i skolanDe jämställdhetspolitiska målen är regeringens grund för att bedrivaett jämställdhetsarbete. I regeringens jämställdhetsprogram för 2008-2011 berörs utbildning och där lyfter man särskilt fram följande <strong>om</strong>rådenför skolan:227


Internationell utblick SOU 2010:99• könssegregation är ett problem• könsmedveten undervisning ska introduceras pålärarutbildningarna• fortbildning för verksamma lärare är viktig• lär<strong>om</strong>edel har en särställning i skolan• stöda icke-könsstereotypa val i skolanDärutöver väljer vi att nämna några mer specifika satsningar s<strong>om</strong>gjorts in<strong>om</strong> dessa <strong>om</strong>råden, eller s<strong>om</strong> är intressanta.TASUKOStadsrådet (motsvarande regeringskansliet) har initierat ett projektbland annat för att främja jämställdhet i lärarutbildningen. Projektetpågick från april 2008 fram till maj 2010 och ska sannolikt slutrapporterasi slutet 2010. Hela projektbudgeten uppgår till ungefär5,7 miljoner svenska kronor.I TASUKO-projektet s<strong>om</strong> berör just lärarutbildningen, och s<strong>om</strong>Helsingfors universitet ansvarar för, finns ett kr<strong>av</strong> på att samtliganio lärosäten s<strong>om</strong> tillhandahåller lärarutbildning i Finland ska delta.Lärosätena har i olika grad fått igång ett lokalt arbete. De flesta harinlett arbete med att införa jämställdhets- och genusperspektiv i lokalastyrdokument. (TASUKO står för Tasa-arvo- ja sukupuolitietoisuusopettajankoulutuksessa s<strong>om</strong> betyder Jämställdhet och genusmedvetenheti lärarutbildningen).Varje lärosäte har rektors stöd för att gen<strong>om</strong>föra detta utvecklingsprojektkring lärarutbildning och jämställdhet, och lärosätet erhållercirka 100 000 kronor för deltagande i projektet. Medlen fungerar s<strong>om</strong>en legitimeringsfaktor för gen<strong>om</strong>förande men också s<strong>om</strong> ett sätt atttäcka lärosätenas <strong>om</strong>kostnader i projektet. Förut<strong>om</strong> själva projektetsgen<strong>om</strong>förande ska projektägarna, Helsingfors universitet, sammanställaett forskningsprogram. Forskningsprogrammet ska utgöra enansökan <strong>om</strong> forskningsfinansiering från ordinarie forskningsfinansiär.Syftet är att forskningsprogrammet ska stärka jämställdhetssträvandenin<strong>om</strong> lärarutbildningen.En inspirationspublikation <strong>om</strong> lärandeexempel för arbetet medjämställdhet i lärarutbildning k<strong>om</strong>mer att sammanställas.228


SOU 2010:99Internationell utblickIn<strong>om</strong> ramen för projektet finns ett nätverk <strong>om</strong> jämställdhet ochgenus där alla deltagande lärosäten ingår. I nätverket deltar även endel forskare in<strong>om</strong> genus<strong>om</strong>rådet, s<strong>om</strong> på olika sätt identifieratss<strong>om</strong> nyckelpersoner för projektet.Granskning <strong>av</strong> lär<strong>om</strong>edelEn <strong>om</strong>fattande granskning <strong>av</strong> lär<strong>om</strong>edel i finska och matematik harnyligen gen<strong>om</strong>förts på uppdrag <strong>av</strong> Utbildningsstyrelsen(Tainio &Teräs, 2010). Resultaten visar att män d<strong>om</strong>inerar i alla lär<strong>om</strong>edelgällande fördelning i bilder, ord och använd terminologi samt gällandede situationer s<strong>om</strong> återges i lär<strong>om</strong>edlen. En klar majoritet <strong>av</strong> författarnatill de 51 lär<strong>om</strong>edel s<strong>om</strong> granskats var kvinnor. Resultaten sammanfalleri hög grad med de Ohlander visar i sina granskningar <strong>av</strong>svenska lär<strong>om</strong>edel i historia och samhällskunskap (2010:10, 2010:33).Redogörelse <strong>om</strong> jämställdhet i utbildning mellan kvinnor ochmän<strong>Regeringen</strong> presenterar under hösten 2010 för riksdagen ensamhälls<strong>om</strong>fattande redogörelse <strong>om</strong> jämställdheten mellan kvinnoroch män. Det är första gången s<strong>om</strong> en sådan övergripande redogörelse<strong>om</strong> jämställdheten sammanställs i Finland. I redogörelsen granskasFinlands jämställdhetspolitik och jämställdhetspolitiska åtgärder urolika perspektiv. I redogörelsen ges förslag till linjedragningar in<strong>om</strong>jämställdhetspolitiken för framtiden.Vid social- och hälsovårdsministeriet har man in<strong>om</strong> ramen för detövergripande ansvaret över statsrådets jämställdhetsarbete bland annatansvar för att samordna denna första övergripande översikt över jämställdhetslägeti Finland. (Social- och hälsovårdsministeriet). Följandeteman berörs i översikterna:• beslutsfattande• arbetslivet och k<strong>om</strong>binering <strong>av</strong> arbete och familj• våld mot kvinnor• utbildning och forskning• män och jämställdhet• integrering <strong>av</strong> ett jämställdhetsperspektiv s<strong>om</strong> enjämställdhetspolitisk strategi• organisation <strong>av</strong> och ändringar i jämställdhetspolitiken229


Internationell utblick SOU 2010:99För utbildnings<strong>om</strong>rådet har man via Utbildningsstyrelsen tagitfram en rapport s<strong>om</strong> berör den grundläggande utbildningen (Koulutusja sukupuolten tasa-arvo, Sosiaali- ja terveysministeriö, Selvityksiä2009:52) och en rapport s<strong>om</strong> berör den högre utbildningen och forskningen.I rapporten lyfter man fram behovet <strong>av</strong> att utveckla en könsmedvetenundervisning, att elevhandlingen (motsvarande studie- ochyrkesvägledning i Sverige) är könsmedveten, att utvecklings- och forskningsverksamhetfrämjar jämställdhet samt att stereotypa bilder <strong>av</strong>kvinnor och män elimineras i lär<strong>om</strong>edel. Rapporten visar att jämställdhetsintegreringeninte fungerat väl in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet,men att det fortsättningsvis är eftersträvansvärt.11.6 Sammanfattande k<strong>om</strong>mentarI länder där flickor och kvinnor ges samma formella och reella möjlighetatt studera tenderar de att prestera bättre än <strong>pojkar</strong>/män ochatt delta i utbildning i högre utsträckning. I särskilt hög grad gälleratt flickor/unga kvinnor presterar bättre i läsning än <strong>pojkar</strong>/unga män.Likheterna är slående i ett stort antal länder. Könsstereotypa utbildningsvalär också ett fen<strong>om</strong>en s<strong>om</strong> återfinns i ett stort antal länder.Könsskillnader i skolprestationer och i deltagande i utbildning uppmärksammasi dag s<strong>om</strong> ett problem i flertalet <strong>av</strong> OECD-länderna. Imånga länder har någon typ <strong>av</strong> policy beslutats för att främja ökadjämställdhet i utbildning.Arbetet med jämställdhet i skolan i Danmark, Finland och Norge,s<strong>om</strong> studerats något mer utförligt <strong>av</strong> vår delegation, uppvisar storalikheter med arbetet i Sverige. Förut<strong>om</strong> frågorna <strong>om</strong> könsskillnaderi skolprestationer och <strong>om</strong> könsstereotypa utbildningsval är frågor<strong>om</strong> mobbning och kränkande behandling, <strong>om</strong> sex- och samlevnadoch <strong>om</strong> flickors och <strong>pojkar</strong>s psykiska hälsa prioriterade i skolansjämställdhetsarbete även i våra nordiska grannländer.230


12 Delegationens samlade analysSynen på skola och kön förr och nuVid 1900-talets början gick flertalet flickor och <strong>pojkar</strong> i en könssepareradskola. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> skulle formas för olika roller,och ansågs ha behov <strong>av</strong> att olika slags kunskaper och färdigheter.Detta synsätt k<strong>om</strong> dock gradvis att förändras. Från senare hälften<strong>av</strong> 1900-talet fick flickor och <strong>pojkar</strong> i stort sett samma undervisningi de könsseparerade skolorna. Men det var först sent på 1960-talet s<strong>om</strong> intresset för skola och kön uttalat syftade till att skapalikvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och<strong>pojkar</strong> i skolan.Jämställdhetsarbetet kan sägas ha tagit sin början i och medgrundskolans införande och läroplanen från 1969 (Lgr 69), då skolang<strong>av</strong>s i uppdrag att aktivt motverka traditionella könsroller.Skolan påverkas förstås <strong>av</strong> forskningen och samhällsdebatten<strong>om</strong> jämställdhet. Från 1970-talet och framåt går det att urskiljaolika trender eller huvudinriktningar i den svenska skolans jämställdhetsarbete.Att inriktningarna förändrats kan bero på materiellaförändringar över tid eller på att olika idéströmningar varitpopulära från tid till annan. Men de olika inriktningarna har förståsinte varit ömsesidigt uteslutande. Det handlar mera <strong>om</strong> att tyngdpunkteni synen på jämställdhetsproblemen har förskjutits över tid.Från början <strong>av</strong> 1970-talet handlade jämställdhet i skolan <strong>om</strong> attundervisningen skulle vara köns- eller genusneutral. Kursplaneroch kursmaterial skulle vara neutrala och lika relevanta för bådakönen, och lika många kvinnor och män skulle finnas i bildmaterialoch i de exempel s<strong>om</strong> användes i undervisningen.Under 1980-talet betonades i större utsträckning behovet <strong>av</strong> attta hänsyn till flickors och <strong>pojkar</strong>s skilda intressen. Maktfrågansynliggjordes i diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet. Kvinnor/flickor beskrevss<strong>om</strong> underordnade män/<strong>pojkar</strong>. En vanlig ambition var attanpassa undervisningen till flickor – särskilt undervisningen i mate-231


Delegationens samlade analys SOU 2010:99matik och naturvetenskap. Det satsades bland annat på teknikkurserför flickor. <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> ansågs även lära sig saker påolika sätt. Enkönade undervisningsgrupper introducerades i vissutsträckning. ”Kvinnor kan” löd parollerna i samhället utanförskolan under en period på 1980-talet. Ambitionen att särskilt ”lyftafram” flickorna/kvinnorna <strong>av</strong>speglade sig även i skolan.Från 1990-talet har gradvis det situationsanpassade och kontextberoendek<strong>om</strong>mit att betonas i skolans jämställdhetsarbete. Det ansesviktigt med en bred variation <strong>av</strong> intressen och perspektiv iundervisningen, snarare än en uppdelning efter flickors och <strong>pojkar</strong>sförmenta intressen. Det anses vidare viktigt att skolans personal ärgenussensitiv, dvs. inser när och i vilka situationer kön eller genushar betydelse, och förmår anpassa sin pedagogiska praktik eller sittarbete i övrigt därefter. Det ses också s<strong>om</strong> viktigt att andra kategorierän kön beaktas, sås<strong>om</strong> samhällsklass, etnicitet etcetera. Maktanalysenär central vid analysen <strong>av</strong> jämställdhetsfrågan, men ävenden måste göras från fall till fall och kontextberoende. Pojkarna ochmännen har k<strong>om</strong>mit att diskuteras i större utsträckning. Frågan <strong>om</strong><strong>pojkar</strong>nas sämre skolprestationer har uppmärksammats s<strong>om</strong> ettjämställdhetsproblem i skolan (se vidare nedan).Aktuella jämställdhetsproblem i skolanJämställdhet eller brist på jämställdhet uppstår i skolan i en rad olikasammanhang i skolvardagen. Det är svårt att ge en heltäckande bild<strong>av</strong> jämställdheten i skolan. Bland skolans jämställdhetsproblem kannämnas de betydande könsskillnaderna i skolprestationer, att upplevelsen<strong>av</strong> skolans miljö är olika, att flickors och <strong>pojkar</strong>s preferenserfortfarande är väldigt könsbundna samt att sympt<strong>om</strong> på psykiskohälsa hos flickor och <strong>pojkar</strong> är <strong>av</strong> olika karaktär och uppk<strong>om</strong>meri olika ålder.Det finns viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och påämnesdidaktiken. Det gen<strong>om</strong>snittliga betygsgapet till flickornasfördel (ca 10 procent) har varit relativt konstant över tid, men enliten ökning <strong>av</strong> gapet kan skönjas. Könsskillnaderna i betyg varierarfrån ämne till ämne. Den största betygsskillnaden mellan gruppernaflickor och <strong>pojkar</strong> finns i ämnet bild, där <strong>pojkar</strong>na endast uppnårdrygt 80 procent <strong>av</strong> flickornas samlade meritvärdespoäng. I gruppenmed de allra högsta meritvärdena d<strong>om</strong>inerar flickorna kraftigt. Igruppen elever med de allra lägsta meritvärdena finns en viss över-232


SOU 2010:99Delegationens samlade analysvikt <strong>pojkar</strong>. Att skolan via läroböckerna ger en enkönad bild <strong>av</strong>exempelvis historien, litteraturhistorien eller samhällskunskapen,innebärande att i huvudsak endast männens erfarenheter representeras,är ett allvarligt jämställdhetsproblem.Specialpedagogiskt stöd och andra former <strong>av</strong> särskilt stöd förtjänaratt analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi vet att detfinns en stor övervikt <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> blir föremål för särskilda stödinsatser.Vi vet dock inte i vilken utsträckning denna obalans verkligenär ett utflöde <strong>av</strong> att <strong>pojkar</strong> är i större behov <strong>av</strong> stödinsatser.Misstanken finns <strong>om</strong> att många flickor s<strong>om</strong> skulle behöva stödundgår upptäckt. Det har också riktats kritik mot kvaliteten påutredningar s<strong>om</strong> ligger till grund för särskilda stödinsatser. Felutformat kan stödet också vara stigmatiserande.Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa, och har så varitunder lång tid. Endast 3 <strong>av</strong> 17 nationella program uppvisar en jämnkönsfördelning i intervallet 40–60 procent. I den mån det sker enutveckling, så består den i att flickor i viss utsträckning de senaste15 åren breddat sina genuspositioner i utbildning, medan <strong>pojkar</strong>naspositioner är oförändrade eller rent<strong>av</strong> <strong>av</strong>smalnande. En ny gymnasieskolainförs från höstterminen 2010. Till nyheterna hör en tydligareuppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedandeprogram. Det är svårt att sia <strong>om</strong> vilken påverkan det nya gymnasietfår på flickors och <strong>pojkar</strong>s val <strong>av</strong> gymnasieprogram.De flesta ungd<strong>om</strong>ar mår bra och trivs med livet. Men psykiskaproblem har blivit vanligare bland ungd<strong>om</strong>ar <strong>av</strong> båda könen desenaste två decennierna. Det är fler flickor än <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> mårdåligt. <strong>Flickor</strong> oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än<strong>pojkar</strong>. Många ungd<strong>om</strong>ar är aktiva socialt och i föreningsliv, samtidigts<strong>om</strong> skolan upptar den största delen <strong>av</strong> ungas tid. Det finnsindikationer på att ungd<strong>om</strong>ar sover för lite, något s<strong>om</strong> i så fall kange upphov till stressreaktioner.Kränkningar och trakasserier, s<strong>om</strong> ofta är kopplade till genus, ärett <strong>av</strong> skolans värsta jämställdhetsproblem. Utvecklingen in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådetär svår att värdera. Antalet anmälningar har ökat, särskilt tillBarn- och elev<strong>om</strong>budet (BEO). Men vi vet inte <strong>om</strong> det faktiskaantalet kränkningar och trakasserier har ökat, eller <strong>om</strong> det är benägenhetenatt anmäla s<strong>om</strong> har ökat. Det är dock <strong>av</strong> yttersta viktatt arbetet för att motverka kränkningar och trakasserier bedrivsmed hög prioritet. Det är exempelvis dessvärre inte ovanligt attflickor får utstå verbala sexuella kränkningar i skolan. H<strong>om</strong>ofobakränkningar förek<strong>om</strong>mer också, särskilt riktade mot <strong>pojkar</strong>.233


Delegationens samlade analys SOU 2010:99Fysiska våldshandlingar utgör en särskild kränkningsproblematiki skolan. Det är oftast <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> utövar, och blir utsatta för fysisktvåld. Våldet beskrivs ofta s<strong>om</strong> ett utflöde <strong>av</strong> vissa maskulina ideal.Pojkar och unga män i skolan måste inte sällan förhålla sig till våldoch våldsutövning. Våldet och rädslan riskerar att begränsa <strong>pojkar</strong>sliv och framtid. Samtidigt s<strong>om</strong> rädslan är närvarande, förväntas <strong>pojkar</strong>inte uttrycka känslor, utan snarare dölja dessa s<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> attvisa sin manlighet.Delegationens förslag till insatser för att långsiktigt stärkajämställdheten i skolanJämställdhet uppnås inte en gång för alla – lika lite i skolan s<strong>om</strong> isamhället i övrigt. Jämställdheten måste ständigt diskuteras, vinnaspå nytt och <strong>om</strong>sättas i skolans vardagliga praktik. Det är viktigt attjämställdhetsarbetet i skolan <strong>om</strong>fattar ett brett spektrum <strong>av</strong> frågeställningars<strong>om</strong> rör flickor och <strong>pojkar</strong> i skolan. Jämställdhetsaspekter börexempelvis läggas även på frågor <strong>om</strong> barns utveckling och psykosocialahälsa.Jämställdhetsintegrering ger varaktig förändringJämställdhetsarbetet i skolan bör bedrivas enligt principen <strong>om</strong> jämställdhetsintegrering.Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbarväg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet.Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl.a.förväntas leda till att antalet fall <strong>av</strong> kränkande behandling minskar,och därmed även behovet <strong>av</strong> reaktiva insatser. Förutsättningar föratt få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förut<strong>om</strong>att man går metodiskt och systematiskt till väga, att ledningenger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas bådeinternt och externt. Likaså är resurser, referenspersoner och tidviktiga delar. Tidsaspekten är viktig att uppmärksamma – det är intemöjligt för organisationen – klassen, skolan eller k<strong>om</strong>munen – attförvänta sig påtagliga resultat alltför tidigt.Följande fem steg kan ses s<strong>om</strong> delar <strong>av</strong> en strategisk förändringsprocess:Kartläggning <strong>av</strong> verksamheten, Analys <strong>av</strong> kartläggningen,Framtagande <strong>av</strong> idéer och visioner, konkreta mål och234


SOU 2010:99Delegationens samlade analysåtgärder, Arbete! och Uppföljning <strong>av</strong> mål och åtgärder (bearbetatutifrån Ds 1999: 31, SOU 2007: 15 och SOU 2010:83).En hel del <strong>av</strong> det jämställdhetsarbete s<strong>om</strong> bedrivs i skolan ärprojektbaserat – inte sällan med extern finansiering (se till exempelSOU 2010:83). Vårt intryck att projekten ofta <strong>av</strong>slutas utan attlärd<strong>om</strong>arna tas till vara på ett systematiskt sätt och utan att projektetsinnehåll transformeras till att bli centrala inslag i den reguljär<strong>av</strong>erksamheten. Lite tillspetsat kan sägas att alltför många goda intentionerpå jämställdhetens <strong>om</strong>råde har dött projektdöden – dvs.har i praktiken upphört att verka när eller en tid efter att projektet<strong>av</strong>slutats.Projektarbete för jämställdhet är i vissa faser <strong>av</strong> en utvecklingbra och nödvändigt. Men projekten ska ses s<strong>om</strong> ett första steg motjämställdhetsintegrering och inte s<strong>om</strong> ett i tiden och rummet<strong>av</strong>gränsad verksamhet. Jämställdhetsprojekten behöver förvaltasoch resultaten tas <strong>om</strong> hand. Att tillse att så sker är en ledningsfråga.Vi tror att det är dags att byta strategi. Jämställdhetsarbetetmåste orienteras bort från projekt och adhoc-insatser, för att i ställetpå allvar integreras i den ordinarie verksamheten. Det finns enrisk för att jämställdhetsprojekten blir en ursäkt för att inte låtajämställdhet vara en central del <strong>av</strong> den ordinarie verksamheten.Skolans jämställdhetsarbete bör utgå från både strukturer och<strong>individer</strong>Jämställdhetsarbetet handlar <strong>om</strong> att arbeta med strukturer ochkönsnormer s<strong>om</strong> begränsar individens utveckling. Arbetet förutsätterför att vara meningsfullt en kategorisering efter kön. I samhälletutanför skolan liks<strong>om</strong> även i skolan ligger fokus i arbetet motdiskriminering numera ofta på individuella rättigheter snarare än påkategoriseringar <strong>av</strong> kollektiv i privilegierade eller underprivilegierade.Därtill k<strong>om</strong>mer att kategorin ”kön” i diskrimineringsfrågorhar k<strong>om</strong>pletterats med flera andra skiljandekategorier –etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttrycketcetera. På sätt och vis har jämställdhetsarbetet därmed försvårats.Det ter sig inte längre alltid lika naturligt att tala <strong>om</strong> strukturereller mekanismer s<strong>om</strong> skapar maktrelationer mellan kvinnor ochmän, <strong>pojkar</strong> och flickor, utan i många fall snarare <strong>om</strong> rättigheter för<strong>individer</strong> med olika identiteter och socioekon<strong>om</strong>isk bakgrund.235


Delegationens samlade analys SOU 2010:99Kön är en stark identitetsskapande variabel, och det finns allanledning att identifiera och motverka de strukturer s<strong>om</strong> skaparolika könsnormer för kvinnor och män, och s<strong>om</strong> lägger grundenför maktrelationer baserade på kön. Men varje kategorisering efterkön riskerar samtidigt att återskapa de könsskillnader s<strong>om</strong> arbetet<strong>av</strong>ser att undanröja. Konsten är att både se <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> kön ochgenus med den maktordning det innebär, och samtidigt se denstora variationen mellan <strong>individer</strong> och <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> andra socialakategoriseringar. Det ligger en utmaning i att undvika att jämställdhetsarbetetbetraktas s<strong>om</strong> en form <strong>av</strong> särintresse.Ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupperI fokus för skolans jämställdhetsarbete har under olika tider framförallt varit särskilda grupper <strong>av</strong> elever. Det finns en tendens attfokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder.Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat <strong>om</strong> arbetet<strong>om</strong> att främja flickors intresse för teknik, <strong>om</strong> att minska flickorsstress eller <strong>om</strong> att stärka flickors självkänsla. Det är givetvis utmärktoch vällovligt med projekt s<strong>om</strong> syftar till att exempelvisminska flickors stress eller stärka flickors självkänsla. Samtidigtfinns risker med att i jämställdhetsarbetet fokusera endast en grupp<strong>av</strong> elever. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos <strong>individer</strong>nai målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på<strong>individer</strong>na i gruppen (se SOU 2010:35).Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i störreutsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och <strong>pojkar</strong>eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och igengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper <strong>av</strong> elever. Detkan exempelvis vara så att attityder och beteenden hos grupper <strong>av</strong><strong>pojkar</strong> i klassen och på skolan är en delförklaring till flickors sämresjälvkänsla. Om så är fallet, så bör även <strong>pojkar</strong>na vara målgrupp förde särskilda jämställdhetssatsningarna och förändringsambitionernas<strong>om</strong> har till syfte att ”stärka flickor”. Det verkar för övrigt var<strong>av</strong>anligare att arbetet syftar till att ändra på flickor än att ändra på<strong>pojkar</strong>. Projekt för att stimulera flickors intresse för teknik harsällan sin motsvarighet i projekt för att intressera <strong>pojkar</strong> för vårdyrken,för att ta ett exempel.236


SOU 2010:99Delegationens samlade analysSkolans arbete mot kränkande behandling behöver förstärkasIdag finns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen – s<strong>om</strong> hars<strong>om</strong> gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,trakasserier och kränkande behandling. Uppdelningen påtvå lagar skapar otydligheter beträffande lagstiftningens innehåll.Det förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling iskolorna behöver förstärkas. Detta ansvar åvilar i första hand skolhuvudmännen.De statliga myndigheterna Skolinspektionen/BEOoch DO fullgör alla viktiga uppgifter i skolan, gen<strong>om</strong> att ansvaraför granskning <strong>av</strong> likabehandlingsplaner samt gen<strong>om</strong> att efter anmälanarbeta med individärenden rörande diskriminering eller andraformer <strong>av</strong> kränkande behandling.Den nuvarande uppdelningen på två myndigheter försvårar dettaarbete. Skolinspektionen har en större närvaro i och kunskap <strong>om</strong>skolan och har därmed bättre förutsättningar att bidra till att stärkadet förebyggande arbetet.Skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktig ur ett jämställdhetsperspektivoch en viktig del i arbetet med att motverkakränkande behandling. Det är angeläget att denna undervisning taspå allvar och bedrivs med bra kvalitet. Sex- och samlevnadsundervisningenska alltid utgå från en bred förståelse <strong>av</strong> sexualitet ochhur olika förväntningar på <strong>pojkar</strong>s och flickors sexuella uttryckpåverkar och inbegriper förek<strong>om</strong>st <strong>av</strong> kränkningar på grund <strong>av</strong> kön,sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Vårbedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är <strong>av</strong>stor betydelse för hur kränkningar s<strong>om</strong> har sin grund i kön ochsexualitet får utrymme.Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktikDet är naturligt att diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet i skolan handlar<strong>om</strong> klassrumsinteraktioner och det sociala samspelet mellan eleversamt mellan skolans personal och eleverna. Men det finns alltsåäven viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnesdidaktiken.Det finns ett behov att förstärka den del <strong>av</strong> jämställdhetsarbetets<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. Ämnesstoffetmåste spegla både kvinnors och mäns erfarenheter. Ämnesdi-237


Delegationens samlade analys SOU 2010:99daktikten och arbetssätten i skolan bör så långt möjligt bygga påevidens, och varieras för att passa elevers olika sätt att lära.Tidiga insatser behövs för att upptäcka och stödja flickor och<strong>pojkar</strong> med psykosociala problem och svårigheter i skolan<strong>Flickor</strong> känner sig mer stressade över skolarbetet och oroar sig merför relationer till andra än vad <strong>pojkar</strong> gör. Dåliga skolresultat ledersannolikt till dålig självkänsla, samtidigt s<strong>om</strong> bak<strong>om</strong>liggandepsykisk problematik gör det svårt att prestera i skolan. Flerastudier bekräftar samma bild <strong>av</strong> en ökad sårbarhet för flickor medbörjan i de yngre tonåren för internaliserande psykiska problem,s<strong>om</strong> ängslighet och depression, men även lägre självuppfattning.Även <strong>om</strong> flickor s<strong>om</strong> grupp presterar bättre än <strong>pojkar</strong>, finns blandflickor i tonåren en psykologisk otillfredsställelse, en ökad oro,s<strong>om</strong> uttrycker sig i depressiva sympt<strong>om</strong>, ätstörningar, ökade självmordsförsökoch sedan leder till allvarliga tecken på psykisk ohälsabland unga kvinnor (SOU 2010:79).Pojkar har större problem i skolan vid skolstart och flera <strong>av</strong> demriskerar att bli underpresterande på sikt på grund <strong>av</strong> detta. Pojkaruppvisar också generellt mer externaliserande problem – dvsbeteendestörning, aggressivitet, regelbrytande och anti-socialt beteende,s<strong>om</strong> ofta riktas mot andra. Att det finns en grupp <strong>pojkar</strong>s<strong>om</strong> uppvisar en lägre nivå <strong>av</strong> k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong> flera <strong>om</strong>råden, kanockså påverka förväntningarna i hela gruppen. Läraren kan påverkas<strong>av</strong> den lågpresterande pojkgruppen och kan börja behandla pojkgruppenoch flickgruppen på ett stereotypiskt sätt, s<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla varlika. Det kan leda till att läraren o<strong>av</strong>siktligt och <strong>om</strong>edvetet sänkersina förväntningar på alla <strong>pojkar</strong> (SOU 2010:79).Vi vet att problemen för elever med skolsvårigheter och sviktandepsykosocial hälsa tenderar att bli värre med tiden. Det är medandra ord essentiellt att följa upp och stödja de barn och ungd<strong>om</strong>ars<strong>om</strong> uppvisar <strong>av</strong>vikelser i beteende på ett tidigt stadium (SOU2010:79). Det är viktigt att denna uppföljning sker baserat påkunskap <strong>om</strong> könsskillnaderna gällande sympt<strong>om</strong>en på ohälsa kopplattill olika utvecklingsfaser och livssituationer. Detta får dock inteleda till stereotypiseringar baserat på kön. En svår balansgång!238


SOU 2010:99Delegationens samlade analysEn satsning på läsning kan minska könsskillnaden iskolprestationer, och ge stöd åt både flickor och <strong>pojkar</strong> med läsochskrivsvårigheterI ämnet svenska presterar <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp sämre än flickor – imeritvärde (betyg) uppnår <strong>pojkar</strong> i svenska drygt 80 procent <strong>av</strong> vadflickorna gör, att jämföra med 90 procent sammantaget för alla ämnen.Skillnaden mellan flickors och <strong>pojkar</strong>s gen<strong>om</strong>snittliga betyg ärsåledes större i svenska än i många andra ämnen.Vi vill särskilt understryka <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> att eleverna får godafärdigheter i läsning och skrivning, och att skolorna tidigt uppmärksammarflickor och <strong>pojkar</strong> med läs- och skrivsvårigheter. Detfinns generellt ett stort gap mellan flickors och <strong>pojkar</strong>s skolprestationeri läsning och skrivning. Det finns dessut<strong>om</strong> en övervikt <strong>av</strong><strong>pojkar</strong> i den grupp elever s<strong>om</strong> har läs- och skrivsvårigheter. Godläsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag. Det finnsöverspridningseffekter från läsfärdigheten – det vill säga kunskaper iläsning är viktig för skolframgång i flera ämnen. Frågan <strong>om</strong> läs- ochskrivförmåga har således även en jämställdhetsaspekt. En generellförbättring <strong>av</strong> läs- och skrivfärdigheter bör därför kunna bidra tillatt minska könsskillnaderna i skolprestationer.Det är dock viktigt att inte glömma att det även finns mångaflickor s<strong>om</strong> har läs- och skrivsvårigheter, liks<strong>om</strong> det finns många<strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> läser och skriver med liv och lust. Uppmärksamhetenpå <strong>pojkar</strong>nas relativt sämre skolprestationer och läsförmåga, fåralltså inte skymma det självklara faktum att det också finns flickors<strong>om</strong> behöver extra stöd för läs- och skrivinlärningen.Det är viktigt att ett genusperspektiv läggs på k<strong>om</strong>mande lässatsningar.Det är också angeläget att arbetssätt utvecklas och gesspridning, s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningeni läsning och skrivning, för flickor och <strong>pojkar</strong> elever medläs- och skrivsvårigheter.Forskningsbaserad kunskap behövs <strong>om</strong> hur olikaundervisningsmetoder fungerar för olika grupper <strong>av</strong> eleverDet saknas en samlad bild <strong>av</strong> den befintliga forskningsbaseradekunskapen <strong>om</strong> hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder fungerari klassrummet. Detta gäller generellt, och även gällande gruppernaflickor och <strong>pojkar</strong>. Många antar exempelvis att en under-239


Delegationens samlade analys SOU 2010:99visningsmetodik, s<strong>om</strong> anses ha blivit vanligare under senare år, s<strong>om</strong>lägger ett större ansvar på eleverna att arbeta självständigt utanhandledning <strong>av</strong> läraren, kan vara en nackdel särskilt för vissa <strong>pojkar</strong>.Detta efters<strong>om</strong> forskningen visar att flickor s<strong>om</strong> grupp ansträngersig mera i skolan och är mer ansvarstagande och ”självgående”.Tilläggas bör att det förstås även finns flickor s<strong>om</strong> har svårt attklara <strong>av</strong> att prestera väl i en miljö s<strong>om</strong> präglas <strong>av</strong> en hög grad <strong>av</strong>icke lärarledd skoltid.Frågan <strong>om</strong> ”eget arbete” i skolan är k<strong>om</strong>plex. Det finns förståsockså fördelar med att elever lär sig arbeta självständigt, och självständigtarbete kan utformas på olika sätt, i och utanför klassrummet.Självständigt arbete utan tät uppföljning och styrning <strong>av</strong>en lärare är dock ingen bra undervisningsmetod. Det är således viktigtatt kunskap utvecklas <strong>om</strong> hur olika arbetssätt och undervisningsmetoderi skolan fungerar generellt och för olika grupper<strong>av</strong> elever. Frågan har även en köns- och genusaspekt.Skolan behöver även kunskap <strong>om</strong> hur forskning <strong>om</strong>sätts i praktiskthandlande. Kunskap <strong>om</strong> ämnesdidaktik och jämställdhet behöverfördjupas. För närvarande inriktas både skolans innehåll ochlärarutbildningen mer mot ämneskunskap och ämnesdidaktiskafrågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen utvecklas <strong>om</strong>jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika ämnen.Vidare saknas svensk forskning gällande kränkningar och kränkandebehandling, specialpedagogik och kön samt <strong>om</strong> vilka preferensers<strong>om</strong> styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan.Det saknas även djupare kunskap <strong>om</strong> de begränsningar i skolan förflickor och <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> följer <strong>av</strong> den hedersrelaterade problematiken.Pojkproblemet in<strong>om</strong> utbildnings<strong>om</strong>rådet ska tas på allvarEtt uppmärksammat problem under senare år är ”pojkkrisen i utbildning”– dvs. fen<strong>om</strong>enet att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> grupp tenderar att presterasämre gen<strong>om</strong> utbildningssystemet och att gruppen därmedriskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Fen<strong>om</strong>enet har under senareår uppmärksammats inte endast i Sverige, utan även i flertalet jämförbaraländer. Det finns dock ingen konsensus <strong>om</strong> problemetsnatur, eller ens <strong>om</strong> att det existerar ett problem knutet till <strong>pojkar</strong>och utbildning.240


SOU 2010:99Delegationens samlade analysDet finns givetvis många <strong>pojkar</strong> och unga män s<strong>om</strong> presterar väloch utvecklas bra i skolan och i den högre utbildningen. Det finnsäven många flickor och unga kvinnor s<strong>om</strong> <strong>av</strong> olika skäl har skolsvårigheteroch s<strong>om</strong> inte k<strong>om</strong>mer till sin rätt i skolan. Men påaggregerad nivå finns ändå ett mönster, s<strong>om</strong> består i att <strong>pojkar</strong>/mäns<strong>om</strong> grupp faktiskt presterar sämre på flera nivåer i utbildningssystemet.Detta mönster bör enligt vår mening tas på största allvaroch ligga till grund för reflektioner och samtal <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> kangöras för att ge elever o<strong>av</strong>sett kön de allra bästa förutsättningar förlärande och utveckling i skolan.En del <strong>av</strong> ”Pojkproblemet” är att det inte anses ”coolt” för <strong>pojkar</strong>att anstränga sig i skolan. Framgång ska uppnås utan ansträngning.De könsnormer s<strong>om</strong> råder för <strong>pojkar</strong> tenderar även att varaträngre än motsvarande normer för flickor.När <strong>pojkar</strong> börjar skolan har de i gen<strong>om</strong>snitt inte nått sammautveckling på flera <strong>om</strong>råden: språkliga, kognitiva, sociala och finmotoriska.Detta kan leda till att fler <strong>pojkar</strong> får svårigheter atthänga med i skolan, och att lärarnas förväntningar tenderar att varalägre ställda på <strong>pojkar</strong>na. När <strong>pojkar</strong>na k<strong>om</strong>mit i fatt i mognadshänseende,så borde flickor och <strong>pojkar</strong> prestera på samma nivå iskolan. Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del<strong>pojkar</strong> med tidiga skolsvårigheter har lärt sig att hantera tidigamisslyckanden i skolan så sätt att de inte prioriterar skolarbetet.Man satsar i stället på att på att vara duktig och få bekräftelse in<strong>om</strong>andra <strong>om</strong>råden, sås<strong>om</strong> idrott till exempel. Forskning visar även attbarn tenderar att identifiera sig med andra barn <strong>av</strong> samma kön. Detfinns en risk för att <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> inte prioriterar skolan blir normgivandeför andra <strong>pojkar</strong>. En för skolarbetet negativ kamratkulturkan alltså uppstå i förbindelse med <strong>pojkar</strong>nas senare mognad.Mycket <strong>av</strong> könsskillnaderna är socialt konstruerade. Uttryckssätt,klädsel, föreställningar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är manligt och vad s<strong>om</strong> ärkvinnligt, har varierat i historien och skiljer sig mellan länder,kulturer, åldrar och grupper. Men skillnaderna är också biologiska.Av professor Martin Ingvars rapport på uppdrag <strong>av</strong> vår delegation(SOU 2010:52) framgår att robusta biologiska data går hand i handmed observationsdata s<strong>om</strong> talar <strong>om</strong> <strong>pojkar</strong>s senare mognad tillvuxenhet. Den kunskapen kan vara gynnsam för ett bra jämställdhetsarbete,till exempel <strong>om</strong> den leder till att större hänsyn tas till<strong>pojkar</strong>s förmåga till inlärning i vissa åldrar. Men <strong>om</strong> kunskapenleder till att alla flickor förväntas mogna före alla <strong>pojkar</strong>, riskerarbåde <strong>pojkar</strong> och flickor att bedömas utifrån förutfattade meningar241


Delegationens samlade analys SOU 2010:99och inte utifrån sina individuella förutsättningar. En annan viktiglärd<strong>om</strong> <strong>av</strong> Martin Ingvars rapport är ju att det föreligger stora överlappningarmellan grupperna flickor och <strong>pojkar</strong>!Utbildning och fortbildning behövs <strong>av</strong> lärare och skolledningLärare behöver kunskaper för att kunna anlägga jämställdhetsperspektivpå ämnesinnehållet och ämnesdidaktiken i skolan.Jämställdhet är ett kunskaps<strong>om</strong>råde. Brist på kunskap hos denpersonal s<strong>om</strong> verkar i skolan riskerar bland annat leda till attförd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong> kvinnor och män, flickor och <strong>pojkar</strong> återskapas utanatt problematiseras.Kunskaper <strong>om</strong> genus och <strong>om</strong> frågor rörande barns och ungd<strong>om</strong>arsutveckling och grundläggande behov behöver stärkas ilärarutbildningen och rektorsutbildningen och även i fortbildningenlärare, skolledare och annan personal i skolan.Föräldrarna och <strong>om</strong>givningen har stor betydelse för skolansjämställdhetsarbeteSynen på jämställdhet och genus skiftar mellan olika <strong>individer</strong> ochfamiljer. I vissa familjer ses könsmönster i hög grad s<strong>om</strong> förhandlingsbaraoch utbytbara. Men många unga i Sverige lever i familjer ochsociala <strong>om</strong>givningar med normsystem där könsmönstren i störreeller mindre utsträckning ses s<strong>om</strong> låsta och förutbestämda. Principer<strong>om</strong> isärhållande <strong>av</strong> könen kan vara starkt förankrade, och debegränsningar för individen s<strong>om</strong> följer där<strong>av</strong> kan vara mycketstarka. I särskild utsträckning drabbas flickor eller kvinnor <strong>av</strong>begränsningar, men även <strong>pojkar</strong> drabbas.Ett särskilt jämställdhetsproblem är de så kallade hedersrelateradeproblemen. Den hedersrelaterade kulturen har rötter ipatriarkala samhällen främst kring Medelh<strong>av</strong>et, i Mellanöstern och idelar <strong>av</strong> Central- och Sydasien, men kan även upprätthållas elleruppstå här i Sverige.Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kunskap,oberoende <strong>av</strong> kön, etnicitet etcetera. (SOU 2010:84).242


SOU 2010:99Delegationens samlade analysFörslag till regeringen för att förbättra jämställdheten i skolanTidigare i detta betänkande har vi presenterat en rad förslag i syfteatt förbättra och stärka jämställdheten i skolan. Dessa förslag återgesnedan i punktform.Lagar och förordningarVi föreslår att:• Den nuvarande regleringen <strong>av</strong> åtgärder och förbud mot diskrimineringoch trakasserier <strong>av</strong> barn och ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> söker tilleller deltar i verksamhet s<strong>om</strong> sker med stöd <strong>av</strong> skollagen(2010:800) flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. S<strong>om</strong> enföljd <strong>av</strong> detta ska Skolinspektionen och Barn- och elev<strong>om</strong>budet taöver ansvaret för tillsynen rörande diskriminering och trakasseriersamt utredningen <strong>av</strong> överträdelser <strong>av</strong> dessa förbud.Allmänna rådVi föreslår regeringen att:• uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutetta fram ett allmänt råd <strong>om</strong> hur skolan i samverkanmed elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och <strong>pojkar</strong>med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.ÖvrigtVi föreslår regeringen att:• utifrån det <strong>av</strong> riksdagen antagna jämställdhetspolitiska måletformulera följande övergripande jämställdhetsmål för skolan:Jämställdhet i skolan råder när flickor och <strong>pojkar</strong> har samma maktoch möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egnautvecklingen.• ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial s<strong>om</strong> baseratpå evidens behandlar arbetssätt s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpa föratt förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickoroch <strong>pojkar</strong>. I det allmänna rådet bör särskilt behandlas arbetssätt243


Delegationens samlade analys SOU 2010:99för att tidigt stödja <strong>pojkar</strong> och flickor med läs- och skrivsvårigheter.• ge Skolverket i uppdrag att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunniga forskaregranska kvaliteten i lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterialför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekters<strong>om</strong> andra kvalitetsaspekter bör beaktas.• ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Skolinspektionen, med ett genusperspektiv,utreda och analysera orsakerna, <strong>om</strong>fattningen, inriktningen ochkönsfördelningen när det gäller samtliga former <strong>av</strong> särskilt stöds<strong>om</strong> ges till elever i grundskolan. In<strong>om</strong> ramen för uppdraget börförutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet utredas.• ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar s<strong>om</strong>ligger till grund för beslut <strong>om</strong> särskilt stöd samt det åtgärdsprograms<strong>om</strong> blir följden <strong>av</strong> dessa utredningar. Uppdraget kan ges s<strong>om</strong>ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granska k<strong>om</strong>munersrutiner för utredning inför mottagande i särskolan(U2010/4860/G).• ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningenför lärare eller skolledare i sex- och samlevnad.• ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningenför skolledare <strong>om</strong> hedersrelaterad problematik i skolan.• ge Skolverket i uppdrag att anordna särskild utbildning för lärareeller skolledare <strong>om</strong> sex- och samlevnad.• ge Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverketgranska kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlevnad.• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar i målformuleringarnagällande rektorsutbildningen, så att jämställdhet skagen<strong>om</strong>syra hela rektorsutbildningen.• ge Skolverket i uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar gällande innehålleti rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt m<strong>om</strong>ent <strong>om</strong>hedersproblematiken ska ingå i utbildningen.• ge Skolverket i uppdrag att gen<strong>om</strong>föra den återk<strong>om</strong>mande attitydundersökningeni skolan på ett sådant sätt att resultaten kanredovisas uppdelat på kön.244


SOU 2010:99Delegationens samlade analys• ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier<strong>om</strong> samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar <strong>av</strong>seeendemetoder och arbetssätt s<strong>om</strong> bidrar till att motverkatraditionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Det ärviktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar<strong>av</strong> studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ettgenus- och könsperspektiv så att <strong>pojkar</strong> och flickor får sammamakt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.• ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskningvid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdragatt återk<strong>om</strong>mande uppdatera bibliografin Svensk forskning <strong>om</strong>jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU 2010:36).• ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatetför genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den bredakunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan s<strong>om</strong> undersenare år med stöd <strong>av</strong> regeringens uppdrag upparbetats <strong>av</strong> vårdelegation, Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muner och Landsting.Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegreringoch att materialet finns lätt tillgängligt för lärare,skolledning och annan personal i skolan.245


13 Konsekvensanalys13.1 Ekon<strong>om</strong>iska konsekvenserVåra förslag till insatser för att utveckla och stärka jämställdheten iskolan påverkar inte statens eller skolhuvudmännens samladekostnader för verksamheten.Ett <strong>av</strong> våra förslag är att den nuvarande regleringen <strong>av</strong> åtgärderoch förbud mot diskriminering och trakasserier <strong>av</strong> barn och ungd<strong>om</strong>ars<strong>om</strong> söker till eller deltar i verksamhet s<strong>om</strong> sker med stöd <strong>av</strong>skollagen (2010:800) ska flyttas från diskrimineringslagen tillskollagen. S<strong>om</strong> en följd <strong>av</strong> detta ska Skolinspektionen och Barnochelev<strong>om</strong>budet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskrimineringoch trakasserier samt utredningen <strong>av</strong> överträdelser <strong>av</strong> dessaförbud. Vi anser att det är naturligt att de resurser s<strong>om</strong> Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannen(DO) förfogar över för att arbeta medtillsyn och överträdelse <strong>av</strong> förbud mot diskriminering och trakasserieri skolan i samband med denna förändring överförs från DOtill Skolinspektionen och Barn- och elev<strong>om</strong>budet. Det rör sig <strong>om</strong>resurser motsvarande ett begränsat antal tjänster vid DO; hur enresursövergång ska ske bör bestämmas i den fortsatta beredningen.Vi bedömer att förslaget inte påverkar den samlade kostnaden förstaten.Vi föreslår vidare att regeringen ger Skolverket i uppdrag attbesluta <strong>om</strong> ändringar i målformuleringarna gällande rektorsutbildningen,med innebörden att jämställdhet ska gen<strong>om</strong>syra helarektorsutbildningen. Vi föreslår även att regeringen ger Skolverketi uppdrag att besluta <strong>om</strong> ändringar gällande innehållet i rektorsutbildningen,med innebörden att ett obligatoriskt m<strong>om</strong>ent <strong>om</strong>hedersproblematiken ingår i utbildningen. Vi bedömer att dessaförslag inte påverkar den samlade kostnaden för utbildningen.Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att tafram ett allmänt råd s<strong>om</strong> baserat på evidens behandlar arbetssätt247


Konsekvensanalys SOU 2010:99s<strong>om</strong> skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen iläsning och skrivning, för flickor och <strong>pojkar</strong>. I det stödmaterial börsärskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja <strong>pojkar</strong> och flickormed läs- och skrivsvårigheter. Vi föreslår också att regeringenuppdrar åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen ochFolkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd <strong>om</strong> hur skolan i samverkanmed elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och<strong>pojkar</strong> med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter. Vibedömer att kostnaderna för att ta fram dessa allmänna råd rymsin<strong>om</strong> ramen för de berörda myndigheternas förvaltningsanslag.Ett annat <strong>av</strong> våra förslag är att regeringen ger Skolverket iuppdrag att med hjälp <strong>av</strong> ämneskunniga forskare granska kvaliteteni lär<strong>om</strong>edel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriskaskolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekter s<strong>om</strong> andrakvalitetsaspekter bör beaktas. Uppdraget bör kunna gen<strong>om</strong>förasunder ett eller två verksamhetsår, och bör till stor del kunna finansierasin<strong>om</strong> ramen för Skolverkets förvaltningsanslag.Ytterligare ett <strong>av</strong> våra förslag är att regeringen ger Skolverket iuppdrag att i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten,och Skolinspektionen utreda och ur ett genusperspektiv analyseraorsakerna till samt <strong>om</strong>fattningen, inriktningen och könsfördelningenpå samtliga former <strong>av</strong> särskilt stöd s<strong>om</strong> ges till elever i grundskolan.Vi föreslår även att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag attgranska de utredningar s<strong>om</strong> ligger till grund för beslut <strong>om</strong> särskiltstöd samt de åtgärdsprogram s<strong>om</strong> blir följden <strong>av</strong> dessa utredningar.Även dessa uppdrag menar vi bör kunna finansieras in<strong>om</strong> ramen förde berörda myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.Vi föreslår också att regeringen ger Skolverket i uppdrag attgen<strong>om</strong>föra den återk<strong>om</strong>mande attitydundersökningen i skolan påett sådant sätt att resultaten kan redovisas uppdelat på kön. Dettaborde vara en självklarhet, menar vi. De jämförelsevis blygsammamerkostnader s<strong>om</strong> förslaget medför bör kunna finansieras in<strong>om</strong>ramen för Skolverkets förvaltningsanslag.Ytterligare ett <strong>av</strong> våra förslag är att regeringen ger en myndighet,exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskning vidGöteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att återk<strong>om</strong>mandeuppdatera bibliografin Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet ochskola 1969–2009 (SOU 2010:36). Uppskattningsvis krävs enarbetsinsats för en kvalificerad medarbetare motsvarande <strong>om</strong>kringen arbetsvecka per år för att utföra detta arbete. Vi menar att248


SOU 2010:99Konsekvensanalyskostnaderna för detta arbete bör inrymmas in<strong>om</strong> ramen för denberörda myndighetens förvaltningsanslag.Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i samrådmed Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitetförvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdheti skolan s<strong>om</strong> under senare år med stöd <strong>av</strong> regeringens uppdragupparbetats <strong>av</strong> vår delegation, Skolverket och Sveriges K<strong>om</strong>muneroch Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategierför jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt förlärare, skolledning och annan personal i skolan. Vi menar att kostnadernaför detta uppdrag bör inrymmas in<strong>om</strong> ramen för berördamyndigheters förvaltningsanslag.Vi föreslår också att regeringen ger Skolverket i uppdrag attförlänga den pågående fortbildningen för lärare eller skolledare isex- och samlevnad respektive <strong>om</strong> den hedersrelaterade problematikeni skolan. Flera lärosäten har på Skolverkets uppdrag gen<strong>om</strong>förtkurser för lärare i sex- och samlevnad, s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattat 7,5 högskolepoäng,under höstterminen 2009, vårterminen 2010 och höstterminen2010. Det finns således kursplaner, litteraturlistor osv.framtagna för dessa kurser. På motsvarande sätt finns färdigakurser rörande den hedersrelaterade problematiken i skolan. Mentanken på att förberedelserna och planeringen <strong>av</strong> kurserna vid lärosätenaredan är gjord, så bör det vara möjligt att fortsätta dessakurser, till en lägre kostnad än den kostnad s<strong>om</strong> initialt gällde förkurserna. Vi är dock medvetna <strong>om</strong> att dessa kurser är förhållandevisresurskrävande. I sammanhanget vill vi erinra <strong>om</strong> att regeringen ibudgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1) <strong>av</strong>satt medel föratt stödja projekt och insatser s<strong>om</strong> främjar jämställdhet mellankvinnor och män (anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder underutgifts<strong>om</strong>råde 13). Vi menar att medel från detta anslag bör kunnaianspråktas för de aktuella kurserna.Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att isärskild ordning anordna kortare utbildning för lärare eller skolledare<strong>om</strong> sex- och samlevnad. En sådan utbildning kan exempelvisbedrivas via ett antal regionala endagarskonferenser. Även kostnadernaför dessa konferenser bör kunna finansieras med medelfrån det ovan nämnda anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder.Vi föreslår vidare regeringen att uppdra åt den nya utvärderingsfunktionens<strong>om</strong> ska inrättas från och med den 1 januari 2012249


Konsekvensanalys SOU 2010:99initiera studier <strong>om</strong> samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar<strong>av</strong>seeende metoder och arbetssätt s<strong>om</strong> bidrar till att motverkatraditionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Dettaförslag medför inte några merkostnader.13.2 Andra konsekvenserOm förslagen i ett betänkande har betydelse för den k<strong>om</strong>munalasjälvstyrelsen ska konsekvenserna i det <strong>av</strong>seendet enligt 14 § k<strong>om</strong>mittéförordningen(1998:1474) anges. Detsamma gäller när ett förslaghar betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggandearbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar <strong>av</strong> landet,för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmågaeller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdhetenmellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå deintegrationspolitiska målen.Samtliga <strong>av</strong> våra förslag syftar till att förbättra jämställdheten iskolan. Betänkandet innehåller dock inte några nya regler, uppdrageller arbetsuppgifter för k<strong>om</strong>munerna. Däremot vill vi understrykaatt det är viktigt att k<strong>om</strong>munerna tar sin del <strong>av</strong> ansvaret för attverka för att det jämställdhetspolitiska mål s<strong>om</strong> staten har angettför skolan ska förverkligas. Vi eftersträvar en skola s<strong>om</strong> ger varjeflicka och pojke bästa tänkbara möjligheter att utvecklas, lära sigmycket och förverkliga sina egna livsval utan att hindras <strong>av</strong> traditionellakönsnormer. I förlängningen bör detta vara till gagn för deför både individ och samhället, och för de sysselsättningspolitiskamålen. Våra resonemang och förslag <strong>om</strong> utbildning för skolledare<strong>om</strong> den hedersrelaterade problematiken i skolan förbättrar möjligheternaatt nå de integrationspolitiska målen.250


ReferenserAnderson, Kristen G. (1997) Gender Bias and Special EducationReferrals. Annals of Dyslexia, Vol. 47, 151-162.Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitetbland gymnasietjejer, Ordfront.Arnot, Madeleine, D<strong>av</strong>id, Miriam E. & Weiner, Gaby (1999) Closingthe gender gap: postwar education and social change, Polity.Baggens, Christina (2006) Hur normalitet skapas och förändras underdet dagliga arbetet i grundskolan. s. 197-230. Finns i Lind, Judith(red.) Normalitetens förhandling och förvandlig. En antologi <strong>om</strong>barn, skola och föräldraskap, Symposion.Berglund, Lars (2001) Lågprestation och specialpedagogiska insatser iden svenska grundskolan ur ett genusperspektiv. Jämförelsermellan år 6-elever 1985 och 1995. Nordisk Tidsskrift for Spesialpedagogikk4/2001, 218-227.Brade, Lovise, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita & Wiktorsson,Pär (2008) I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning,Friends.BRIS-rapporten (2010), BRIS.Br<strong>om</strong>seth, Janne & Darj, Frida (red.)(2010) Normkritisk pedagogik.Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala universitet.Conell, Raewyn (2009) Gender in world perspective, Polity Press.D<strong>av</strong>ies, Bronwyn (2003) Hur flickor och <strong>pojkar</strong> gör kön, Liber.Departementsserien 1994:98 Vi är alla olika.Departementsserien 1999:33 Utan spaning ingen aning: en rapportfrån Socialdepartementets genderprojekt.Diskriminerings<strong>om</strong>budsmannen (DO) (2009) Förebygga diskrimineringoch kränkande behandling, främja likabehandling: enhandledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan motkränkande behandling i förskolan, Stockholm.251


Referenser SOU 2010:99Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare: att förståkön s<strong>om</strong> position i förskolans vardagsrutiner och lek, Högskolanför lärande och k<strong>om</strong>munikation.Eilard, Angerd (2008) Modern, svensk och jämställd: <strong>om</strong> barn, familjoch <strong>om</strong>värld i grundskolans läseböcker 1962-2007, Lunds universitet.Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002) Differentiering,specialpedagogik och likvärdighet. En longitudinell studie <strong>av</strong> skolkarriärerbland elever i svårigheter. Pedagogisk forskning i Sverige,Vol. 7 (2), 183-199.Eurydice (2010) Gender Differences in Educational Outc<strong>om</strong>es: Studyon the Measures Taken and the Current Situation in Europe,Eurydice.Franck, Olof (red.)(2007) Genusperspektiv i skolan – <strong>om</strong> kön, kärlekoch makt, Studentlitteratur.Fridh, Christian, Sjögren, Magnus & Söderström, Peter (2005)Normal, eller? Vägledning. Ledarmaterial för att sätta killar i rörelse.Sensus studieförbund, Röda Korsets Ungd<strong>om</strong>sförbund.Gemzöe, Lena (2002) Feminism, Bilda.Giota, Joanna & Lundborg, Olof (2007/2010) Specialpedagogisktstöd i grundskolan: <strong>om</strong>fattning, former och konsekvenser 2007:03.Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgsuniversitet.Graetz, Brian W., Sawyer, Michael G., Baghurst, Peter och Hirte,Craig (2006) Gender C<strong>om</strong>parisons of Service Use Among YouthWith Attention-Deficit/Hyperacitivity Disorder. Journal ofEmotional and Beh<strong>av</strong>ioral Disorders, Vol. 14 (1), 2-11.Gustafson, Katarina (2006) Vi och d<strong>om</strong> i skola och stadsdel: barnsidentitetsarbete och sociala geografier, Uppsala universitet.Hattie, John A. C. (2008) Visible learning: a synthesis of over 800meta-analyses relating to achievement. Routledge.H<strong>av</strong>ung, Margareta (2006). "Du, s<strong>om</strong> är kvinna - du kan väl ta det,det där <strong>om</strong> genus": <strong>om</strong> jämställdhet och genus i nya lärarutbildningen.Tidskrift för lärarutbildning och forskning. 2006(13):1, s.171-206.Hedlin, Maria (2004) Lilla genushäftet. Om genus och skolans jämställdhetsmål,Högskolan i Kalmar.252


SOU 2010:99ReferenserHeikkilä, Mia (2006) K<strong>om</strong>munikativa resurser för lärande: barns gester,blickar och tal i tre skolmiljöer, Uppsala universitet.Hirdman, Yvonne (1988), ”Genussystemet - Reflexioner kringkvinnors sociala underordning”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3.Hjertson, Moa & Svaleryd, Kajsa (2011). Likabehandling i arbetslivet.En handbok för chefer: så följer du den nya diskrimineringslagen,Liber.Hjöne, Eva och Säljö, Roger (2008) Att platsa i en skola för alla.Elevhälsa och förhandling <strong>om</strong> normalitet i den svenska skolan,Norstedts akademiska förlag.Holm, Ann-Sofie (2008) Relationer i skolan. En studie <strong>av</strong> femininiteteroch maskuliniteter i år 9, Acta universitatis Gotboburgensis.Högdin, Sara (2007) Utbildning på (o)lika villkor - <strong>om</strong> kön och etniskbakgrund i grundskolan, Institutionen för socialt arbete, Stockholmsuniversitet.Högskoleverket (2008) Kvinnor och män i högskolan, Högskoleverketrapport 2008:20 R.Högskoleverket (2010) Årsredovisning för Högskoleverket år 2009,Högskoleverket.Immigrant-institutets webbplats: http://www.immi.se/alfa/Ivarsson, Sophia (2007). Leda jämställt. Att lägga grunderna för ett jämställdhetsintegreratledarskap, Försvarshögskolan.John, Charlotta & von Sabljar, Pamela (2009) Elfte steget – vägen dit.En metodbok för praktiskt jämställdhetsarbete i förskola och skola.Karlson, I. (2003) Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande,gränsuppluckrande och gränsöverskridande, Linköpingsuniversitet.Kimmel, Michael S. (2008) Guyland: the perilous world where boysbec<strong>om</strong>e men. 1st Harper paperback ed. New York: Harpercollins.Kjellberg, Karin (2004) Genusmaskineriet. Om tänkandet kring kön,Utbildningsradion.Kjellberg, Karin (2005) Snacka <strong>om</strong> jämställdhet!, Rädda Barnen.Kopp, Svenny (2010) Girls with social and/or attention impairments,Göteborgs universitet.KRUT (4/2009) Individ, samhälle & Specialpedagogik. Temanummer.253


Referenser SOU 2010:99Kuusi, Heli, Jakku-Sihvonen, Ritva & Koramo, Marika (2009).Koulutus ja sukupuolten tasa-arvo (Utbildning och jämställdhetmellan könen). Helsinki, Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä2009:52.Kåreland, Lena (red.)(2005) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteraturoch genus i skola och förskola, Natur och Kultur.Lif, Jan (red.)(2008) Allt du behöver veta innan du börjar arbeta medjämställdhet i skolan, Studentlitteratur.Ludvigsson, Ann (2009). Samproducerat ledarskap: hur rektorer ochlärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete, Diss.Lundgren, Ulf P. (1979) Att organisera <strong>om</strong>världen: en introduktiontill läroplansteori, på uppdrag <strong>av</strong> Gymnasieutredningen.Lundgren, Ulf P. (2010) Det livslånga lärandet – att utbilda för ettkunskapssamhälle. Sid 99-136. Finns i Lundgren, Ulf P., Säljö,Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbokför lärare],Natur & kultur.Läkarförbundets webbplats: www.slf.seLänsstyrelsen i Östergötlands webbplats:www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Lärarförbundet (2006) Genuspraktika för lärare, Lärarförbundet.Lärarförbundet (2002/2006) Jämställd skola – strategier och metoder,Lärarförbundet.McIntyre, T<strong>om</strong> & Tong, Virginia (1999) Where the boys are: Docross-gender misunderstandings of language use and beh<strong>av</strong>iourpatterns contribute to the overrepresentation of males in programsfor students with emotional and beh<strong>av</strong>ioural disorders?Education and Treatment of Children. Vol. 21 (3), 321-332.Milles, Karin (2008) Jämställt språk. En handbok i att skriva och talajämställt, Språkrådet.Myndigheten för skolutveckling (2005) Elever s<strong>om</strong> behöver stöd menfår för lite, Myndigheten för skolutveckling.Molloy, Gunilla (2007) När <strong>pojkar</strong> läser och skriver, Studentlitteratur.Nationalencyklopedins webbplats, www.ne.seNielsen, Harriet Bjerrum (2009) Skoletid, Universitetsforlaget.254


SOU 2010:99ReferenserNordberg, Marie (red.)(2005) Manlighet i fokus – en bok <strong>om</strong> manligapedagoger, <strong>pojkar</strong>, och maskulinitetsskapande i förskola och skola,Liber.Nordberg, Marie (red.)(2005) Maskulinitet på schemat – <strong>pojkar</strong>,flickor och könsskapande i förskola och skola, Liber.Odenbring, Ylva (2010) Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioneri interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett, Actauniversitatis Gothoburgensis.Olofsson, Britta (2007) Modiga prinsessor och ömsinta killar. Genusmedvetenpedagogik i praktiken, Lärarförbundet.Paechter, Carrie (2007) Being Boys, Being Girls. Learning masculinitiesand femininities, McGrawHill/Open Univesity Press.Proposition 1987/88:105 Om jämställdhetspolitisk inför 90-talet.Proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delatansvar.Proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män in<strong>om</strong>utbildnings<strong>om</strong>rådet.Proposition 2001/2002:1 Budgetpropositionen för 2002.Proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv -nya mål i jämställdhetspolitiken.Proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering.Proposition 2008/09:66 En ny betygsskala.Proposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskr<strong>av</strong> – nya läroplanerför skolan.Proposition 2008/09:199 Högre kr<strong>av</strong> och kvalitet i den nya gymnasieskolan.Proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010.Proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihetoch trygghet.Proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011.<strong>Regeringen</strong> (2009) K<strong>om</strong>mittédirektiv – Delegation för jämställdhet ihögskolan, <strong>Regeringen</strong> (Dir. 2009:7).<strong>Regeringen</strong> (2009) Uppdrag till Statens skolinspektion <strong>om</strong> viss centralrättning <strong>av</strong> nationella prov, <strong>Regeringen</strong> (U2009/4877/G).<strong>Regeringen</strong> (2009) Regleringsbrev för budgetåret 2010, S2009/10110/SK.255


Referenser SOU 2010:99Sandell, Anna (2010) Genusmedvetna närmanden till pedagogik – enforskningscirkels reflektioner och konkretiseringar, Malmö Stad.Sandin, Bengt, Hydén, Lars-Christer & Lind, Judith (2006) Inledning.S. 7-18. Finns i Lind, Judith (red.) Normalitetens förhandlingoch förvandling. En antologi <strong>om</strong> barn, skola och föräldraskap,Symposion.SCB (2010) På tal <strong>om</strong> kvinnor och män. Lathund <strong>om</strong> jämställdhet2010, Stockholm.Selander, Staffan (2010). Didaktik – undervisning och lärande. S. 197-214. Finns i Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline(red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], Natur &kultur.Skolverkets webbplats: www.skolinspektionen.seSkolinspektionen (2010 a) Moderna språk. Kvalitetsgranskning,rapport 2010:06, Skolinspektionen.Skolinspektionen (2010 b) Betygsättning i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning,rapport 2010:12, Skolinspektionen.Skolinspektionen (2010 c) Skolors arbete vid trakasserier och kränkandebehandling. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:01, Skolinspektionen.Skolverkets webbplats: www.skolverket.seSkolverket (2004) Nationella utvärderingen <strong>av</strong> grundskolan 2003(Nu-03) Rapport 250, Skolverket.Skolverket (2006 a) Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval.Rapport 287, Skolverket.Skolverket (2006 b) Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse,arbetssituation och förutsättningar. Rapport 282, Skolverket.Skolverket (2007), Behov <strong>av</strong> tydligare reglering <strong>av</strong> särskilt stöd ochelevinflytande, Dnr 69-2007:598.Skolverket (2008) Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning<strong>av</strong> senare års forskning och utvärdering, Skolverket.Skolverket (2009 a) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Skolverketsrapport 326, Skolverket.Skolverket (2009 b) Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors,skolors och vuxenutbildningars tillämpning <strong>av</strong> lagen. Skolverketsrapport 327, Skolverket.256


SOU 2010:99ReferenserSkolverket (2009 c) Allmänna råd och k<strong>om</strong>mentarer för att främjalikabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling, Skolverket.Skolverket (2009 d) På tal <strong>om</strong> mobbning – och det s<strong>om</strong> görs, Skolverket.Skolverket (2010 a) Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnasattityder till skolan. Skolverket rapport 344, Skolverket.Skolverket (2010 b) Redovisning <strong>av</strong> uppdrag <strong>om</strong> skillnaden mellanbetygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i svenska, matematikoch engelska i årskurs 9, Skolverkets diarienummer (01-2010:22).Skolverket (2010 c). Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 2 –Bedömningar och slutsatser. Rapport 350. Stockholm: Skolverket.SOU 2004:98 För oss tillsammans - <strong>om</strong> utbildning och utvecklingsstörning,Carlbeck-k<strong>om</strong>mittén.SOU 2004:115 Den könade förskolan – <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhetoch genus i förskolans pedagogiska arbete, Delegationen förjämställdhet i förskolan.SOU 2004:116 Skolans ledningsstruktur – Om styrning och ledning iskolan, Utredningen <strong>om</strong> skolans ledningsstruktur.SOU 2006:75 Jämställd förskola – <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet ochgenus i förskolans pedagogiska arbete, Delegationen för jämställdheti förskolan.SOU 2007:15 Stöd för framtiden – <strong>om</strong> förutsättningar för jämställdhetsintegrering.Utredningen <strong>om</strong> jämställdhetsintegrering i staten.SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, Gymnasieutredningen.SOU 2009:64 <strong>Flickor</strong> och <strong>pojkar</strong> i skolan – hur jämställt är det?, Delegationenför jämställdhet i skolan.SOU 2009:94 Att nå ut och nå ända fram.SOU 2010:10 Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edel i historia,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:33 Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edel i samhällskunskap,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:35 Kunskap s<strong>om</strong> befrielse? En metaanalys <strong>av</strong> svensk forskning<strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969-2009, Delegationen för jämställdheti skolan.257


Referenser SOU 2010:99SOU 2010:36 Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola 1969-2009.En bibliografi, Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:51 Könsskillnader i skolprestationer – idéer <strong>om</strong> orsaker, Delegationenför jämställdhet i skolan.SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:53 Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument <strong>om</strong> ”pojkkrisen”,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:55 R<strong>om</strong>ers rätt – en strategi för r<strong>om</strong>er i Sverige, Delegationenför r<strong>om</strong>ska frågor.SOU 2010:66 Barns perspektiv på jämställdhet i skolan – En kunskapsöversikt,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:79 Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:80 Skolan och ungd<strong>om</strong>ars psykosociala hälsa, Delegationenför jämställdhet i skolan.SOU 2010:83 Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt,Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:84 Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskapsochforskningsöversikt, Delegationen för jämställdhet i skolan.SOU 2010:97 Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – trebidrag till diskussionen <strong>om</strong> jämställdhet i skolan, Delegationen förjämställdhet i skolan.Sparrman, Anna (2002) Visuell kultur i barns vardagsliv: bilder, medieroch praktiker, Linköpings universitet.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) Programför att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt,SBU:s rapport 202.Statistiska centralbyråns webbplats: www.scb.seStockholms k<strong>om</strong>muns webbplats: www.stockholm.seSvaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik, Liber.Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv,Prisma.Säljö, Roger (2005) Lärande & Kulturella redskap – Om lärprocesseroch det kollektiva minnet, Nordstedts Akademiska förlag.258


SOU 2010:99ReferenserTainio, Liisa & Teräs, Tiina (2010). Sukupuolijäsennys perusopetuksenoppikirjoissa. Raportit ja selvitykset 2010:8. Helsinki: Sosiaali-jaterveysministeriö.Thorne, Barrie (1993) Gender play: girls and boys in school, OpenUniversity Press.Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen (2007) Fokus07 En analys <strong>av</strong> ungas hälsa ochutsatthet, Ungd<strong>om</strong>sstyrelsens skrifter 2007:14.Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen (2009) Gift mot sin vilja, Ungd<strong>om</strong>sstyrelsensskrifter 2009:5.Utbildningsstyrelsens webbplats http://www.oph.fi/Volk, Eva Lena (red.) (2006). Jämställdhet gör världen rikare: eninspirationsskrift för skolans alla lärare <strong>om</strong> jämställdhet för hållbarutveckling i ett globalt perspektiv, Sida.Wahlgren, Victoria C. (2009) Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola:en studie <strong>om</strong> genuspedagogers förståelse <strong>av</strong> gymnasieskolansjämställdhetsarbete, Högskolan för lärande och k<strong>om</strong>munikation.Wahlström, Kajsa (2003) <strong>Flickor</strong>, <strong>pojkar</strong> och pedagoger. Jämställdhetspedagogiki praktiken, Utbildningsradion.Wedin, Eva-Karin (2009) Jämställdhetsarbete i förskolan och skolan,Norstedts Juridik.Wernersson, Inga (red.) (2009) Genus i förskola och skola: förändringari policy, perspektiv och praktik, Acta Universitatis Gothoburgensis.Weyandt, Lisa L., Fulton Katherine M., Schepman Steve B., VerdiGenevieve R. och Wilson, Kimberly G.(2009) Assessment of teacherand school psychologist knowledge of attention-deficit/hypperactivitydisorder, Psychology in the Schools.WHO (2003) the mental health context,www.who.int/mental_health/resources/en/context.PDF.WHO (2005). Pr<strong>om</strong>oting mental health.www.who.int/mental_health/evidence/MH_Pr<strong>om</strong>otion_Book.pdf.Änggård, Eva (2005) Barbie princess and dinosaur dragons: narrationas a way of doing gender. Gender and Education 17 (5), 539-553.Öqvist, Anna (2009) Skolvardagens genusdramaturgi: en studie <strong>av</strong>hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokuspå benämningar s<strong>om</strong> hora och kärring, Luleå tekniska universitet.259


Bilaga 1K<strong>om</strong>mittédirektivDelegation för jämställdhet i skolanDir.2008:75Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008.Sammanfattning <strong>av</strong> uppdragetEn delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdraglyfta fram och utveckla kunskap <strong>om</strong> jämställdhet iskolan. Uppdraget <strong>om</strong>fattar såväl k<strong>om</strong>munala s<strong>om</strong> fristående skolorsamt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartläggakunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöversikters<strong>om</strong> rör bl.a. lärstilar samt språk-, läs- och skrivutveckling. Iuppdraget ingår också att identifiera <strong>om</strong>råden där ytterligare kunskap<strong>om</strong> jämställdhet och genus behövs.In<strong>om</strong> ramen för uppdraget ska delegationen gen<strong>om</strong>föra seminarieroch på andra sätt sprida den kunskap s<strong>om</strong> sammanställs, särskilt <strong>om</strong>de metoder s<strong>om</strong> kan användas för att bryta traditionella könsmönsteroch könsroller.Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010.Bakgrund<strong>Regeringen</strong> har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/2008:1)uttalat att värdegrunden i skolan ska stärkas så att jämställdhetenfrämjas. <strong>Regeringen</strong>s utgångspunkt för jämställdhetsarbetet i skolanär att alla elever ska få pröva och utveckla sina förmågor ochintressen utan att hindras <strong>av</strong> traditionella könsroller. Faktisk jämställdhetär ett resultat <strong>av</strong> ett arbete med att implementera de värdens<strong>om</strong> läggs fast i skolans värdegrund. Det övergripande målet försvensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha sammamöjligheter, rättigheter och skyldigheter in<strong>om</strong> alla väsentliga<strong>om</strong>råden i livet. För att uppnå ett jämställt samhälle måste ytter-261


Bilaga 1 SOU 2010:99ligare insatser göras för att bryta traditionella könsmönster och denstruktur s<strong>om</strong> bl.a. visar sig gen<strong>om</strong> könsuppdelningen in<strong>om</strong> utbildningssystemet.En gen<strong>om</strong>gripande utredning <strong>av</strong> kunskapsfältet jämställdhet iskolan har inte gen<strong>om</strong>förts på många år. En <strong>av</strong> de senaste utredningarnain<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet gen<strong>om</strong>fördes i början <strong>av</strong> 1990-talet då enarbetsgrupp fick i uppdrag att föra upp jämställdhetsfrågorna påskolans agenda samt att sprida kunskaper och erfarenheter <strong>om</strong> jämställdhet.Arbetsgruppen ”Kvinnligt och Manligt i skolan” överlämnadei juni 1994 rapporten Vi är alla olika. En åtgärdsrapport <strong>om</strong>jämställdhet i skolan s<strong>om</strong> en pedagogisk fråga och ett kunskaps<strong>om</strong>råde(Ds 1994:98) till regeringen.Under 2003 tillsattes en delegation för jämställdhet i förskolan(dir. 2003:101) med ett liknande, men på sitt <strong>om</strong>råde mer <strong>om</strong>fattandeuppdrag än arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan.Delegationen hade i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utvecklajämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen lämnade sitt slutbetänkandeJämställd förskola – <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet ochgenus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2006:75) till regeringen ijuli 2006. Delegationens förslag berör i vissa delar även grund- ochgymnasieskolan.Gällande bestämmelserJämställdhet ingår s<strong>om</strong> en del i skolans värdegrundsuppdrag. Skolansdemokratiska uppdrag baseras ytterst på principen <strong>om</strong> allaslika värde i regeringsformen och artikel 14 i Europeiska konventionenden 4 november 1950 <strong>om</strong> skydd för de mänskliga rättigheternaoch de grundläggande friheterna (Europakonventionen).Europakonventionen gäller s<strong>om</strong> lag i Sverige sedan den 1 januari1995. Vidare uttrycks skolans demokratiska uppdrag i skollagen(1985:1100), lagen (2006:67) <strong>om</strong> förbud mot diskriminering ochannan kränkande behandling <strong>av</strong> barn och elever, 1994 års läroplanför det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(Lpo 94), 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(Lpf 94) och kursplanerna. Bestämmelser <strong>om</strong> jämställdhet och förbudmot diskriminering på grund <strong>av</strong> kön finns även i FN:s konvention<strong>om</strong> <strong>av</strong>skaffande <strong>av</strong> all slags diskriminering <strong>av</strong> kvinnor, iFN:s konvention <strong>om</strong> barnets rättigheter och i andra centrala kon-262


SOU 2010:99 Bilaga 1ventioner <strong>om</strong> de mänskliga rättigheterna s<strong>om</strong> Sverige har ratificerat.I 1 kap. 2 § skollagen anges att verksamheten i skolan skautformas i överensstämmelse med grundläggande demokratisk<strong>av</strong>ärderingar. Var och en s<strong>om</strong> verkar in<strong>om</strong> skolan ska främja aktningför varje människas egenvärde och respekt för vår gemensammamiljö. Den s<strong>om</strong> verkar in<strong>om</strong> skolan ska särskilt främja jämställdhetmellan könen.I lagen <strong>om</strong> förbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling förtydligas skolans ansvar när det gäller att garanteraalla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskrimineringpå grund <strong>av</strong> kön, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjudeni förskolan, skolan och vuxenutbildning enligt skollagen. Lageninnebär också att barn och elever har ett lagligt skydd mot annankränkande behandling, exempelvis mobbning.I läroplanerna formuleras jämställdhetsuppdraget. Enligt Lpo 94ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättoch möjligheter. Det sätt på vilket flickor och <strong>pojkar</strong> bemöts ochbedöms i skolan, och de kr<strong>av</strong> och förväntningar s<strong>om</strong> ställs på dem,bidrar till att forma deras uppfattningar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är kvinnligtoch manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionellakönsmönster. Den ska ge utrymme för eleverna att pröva ochutveckla förmågor och intressen oberoende <strong>av</strong> könstillhörighet. Enliknande skrivning återfinns i Lpf 94.Kursplanerna är bindande föreskrifter och styr innehållet iutbildningen. De ska läsas mot bakgrund <strong>av</strong> läroplanerna ochkopplas till verksamheternas värdegrundsuppdrag, där jämställdhetär ett <strong>av</strong> de grundläggande värden s<strong>om</strong> lyfts fram. Ungefär hälften<strong>av</strong> grundskolans kursplaner har ett jämställdhetsperspektiv.Utredningen <strong>om</strong> mål och uppföljning i grundskolan(U 2006:02) föreslår i sitt slutbetänkandet Tydliga mål och kunskapskr<strong>av</strong>i grundskolan (SOU 2007:28) bl.a. att kursplanerna ska fåett tydligare ämnesinnehåll och att <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> rör alla ämnen,t.ex. värdegrundsuppdraget, enbart ska beskrivas i läroplanen.Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande in<strong>om</strong>Regeringskansliet.263


Bilaga 1 SOU 2010:99Könsskillnader i skolarbete och skolmiljö enligt utvärderingarEnligt Statens skolverks lägesbedömning 2006 (rapport 288, 2006)har flickorna under de senaste 30 åren uppvisat bättre resultat, mätti olika betygsmått, än <strong>pojkar</strong>na. Skillnaderna förstärks vid betygssättningen.Könsskillnaderna är i det närmaste konstanta o<strong>av</strong>settsocioekon<strong>om</strong>isk bakgrund.Denna bild bekräftas också <strong>av</strong> tidigare utvärderingar. Enligtrapporten Könsskillnader i utbildningsresultat (Utbildningsdepartementetsskriftserie 2004, rapport 7) hade flickor både igrund- och gymnasieskolan gen<strong>om</strong>gående bättre betyg i alla ämnenut<strong>om</strong> i idrott och hälsa. Skolverkets nationella utvärdering <strong>av</strong>grundskolan 2003 (NU-03) visade också att en större andel <strong>pojkar</strong>(27 procent) än flickor (21 procent) i årskurs 9 inte nådde kunskapsmåleni ett eller flera ämnen. Internationella kunskapsmätningar(bl.a. PISA 2003) visar att skillnaderna i utbildningsresultati läsförståelse är fortsatt stora till flickornas fördel. Igrundskolan har <strong>pojkar</strong> sämre betyg i alla ämnen ut<strong>om</strong> i idrott ochhälsa. NU-03 samt forskning vid Gymnastik- och idrottshögskolanoch Statens folkhälsoinstitut visar också att ämnet idrott och hälsaoftare möter <strong>pojkar</strong>nas intressen och behov än flickornas.I Jämställdhetspolitiska utredningens (N 2004:07) betänkandeMakt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken motnya mål (SOU 2005:66) anges att studenternas studieval fortfarandei hög grad är könsbundna. En fjärdedel <strong>av</strong> alla kurser har enjämn könsfördelning, dvs. en könsfördelning där andelen mänrespektive kvinnor ligger i intervallet 40 till 60 procent. Förändringarnaär små mellan åren, men det går att skönja en positivtrend.Jämställdhetsinsatser <strong>av</strong> olika slag har främst riktats till flickoroch kvinnor. Syftet har varit och är att bryta det traditionellakönsmönstret och få fler kvinnor att välja tekniska och naturvetenskapligaämnen och utbildningar. Ansträngningarna att förmå <strong>pojkar</strong>och män att söka sig till kvinnod<strong>om</strong>inerade utbildningar harinte varit lika stora.Elever s<strong>om</strong> väljer icke-traditionella utbildningar får ibland stödmen möter ofta motstånd. De prövningar s<strong>om</strong> dessa elever möterleder till att många <strong>av</strong> dem lämnar sina utbildningar särskilt <strong>om</strong>könsfördelningen är mycket ojämn. S<strong>om</strong> skäl till <strong>av</strong>hopp anges ofta“könsmobbning” från lärarens sida.264


SOU 2010:99 Bilaga 1Skolverkets lägesbedömning 2006 visar att majoriteten <strong>av</strong> elevernatrivs i skolan. Flera studier har dock samtidigt visat att den psykiskaohälsan bland elever ökat under en längre period.Utredningen <strong>om</strong> ungd<strong>om</strong>ars psykiska hälsa (U 2005:03) lämnadeett betänkande Ungd<strong>om</strong>ar, stress och psykisk ohälsa(SOU 2006:77). I betänkandet anges att flickor och unga kvinnorrapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än unga män. Skillnadenmellan könen har varit oförändrad de senaste 20 åren.<strong>Flickor</strong> rapporterar i större utsträckning psykisk ohälsa, medansjälvmord är mer än dubbelt så vanligt bland <strong>pojkar</strong>I betänkandet anges två huvudorsaker till den ökande psykiskaohälsan: dels en ökad individualisering där varje individ tvingas tillfler svåra val i livet, dels att det är svårare att få anställning, vilketbl.a. leder till osäkerhet inför framtiden, sämre ekon<strong>om</strong>i i ungd<strong>om</strong>sårenoch att man flyttar från föräldrarna vid högre ålder. Påskolans <strong>om</strong>råde föreslår utredaren åtgärder för att förbättra kvalitetenså att eleverna ska vara bättre rustade för dagens informationstätasamhälle.Enligt det tidigare nämnda betänkandet SOU 2005:66 visarforskning att <strong>pojkar</strong> i förskola, skola och fritidsverksamhet får ochtar mer <strong>av</strong> pedagogernas uppmärksamhet än flickorna. Det är <strong>pojkar</strong>nas<strong>om</strong> pratar mest. <strong>Flickor</strong>na tilldelas och accepterar uppgifters<strong>om</strong> ordningsskapare i både förskola och skola. Bilden är emellertidinte entydig. Det finns stora variationer. En del <strong>pojkar</strong> är pratsammamen många <strong>pojkar</strong> säger ingenting alls. Det finns även klasserdär flickor intar de d<strong>om</strong>inerande positionerna.<strong>Flickor</strong> känner sig mer utsatta än <strong>pojkar</strong> för i stort sett alla former<strong>av</strong> kränkningar i grundskolan och gymnasieskolan. Elever igrundskolan känner sig något mer utsatta än elever i gymnasieskolan.Några direkta skillnader mellan flickors och <strong>pojkar</strong>s känsla<strong>av</strong> utsatthet framk<strong>om</strong>mer inte, förut<strong>om</strong> när det gäller mobbning. ISkolverkets undersökning <strong>av</strong> olika former <strong>av</strong> kränkande behandlingframstår <strong>pojkar</strong> s<strong>om</strong> mer aktiva än flickor när det gäller attbehandla andra illa.Villkor för tillträde till arbetsmarknad och arbetslivDen nyss nämnda utredningen har visat på att villkoren för tillträdetill arbetsmarknaden och villkoren på arbetsmarknaden fortfarandepräglas <strong>av</strong> stora könsskillnader. Trots att kvinnorna i dag utgör en265


Bilaga 1 SOU 2010:99majoritet <strong>av</strong> studenterna på universitet och högskolor har detta intelett till större trygghet på arbetsmarknaden.Enligt en rapport från International Labour Organization (ILO)har Sverige den mest könssegregerade arbetsmarknaden i OECD(SOU 2004:43). Vissa forskare menar emellertid att könssegregeringenpå arbetsmarknaden följer ett mönster s<strong>om</strong> är relativt lika ialla industrialiserade länder.Behovet <strong>av</strong> en jämställdhetsdelegationI regeringens skolpolitik är värdegrundsuppdraget <strong>av</strong> central betydelseoch reformarbetet utgår från målet att alla elever ska ges möjlighetatt tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter s<strong>om</strong>behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. För att uppnådetta mål krävs att skolan tar hänsyn till att elever är olika och lärpå olika sätt. Ett aktivt jämställdhetsarbete krävs då och det ska sess<strong>om</strong> ett led i regeringens arbete med att främja skolans värdegrund,så s<strong>om</strong> den uttrycks i läroplanerna. En <strong>av</strong> utgångspunkterna blir attidentifiera och bryta traditionella könsmönster och könsrollerefters<strong>om</strong> de påverkar <strong>pojkar</strong>s och flickors förhållningssätt, skolsituationoch attityder till olika ämnen, studier och yrken.Redogörelsen för bl.a. könsskillnaderna i skolarbete och skolmiljöoch villkoren för tillträde till arbetsmarknad och arbetslivtyder på att detta mål är långt ifrån uppnått.Mot denna bakgrund finns det ett behov <strong>av</strong> att kartlägga jämställdheteni skolan och att ta fram kunskapsöversikter s<strong>om</strong> belyser<strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> kön i skolan och hur detta bl.a. påverkar prestationeroch studieresultat. En sådan kartläggning och sådana kunskapsöversikterkan ge en viktig bakgrund till forskningsbaserade metoderför att bryta traditionella könsmönster och könsroller.Slutligen ska en jämställdhetsdelegation och ett aktivt jämställdhetsarbeteses s<strong>om</strong> ett led i regeringens arbete med att främja skolansvärdegrund, så s<strong>om</strong> den uttrycks i läroplanerna.UppdragetEn delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdraglyfta fram och utveckla kunskap <strong>om</strong> jämställdhet iskolan. Uppdraget <strong>om</strong>fattar såväl k<strong>om</strong>munala s<strong>om</strong> fristående sko-266


SOU 2010:99 Bilaga 1lor, samt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartläggakunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöversikters<strong>om</strong> rör bl.a. lärstilar samt språk-, läs- och skrivutveckling.Kartläggningen ska utgå ifrån relevant forskning och kunskap. Iuppdraget ingår också att identifiera <strong>om</strong>råden där ytterligare kunskap<strong>om</strong> jämställdhet och genus behövs.In<strong>om</strong> ramen för uppdraget ska delegationen gen<strong>om</strong>föra seminarieroch på andra sätt sprida den kunskap s<strong>om</strong> sammanställs, särskiltde metoder s<strong>om</strong> kan användas i arbetet med att bryta traditionellakönsmönster och könsroller.Delegationen ska:1. belysa och analysera vilka förändringar i flickors och <strong>pojkar</strong>svillkor, förhållningssätt och agerande s<strong>om</strong> skett under perioden1994–2007,2. i samverkan med högskolor med relevant k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet sammanställa en kunskapsöversikt <strong>om</strong> samt analyseraorsakerna till skillnaderna mellan <strong>pojkar</strong>s och flickors resultatoch prestationer liks<strong>om</strong> deras attityder till studier och till skolan,3. ur ett könsperspektiv belysa hur resurserna i skolan fördelas ochanalysera effekterna <strong>av</strong> användningen <strong>av</strong> resurserna,4. i samverkan med högskolor med relevant k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet sammanställa en kunskapsöversikt över <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong>är <strong>av</strong> betydelse för utbildningen i skolan där ny kunskap behövs<strong>om</strong> jämställdhet och genus,5. kartlägga flickors och <strong>pojkar</strong>s studievanor och undersöka skolarbetetsinverkan på deras psykosociala hälsa,6. i samverkan med högskolor med relevant k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet sammanställa och utvärdera metoder för att bryta traditionellakönsmönster och könsroller,7. föreslå lämpliga insatser, utifrån arbetet ovan, för hur ett långsiktigtjämställdhetsarbete i skolan sås<strong>om</strong> en del <strong>av</strong> värdegrundsuppdragetska utvecklas och stärkas samt redovisa eventuellaekon<strong>om</strong>iska konsekvenser och finansiering <strong>av</strong> förslagen.267


Bilaga 1 SOU 2010:99Arbetsmetod och redovisning <strong>av</strong> uppdragetArbetsformerUtöver det kartläggande och analyserande arbetet s<strong>om</strong> är utredningenshuvudsakliga uppgift ska delegationen på olika sätt spridaden kunskap s<strong>om</strong> sammanställs. Det kan ske gen<strong>om</strong> regionala ochlokala konferenser och gen<strong>om</strong> användning <strong>av</strong> IT. Internationellkunskap och erfarenhet bör uppmärksammas och spridas. Kunskapsspridningenbör särskilt inriktas mot forskningsbaserademetoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.Dialoger med verksamma i skolan, föräldrar, barn och ungd<strong>om</strong>arsamt med politiker och verksamhetsansvariga bör utgöra en del <strong>av</strong>delegationens verksamhet.Tidsplan och samrådDelegationen bör samråda med Statens skolverk, Myndigheten förskolutveckling, Sameskolstyrelsen, Specialskolemyndigheten, Specialpedagogiskainstitutet, Ungd<strong>om</strong>sstyrelsen, lärarorganisationerna,elevorganisationerna, Barn<strong>om</strong>budsmannen (BO), Jämställdhets<strong>om</strong>budsmannen(JämO), högskolor och universitet, SverigesK<strong>om</strong>muner och Landsting, Sveriges skolledarförbund, Landsrådetför Sveriges Ungd<strong>om</strong>sorganisationer (LSU) samt andra berördamyndigheter och organisationer.Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010. Delegationenska senast den 1 mars 2009 delredovisa sina slutsatser<strong>av</strong>seende punkterna 1–4 ovan.(Utbildningsdepartementet)268


K<strong>om</strong>mittédirektivTilläggsdirektiv till Delegation för jämställdheti skolan (U 2008:08)Dir.2009:12Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2009.Förlängd tid för del <strong>av</strong> uppdragetMed stöd <strong>av</strong> regeringens bemyndigande den 12 juni 2008 tillsattechefen för Utbildningsdepartementet en delegation för jämställdheti skolan med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdraglyfta fram och utveckla kunskap <strong>om</strong> jämställdhet i skolan(dir. 2008:75). Delegationen ska enligt direktiven redovisa sinaslutsatser <strong>av</strong>seende delar <strong>av</strong> uppdraget senast den 1 mars 2009, ochslutredovisa uppdraget senast den 30 augusti 2010. Delegationenhar begärt förlängd utredningstid för delbetänkandet.Tiden för delredovisningen förlängs, vilket innebär att delegationenska delredovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2009. Uppdraget skafortfarande slutredovisas senast den 30 augusti 2010.(Utbildningsdepartementet)269


K<strong>om</strong>mittédirektivTilläggsdirektiv till Delegationen förjämställdhet i skolan (U 2008:08)Dir.2009:126Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2009.Förlängd tid för uppdragetMed stöd <strong>av</strong> regeringens bemyndigande den 12 juni 2008 tillsattechefen för Utbildningsdepartementet en delegation för jämställdheti skolan med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdraglyfta fram och utveckla kunskap <strong>om</strong> jämställdhet i skolan(dir. 2008:75). Delegationen skulle enligt direktiven redovisa sinaslutsatser när det gäller delar <strong>av</strong> uppdraget senast den 1 mars 2009,och slutredovisa uppdraget senast den 30 augusti 2010.Delegationen begärde dock förlängd tid för delredovisningen. Efterbeslut <strong>av</strong> regeringen den 19 februari i år förlängdes tiden till den1 juli 2009 (dir. 2009:12). Delegationen har nu begärt förlängdutredningstid även för slutredovisningenUtredningstiden förlängs. Delegationen ska slutredovisa sittuppdrag senast den 30 november 2010.(Utbildningsdepartementet)271


Statens offentliga utredningar 2010Kronologisk förteckning1. Lätt att göra rätt– <strong>om</strong> förmedling <strong>av</strong> brottsskadestånd. Ju.2. Ett samlat insolvensförfarande – förslagtill ny lag. Ju.3. Metria – förutsättningar för att <strong>om</strong>bildadivision Metria vid Lantmäteriet till ettstatligt ägt aktiebolag. M.4. Allmänna handlingar i elektronisk form– offentlighet och integritet. Ju.5. Skolgång för alla barn. U.6. Kunskapslägesrapport på kärn<strong>av</strong>falls<strong>om</strong>rådet2010– utmaningar för slutförvarsprogrammet.M.7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheteroch möjligheter – ett systematisktmålinriktat arbete på tre samhälls<strong>om</strong>råden.IJ.8. En myndighet för h<strong>av</strong>s- och vattenmiljö.M.9. Den framtida organisationen för vissafiskefrågor. Jo.10. Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edeli historia. En granskning på uppdrag <strong>av</strong>Delegationen för jämställdhet i skolan. U.11. Spela samman – en ny modell för statensstöd till regional kulturverksamhet. Ku.12. I samspel med musiklivet – en ny nationellplattform för musiken. Ku.13 Upphandling på försvars- ochsäkerhets<strong>om</strong>rådet. Fi.14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.15. Kriminella grupperingar – motverkarekrytering och underlätta <strong>av</strong>hopp. Ju.16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,vardagsliv. IJ.17. Prissatt vatten? M.18. En reformerad budgetlag. Fi.19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.U.20. Så enkelt s<strong>om</strong> möjligt för så många s<strong>om</strong>möjligt – från strategi till handling före-förvaltning. Fi.21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.22. Krigets Lagar – centrala dokument <strong>om</strong>folkrätten under väpnad konflikt,neutralitet, ockupation och fredsinsatser.Fö.23. Tredje sjösäkerhetspaketet.Klassdirektivet, Klassförordningen,Olycksutredningsdirektivet, IMO:solycksutredningskod. N.24. Avtalad upphovsrätt. Ju.25. Viss översyn <strong>av</strong> verksamhet och organisationpå informationssäkerhets<strong>om</strong>rådet.Fö.26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigandesamarbete in<strong>om</strong> transportforskningen. N.28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse förmatematik, naturvetenskap, teknik ochIKT. U.29. En ny förvaltningslag. Ju.30. Tredje inre marknadspaketet för el ochnaturgas. Fortsatt europeisk harmonisering.N.31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S.32. Utrikesförvaltning i världsklass. En merflexibel utrikesrepresentation. UD.33. Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edeli samhällskunskap. En granskningpå uppdrag <strong>av</strong> Delegationen för jämställdheti skolan. U.34. På väg mot en ny roll – överväganden ochförslag <strong>om</strong> Riksutställningar. Ku.35. Kunskap s<strong>om</strong> befrielse? En metanalys <strong>av</strong>svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet ochskola 1969–2009. U.36. Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet ochskola. En bibliografi. U.37. Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet.IJ.38. Mutbrott. Ju.39. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram.S.


40. Cirkulär migration och utveckling– kartläggning <strong>av</strong> cirkulära rörelsemönsteroch diskussion <strong>om</strong> hur migrationens utvecklingspotentialkan främjas. Ju.41. K<strong>om</strong>pensationstillägg – <strong>om</strong> ersättning vidförsenade utbetalningar. S.42. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.Jo.43. Förundersökningsbegränsning. Ju.44. Mål och medel – särskilda åtgärder förvissa måltyper i d<strong>om</strong>stol. Ju.45. Händelseanalyser vid självmord in<strong>om</strong>hälso- och sjukvården och socialtjänsten.Förslag till ny lag. S.46. Utländsk näringsverksamhet i Sverige.En översyn <strong>av</strong> lagstiftningen <strong>om</strong>utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.47. Alkoholkonsumtion, alkoholproblem ochsjukfrånvaro – vilka är sambanden?En systematisk litteraturöversikt. S.48. Multipla hälsoproblem bland personeröver 60 år. En systematisk litteraturöversikt<strong>om</strong> förek<strong>om</strong>st, konsekvenseroch vård. S.49. Förbud mot köp <strong>av</strong> sexuell tjänst. En utvärdering1999–2008. Ju.50. Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.51. Könsskillnader i skolprestationer – idéer<strong>om</strong> orsaker. U.52. Biologiska faktorer och könsskillnaderi skolresultat. Ett diskussionsunderlag förDelegationen för jämställdhet i skolansarbete för analys <strong>av</strong> bakgrunden till<strong>pojkar</strong>s sämre skolprestationer jämförtmed flickors. U.53. Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument<strong>om</strong> "pojkkrisen".Översättning på svenska <strong>av</strong> engelskrapport: Boys and School: A BackgroundPaper on the "Boy Crisis". + Engelskrapport. U.54. Förbättrad återbetalning <strong>av</strong> studieskulder.U.55. R<strong>om</strong>ers rätt– en strategi för r<strong>om</strong>er i Sverige. IJ.56. Innovationsupphandling. N.57. Effektivare planering <strong>av</strong> vägar och järnvägar.N.58. Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.59. Underhållsskyldighet i internationellasituationer – Underhållsförordningen,2007 års Haagkonvention och 2007 årsHaagprotokoll + Bilagedel. Ju.60. Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering.IJ.61. Driftsk<strong>om</strong>patibilitet och enheter s<strong>om</strong>ansvarar för underhåll in<strong>om</strong> EU:s järnvägssystem.N.62. Så enkelt s<strong>om</strong> möjligt för så många s<strong>om</strong>möjligt. Under konstruktion – framtidense- förvaltning. Fi.63. EU:s direktiv <strong>om</strong> sanktioner mot arbetsgivare.Ju.64. "Se de tidiga tecknen"– forskare reflekterar över sju berättelserfrån förskola och skola. U.65. K<strong>om</strong>petens och ansvar. S.66. Barns perspektiv på jämställdhet i skola.En kunskapsöversikt. U.67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.68. Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetsk<strong>om</strong>mitténpresenterar tremodeller. Ju.69. Förbättrad vinterberedskap in<strong>om</strong> järnvägen.N.70. Ny struktur för skydd <strong>av</strong> mänskligarättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy.IJ.71. Sexualbrottslagstiftningen – utvärderingoch reformförslag. Ju.72. Folkrätt i väpnad konflikt– svensk tolkning och tillämpning. +Bilaga 7, Svensk manual i humanitärrätt m.m. Fö.73. Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar.N.74. Mer innovation ur transportforskning. N.75. Gymnasial lärlingsutbildning– utbildning för jobb. Erfarenheter eftertvå års försök med lärlingsutbildning. U.76. Transportstyrelsens databaser på vägtrafik<strong>om</strong>rådet– integritet och effektivitet.N.77. Sammanläggningar <strong>av</strong> landsting – övergångsstyreoch utjämning. Fi.78. Fondverksamhet över gränserna.Gen<strong>om</strong>förande <strong>av</strong> UCITS IV-direktivet.Fi.79. Pojkars och flickors psykiska hälsa iskolan: en kunskapsöversikt. U80. Skolan och ungd<strong>om</strong>ars psykosociala hälsa.U.81. En ny biobankslag. S.82. Trafikverket ICT. N.


83. Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt.Jämställdhetsarbete i skolan. U.84. Hedersrelaterad problematik i skolan– en kunskaps- och forskningsöversikt.U.85. Vem arbetar efter 65 års ålder?En statistisk analys. S.86. Personalförsörjningen i ett reformeratförsvar. Fö.87. Skadestånd och Europakonventionen. Ju.88. Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik,utbildning och arbetsmarknadsintegration.Fi.89. Finns det samband mellan samsjuklighetoch sjukfrånvaro? En systematisklitteraturöversikt. S.90. En ny lag <strong>om</strong> ekon<strong>om</strong>iska föreningar.Del 1+2. Ju.91. Planering på djupet – fysisk planering <strong>av</strong>h<strong>av</strong>et. M.92. En effektivare förvaltning <strong>av</strong> statensfastigheter. Fi.93. Att skapa arbeten. Löner, anställningsskyddoch konkurrens. Fi.94. Gotland – användningen <strong>av</strong> beteckningarnaregionfullmäktige och regionstyrelse.Fi.95. Se, tolka och agera – allas rätt till enlikvärdig utbildning. U.96. Riktiga betyg är bättre än höga betyg.Förslag till <strong>om</strong>prövning <strong>av</strong> betyg. U.97. Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling– tre bidrag till diskussionen<strong>om</strong> jämställdhet i skolan. U.98. Gårdsförsäljning. S.99. <strong>Flickor</strong>, <strong>pojkar</strong>, <strong>individer</strong>– <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong> jämställdhet förkunskap och utveckling i skolan. U.


Statens offentliga utredningar 2010Systematisk förteckningJustitiedepartementetLätt att göra rätt– <strong>om</strong> förmedling <strong>av</strong> brottsskadestånd. [1]Ett samlat insolvensförfarande – förslag till nylag. [2]Allmänna handlingar i elektronisk form– offentlighet och integritet. [4]Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]Kriminella grupperingar – motverkarekrytering och underlätta <strong>av</strong>hopp. [15]Avtalad upphovsrätt. [24]En ny förvaltningslag. [29]Mutbrott. (38)Cirkulär migration och utveckling– kartläggning <strong>av</strong> cirkulära rörelsemönsteroch diskussion <strong>om</strong> hur migrationens utvecklingspotentialkan främjas. [40]Förundersökningsbegränsning. [43]Mål och medel – särskilda åtgärder för vissamåltyper i d<strong>om</strong>stol. [44]Förbud mot köp <strong>av</strong> sexuell tjänst. En utvärdering1999–2008. [49]Underhållsskyldighet i internationellasituationer – Underhållsförordningen,2007 års Haagkonvention och 2007 årsHaagprotokoll + Bilagedel. [59]EU:s direktiv <strong>om</strong> sanktioner mot arbetsgivare.[63]Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetsk<strong>om</strong>mitténpresenterar tre modeller. [68]Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering ochreformförslag. [71]Skadestånd och Europakonventionen. [87]En ny lag <strong>om</strong> ekon<strong>om</strong>iska föreningar.Del 1+2. [90]UtrikespartementetUtrikesförvaltning i världsklass. En merflexibel utrikesrepresentation. [32]FörsvarsdepartementetKrigets Lagar – centrala dokument <strong>om</strong> folkrättenunder väpnad konflikt, neutralitet,ockupation och fredsinsatser. [22]Viss översyn <strong>av</strong> verksamhet och organisationpå informationssäkerhets<strong>om</strong>rådet. [25]Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkningoch tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manuali humanitär rätt m.m. [72]Personalförsörjningen i ett reformerat försvar.[86]SocialdepartementetFörsta hjälpen i psykisk hälsa. [31]Ny ordning för nationella vaccinationsprogram.[39]K<strong>om</strong>pensationstillägg – <strong>om</strong> ersättning vidförsenade utbetalningar. [41]Händelseanalyser vid självmord in<strong>om</strong> hälsoochsjukvården och socialtjänsten. Förslagtill ny lag. [45]Alkoholkonsumtion, alkoholproblem ochsjukfrånvaro – vilka är sambanden?En systematisk litteraturöversikt. [47]Multipla hälsoproblem bland personeröver 60 år. En systematisk litteraturöversikt<strong>om</strong> förek<strong>om</strong>st, konsekvenser och vård. [48]Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]K<strong>om</strong>petens och ansvar. [65]En ny biobankslag. [81]Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistiskanalys. [85]Finns det samband mellan samsjuklighet ochsjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt.[89]Gårdsförsäljning. [98]FinansdepartementetUpphandling på försvars- och säkerhets<strong>om</strong>rådet.[13]


En reformerad budgetlag. [18]Så enkelt s<strong>om</strong> möjligt för så många s<strong>om</strong>möjligt – från strategi till handling före-förvaltning. [20]Så enkelt s<strong>om</strong> möjligt för så många s<strong>om</strong>möjligt. Under konstruktion – framtidense- förvaltning. [62]Sammanläggningar <strong>av</strong> landsting – övergångsstyreoch utjämning. [77]Fondverksamhet över gränserna.Gen<strong>om</strong>förande <strong>av</strong> UCITS IV-direktivet.[78]Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik,utbildning och arbetsmarknadsintegration.[88]En effektivare förvaltning <strong>av</strong> statens fastigheter.[92]Att skapa arbeten. Löner, anställningsskyddoch konkurrens. [93]Gotland – användningen <strong>av</strong> beteckningarnaregionfullmäktige och regionstyrelse. [94]UtbildningsdepartementetSkolgång för alla barn. [5]Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edeli historia. En granskning på uppdrag <strong>av</strong>Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.[19]Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse förmatematik, naturvetenskap, teknik ochIKT. [28]Kvinnor, män och jämställdhet i lär<strong>om</strong>edel isamhällskunskap. En granskning på uppdrag<strong>av</strong> Delegationen för jämställdhet iskolan. [33]Kunskap s<strong>om</strong> befrielse? En metaanalys <strong>av</strong>svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet ochskola 1969–2009. [35]Svensk forskning <strong>om</strong> jämställdhet och skola.En bibliografi. [36]Könsskillnader i skolprestationer – idéer<strong>om</strong> orsaker. [51]Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat.Ett diskussionsunderlag förDelegationen för jämställdhet i skolansarbete för analys <strong>av</strong> bakgrunden till<strong>pojkar</strong>s sämre skolprestationer jämförtmed flickors. [52]Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument<strong>om</strong> pojkkrisen. Översättning på svenska <strong>av</strong>engelsk rapport: Boys and School: A Backgroundpaperon the "Boy Crisis".+ Engelsk rapport.[53]Förbättrad återbetalning <strong>av</strong> studieskulder. [54]"Se de tidiga tecknen"– forskare reflekterar över sju berättelserfrån förskola och skola. [64]Barns perspektiv på jämställdhet i skola.En kunskapsöversikt. [66]I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]Gymnasial lärlingsutbildning– utbildning för jobb. Erfarenheter efter tvåårs försök med lärlingsutbildning. [75]Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: enkunskapsöversikt. [79]Skolan och ungd<strong>om</strong>ars psykosociala hälsa. [80]Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt.Jämställdhetsarbete i skolan.[83]Hedersrelaterad problematik i skolan– en kunskaps- och forskningsöversikt.[84]Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdigutbildning. [95]Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslagtill <strong>om</strong>prövning <strong>av</strong> betyg. [96]Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling– tre bidrag till diskussionen <strong>om</strong>jämställdhet i skolan. [97]<strong>Flickor</strong>, <strong>pojkar</strong>, <strong>individer</strong> – <strong>om</strong> <strong>betydelsen</strong> <strong>av</strong>jämställdhet för kunskap och utveckling iskolan.[99]JordbruksdepartementetDen framtida organisationen för vissa fiskefrågor.[9]Bättre marknad för tjänstehundar. [21]Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.[42]MiljödepartementetMetria – förutsättningar för att <strong>om</strong>bildadivision Metria vid Lantmäteriet till ettstatligt ägt aktiebolag. [3]Kunskapslägesrapport på kärn<strong>av</strong>falls<strong>om</strong>rådet2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet.[6]En myndighet för h<strong>av</strong>s- och vattenmiljö. [8]Prissatt vatten? [17]Planering på djupet – fysisk planering <strong>av</strong> h<strong>av</strong>et.[91]


NäringsdepartementetTredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet,IMO:s olycksutredningskod.[23]Gemensamt ansvar och gränsöverstigandesamarbete in<strong>om</strong> transportforskningen. [27]Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas.Fortsatt europeisk harmonisering. [30]Utländsk näringsverksamhet i Sverige.En översyn <strong>av</strong> lagstiftningen <strong>om</strong> utländskafilialer i ett EU-perspektiv. [46]Innovationsupphandling. [56]Effektivare planering <strong>av</strong> vägar och järnvägar.[57]Driftsk<strong>om</strong>patibilitet och enheter s<strong>om</strong> ansvararför underhåll in<strong>om</strong> EU:s järnvägssystem.[61]Förbättrad vinterberedskap in<strong>om</strong> järnvägen.[69]Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar[73]Mer innovation ur transportforskning. [74]Transportstyrelsens databaser på vägtrafik<strong>om</strong>rådet– integritet och effektivitet. [76]Trafikverket ICT. [82]Integrations- och jämställdhetsdepartementetAktiva åtgärder för att främja lika rättigheteroch möjligheter – ett systematiskt målinriktatarbete på tre samhälls<strong>om</strong>råden. [7]Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,vardagsliv. [16]Sverige för nyanlända utanför flyktingmottandet.[37]R<strong>om</strong>ers rätt – en strategi för r<strong>om</strong>er i Sverige.[55]Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering.[60]Ny struktur för skydd <strong>av</strong> mänskliga rättigheter.+ Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]KulturdepartementetSpela samman – en ny modell för statens stödtill regional kulturverksamhet. [11]I samspel med musiklivet – en ny nationellplattform för musiken. [12]På väg mot en ny roll – överväganden ochförslag <strong>om</strong> Riksutställningar. [34]ArbetsmarknadsdepartementetFlyttningsbidrag och unionsrätten. [26]

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!