à rsredovisning - Kungälv

KUNGÄLVS KOMMUN2008Årsredovisning

Kungälvs kommuns årsredovisning 2008 är producerad av Enheten för informationRedaktion: Lars Davidsson, Noel Cornér, Håkan Hambeson, Pia Jakobsson, Johan Live, Lena Ohlén, Karin TillyGrafisk form och layout: Johan LiveTryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, 2008Upplaga: 700 exOmslagsbild: Mikael Svensson/bildarkivet.sePapper: omslag - Arctic Volume 250 g, inlaga - Arctic Volume 115 g

Innehåll4kommunstyrelsens ordförande •5 kommunstyrelsens vice ordförande •6 året i korthet • 7 organisation • 8 omvärlden12uppföljningsbara och prioriterade mål •16 finansiella mål • 18 unga kungälv •20 folkhälsoarbetet • 23 hemmaplanslösningar •24 äldreomsorg • 26 skolmåltider • 28 skola •30 bostäder • 32 va i kustzon • 34 evenemang3640personalredovisningekonomi – koncernen kungälvs kommun •43 resultat, balans och noter koncernen4762ekonomisk översikt kungälvs kommun •53 resultat, balans och noter • 58 drifts- &investeringsredovisning • 60 redovisningsprinciperverksamhetsöversikt • 67 kommunjämförelse •69 revisionsberättelse • 70 ordförklaringar

2008 – inte ett år som alla andra2008 blev till slut ett fantastiskt bra år i Kungälv,tack vare att alliansen tog en rad svåra beslut ochatt vår professionella förvaltning genomförde dem.Trots dystra prognoser under året lyckades vi gåplus med 43 miljoner kronor. Men det innebär inteatt vi kan luta oss tillbaka. Vi behöver ha ett sådantöverskott, minst, för att klara våra investeringar ochåtaganden. Vi växer numera snabbt och det är bra.Alternativet förskräcker.cirka ett halvår före övriga kommuner såg vi varthändet skulle barka. Siffrorna började peka åt felhåll. Det gjorde att vi var tidigt ute med åtgärder.I programmet ”Dragkraft till främsta servicelinjen”gav vi redan i april förvaltningen ett uppdrag ochmandat att agera. Uppdraget är att fokusera på kommunensgrundåtaganden, uttryckt i ”främsta servicelinjen”.Med hänsyn tagen till volymförändringarska alltså så långt möjligt, ingen som direkt arbetarmed våra brukare beröras. Förvaltningen har på ettförtjänstfullt sätt agerat inom mandatet och föreslagitpolitiken åtgärder som gjort att våra mål kunnatuppnås.en genomgång av våra lokaler visade att vi har enstor överkapacitet av skollokaler. Det politiska direktivetvar att minska denna överkapacitet. Alternativettill att minska på lokalerna var att minska på personalen,på lärarna. Förvaltningen föreslog sammanslagningav Vikingaskolan och Nordmannaskolan. Liknandeförslag har tjänstemännen presenterat mångaav de senaste åren. Men för att nå våra politiska måloch intentioner krävs det också att vi politiker sluterupp vid genomförandet av vår politik, även när dethettar till. Så gjordes 2008 – det har inte skett tidigarei kommunen.vad som skiljer 2008 från andra år är främst attdet finns en politisk majoritet som orkar fatta svårabeslut och stå fast vid dem även vid genomförandet.Det brukar nämligen inte vara idéer som saknas i detpolitiska arbetet – utan uthålligheten att orka infriaalla villkor som politiken för med sig. Vi har lyckatshålla fast vid vad som på sikt är bäst för helheten ochinte förfallit åt kortsiktig populism.De insatser som gjordes 2008 har vi igen nu ochmålet med det fortsatta arbetet är att inte gå in i denkommande högkonjunkturen med underskott somska återställas. När vändningen sker ska Kungälvskommun vara först med att fortsätta utvecklingsarbetet.vi blev till sist 40 268invånare – långt flerän vi räknat med. Detinnebär att vi blir fleroch fler som är medoch betalar. För vi harblivit en mycket attraktivkommun, medden högsta inflyttningeni hela VästraGötaland. Det föddesdessutom hela 53 barnfler än vad vi räknatmed. Det är trevliga”bekymmer” att fixabarnomsorg till dessa 2010.vi inom den politiska majoriteten talar om generationsansvarför en hållbar utveckling. Det är så vi villse vår gemensamma framtid och det är så vi vill sepå oss själva. Den skuld kommunen har på cirka enmiljard kronor för redan intjänade pensioner måstevår generation ta ansvar för nu. Vi gör det av omtankeoch solidaritet med våra barn, för att de skaslippa betala sina mor- och farföräldrars pensioner.Det är också förenat med en rad svåra villkor som vimåste infria.Arbetet med detta började 2008 och kommunenhar klarat uppgiften väl. Trots mycket dåliga ekonomiskaförutsättningar så infriar kommunens anställdanästan alla mål som fanns för verksamheterna.En del menar att en kommun måste drivas som ettföretag. Det är fel enligt min mening. Med den högaarbetsmoral som våra medarbetare visat 2008 ochdet resultat som arbetet gett, drivs Kungälvs kommunpå ett sätt som många företagsledare kan varaavundsjuka på. Jag är stolt över vår kommun och jagär oändligt tacksam för den höga moral som präglarhela organisationen. Tack alla anställda för att ni slogalla, inklusive den politiska ledningen, med häpnad2008!Anders Holmensköld (M),kommunalråd

Slutet på början av krisendet kommer en bättre dag, en bättre framtid ochinnan vändningen kommer vi att känna botten påden finans-, jobb- och välfärdskris som vi har framföross. Marknaden klarar inte människornas behov.Marknaden styrs inte av solidaritet och lika värde.Marknaden styrs av girighet och egoism. Det behövsmer, inte mindre politik. Det behövs investeringari framtiden och regleringar av den fria marknaden.Det behövs mer Socialdemokrati både i Sverige,EU och Världen. EU:s Moderata ledare får intekalla USA:s expansiva framtidspolitik för ”vägen tillhelvetet på jorden”. Vare sig Sveriges eller Kungälvspolitiker får krypa ner i en spann och dra över locketoch mumla ”vi kan inte, det är andras ansvar, detgår över”. Kungälv har de bästa av förutsättningar.Vi kan och vi måste lägga vårt bidrag för att kommaur krisen.kungälv har mer än dubbelt så många arbetslösai mars 2009 jämfört med mars 2008 och långtidsarbetslöshetenför unga har mer än fördubblats. Deborgerliga har inga mål. 100-tals lämnar sina jobb iskola och omsorg. Sommarjobben har minskat ochkommunen är sämst av alla arbetsgivare på att gede flyktingar som kommit till Kungälv en praktik.Tusentals tvingas lämna sina jobb inom fordonsindustrinoch byggsektorn. Sjuka och arbetslösa utförsäkras.Familjer med medelinkomster står nu merän tidigare i kön för socialbidrag. Läget är extremtoch blir värre framöver. Vi vill se stora satsningar påinvesteringar i våra fastigheter, parker, lekplatser,kollektivtrafik, turistattraktioner och hamnarna iMarstrand och Bohus Fästning. Det ger fler jobb! Vivill aktivt stödja nyföretagande, satsa på utbildningi företag och vuxenutbildning. Vi vill ha tydliga målför våra ungdomar. Ingen skall vara arbetslös i merän 90 dagar. Vi vill ha fler sommarjobb och nyanländaskall få utbildning och praktik. Vi vill ha jobb iställetför bidrag.glädjande växte kommunen med 619 personer tillöver 40 000 invånare under 2008. Men takten i befolkningsökningenkommer att minska då bara 184färdiga bostäder stod klara jämfört med de 400 planerade.Här krävs framöver stora satsningar på hyreshus,inte minst i kustzonen. Under året har de borgerligavalt bort lönsamma energiinvesteringar, tagit bortstrandstädning, försämrat naturvård och rörligt friluftslivsamt hållit tillbaka satsningar på kollektivtrafikoch handikappanpassning. Framtida generationsansvarkräver investeringar i en hållbar miljö.2006 fick vi SocialdemokrateriKungälv sparken.Moderaterna komtill ett dukat silverbord,en stabilekonomi med storaöverskott sedan fleraår, rekord i byggandeoch företagande,stora avbetalningarpå pensionsskuldoch lån. Då minskadearbetslösheten,socialbidragen ochsjukskrivningskostnaderna.I borgerlig halvlek har vi fått se ett svagt ledarskap,sänkta skatter, lägre statsbidrag och skenande socialbidragsom lett till en egen lokalt skapad kris. Ettekonomiskt haveri med ett resultat på -104 miljonerför 2007. Väldigt få kommuner i Sverige hade minusresultat2007. I Kungälvs kommun har kommunalråd,kommunchef och de flesta chefer bytts ut.Efter taxehöjningar för äldre, stoppade miljösatsningaroch mycket stora besparingar i skola och omsorg,där barn och äldre har betalat ett högt pris fördet borgerliga slarvet, ser vi äntligen ett glädjandeöverskott igen. Dock består överskottet på +43miljoner till 80 procent av engångsintäkter och kapitalförstöring(inget underhåll på det vi gemensamtäger). Dessutom visste ingen så sent som i decemberatt det skulle bli ett sådant överskott, vilket väl vittnarom det kaos den Moderata ledningen befunnitsig i 2007-2008.slutligen är det gott att konstatera att vi, mitt ien global ekonomisk kris, fått lite ordning på plusoch minus i kommunen. S, V och MP har i flera delarbidragit till saneringen av det borgerliga haveriet,men vi har starkt motsatt oss att 100-tals jobb iskola, fritid och äldreomsorg försvinner. Det är enfelaktig politik då kommunen växer, då barn ochäldre blir fler och fler. Vi har också motsatt oss någraav de beslut i den Moderatledda flyttkarusellen avbarnen i stadens skolor, där kommunikation, informationoch ekonomiska kalkyler tillhört undantageni beslutskaoset.Miguel Odhner (S), Oppositionsråd

Året i korthetÅret i korthetkungälvs kommuns resultat 2008 blev 43,7 mkr.En del av det goda resultatet kommer från intäkter förexploatering och markförsäljning. Kommunstyrelsenoch förvaltningen har arbetat aktivt med kostnadsbesparingarinom driften. Investeringar har synats nogaför att undvika ökade kostnader.så här har resultatet sett ut de tio senaste åren2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 199943,7 -104 11,9 38 -10 28 20 49 -2 13var kom kommunens pengar ifrån?d ecvad användes kommunens pengar till?jbhiagfeaa skatt och generella statsbidrag 79 %dca förskola och skola 30 %bb avgifter för t ex vård, vatten och avlopp 9 %c bidrag, t ex statsbidrag och eu-bidrag 4 %d försäljning av varor och tjänster 6 %e övriga intäkter 2 %b högstadie, gymnasie- och vuxenutbildning 19 %c kultur och fritid 3 %d äldreomsorg 15 %e handikappomsorg 7 %f individ- och familjeomsorg 6 %g hälso- och sjukvård, försörjningsstöd samtcentrala kostnader 3 %h gator, vatten och avlopp, parker etc. 2 %i räddningstjänst 2 %j planering (bl a samhällsbyggnad), övergripandefunktioner samt övrigt, 10 %kungälvs kommuns befolkning uppgick till 40 268 densiste december 2008. Detta var en ökning med 619 personerjämfört med året innan. Kungälvs kommun tillhörde kommuner som växte mest i Göteborgsregionen.184 nya bostäder stod klara under året. Ambitionen ärsedan några år tillbaka att planera för 400 nya bostäderper år.3 345 personer var anställda i Kungälvs kommun(3 043 årsarbetare). 31 procent arbetar inom vårdoch omsorg och 49 procent arbetar inom förskola,skola och utbildning.81 procent av de anställda är kvinnor. Av alla chefermed personalansvar i kommunen är 64 procentkvinnor och 36 procent män.

OrganisationOrganisationPolitisk organisationkommunfullmäktige 59 ledamöterekonomi- ochstrategiberedningdemokratiberedninglärandeberedningvälfärdsberedningframtid/utvecklingsberedningtillfälligaberedningarvalnämnd7+7 ledamöteröverförmyndarnämnd3+3 ledamöterkommunrevision6 ledamötermiljöochbyggnadsnämnd5+5 ledamötersocial myndighetsnämnd5+3 ledamöterkommunstyrelsen 15+12 ledamöterutbildnings- och främjandeutskottet9 ledamötersociala utskottet9 ledamötersamhällsbyggnads-utskottet9 ledamöterFörvaltningsorganisationkommunchefmed-borgar-service +växelekonomipersonalkommunledningssektorskolaarbetsliv och stödkultur och fritidvård- och äldreomsorgsamhällsbyggnadbygg och miljöFM Service

OmvärldsanalysOmvärldsanalysDen samhällsekonomiska utvecklingen innebär minskade offentligainkomster. För kommunernas del innebär det att utrymmet för nödvändigakostnadsökningar kommer att vara starkt begränsat de närmaste åren – trotsatt volymen på verksamheten beräknas växa. Följden blir försämrade resultatinom den offentliga sektorn.den globala ekonomin har utvecklats svagare än förväntatunder slutet av 2008. Vi ser nu konsekvensernaav en mycket omfattande och vidlyftig utlåning.Stora ”hål” i den finansiella sektorns balansräkningarhämmar bankernas kapacitet som kreditgivare ochger därmed företagen stora svårigheter att finansierasig. Kreditåtstramningen är ett stort orosmomentsom påverkar företag runt om i världen. Lyckas inteföretag hitta riskkapital och finansiera sig till rimligakostnader får det dramatiska effekter på konjunkturen.Lågkonjunkturen innebär sänkt ekonomisk aktivitetoch snabbt försämrad orderingång som driverfram varsel om uppsägningar. En ond spiral somockså innehåller sjunkande tillgångspriser, inflationoch räntor. Alla ekonomiska aktörer – banker, företag,privatpersoner – blir osäkra och agerar medförsiktighet. Den negativa utvecklingen accelererar.Investeringar skjuts på framtiden etc etc.En så kraftig lågkonjunktur i världsekonomin slårrejält mot Sveriges tillväxt i och med att vår exportkrymper och investeringarna rasar. Det är en stornedgång vi ser och sysselsättningen kommer troligenatt kunna börja öka tidigast i början av år 2011.i en internationell jämförelse är sverige dock välrustat att möta lågkonjunkturen. Analytiker pekar påsjunkande statsskuld, genomförd pensionsreformmed mera. Sverige har också de facto devalveratkronans värde. Man kan därför å ena sidan säga attalla svenskar blivit fattigare men å andra sidan attsvensk exportindustri ges möjligheter genom ökadkonkurrenskraft.I skrivande stund, månadsskiftet januari – februari2009, redovisar varje ny prognos att tillväxten avtaroch inflationen sjunker. Svenska konsumentpriserhar fallit med i genomsnitt mer än en procent, frånnovember till december. Detta var betydligt mer änmarknadens förväntningar. Inflationstakten ligger nuklart lägre än Riksbankens prognos.Nästa år (2010) är det valår och det historiskamönstret talar för starkare efterfrågan från såvälhushåll som offentliga sektorn, men frågan är omdagens dystra stämningsläge hinner ändras tillräckligtmycket för att det ska få något större genomslag.Hushållen kommer troligen att vara fortsatt försiktigaså länge arbetsmarknaden försämras och börsutvecklingenär osäker. Sannolikt vill hushållen sparaen större del av inkomsterna som trots allt bedömsvara goda.Precis som större delen av världen i övrigt ärSverige beroende av att det vänder i USA och attalltså den amerikanska ekonomin tar fart. I USA ärdetta liktydigt med att hushållen åter börjar konsumera.Källa: MakroNytt, Sveriges kommuner och landstingdecember 2008 och Nordeas konjunkturbedömning, jan2009konjunkturförsvagningen innebär lägre offentligainkomster. Först påverkas den statliga ekonomin.Budgetöverskott vänds i budgetunderskott. Därnästkommer kommunerna och här innebär lägre offentligainkomster att prognosen över skatteunderlagetstillväxt ”dras ned”, från drygt 5 procent 2008 tillknappt 3 procent de kommande åren. Skatteunderlagetssvaga tillväxt i kombination med nominelltoförändrade statsbidrag gör att utrymmet för kostnadsökningari kommuner och landsting kommer attvara starkt begränsat. Trots det bedöms verksamhetsvolymenväxa något. Följden blir en fortsatt försvagningav sektorns resultat och 2010 förutspår SKL attsektorn som helhet uppvisar nollresultat.Bättre planeringsförutsättningar och statsbidragsom åtminstone växer i takt med skatteunderlagetskulle påtagligt förstärka kommunsektorns möjligheteratt fungera som stabilisator i den nu rådandefinansiella oron. En enskild kommun kan nämligeninte, med egna resurser, bedriva konjunkturpolitikutan kommuner måste istället anpassa sig till denekonomiska utvecklingen i omvärlden. I den offentligaekonomin är det endast staten som kan

Omvärldsanalysur regionalt perspektiv och hållbarhetsperspektivär det betydelsefullt att en utbyggnad av kollektivtrafiksystemetkommer till stånd och dessutom isamklang med bebyggelsestrukturen. I dag är kollektivtrafikensandel av resandet cirka 24 procent inomoch till Göteborgsområdet. I andra storstadsområgöteborgsregionenväxer Göteborgsregionen skall vara minst 8 000 invånare per år och Göteborgs lokala arbetsmarknad 2020skall omfatta närmare 1,5 miljoner invånare.Bild: Mikael Svensson/bildarkivet.sebedriva konjunkturpolitik! En kommun är, genomskatteutjämningssystemetsfunktion, hänvisad till atti huvudsak möta ekonomiska utmaningar genom attsänka kostnader – möjligheten att höja intäkterna ärmycket begränsad.även kommuner märker av finanskrisen. De flestagenom att bankernas marginaler har ökat, någragenom svårigheter att överhuvudtaget kunna låna.Lånekostnaderna sjunker dock entydigt i och medatt Riksbanken sänker reporäntan och genom att inflationen,åtminstone för en tid, ligger nära noll.Är kommunerna precis som staten, väl rustade attmöta lågkonjunkturen? Kommunsektorn som helhethar haft goda år under högkonjunkturen, medanenskilda kommuner fortfarande har ekonomiskaproblem. SKL bedömer att fler kommuner redovisarunderskott 2008 än 2007. När man värderar kommunernasbokslut är det av grundläggande betydelseatt också beakta hela pensionskostnaden. Fortfarandeär det så att majoriteten av kommuner inte redovisaralla kostnader! När vi alltså generellt säger att kommunernahaft goda år och redovisat goda resultat dåär det sant, men resultatet är övervärderat.Källa: Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landstingoktober 2008i västra götaland har en vision arbetats fram:Det goda livet – som speglar både ekologiska,ekonomiska och sociala perspektiv. Visionen har isin tur utgjort underlag för det regionala arbetet ikommunerna inom Göteborgsregionen, GR. I detgemensamma dokumentet ”Uthållig tillväxt”, somväxt fram efter rådslag i kommunernas fullmäktigeförsamlingar,lyfts fram att befolkningsökningeninom Göteborgsregionen skall vara minst 8 000invånare per år och Göteborgs lokala arbetsmarknad2020 skall omfatta närmare 1,5 miljoner invånare.Den långsiktiga inriktningen skall vara att skapa enbefolkningsmässig balans nord – syd. Detta innebären ökad satsning i Kungälv.inom regionen har en strukturbild tagits fram somvisar regionens fysiska struktur. Bilden, som byggerpå en stark kärna och fem huvudstråk, har varit föremålför en omfattande dialog i kommunerna under2008. Målet är att ta ett gemensamt ansvar för attden regionala strukturen är långsiktigt hållbar ochatt ta ett eget ansvar för den egna kommunens roll iden regionala strukturen. En gemensam strukturbildblir också ett underlag i dialogen med statliga verkoch myndigheter i fråga om nödvändiga åtgärder iinfrastrukturen.

OmvärldsanalysKommunInpendlareöverkommungränsUtpendlareöverkommungränsBor och arbetari egnakommunenTotalt antalförvärvsarb.16+ årAntalarbetstillfällenAle 2 475 9 041 4 485 16 001 6 960Alingsås 3 723 7 040 10 988 21 751 14 711Härryda 7 559 11 199 5 604 24 362 13 163Kungsbacka 6 413 19 829 16 496 42 738 22 909Kungälv 6 324 11 070 9 028 26 422 15 352Lerum 3 127 12 651 6 179 21 957 9 306Stenungsund 5 305 5 758 5 960 7 023 11 26510den i Norden ligger andelen på cirka 40 procent. Iregionala sammanhang framhålls att det är på dennivån vi bör ligga 2025.Detta innebär att dagens resande med kollektivtrafikenmåste mer än fördubblas samtidigt som biltrafikenstillväxt blir lägre än dagens trend. En sådanutveckling ställer stora krav på nya länkar och förbindelserför kollektivtrafiken samt att tillgänglighetenförbättras till områden utanför centrala Göteborg.Utbyggnad av kollektivtrafiken medverkar också tillen utveckling av bostads- och arbetsmarknaden – enregionförstoring – som är avgörande för även enhållbar ekonomisk utveckling. Flera projekt på denregionala nivån arbetar nu med denna inriktning.Utvecklingen av Bohusbanan samt en ny älvförbindelseblir två av flera viktiga projekt för utvecklingeni regionens norra del. I det regiongemensammaprojektet K2020 har nu formulerats ett kollektivtrafikprogramsom kan bli vägledande för hur målet40 procent marknadsandel för kollektivtrafiken skalluppnås.under det senaste årtiondet har Göteborgsregionenvarit inne i en exceptionell tillväxtperiod. Enligten internationell benchmark så tillhör Göteborgsregionende regioner i Europa som växt snabbastunder 2000-talet. Bland de tio benchmarkregionersom valts ut har Göteborgsregionen haft den högstatillväxten. Ett ytterligare mått på regionens tillväxtär lönesumman. Tillväxten i regionens lönesumma,har i snitt varit 0,7 procentenheter högre för övrigaSverige. Tillväxten har främst skett inom avanceradetjänstenäringar. Under 2008 avtog tillväxtentill följd av den globala finanskrisen och pågåendelågkonjunktur. Nedgången slog under 2008 hårdastmot tillverkningsindustrin.i kungälvs kommuns lokala näringsliv finns förnärvarande cirka 2 000 aktiva företag inklusive offentligförvaltning, utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag.Majoriteten av kommunens företag är småinom många olika branscher. Företag inom partiochdetaljhandel, tillverkning, transport, bygg-,fastighets- och företagstjänster samt jordbruk, jaktoch skogsbruk dominerar. De mest personalintensivaföretagen finns inom handel, tillverkning ochtransport.Under 2008 startades 267 nya företag, främstinom handel, bygg och konsulttjänster. Denna siffrakan jämföras med Kungsbacka 526 (72 467), Härryda243 (33 422), Stenungsund 165 (23 561), Ale130 (27 306), Lerum 229 (38 050) och Alingsås 226(37 098). Siffrorna inom parentes är befolkningsmängden.Kommunens etableringsbolag Bokab har underåret sålt närmare 100 000 m 2 industrimark, huvudsakligeni Solbräcke. Flera av de tretton företag somköpt mark har redan sin verksamhet i kommunen.Kungälv har drygt 15 000 arbetstillfällen. Det skerockså dagligen en stor arbetspendling till och frånKungälv (Se tabell ovan. Källa: SCB)den svenska besöksnäringen är viktigare än någonsin,inte minst med tanke på dess omsättning påcirka 236 miljarder kronor årligen. Turismen är idagSveriges största exportindustri, större än exempelvispersonbilsexporten (70 miljarder). Besöksnäringensysselsätter cirka 150 000 helårsanställda och är oerhörtpersonalintensiv. 1,4 miljon kronor i omsättningger 1 helårsanställning.Kungälv ligger bland de främsta i regionen VästraGötaland när det gäller omsättning inom besöksnäringen.Vårt läge med tillgång till både skog ochhav, en fantastisk historia och miljö, gör Kungälv tillen attraktiv upplevelsedestination. Vi har dessutomSveriges största gästhamn i Marstrand. Partnerskapetmed Södra Bohuslän Turism AB ger oss godaförutsättningar att förstärka vårt varumärke och ökaantalet besökare än mer. Regionen omsätter cirka1 miljard inom besöksnäringen (Tjörn, Stenungsund,Orust och Kungälv). En aktiv besöksnäring bidrar tillen attraktivare kommun att leva, verka och bo i.

Omvärldsanalysdetaljhandelsförsäljningen, mätt i volym, sjunkerför första gången på tio år. Inom sällanköpsvaruhandelnuppvisar nästan samtliga branscher minussiffror.Apotek och sport- och fritidshandeln visade på plusoch ökningen inom livsmedelshandeln förklaras heltoch hållet av prisökningar. Fokus för kunden var underåret miljö och hälsa.Handeln i Göteborgsregionen ger 25 000 arbetstillfällenoch omsätter över 52 miljarder kronor.Kungälv har en lång tradition av handel i alla dessformer. Med de nya planerna för Kongahällatomtenhar Kungälv möjligheten att återigen utmärka sigsom en av de främsta handelsstäderna i Västra Götaland.Enligt kommunens handelsstrategi kommersatsning att göras på sällanköpshandeln för att bevaradetaljhandeln med sina små butiker i centrum.den försämrade konjunkturen har börjat visa sig iandelen arbetslösa. Under året har arbetslöshetenökat i Kungälvs kommun, i december 2008 var 1,9procent av befolkningen mellan 16-64 år arbetslösa.Motsvarande siffra var i januari 2008 1,4 procent.Kungälv har dock en lägre arbetslöshet än i länet somhelhet. Där var under december 2008 3,2 procent avbefolkningen arbetslösa, vilket också är samma nivåsom i hela riket.befolkningen i kungälvs kommun fortsatte att ökaunder 2008 liksom den gjort under 2007. Vid årsskiftet2008/2009 bodde det 40 268 personer ikommunen. Jämfört med föregående årsskifte innebärdet en ökning med 619 personer. Befolkningsutvecklingenär också högre än vad som antagits ibefolkningsprognosen för 2008. Den största avvikelsenorsakas av en högre inflyttning till Kungälv ochYtterby tätorter än vad som beräknats.I jämförelse med andra kommuner inom Göteborgsregionenhar Kungälv under 2008 haft en högbefolkningsökning. (Källa: SCB)Bostadsbyggandet har däremot inte varit likaomfattande som 2007. Under 2008 byggdes 184nya bostäder i Kungälv. En nivå som förväntas beståäven det kommande året med anledning av konjunkturnedgångoch en svagare bostadsmarknad. Det ärframförallt bostadsrättsprojekt som har en vikandeefterfrågan.trots ett minskat byggande har alltså befolkningsökningenvarit stor under 2008. Utvecklingen kandelvis förklaras av det höga bostadsbyggandet under2007 men också av ett generationsskifte i det befintligabeståndet. Ett lägre bostadsbyggande kan förväntasfå effekter på befolkningsutvecklingen under2009 och eventuellt under 2010.Nuvarande befolkningsprognos visar att barn iåldern 0-6 år kommer att öka som en följd av ökadinflyttning och ökande födelsetal. Barn i skolåldernkommer däremot att minska de kommande årenpå grund av låga födelsetal runt sekelskiftet. Dennagrupp kommer att öka igen när dagens födelsetal slårigenom. Gymnasieungdomarna var under 2008 somflest och antalet kommer att sjunka under den kommandetioårsperioden. Även den äldre befolkningenökar i antal, framförallt gäller detta gruppen 65-79år. Kungälv har en större andel äldre än genomsnittetför Göteborgsregionen.Kommun Folkmängd FolkökningFolkökning2008-12-31 %Ale 27 323 231 0,9Alingsås 37 247 508 1,4Göteborg 500 197 6 695 1,4Härryda 33 580 611 1,9Kungsbacka 72 676 734 1,0Kungälv 40 268 619 1,6Lerum 38 085 374 1,0Stenungsund 23 657 268 1,1GR 906 691 10 534 1,211

Uppföljningsbara och prioriterade målUppföljningsbara och prioriterade målKommunen är enligt lag skyldig att i budget ange mål för verksamheten. Dessabrukar benämnas verksamhetsmål. Kommunfullmäktige har valt att användabenämningen uppföljningsbara och prioriterade mål. Målen har ett långsiktigtperspektiv för perioden 2008-2010. Till dessa mål har vi kopplat kommunstyrelsenprioriterade mål för 2008.Målens formulering och förvaltningens svar ger intealltid en exakt målavstämning. Bedömning av måluppfyllelseär gjord av perspektivgruppen som harprocessansvaret för arbetet med styrkedjan. Bedömningenär fastställd av kommunchefen.Målavstämningen visar förvaltningens arbete medatt svara upp mot den politiska viljan och hur välkommunen har lyckats. Kopplat till de ekonomiskaplaneringsramarna och det ekonomiska resultatet ärbedömningen att det finns balans i styrningen.målavstämning - kommunfullmäktiges målAv KF:s 12 mål har 6 uppnåtts (50 procent), 3 pågår(25 procent), 3 ej uppnåtts (25 procent).1. ökad valfrihet genom att aktivt stimulera tillavknoppning och en större andel beställarbaseradverksamhetMÅLET HARUPPNÅTTSMöjligheten att välja leverantör inomhemtjänsten är införd från och med december2008. Sex brukare får från ochmed 1 februari 2009 insatser från privatleverantör.Inom förskolan har andelen inskrivna barn som väljerenskild förskola ökat från 7,4 procent 2007 till 13procent 2008. Diskussioner pågår med ett flertal olikaaktörer både inom förskoleverksamhet och skola.MÅLET HAR EJUPPNÅTTSMålet har koppling till budgeterad reavinstpå 30 mkr. Budgetmål har ej nåtts.4. vi vill söka nya ägare till nämndhuset för attlångsiktigt säkerställa fastighetens utvecklingoch underhållBeslut om försäljning har ej fattats.MÅLET HAR EJUPPNÅTTS5. kommunens egna gruppboende bör avyttras tillextern bostadsaktör, för att renodla kommunensfastighetsbeståndMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRNya boenden i Ytterby hyrs av Förbo.Uppdrag till Ekonomi- och strategiberedningenom fastighetsstrategi pågår.6. ökad bostadsbyggnation i kommundelarnaMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRPlanering och byggnation sker i flera avkommundelarna. Se KS mål 15 och 16.7. fortsatt satsning på jämställda löner ocharbetsvärderingMÅLET HARUPPNÅTTSArbetsvärderingsprojektet avslutat i mars2008. Implementering och rättställningpåbörjad fr o m lönerevision 2008. 5 mkrtillfördes prioriterade grupper122. bättre tillgodose äldres möjligheter till egna valinom hemtjänsten, äldreboende och eget boendeMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRInom hemtjänsten har brukaren fått enökad möjlighet att själv påverka utförandetav beviljade serviceinsatser.En utökning av antalet platser vid äldreboendeär planerat att ske under 2009, vilket kanöka möjligheten att tillgodose det egna valet.3. fastigheter avyttras för att få reavinster.dessa ska öronmärkas8. fortsatt arbete med samordning av resurserför att tidigt kunna möta ungdomar i riskzonMÅLET HARUPPNÅTTSSamverkan och samordning av resursermellan sektor Skola, Kultur & Fritidoch Arbetsliv & Stöd bl a genom ”UngaKungälv” och i form av uppbyggnad av”Villa Kusten” för mellanstadieelever i förebyggandesyfte. Samverkansarbete med de äldre eleverna har påbörjats.Fortsatt pågående utvecklingsarbete med hemmaplanslösningarinom Arbetsliv & Stöd. Utveckling avUtförarenheten har gett ekonomiska effekter i form avminskade kostnader för köpt vård under 2008.

Uppföljningsbara och prioriterade mål9. en tryggare skolmiljö och ökad andel godkändaeleverMÅLET HARUPPNÅTTSI årets enkät ställdes frågor till elevernaom trygghet. 95 procent i åk 2 och 97procent i åk 5 angav att de kände sigtrygga i skolan.I åk 8 angav 94 procent av eleverna att de alltid ellerofta kände sig trygga i skolan. 83 procent kände att dealltid eller ofta hade studiero i skolan och 91 procentangav att de har detta hemma. Likabehandlingsplanerfinns och arbetas efter på varje enhet. 94 procent aveleverna i skolår 9 var behöriga till gymnasieskolan,det vill säga de var godkända i matematik, engelskaoch svenska. 2007 var motsvarande andel 93 procent.Sommarskola bidrog till att målet uppnåddes10. en årlig minskning av skatteuttaget på 10 öregenomförs som ett led i att tillsammans med statligaåtgärder stegvis öka människors ekonomiskahandlingsutrymmeMÅLET HAR EJUPPNÅTTSUppfylls ej i budget 2008 enligt alliansensförslag.11. exploateringsverksamheten ska bära sina egnakostnaderMÅLET HARUPPNÅTTSExploateringsverksamheten som helhetger 2008 ett överskott på 9,3 mkr12. 10 mkr avsätts till investeringar i gång- ochcykelvägarMÅLET HARUPPNÅTTSmålavstämning - kommunstyrelsens målAv KS 22 mål har 11 uppnåtts (50%), 10 pågår(45%), 1 ej uppnåtts (5 %).1. minska personalkostnaderna med 1,5 % (ändrattill 5 % enl alliansens ”dragkraft för den förstaservicelinjen” maj 2008)MÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRI budget 2008 har avsatts sammanlagt16,4 mkr till GC-projekt. Av dessa har10,3 mkr förbrukatsUnder 2008 har en rad åtgärder vidtagitsför att minska personalstyrkan. Beslutom återbesättning av tjänst fattas avsektorschef enligt fastställd rutin. Allasektorer har sett över arbetsprocesser för att hittamöjlighet till effektivisering. Ett omställningsprogrammed riktade erbjudanden till äldre inom vissayrkesområden har tagits fram. Vid årsskiftet hade 15medarbetare beviljats avgångsersättning. Erbjudandetär en tillfällig åtgärd för att på kort sikt bidra tillminskad personalvolym. Det kommer att avvecklasefter första halvåret 2009.Personalminskning har skett samtidigt som verksamhetsvolymenhar ökat inom hemtjänsten, förskolanoch individ- och familjeomsorg.Totalt har antalet anställda minskat med 77 personer,omräknat till heltidstjänster 53.2. skapa en sammanhängande och tydlig styrkedjaMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRKungälvs kommuns styrsystem– Fråndemokrati till effekt och tillbaka – ärantaget och utgår från tanken om balanseradstyrning där verksamheternastyrs och följs upp i fyra perspektiv; medborgare,process, ekonomi och medarbetare (KF -2008-04-10). Styrsystemet gäller från budget 2009 och omfattarsåväl ekonomi, verksamhet och kvalitet samtsvarar upp mot lagen om god ekonomisk hushållning.Styrkedjan visar hur målen i kommunfullmäktigeoch kommunstyrelse genomsyrar verksamhetenoch ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrsystemetstruktureras arbetet med planering, verkställandeoch uppföljningar.Kommunchefen har uppdraget att implementerastyrmodellen. Detta arbete pågår och ställer kravbåde på förvaltningsorganisationen och den politiskaorganisationen att planera, leda, följa upp och styraenligt modellen.3. skapa en modell för uppföljning av prioriterade målFörvaltningen arbetar med att skapaMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRstruktur på verksamhetsplaner ochuppföljning av styrkedjan så att planeroch uppföljning svarar mot målen (brukarfokus)enligt den nya styrmodellen.Utifrån KF och KS mål utformas årsplan, verksamhetsplaneroch handlingsplaner som beskriverhur förvaltningen och sektorerna avser att arbetamed målen men också vad man åtar sig att göra medhänsyn till givna resurser och andra förutsättningar.Uppföljning sker genom månadsrapporter, tertialochårsbokslut4. säkerställ samverkan över gränserna i detinterna arbetetMÅLET HARUPPNÅTTSKontinuerlig samverkan sker interntinom kommunen och även med externaaktörer. Samverkansarbete är en integreraddel i det vardagliga arbetet och13

Uppföljningsbara och prioriterade mål14kan därför ses som säkerställt. Det pågår dessutomett arbete att utveckla själva samverkansformerna.Exempel på samverkan: ”Unga Kungälv”, hemmaplanslösningarbåde för barn/unga och missbrukare,Samteamet där även regionen är med, Västbusdär BUP, habilitering och barnhälsovården ocksåingår, olika projekt initierade av Samordningsförbundet,flera exempel från Kultur & Fritid. Samladlöneenhet, gemensam posthantering, bildande avFM service. Ledarutvecklingsprogrammet med inriktningen”En Förvaltning”5. sänk lokalkostnaderna med 5 % genom bättresamutnyttjandeMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅREn grundlig kartläggning av lokalbeståndetmed avseende på bland annatstorlek, planlösning, utrustning och lägepågår. En LokalResursPlan (LRP) tasfram. Arbetet med LRP kommer att leda fram till blandannat nyckeltal som går att använda vid jämförelser bådeinternt och externt. Arbetet resulterar även i förslag tillnya arbetssätt och rutiner rörande lokalfrågor. Arbetetpågår och beräknas vara klart 2009.Konkret under året har beslut om att flytta verksamheteni Solängsskolan till Övre Fontin inneburitatt nya förskoleavdelningar inte behövts byggas.Kommunstyrelsen har i budgetbeslutet för 2009fastställt att ”Kungälvs kommuns 4-stegsprincip”skall användas vid granskning av investeringsbehov isyfte att hitta effektiviseringar inom befintliga lokaleri stället för nybyggnation.6. inför kommunalt vårdnadsbidragMÅLET HARUPPNÅTTSför totalt 38 barn.Vårdnadsbidraget som har införts ioktober 2008, gäller retroaktiv fr o mseptember 2008. Under 2008 har sammanlagt100 vårdnadsbidrag betalats ut7. öka andelen godkända elever till 94 %MÅLET HARUPPNÅTTSDetta betyder att 94 procent av elevernai skolår 9 var behöriga till gymnasieskolan,det vill säga de var godkända imatematik, engelska och svenska. 2007var motsvarande andel 93 procent. Sommarskolabidrog till att målet uppnåddes.8. anpassa personalresursen i skolan till rådandeelevantalMÅLET HARUPPNÅTTSResursfördelningsmodellen för sektorSkola grundar sig på en peng per barn/elev. Budgeten anpassas till ett minskateller ökat barn/elevantal två gångerper år. Rektors uppdrag är att anpassa organisationenutifrån budgetförändringen. Har enheten sin ekonomii balans, har en anpassning till det nya budgetlägetgjorts. Alla enheter har under året arbetat med attanpassa sina budgetar och en ekonomi och organisationi balans.I årets budget ingick en anpassning med anledningav minskat elevantal med - 7,3 mkr inom skolår 1-9.Gymnasiet räknade däremot med en elevtillströmningsom motsvarar ökade kostnader på 5,8 mkr. Resultatetför sektor Skola var för 2008 positivt.9. minska andelen elever på iv-programmetMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRAntalet elever på IV-programmet varunder hösten 2008 97. Motsvarandesiffra för 2007 var 105.Arbetet med Kungälvsmodellen imatematik och svenska, sommarskola, arbetet medhemmaplanslösningar, satsningen på skoldatateketoch stödenhetens arbete är ett led i att, framför alltpå lite längre sikt, minska antalet elever inom IVprogrammet.10. öka andelen arbetsplatsförlagd utbildningstidMÅLET HARUPPNÅTTShöst. Totalt 14 platser.Lärlingsutbildning på Fordonsprogrammetökar från 12 till 18 platser i höst.Totalt 36 platser. Lärlingsutbildning påElprogrammet ökar med 7 platser i11. upphandla 30 procent av vuxenutbildningenMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRSker i samverkan, lokalt och inomGR. Inför hösten 2008 har tre nyaentreprenörer upphandlats för Vuxenutbildningen.Det är MIROI, Advetaoch Liber Hermods. Vid höstterminens start är 25procent upphandlat12. certifiera minst två privata hemtjänstaktörerMÅLET HARUPPNÅTTSÅtta privata hemtjänstaktörer är godkända.Av dessa erbjuder alla servicetjänster(tvätt, inköp, städning), femerbjuder omsorgstjänster och sju erbjudertilläggstjänster.13. åstadkom effektivare lss-lösningarMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅROmsorgsmätningen inom Funktionshinderverksamheten(FH) har bidragittill en effektivisering av verksamheten iboendena.Utvecklingsarbete pågår inom FH för att säkerställahandläggningen i LSS-ärenden samt att ha genomförandeplaneri varje brukarärende.Inom Arbetslivscentrum (ALC) pågår arbete medutveckling och anpassning av ALC:s tjänster, för atttillgodose behov hos brukare med LSS-beslut omdaglig verksamhet. Mellan ALC och FH pågår utvecklingsarbetekring personalsamverkan.

Uppföljningsbara och prioriterade mål14. tidsbestäm handläggningstiden för enklarebygglovMÅLET HARUPPNÅTTSI tjänstegaranti för bygglov har maximalhandläggningstid fastställts till femveckor (under vissa förutsättningar).15. detaljplanerna för kärna, västra tullen ochkongahällatomten skall vara antagnaMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅR• Kärna Västerhöjden - målet uppnått• Västra Tullen, Klocktornet 1, 34, 37- Kommunen klar med planhandläggningen.Fastighetsägaren avvaktar försäljningsförfarande.Innan det är klartkan kommunen inte lyfta planen för antagande.• Kongahälla - Styrgruppen har med hänvisningtill samordning med anbudsförfarande och konjunktursituationenförlängt tidplanen till vintern2009/2010.16. säkerställ 40 inflyttningsklara lägenheter i kodeMÅLET HARUPPNÅTTSDetaljplan är antagen och markanvisningsavtalför 41 nya bostäder i Kodehar vunnit laga kraft under senvåren2008. Genomförandet startar underapril 2009. Några villor är redan sålda.17. anpassa personalresurserna till gällande behovpå plansidanMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRFörutsättningarna har förbättrats genomatt tillsättning av en vakant planarkitekttjänst,en tjänst som trafikingenjörsamt en vikarie har skett.18. omstrukturera och slimma teknisk serviceMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRFM Service (FMS) har under 2008 klaratav att effektivisera de 13 procent i ingåendesparbeting och dessutom lämnarsektorn ett överskott på cirka 9 mkr.Teknisk service och Måltidservice bildade 1 juli2008 en ny sektor; FM service.FMS har under året arbetat med följande frågor föratt minska kostnaderna för Kungälvs kommun:• Effektivisering och utveckling av förvaltningenslokaler.• Minska lokalkostnaderna med 5 procent• Kartläggning av kvalitéer kontra kostnadsnivåer• Utveckla ekonomistyrning för kunderna genomatt redovisa de olika tjänsternas självkostnader• Måltidservice arbetar enligt den av KF fastställdaomstruktureringsplaneninköp. Resultatet visar att avtalslojaliteten är drygt80 procent vilket är en förbättring mot tidigare uppföljningar.20. minska andelen människor som står utanförarbetsmarknadenMÅLET HAR EJUPPNÅTTSUnder hösten 2008 har en omfattandelågkonjunktur drabbat världen. Arbetslöshetenhar ökat marginellt i regionenoch i Kungälv mellan januari och december2008, men utvecklingen under hösten är tydligtnegativ.Inom kommunen sker främst arbete med personersom står en bit ifrån arbetsmarknaden. Arbetslivscentrum,Försörjningsstödsenheten, Utgångspunkten(Samordningsförbundet) är exempel på verksamhetersom arbetar med frågan.21. förstärk samspelet mellan kommunen och föreningslivetMÅLET HARUPPNÅTTSI Kultur & Fritids verksamhetsberättelseredovisas uppföljning av 12 punktersom har bäring på ovanstående mål:• ISS/Ideella sektorn: nätverkbygge,nya samverkansformer, försöksverksamhet• Växande del av utbudet i samverkan med föreningslivoch andra intressenter• Jubileet Fästningarnas Fest stärker Kungälvs attraktionskraft2008• Samverkan Ungdomar i riskzon• Trygga och stimulerande miljöer och aktiviteterför barn och unga• Interaktiva former för brukarinflytande ochmarknadsföring av kultur- och fritidsutbud• Riktade satsningar på barns lust och förmåga attläsa• Förtydliga Kulturskolans roll och möjligheter ibarn- och ungdomsarbetet• Utveckling av mötesplatser för idrott, fritid ochkultur• Samverkan med äldreomsorg kring kultur- ochfritidsutbud för äldre• Samverkan med skola kring Skapande Skola, kulturutbudi skolan•Idrottsskolan blir ordinarie verksamhet22. tjänstegaranti för bygglov och barnomsorgMÅLET HARUPPNÅTTSTjänstegaranti för bygglov och barnomsorgbeslutades av kommunstyrelsen idecember 2008.19. öka andelen upphandlade tjänsterMÅLET HARUPPNÅTTSEn uppföljning avtalslojaliteten i kommunenhar genomförts under våren2008 med utgångspunkt från 2007 års15

Finansiella målFinansiella målKommunfullmäktige har angett följande finansiellamål för perioden 2008 - 2010• Överskottet ska uppgå till minst 2 procent avskatter och generella statsbidrag under treårsperioden2008 – 2010.• Investeringarna skall begränsas till vad som kanfinansieras med avskrivningar och resultat.• Den påfrestning som pensionsutbetalningarnamedför skall lindras genom finansiellt sparande.• Soliditeten skall öka.Enligt kommunallagens balanskrav redovisarKungälvs kommun ett överskott på 43,7 mkr för räkenskapsåret2008. De finansiella mål kommunfullmäktigeställt upp är uppfyllda. 2007 års underskottär återställt.Målavstämning Status KommentarÖverskottetInvesteringarnaFinansiellt sparandeÖverskottet är 43,7 mkr vilket motsvarar 2,6 procentav skatter och statsbidragNettoinvesteringarna uppgår till 105,9 mkr och rymsalltså inom summan av avskrivningar och resultat89 mkr är kortfristigt placerade efter beslut i de tvånärmast föregående bokslutenMålet är formulerat som ett mål över tre år.Här redovisas det första året.Ingen nyupplåning har skett under åretEnligt den budgeterade finansieringsanalysenför 2008 ska ytterligare 25 mkr placerasSoliditeten Soliditeten har ökat från 8,9 till 10,3 procent För soliditetens utveckling är riktningenviktigare än ett exakt uttryckt procenttal16

Finansiella målkungälvs kommun har inte på någon nivå slagit fasten egen specifik definition av begreppet God ekonomiskhushållning. Vi gör därför en helhetsbedömningav måluppfyllelsen 2008.De mål vi utgår ifrån är, förutom ovanståendefinansiella mål, kommunfullmäktiges och kommunstyrelsensverksamhetsmål. Dessa redovisas detaljeratpå sidorna 12-15.kommunens verksamhet har genomförts med godekonomisk hushållning eftersom vi kan konstateraatt• Vi lever upp till de finansiella målen.• Vi har ett verksamhetsutbud, en verksamhetsvolymoch -kvalitet som möter kommuninvånarnas behovoch i allt väsentligt svarar upp emot de politisktfastställda målsättningarna.• Vi konsumerar årets skatteintäkter på ett generationssolidarisktsätt, det vill säga våra finansiella målhar ett flerårigt perspektiv och vi har en hög ambition(högre än gällande lagstiftning) i vårt åtagandeför framtida pensioner.några kommentarer ytterligare är dock på sinplats. Skärskådar vi resultatet lite närmare har viengångseffekter som stoppåtgärder, minskat underhålloch intäkter från markförsäljning som är avengångskaraktär. Det ekonomiska resultatet 2008har alltså delvis åstadkommits på bekostnad av uppskjutnaunderhållsåtgärder. Detta gäller gator, vägar,broar och liknande infrastruktur samt våra egnafastigheter. Vi bedömer att drygt 10 mkr ytterligarehade behövts satsas på planerat underhåll. En konsekvensav att skjuta upp det planerade underhållet äratt de akuta insatserna ökar. I ett längre perspektivmåste risken för återkommande åtgärder av dettaslag uppmärksammas.OFFENTLIGT PRIVATMÅLPengarVerksamhetMEDELVerksamhetPengarI motsats till i näringsliv och företagsamhet är det verksamhetensom är målet för en kommun. Pengarna är ett medel!17

Unga Kungälvvad har då projekt unga kungälv åstadkommit hittills?Projektledaren Henrik Dahlqvist tycker att detfinns flera framgångsrika exempel på aktiviteter.Ett sådant är ”Framtidsverkstan”. Unga från högnyckeltill framgång Synbara resultat av förslag och diskussioner är viktigt för att ett projekt som Framtidsverkstan ska vara framgångsrikt.Unga Kungälv gör kommunensungdomar delaktigaFramtidsverkstad, Komarkens Änglar och Knuff-pengar. Projektet Unga Kungälvhar under två och ett halvt år jobbat med ungdomar på olika sätt, och lyckatsväl på många områden.– Nyckeln till framgång är att det händer något, säger Henrik Dahlqvist.18Ett kvitto på att projekt Unga Kungälv varit framgångsriktfick också Henrik Dahlqvist och alla somvarit engagerade i projektet när Kungälvs kommunnominerades till Årets Ungdomskommun 2008.Tillsammans med Umeå och Mora var Kungälv en avtre kommuner som blev nominerade och fick åka tillpampig prisutdelning i Blå Hallen i stadshuset.Det var dock Umeå som tog hem Ungdomsstyrelsensprestigefyllda utmärkelse.– Det känns bra trots allt, sa projektledaren HenrikDahlqvist från Kultur & Fritid direkt efter prisutdelningen.Det här kommer att ge oss en massa annat.Vi har knutit många kontakter och andra kommunervill komma och besöka oss för att se hur vi arbetar.Dessutom kommer vi att stå värd för en konferens imars 2009 kring ungdomars utanförskap.För drygt tre år sedan uppstod ett större bråk mellanungdomar från Ytterby och centrala Kungälv. Detblev den utlösande faktorn för projektet Unga Kungälv.Uppdraget för projektet är att skapa förutsättningarför att alla ungdomar i Kungälv ska ha en bådetrygg och stimulerande uppväxtmiljö. Unga Kungälvär ett brett samarbete mellan socialtjänst, skola,kultur och fritid, polisen och folkhälsosamordnare.Tillsammans ska de arbeta för att förebygga våld,öka tolerans och gemenskap samt skapa meningsfullaaktiviteter för unga.

Unga Kungälvstadiet, politiker och tjänstemän samlades under ettpar dagar på Marstrand för att prata om hur det blirgott att leva för unga i Kungälv.− Många konkreta förslag blev verklighet kortefter Framtidsverkstan, säger Henrik Dahlqvist. Tillexempel ungdomskafét Café T, näridrottsplatsen iKomarken, Kompisklasser – en fadderverksamhetmellan högstadieskolor.Henrik menar att synbara resultat av förslag ochdiskussioner är enormt viktigt för att ett projekt somFramtidsverkstan ska vara framgångsrikt.− Nyckeln till framgång är att det händer något,säger Henrik Dahlqvist.ett annat lyckat exempel på arbetet inom UngaKungälv är Komarkens Änglar. Det går ut på att låtaunga ta ett större ansvar för miljön i sitt bostadsområde.Sex unga jobbade en kväll i veckan under tioveckor med att städa i sitt bostadsområde.− Det var ett mycket uppskattat inslag av alla. Ochså enkelt, säger Henrik.Under hösten 2008 drog ett nytt projekt i gånginom Unga Kungälv. Om man är ung och har en idétill något som är till glädje för fler än en själv, kanman söka så kallade Knuff-pengar. Det kan vara tillatt köpa tyg för att sy upp kläder till en teaterpjäs,eller till att hyra PA-anläggning för en konsert. Detspeciella med Knuff-pengarna är att de delas ut efteratt ungdomar själva har fått tycka till om idéerna. Ettsätt öka inflytande och delaktighet.− Dessutom tror jag man får fler ja-svar om manfrågar unga, säger Henrik och ler.vilka synbara effekter har då Unga Kungälv haft?− Även om inte Unga Kungälv kan ta åt sig helaäran så har vi inte haft något större ungdomsbråksedan vi körde i gång. Det är förstås resultatet avett långsiktigt arbete med att få ungdomar att mötasöver gränserna, säger Henrik Dahlqvist.Även politikerna i Kungälv tycker att projektetUnga Kungälv har varit lyckat och viktigt. Därför serdet ut som att projektet fortsätter och får en egenbudget 2009ur målavstämning - kommunfullmäktiges mål8. fortsatt arbete med samordning av resurserför att tidigt kunna möta ungdomar i riskzonMÅLET HARUPPNÅTTSSamverkan och samordning av resursermellan sektor Skola, Kultur & Fritidoch Arbetsliv & Stöd bl a genom ”UngaKungälv” och i form av uppbyggnad av”Villa Kusten” för mellanstadieelever i förebyggandesyfte. Samverkansarbete med de äldre eleverna har påbörjats.Fortsatt pågående utvecklingsarbete med hemmaplanslösningarinom Arbetsliv & Stöd. Utveckling avUtförarenheten har gett ekonomiska effekter i form avminskade kostnader för köpt vård under 2008.19

Folkhälsoarbetetallt hänger ihop Om du som förälder kan knyta an till ditt barn är det mindre risk för att barnet får problem med droger och alkoholsenare i livet, menar Jonas Karlsson, drogförebyggare i Kungälvs kommun.Bild: Bodil Johansson/bildarkivet.seFöräldrarnas roll fokus i folkhälsanEn viktig del i folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun riktar sig till barn och unga.Men här är föräldrarna en minst lika viktig målgrupp.20– Allt hänger ihop, säger Jonas Karlsson, drogförebyggarei Kungälv. Om du som förälder kan knytaan till ditt barn är det mindre risk för att barnet fårproblem med droger och alkohol senare i livet.Att få unga att avhålla sig från droger, alkohol ochtobak är en del av det aktiva folkhälsoarbetet i Kungälvskommun.Jonas Karlsson arbetar som drogförebyggare påhalvtid och i kommunen finns sedan 1997 också enarbetsgrupp med drogförebyggande på agendan därrepresentanter från polis, socialtjänst, skola och fritidsverksamheteningår.– Det blir en kraft i en sådan grupp och ett brainformationsflöde från ungdomarnas värld, sägerInger Aronsson, folkhälsosamordnare i Kungälvskommun.– Fler unga väljer att inte dricka i dag, men de somdricker, dricker mer. Totalkonsumtionen ökar, menfärre dricker, säger Jonas Karlsson.när det gäller droger visar undersökningar blandunga i Kungälv att det är väldigt få som uppger att deprövat narkotika. Men narkotika finns lättillgängliglängs hela västkusten, bland annat på grund av attknarket transporteras längs E6:an från kontinentenupp till Oslo via Göteborg.Tidigare var den drogförebyggande verksamhetenfokuserad på de unga själva. I dag går arbetet oftarevia ett stöd till föräldrarna.Bland annat ska Jonas arbeta enligt modellen ÖPP– Örebro preventivprogram – i skolorna i Kungälv.Modellen går ut på att använda föräldramöten somforum för att presentera fakta och statistik kring droger,alkohol och tobak. Här ingår också samtal kringattityder och värderingar.– Vi pratar bland annat om att slå hål på mytersom att det går att ”lära” sina barn att dricka alkohol,säger Jonas.ÖPP-modellen ska även under 2009 användas iskolorna i Kungälv.runt skolavslutningen i juni 2008 kunde maninte gå många steg i Kungälv utan att se en affischmed ett budskap liknande det här: ”Sett någon somsäljer alkohol till ungdomar? Tipsa polisen på telefon:031-739 25 02”. Kampanjen Störa langningen

trivselimedklasskamratertrivselimedklasskamratertrivselimedklasskamraterFolkhälsoarbetetpågick samtidigt i hela Västra Götalandsregionen ochomfattade utöver affischerna vid butiker, skolor, i kollektivtrafikenoch på andra ställen i stadsmiljö äveninformation via brev, hemsida och skolor till tonårsföräldrar.Även i denna kampanj var syftet framför alltatt uppmärksamma vuxna på det faktum att det langasalkohol till unga.– Polisen följde upp flera tips om var det pågick langningvilket ledde till flera anmälningar, säger Jonas.även personal inom skolan och fritidsverksamhetenhar under 2008 fått ett tydligare stöd i drogförebyggandesyfte. Jonas har arbetat med att revidera denhandlingsplan mot droger som finns för personalinom skola och fritidsverksamhet. Efter översynenska det bli tydligare för personalen vilket ansvar dehar och vilka skyldigheter som anges i lagen för attagera om de ser att unga far illa på grund av alkoholeller droger.– Man ska inte behöva känna sig osäker på omman ska anmäla eller inte när ett barn far illa, sägerJonas som exempel på hur handlingsplanen är tänktatt fungera.Under 2009 ska drogförebyggarna i Kungälv fortsättasitt arbete bland annat med utbildningsinsatserriktat mot idrottsrörelsen.inom folkhälsoarbetet i kungälv jobbar man ocksåmed föräldrastöd på andra områden. Det finns enarbetsgrupp som är inriktad på att stärka föräldrarollen.Det kan handla om allt från barn med dåligsjälvkänsla till frågor om internet, säger Inger Aronsson.Ett sådant exempel är de föreläsningar på temat”Vad gör mitt barn framför datorn?” som hållits förföräldrar, elever och personal inom skolan. Föreläsningarnahar bland annat handlat om hur man somvuxen kan få en inblick i vad unga gör på internet.10098969492trivsel i skolan, %skolår2skolår5skolår8folkhälsoarbete utmärks av förebyggande ochhälsofrämjande insatser. Att redan i unga år sörjaför en god hälsa kan generera stora hälsomässiga ochekonomiska vinster genom hela livet.En viktig skyddsfaktor för utsatta barn är upplevelsenav en trygg och rolig skola.År 2002 var upplevelsen av trivsel i skolan ochmed klasskamrater mer spridd över skolåren. Skillnadernahar med åren blivit mindre. För de yngrebarnen har trivseln blivit lägre och för skolår 5 och 8har den ökat. (Se diagram Trivsel i skolan)det totala antalet inskrivna på Barn och ungdomspsykiatriskamottagningen (BUP) har ökat de senasteåren och även om antalet 2008, nämligen 188, varlägre än toppen 2007 så är inflödet fortfarandestort.30025020015010050inskrivna på bup02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008totaltantalinskrivnabupantalikötillbupKälla: Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen. Nyckeltali välfärdsredovisningen. Siffran för 2005 gällandetotalt antal inskrivna anger antalet nyinskrivnaDet är svårt att förklara de bakomliggande orsakernatill antalet inskrivna på BUP men en anledningär att antalet barn och ungdomar i Kungälv varierarfrån år till år.Antalet i kö till mottagningen har dock minskat.En förklaring kan vara att kravet är högre på att uppfyllavårdgarantin, som innebär att de som behöverhjälp ska få det inom fyra veckor. BUP har även fåttmer resurser till att kunna korta köerna.9088trivseliskolantrivseliskolantrivseliskolan2120022005 2008

HemmaplanslösningarHemmaplanslösningar gerbarnen bättre chanserKommunen har ofta placerat barn och ungdomar som inte fungerat i normalskolmiljö på behandlingshem på annan ort. Från och med 2008 har kommunenvalt en annan strategi – hemmaplanslösningar. Det vill säga vi har börjatbygga upp behandlingskompetensen på hemmaplan.– På det sättet blir det bättre för alla, säger Jonas Arngården chef för sektorarbetsliv och stöd.Arbetet skall utföras i den i september nybildadeverksamheten ”utförarenheten barn och ungdom”.Utförarenheten skapades genom en hopslagning avAxet och behandlingsenheten förstärkta med tvåpersoner.– Utförarenheten skall fortsätta samt utveckla dentidigare verksamheten och ge mer behandling påhemmaplan, mindre andel köpt vård och tidiga insatserför att snabbt bryta mönster, säger Jonas.Detta har redan medfört ett tydligare samarbetemed skolan. Man sitter nu i möten med olika delar avförvaltningen och samverkar för att hitta lösningar.en annan del är villa kusten som också startade iseptember – en resursskola för åldrarna 9-11 år.– De jobbar med korta insatser på 3-6 månader,säger Jonas. Barnen kan ha olika problembilder, menofta handlar det om brister i föräldrastöd och om hurde fungerar i grupp.Verksamheten vilar på tre ben:1. Pedagogik och social träning – hela eller delarav dagen.2. Stöd till familjerna i form av samtal, råd, tipsoch praktisk hjälp3. Stöd till hemmaskolan som eleven skall återkommatill.skolan, individ och familjeomsorgen och Kultur &Fritid deltar. Kulturskolan finns med i skolan för attstimulera intresset för musik och annan kreativitet.På fritiden skall man bistå med de insatser som passarden enskilda eleven, med idrott eller på fritidsgården.– Vi skall ge stöd hemma, där eleven bor och ielevens familj. Det ger bättre vård, säger Jonas. Förrflyttade man bort eleven medan problemen var kvarnär han eller hon återvände. Vår kompetens förbättrasockså hela tiden.Jonas avslutar med att tala ekonomi. Vad kostar nuallt detta?– Det går att prata mycket om pengar, men fokusär att det blir bättre för alla, förhoppningsvis till enlägre kostnad. Och på så sätt får vi mer resurser så vikan göra ännu mer.fakta:Axet jobbade med serviceinsatser på uppdrag avskolan. Insatserna bestod mycket av nätverksarbete– skola, föräldrar, elever. Även socialsekreterarekunde medverka på dessa nätverksmöten som varfrivilliga.Behandlingsenheten jobbade på uppdrag av socialsekreteraremed tydliga direktiv från en utredning.Insatserna bestod av familjebehandling, samtalsbehandling,påverkansprogram, ungdomstjänst, ungdomskontrakt.Ungdomar kan dömas av domstolatt delta.ur målavstämning - kommunstyrelsens mål4. säkerställ samverkan över gränserna i detinterna arbetetKontinuerlig samverkan sker interntMÅLET HARUPPNÅTTSinom kommunen och även med externaaktörer. Samverkansarbete är en integreraddel i det vardagliga arbetet ochkan därför ses som säkerställt. Det pågår dessutomett arbete att utveckla själva samverkansformerna.Exempel på samverkan: ”Unga Kungälv”, hemmaplanslösningarbåde för barn/unga och missbrukare,Samteamet där även regionen är med, Västbusdär BUP, habilitering och barnhälsovården ocksåingår, olika projekt initierade av Samordningsförbundet,flera exempel från Kultur & Fritid. Samladlöneenhet, gemensam posthantering, bildande avFM service. Ledarutvecklingsprogrammet med inriktningen”En Förvaltning.”23

Skolmåltiderbekräftelse och inspiration Leif Mannerströms besök i skolköket innebar en nytändning för personal, politiker och elever. Flerätande elever, höjd status för yrket och bättre självkänsla hos personalen var några effekter av att skolmaten hamnade i fokus. Bild: Noel CornérDet började med soppa på en spikoch slutade med nöjda gästerSkolmaten stod överst på agendan under några veckor när arga elever serveradetunn soppa till kommunalrådet, insändarna haglade i lokalpressen ochstjärnkocken stod vi grytorna i Kungälv.26Under hösten började ändringarna i bambas matsedelatt slå igenom. Det var fler dagar då blodpuddingoch ugnspannkaka serverades, men mindre av dyragrönsaker.– Egentligen var det väl inget fel på maten somsådan, säger Gunilla. Men vi slutade med helt köttoch minskade på salladsbordet för att sänka kostnaderna.Måttet blev rågat när några elever serverades enmycket tunn grönsakssoppa. Den var inte tunn närden lämnade köket, men för ett antal elever återstodnästan bara buljong när de skulle ta mat. Tre elevertog en tallrik soppa, gick till Nämndhuset och erbjöd,inför Kungälvs-Posten, kommunalrådet AndersHolmensköld ”dagens lunch”.det blev starten på årets stora medborgarreak-tion. Insändarsidorna fylldes, liksom mailboxarna.– Mat har en mycket central roll, säger måltidschefGunilla Hansson. Jag har aldrig fått så många mejl påen gång. Politikerna blev också tagna på sängen avden starka reaktionen, ingen hade väl förutsett reaktionenav skolans neddragning på maten.Kenneth Hult på Citygross, en av kommunensstora livsmedelshandlare kontaktade kommunalrådetAnders Holmensköld och frågade om han kundehjälpa till. Visst kunde han det.Fler idéer väcktes. Varför inte bjuda in stjärnkockenLeif Mannerström, för att inspirera personalenoch se över hela måltidssituationen? För problemetvar större än att bara handla om matlagning. Barahälften av gymnasieeleverna åt och de som åt slängdeväldigt mycket mat. Dessutom grisade man ner ochlämnade tallrikarna på borden.

Skolmåltider– Mannerströms besök gav väldigt mycket, sägerGunilla. Inte minst fick vi bekräftelse på att vi kundelaga mat. Och han hade bra idéer kring hur vi skullekunna göra måltiden trevligare.Leif Mannerström var på Thorildskolans bambatre gånger. Första gången träffade han personalenoch gick igenom hur de arbetade och resoneradekring måltiden. Tillsammans med personalen gickhan igenom matsedeln för en vecka och resoneradeom hur man med två kronor per portion kunde piffaupp maten. Han studerade också tillagningen underdagen och smakade av rätterna.– Maten är mycket god och vällagad, konstateradeMannerström lite förvånad över att nästan all matlagades på plats.den mesta bambamaten är lagad från råvaror. Endastköttbullar, färsbiffar, panerad fisk och rösti ärhalvfabrikat. Köttfärslimpa, kålpudding, fisk, lagasfrån grunden av råvaror. Dagens chili con carne varexempelvis lagad på köttfärs.– Oxbringa blir lite mustigare och godare, och ärfaktiskt även billigare, hävdade Mannerström, somockså hade synpunkter på salladsbordet.– Vad som behövs är mer och vackrare salladsbord.Om man byter kycklingen i pastasåsen motfärsk svensk kyckling och lägger till lite soltorkadetomater, riven parmesan och örtkryddor höjer manockså nivån.Kökschefen Carina Andersson gillade idén ochuppdraget blev att kolla med miljöenheten vad somkrävdes för att byta ut salladskycklingen mot färskkyckling.– Lite pesto som tillbehör till pastasåsen och tzatzikitill färsbiffarna kostar lite och smakar mycket,fortsatte Mannerström.Så löpte dialogen och till slut var man överensom vilka kompletteringar som skulle göras. Mannerströmkom sedan en dag till och byggde ett salladsbordför ögat, större och med vackrare fat ocholivoljeflaskor som rekvisita.tredje besöket var själva dagen m, som i Mannerströmsveckan.Förväntningarna var stora, inteminst från eleverna som varje dag maten upplevdessmaka extra bra frågade måltidspersonalen om Mannerströmvarit där och lagat maten. Responsen varenorm. På gymnasiet i Mimers Hus fördubbladesnästan antalet ätande. Maten tog till och med slut,mer mat fick hämtas från Thorildskolan.– Det bästa är att Mannerströmsveckan inte bleven engångsföreteelse. Man kan lugnt säga att deninnebar en nytändning för såväl personal som politikernaoch eleverna. Vi har nästan 20 procent flerätande, säger Gunilla, personalens självkänsla harstärkts och statusen på arbetet höjts av att bambamatenblivit så uppmärksammad.Samarbetet med Kenneth på Citygross har fortsatt.Nu skall all måltidspersonal gå en kurs på Citygrossi kundvård. En halvdag skall de träna bemötande avgäster. Det gäller att hitta argument för att förklaraför eleverna varför man skall äta av allt och inte barata det kompisarna tar.– Där skrädde inte Mannerström orden, sägerGunilla. Han var mycket besviken på alla elever sominte ens vågade smaka på peston, trots hans uppmaningar.– Vi skall också försöka bli certifierade enligtlivsmedelverktes normer av “Skolmaten vänner”.Skolmatens vänner består av LRF och de bondeägdalivsmedelsföretagen. Då krävs bland annat två rätterper dag plus ett vegetariskt alternativ, men mångaandra delar måste också ses över.Det skall också bli slut på varmhållning. Den tilllagadematen skall snabbkylas och sedan värmas ute iskolornas mottagningskök.– Vi försöker att tänka och laga som hemma. Detvill säga så lite halvfabrikat som möjligt. Och vi lagaringen soppa på pulver, eller på en spik heller, sägerGunilla.ur målavstämning - kommunstyrelsens mål18. omstrukturera och slimma teknisk serviceMÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅRFM Service (FMS) har under 2008 klaratav att effektivisera de 13 procent i ingåendesparbeting och dessutom lämnarsektorn ett överskott på cirka 9 mkr.Teknisk service och Måltidservice bildade1 juli 2008 en ny sektor; FM service.FMS har under året arbetat med följande frågor föratt minska kostnaderna för Kungälvs kommun:• Effektivisering och utveckling av förvaltningenslokaler.• Minska lokalkostnaderna med 5 procent• Kartläggning av kvalitéer kontra kostnadsnivåer• Utveckla ekonomistyrning för kunderna genomatt redovisa de olika tjänsternas självkostnader• Måltidservice arbetar enligt den av KF fastställdaomstruktureringsplanen27

Skolabarn lär sig att läsa och skriva på olika sätt. Därför måste läraren kunna möta varje barn på barnets eget sätt. Kungälvsmodellenska vara ett verktyg för detta.Bild: T. Andersson/bildarkivet.seKungälvsmodell för betyg godkäntFör att lära alla barn läsa och skriva krävs kunskaper om deras förmåga, färdigheteroch språkliga utveckling. Genom Kungälvsmodellen som bland annatkartlägger barnens kunskaper ska alla barn nå betyget godkänt i svenska närde går ut nian.28Alla barn i Kungälv skall nå minst målet godkänt iämnet svenska efter avslutad grundskola. Skolchefengav därför i augusti 2007 en projektgrupp i uppdragatt inventera hur skolorna arbetar med förberedandespråkundervisning och matematik i förskolan och iförskoleklass. Projektgruppen skulle också göra eninventering av befintliga modeller och metoder förhur man kartlägger barns läs-, skriv- och mattekunskapernai de tidiga skolåren.– Resultatet blev ”Kungälvsmodellen”, sägerspråk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén. Allapedagoger i förskolor och skolor i Kungälvs kommunskall observera, analysera och dokumentera barnsspråk-, läs- och skrivutveckling. ”Kungälvsmodellen”finns också för ämnet matematik där Ingvor Kvist ärkommunens matematikutvecklarekungälvsmodellen för ämnet svenska kan beskrivasi två delar: Barn och elevers språkutveckling från förskolatill årskurs nio, samt uppföljning av barns ochelevers språkfärdigheter i förskoleklass och skola.Som analysverktyg i förskolan används TRAS –Tidig Registrering Av Språkutveckling – medan mani förskoleklass och grundskola använder sig av ”Språketlyfter” samt ”Språket på väg”.Projektgruppen började med att inventera hurskolorna arbetar med förberedande språkundervisningi förskolan. De skulle också göra en kartläggningav läs- och skrivkunskaperna i de tidiga skolåren.Projektgruppen gjorde också en inventeringav de befintliga modellerna för att lära barn läsaoch skriva, samt analyserade styrkor och svagheteri dessa. Det finns nämligen många sätt att lära barnläsa och skriva.– Skolverket pekar inte ut vilken metod som skallanvändas, säger Maud. Det är valfritt, bara barnenlär sig. Dessutom lär sig barn på olika sätt och manmåste möta varje barn på barnets eget sätt. Lärarenmåste därför kunna många metoder.Det finns nämligen inte en modell för att lära barn

Skolaläsa och skriva. Regeringen har samlat 24 forskareoch de enades om att lärarens kunskap och engagemangär den viktigaste faktorn för barns språk-,läs- och skrivutveckling. Den skickliga läraren utmärksav ingående kunskaper om barns språkligautveckling, om läs- och skrivprocessen och av ettsystematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sinutgångspunkt i elevernas förmåga.andra steget i projektarbetet var att identifieraförutsättningarna för att ta fram en gemensam modellför kommunens skolor.– Det visade sig nämligen inte finnas någon rödtråd i Kungälv när det gällde hur vi lär barn läsa ochskriva. Nästa steg blev därför att identifiera förutsättningarnaför en gemensam modell när det gällerobservation och analys.Det arbetet resulterade i Kungälvsmodellen. Nustartar en utbildning för all personal inom förskolansom skall vara klar hösten 2010. Utbildningen skeri samarbete med specialpedagoger inom förskolan,talpedagoger, logoped, enheten för svenska som andraspråk och kommunbiblioteket.Till hösten erbjuds också de lärare som arbetarmed den första läs- och skrivinlärningen en poängutbildningi samarbete med Högskolan i Väst.– Kungälv ligger helt rätt i tiden med detta, sägerMaud. En representant från Skolverket föreläste förall personal från förskoleklass till och med årskurs9 under en studiedag. Skolverket ger också stöd ochutbildning till en språk-, läs- och skrivutvecklare ivarje kommun.I förskolan och förskoleklassen följer man barnensspråkutveckling och analyserar och förändrarverksamheten. I årskurs två gör alla barn ett test inovember som man följer upp på individnivå och anpassaroch förändrar undervisningen så att alla barnfår den hjälp de behöver. Nationella prov gör man iårskurs 3-5-9.– Vi har skapat nätverk för att analysera resultaten.Har man förutsättningar att klara testet i årskurs tvåbör man klara det även i årskurs nio. Det blir intensivinsatserför dem som inte klarar testet i tvåan, medallt från riktade insatser till en förändrad inriktningpå undervisningen. Forskningen säger att får manrätt stöd från början kommer färre antal elever att fåläs- och skrivsvårigheter.maud har besökt nästan alla skolor 1-6 för attsätta igång arbetet. Varje skola är nu igång och jobbarmed att ta fram bedömningsmatriser för att det skallbli tydligt för alla. Barn, lärare, föräldrar, alla skallvara delaktiga. Alla pedagoger måste använda ”Nyaspråket lyfter” i årskurs 1-5 och ”Språket på väg” iårskurs 6-9. Det är material från Skolverket.– Ett av nätverken är dyslexinätverket, sägerMaud. Möter man ett barn i svårigheter skall manveta vilken åtgärd man skall sätta in. Det kommer attfinnas en arbetsplan för förberedande arbete, testningoch åtgärder som ska gälla i hela kommunen.Det kommer också att starta ett ”Språkotek” medsyftet att ge lärare och personal stöd och hjälp närdet gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling.– Språket ligger till grund för alla ämnen, ävenmatte är språk, säger Maud. Och man blir aldrigfärdig.ur målavstämning – kommunstyrelsensmål7. öka andelen godkända elever till 94 %MÅLET HARUPPNÅTTSDetta betyder att 94 procent av elevernai skolår 9 var behöriga till gymnasieskolan,det vill säga de var godkända imatematik, engelska och svenska. 2007var motsvarande andel 93 procent. Sommarskolabidrog till att målet uppnåddes.29

Bostäderrustade för framtiden Planeringen har inte slagit av på takten trots lågkonjunktur. Tvärtom är det extra viktigt att fullfölja planläggningenav nya bostäder för att stå väl rustat när konjunkturen vänder.Bild: Jan RanckenMålet om 400 bostäder kvarstårMålet är att planera för 400 bostäder om året. Antalet färdigställda bostäderunder 2008 var dock något färre – 184 stycken. Lågkonjunkturen gjorde attproduktion och försäljning slog av på takten. Men ambitionen och målet stårfast. Inom de två närmaste åren finns färdiga planer för omkring 1 000 bostäder.30Det blev en markant skillnad omkring halvårsskiftetpå bostadsmarknaden i och med att finanskris ochlågkonjunktur slog igenom med kraft.– Fram till semestern var det full fart. Efter sommarensåg det plötsligt mörkt ut när det gällde produktionoch inflyttning i bostadsrätter och äganderätter,säger Henrik Haglund, chef för enheten markoch exploatering. Försäljningen avstannade inte heltmen omfattningen var mycket lägre.2008 färdigställdes 184 bostäder i Kungälvs kommun.26 av lägenheterna finns i flerbostadshus och158 bostäder i småhus eller radhus med äganderätt.Dessutom påbörjades 254 nya bostäder under året– 124 lägenheter i flerbostadshus respektive 130 ismåhus.Motsvarande siffror för året dessförinnan var betydligthögre. 2007 färdigställdes sammanlagt 494lägenheter och 144 påbörjades.Enligt Henrik Haglund är den ekonomiska utvecklingenen del av förklaringen till att 2008 inte nårupp till 2007 års nivåer. Osäkerheten gjorde att flerabyggprojekt slog av på takten.– Kvantiteten är visserligen ett mål i sig, men detviktigaste är ändå kvaliteten på bostäder och planering.Det viktiga är att lägga fokus på boendet, intebara antalet, menar Henrik.Intresset för att bo i Kungälv har dock inte avtagitoch kön till bostadrätter och tomter är fortfarandelång. Efterfrågan på hyresrätter är också fortsatt hög.– Efterfrågan finns för att folk vet att vi satsar här iKungälv, säger Henrik Haglund.största delen av nyproduktionen 2008 finns i Ullstorp.Sista delen i kvarteret Chauffören i Kungälvscentrum har också färdigställts samt ytterligarenågra småhus i Lysegården.Under våren 2008 invigdes Ytterby torg med 100

Bostädernya bostäder och en rejält uppfräschad stadsmiljö.Här fortsätter produktionen och under 2009 kommerytterligare ett 30-tal lägenheter att vara inflyttningsklara.det bistra läget i konjunkturen har dock inte påverkatplaneringen för kommande bostäder. Tvärtommenar Henrik Haglund att det är extra viktigtatt fortsätta planeringen för att stå väl rustade närkonjunkturen vänder.bland de områden där kommunens planarbete pågåttunder 2008 finns Västerhöjden i Kärna. Där är detnu klart för cirka 60-70 bostäder av blandad karaktär,småhus, radhus och lägenheter. I planeringen förVästerhöjden ingår också lokaler för skola.Inte sedan tidigt 1980-tal har det byggts bostäderi Kode. Men under 2008 blev planerna klara för ett40-tal bostäder i området Guntorp Södra. Även härhandlar det om både lägenheter med hyresrätt samtfriliggande villor och parhus med äganderätt.Efter ett regeringsbeslut har detaljplanen för ett40-tal lägenheter i Fontin-området antagits. Ävenhär handlar det om hyresrätter.Ett planprogram för Västra Ytterby möjliggöratt bygga cirka 200 bostäder i olika former. I detnatursköna Västra Ytterby är det också planerat förförskola och skola där verksamheten ska starta närbostadsbebyggelsen utvecklats och när elevunderlagetvuxit.Under 2008 har Kungälvs planarkitekter ochsamhällsplanerare arbetat intensivt med bland annatKongahällaområdet. Detaljplanen var på samråd ochmarknadens aktörer bjöds in för att lämna anbud påbyggandet. Kongahällaområdet blir en av de allrastörsta investeringarna i Kungälv historia och kommeratt ändra stadsbilden i staden för all framtid.Omkring 900 bostäder, områden för volymhandel,evenemangstorg, kvarter som inbjuder till stadslivoch grönytor som uppfordrar till aktivitet kommeratt berika hela Kungälvs stad. Dessutom kommerden nya stadsdelen att utgöra en sammanfogandelänk mellan ”gamla” Kungälv och Komarken på andrasidan motovägen.Ett nytt detaljplaneprogram för bostäder för äldrepå Kvarnkullen i Kungälv har också antagits under2008. I denna plan ingår också en ny terminal förkollektivtrafik i direkt anslutning till motorvägen.alla dessa exempel på planer innebär att det finnsfärdiga planer för över 1 000 nya bostäder i Kungälvskommun.Tittar man ännu ett stycke in i framtiden på vadsom finns i planeringen är det bland annat kustområdetsom är av intresse. Det finns en tydlig politiskmarkering i och med beslutet om vatten och avloppsfrågani kustzonen (se artikel sid 32) att kustområdetska kunna bebyggas.I april i år antogs även Idealbild för Marstrand avkommunfullmäktige. Därigenom har utbyggnadsstrateginför Marstrand slagits fast, en strategi somolika delar av Marstrandssamhället varit delaktiga iatt ta fram.ur målavstämning - kommunstyrelsens mål15. detaljplanerna för kärna, västra tullen ochkongahällatomten skall vara antagnaMÅLET HARUPPNÅTTS• Kärna Västerhöjden - målet uppnått• Västra Tullen, Klocktornet 1, 34, 37- Kommunen klar med planhandläggningen.Fastighetsägaren avvaktar försäljningsförfarande.Innan det är klart kan kommunen inte lyftaplanen för antagande.• Kongahälla - Styrgruppen har med hänvisningtill samordning med anbudsförfarande och konjunktursituationenförlängt tidplanen till vintern2009/2010.16. säkerställ 40 inflyttningsklara lägenheter i kodeMÅLET HARUPPNÅTTSDetaljplan är antagen och markanvisningsavtalför 41 nya bostäder i Kodehar vunnit laga kraft under senvåren2008. Genomförandet startar underapril 2009. Några villor är redan sålda.31

VA i kustzonför dricksvattnet och havsvattnet Det finns två aspekter på varför avloppsvattnet måste renas. Dels för att skydda grundvattneti brunnar, dels för att skydda våra vattendrag och havsvikar.Bild: Jan RanckenVA i kustzon säkrar bostäder och god miljöDen 2 februari 2008, efter drygt ett år av politiskt processande, enades man ifullmäktige över blockgränserna och antog ”VA i kustzon”. Fungerande vattenoch avlopp är en förutsättning för hållbart bostadsbyggande längs vår kust.32ledningen mellan kärna och ytterby är första etappoch en förutsättning för fortsättningen.– Den är dimensionerad för att klara behoven iKärna, Kovikshamn och Tjuvkil, säger Carina Johansson,samhällsbyggnads- och VA-chef.Kommunen har delat in kustzonen i tre avsnitt. AvsnittSyd består av Kärna, Kovikshamn och Tjuvkil.Avsnitt Mitt består av Marstrand och dess närhet ochNord består av Kode, Aröd och Ödsmåls Mosse/Rörtången.– Parallellt med Kärna-Ytterby håller vi på med enförprojektering av Kodes avloppsreningsverk för attklara avsnitt Nords behov, säger Carina. Det krävsbland annat miljödom. Vilket kan ta ett år.Avsnitt Mitt, med Instön skall klara sin rening iMarstrands avloppsreningsverk.– Vi försöker hålla flera bollar i luften, säger Carina.Det svåra valet är vad vi skall göra först närKärnaledningen är klar. Skall vi gå till Kovikshamneller Tjuvkil?Kode måste också vägas in, men dit dras en separatvattenledning från Kungälv.– Utbyggnaden kommer att finansieras av VA-kollektivet.Inga skattepengar kommer att gå till utbyggnadenenligt beslutet i fullmäktige, säger Carina.Inom det kommunala verksamhetsområdet finnsen fastställd taxa. Men den gäller inte områden utanfördet kommunala verksamhetsområdet.men varför genomför kommunen en sådan här miljardsatsningsom det ju blir fråga om? Carina pekarpå två perspektiv.

VA i kustzon– Dels har vi ett utvecklingsperspektiv och dels ettmiljöperspektiv. I och med detta har Kungälv tagitett stort grepp om den långsiktiga VA-planeringen.Få kommuner har gjort det.utvecklingsperspektivet är en konsekvens av attså många bosatt sig i sina fritidshus. För att det skallvara hållbart krävs att kommunen tar ett grepp överutvecklingen.– Då påbörjades arbetet med delöversiktsplanmed utgångspunkten att VA skulle lösas lokalt, sägerCarina. Men allteftersom arbetet fortskred uppstodbehovet av ett samlat grepp för att klara VA-försörjningen.På vissa håll saknades vatten. På andra saknadesmöjlighet till lokal rening. Detta ledde slutligenfram till VA i kustzon.Det andra perspektivet är miljöperspektivet. Situationenidag är att Kungälv har ett begränsat kommunaltavloppssystem vilket lett till många enskildaavlopp av dålig standard och ett stort behov av attlösa det problemet.– Det handlar om möjligheten att sanera gamla ochbrisfälliga avloppsanläggningar i kustzonen, säger PerKaarle, kommunens miljöchef. Det är extra tydligt igamla fritidshusområden med relativt tät bebyggelseoch många dåliga anläggningar. Förhoppningen är attbefintliga fastigheter ansluts till kommunalt VA.När det gäller dricksvattnet finns det också enkapacitetsbrist. En kommunal lösning tryggar enlångsiktigt god vattenförsörjning.– Det finns två aspekter på varför avloppsvattnetmåste renas. Dels för att skydda grundvattnet frånbakterier så att dessa inte förorenar brunnar och därmeddricksvatten. Och dels gäller det att skydda våravattendrag och havsvikar så att inte närsalter, framförallt kväve och fosfor läcker ut, säger Per Kaarle.Parallellt med byggnationen av Kärnaledningenjobbar miljöenheten med inventering och informationtill fastigheter längs sträckningen för att möjliggöraen kommunal anslutning.ur målavstämning - kommunfullmäktiges mål6. ökad bostadsbyggnation i kommundelarnaPlanering och byggnation sker i flera avkommundelarna. Se KS mål 15 och 16.MÅLET HAR DEL-VIS UPPNÅTTS,ARBETE PÅGÅR33

Evenemangman ur huse Flera tusen Kungälvsbor ville vara med och fira Sveriges nationaldag tillsammans med kronprinsessan Viktoria. 6 juniblev en av höjdpunkterna under Fästningarnas festBild: Johan LiveStörsta evenemangsåret hittillsDet var länge sedan det var lika livat på fästningarna i Kungälv och Marstrandsom det var förra året. Jubileet för för 700- respektive 350-åringarna satte sinprägel på hela evenemangsåret under temat Fästningarnas fest. Tillsammansmed seglingarna i Match Cup Sweden drog de olika evenemangen totalt cirka200 000 besökare under året.34Kungälvs kommun har nu avverkat andra året avturismsamarbete i Södra Bohuslän. Det är svårt attinte imponeras av resultatet. År 2008 kommer alltidatt förknippas med Fästningarnas fest – året då vifirande att våra båda fästningar fyllde jämt. Bohusfästning 700 år, varav 350 som svensk, och Carlstensfästning 350 år.– Fästningarnas fest gav inte minst en massmedialuppmärksamhet som inte kan köpas för pengar, sägerBjörn Johnson, VD på Södra Bohuslän Turism AB.firandet var monumentalt, eller vad sägs om följandestörre evenemang:Invigning på båda fästningarna 1 mars, Norges Nationaldag,Medeltidsläger på Bohus fästning, Hemligarum – Barnfestival, Danmarks Grundlovsdag,Sveriges Nationaldag med Kronprinsessan Victoriapå besök, Stefan Andersson på Carlstens fästning,Allsång på Bohus fästning, Kungahälla Medeltidsdagar,Rhapsody in Rock på Marstrand, Joe Labero iKungälv, Fästningsspelen på Carlsten, Fästningarnasfest sommarfinal, Hamlet på Carlsten, CarminaBurana på Bohus, avslutning på jubileumsåret.tillsammans med seglingarna i Match Cup Swedendrog de olika evenemangen totalt cirka 200 000 besökareunder året.– Höjdpunkten i firandet kom redan i sambandmed nationaldagsfirandet den 6 juni när kommunenfick besök av högsta valör, säger Björn. KronprinsessanVictoria besökte både Kungälv och Marstrand.Kronprinsessan började dagen i ett Marstrand sombadade i sol. Hon anlände tillsammans med landshövdingenmed Spårvagnen och landsteg på trappan

Evenemangnedanför Paradisparken. För övrigt samma trappasom hennes anfader Karl XIV Johan använde vid sittMarstrandsbesök. Många jublande Marstrandsborvälkomnade henne på kajen. Sedan blev det en åkturi elbil till Carlstens fästning för lunch. Direkt efterlunchen gick färden till Kungälv och Bohus fästning.Där väntade drygt 6 000 människor och artister somSanna Nielsen och Stefan Andersson. Konferenciervar Carin Hjulström Liv.– Det besöket satte verkligen Kungälv på kartan,säger Björn. Det sändes bland annat åtta minuter iSVT i ett program om nationaldagsfirandet.en annan höjdpunkt var premiären för Joe Laberossommartältturné på Fästningsholmen.Men Björn vill också lyfta fram de mindre händelsernaunder året som ”Mat med historia”, om historiskmat, med provsmakning på utvalda restaurangeri Marstrand. Guidningar och utställningar som harpågått löpande har engagerat många och gett firandeten festskrud.Men Fästningarnas fest var inte bara sommar.Björn lyfter gärna fram höstens programpunkterockså.– Carmina Burana – en kör på över 100 personerunder ledning av Lena Brattgård, skapade en mäktigkänsla under en konsert som drog 800 besökare.Detta liksom avslutningen med Kungälvs Lucia satteen fantastisk slutpunkt på firandet, säger Björn.Ingen kan komma och säga att inte våra fästningarblivit ordentligt firade.förutom alla evenemang har Södra Bohuslän Turismfokuserat mycket på värdskapet. VärdskapsgurunJan Gunnarson visade, under en heldagsövning den9 juni, att värdskap är konsten att få människor attkänna sig välkomna och väntade – som kunder, medarbetareoch partners.Till skillnad från service fokuseras värdskap på utövandet,på människorna som värdar, på företagenskulturer och på platsens förmåga att skapa en helhet.Service ger man, värdskap är man som Jan Gunnarssonbrukar säga.– Värdskapstänket är mycket viktigt i utvecklingenav Kungälv/Marstrand som destination. Vi kommeratt fortsätta värdskapsarbetet under 2009, sägerBjörn.brandspot arrangerade match cup sweden förandra gången. Nu var vädret bättre. Visserligenskapade 2007 års storm- och regnväder de mestdramatiska seglingarna någonsin, men det var påden stora publikens bekostnad. Förra året sken solenoch publiken vågade sig ut på klipporna nästan somunder rekordåren. I år blir det förhoppningsvis nyttbesöksrekord, då Match cup Sweden får sällskap medVolvo Ocean Race som under några dagar i juni stannartill i Marstrand.ur målavstämning - kommunstyrelsens mål21. förstärk samspelet mellan kommunen och föreningslivetMÅLET HARUPPNÅTTSI Kultur & Fritids verksamhetsberättelseredovisas uppföljning av 12 punktersom har bäring på ovanstående mål:• ISS/Ideella sektorn: nätverkbygge, nya samverkansformer,försöksverksamhet• Växande del av utbudet i samverkan med föreningslivoch andra intressenter• Jubileet Fästningarnas Fest stärker Kungälvs attraktionskraft2008 ...(övriga punkter se sid 15)35

PersonalredovisningQuame esunum hos fectur quam movidi iaet, mo mus num inati potere ni sed interit prorum que ato et audem ignostis hoctum publis sernum num cum re tem mei inareifuid culii ponequa prorat virmis. mei intilis; ni in sime nin din tus ausque antil horum maciorunti, in tum entesimihil hae im it, quem poptia que nondie audelabför medborgarna Mer än 3/4 av de anställda i Kungälvs kommun arbetar i yrken som är direkt riktade mot medborgarna – skola,barnomsorg, vård och omsorg, socialt, kurativt och förebyggande samt kultur- och fritidsarbete. Bild: Bodil Johansson/bildarkivet.sePersonalredovisningKommunens personalstrategi syftar ytterst till att skapa förutsättningar föratt kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Dettakrävs för att kunna tillgodose kommuninvånarnas krav på kommunala tjänsteroch service av god kvalitet. I det kommunala uppdraget är personalen och desskompetens själva verksamheten.36Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatserinom områdena arbetsmiljö och hälsa, lönepolitik,ledarskap och kompetensförsörjning. Under 2008har stor tyngd lagts på arbetsmiljö och rehabiliteringsamt på omställning, det vill säga insatser för attanpassa personaltätheten i vissa yrkesgrupper till enlägre nivå och uppnå balans i ekonomin.samtliga chefer i kommunen genomgår ett obligatorisktledarskapsprogram med en gemensam chefsdagunder hösten som start. I programmet ingår ett antalutbildningsblock varav utbildning i personalförsörjningoch ekonomi är genomförd 2008. Under åretdelades cheferna in i sektorsöverskridande rådslag.I rådslagsmöten förs dialog om gemensamma frågor.Ett av syftena med rådslagen är att stärka detgemensamma genom möten mellan kommunensolika verksamheter. Ledarskapsprogrammet fortsätter2009.Alla chefer fick uppdraget att under hösten genomföramedarbetarskapsutbildning vid sin enhetmed fokus på kärnvärden, värderingar och bemötande.Det innebär att samtliga anställda har genomgåttmedarbetarskapsutveckling 2.under året har ett intensivt arbete pågått för atthejda kostnadsutvecklingen. Eftersom personalkostnadernautgör stor del av de totala kostnaderna krävs

Personalredovisninginsatser för att minska bemanningen. För att undvikauppsägningar har erbjudande gått ut till riktade grupper(äldre inom vissa yrkesområden) som ges möjlighetatt sluta anställningen med avgångsersättning.Kravet är att tjänsten inte återbesätts. Erbjudandetgick ut under sommaren. Justeringar i omställningsprogrammetbeslutades i december. Totalt beviljades15 personer avgångsersättning under 2008.Omställningsprogrammet är en tillfällig åtgärd föratt på kort sikt bidra till minskad personalvolym. Erbjudandetkommer att upphöra efter första halvåret2009. Den väntade besparingen kommer att visa sigförst under 2010. Kostnaderna för avgångsersättningarnabelastar 2009.3%39%fördelning yrkesområden14% 10%34%antalet anställda har minskat med 77 personeroch omräknat i heltidstjänster motsvarar det enminskning med 53 heltidstjänster. För tillsvidareanställdaär minskningen 38 personer. Ett antal timavlönadepersoner har konverterats till tillsvidareanställningarefter att ha uppfyllt kravet i lagen omanställningsskydd.350034003272330032003100300029002800270026002500302828833338338533823433345434223345308430432001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008antalanställdapersonalvolymantalårsarbetareantaltillvidareanställdamer än 3/4 av de anställda arbetar i yrken som ärdirekt riktade mot medborgarna – skola, barnomsorg,vård och omsorg, socialt, kurativt och förebyggandesamt kultur och fritidsarbeteAll måltidsverksamhet i skola/förskola och äldreboendesker i kommunal regi. Inom städverksamhethar tjänster upphandlats externt vid personalavgångarmen huvuddelen sker i kommunens regi.andelen heltidsanställd personal har kontinuerligtökat sedan början av 2000-talet. Ökningen är drygt 8procent från 2001. Totalt har andelen heltidsanställdaökat från 63,6 procent till 64,2 procent under 2008.Vid tjänstetillsättning skall personalens önskemålom högre sysselsättningsgrad beaktas. Det är fram-vårdochomsorgskolaochbarnomsorgkulturochfritidteknik,kökochstädledningochadministrationförallt kvinnor som har anmält önskemål om högresysselsättningsgrad. 59,2 procent av kvinnorna harheltidstjänster. Motsvarande siffra för männen är86,2 procent.Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på89,6 procent vilket är lägre än föregående år (90,4procent). Det visar att samtidigt som fler har fått heltidär det andra som fått lägre sysselsättningsgrad.Ett projekt kring bemanning i verksamheter somär beroende av vikarier och som har en hög andeltimavlönad personal har satts igång under året. Syftetär att hitta ett bra system för att fastanställa vikarieroch därmed minska andelen timanställda och erbjudagoda anställningsvillkor.65646362616059585759,2andel heltidsanställda, %60,060,2 60,360,962,963,664,22001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200837

Personalredovisning1000900800700åldersstruktur913767722730903av kommunens anställda är 81procent kvinnor och19 procent män. Det är främst inom vård och omsorg,förskola samt städ- och måltidsverksamhet somandelen kvinnor är särskilt hög.Av det totala antalet chefer är 64 procent kvinnoroch 36 procent män. Av 15 chefer på kommun- ochsektorsnivå är 9 kvinnor och 6 män.600500400300200100021245257558134kvinnormäntotaltDe anställda utförde under 2008 drygt 4,9 miljonerarbetstimmar. De timavlönade stod för cirka10 procent eller drygt 500 000 arbetstimmar. Detmotsvarar ungefär 280 heltidstjänster. Jämfört med2007 har timavlönades insats minskat med 31 tusenarbetstimmar eller 17 heltidstjänster.medelåldern bland de anställda är 45,6 år. Drygt550 personer är 60 år eller mer och knappt 260 personerär under 30 år, vilket är en fortsatt minskningav unga medarbetare. Under 2008 har 101 personergått i ålderspension. Antalet pensionsavgångar kommersuccessivt att öka under kommande år. Generationsväxlingär en strategisk fråga och kan ses som enaspekt av hållbar utveckling. (se diagram sid 38)13420-29år 30-39år 40-49år 50-59år 60-år173428125553sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. Sedan 2004har sjukfrånvaron minskat med mer än 42 procent.Den långa sjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaronär 45 procent, en minskning med 10 procentenheterjämfört med föregående år. Både lång(>60 dagar) och kort (

Personalredovisningkostnader för löner och arvoden inklusive lagstadgadearbetsgivaravgifter uppgick till 1 165,5 mkr, enökning med 4,5 procent jämfört med 2007. Arbetsvärderingoch lönerevision gav ett genomsnittligtlönepåslag på 6,5 procent. Anpassning och effektiviseringav verksamheten har bidraget till att kostnadsutvecklingenhar dämpats trots volymökningar i vissaverksamheter (t ex förskola, hemtjänst). Sänkningenav arbetsgivaravgiften på unga och äldre är också enbidragande orsak.mkr 2007 2008Lönekostnader 845,9 886,7Lagstadgade arbetsgivaravgifter 269,6 278,8Summa löner + arbetsgivaravgift 1115,5 1165,5semesterlöneskulden består av sparad semesterfrån tidigare år. Skulden ökade med 2 procent.Övertidslöneskulden består av outtagen övertid ochskulden ökade med nästan 9 procent under 2008.8070605040302010027åldersfördelning förtroendevalda9448 81826 4220-29 30-39 40-49 50-59 60-kvinnor män totalt811173274mkr 2007 2008Semester 57,6 58,8Övertid 4,5 4,9Totalt 62,1 63,7av de förtroendevalda politikerna är 52 kvinnoroch 82 män. Bland ordförande, vice ordförande, beredningsledarevar 12 kvinnor och 17 män i den politiskaorganisation som trädde i kraft från november2008. Från november finns också oppositionsledare.Endast 13 procent av de förtroendevalda är under40 år medan 55 procent är över 60 år.Kommunalråd och oppositionsråd har heltidsuppdragoch omfattas av pensionsavtalet PBF (Bestämmelserom pension och avgångsersättning förförtroendevalda). Öviga uppdrag ersätts med fastarvode och förlorad arbetsinkomst samt avsättningtill pension med 4,5 procent på ersättningar.39

Koncernen Kungälvs kommunKoncernen Kungälvs kommunKoncernens resultat är positivt och visar ett överskott på 68,5 mkr. Kungälvskommun bidrar med ett överskott på 43,7 mkr och resultatet förstärks ytterligaremed positiva resultat för företagen som ingår i koncernen Kungälvs kommun.40Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvskommun, Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunalaExploaterings AB, Kungälvs Bostadsförmedling ABoch Stiftelsen Kungälvsbostäder. Till detta kommerde tre vilande bolagen; AB Kongahälla, MarstrandbostäderAB samt Kungälv Stadshuset AB.resultatutveckling - eget kapitalÅrets resultat för koncernen är positivt och visar ettöverskott på 68,5 mkr. Både kommunen och samtligaföretag visar överskott. Kungälvs kommun stårför 43,7 mkr. Det egna kapitalet i koncernen Kungälvskommun omfattar även obeskattade reserver iföretagen, med avdrag för uppskjuten skatt.finansnettoKoncernens finansnetto är -80,0 mkr, vilket avvikerstort om man jämför med 2007. Anledningen till avvikelsenär att Kungälvs kommun från och med 2008redovisar en större del av ränteeffekten på pensionsskuldenmot finansnettot.tillgångar och investeringarKoncernens tillgångar ökar med cirka 82 mkr under2008. Bland omsättningstillgångarna ökar de likvidamedlen medan de korta fordringarna minskar. Koncernensnettoinvestering under året uppgår till 218mkr. Det är en minskning med 20 mkr i jämförelsemed 2007. Totalt ökar anläggningstillgångarna mednära 88 mkr.skulderKoncernens skulder minskar med 15 mkr. Kortfristigaskulder har ökat med 28 mkr medan de långfristigaminskar med cirka 42 mkr.soliditetKoncernens soliditet är 13,3 procent 2008. Det ären förbättring jämfört med år 2007 då soliditeten var11,5 procent. Anledningen till den lägre soliditetenär att kommunen 2006 ändrande princip avseendepensionsåtagande, och redovisar numera hela pensionsskuldeni balansräkningenborgensförbindelserKoncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunensåtagande med undantag för Kungälvs kommunsborgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning,vilken redovisas i koncernbalansräkningen.koncernföretagenKungälvs kommun - redovisning sid 47kungälv energi ab (keab)Kungälv Energis affärsidé är att producera och distribueraenergi samt kommunikations- och energirelateradetjänster, med särskilt beaktande av driftsäkerhetoch service.Elnätet – Nätverksamheten omfattar eldistributioneni kommunen, exklusive Marstrand, men inklusiveJörlanda i Stenungsunds kommun och Torskog iLilla Edets kommun. Energi som överförs på elnätethar minskat från 365 GWh år 2007 till 363 GWh år2008.Värme – Värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvskommun. Affärsområde Värme ansvarar ocksåför den el och värme som produceras av bolaget.Under 2008 uppgick den totala värmeproduktionentill 120,5 GWh, att jämföra med 123,8 GWh 2007.Elproduktionen uppgick år 2008 till 8,1 GWh, att

Koncernen Kungälvs kommunjämföra med 8,4 GWh år 2007. Kungälv Energi harunder året sammankopplat fjärrvärmenätet med GöteborgEnergis fjärrvärmenät för att kunna fortsättaexpansionen av fjärrvärmenätet då det egna produktionstaketär nått.Bredband – Kungälv Energi äger och sköter driftenav ett bredbandsnät inom Kungälvs kommun samtVästerlanda i Lilla Edets kommun, samt ett kopparnäti Kungälvs tätort för Kungälvs kommuns telefonilösningar.I bredbandsnätet, som är ett framtidssäkertoptiskt fibernät, finns förutom Internettjänsteräven TV- och telefonitjänster.kungälv energi ab (keab)2008 2007 2006Resultat före bokslutsdispositioneroch skatt 11,2 12,3 8,9Bokslutsdispositioner -11,2 -12,3 -8,6Skatt 0,0 0,0 -0,3Årets resultat, mkr 0,0 0,0 0,0Antal årsarbetare 61 63 63Omsättning, mkr 186 183 171Soliditet, % 20,6 20,5 19,8kungälvs bostadsförmedling abStiftelsen Kungälvsbostäder, Förorternas bostads ABoch HSB Södra Bohuslän äger vardera 20 procent avaktierna i bolaget. Kungälvs kommuns ägarandel är40 procent. Koncernens totala ägarandel är således60 procent.Bolagets huvudsakliga verksamhet är förmedling avbostäder, hyresrätter, bostadsrätter och äganderätteri nyproduktion, samt tomter för självproduktion.Vid årsskiftet 2008/2009 bestod hyresrättskön avcirka 5 600 personer. Bostadskön har ökat markantde senaste åren. Dock är inte alla aktivt sökande. Ien enkät som gjorts bland köande konstateras det att10-11% av de köande hade ett omedelbart behov avbostad. Kön till bostadsrätter är strax under 400 ochtomtkön strax över 500 personer.Under 2008 förmedlades 403 hyreslägenheter, enminskning jämfört med 2007 då 485 lägenheter förmedlades.Förklaringen till minskningen mot 2007är den stora nyproduktion detta år, men också denökade försiktigheten som infann sig under senaredelen av 2008 till följd av finanskris, lågkonjunkturoch varsel.kungälvs bostadsförmedling ab2008 2007 2006bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab)Bokab skall inom ramen av kommunen givna direktivskapa förutsättningar för näringslivsetablering ochvillabyggnation genom att bedriva markexploateringoch därtill hörande markförvaltning i kommunen.Bolaget kan också för kommunens räkning åtaga sigandra uppdragDen sedan tidigare stora efterfrågan på etableringsmarki Kungälv, inom Solbräcke och Rollsbo harför 2008 förstärkts ytterligare. Detta har för 2008resulterat i en total försäljning av drygt 81 000 kvmindustrimark, vilket överskrider 2007 års toppnoteringdå man sålde 69 000 kvm mark.bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab)2008 2007 2006Resultat före bokslutsdispositioneroch skatt 7,5 6,3 2,8Bokslutsdispositioner -1,9 -1,6 -0,7Skatt -1,6 -1,3 -0,6Årets resultat, mkr 4,0 3,4 1,5Antal årsarbetare 2 2 2Omsättning, mkr 26,1 19,3 16,5Soliditet, % 38,5 35,5 23,4Årets resultat, mkr 0,1 0,1 0,3Antal årsarbeten 3 3 3Omsättning, mkr 2,3 2,4 2,6Soliditet, % 89 75 69kongahälla ab, marstrandsbostäder ab, kungälvstadshus abKoncernen innefattar tre vilande bolag. Dessa harinte bedrivit någon verksamhet under år 2008.stiftelsen kungälvsbostäderKungälvsbostäders uppgift är att främja bostadsförsörjningeni Kungälvs kommun och att erbjuda hyresgästernabra bostäder till rimliga kostnader.Kungälvsbostäder äger 2 749 lägenheter fördeladepå fyra orter i Kungälvs kommun. Bostädernas ytauppgår till 181 967 kvm. Lokalernas yta uppgår till23 129 kvm.Under året har byggnation i Ullstorp, etapp 2 färdigställtsoch inflyttning i 17 nya lägenheter gjordesi september.Detaljplanen för tre punkthus med totalt 40 lägenheteri Fontin överklagades 2007 till regeringen som2008 avslog överklagandet. Projektering och visstmarkarbete har påbörjats under hösten 2008. Byggstartär under andra halvåret 2009.41

Koncernen Kungälvs kommunProjektering och detaljplanearbete pågår för12 lägenheter i Guntorp/Kode. Byggentreprenad ärupphandlad med byggstart i maj 2009.I september 2008 förvärvades fastigheten Kastellegården1:253 och 1:254. Fastigheten kommer attanvändas i bolagets verksamhet.stiftelsen kungälvsbostäder2008 2007 2006Resultat före bokslutsdispositioneroch skatt 12,2 16,5 11,1Bokslutsdispositioner -2,7 -1,5 -Skatt -2,5 -4,2 -2,9Årets resultat, mkr 7,0 10,8 8,2Antal årsarbetare 7 6 6Omsättning, mkr 165 159 154Soliditet, % 19,5 18,5 17,9resultatutveckling koncernen, mkrsoliditet koncernen, %80,05060,040,045,626,468,54041,239,520,07,20,02004 2005 2006 2007 20083020,040,060,080,0100,0-76,3201015,113,711,72004 2005 2006 2007 2008låneskuld koncernen, mkr12001100103311141092 108210391000900800700426005002004 2005 2006 2007 2008

Resultat och finansieringsanalysResultaträkningmkr Koncern Kommun Koncern Kommun2008 2008 2007 2007Verksamhetens intäkter, not 1 774,6 444,8 722,5 407,3Verksamhetens kostnader, not 1 -2 167,8 -1 969,4 -2 073,6 -1 906,1Jämförelsestörande post, not 1 -93,5 -93,5Avskrivningar, nedskrivningar, not 2 -130,2 -75,4 -143,0 -72,8Verksamhetens nettokostnad -1 523,4 -1 599,9 -1 587,7 -1 665,1Skatteintäkter och statsbidrag 1 680,5 1 680,5 1 576,2 1 576,0Finansnetto, not 3 -80,0 -36,9 -55,0 -15,0Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 77,1 43,7 -66,4 -104,1Skatt till staten, not 4 -8,6 -9,9 -Förändring eget kapital 68,5 43,7 -76,3 -104,1Finansieringsanalysmkr Koncern Kommun Koncern Kommun2008 2008 2007 2007DriftÅrets resultat, not 11 68,4 43,7 -76,3 -104,1Avskrivningar & Nedskrivningar, not 5 och 6 130,2 75,4 143,0 90,4Förändring avsättningar 28,6 19,6 157,9 148,3Justering för övriga ej likvidpåverkande poster -1,2 -1,2 -32,5 -32,5Medel från verksamheten 226,0 137,5 192,1 102,1Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 9,3 -27,9 -47,9 -70,9Förändring kortfristiga placeringar -23,3 -27,2 -42,3 -62,3Förändring kortfristiga skulder 27,7 51,0 98,9 120,1Förändring likvida medel drift 239,7 133,4 200,0 89,0InvesteringarÖkning/minskning värdepapper - -Nettoinvest. maskiner och inventarier, not 6 -14,4 -14,8 -20,0 -111,3Nettoinvest. mark/byggn./tekn. anläggn. not 5 -203,6 -90,9 -218,0 0,1Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,2 1,2 32,5 32,5Förändring likvida medel investeringar -216,8 -104,5 -205,5 -78,5Finansiering Upplåning 90,0 90,0 21,7 0,0Amortering -73,5 -75,9 -1,0 -1,0Förändring kortfristig del -67,1 -67,1 -30,7 -56,7Förändring utlåning 8,0 8,0 0,6 27,0Förändring likvida medel finansiering -42,6 -45,0 -9,4 -30,7Total förändring likvida medel, not 10 -19,7 -16,1 -14,1 -20,4Likvida medel vid årets början 124,9 89,4 139,0 109,8Likvida medel vid årets slut, not 10 105,2 73,3 124,9 89,443

BalansräkningBalansräkningmkr Koncern Kommun Koncern Kommun08-12-31 08-12-31 07-12-31 07-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggingstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anläggn, not 5 2 480,2 1 210,5 2 380,7 1 171,4Maskiner och inventarier, not 6 16,7 106,4 128,4 115,2Summa immat. och materiella anläggn.tillgångar 2 596,9 1 316,9 2 509,1 1 286,6Finansiella anläggningstillgångar, not 7 7,5 400,8 7,5 408,8Summa anläggningstillgångar 2 604,4 1 717,7 2 516,6 1 695,4OmsättningstillgångarFörråd 8,5 1,3 8,0 1,2Exploateringsfastigheter och markreserv, not 8 191,4 159,1 191,4 170,4Kortfristiga fordringar 151,0 252,9 160,7 213,8Kortfristiga placeringar, not 9 101,9 89,5 78,6 62,3Kassa och bank, not 10 105,2 73,3 124,9 89,4Summa omsättningstillgångar 557,9 576,1 563,6 537,0Summa tillgångar 3 162,3 2 293,8 3 080,2 2 232,5EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalEget kapital, not 11 422,1 235,7 353,7 192,0AvsättningarAvsättning till pensioner och löneskatt, not 12 973,4 952,2 949,4 932,6Avsättning deponi, not 12 5,0 5,0 5,0 5,0Avsättning uppskjuten skatt, not 12 37,6 0,0 33,0 0,0SkulderLångfristiga skulder, not 13 1 039,5 455,2 1 082,1 508,2Kortfristiga skulder 684,7 645,6 657,0 594,6Summa skulder 1 724,2 1 100,8 1 739,2 1 102,8Summa eget kapital, avsättn. skulder 3 162,3 2 293,8 3 080,2 2 232,5Ställda panter, not 14 66,1 0,0 66,1 0,0Borgensförbindelser, not 15 438,2 952,1 444,6 958,5Ansvarsförbindelser, not 15 20,5 20,5 23,6 15,844

NoterNoter1 Verksamhetens intäkter och kostnadermkr 2008 2007IntäkterEnligt total koncernsammanställning 823,3 770,2Koncernintern eliminering -48,7 -47,7Summa 774,6 722,5KostnaderEnligt total koncernsammanställning 2 216,5 2 121,3Koncernintern eliminering -48,7 -47,7Summa 2 167,8 2 073,6Varav personalkostnader 1 322,3 1 302,12 Avskrivningar, nedskrivningarmkr 2008 2007Kommunen, enligt plan 75,4 72,8Kommunen, nedskrivningar 0,0 17,6Stiftelsen Kungälvsbostäder, enligt plan 19,2 18,1Kungälv Energi AB, enligt plan 38,1 37,0Kungälvs Transporttjänst AB, enligt plan 0,0 0,0Övriga, enligt plan 0,0 0,0Delsumma 132,7 145,5Justering avskrivning elanläggningar -2,5 -2,5Summa 130,2 143,0Kungälv Energi AB, avskrivning utöver plan 0,0 0,0Stiftelsen Kungälvsbostäder, avskrivning utöver plan 0,0 0,0Kungälvs Transporttjänst AB, avskrivning utöver plan 0,0 0,03 Finansnettomkr 2008 2076Koncernintern eliminering -19,4 -18,4Kommunen, externa ränteintäkter 6,4 4,6Kungälv Energi AB, externa ränteintäkter 0,2 0,3Stiftelsen Kungälvsbostäder, externa ränteintäkter 2,4 3,4Övriga externa ränteintäkter 0,1 0,14 Skatt till statenmkr 2008 2007Kungälv Energi AB 0,0 0,0Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (BOKAB) 1,6 1,3Stiftelsen Kungälvsbostäder 2,5 4,2Övriga 0,0 0,0Latent skatt 4,4 4,3Summa 8,6 9,95 Mark, byggnader och tekniska anläggningarmkr 2008 2007Ingående balans 2 380,7 2 279,3Avskrivningar enligt plan -104,1 -99,0Nedskrivningar -17,6Nettoinvesteringar 203,6 218,0Summa 2 480,2 2 380,76 Maskiner och inventariermkr 2008 2007Ingående balans 128,4 134,5Avskrivningar -26,1 -26,4Nettoinvesteringar 14,4 19,9Finansiell leasing 0,0 0,4Summa 116,7 128,47 Finansiella anläggningstillgångarmkr 2008 2007Enligt total koncernsammanställning 401,0 409,0Eliminering mot koncernens egna kapital -27,9 -27,9Elimin. mot långfristiga skulder (konvertibla skuldebrev) 0,0 0,0Eliminering mot långfristiga fordringar -365,6 -373,6Summa 7,5 7,5Summa -9,0 -8,3Kommunen, externa räntekostnader 62,5 38,1Stiftelsen Kungälvsbostäder, externa räntekostnader 23,4 23,9Kungälv Energi AB, externa räntekostnader 2,8 1,2Övriga externa räntekostnader 0,3 0,1 Summa 89,0 63,345

Noter8 Exploateringsfastigheter och markreservmkr 2008 2007Överföring markreserv till omsättningstillgångar 0,0 0,0Fördelning exploateringsfastigheter och markreserv: Kommunen 159,1 170,4Bohusläns Kommunala Exploaterings AB, (BOKAB) 32,3 21,0Summa 191,4 191,413 Långfristiga skuldermkr 2008 2007Kommunen, extern upplåning 455,2 508,2Stiftelsen Kungälvsbostäder, extern upplåning 541,5 541,6Kungälv Energi AB 42,8 32,3Övrig extern upplåning -Summa 1 039,5 1 082,19 Kortfristiga placeringarmkr 2008 2007Kommunen 89,5 62,3Kungälv Energi AB 0,0 0,0Stiftelsen Kungälvsbostäder 11,0 14,9Övriga 1,4 1,4Summa 101,9 78,610 Kassa och bankmkr 2008 2007Kommunen 73,3 89,4Stiftelsen Kungälvsbostäder 31,6 33,3Övriga 0,3 2,2Summa 105,2 124,914 Ställda pantermkr 2008 2007Fastighetsinteckningar Stiftelsen Kungälvsbostäder 66,1 66,115 Borgens- och ansvarsförbindelsermkr 2008 2007BorgensförbindelserKommunen 952,1 958,5Avgår borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäder -513,9 -513,9Summa 438,2 444,6AnsvarsförbindelserKommunen 39,6 30,3Avgår ansvarsförbindelse för Kungälv Energi AB -19,1 -14,5Kungälv Energi AB 0,0 7,8Summa 20,5 23,611 Eget kapitalmkr 2008 2007Ingående eget kapital 353,7 430,0Ny redovisningsprincip kommunen 0,0 0,0Årets resultat 68,5 -76,3Summa 422,1 353,712 Avsättningar pensionermkr 2008 2007Kommunen 952,2 932,6Stiftelsen Kungälvsbostäder 2,1 2,3Kungälv Energi AB 19,1 14,5Avsättning uppskjuten skatt, kommunen 26,7 22,3Avsättning uppskjuten skatt, Kungälvsbostäder 10,8 10,7Avsättning deponi 5,0 5,0Summa 1 016,0 987,446

Kommunen - ekonomisk översiktKommunen – ekonomisk översiktKungälvs kommun redovisar överskott för 2008. Ett överskott som klarar kommunallagensbalanskrav och som återställer underskottet 2007. Till skillnadfrån de närmast föregående åren har inte några förändringar av pensionsskuldsberäkningenskett. En del av det goda resultatet kommer från exploateringoch markförsäljning. Vi kan inte räkna med detta tillskott varje år framöver.Högkonjunkturen har präglat huvuddelen av året2008. Varningssignalerna började komma redan föresommaren, men först under det sista tertialet blevfinanskrisen ett faktum.Kommunens skatteintäkter ökade med 6,6 procentfrån 2007, detta trots en negativ budgetavvikelsepå 22 mkr.Från hösten 2008 befinner vi oss i en period avobalans. Skatteunderlagets tillväxt sjunker, det villsäga de prognoser som görs tar höjd för den utvecklingvi ser komma, men som ännu inte gjortdet fullt ut. Varslen kommer tätt, räntor och prisersjunker. Samtidigt gäller fortfarande de löneavtalsom tecknats under högkonjunkturen och som alltsåligger betydligt högre än dagens prisutveckling. Denstatliga inkomstskatten sänks i och med årsskiftet ochden privata ekonomin förbättras för många, de sominte är drabbade av varsel.kungälvs kommun redovisar, enligt kommunallagensbalanskrav, ett överskott på 43,7 mkr. Detär ett resultat som väl uppfyller de finansiella målkommunfullmäktige ställt upp. Vi gör bokslut förkalenderåret 2008, men måste samtidigt försöka sedet tidsmässigt längre sammanhang vari året 2008är en del.2007 var ett ekonomiskt sett mycket gott år förSverige. Detta till trots var Kungälvs kommuns resultatdet året ett ekonomiskt underskott. Vi avvekpå ett negativt sätt från majoriteten av kommuner.Genom ett gott ekonomiskt resultat 2008 har viåterställt balanskravsunderskottet från 2007 och lagten god grund för 2009.Förutsättningarna för innevarande år och i ännuhögre utsträckning 2010 präglas av lågkonjunktur.Kungälvs kommun, precis som alla andra kommuner,skulle ha behövt ännu bättre ekonomiskaresultat perioden 2007 – 2008. Så här efteråt kanvi konstatera att de åren gav goda möjligheter att”samla i ladorna”.kommunens utfall för år 2008 är ett överskott på43,7 mkr, budgeterat resultat var 61,7 mkr. I budgetenfanns en beräknad reavinst på 30 mkr somavsåg försäljning av kommunens fastigheter. Någraförsäljningar i den storleksordningen skedde dockinte under 2008. Vad vi däremot inte budgeterat varde avräkningar vi gjort i kommunens exploateringsverksamhet,vilket påverkat kommunens resultatpositivt.6040200-20-40-60-80-100-120-9,8resultatutveckling, mkr39,0-104,1För första gången gör vi i bokslut 2008 en samladavräkning av alla exploateringsprojekt som är avslutadeoch av de projekt som är färdigställda till merän hälften. Netto uppgår intäkten från exploateringsverksamhetentill 9,3 mkr.Vi har för avsikt att årligen göra denna avräkning.Under 2009 kommer exploateringsverksamheten attbli en integrerad del av ekonomistyrprocessen, detvill säga budgetarbetet, den löpande uppföljningen,tertialrapporterna och bokslutet. Vi kommer ocksåatt förtydliga våra principiella förhållningssätt.Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten,sett över tid, ska bära sina egna kostnaderoch därigenom inte belasta skattekollektivet. Denekonomiska styrningen har t o m tre perspektiv, förutomkommunekonomin även det enskilda projek-11,92004 2005 2006 2007 200843,747

Kommunen - ekonomisk översikttets ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna.Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunktfrån att det ska bära sina egna kostnader,men resultatkravet avser den samlade verksamheten.Överskott används för upprustning av befintligmiljö, utveckling av kommunen eller som tillskotttill kommunkassan. För 2008 redovisar vi hur stortdet tillskottet är. I och med att vi har ett ekonomisktöverskott blir effekten att exploateringsverksamhetensresultat förstärker kommunens egna kapital.kr. År 2009 är genomsnittet 31,52 kr för riket och32,32 kr för Kungälv. Vi ser alltså att vår kommunligger över snittet för kommunal uttagsbeskattning.250200223,8nettoinvesteringar, mkrkommunens ekonomi är ingen isolerad företeelse –vår omvärld påverkar oss. En metod för att beskrivaberoendet av yttre faktorer är att upprätta en känslighetsanalys.Tabellen nedan visar ett urval av faktorersom kan påverka den kommunala ekonomin.150100118,3101,9112,7105,4Händelseförändringmkr50Löneökning 1 % + 12,7Arbetsgivaravgiftsförändring 1 % +/- 9,2Prisökning 1 % + 6,902004 2005 2006 2007 200848Utdebitering 1 kr +/- 70,0Befolkningsförändring 100 personer +/- 4,0Ökning skatteintäkter 1 % + 15,8Räntehöjning på kommunens lån 1 % +5,8Socialbidragsökning 1 % +1,7Ränteförändring på pensionsåtagande 1% +/- 100,0Analysen visar vilken effekt relativt små procentuellaförändringar kan få på resultatet. Man kan exempelvisutläsa att 1 procents löneökning ger kommunen12,7 mkr i ökade personalkostnader. Höjervi kommunalskatten med 1 krona ger det ungefär 70mkr i ökade skatteintäkter.aktuella prognoser för de närmaste åren visar attskatteintäkterna kommer att öka, men inte i den taktsom vi sett tidigare. Vi är inne i en lågkonjunkturvilket vi även kommer att se i kommunen framöver.Ett dilemma är att effekterna av en konjunktur i riketslår igenom senare för kommunerna. Vi har begränsaderesurser som ska räcka till många angelägnaverksamheter, kommunen expanderar och får flerinvånare.Kungälvs kommun har jämförelsevis goda ekonomiskaförutsättningar, både i ett nationellt ochregionalt perspektiv. Vi har god skattekraft. Vi har lågarbetslöshet och ett geografiskt mycket fördelaktigtläge. Vi har dessutom nära till flera goda arbetsmarknader.Hur ligger vi då till med vår utdebitering av skatt?Den genomsnittliga totala kommunalskatten (inklusivelandstingsskatt) i Sverige var år 2008 31,44 kr.För Kungälvs del uppgick den summan till 32,32investeringsbudgeten för 2008 är baserad på principenatt skattefinansierade investeringar skall hållasig inom den ram som avskrivningar (cirka 70 mkr)och resultat medger. För att möta planerade volymökningarinom främst barn- och äldreomsorg har viäven externa investeringar. Bland annat planeradesen försäljning av nämndhuset och att en extern aktörska bygga ny förskola och skola i Ytterby. Dentotala investeringsramen inklusive tilläggsanslagenfrån 2007 uppgick totalt till 246,2 mkr.Under året har kommunstyrelsen och förvaltningenaktivt arbetat med kostnadsbesparingarpå driftsidan. Vetskapen om att investeringar (ochnya hyreskontrakt) genererar ökade driftkostnaderhar inneburit att alla objekt synas noga innananskaffning/beställning. 4-stegsprincipen introduceradesi planeringsarbetet för 2009 men har tillämpatsäven 2008. Ett gott exempel är flytten av Solängskolansverksamhet till Övre Fontin för att ge plats förfler förskoleavdelningar. Förskola/skola i Ytterbyoch LSS-bostad i Kärna har senarelagts.Större investeringar under året är GC-vägen tillDiseröd, Ytterbyhemmet, om- och tillbyggnad avKareby skola samt den nya idrottshallen som påbörjadesunder senhösten.Beslut om försäljning av nämndhuset har inte fattats.i kommunallagen talas om god ekonomisk hushållning,vilket definieras som det så kallade balanskravet.Huvudprincipen för beräkningen är att intäkternavarje år skall överstiga kostnaderna. Justeringskall ske för realisationsvinster, realisationsförluster

Kommunen - ekonomisk översikteller andra kostnader som av synnerliga skäl bör utgöraen justeringspost. Avstämningen nedan visar attkommunen klarar kommunallagens balanskrav för år2008, samtidigt som vi återställt underskottet från2007 på 10,6 mkr.Balanskravsavstämning, mkrIngående balans ”fritt eget kapital”Årets resultat enligt resultaträkningRealisationsvinsterJusterat resultat 2008Utgående balans ”fritt eget kapital”121,5 mkr43,7 mkr-1,2 mkr42,5 mkr164,0 mkrKungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebäratt vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000.Från och med 2000 skapades ett ”fritt eget kapital”.verksamhetens intäkter uppgår till 444,7 mkr ochbestår huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp,renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestineradestatsbidrag samt hyror. Vi ser en intäktsökningom vi jämför med föregående år, men här bör nämnasatt intäkterna för avräkningen av våra exploateringsområdenfinns med i posten. Av de totala kostnadernafinansieras 22 procent av ovan redovisadeintäkter. Motsvarande siffra för 2007 är 21 procent.Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 1 969,3mkr och årets avskrivningar till 75,4 mkr.Nettokostnadsökningen är knappt 48 mkr, eller3,0 procent, om man rensar för den jämförelsestörandeposten 2007 och även justerar så att årenblir jämförbara med hänsyn till pensionsskuldensredovisningssätt. Att notera är att exploateringsavräkningeningår även här.Den största kostnadsposten är personalkostnadernasom uppgår till 1 209,7 mkr eller 61 procent avde totala kostnaderna. Största delen av kostnadsökningenför kommunen ligger i ökade personalkostnaderoch kan hänföras till löneökningar och socialaavgifter.För 2008 har vi tagit ut ett högre PO-påslag pålöner än vad SKL rekommenderar. Dels betalar vien lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25och över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbeteoch andra personalrelaterade insatser pådetta sätt. Genom att kostnaderna understiger detinterna påslaget visar vi ett relativt stort överskottinom de kommunövergripande posterna. Det kaninte hänföras till någon specifik sektor. På motsvarandesätt redovisas även pensionskostnader, förändringenav semesterlöneskulden och ytterligare någraandra mindre poster. Det sammanlagda utfallet för2008 är positivt och uppgår till 29 mkr.På sektornivå visas ett totalt underskott på 4,8mkr. Det största enskilda underskottet återfinnsinom sektorn Arbetsliv och stöd. En avvikelse med26,5 mkr mot budget.de totala skatte- och statsbidragsintäkternauppgår till 1 680,5 mkr, vilket är en ökning med104,2 mkr jämfört med 2007, eller 6,6 procent.Detta trots att utfallet är 22 mkr lägre än budgeterat.Avvikelsen beror på ett sämre utfall i inkomst- ochkostnadsutjämningssystemet, slutavräkningen för2007 och den preliminära slutavräkningen för 2008.Sveriges Kommuner och Landsting gör prognoserför hur utfallet kommer att se ut och under åretsgång kan förutsättningarna ändras.externa intäkter, mkrexterna kostnader, mkr1,236,994,48,1135,5190,9366,8228,31271,780,2avgifterbidragförsäljningvarorochtjänsterreavinstfastighetsförsäljningövrigaintäkterpersonalkostnaderbidragochavgifterköptatjänstermaterialövrigakostnader49

Kommunen - ekonomisk översiktpensionsskulden växer och uppgår nu till en miljardkronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat genombeskattningsrätten, det vill säga att tidigare generationerhittills inte gjort några finansiella avsättningar.Från och med 2006 redovisas hela pensionsåtagandeti balansräkningen och de första stegen mot finansieringhar tagits genom att vi årligen budgeteraren likvidmässig avsättning som i princip svarar motskuldökningen. I detta bokslut redovisas denna avsättningmed beloppet 89 mkr. Dessa likvida medelär kortfristigt placerade.Kungälvs kommun tillhör fortfarande den minoritetav kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelserenligt den så kallade fullfonderingsmodellen.Flertalet kommuner tillämpar fortfarande blandmodellenoch har därmed en ansvarsförbindelse iställetför skuld.För att underlätta jämförelser kommuner emellanoch för att göra en fördjupad analys av pensionskostnaderoch -förpliktelser, har vi arbetat fram följandetabell där de olika ”modellerna” ställs sida vid sida.Resultaträkningmkr Fullfondsmodell BlandmodellVerksamhetens intäkter 444,7 444,7Verksamhetens kostnader -1 969,3 -1 999,6Jämförelsestörande posterAv- och nedskrivningar -75,4 -75,4Verksamhetens nettokostnad -1 559,9 -1 630,3Skatteintäkter 1 566,1 1 566,1Skatteavgifter 114,4 114,4Finansiella intäkter 25,7 25,7Finansiella kostnader -62,5 -22,4Förändring eget kapital 43,7 53,452

Noter7 Mark, byggnader och anläggningarmkr 2008 2007Ingående balans investeringar 1 470,5 1 391,9Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -299,1 -250,0Avskrivningar enligt plan 2008 -51,8 -49,1Nedskrivningar 2008 0,0 -17,6Investeringar 2008 90,9 98,0Överföring mark till exploatering 0,0 -1,9Summa 1 210,5 1 171,48 Maskiner och inventariermkr 2008 2007Ingående balans investeringar 246,6 231,5Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -131,4 -107,7Avskrivningar enligt plan 2008 -23,6 -23,7Nedskrivningar 0,0 0,0Investeringar 2008 14,8 14,7Finansiell leasing 0,0 0,4Summa 106,4 115,29 Finansiella anläggningstillgångarmkr 2008 2007Fordran koncernföretag 365,6 373,6Aktier koncernföretag 27,7 27,7Övriga aktier 7,0 7,0Andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4Andra långfristiga fordringar 0,1 0,1Summa 400,8 408,810 Kortfristiga fordringarmkr 2008 2007Kundfordringar 26,6 27,3Avsättning osäkra fordringar -3,9 -4,0Fordran koncernföretag, likvidkonto 100,7 67,9Fordran koncernföretag, enligt revers 50,0 27,1Statsbidragsfordringar 1,1 1,9Fordran EU-bidrag 0,0 0,6Fordran mervärdesskatt 17,8 20,7Övriga fordringar 9,7 9,4Förbetalda kostnader exploateringsområden 159,1 171,4Övriga förbetalda kostnader 18,7 18,2Avräkning skatteintäkter 9,9 26,0Övriga upplupna intäkter 22,5 17,811 Kortfristiga placeringarmkr 2008 2007Bankcertifikat (för framtida pensioner) 72,0 50,0Deposit (för framtida pensioner) 17,5 2,3Specialinlåning (för framtida pensioner) 0,0 10,0Summa 89,5 62,312 Eget kapitalmkr 2008 2007Ingående eget kapital 192,0 296,1Byte av redovisningsprincip, finansiell leasing 0,0 0,1Årets resultat 43,7 -104,1Summa 235,7 192,013 Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelsermkr 2008 2007Ingående avsättning 932,6 786,5Pensionsutbetalningar -22,6 -21,5Nyintjänad pension 7,7 11,4Ränte- och basbeloppsuppräkningar 34,7 27,0Förändring av löneskatt 3,8 28,5Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 102,8Övrigt -4,1 -2,0Summa 952,2 932,6Varav ansvarsförbindelsenIngående ansvarsförbindelse 870,3 743,0Pensionsutbetalningar -20,7 -19,9Aktualiseringar 2,0 -2,0Ränte- och basloppsuppräkningar 32,3 24,6Förändring av löneskatt 1,9 24,9Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 99,9Övrigt -5,7 0,0Summa 880,0 870,3Summa 412,0 384,256

Noter14 Långfristiga skuldermkr 2008 2007Lån, fjärrvärmebyggnationvidareutlånat till Kungälv Energi AB 298,0 325,0Nyupplåning 70,0 0,0Amorteringar -55,0 -1,0Kortfristig del, amortering nästa år -23,0 -26,0Delsumma 290,0 298,0Lån, kommunens verksamhet 210,2 240,9Nyupplåning 20,0 0,0Amorteringar -20,9 0,0Kortfristig del, amortering nästa år -44,1 -30,9Finansiell leasing 0,0 0,2Delsumma 165,3 210,2Summa 455,2 508,215 Kortfristiga skuldermkr 2008 2007Leverantörsskulder 54,8 91,3Skuld koncernföretag, likvidkonto 101,1 68,3Övriga kortfristiga skulder 125,3 58,9Skuld mervärdesskatt 0,0 0,0Källskatt, personal 19,2 20,6Sociala avgifter 28,2 24,8Upplupna timlöner, OB-ersättningar 12,9 13,1Upplupen ferie- och uppehållslön 24,6 24,7Upplupen semester och övertid 63,8 62,2Kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet. nästa år) 37,3 34,8Övrig kortfristig del, pensionsskuld (utbet. nästa år) 1,4 0,8Löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet. nästa år) 9,1 8,6Upplupna räntekostnader 4,1 6,0Övriga upplupna kostnader 9,7 11,5Förutbetalda statsbidrag flyktingverksamhet 3,0 2,4Förutbetalda statsbidrag ekologisk hållbarhet 0,7 1,6Förutbetalda intäkter exploateringsverksamhet 138,6 152,4Övriga förutbetalda intäkter 11,8 12,517 Ansvarsförbindelsermkr 2008 2007Pensionsåtagande, Kungälv Energi AB 19,1 14,5Pensionsåtagande, Renova (f d GRAAB) 1,3 1,2Pensionsåtagande GRYAAB 0,1 0,1Summa 20,5 15,818 Finansiella leasingavtalmkr 2008 2007Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtalMinileaseavgifter 0,2 0,3Variabla avgifter 0,0 0,0Totala leasingkostnader 0,2 0,3Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende ickeuppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:Inom ett år 0,1 0,1Mellan ett och fem år 0,1 0,2Senare än fem år 0,0 0,0Summa 0,2 0,3Summa 645,6 594,516 Borgensförbindelsermkr 2008 2007Stiftelsen Kungälvsbostäder 513,9 513,9Förorternas Bostads AB 83,5 83,5Övriga borgensåtaganden, bostäder 48,2 49,0GRYAAB 0,9 1,3Nordiska Folkhögskolan 10,7 10,8Kommuninvest 292,0 297,0Övriga 2,9 2,9Summa 952,1 958,557

Drift- och investeringsredovisningDriftredovisningmkr Budget Bokslut Budget- Bokslut2008 2008 avvikelse 2007Nämnd/styrelseKommunfullmäktige inkl. revisionen 3,8 4,2 -0,4 4,6Kommunstyrelse 7,2 9,9 -2,7 8,8Kommunen gemensamt 15,6 15,2 0,4 8,4Ofinansierat -8,8 0,0 -8,8 0,0SamhällsarenaSkola 822,4 815,8 6,6 773,2Arbetsliv och stöd 260,1 286,6 -26,5 65,1Kultur och fritid 45,6 44,9 0,7 39,7Vård och omsorg 297,3 291,7 5,6 472,0Samhällsbyggnad 76,0 68,1 7,9 67,9Bygg och miljö 38,4 37,4 1,0 35,7Stöd och samordningsarenaAdministration 44,9 44,0 0,9 49,2Teknisk service 56,6 47,4 9,2 75,1Måltidsservice -0,2 0,0 -0,2 -0,1Utvecklingsarena 6,6 6,3 0,3 6,5Medborgarservice 3,6 3,9 -0,3 0,0KF:s projekt * 4,3 2,8 1,5 3,1Summa 1 673,4 1 678,2 -4,8 1 609,8Finansiering -10,7 -68,9 58,0 55,4Reavinst -30,0 0,0 -30,0 0,0Exploatering 0,0 -9,3 9,3 0,0Totalt 1 632,7 1 599,9 32,8 1 665,1Investeringsredovisningmkr Budget Bokslut Budget- Bokslut2008 2008 avvikelse 2007SamhällsarenaSkola 7,2 5,2 2,0 3,9Arbetsliv och stöd 2,3 0,0 2,3 0,0Kultur och fritid 1,6 0,2 1,4 0,4Socialtjänst 7,2 2,9 4,3 2,1Samhällsbyggnad 38,6 21,6 17,0 34,1varav bl a:gång- och cykelbanor 16,4 10,3 6,1 0,0Bygg och miljö 3,8 2,1 1,7 1,858Stöd och samordningsarenanadministrativ service 0,0 0,2 -0,2Teknisk service 180,1 73,0 107,1 69,2varav bl a:Ytterbyhemmet 53,8 32,2 21,6 26,1Kareby skola, om- och tillbyggnad 10,9 8,4 2,5 0,0Ny idrottshall 27,3 7,1 20,2 0,0Måltidsservice 0,2 0,3 -0,1 0,2Utvecklingsarenan 5,2 0,1 5,1 0,9Totalt 246,2 105,6 140,6 112,7

Drift- och investeringsredovisning* Redovisning av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens centrala projektmedeltkr Bokslut Budget Budget-2008 2008 avvikelseProjektMåltidsprojektet 10,1 69,0 58,9Livskompetens 0,0 23,0 23,0Ledarskapsutveckling 291,4 500,0 208,6Unga Kungälv 915,1 1 448,0 532,9Projekt ISAK 6,5 60,0 53,5Naturvårds- och friluftsutvecklare 120,0 120,0 0,0Kompetensstegen 582,3 1 000,0 417,7Elektronisk fakturahantering (scanning) 0,0 50,0 50,0Kongeveien, fästningsholmen 12,0 12,0 0,0Ungdomssysselsättning 814,9 1 000,0 185,1Totalt 2 752,4 4 282,0 1 529,659

RedovisningsprinciperRedovisningsprinciperKungälvs kommun följer den kommunala redovisningslagen, övrig redovisningspraxisoch de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning(RKR), med vissa nedan redovisade undantag. För bolagens redovisningföljs Redovisningsrådets samt Bokföringsnämndens rekommendationer ochanvisningar.60objektivitetsprincipen Objektiva mått skall användasi redovisningen. Det som återfinns i redovisningenskall kunna göras sant, det vill säga upptagnavärden skall vara verifierbara. Objektivitetsprincipenär också anledningen till att vi i redovisningen(i de allra flesta fall) använder oss av inköpsprisetnär vi värderar en tillgång. Till skillnad från till exempelmarknadsvärdet är inköpspriset ett objektivtmått. Objektivitetsprincipen inverkar även när vibetraktar en post som en inkomst. Ersättningeneller betalningen skall vara inom räckhåll för att viskall kunna redovisa den som en intäkt. En skickadfaktura på ett utfört arbete betraktar vi till exempelsom om betalningen är inom räckhåll. Däremot servi inte ett avtal om en viss ersättning som en inkomstinom räckhåll.principen om öppenhet Denna princip gäller utformningav rapporter, årsredovisning och andra dokumentdär redovisningsinformation förmedlas.Redovisningsinformationen skall förmedlas påett så öppet och tillgängligt sätt som möjligt. Demodeller som tillämpas för att beskriva ekonomioch verksamhet bör ständigt utvecklas. Ett grundläggandekrav som de externa intressenterna ställerpå redovisningen är att den skall vara användbar sombeslutsunderlag. För att redovisningen skall tjänadetta syfte måste den vara förståelig, relevant ochtillförlitlig.väsentlighetsprincipen Redovisningen skall fokuseraspå väsentligheter. En väsentlig avvikelse från detgängse är till exempel ett skäl till att vi skall specificeraen post i resultaträkningen. Väsentlighetsprincipeninnebär också att vi ständigt försöker besvara detväsentliga och inte fokuserar på detaljer.kommunal redovisningslag Den kommunala redovisningslagenreglerar den externa redovisningen.Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat-och balansräkning samt en finansieringsanalys.Dessutom tillkommer internt för kommunen, drift-och investeringsredovisning. Redovisningen bestårdärmed av fem delar. Driftredovisningen redovisaralla verksamheters kostnader och intäkter. Investeringsredovisningenbeskriver hur investeringarfördelas på olika projekt och verksamhetsområden.Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter ochkostnader samt förändringen av eget kapital. Finansieringsanalysenvisar hur årets drift, investeringaroch lån påverkat likviditeten. Balansräkningen redovisarden ekonomiska ställningen vid årets slut.periodiseringen är viktig för att uppnå en rättvisanderedovisning. Huvudregeln är att kostnader ochintäkter ska bokföras på den period varan är levereradeller tjänsten är bokförd.skatteavräkning Kommunen har under året samti bokslutet använt sig av Sveriges kommuner ochlandstings prognoser för beräkning av skattens slutavräkningför åren 2007 och 2008, rådet för kommunalredovisnings rekommendation 4.2.löner Eventuella löneavtal träffade för 2008 medutbetalning 2009 redovisas som skuld. Förändringav semesterlön och övertidsskuld redovisas som enkostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs somett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänadferielön och uppehållslön för lärare redovisas somskuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstidsom är intjänad under april upp som kortfristigskuld.pensionsskulden har beräknats av KPA PensionAB (KPA). Enligt beslut i Kommunfullmäktige den2006-06-19 §139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincipbeträffande redovisningen av kommunenstotala pensionsåtagande. Pensioner intjänadet o m år 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen,inklusive särskild löneskatt. Kommunenhar därmed gått ifrån den så kallade blandmodellenoch tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Anledningenär att ge en rättvisande bild av kommunens

Redovisningsprinciperfinansiella ställning och utveckling samt minska denframtida belastningen på kommunen då utbetalningarnaav pensionerna ökar.Intjänade pensioner från 1998-01-01 ingår fortsatti verksamhetens kostnader och redovisas somen skuld i balansräkningen. Även utbetalning avförmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetenskostnader. Den särskilda löneskatten påpensionskostnader periodiseras och redovisas i enlighetmed RKR:s rekommendation nummer 5.Från och med 2000 har arbetstagaren själv fåttmöjlighet att placera en del av sin tjänstepension.Det innebär att kommunen årligen betalar ut denintjänade individuella delen till KPA som administrerarfördelningen av pensionspengarna till respektiveindivids valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendationhar den del av pensionsskulden medtillhörande löneskatt, som betalas ut under 2009,bokats upp som kortfristig skuld i 2008 års bokslut.avsättning för återställande av Munkegärdedeponi har gjorts och skall år 2008 vara i nivå medkommande förväntade kostnader.kommunens leasingavtal redovisas enligt rådet förkommunal redovisnings rekommendation nummer13, Redovisning av leasingavtal.resultatutjämningsfonder för VA-verk, renhållningsverksamhet,fastighetsförvaltning samt entreprenadavdelningredovisas som en del av kommunensegna kapital.investering avser en anskaffning av tillgång avseddför stadigvarande bruk, med en varaktighet på minsttre år. Vid inköp skall kostnaden för tillgången överstigaett basbelopp.avskrivningar sker på anskaffningsvärdet och fördelasjämnt över objektets livslängd. Livslängden varierarberoende på vilken typ av anläggning det är ochföljer rekommendationerna från Sveriges kommuneroch landsting. Anläggningsavgifter redovisas sominvesteringsbidrag och inte på driften. Avskrivningpåbörjas året efter investeringen, förutom vid storaanläggningsinvesteringar där avskrivning påbörjas dåanläggningen tas i bruk (RKR 11).exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader ocherhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhetredovisas som kortfristiga fordringar ochskulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiftenkostnader belasta innevarande år och intäkternästkommande. Avslut och delavräkningar av exploateringsområdenredovisas som en kostnad ellerintäkt i verksamheten.tillämpning i koncernen Enligt den kommunalaredovisningslagen skall årsredovisningen även innehållaen så kallad sammanställd redovisning, enkoncernredovisning. Utgångspunkten för koncernbokslutetär de fastställda balans- och resultaträkningarnaför kommunen och dotterföretagen. Allainterna mellanhavanden inom koncernen elimineras.Att efter eliminering dra samman kommunens ochbolagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallaskonsolidering. I kommunal redovisnings-praxis anseskommunen utöva ett väsentligt inflytande vid en röstandelav minst 20 procent.Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetodenmed proportionell konsolidering.Med förvärvsmetoden avses att det av kommunenförvärvade egna kapitalet i dotterföretagen hareliminerats. Därefter har intjänat kapital räknatsin i koncernens egna kapital. Med proportionellkonsolidering avses att om dotterföretagen inte ärhelägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in ikoncernredovisningen.I koncernredovisningen har obeskattade reserverbetraktats som eget kapital. Beräknad skatt pådessa obeskattade medel har skuldförts. Uppskjutenskatteskuld beräknas till 28 procent av obeskattadereserver.Både exploateringsfastigheter och markreservhar redovisats bland omsättningstillgångar.Avskrivningar redovisas enligt linjär metod.internränta beräknas på objektets bokförda värde.Nedskrivning av det bokförda värdet kan bli aktuelli samband med avyttring av tillgångar. SKL:s rekommenderaderäntenivå används.realisationsvinster vid mark-, fastighets- och aktieförsäljningredovisas som en intäkt i verksamheten.61

VerksamhetsöversiktVerksamhetsöversiktI följande avsnitt presenteras en kortare sammanställningav olika mått och tal inom kommunensverksamheter. Verksamhetsmåtten visar antal ellermängd, exempelvis hur många besökare kommunenhar haft på anordnade kulturarrangemang. Det kanockså avse en procentsats, såsom hur stor andel avkommunens barn som har en plats i barnomsorg.Nyckeltalen omfattas av finansiella tal vilka visarkostnader av olika slag. För att kunna få en överblickoch följa utvecklingen över en längre tid visas talenoch måtten tio år bakåt i tiden. Denna presentationgjordes första gången i årsredovisningen för år 2004,därför kan inte denna tillbakablick göras i alla fall.Tabellen på denna sida visar utfallet för kommunenssektorer och verksamheter.Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorermkr Bokslut 2008 Budget 2008 Avvikelse 2008 Bokslut 2006Kommunfullmäktige 4,2 3,8 -0,4 4,6Kommunstyrelsen 9,9 7,2 -2,7 8,8Kommunen gemensamt 15,2 15,6 0,4 8,4Ofinansierat 0 -8,8 -8,8 0Samhällssarena:SkolaSkola 1 499,0 504,1 5,1 592,6Skola 2 316,8 318,3 1,5 180,6Skola totalt 815,8 822,4 6,6 773Arbetsliv och stödGemensamt 15,5 13,4 -2,1 0Individ- och familjeomsorg 100,0 83,0 -17,0 86,5Funktionshinderverksamhet 114,8 122,6 -2,2 103,5ALC, försörjningsstöd, utförandeenheten 56,3 51,1 -5,2 0Arbetsliv och stöd totalt 286,6 260,1 -26,5 190,0Arbetsliv och stöd 65,1Vård och omsorgGemensamt Vård och omsorg 5,1 5,8 0,8 7,0Hälso-och sjukvård 35,5 35,6 0,1 36,0Äldreomsorg 251,2 255,9 4,7 239,0Socialtjänst totalt 291,7 297,3 5,6 282,0Kultur och fritid 44,9 45,6 0,7 39,7Samhällsbyggnad - livsmiljöSamhällsbyggnad 68,1 76,0 7,9 67,9Bygg och miljö 37,4 38,4 1,0 35,7Samhällsbyggnad totalt 105,5 114,4 8,9 103,6Summa Samhällsarena 1 544,5 1 539,8 -4,8 1 453,5Stöd- och samordningsarena:Administration 44,0 44,9 0,9 49,2Teknisk service 47,4 56,6 9,2 75,1Måltidsservice 0,0 -0,2 -0,2 -0,1Summa Stöd- och samordningsarena 91,4 101,3 9,9 124,3Utvecklingsarena summa 6,3 6,6 0,3 6,5Båtellet 0,0 0,0 0,0 0,6Medborgarservice 3,9 3,6 -0,3 0,0KF:s projekt 2,8 4,3 1,5 3,1Summa 1 678,2 1 673,4 -4,8 1 609,762Finansiering -68,9 -10,7 58,0 55,4Reavinst 0,0 -30,0 -30,0 0,0Exploatering -9,3 0,0 9,3 0,0NETTOKOSTNAD 1 559,9 1 632,7 32,8 1 665,1Mellan bokslut 2007 och 2008 är siffroran inte jämförbara inom sektor skola, arbetsliv och stöd samt vård och omsorg eftersom en omorganisationträdde i kraft 1 juli 2008. Då togs begreppet -arena bort, men dessa poster finns ändå med i denna redovisning för att göra det möjligt attjämföra med 2007.

VerksamhetsöversiktKommunsammandrag2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Antal invånare 40 268 39 649 38 898 38 695 38 257 38 154 37 912 37 576 37 191 36 767Utdebitering 21,87 21,87 21,97 21,97 21,97 21,89 20,89 20,89 20,89 20,89Antal årsarbetare 3 043 3 096 3 106 3 028 2 958 2 978 2 997 3 028 3 025 -Verksamhetens bruttokostnad, mkr 1 675 2 103 2 304 1 783 1 709 1 638 1 528 1 488 1 363 1 281Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 600 1 665 1 480 1 380 1 352 1 299 1 195 1 134 1 071 994Nettokostnad per invånare, kr 39 734 42 004 38 048 35 664 35 300 34 000 31 500 30 200 28 800 27 000Balansomslutning kommunen, mkr 2 294 2 233 2 047 1 911 1 722 1 670 1 553 1 472 1 392 1 296Balansomslutning koncernen, mkr 3 162 3 080 2 843 2 737 2 516 2 483 2 394 2 283 2 178 2 130Nettoinvesteringar kommunen, mkr 105 113 101,9 118 224 141 151 74 93 73Nettoinvesteringar koncernen, mkr 218 238 190 237 266 169 244 200 140 135Låneskuld kommunen, mkr 165 210 241 276 236 177 78 79 11 12Låneskuld koncernen, mkr 1 039 1 082 1 092 1 114 1 033 933 906 844 805 836Soliditet, kommunen % 10,3 8,6 14,4 14,6 53,5 55,7 59,0 60,8 60,8 65,4Soliditet, koncernen % 13,3 11,5 15,1 14,9 41,2 41,5 42,3 43,2 43,1 43,6Årets resultat kommunen, mkr 43,7 -104,1 11,9 38 -10 28 20 49 -2 13Årets resultat koncernen, mkr 68,5 -76,3 26,4 44 7 36 27 63 5 21I sammandraget presenteras mått och tal förkommunens helhet och det inleds med kommunensmedborgarantal. Antalet medborgare har stadigtökat de senaste tio åren med i genomsnitt 0,5-1,0procent per år. Nästkommande tal, utdebiteringenvilken är densamma som den kommunala skattesatsen,har en sammantagen höjning med cirka 1,50 krunder de senaste tio åren.Efterföljande tal och mått visar både kommunensoch koncernens ekonomiska utveckling i mkr. Förstredovisas verksamhetens totala kostnader, dels närintäkter inte har dragits ifrån och dels när de hargjort det. Därefter visas även nettokostnaden uppdeladper kommuninvånare. Balansomslutningenvisar tillgångarna i relation till det egna kapitalet ochskulderna.Soliditeten visar i procent den långsiktiga betalningsförmåganoch erhålls genom att det egna kapitaletdivideras med de totala tillgångarna. År 2006infördes en ny redovisningsprincip, vilken kraftigtpåverkar soliditeten. År 2005 är justerat för den nyaredovisningsprincipen. Kommunens utfall för året är43,7 mkrVA och miljö samt infrastruktur och räddningVA och miljö 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Såld vattenmängd, m 3 1 914 043 1 838 658 1 837 084 1 806 262 1 812 465 1 832 739 1 840 675 1 894 500 1 884 000 -Vattenavgift rörlig del, kr/m 3 16,2 16,20 16,20 15,56 15,55 14,50 13,90 13,90 13,90 -Nya ärenden, avlopp 77 86 87 75 118 128 310 534 272 -Nya ärenden, värmepumpar 113 124 215 120 160 116 279 209 59 -Total avfallsmängd, kg/invånare 345 350 360 364 394 406 366 361 356 -- därav deponi 0 0 15 25 45 75 39 36 25 -- därav återvinning av kretslopp 146 147 142 128 137 129 128 127 129 -Dessa mått tillhör, som tidigare nämnts, några avde mått där statistik ej kan redovisas mer än åtta årtillbaka. Bland annat redovisas hur stor mängd vattensom kommunen säljer till invånarna men också tillföretag och andra kommuner. Här redovisas ocksåpriset på den rörliga avgiften, även kallad brukningsavgift,för vatten. Två andra mått är antalet inkomnaärenden avseende tillstånd för enskild avloppsanläggningoch installation av egen värmepump. Detre avslutande måtten visar den mängd avfall somslängs varje år, beräknat efter hur mycket detta ärper invånare.Den största delen av avfallet avser sopor som förbränns.Deponin är avslutad från och med 2007 ochmängden återvinning av kretslopp fortsätter att öka.63

VerksamhetsöversiktInfrastruktur och räddning 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Räddningstjänst, antal larm 572 564 531 567 514 512 500 449 427 443-tillsyner, ny lagstiftning 2004 41 23 26 57 49 107 70 134 117 38Bygglov, delegationsbeslut 455 445 537 523 493 416 420 448 381 363Antal kontrollplaner 370 476 408 428 446 431 - - - -Antal resor m. inomkommunala linjer 1 234 644 1 112 220 1 099 367 1 132 908 1 115 000 1 107 600 1 156 900 1 123 500 705 000 626 000Antal resor m. Grön Express 2 846 869 2 691 895 2 657 757 2 412 140 2 334 000 2 348 500 2 358 100 2 099 000 1 989 000 1 744 000De två första måtten visar antalet larm räddningstjänstenerhållit under året och gjorda insatser vidbrand. Den sammanlagda siffran gäller brand i byggnadsamt utomhus.Därefter visas antal beslut tagna om bygglov, detvill säga för tillstånd till att bygga, riva eller göravissa markåtgärder.Antal kontrollplaner avser planer med olika avstämningspunkterför granskning och kontroll vidbland annat bygg, enskild eldstad, enskilt avlopp ochanläggning av ny vattentäkt.För antalet resor med inomkommunala linjeravses all lokaltrafik inklusive Marstrand, Älgön ochBrattön. Ingår gör även linje 622.Minskningen av inomkommunala resor 2006 berorpå att seglingarna på Marstrand inte blev av det året.De redovisade siffrorna mellan 1998-2000 avser endastlokaltrafiken.Pedagogisk verksamhet samt fritidPedagogisk verksamhet 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Barnomsorg & grundskola nettokost. tkr 611 664 592 741 566 092 546 673 523 501 514 437 476 612 466 828 445 963 829Barnomsorg, andel barn, % 86 83 83 82 82 80 79 79 77 74Förskola, antal inskrivna barn, genomsnitt 1 706 1 624 1 530 1 428 1 390 1 310 1 269 1 217 1 258 1 265Familjedaghem, antal inskrivna barn 232 241 259 286 291 284 260 277 335 372Grundskola, genomsnittligt elevantal 3 857 4 050 4 231 4 376 4 528 4 694 4 762 4 694 4 706 4 655Antal elever i fristående grundskola 509 523 541 542 555 543 489 443 353 208Antal elever i annan kommuns grundskola 32 30 26 27 21 25 20 23 12 -Godkända elever i åk 9 i sv, eng, ma, % 94 93 92 89 93 94 94 94 91 96Antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 7,8 7,8 7,7 7,3 7,1 6,8 6,9 6,7 6,7 6,7Fritidshem, antal barn 1 068 1 012 990 975 987 1 043 1 070 1 118 1 148 1 140Gymnasieverksamhet, nettokostnad, tkr 204 154 180 514 169 560 162 386 151 056 143 232 126 207 114 278 107 567 85 362Genomsnittligt elevantal 1 919 1 872 1 813 1 656 1 467 1 284 1 243 1 323 1 371 1 320- därav från annan kommun 660 680 602 512 406 327 296 285 308 232Antal elever i fristående gymnasium 259 226 198 198 217 189 144 110 99 43Antal elever till annan kommuns gymn. 471 475 444 432 433 398 338 274 239 189Kostnad per elev i gymnasieskolan, kr 92 058 83 021 82 957 80 653 78 830 79 997 71 578 67 169 65 177 -Antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 8,2 8,5 8,4 8,5 8,8 8,6 8,1 7,2 7,7 8,3Gymnasiesärskola, elevantal genomsnitt, exkl. integrerade 121 119 106 89 84 97 75 76 - -- Kostnad per elev i gymnsiesärskolan, kr 256 729 256 104 272 399 282 130 263 049 265 352 - - - -64

VerksamhetsöversiktEn stor del av kommunens verksamhet utgörs avden pedagogiska vilken omfattas av förskola, familjedaghem,skolbarnsomsorg, grundskola, särskola,gymnasiet, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.Inledningsvis presenteras nettokostnadsutvecklingenför barnomsorgen och grundskolan. Dettamått ges även på gymnasiet och för båda kan vi se enökning i utvecklingen över tiden. Måttet för andelenbarn i barnomsorgen är en procentuell siffra för hurmånga av kommunens invånare i åldern 1-5 somfinns inskrivna i förskolor och fritidshem. Därefterföljer antal inskrivna barn på förskola, ett mått somäven visas för familjedaghem, grundskola, gymnasietoch gymnasiesärskolan (kommunal regi) Elevantaleti gymnasiet och gymnasiesärskolan är redovisatenligt elevavstämning 15/10. För grundskolan ochgymnasiet redovisas även hur många elever som gåri fristående skola, samt hur många elever som gåri annan kommuns skola. För gymnasiet visas ävenantalet elever från annan kommun. För grundskolanoch gymnasiet redovisas också antalet heltidstjänstgörandelärare per 100 elever. Kostnad per elev igymnasieskolan i Kungälv har ökat markant mellanåren 2007 och 2008. Ökningen beror på att fr.o.mkalenderåret 2008 redovisas alla hyreskostnader förgymnasieskolan i Mimers under denna verksamhet.Dessa kostnader låg tidigare under kommunstyrelsen.Kostnad per elev i gymnasiesärskolan i Kungälvär oförändrad mellan åren.Kultur, fritid, turism 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Antal föreningar 63 60 63 54 63 67 59 70 69 63Antal kulturarrangemang (inkl. krönikespel) 266 328 318 317 386 264 265 217 206 224- antal besökare 66 813 39 220 18 208 15 814 21 491 11 514 9 988 13 721 8 979 13 351Bibliotek, antal lån 304 987 317 997 283 172 273 873 274 838 310 984 325 309 375 024 390 530 369 029-nettokostnad/lån 64 51,21 57,04 58,61 48,89 44,35 38,00 31,47 29,40 32,14Simhallen, antal besök 127 100 121 500 123 200 121 600 121 500 116 500 119 500 122 895 120 146 113 700-nettokost. /öppethållandetimme 1 490 1 365 1 217 1 321 1 222 1 327 1 053 955 942 1 052Isbanan Skarpe Nord, antal öppettimmar 4 492 4 268 4 268 4 312 3 928 4 602 5 394 4 522 4 667 4 966Kungälvs idrottshall, antal öppettimmar 7 764 3 721 4 087 4 087 3 436 3 436 4 563 3 863 3 841 3 672Turistbyrån, antal besök - - 32 128 41 562 28 850 34 085 28 369 32 622 19 532 26 932En väsentlig del av kultur- och fritidsverksamheternainom kommunen drivs av föreningslivet, oftamed kommunalt stöd i olika former. Kommunen haröver 200 registrerade föreningar. Här presenterasföreningar med deltagare i åldern 7 - 20 år somaktivitetsstöd. Vidare presenteras antalet kulturarrangemang,vilket omfattar allt från föreläsningar,utställningar, teater- eller dansföreställningar ochkonserter för barn och vuxna. Siffran för kulturevenemang2008 innefattar besökare vid evenemanginom Fästningarnas Fest.För biblioteket redovisas antal lån, som minskatnågot det senaste året efter förra årets starka uppgång.Kostnadsökningen per lån förklaras främst av denredovisningsmässigt höjda hyreskostnaden i MimersHus. Besöksantal för turistbyrån redovisas inte fr o m2007 eftersom turistbyråverksamheten drivs i andraformer.vård och omsorgUnder 2007 genomfördes om- och tillbyggnad på Ytterbyäldreboende samtidigt som korttidsavdelningenflyttade från Ytterby äldreboende till Fridhemskullen.Detta skedde under 2007 och det innebär attkostnaden per demensplats respektive kostnad persärskilt boende inte riktigt kan jämföras mellan 2007och 2008. Socialtjänsten har valt att inför årsredovisningen2007 ompröva och byta ut tidigare nyckeltal.Äldreomsorgens nettokostnad grupperas i; särskiltboende/somatiska platser inkl. korttidsplatser,särskilt boende/demensplatser inkl. gruppboendepsyk och servicehus. Dessutom redovisas hemtjänst,färdtjänst (när den fanns inom socialtjänstens org.),betalningsansvaret och gemensamma nettokostnaderför äldreomsorgen. Platsantalet redovisas i årsgenomsnittoch särredovisas i somatiska platser, demensplatser,korttidsplatser, trygghetsplatser, platseri servicehus och köpta platser.Äldreomsorgens hemtjänstvolym presenteras ibiståndstimmar och totalt antal brukare. I redovisadenyckeltal per plats ingår inte overheadkostnad. För hälso-och sjukvårdens verksamhet presenteras nyckeltalför hemsjukvårdenNyckeltal för rehabverksamheten och bostadsanpassningenredovisas inte. Fr.o.m. 2007-01-01flyttades psykiatrin från handikappomsorgen till individ-och familjeomsorgen (gruppboende psyk. ochboendestöd psyk).Under året har ett nytt boende inom funktionshin-65

VerksamhetsöversiktVård och omsorgtkr 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999Äldreomsorg, nettokostnad 251 117 238 892 216 958 207 274 208 280 209 754 190 209 169 257 165 799 156 181Antal platser i särskilt boende 410 401 404 409 402 438 441 419 406 404varav demensplatser(inkl. gruppboende psyk) 143 122 91 79 79 61 59 59 57 57varav ordinarie platser i särskilt boende 177 187 230 240 240 301 344 323 309 309varav korttidsplatser 42 50 38 44 41 38 - - - -varav trygghetsplatser 6 5 7 7 - - - - - -varav platser i servicehus 35 35 35 36 36 36 36 36 36 36varav köpta platser 7 2 3 3 6 2 2 1 4 2Antal biståndstimmar i hemtjänst 179 815 180 372 163 894 171 927 - - - - - -Antal brukare i hemtjänst 822 756 710 677 - - - - - -Nettokostn. i äldreomsorgen per plats(servicehus eller overheadkostn. ingår ej) 457 438 411 379 392 365 323 - - -Nettokostn. per demensplats, inkl. platserpå gruppboende psyk 463 467 477 503 498 466 335 - - -Nettokostn. per ordinarie plats i särskiltboende inkl. korttidsplatser 449 430 398 351 354 344 319 - - -Nettokostnad per brukare i hemtjänst(overheadkostnader ingår ej) 85 90 82 87 - - - - - -Snittålder för inträde i äldreomsorgen 82,31 82,48 81,92 82,79 - - - - - -Snittålder för brukare i särskilt boende 85,71 83,95 83,45 83,79 - - - - - -Snittålder för brukare i hemtjänst 83,52 83,60 83,40 83,03 - - - - - -Hälso- och sjukvård, nettokostnad 35 469 36 055 33 619 34 598 33 267 34 137 34 876 33 966 32 680 28 676Antal registrerade patienter i hemsjv. 668 724 684 652 668 658 725 826 817 854Funktionshinder, nettokostnad 114 791 103 534 108 619 98 442 111 641 106 109 95 457 85 412 79 775 69 312Totalt antal personer med insatser 457 474 465 453 - - - - - -Antal platser boende särskild omsorg (vuxna) 71 65 66 66 65 54 53 48 47 42Köp av fasta platser särskild omsorg 10 12 12 11 12 12 - - - -Köp av korttidsplatser och korttidsboende 19 21 - - - - - - - -Antal platser på gruppboende psyk 0 0 10 8 8 8 8 8 8 8Antal vårdtagare i hemtjänst/boendestöd 152 148 155 155 135 117 125 114 104 102Individ- och familjeomsorg, nettok. 100 020 86 522 90 355 72 494 73 198 72 973 72 365 65 651 67 083 -Placering barn och unga (0-20 år)Antal dygn på institution 6 800 7 444 7 916 2 545 - - - - - -Antal placeringar på institution 38 58 49 13 - - - - - -Antal dygn på familjehem 14 266 13 088 6 161 4 387 - - - - - -Antal klienter på familjehem 45 43 28 18 - - - - - -Antal öppenvårdsinsatser 156 199 329 113 - - - - - -Antal LVU (Lagen om vård av unga) 27 31 28 - - - - - - -Placering vuxna (-21 år)Antal dygn på missbruksboende 3 514 1 385 1 114 1 473 - - - - - -Antal pågående klienter på institution 32 29 36 12 - - - - - -Antal dygn på familjehem 1 886 1 853 1244 1 086 - - - - - -Antal pågående klienter på familjehem 10 5 5 3 - - - - - -Antal öppenvårdsinsatser 42 33 11 39 - - - - - -Antal LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) 8 6 14 4 - - - - - -Antal platser på gruppboende psyk 20 17 - - - - - - - -66derverksamheten, med sex platser startats. Under2009 kommer ytterligare ett. Antal brukare medpersonlig assistans har ökat från 40 till 46 mellan2007 och 2008.Köpt institutionsvård 0-20 år har minskat mellan2007 och 2008.En ny enhet har startats upp under året, Utförarenheten,som jobbar med att konvertera köpt institutionsvårdtill vård på hemmaplan. Antal LVM harökat från 6 till 8 mellan 2007 och 2008.

KommunjämförelseKommunjämförelseGenom att jämföra oss med andra kompletterar vi vår egen utvärdering avmåluppfyllelse och resultat. Vi relaterar det vi uppnått till ”något utanför” våregen organisation och verksamhet.Vi har valt ut sex GR-kommuner, de sex vi oftastjämför oss med i olika sammanhang, de som är mestlika oss. I tabellerna redovisas jämförande data somsvarar mot våra två prioriterade önskemål: Å enasidan väsentlig information i alla årsredovisningar,som dels är bakgrundsinformation (befolkning ochskattesats) och dels ekonomisk information (resultat,investeringar och skulder). Å andra sidan vill vi relaterakommunfullmäktiges och kommunstyrelsensmål och måluppfyllelse till resultat och utveckling ivåra grannkommuner.Resultat/invånare, kr2006 2007 2008Ale 1 556 934 1 372Alingsås 2 588 2 232 1 262Härryda 1 639 2 154 893Kungsbacka 2 759 1 946 1 097Kungälv 2 031 -267 1 403Lerum 1 581 1 034 1 032Stenungsund 1 794 470 511Folkmängd (per 31 dec)2006 2007 2008Ale 26 800 27 092 27 323Alingsås 36 481 36 739 37 247Härryda 32 395 32 969 33 580Kungsbacka 71 044 71 942 72 676Kungälv 38 899 39 649 40 268Lerum 37 092 37 711 38 085Stenungsund 23 190 23 389 23 657Nettoinvestering/invånare, kr2006 2007 2008Ale 1 646 2 333 1 614Alingsås 2 045 1 524 1 509Härryda 2 192 3 943 3 961Kungsbacka 2 621 4 916 5 003Kungälv 2 620 2 842 2 617Lerum 4 934 4 216 5 808Stenungsund 2 501 3 762 4 692Befolkningsökning2007 2008Ale 1,09% 0,85%Alingsås 0,71% 1,38%Härryda 1,77% 1,85%Kungsbacka 1,26% 1,02%Kungälv 1,93% 1,56%Lerum 1,67% 0,99%Stenungsund 0,86% 1,15%Skattesats2007 2008 2009Ale 22,00 22,00 22,30Alingsås 21,79 21,79 21,79Härryda 21,15 21,05 21,05Kungsbacka 21,53 21,53 21,53Kungälv 21,87 21,87 21,87Lerum 21,18 21,08 21,08Stenungsund 22,07 22,07 22,07Bostadsbyggande, lgh2006 2007 2008Ale 148 117 -Alingsås 283 95 -Härryda 179 203 -Kungsbacka 460 402 -Kungälv 137 498 184Lerum 151 222 -Stenungsund 41 136 -Uppgifter för 2008 saknas från övriga kommuner.Arbetslöshet, procent av hela befolkningen2006 2007 2008Ale 2,2 1,9 2,1Alingsås 2,6 2,1 2,5Härryda 2,1 1,4 1,4Kungsbacka i u 1,1 1,6Kungälv 1,5 1,4 1,7Lerum 1,7 1,3 1,4Stenungsund 1,9 1,8 1,967

Kommunjämförelseökad valfrihet genom att aktivt stimulera tillavknoppning och en större andel beställarbaseradverksamhet: Möjligheten att välja leverantör inomhemtjänsten är införd i Kungälvs kommun från ochmed december 2008. Sex brukare får från och med1 februari 2009 insatser från privat leverantörFinns valfrihetssystem i hemtjänsten?AleAlingsåsHärrydaKungsbackaKungälvLerumStenungsundNejJaNejPlan mars 2009Ja, dec 2008Plan okt 2009Plan 2010en tryggare skolmiljö och ökad andel godkändaelever: 94 procent av eleverna i skolår 9 var behörigatill gymnasieskolan, det vill säga de var godkända imatematik, engelska och svenska. 2007 var motsvarandeandel 93 procent. Genom sommarskola ochmöjligheten att tenta upp slutbetyget har Kungälvnått upp till målet 94 procent under höstterminen2008 (inom parentes).Andel (%) behöriga till gymnasieskolan2006 2007 2008inför kommunalt vårdnadsbidrag: Vårdnadsbidragetinfördes i september 2008. Under 2008har sammanlagt 100 vårdnadsbidrag betalats ut förtotalt 38 barn.Vårdnadsbidrag infört fr o mAleAlingsåsHärrydaKungsbackaKungälvLerumStenungsundNejJa, 1 juli 2008Ja, 1 mars 2009JaJa, dec 2008Ja, 1 juli 2008Ja, 1 jan 2009tjänstegaranti för barnomsorg: Tjänstegaranti förbygglov och barnomsorg beslutades av kommunstyrelseni Kungälvs kommun i december 2008.Tjänstegaranti för barnomsorgAleAlingsåsHärrydaKungsbackaKungälvLerumStenungsundNejNejNejJaJa, dec 2008Ja, dec 2008NejAleAlingsåsHärrydaKungsbacka86,992,494,895,489,690,994,694,683,089,394,894,2tjänstegaranti för bygglov: Tjänstegaranti förbygglov och barnomsorg beslutades av kommunstyrelseni december 2008.KungälvLerum91,988,191,0 (93,0)92,192,1 (94,0)92,6Tjänstegaranti för bygglov.Stenungsund93,895,894,0AleNejAlingsåsNejHärrydaNejKungsbackaJaKungälvJa, dec 2008LerumNejStenungsundJa, dec 2008Uppgifterna i kommunjämförelsen kommer frånStatistiska centralbyrån SCB, från respektive kommunvia e-post, telefonintervju eller hemsida.68

RevisionsberättelseRevisionsberättelseredogörelse för noteringar i 2008 års revisionRevisionskollegiet har genomfört 17 granskningarunder året och lämnar här en redovisning i korthetför fyra av dessa.Kommunrevisionen har beslutat att särskilt granskaKS ledning och styrning för perioden 1 januari 31oktober 2008. I en sammanfattande bedömningkan konstateras att organisationsformen under2007-01-01 – 2008-10-31 i sig gav upphov till storaoklarheter och otydligheter beträffande ansvar, befogenheteroch mandat.kommunrevisionen har gjort en översiktlig studieav frågan om personalförsörjning och jämställdhetsaspekteri personalarbetet. KF bör överväga att taett kraftigare tag om styrningen av personalförsörjningenoch personalpolitiken genom att utarbetaett personalpolitiskt program med tydliga målsättningar.Kungälvs kommun bör agera mer aktivt änhittills för att utöka rätten och möjligheten till heltidsarbeteinom vård- och omsorgsområdet.kommunrevisionen har genomfört en översiktligkontroll och analys av kommunens fastighetsbestånd.Av det material vi tagit del av framgår atten godtagbar underhållsnivå endast med svårighetkan upprätthållas. Revisionen rekommenderar attFM-service tillåts att genomföra nödvändigt underhållför att värdesäkra kommunens byggnader,bevara en godtagbar arbetsmiljö för anställda ochmedborgare.i delårsrapporten kan vi revisorer konstatera attdet, liksom föregående år, saknas en sammanfattandeanalys och bedömning av måluppfyllelsen och omden innebär att kommunen bedriver sin verksamheti enlighet med god ekonomisk hushållning.Beträffande årsbokslutet anser vi revisorer detpositivt att ny uppdaterad policy för redovisning avinvesteringar tagits fram.Vi rekommenderar KS att upprätta en komplettskriftlig rutinbeskrivning avseende lönehanteringendär för verksamheten väsentliga kontroller ocksådokumenteras. Den skriftliga dokumentation somidag finns bedöms vara otillräcklig och ofullständig.kommunen har gjort en avsättning om 5 mkr föratt återställa Munkegärde deponi. Eftersom det gåttett antal år sedan beräkning av denna avsättninggjordes rekommenderar vi KS att uppdatera tidigareutförd bedömning.Under innevarande år har ett projekt pågått föratt ta fram rutiner och instruktioner för hur exploateringsverksamheteni fortsättningen skall fungera.Ingen skriftlig dokumentation finns men vi harmuntligen fått beskedet att projekt i framtiden skallavräknas mer löpande.År 2006 antog riksdagen Lag om allmänna vattentjänstervilken klargör att kommuner från ochmed räkenskapsår 2007 bland annat skall upprättaseparata balans- och resultaträkningar för VA-verksamheten.Separat redovisning har tagits fram undersåväl 2007 som 2008 i enlighet med lagens krav.Därutöver har 13 granskningsrapporter genomförtsrevisionsberättelse för år 2008Undertecknade, av kommunfullmäktige utseddarevisorer, har granskat kommunens verksamhet underår 2008. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen,fastställt revisionsreglemente samt godrevisionssed. Sakkunnigas och egna rapporter harfortlöpande översänts till kommunfullmäktige.Vi tillstyrker att samtliga styrelser och nämndersamt enskilda förtroendemän i dessa organ beviljasansvarsfrihet för 2008. Vi tillstyrker också att kommunensårsredovisning godkänns.Kungälv den 26 mars 2009Olle Björnström (s)OrdförandeSven-Arne RasmussenVice ordförande t.o.m feb 2009Jan AbrahamssonVice ordförande fr.o.m mars 2009Georg StjernströmIngrid Thomasson Ywonne Nordin Göran Ragndahl69

OrdförklaringarOrdförklaringar70AmorteringAvbetalning på lån.AnläggningstillgångarTillgångar som kommunen inte har för avsikt attomsätta inom det närmaste året till exempel inventarier,byggnader och anläggningar.AvskrivningarVid köp av anläggningstillgång som skall användasunder längre tid sprids kostnaden på flera år. Omkommunen köper en bil som kan användas i fem årför 100 000 kronor redovisar kommunen varje år 20000 kronor som kostnad för bilen i resultaträkningen:bilen skrivs av på fem år. På detta sätt undvikerman att dyra tillgångar som används i flera år barabelastar resultaträkningen ett år.BalansräkningVisar kommunens ekonomiska ställning vid ett bestämttillfälle. För den balansräkning som finns i årsredovisningenär detta tillfälle räkenskapsårets sistadag. Balansräkningen har två kolumner. I den övrefinns kommunens tillgångar. I den nedre visas hurmycket av detta som är kommunens skulder och hurmycket som är eget kapital. Överkolumnens summaska vara den samma som nederkolumnens. De skabalansera, därav namnet balansräkning.BokslutSammanställning av kommunens ekonomiska resultat.Görs vid varje årsskifte.BudgetEn ekonomisk och verksam-hetsmässig plan förkommunens framtida verksamhet.Eget kapitalSkillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunensförmögenhet, den del av kommunens tillgångarsom inte är lånefinansierade.Finansiella intäkterDe intäkter som uppkommer genom kommunensfinansiering. Handlar nästan uteslutande om räntorsom kommunen får in på sparade pengar.Finansiella kostnaderDe kostnader som uppkommer genom kommunensfinansiering. Nästan uteslutande handlar det om räntorsom kommunen betalat på lån.FinansnettoSkillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter.FinansieringsanalysBeskriver på vilket sätt kommunen genom sin verksamhetoch genom upplåning fått in pengar och hurdessa använts under ett räkenskapsår.IntäkterKommunens periodiserade inkomster, det vill sägabeloppen har fördelats på de tidsperioder (månad,kvartal, år etc) som inkomsterna avser.KostnaderKommunens periodiserade utgifter, det vill sägabeloppen har fördelats på de tidsperioder (månad,kvartal, år etc) som utgifterna avser.Kortfristiga skulderSkuld som ska betalas det närmaste året.Likvida medelPengar i kassa och bank samt placerade medel.LikviditetEtt mått på kommunens förmåga att på kort siktskaffa fram pengar och klara löpande betalningar.Långfristiga skulderLån som löper på längre tid än ett år.OmsättningstillgångarTillgångar som kommunen avser att omsätta inomdet närmaste året, till exempel förråd, kortfristigaplaceringar och banktillgodohavanden.PersonalkostnaderSumman av löner och sociala avgifter.ResultatDet som blir över när kommunens kostnader harbetalats, alternativt det som saknas.ResultaträkningEtt sammandrag av kommunens samtliga kostnaderoch intäkter under ett räkenskapsår.RäkenskapsårTiden mellan två årsbok-slut. I kommunen är räkenskapsåretdet samma som kalenderåret, det vill säga från1 januari till 31 december.SoliditetSoliditeten visar kommunens ekonomiska styrka pålång sikt och anges i form av hur stor andel av kommunenstotala resurser som utgörs av eget kapital.Om kommunen har stora skulder i förhållande till detillgångar som finns i kommunen är soliditeten låg.ÅrsredovisningEn redogörelse som kommunen måste göra i slutetav varje år. De delar som måste ingå är:- Balansräkning- Resultaträkning- Finansieringsanalys- Förvaltningsberättelse- Revisionsberättelse

NämndhusetYtterbyvägen 2442 81 Kungälve-post: kommun@kungalv.sewww.kungalv.se