Sidsjö f d sjukhusområde - Sundsvall

Gestaltningsprogram förSidsjö f d sjukhusområdeGestaltningsprogrammet har utarbetats i samarbete med byggherrenSidsjöfastigheter AB och Sundsvalls kommun. Gestaltningsprogrammetkompletterar detaljplanen för Sidsjö fd sjukhusområde i Sundsvall Dnr06/289. Avsikten är att formulera principer för att skapa en samsynfrån planering till genomförande av detaljplanen. Principerna ska varavägledande för bygglovgivning både vid förändringar av befi ntlig bebyggelseoch vid nybyggnad. Det är också en tolkning och exemplifi ering avdetaljplanen.Övergripande motivEtt överordnat mål är att beskriva ett synsätt som kan appliceras på det ännuej förutsedda.Området är under omvandling och ingen vet säkert vilka funktioner somkan tänkas inrymmas inom området. Det har därför varit viktigt att sätta upputgångspunkter som ligger till grund för det fortsatta arbetet:- den ursprungliga sjukhusanläggningen har ett historisktvärde- relationen mellan byggnad och natur i Hakon Ahlbergsverk har ett värde som kan utvecklas och berika de nyafunktioner som bebyggelsen kan komma att hysa- Hakon Ahlbergs idé om landskapet ska ligga till grund- tilläggen utförs på landskapsplanens villkor- den befi ntliga strukturen som bas även för det nya skaparen enkelhet och klarhet- de ursprungliga idéerna möjliggör en särprägel förområdet- kvaliteter i den befi ntliga anläggningen bevaras ochges en ny roll tillsammans med nytt innehåll och nyafunktionerSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909011

Mark och landskapHela det centrala byggnadskomplexet (fd patientdelen kring kulverten)lokaliserades till ”gränsområdet mellan skogs- och ängsmark” (urTrädgårdskonst). Mellan norra och södra sida av kulverten gjordes en tydligkaraktärsuppdelning som fortfarande är avläsbar.Det ursprungliga konceptet var ”parkområden som inramar byggnader”.Vissa kompromisser var dock nödvändiga. Till byggnaderna hördeinhägnade promenadgårdar som delade upp landskapet. Dessa täckte storyta och var strikt geometriska (se illustrationsplan i Byggmästaren nr 261943). Därtill kom angöringsvägar till byggnaderna. Ändå kan man på tidigafoton uppleva en öppenhet och närmast en hagmarkskaraktär med friagräsytor och träd, ofta fl erstammiga, i grupper.Övergripande mål för den yttre miljönEn av områdets största kvaliteter är den spänning som uppstår i mötetmellan den strama bebyggelsestrukturen och det fria landskapet.Vid upprustning och omgestaltning av den yttre miljön ska det ävenfortsättningsvis upplevas som om trädgård, park och landskap snararegallrats fram, förädlats och kultiverats, än som en nyanlagd utemiljö.Ett huvudmål bör därför vara att bevara och förstärka den tydliga indelning ivegetationskaraktärer som den ursprungliga planen skapade.Tuschlavering av det planerade sjukhusområdet. Ur Byggmästarennr 26/1943Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909012

Natur- och parkmarken bevaras och utvecklas i fyra zoner enligt de fyrakaraktärer som fanns redan i de ursprungliga planerna för området:1. Den omgivande barrskogen2. Gårdarna mot norr3. Gårdarna mot söder4. Öppen parkmarkDe fyra karaktärerna utgör ett gestaltningsmässigt spektrum med polernanatur och kultur. Dessa förhållanden måste man vara medveten om vidutvecklingen av området. Gallring, nyplantering och annan utveckling avpark- och naturmarken som kan påverka områdets överordnade karaktär börske enligt landskapsvårdande metoder i stället för skogsbruksmetoder. Föratt uppnå detta bör särskilda vård- och skötselplaner upprättas i samråd medkommunen.Zonering av området i fyra karaktärstyperI sektionen nedan syns från vänster till höger:A. idrottsplatsen i norrB. skogssluttning (zon 1)C. gårdar med naturmarkskaraktär (zon 2)D. kulvertE. gårdar med trädgårdskaraktär (zon 3)F. allén längs PaviljongvägenG. öppen ängsmark med bäck (zon 4)H. skogsklädd ås i söder (zon 1)Tvärsektion genom områdetSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909013

Den yttre närmiljön ska vara trygg och funktionell för nya användargrupper.Gator, gångvägar, korsningar, torg är allas mötesplats att vårda och vistasi, och ska utformas så att miljön är anpassad för alla personer med nedsattrörelseförmåga, ork och orienteringsförmågaUtemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska utformas för att svara mot efterfrågadfunktion. Det medför att en variation ska kunna tillåtas i innehåll ochdisposition. Dock bör principen mot norr vara att naturmarken ingår somen tydlig del i utemiljön och att gårdar som vetter mot landskapsrummen isöder har en rumslig och visuell koppling till desamma. Tanken om ”intimasmåanläggningar för den dagliga trivseln” från den ursprungliga planen kananvändas för att tillskapa funktionella och vackra platser.Zon 1. Den omgivande barrskogenBarrskogen är lokaliserad till höjdpartier och brantare sluttningar. Denutnyttjades i ursprungsplanen för att rama in sjukhusområdet och ge ettvisuellt skydd mot staden. En sådan avgränsning är fortfarande önskvärd,men skärmeffekten har på senare år reducerats kraftigt genom att storaskogspartier har gallrats och avverkats. Detta har i än större grad drabbatskogskänslan och därmed ekologi och friluftsliv.Naturmark i anslutning till ny eller förändrad bebyggelse ska i så storutsträckning som möjligt skyddas och bevaras. De gallrade/avverkadepartierna bör tillåtas återväxa till ”vårdad” skog.Åtgärder:Inom de kraftigt gallrade barrskogspartierna ska ny vegetation släppas uppsom träd- och buskskikt för att utveckla vegetationen både som ”naturmark”och som buffertyta mot omgivningen. När slyvegetation nått en höjd av3-5 meter påbörjas en uppbyggnadsgallring där tall främst tillvaratas somkaraktärsart.Inom tätare vegetationsbestånd kan en urglesning av främst buskskiktetutföras för att skapa bättre genomsikt och ljusgläntor för att stimulera ris- ochörtskikt. Tall, och i lövvegetationen björk, sparas som karaktärsträd.Nya schakt- eller fyllnadsslänter i naturmark täcks med tillvaratagnaavbaningsmassor (från ytan som tas i anspråk) för en snabb och naturligåteretablering av markskiktet. Eventuella bergskärningar ställs i 5:1 ochbergöverytan friläggs i tillräcklig omfattning för att undvika uttorkning avmarkvegetationskanter.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909014

Gränser mellan naturmark och nya grönytor med påförd rikare jord anpassastill naturmarkens topografi eller vegetation så att en naturlig övergånguppstår.Viktigare gång- och cykelvägar asfalteras och belyses med en enkel menfunktionell parkarmatur.Zon 2. Gårdarna mot norrI ursprungsplanen tilläts, efter viss gallring, skogen att ”smyga ändain mot husen” mellan de norra paviljongbyggnaderna. Gårdarna norrom kulvertgången är därför mera skogspräglade, med sparade dungarav framförallt tallar. Även i topografi n är skogsterrängen närvarande.Gångvägar permanentades efter de stigar som patienterna trampat upp ivildmarken.Sektion genom norrvänd gård med sparad naturmark med tallar ochstenblockÅtgärder:Principen för de norra gårdarna ska även fortsättningsvis vara attnaturmarken ingår som en tydlig del i utemiljön. Rätlinjighet och geometriskastrukturer bör undvikas. Tall ska vara huvudart bland träden. Huvudstråkför gång- och cykeltrafi k asfalteras, medan övriga hårdgjorda ytor kanvara av grus (stenmjöl). Gångvägarna kan eventuellt variera i bredd.Gång- och cykelpassagen över norra lokalgatan vid Kapellet utförs avtrafi ksäkerhetsskäl med en fålla.För gräsytor ska gräsfröblandningar med naturkaraktär väljas. Viktigaregång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belyses med enenkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängda armaturer kananvändas vid byggnadernas entréer och för att undvika mörka partier ochhörn.Utemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska svara mot efterfrågad funktion.Framförallt måste en god balans mellan öppna ytor och skog/dungarhittas. Miljön ska upplevas trygg och inbjuda till utevistelse, samtidigt somskogskaraktären bevaras.Skolgården vid Montessoriskolan delas upp i en del väster och en del österom den nya paviljongen. Hårdgjorda ytor för t ex bollspel anordnas mellanmer naturpräglade partier. Gården hägnas in för en bättre kontroll över demindre barnen. Grindar ordnas mot t ex ett bevarat naturmarksparti i västerSkolgård och kontakt med omgivande lekmiljöerSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909015

som kan användas för lek. Systemet av gång- och cykelvägar underlättarkontakten till närbelägna områden med stora kvaliteter för lek ochpedagogik, som den stora ängsytan i söder, friluftsteatern och dammen,naturområdet kring sjön, de skogsklädda åspartierna, samt idrottsplatsen inorr.Zon 3. Gårdarna mot söderI den ursprungliga planen präglades de södra gårdarna av ljus ochöppenhet, och hade närmast en trädgårds- eller hagmarkskaraktär. Björkvar och är det dominerande trädslaget. Medan de norra gårdarna är knutnatill barrskogen på sluttningen intill, vänder sig de södra gårdarna motden öppna ängsmarken i söder. På gårdarna anordnades ursprungligen”rundpromenader” med spridda planteringar av träd och blommandebuskar. Det planterades även fruktträd och bärbuskar. ”Lökväxter på vårenoch rosor på eftersommaren och hösten ger ett upplivande inslag av gladafärger.” (ur Trädgårdskonst)Åtgärder:De södra gårdarnas karaktär bevaras genom att de hålls öppna. Klipptagräsytor är ett viktigt inslag. Björk, gärna fl erstammig och i mindre grupperär huvudart, men kan kompletteras med t ex mindre fruktträd och hagtorn.Blommande buskar planteras som solitärer på gårdarna. Rätlinjighet ochgeometriska strukturer kan eventuellt användas i mindre omfattning, menett fritt fl ödande landskap ska prägla de södra gårdarna.Sektion genom södervänd gård som är öppen, relativt plan och björkplanteradLek och sittgrupper anordnas, fritt placerade, på gårdarna, delvisavgränsade av låga, friväxande häckar. Även låga murar, av samma typsom fi nns vid entrén till området, kan användas. Vid sittplatserna planterasrosor och perenner. Markmaterialen vid sitt- och lekplatser bör i första handvara smågatsten och stenmjöl, medan kommunikationsytor beläggs medasfalt.Viktigare gång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belysesmed en enkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängdaarmaturer kan användas vid byggnadernas entréer och för att undvikamörka partier och hörn.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909016

Zon 4. Öppen parkmarkDe större park- och landskapsrummen mot söder utgjordes ursprungligen avvallgräs med fria grupper av gammal och ny björkplantering. De sträcker sigfrån skogen i öster ner mot sjön i sydväst. Det långsträckta, öppna partiet iöster fram till Växthusstigen är förhållandevis plant. Därefter vidgas det ochsluttar via friluftsteatern ned mot sjön. Friluftsteatern utgjordes av klipptagrästerrasser i annars högväxt gräs/äng. Fram till teatern ledde framklipptagrässtigar. Noggrant placerade planteringar bildade kuliss till scenen.Grundvatten från åsen samlades här och leddes i dräneringsledningarvästerut. I anslutning till teatern skapades en bäck och dammanläggningsom tog upp enligt uppgift ’betydande vattenkvantiteter’ som dränerats frånfrämst ängsmarken ovanför.Björkallén är ett undantag i den öppna karaktären med sin starkastrukturerande karaktär. Denna ingick inte i Hakon Ahlbergs ursprungligaplan, och går på sätt och vis mot principen med gårdarnas kontakt medden öppna ängsmarken i söder. Idag är allén dock ett uppskattat inslag iparkmiljön.Skogen i söder har expanderat ut i dalgången och gjort denna smalare.Dessutom har en större parkering tagit den östra delen av parkrummet ibesittning.Åtgärder:För att hålla de större park- och landskapsrummen öppna och upprätthålla/återupprätta ursprungliga riktningar och siktlinjer i landskapet ska slyuppslagregelbundet avlägsnas.Den öppna gräsytans karaktär förstärks genom att renodla allémotivet utefterPaviljongvägen respektive förlänga och bredda det fria rummet intill. Björkarplanteras där de saknas i allén och dåliga exemplar ersätts. I sambandmed att Paviljongvägen kompletteras med parkering blir björkarna ännuviktigare för att minska intrycket av gatans utbredning. Ambitionen är attminska bilarnas upplevda intrång i det öppna parkrummet och återställa denlångsträckta ängsmarken genom att ta bort parkeringen i öster.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909017

Det öppna parkrummet med dansbanan breddas genom att sly tas bort uppmot skogen. Ett öppet stambryn eftersträvas i gränsen mellan ängen ochskogen i söder.Friluftsteatern med sittgradänger återställs. En bäck tas upp i ängsmarkensom ersättning för dräneringsledningen och dammen vid friluftsteatern ställsi ordning. Vatten från planerade fördröjningsmagasin för dagvatten kanockså ledas hit. Med bäcken och dammen kan vatten naturligt inordnas somett element för lek.Gång och cykelvägar beläggs med grus (stenmjöl). Övergångar samordnasmed infarter till parkeringar. Paviljongvägens körbana smalnas här av ochkantstensparkeringen gör uppehåll.Trafi k och rörelserDen centrala kulverten var en ryggrad som gav struktur åt den byggdamiljön, men den hade även en viktig funktion i att serva paviljongerna medleveranser och kommunikation. Utöver denna var paviljongerna tillgängligautifrån via i första hand Paviljongvägen. Denna princip förskjuts nu till attPaviljongvägen och den nya lokalgatan i norr får en större funktion förbefi ntliga och nya byggnader. Kulverten utnyttjas där den fortfarande fi nnskvar, och markeras i mark och eventuellt med skärmtak eller pergola där denär riven. Ytterligare öppningar kan bli aktuella för en bättre kommunikationmellan norra och södra delen av området.Princip för gång- och cykelpassager över PaviljongvägenTillgänglighetEntréer till byggnader och anläggningar i parkmark och på gårdarska i största möjliga utsträckning vara tillgängliga för personer medfunktionsnedsättning. Detta innebär att lutningar och bredder pågångytor ska uppfylla gällande handikappnormer, och att kantstöd mmanpassas genom att försänkas vid passager. Belysningen ska vara godoch kontrastmarkeringar användas där så behövs för personer medsynnedsättning.Det yttre blodomloppet och den inre ryggradenSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909018

BiltrafikAngöring av området sker dels från Paviljongvägen, dels från en ny lokalgatapå norra sidan. Båda görs dubbelriktade med vändslingor i östra ändenför att hindra genomfartstrafi k. Paviljongvägen kompletteras med en serieseparata slingor för boendeparkering, medan besöksparkering sker somkantstensparkering.Kör- och parkeringsytor asfalteras. Kantstenar bör vara av granit.Hastigheten begränsas genom att körbanan vid några punkter smalnas av.Förhöjda ytor används inte.KollektivtrafikBussen angör området längs Paviljongvägen. Den vändplats som idag fi nnsvid hus G kan användas initialt. När Paviljongvägen byggts om anordnasen hållplats vid vändplatsen i östra änden på gatan. Ytterligare en hållplatsplaceras vid förskolan i västra delen av området. Den senare hållplatsengestaltas som en getingmidja med ett körfält där bilar inte kan passera närbussen står still. En framtida möjlighet är att en busslinga fortsätter runt tillnorra lokalgatan, och ytterligare en hållplats placeras invid kapellet och denkorsande gång- och cykelvägen. Bussen ska i detta fall köra medsols så atthållplatserna hamnar in mot bebyggelsen.Biltrafi k i området och parkering längs Paviljongvägen resp. norragatanKollektivtrafi k i områdetSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 200909019

Bebyggelse(Husbeteckningar enligt sista sidan i gestaltningsprogrammet)Läsning av befintliga byggnaderDe befi ntliga byggnaderna har i planen fått olika grad av bevarande- ochvarsamhetskrav.För de byggnader som sammanlänkats av förbindelsegången gäller attde även fortsättningsvis ska ha en tydlig anknytning till denna. Kapellet(S) räknas till dessa byggnader liksom vaktmästarbostaden (R) ochadministrationsbyggnaden (D).Medicinskt centrum (G), byggt 1971, utgör en avvikelse i sammanhangetsom bör utvecklas mot större öppenhet mot Paviljongvägen. En annan delsom lagts till under senare år är den gröna plåtbyggnaden (K) öster om fdrättsspsyk (J).Intaget (A1) utgör en egen enhet och ska liksom växthuset (A2) ochträdgårdsmästarbostaden (B) utvecklas på sina egna villkor.DokumentationByggnaderna har dokumenterats tidigare. Boken ”Sidsjöns sjukhus 1943-1993” utg. 1993 på Sundsvalls museum samt ”F d Sidsjöns sjukhus -dokumentation av sjukhusbyggnaderna” av Peter Sundborg på Sundsvallsmuseum Enheten för kulturmiljövård utgör en viktig grund för information ombyggnaderna även i fortsättningen.Ett ritningsarkiv med en stor mängd ursprungsritningar från Hakon Ahlbergfi nns hos fastighetsägaren Sidsjöfastigheter och detta ska säkras med digitalteknik och genom detta också kunna användas i det fortsatta arbetet.Byggnadsantikvarie bör vid varje ombyggnad vara delaktig och ge råd vilkadelar som utöver detta är i behov av dokumentation före ingrepp (ritningar,beskrivning och fotografi er) och särskilt skydd.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090110

Befintlig bebyggelseDe ursprungliga byggnaderna kännetecknas av mycket hög kvalitet formochmaterialmässigt. Ny verksamhet ska därför anpassas till byggnadernaoch inte tvärtom. Inför varje förändring av den befi ntliga bebyggelsen skabyggnadsantikvarie kontaktas för att ge råd och stöd. Man ska särskilt värnabevarandet av det som är gemensamt och stärker enhetligheten i området;t ex tegelfasaderna, skiffertaken och trapphusen av natursten.När hus eller delar av hus rivs, (t ex skorstenen och mindre byggnader ipannhusets närhet), skall material märkas upp och lagras för återanvändningvid upprustningar inom området. Det gäller t ex tegel, takskiffer, fönster,natursten från trappor mm.Paviljonger som tidigare byggts om till bostäder har fortfarande kvar en delav ursprungskvaliteterna i fasadmaterial och trapphus. Vid en ny ombyggnadbör man sträva efter att ta bort delar som förvanskat dem kraftigt vidden tidigare ombyggnaden. Speciellt gäller detta loftgångarna på de avMigrationsverket förhyrda bostäderna.Den mest välbevarade paviljongen är hus F. Huset rymmer idag skollokaler,kontor och ateljéer. Det är möjligt att där bevara fasaden i sin helhet ochvarsamt restaurera fönster och entréportar. Hus F har i detaljplanen därförden starkare skyddsföreskriften. Paviljongerna M och L har också kvar sinursprungliga karaktär, men är mycket förfallna. De kan därför rustas uppmed en större frihet.Loftgångar som behöver förändrasUrsprungliga fönster ska överallt om möjligt renoveras. Fönsteröppningarska behållas. Nya fönsterhål kan tas upp på varsamt sätt, menigensättningar ska undvikas. För paviljongerna ska tas fram en fönstertypsom stämmer med ursprunglig fönsteröppning och med proportioneringeni ursprungliga fönster. Denna fönstertyp ska utgöra ny standard vidfönsterbyte.På samma sätt kan för andra husdelar tas fram en standard så att ett”byggdelsbibliotek” fi nns att tillgå och husen på så sätt behåller sinenhetlighet. Det kan gälla portar, balkonger, takrännor etcUrsprunglig balkongPaviljongerna ska kunna förses med balkonger. Balkongerna ska i sinutformning, storlek och karaktär anpassas till husen. Till förebild kan tas deenstaka ursprungliga balkongerna. Även franska balkonger kan användas.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090111

Centrumbyggnaderna P2 och P3 har kvar interiörer väl värda att bevara.Speciellt gäller detta kapprum och samlingssal. Hiss har redan installeratsmen ytterligare förändringar i syfte att göra lokalerna ändamålsenliga förvår tid krävs. Särskilt ska också fasaden och de karaktäristiska fönstren itrapphuset värnas.Förbindelsegången ska vårdas och bevaras men kan till delar öppnas uppför en större kontakt mellan de norrvända och de södervända gårdsrummen.Den kan också ersättas av tak i någon del. Den del som rivits mellan husH och O ersätts delvis av nya lokaler för Montessoriskolan varvid specielltdelen mellan N och F glasas upp för genomsikt. Den nya delen ska ocksåge möjlighet att ta upp nivåskillnader mellan F, N och G. Mellan hus F ochO kan ett skärmtak förstärka samhörigheten mellan de östra och de västradelarna. Mellan hus D och P kan förbindelsegången komma att förändras föratt skapa kontakt mellan de olika förskolegårdarnas uterum.Hus C och D ska ej byggas till. I övrigt gäller samma principer förförändringar som för paviljongerna.Kapellet (S) och bostäderna utefter Växthusstigen har fått en starkareskyddsföreskrift i detaljplanen. Dessa får inte byggas till eller ändras till sittyttre.Vaktmästarbostaden (R) är idag bostad för ett hushåll. En annan användningi framtiden kan ha kommersiellt eller kulturellt innehåll. Senare gjorda tillägg iform av uteplatser och parkering kan då tas bort.Gårdshuset (T) (hotellets restaurang) har utvecklats till en träffpunkt för helaområdet. Det har i planen givits en möjlighet till fortsatt utveckling genom enpåbyggnadsrätt. Karaktären av lätt cafébyggnad ska fortsatt bevaras ävenvid en påbyggnad.Växthusen (A2) har idag ett dåligt klimatskydd. De ska kunna göras brukbarasom café – restaurang även under vinterhalvåret genom att huvudhusetvarmbonas varsamt med fasaden intakt. Det östra växthuset kan rivas ochersättas av ett hus som mer får karaktär av vinkast/orangeri med möjlighetatt hålla vintervarmt. De andra växthusen kan då bevaras som glasadeväxthus. Det västra växthuset är angeläget att restaurera.Exempel på olåst genomgångmed låsbara partier in till förbindelsegång.Exempel på öppen genomgångmed låsbara partier in till förbindelsegång.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090112

Hus G Den fd medicinkliniken skiljer sig redan med sitt röda tegel. Denföreslås byggas på med högst 2 våningar. Påbyggnaden kan med fördelgöras i ett lättare material.Mot Paviljongvägen Gavel hus F Återbyggd och utvidgad förbindelsegång.Hus G med uppbruten fasad och påbyggnad.Perspektivbild fr. PaviljongvägenHus G mot väster, snitt genom ny förbindelsegång.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090113

Ny bebyggelseAlla nytillskott inom området ska vara läsbara som en ny husgeneration.Varje grupp av hus enligt nedan ska också hålla en enhetlighet inom singrupp men särskiljas tydligt gentemot övriga byggnader, både nya ochgamla.Tak i hela områdets nyproduktion ska vara antingen i papp eller plåt, gråeller svart kulör eller som gröna tak. Särskilt kompletteringsbyggnader börutföras med gröna tak.Takvinkeln ska aldrig överstiga paviljongernas takvinkel.Ny bebyggelse i anslutning till befintligaHöghuset (X0)Husets synlighet från andra delar av staden ska understrykas ochframhållas. Det ska ersätta skorstenen som rivs och annonsera förändringenav Sidsjö f.d. sjukhusområde.• Funktion av landmärke.• Helt egen karaktär avskiljbar mot allt annat.• Fasadmaterial, kulör, fönstertyp och fönstersättning kan skilja ut sig.• Huset får gärna vara slankare i de översta våningarna. Överstavåningen bör innehålla publika lokaler.• Spektakulär utsmyckning typ neon eller en skulptural form på husetstopp kan ytterligare förstärka funktionen av landmärke.• Utefter torgytan nedanför höghuset kan anläggas ett långt skärmtaksom väderskydd för marknadsstånd m.m.P2, bef. X0 NY BYGGNAD NYTT SKÄRMTAKElevation sedd från lokalgatan.Perspektiv från Arthur Engbergs väg.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090114

Sektion A-A genom parkeringsdäck med nya ytor.Plan över ny situation kring panncentralen.Sektion B-B genom parkeringsdäck med nytt höghus.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090115

Ny Paviljong (N)Huset är tänkt som skolbyggnad för Montessori.• Samma yttre kontur eller volym som den paviljong som tidigarerivits.• Annat fasadmaterial än de befi ntliga paviljongerna.• En öppen del i en eller fl era våningar kan sammanbinda de bådagårdarna på ömse sidor och skapa väderskydd.Gavel hus NHus N återbyggd paviljongvolymÅterbyggd utvidgad förbindelsegång.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090116

Punkthusen utefter förbindelsegången (X1-X5)Punkthusen utformas klart urskiljbara gentemot paviljongerna, mensammanhållna sinsemellan. Kvaliteten i utförande ska vara jämförbar medpaviljongernas för att de inte ska uppfattas som tillfälliga. Husen ska ha ensamlad form för att gårdsrummet ska uppfattas öppet ända fram till husliv.Hus X5 kan komma att hysa skolverksamhet i form av dyslexicentrum. Husetkan därför av programskäl få en annan utformning än övriga X-hus.• Balkonger utförs som indragningar/nischer. Indragen balkong fårglasas in. Franska balkonger kan också användas.• Husen kan också utföras helt utan balkonger för en användning somskola, hotell eller kontor.• Länken till förbindelsegången ska vara klart avläsbar som ny länk.• Entréer kan antingen förläggas i länken eller i själva huskroppen motgården.• Fasader i ett material gemensamt för gruppen: plåt, skivmaterialeller puts och i ”egen” kulör, dock samma för alla husen inomgruppen.Referensbild indragna balkonger.Normalplan X-hus.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090117

Tillbyggnad till Intaget (A1)Tanken är att byggnaden ska kunna rymma lokaler som behövs för enny verksamhet i intagsbyggnaden men som är olämpliga att förlägga ibefi ntlig byggnad t ex simbassäng, gym eller spa, samlingslokaler ellerstörre kök. Tillbyggnaden, eller annexet, kan placeras antingen friståendeså att en gemensam entréplats bildas för intaget (A1) och växthuset (A2)eller sammanlänkad med intaget vilket medför att växthuset får en egenentréplats som nås öster om annexet/tillbyggnaden.• Tillägget görs klart avläsbart.• Kan sammanbindas med det befi ntliga huset med glasad,genomsiktlig länk.• Fasadmaterial och kulör kan med fördel vara samma som intagets.Fristående byggnad för gemensam entréplats.Ansluten tillbyggnad med egen entréplats för växthuset (A2)Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090118

Nya byggnader i övrigtSkogshusen ( Y1-Y6 norr om den nya angöringsgatan)• Husen hålls ihop som grupp både gentemot paviljongerna ochBoKlok-området.• Husen kan vara friare i form än X-husen med utstickande balkonger,burspråk och/eller med indragen kungsvåning.• Husens höjder anpassas till trädhöjden efter de siktlinjer som mättsin.• Husen ska smälta in i skogspartiet också vad gäller färgskala, gärnagröna hus med detaljer i orange eller naturträ.• Fasader kan med fördel vara av trä som målas i slamfärg, men itydligt annan kulör än i BoKlok-området. Som alternativ till trä kananvändas andra lätta material.Orienteringsfi gur med siktlinjer från EkorrstigenBCAPerspektiv från Ekorrstigen/Arthur Engbergs VägSiktlinjer från Ekorrstigen med inmätta trädHus Y6Hus Y5Hus Y4Hus Y3Hus Y2Hus Y1Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090119

Radhusen (Z)Husen vänder sig mot sjön och är uppglasade mot utsikten. Deras nederstanivå anpassas till topografi n. Beroende på entréhöjd kan de få 2 eller 3våningar.• Indragen balkong på entréplan.• Utöver uteplats på vardera sidan har radhusen ingen egentomtmark.• De utförs med fördel i trä, svart slamfärg med ljusa blankmåladeinsidor på de indragna balkongerna.• Parkeringen är gemensam.Principsektion radhus 3 våningarRadhus mot PaviljongvägenPrincipsektion radhus 2 våningarSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090120

KompletteringsbebyggelseI första hand ska kompletteringsutrymmen som soprum, förråd ochliknande förläggas inom befi ntliga eller nya huskroppar. Inom kvartersmarkkan förekomma kompletterande bebyggelse av typ uteförråd förskolverksamhet, avfallsutrymmen mm. De utförs i lätta material, sommöbler eller gårdsutrustning mer än som byggnader, och sinsemellanlika inom respektive husgrupp. Skogshusen kan därmed ha sin typ avkomplementbyggnader och X-husen sina.TillgänglighetFör all nyproduktion gäller BBR, men även för den befi ntliga bebyggelsenska man söka förbättra tillgängligheten. Paviljongerna har sedan tidigarehissar, men som tidigare nämnts har t ex entrén till samlingssalen fått enny hiss. Fler tillägg av den typen kan komma att behövas i de befi ntligabyggnaderna. Lösningarna får i varje enskilt fall studeras så att de kangenomföras utan att byggnaderna förfulas.Sidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090121

Gammal beteckningNuvarande Program för byggnaden i detaljplaneskedeteller benämningt ex i Sundsvalls museums dokumentationav byggnadernaBeteckningIntaget - upptagningspaviljong A Gruppboende kontrakt –sep 09,Framtida friskvårdsanläggning eller äldrebostäderVäxthus A2 Café-restaurang utökas till året runtverksamhetTrädgårdsmästarbostaden B 3 bostäderNy administrationsbyggnad C Gruppboende 8 lghAdministrationsbyggnad D Förskolor 25 + 45 barnK1 Paviljong för kvinnor E Bostäder 24 lghK2 Paviljong för kvinnor F Montessoriskola 90 barnKulturverkstad ca 25 persMedicinskt centrum G Montessoriskola 125 eleverPrivatsjukvård 8 anst,Behandl hem 18 platser/6 anstKontorshotell 12 pers utökas när Montessori får hus NPåbyggnad för bostäder, ev inglasningM1 Paviljong för män H Bostäder 24 lghM2 Paviljong för män I Bostäder 24 lghRättspsykiatrisk klinik J Förskolor 27+45 barnGrundskola 250 eleverBåtbyggeri K Gymnastiksal, båtbyggeri, verkstad och förrådM4 Paviljong för män L Vårdboende 60 vårdplatserM3 Paviljong för män M Elevhem 80 rum alt. seniorbostäderNy byggnadNNy skola för Montessori se GK4 Paviljong för kvinnor nu rivenK3 Paviljong för kvinnor O Hotell 80 rum/10 anstEkonomibyggnad A kök/matsal P1 Konferens, dans, festEkonomibyggnad A tvätt/sällskapsr. P2 Kulturcenter, studios 25 arbplEkonomibyggnad A gymn./saml.sal P3 Samlingssal för verksamheter I P-husenEkonomibyggnad B verkstäder Q1 Entré till garage, VerkstäderEkonomibyggnad B panncentral Q2 Utbildningslokaler el 40-45 eleverVaktmästarbostad R Bostad kan bli infocenter friluftsliv, galleri eller verkstadKapell S KeramikverkstadKioskbyggnad T Café-restaurang – utökas kan byggas påNya byggnaderHöghus 15 vån. X0 HotellKompl. kring förbindelsegången X1-X5 Ca 100 lgh samt dyslexicentrum”Skogshusen” Y1-Y6 120 lghRadhus Z 10-12 lghSidsjö fd sjukhusområde Gestaltningsprogram 2009090122