Ingenjören – utbildad för yrkeslivet? - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

Ingenjören – utbildad för yrkeslivet? - Teknikföretagen

Ingenjören– utbildad för yrkeslivet?en undersökningav ingenjörsutbildningen


Ingenjörsutbildningarna är viktiga för teknikföretags konkurrenskraft. De måstehålla en hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklang med företagens utveckling.En närmare samverkan är en förutsättning för detta. För att få en givandedialog mellan programansvariga och enskilda teknikföretag eller deras organisation,Teknikföretagen, behövs större kunskap om hur det verkligen ser ut på landetsingenjörsutbildningar.Denna rapport är ett steg på vägen och visar att den svenska ingenjörsutbildningeni huvudsak är bra, men att det finns en förbättringspotential, inte minst i sättet attsamverka med de företag som har för avsikt att anställa ingenjörerna.Teknikföretagen vill med sitt projekt Högskoledialogen, som denna rapport är endel av, aktivt bidra till att utveckla dagens ingenjörsutbildningar för framtidensbehov.Stockholm december 2009Johan AnckerChef Industriell Utveckling1


InnehållFörord 1Innehåll 3Sammanfattning 5Inledning 7Teknikföretagen och högskolorna 9Varför gör Teknikföretagen en undersökning av ingenjörsutbildningar? 9Metod 9Bakgrund – faktadel 11Olika typer av examina 12Bolognadeklarationen och dess inverkan på ingenjörsutbildningen 13Ingenjörsutbildningarnas innehåll och struktur 13Budskap 13Programmens struktur 14Kommunikation & språk 15Arbetsintegrerat lärande (AIL) 15Programansvariga och företag om ingenjörsutbildningen 17Studenternas attityder och intresse 17Förkunskaper och bristande intresse – allvarliga problem 17Studenternas motivation 18Studenterna flytt int’ 19Struktur och inriktning 19Bredd och djup 19En sammanslagen ingenjörsutbildning? 20Avnämarna förespråkar regional relevans 21Samma utbildning – flera examina 21Utveckling och kvalitet 22Programråd 22CDIO 23Samverkan 24Samverkansformer inom utbildningen 24Avnämarna – en bortglömd målgrupp? 26Alumni och uppföljning 27Kunskaper och färdigheter 27Kunskaper efter examen 27Förkunskaper 28Ingenjörsrollen – vem bär ansvaret för teknikintresset? 30Slutsatser 31Ingenjörsutbildningarnas struktur 31Ingenjörsutbildningarnas innehåll 32Kommunikationen med studenternas blivande arbetsgivare 33Litteraturlista 34Bilaga 1 36Bilaga 2 – Vem är behörig att läsa till ingenjör? 383


SammanfattningTeknikföretagen har under våren 2009 genomfört en undersökning av civilingenjörsutbildningaroch högskoleingenjörsutbildningar inom områdena maskinteknikoch elektroteknik. Undersökningen har gjorts för att se om dessa utbildningarmotsvarar de behov som dagens företag har av välutbildad personal. Undersökningenbehandlar utbildningarnas innehåll och struktur samt hur de samverkarmed näringslivet och har utförts via studier av programkataloger och liknande samtintervjuer med programansvariga och företagspersoner som på något sätt är inblandadei utbildningen.Huvudbudskapet från intervjuerna är att den svenska ingenjörsutbildningen är braoch att de studenter som kommer ut med en ingenjörsexamen i bagaget har en brainträdesbiljett till arbetsmarknaden. Rapporten tar dock fasta på det ”men…” somdyker upp i samtliga intervjuer. Det är här förbättringspotentialen finns och vi villbidra till att den lyfts fram.Resultaten från undersökningen är intressanta och de slutsatser som Teknikföretagendrar är bland annat följande:• Grundbulten i ingenjörsutbildningarna måste vara tekniska baskunskaper.Därtill finns det ett antal så kallade mjuka kompetenser som efterfrågas avföretagen.• Både högskolor och företag lyfter fram arbetsintegrerat lärande som positivt,men bägge parter ser också svårigheter i att fortsätta att utveckla detta arbetssätt.• En effekt av att studenterna idag är mindre intresserade av att flytta på sig äntidigare, är att företagen blir mer beroende av att utbildningarna har en regionalrelevans.• Det finns ett alltför stort antal benämningar på snarlika ingenjörsutbildningar.Dessutom har Bolognaprocessen gjort att gränserna mellan olika examensnivåerinom högskolan blivit uppluckrade. Tillsammans bidrar detta till att företagenkänner sig förvirrade över vad en viss examen verkligen står för.• Det verkar inte som om det finns något intresse från högskolorna att slå ihophögskoleingenjörsutbildningen och civilingenjörsutbildningens första år.Teknikföretagen skulle ändå vilja få den frågan ordentligt utredd innan denavfärdas helt.• I sin öppna information via hemsidor och programkataloger vänder sig högskolornauteslutande till blivande studenter. För målgruppen arbetsgivare finnsingen särskild information.• I programråden finns representanter för företag. De ser inte som sin uppgift attpåverka programmen utan ser mötena som ett tillfälle att få information.5


InledningTeknikföretagen och högskolornaUnder senare år har Teknikföretagens intresse för ingenjörsutbildningar ökat.Anledningarna är flera, bland annat har andelen anställda på svenska teknikföretagmed en längre högskoleutbildning fördubblats på 15 år. Teknikföretagen börjadedessutom att 2004 årligen premiera utbildningar på högskolor som genomförs inära samverkan med näringslivet genom priset Årets Teknikutbildning. Samtidigthar det under de senaste åren skett en hel del förändringar inom högskolan.En orsak är den så kallade Bolognaprocessen, en annan är den ökade floran avprogramnamn som främst är en följd av en ökad konkurrens om studenter. Sammantagethar det betytt att många företag känner sig rådvilla om vad olika ingenjörsutbildningarstår för och vad nyexaminerade ingenjörer har för kompetens.Från Teknikföretagens håll är vi måna om att det finns en bra koppling mellaningenjörsprogram och yrkeslivets/teknikföretags krav på kompetens. Vi vill bidramed en långsiktig dialog som bidrar till en ökad samverkan mellan teknikföretagoch högskola. Denna rapport ser vi som ett viktigt steg på vägen.Undersökningen har gjorts av Greta Hjortzberg på uppdrag av Teknikföretagen.Projektledare på Teknikföretagen har varit Per Fagrell och Gun-Britt Morhed.Varför gör Teknikföretagen en undersökning av ingenjörsutbildningar?Teknikföretagens intresse av ingenjörsutbildningen grundar sig i den viktiga rollutbildningen spelar för Sveriges industriella utveckling. Tillsammans står teknikföretagför hälften av Sveriges totala varuexport och är en betydande drivkraftbakom tjänsteexporten. Företagen efterfrågar ständigt duktiga ingenjörer.Det finns ett gediget och växande intresse från lärosätenas sida att utvecklas ochattrahera fler studenter bl.a. genom kvalitetsutveckling, praktisk tillämpning, samverkanoch relevans gentemot den regionala industrin. Utvecklingsambitionernahar kommit olika långt vid olika lärosäten, både vad gäller marknadsföring, innehålloch kvalitetsarbete samt kontakt med det omgivande samhället. Problemensom Sveriges ingenjörsutbildningar möter har en tämligen lång historik som kansammanfattas med sviktande intresse, lägre attraktionskraft och bristande förkunskaper.För att få en bättre bild av situationen har Teknikföretagen genomfört enundersökning av två viktiga inriktningar inom ingenjörsutbildningen, nämligenmaskinteknik och elektroteknik.Teknikföretagen har gjort undersökningen för att se om dessa utbildningar motsvararde behov som dagens företag har av välutbildad personal. Undersökningenbehandlar utbildningarnas innehåll och struktur samt hur de samverkar mednäringslivet.7


MetodTeknikföretagen har under våren 2009 genomfört en undersökning av civilingenjörsutbildningaroch högskoleingenjörsutbildningar inom områdena maskinteknik ochelektroteknik.Valet av ingenjörsutbildningar inom maskinteknik och elektronik grundar sig i detfaktum att dessa två ingenjörsinriktningar har varit och kommer att vara betydelsefullakällor för rekrytering för Teknikföretagens medlemsföretag. På samma sättsom bägge dessa utbildningsinriktningar finns spridda över hela landet så återfinnsföretagen som har intresse i dessa utbildningar dels spridda över hela landet, dels ialla delbranscher.Undersökningen innehåller följande moment:• Studier av programmens externa kommunikation (marknadsföring gentemotblivande studenter) i form av hemsidor och programkataloger• Genomgång av aktuell relevant litteratur och utredningsmaterial samt statistik• Intervjuer med ett urval av programansvariga och relevanta avnämare till utbildningarnainom näringslivet, som samverkar med programmen som ledamöter iprogramråd eller som fadder, mentor eller motsvarande för programmets studenter.En analys av 14 civilingenjörsprogram respektive 26 högskoleingenjörsprogram somger en examen i ämnet maskinteknik och 10 civilingenjörsprogram respektive 18högskoleingenjörsprogram i elektroteknik har genomförts. Med utgångspunkt frånHögskoleverkets (HSV) examenskrav för högskole- respektive civilingenjörsutbildningarnahar lärosätenas presentation av de kunskaper som programmen säger sigge analyserats. Oftast beskrivs inte kunskapskraven i samma ordalag som examenskravenfrån HSV, utan en egen tolkning har fått göras. För detaljerad beskrivning avvilka program som undersökts se sammanställning i bilaga 1.Sammanlagt 12 djupintervjuer har genomförts med ett urval av programansvariga.Urvalet omfattar 6 civil- och 6 högskoleingenjörsprogram i maskin- respektiveelektroteknik vid Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Linköpingstekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Tekniska högskolan i Jönköping,Högskolan Väst, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Halmstad, Kungliga tekniskahögskolan, Högskolan i Borås, Luleå tekniska högskola.Dessutom har sammanlagt 10 djupintervjuer med ett urval av representanter vidavnämarföretag till ovanstående utbildningar genomförts. Kontakten med avnämarehar tagits efter rekommendationer från de programansvariga för de undersöktautbildningarna. Representanterna utgörs av personer vid ledande befattningar vidmellanstora till större IT- eller industriföretag i Sverige.Urvalet av programansvariga och avnämare för intervjuer har gjorts med så storgeografisk spridning som möjligt. Hänsyn har tagits till variationen beträffandelärosätets storlek. Totalt har 22 intervjuer genomförts för kartläggningen.9


Bakgrund – faktadelOlika typer av examinaDet finns idag följande möjliga examina inom högskolan för tekniker/ingenjörer:1. Högskoleexamen2. Teknologie kandidatexamen3. Högskoleingenjörsexamen (yrkesexamen)4. Teknologie magisterexamen5. Masterexamen6. Civilingenjörsexamen (yrkesexamen)Inte sällan kan i princip samtliga ovanstående examina erhållas inom ramen för ettoch samma program, med undantag för högskoleexamen. Skillnaderna mellan deolika examina är långt från uppenbara. 1De huvudsakliga skillnaderna mellan en generell examen och en yrkesexamentydliggörs något i högskoleförordningens examensordning. Målen för en generellexamen är, som namnet anger, mer generella men ska leda till anställningsbarhet,eller som man nu börjar övergå till att säga, användbarhet. Målen för en yrkesexamenär inriktade på en viss yrkesverksamhet och är därmed mer specifika. Det somskett i och med Bologna anpassningen och den nya högskoleförordningen är attsamtliga examina har mer detaljerade målformuleringar. Examensordningen utgårfrån en mängd olika mål indelat i olika områden och utgår inte bara från poäng,vilket utgjorde grunden i den tidigare examensordningens natur. De områden inomvilka målen är utformade utgörs av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga,värdering och förhållningssätt samt examensarbete.En generell examina, som teknologie kandidatexamen eller teknologie masterexamen,ger ett ämnesdjup. En yrkesexamen, som högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen,är i högre grad anpassad till att förbereda studenten för det aktuellayrket än den generella. En yrkesexamen har därmed en större ämnesbredd. Dessutomingår i alla ingenjörsutbildningar inslag från andra ämnesområden än de renttekniska, som till exempel ekonomi.I och med de förändringar som gjorts i samband med Bolognaprocessen ingårkandidatexamen och högskoleingenjörsexamen numera i de utbildningar som skerpå grundnivå medan utbildning till masterexamen och civilingenjörsexamen sker påavancerad nivå.1 En teknologie magisterexamen kan även kallas för Degree of Master (one year) medan en masterexamenkallas Degree of Master (two years). En civilingenjörexamen översätts Master of Science in Engineeringoch en högskoleingenjörsexamen översätts till Bachelor of Science in Engineering.11


En person med examen från grundnivå är generellt sett behörig att läsa vidare påavancerad nivå. Det betyder att en högskoleingenjör som vill fördjupa sin utbildningkan bli antagen till en utbildning för en masterexamen. Samtidigt kan en civilingenjöroftast erhålla sin examen som en masterexamen. Skillnaderna mellanhögskoleingenjörens påbyggnadsmaster och civilingenjörens masterexamen ärmycket otydliga.Det problematiska i systemet är inte bara de många beteckningarna i examensbeviset,utan att utbildningsvägarna till en och samma examen kan se helt olika ut.Bolognadeklarationen och dess inverkan på ingenjörsutbildningenBolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenteroch arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dagär över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sverige implementeradeBolognaprocessen i juli 2007. Att behålla tidigare system ansågs innebära enrisk att utbildningen inte skulle kunna behålla den status den förtjänar i ett internationelltperspektiv.Bolognaprocessens övergripande mål är att öka• rörlighet inom studier och forskning• anställningsbarhet• Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinentI och med Bolognadeklarationen förändrades civilingenjörsutbildningen från attomfatta 4,5 år till 5 år och 300 högskolepoäng (3 år grundutbildning och 2 år avanceradutbildning). Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 3 år (grundutbildning)och är därmed i princip oförändrad.Det finns dock fall där högskoleingenjörsutbildningarna omfattat mer än tre år pågrund av poänggivande praktik. Dessa utbildningar har fått avlägsna möjlighetentill poänggivande praktik till att erbjuda exempelvis sommarpraktik. Det var intetänkt att högskoleingenjörsutbildningen i Sverige skulle bli en delmängd av civilingenjörsexamen.Så är oftast inte heller fallet, men gränserna är radikalt uppluckradeoch lärosätena lockar studenter genom fler möjligheter till att förkorta eller förlängautbildningstiden med olika examensmöjligheter.12


Ingenjörsutbildningarnasinnehåll och strukturDetta avsnitt presenterar det innehåll och den struktur som kommuniceras viahögskolornas hemsidor och programkataloger. De områden som kommunikationsanalysenomfattar för maskinteknik- och elektroteknikprogrammen är budskap,struktur, kommunikation/språk, arbetsintegrerat lärande (AIL) samt kunskap ochfärdigheter efter examen. Med budskap menas här hur högskolorna framställerinformationen om utbildningens innehåll för att attrahera nya studenter. Inledningsvispresenteras en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna som gjorts ikartläggningen av ingenjörsutbildningarna.BudskapNedan beskrivs de kunskapsområden eller budskap i kommunikationen via programmenshemsidor som är vanligast förekommande, det vill säga beskrivs vid flestantal utbildningsprograms hemsidor.MaskinteknikDe vanligast förekommande budskap som lyfts fram i lärosätenas externa kommunikation(hemsidorna) utgörs av:1. Bredd2. Fördjupning/specialisering/profil3. Samverkan och koppling till industrin4. Goda förutsättningar till jobb/attraktivitet på arbetsmarknaden5. Mjukare kompetenser (så som ledarskap, projektledning, ekonomi,miljö eller kommunikation)Andra relativt vanligt förekommande budskap är kreativitet och innovation, modernaverktyg och verkstäder/laboratorier och projektbaserat lärande. Något mindrevanligt förekommande budskap är ingenjörsmässigt helhetsperspektiv, traditionellaingenjörskunskaper samt möjlighet att påverka framtiden och morgondagens produkter.ElektroteknikDe vanligast förekommande budskap som lyfts fram i lärosätenas externa kommunikation(hemsidorna) utgörs av:1. Goda förutsättningar till jobb/attraktivitet på arbetsmarknaden2. Mjukare kompetenser (så som ledarskap, projektledning, ekonomi,miljö eller kommunikation)3. Fördjupning/specialisering/profil13


Andra relativt vanligt förekommande budskap är projektbaserat lärande, samverkanoch koppling till industrin, möjlighet att påverka framtiden och morgondagensprodukter samt bredd. Något mindre vanligt förekommande budskap är ingenjörsmässigthelhetsperspektiv, traditionella ingenjörskunskaper samt helhetsperspektiv.Kreativitet/innovation samt moderna verktyg och verkstäder/laboratorier lyfts endastfram i någon enstaka webbpresentation, vilket skiljer sig från maskinprogrammenspresentationer. Elektroteknikprogrammen framhåller generellt internationellakarriärmöjligheter och utbyten i högre grad än maskinteknikprogrammen.Budskapen i utbildningsprogrammens marknadsföring stämmer ganska välöverens med de behov som avnämarföretagen beskriver som viktiga. Det finnsdock några undantag värda att belysa. Traditionella ingenjörskunskaper ärefterfrågade hos arbetsgivarna, men framhålls inte bland de viktigaste punkternai programmens marknadsföring. Entreprenörskap och kreativitet är andraefterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden som inte framträder lika tydligtpå programmens hemsidor. Projektledning och projektbaserat lärande samtkommunikation är ytterligare några andra efterfrågade kompetenser. Dessakompetensområden finner vi på hemsidorna, även om majoriteten av lärosätenainte lyfter fram dem bland de allra mest framträdande. Här ser det alltså ut attfinnas en tämligen god balans. Det finns dock en rädsla från företagens sida attde mjukare kompetenserna tar över de mer traditionella ingenjörskunskapernasplats i utbildningen. Ser vi till de kunskapsområden som i högst grad förekommeri programmens marknadsföring är nog rädslan befogad.Programmens strukturStrukturen beskrivs tämligen olika på programmens hemsidor. Vissa lärosäten angerkursernas ordning och omfattning i presentationen av programmet medan andrahänvisar till utbildningsplanens detaljerade beskrivning genom en länk. Chalmerstekniska högskola redovisar till exempel tydligt hur kurserna är dimensioneradegenom ett diagram i vilket procentandelen för respektive kurs anges.Maskinteknikprogrammen inleds generellt med basblock huvudsakligen beståendeav matematik och naturvetenskap samt ingenjörsmetodik. Omfattningen beror naturligtvisom det rör sig om ett civil- eller högskoleingenjörsprogram. Ett civilingenjörsprogramomfattar inte sällan endast matematik och grundläggande teknikkurserdet första året och utgör en stor del av år två och tre, medan år fyra och fem innebärspecialisering. Exempel på obligatoriska kurser är matematik, fysik, mekanik, teknikoch hållfasthetslära. Därtill förekommer oftast obligatoriska kurser inom den valdafördjupningen.Elektroingenjörsprogrammen inleds generellt, liksom maskinprogrammen, medbasblock med grundläggande matematik, teknik och naturvetenskap, ibland ävenekonomi. I ett civilingenjörsprogram motsvarar basblocken oftast tre år medanresterande två år är inriktningsblock. I högskoleingenjörsprogrammen läses generelltde gemensamma kurserna under år ett, medan år två innebär någon form avinriktning och år tre en fördjupning av inriktningen samt ett examensarbete.14


Man kan fråga sig hur en optimal struktur av ingenjörsprogrammen skulle seut. Precis så som de gör idag eller helt annorlunda? Och optimal för vem? Förhögskolornas befintliga organisations- och lärarstruktur? För studenten? För desom ska anställa den färdiga ingenjören? Den optimala kompromissen är förståsen blandning av alla tre intressen, men det betyder förmodligen att den struktureninte ger bästa möjliga resultat för någon intressent. En ständig dialog omhur kopplingen till olika yrkesroller presenteras och får uttryck i programinriktningarär en bra start, där företag och branschorganisationer har en viktig roll.Kommunikation & språkHur förmedlar programmen innehållet på hemsidorna? Vilken språknivå och vilkettilltal används? Det ser mycket olika ut vid de olika lärosätena, men det går attgöra en grov generalisering. Ofta är de äldre universiteten något mer formella i sittspråkbruk och använder en mer akademiskt präglad kommunikation, medan deyngre lärosätena satsar på en mindre omfattande presentation med ett mer direkttilltal med fokus på vilka möjligheter som erhålls genom utbildningen, framför alltpå arbetsmarknaden. Vissa satsar på en direkt säljinriktad kommunikation medläsaren där man närmast ämnar övertala den blivande studenten att välja utbildningen,medan andra satsar på att vara så informativa och detaljerade som möjligtoch därmed verkar övertygade om att läsaren har viss förförståelse.Arbetsintegrerat lärande (AIL)Arbetsintegrerat lärande (AIL) bygger i huvudsak på samverkan mellan ett utbildningsprogramoch ett eller flera företag i näringslivet. Att AIL är en mycket viktigdel av utbildningen framgår såväl genom programmens hemsidor och katalogersom i utsagor från de programansvariga och avnämare som Teknikföretagen variti kontakt med. I princip alla lärosäten framhåller AIL i någon form som ett inslag iutbildningen.Programmens hemsidor och kataloger kommunicerar med få undantag AIL ochsamverkan som särskilt goda anledningar för blivande studenter att välja de aktuellautbildningarna. Generellt beskrivs AIL som viktig verklighetskoppling till teoretiskakunskaper och förbereder studenten för det kommande yrkeslivet eller forskningsarbetetefter studierna.Samverkan och arbetsintegrerat lärande beskrivs även närmare i avsnittetSamverkan på sidan 24.Representanterna inom akademin och näringslivet lyfter fram att AIL genomgod samverkan ger mervärde till utbildningen och utgör ett inslag som höjerbåde kvaliteten och motivationen hos studenterna genom ökade förståelse. Detär positivt att alla inblandade tycker att det är bra med AIL, men vi kan konstateraatt det är en stor spännvidd mellan vad som ingår i begreppet AIL. Viktigafrågor att titta närmare på är om AIL genomsyrar hela utbildningen eller baravissa utvalda kurser.15


Programansvariga och företagom ingenjörsutbildningenTeknikföretagen har under våren 2009 haft en dialog med ett urval av programansvarigaför maskin- och elektroteknikingenjörsprogrammen i syfte att få entydligare bild av utbildningarnas innehåll och struktur, vilket redogörs för i dettakapitel. Dessutom har ett antal intervjuer gjorts med personer från företag som pånågot sätt är involverade i utbildningarna, i till exempel programråd. Kapitlet väveräven in kartläggningen av lärosätenas hemsidor och programkataloger.Studenternas attityder och intresseI detta avsnitt presenteras tendenser beträffande studenternas attityder, intressenoch incitament ur akademins och näringslivets perspektiv.Förkunskaper och bristande intresse – allvarliga problemEtt av de absolut mest vanligt förekommande problemet som tas upp i såväl utredningaroch rapporter som i intervjuerna med programansvariga och avnämare ärde svikande matematikkunskaperna från gymnasiet.Vad gäller förkunskapskraven har vi Matematik D och Fysik B som krav,vilket stänger ute samhällsvetare. Bygg har börjat med intag från Ma C.För att få en examen måste de dock läsa upp matematiken. Det vore svårtför oss att höja behörighetskraven. Det är bara ett fåtal som läser Ma Eoch vi skulle inte få tillräckligt med studenter. Det har blivit populärt attsänka kraven och de som vill differentiera sig höjer kraven.HÖGSKOLAHögskoleverket genomförde år 2005 en undersökning bland studenter vid förstaåret vid högskolans civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram samt naturvetenskapligaprogram. 2 Undersökningen visar att förkunskaperna i matematik brister.De svikande förkunskaperna verkar bottna i ett svikande intresse. Internationellaundersökningar visar att svenska 15-åringars kunskaper i natur- och teknikämnenhar minskat över tid och att Sverige har en sämre position jämfört med andraländer. 3 Även intresset för naturvetenskap och teknik har försvagats och det internationellaROSE-projektet visar att svenska barn i årskurs 9 har ett svagt intresse förämnena. Paradoxalt nog visar undersökningen att intresset för saker med naturvetenskapligtinnehåll eller med anknytning till naturvetenskap är högt. Problemet,menar exempelvis Globaliseringsrådet, är att skolan inte lyckas fånga upp ochfördjupa det befintliga intresset i undervisningen. 42 Nybörjarstudenter och matematik (Högskoleverket 2005)3 TIMSS (2003) och PISA (2006)4 Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket – en rapport från Globaliseringsrådet (2008)17


FÖRETAGFÖRETAGFÖRETAGHÖGSKOLAFlera av avnämarna som Teknikföretagen varit i kontakt med tror att ointresset förnaturvetenskap, matematik och teknik består i en felaktig undervisningspedagogik.Mer tillämpning i högskolan skulle öka förståelsen och intressetför teknik och matematik.En annan avnämare ser samma sida av myntet.Det jag saknar är att studenternas inblick i hur det är i verkligheten. Dethar nog blivit bättre än när jag själv läste, men det behövs mer arbetslivsanknytningoch projektledning. Idag får man en bra akademisk grund, menär inte förberedd, det blir ett stort hopp när man kommer ut i arbetslivet.Sammantaget är både programansvariga och avnämare oroliga för det svikandeintresset. En av avnämarna ser en tuff tid framför sig.Vi ser med oro på det sjunkande teknikintresset, intresset för konstruktionblir lägre och lägre. Det kommer bli oerhört tufft för oss om 10-20 år. Idagvill alla som ska bli ingenjörer leda konstruktörer, men snart finns det ingakonstruktörer kvar att leda.Studenternas motivationBeträffande studenternas attityder framträder bristande motivation till att ta ut sinexamen som ett problem. En programansvarig menar att ekonomiska incitamentkan vara lösningen.Vi har många som inte plockar ut en examen. De har eftersläpande kursereller får jobb under utbildningen. Personligen tycker jag att man måste fåstudenterna att vilja ta ut en examen och därmed förbättra genomströmningen.De borde få betalt om de tar ut examen. Endast ett fåtal förståratt det är viktigt att ta ut en examen och att det behövs om de behövervisa upp den utomlands.På samma sätt är samtliga avnämare som Teknikföretagen talat med överens omatt det är viktigt att som ingenjör ha med sig en examen när man söker jobb. Enexamen ses generellt hos avnämarna som en värdemätare vid rekrytering, snarareän en kunskapsmätare. Det är drivet och förmågan att få ett avslut som meriterasvid uppvisandet av ett examensbevis.HÖGSKOLAFlera av de programansvariga som Teknikföretagen kontaktat har funnit lösningarsom förbättrar genomströmning, avhopp och examen.I och med CDIO har avhoppen kommit lite senare i utbildningen.Studenterna trivs bättre. Det är ungefär lika många som hoppar av,men de gör det senare i utbildningen.Två andra programansvariga uppger att ett upplägg i projektform har förbättratsiffrorna vad gäller avhopp. Det sociala trycket och samhörigheten samt individensbetydelse i grupp tycks minska viljan att avbryta studierna. Dessutom upplever deatt projektpedagogiken underlättar förståelsen för de tyngre kurserna, som matematiken,vilket gör att fler tar sig igenom dem.18


Den vanligaste orsaken till avbrutna studier uppges vara att man inte klarar av studiernaunder det första året. Under senare år blir det mindre vanligt att studenternahoppar av. Andra anledningar till avbrott är byte av program, studieuppehåll elleratt examensarbetet blev en anställning. En annan attitydmässig tendens som fleraprogramansvariga vittnar om är att studenterna inte vill studera i den omfattningsom tidigare var vanlig.Vi vill att de ska ha 30 schemalagda timmar i veckan och därutöver 20timmar hemifrån. Det är långt från alla som tycker det är acceptabelt.HÖGSKOLATendensen upplevs även hos avnämarna, som upplevde ett annat driv för några årsedan. Flera svenska företag anser att motivationen tappar i förhållande till USAoch Asien, där ingenjören och ingenjörsutbildningen, enligt avnämarna, har långtmycket mer status och därmed omfattar högre krav men även en högre motivation.Studenterna flytt int’Ytterligare en tendens som återfinns hos studenterna är oviljan att flytta på sigunder eller efter studierna. Program- och samverkansansvariga märker detta genomatt det är svårare att få ut studenterna på praktik eller motsvarande en liten bit frånstudieorten. Dessutom är intresset för utlandsstudier lågt. För avnämarna yttrardetta sig i form av att de har svårt att behålla nyexaminerade ingenjörer på orten.Flera avnämarna tänker därför strategiskt när de rekryterar nyexaminerade ochvågar inte rekrytera långväga ifrån.Tar vi rekryteringen till avdelningarna agerar vi mycket utifrån geografin.Det är taktiskt. Det är inte alltid bra att rekrytera från Chalmers eller KTH,då de ofta snart försvinner tillbaka. Det är bättre att rekrytera norrut,de hänger kvar och blåser inte hem direkt.FÖRETAGStruktur och inriktningHögskolorna marknadsför en stor mängd fördjupningar eller inriktningar i sinautbildningar. Hur stämmer de överens med examensmål å ena sidan och arbetslivetsbehov av kompetens å andra sidan? Detta avsnitt belyser utbildningarnas strukturoch inriktningar med ovanstående i åtanke.Bredd och djupBred kunskapsbas ger breda yrkesmöjligheter. Detta är en vanligt förekommandemening i programmens marknadsföring. Lika vanligt är att man i presentationernaav programmen lyfter fram specialiseringen genom ett ofta gediget urval av fördjupningareller masterpåbyggnader. Även inom högskoleingenjörsprogrammen ärinriktningarna ett viktigt område som lyfts fram i kommunikationen.Utbildningarna sägs exempelvis ge specialistkunskaper i mekaniska beräkningareller tillämpad mekanik. Andra vanliga specialområden ska leda till en roll somproduktutvecklare eller strategisk projektledare.Bredden omnämns ofta i de första meningarna i presentationen av programmet.Därefter lyfts möjlighet till fördjupning fram.Fördjupningsåren har blivit mer profilerade, smalare och mer specialiserade(som en masterutbildning) i och med Bologna.HÖGSKOLA19


Avnämarna ser inte lika positivt på allt för nischade utbildningar. Flera anser att detär bättre att företagen får specialisera ingenjören och saknar istället baskunskaperoch bredd. Avnämarna ser generellt de nyexaminerade ingenjörerna som utbildadeinför utbildningen på företaget.HÖGSKOLAHÖGSKOLAHÖGSKOLAEn sammanslagen ingenjörsutbildning?Inom akademin finns en attitydmässig klyfta mellan civilingenjörsutbildningarna åena sidan och högskoleingenjörsutbildningarna å den andra. Det som båda inriktningarhar gemensamt är att ingen av dem ställer sig positiv till en sammanslageningenjörsutbildning.Mastern är mer kopplad till forskning medan civilingenjörstutbildningenär mer generell och innebär en väldig fördjupning i något man egentligeninte blir något av. Högskoleingenjörsutbildning med påbyggnad i form avmaster ger mer!Samtidigt ser inte alla företrädare för civilingenjörsutbildningen särskilt positivt påhögskoleingenjörsutbildningen, utöver att den skulle bli mer marknadsflexibel.Högskoleingenjörsutbildningarna har lägre söktryck, lägre meritvärde,lägre genomströmning, lägre behörighetskrav och lägre status än motsvarandecivilingenjörsprogram. De är ofta dåliga kopior av civilingenjörsprogramoch behörigheten till master har blivit viktigare än särart.Dessutom har högskoleingenjörsprogrammen stor spridning i kvalitet,teoretiskt djup, innehåll, pedagogik mm. Påfallande ofta har de sammakursinnehåll på mycket kortare tid och examinationer som inte speglarkursinnehåll och lärmål. Programmen på de regionala högskolorna samläserofta väldigt mycket med andra program och har ganska lite schemalagt.Det som talar för en gemensam utbildning är att programmen skullestärkas och det blir en mer arbetsmarknadsflexibel utbildning.I en jämförelse mellan högskole- och civilingenjörsutbildningen föreslår HSV attde antingen bör utveckla särarterna och ges tydligare profiler, eller bör utvecklas ilika riktning mot en gemensam ingenjörsutbildning. 5 Förslaget om en gemensamutbildning har bland annat diskuterats i ett programråd för en civilingenjörsutbildningvid ett svenskt lärosäte som delade med sig av slutsatserna till Teknikföretagen.Rådet förhöll sig inte positiva till en sammanslagning:Ledamöterna från industrin uttrycker en oro över osäkerheten och atttillräckligt många inte kommer att välja att fortsätta alla 5 åren i engemensam utbildning. Rådet är oroligt för att programmet kommer atttvingas anpassa sig efter ”högskoleingenjörerna” och sänka kraven igrundläggande matematik och teknik. Dessutom är vi oroliga för attbehörighetskraven skall anpassas efter de som idag gäller för högskoleingenjörsutbildningarna.Det påpekades också att de som idag läserhögskoleingenjörsprogrammen ofta inte är så teoretiskt intresserade ochinte kommer att klara utbildningen trots att de kan bli utmärkta ingenjörerpå sin nivå.5 Civilingenjörer – i går, i dag, i morgon (Högskolverket & IVA 2003)20


Avnämarna förespråkar regional relevansUtbildningarna väljer att profilera sig på olika sätt vilket tydligt går att utläsa genomhemsidor och programkataloger. Kontakten med den regionala industrin lyfts oftafram i presentationerna av utbildningarna. Samsyn råder generellt vad gäller denregionala kontakten med företag.En annan del av profileringen som ofta lyfts fram i programpresentationerna är baskunskaperna,något som särskilt efterfrågas bland avnämarna, helt utan undantag.Många studenter vill ha särskilt nischade utbildningar med mycketmarknads föring, ekonomi och resor. Vi ser hellre fler traditionella ingenjörerfrån högskolan. När vi tar in examinerade studenter ger vi dem en egenutbildning och har egna program, men de måste kunna baskunskaperna.Det är viktigt att lärosäten profilerar sig genom att vara tekniktungaoch ha gedigna utbildningar.Jag tycker det viktigaste är att man får ha kvar de utbildningar som behövs,att man inte bara ser till höga studenttal och vilka utbildningarsom blivande studenter tycker verkar attraktiva. Är ett universitet eller enhögskola duktig på något ska man utveckla det, utveckla sin särprägeloch inte försöka ge allt om man är ett litet lärosäte. De mjukare inslagen,som logistik och kvalitetsledning, finns det inte lika många jobb av inom inäringslivet. Matchningen stämmer inte, möjligtvis för de företag som harproduktionen i ett annat land och som behöver fler inom tjänstedelarna.Många avnämare ställer sig positiva till de kunskaper och färdigheter som ingenjörsutbildningenger, men ser ett problem i den internationella konkurrensen.Inom maskinteknik tycker jag inte att det är något som fattas i utbildningen,CDIO tar hand om det. Allmänt tycker jag dock att svenska studenterinte förstår vad de jämförs med internationellt. Jag har själv samarbetatmed amerikanska elituniversitet och där ser det helt annorlunda ut jämförtmed Sverige. Där förväntas man lösa sådant som går att lära in självhemma. De jobbar mer drivet och lägger mycket tid utanför ramen förundervisningen. I Sverige har vi inga elituniversitet, en svensk ingenjör kaninte konkurrera med en ingenjör från Asien eller USA.FÖRETAGFÖRETAGFÖRETAGFÖRETAGSamma utbildning – flera examinaDen rika examensfloran har blivit en möjlighet för lärosätena att examinera ingenjöreroch teknologer på alla tänkbara nivåer, vilket man ser som en möjlighet attlocka fler studenter. Detta ses inte som positivt hos avnämarna. En av avnämarnauppfattar floran som en konsekvens av resurstilldelningen.Högskolans perspektiv grundar sig mer i att vara en attraktiv arbetsplatsoch få in pengar genom att rekrytera fler studenter. De har ju ett ekonomisktintresse i elevunderlaget och anpassar sig efter vad som är populärt.FÖRETAG21


FÖRETAGIngen av de näringslivsrepresentanter som kontaktades av Teknikföretagen upplevdeatt de hade tillräcklig kunskap om de olika examensformerna. En avnämare beskrevsituationen som en konsekvens av konkurrens mellan utbildningarna.Jag likställer en master med en civilingenjörsexamen, men det är inteenkelt att veta vad som är vad. Mastern är ett påfund för att kunna byggapå en högskoleutbildning. Mode och trender gör att man tappar de traditionellakunskaperna och det är flummigt. Jag upplever att man lockarpersoner som snabbt vill ha en examen. Tidigare visade en examen påatt man gått igenom något och är duktig. Nu är det mer som konkurrensmellan utbildningarna och en examen säger inte lika mycket.Enligt tidigare redovisning på sidorna 11-12 kan man säga att det samtidigt existerartvå parallella typer av treåriga utbildningsprogram varav en ingenjörsutbildningsom leder till en högskoleingenjörsexamen (yrkesexamen) och en kandidatutbildningsom kan leda till en teknologie kandidatexamen (generell examen) eller förberedaför den andra cykeln av civilingenjörsprogrammet (yrkesexamen). Forskarutbildningenutgör den tredje utbildningsnivån.Det finns dock oftast tämligen goda möjligheter att efter en högskoleingenjörsutbildningläsa vidare till en civilingenjörexamen och mycket goda möjligheter attstudera till en masterexamen (generell examen). Då samtliga vägar inom ingenjörsutbildningenär öppna för en masterexamen suddas skillnaderna mellan generellaexamina och yrkesexamina ut.Den rika och förvirrande examensfloran kan möjligen öka rörligheten, men knappastinte anställningsbarheten då många arbetsgivare vittnar om att de nya examensformernaoch skillnaderna mellan dem är mycket svåra att bedöma. Detta kantyvärr i förlängningen också innebära en risk för såväl minskad konkurrenskraftsom attraktionskraft hos den svenska ingenjörsutbildningen.Utveckling och kvalitetDetta avsnitt handlar om hur högskolorna utvecklar och kvalitetssäkrar sina ingenjörsutbildningar.FÖRETAGFÖRETAGProgramrådDet finns en genomgående positiv attityd hos avnämarna till att samverkan medhögskola och universitet. Många ser deltagande i programråd eller motsvarandesom en bra källa för information om utbildningarna. Däremot är det färre som sernågon större påverkanspotential i deltagandet:Vi påverkar inte direkt programmen, vi arbetar inte direkt efter femårsplanerutan när det händer så händer det nu. Våra behov är mer kortsiktiga.Vi påverkar inte själva utbildningen utan bidrar till att läroplanen blir merintressant. Det finns ingen ambition att påverka, utan att hjälpa till.22


Andra deltar inte i bransch eller programråd och motiverar detta med tidsbrist ellersom något man borde göra, men inte tagit sig för.Vi sitter inte med i programrådet. Tid är pengar! Vi måste lägga tiden påsådant som vi får avkastning för. Vi stämmer heller inte av innehållet iprogrammet.CDIODe undersökningar och utvärderingar av ingenjörsutbildningen som genomförtsav olika parter pekar på att pedagogiken bör utvecklas i ingenjörsutbildningarnasamtidigt som det är viktigt att behålla det tekniska djupet. Bör man i högre gradimplementera modeller som CDIO? Ser vi till HSV:s utvärdering från 2006 lovordasmodellen. Ser vi till programmens hemsidor hittar vi få tecken på att CDIO faktiskttillämpas, med några få undantag; Chalmers tekniska högskola redogör tydligt förmodellen och Tekniska högskolan i Jönköping lyfter fram CDIO i en allmän beskrivningav skolans program i programkatalogen.FÖRETAGCDIO-initiativet (the CDIO Initiative) är en innovativ modell för utbildningav nästa generations ingenjörer. En ingenjörsutbildning som är uppbyggd enligtCDIO-modellen betonar fundamentala ingenjörskunskaper i sammanhangettänka ut (Conceive) – konstruera (Design) – driftsätta (Implement) – använda(Operate) verkliga system och produkter. CDIO-initiativet utvecklades utifrånförslag och synpunkter från akademiker, industri, ingenjörer och studenter. Modellenär användbar i alla ingenjörsutbildningar. CDIO-initiativets medlemmarruntom i världen använder nu idéerna och verktygen i sin planering av utbildningenoch utvärdering av studenternas prestationer. CDIO används för närvarandei ingenjörsutbildning på högskolenivå i rymd- och flygteknik, elektroteknikoch maskinteknik. 6Bilden av såväl undersökningar som utvärderingar och utsagor från programansvarigaär att tillämpningen av CDIO underlättar kvalitetsgranskningar, program- ochkursutvärderingar samt ett innehåll och ett arbetssätt som i grunden är likvärdigtoch som stärker civilingenjörstiteln. De primära fördelarna och utmärkande aspekterav CDIO kan grovt beskrivas som 1) ökad integration av de generella ingenjörsämnenaoch projektledning/kommunikation, 2) lyfter upp värdet av praktikgenom att den kombineras med de praktiska inslagen och 3) ökad förståelse försammanhang och helhet, som bland annat projektkurserna bidrar till.En majoritet av de programansvariga för maskin- och elektroteknikprogrammensom Teknikföretagen varit i kontakt med under kartläggningen uppgav att de ställdesig positiva till en implementering av CDIO eller delar av modellen. De utbildningarsom implementerat CDIO upplevde att de erhållit många fördelar både vad gällerkvalitet och attraktivitet i utbildningen.6 http://www.cdio.org/se/index.html23


HÖGSKOLANär vi började med CDIO innebar det en ny kurs-/utbildningsplan och vifick organisera om. Vi hade även haft tankarna sedan tidigare på prototypverkstäder.Just prototypverkstäder kan vara svårt att upprätta i småutbildningsmiljöer. Vi räknar med 3-4 miljoner kronor per år bara i driftskostnader.Grundpelarna för oss, i och med CDIO, är integration mellangenerella kurser och projekt samt kommunikation. Praktik och teori gårihop och lyfter upp värdet av tillämpning, sammanhang och helhet, manser projekten, kurserna och inslagens frekvens som en helhet.Ett annat lärosäte som inte implementerat CDIO, men använder en del av metodikenberättar: Vi har en modell för att revidera utbildningen. Det strategiarbete vigör, det vi försöker bli lite bättre på, är att ytterligare satsa på projekt. Genom ettprojektorienterat arbetsätt som dessutom sker på skolan, som fungerar ungefär somen arbetsplats, märker vi att vi fått bättre genomströmning. Studenterna får projektuppgifter,även inom ämnen som matematik och utför även ett större utvecklingsprojekt(industriprojekt) i grupp.HÖGSKOLADe lärosäten som inte ser lika positivt på CDIO menar att det är något som tar förmycket tid och resurser och är något som i högre grad ser fint ut på pappret, än enkvalitetshöjande investering. Ett annat argument utgörs av att CDIO försvårar samläsningen,som många gånger är nödvändig för ingenjörsutbildningarna. Programsamverkar ofta genom kurser och kurserna måste då ha flera kursplaner för attuppfylla flera programmål. En programansvarig upplever CDIO mer som en snyggbenämning än en viktig modell.Det är inte bara att svänga sig med fina termer. Det är kopplingen ochden verkliga kommunikationen mellan akademi och industri som är detintressanta. Det finns en självklar drivkraft från företagens sida, heltenkelt ökade vinster. Inom akademin finns inte samma meritering.SamverkanSamverkan mellan högskola och arbetsliv i form av arbetsintegrerat lärande (AIL)har redan behandlats något på sidan 15. Där konstaterades att i princip alla högskolorhar någon form av AIL och att detta presenteras på programmens hemsidorsom något positivt som ger ett mervärde till utbildningen. Hur ser de intervjuadepersonerna från akademi och näringsliv på AIL och andra former av samverkan?Samverkansformer inom utbildningenDe samverkansformer som framträder i dialogen med programansvariga är följande:• Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)• Co-op• Fadderföretag• Industrinära exempel, studiebesök, gästlärare och gästföreläsningar• Mentorskapsprogram• Projekt- och examensarbete som genomförs med externa uppdragsgivare24


Samtliga programansvariga och avnämare som Teknikföretagen varit i kontakt medupplever att arbetslivsanknytningen utgör en viktig del av utbildningen. Båda parterönskar även en ytterligare utveckling av samverkansarbetet. Enligt HSV:s utvärderingfrån 2006 av civilingenjörsutbildningen är mer praktik ett önskvärt inslag. 7Transparens och information är ytterst viktiga i det ömsesidiga förhållandet mellanutbildning och arbetsliv. Utöver ökat samarbete i form av praktik, projekt eller examensarbetenkan programråd eller branschråd ge goda utvecklingsmöjligheter. Vikan anta att det i svårare tider är mer problematiskt att avsätta tid för styrelsearbete,praktisk samverkan (ex. ta emot praktikanter eller gästföreläsa) och andra formerav samverkan. Efter samtal med såväl programansvariga som avnämare till utbildningarnakan vi konstatera att det är viktig att etablera fungerande strategier för hursamverkan ska fungera utan att det för den skull överbelastar enskilda programansvarigapå lärosäten och arbetsledare ute i näringslivets verksamheter.Gemensamt för avnämarnas perspektiv på samverkan är att den utgör en långsiktigrekryteringssatsning som kan leda till sommarjobb och examensarbete samt ävenanställning längre fram. Ett säkrat rekryteringsunderlag ses som den största vinstenmed samverkansarbetet.Grunden till en god samverkan idag är att veta att man är en intressantarbetsplats i morgon!Vårt främsta syfte med samverkan är resursförsörjningen, vår egen utvecklingmåste grunda sig i en bra rekryteringsbas. Det krävs helt enkelt för attvi ska kunna ha en verksamhet här. Vi måste ha en bra utbildningsnivå iföretaget och tillgång till folk.FÖRETAGFÖRETAGDen största utmaningen från avnämarnas sida utgörs generellt sett av att hitta rättnivå och form för uppgifter och struktur när man tar emot studenter i verksamheten.Programansvariga är också positiva till samverkan med näringslivet under utbildningen.De flesta upplever sina samarbetspartners i näringslivet som stöttande ochvilliga att ställa upp med både idéer och lösningar.I regionen finns också en rad olika kluster inom olika industriområden.De har stöttat oss massor och initierat en rad projekt som vi deltar i.En annan programansvarig berättar att det gått upp och ner under åren.I början var det stora företag som vi samverkade med, men sen blev dettrögare i början av 2000-talet. Det har gått mer och mer mot mindreföretag och enskilda näringsidkare. Det är problem att hitta företag ochvi skulle gärna få hjälp med detta.HÖGSKOLAHÖGSKOLA7 Utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid svenska universitet och högskolor (Högskoleverket 2006)25


Ibland ser högskolan och näringslivet inom samma region olika på samverkansmöjligheterna.En programansvarig för en ingenjörsutbildning menar att näringslivetsbristande intresse är ett problem och att det kräver för mycket arbetefrån näringslivets sida för att de ska vara intresserade. En verksamhetsledare medmycket kontakter i det regionala näringslivet ger helt andra signaler och menaratt företagen gärna bjuder in studenter i verksamheterna samt samverkar på olikasätt. Däremot ser han högskolans organisation och möjligheter som ett hinder förutvecklad samverkan. Flera programansvariga upplever att konjunkturen försvårarsamverkansarbetet, att det helt enkelt inte finns utrymme hos företagen att ta emotstudenter rent resursmässigt.HÖGSKOLAHÖGSKOLAEn majoritet av programansvariga delar synen på vilka samverkansformer som gerstudenterna bäst förutsättningar.Gästföreläsare är ett bra inslag som kan exemplifiera, men det räcker inte.Man måste även ha projekt där industrin är med i utbildningen.Andra väljer att gå ännu längre i utvecklingen av samarbetet.Vi håller på att utveckla arbetsplatsförlagd utbildning. Det är bättre änfadderföretagsverksamhet. Det ska inte bara se snyggt ut på papper utanverkligen ge studenterna något. Det är också meningen att utbildningenska kunna kopplas till sommarpraktik och fungera som ett traineeprogram.Företagen väljer och studenterna söker. Allt kopplas till kursernaså att det hela tiden finns ett samband.Avnämarna – en bortglömd målgrupp?Något som saknas i informationsutbudet från högskolorna är information riktadtill andra intressenter än just blivande studenter. Det finns hemsidor som bjuder innäringslivet till samverkan under den vanligt förekommande länken ”samverkan” ihemsidornas huvudmeny. I programpresentationerna lyser denna kommunikationmed sin frånvaro.I dialogen med såväl programansvariga och avnämare i näringslivet lyfts okunskapenom varandra upp som ett problem. Problemet omfattar såväl samverkansmöjlighetersom näringslivets rekrytering av nyexaminerade ingenjörer.FÖRETAGEn av avnämarna vid ett större företag beskriver problemet.Det är för dålig information om innehåll, vad utbildningarna leder till ochvilka nya utbildningar som finns. Vi rekryterar hellre personer med visserfarenhet, bara för att man vet vad de kan, när det egentligen går likabra med en nyexaminerad. Högskolan gör världens bästa produkt, menden behöver marknadsföras! Dessutom kan högskolan bli bättre på att”utbilda” oss arbetsgivare på att paketera examensarbeten. Okunskapenär ett hinder!26


Alumni och uppföljningKontakten med alumni 8 sker mycket olika vid olika lärosäten. Flera stämmer inteav med alumni alls, andra gör det kontinuerligt. Vissa administrerar alumnienkäterinom ramen för programmet, andra har en studentkår eller motsvarande somsköter uppföljningen. En ansvarig för ett av de program som själva genomfört enalumniuppföljning berättar att de fått ett mycket bra marknadsföringsmaterial medhjälp av enkäten, då den visade att i princip samtliga examinerade studenter arbetadeinom sitt specialområde.Studentkåren gör en uppföljning av tidigare studenter. Vi gjorde också enegen för några år sedan. Vi tog kontakt med alla som gått programmet ochfick en svarsfrekvens på över 90 %. Det visade sig att 96 % fått jobb inomsitt specialområde.Uppföljningen är dock inte bara intressant ur marknadsföringsperspektiv. Genomslagskraftenhos utbildningen är även intressant för avnämarna.Jag tror att högskolorna bättre behöver scanna av var de utexade tar vägenoch jobbar för att på så vis kunna anpassa utbildningarna. Det behövsen bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Ingenjörsutbildningenhar blivit för populistisk.HÖGSKOLAFÖRETAGOvanstående citat illustrerar vad majoriteten av de avnämare som Teknikföretagenkontaktat anser. De ser en fara med att ingenjörsutbildningen går mot ett trendkänsligareinnehåll och att inslagen av mjuka kompetenser sker på bekostnad av de traditionellaingenjörskunskaperna. Å andra sidan efterfrågar flera avnämare mer projektledningoch sälj-/servicekunnande, så det är inte någon entydig bild som framträder.Kunskaper och färdigheterI detta avsnitt behandlas de kunskaper som ingenjörer får genom sin utbildning tillingenjör och de kunskaper de har med sig in till högskolan. Naturligt nog har avnämarnamest att tycka till om kunskaperna hos färdiga ingenjörer och de programansvarigahar mest synpunkter på studenternas förkunskaper.Kunskaper efter examenAvnämarna har olika uppfattning om vilka kunskaper och färdigheter som krävs aven nyexaminerad ingenjör. Vissa menar att de mjuka kompetenserna inte är tillräckliga,så som projektledning och försäljningsfärdigheter.Över lag tycker jag kunskaperna hos nyexaminerade är bra. Men man kaninte jämföra en nyexminerad svenskt ingenjör med en kines. Vi har fruktansvärtmycket teori bakom allting men får en praktisk startsträcka pånågot år. För mig tog det ett år att komma in i jobbet.Projektledning är jätteviktigt.FÖRETAGFÖRETAG8 En alumn är en tidigare student på högskolan.27


FÖRETAGFÖRETAGFÖRETAGFÖRETAGHÖGSKOLAAndra upplever att utbildningen har tappat delar av de traditionella ingenjörskunskapernaoch efterfrågar bättre färdigheter inom teknik och beräkning.Vi vill framhålla baskunskaperna, det är ju de vi lever av. Vi kan önska attstudenterna inte valde opportunistiska utbildningar utan går igenom detgrundläggande för en civilingenjör, som matematik och teknik i större utsträckning.Det är som med franska verb. Inte så himla kul att traggla sigigenom, men fantastiskt bra att kunna när man kommer till Frankrike!Det viktigaste är att lära sig det tekniska under utbildningen. Jag tyckeratt det är för mycket projektledning och ekonomi i dagens ingenjörsutbildningar.Det är sådant man kan lära sig i arbetslivet, men tekniken måsteman lära sig i skolan. Den är svår att sätta sig in i när man jobbar, manbehöver grunden.Bland avnämarna finns det olika syn på ingenjörsrollen. En grupp vill lyfta fram demjukare kompetenserna som ett prioritetsområde.Idag är ingenjören till stor del en teknisk säljare (projektledare). Han/honmåste kunna tekniken (vara tekniker) och samtidigt hantera hela kedjan ikundsegmentet, från inköpare till koncernchef. Social kompetens är viktig.Den andra gruppen ser baskunskaperna i teknik som det centrala i utbildningenoch ingenjörs-mässigheten som grunden i ingenjörsrollen.Jag är lite rädd för att utbildningarna tappar konstruktörsandan. Studenternaväljer bort kurser som de tycker är svåra. Man väljer hellre en kursi projektmetodik än en kurs i kugghjul. Högskolan måste våga bibehållafokus på teknik!FörkunskaperVad har då studenterna för förutsättningar att klara ingenjörsutbildningen? Förkunskapernaligger enligt en majoritet av de programansvariga på en nivå som krävermer av högskolorna och universiteten än tidigare. Matematiken utpekas som detstörsta problemämnet. Som en konsekvens av att studenterna inte alltid lärt sig detsom de förutsätts lära sig under gymnasietiden för att klara högskolans matematikhar behörighetskraven sänkts påtagligt, påpekar HSV i granskningen av förkunskaperoch krav i högre utbildning. 9 Dagens behörighetsregler och de förändringarsom är på gång finns samlade i bilaga 2 till denna rapport.Gymnasiet har helt klart förändrats. Det är vår största frustration.Produktutvecklingen och maskinteknikämnena visar svagheterna.Har de för låg kompetens när de går in kan vi bara höja den till en vissnivå. Våra mattelärare gör så gott de kan, men de kan inte höja nivån såmycket som innan. Hållfasthetsmekaniken blir också svår.9 Förkunskaper och krav i högre utbildning (Högskoleverket, 2009)28


Gymnasiet idag har fokus på poäng, inte vilka kurser man går och vadman egentligen kan. En högskoleingenjör går bara tre år och om vi skullehålla samma nivå som tidigare skulle det istället bli en matematikutbildning.De behöver ju också lite tid till att profilera sig, i alla fall 1,5 år. Deflesta av våra studenter kommer från gymnasiet och bara några har varitute i arbetslivet. De som varit ute har helt andra förutsättningar.Förkunskaperna hos våra studenter är verkligen varierande. Det jag oftasthör klagas över är matematiken. Det är den mest utbredda bristen viupplever vad gäller förkunskaper. Vi får anpassa pedagogiken för att deska klara av utbildningen, men alla klarar det inte. De som klarar förstaåret tar oftast också ut en examen.Matematiken är ett problem. Vi har satt in erfarna lektorer som hjälperstudenterna med matematiken genom organiserade räknestugor. Lägetverkar bli sämre för var generation och det kostar mycket att hjälpa uppde svaga förkunskaperna. Det tar tid och pengar från utbildningensutveckling.HSV uppmärksammar även en större spridning i förkunskaperna. Studenter medmycket goda respektive mycket svaga kunskaper samlas i en och samma utbildning.Fenomenet återfinns inom en rad olika utbildningar, varav civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarnaär två. Ett minskat söktryck anges som en av orsakernatill de lägre förkunskaperna, då fler studenter med relativt låga gymnasiebetyg antas.Förkunskaperna har blivit svagare. De som är svaga har också blivit svagareän tidigare och de duktiga duktigare. Gymnasierna är friare idag. Viser några gymnasier som utmärker sig gott och några ont, som vi alltsåvet är mer eller mindre bra att rekrytera från. Kontentan är att vi får jobbamer med de svagare.HÖGSKOLAHÖGSKOLAHÖGSKOLAHÖGSKOLAIntressant i sammanhanget är att enligt HSV:s granskning av förkunskaperna upplevermånga studenter att de inte känner sig tillräckligt utmanade. En anledning tilldetta skulle, enligt HSV, kunna vara att det sker en anpassning nedåt, varpå duktigastudenter upplever sig överkvalificerade. De allra flesta civilingenjörsutbildningarnahar idag sänkt kravet från Matematik E till D.De programansvariga som Teknikföretagen talat med ser olika lösningar på problemet.Generellt önskas en bättre pedagogik i grund- och gymnasieskola, men de seräven lösningar på högskolenivå. Projektbaserad undervisning ses som en lösning.Jag tycker faktiskt att förkunskaperna är svagare än ett antal år sedan.Tror det har att göra med att gymnasiet har förändrats samtidigt somhögskolan inte har gjort det, vi ställer samma krav och har våra traditioneri matematik. Jag undervisar själv en del matematikkurser och kan seskillnad i förståelsen när vi gjort den mer tillämpad. De förstår meningenmed matematiken, varför den är så viktig och hur man kommer att användaden. Genom att arbeta i projektgrupper ställs också högre krav på desvagare studenterna som kanske inte är lika motiverade.HÖGSKOLA29


Programnamnet är viktigt för att få ”rätt” studenter till programmet.HÖGSKOLAJag har jobbat med programmet i tre år nu och jag kan se skillnader vadgäller förkunskaperna. Men det beror inte per automatik att studenternaär sämre. Det beror också på hur man säljer in programmet och vadstudenterna har för förväntningar och förutsättningar, helt enkelt om deväljer rätt utbildning. Benämningen av programmet märker vi har betydelseför vilka som söker in.Ingenjörsrollen – vem bär ansvaret för teknikintresset?Det bristande intresset för tekniska högskoleutbildningar uppmärksammades redanunder IVA-projektet Morgondagens ingenjör. 10 En av slutsatserna var att fler ungdomarbehöver få upp ögonen för ingenjörsyrket, vilket kräver informationsinsatser igrund- och gymnasieskolan. Att ingenjörsutbildningen behöver marknadsföras bättremed tydligare varumärken efterfrågas av avnämarna i Teknikföretagens intervjuer.Ingenjörsrollens attraktivitet behöver förbättras och moderniseras. Några av de programansvariga,men även flera avnämare, som Teknikföretagen talat med tror att enhögre lön skulle locka fler till ingenjörsyrket. Den mediala bilden av ingenjören trorman också kan ha stor betydelse för rollens attraktivitet.FÖRETAGTänk på alla sjukhussåpor och TV-serier om kriminaltekniker, de spillerav på utbildningarnas attraktivitet. Vilken medial uppmärksamhet fåringenjören?Till syvende och sidst verkar åsikterna om vem som bär grundansvaret för ingenjörsrollensattraktivitet gå isär. Akademin hoppas på näringslivet medan näringslivethoppas på akademin och skolan.10 Civilingenjörer – igår, idag, i morgon (Högskoleverket & IVA 2003)30


SlutsatserIngenjörsutbildningarnas strukturBolognaprocessen har medfört en del komplikationer när det gäller ingenjörsutbildningarna.Ett exempel är att högskolingenjörsutbildningens och civilingenjörsutbildningenslängd sammanfaller med cyklerna för utbildning på grundnivå respektiveavancerad nivå enligt Bolognamodellen. Därför har flera högskolor sett detsom logiskt och praktiskt att för samma ingenjörsutbildning ge studenten möjlighetatt ta ut både en generell examen och en yrkesexamen.Enligt vårt sätt att läsa Högskoleverkets examensförordningar borde det inte varamöjligt. Alldeles oavsett detta bidrar det till att öka förvirringen för företag somsöker en viss typ av arbetskraft. Det finns även en risk att professionsutbildningarnahamnar på undantag. För Teknikföretagen är en motsatt utveckling angelägen, dvs.att högskolorna väljer att fortsätta förstärka ingenjörs utbildningarna i professionellriktning.För de högskolor som valt att ansluta sig till CDIO-konceptet är just dess fokuspå ingenjörsrollen ett av skälen. CDIO-modellen verkar ha kommit för att stanna,något som Teknikföretagen tror kan bidra till att ingenjörsprogrammen får bådebättre struktur och upplägg av kurserna.Idag verkar det inte finnas vare sig intresse eller incitament för högskolorna att slåihop högskoleingenjörsutbildningen och civilingenjörsutbildningen de första åren.Det finns både motsättningar inom högskolan och betydande skillnader i studentgrupperna.Förmodligen finns det även starka traditioner på avnämarsidan som äremot en sådan utveckling.Inte desto mindre anser vi att frågan bör utredas vidare. Är en sammanslagenutbildning en möjlighet för att stärka ingenjörsutbildningen som en professionsutbildning?Skulle det leda till en struktur som både företag och studenter lättare förståroch kan navigera i? Kan dagens problem med studenternas bristande förkunskaperi matematik överbryggas genom att förlägga de svåraste matematikkursernai den avslutande delen av utbildningen? Det är några av de frågor som kunde varavärda att titta närmare på i en sådan utredning. Under hösten 2009 görs det faktiskten utredning om en eventuell sammanslagen utbildning elektroteknik och data/IT på Chalmers tekniska högskola. När denna rapport skrivs är resultatet av utredningenpå Chalmers okänt, men Teknikföretagen kommer mycket intresserat att tadel av resultaten och den debatt som kan förväntas komma därefter.31


Ingenjörsutbildningarnas innehållUndersökningen visar att de programansvariga respektive företagsrepresentanternager en splittrad bild av vad som bör vara ingenjörsutbildningarnas viktigasteinnehåll. Än är det gedigna och traditionella ”ingenjörskunskaper”, än s.k. mjukakompetenser.När Teknikföretagen gör sig till tolk för företagens synpunkter, kan de sammanfattasi följande punkter:• Det är otvetydigt så att grundbulten i ingenjörsutbildningarna är tekniska baskunskaper.• Hur mycket matematik- och naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter sombehövs och på vilket sätt den undervisningen ska ske för att studenterna ska tillägnasig de tekniska kunskaperna, bör sannolikt diskuteras mer inom högskolorna.• Studenterna behöver i högre grad förberedas för de villkor som styr verksamheternainom arbetslivet.• Projektarbete är ett arbetssätt som studenterna behöver prova på under studietiden,eftersom det är så vanligt på de arbetsplatser där ingenjörer arbetar.• Studenterna bör få insikt om de många olika roller som de kan komma att hasom färdiga ingenjörer, men det behövs inte särskilda kurser i t.ex. säljteknik.• De förberedelser för arbetslivet som beskrivs i punkterna 3, 4 och 5 bedrivs sannoliktbäst i genomtänkta kontakter med företag och andra tekniska arbetsplatser.• Många av de mjuka kompetenser som efterfrågas, t.ex kommunikationsfärdigheter,tränas också bäst när de kommer in naturligt i teknikkurserna.Det varierar mellan högskolorna om och hur man fångar upp synpunkter på utbildningenfrån alumni. Teknikföretagen anser att just professionsutbildningarna bordebli bättre på att ta tillvara de yrkesverksammas synpunkter på den utbildning defått. Högskolorna borde också kunna samarbeta kring utformningen av alumnienkäterför att göra verktyget så effektivt som möjligt.Att just olika former av arbetsintegrerat lärande, AIL, lyfts fram som något positivti högskolornas programpresentationer är glädjande. Intervjuerna visar dock attdet finns många praktiska svårigheter när det gäller att få sådana inslag att fungeraår efter år. Ett tydligt stöd från högskoleledningen – bl.a. i form av öronmärktaresurser – är en viktig förutsättning. Organisationen Teknikföretagen måste fortsättainspirera och stödja medlemsföretagen att långsiktigt medverka i AIL, oavsettkonjunkturläge. Som exempel kan nämnas att Teknikföretagen åren 2008-2013 gersin utmärkelse Årets Teknikutbildning och belöning på 1,5 miljoner kronor till ettgenomtänkt och långsiktigt samarbete för att inspirera fler ingenjörsutbildningaratt samverka med företag.32


Ett intressant resultat i undersökningen är studenternas ovilja att röra på sig, bådeunder utbildningstiden och efter examen. Företagen, som vanligtvis är ännu mersvårflyttade, blir då beroende av att de utbildningar som är intressanta för dem haren regional relevans. Detta är ett rimligt krav på framför allt högskoleingenjörsutbildningarnasom också är mest spridda geografiskt. Samverkan med företagenblir då mer naturlig än om högskolan väljer att profilera sig med mycket speciellainriktningar.I synnerhet programansvariga lyfter upp bekymret med bristande förkunskaperi framför allt matematik. Förhoppningsvis kommer reformeringen av gymnasieskolantillsammans med skärpta behörighetsregler att förbättra läget. Intressantatt notera är också att på de högskolor som valt att göra matematiken mer tillämpadökar studenternas förståelse för både matematiken i sig och varför de behöverkunna matematik.Kommunikationen med studenternas blivande arbetsgivareDet finns ett stort, alltför stort anser Teknikföretagen, antal benämningar på snarlikaingenjörsutbildningar. Kreativiteten har flödat de senaste åren och gett oss enrad nya utbildningar. Fast när man synar dem lite närmare är det gamla programsom fått nytt namn och i vissa fall en liten ansiktslyftning.Det främsta motivet som högskolorna anger är att de gamla namnen inte lockadetillräckligt med studenter. Det må så vara, men det skapar en otydlighet gentemotde företag som tänker anställa examinerade ingenjörer. Speciellt när liknande utbildningarpå olika lärosäten har olika namn. Teknikföretagen förordar en enhetligarenamngivning, både inom det egna lärosätet och mellan olika lärosäten.Överhuvudtaget är det svårt för arbetsgivare att hitta information som svarar påderas frågor om exempelvis vilka kompetenser de olika ingenjörsprogrammen skage studenterna och vilka yrkesroller de förbereder för. Högskolornas hemsidor haringen sådan information, visar vår kartläggning. Och hur informeras tilltänktaarbetsgivare om förändringar av examensbenämningar så att de vet hur de ska tolkastudenternas examensbevis? Den enda kunskap de har är oftast deras egen studenttid.Här har högskolorna ett utvecklingsområde!Avnämarna har enligt intervjuerna svårt att se att de har en viktig uppgift i programråden.Möjligen är avnämares medverkan i löpande frågor inte den mestoptimala användningen av representanter för företag och andra avnämare. Deraskunskaper om hur branscher, kundkrav och regelverk förändras är sannolikt mestvärdefulla när kurser och hela program är inne i utvecklingsfaser. Kanske tillfälligahearings och workshops skulle ge båda parter mer utbyte än rutinartade sammanträden.33


LitteraturlistaAngelov N., Johansson P. och Kennerberg L. 2008. Välja fritt och välja rätt.Drivkrafter för rationella utbildningsval. Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008.SOU 2008:69Dahlberg O. 2009-02-10. Så många ingenjörer finns och behövs 2030 – kanske.PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Sveriges IngenjörerDahlberg O. 2009-01-23. Arbetsmarknadsinformation. December 2008.Sveriges IngenjörerGlobaliseringsrådet 2008. Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket– Rapport från Globaliseringsrådet. Ds 2008:10. Utbildningsdepartementet,GlobaliseringsrådetHall C. 2009. Does making upper secondary school more comprehensive affect dropoutrates, educational attainment and earnings? Evidence from a Swedish pilot scheme.Working paper 2009:9. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)Herjevik M., Lindblom A., Modig H., och Tarschys D. 2008. Självständiga lärosäten.Autonomiutredningen (U 2007:11). SOU 2008:104Högskoleverket 2009. Förkunskaper och krav i högre utbildning. Högskoleverketsrapportserie 2009:16 RHögskoleverket 2007. Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter och Föreskrifterom ändring i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22) om grundläggandebehörighet och urval. Högskoleverkets författningssamling. HSVFS 2007 Nr 8-9Högskoleverket 2006. Utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid svenska universitetoch högskolor. Högskoleverkets rapportserie 2006:8 RHögskoleverket 2005. Nybörjarstudenter och matematik – matematikunder visningenunder första året på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.Högskoleverkets rapportserie 2005:36 RHögskoleverket och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2003.Civilingenjörer – igår, idag, i morgon. Högskolverkets rapportserie 2003:30 RHögskoleverket 2003. Utvärdering av högskoleingenjörsutbildning, ingenjörsutbildningsamt brandingenjörsutbildning vid svenska universitet och högskolor.Del 1. Högskolverkets rapportserie 2003:20 R34


Högskoleverket 2003. Utvärdering av högskoleingenjörsutbildning, ingenjörsutbildningsamt brandingenjörsutbildning vid svenska universitet och högskolor.Del 2. Högskolverkets rapportserie 2003:20 RIngemarsson I. och Björck I. 1999; Ny Ingenjörsutbildning,NyIng-projektets slutrapport. LiTH-ISY-R-2116. ISSN 1400-3902IVA 2004. Morgondagens ingenjör. ISBN 91-7082-711-7.Kungl. IngenjörsvetenskapsakademienSFS, TCO och Tria 2009. Studenter om den studiesociala utredningenSkolverket 2005. Väl förberedd? Arbetsledare och lärare på högskolor bedömergymnasieutbildades färdigheter. – En utvärdering av gymnasieskolan utifrånmottagarnas perspektiv. Skolverket 268 2005. ISRN SKOLV-R-245-SEStatistiska meddelanden UF46SM0801. Sökande och antagna till högskoleutbildningpå grundnivå och avancerad nivå, höstterminen 2008. HögskoleverketSveriges Ingenjörer 2006. Den första ingenjören. Värdet av att anställa en förstaingenjör i små och medelstora företagTeknikdelegationen 2009. Nyfiken på naturvetenskap och teknik – en kartläggningav initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena.Teknikdelegationen, rapport 2009:1Utbildningsdepartementet 2009. En ny gymnasieskola. Lagrådsremiss.UtbildningsdepartementetWennström O. 2009. Unga akademikers arbetslöshet och etableringsproblem. SACOÖvrig information/webblänkar:http://www.teknikforetagen.se/upload/sve/IK%20om%20ingenjörsutb.pdfhttp://www.cdio.org/se/index.htmlhttp://www.iva.se/http://www.iva.se/upload/Verksamhet/Projekt/Morgondagens%20ingenjör/upl1282-Rapport%20Hearing.pdfhttp://www.teknikdelegationen.se/Bazment/teknikdelegationen/sv/nyheter.aspxhttp://www.industrikommitten.se/http://www.kth.se/ingenjorsutbildningarna/natverk.htmlhttp://www.kth.se/ingenjorsutbildningarna/docs/Projektbeskrivning_080221.pdf35


Bilaga 1Ingenjörsprogram som undersöktsLärosäte Maskinteknik ElektroteknikBlekinge tekniska högskola Civilingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknik– telekommunikationHögskoleingenjör datateknik/elektroteknikCivilingenjör datateknik och elektroteknikCivilingenjör datateknik och elektroteknik,internationell inriktningMasterprogram elektroteknikChalmers tekniska högskola Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör elektroingenjörCivilingenjör maskinteknikCivilingenjör elektroteknikHögskolan i Borås Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör utvecklingsingenjör- produktutveckling – elektronik och dataMagister – elektroteknik – medicinteknikHögskolan i Gävle Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör elektronikingenjörHögskolan i Halmstad Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör elektroingenjör– datorstödd produktframtagningHögskoleingenjör maskiningenjör– produktionsutvecklingHögskoleingenjör maskiningenjör– teknisk designTekniska högskolan i Jönköping Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknik– industriell ekonomi och produktion – elektronikdesignHögskolan i SkövdeHögskoleingenjör maskinteknikMasterprogram elektroteknik– produktutveckling och design – inbyggda datorsystemMaster maskinteknik– industridesignHögskoleingenjör maskiningenjör– konstruktionMaster one year– tillämpad mekanikHögskolan Väst Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör elkraft, Co-op– produktionsteknik med logistik, Co-opHögskoleingenjör maskiningenjör– produktionsutveckling med design, Co-opKarlstads universitet Högskoleingenjör maskiningenjör Högskoleingenjör elektroingenjörPåbyggnadsprogram motCivilingenjör maskinteknik36


Kungl. Tekniska Högskolan Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknik– industriell ekonomi och produktion – elektronik, robotik och mekatronikHögskoleingenjör maskinteknikHögskoleingenjör elektroteknik– innovation och design och elektronik och datorteknikCivilingenjör maskinteknikCivilingenjör elektroteknikLinköpings universitet Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknikCivilingenjör maskinteknikMaster maskinteknik,mechanical engineeringCivilingenjör teknisk fysik och elektroteknikLuleå tekniska universitet Civilingenjör maskinteknik Högskoleingenjör datateknik/elektroteknikCivilingenjör teknisk fysik och elektroteknikLunds universitet Civilingenjör maskinteknik Civilingenjör elektroteknikCivilingenjör maskinteknik– teknisk designMittuniversitetet Högskoleingenjör maskiningenjör Civilingenjör elektroniksystem– fordonsteknikMälardalens högskolaHögskoleingenjör innovationoch produktdesignHögskoleingenjör innovation,produktion och logistikCivilingenjör innovation ochproduktdesignCivilingenjör innovation,produktion och logistikUmeå universitet Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör tillämpad elektronikUppsala universitet Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknikVäxjö universitet Högskoleingenjör maskinteknik Högskoleingenjör elektroteknik– produktutveckling och designÖrebro universitetHögskoleingenjör maskiningenjörMasterprogram maskinteknikPåbyggnadsprogram maskiningenjör37


Bilaga 2– Vem är behörig att läsa till ingenjör?Dagens krav på förkunskaper (antagning och särskild behörighet)Förutom grundläggande behörighet krävs på alla ingenjörsutbildningar dessutomnågon form av särskild behörighet. Den grundläggande behörighetenär lika för all högskoleutbildning, men den särskilda behörigheten kan skiftamellan lärosäten och program.Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet krävs till samtliga högskoleutbildningar. Kraven ärdesamma för både program och kurser. Behörigheten kan uppfyllas på olikasätt. Det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå.Grundläggande behörighet har den som• har slutbetyg från ett nationellt program eller specialutformat program igymnasieskolanoch• har lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av vadsom krävs för ett fullständigt program.Särskild behörighetObservera att kraven kan skifta lärosätena och programmen emellan, de tvåvanligaste kraven utgörs av:• Exempel 1: Matematik D, Fysik B och Kemi A• Exempel 2: Matematik E, Fysik B och Kemi A (endast Chalmers tekniskahögskola och Lunds universitet)• För samtliga gäller lägst betyg G (Godkänt)Hur skulle ingångskraven kunna påverka intresset för ingenjörsutbildningen?Det ser inte ut att påverka söktrycket alls. Detta om man ser till2008 års siffror, där de lärosäten med högst krav också är de som harflest behöriga sökande, det vill säga Chalmers tekniska högskola38


Förändrade behörighetsreglerRegeringen föreslår att den grundläggande behörigheten till högskolan skahöjas radikalt från 2014. Antalet gymnasiepoäng i engelska ska höjas från100 till 200 poäng, i svenska från 200 till 300 poäng och i matematik krävsA-kursen (100 poäng). Dessutom krävs ett godkänt gymnasiearbete. Gymnasieprogrammetska omfatta minst 2500 gymnasiepoäng och minst 90procent av dessa ska eleven ha godkända betyg i. Samlat utgör detta kravenför grundläggande behörighet, till vilken särskild behörighet tillkommer (för deflesta program). Även om dessa nya regler ska gälla från 2014 så gör högskolornaen del förändringar i sina antagningsregler redan till hösten 2010.Grundläggande behörighet (antagningen hösten 2010)Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå har densom fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat programi gymnasieskolan och fått lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoänginklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenskaeller svenska som andraspråk, engelska och matematik, eller fått slutbetygfrån gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoänginklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenskaeller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Samlat betygsdokumentfrån gymnasial vuxenutbildning tas bort som behörighetsgivandedokument.Områdesbehörigheter (antagningen till hösten 2010)Områdesbehörigheter med behörighetsgivande kurser och meritkurser skatillämpas från och med antagningen till höstterminen 2010. Universitetenoch högskolorna får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla förövriga utbildningar. De nya föreskrifterna gäller för de statliga universitetenoch högskolorna inklusive Sveriges lantbruksuniversitet. Urvalsgruppen försökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhethar tagits bort.1Civilingenjörprogrammen omfattas av områdesbehörighet 9 (Ma E, Fy B, Ke A)Högskoleingenjörsprogrammen omfattas av områdesbehörighet 8 (Ma D, Fy B, Ke A)Meritkurser i matematikYtterligare en förändring inför antagningen till högskolan är att man kan bättrapå sina ansökningspoäng genom att få extra poäng för att ha läst vissakurser. Aktuellt för ingenjörsutbildningarna är bland annat matematikkurser.Genom att till exempel läsa kursen Matematik E på gymnasiet och sen sökaett program med behörighetskravet Matematik D kan man tillgodogöra sig0,5 poäng som läggs till det egna jämförelsetalet. Om däremot MatematikE krävs för behörighet går det inte att få meritpoäng för matematik, eftersomdet inte finns någon nationell kurs på en högre nivå. Däremot finns detgymnasiekurser som är specifika för varje områdesbehörighet (se ovan) somger meritpoäng.1 HSV 2007. Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter39


www.teknikforetagen.se

More magazines by this user
Similar magazines