11.07.2015 Views

Handbok för avfallsutrymmen - Avfall Sverige

Handbok för avfallsutrymmen - Avfall Sverige

Handbok för avfallsutrymmen - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>Råd och anvisningar för transport, förvaringoch dimensionering av hushållsavfallRAPPORT 2009<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 1


InledningDessa råd och anvisningar ska vara ett stödför planerare, projektörer, byggherrar, exploatörer,fastighetsägare och förvaltare vid nyochombyggnad av <strong>avfallsutrymmen</strong>. De skasamtidigt vägleda kommunens tjänstemän ochpolitiker i arbetet med avfallsfrågor, samt vidplanering av nya bostadsområden, så att dekan medverka till en god avfallshantering. Omanvisningarna används rätt kan arbetsmiljönsäkerställas och framkomligheten garanterasför både hämtningsfordon och hämtningspersonal.Dessutom kan tillgängligheten föravfallslämnare fungera. Bra <strong>avfallsutrymmen</strong>och hämtningsplatser kan också inbjuda till attavfallet hanteras rätt.Aktuell lagstiftning samt erfarenheter frånavfallsbranschen ligger till grund för råden ochanvisningarna. Kommunens avfallsföreskrifter(renhållningsordning) och taxa måste tillämpasi varje enskilt fall för att man ska få en heltäckandebild av vad som gäller i kommunen. Merinformation finns att hämta på kommunenshemsida.I texten har ordet ska använts då det finnsett krav i lagstiftningen som ligger till grund förpåståendet. Krav på byggnader gäller när enbyggnad uppförs eller byggs till. Om det stårbör betyder det att det är en stark rekommendation.Arbetsmiljökraven gäller alltid när avfallhanteras yrkesmässigt, både vid befintlig ochvid ny bebyggelse.Texten är framtagen av Furumo Irebrand<strong>Avfall</strong>skonsult AB som ett utvecklingsprojektinom <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>. En referensgrupp beståendeav Martin Larsson, Renova i Göteborg, Jan-Olof Åström, Umeå, Nicholas Jonasson, Växjö,Kristina Einarsson, Boverket, Patrizia Finessi,SABO och Bengt Wånggren, Fastighetsägarnahar lämnat synpunkter på materialet.Jon Nilsson-Djerf från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>har lett projektet.2 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


DefinitionerBilaga 1 innehåller definitioner på ord och företeelser som förekommeri texten.Lagstiftning, ansvaroch skyldigheterDet finns olika lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna rådoch andra regler som styr avfallshanteringen. De viktigaste ärmiljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2001:1063), arbetsmiljölagen(1977:1160), byggnadsverkslagen (1994:847),byggnadsverksförordningen (1994:1215) och Boverkets byggregler,BBR (BFS 1993:57). En förteckning över aktuell lagstiftningm.m. inom avfallsområdet finns i bilaga 2.Varje kommun har en renhållningsordning som består avavfallsföreskrifter och en avfallsplan. Dessa dokument, samtavfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige och är viktiga lokalastyrdokument.Olika personer och myndigheter m.m. har ansvar för att avfallethanteras på rätt sätt. En schematisk uppdelning av vemsom ansvarar för vad finns i bilaga 3.InnehållInledning 2Definitioner 3Lagstiftning, ansvar och skyldigheter 3<strong>Avfall</strong> som uppstår i fastigheter 4<strong>Avfall</strong> som kommunen ansvarar för (hushållsavfall) 4Kärl- och säckavfall 4Övrigt avfall 4<strong>Avfall</strong> som kommunen inte ansvarar för 5Insamlingsteknik och fordon 5Arbetsmiljö 6Transportvägar för fordon och hämtningspersonal 6Transportväg för insamlingsfordon 6Lastningsplatser 7Gångväg 8Hämtningsplatser 8<strong>Avfall</strong>sutrymme i flerbostadshus och verksamheter 8Placering 9Utseende 9Tillgänglighet, användbarhet och säkerhet förboende m.fl. användare 9Arbetsmiljöaspekter (se även avsnittetom transportvägar) 10Brandskydd 11Dörr, dörröppning och lås 11Soprum 11Utrymme för grovavfall och elavfall 13Utrymme för farligt avfall 14Hämtställe utomhus 14<strong>Avfall</strong>shämtning från småhus 15Enskild hämtning vid varje fastighet 15Trånga områden 15Gemensamt hämtställe 15Behållare 16Kärl 16Säck 16Container 17Rullhäck 17Boxar, batteriholkar m.fl. behållare 17Underjordsbehållare (nedgrävda behållare,djupbehållare, markbehållare, behållare i mark) 17Sopsug 18Latrinbehållare 18Tank för matavfall 18Dimensionering och avfallsmängder 19<strong>Avfall</strong>smängd där fastighetsnära insamling saknas 19<strong>Avfall</strong>smängd där fastighetsnärainsamling förekommer 20Slam och urin från enskilda avlopps -anläggningar samt fettavfall 21Transportväg 21Slangdragning 21Brunnslock 21Övrigt 21Öhämtning 21Bilagor 22<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 3


<strong>Avfall</strong> som uppstår i fastigheterDet avfall som boende eller verksamheter i fastigheter gerupphov till kan delas upp i avfall som kommunen ansvararför att samla in och avfall som producenterna ansvarar för.<strong>Avfall</strong> som kommunenansvarar för (hushållsavfall)Kärl- och säckavfallKärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushålletoch som läggs i ett kärl eller i en säck. Samma slagsavfall kan även samlas upp i containrar, i underjordsbehållare(nedgrävda behållare, markbehållare, behållare i mark)eller i sopsugsystem. Kärl- och säckavfall kallas i dagligttal ofta för hushållssopor. Sådant avfall hämtas alltid avkommunen/kommunens entreprenör. Kärl- och säckavfalletkan sorteras i olika fraktioner, se nedan, av den som gerupphov till avfallet, beroende på vilket system som kommunenhar. De olika fraktionerna har olika namn i olika kommuner.<strong>Avfall</strong> som uppstår i verksamheter till följd av attmänniskor vistas där, och till sin typ och sammansättningliknar det avfall som kommer från hushåll, omfattas ocksåav kommunens ansvar, t.ex. avfall från personalutrymmenoch städsopor.<strong>Avfall</strong>et kan sorteras på olika sätt beroendepå kommunens regler.MatavfallKomposterbartBioavfallBrännbart avfallRestavfallBlandat avfallRestavfallDen biologiskt lättnedbrytbaradelen av kärl- och säckavfalletsom sorteras ut för hämtning ellerkomposteras på fastighetenDen del av kärl- och säckavfalletsom återstår när matavfallet sorteratsut.Kärl- och säckavfall som intesorteras i matavfall respektivebrännbart avfall, utan i ställethämtas osorterat.Övrigt avfallHär återfinns avfallsfraktioner som inte ska läggas i kärl ellersäck.Grovavfall(grovsopor)Farligt avfallLatrinSlamUrinBatterierEl-avfallGrovavfall är hushållsavfall som ärså tungt eller skrymmande ellerhar andra egenskaper som gör attdet inte är lämpligt att lägga i säckeller kärl. Grovavfall kan lämnas pååtervinningscentral eller hämtas vidfastigheten.<strong>Avfall</strong> som är farligt för människoreller miljön och därför inte skaläggas i kärl- och säckavfallet eller igrovavfallet. Exempel på farligt avfallär kemikalier, spillolja, färgresteroch lösningsmedel. Farligt avfall kanlämnas på återvinningscentral ochkan beroende på kommun lämnaspå miljöstation eller hämtas vidfastigheten.Latrin från torrtoaletter ska hämtasav kommunen/kommunens entreprenörom det inte komposteras avfastighetsägarenSlam m.m. från enskilda avloppsanläggningarska hämtas avkommunen/kommunens entreprenörom det inte omhändertas avfastighetsägaren.Urin ska hämtas av kommunen/kommunens entreprenör frånfastigheter med urinseparering,om det inte omhändertas avfastighetsägaren.Batterier och elavfall som utgörhushållsavfall och som inte lämnatsdirekt till producenternas insamlingssystem,ansvarar kommunenför. Elavfall kan lämnas på återvinningscentraleller hämtas vidfastigheten. Batterier kan lämnaspå återvinningscentral, miljöstationeller hämtas vid fastigheten.4 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


<strong>Avfall</strong> som kommuneninte ansvarar förFörpackningar, returpapper samt bygg- och rivningsavfallingår inte i det kommunala insamlingsansvaret och det föreliggerdärmed ingen skyldighet för kommunen att svara förhämtning. Om sådant avfall behöver hämtas får fastighetsägarenanlita valfri entreprenör. I vissa fall hämtas dock ävensådant avfall i bostadsområdet av kommunen/kommunensentreprenör. Däremot har kommunen ett ansvar för elavfalloch batterier som utgörs av hushållsavfall som inte lämnatsdirekt till producenternas insamlingssystem. Det innebär attelavfall och batterier som samlats in i bostadsområden skahämtas av kommunen/kommunens entreprenör. Samma avfallsutrymmekan användas för uppsamling av avfall som skahämtas av kommunen/kommunens entreprenör, och avfallsom hämtas av annan entreprenör, på uppdrag av fastighetsägaren.Några typer av avfall omfattas av producentansvar,se fördjupningstext bilaga 4.Insamlingsteknik och fordonDet finns flera olika sätt att samla in avfall på och därförmånga olika typer av fordon. De vanligaste är att avfallsamlas upp i kärl eller säck som hämtas med baklastandeeller sidlastande sopbil. Containrar kan tömmas ellerhämtas på olika sätt. Underjordsbehållare töms oftastmed kranbil. Flakbil används i vissa fall och olika typer avsopsugsystem förekommer i en del kommuner. Läs mer omolika fordon i fördjupningstext, bilaga 5.Sopbilar är normalt upp till ca 10 meter långa men kanvara längre. De är ca 2,5 meter breda men kan bli drygt 3meter då speglarna räknas med. Höjden är ca 3,5 metermen kan i vissa fall vara över 4 meter. Det finns både två-,tre- och fyraxlade fordon. Vikten på en vanlig sopbil är ca15-25 ton med full last. Specialfordon, t.ex. mobilt sopsugfordonoch frontlastarfordon, kan väga mer. Vägens bärighetsklassoch den totalvikt det aktuella fordonet är registreratför avgör hur stor last ett fordon får ta. Det är förarensskyldighet att hålla reda på det.Exempel på avfall som inte ingår i det kommunalainsamlingsansvaret.Elavfall m.m.BatterierFörpackningaroch returpapper(tidningar m.m.)Bygg- ochrivningsavfallEnkelt uttryckt är elavfall ”allt medsladd eller batteri eller sådant somär beroende av el för att fungera”,t.ex. datorer, TV-apparater, tvättmaskiner,småelektronik, lysrör,glödlampor och armaturer. Elavfallkan lämnas på kommunens återvinningscentraler.Det finns ävenmöjlighet att få elavfall hämtat avkommunen/kommunens entreprenör.Alla slags batterier omfattas av producentansvarfr.o.m. januari 2009.Olika insamlingssystem förekommer.Förpackningar och returpapper(tidningar, kataloger, reklambladoch liknande) samlas in på återvinningsstationersom FörpackningsochTidningsinsamlingen ansvararför. Innehavare av flerbostadshuskan beställa fastighetsnära insamlingav någon valfri entreprenör.<strong>Avfall</strong> från omfattande byggarbete,t.ex. större underhållsarbeten, ombyggnadereller rivning av bostäder,är inte hushållsavfall. Fast monteradutrustning i hus, t.ex. badkar ochdörrar (sådant som man inte tarmed sig när man flyttar) räknasnormalt inte som grovavfall utansom bygg- och rivningsavfall.<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 5


Arbetsmiljö<strong>Avfall</strong>sinsamling är av tradition ett tungt fysiskt arbete sommedför risk för olyckor och förslitningsskador. Trafikmiljönoch bristande framkomlighet ger upphov till stress. Hämtningspersonalär också utsatt för damm och mikroorganismersom kan leda till sjukdomar. Ny teknik och maskinelleller automatiserad hämtning förbättrar situationen.De senaste åren har det varit fokus på att förbättra insamlingsarbetarnasarbetsmiljö. Arbetsmiljöverket, facket,arbetsgivarna och även kommuner har arbetat aktivt meddetta. Bl.a. har ett projekt kallat ”Bort med övervikten”,initierat av Transportarbetareförbundet 2003, beskrivit problemenoch kommit med förslag till åtgärder. Projektet harvarit lyckat och stora förbättringar har åstadkommits, ävenom det finns en hel del kvar att göra.Utöver de lagar som finns, framför allt arbetsmiljölagen,ska särskilda föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdarföljas. De viktigaste som berör avfallshantering är:• AFS 1998:1, ”Belastningsergonomi”• AFS 2000:1, ”Manuell hantering”• AFS 2001:1, ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”• AFS 2000:42, ”Arbetsplatsens utformning”Läs mer om arbetsmiljö i fördjupningstext, bilaga 6.I den följande texten finns arbetsmiljökrav och råd för olikadelar av hämtningen.Transportvägar för fordonoch hämtningspersonalTransportväg för insamlingsfordonVägen är chaufförens arbetsplats och denne måste oftastkliva ur fordonet för att hämta avfallet. Framkomlighetenoch sikten ska därför vara god. Det är alltid chauffören somavgör om en väg är farbar eller inte. Chauffören kan aldrigtvingas att ta risker eller köra på en väg som han/hon bedömerinte är framkomlig.Körning på gång- och cykelväg är inte tillåten. Dispenskan sökas hos kommunen eller fastighetsägaren om detinte finns, eller går att anordna, andra lösningar.Backning får inte förekomma annat än i undantagsfalloch aldrig på gång- och cykelvägar, i bilfria områden, intilllekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden.Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning,skötsel och framkomlighet. Vägverket, kommunen, privatvägförening eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare.Transportväg• ska ha en hårdgjord körbana.• ska utformas för minst belastningsklass 2 (BK2). Undantagse fördjupningstext, bilaga 5.• bör vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarnaförekommer. Om parkering tillåts måste vägenvara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finnsparkerade fordon kan vägen vara smalare men den börvara minst 3,5 meter. Träd och annan växtlighet får inteinkräkta på vägbredden.• ska ha en fri höjd av 4,7 meter. Träd och växtlighet fårinte inkräkta på den fria höjden.• som är återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon.Vändplan för en normal sopbil ska ha endiameter av 18 meter med en hindersfri remsa på ytterligare1,5 meter runt om. Alternativ till detta kan varaen vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör enså kallad T-vändning. Olika exempel på vändmöjligheterredovisas i figur.• ska ha fri sikt och god framkomlighet.• ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallarfår inte inkräkta på vägbredden.Portiker, garage och andra ställen med begränsad höjdmåste ha en fri höjd anpassad till de fordon som ska körasdär.LastningsplatserSopbilen får inte hindra annan trafik när den står still ochavfall lastas i. Platsen måste vara så stor att det finns platsatt hantera kärl, alternativt container, på platsen. Ytanska vara plan och hårdgjord. Det ska inte vara någon nivåskillnadmellan avfallsutrymmet och lastningsplatsen vidcontainerhantering. Vid kärlhantering kan en svag lutningaccepteras.Följande mått rekommenderas förlastningsplatser utomhus:Kärlhämtning ContainerhämtningBredd 4,6 m 4,6 mLängd 15 m 18 mFri höjd 4,7 m Upp till 10 mKranbilar som tömmer bottentömmande containrar ochunderjordsbehållare kan stå 5-10 meter ifrån behållaresom ska lyftas. Kranar kan ha olika räckvidd. De behållaresom ska lyftas är av olika typ och vikten kan variera.Det går därför inte att ange något generellt mått. Lokalaförhållanden bör kontrolleras. Lyft kan ske över staket ellerbuskar och liknande. Lyft över vägar, gång- och cykelbanorsamt parkeringsplatser bör inte förekomma. Inga hinder ihöjdled får begränsa tömningen och behållarens eventuellasvängning i sidled måste beaktas.Dockningspunkt för mobil sopsug kan placeras maximaltfem meter från hämtningsfordonets lastningsplats.Kontrollera vilken typ av fordon och containrar somanvänds i kommunen så att hämtning kan utföras.6 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


Exempel på vändplatser1,0 m 1,0 m1,5 m 1,5 m9 mR 9 m15 m3,5 m*R 8 m5,5 m3,5 m*6,5 m3,5 m**Gäller mötesfri väg med p-förbud.Fri höjd och breddFrihöjd 4,7 meterMinst 3,5 meter5,5 meter<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 7


GångvägVäg mellan avfallsutrymme/hämtställe/avfallsbehållareoch sopbilens lastningsplats och som används för manuellhämtning, d.v.s. där sophämtaren drar eller skjuter kärl ellersäckkärra, benämns här gångväg.Tungt manuellt arbete ska undvikas och ersättas medmaskinell hantering i enlighet med kraven på god arbetsmiljö.Vid bedömning av om en gångväg är acceptabeleller inte tas hänsyn till vilken typ av behållare som skahanteras, vad behållarna innehåller, hur många de är ochhur ofta de hämtas, samt om lutning, riktningsändring ocheventuella hinder förekommer.Gångväg• ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trångapassager eller hinder året om. Trappsteg och kullerstenfår inte förekomma.• ska vara så kort som möjligt. Högst 10 meterrekommenderas.• bör vara minst 1,2 meter bred och om den ändrarriktning bör bredden där vara minst 1,35 meter.• bör ha minst 2,1 meters fri höjd.LutningGångväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kanundvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningenska vara acceptabel och får inte överstiga 1:12.Ibland kan en ramp behöva anordnas. Lutningen på rampenbör inte överstiga 1:12 och längden innan eventuelltvilplan bör inte överstiga 12 meter. Vilplanet ska vara minst1,5 meter.Transportband bör undvikas.Hiss bör undvikas men får användas vid avfallstransportom den är besiktigad och godkänd för transport av skrymmandegods och om den har korgdörr.Hämtningsplatser<strong>Avfall</strong>sutrymme i flerbostadshusoch verksamheterStor vikt bör läggas vid planering av <strong>avfallsutrymmen</strong> eftersomden påverkar avfallshanteringen i många år framöver.Det kan vara svårt att rätta till felaktigheter i efterhand.Man bör också vara medveten om att avfallet sorteras istor utsträckning idag och att olika avfallsfraktioner hämtasvid olika tillfällen. Det innebär att hämtningsfordon kankomma flera gånger i veckan till samma avfallsutrymme.Krav på byggnaders utformning återfinns framför allt iBoverkets byggregler, BBR.I BBR 15, avsnitt 3:422 står bl.a. följande: I eller i anslutningtill en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningarför hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukareav byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållareanvändas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras såatt de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinningav avfallet.Innan avfallsutrymme och liknande planeras bör fastighetsägarenundersöka om det finns möjlighet att ordnainsamling av avfall på ett sådant sätt att den manuella hanteringenvid hämtning minimeras. Användning av sopsugoch underjordsbehållare är exempel på sådan hantering.Dessa insamlingssystem kan emellertid medföra svårigheteratt dimensionera rätt antal och storlek av behållare,om det inte enkelt går att anpassa hämtningsintervallen föratt optimera transporterna. Svårigheterna märks särskiltom avfallsmängder, sorteringskrav och antalet lägenheterförändras över tid. Risken för felsortering kan också öka dåden som lämnar avfall inte ser vad behållaren innehåller förtyp av avfall. Denna aspekt är särskilt viktig vid insamlingav matavfall där kravet på renhet är av stor betydelse förden efterföljande avfallsbehandlingen. Felsortering kanavhjälpas genom bra information till de boende.Kontakta alltid kommunens avfallsavdelning ellermotsvarande innan ett avfallsutrymme byggs elleriordningställs. Kontakta även byggnadsnämndeneller motsvarande i ett tidigt skede för att diskuteraom bygglov/bygganmälan behövs.PlaceringVar ett avfallsutrymme ska placeras måste noga övervägas.Närhet till bostäderna, trafiksäkerhet, barnsäkerhetoch arbetsmiljö är faktorer som styr och påverkar placeringenoch dessa faktorer kan sinsemellan vara motsägelsefulla.Den eventuella störning som kan uppstå i sambandmed hämtningen blir mindre ju längre bort från bostäderoch lekplatser m.m. avfallsutrymmet ligger. Samtidigt blirdet svårare för de boende att lämna sitt avfall om det ärlång väg till avlämningsplatsen. Det finns inga enkla råd attge. Eftersom alla områden är unika måste de studeras frånfall till fall. Det viktiga är att alla dessa faktorer beaktas vidplaneringen. Om sopsugsystem används placeras nedkastennära bostäderna, som vanliga sopnedkast inne i husen,i entrén eller ute på gården. <strong>Avfall</strong>et hämtas längre bort pålämplig plats.UtseendeVid nybyggnad bör avfallsutrymme utformas så att detanpassas till omgivande miljö och stämmer överens medandra byggnader vad gäller volym, form och färg. Ett avfallsutrymmefår gärna vara tilltalande och vackert ellerspännande att se på.Tillgänglighet, användbarhet och säkerhetför boende m.fl. användare Det ska vara lätt för de boende att lämna sitt avfall.Därför bör avfallsutrymme ligga så nära bostäderna sommöjligt. Avståndet mellan bostadsentré och avfallsutrymmeeller avlämningsplats för kärl- och säckavfall börinte överstiga 50 meter men får avgöras från fall till fallberoende på lokala förhållanden.Alla olika avfallsfraktioner bör kunna lämnas på sammaställe. Rådet gäller alla olika fraktioner som hämtasi samma bostadsområde. De behöver dock inte kunnalämnas i ett och samma utrymme, se beskrivningen avutrymme för grovavfall.<strong>Avfall</strong>sutrymme bör placeras strategiskt där de boendenaturligt passerar. Det kan vara i närheten avbilparkering eller vid gångväg till busshållplats.8 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


Exempel på <strong>avfallsutrymmen</strong>1,2 meter1,5 meter1,2 meter1,5 meter<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 11


ummet. Lägsta krav på ljusstyrkan inne i rummet är 100lux men den bör vara högre. Bra ljusstyrka är specielltviktigt om det krävs att man t.ex. ska kunna läsa elleranvända elektronikutrustning i samband hämtning, reparationoch rengöring. Underhållsplan för belysning rekommenderas. Ventilation – God ventilation ska finnas i avfallsutrymme.Frånluftsflödet bör vara minst 5 l/s och m 2 golvyta. Hygien – <strong>Avfall</strong>sutrymme ska utformas så att det finnsmöjlighet att hålla rent. Även karuseller, andra installationeroch utrustning ska kunna hållas rena. Frostfrittutrymme bör ha tappställe för vatten och golvbrunn medavdunstningsskydd. Råttor och andra skadedjur skahindras att komma in i avfallsutrymme, vilket innebär attöppningar större än 5 mm inte får förekomma. Nät skafinnas för ventilationsöppningarna. Om avfallsutrymmetär råttsäkert behöver kärlen inte ha lock. Lock rekommenderasdock för att minska risken för lukt. Temperatur – Låg temperatur i avfallsutrymme minskarrisken för dålig lukt och flugor. <strong>Avfall</strong>sutrymme bör därförinte placeras i söderläge. Om temperaturen blir för högoch olägenheter uppstår kan kommunens miljö- ochhälso skyddsnämnd el. likn, kräva att utrymmet ska kylas.Större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokal,bör förvaras i kylt utrymme om det inte finnsannat sätt att förebygga olägenhet. Soprum i förskolaoch äldreboende där stor mängd blöjor förekommer kanockså behöva kylas. Buller – Hämtningen får inte medföra bullerstörning fördem som bor eller vistas i närheten av avfallsutrymmeeller lastningsplats. <strong>Avfall</strong>sutrymme ska vara väl isoleratmot bostad eller arbetslokal som ligger vägg i vägg medutrymmet. Skyltning – Om olika slags avfall samlas upp i sammautrymme ska behållare vara tydligt skyltade med uppgiftom vilken typ av avfall som ska läggas i dem. Skyltaroch information om sortering kan även finnas på vägg,anslagstavla eller liknande. Skyltning är fastighetsägarensansvar och den ska vara tydlig både för den somlämnar avfall och för den som hämtar det. Symboler ochtydliga bilder är bra att använda. Om det finns behov avdet bör information på andra språk än svenska finnas. Övrig information – Information om att avfallet ska varaförpackat bör finnas samt vilka förpackningar som fåranvändas, t.ex. om särskilda påsar ska användas förmatavfall och var dessa påsar i så fall finns. Informationom vart man ska vända sig vid driftstörning bör ocksåfinnas i avfallsutrymme.Utrymme för grovavfall och elavfallGrovavfall ska kunna tas omhand separat. Det behöver intefinnas ett permanent utrymme i bostadsområdet om grovavfalleti stället kan läggas i tillfälligt uppställd containersom hämtas vid särskilda tillfällen. Kommunen kan krävaatt grovavfallet ska vara sorterat i brännbart respektive ejbrännbart grovavfall. Kommunen erbjuder även hushållenatt lämna sorterat grovavfall och elavfall vid bemannadåtervinningscentral.Grovavfall kan bestå av många olika material som oftastär återvinningsbara. Det är därför önskvärt att fastighetsinnehavarenskapar möjlighet för sortering av grovavfallet.Wellpapp och andra stora pappersförpackningar/kartongerslängs ofta i grovavfallet trots att de ska lämnas till Förpacknings-och Tidningsinsamlingen. Behovet av utrymmen ochbehållare för grovavfall minskar om fastighetsinnehavareninformerar boende om vad som kan lämnas som grovavfalloch vad som ska lämnas på andra platser.Utrymme för grovavfall och elavfall ska uppfylla sammakrav och rekommendationer som övriga <strong>avfallsutrymmen</strong>,se ovan.Om grovavfallsutrymme eller grovavfallscontainrar är åtkomligaför utomstående fylls de ofta snabbt av avfall frånandra än dem som bor i fastigheten. Det kan dels medföraatt fel sorts avfall hamnar i grovavfallet, och dels att hämtningenblir dyrare än annars.Det är en fördel om grovavfall, elavfall och kärl- och säckavfallförvaras i skilda utrymmen. Grovavfallet ”brer” lätt utsig i rummet och kan därmed hindra hanteringen av kärl. Ettseparat rum för grovavfall och/eller elavfall kan placeras ien annan byggnad.Från arbetsmiljösynpunkt är det önskvärt att grovavfallligger i stora kärl eller i container när det ska hämtas.Vid förvaring av elavfall i avvaktan på hämtning bör detfinnas tillräckligt stor plats så att olika slags elavfall kanhanteras separat. <strong>Avfall</strong>et bör vara placerat, och i förekommandefall förpackat, på ett sådant sätt att hämtningenunderlättas. Tunga produkter som vitvaror och tv-apparaterbör ligga i någon typ av behållare, så att avfallet lätt kan förflyttas.Lysrör, glödlampor och annat som kan gå sönder börligga i kartonger eller andra behållare var för sig. Sladdarbör vara fästa så att ingen snubblar på dem vid hämtningen.Fastighetsnära hämtning av elavfall förekommer inte i allakommunerUtrymme för farligt avfallHantering och förvaring av farligt avfall kräver särskild uppmärksamhetoch därför bör kommunens avfallsavdelningeller motsvarande kontaktas för utformning av utrymmet.Några viktiga saker att tänka på är:• Förvaring bör ske i ett låsbart, brandsäkert, invallatplåtskåp. Om det inte finns något låsbart skåp måste avfalletförvaras i ett låst utrymme. Barn ska inte hamöjlighet att komma åt det farliga avfallet.• Vissa typer av farligt avfall, t.ex. linolja, syror ochbaser kan självantända.• Fastighetsägare/boendeförening ansvarar för brandsäkerheten.Räddningstjänsten ger råd om brand -skydd.• Personligt överlämnande rekommenderas iförsta hand!Hämtställe utomhusPlats för avfallsbehållare kan också anordnas utomhus.Det kan vara i form av öppna lösningar, en pergola elleren avskild del på gården. Prefabricerade skåp anpassadeefter kärl, oftast med inkastluckor, finns i olika utförandeoch av olika fabrikat. Om skåp inte används bör hämtställetvara inramat av staket eller liknande och vara skyddat frånnederbörd med någon form av tak. Fastighetsägare/boendeföreningansvarar för att endast de som bor i området hartillträde till behållarna. Det finns möjlighet att utrusta friståendekärl med enklare lås för att förhindra att obehörigaanvänder sopkärlen.12 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


Att tänka på vid kärlplacering utomhus:• Platsen måste hållas fri från växtlighet samt varasnö- och halkfri på vintern• Bra belysning• Platsen bör inte ligga så nära bostadshus att denstör de boende• Förvaringen av avfall får inte locka till sig skadedjur• Om kärlen placeras synligt för många minskarrisken för anlagda bränderFör att förhindra spridning av brand ska fristående avfallsbehållareplaceras en bit ifrån fasad med fönster ellerbrännbart material. Normalt ska det vara minst 6 metermellan behållare och fasad men för små behållare räckerdet med 2-3 meter. En enkel skärm i obrännbart materialmellan sopbehållare och fasad kan minska nödvändigtavstånd.<strong>Avfall</strong>sbehållare utomhus får inte heller placeras undertakfot, i portal, över brandpost, vattenavstängning ellerliknande.Observera att även utomhuslösningar och containraribland kräver bygglov. Flera containrar som ställs upp påsamma plats, t.ex. i form av en återvinningsstation, är attbetrakta som upplag enligt PBL och byggnadsverk enligtBVL. För att anordna upplag krävs bygglov och bygganmälan.Enskilda kommuner kan ha rutiner för hur dessa reglerska tolkas. Kontrollera vad som gäller lokalt i kommunen.Bild på utomhuslösningar<strong>Avfall</strong>shämtning från småhusEnskild hämtning vid varje fastighetSopbehållare ska placeras så nära körbar väg som möjligt.En avgift (dragvägsavgift) kan tas ut om kärl eller säckhämtas eller står för långt från lastningsplatsen, beroendepå lokala föreskrifter. Lås och öppningsanordningar pågrindar ska vara lätthanterliga. Trappor får inte förekomma.Grovavfall och elavfall hämtas vanligtvis endast vidfastighetsgräns.För kör- och gångväg gäller samma råd och anvisningarsom under avsnittet Transportvägar.Trånga områdenBefintliga områden med tät småhusbebyggelse och vägbreddunder ca 3,5 meter medför en dålig arbetsmiljö försophämtaren och en ökad risk för olyckor. Ofta saknas ocksåvändmöjligheter för sopbilen i sådana områden. Hämtningvid varje hushåll bör därför ersättas med gemensamthämtställe i anslutning till farbar väg eller t.ex. parkeringsplatser.Om förhållandena är besvärliga och de boendeinte själva tar initiativ till en förändring kan kommunen,entreprenören eller Arbetsmiljöverket stoppa hämtningeni ett område. I avvaktan på att ett gemensamt hämtställeanordnas kan de boende rulla ut sina enskilda kärl till någonlämplig tillfällig plats där de kan tömmas.Gemensamt hämtställeGemensamt hämtställe bör utformas på liknade sätt som<strong>avfallsutrymmen</strong> m.m. för flerbostadshus. <strong>Avfall</strong>savgiften blirofta lägre per hushåll om gemensamt hämtställe används.Om fastighetsinnehavarna i ett trångt område är medlemmari en samfällighet gäller särskild lagstiftning som reglerarvad samfälligheten har rätt att besluta om. I de fall samfälligheteninte ansvarar för områdets avfallshantering måstekommunen vända sig till samtliga fastighetsinnehavare idessa frågor. Samfälligheten kan behöva göra en förrättningför att kunna hantera gemensamma avfallslösningar. Lantmäterimyndighetenkan lämna mer information i sådanaärenden.När nya bostadsområden ska byggas är det viktigt att inteplanera för enskild sophämtning i områden med tät bebyggelse,där man kan befara problem med framkomligheten.Kommunen bör bevaka att nya samfällighetsföreningar fåransvar för gemensam avfallshantering genom föreningensstadgar.Ibland kan kommunens eller annan fastighetsinnehavaresmark behöva tas i anspråk för tillfälliga eller permanentahämtställen. Detta bör i så fall regleras genom avtal ommarkupplåtelse.BehållareKärlKärl finns i storlekarna 80 – 1000 liter och de är huvudsakligentillverkade av plast. De vanligaste förekommande kärlenrymmer 190 – 660 liter. Vilka storlekar/fabrikat som användsvarierar från kommun till kommun. Det största kärlen,från 400 liter, har fyra hjul och de mindre har två hjul. Numeratillverkas också trehjuliga kärl. Det går även att sätta påett tredje hjul på ett befintligt kärl med två hjul. Om ett 370 lkärl utrustas med ett tredje hjul förbättras ofta hanteringenoch därmed arbetsmiljön.Kärl används för hushållssopor samt förpackningar somsamlas in fastighetsnära. Stora kärl används även för grovavfalloch tidningar.Minsta mått som rekommenderas för varje kärl,inklusive behövligt mellanrum. Även andra kärlstorlekarförekommer.Volym, exempel Bredd Djup Höjd*80 liter 45 cm 55 cm 100 cm140 liter 50 cm 60 cm 100 cm190 liter 60 cm 75 cm 110 cm240 liter 70 cm 75 cm 110 cm370 liter 75 cm 90 cm 110 cm400 liter 85 cm 85 cm 115 cm600 liter 130 cm 90 cm 130 cm660 liter 140 cm 90 cm 130 cm*Om lock ska gå att öppna på kärlen tillkommer kärlets djup(= lockets mått).14 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


2- respektive 4-hjuligt kärl<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 15


Kärl ska vara lätt tillgängliga för hämtningspersonalen ochdraghandtaget på kärlet ska kunna greppas utan att kärletbehöver vridas. ”Lock i lock” (lock med en insats som göratt locket kan öppnas från två håll) kan användas för attkärlplaceringen ska fungera både för dem som lämnar ochför dem som hämtar avfallet.Kärlet får inte vara tyngre än att man lätt kan börja rulladet. Läs mera om skjut- och dragmotstånd i fördjupningstextenom arbetsmiljö, bilaga 6.Kärl bör rengöras regelbundet för att motverka lukt. Detär oftast fastighetsägarens ansvar att rengöra behållare.Kärltvätt brukar kunna beställas av någon entreprenör.SäckSäckar utgör en arbetsmiljörisk och användningen minskardärför. Säckkärra ska alltid användas när säckar skaförflyttas och därför måste hämtningsvägen vara utformadsom i avsnittet om Transportvägar.Sopnedkast med säckar som sitter i en karusell medsäckväxlare har tidigare varit en vanlig lösning. <strong>Avfall</strong>et isådana säckar har ofta komprimerats maskinellt för attminska behovet av sophämtning. Vid användning av sopnedkasti höghus blir avfallet självkomprimerat.En säck får inte fyllas så att den väger mer än 15 kg.Det innebär att säckar som rymmer över 240 l och komprimeringav avfallet i säckarna inte bör förekomma. Idag ärde flesta säckar av engångstyp och gjorda av papper ellerplast. De tidigare vanligt förekommande stora återgångssäckarnaav vävplast ska inte användas av arbetsmiljöskäl.ContainerContainrar förekommer i många olika storlekar och utförande.Tömning av containrar kan utgöra en risk. Containrarkan inte tömmas utan att hämtningsfordonet backas,vilket också kräver särskild uppsikt.RullhäckHäckar eller rullande lastbärare, med två eller fler gallerellernätväggar, används ofta för grovavfall, elavfall ochwellpapp/kartong.Boxar, batteriholkar m.fl. behållareSmå behållare, oftast av plast, används för insamling avmindre elavfall, batterier och annat farligt avfall. Så kalladebatteriholkar kan sitta både utomhus och inne i <strong>avfallsutrymmen</strong>.För lysrör kan särskilda rör eller fat användas.Underjordsbehållare(nedgrävda behållare, djupbehållare,markbehållare, behållare i mark)Underjordsbehållare börjar bli vanliga på många håll i<strong>Sverige</strong>. Fördelarna med dessa behållare är att det intekrävs någon tung manuell hantering, att det mesta av behållarvolymenfinns under jord vilket minskar behovet avutrymme ovan jord, att temperaturen i marken där avfalletförvaras är relativt låg vilket förhindrar dålig lukt, samt attde är lätta att tömma med kranbil. Det finns även under-16 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


jordsbehållare som töms med frontlastarfordon. Underjordsbehållarefinns i olika storlekar, och av olika fabrikat.SopsugSopsugsystem är bra från arbetsmiljösynpunkt eftersom detär slutet och helt automatiserat. Systemet minskar ocksåbehovet av transporter. Det finns två olika system, stationärtoch mobilt.Stationärt sopsugsystem: <strong>Avfall</strong>et samlas in med hjälpav luft i ett automatiskt vakuumsystem och transporterasgenom rör i marken, från nedkasten till stora uppsamlingscontainrar.Tekniken kan transportera avfallet upp till 2 kmfrån sopnedkasten. Containrarna placeras i en terminal.Antalet containrar i terminalen varierar och beror dels påantalet utsorterade fraktioner och dels på mängden avfall.Containrarna hämtas av lastväxlarfordon.Mobilt sopsugsystem: Även i det mobila sopsugsystemetsamlas avfallet in med hjälp av luft och själva vakuumteknikensitter i bilen. Under varje nedkast finns en lagringstank.Tankarna binds ihop genom rör i marken till en så kalladdockningspunkt, som kan vara placerad upp till 300 meterfrån tankarna. Vid tömning ansluter fordonet till dockningspunkten,vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporterasmed hjälp av luft, från de olika lagringstankarna, tilldockningspunkten och vidare in i bilen. Mobila sopsugsystemär beroende av specialfordon. Vid driftstopp kan extraåtgärder behöva vidtas. Risken för bullerstörning vid dockningsplatsenbör uppmärksammas eftersom tömningen avavfallstankarna kan bullra och ta lång tid. Ett sätt att undvikadetta är att redan i planeringsstadiet tänka på var dockningspunkternaplaceras och hur många tankar som ska tömmas.LatrinbehållareLatrinbehållare är tillverkade av plast eller består av en pappkartongsom är utrustad med en plastsäck. Samma krav påhögst tillåtna vikt, 15 kg, gäller vid lyft av latrinbehållare.Latrin bör endast hämtas vid hämtningsfordonets lastningsplats.Pappbehållare bör placeras under tak och inte direktpå marken i avvaktan på hämtning, annars kan pappen börjalösa upp sig.Vissa större latrinbehållare kan slamsugas. Då gäller sammakrav som för övrig slamsugning, se nedan.Tank för matavfallMatavfall som malts i en kvarn kan samlas upp i tank somslamsugs. Det finns kvarnsystem och tankar av olika storlekoch utförande och de förekommer främst vid storkök medstora mängder matavfall, men kan även användas i flerbostadshus.Vid användning av kvarnsystem för matavfallunderlättas arbetsmiljön betydligt för dem som hämtar matavfallet,men även för personalen i storkök.Tank ska vara placerad så att den lätt kan slamsugas.Framkomligheten måste vara god, se avsnittet om Transportvägar.Slangdragning får inte ske genom utrymme därlivsmedel hanteras.<strong>Handbok</strong> <strong>Handbok</strong> för för <strong>avfallsutrymmen</strong> 17


Dimensioneringoch avfallsmängderHur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror på antaletoch typ av hushåll eller verksamhet, avfallsmängder, insamlingsteknik,hämtningsintervall och om det förekommerkällsortering.Vid flerbostadshus, kontor, butiker, skolor, förskolor ochliknande verksamheter dimensioneras <strong>avfallsutrymmen</strong>för hämtning vanligtvis en gång per vecka när det gällermatavfall och blandat avfall. För utsorterat brännbart avfalldimensioneras vanligtvis för hämtning var fjortonde dag.Alla tillåtna kärlstorlekar kan användas för brännbart ochblandat avfall men för matavfall bör bara 140 liters kärl,eller mindre, användas. I undantagsfall kan större kärl medtre eller fyra hjul användas men får bedömas från fall tillfall om det är lämpligt.Även underjordsbehållare och sopsug kan användas förmatavfall. Informationen till användarna är då extra viktig,eftersom det inte är lika lätt att se att man sorterar rätt. Endel kommuner tillåter dessutom att hämtningen glesas utvid användning av sådana system.Dimensionering av <strong>avfallsutrymmen</strong> för övriga avfallsslagberor på hämtningssystem och intervall och får bedömasfrån fall till fall.Mängden avfall som behöver hämtas kan variera stort,det finns inga normalhushåll. Lokala variationer förekommer.I bostadsområden med många barnfamiljer bliravfallsmängderna större än om det finns fler pensionäreri området. Konsumtionsmönstren och förpackningarnaförändras också över tid, vilket medför att det är svårt attange exakta siffror som gäller år efter år.De mängder som anges här bygger på erfarenhet frånflera håll men är ingen absolut sanning. Vid dimensioneringav <strong>avfallsutrymmen</strong> för kärl måsta man ge möjlighet tillflexibilitet eftersom mängderna ibland kan avvika från detsom anses ”normalt”. Ta hellre till för mycket än för lite.Tomma kärl kan alltid plockas bort men det är svårt att fåplats med fler kärl än planerat, om utrymmet är begränsat.Följande uppgifter kan tjäna som vägledning.<strong>Avfall</strong>smängd där fastighetsnärainsamling förekommerDär det finns fastighetsnära insamling av förpackningaroch returpapper (tidningar m.m.) på samma plats kanutrymmesbehovet se ut som i tabellen nedan, för boende iflerbostadshus.<strong>Avfall</strong>sfraktionLiter per vecka ochlägenhet, cirkaMatavfall 20Sorterat brännbart avfall 50Blandat avfall * 70Returpapper (tidningar m.m.) 15Pappersförpackningarinklusive wellpapp35Plastförpackningar 10-12Metallförpackningar 2Färgade glasförpackningar 2Ofärgade glasförpackningar 1*om avfallet inte sorterats i matavfall resp.brännbart avfall<strong>Avfall</strong>smängd där fastighetsnärainsamling saknasTabellen nedan anger de mängder hushållsavfall som kananvändas vid beräkning av antal kärl eller andra behållare i<strong>avfallsutrymmen</strong> där ingen fastighetsnära insamling av förpackningaroch returpapper (tidningar m.m.) förekommer.Hushållen ska i så fall använda Förpacknings- och Tidningsinsamlingensåtervinningsstationer för sådant avfall ochde ligger ibland långt ifrån bostäderna. För äldreboenden,skolor, förskolor m.fl. verksamheter beror avfallsmängdenbl.a. på hur maten hanteras, om den tillagas på plats ellerlevereras från annat håll.Boendeformeller typ avverksamhetLägenhet iflerbostadshusMatavfallLiter per veckaoch lägenhet18-20 60-70Äldreboenden Varierar VarierarSkolorFörskolor medblöjbarnVarierarVarierarSorteratbrännbart avfallLiter per vecka ochlägenhetVarierarVarierarBlandat avfall*Liter per vecka80-90per lägenhet120-140per boende5-10per elev25per barnGrovavfallm 3 per lägenhet och år1-2VarierarVarierarVarierarButiker, kontor Varierar Varierar Varierar Varierar*om avfallet inte sorterats i matavfall resp. brännbart avfall18 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong>


Exempel på kärlplacering i avfallsutrymme1,2 m1,5 mPappersförpackningar660 literHushållsavfall660 literTidningar370 literPlastförpackningar660 literMetallförpackningar190 literFärgatglas190 literMatavfall140 literOfärgatglas190 liter<strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> 19


Att det blir mindre mängd brännbart/blandat avfall då fastighetsnärainsamling av förpackningar och returpapper (tidningar)förekommer beror på att det i så fall blir enklare förhushållen att bli av med sådant avfall. Det hamnar därförinte i de vanliga hushållssoporna i samma utsträckning.Den nödvändiga behållarvolymen ökar vid införande avfullt utbyggd källsortering. Detta beror främst på att det blirsvårare att optimera utnyttjandet av behållarvolymen näravfallet delas upp i flera fraktioner, men även på att en delav det avfall som tidigare lämnades till återvinningsstationernu lämnas inom fastigheten.I de flesta kommuner har de mjuka plastförpackningarnahittills samlats in tillsammans med hushållssoporna. Medbörjan i november 2008 ska de mjuka plastförpackningarnai stället samlas in i samma behållare som hårdplastförpackningarna,för att möjliggöra material-återvinning avplasten. Denna förändring påverkar behovet av behållare.Det behövs mer behållarvolym för plastförpackningar ochmindre volym för hushållsavfallet i fortsättningen.Vid planering av <strong>avfallsutrymmen</strong> är det bra att inte snålapå utrymmen och behållare. Ett rymligt avfallsutrymmeär mer flexibelt och medger ändrad hantering ifall det skullevisa sig vara nödvändigt. Framtida krav, som vi inte vet någotom idag, kan komma.<strong>Avfall</strong> från bostäder och avfall från verksamheter bör förvarasi skilda utrymmen i de fall de förekommer i sammafastighet.Slam och urin från enskildaavloppsanläggningar samtfettavfallTransportvägTransportväg för slamsugningsfordon ska uppfylla sammakrav som transportväg för övriga hämtningsfordon, setidigare avsnitt om Transportvägar och fördjupningstextom fordon, bilaga 5. Observera att slamsugningsfordon ärstora och tunga och därför kräver god bärighet och framkomlighet.I vissa fall kan fastighetsinnehavaren behövaförbättra möjligheten för angörning för att fordonet inte skablockera vägen eller äventyra trafiksäkerheten. Fordonetsuppställningsplats ska inte vara skymd av t.ex. backkröneller kurva. Vändmöjligheter måste finnas.SlangdragningAvståndet mellan tömningsfordonet och den anläggningsom ska slamsugas ska vara så kort som möjligt, helst under20 meter, och bör absolut inte överstiga 40 meter. Sughöjdenfår inte överstiga sex meter. Slangdragning är ettmycket tungt arbetsmoment. Där slangdragning sker skavägen vara fri från hinder i form av t.ex. staket, murar, stubbar,planteringar eller annan växtlighet. Nivåskillnader börinte förekomma. Vid nybyggnad är det viktigt att planerarätt. Brunnen eller tanken som ska slamsugas bör inte pla-20 <strong>Handbok</strong> för <strong>avfallsutrymmen</strong> mm


ceras för långt från tömningsfordonets uppställningsplats.Det finns möjlighet att gräva ner en permanent slang för attminska behovet av slangdragning vid tömningstillfället.Vid slamsugning av fettavskiljare får slangdragning inteske genom utrymme där livsmedel hanteras. Anslutningspunktendär slangen kopplas på bör placeras så att detfinns möjlighet att slamsuga även om verksamheten ärstängd.BrunnslockAv arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material,t.ex. plast, glasfiber eller plåt, och kunna öppnas av en person.Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kgoch ska då av säkerhetsskäl utrustas med lås. Om locketkan skjutas åt sidan utan att lyftas kan en vikt på ca 40 kgaccepteras. Det motsvarar ett cementlock som är ungefär80 cm i diameter. Locket ska då vara försett med någonform av handtag. Även sådana lock bör förses med låsanordning,se nästa stycke. Alternativt kan tunga lock ha ett”lock i locket” med handtag. Betonglock överstigande 80cm i diameter bör inte förekomma.Barnsäkerhetsaspekter måste alltid beaktas när detgäller brunnslock. Barn är uppfinningsrika och ibland lekerflera barn tillsammans och kan med gemensamma krafteräven öppna tunga lock. För att vara helgarderad rekommenderasatt någon form av låskonstruktion alltid finnspå brunnslocket. Information om barnsäkra brunnar finns iBoverkets handbok ”Barnsäkra brunnar”.Hänglås som lätt kan rosta eller frysa fast bör skyddasmot nederbörd. Lock får inte vara övertäckt eller försettmed prydnader vid tömningstillfället.ÖvrigtTransportvägar måste vara snöröjda och halkbekämpadevintertid. Även brunnslock ska vara snöfria. Eventuellt låsfår inte vara fastfruset eller fastrostat.Fastighetsägaren bör se till att slamavskiljare och slutnatankar är väl utmärkta, t.ex. med en pinne eller en flagga,och lätt tillgängliga för tömning. I de fall ett hinder medföratt brunnen inte kan tömmas debiterar kommunen en bomkörningsavgift. Den som utför tömningen ska inte behövaleta efter brunnen, gräva fram den eller använda speciellaverktyg eller redskap, utöver de som normalt medförs vidtömningen.ÖhämtningHämtning på öar, som inte har bro- eller färjeförbindelsesom möjliggör att ordinarie hämtningsfordon kan köras dit,blir ofta särskilt besvärlig. Om det är möjligt att anordna gemensammahämtställen på fastlandet, dit öborna själva fårta sig, blir det enklare. I annat fall måste kommunen ordnamed båttransport. I princip gäller samma krav på transportvägar,god arbetsmiljö och tillgänglighet även på öarna ochvid avfallstransporter med båt. Särskild uppmärksamhetmåste riktas mot omlastning till och från båt.<strong>Handbok</strong> <strong>Handbok</strong> för för <strong>avfallsutrymmen</strong> 21


BilagorDefinitionerAktuell lagstiftningVem ansvarar för vadProducentansvarFordonArbetsmiljö


Bilaga 1Definitioner och ordförklaringar(i bokstavsordning)<strong>Avfall</strong>”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans somingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig avmed eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” (Miljöbalken15 kap. 1 §) Det finns förteckningar över avfallskategorier(bilaga 1) och över avfall som hör till avfallskategorier(bilaga 2) i <strong>Avfall</strong>sförordningen.<strong>Avfall</strong>sbehållareBehållare som används för uppsamling av avfall. Kan ävenkallas sopbehållare eller bara behållare. <strong>Avfall</strong>sbehållarekan vara av olika typ och storlek. Exempel på olika behållare:• Engångsbehållare = säck (storlek 60-240 l)• Återgångsbehållare = kärl (storlek 120-660 l)• Återgångsbehållare = storbehållare eller container (1-20m3)• Underjordsbehållare, delvis nedgrävda i mark (1-6 m3)• Sopsugbehållare• Box (20-30 l)• Batteriholk/rör/behållare• LatrinkärlMed kärl menas hjulförsedda plastkärl med lock. Iblandkallas de rullkärl. De lyfts och töms i sopbil med hjälp av enkärllyft på bilen. Med boxar menas små behållare som användsi hushåll, framför allt i småhus, för insamling av t.ex.farligt avfall och elavfall.<strong>Avfall</strong>sföreskrifterKommunala bestämmelser för avfallshantering. <strong>Avfall</strong>sföreskrifterna utgör tillsammans med avfallsplanen kommunensrenhållningsordning. Föreskrifterna stadgar bl.a.vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare harsamt när, var och hur avfall ska hämtas. Ingår tillsammansmed avfallsplan i en renhållningsordning, som varje kommunmåste ha.<strong>Avfall</strong>shanteringAvser sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffandeeller annan behandling av avfall.<strong>Avfall</strong>skvarnKvarn för sönderdelning av matavfall så att det maldaavfallet kan följa med avloppsvattnet ut på ledningsnäteteller samlas upp i tank.<strong>Avfall</strong>splanKommunal plan för avfallshantering. <strong>Avfall</strong>splanen utgörtillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning.Planen innehåller bl.a. mål för kommunensavfallshantering samt åtgärder för att nå målen.BatterierBatterier omfattas av producentansvar fr.o.m. 2009-01-01.En del batterier innehåller farliga ämnen och klassas därförsom farligt avfall, men alla batterier ska samlas in.BioavfallAnnat ord för matavfall.Biologiskt lättnedbrytbart avfall<strong>Avfall</strong> från växt- eller djurriket, t.ex. matavfall, trädgårdsavfall,latrin och fettavfall, som kan behandlas biologisktgenom kompostering eller rötning. Kan även beskrivas somden del av det organiska avfallet som på begränsad tid kanbrytas ner i biologiska processer.Brännbart avfall<strong>Avfall</strong> som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessenhar startat.Bygg- och rivningsavfall<strong>Avfall</strong> som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnadeller rivning av byggnad eller som uppstår vid störreanläggningsarbete i en trädgård. Det ingår inte i kommunensansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall.<strong>Avfall</strong> från mindre underhållsarbeten och reparationer ibostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- ochrivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest ochimpregnerat virke, och måste hanteras som sådant.Ej brännbart avfall<strong>Avfall</strong> som inte brinner även om energi tillförs, t.ex. metall,glas, sten, porslin, keramik och gips.Elavfall, avfall från elektroniska och elektriska produkter<strong>Avfall</strong> från elektriska och elektroniska produkter inklusivealla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvarorsom har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Populärtkallat ”allt med sladd eller batteri eller sådant som ärberoende av el för att fungera”. Glödlampor, lågenergilamporoch lysrör räknas också som elavfall. Elavfall omfattasav producentansvar.EntreprenörFöretag som efter upphandling i konkurrens anlitas av kommunenför att utföra hämtning eller behandling av avfall omkommunen inte har egen personal eller behandlingsanläggningar.


Farligt avfallMed farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat iavfallsförordningen och som har egenskaper som gör att detmåste hanteras särskilt för att inte skada levande organismereller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll ärt.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel som lacknafta ochfotogen, bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar.FastighetsinnehavareMed fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägareeller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen(1979:1152) ska anses som fastig hetsägare. Fastighetsinnehavarensansvar kan i vissa fall överlåtas på nyttjanderättshavare.Fastighetsnära insamlingDen insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutningtill den fastighet där avfallet uppkommit. Förekommer bådevid bostäder och vid verksamheter. Alternativet till fastighetsnärainsamling är avlämning av avfall på återvinningsstation,återvinningscentral, i butik eller annat.FettavskiljareAnordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvattenfrån lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt.Fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och kunnaförorsaka stopp.GrovavfallGrovavfall är hushållsavfall som är så tungt eller skrymmandeeller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligtatt samla in i säck eller kärl. Det är t.ex. trasiga möbler,leksaker, cyklar och barnvagnar.Hushållsavfall”Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushållsamt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet”(Miljöbalken 15 kap. 2 §). Begreppet hushållsavfall svararmot det behov av borttransport av avfall som regelmässigtuppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål.Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor,matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall,elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg och bekämpningsmedeloch annat farligt avfall, samt döda sällskapsdjur.Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt medavfall från hushåll menas avfall från industrier, affärsrörelseroch annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhangär jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Detär sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av attmänniskor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sigi en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnasavfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall.Jämförligheten knyter an dels till avfallets härkomst (attdet uppstår i lokaler där människor uppehåller sig), dels tilluttrycket renhållningssammanhang. <strong>Avfall</strong> från annan verksamheträknas som hushållsavfall om det har potential attskräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har.Hämtningsplats (hämtningsställe, hämtställe)Den plats där avfall hämtas. Hämtningsplatsen behöver intevara belägen på den fastighet där avfallet uppkommer. Detkan finnas olika hämtningsplatser för olika sorters avfall somuppkommer på samma fastighet, bl.a. beroende på att detär olika fordon som hämtar.Kommunalt ansvar, kommunensansvarsområdeDen skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall.Kommunalt ansvar innebär att avfall tas omhandgenom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighetatt hantera avfall som omfattas av producentansvar, omdet har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem,eller annat avfall än hushållsavfall.KomposterbartAnnat ord för matavfall som ska komposteras.KomposteringBiologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning avbiologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humusoch näringsämnen återvinns.KällsorteringSortering av avfall vid källan, d.v.s. på den plats där avfalletuppkommer, t.ex. i hushållet eller på arbetsplatsen.Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas t.ex. i soprum ibostadsområdet, på en återvinningsstation eller på någonannan avlämningsplats.Kärl- och säckavfallDet som vanligen kallas sopor och som läggs i kärl ellersopsäck, men även i container, sopsug, underjordsbehållareeller i vissa andra typer av behållare. Det består huvudsakligenav köksavfall och städsopor. Kärl- och säckavfallkan sorteras i matavfall och brännbart avfall. Grovavfallingår inte eftersom det inte ryms i kärl eller säck.LastningsplatsPlats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtasoch lastas i fordonet. Kan även kallas angöringsplats,stoppställe eller uppställningsplats. Platsen ska ligga sånära avfallets hämtningsställe som möjligt och vara lämpligfrån arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Lastningsplatsenkan variera vid hämtning av olika typer av avfallberoende på att olika hämtningsfordon är olika stora.MatavfallUtsorterat biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfallfrån hushåll eller verksamheter som restauranger,storkök, butiker eller livsmedelsindustri. Matavfall kankomposteras på den egna fastigheten eller samlas in genomkommunens försorg. Insamling kan ske i kärl, säck,sopsugsystem och underjordsbehållare. Matavfallet kanockså malas och samlas upp i en särskild tank som slamsugseller genom användning av avfallskvarn som anslutstill avloppet. Om matavfallet inte sorteras ut blandas detmed övrigt kärl- och säckavfall och ingår i det brännbaraavfallet. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier,och som inte säljs direkt till konsument, har kommuneninget ansvar för att ta hand om.MiljöstationVanlig benämning på mindre obemannad plats där hushållensfarliga avfall tas emot. Miljöstationer kan finnas pååtervinningscentral och i form av en container placerad viden bensinmack.


NyttjanderättshavareMed nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattasav fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att brukaeller nyttja fastighet. Det kan t.ex. vara en hyresgäst.Organiskt avfall<strong>Avfall</strong> som innehåller organiskt kol, exempelvis biologisktlättnedbrytbart avfall och plastavfall.ProducentMed producent avses1. Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till <strong>Sverige</strong> ellersäljer en vara eller en förpackning, eller2. Den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringaravfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- ellermiljöskäl (MB 15 kap. 4 §).ProducentansvarMed producentansvar menas skyldighet för producent attse till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns,återanvänds eller bortskaffas (MB 15 kap. 6 §).Producentansvar finns för förpackningar, returpapper,elavfall, bilar, däck och batterier. <strong>Avfall</strong> som omfattas avproducentansvar ska lämnas i de insamlingssystem somproducenterna tillhandhåller. <strong>Avfall</strong>en omfattas inte avkommunens ansvar, med undantag för elavfall och batteriersom utgörs av hushållsavfall och som inte lämnatsdirekt till producenternas insamlingssystem. Samarbetemellan kommuner och producenter om insamling förekommerbl.a. för elavfall och batterier.RenhållningsordningKommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammanskommunens renhållningsordning. Den ska fastställasav kommunfullmäktige för att gälla.RestavfallDet kärl- och säckavfall som återstår sedan annat avfallinklusive matavfall har sorterats ut. Restavfallet är brännbart.Andra beteckningar kan användas i vissa kommuner.ReturpapperTidningar, journaler, kataloger, skriv- och reklampappersom kan materialåtervinnas. Omfattas av producentansvar.De ska lämnas i producenternas insamlingssystem. Returpapperingår inte i kommunens ansvarsområde om det harsorterats ut.RötningBiologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning avbiologiskt lättnedbrytbart avfall utan närvaro av syre. Humus,näringsämnen och energi i form av rötgas eller biogasåtervinns.Skjut- och dragmotståndDet motstånd som en behållare som skjuts eller dras gör.Motståndet kan mätas och beror på behållarens vikt ochpå underlaget. För stort motstånd är inte acceptabelt frånarbetsmiljösynpunkt.SlamavskiljareAnordning som används för att fånga upp slam i enskildaavloppsanläggningar.Sluten tankBehållare som kan användas för att samla upp avloppsvattendå det inte finns tillgång till kommunalt avlopp ellerandra godkända enskilda avloppslösningar.Sopsug (stationär eller mobil)Stationärt sopsugsystem är ett automatiskt insamlingssystemdär avfallet med hjälp av luft (vakuum) transporterasgenom rör i marken, från sopnedkastet till en uppsamlingscontainer,som finns i en byggnad en bit bort från bostäderna.Mobilt sopsugsystem: Även i det mobila sopsugsystemetsamlas avfallet in med hjälp av luft men vakuumteknikensitter i bilen. Under varje nedkast finns en lagringstank.Tankarna binds ihop genom rör i marken till en dockningspunkt.Vid tömning ansluter fordonet till dockningspunkten,vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporteras in ibilen med hjälp av luft.TrädgårdsavfallSom trädgårdsavfall räknas komposterbart och flisbartväxtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel ismåhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstårvid större anläggningsarbete i en trädgård. Det senare ärbyggavfall som kommunen inte ansvarar för.Underjordsbehållare (markbehållare, nergrävdabehållare, djupbehållare)Behållare som till största delen är nergrävda i marken. Vidtömning lyfts behållaren eller en innerbehållare upp, oftastmed hjälp av en kran på hämtningsfordonet. Underjordsbehållareär lättplacerade då de inte kräver så stort utrymmeovan mark eller vid tömning. Eftersom avfallet ligger undermark där temperaturen är låg minimeras risken för dåliglukt.VerksamhetsutövareDen som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövarenär ansvarig för avfallshanteringen i verksamhetenoch är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavareav en fastighet eller lokal.ÅteranvändningAnvändning av kasserad produkt utan föregående förädling.ÅtervinningMed återvinning avses bl.a. materialåtervinning, energiutvinning,kompostering och annan biologisk omvandling.Återvinningscentral (ÅVC)En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall,trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbartavfall. Företag kan lämna motsvarande avfallmot avgift. <strong>Avfall</strong>slämnaren sorterar själv avfallet i olikabehållare. Kärl- och säckavfall får inte lämnas på en åvc.Särskilda öppettider gäller. Andra beteckningar kan användasi vissa kommuner.Återvinningsstation (ÅVS)En obemannad station för returpapper och förpackningar.<strong>Avfall</strong>et sorteras i olika behållare av den som lämnar det.Andra beteckningar kan användas i vissa kommuner.


Bilaga 2Lagar och förordningar r m.msom berör avfallshatering, ett urval (1998:808)F (2001:1063) (avfallsföreskrifter ochavfallsplan fastställda av kommunfullmäktige i respektivekommun)(1998:89) (2001:512)(2008:834)(1994:1205)(2006:1273) (2005:209) (2000:208 och 2005:210) (1997:1205) (1994:1236) (2005:220)(2005:213) (1999:673) (1999:1218) (1994:1776) (1987:10) (1987:383) (1994:847). (1994:1215) (1993:57) (2006:263) (2006:311) (1978:5)(1996:15) (NFS 2002:2)förordningen (2001:512) (NFS 2002:17)(NFS 2002:28) (NFS 2003:15)(NFS 2004:4)förordningen (2001:512) (NFS 2004:5) (NFS 2004:10)en avseende farligt avfall (NFS 2004:14)(NFS 2005:3)• (NFS 2005:10) (NFS 2006:6) (NFS 2006:10)(SOSFS 2005:6) (SOSFS 2005:26) (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaveroch andra animaliska biprodukter (2003:61) (finns i varje kommunoch fastställs av kommunfullmäktige) (ABVA, finns i varjekommun och fastställs av kommunfullmäktige) (finns i varjekommun och fastställs av kommunfullmäktige) (1977:1160)ergonomi (AFS 1998:1)(AFS 2000:1)utformning (AFS 2000:42) (AFS 2001:1)


Bilaga 3Ansvarsfördelning(Observera att kommunens organisation varierar från kommun till kommun)Vem Ansvarar för DetaljerViktiga regler m.m.(till de viktigaste lagarnafinns ofta förordningar medkompletterande regler)<strong>Avfall</strong>slämnare,alla(enskilda personer,hushåll, verksamhetsutövare)Allmän skyldighet att följa lagar och bestämmelserSortera avfallAvlämna avfall på anvisad platsAlla har skyldighet atthantera avfall på rättsättMiljöbalken<strong>Avfall</strong>sföreskrifterInformation från fastighetsägare,kommunen ochproducenternaFastighets ägare,allaAllmän skyldighet att följa lagar och bestämmelserAnordna hämtställe för fastighetensavfallPå egen fastighetMiljöbalkenPlan- och bygglagen<strong>Avfall</strong>sföreskrifterInformation från kommunenoch producenternaSköta hämtningsväg, utrymmen,installationer och egen utrustningBeställa hämtning av hushållsavfall frånnya <strong>avfallsutrymmen</strong>, vid extra tjänsteroch liknandeGe hämtningspersonalen tillträdeRengöra kärl (i de flesta kommuner)Informera boende och andrahyresgästerMeddela ägarbyte och ändring avhanteringAnsöka om undantag frånavfallsföreskrifternaMeddela utebliven hämtning m.m.Betala avfallsavgiftPå egen fastighet<strong>Avfall</strong>staxaBeställa hämtning av returpapper ochförpackningar (frivilligt)Beställa hämtning av annat avfallän hushållsavfall (i den mån detförekommer)Av valfri entreprenörAv valfri entreprenörFörordningar om producentansvarför returpapper ochförpackningarByggherrarAnsvarar för att kraven i bygglagstiftningenuppfylls vid nyproduktionPlan- och bygglagenByggnadsverkslagenBoverkets Byggregler


Vem Ansvarar för DetaljerViktiga regler m.m.(till de viktigaste lagarnafinns ofta förordningar medkompletterande regler)Kommunen(som utförare)/entreprenörer förhushållsavfallanlitade avkommunenEntreprenörer,andra än de somär redovisadeovanAllmän skyldighet att följa lagar,bestämmelser och avtalHämta hushållsavfall på plats som fastighetsägareeller kommunenbestämtTillhandahålla behållareRapportera avvikelser och brister ihämtningenRapportera brister i hämtningsväg,utrymmeAllmän skyldighet att följa lagar,bestämmelser och avtalHämta annat avfall än hushållsavfall påplats som fastighetsägaren bestämtMiljöbalkenArbetsmiljölagenEntreprenadavtal<strong>Avfall</strong>sföreskrifterMiljöbalkenArbetsmiljölagenAvtal med fastighetsägareRapportera avvikelser och brister i hämtningenTill fastighetsägarenKommunenKommunfullmäktigeBesluta om avfallsföreskrifter,avfallsplan och avfallstaxaMiljöbalkenKommunenExploateringsnämndenExploateringsöverenskommelser medbyggherrar vid nybyggnadKan beröra möjlighetenatt etablera hämtställenPlan- och bygglagenÖversiktsplanDetaljplanerExploateringsavtalKommunenTekniskanämnden(verksamhetsansvarignämndom verksamheteninte liggeri bolag eller kommunalförbund)Allmän skyldighet att följa lagar,bestämmelser och avtalAnsvara för att allt hushållsavfallsamlas in och omhändertas (= skyldighetatt hämta allt hushållsavfall)Informera hushåll, fastighetsägare ochverksamheterMiljöbalkenArbetsmiljölagenEntreprenadavtal<strong>Avfall</strong>sföreskrifterFakturera avfallsavgifter(i de flesta kommuner)<strong>Avfall</strong>staxaBesluta om undantag från avfallsföreskrifternaHandla upp insamling och behandling avavfall (i den mån entreprenöreranlitas)Lagen om offentligupphandling


Vem Ansvarar för DetaljerViktiga regler m.m.(till de viktigaste lagarnafinns ofta förordningar medkompletterande regler)KommunenMiljö- ochhälsoskyddsnämnden(tillsynsansvarignämnd)Tillsyn över all avfallshantering ikommunenMeddela förelägganden eller förbud förviss verksamhetBesluta om undantag frånavfallsföreskrifternaMiljöbalken<strong>Avfall</strong>sföreskrifterGodkänna och utöva tillsyn överlivsmedelslokalerLivsmedelslagenKommunenByggnadsnämndenHandlägga bygglov och bygganmälan för<strong>avfallsutrymmen</strong> m.m.Utöva tillsyn över byggnadsverk samhetenPlan- och bygglagenByggnadsverkslagenKommunenKommunstyrelsen(planeringsansvarignämnd)Ansvara för övergripande planering ochdetaljplanerKan beröra möjlighetenatt etablera hämtställenPlan- och bygglagenÖversiktsplanDetaljplaner<strong>Avfall</strong>splanKommunenKommunstyrelsen(fastighets ägare)Samma som övriga fastighetsägareProducenternaInsamling och återvinning av returpapperoch förpackningar och annat som omfattasav producentansvarAnordnar återvinningsstationerochandra mottagningsplatserFörordningar om producentansvarför returpapper och förpackningarm.fl. förordningarLänsstyrelsen Tillsyn över all avfallshantering i länet MiljöbalkenNaturvårdsverket Central myndighet för bl.a. avfall Utfärdar föreskrifteroch allmänna rådArbetsmiljöverket Central myndighet för arbetsmiljö Utövar tillsynUtfärdar föreskrifteroch allmänna rådMiljöbalkenFöreskrifterAllmänna rådArbetsmiljölagenFöreskrifter om arbetsmiljöBoverketCentral myndighet för samhällsplanering,stads- och bebyggelseutveckling, byggandeoch förvaltning samt bostadsfrågorUtfärdar föreskrifter,allmänna råd ochbyggreglerPlan- och bygglagenByggnadsverkslagenBoverkets byggregler


Bilaga 4ProducentansvarProducentansvar gäller för vissa produkter/produktområden.Producenternas lagstadgade ansvar är att se till attavfallet från de produkter de tillverkar, importerar och/ellersäljer i första hand samlas in för återanvändning eller återvinningoch i andra hand används för energiutvinning. Producentansvaretär ett styrmedel för att uppnå miljömålen.Tanken är att det ska motivera producenterna att ta framprodukter som är mer resurssnåla, lättare att återvinnaoch inte innehåller miljöfarliga ämnen.Lagstadgat producentansvar finns för• förpackningar (av plast, metall,papper/kartong/wellpapp, glas)• returpapper (tidningar, tidskrifter,kataloger, reklamblad och liknande)• fordon• däck• elektriska och elektroniska produkter• glödlampor och viss belysningsarmatur• batterierDet finns dessutom frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar,för kontorspapper och lantbruksplast.Näringslivet har startat gemensamma materialbolag somorganiserar insamling sortering och återvinning. GenomFörpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTIAB, samarbetarmaterialbolagen för förpackningar av plast, metall, papper/kartong/wellpapp och glas, samt för returpapper. FTIABanordnar och sköter återvinningsstationer där materialetsamlas in.Det är främst producentansvaret för förpackningar ochreturpapper, batterier samt i viss mån producentansvaretför elektriska och elektroniska produkter, som berör kommunernasavfallshantering. Förpackningar och returpapperska lämnas i producenternas insamlingssystem. Detförekommer dock att de i stället hamnar i hushållssoporna,som kommunen tar hand om. Kommunerna ska informerahushållen om insamlingen men ansvarar inte för återvinningsstationerna.Fastighetsägare kan själva anlita entreprenör för hämtningav förpackningar och returpapper i sin fastighet. I vissakommuner är kommunen själv entreprenör för sådan insamling.Genom ett samarbete, elretur, mellan kommunerna ochEl-Kretsen, materialbolaget för elektriska och elektroniskaprodukter, tas elavfall emot på kommunernas återvinningscentraler.Eftersom det är viktigt att elavfall inte hamnari de vanliga hushållssoporna eller i grovavfallet ordnarmånga kommuner fastighetsnära insamling av elavfall.El-Kretsen samarbetar också med kommunerna om insamlingenav batterier i och med införandet av producentansvarför batterier den 1 januari 2009.


Bilaga 5Fordon– olika typer av fordon för avfallshämtningDet finns flera olika tillverkare och modeller av fordon ochdärför kan inte uppgifter om fordonens längd, bredd, höjd,vikt, vändradie eller antal axlar tas med här. Sådana uppgifterkan begäras in av leverantören om behov finns.Hur mycket ett fordon får väga när det är lastat styrs avflera olika faktorer, bl.a. axeltryck, boggitryck, axelavståndoch fordonets tillåtna totalvikt. Det åligger föraren av fordonetatt kontrollera att fordonet inte har överlast och att denväg som trafikeras klarar belastningen. Flera av de nedanbeskrivna fordonen har totalvikter som medför att de intekan köras lagligt med full last på de flesta vägar i tätorter.Vägarnas bärighetsklasser måste respekteras.Följande redovisning är en översikt av de vanligaste fordonensom används i <strong>Sverige</strong> idag. Texten gör inte anspråkpå vetenskapliga benämningar på fordon utan anger namnsom vanligen förekommer inom avfallsbranschen. Med begreppetsopbil nedan avses fordon som används i den dagligadriften för hämtning av kärl- och säckavfall och fordonsom används för insamling av grovavfall, s.k. grovsopbil.Tunga fordon (vikt över 3,5 ton)Sopbil – komprimerande konventionell sopbil –baklastande sopbil - baklastareSopbil med skåp där avfallet samlas upp efter att förstha tippats i fickan (”vaggan”) baktill och sedan komprimerats.Bilen kan innehålla mer än ett fack om den användsför insamling av två eller flera avfallsfraktioner samtidigt.Facken kan göras olika stora för att passa de olika fraktionernasvolym. En variant av flerfacksfordon används vidtömning av fyrfackskärl där kärlet har en mindre insats utövertvå huvudfack. Hämtning med baklastare utförs genomatt sophämtaren stiger ur bilen, drar fram kärlet till bilenoch fäster det vid kärllyften. Sedan lyfts kärlet och tömsmaskinellt i sopbilens ficka. Alternativt slänger sophämtareni en säck eller löst avfall i fickan.Sopbilar utrustade med vinsch kan tömma baklastadecontainrar (vippcotainrar) i storlekar upp till ca 10 m 3 .Sidlastande sopbil – sidlastareKomprimerande sopbil med en lyftarm som greppar, lyfteroch tömmer kärlet maskinellt, vilket innebär att sophämtarenkan sitta kvar inne i bilen. Därigenom går hämtningensnabbare samtidigt som sophämtaren slipper kliva i ochur sopbilen. Lyftarmen manövreras av sophämtaren frånförarhytten och övervakas genom kamera och monitor. Kärlentöms i en lucka upptill på sopbilen. Även sidlastare kaninnehålla mer än ett fack. Det finns även fordon som harbåde bak- och sidlastande funktioner.Kajtömmande sopbilEn variant av sopbil kan ha en lyftarm som möjliggör tömningav kärl från lastkaj. Det kan vara bra vid insamling avmatavfall där lastkajer ofta förkommer vid insamlingsställena.Bilarna är ungefär lika stora som vanliga sopbilar.GrovsopbilOfta större sopbil som kan lasta mer avfall och tömmastörre containrar än en vanlig sopbil. För övrigt fungerar desom en vanlig sopbil och tömmer också vippcontainrar.Lastväxlande fordon – lastväxlareFordon som lyfter en lastväxlarcontainer, kör iväg med containern,tippar den och sedan kör tillbaka med den tommacontainern till ursprungsplatsen. Lastväxlarcontainrar ärofta stora och kan vara kopplade till stationära komprimatorer.De används där stora mängder avfall ska samlasupp och containrarna kan ha en volym på upp till 40 m 3 .Lastväxlarcontainrar används också vid stationära sopsuganläggningar.Då vakuumsugs allt avfall från nedkastentill den stora lastväxlarcontainern.Mobilt sopsugfordonSpecialfordon som används för hämtning av avfall frånmobil sopsuganläggning. I sådana system finns det enförvaringstank under varje nedkast. Varje tank binds ihopgenom ett rörsystem som är nedgrävt i marken, till en såkallad dockningspunkt. Dockningspunkten kan vara placeradupp till 300 meter från tankarna. Vid tömning ansluterfordonet till dockningspunkten, vakuumtekniken sättsigång och avfallet transporteras med hjälp av luft, från deolika tankarna, till dockningspunkten och vidare in i bilen.Det tar en stund att tömma alla tankar. Tidsåtgången berorbl.a. på hur många tankar som är kopplade till sammadockningspunkt. Därför är det viktigt att tänka på dockningspunkternasplacering, så att ingen blir störd av buller.Ett mobilt sopsugfordon har mycket stor lastkapacitet,ca 11-12 ton. Ett problem är dock att ett sådant fordoninte får trafikera vissa vägar om de har full last. De blir förtunga. Det gäller vägar med bärighetsklass 2, s.k. BK2-vägar,vilket de flesta vägar i tätorter är klassade som. Vissavägar kan till och med vara BK3-vägar, med ännu sämrebärighet. Vägens bärighetsklass, samt det antal axlar, axelavståndoch axeltryck som fordonet har, avgör högsta tillåtnabruttovikt. Det bör undersökas om det finns möjlighetatt få dispens för att använda fordonen med full lastkapacitet.Det är väghållaren, oftast kommunen för vägar i tätort,som kan svara på sådana frågor.


Frontlastande fordon – frontlastareFordon som används för att tömma frontlastarcontainrar.De används huvudsakligen vid hämtning av grovavfall,tidningar, förpackningar samt avfall från byggarbetsplatseroch företag. Insamlingen är snabb och effektiv. Frontlastarekan också användas vid tömning av vissa slags underjordsbehållare.Frontlastare kräver stort utrymme vidtömning eftersom de måste placeras i exakt rätt läge framförbehållaren som ska tömmas och sedan backa en bitefteråt eller vid justering av placeringen. Tömningen utförsgenom att lyftarmar greppar containern framifrån, lyfterupp den över bilen och tömmer den uppifrån. Rörelsernamanövreras inifrån förarhytten. Frontlastarcontainrar harvanligtvis volymer mellan 2 och 8 m 3 och kan vara öppnaeller täckta.Frontlastare har också stor lastkapacitet och kan inteheller alltid köra lagligt med full last på BK2- och BK3-vägar. Samma resonemang som för mobilt sopsugfordongäller.Lätta fordon (vikt under 3,5 ton)Mindre lastbilarFör transport av latrin i kärl, vitvaror och annat elavfall,utkörning av kärl m.m. används mindre fordon med flak avolika utförande. De bör ha lyftanordning för att underlättalastning.Mer informationDen som vill veta mera kan söka information på biltillverkarnaseller entreprenörernas hemsidor. Information omvägar, last och vikter finns bl.a. hos <strong>Sverige</strong>s Åkeriföretag,www.akeri.se och Vägverket, www.vv.se.KranbilarLastbilar eller särskilda sopbilar utrustade med kran förtömning av vissa behållare, t.ex. glasigloor och de flestaunderjordsbehållare. Kranens räckvidd kan variera. Bilarnaär lättplacerade eftersom de kan stå en bit ifrån behållarensom ska tömmas och även lyfta behållaren över staketeller liknande hinder. De behållare som töms är bottentömmande.Bilar med kran kan också användas vid hämtning avtunga kollin, t.ex. tunga möbler eller tung utrustning/apparatur.SlamsugningsfordonFordon som används vid hämtning av slam och fett ellerannat avfall som är flytande. Som det hörs på namnetsugs avfallet in i fordonets stora tank. För att kunna utföratömning finns det många meter slang med på bilen ifallslambehållaren är placerad långt ifrån fordonets angöringsplats.En särskild teknik kan användas vid slamsugning omavvattnande fordon används. Det innebär att slammetavvattnas i fordonet och vattnet spolas tillbaka i avloppsanläggningen.Kvar i fordonet blir bara det fasta slammet,ca 10 – 15 % av den ursprungliga mängden. Det finns flerafördelar med detta. Den biologiska aktiviteten i avloppsanläggningenminskar inte eftersom mikroorganismerna återförs,effektiviteten ökar, transporterna och miljöbelastningenminskar. Belastningen på avloppsreningsverket minskarockså men hanteringen av det avvattnade slammet kräversärskilda åtgärder.Även latrin slamsugs idag i vissa fall, t.ex. toaletter avtypen ”BajaMaja”. Matavfall kan också malas och samlasupp i tank som slamsugs.Slamsugningsfordon framförs ofta på enskilda vägarmed sämre bärighet. Även i dessa fall måste fordonetsbruttovikt särskilt beaktas.


Bilaga 6ArbetsmiljöSophämtning är en bransch som tidigare varit mycket skadedrabbad.Tunga lyft hörde till vardagen och för att arbetamed insamling krävdes en mycket god fysik. Det var få sophämtaresom kunde utföra sitt arbete ända fram till normalålderspensionering. Idag är situationen annorlunda. Säckarhar ersatts med kärl eller andra typer av behållare. Manuellhantering ersätts med ny teknik och automatiserade system.Kommunen, fastighetsinnehavare och planerare kanbidra till förbättringar genom att engagera sig i förändringsarbetet,bl.a. genom att påskynda införandet av ny tekniksom främjar arbetsmiljön. Kommunen kan redan tidigt iplaneringsprocessen ta hänsyn till dessa frågor genom attställa krav på att maskinell hantering för tunga fraktionerinförs.Arbetsgivarens ansvarArbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen ansvarig för arbetsmiljönför sina anställda. Arbetsmiljöarbetet bedrivsvanligtvis genom kontroller i det dagliga arbetet och genomskyddsronder, då hämtställen inventeras och bedömsutifrån arbetsmiljöaspekter. Det som gör avfallshanteringlite speciell är att det mesta av arbetet utförs på mark ochi fastigheter som inte arbetsgivaren råder över. Hämtningkan vägras på olämpliga ställen med hänsyn till personalensarbetsmiljö.Fastighetsägarens ansvarFastighetsägaren ansvarar för att <strong>avfallsutrymmen</strong> ochhämtställen samt den del av transportvägen som ligger pådennes mark uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.Kommunens ansvarNär kommunen driver insamling i egen regi har kommunenarbetsgivaransvaret för hämtningspersonalen. Om kommunenanlitar entreprenör har kommunen har ett ansvar attse till att förutsättningarna för entreprenören och dennespersonal blir så gynnsamma som möjligt. I en upphandlingkan kommunen ställa långtgående arbetsmiljökrav, sommöjliggör för entreprenören att säkerställa en god arbetsmiljö.Kommunen ansvarar för regler för avfallshämtning genomavfallsföreskrifterna, som fastställs av kommunfullmäktige.De reglerar bl. a. fastighetsägarens ansvar, vilkenutrustning som får användas, transportvägar samt hurutrymmen ska utformas. Kommunen kan ålägga en fastighetsägareatt vidta åtgärder för att förbättra hämtningen.Genom bra avfallsföreskrifter som tydliggör fastighetsinnehavarnasskyldigheter kan arbetet underlättas.Åtgärder vid bristfällig arbetsmiljöOm sophämtaren eller dennes arbetsgivare upptäckersådana brister i arbetsmiljön som fastighetsägaren råderöver ska denne kontaktas och informeras om situationen.Kommunen/kommunens entreprenör föreslår vilka åtgärdersom är lämpliga att genomföra för att förbättra arbetsmiljön.Om fastighetsinnehavaren inte rättar sig efter dekrav som ställs och om förhållandena är allvarliga kan sophämtarensskyddsombud stoppa hämtningen, s.k. skyddsstopp.Arbetsmiljöverket kan då kallas in för att bedömaom arbetet ska återupptas eller inte.Arbetsmiljöverket kan också på eget initiativ, på begäranav skyddsombud eller efter önskemål från någon annan,inspektera förhållandena och meddela förelägganden ellerförbud. Arbetsmiljöverket bör kontaktas för bedömning avarbetsmiljöfrågor av mer generell karaktär. De kan ocksåhjälpa skyddsombudet i specifika bedömningar.Om inte parterna kommer överens bör förfaringssättet seut enligt följande.• Skriftligt meddelande till fastighetsägaren om vilka åtgärdersom behöver vidtas. Om detta inte får avsedd effektvidtar steg 2.• Bedömning av skyddsombud med tidsbestämning dååtgärderna ska vara genomförda. Bedömningen delgesfastighetsägaren med kopia till kommunen. Om åtgärderinte genomförs följer steg 3.• Stopp för hämtning. Hämtning kan utföras från annanplats.Utöver de lagar som finns, framför allt arbetsmiljölagen,ska särskilda föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdarföljas. De viktigaste som berör avfallshantering är AFS1998:1, Belastningsergonomi och AFS 2000:1, Manuellhantering, men också AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbeteoch AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning,måste användas i det dagliga arbetet.Även om situationen har förbättrats tack vare intensivtarbete under senare år finns det fortfarande arbetsmiljöproblemsom bör uppmärksammas. Här redovisas några avde vanligaste problemen och vad som kan göras åt dem.Stiga i och ur bilEn sophämtare stiger i och ur bilen många gånger per dagom hämtningen sker med baklastande sopbil. Det är påfrestandeför knäna om förarhytten är högt placerad. Fordonmed lågt insteg förbättrar situationen.


Ensidiga rörelser vid arbete med sidlastareSidlastning är bra på flera sätt, bl.a. slipper chaufförenstiga i och ur bilen så ofta. Ensidigt arbete i förarhytten kandock leda till spänning och värk i axlar och nacke. För attmotverka det bör inte samma person köra sidlastare varjedag.Containerhämtning, risk för klämskadorContainrar är mycket tunga och de kan vara livsfarliga omnågon människa kommer i kläm. Stor försiktighet måsteiakttas när containrar hanteras och utrustningen måsteuppfylla alla säkerhetskrav. Ytor där containrar hanterasbör inte ha någon lutning. Det senare kan förebyggas vidbygglovgivningen.Tunga lyftEn tolkning av föreskrifterna om belastningsergonomi visaratt upprepade lyft över 15 kg inte är acceptabla. Säckarsom ska lyftas ska alltså inte väga mer än 15 kg. Villasäckarväger i medeltal under 15 kg men komprimerade säckari karuseller väger ofta betydligt mer än 15 kg. Enstaka lyftöver 25 kg kan ge akuta skador. Om sådana bördor måstelyftas ska de hanteras nära kroppen, med bördans tyngdpunktinom underarms avstånd. Säckar ska dock aldrighanteras nära kroppen eftersom de kan innehålla föremålsom kan skada den som bär säcken. Även hänsyn till andrafaktorer kan behöva tas vid tunga bördor, t.ex. greppbarhet,lyfthöjder m.m. Sådana lyft kan förekomma vid hämtningav grovavfall, elavfall m.m. och lämpliga lyfthjälpmedelska alltid användas.Modell för bedömning av lyft hämtat ur AFS 1998:1:Bördans viktAvstånd från ländryggenInom underarmsavstånd,ca 30 cmInom trekvartsarmavstånd,ca 45 cmöver 25 kg olämpligt olämpligtupp till 25 kgupp till 15 kgvärderanärmarevärderanärmareolämpligtvärderanärmareupp till 7 kg acceptabelt värderanärmareupp till 3 kg acceptabelt acceptabeltSkjuta/dra kärlI föreskrifterna om belastningsergonomi finns ocksåuppgifter för bedömning av skjuta-och-dra-arbete somska tillämpas vid hantering av kärl. För att bedöma omhämtningen är acceptabel kan kraften mätas med dynamometer,enheten är Newton (N). Skilj på igångsättning ochkontinuerlig förflyttning.Modell för bedömning av skjuta-och-dra-arbete hämtat urAFS 1998:1:Kraft (N) olämpligt värderanärmareacceptabeltIgångsättning > 300 300 – 150 < 150Kontinuerligt > 200 200 – 100 < 100Modellen avser bra ergonomiska förhållanden, d.v.s. symmetriskttvåhandsgrepp, väl utformade handtag placeradei lämplig höjd och jämnt underlag, förhållanden som intealltid gäller vid kärlhämtning. Tungt avfall bör bara hanterasi mindre kärl eller i kärl som har tre eller fyra hjul. T.ex. kantvåhjuliga 370 l kärl förses med ett extra, tredje hjul.Lukt, flugor<strong>Avfall</strong> som innehåller matrester eller annat som kan ruttnabörjar lukta efter en tid. Ju varmare förvaring desto snabbaresker nedbrytningsprocesser som ger upphov till lukt.Flugor och andra djur kan känna lukt på långt avstånd ochsöker sig till avfallet. Lukt och flugor kan vara besvärandeför hämtningspersonalen. Det kan avhjälpas genom attförvaring sker vid så låg temperatur som möjligt, så korttid som mjöligt och genom aktiv flugbekämpning i <strong>avfallsutrymmen</strong>,t.ex. ”flugremsor”. God hygien och rengöring ärockså mycket viktig. Smutsiga behållare kan medföra olägenheteräven när de är tomma och illaluktande nedbrytningsprocesserkan starta snabbare när de fylls med avfall.Risk för smittspridning, särskilt vid insamlingav matavfallKärl- och säckavfall kan innehålla smittämnen som sophämtarenutsätts för vid hämtningen. Forskning om riskernapågår. Det som hittills framkommit visar att riskernainte är större vid insamling av rent matavfall än vid insamlingav blandat hushållsavfall.LatrinhämtningHämtning av latrin kan vara både tungt och otrevligt. Latrinkärlbör vara placerade vid farbar väg där fordon kanstanna och kärlen bör inte hämtas i toalettutrymme. Lyfthjälpmedelska kunna användas.Hämtning av slamVid insamling av slam och fettavfall bör särskilt beaktas attslangdragning kan bli för påfrestande om vägen mellan fordonetsuppställningsplats och slambrunnen el. dyl. är lång,trång, ojämn och har höjdskillnader. Lock och manluckormåste enkelt kunna hanteras och de får därför inte vara förtunga.Snö och halkaArbetsförhållandena vid sophämtning blir extra besvärliganär det är vinter. Vid stora snömängder kan sophämtarenbehöva pulsa i snö, kliva i snövallar eller hantera kärl somär insnöade. Även om kommunen ställer krav på att fastighetsägarenska skotta och sanda, och kärlen ska vara friafrån snö, så fungerar det inte alltid i praktiken. Snön faller


inte alltid vid rätt tidpunkt, när fastighetsägaren är på platsför att skotta.Viktigt förebyggande arbete är att kommunen i sina avfallsföreskrifterställer krav på korta drag- och gångvägaroch att det vid detaljplanering och bygglovgivning beaktasatt sophämtningen måste fungera på vintern.Båthämtning<strong>Avfall</strong>shämtning från öar kan bli problematisk om inte bryggoroch båtar passar ihop. Lyft av säckar och latrinkärl frånbåt accepteras inte, all hämtning ska kunna utföras medkärra eller lyfthjälpmedel.TrafikEftersom avfallshämtning är en transporttjänst pågår enstor del av arbetet på vägen. Vägen är en farlig arbetsplatsmed många arbetsolyckor. Ju säkrare vägar desto mindreproblem uppkommer vid avfallshämtningen. Backning måsteuppmärksammas särskilt och ska bara användas för attvända fordon. Det ska då ske på särskilda vändplatser.StressDåliga hämtningsförhållanden, svåra trafiksituationer,otrevliga kunder och besvärliga lyft kan leda till stress.Kommunen kan medverka genom att ge bra information tillplanerare och fastighetsinnehavare.Mer informationMer information om arbetsmiljö kan framför allt hämtasfrån Arbetsmiljöverket, www.av.se.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!