11.07.2015 Views

Pilegården rapport 2011-05-31 - Staffanstorp

Pilegården rapport 2011-05-31 - Staffanstorp

Pilegården rapport 2011-05-31 - Staffanstorp

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

RAPPORT 1(18)<strong>2011</strong>-<strong>05</strong>-<strong>31</strong>HUMANISTISK SERVICEVÅRD OCH OMSORGKvalitetsuppföljning av Pilegården särskiltboende, kommunal resultatenhetInledningPilegårdens särskilda boende drivs i form av en kommunal resultatenhet.Pilegårdens särskilda boende kommer fortsättningsvis att benämnas Pilegårdeneller utföraren.Enligt avtal ska uppföljningar av verksamheten göras regelbundet av<strong>Staffanstorp</strong>s kommun, fortsättningsvis benämnd beställaren. Dennakvalitetsuppföljning gjordes i huvudsak under våren <strong>2011</strong>.Rapporten är uppdelad i tre delar. En hälso- och sjukvårdsdel, en socialtillsynsdel och en del som fokuserar på de boendes och deras anhörigas nöjdhetmed verksamheten och servicen på Pilegården. Rapporten summeras slutligen ien sammanfattande diskussion kring resultaten av kvalitetsuppföljningen i sinhelhet.Verksamhetens omfattningPilegårdens särskilda boende har totalt 32 lägenheter vilka är fördelade påenheterna Skolgatan 1 (23 lägenheter) samt den renodlade demensavdelningenTorget 7:1 (9 lägenheter). Vid tillfället för denna uppföljning var <strong>31</strong> avlägenheterna uthyrda.MetodHälso- och sjukvårdsenkät till utförarens ledningEtt frågeformulär omfattande 14 olika områden inom hälso- och sjukvårdenskickades till verksamhetschefen. Frågorna skulle besvaras av hälso- och


2(18)sjukvårdspersonal. Frågeformuläret bestod av två delar. Första delen innehöllfrågor från 7 områden som regleras enligt lagar och förordningar och andradelen innehöll frågor inom 7 områden som berör vård och behandling.Efter att frågeformuläret besvarats returnerades det till MAS (Medicinsktansvarig sjuksköterska) som granskade svaren. Efter denna granskning gjordesen uppföljning och genomgång av formuläret tillsammans med ansvarigachefer och ansvarig sjuksköterska den 15 mars <strong>2011</strong>. Även ett mindre antalslumpmässigt utvalda patientjournaler granskades. I uppföljningen ingickockså intervjuer med undersköterskor som var representerade från de olikaenheterna. Då ställdes frågor om hur man uppfattade att hälso- ochsjukvårdsrutinerna fungerade i praktiken.Intervjuer med personal och stickprovskontroller av social dokumentationDen 17 och 21 mars <strong>2011</strong> genomfördes en intervju med tre undersköterskor frånolika avdelningar på enheten Skolgatan. Under det andra besöket intervjuadestvå undersköterskor från personalgruppen på enheten Torget 7:1. Syftet medintervjuerna var att få en bild av personalens syn på vissa aktuella rutiner ochriktlinjer enligt socialtjänstlagen (benämns fortsättningsvis SoL) och dessomsättning i det praktiska arbetet.Stickprovskontroller av de boendes genomförandeplaner och löpande socialadokumentation har också genomförts under april <strong>2011</strong>.Enkät till/intervju med boendeMellan den 6 och 16 juli 2010 genomfördes intervjuer med de boende påenheterna Skolgatan och Torget 7:1.Intervjuerna genomfördes enskilt i respektive boendes lägenhet och bestod aven strukturerad del (enkät) och en ostrukturerad del (öppen fråga). Någonenstaka respondent valde att fylla i frågeformuläret själv. Bland de boende vardet 55% som hade förutsättningarna för att kunna delta (För detaljer se bilaga 1)Resultatet av undersökningen presenteras i del 3 i denna <strong>rapport</strong>.


3(18)Enkät till närståendeFör att fånga upp de närståendes uppfattning om vård- och omsorgskvalitetenpå Pilegården genomfördes en enkätundersökning bland de boendes närmstanärstående under sommaren 2010. Bland de närstående svarade 84%. Resultatetav undersökningen presenteras i del 3 i denna <strong>rapport</strong> samt i bilaga 2.Del 1. Hälso- och sjukvårdI del 1 presenteras resultaten av den utsända hälso- och sjukvårdsenkätentillsammans med vad som framkommit i samband med MAS uppföljning ochsamtal med chefer och personal.Enkäten samt uppföljningen har omfattat följande delområden:1.1 Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonalDet finns rutin finns för hur kontakt skall tas med läkare och annan hälso- ochsjukvårdspersonal. Rutinen finns tillgänglig och är känd för berörd personal.Aktuella telefonnummer och faxnummer finns också synliga för personalen.Sjuksköterskorna tycker att de blir kontaktade när vårdtagarens hälsotillståndförändras. De har emellertid inga fasta/planerade tider på boendena, menförutom när de blir tillkallade akut, besöker de ofta enheterna flera gångerunder arbetspasset. Undersköterskorna tycker att det fungerar bra med att fåkontakt när de behöver men saknar en gemensam träff med sjuksköterskaunder dagen för informationsutbyte och <strong>rapport</strong>ering. Läkaransvaret fungerarbra. Undersköterskorna tycker att det hade varit bra om de i vissa fall kundevara med vid läkarbesöken hos vårdtagarna.1.2. LäkemedelshanteringDet finns en skriftlig rutin för läkemedelshantering. Den är tillgänglig och kändför berörd personal. Läkemedelshanteringen genomgår minst en gång om åreten extern granskning och eventuella anmärkningar åtgärdas inom tre månader.Läkemedelsordinationerna finns sammanställda i en ordinationslista som ärsignerad. Vårdtagarnas läkemedel förvaras i låsta skåp i lägenheterna och de


4(18)flesta vårdtagarna intar sina läkemedel i sin lägenhet. Undantag görs då manintar sina läkemedel i matsalen.1.3. DelegeringarPå Pilegården följer man det standardiserade konceptet för delegering somframtagits i kommunen. De flesta undersköterskorna har delegering påläkemedelsadministrering. Många har även delegering på insulingivning ochandra specifika sjukvårdsuppgifter. Enligt svar i enkäten kan sjuksköterskanansvara för mer än tjugo delegeringar. Enligt rutin skall originalbeslutet avdelegering förvaras hos den som delegerar. Denna rutin följs inte så därför haruppföljning och granskning av delegeringarna inte kunnat genomföras.1.4. AvvikelsehanteringSjuksköterskan skriver in hälso- och sjukvårdsavvikelser i journalsystemetTreserva. Sjuksköterskan uppger att händelser inte alltid skrivs in iavvikelsesystemet utan att man ibland endast talar med personalen direkt omdet som blivit fel. Detta medför att det ibland kan vara svårt att seupprepningar och mönster och att bestående åtgärder kan utebli. Enligt uppgiftdiskuteras avvikelser på undersköterskornas arbetsplatsträffar men däremotinte på sjuksköterskornas.1.5. Dokumentation och informationsöverföringPatientdokumentationen sker i ett elektroniskt journalsystem, Treserva.Pappersjournaler/dokument förvaras i ett brandsäkert, låst skåp. Riktlinjer finnsför dokumentation, arkivering samt gallring av journalhandlingar.Uppgradering av journalsystemet skedde för ett år sedan. Tanken är attsjuksköterskan ska skriva vårdplaner på de hälso- och sjukvårdsinsatser som ärplanerade för vårdtagaren under en längre tid. Undersköterskan meddelegering får dessa vårdplaner skickade till sig i dokumentationssystemet somett uppdrag, för att sen kunna utföra insatsen. Undersköterskorna har intetillgång till övrig hälso- och sjukvårdsdokumentation. Den socialadokumentationen sker dock i samma system men i en annan modul. PåSkolgatans tre avdelningar finns endast en dator på tredje våningen attdokumentera på vilket undersköterskorna där anser försvårar för arbetet med


5(18)dokumentation. Dokumentationen kan på grund av detta ibland ske flera dagarefter en händelse vilket bidrar till att detaljer kring det inträffade kan glömmasbort eller inte skrivas ned alls. De menar att det skulle behövas en dator påvarje våning. Både sjuksköterskor och undersköterskor på samtliga enheter påPilegården menar att det saknas tid för dokumentation.Ett mindre antal slumpmässigt utvalda hälso- och sjukvårdsjournaler har ocksågranskats i undersökningen. Av dessa kan konstateras att kvaliteten pådokumentationen varierar. Journalerna på Skolgatan var mer fullständiga ochföljde i stort sett rutinen för dokumentation medan journalerna på Torget 7hade brister och var mer ofullständiga.Det finns inga rutiner eller tid avsatt för informationsöverföring/<strong>rapport</strong>eringmellan sjuksköterska och undersköterska eller mellan undersköterskorna.Enligt personalen fungerar det inte tillfredställande vid personalskifte.Personalbyten sker vid flera olika tidpunkter under dagen och brister i rutinerför <strong>rapport</strong>ering medför att viktig information kan falla bort.1.6 Medicinska produkter, MTPDet finns en MTP-pärm med beskrivning av produkter och hur de ska skötas.Enligt uppgift är ansvarig personal utsedd. Det finns avtal för service som skagöras en gång per år, men inventarielista över MTP saknas.1.7 HygienPersonalhygienDet finns skriftliga hygienrutiner. Tillgång till skyddskläder finns för attanvändas vid orent arbete och enligt uppgift används dessa också. Man ärockså noggrann med att använda handsprit i samband med omvårdnadsarbete.Personalen använder arbetskläder.LivsmedelshygienDet är viktigt att personal som arbetar med mat/matlagning inte samtidigt utföromvårdnadsarbete. Men det finns inte personal som vid måltiderna enbartägnar sig åt iordningställandet av mat/matlagning. Man använder inte hellersärskilda förkläden i köket vid iordningställande av mat/matlagning.


6(18)RiskavfallDet finns rutiner för hantering av riskavfallVårdrelaterade infektionerUtbrott av vårdrelaterade infektioner anmäls till MAS.1.8 Palliativ vård/vård i livets slutskedeAnhöriga har möjlighet att deltaga/närvara vid palliativ vård eller vård i livetsslutskede och det finns också möjlighet att få extra personal när det behövs.Individuell vårdplan för dessa vårdtagare görs ibland vid behov. När läkarenbeslutat om palliativ vård dokumenterar sjuksköterskan detta iomvårdnadsjournalen och individuell läkemedelsordination finns då. Mananvänder inte någon skattningsskala som visar eller försäkrar sjuksköterskanatt symtom lindras utan utgår från klinisk bedömning. Vårdtagarens etniskaoch religiösa tillhörighet beaktas i samband med palliativ vård/vård i livetsslutskede. För att kvalitetssäkra vården registrerar man i Palliativa registret.1.9 InkontinensSocialnämndens riktlinjer för inkontinensvård är känd för all personal. Detfinns sjuksköterska som har förskrivningsrätt på inkontinensmedel. Vårdplanerär upprättade i journalen och hjälpmedlets produktnamn finns angivet.1.10 TrycksårSjuksköterskan gör riskbedömning av om det föreligger risk för trycksår. Mananvänder sig av riskbedömningsskala och antecknar i omvårdnadsjournalen.Uppkommer trycksår dokumenteras detta i en vårdplan iomvårdnadsjournalen. Det framgår då hur såret uppkommit, var det ärlokaliserat, hur det ser ut och hur stort det är och hur det ska behandlas.1.11 NutritionSocialnämndens riktlinjer för kost och nutrition är kända för all personal. Enligtuppgift efterföljs riktlinjerna. Det finns lokala skriftliga rutiner förhandläggning av nutritionsproblem. Sjuksköterskan skall då göra en


7(18)riskbedömning och upprätta en vårdplan. Vårdtagare skall erbjudas längd- ochviktkontroll vid inflyttning. Vid nutritionsproblem skall BMI beräknas ochföljas. Enligt uppgift utreds ät- och sväljsvårigheter. Man uppger att nattfastaninte överstiger 11 timmar. Vid granskning av journaler framkommer attvårdplaner finns.1.12 Fall och fallskadorEnligt rutin skall riskbedömning för fall göras vid inflyttning till Pilegården ochvårdplan skall upprättas. Enligt enkätsvaret genomförs detta men enligtundersköterskorna görs det inte i praktiken1.13 DemensEnligt uppgift är alla vårdtagare på demensenheten demensutredda. Det finnsingen omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har utbildning inomdemens/geriatrik/öppen hälso- och sjukvård. En undersköterska pådemensenheten har påbörjat en webbaserad utbildning i demensvård. Honskall sedan leda utbildningen för sina kollegor. Enligt uppgift behärskar allpersonal på enheterna svenska språket. Det finns inte alltid omvårdnadspersonalpå demensenheten under hela natten. Det förekommer att enheten inteär bemannad i perioder när personal gör insatser på enheter som ligger en bitbort i andra delar av byggnaden.1.14 RehabiliteringRehabpersonalen erbjuder vid behov träning och provar ut och ordinerarindividuella hjälpmedel till vårdtagarna på det särskilda boendet. Vissauppgifter delegeras till omvårdnadspersonalen. Vid behov deltarrehabpersonalen även vid vårdplaneringar. Var tredje vecka har manteamträffar. Då träffas omvårdnadspersonal, sjuksköterska och rehabpersonalför att diskutera uppkomna problem och behov hos vårdtagarna. Då skall ävenfallriskbedömning göras på nyinflyttade vårdtagare. På demensenheten lederpersonalen gruppgymnastik för vårdtagarna.


8(18)Del 2. Social tillsynI del 2 presenteras en del av de iakttagelser som gjordes i intervjuerna medundersköterskor från verksamheten den 17 och 21 mars <strong>2011</strong> samt frångranskningen av den sociala dokumentationen.2.1 Social dokumentationEnligt socialtjänstlagen 11 kap. 5 § ska verkställandet eller genomförandet avbeslut om hjälp- och stödinsatser, vård och behandling, vilka åtgärder somvidtagits, andra faktiska omständigheter och händelser som har betydelsedokumenteras. Verkställighetsdokumentationen består av en upprättadgenomförandeplan samt löpande anteckningar för varje boende.Genomförandeplanen är avsedd att fungera som en överenskommelse mellanden enskilde och personalen om hur den enskilde önskar att det beviljadebiståndet ska konkretiseras. Den enskildes behov ska framgå i denna plan ochdet rör sig både om fysiska, sociala, psykiska och existentiella behov.Genomförandeplanen syftar också till att fungera som ett arbetsredskap förpersonalen för att på ett strukturerat vis kunna planera, genomföra, följa uppoch utvärdera insatserna tillsammans med den enskilde. I den mån som denenskilde önskar och när behov föreligger ska också anhöriga vara delaktiga iupprättandet av genomförandeplanen.De granskade genomförandeplanerna för de boende på Pilegården innehållervarierande grad av uppgifter om vårdtagarens stödbehov, när och hurinsatserna ska utföras, av vem samt målsättningar för dessa. I vissa planer finnsdessa aspekter väl beskrivna medan det i andra endast finns mycketknapphändig information. Gemensamt för samtliga genomförandeplaner är attvårdtagarens egna önskemål, förmågor och delaktighet i vardagen inte framgåri någon större utsträckning. Uppgift om anhörigas eventuella delaktighet vidupprättandet av genomförandeplanerna saknas likaså. Även tidpunkt föruppföljning och utvärdering av genomförandeplanerna saknas i majoriteten avde granskade planerna.Vid granskning av de löpande anteckningarna framkommer att dessa förs ivarierande grad, en del akter innehåller mycket få anteckningar under flera


9(18)månader medan det i andra kan finnas flera anteckningar per vecka. Det ärfrämst händelser som rör vårdtagarens hälsotillstånd och välbefinnande somnedtecknas. Sociala behov som kan handla om de boendes utevistelser, socialaaktiviteter, kontakt med anhöriga samt eventuella synpunkter/klagomåldokumenteras ytterst sällan.Personalen på Pilegården uppger att de har relativt kort erfarenhet av attdokumentera på grund av att dokumentationssystemet Treserva togs i bruk vidslutet av år 2010. Samtliga personal har fått utbildning i systemet men detframkommer att personalen önskar få uppdatera sina kunskaper ytterligare,främst avseende social dokumentation. Det finns ingen känd rutin för hurpersonalen ska arbeta med den sociala dokumentationen. Liksom vidgranskningen av dokumentationen avseende hälso- och sjukvård (se del 1, s. 4),framkommer att personalen anser att de har svårt att hinna med attdokumentera samt att läsa sina kollegors anteckningar.2.2 UtevistelseEnligt överenskommelse med beställaren ska alla boende på Pilegårdenerbjudas promenad eller utevistelse två gånger per vecka. I praktiken kan dockde boende som mest erbjudas utevistelse cirka en gång per vecka. Anledningentill detta är enligt personalen avsaknad av tid och personalresurser. Personalenprioriterar att erbjuda utevistelse till de boende som har separat biståndsbeslutom detta eller till de boende som har ett stort behov av att få komma ut pågrund av demenssjukdom.Personalen upplever att de boende har blivit tröttare och sjukare över tid vilketockså bidrar till att många boende själva tackar nej till utevistelser. Personalenmenar att utevistelser även är årstidsbundna då de boende inte är så pigga påatt komma utomhus under vinterhalvåret samt vid dåligt väder generellt.Det saknas signeringslista eller veckoschema över vilka boende som harerbjudits utevistelser och vilka som har varit ute. Det saknas även ettstrukturellt system för att fånga upp de boendes individuella önskemål omutevistelser.


10(18)2.3 AktiviteterAktivitetsutbudet på Pilegården består exempelvis av bingo,musikunderhållning eller andra aktiviteter på träffpunkten Medelpunkten, caféi trädgården (endast under sommarsäsong) samt besök av frivilliga från Rödakorset en gång per månad. Inne på avdelningen Torget 7:1 erbjuds mervardagliga aktiviteter som högläsning, kortspel, TV-tittande och vissmusikunderhållning. Personalen på Skolgatan önskar också kunna erbjuda deboende mer vardagliga aktiviteter men på grund av att boendet saknaranpassade lokaler är detta inte möjligt att genomföra i någon störreutsträckning. Avdelningarna på Skolgatan har inte någragemensamhetsutrymmen förutom ett mindre kök på varje våning. Kökensaknar även nödvändig utrustning som ugn om man skulle vilja bakatillsammans med de boende.Pilegården har ett antal utsedda aktivitetsombud bland personalen som bildaren aktivitetsgrupp med syftet att planera nya aktiviteter för de boende. Enligtpersonalen är denna grupp dock något ”vilande” i dagsläget. Ett nyinrättatinitiativ är Skolgatans matvärd med uppdrag att uppmuntra och stötta deboende till att äta sin lunch nere i Pilegårdens restaurang.Liksom vid utevistelser prioriterar personalen att erbjuda aktiviteter till deboende som har separat biståndsbeslut avseende individuella aktiviteter.Samtliga intervjuad personal menar att det är svårt att få tid till aktiviteter dåövrig omvårdnad och serviceinsatser för de boende prioriteras i första hand.Avdelningarna har inte några veckoscheman över aktiviteter mer änMedelpunktens månatliga program. Individuella önskemål om aktiviteterkartläggs vid ankomstsamtal men följs sedan inte upp på ett strukturerat visgenom till exempel regelbundna brukarenkäter/brukarråd.2.4 KontaktmannaskapPilegårdens personal har god kännedom om rutinen för kontaktmannaskap. Ikontaktmannaskapet ingår till exempel att huvudansvara för insatserna i denboendes biståndsbeslut, ha kontakt med anhöriga samt att vara med vidankomstsamtal och upprättande av genomförandeplan. Kontaktpersonen


11(18)besöker också vårdtagare på korttiden som ska flytta in på boendet samt göribland även hembesök inför en inflyttning. Vid behov kan den boende få bytakontaktperson om en sådan önskan finns.2.5 AnhörigaDet saknas känd rutin gällande kontakt med anhöriga. Anhöriga kontaktas vidbehov när något särskilt uppstår och det är främst kontaktpersonen som håller ikommunikationen.Det pågår ett arbete med att utbilda och utse anhörigombud bland personalenpå varje avdelning på Pilegården. Målet är att kunna skapa ett bättre samarbetemed anhöriga. Satsningen välkomnas av personalen som menar att de iblandkan uppleva att anhöriga tycks vara rädda för att lägga sig i eller att stöta sigmed personalen gällande vården och omvårdnaden. Ombudens roll blir attvara en länk mellan de boende, anhöriga, personal och chefer på boendet.Tanken är också att anhörigombuden ska bjuda in till anhörigträffar som skafungera som ett positivt forum och en mötesplats för anhöriga.2.6 Klagomål och synpunktshanteringFår personalen kännedom om ett klagomål eller en synpunkt görs enbedömning om klagomålets allvarlighetsgrad. Ofta försöker personalen lösaproblemet direkt. Om problemet kvarstår hänvisar de till sektionschefen, iblandhänvisas till en klagomålsblankett som finns i varje vårdtagares pärm inne ilägenheten. Klagomål och synpunkter dokumenteras sällan, endast vidproblem som kvarstår och inte kan lösas omgående.


12(18)Del 3. Enkätundersökning bland boende ochnärståendeI denna del av <strong>rapport</strong>en presenteras resultatet av den enkätundersökning somgenomförts bland de boende på Pilegården och deras närstående.3.1 SyfteSyftet med enkätundersökningen var framför allt:1. att få en bild av de boendes och deras närståendes egen uppfattning omvård- och servicekvaliteten på Pilegården.2. att med hjälp av standardiserade frågor och kärnområden kunna görameningsfulla jämförelser mellan olika särskilda boenden i <strong>Staffanstorp</strong>skommun.3. att samla in data som i ett långsiktigt perspektiv kan användas till attgöra jämförelser och följa utvecklingen över tid.3.2 Urval och svarsfrekvensAlla boende och deras respektive närmaste närstående erbjöds möjlighet attdelta i undersökningen. Bland de boende var det 55% som hadeförutsättningarna för att kunna delta. Bland de närstående svarade 84%. (Fördetaljer se bilaga 1 och 2.)3.3 Resultat av enkätundersökningenEnkätundersökningens resultat presenteras med hjälp av indexmodellen NKI(Nöjd-Kund-Index). NKI är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna ärmed en tjänst eller en vara. Högsta möjliga indexpoäng är 100 och betyder attalla respondenter gett toppbetyg. Lägsta möjliga indexpoäng är 0 och betyderatt alla respondenter valt det lägsta betyget.3.4 KärnområdenEnkäten är utformad så att påståendena representerar sex olika kärnområdeninom verksamheten. Dessa kärnområden är: delaktighet och inflytande, vård ochomsorg, hjälp i vardagen, personal och bemötande, trygghet och helhetsintryck. I tabell


13(18)1 presenteras boendes och närståendes nöjdhet (NKI) inom respektivekärnområde.3.5 Tabell 1. Boendes och närståendes nöjdhet inom resp. kärnområdeKärnområde: Boende NärståendeDelaktighet och inflytande 77 64Vård och omsorg 89 75Hjälp i vardagen 77 62Personal och bemötande 93 78Trygghet 92 75Helhetsintryck 82 69Nedan följer en kortfattad genomgång av respektive kärnområde. (För detaljerse bilaga 1 och 2.)3.6 Delaktighet och inflytandeDelaktighet och inflytande (NKI - boende: 77, närstående: 64) är ett av dekärnområden som fått en aning lägre betyg av respondenterna. De frågor somframför allt drar ner betyget bland de boende är känslan av att vara informeradom och delaktig i planeringen av sin vård med betyget NKI: 53 (Med vård avses härsjukvård och behandling och skall alltså inte förväxlas med planeringen av dendagliga omsorgen i vilken de boende, tvärtom, upplever en mycket hög grad avdelaktighet, NKI: 90. Se vidare i avsnittet om Hjälp i vardagen). Ett annat områdesom har fått relativt lågt betyg bland de boende är upplevelsen av att framfördasynpunkter uppskattas och tas tillvara (NKI: 69). Bland de närstående är detframför allt upplevda svårigheter att få tag i rätt person för att framförasynpunkter som drar ned betyget (NKI: 54), men de närstående upplever ävenatt de boende inte alltid når fram med och får gehör för sina egna synpunktergällande vårdens utformning (NKI: 62). Möjligheterna till delaktighet iutformningen av vården tycks alltså vara ett viktigt förbättringsområde.


14(18)3.7 Vård och omsorgVård och omsorg (NKI - boende: 89, närstående: 75) har, relativt sett fått ganskabra betyg av såväl de boende som deras närstående. Gällandevardagsomsorgen (tex hygien, klädsel, toalettbesök etc) är de boende mycketnöjda (NKI: 96). Denna bild delas dock inte helt av de närstående (NKI: 72).Bland de boende får maten lägst betyg i detta kärnområde (NKI: 80). Dettaämne figurerar även ett antal gånger i de ”övriga synpunkter” som de boendelämnat (se bilaga 1, sid 4-5). Tillgången till sjuksköterska och läkare bedöms avde boende som mycket god (NKI: 90).3.8 Hjälp i vardagenHjälp i vardagen (NKI - boende: 77, närstående: 62) är det kärnområde som fårlägst betyg av såväl de boende som de närstående. Detta kärnområde är baseratpå påståenden som behandlar aktiviteter, lägenhetsskötsel, utomhusvistelse ochsocialt stöd. Både de boende och deras närstående sätter i detta kärnområdelägst betyg på utbudet av meningsfulla aktiviteter (NKI - boende: 57, närstående:53). Utbudet av aktiviteter var också ett ämne som några av de boende tog upp iden ostrukturerade delen av intervjun (se bilaga 1, sid 4-5). Den dagligakontakten med personalen kan ses som en viktig aspekt av vardagshjälpen.Notera att det inte är denna man är missnöjd med (se nästa stycke), varför detkan finnas anledning att misstänka att det är personalens förutsättningarsnarare än personalen själv som brister.3.9 Personal och bemötandePersonal och bemötande (NKI - boende: 93, närstående: 78) får nära nog högstabetyg av de boende och är därtill det kärnområde som de närstående gett högstbetyg. Vissa av de närstående upplever att det ibland finns mer att önskagällande personalens kompetens och professionalitet, men i övrigt är det idelhöga eller mycket höga omdömen i detta kärnområde. Personalen tycks vara enav Pilegårdens viktigaste tillgångar.3.10 TrygghetAtt den boende och dennes närstående känner sig trygga med den vård ochservice som det särskilda boendet levererar är en närmast självklar


15(18)kvalitetsindikator. De boende på Pilegården känner sig i mycket hög gradtrygga på boendet (NKI: 92). De närstående ger ett något lägre (om än inte lågt)omdöme gällande tryggheten. Påståendet gällande om man upplever att ensnärstående känner sig trygg och trivs på boendet får 72 NKI-poäng, medan denegna känslan av trygghet får betyget 78.3.11 HelhetsintryckKärnområdet ”helhetsintryck” baserar sig på påståenden om allmän trivsel medboendesituationen samt en samlad bedömning av huruvida utföraren levererarvård och omsorg av hög kvalitet. De boende ger trivselpåståendet 88 NKI-poängoch frågan om boendet levererar vård och omsorg av hög kvalitet får 76 poäng.Bland de närstående får påståendet om hög vård- och omsorgskvalitet 69poäng.Del 4. SammanfattningBeställarens samlade intryck efter genomgången kvalitetsuppföljning är attPilegården levererar vård och omsorg av god kvalitet som de boende och derasnärstående i hög utsträckning är nöjda med (Se genomförda NKIundersökningar,bilagor 1 och 2). Det är framförallt personalens trevliga ochhjälpsamma bemötande samt engagemang och lyhördhet som lyfts fram av deboende. Exempelvis uppger 100 % av de boende som deltagit i undersökningenatt de upplever sig ha en god relation till personalen som arbetar på derasavdelning samt att de känner sig trygga i sitt boende.Kvalitetsuppföljningen har dock identifierat vissa förbättrings- ochutvecklingsområden gällande verksamheten. De områden som har hittatshandlar till stor del om de förutsättningar som personalen ges av sinarbetsledning för att kunna leverera en god och säker vård och omsorg till deboende och deras anhöriga. Förutsättningarna består till exempel av tillgång tilltydliga och kända rutiner/riktlinjer, tillräcklig utbildning samt resurser i formav exempelvis tillgängliga lokaler och verktyg för att kunna utföra sina


16(18)uppdrag. Beställaren anser att utföraren snarast bör se över personalensförutsättningar och åtgärda de brister som nu har kartlagts och som förtydligasi det följande.I NKI-undersökningen framkommer att ett kärnområde som fått ett lägresammantaget betyg är det som berör Delaktighet och inflytande. Det framkommerexempelvis att de boende inte alltid upplever sig informerade och delaktiga iplaneringen av sin hälso- och sjukvård (NKI: 53). Vidare upplever denärstående att de boende inte alltid når fram med och får gehör för sina egnasynpunkter gällande vårdens utformning (NKI: 62). Vad gäller den dagligaomsorgen och hjälpen anser dock en hög andel (88 %) av de boende påPilegården att de kan påverka sin vardag och själva bestämma överutformningen av hjälpen de får av personalen. Detta handlar exempelvis omhur hjälpen på morgonen ska gå till eller när de boende önskar äta. Beställarenmenar att utföraren bör uppmärksamma resultatet kring delaktighet ochinflytande och arbeta för att främja och stärka de boendes och anhörigasdelaktighet inom samtliga områden i vardagen på Pilegården.Ett annat område som kräver förbättringar är verkställighetsdokumentationen.Både den sociala tillsynen och granskningen enligt HSL visar attdokumentationen brister och är av skiftande kvalitet i de slumpmässigt utvaldajournalerna. Vid granskning av genomförandeplaner framkommer attmajoriteten av dessa saknar uppgifter som belyser graden av de boendesdelaktighet i sin vardag.Bristande verkställighetsdokumentation kan i förlängningen påverka deboendes möjlighet till inflytande över sin situation då risken finns att uppgifterom önskemål, behov och förmågor inte uppfattas och således inte hellertillgodoses. Det är även av vikt att fastställa och efterfölja tidpunkt föruppföljning och utvärdering av upprättade genomförandeplaner för att kunnasäkerställa kvaliteten i omvårdnaden. För att kunna skapa en fullgodverkställighetsdokumentation krävs att personalen ges redskap för detta.Beställaren anser att utföraren snarast bör se över personalens förutsättningaroch åtgärda de brister i dokumentationen som både personalen och degranskade journalerna vittnar om.


17(18)Vad gäller Pilegårdens hantering av synpunkter och klagomål ser beställarenatt en förbättring bör ske. I NKI-undersökningen framkommer att 34% av denärstående upplever att det inte är enkelt att komma i kontakt med rätt personför att framföra sina synpunkter och klagomål. Synpunkter och klagomåldokumenteras dessutom ytterst sällan i de löpande anteckningarna för varjeboende. Beställaren ser en fara med detta tillvägagångssätt eftersommöjligheten att kunna identifiera eventuella mönster i återkommandesynpunkter och klagomål kan reduceras när sådana uppgifter inte nedtecknas.Ytterligare ett identifierat förbättringsområde är de sociala aktiviteter som deboende erbjuds. NKI-undersökningen visar att de boende (NKI: 57) och derasanhöriga (NKI: 53) anser att Pilegårdens utbud av trevliga och meningsfullaaktiviteter inte är helt tillfredsställande. Dessa resultat stämmer väl överensmed personalens utsagor om att de inte hinner med att erbjuda socialaaktiviteter i någon större utsträckning. Avsaknaden av gemensammautrymmen i boendet försvårar också för personalen att genomföra spontanaaktiviteter. Personalen på Skolgatan berättar dock att de har framfört ett antalförslag till sin ledning gällande hur boendets lokaler bättre kan anpassas för attkunna användas till vardagliga sociala aktiviteter. Det är beställarens åsikt attutföraren kan behöva uppmärksamma och beakta sådana förslag.Slutligen kan man konstatera att helhetsintrycket av uppföljningen gällandehälso- och sjukvård är att denna fungerar bra. Det finns tillfredställande rutinerför hur sjukvården ska fungera. Uppföljningen gällande hälso- och sjukvård hardock inte omfattat någon närmare granskning av hur rutinerna fungerar i dendagliga verksamheten. Redovisningen baseras på svaren i enkäten, intervjumed chefer, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och ett mindre antalvårdpersonal.Förslag till förbättringsåtgärderAvslutningsvis vill beställaren sammanfatta de viktigaste förslagen tillförbättringsområden som framkommit i samband med kvalitetsuppföljningen:


18(18)- Förbättra de boendes och deras närståendes möjlighet till delaktighet iplaneringen av den enskildes vård.- Ge personalen de verktyg och förutsättningar som är nödvändiga för attkunna dokumentera på ett säkert och lagstadgat sätt.- Förbättra informationen till boende och närstående om verksamhetensklagomål- och synpunktshantering.- Kartlägg de boendes önskemål och se över möjligheterna till ettförbättrat utbud av sociala aktiviteter, både på kort och lång sikt.- Säkerställ informationsöverföringen mellan personalen.- Följ rutin för fallriskbedömningar.- Följ rutin för förvaring av delegationsbeslut.Anita EnqvistmyndighetschefGustav BlohmkvalitetsutvecklareGertrud CatoMASAlexandra Emanuelssonutvecklare

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!