Forskardag om folkbibliotekens uppdrag - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Forskardag om folkbibliotekens uppdrag - Svensk Biblioteksförening

Forskardagom folkbibliotekensuppdrag–En dokumentationSvensk Biblioteksförening april 2008Anna Kåring Wagman


Forskardag om folkbibliotekens uppdragInnehållForskardag om folkbibliotekens uppdrag 3Inledning 4Bibliotek och läsning – individuell stimulans eller samhällsnytta? 5Folkbildning, utbildning, avbildning – om folkbibliotekensroll i dagens samhälle 8De offentliga samtalens bibliotek. Om massmediala debatteroch föreställningar kring folkbibliotekens uppdrag 12Integration: en uppgift biblioteken inte har, men lyckas väl med 14Ungdomar – en prioriterad grupp som biblioteken lyckas nå? 16Tack! 192


Forskardag om folkbibliotekens uppdragForskardag om folkbibliotekens uppdragPROGRAMTisdag 15 april 2008, World Trade Center, StockholmModerator: Britta Lejon, ordförande, Svensk Biblioteksförening9.30 Registrering och kaffe10.00 Bibliotek och läsning – individuell stimulans ellersamhällsnytta? Lars Höglund, professor och Eva Wahlström,universitetsadjunkt, Bibliotekshögskolan, Borås och SOMinstitutet11.00 Folkbildning, utbildning, avbildning – om folkbibliotekensroll i dagens samhälle, Joacim Hansson, universitetslektor,Bibliotekshögskolan, Borås11.45 Lunch12.45 De offentliga samtalens bibliotek. Om massmedialadebatter och föreställningar kring folkbibliotekensuppdrag, Åse Hedemark, doktorand, Biblioteks- ochinformationsvetenskap, Uppsala universitet13.30 Integration: en uppgift biblioteken inte har, men lyckas välmed, Peter Almerud, konsult14.15 Kaffe14.45 Ungdomar – en prioriterad grupp som biblioteken lyckas nå?Kerstin Rydsjö, universitetsadjunkt, Bibliotekshögskolan,Borås15.15 Diskussion16.00 Dagen avslutas3


Forskardag om folkbibliotekens uppdragInledningForskardagen inleddes med att dagens moderator, Britta Lejon, hälsadevälkommen. Britta underströk hur viktigt det är att forskare ochpraktiker möts och att det är angeläget att diskutera folkbibliotekensuppdrag både ute på fältet och inom forskningen. För hur serfolkbibliotekens uppdrag ut? Man kan fråga sig hur stor betydelsebibliotekslagen egentligen har för de dagliga verksamheterna – görbiblioteken kanske ändå som de vill? Vilka är det som uttalar sig om vadbiblioteken ska göra – är det bibliotekarier, politiker eller journalister?4


Forskardag om folkbibliotekens uppdragBibliotek och läsning – individuellstimulans eller samhällsnytta?Lars Höglund, professor & Eva Wahlström, universitetsadjunkt,Biblioteks högskolan i Borås och SOM-institutetBritta Lejon, Lars Höglund och Eva Wahlström gladde sig åt befolkningens stora förtroende för biblioteken.Lars Höglund och Eva Wahlström är knutna till Bibliotekshögskolani Borås och till SOM-institutet i Göteborg. SOM-institutet gör varjeår undersökningar om befolkningens vanor och åsikter inom enmängd områden, exempelvis biblioteksbesök och läsvanor. Medutgångs punkt i de senaste årens undersökningar berättade Lars ochEva bland annat om kopplingen mellan biblioteksbesök, läsning ochinformationskompetens och de belyste betydelsen för såväl individ somsamhälle.Andelen som anger att de besökt ett bibliotek det senaste året harminskat. 2007 uppgav 53 procent att de besökt ett bibliotek de senastetolv månaderna och det är den lägsta siffran sedan man började mätai mitten av 1990-talet. Minskningen är jämnt fördelad och oberoendeav ålder, kön eller utbildning. Samma mönster som tidigare kunde5


Forskardag om folkbibliotekens uppdragmärkas 2007: fler yngre än äldre, fler kvinnor än män och fler hög- änlågutbildade uppger att de besökt ett bibliotek.Lars Höglund reflekterade över uppgifterna om att färre och färreuppger att de besökt ett bibliotek det senaste året. Kan 53 procent trotsallt vara en ganska hög siffra, med tanke på att fler har råd att köpaböcker idag än tidigare? Kan minskningen till och med tänkas varapositiv, så att biblioteken kan koncentrera sig på de svårare frågorna?Och hur skulle andelen se ut om man också mätte de virtuella besöken?Samtidigt som andelen biblioteksbesök sjunker uppger fler att de läserböcker. Det gäller både bokläsning den senaste veckan och det senasteåret. Även här är förändringarna ganska jämnt fördelade mellan olikaålders-, köns- eller utbildningsgrupper.Högläsning tros ha stor effekt på barns informationskompetens ochbiblioteksbesökare läser mer än andra för barn. Högutbildade kvinnorsom ofta går på bibliotek läser längst, medan lågutbildade män somsällan besöker bibliotek ägnar minst tid åt att läsa för sina barn.Viljan att betala mer skatt om pengarna går till bibliotek ökar. 1998uppgav 38 procent att de kunde tänka sig att betala mer skatt om dengick till biblioteken. 2007 hade andelen ökat till 44 procent. Ökningenhar framför allt ägt rum i den grupp som i mycket hög grad anser sig varaberedda att betala mer skatt. Skillnaderna mellan kvinnor och män ärsmå. Biblioteksanvändare är – föga förvånande – mer villiga att betalaskatt för biblioteken än andra, liksom högutbildade och personer medpartisympatier till vänster.Biblioteken toppar årets mätning av befolkningens förtroende för olikasamhällsinstitutioner. 72 procent av svenskarna anser sig ha förtroendeför biblioteken som organisation. Efter biblioteken följer sjukvården (68procent) och polisen (60 procent). Motsvarande siffra för exempelvisgrundskolan är 47 procent och för riksdag och regering 31 respektive 32procent.Befolkningens förtroende för bibliotekarier är högt. Bibliotekariernaplacerar sig strax efter sjukvårds- och förskolepersonal vad gällerinvånarnas förtroende för olika yrkesgrupper.SOM-institutets mätningar har också kunnat visa att biblioteksbesökarehar större tillit till sina medmänniskor och en mer positiv inställning tillflyktingmottagande. Om det är biblioteksbesöken som är orsaken fårdäremot vara osagt.6


Forskardag om folkbibliotekens uppdragSammanfattningsvis finns ett stort förtroende för biblioteken, särskiltbland dem som använder biblioteken själva. Biblioteken kan eventuelltockså bidra till ökad tillit och positiv inställning till flyktingmottagning,åsikter som kan vara värdefulla i ett samhälle.Biblioteken kan också ha betydelse för hur man ska få ihop det ”lilla”och det ”stora” samhället. I ett demokratiskt samhälle måste det finnasnormer och rättvisa och en slags ”demokratisk viljebildning” blandmedborgarna. Här finns en konflikt mellan demokratiprincipenoch individens önskan och rättigheter. De tyska filosoferna JürgenHabermas och Ferdinand Tönnies har diskuterat bibliotekens betydelseför samhället. Habermas har sett folkbildningen som en lösning på dettadilemma och pekat på att biblioteken kan ha en unik mellanpositionmellan medborgarnas liv och det offentliga samhället och de att kanfungera som en länk mellan det privata och det offentliga. Ett levandeoffentligt samtal och en förståelse för andras perspektiv och argumentär det demokratiska idealet för Habermas. Folkbildning med hjälp avbibliotek kan bidra till just ökad förståelse och ett bättre offentligt samtaloch därmed en starkare demokrati.Eva Wahlström lyfte fram en särskild egenskap hos bibliotek, nämligenatt man där kan stöta på sådant som man inte visste att man behövde.Kanske ska biblioteken värna om den funktionen?Lars Höglund och Eva Wahlström pekade slutligen på en dualism. Å enasidan lovordas biblioteken och de får höga förtroendesiffror. Å andrasidan finns det negativa attityder i delar av befolkningen och bland vissapolitiker. Det kan finnas anledning att fundera över varför det ser ut såoch hur man kan nå grupper som inte utnyttjar biblioteken.Efter anförandet följde en stunds diskussion. En åhörare underströkatt politiker i små kommuner ofta lägger mycket kraft på exempelvisbesöknäringen och att de inte sällan har en avvaktande inställningtill biblioteken. Relationen mellan bibliotekarierna och politikernaär inte alltid den bästa och bibliotekarierna upplever ofta att de harsvårt att förmedla bibliotekens värde. Eva Wahlström höll med omatt bibliotekarier ibland varit ambivalenta inför att behöva bevisabibliotekens värde. Lars Höglund menade att bibliotekarierna likasåtvekat inför uppgiften att stödja andra kommunala verksamheter,såsom utbildning. En annan åhörare berättade att erfarenheterna av attanvända bibliotek som vallokaler varit positiva; politikerna fick då uppögonen för biblioteken som mötesplatser.Britta Lejon funderade på om det särskilt är människor i områden somdrabbats av stora biblioteksnedskärningar som är beredda att betala merskatt under förutsättning att pengarna går till biblioteken.7


Forskardag om folkbibliotekens uppdragFolkbildning, utbildning, avbildning – omfolkbibliotekens roll i dagens samhälleJoacim Hansson, universitetslektor,Bibliotekshögskolan i BoråsJoacim Hanssons föredrag om folkbibliotekens identiteter väckte många reaktioner.Joacim Hanssons anförande handlade om folkbibliotekens olikaidentiteter och hur de förändrats över tid. Hansson inledde med att hankan se en viss ängslan hos bibliotekarierna när de ska besvara frågan omvad de kan. Han menade att det kan vara en naturlig följd av att folkbibliotekeninte har en tydlig och över tid konstant identitet – och att detinte behöver vara något fel i det.Joacim Hansson frågade sig om folkbiblioteket kan tänkas vara enhistorisk parentes; nya bibliotekstyper uppstår i snabb takt just nuoch inom den internationella forskningen diskuteras sambibliotekenintensivt. Frågan är vad folkbiblioteken för med sig till sambiblioteken.Hittills har forskningen visat att det ofta är de värderingar som folkbibliotekariernastår för som fått stryka på foten.8


Forskardag om folkbibliotekens uppdragVad kännetecknar då folkbiblioteket? För det första är det en politisktstyrd institution. En annan egenskap är hög grad av självständighet,då folkbiblioteken saknar en styrande moderorganisation. Dessutommenade Joacim Hansson att folkbiblioteket är en ideologisk institution– ett exempel är att valet av begrepp som användare, brukare eller kundär tydligt ideologiskt färgat. Vidare kännetecknas folkbiblioteket avstor trendkänslighet och mottaglighet för influenser utifrån. Slutligenutmärks det av stark lokal prägel och variation.Folkbibliotekets förhållande till den kommunala förvaltningen, till”marknaden”, till det formella utbildningsväsendet och till folkbildningenär inte på något sätt tydlig. Inte heller är relationen till denoffentliga sektorn enkel. Folkbiblioteket är en del av den offentligasektorn, men ändå inte – det kan snarare sägas befinna sig mellan denoffentliga sektorn och det civila samhället. Medborgarna tänker oftainte på bibliotek som en del av den offentliga sektorn, utan har ettmer avslappnat förhållande till biblioteket än till andra kommunalaverksamheter.Folkbibliotekets identiteter har förändrats över tid och olika perioderkan urskiljas. Från 1900 till 1960-talet var folkbibliotekets identitet somfolkbildningsinstitution förhållandevis klar. På 1960- och 1970-talenägde en radikalisering rum och biblioteket övergick till att bli en kulturinstitution.Under 1980- och 1990-talen liknade folkbiblioteket merett serviceföretag, till stor del som följd av nya politiska diskussioneroch påbud. Sedan 1990-talet har biblioteket mer och mer utvecklats itvå riktningar. För det första till en pedagogisk resurs, alltså som stödför utbildning på olika nivåer, men eventuellt kan den identitetenvara på väg att försvagas. För det andra har biblioteken närmat sigidentiteten hos en minnesinstitution. Den här utvecklingen är starkareinternationellt än i Sverige. Exempelvis har Norge och Storbritanniensärskilda ABM-myndigheter. Vid sidan om dessa skiftande identiteterkan Hansson se att en identitet stått sig över tid: folkbiblioteket har alltidvarit och är fortfarande en mötesplats.Folkbiblioteken och folkbildningen har alltid haft en kompliceradrelation. Till exempel sågs folkbiblioteken som ”svikare” då de lät sigkommunaliseras 1912. Samtidigt anser sig många bibliotekarier varafolkbildare i själ och hjärta. Tätast relation hade folkbiblioteken medfolkbildningen på 1950-, 1960- och 1970-talen, då man bedrev breduppsökande verksamhet. Idag är den folkbildande identiteten intelika stark längre. Numera prioriteras informationsbehov framfördemokratisk bildning och de folkbildande initiativen koncentreras tillsärskilda grupper, till exempel invandrare.9


Forskardag om folkbibliotekens uppdragÄven relationen mellan folkbiblioteken och utbildningssektornhar förändrats över tid. Under 1980- och 1990-talen kom mångastudenter till folkbiblioteken, vilket ofta betraktades som ett problem.Idag har biblioteken en närmare relation till utbildningarna ochstudenterna är en av de mest prioriterade grupperna. Gränserna motandra bibliotekstyper suddas därmed ut. En viktig förändring är attfolkbiblioteken numera definierar sig i relation till målstyrt lärande ochinte som tidigare till lärande för dess egen skull. Hansson menar att detidag är tabu att tala om bildning. Bildning är en långsam process och intesynonymt med att känna till den senaste tekniska utvecklingen.Joacim Hansson menar att det finns en stark övertro på användarnasförmåga att påverka biblioteksverksamheterna. Bibliotek medanvändar styrning blir något helt annat än ett traditionellt folkbibliotek,även om det inte behöver vara av ondo. Hansson menar att det äranmärknings värt att det inte finns någon särskilt livaktig diskussion omanvändarnas förändrade roll, med tanke på att utvecklingen lett till att desläpps in i bibliotekens allra heligaste, såsom inköp och kataloger.Joacim Hansson menar att bibliotekens roll som demokratifrämjare idaginte längre förverkligas genom deras verksamhet, utan snarare genombibliotekens placering i lokalsamhället, eftersom de ofta fungerar somoffentliga ”vardagsrum”.Vart är vi då på väg? Joacim Hansson ser en utveckling mot marknadsanpassadebibliotek, marginaliserad folkbildning och utbildade, men”avbildade” medborgare.Ett bibliotek som valt en annan väg är Kumla. Resonemanget där harvarit att medborgarna numera har god tillgång till internet och andramedier och att biblioteket därför ska erbjuda något annat. Bibliotekethar datorer och moderna medier, men vill inte ägna kraft åt att befinnasig i den tekniska fronten.Hansson ser ett antal konflikter som präglar folkbibliotekens existensidag. Ska folkbiblioteken drivas av värde- eller målrationalitet? Skabibliotekarierna se sig som förmedlare eller förvaltare? Ska man i förstahand hjälpa socialt underpriviligierade grupper eller relativt starka, somexempelvis studenter? Vilket förhållande ska man ha till samlingarna– ska de kontrolleras av bibliotekarierna eller ska bland annat urvaletdet göras i interaktion med andra? Vilken autonomi ska bibliotekenha i relation till andra organisationer, såsom skolor, högskolor ochbildnings förbund?10


Forskardag om folkbibliotekens uppdragSlutligen presenterade Joacim Hansson en önskelista inför framtiden.Han hoppades på ökad forskning och en mer livaktig diskussion om vadkunskap och bildning egentligen innebär. Dessutom önskade han sigstörre politiskt kurage och mindre anpasslighet från bibliotekariernassida. Utvecklingen ska inte tas för given. Bibliotekarierna borde vågasäga nej ibland!I pauserna fortsatte diskussionerna om vad som egentligen ska vara folkbibliotekens uppdrag.11


Forskardag om folkbibliotekens uppdragDe offentliga samtalens bibliotek. Ommassmediala debatter och föreställningarkring folkbibliotekens uppdragÅse Hedemark, doktorand i biblioteks- ochinformationsvetenskap i UppsalaÅse Hedemark berättade om hur folkbiblioteken diskuterats i massmedia.Åse Hedemarks pågående forskning berör debatter om folkbibliotekenfrån 1970-talet till och med 2006. Hedemark studerar hur bibliotekendiskuterats på kultursidor i nationell dagspress och i kulturprogrampå teve och i radio. Hedemark gör en diskursanalys och intresserar sigför hur olika maktaspekter kan spåras i debatten. Hon undersöker vilkaaktörer som är med i diskussionen, hur de förhåller sig till bibliotek ochvilka förändringar som kan märkas under perioden.Hedemark har valt att koncentrera sig på vissa tidpunkter, såsomlitteratur utredningen i början av 1970-talet, Ardeliusdebatten 1983,Rädda-biblioteken-kampanjen 1992, diskussionen om framtidensbibliotek 2003 och debatten om bibliotekslagen inför valet 2006.12


Forskardag om folkbibliotekens uppdragHedemarks preliminära resultat är att det dels finns en boklig eller folkbildningsinriktaddiskurs, dels en informationsförmedlande diskurs.Den tidigare betonar bibliotekens roll som förmedlare av högkvalitativskönlitteratur och som bevarare av kulturarvet. Inom den diskursenförhåller man sig tveksam till nya medier och bibliotekens roll somför medlare av underhållning. Inom den informationsförmedlandeidentiteten anses däremot bibliotekens huvuduppgift vara att förmedlainformation och aktörerna har en mer positiv till underhållning och nyamedier. Inte sällan resonerar man med marknadsekonomiska termer;användarna betraktas som kunder och man inte är främmande för att tabetalt för bibliotekets tjänster.Ett huvudresultat är att den bokliga diskursen varit dominerandeunder hela undersökningsperioden, med visst undantag för de senasteåren. Ibland har den bokliga diskursen varit så dominerande att deninformations förmedlande haft svårt att över huvud taget göra sin rösthörd.Biblioteksdiskussionen har dominerats av författare och då oftaäldre, manliga sådana. Vid sidan om dessa har även biblioteks företrädare(bibliotekarier och exempelvis representanter för biblioteksföreningarna),politiker, användare och journalister eller skribenterdeltagit i debatten. Biblioteksföreträdarna har dock varit relativtosynliga i debatten.Debatten har förmedlat stereotypa bilder av bibliotekarierna och deförsök som gjorts att visa alternativ har haft svårt att nå fram. Inte sällanhar bilderna speglat traditionella könsroller på ett ibland förminskandesätt. Bibliotekarierna sägs till exempel ”ödmjukt tjäna” eller ”fnittragenerat”.Det är framför allt särskilt behövande användargrupper som nämnsi massmedierna, såsom barn eller personer med utländsk bakgrund.Bilden av ungdomar är kluven – de anses vara en angelägen grupp, mensamtidigt besvärlig och störande. Det har ofta setts som naturligt attbiblioteken har en uppfostrande roll gentemot ungdomarna. Dessutommotiveras ungdomarnas biblioteksbesök med moraliska argument;det är bättre att de går på bibliotek än att de hänger i tunnelbananoch biblioteket kan påminna ungdomarna om att det finns annat änmaterialistiska värden i livet.13


Forskardag om folkbibliotekens uppdragIntegration: en uppgift biblioteken intehar, men lyckas väl medPeter Almerud, konsultPeter Almerud belyste folkbibliotekens stora betydelse för personer med utländsk bakgrund.På uppdrag av Svensk Biblioteksförening har Peter Almerud skriviten översikt om forskning om personer med utländsk bakgrund ochderas relation till folkbiblioteken. Hela rapporten finns tillgänglig påBiblioteksföreningens hemsida, www.biblioteksforeningen.org, underFakta och forskning/Rapporter.Peter Almerud inledde med att diskutera hur bibliotekens uppdrag ser uti relation till personer med utländsk bakgrund. Enligt bibliotekslagen ärinvandrare en prioriterad grupp vad gäller tillhandahållande av materialpå olika språk. Bakgrunden till det är 1960- och 1970-talets sociologisktinriktade kulturpolitik och den mer uppsökande verksamhet som dåpräglade biblioteken.Lagen nämner dock inte att biblioteken har till uppgift att arbeta medintegrationsfrågor. Ändå visar forskningen att biblioteken är viktiga14


Forskardag om folkbibliotekens uppdragför mötet med det svenska samhället. Antalet undersökningar är inteså stort, men resultaten är samstämmiga och många vittnar om denbetydelse som biblioteket haft. Biblioteket ger ofta kulturupplevelser påbåde hemspråket och på svenska, det är en plats där man möter svenskaroch landsmän och det ger information om hur det svenska samhälletfungerar. Mötet med bibliotekarien är ofta en av de tidigaste kontakternamed en representant för samhället och är ofta odramatiskt och kravlöstpå ett positivt sätt.Personer med utländsk bakgrund använder också bibliotek mer änetniska svenskar. Specialbeställda uppgifter ur SOM-undersökningenvisar att besökssiffrorna är högre oavsett om man tar hänsyn till olikamedborgarskap, till om personerna själva är födda utomlands ellerom de är andra generationens invandrare. På senare år har dock gapetmellan invandrares och svenskars biblioteksutnyttjande krympt. Medandra ord lyckas biblioteken väl med att nå personer med utländskbakgrund, men något sämre än tidigare.Forskningen belyser också andra problem. Ett exempel är att bibliotekensbestånd passar bättre för personer som varit en längre tid iSverige, medan nyanlända däremot har svårare att hitta material sompassar dem. Utbudet är också litet och stora delar av beståndet föråldrat.Ned läggningen av stadsdelsbibliotek och filialer är ett särskilt stortproblem för personer med utländsk bakgrund, eftersom de hellre sökersig till ett lokalt bibliotek än till ett större stadsbibliotek.Peter Almerud menar alltså att biblioteken är betydelsefulla förintegrationen, trots att de egentligen inte har det som sin uppgift.Inte heller förefaller politikerna att ha uppmärksammat bibliotekensbetydelse, eftersom de sällan nämns i den politiska diskussionen omintegrationen.15


Forskardag om folkbibliotekens uppdragUngdomar – en prioriterad grupp sombiblioteken lyckas nå?Kerstin Rydsjö, universitetsadjunkt,Bibliotekshögskolan i BoråsBarn- och ungdomsverksamhet blir i realiteten ofta barnverksamhet, berättade Kerstin Rydsjö, här i samspråk medBarbro Daniel.2007 skrev Kerstin Rydsjö tillsammans med AnnaCarin Elf bokenStudier av barn- och ungdomsbibliotek – en kunskapsöversikt, påuppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Ett kapitel behandlarsärskilt ungdomars relation till bibliotek och bibliotekens relation tillungdomar.En viktig slutsats som Rydsjö kunde dra med utgångspunkt i kapitletär att det i bibliotekslagen står att barn och ungdomar ska varaprioriterade, men at barn- och ungdomsverksamheter i verklighetenofta är detsamma som barnverksamhet. För att kunna säga att ungdomarär prioriterade menar Kerstin Rydsjö exempelvis att verksamhetenges personalresurser och att det förekommer fortbildning inomområdet och så är inte fallet. Det måste också finnas någon inomorganisationen som för ungdomarnas talan.16


Forskardag om folkbibliotekens uppdragRydsjö pekade på att det är svårt att sätta fingret på vem som är ungdom.Under de senaste decennierna har ungdomstiden förlängts och det ärsvårt att dra gränsen mellan ungdomar, ”unga vuxna” och vuxna.Biblioteken lyckas olika bra med olika verksamheter. De är merframgångsrika vad gäller att förmedla kunskap och hjälpa ungdomarnamed deras informationssökande, medan biblioteken däremot sällanerbjuder ungdomarna lässtimulans eller fungerar som mötesplatser.Samtidigt är unga flitiga biblioteksbesökare. I gruppen 9-14 år har 8 av10 flickor och 7 av 10 pojkar varit på ett bibliotek den senaste månaden.I gruppen 15-24 år har 7 av tio flickor och 5 av 10 pojkar besökt ettbibliotek den senaste månaden. Många besöker biblioteket utan attlåna något, så utlåningssiffror är inget bra sätt att mäta ungdomarsbiblioteksanvändning.Ungdomarna uppskattar traditionella verksamheter mest: att låna, lära,läsa, få nya idéer och tips om nya böcker. Ett bra bokbestånd är viktigtför ungdomarna – det ska finnas något för alla på biblioteket. Efter ettbra bokbestånd värdesätts tillgång till nya medier, såsom film, musikoch datorer och därefter gott om tidningar och tidskrifter. Särskilthöganvändare och flickor värderar böcker högt, medan mer sporadiskaanvändare och pojkar värdesätter nya medier. I sista hand önskar sigungdomarna utåtriktade verksamheter, såsom författarprogram.Ungdomarna efterlyser ofta boktips, men boktips och bokprat förungdomar är inte särskilt vanligt. Forskningen visar att bibliotekariernastips spelar roll – aktiv förmedling leder till att ungdomarna läser nyaböcker och fler böcker.Gemensamt för alla är också att bemötandet är avgörande förungdomarnas bild av biblioteket. Ungdomarna beskrivs ofta avbibliotekarierna med negativt laddade ord, till exempel som störandeoch stökiga och de upplever ofta att de inte behandlas med respekt.Ungdomarna vill bli bemötta som de personer de är – alltför oftauppfattar de att de betraktas som representanter för en grupp och intesedda som individer.Det kan till exempel vara viktigt för ungdomarna att inte endast heteronormativaattityder förmedlas vid bokprat. Forskningen visar också attdet finns stereotypa bilder av vilka böcker som pojkar och flickor villha och att flickorna är mer nöjda med de boktips de får än pojkarna.Över huvud taget är det viktigt att inte begränsa bedömningen av vadungdomarna vill ha. En norsk studie visar nämligen att de unga lånar17


Forskardag om folkbibliotekens uppdragallt från småbarnsböcker till avancerad facklitteratur för vuxna –ungdomslitteraturen utgjorde bara 10 procent av lånen.Det behövs mer forskning om ungdomar och bibliotek. Det finns tillexempel många undersökningar om flickor som läser mycket ochom pojkar som läser lite, däremot få om flickor som läser lite ellerstorläsande pojkar.Som exempel på hur biblioteken kan bli bättre på ungdomsverksamhetnämnde Kerstin Rydsjö bättre kunskaper om medier och ungdomarspreferenser, bättre kunskaper om olika ungdomsgrupper, till exempelskillnader mellan könen, och ett bättre bemötande.En åhörare berättade om positiva erfarenheter av ett projekt medungdomsguider med olika etnisk bakgrund i åldern 15 till 18 år.Ann Lundborg, Petra Svanborg och Carin Carlsson George var några av dem som besökte forskardagen.18


Forskardag om folkbibliotekens uppdragTack!Britta Lejon avslutade dagen med att understryka behovet av ennationell bibliotekspolitik. En sådan skulle kunna formulera visionerför folkbiblioteken och leda till en debatt om hur vi vill att framtidensbibliotek ska se ut. Ett stort och hjärtligt tack riktades till medverkandeoch åhörare för att de alla bidragit till att öka kunskaperna och sättaigång viktiga tankeprocesser.SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGBox 3127, 103 62 STOCKHOLMTel. 08-545 132 30 Fax. 08-545 132 31E-post: info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org19

More magazines by this user
Similar magazines