Personarkiv

Anders Ake1feltbildning utan korresponderar över tid kontinuerligtmed i tiden rådande vetenskapsteoretiskaströmningar eller paradigm vilket har inneburit etti tiden förskjutet fokus. Från att ursprungligen hafokuserat på den minsta gemensamma nämnaren,handlingarna och deras förhållande till helhetenhar teorin över tid zoomat ut mot arkivbildarenssamlade meningsinnehåll och vidare till verksamhetensmönster av aktiviteter.Det är av intresse att studera denna utveckling iljuset av rationell valhandlings teori. I en teoretiskamodell vill jag belysa hur meningsinnehåll och aktivitetsmönstersammantaget bildar den handlingsrationalitetsom är och förklarar en verksamhet.Därmed har den rationella valhandlingsteorin ocharkivteorin med dess proveniensprincip mycket gemensamt.Arkiven som är ett uttryck för verksamhetenborde återspegla verksamhetens handlingsrationalitetd.v.s. verksamhetens motiv och aktivitetsmönsteri konvergens.Det är det här den text som här föreligger kommeratt behandla. Jag vill beskriva de vetenskapsteoretiskaså väl som de arkivteoretiska grundvalarnaför slutsatsen att arkivets proveniens är god omarkiveringen sker efter principer som beaktar såvälmeningsinnehåll som mönster av aktiviteter. Jagvill också peka på nödvändigheten av att utvecklaarkivvetenskapen i kritisk riktning i syfte att bättrekunna korrespondera med de i tiden tongivandeparadigmen. Arkiven måste bildas och bevaras efterprinciper med förmågan att reaktivt fånga verksamhetenefter dess egna förutsättningar till gagn förframtidens forskare. Arkiven får inte bli en produktav en proaktiv likriktad tvångströja med få framtidaforskningsmöjligheter.Varandet och vetandetDe grundläggande teoretiska utgångspunkternaför vetenskap har som bekant djupa rötter ochhar följt människan under mycket lång tid. Redanunder antiken är de två problemområden tydliggjorda,vilka fortfarande står sig som fundament idiskursen. Det ontologiska området som är fokuseratpå vad som egentligen är, varandet, verklighetensinnersta väsen, och epistemologin kunskapsteori ellervetenskapsteori med frågan om hur kunskap egentligenuppnås.'De ontologiska riktningarna visade sig tidigtvara disparata. Herakleitos (Efesos ca soo fvt)sätter fdrändringen i centrum och konflikt utgörförändringens drivande princip. "Man kan inte tvågånger stiga ner i samma flod" och "Ur strid uppkommerharmoni" o.s.v. En grundföreställning somin i vår tid har satt avtryck i historiematerialismen.lParmenides (Elea Syditalien soo fvt) ser å andrasidan verklighetens innersta väsen som det"varande", en statisk föreställning där förändringarrunt omkring oss är skenbara, funktion ochnödvändighet utgår från förnuft och rationalitet.Tankegångar vilka är betydande inom funktionalismen.4Även de epistemologiska slutledningarna gledäven de tidigt i två riktningar. Parmenides förespråkarvikten av att "se med tanken" .Insikt är att seinåt. Platon (428-348 fvt) talar om ideernas världbortom tid och rum som bärare de verkliga sanningarna.Det är därmed språket och begreppenoch den bakomliggande iden, skapande av förnuftetsom är avgörande. slutsatsen blir att sinnena intehar förmågan att förmedla tillförlitlig kunskap.Tvärtom är rationalism, idealism, relativism;hermeneutik nödvändiga teoretiska inriktningarför att skapa den inre förnuftsmässig verkligheten.Aristoteles (384-322) uppfattningar har haft ochhar en stark inverkan på vetenskapsteorin. Empiri,observationer utgör det första grundläggande stegeti en kunskapsprocess. Med denna utgångspunktkan sedan kausala förklaringar byggas utifrån förnuftet,för att via abstraktion skapa definitionersom leder till att generaliseringar uppnås om detallmänna och väsentliga. Därmed är materialism,empirism, realism och empiriska studier av enyttre verklighet grundvalen för kunskapen och dekausala sambanden.sKonklusionerna kring vad som är verklighetensinnersta väsen och hur kunskap ernås blir därmedARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:2