11.07.2015 Views

Vad lätt det vore, om radon var grönt…

Vad lätt det vore, om radon var grönt…

Vad lätt det vore, om radon var grönt…

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Vad</strong> <strong>lätt</strong> <strong>det</strong> <strong>vore</strong>,<strong>om</strong> <strong>radon</strong> <strong>var</strong> <strong>grönt…</strong>


VAD LÄTT DET VORE… 3Det <strong>vore</strong> så mycket <strong>lätt</strong>are,<strong>om</strong> <strong>radon</strong> <strong>var</strong> grönt...Radon märks inte. Men <strong>det</strong> kan <strong>var</strong>askadligt för din och familjens hälsa. S<strong>om</strong>tur är kan du både enkelt och billigt självmäta <strong>radon</strong>halten i din bostad.I den här broschyren får du information<strong>om</strong> hur ditt hem kan bli mer hälsosamt.Du får veta vad <strong>radon</strong> är, hur dusjälv kan mäta <strong>radon</strong>halten och hur denkan minskas. Behöver du sanera, finns<strong>det</strong> bidrag att söka.Har du frågor <strong>om</strong> <strong>radon</strong>, ska du iförsta hand vända dig till k<strong>om</strong>munensmiljö- och hälsoskyddskontor ellermots<strong>var</strong>ande. Bidrag för <strong>radon</strong>sanering ivilla söker du hos Länsstyrelsen. Påwww.<strong>radon</strong>guiden.se får du s<strong>var</strong> på deflesta frågor <strong>om</strong> <strong>radon</strong>.Boverket vill med informationen uppmärksamma<strong>radon</strong>ets verkningar ochguida dig till en hälsosammare bostad.lwww.<strong>radon</strong>guiden.sePå webben har vi samlat all nödvändig information <strong>om</strong> <strong>radon</strong>.Här finns bland annat <strong>radon</strong>fakta, broschyrer och bidragsblanketter.


4 VAD LÄTT DET VORE…


VAD LÄTT DET VORE… 5<strong>Vad</strong> är <strong>radon</strong>?Radon är en osynlig och luktfri radioaktivgas, s<strong>om</strong> bildas när <strong>det</strong> radioaktivagrundämnet radium sönderfaller. Närgasen i sin tur sönderfaller bildas såkallade <strong>radon</strong>döttrar, s<strong>om</strong> är radioaktivametallat<strong>om</strong>er.Radon finns överallt– i mark, luft och vattenNär <strong>det</strong> gäller luften i våra bostäder ärmarken under huset sannolikt den vanligaste<strong>radon</strong>källan. Men <strong>radon</strong> kan ocksåk<strong>om</strong>ma från byggnadsmaterial och frånhushållsvattnet.Allt byggnadsmaterial av sten ochlera innehåller radioaktiva ämnen, menvanligtvis i små mängder.Viss sorts <strong>lätt</strong>betong, så kallad blåbetong,s<strong>om</strong> användes från 1929 tillslutet av 70-talet, kan däremot ge <strong>radon</strong>halters<strong>om</strong> ligger på oacceptabelt högnivå. Medelhalten i svenska bostäder ärdrygt 100 Bq/m 3 .När blir <strong>radon</strong> skadligt?För att minska risken att din hälsa skapåverkas negativt, har Socialstyrelsenangivit att <strong>radon</strong>gashalter inte böröverstiga 200 Bq/m 3 in<strong>om</strong>husluft.Enligt regeringens miljömål ska<strong>radon</strong>halten i skolor och förskolor <strong>var</strong>alägre än 200 Bq/m 3 senast år 2010 och ialla bostäder senast 2020.Hur mår ditt hus?Det är <strong>lätt</strong> och billigt att mäta <strong>radon</strong>halteni hus. På så sätt får du s<strong>var</strong> på<strong>om</strong> huset bör <strong>radon</strong>saneras eller inteoch behöver inte i onödan oroa dig förfamiljens hälsa. Mätningar bör ske regelbun<strong>det</strong>eller <strong>om</strong> huset har gen<strong>om</strong>gåtten större förändring, till exempel installationav fjärrvärme eller ventilationsförändring.Man räknar med att <strong>det</strong> finns närmare400 000 bostäder i Sverige s<strong>om</strong> har <strong>radon</strong>halteröver 200 Bq/m 3 in<strong>om</strong>husluft.Orsakerna till förhöjda <strong>radon</strong>halterkan <strong>var</strong>a många. Det är därför viktigt attmäta oavsett <strong>var</strong> du bor eller vad ditthus är byggt av.En <strong>radon</strong>mätning är en billig trygghetsförsäkring!!Mäts i BequerelRadonhalten mäts i enheten Bequerel per kubikmeter in<strong>om</strong>husluft (Bq/m 3 ).1 Bq/m 3 innebär att en at<strong>om</strong> sönderfaller per sekund i <strong>var</strong>je kubikmeter luft.


6VAD LÄTT DET VORE…1 2 34 5 6Så här enkelt är <strong>det</strong>:123456Ta kontakt med din k<strong>om</strong>mun. Vissa k<strong>om</strong>muner hjälper till att beställamätningen, men du kan också kontakta något mätlaboratorium direkt.Beställ dina mätdosor.Det är viktigt att du följer anvisningarna för hur du ska mäta. För enplanshussker mätningen normalt i två rum. Vanligtvis används två dosor.Mätperiodens längd ska <strong>var</strong>a minst två, helst tre månader.Skicka tillbaka dosorna till laboratoriet tillsammans med ettprotokoll s<strong>om</strong> du har fyllt i.Resultatet k<strong>om</strong>mer med posten in<strong>om</strong> ett par veckor.


VAD LÄTT DET VORE… 7Det är enkelt att mäta <strong>radon</strong>Den vanligaste metoden att mäta <strong>radon</strong>i in<strong>om</strong>husluften är att använda små mätdosor,så kallade spårfilmsdosor, s<strong>om</strong> är6 centimeter i diameter. En sådan mätningkan du <strong>lätt</strong> göra själv. Den kostarmellan 200 och 500 kronor per bostad.Mätningen ska pågå under minst två,helst tre månader. Skälet till den långamättiden är att <strong>radon</strong>halten <strong>var</strong>ierarbåde under dygnet och med årstiderna.Denna mätning ger ett årsmedelvärde,s<strong>om</strong> kan jämföras med Socialstyrelsensriktvärde på 200 Bq/m 3 in<strong>om</strong>husluft. Mätningenska ske under eldningssäsong,<strong>det</strong> vill säga normalt under periodenoktober till april.Om du behöver en mätning snabbt,till exempel <strong>om</strong> du ska sälja eller köpaett hus, finns en så kallad rådgivandekorttidsmätning. En sådan mätning kanta mellan två och tio dygn beroende påmätmetod.En korttidsmätning kan dock inte liggatill grund för saneringsbidrag.lwww.<strong>radon</strong>guiden.seMät nu! På webben finns information <strong>om</strong>hur du gör och <strong>var</strong>t du vänder dig.


VAD LÄTT DET VORE… 9Så här sänker du<strong>radon</strong>halten i ditt husOm mätresultatet visar att <strong>det</strong> finns merän 200 Bq/m 3 <strong>radon</strong> (årsmedelvärde) iin<strong>om</strong>husluften bör du sanera huset.Hör av dig till din k<strong>om</strong>mun s<strong>om</strong> oftahar överblick över verksamma konsulter.Med hjälp av mätinstrument kontrollerarkonsulterna <strong>var</strong>ifrån <strong>radon</strong>et k<strong>om</strong>mer.Med dessa mätningar s<strong>om</strong> grund kande sedan föreslå åtgärder s<strong>om</strong> sänker<strong>radon</strong>halten.Länsstyrelsen kan också lämna informationi <strong>radon</strong>frågor, främst <strong>om</strong> <strong>radon</strong>bidraget.Fyra sätt att åtgärda <strong>radon</strong>• Är <strong>det</strong> byggnadsmaterial s<strong>om</strong> avger <strong>radon</strong>,behöver man öka luft<strong>om</strong>sättningen.I enklare fall räcker <strong>det</strong> ofta med attinstallera någon typ av frånluftsystemeller montera in fler ventiler.• K<strong>om</strong>mer <strong>radon</strong>et från marken räcker<strong>det</strong> i enklare fall att täta läckor t.ex.över rensbrunnar för avlopp, runtskyddsrör för vattenledning eller igen<strong>om</strong>gående sprickor.• För kraftfullare åtgärder behöver manförändra tryckförhållandena så att intemarkluft k<strong>om</strong>mer in i huset. Exempelviskan <strong>det</strong>ta ske gen<strong>om</strong> att installeraen fläkt s<strong>om</strong> suger ut markluften(<strong>radon</strong>sug) innan den k<strong>om</strong>mer in ibyggnaden. Eventuellt kan markåtgärdernabehöva k<strong>om</strong>bineras.• K<strong>om</strong>mer <strong>radon</strong>et från dricksvattnet,räcker <strong>det</strong> oftast med att vattnet luftaskraftigt med en särskilt konstruerad<strong>radon</strong>avskiljare.Priserna på de olika åtgärderna <strong>var</strong>ierarkraftigt. Ibland kan en enklare och billigareåtgärd räcka, i andra fall kan fleraåtgärder behöva k<strong>om</strong>bineras.Det är viktigt att veta <strong>var</strong>ifrån <strong>radon</strong>etk<strong>om</strong>mer för att välja rätt åtgärder.!Du får bidrag för att sänka <strong>radon</strong>haltenHos Länsstyrelsen kan du söka bidrag för att sänka <strong>radon</strong>halten i ditt hus <strong>om</strong>den överstiger 200 Bq/m 3 . Bidraget är 50 procent (max 15 000 kronor) av kostnadernaför åtgärderna.OBS! Du får inte ha påbörjat saneringsåtgärderna när du ansöker <strong>om</strong> bidrag.Har du börjat sanera innan du lämnat in ansökan får du inga pengar.


VAD LÄTT DET VORE… 11Radon påverkarfamiljens hälsaI jämförelse med dålig kost, rökning ochsolens strålar är <strong>radon</strong>et i de flesta fallingen stor riskkälla. Men bor man underlång tid i ett hus med höga <strong>radon</strong>halterökar risken för lungcancer.På vilket sätt är <strong>radon</strong> skadligt?Radon följer med luften in i luftrör ochlungor när vi andas. Lungorna kan därförskadas och lungcancer uppk<strong>om</strong>ma.Ju längre tid du tillbringar i <strong>radon</strong>husoch ju högre halter du utsätter dig för,desto större är risken. Det tar minst 15 åratt utveckla sjukd<strong>om</strong>en.Rökning i k<strong>om</strong>bination med <strong>radon</strong>strålninginnebär ökad hälsorisk. Ävenpassiva rökare, s<strong>om</strong> familjemedlemmar,löper ökad risk att drabbas av lungcancerfrån <strong>radon</strong>.Hur vanligt är lungcancerorsakad av <strong>radon</strong>?Statens strålskyddsinstitut uppskattaratt <strong>om</strong>kring 500 lungcancerfall per årorsakas av <strong>radon</strong> i in<strong>om</strong>husmiljö, avdessa är 90 procent rökare. Om mansänker <strong>radon</strong>halten i alla hus s<strong>om</strong> haröver 200 Bq/m 3 luft kan cirka 200 lungcancerfallundvikas <strong>var</strong>je år.Utsätts vi för annan strålningän <strong>radon</strong>?Vi utsätts ständigt för strålning av olikaslag, bland annat från marken och frånrymden. Men ungefär hälften av dengen<strong>om</strong>snittliga årliga stråldosen k<strong>om</strong>merfrån <strong>radon</strong> i bostaden.3% ÖVRIGT8% RYMDEN14% MARKEN54% RADON I BOSTADEN16% SJUKVÅRDEN5% EGNA KROPPEN


T<strong>om</strong>my Hellström och Margit Pelcmanmed barnen Matilda, 3,5 år, och Molly,sex månader.


VAD LÄTT DET VORE… 13”Vi hade <strong>radon</strong> i huset”När familjen Hellström Pelcman flyttade ini sitt radhus i Sollentuna för två år sedanvisste de att <strong>det</strong> fanns <strong>radon</strong> i väggarna.Med små barn ville de snabbt k<strong>om</strong>ma tillrätta med problemet.– Det <strong>var</strong> betydligt smidigare än vihade trott – både att mäta och åtgärdaden höga <strong>radon</strong>halten i huset, berättarT<strong>om</strong>my Hellström.Hus s<strong>om</strong> är byggda av blåbetong kanavge <strong>radon</strong>. Den förre ägaren hade mätt<strong>radon</strong>et i huset, men efters<strong>om</strong> <strong>det</strong> <strong>var</strong>ett tag sedan så ville familjen göra en nymätning. Resultatet visade på 580 Bq/m 3 ,<strong>det</strong> vill säga en bra bit över riktvär<strong>det</strong> på200 Bq/m 3 .– Ingen av oss röker, men s<strong>om</strong> nyinflyttadeoch med små barn <strong>var</strong> <strong>det</strong> ingentvekan <strong>om</strong> att vi ville få ner <strong>radon</strong>halten,säger T<strong>om</strong>my Hellström.Lätt att mäta och åtgärdaMätningen beställdes via Sollentunak<strong>om</strong>mun. Två dosor placerades i huset– en på <strong>var</strong>je våning.– Mätningen skötte sig själv, vi behövdebara fylla i protokollet och skickain allt när tre månader hade gått, sägerMargit Pelcman.När familjen fått sitt mätresultat tog dekontakt med en konsult från ett <strong>radon</strong>saneringsföretag.Konsulten konstateradeatt de förhöjda värdena uteslutandeberodde på byggnadsmaterialet – blåbetong,s<strong>om</strong> användes fram till slutet av70-talet. Huset byggdes 1970.I offerten från företaget fanns fleraförslag på åtgärder för att sänka <strong>radon</strong>halten.Det billigaste alternativet <strong>var</strong> att sättain fler ventiler i huset, men <strong>det</strong> <strong>var</strong> intesäkert att <strong>det</strong> skulle sänka <strong>radon</strong>haltentillräckligt.En mer kostsam <strong>var</strong>iant <strong>var</strong> ett ventilationssystemför till- och frånluft med envärmeväxlare. Här kunde leverantören garanteraatt vär<strong>det</strong> sjönk under 200 Bq/m 3 .”Nu känner vi oss trygga”Efter att familjens ansökan <strong>om</strong> <strong>radon</strong>bidragregistrerats hos Länsstyrelsen börjadeinstallationerna. Under decembermånad monterades ventilationssystemetpå vinden.– Vi har dragit rör i hela huset. Nu harvi frånluft i köket, badrummet och påtoaletten och tilluft i övriga rum, berättarMargit Pelcman.– Vi valde ett ventilationssystem medvärmeväxlare och uppvärmning. Detblev dyrare för oss, men vi får ett bättrein<strong>om</strong>husklimat och bättre värmespridningi huset, förklarar T<strong>om</strong>my Hellström.Beslutet från Länsstyrelsen k<strong>om</strong> ifebruari och bidraget på maxbeloppet15 000 kronor utbetalades i maj.– Hela kalaset gick på 99 500 kronor– före bidraget. Men vi ser <strong>det</strong> s<strong>om</strong> eninvestering i huset, s<strong>om</strong> vi får igen vid enförsäljning. Och nu känner vi oss trygga ivårt boende, säger T<strong>om</strong>my Hellström.När familjen gjorde en kontrollmätningi vintras visade den en <strong>radon</strong>halt på160–170 Bq/m 3 .


14VAD LÄTT DET VORE…Hit vänder du digNär du vill mäta:Kontakta din k<strong>om</strong>muns miljö- och hälsoskyddskontoreller mots<strong>var</strong>ande. De kanhänvisa till laboratorier s<strong>om</strong> säljer mätdosor.Många k<strong>om</strong>muner hjälper ocksåtill med att beställa <strong>radon</strong>mätningar.När du vill veta <strong>var</strong>ifrån<strong>radon</strong>et k<strong>om</strong>mer:K<strong>om</strong>munen har ofta överblick över konsulters<strong>om</strong> kan reda ut <strong>var</strong>ifrån <strong>radon</strong>etk<strong>om</strong>mer. På Statens strålskyddsinstitutswebbplats (www.ssi.se) finns en förteckningöver personer s<strong>om</strong> gått kurser <strong>om</strong><strong>radon</strong>. Du kan också leta i telefonkatalogen.När du ska sanera:Konsulten s<strong>om</strong> har undersökt ditt huskan ofta föreslå åtgärder och sanera ditthus eller har kontakter med någon s<strong>om</strong>kan utföra de åtgärder s<strong>om</strong> föreslås.Eventuellt kan din k<strong>om</strong>mun eller Länsstyrelsekänna till vilka s<strong>om</strong> arbetar i ditt<strong>om</strong>råde.När du ska söka bidrag:Ansökningsblanketter och broschyren”Information <strong>om</strong> <strong>radon</strong>bidrag till egnahem”kan hämtas på Boverkets webbplatswww.boverket.se. Materialet finnsäven hos din Länsstyrelse och <strong>det</strong> är därdu lämnar din ansökan.


VAD LÄTT DET VORE… 15Här finns mer information• Gå in på Boverkets webbplats <strong>om</strong><strong>radon</strong>: www.<strong>radon</strong>guiden.se• Din k<strong>om</strong>mun, s<strong>om</strong> har ans<strong>var</strong> förmiljö- och hälsoskyddsfrågor, kan dualltid kontakta. Här finns ofta handläggares<strong>om</strong> arbetar med <strong>radon</strong>frågor.• Länsstyrelsen kan också lämna informationi <strong>radon</strong>frågor, främst <strong>om</strong> bidragetoch <strong>om</strong> hur en saneringsprocesskan gå till.• Boverket har tagit fram broschyren”Åtgärder mot <strong>radon</strong> i bostäder”. Denkan beställas på telefon 0455-35 30 50eller hämtas direkt hem till din datorfrån www.boverket.se.• Statens strålskyddsinstitut (SSI), s<strong>om</strong>arbetar för en säker strålmiljö i samhället,har producerat flera broschyrert.ex. ”Vägen till ett <strong>radon</strong>fritt boende”och ”Radon i vatten”. Dessa kan hämtashem direkt till din dator frånwww.ssi.se eller beställas på telefon08-729 71 00 eller fax 08-729 71 08.SSI har också en förteckning över personers<strong>om</strong> har gått kurser <strong>om</strong> <strong>radon</strong>samt laboratorier s<strong>om</strong> är ackrediteradeför <strong>radon</strong>mätningar.• Socialstyrelsen, s<strong>om</strong> har ett centraltans<strong>var</strong> för hälsorisker i befintlig bebyggelse,informerar <strong>om</strong> <strong>radon</strong> på sinwebbplats www.socialstyrelsen.se.• SWEDAC (Styrelsen för ackrediteringoch teknisk kontroll) ackrediterar laboratoriers<strong>om</strong> tar emot och analyserarmätdosor. Se www.swedac.se.lwww.<strong>radon</strong>guiden.seNyfiken på att veta mer? På Boverkets webbplats finns fakta och vanligafrågor och s<strong>var</strong> <strong>om</strong> <strong>radon</strong>. Här finns också bidragsblanketter och broschyrers<strong>om</strong> du kan ladda hem till din dator.


Att göra:Läs <strong>om</strong> <strong>radon</strong>Beställ mätdosorMätSkicka in mätdosornaSe mätresultatwww.<strong>radon</strong>guiden.seBoverket, Box 534, 371 23 Karlskrona,telefon: 0455-35 30 00, fax: 0455-35 31 00, webbplats: www.boverket.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!