Här

Nr 6 Oktober 2011 Årgång 5PLATSANNONSERSkandinavisk SjukvårdsinformationFredrik Malmbergmed kraftatt påverkaBygger broar mellan barn och myndigheter sid 20LSS med kristen profil.Knivsta pastorat satsar.De nya lokalerna i S:taMaria Alsike har nu ettLSS-boende.Sidan 42Marie Simas Nordberg.Dotter med ADD.Malene Larssens dotterhar ADHD utan hyperaktivitet.En diagnos som ärrelativt okänd och sominte syns. Sidan 50Malene Larssen.

INOM 2011INOM är är en en vårdkoncern som som verkar i Sverige i och och övriga övriga Norden. Vi Vi driver driver verksamheter med med kvalificeradspecialistvård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete samt arbetar för en ny standardkvalificeradspecialistvård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete samt arbetar för en ny standardmed fler vårdmetoder och behandlingar som bygger på vetenskaplig grund. Vi erbjuder utredning,medbehandling,fler vårdmetoderomvårdnadochochbehandlingaravlastning försomallabyggeråldrarpåi bådevetenskapligöppen ochgrund.heldygnsvård.Vi erbjuder utredning,behandling, omvårdnad och avlastning för alla åldrar i både öppen och heldygnsvård.En viktig del av utvecklingsarbetet är det utbyte som sker vid utbildningar, konferenser och mässor.En Här viktig följer del ett av urval utvecklingsarbetet av planerade aktiviteter är det utbyte under som 2011. sker För vid fler utbildningar, evenemang och konferenser detaljerad och information mässor.gå in på www.inom.com.Här följer ett urval av planerade aktiviteter under 2011. För fler evenemang och detaljerad informationgå in på www.inom.com.28-30 september3-9 juli6 oktober”Socialchefsdagarna” i Gävle. Kom och besök oss i vår monter.Almedalsveckan. Vi finns i hamnen på kajplats 45 hela veckan.Onsdagen den 6 juli är ni välkomna på debatt och mingel kl15-17Föreläsningsdagpå Rosas café.i Falköping med tema ”Rättspsykiatri”.Föreläsare är Christian Möller, Anton Svensson och Nåkkve Balldin.13-1411-12 oktoberseptemberKonferens ”Familjeforskning och praktisk tillämpning” anordnas”Socionomdagarna”av INOM Akademini Stockholm.i samarbeteKommedochSocialhögskolanbesök oss i vårochPsykologiskamonter, samtinstitutionenkom och lyssnavidpåLundsBo VinnerljungsUniversitet.föreläsning:”Dåliga skolresultat tung riskfaktor för placerade barns utveckling”,dag 2 (12/10) kl 15.40 Sal K1527 september21 oktoberFöreläsningsdag i Falköping.Tema: ”Rättspsykiatri”.Föreläsningsdag i Södertälje. Föreläsare är Ingegerd Wirtberg ochNåkkve Balldin25 novemberFöreläsningsdag i Lund.28 oktoberUnder dagen kommer föreläsare att presentera senasteforskningsrönenFöreläsningsdag iochÖrebro.vad detFöreläsarefår för konsekvenserär bl.a. TryggveförBalldinfamiljebehandling.25 novemberStart decemberFöreläsningsdag i Lund. Under dagen kommer föreläsare att presenteraSteg 1 Grundläggandesenaste forskningsrönenfamiljeterapiochivadLund.detTrefårterminerför konsekvenserförmedstart i decemberfamiljebehandling.2011. SistaFöreläsareanmälningsdagär bl.a. Kjell30 september.Hansson.ÖvrigtGå in på vår hemsida www.inom.com för att se INOM Akademinskursstarter på utbildningar såsom IHF, MTFC, KEEP, Pride m.fl.INOM består av följande enheter:• Björkviksgruppen• PartnergruppenINOM • Cornelia består & Felicia av följande enheter: • RasmusEken-Utsluss• Sociala Tjänster• Björkviksgruppen• PartnergruppenFamiljeforum• Södertörns Familjevård• Cornelia Neuropsyk & Felicia i Bollnäs • Rasmus • Tibble Gård Ungdomshem• Eken-Utsluss• Sociala Tjänster• Familjeforum• Södertörns FamiljevårdVåra • Neuropsyk verksamheter i Bollnäs är bemannade • Tibble under Gård hela Ungdomshemsommaren och kan ta emot uppdrag med kort varsel.Har du behov av plats, kontakta oss. Kontaktuppgifter finns på www.inom.comVill du läsa om våra behandlingsmetoder, utbildningar eller veta mer om INOM, besök www.inom.com.Här kan du också anmäla dig till våra utbildningar och löpande nyhetsbrev.

Ekängen har möjligheter– en klients berättelseEkängen gav mig möjligheten,vilket räddade mitt liv!Jag är en kvinna på 24 år som livet har gåttoerhört snett för. Jag har mått dåligt imånga år, men det riktiga helvetet började ifebruari 2008. Det var då jag tog min förstaöverdos av tabletter. Fram till den 24september 2010 hade jag tagit cirka 40intoxer och vid flera tillfällen svävat mellanliv och död. Det gjorde det inte lättare attjag nästan är färdigutbildad sjuksköterskaoch har kunskaper om vad jag kan ta, i vilkamängder och vilken ordning jag ska tatabletterna, så att alla slår samtidigt. Jag harhaft tur att inga av mina inre organ ärskadade.Alla förlorareBåde psykiatrin och jag tappade till slutkontrollen. För att hålla mig vid liv låste dein mig enligt LPT, Lagen om PsykiatriskTvångsvård, men detta var ingen behandling– utan en ren förvaring. Jag är somperson krävande och ställer höga krav påmin omgivning. Om de inte förstår ellerlyssnar, känner jag mig tvungen att visadem hur jag mår genom att skada mig.Ny möjlighet !Min vändpunkt blev när personalen sa tillmig att om jag vill leva om ett halvår, så vardet enda alternativet för mig att åka till ettbehandlingshem. För mig blev detta enväckarklocka och jag bestämde mig för attåka till ett behandlingshem. Snart valde jagut Ekängens behandlingshem i Virserumoch det är det bästa valet som jag har gjorthittills i mitt liv.”Ekängen kan gemig ett liv och enmöjlig framtid”Att komma till Ekängen har varit en storomställning för mig, jag känner mig oftafrustrerad över att allt ansvar läggs tillbakapå mig. Jag tänker ofta ”ska jag ta beslut,det är väl ni som vet vad som är bäst förmig, det är ni som ska sätta gränserna ochsäga vad jag får och inte får göra”.I hästen finner jag ro! Där får jagen kravlös kärlek!Jag är rädd för att ta ansvar, men samtidigthatar jag att någon bestämmer över mig.Det är svårt för mig att prata om min ångestoch frustration. När ångesten blir för stark,använder jag den vägen jag är trygg medoch känner till, det vill säga att skada migsjälv eller döva mina känslor med Benzodiazepiner.Jag har inte bara ett självskadebeteende,jag har också ett miss-bruk ochdetta gör att jag inser att jag har mer attjobba med än vad jag trodde från början.Trygghet & StrukturPå Ekängen får jag trygghet genom strukturi vardagen, aktiviteter, gruppsamtal samtindividuella terapisamtal där jag får möjlighetatt reflektera över mitt beteende samtbearbeta och åskådliggöra min förändringsprocess.Där anpassas varje samtal med migefter situationen, men den genomgåenderöda tråden är att det är jag som ska göra allaval och som min terapeut brukar säga; han ärsom en Border Collie som försöker valla migtill att ta de ”rätta” besluten. Jag har mångaområden som jag måste arbeta med, jag harsvårt att lita på människor och ser dem oftasom svart/vita. Ute i samhället är detta ettproblem, eftersom jag ofta misstolkar vadandra säger och förväntar mig att de vill migilla.Förtroende ett måste!Personalen på Ekängen ger mig den tidensom jag behöver för att bygga upp ettförtroende. Jag har kommit en bra bit påvägen, men det finns mycket kvar. Ändåtycker jag att min framtid ser ljus ut och jagär säker på att jag kommer kunna ta mig urdetta tillsammans med hjälp från minterapeut och personalen på Ekängen. Minhögsta önskan är att kunna återgå till ettnormalt liv ute i samhället, att fullfölja minutbildning, bygga upp ett bra nätverk ochatt så småningom bilda familj.Ekängens HalvvägshusEkängsvägen 1570 80 VirserumTel: 0495 - 497 80 växelFax: 0495 - 497 85E-post: info@ekangen.nuInternet: www.ekangen.nu

Skandinavisk SjukvårdsinformationInnehåll nr 6 201106| UtblickI detta nummer skriver Patrik Ulanderfrån Svenska Vård.08| Att vara ett litet HVBÄgarna till Börstils Ungdomshem harbeslutat att de ska fortsätta vara enliten verksamhet. Nu satsar de.12| De största tycker tillVård- och omsorgsbranschen harförändrats. Vad säger de stora aktörernaom sin roll och framtiden?20| BO vill förändraBarnombudsmannen Fredrik Malmborgvill göra barnkonventionen till lag.24| De flesta får nejDet är endast ett fåtal familjehemsorganisationersom fått tillstånd sedanSocialstyrelsen tog över. De flestabedöms inte vara tillståndspliktiga.26| ProduktnyheterEtt urval av höstens produktnyheter.24| KortnyheterNyheter och notiser för branschen.38| Lyssna på barnenDet är viktigt att barn medfunktionsnedsättning kan påverkabesluten kring de insatser de får.42| Kristen profil på LSSKnivsta pastorat satsar i S:ta MariaAlsike. Där öppnade i våras ett LSSboendesom redan är fullbelagt.46| Terapeut synasHögskoleverket genomför för andragången på kort tid en granskning avutbildningen till psykoterapeut.50| Diagnos i skymundanMalene Larssens dotter har diagnosenADD, eller ADHD utan hyperaktivitetsom är mer korrekt. Hon saknar motor.58| BokuppslagEtt urval av nyligen utgivna böcker.62| GästkrönikaBodil Långberg, kanslichef på StiftelsenAllmänna Barnhuset, är krönikör i dettanummer.64| Skype i familjehemSocialtjänsten i Malmö använderwebbkamera i kontakten medfamiljehemsplacerade. Det är positivt.68| Svårt att samarbetaVilken generation tillhör du? Svaret kanfå alla medarbetare att trivas.80| Silat & BlandatVinn böcker i annonspusslet.872| Tänk till vid nybyggeHelle Wijk har forskat om hur vårdmiljönpåverkar oss. Färger kan både hjälpaoch stjälpa äldre.82| Arkitektur med tankeNär äldreboendet Norra Vram skullebyggas ut genomgick det en förvandlingtill ett riktigt modernt boende.82| KalendariumEn presentation av höstens mässor ochkonferenser.Skandinavisk SjukvårdsinformationTingsgatan 2, 827 32 LJUSDALTel 0651-150 50, Fax 0651-133 33OmslagsbildFoto: Annika RådlundRedaktionenMikael Sagström, Ansvarig utgivare0651-76 04 12, 0706-35 50 50mikael.sagstrom@ssil.seKerstin Karell, Chefredaktör0651-76 04 96kerstin.karell@ssil.seJenny Marcuson, Journalistjenny.marcuson@ssil.seMarie Bergström, Journalist/Fotografmarie.bergstrom@ssil.seOve Hansen, Journalistove.hansen@ssil.seAnnika Rådlund, Journalistannika.radlund@ssil.seLayoutSvenska Media Docu AB0651-150 50AnnonserCarola Persson, 0651-76 04 34carola.persson@ssil.seMaria Fagerberg, 0651-69 90 07maria.fagerberg@ssil.seAnnonstrafficYlwa Stake, Annonstrafficylwa.stake@ssil.sePrenumerationsärendenMåndag-Torsdag 8-15Anette Yngvesson0651-76 04 22, nettan@svenskamedia.seTeknisk informationUpplösning: 300 dpi.Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm.Tryck: V-TAB VimmerbyUtges av:Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata ABTingsgatan 2, 827 32 LjusdalTel:0651-16040, Fax: 0651-711980info@ssil.se, www.ssil.se4 www.ssil.se

Ligger ditt behandlingshemlångt bort?Hjälpen är nära.Många vårdhem ligger lite avsides. Det skapar en lugn och stressfri miljö för klienterna. Samtidigtblir det både dyrt och besvärligt att få dit de resurser som krävs för att kunna leverera professionellKBT-vård i alla led. Tillsammans med vårdaktörerna WeMind och Alma Psykiatri har vi tagit framnya tjänster som gör specialistläkare-psykiatriker och psykologer tillgängliga för alla behandlingshem oavsett var de ligger.Allt du behöver finns tillgängligt genom Rätt Spår! Vi erbjuder alltså inte bara marknadens bästa webbaseradejournalföringssystem, utan också utbildning, videomöte, handledningar och utredningar både på plats och på distans.Nu kan ni bli ännu bättre på att hjälpa människor att må bra.Mer information finns på www.rättspår.se eller hör av dig till info@rattspar.seeller på 018-565490 om du vill veta mer.i samarbete med:

UtblickTidningen Skandinavisk Sjukvårdsinformation har bjudit in ett antal organisationer och myndigheter att återkommande skriva en text till Utblick.De har på den här sidan möjlighet att belysa vad som händer inom deras verksamhet eller kommentera enskilda händelser utifrån sitt perspektiv.Patrik Ulander är tillförordnad förbundssekreterare i Svenska Vård.I nästa nummer av tidningen skriver en representant för Socialstyrelsen.Berätta omdet goda exempletJag har vuxit upp tillsammans medsommarbarn och fostersyskon, istorfosterhem och på behandlingshem.Mina föräldrar började redanpå 60-talet engagera sig för barn ochunga med olika problem och det engagemangethar utvecklats till ett privat företagsom nu driver ett HVB för barn ochunga. Under mina 45 år har väldigt mångaplacerade barn och unga funnits omkringmig och många av dem har fått avgörandehjälp att klara sig vidare i livet. Jag vågarpåstå att det inte hade gått så bra för mångaav dem om de inte hade fått hjälp av oss.Kollegor runtom i landet gör också fantastiskainsatser, men det får alldeles för liteuppmärksamhet. Vi behöver ändra på det.Synen på privat vård, omsorg och behandlingär allt annat än positiv i Sverige.Det finns en uppfattning att det är en smalsak för vem som helst att öppna behandlingshemoch håva in pengar, utan att behövaleverera något av kvalitet. Media ärmycket snabba att blåsa upp de misstagsom begås, samtidigt som det skrivs väldigtlite om att det till den absolut övervägandedelen bedrivs vård, behandling ochomsorg av hög kvalitet i Sverige, dessutomav många privata utförare. Journalistermåste lära sig mer om det vi gör, ta redapå hur vård, omsorg och behandling gårtill, och hur lagar och regler, tillstånd ochtillsyn, styr våra verksamheter. Det ligger iallmänhetens intresse att också få veta vadsom fungerar.Socialstyrelsens tillsyn idag har bara enuppgift: Att hitta brister. Det är viktigt attbrister åtgärdas och försvinner, men föratt få uppföljning på vad som fungeraroch kunna göra det ännu bättre behövervi också en övergripande, löpande granskningav tillståndspliktiga verksamhetersom uppmärksammar de goda exemplen,det som görs bra i verksamheterna. Dettafinns inte idag.Samtidigt som vi arbetar hårt för att åtgärdabrister och hålla hög kvalitet måstevi också själva börja visa det som faktisktfungerar. Svenska Vård som branschorganisationkan göra en stor insats, men vi ärmånga fler som kan säga att vi är bra på detvi gör. Behandlingsassistenter, omsorgspersonal,terapeuter, föreståndare, alla vi somarbetar inom enskild vård, omsorg och behandlingborde säga att vi är duktiga på detvi gör. De goda exemplen är många.Många av de socialsekreterare och handläggaresom anlitar oss ser också att vi oftastgör ett gott arbete med hög kvalitet,liksom de personer som får hjälp och stödav oss. Säg gärna då och då att det finnsverksamheter som är kompetenta och somgör det som förväntas, och mer därtill.För en nyanserad debatt, för en bättrevård, inte minst för vår yrkesstolthet ochlust till engagemang, visa på det goda exemplet.Ta kontakt med den lokala tidningen.Diskutera i forum på nätet. Kommenterapå nyhetsartiklar. Skriv insändare.Twittra. Skriv egna artiklar och lägg ut dempå Newsmill. Ring era förtroendevalda politikeroch berätta att ni gör ett bra jobb.Du kan göra en liten insats, tillsammanskan vi göra en stor skillnad.Patrik Ulander, tf förbundssekreterare,Svenska Vård6www.ssil.se

ETT KOSTNADSEFFEKTIVT ALTERNATIV TILL INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH VUXNA MED BL A DUBBELDIAGNOSER• Kraftigt förstärkta familjehem• Kompletta psykiatriska utredningar• Motiverande samtal enl. MI• KBT och DBT• Beteendeterapi• Återfallsprevention och drogkontroll• ART och Familje-ART• Erfarna konsulenter som handleder, behandlar och samordnar• Jour dygnet runt• Hög servicenivåVälkommen med förfrågningar och ansökningar!Verksamhetsansvarig:Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95Webbadress: www.rewith.seAdress: Box: 6012, 700 06 ÖrebroMail. wideving@rewith.seFax: 019- 10 16 70 Org.nr: 556709-8487Placeringsbehov avensamkommande flyktingbarn?Vi erbjuder förstärkta familjehem för ensamkommande flyktingbarn,samt vuxna och familjer.Hos MKF får du:✓ Erfarna konsulenter som handleder,behandlar och samordnar.✓ Psykiatriska utredningar.✓ Återfallsprevention och drogkontroll.✓ KBT med bland annat ART.✓ Motiverande samtal MI.✓ Jour dygnet runt.MKF arbetar för integration genom familjehemsvård och matchar klienter medfamiljevärdar utifrån kultur, språk och religion. Vår verksamhet finner ni i Bråstaborgi Sala, där det även finns en psykiatrisk mottagning som har subutex/metadonprogram samt omfattande möjligheter till utredningar och nivåbedömningar.I Bråstaborg finns en daglig verksamhet där klienter kan erbjudas praktik.Hushållargatan 5, 733 40 Sala 0224-167 00 tobbe@multikulturell.sewww.multikulturell.se

8 www.ssil.seI mitten står nya delägaren och föreståndaren PatrikTörnqvist. Till höger om honom Mikael Pettersson ochtill höger Mikaels pappa Gregory Pettersson.

Liten som satsarMed ny delägare och flera ben att stå påText och Foto: Kerstin KarellDe senaste åren har allt fler små HVB köpts upp av bolagsom växer. Börstils Ungdomshem har fått frågan om attsälja men tackat nej, de vill fortsätta vara litet rakt igenom.Nu satsar det tidigare helt familjeägda företaget på en nyföreståndare och delägare i Patrik Törnkvist.Börstils ungdomshem utanförUppsala startade som såmånga andra små HVB, genomatt familjen Petterson;pappa Gregory, mammaRaija och sonen Mikael varfamiljehem. Det var Raija och Mikael somstod för erfarenheten då de jobbat i andraverksamheter tidigare. År 1994 gick de överfrån familjehem till HVB. Idag har verksamhetentillstånd för 10 platser.– Från början tog vi emot både pojkaroch flickor. Nu tar vi bara emot flickor somhar psykosociala problem. Men de har enmycket svårare problematik idag än då vibörjade, säger Gregory Pettersson som ärekonomiansvarig i Skillstreaming AB somär huvudman.Ökade krav från flera hållFörutom att ungdomarnas problembild serannorlunda ut så har även mycket annatförändrats genom åren. Det är mer pappersarbete,kraven från myndigheter, såvältillsyns- som tillståndsmyndighet och deplatsköpande kommunerna har ökat.– Den här utvecklingen är bra och harinneburit att det är en högre lägstanivå påde HVB som finns, men det kräver mycketav ett litet familjeägt HVB, säger MikaelPettersson som har som sin dagliga sysslaatt han äger och driver ett IT-bolag.När familjen förra vintern fick förfråganom att sälja till ett större bolag tog de sig enfunderare över framtiden. De kom fram tillatt de inte vilja sälja. Först och främst harhela familjen ett stort hjärta i verksamhetensom de byggt upp under många år. De villbehålla det lilla formatet där alla känneralla och beslutsvägarna är korta. Och de villsjälva styra verksamheten och ta besluten.Men samtidigt var det ohållbart att fortsättapå det sätt de gjort tidigare, av flera anledningar.Flickornas mer komplicerade problembildoch de ökade kraven krävde störrekompetens än familjen kände att de hade iverksamheten. Därtill gick det upp och nerekonomiskt på grund av det oregelbundnaflödet av placeringar.– Vi har alltid sett till att ha en buffert,för ibland har man många placeringar ochibland färre. Men de senaste åren har varittuffa, säger Gregory Pettersson.Helt plötsligt utan placeringarHan förklarar att placeringarna blivit alltkortare och kan sägas upp mer eller mindrefrån en dag till en annan.– Vi har en personalstyrka på åtta till tiopersoner som vi ansvarar för. Det håller inteatt vi helt plötsligt inte har placeringar.Familjen Pettersson beslutade att de behövdeutveckla verksamheten och bli bättre.De tänker även utöka verksamheten medytterligare ett ben, ett mindre turbulent ochkänsligt sådant, ett LSS-boende, för att klaraHVB verksamhetens upp- och nedgångarbättre.För att få in ny kompetens sökte verksamhetengenom annons en ny föreståndare.Patrik Törnqvist såg den och nappade.– Jag letade egentligen inte efter ett nyttjobb. Men det som lockade mig med Börstilsungdomshem är det här lilla formatetoch att ägarna, som står nära verksamheten,www.ssil.se 9

Stora som satsarDet finns ett behov av både små och stora aktörerText: Kerstin KarellVård- och omsorgsbranschen i Sverige har förändrats. Destora aktörerna har blivit fler. För att få mer vetskap om vilkeninriktning de stora bolagen har, hur de ser på små och storaaktörer, branschen och framtiden har tidningen SIL via mejlställt nio frågor till åtta av dem. Vi har fått svar från de sexsom följer.AlerisStanley Brodén, koncernchef”Investor är inte ett riskkapitalbolagutan har en långsiktig horisont”1) Vilken är koncernens inriktning?– Aleris är ett vård- och omsorgsföretagsom har som mål att ha en nationell täckninginom sjukvård och omsorg i de trenordiska länderna Sverige, Norge och Danmark.Vi ska vara ett kvalitetsalternativ. Därvi går in, går vi in för att vara en kvalitetsaktör.Vi tänker inte vara med och konkurreraom fattigmanskontrakt. Vi ska kunna levererakvalitet annars avstår vi.2) Vad anser ni är fördelen med att varaen stor aktör kontra en liten inom socialomsorg och då framförallt HVB?– Kraven på metodutveckling och evidensbaserademetoder inom både rehabiliteringoch behandling ökar. Det gäller attorka med att utveckla de bitarna, på ettprofessionellt sätt och i snabb takt, och detkostar. För att ha styrkan att vara specialiseradså gäller det att man är relativt stor.3) Vilka verksamheter ingår i koncernenoch hur många är HVB?– Aleris står på alla ben inom sjukvård ochomsorg. Vi är brett representerade och villinte vara nischade. Jag kan inte svara på exaktaårtal för olika förvärv men Aleris är sexår gammalt. Resan började våren 2005 ochsedan dess så är hälften av verksamheternaorganisk tillväxt och den andra hälften,20 verksamheter, är förvärv. Aleris har förvärvatsex HVB-hem under 2004 till 2006och vi kommer inte att förvärva fler. Det vigör nu är att vi profilerar dem vi har motkundgruppen, utvecklar dem, bland annatinom evidens och bygger nya lokaler då degamla inte längre tjänar sina syften.4) Vad är målet för er verksamhet?– Vi vill och ska vara en kvalitetsaktör.5) Vilka är ägare/huvudägare?– Vi är sedan ett år tillbaka ett helägt dotterbolagtill Investor.6) Vad är huvudägarens ambition?– Investor har höga ambitioner med förvärvetav Aleris. Investor vill vara en part i utvecklingenav välfärden i världen och ståför kvalitet, långsiktighet och innovation.7) Vilken är omsättningen?– År 2010 omsatte Aleris 4,5 miljarder kronor.För år 2011 räknar vi med en omsättningpå sex miljarder kronor och för 2012på 6,4 miljarder kronor. Vi har under åretförvärvat sjukvårdsföretaget Proxima, detdanska privatsjukhuset Hamlet och vunnitupphandlingen av Bollnäs sjukhus som vikommer att ta över under våren 2012.8) Hur används vinsten?– Hittills har vinsten använts till att byggavidare och utveckla de verksamheter vi har.Investor är inte, som många tror, ett riskkapitalbolagutan har en långsiktig horisont.De har köpt Aleris för att bygga en motsvarighettill Ericsson, ABB och Electroluxinom sjukvården som de ser är en växandemarknad.9) Hur ser ni på framtiden för branschen,framförallt utifrån att det tillkommitfler stora aktörer och att riskkapitalbolaggår in som ägare?– Vård- och omsorg är en framtidsbransch.Samhällets finansiella situation innebär attvård och omsorg ökar och därmed behovetav olika aktörer. Privata entreprenörerhar en plats att fylla. Det kommer att krävasen sund tillväxt med kvalitetsdrivna företag.Det fungerar inte med snabba klipp.Riskkapitalbolagens intåg inom vård- ochomsorg har väckt en het debatt. Att byggaupp något och sedan sälja det efter femtill sju år är en annan planeringshorisontän vad Investor har med förvärvet av Aleris.Inom hälso- och sjukvård är det nödvändigtatt vara långsiktig och ha uthållighet.Man måste vara beredd att ta investeringarför att bygga i välfärdssektorn. Det kommerinte att fungera att gå in och dumpa priser.12 www.ssil.seFortsättning

Solhagagruppen”Vi ser att individer och familjer i störreutsträckning själva vill välja sitt alternativ”Saila Ström, vd, verksamhetschef1) Vilken är koncernens inriktning?– Solhagagruppen bedriver verksamhetinom LSS och SOL för barn, unga, vuxnaoch äldre samt skola i egen regi. Solhagagruppenerbjuder därmed kontinuitet ochen unik plattform som innebär en långsiktigtrygghet för både individen och dess nätverk.2) Vad anser ni är fördelen med att varaen stor aktör kontra en liten inom socialomsorg och då framförallt HVB?– Företagen som tillsammans bildar Solhagagruppenbidrar alla med olika kompetensersom brukaren och eleven får delav. Vår värdegrund: ”Vi arbetar tillsammansoch delar med oss”, kommer brukare ochelever till godo och vår vision om ett gottliv hela livet med skräddarsydda lösningarsom skapar kontinuitet för både brukare,föräldrar och närstående. Tillsammans kanvi erbjuda kontinuitet genom olika skeden ilivet för individen och familjen.3) Vilka verksamheter ingår i koncernenoch hur många är HVB?– Företagen med sina verksamheter somingår i Solhagagruppen; Solhaga by (Lillaedet, Lerum) 2007, Bellstasunds Omsorger(Vallentuna, Upplands Väsby, Trosa, Gnesta,Malmköping, Hälleforsnäs) 2007, TamburinenOmsorg (Täby) 2008, Solängsskolan(Hammenhög, Öland) – 2008, KasperCare (Lund) – 2008, Öjebo Gruppbostad(Järvsö)– 2009, Bergshyddan (Taberg)–2010 och Autismkonsult (Kil och Hagfors)2011. Endast en av våra cirka 50 verksamheterär HVB.4) Vad är målet för er verksamhet?– Målet är starkt kopplat till vår vision: Att”Alla med funktionsnedsättning har möjlighetatt leva ett gott liv – hela livet” i helalandet. Vi vill skapa förutsättningar för enfungerande vardag utifrån ett individperspektiv.Målen är kopplade till den lagstiftningsom styr oss och skräddarsys utifrånindividens behov och önskemål.5) Vilka är ägare/huvudägare?– Våra huvudägare är Fondbolaget BridgepointDevelopment Capital, samt grundareoch nyckelpersoner.6) Vad är huvudägarens ambition?– Våra huvudägares ambition är gemensammed Solhagas ambition.7) Vilken är omsättningen?– Omsättningen är cirka 400 MSEK.8) Hur används vinsten?– Företagets vinst återinvesteras i verksamheternaoch i tillväxt vilket ger möjlighetenför vår vision – ”Alla med funktionsnedsättninghar möjlighet att leva ett gott liv – helalivet”.9) Hur ser ni på framtiden för branschen,framförallt utifrån att det tillkommitfler stora aktörer och att riskkapitalbolaggår in som ägare?– Det finns många personer med olikafunktionsnedsättningar som är i stort behovav insatser. Vi ser mycket positivt på enmångfald av olika aktörer på marknaden. Viär ett komplement till offentliga verksamheter.Vi ser att individer och familjer i störreutsträckning själva vill välja sitt alternativ.MED KOMMUNIKATION I FOKUSkommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som harytterligare funktionsnedsättning.Våra tjänster omfattar insatser inom LSSSoL med blandannat HVB-hem. Vi har också en egen gymnasiesärskola, med nationellt upptagningsområde, för elevermed en kombination av kommunikativa och andra funktionsnedsättningar. Vår teckenspråkiga folkhögskola,med allmän kurs, är för dig som är intresserad av vuxenutbildning. Folkhögskolan hittar du i Stockholm,Finspång och Åkarp.Monter: VH01:38Monter: 44För mer information besök: www.mogard.se eller kontakta oss på tel: 010-471 66 00 eller e-post till: info@mogard.sewww.ssil.se 17

ÄLVSTORPS VÅRDHEM ABETT HVB HEM / MISSBRUKDrivs i samma regi sedan år 1975.Vi är bra på udda och kompliceradeindivider då vi har duktig personal.Vi ”bryr” oss och är engageradeDu når oss på vår hemsida www.vardhem.seE-postadress: info@vardhem.seAdress: Box 14, 713 21 NoraTelefon: 0587-13130, 0587-13134Fax: 0587-133 00EssagruppEn HVB-HemEssagruppen HVB AB är ett behandlingshemsom vänder sig till ungdomar/pojkar mellan 13och 19 år och som har bakgrund i varierandekulturella uppväxtsammanhang (även svenskaungdomar/pojkar välkomnas).Särskild kompetens för romer samt ungdomarmed annan etnisk/ kulturell bakgrund.Socialstyrelsen utövar tillsyn på verksamheten.HVB hemmet är beläget mellanStockholm-Arlanda och Uppsala.SoL och LVU platser samt akutplatser.Tel: 0174 – 21 336Fax: 0174 – 21 337www.essagruppen.seKontaktpersoner:Magnus Pettersson, föreståndare,tel. 0768–68 65 41.Esa Isberg, vd,tel. 0768–68 65 43.Ett unikt HVB-hem för pojkar/unga män 13-19 årEssagruppen är ett litet och familjeliknande HVB hemFannabacken HVBFör ungdomar 15-20 år med psykosocial problematikoch neuropsykiatriska funktionshinder.Centralt beläget i Enköping med mångkulturellkompetens och KBT-inriktade behandlingsmetoder.Vi arbetar utifrån individuell behandling och erbjuder, utredningar,beteendeanalyser, terapeutiska samtal mot bl.a. fobier och OCD, ART,teckenekonomi, ADL-träning, stöttning till aktiv fritid ochnära samarbete med skola/praktikplats.Trygga hem skaparstarka människorRing0515-180 30så berättar vi mer.Kontaktperson: Yvonne Nordlund • Mob: 0702-89 89 90Parkgatan 39, 745 49 Enköping • Telefon: 0171-44 79 09www.familjehemsverksamheten.seVälj Stockholm Cför anknytning.Åtminstone den 11–12 oktober då pendeltåg 35 tar dig till Socionomdagarna på Stockholmsmässan.Kom och knyt an i vår monter – vi lovar dig en unik insikt i hur man kan hjälpa unga människor att kommatillbaka och samtidigt minska högarna på ditt skrivbord. Välkommen till monter VH03:21!

25 okt 2011 | LuftkasteLLet i sLagthuset | maLmöEtt gott liv - hela livetVåra tjänster inom LSS, SoL och skola:SpecialförskolaBoende med gymnasieskolaKorttidsboendeBarn- och ungdomsboendeSkolaKolloverksamhetLedsagningGrupp- och serviceboendeGruppboende, 65+Daglig verksamhetUtredning och behandlingVälkommen att kontakta oss för mer information:Försäljningschef Lasse CamehagenTel 010 707 56 03E-post lasse.camehagen@solhagagruppen.seMonter: VH04:20Besök oss på:den självklara mötesplatsenför dig i södra sverigesom kommer i kontaktmed psykisk ohälsa.axpLock ur programmet25 okt 2011LuftkasteLLeti sLagthusetmaLmö”Din stund på jorden”Hur gör vi det bästa av professionella möten?Emmanuel Ezra, fembarnsfar, kirurg och föreläsare.ACT – en effektiv insats för personer med allvarligpsykisk sjukdomLars Hansson, professor i psykiatrisk hälso ochsjukvårdsforskning, Lunds universitet.Nya krav på personal inom hälsa, omsorg och vårdMargareta Östman, professor.Bättre insatser vid missbruk och beroende,individen, kunskapen och ansvaretGerhard Larsson, regeringens särskilde utredare.Att omfamna helheten för att se det unikaArnhild Lauveng, psykolog och författare. Hon hadetidigare diagnosen schizofreni i flera år men är nuhelt frisk och arbetar som psykolog och är en flitiganlitad föreläsare.Barn med depression och ångestBjörn Axel Johansson, överläkare vi akutavdelningen,BUP-kliniken, universitetssjukhuset MAS, Malmö.Anhörig i psykiatrin – en utmaning!Åsa Moberg, journalist och författare.NÄR DET OMÖJLIGABLIR MÖJLIGT!Skillstreaming ABUtredning, utbildning och utvecklingBörstils UngdomshemHVB-hem för flickor 13-20 årVid frågor eller för att boka studie besök vänligenkontakta verksamhetschefPatrik Törnqvist0734-31 56 27patrik.tornqvist@skillstreaming.seCharlotta Rejmer Pettersson0731-89 00 00charlotta.pettersson@skillstreaming.sewww.skillstreaming.seTeater:Tvångstankar, röster och annat smått och gött!Teatergrupp Fontänhuset i Malmö.Pris: 1 895:- inkluderar för- och eftermiddagsfikasamt lunch. Priset är exklusive moms.Anmälan: Telefon 08-23 73 10, fax 08-23 73 05,info@expomedica.se eller www.syd.psyoh.seArrangör:Mediapartner:I samarbete med:www.syd.psyoh.sewww.ssil.se 19

20 www.ssil.se

Han slåss för utsatta barnFrån barnkrigare i Uganda till HVB i SverigeText: Marie Bergström Foto: Annika RådlundSom liten blev Fredrik Malmberg irriterad på läraresom tittade bort när klasskompisar blev mobbade.I dag är han Barnombudsman och vill görabarnkonventionen till lag.Fredrik Malmberg sitter ochväntar på flyget hem från Göteborg.Han kommer precisfrån en konferens med 500familjehemssekreterare där dediskuterat situationen för barni samhällsvård.Strax innan konferensen hann han slängaiväg ett twitterinlägg, före hemresan klämmerhan in en intervju och i övermorgonska han diskutera tandvård för utsatta barnmed Litauens barnombudsman.– Det är hektiskt, men väldigt roligt. Dethär är faktiskt det roligaste jobbet man kanha. Man får träffa barn och ungdomar iolika situationer och bygga en bro mellandem och beslutsfattare. Dessutom ser dagarnaväldigt olika ut.Fredrik Malmberg utsågs till Barnombudsman2008. Bakom sig har han enhistoria som bland annat journalist ochSverigechef för Rädda Barnen. För RäddaBarnen har han även jobbat i Uganda ochNepal.Respekt och delaktighetSteget därifrån till att bli Barnombudsmanvar både stort och litet.– Att träffa barnkrigare i Karamoja,Uganda, och skolbarn i Jalalabad i Afghanistanär förstås väldigt annorlunda frånbarns situation i Sverige. Men även omomständigheterna är annorlunda så är detfortfarande respekt och delaktighet som ärviktigt när man möter utsatta barn. Densmärta de känner av vuxnas våld, övergreppeller svek påverkas inte av om landetär fattigt eller rikt.www.ssil.se 21

Fredrik MalmbergÅlder: 44 år.Bor: Täby.Familj: Gift, 2 barn.När jag är ledig: Är med familjenoch gillar att träna, springer och åkerskidor.Motto: Barn och unga har rätt attkomma till tals!Undviker jag om jag kan: Tråkigasammanträden.Om jobbet: Man lär sig mycket ochgenom samtalen blir manförhoppningsvis klokare själv.Man har möjlighet att bygga en bromellan barn och beslutsfattare.: Det händer inte så ofta, mende gånger man träffar personersom utstrålar arrogans. Att deinte förstår att livets lotteri avgörvilka förutsättningar man får och attdet hade kunnat vara de som satt påandra sidan.Fredrik Malmberg upphör aldrig att förvånas över hur vuxna överskattar sin egen förmåga att fattabeslut åt barn och hur de underskattar barnens förmåga att själva bidra till besluten.Nominerad till pris.Barnombudsmannens årsrapport”Bakom fasaden – barn i den socialabarnavården berättar” har gått tillfinal i kommunikationstävlingenSvenska Publishing-Priset. Irapporten har Barnombudsmannenarbetat med drygt 100 barn ochungdomar som är omhändertagnaav samhället.Där finns flera förslag på hurregering och riksdag kan geförutsättningar för att säkerställabarnens rättigheter.Rapporten går att ladda nerkostnadsfritt på:www.barnombudsmannen.seJobben skiljer sig dock åt när det gällerhans roll.– Rädda Barnen handlade ofta om att förändramed egen kraft, med egna projekt.Barnombudsmannens fokus är att påverkaandra, främst myndigheter, kommuner ochlandsting.Fredrik Malmberg känner extra starktför barn i den sociala barnavården. I BO:sårsrapport 2011 ”Bakom fasaden – barni den sociala barnavården berättar” fickomhändertagna barn själva berätta om sinsituation.Vuxna har dålig attitydRapporten pekar på flera brister vid HVBhem.Ett av dem är de vuxnas attityd, att barnenförminskas och hämmas av att få i omgivningenhar positiva förväntningar på dem.– Barn ska bemötas med respekt och varadelaktiga. Omhändertagna barn har väldigtlite inflytande över sin vardag. Man bordelyssna på dem mer eftersom de är experterpå hur de har det. Om man ger människorinflytande blir de också mer motiverade attförändra, säger Fredrik Malmberg.Det finns samtidigt flera positiva exempel.– Barnen har vittnat om många duktigamänniskor som jobbar inom det här och detkan ju i vissa situationer rädda liv. Det finnstill exempel kommuner där samarbetet mellanskola och socialtjänst fungerar väldigtbra. Problemet är att det inte finns någonövergripande uppföljning så att man ser vadsom fungerar.En översyn skulle möjliggöra att kunskapensprids. Men frågan är inte prioriterad.– Jag kan tycka att det finns ett stort ointressebland politiker när det gäller situationenför dessa barn och ungdomar. Det är ettsvek mot barnen men också mot personalensom möter barnen varje dag, de som har detyttersta ansvaret.Strävan efter rättvisaFredrik Malmberg vet inte hur han kom inpå barns rättigheter. Men strävan efter rättvisabörjade redan som liten.– Jag har alltid varit upprörd över orättvisormen det var ingen speciell händelse. Iskolan blev jag upprörd över mobbing närlärarna tittade bort. Det är nog inte uniktför mig, men jag grubblade också rätt mycketpå människors olika uppväxtvillkor, attdet inte är helt rättvist.I dag har han själv två barn.Har ditt jobb påverkat förhållningssättettill dem?– Bra fråga. Föräldraskap är en utmaning22 www.ssil.se

” Även om omständigheterna ärannorlunda så är det fortfarande respektoch delaktighet som är viktigt när manmöter utsatta barnoch jag är inte perfekt. Det är klart att manfunderar över barnens möjlighet att få varadelaktiga. Man kanske tänker ett varv till.Bloggar och twittrarSom skribent skrev Fredrik Malmbergflera ledare om barns rättigheter och hanupptäckte att det väckte starka reaktioner.Arbetet för Rädda barnen gav sedan erfarenhetersom ledde till tjänsten som Barnombudsman.Och Fredrik Malmberg är en synlig sådan.Han både bloggar och twittrar om verksamheten,ofta flera twitterinlägg om dagen.Hur viktigt är det?– Twitter är en bra informationskanal tillde 1 000 personer som följer den. Det är ensorts reklam för vår verksamhet. I bloggenkan man utveckla lite mer, även den är ettbra verktyg för att nå ut.Han tycker även att det är viktigt att barnkänner att de kan nå Barnombudsmannen.Redan i dag har han och medarbetarnakontakt med barn och ungdomar via framföralltmejl.– Vi ska även göra om hemsidan framöveroch hoppas kunna vända oss mer direkt tillbarn och ungdomar där.Han tycker att det finns mycket som behöverförbättras för unga i Sverige.– Barnkonventionen ska bli lag så att denfår ökad betydelse. Skolan behöver ocksåbli bättre på att informera så att barnen blirmedvetna om sina rättigheter. Undersökningarhar visat att bara vart femte barn iårskurs 6-8 vet att barnkonventionen finns.Det är inte tillräckligt.– Kunskap är ett viktigt skydd, att veta attman har rätt till sin egen kropp och rätt attsöka hjälp. För omhändertagna är det extrabetydelsefullt. Sen gäller det förstås att detfinns vuxna som lyssnar.Framtid utan kaos?För människor som ingen vill seVårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom denrättspsykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller detstöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbakatill ett fungerande liv i samhälletHur är det möjligt?På Inagården arbetar vi för att synliggöra dessa människors behov ochhjälpa dem till ett fungerande liv utan kaos. Vi har utvecklat en modellsom visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus ligger på att se ochutveckla varje individ efter hans eller hennes unika förutsättningar.Inagårdsmodellen® bygger på:• Daglig aktivitet och social träning• Utveckling av intressen och fortbildning• Tydlig struktur, normal dygnsrytm & hälsa• Hög personaltäthet och adekvat medicinering• Specialistkompetens• Löpande kontakt med hemkommun och anhöriga• Utslussning och handledning inför flytt tillhemkommunBesök oss på SocionomdagarnaDen 11-12 oktober kommer vi att delta vid Socionomdagarna iStockholm. Ta chansen att lyssna till Göran Fransson, specialist iallmän psykiatri och rättspsykiatri, Inagården.Göran kommer att tala om problem och möjligheter vid placering avmänniskor med komplexa beteendestörningar.Du hittar hans föreläsning under pass 6, kl 16.00, dag 1.Besök oss där eller kontakta oss direkt för mer informationeller ett personligt möte. Du når oss på www.inagården.se ellertelefon: 0292-508 76nagarden

Få får tillståndEnskilda bedömningar för familjehemsorganisationerText: Kerstin KarellFå familjehemsorganisationer får tillstånd från Socialstyrelsen.Deras verksamhet bedöms inte vara tillräckligt övergripande ochomfattande för att vara tillståndspliktig. Det finns kommuner somkräver tillstånd vid upphandling av familjehemsplatser, någotsom överklagats vid förvaltningsrätten i Göteborg.Då Socialstyrelsen förstajanuari 2010 tog övertillståndsgivning och tillsynfrån länsstyrelsernavar det många familjehemsorganisationermedförstärkt eller konsulentstödd familjehemsvårdsom skickat in ansökan om tillståndtill länsstyrelserna. Dessa ansökningar togSocialstyrelsen över och det gjordes en juridiskgranskning av villkoren för tillstånd.– Vi har fått in olika typer av ansökningarfrån paraplyorganisationer. Det vi undersökerär om någon del av deras verksamhetär tillståndspliktig, säger Rose-Marie Odstam,utredare på enheten för socialtjänsttillstånd.– Familjehem i sig är inte tillståndspliktiga.Där är lagen tydlig, och en paraplyorganisationför familjehem är inte ett HVBoch ska därför inte ha ett tillstånd för HVB,säger Rose-Marie Odstam.ÖppenvårdstillståndInnan Socialstyrelsen tog över tillståndsgivningenpågick en diskussion om kravetpå öppenvårdstillstånd för familjehemsorganisationer.Ett öppenvårdstillstånd krävsenligt socialtjänstlagen då vård bedrivs yrkesmässigti ”hem eller öppen verksamhetför vård under en begränsad del av dygnet,oavsett var verksamheten bedrivs.”– För att den öppna vården inom familjehemsverksamhetenska vara tillståndspliktigkrävs även att den är av tillräckligomfattning. Där är lagstiftningen inte helttydlig utan vad förarbetena till lagen angerär att vården är ingripande i sin karaktär ochstrukturerad (proposition 2006/2007:129 s52, 53) säger Rose-Marie Odstam.Det sker enskilda bedömningar för varjeansökan om tillstånd. Huruvida familjehemsorganisationenär tillståndspliktig ellerinte bedöms utifrån hur övergripandeoch omfattande verksamheten är.– Det som bedöms är bland annat i vilkenomfattning behandling och samtal sker i enlokal eller i familjen och hur ofta, om detplacerade barnet träffar behandlare på egenhand eller tillsammans med sin biologiskafamilj. Samtal någon gång i veckan hos enpsykolog är inte tillräckligt omfattande föratt vara tillståndspliktig verksamhet. Samtidigtgör vi bedömningen att det som inteär ingripande för en vuxen kan vara det förett barn.Rose-Marie Odstam konstaterar att dennuvarande lagstiftningen inte riktigt ärkompatibel med hur familjehemsbranschenbedrivs idag.– Branschen har utvecklats och kommitlite i otakt med lagstiftningen.Det allra flesta ansökningar från paraplyorganisationersom inkommit har avslagits.Men det finns samtidigt organisationer somhar öppenvårdstillstånd som de fått tidigarefrån länsstyrelsen.Gamla tillstånd gäller– Har man fått ett tillstånd sedan tidigare sågäller det. Gynnande beslut går inte att tatillbaka - om det inte uppdagas missförhållandeneller den som har tillståndet begären ändring och en ny granskning visar atttillstånd inte beviljas eller krävs, säger Rose-Marie Odstam.Hon är noga med att klargöra att bara föratt en verksamhet har tillstånd så betyderdet inte att dess verksamhet med automatikär av god kvalitet.– Det är endast vid det tillfälle som tillståndetges som kvaliteten kontrolleras. Huvudmannenansvarar därefter för att kvalitetenupprätthålls. Kvaliteten kontrolleras vidSocialstyrelsens tillsyn men den placerandekommunen har också ett ansvar för att deinsatser som köps innehåller god kvalitet.Missgynnas i upphandlingRose-Marie Odstams uppfattning är att familjehemsorganisationernavill ha tillståndför sin verksamhet. Inte minst för att detfinns kommuner som i sina upphandlingarhar det som ett krav för att vara med i upphandlingen.– Det förfarandet kan missgynna litet, eftersomdet finns familjehemsorganisationersom har tillstånd sedan tidigare.Nyligen kom en dom i förvaltningsrätteni Göteborg som rörde en upphandling avfamiljehemsvård. I det aktuella fallet accepteradesinte tre privata aktörer för upphandlingenav ramavtal på grund av attde inte hade tillstånd. De överklagade tillförvaltningsrätten med bland annat motiveringenatt deras verksamhet, som var kraftigtförstärkt familjehemsvård, inte ansågstillståndspliktig enligt Socialstyrelsen.Upphandlingsbolaget förklarar att deraskrav på tillstånd är en naturlig följd av attkommunen vill köpa vård- och behandlingsinsatserav en viss omfattning.Förvaltningsrätten avslog överklagandetbland annat med motiveringen att en upphandlandemyndighet, enligt LOU, självfår bestämma vilka kriterier och krav sommåste uppfyllas får att en aktör ska få varamed i en upphandling.24 www.ssil.se

Socialtjänstenplaceringsjouren.seVi erbjuder placering i hela SverigePlaceringsjouren erbjuder drygt 320 behandlingsplatserför ungdomar från 13år och uppåt. Vi tar emot såvälpojkar som flickor på våra kvalitetssäkrade HVB, resurspersonsboendenoch familjehem runtom i Sverige.Utöver detta kan vi matcha alla Sveriges behandlingsplatservid behov.Vi är tillgängliga dygnet runtNär ni väljer att placera genom Placeringsjouren, såerbjuder vi oss att hämta eleven oavsett var denne befinnersig i landet. Detta kan vi göra under veckans alladagar, dygnet runt. Vi tar även emot jourplaceringar.PlaceringsgarantiNär ni väljer att placera genom Placeringsjouren får ni enså kallad placeringsgaranti. Om något går fel där elevenplacerats, så erbjuder vi annan lösning inom organisationen.Om ni godkänner förslaget står vi för transporter ochallt praktiskt kring flytten. Vi garanterar ett professionelltöverlämnande där all dokumentation/information omeleven tas till vara och vi garanterar också att eleven fårfortsätta att arbeta på sin tidigare arbetsplats. Vi börjaraldrig om från början. Och vi ger aldrig upp på våraelever.Personligt handläggareNär ni väljer att placera via Placeringsjouren får ni enegen handläggare som hanterar placeringen från förfrågantill undertecknat avtal. Er personliga handläggarematchar er förfrågan. Ni väljer om placeringen skallmatchas endast mot kvalitetssäkrade behandlingsplatser,eller mot samtliga behandlingsplatser i hela Sverige.Handläggaren återkommer sedan med tre rangordnadeförslag utifrån er elevs problematik.KontaktNi kontaktar oss antingen genom att mejla eller ringa. Nifår ingen reklam, inga utskick eller mejl direkt från någrauppdragstagare. Ni blir alltd kontaktade av oss istället.Om ni önskar hjälper vi även till att sammanställa ettförslag/ utkast till interimistisk vårdplan utifrån det underlagni ger oss.Oavsett om vårt arbete leder till en placering ellerinte, så är servicen helt kostnadsfri.DYGNET RUNT020-22 80 00HVB, familjehem, jourhem, resurspersonsboende i samarbete.Totalt över 350 behandlingsplatser i hela Sverigewww.placeringsjouren.se

ProduktnyheterSvensktalande armbandsurBildtelefon i mobilenNu lanserar nWise myMMXmobile – din bildtelefon i mobilenMed myMMX mobile kan du ringa från dinmobiltelefon till andra bildtelefoner och tillvideoförmedlingstjänsten. Var du än är kandu kommunicera med din familj, dina vänneroch dina arbetskamrater. Behöver dutolk när du är ute och handlar eller skauträtta ärenden kan du enkelt användavideoförmedlingstjänsten med dinmobiltelefon.www.mymmx.seIris svensktalande armbandsur har flera funktioner:• Svensktalande tidsangivelse• Timrapportering• Boett i stål överdragen med aluminium (motnickelallergi)• Armband i läder (utbytbart)Timrapporteringen syftar till att indikera varpå dygnet du befinner dig. Denna påminnelse vändersig till personer med behov att staga upp tiden ochdärigenom underlätta tidsorientering och planering.www.iris.seDBTSelf-helpappTimstockWesterstrands Timstocken är ett hjälpmedelför personer med funktionsnedsättningnär våra vanliga tidsbegrepp är alltförabstrakta.Timstock gör det möjligt att förstå tid omman inte kan uppfatta tiden som den traditionelltvisas på klockor. Timstocken åskådliggörtidsbegreppen som NÄR eller HURLÄNGE dagliga rutiner och förehavandenska äga rum.www.westerstrand.seTimglaset Carina– talande nedräkningstimerMed Timglaset Carina underlättas vardagen förpersoner som har utmaningar med att förstå ochdisponera tid. Genom att den både är optisk ochaudiodativ skapar den ökat fokus för många seendebrukare och välkomnar även brukare med synskada.Detta är en ovanlig kombination.Enkel- och mångsidighet berikarTimglaset Carina hanterar tre tidslängder, 20, 40 och 60minuter. Till varje tidslängd väljer du lämpligt talstöd.Några ytterligare unika egenskaper för Timglaset Carinaär;• Uppladdningsbar.• Den berättar när den vill bli laddad.• Uttag för hörlur eller annan förstärkning.• Ergonomisk utformning.www.iris.seDBT Self-help är ett verktygsom hjälper dig att hanteraöverväldigande känslor, brytadestruktiva impulsiva beteenden,navigera i relationer ochutveckla mindfulness. Deninnehåller kompletta färdighetsbeskrivningarmed bakomliggandeteori ochövningstips som låter digutveckla och öva de nödvändigafärdigheterna.Färdigheterna är baserade påprinciper och färdigheter somlärs ut under färdighetsträningeni DialektiskBeteendeterapi. DBT Selfhelpkan användas i kombinationmed psykoterapi ellersom fristående självhjälp dåfärdigheterna kan implementerasi många olika situationeroch miljöer..www.dbt-app.com/www.cognitus.se/26 www.ssil.se

Engagemang somnår fram!Våra Familjehem tar emot placeringarfrån hela landet. Vi erbjuder kompetenta,kontrakterade familjehem och jourhemsom får mycket stöd och handledning.-land.Gryning har ett trettiotal verksamheter i VästraGötalands län och är landets största företaginom hem för vård och boende. Gryning ägsgemensamt av länets kommuner.BESÖK Gårdavägen 2, GöteborgPOST Box 5154, 402 26 GöteborgTEL 031-703 39 50 • FAX 031-703 73 49www.gryning.seDEPRESSION, TRAUMA, NEGLECT, ÅNGEST, TVÅNG, SKOLSVÅRIGHETER,ÄTSTÖRNING, RELATIONSSTÖRNING, BORDERLINE, NEUROPSYKIATRIVi erbjuder Psykosocial och Psykiatriskungdomsvård i Västervik & Falla med mycket hög kvalité och kompetens.Egehem har egen specialistläkare i Barn och Ungdomspsykiatrisamt i Vuxenpsykiatri för att även nå gruppen unga vuxna.Egehem har 20 platser delat i mindre enheter för flickor och unga-vuxna13-22 år som har psykiatriska diagnoser och svårigheter i sin sociala miljö.Självdestruktivitet och suicidtankar är vanligt. Kombinationer med neuropsykiatriskadiagnoser är inget hinder.Vi arbetar ofta med både Kommun och Landsting i våra ärenden.Vår arbetsmetod är kognitiv och dialektisk medfarmakologisk behandling vid behov.Personalens höga utbildningsnivå gör att det oftast finns en terapeuttillsammans med eleven även under de vardagliga sysslorna.Vi erbjuder Kognitiv PsykoTerapi, KBT och komplett Dialektisk BeteendeTerapi,DBT dvs. både grupp, enskilt samt telefonstöd.Din elev har efter separat avtal möjlighet att ta del av vår egen skolenhet somstödjer eleverna i den kommunala skolan. Vi har utvärderat goda skolresultat.Hos oss finns också ett välfungerande träningsboende.Vi är stolta att kunna erbjuda ett helhetsperspektiv medsocial träning och behandling av psykisk ohälsa!Vår medhjälpare Ida visar en Mindfulnessövningmed co/terapeuten Rossio (Lusitano).Den ingår i den frivilliga Ridterapin. En avEgehems enheter har även hästar för fritidsbruk!Föreståndare för Egehem hvbTelefon: 070-3212752E-post: egehem.hvb@telia.comHemsida: egehem.comwww.ssil.se 27

KortnyheterBrister hos 124 av 152äldreboendenArbetsmiljöverket granskaräldreboenden i mellansverige.Av 152 granskade har 124 haftbrister i arbetsmiljön. Bristernaär bland annat belastningsskador,press utifrån på personalenoch för högt satta verksamhetsmål.Verket räknar medatt göra 200 inspektioner underåret och lika många kommandeår.Frösunda har förvärvatIkasus särskolaFrösunda har förvärvat Ikasus,en särskola som vänder sig tillbarn- och ungdomar med inlärningsproblematikoch diagnosinom autismspektrat. Skolanhar elever från grundskolantill gymnasiet. ikasus kommerfortsättningsvis att vara ett dotterbolagtill Frösunda.Lag på att äldre skakunna bo tillsammansRegeringen har tagit framett förslag till lagändring somgör det möjligt för äldre makaratt få fortsätta att leva tillsammans,även när en av dem blir ibehov av äldrevård. Från förstajuli nästa år hoppas äldreministerMaria Larsson att lagen skavara antagen.ADHD-medicin påsvarta marknadenRykten om att ADHD-medicinsäljs på svarta marknaden iHalland har nått psykiatrin i regionHalland. Medicinen skavara en trend bland unga. Ryktetska följas upp. Källa: sr.seLyckat med ”Bostadförst” projektI projektet Bostad först fårhemlösa egen lägenhet ochdärefter tar personen medhjälp itu med missbruk ochekonimska skulder. Projektethar varit framgångsrikt i Stockholmoch nu utökas verksamheten.Källa: sr.seBorås och Japan utvecklaräldreomsorgBorås Stad och japanska Hiroshimahar undertecknat ettavtal om utveckling inom äldreomsorgen.Det ömsesidigautbytet ska ske inom bemötande,kost och teknik.Mindre smärta med KBTPatienter med smärta och psykiskohälsa mår bättre efteratt ha fått rehabilitering medsmärtbehandling och kognitivbeteendeterapi (KBT). Detvisar en sammanställning somRegion Skåne gjort för att seeffekterna av den nationellarehabiliteringsgarantin.I sammanställningen harUndernäring ger onödigt lidandeKriminell som ung ökar självmordsriskKriminell belastning kan varaindikator på ökad risk att begåsjälvmord i ung ålder.En ny studie från KarolinskaInstitutet och Socialstyrelsenvisar att personer med återkommandelagföringar mellan15 och 19 års ålder har omkringtre gånger så hög risk attta livet av sig jämfört med desom inte har blivit lagförda förnågot brott under dessa år.– Sambandet är tydligt, trotsatt vi bland annat tagit hänsyntill riskfaktorer såsom missbrukoch psykisk sjukdom,säger Emma Björkenstam,doktorand vid Karolinska Institutetoch även verksam vidSocialstyrelsen.3 000 skånska patienter medsmärta och psykisk ohälsa fåttutvärdera behandlingarna somskett hos både privata och offentligavårdgivare. Resultatetvisar att patienterna mår bättreur flera aspekter efter att de hargenomgått rehabilitering medså kallad multimodal smärtbehandlingoch KBT.Mer än var fjärde kroniskt sjuklider av undernäring, blandäldre kroniskt sjuka är närmarehälften undernärda. Socialstyrelsenkräver att vården snabbareupptäcker och behandlardessa patienter. Kostnadernasom problemet orsakar ligger inivå med dem för övervikt ochfetma, men har länge underskattats.– Alla vinner på att vi tar krafttagför att minska undernäringen.Vi kan få kortare vårdtider,färre dödsfall, minskat lidandeoch piggare människor medförstärkta immunförsvar ochfärre infektioner, säger Socialstyrelsensmedicinalråd och utredareTorsten Mossberg.Socialstyrelsen kommerdärför med en vägledningtill hälso- och sjukvården omhur sjukdomsrelaterad undernäringska förebyggas och behandlas.Senare i höst kommerockså en föreskrift som ska garanterapatienter en säker vårdav hög kvalitet, där vårdgivarenblir ansvarig att tidigt hittade undernärda patienterna,eller dem som löper risk förundernäring, samt att åtgärdaproblemet.– Mat är medicin. Mångatänker inte på hur stor betydelseden faktiskt har för att enmänniska ska överleva. VårdenI studien, som nu publicerasonline i International Journalof Epidemiology, har forskarnatittat på kriminell belastninghos nästan en miljon ungdomarfödda 1972-1981.En uppföljning gjordes sedanmed avseende på självmordfram till ungdomarna var 25-34 år.Resultatet visar på en ökadrisk ju fler lagföringar en individhaft. Absolut högst varsjälvmordsrisken för ungdomarmed fem eller fler lagföringar.I den här gruppen inkluderadesäven personer medgravare påföljd, såsom fängelseeller skyddstillsyn. Sammamönster sågs bland pojkar och– Vi har sett att rehabiliteringenhar gett patienternabättre livskvalitet och dessutomförändrat deras syn på sinegen arbetsförmåga, säger AnjaNyberg som är projektledareför Region Skånes arbete medrehabiliteringsgarantin.Totalt sedan 2009 har över10 000 fått rehabiliteringen.är ofta så inriktad pådiagnos och läkemedelatt man inte inser viktenav väl avvägd ochkorrekt näringstillförselför att behandlingeni sin helhet skalyckas, säger TorstenMossberg.flickor, men andelen självmordvar högre bland pojkarna.I den aktuella studien togforskarna hänsyn till en radandra variabler, såsom föräldrarsutbildning, om föräldrarnafått ekonomiskt biståndeller varit förtidspensionerade,ensamstående föräldrar, mammansålder, föräldrars psykiskasjukdom och eventuella missbruksamt adoption. Det visadesig bland annat att föräldrarsutbildningsnivå i sig inte tyckspåverka risken för självmord.– Det vår studie framföralltvisar är hur viktigt det är atti tid fånga upp de ungdomarsom återfaller i brott, sägerEmma Björkenstam.28 www.ssil.se

Casator Care erbjuder trygg och säker omvårdnad,behandling, rehabilitering, särskilt boende ochutredning inom målgruppen mammor med barnoch människor med behov av psykiatrisk vård.Ledorden i vår verksamhet ärtrygghet, kvalitet och integritet.Välkommen till Casator Care!Villa Lindö Villa Lindö SörgårdenBehandlingshem Utredning & tjänster BehandlingshemBehandlingshemmet vänder Vi utför utredningsuppdrag Vården ges i första hand tillsig till mammor med barn och tar emot akutplacerigar. människor som är i behov av(0 till 12 år och medföljande Målgruppen är förälder med psykiatrisk vård enligt SOL tillsyskon upp till 15 år) samt barn, familjer med barn och medicinskt färdigbehandladegravida kvinnor med gravida kvinnor.med psykiska funktionshinder.psykiatrisk problematik, Verksamheten är förlagd i Vi har både HVB och särskiltpsykosocial problematik centrala Kalmar. Plats finns boende.och/eller missbruksproblematik. för upp till 8 personer (barn0-13 år och medföljandesyskon upp till 16 år).Beroendevård på kristen grundKvinnor - Män - ParLP-verksamheten består av över 60 lokala kontakter ochfyra behandlingshem, varav ett vänder sig enbart till kvinnor.Vi ser människan som en helhet av ande, kropp och själ,vi erbjuder därför en behandling som möter hela människan.Behandlingen präglas av en lugn och trygg atmosfär,professionella metoder samt möjligheter att bearbetaexistentiella frågor.Teoretiskt tar vi vår utgångspunkt i KASAM med ett starktsalutogent perspektiv. Viktiga inslag i behandlingen är:• Vägen till Livet – Vår behandlingsmodell• ASI och MI-samtal• Kurser i återfallsprevention• Kvinnoforum• Kontinuerliga uppföljningarKontakt:Cecilia FribergTel: 070-172 67 64Kontakt:Klara IdensjöTel: 070-851 15 25Kontakt:Cecilia KindahlTel: 070-210 21 99Casator Care | Norra Vägen 35 | 392 34 Kalmar | www.casatorcare.selp-verksamheten.semedlem iFortbilda dig vidSocialhögskolan i Lund! Du som har socionomexamen, kandidatexameni socialt arbete eller motsvarandehar möjlighet att ansöka till våra friståendekurser på avancerad nivå isocialt arbete (även på distans). Våren 2012 ges kursen Socialtarbete inom hälso- och sjukvård15hp (avancerad nivå) på halvfart. För dig som vill gå på djupet erbjuder viett tvåårigt masterprogram i socialtarbete som ger färdigheter för ett kvalificeratyrkesarbete och för forskarstudier.Magisterexamen kan tas inom programmetsram (hel- och halvfart). Anmäl dig på www.studera.nusenast den 15 oktober.Mer information:www.soch.lu.seKontakta studierektor:dolf.tops@soch.lu.se,046-222 95 91www.ssil.se 29

KortnyheterRökfrihet i psykiatrinfår folkhälsoprisRolf Stenvall och hans kollegorvid Psykiatriska kliniken,Skellefteå lasarett, vill att ävenmänniskor med psykisk sjukdomska få hjälp att sluta rökaoch snusa. Nu får Rolf StenvallYrkesföreningar mot Tobaksfolkhälsopris för sitt arbetemed rökfri psykiatri.Tredje äldreboendet iSkellefteåNCC Construction Sverigebygger ännu ett nytt äldreboendei Skellefteå. Boendet skai än högre grad än tidigare tillgodosekrav på trivsel, säkerhetoch arbetsmiljö. Det skastå klart i juni 2013 och ordervärdetuppgår till 60 miljonerkronor.15 miljoner till vårdoch omsorgssektornTillväxtverket fördelar 16 miljonerkronor till företag inomvård och omsorg. Pengarnaska användas till affärsutveckling.Sammanlagt sex regioneroch län deltar i pilotsatsningen;Stockholm, Gotland, Sörmland,Skåne, Halland och Västra Götalandslän.Barnhusets stora prisStiftelsen Allmänna Barnhusetsstora pris går i år till IngerEkbom, socionom, leg. psykoterapeut,författare, debattörsom bland annat utvecklatTrappan-metoden för stöd tillbarn som upplevt våld i sin familj,samt till Birthe HagströmFil.dr. i pedagogik, utvecklingsledareALMA, en samverkansmodellmed fokus på småbarn till föräldrar med psykiskohälsa.Ny verksamhet inomLSS och SoL i FalunAdams Omsorger AB är ettnystartat privatägt företag somerbjuder korttidsverksamhetoch stödinsatser inom LSS ochSoL. Verksamheten riktar sig tillbarn, ungdomar och unga vuxnamed neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.Hjärnhälsan i VäxjöCarema Hjärnhälsan har startaten psykiatrisk öppenvårdsmottagningi Växjö.Bedövningsmedel mot depressionExperiment vid National institutesof health i USA för fem årsedan visade att en spruta medbedövningsmedlet ketaminkunde lindra en svår depressioninom bara några timmar. Nuhar en forskargrupp i delstatenTexas kartlagt hur bedövningsmedletpåverkar hjärnan. DetDoping ökar utanför idrottenDet finns indikationer på ökadförekomst av dopningsmedelutanför idrotten den senastefemårsperioden. Det framkommeri en ny rapport av Statensfolkhälsoinstitut som beskriverdopningsproblematiken ochlämnar förslag till åtgärder.Anledningen till att användadopningsmedel varierar. Historisktsett har det främsta skäletvarit att öka den idrottsligaprestationen. I dag är syftetframför allt att närma sig ettkroppsligt ideal eller uppnå ensåväl fysisk som psykisk förändringför att få pondus ellerförbättra sin förmåga att slåssoch skrämmas.– Vi vet att den typiske användarenär en man mellan 18och 34 år som styrketränar pågym. Det är därför viktigt att viutvecklar och sprider metoderför att arbeta förebyggande pågymmen, säger utredare KajsaStort värde i Barnahus - trots otaktEn utvärdering av Barnahus iÖrebro visar att de samverkandeparterna i länet ser ett stortvärde i att samarbeta i frågordär barn misstänks vara utsattaför vålds- eller sexualbrott.Stödet för verksamheten ärhögt. Samtidigt har en rad förbättringsområdenidentifierats.Utvärderingen, som byggerpå 31 intervjuer med personalinom de samverkande myndigheternasamt två enkäter sombesvarats av barn och vuxnaskriver Forskning & Framstegpå nätet.Dessa nya rön om hur ett bedövningsmedelpåverkar hjärnankan leda till snabbare ocheffektivare mediciner mot depressioner.Lars Farde, professori psykiatri vid Karolinskainstitutet i Solna, säger till F&FMickelsson.Statistik visar att en procentav männen någon gång harprovat dopningsmedel. Användningenbland kvinnorär mer begränsad. Samtidigthar de senaste åren stora dopningshärvoruppdagats, därantalet inblandade uppgår tillen märkbar del av det uppskattadetotala antalet användare.Den senaste femårsperiodensom besökt Barnahus undervåren 2011.I de intervjuer som gjorts medpersonal från berörda myndigheternaframkommer oklarheteri ledningen av Barnahus, resursbristbland de samverkandeparterna, otydlig organisationav krisstödet, kritik mot hursamverkansavtalet följs samtatt utredningarna om barn sommisstänks vara utsatta för brottsällan löper parallellt mellanolika myndigheter som de varatt rönen är ett av de hetastespåren inom forskningen omantidepressiva läkemedel justnu.Ketamin blockerar en receptorför signalämnet glutamat,vilket i sin tur justerar haltenav flera andra ämnen i hjärnan,enligt en rapport i Nature.har dopningsfrågan alltmeruppmärksammats som ett samhällsproblembåde i politikenoch bland yrkesverksamma.Samtidigt som kunskapenkring dopning har ökat behöverden generella kunskapenom dopning utanför idrottenhöjas. Här finns ett stort behovav kunskapsutveckling.Det finns en tydlig kopplingmellan användning av kosttillskottoch dopningsmedel.Användningen av kosttillskottbland de som dopar sig är hög.I flera fall är målet för användningenlikartad, men preparatenhamnar på olika sidorlagen. Det råder en osäkerheti kosttillskottsbranschen ochkosttillskott har visat sig kunnainnehålla dopningsmedel. Detär därför viktigt att se överproduktsäkerhet och kontrolleramarknadsföring av kosttillskott.tänkta att göra. Utredningarnaupplevs inte heller gå snabbareså som intentionen var.– Snabba och effektiva utredningarligger framförallt ibarnens intresse, säger LenaMantler som är områdeschefi Örebro kommuns socialförvaltningdär Barnahus rent organisatorisktär placerat.– Vi kan konstatera att desamverkande myndigheternahittills inte alltid gått i takt medvarandra.30 www.ssil.se

StiftelsenStiftelsen Viktoriagården erbjuder vård och omsorg för ungdomar ochvuxna med särskilda behov.Vi kan erbjuda läkepedagogiskt och socialterapeutiskt boende förungdomar och vuxna med stort omvårdnadsbehov.Vi riktar oss till personer inom LSS personkrets 1 med autism ochutvecklingsstörning och tilläggshandikapp.Vi arbetar endast utifrån individuelle lösningar och individuella avtal.Viktoriagården är belägen i en sörmlansk idyll ca 2 mil norr omNyköping i ett litet samhälle som heter Aspa.Ring oss för information:Telefon: 0155-240 103 Mobil: 070-775 77 85E-post: info@viktoriagarden.se www.viktoriagarden.seBEROENDEDAGEN6 december 2011Waterfront congress centerstockholmBeroendedagen är ett helt nyttforum för er som arbetar med risk– missbruk och beroende.När din grupp behöver handledning eller utbildning.Då finns vi med mångårig erfarenhet!i erbjuder handledning för arbets-och familjehem samt utbild-Vgrupperning för personal.Även metodhandledning för fördjup ningav kunskaperna i praktisk användningav BBIC.EWERTSocialKonSulT aBHar du hög belastning av ärendensom rör barn och familjer?Då är vi tjänsteföretaget som hjälper dig med en utredning eller med handläggning!Honnörsgatan 12, 352 36 VäxjöTelefon; 0470-74 93 93, Mobil; 073 074 46 67ewert@socialkonsult.se, www.socialkonsult.seInvigning av Gerhard Larsson, regeringens särskildeutredareHur skapas beroende, vad händer i hjärnan ochvad kan vi göra åt det?Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskningVad är spelberoende/spelproblem?Marie Risbeck, samordnare Spelprevention,Statens FolkhälsoinstitutVilka löper större risk att utveckla ätstörningar?Thomas Parling, leg psykolog och doktorandTräningsmissbrukKarin Henriksson Larsén, läkare, rektor GHIHur motar vi Olle i Grind? Att förebygga spelproblemJessika Svensson, utredare, avdelningen förDrogprevention och Spel, Statens FolkhälsoinstitutSamverkansprojekt mellan Socialtjänsten och denkommunala gymnasieskolan i Uddevalla kommunför ungdomar med missbruks-/beroendeproblematikRebecca Corell Svensson, kurator (socionom)NätdrogerCecilia Fant, kriminalinspektör, underrättelsesektionenpå Rikskriminalpolisenhttp://www.familjevarden.seFamiljevården i Älvsborg ABMannerfelts Plats 9, Regementet,504 31 BoråsAtt vilja, kunna, våga gå vidare.Telefon: 033 – 12 55 85Fax: 033 – 10 31 25Finjagården i Skåne ger resultatgivande behandling åtmänniskor med beteendeproblematik som självskadoroch färdighetsbrister.Standard DBT med FamiljebandHälsoprogrammet - individuellt och i gruppALMA (Att Leva Med Andra)Aktivitetshus för alla sinnen med bl.a. bild & formVälkommen på studiebesök så berättar vi mer om vårkvalitetsuppföljning och behandlingsfilosofi.Monter: VH06:32.Välkommen!Definition av sexberoende, kriterier för diagnosErik Sundby, klinikchef, DysberoendeklinikenShoppingberoende/köpberoendeOwe Sandberg, leg psykolog, leg psykoterapeut,fd chefspsykolog på kriminalvårdsstyrelsenAnhöriga till personer med spelproblem –Hur kan de få hjälp och stöd?Henrik Josephson, leg psykologLeva med en sexberoendeÅsa Hellberg, anhörig, coach och författare till boken”Casanovas Kvinna”Pris: 1 895:– inkluderar för- och eftermiddagsfikasamt lunch. Priset är exklusive moms.Anmälan: Telefon 08-23 73 10, fax 08-23 73 05info@expomedica.se eller www.beroendedagen.seArrangör:Mediapartner:finjagarden.seTel 0451-451 40info@finjagarden.seM E D L E Mwww.beroendedagen.sewww.ssil.se 31

KortnyheterKlinik vill samarbetamed krogarEn nystartad beroendeklinikvid Stureplan vill samarbetamed krögarna för att förhindramissbruk. Krogpersonalen harfått information och utbildningom vad beroendekliniken kanhjälpa till med. Källa: MetroBarnfamiljer vräksfrån sina hemTotalt har 69 barn vräkts frånsina hem i Stockholms län underårets första hälft. Av dembor 21 i Stockholms stad. Ihela landet vräktes motsvarandetid förra året 328 barnfamiljer.I år och under motsvarandetid var antalet 358. En ökningmed nio procent. Källa: SourceDöda barn får vuxnaatt dö av sorgBrittiska forskare som har undersöktvad det innebär för föräldraratt förlora sitt barn underdess första levnadsår. Det visadesig att de som hade förloratsitt barn det första levnadsåretlöpte en dubbelt så högrisk att dö under de närmaste15 åren, jämfört med föräldrarvars barn inte hade dött undersamma tidsperiod. Mammorvar mer sårbara än papporna,visade det sig. För dem var riskenatt dö fyra gånger så stor.Källa: Svt.seSolhagagruppenut ökar skolverksamhetenSkolinspektionen godkännerSolhagagruppen/Solhagabys ansökan att starta en privatgymnasiesärskola. Företaget fårockså tillstånd att starta grundskola,årskurserna 5–9, samtett fritidshem.Få frågar brukarnaSocialstyrelsen har granskatom kommunerna frågar missbrukarnavad de tycker ommissbruksvården. Endast 38procent av kommunerna hargjort en brukarundersökning.Visjöns behandlingshemnedlagtAttendo har lagt ner Visjögårdensbehandlingshem i Smålan.Orsaken var att intressetför hemmets nya metod varallt för litet och placeringar uteblev.Källa: SmålandspostenFamiljehem som fast jobbNyköpings kommun satsarpå nya grepp inomfamiljehemsvården. Socialadivisionen utvecklar ochförstärker vården av barn ochunga med svåra sociala problem.Tre kvalificerade familjehemkommer att erbjuda fastanställning med månadslönistället för att som vanligt varauppdragstagare.Det är allt svårare att få tag påfamiljer som vill åta sig uppdragetatt vara familjehem.Konsekvenserna av konkurrens?I forskningsantologin Konkurrensenskonsekvenser – vadhänder med svenskt välfärd?(SNS Förlag) medverkar en radledande välfärdsforskare sompå SNS uppdrag har gjort eninventering av tillgänglig forskningoch statistik om effekternaav konkurrens i produktionenav välfärdstjänster.Studien går igenom samtligastora välfärdsområden: förskolan,skolan, individ- ochfamiljeomsorgen, hälso- ochsjukvården, arbetsmarknadspolitikensamt omsorgen omäldre och funktionshindrade.Den viktigaste slutsatsenav studien är att det råder enanmärkningsvärd brist på– Ett vanligt familjehemär inteheller tillräckligtför barn och ungdomarmed komplexasociala problem,säger GlennAndersson, chefför sociala divisionensbarn- och familjeenhet iNyköpings kommun.Han påpekar att den nyaformen av familjehem endastär ett komplement till de mertraditionella som är uppdragstagare.Den 31 augusti börjadeNyköpings kommun annonseraefter de nya familjehemmen.De som anställs erbjudsutbildning, handledning ochstöd i jobbet dygnet runt.Barn till alkoholister reagerar på stressOm någon av dina föräldrarhar alkoholproblem så är riskenstörre att du dricker meralkohol efter att du varit medom en stressig situation. Detvisar aktuell forskning frånSahlgrenska akademin.Det är sedan tidigare käntatt barn till alkoholister löpercirka 50 procents ökad risk attsjälva få problem med alkoholi framtiden. Ny forskningfrån Sahlgrenska akademinbidrar till ny kunskap bakomdetta samband. Studien, somgenomförts av forskaren AnnaSöderpalm-Gordh, har publiceratsi det senaste numret avtidsskriften Pharmacology Biochemistryand Behaviour.Studien omfattar 58 friskaförsökspersoner, vilka deladesin i två grupper utifrån om dehade en familjemedlem med alkoholproblemeller inte.De både grupperna fickslumpvis vara med om två experimentellasituationer, därden ena av uppgifterna varmer stressfylld och gick ut påatt lösa mattetal under en visstid inför publik. Därefter fickde båda grupperna dricka alkoholi ett experimentellt konsumtionstesteller så kalladplacebo, beroende på vilkensituation de lottades att varamed i.– Resultaten visar att försökspersonermed föräldrar sommissbrukar alkohol drickermer alkohol än vad andra görnär de utsätts för stress, sägerAnna Söderpalm-Gordh.Detta beteende kan få negativakonsekvenser på sikt. Detär sedan tidigare känt att personersom dricker större mängderalkohol vid varje enskilt tillfällelöper högre risk att utveckla ettberoende i framtiden.– Om alkoholen gör dig lugnarevid stress bör man försökahitta andra sätt att lugna ner sigpå, till exempel med hjälp avavslappningsövningar, sägerAnna Söderpalm-Gordh.kunskap om effekterna avkonkurrens i den svenska välfärdssektorn.Utifrån befintlig forskninggår det inte att hitta belägg föratt reformeringen av offentligsektor medfört de stora kvalitets-och effektivitetsvinstersom man hoppades på.32 www.ssil.se

Familjebehandling och sega enbuskarArabo Familjebehandling arbetar med människor som vill växa.Växa inför sig själva men framförallt inför sina barn.Det handlar om hårt arbete. Men också om små vardagliga glädjestunderpå vägen mot ett nytt positivt sätt att hantera tillvaron. Vi utgår ifrån attalla har förmågan att förändra sina liv. I varje människa bor en enbuske.Vill du veta mer om Arabo och vår enkla enbusksfilosofi?Besök då vår webbplats www.arabo.se eller ring tillFöreståndare Pär Gunnar Jäghagen på tel. 0470-808 40 alt.070-595 76 22.Arabo FamiljebehandlingPlogvägen 103352 23 VäxjöTelefon 0470-808 40Telefax 0470-831 24E-post: info@arabo.sehttp://www.arabo.seKonsulentstödd familjehemsvårdi mellersta och södra SverigeFamiljehemspoolen har arbetat med Konsulentstöddfamiljehemsvård sedan 1992.Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.Kontakta vår samordnareCaroline Åkerhielm0142-121 15www.familjehemspoolen.comLinnea Omsorg – boende, arbete och fritid i en utvecklande och trivsammiljö för människor med behov av särskilt stöd. Vi skapar förut sätt ningar ochmöjligheter för våra ungdomar och vuxna att delta i samhället och utvecklasefter egen förmåga. Gemenskap, professionalitet och omsorg är grunden ochdrivkraften i vårt arbete.Vi erbjuder:• Vård och boende med tillstånde enligt LSS § 9:1 och LASS• Daglig verksamhet med tillstånd enligt LSS § 9:1• HVB-hem med tillstånd enligt SoLinfo@linneaomsorg.seTel: 08- 551 5014 60www.linneaomsorg.seVälkommen att kontakta oss!LINNEAOMSORGKONTAKT • MEDVETENHET • NÄRVAROTemat för höstens nummer avINSPIRATIONSGUIDE för personligutveckling och ledarskap,är sårbarhet – personligt, socialtoch i arbetslivet.Beställ ett gratisex eller besökvår webplats på:www.gestaltinformation.se.Inspirationsguiden innehållerartiklar utifrån vår helhetssynoch en förteckning över gestaltutövareruntom i Sverige.Gestaltterapeuter och ledarskapskonsulter i GestaltinFormations nätverkarbetar med hela människan i centrum; kognitivt, känslomässigt ochmed urskiljning i den omedelbara verkligheten. Individuellt, i grupp elleri organisationer/företag.GestaltinFormation– nätverksportal för gestaltutövare i Sverigewww.gestaltinformation.se • lars@gestaltinformation.se • 0705-18 07 90www.ssil.se 33

KortnyheterInga halvfabrikat gavviktökningDålig aptit och viktminskningvar tidigare ett problem på Tallgårdensäldreboende i Östervåla.Efter att näringsdrycker,moderna rätter och halvfabrikatslopats har de äldres viktökat och det nya mattänketkommer att fortsätta.Dog efter 12 timmarsdataspelsmaratonEngelske Chris Staniforth, 20år, dog i maj efter att i närmare12 timmar ha deltagit i ett dataspelsmaratonpå nätet. Handrabbades av en blodpropp ivensystemet. Det är den typenav blodpropp som man brukarvarna flygresenärer för om desitter stilla länge under en långflygning.Ledsagare tog taxi för15000 vid snökaosI vintras skulle två landstingsanställdai Jönköping ledsagaen person från ett behandlingshemi Jönköpings län tillÖstersunds sjukhus psykiatriskaklinik. Detta på bekostnadav Jämtlands läns landsting. Pågrund av snökaos och inställdaflyg på väg hem tog de tvåanställda taxi hem, mer än 70mil. Då Jämtlands läns landstingsekonom granskade faktureringarupptäcktes taxifakturanoch man har bestämt sig för attkräva pengarna åter från landstingeti Jönköping. Källa: NUtidningen JönköpingRisk för missbrukefter fetmaoperationRisken att börja missbruka alkoholökar betydligt hos personersom genomgår en fetmaoperationav typen gastricbypass. Orsaken är att operationenleder till att kroppen tarupp alkohol snabbare och attdet sedan tar längre tid att bliav med alkoholen, enligt en nysvensk studie.Nygammal chef till SiSRunnagårdenTomas Ring återvänder sominstitutionschef för SiS LVMhemRunnagården i Örebro.Den tidigare institutionschefenEva-Lotta Ardermark Nilssonhar tillträtt tjänsten som regionalhälso- och sjukvårdssamordnarei SiS norra region.500 miljoner till skydd i socialvårdenRegeringen avsätter en halvmiljard under tre år för attstärka skyddet av utsatta barn.Utredningen om vanvård hargranskat övergrepp och vanvårdav flickor och pojkar somvarit placerade i den socialabarnavården.Regeringen arbetar nu medElektronisk övervakning vid utslussflera förslag som finns i Barnskyddsutredningensbetänkande.Till exempel att varjebarn som placeras ska få enegen socialsekreterare som skabesöka barnet regelbundet ochprata enskilt med barnet viddessa besök.Familjehemmen ska få bättreStatens institutionsstyrelse, SiS,startar ett pilotprojekt om elektroniskövervakning av brottsdömdaungdomar.SiS har fått regeringens uppdragatt under 2011 utarbetaförslag till en förbättrad utslussningfrån sluten ungdomsvård,LSU, och elektroniskövervakning är en del i det utvecklingsarbetet.Med hjälp av elektroniskövervakning kan ungdomenvistas utanför ungdomshemmeti högre utsträckning. Förungdomen innebär det möjlighetertill ökade frihetsgraderunder påföljdens avslutandedel.– En god utslussning handlarOtryggt att åka i kollektivtrafikenRädda Barnen har presenteratsin stora enkätundersökningUng Röst 2011 som hargenomförts med 24 544 barnoch unga i Sverige mellan 12-17 år. Resultatet visar att detfinns stora kommunala olikheterkring barns uppfattningoch oro inom en rad områden,bland annat när det handlar omkänslan av otrygghet i bostadsområdenoch i kollektivtrafiken,tankar kring inflytandeeller oro för familjens ekonomi.– Vår enkät pekar på att detfinns platser, situationer, ögonblickdär barn och unga kännersig rädda, oroliga, stressadeeller frustrerade. Svarenhar gett oss en unik inblick ihur barn och unga tänker ochom de frågor som är viktiga fördem. Nu är det vår skyldighetatt föra fram dessa åsikter tillpolitiker, beslutsfattare och andrai samhället som har ansvarför barn och unga, säger OlaMattson, regionchef på Räddastöd och uppdraget till familjehemmetska vara tydligt.Socialnämnden är skyldig attha rutiner för att förebygga,upptäcka och hantera missförhållandeni den egna verksamheten.Ett nationellt programför ökad säkerhet i samhällsvårdenska tas fram.om att ge den unge möjligheteratt under kontrollerade formerkunna gå i exempelvis folkhögskola,göra arbetspraktikeller något annat utanför ungdomshemmetsom kan förberedahonom eller henne för etticke-kriminellt liv, säger SiSgeneraldirektör Ewa PerssonGöransson.93 procent tror påframtiden.7 procent mobbas.20 procent ärrädda för att blideprimerade.18 procent oroasför familjensekonomi.59 procent ärstressade avskolan.Barnen och ansvarig för UngRöst 2011.Svaren visar bland annat attbarn och unga är rädda förvåld, att de oroar sig för attbli utslängda hemifrån och attde mår psykiskt dåligt. Mångatycker att det är viktigt attSverige gör mer för att minskaanvändandet av alkohol ochdroger bland barn och unga.Få känner till Barnkonventionen– samtidigt uttrycker enstor majoritet en önskan omatt barn och beslutsfattare skamötas och diskutera.Trygghet är en av de mångafrågorna i enkäten: Mer än vartfemte barn känner sig sällan elleraldrig trygga i kollektivtrafikeneller i det egna bostadsområdetpå kvällen. Dubbeltså många flickor känner sigrädda.Skillnaderna mellan kommunerär slående när det handlarom trygghet: I Spånga/Järvakänner sig 20 procent av de tillfrågadesig otrygga i bostadsområdetpå kvällen, medanendast sex procent av de tillfrågadei Lund känner sig otryggapå kvällen där man bor. I Botkyrkakänner sig 42 procent avde tillfrågade otrygga i kollektivtrafikenpå kvällen. I Stockholmsinnerstad är 20 procentav de tillfrågade otrygga närman åker kollektivt på kvällen.34 www.ssil.se

Söker Ni ett system som äranvändarvänligt, flexibelt och somhar fokus på kvalitetssäkring?Specialiserade på klienter med samsjuklighet(dubbeldiagnos). Egen drogterapeut. Boendei egen lägenhet. Goda möjligheter för ADLoch arbetsträning. Bred och gedigen kompetenssedan 1996. Naturskönt läge medstrandtomt, i hjärtat av Värmland. Vi taremot klienter enligt LRV, §56 Kval och SoL.Tel: 0570-42 000 alt. 070-743 66 11www.hillringsberg.comJag utgår från en systemteoretisk basoch har nätverkstänkande som en viktig del i allt arbeteSafe Care Svenska AB ärden största leverantören avdokumentationssystem till privatavårdgivare i Sverige och har engod förankring i den kommunalasektorn.Safe-Doc används dagligenav behandlingshem, friskochsjukvård, äldre- ochhandikappomsorg samt IFO.30 000 användare har redan gjortsitt val.Ann-Helen Johansson, Box 36, 956 21 Överkalix, Mobil 070-28 20 360info@annhelenjohansson.se, www.annhelenjohansson.se- Välkommen du också!Ring oss för en visning överInternet eller hos er.”DIAGNOS FÖRST –SEDAN BEHANDLING”KBT Praktiken i Mellansverige erbjuderKORTTIDS eller AKUTPLACERING med/utan UTREDNING iFÖRSTÄRKTA FAMILJEHEMVi professionaliserar familjehemmen genom att tillföra resurser ochkunskaper.I våra familjehem finns därför extra kompetens. Alla familjehem hargenomgått en grundläggande KBT-utbildning.Vi har egen psykiater, psykolog och socionom.Vi utför också uppdrag på konsultbasis.Safe Care Svenska AB0431-445890www.safecare.seTelefon: 0175 – 91490; 070 590 22 02 Adress: Kyrkvägen 1, 760 31 Edsbrowww.kbtpraktiken.sewww.ssil.se 35

KortnyheterBarn ärver sinaföräldrars traumaTiotusentals barn och ungdomari Sverige lever med föräldrarsom utsatts för systematisktortyr. Många av dem lider avsymtom som liknar posttraumatiskstress – trots att de intevarit nära en tortyrkammare.Det framgår av boken ”Mordförsökpå tilliten – en bok omtortyr”.Nya regler förledningssystemDen 1 januari 2012 börjarnya föreskrifter och allmännaråd gälla om ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbetei hälso- och sjukvård, tandvård,socialtjänst och verksamhetenligt LSS.Öppen psykiatrisktvångsvård bristerEn samordnad vårdplan saknasi över hälften av fallen förpatienter som förs över till denöppna psykiatriska tvångsvården.Socialstyrelsens utredareNina Frohm konstaterar att fallenofta har kortare vårdtid änfyra veckor och att de sällan fårandra insatser än medicinering.Samverkan ger resultatvid opiatberoendeMycket goda behandlingsresultatför personer med opiatberoendevisar en utvärderingav Beroendemedicinska enheten(BME) vid LänssjukhusetSundsvall-Härnösand. Fyrtioprocent av klienterna har sysselsättning,en hög andel stannarkvar i behandling, och ingenkriminalitet förekommer igruppen. Dessutom har samverkanmånga fördelar, påpekadepersonalen i utvärderingen.Blyghet är ett skyddAtt nå puberteten tidigt ärkopplat till en rad problemmed till exempel alkohol, rökningoch kriminalitet. Menforskning visar att tidigt utveckladeungdomar som är blygasällan gör saker de kan kommaatt ångra senare i livet. Blyghetenfungerar som ett skydd.Det skriver Nejra van Zalk, forskarei psykologi vid Örebro universiteti Scandinavian Journalof Psychology.Ohälsa kostar 120 miljarder kronorFärre ungdomar döms till vårdUngdomstjänst har på kort tidblivit den vanligaste påföljdengenom dom och andelen ungdomarsom döms till böter ellervård har minskat kraftigt. Detkonstaterar Brottsförebygganderådet(Brå) i en utvärderingav påföljdsreformen för ungalagöverträdare.Ungdomstjänst, det vill sägaoavlönat arbete, infördes 2007Ohälsan i Sverige i form avohälsosamma vanor ocholycksfall kostar 120 miljarderkronor årligen enligt en nysammanställning från StatensFolkhälsoinstitut, FHI.Ohälsa orsakad av alkoholoch narkotika kostar 43,5 miljardervarje år och är den dyrasteorsaken bakom ohälsan.I rapporten lägger FHI framförslag på olika åtgärder somregeringen kan satsa på för attminska kostnaderna för ohälsan.På alkohol- och narkotikaområdetföreslår man blandannat att alkoholskatten skahöjas, alkoholreklamen begränsasoch att man ska satsapengar på att upprätthålla stödetför en restriktiv narkotikapolitiki samhället.Signalfel ökar sug efter sött och drogersom en egen påföljd för ungdomarmellan 15-17 år. Andelenungdomar som döms till ungdomsvårdhar nu nästan halveratsoch andelen som får bötergenom dom har också minskat.Men det finns stora variationermellan de olika tingsrätternai landet när det gällerandelen som döms till vård –från tio procent till omkringNär glutamat och dopamininte samarbetar som det ska ihjärnans signalsystem ökar denkick som alkohol, socker ellerandra droger kan ge. Det visaren ny svensk-kanadensisk studiepå möss som publicerats iden ansedda tidskriften Journalof Neuroscience. Den bidrarmed en ny viktig pusselbit kringmekanismerna bakom bådesubstansmissbruk och fetma.– Våra data tyder på att hjärnanblir överkänslig mot belöningarnär denna samsignaleringav glutamat och dopamininte fungerar. Det krävs mindredoser än normalt för att benägenhetatt inta substansen skaöka, och det gäller både sockeroch kokain, säger Åsa Mackenzie,docent i neurovetenskapvid Uppsala universitet och denforskare som lett studien.Njutning uppstår genom attvissa signalsubstanser, främstdopamin, frisläpps i hjärnan.Men detta belöningssystemkan också ”kidnappas” av belönandesubstanser, till exempelalkohol och missbrukardrogersom kokain. Dessa gerbelöningskänslor i början, menär så starka att nervcellerna isystemet kopplas om och ettberoende uppstår. Även mernaturliga ämnen, som sockerrikmat, kan ge upphov till beroendelikatillstånd.Uppsalaforskarna och andrahar nyligen visat att dopamincellernai belöningssystemetkan sända signaler i samarbetemed glutamat, så kallad samsignalering.Dess fysiologiskaroll och betydelse har dock intevarit känd. Hur viktig är dentill exempel för benägenhetenatt inta belönande substanser?Genom att studera möss somsaknar förmåga till nämndasignalering eftersom deras glutamattransportörer,så kalladeVGLUT, inaktiverats, undersökteforskarna hur benägnamössen var att inta socker ochkokain. Resultatet visade att debåde intog mer och svarade pålägre doser än kontrollmössen.Eftersom det finns ett starkt50 procent. En enkät till kommunernavisar också att derassätt att definiera vad som är ettsärskilt vårdbehov varierar.Totalt sett väcker detta frågorkring om lagen tillämpas på ettlikvärdigt sätt i hela landet.Brå anser att det behövs nationellariktlinjer. Det skulleunderlätta för socialtjänsten ideras arbete.samband mellan minnet ochkonsumtion substanser, och iförlängningen även risken förberoende, undersökte forskarnaäven detta. Det kan i studienvisa det intressanta resultatetatt de möss som saknade förmågatill samsignalering fickkraftigt förbättrat minne avmiljöer som kunde kopplas tilldrogintag.De fann också att ändradegenuttryck i belöningssystemetsom tyder på att hjärnan blivitöverkänslig samt att dopaminnivåernasjunkit.– Detta är oerhört intressantafynd, men det krävs mer forskningför att förstå hur dettaexempelvis kan användas vidläkemedelsutveckling, sägerÅsa Mackenzie.Forskarna har nu gått vidaremed att studera dessa mekanismeri samband med människorsmissbruk och försökerhitta direkta samband mellanlåga VGLUT-nivåer och beroende.36 www.ssil.se

Sedan 1967 bedriver tre O behandlingav psykiskt funktionsnedsatta vuxna,med eller utan missbruk.När det känns hopplöst och uppgivet –ring Roslagens ElevhemVi är behandlingshemmet som specialiserat oss på de ungdomarsom har det svårast. Ofta har de som blir elever hososs redan erfarenhet av flera behandlingshem eller familjehem.Och misslyckats. Vår idé är att de ska lyckas hos oss.Vi tar emot flickor och pojkar mellan12-17 år som har svåra problemEnsamkommande flyktingungdomarmed psykiska problem har vi plats för med kort varsel.Flickor som skär sigVi har en enhet för flickor och pojkar med självskadebeteende.MotivationMI-utbildad behandlingspersonalStrukturFullvärdigt DBT-teamDelaktighetESL - Eget självständigt livMeningsfullhetDagliga aktiviteter individuellt och i gruppUtagerande pojkarVi tar emot snabbtVid frågor kring placering ring:Kent Kmety 0736-48 41 42För mer information besök vår hemsidawww.roslagenselevhem.seKom ihåg!OMTANKE OM VÅRDNAD OMSORGtre-o.seAnmäl dig till en av våra uppskattadeföreläsningsdagar på Elite Savoy Hotel i Malmöden 28 oktober. Se mer info på tre-o.se.tre O, Stjärnhusen & Kvarngården, info@tre-o.se, www.tre-o.setreO_kvartsannons_SIL_5_2011.indd 1 2011-08-18 10:46:48www.ssil.se 37

Många vill lyssna på barnLyckad konferens om ungas delaktighetText och Foto: Marie BergströmDet är viktigt att lyssna på barn – men det är inte alltid lätt att fådem att berätta.400 personer deltog i början av september i en konferens omvarför det är viktigt att inte bestämma över huvudet på barn.Den 5 och 6 september samladesbland annat politiker,tjänstemän inom socialtjänstenoch personalinom skola och omsorg iStockholm för att delta ikonferensen ”Lyssna på oss”.Konferensen var ett resultat av Handikappförbundetoch Barnombudsmannenstreåriga projekt Egen växtkraft. Där har deundersökt hur barn med funktionsnedsättningkan påverka besluten kring de insatserde får.– Vi har sett att det finns ett stort intresseför det här och att det är många som gör brasaker. Men många känner inte till varandra,säger Annika Nyström Karlsson, projektledareför Egen växtkraft.Efter samtal med medarbetare på FolkeBernadotte stiftelsen bestämde de sig för attordna en konferens tillsammans.– Målet var att sprida goda exempel ochatt skapa en mötesplats för personer frånolika professioner, så att de kunde utbytaerfarenheter och tankar.Totalt deltog 400 personer och AnnikaNyström Karlsson är nöjd.– Vi upplever att alla har fått sig till livsoch vi har fått mycket positiv respons. Dethar även varit en stor efterfrågan på böckernasom vi lanserade under konferensen.Alla deltagare fick ett varsitt exemplar avhandboken ”Lyssna på oss! - Bättre stödnär barn och ungdomar är delaktiga”, somvänder sig till vuxna med tips om hur de kanarbeta med barns delaktighet, och ”Så härgör du för att vuxna ska lyssna på dig” somvänder sig till barn.Böckerna var en av målsättningarna medprojektet Egen växtkraft och är gratis ävenför dem som inte deltog i konferensen.Annika Nyström Karlsson vet inte om detkommer att bli några fler liknande konferenserframöver.– Det är svårt att säga. Men om man ikommunerna skulle vilja jobba med dethär så kan man kontakta oss. Vi kommeratt hjälpa till med stöd och rådgivning. Vihar ju nu även kontakt med personer somjobbar med det här och kan hjälpa till attförmedla dem.Egen växtkraftProjektet har undersökt hur barn och unga kan påverkastödinsatser från samhället. Många barn och ungdomar medfunktionsnedsättningar behöver stödinsatser för att utveckla sinaförmågor. Insatserna kan komma från förskolan, skolan, barn- ochungdomshabiliteringen, syn- och hörcentralen eller någon annanverksamhet.Stödet är alltså till för barnens skull, men barnen själva får sällankomma till tals när insatserna planeras, utformas och beslutas.Detta trots att FN:s barnkonvention slår fast att varje barn har rätt attsäga sin mening i frågor som har betydelse för dem.Syftet med projektet Egen växtkraft var att undersöka hur barns ochungdomars delaktighet och självbestämmande kan stärkas. Det ärtill exempel viktigt att insatserna har ett tydligt barnperspektiv. Enannan viktig fråga är om individuell planering kan stärka barnetsdelaktighet.Egen växtkraft var ett treårigt projekt som Handikappförbundengenomförde i samarbete med Barnombudsmannen fram till juli2011.Källa: Handikappförbunden.38 www.ssil.se

Vill gärna berättaMen de skyddar de vuxnaÄven fyraåringar vill prata om sina problem. Men för att göra det behöver de hjälpmedel.Psykologen Christina Renlund tipsar om flera användbara verktyg.Christina Renlund i samtal meddeltagare på konferensen.”Hej benen, jag vill att ni ska kunnagå.” En liten pojke uttrycker sin önskani ett brev till sina förlamade ben.En annan pojke med en utvecklingsstörningundrar: ”Kan jag få en annanhjärna? …Jag vill ju inte stjäla en, men jagkanske kan få låna en?”Pojkarna är bara två exempel på barn somfått möjlighet att prata om jobbiga sakermed hjälp av olika stödverktyg.Under sitt seminarium ”Det trodde ni inte- om små barns kompetens” konstateradepsykologen och psykoterapeuten ChristinaRenlund att barn vill prata om det som bekymrardem, oavsett om de har funktionshindereller inte.– Vi vet inte hur det är för barnen, men vivet att de vill berätta.Det hon tror ofta stoppar dem är blandannat vuxnas inställning.Föräldrar hon kommer i kontakt med brukarundra om det inte är för tidigt att börjaprata om svåra saker med barnen när debara är några år.Men enligt henne är barn väldigt tidigtmedvetna om sin situation. De behöver barahjälp att sätta ord på den.– Många ställer sig frågan: Kan vi pratamed barn om allt? Vänd på frågan i stället:Kan barn prata med oss om allt? Barn älskaross och vill skydda oss så mycket att de ställersig själv i andra rummet.Initiativet måste därför i regel komma frånde vuxna.– Jag påstår inte att det är ett dugg lätt.Om vi säger att vi ska samtala med små barnså tror jag att vi behöver stödverktyg.Som hjälp finns flera alternativ. ChristinaRenlund rekommenderar bland annatberättelseböcker, samtal i lek, frågelådor,känslobilder och teckningar.Hon konstaterar att mellan 30 och 50 procentav alla barn med funktionshinder harpsykisk ohälsa.– Vi kan förebygga det. Ta reda på barnensberättelser, vänta inte och se.Syskonen glöms lätt bortEnligt Christina Renlund får barn som anhöriga nästan inget stöd.I samband med konferensen ”Lyssna på oss!” öppnades därförsajten Syskonkompetens.Det är en mötesplats för de som är intresserade av hurdet är att vara syskon till någon med kronisk sjukdom ellerfunktionsnedsättning. Projektet “Syskonkärlek eller i skuggan av ettsyskon”, som driver sajten, pågår mellan 2009-2012 och handlar omatt lyfta fram syskons situation.Det är ett samarbete mellan flera organisationer, personer ochstiftelser.På sajten svarar Christina Renlund bland annat på vanliga frågorfrån föräldrar.Källa: Syskonkompetens(http://www.agrenska.se/sida/Syskonkompetens).www.ssil.se 39

Vad tyckte du om konferensen?Barnenskunskap viktigMen vuxna kör över demEtt litet barn kanske inte vet vad som är nyttigtatt äta. Men de vet vad de tycker är gott.Enligt Helena Hemmingsson är det viktigt attlyssna på barn eftersom de vet andra saker änvuxna.Text och Foto: Marie BergströmHelena HemmingssonAnnika Wallin,Pedagog, konsult.– Jättebra, det är intressantmed så många olika aktörer påsamma ställe och det var brainnehåll. Man blir uppdateradoch även bekräftad i sitt arbete.Marina Gunmo-Grönros,Barnombudsmannen.– Den var jättebra. Föreläsningenmed Hemmingsson varväldigt bra. Hon har fångat allti ett nötskal. Det är mycket habiliteringsfolkhär så jag hoppasatt budskapet går fram.Många har kanske varit med om att de ställer en frågatill ett barn och att det i stället är barnets föräldrarsom svarar.I föreläsningen ”Barn vet andra saker än vuxna”ville Helena Hemmingsson, professor i arbetsterapi vid Linköpingsuniversitet, uppmärksamma problemet med att vuxna ofta troratt de vet bättre än barn och fattar beslut ovanför deras huvuden.Helena Hemmingsson har gjort flera studier som visar att insatserför barn blir bättre om de själva får vara med och bestämma.– Barn vet vad de känner, vad de varit med om och vad de prioriterar.Det kan föräldrarna inte veta om barnen inte berättat det fördem. Om man inte tar med barnets perspektiv är informationenbristfällig.Hon tar upp en vanlig konflikt som kan uppstå vid matbordet.– Vuxna vill att barnen ska äta näringsriktig mat, medan barnenvill äta god mat. Lösningen kan vara att laga näringsriktig mat sombarnen tycker om. Det handlar inte om att barnen ska bestämmahelt själva, men om att få med deras perspektiv.Enligt Helena Hemmingsson kan barn redan vid fyra års ålderbidra med värdefull information om sitt dagliga liv och sin hälsa.Det bästa sättet att få information av små barn är att ställa öppnafrågor.– Ja och nej-frågor är inte tillförlitliga. Barn vill göra vuxna nöjdaoch svarar därför ja och nej på saker som de kanske inte har enaning om.Helena Hemmingsson har själv gjort försök när hon varit hemmahos bekanta för att se vad som händer när hon ställer frågor tillbarnen i familjen. I nästan samtliga fall har föräldrarna tagit över.Men hur ska man göra om man vill få svar från ett barn, ska manavbryta föräldrarna?– Nej, det gör inget om föräldrarna är med. Men det är viktigtatt barnen får uttala sig för det är viktigt att de är motiverade. Ombarnen ska vara det måste de få vara med och bestämma, annarsstruntar de i det.Linnéa Olsson, biståndshandläggare,Uppsala:– Mycket matnyttigt. Väldigtspännande att få verktyg hurman ska prata med små barn,för det är svårt.Charlotte Palmstierna,Socialdepartementet:– Det fanns inget att tillägga påden här senaste föreläsningenmed Helena Hemmingsson. Detvar klockrent och lyfte säkert endel aha-upplevelser för många.Förhoppningen är att det omsättsi praktiken.Camilla Plate, psykolog, barn- och ungdomshabiliteringenHelsingborg.– Det här är ett av de viktigaste områdena att man engagerar sig i.Vi vuxna tycker att vi lyssnar, men vi gör det utifrån vårt perspektiv.Den här konferensen gör att man blir påmind om det och får idéeroch tips.40 www.ssil.se

Årsta Gård Sköldinge ABVi har1 ledigplats!Vi tillhandahåller ett heltäckandeomhändertagande dygnet runt förpersoner med psykiska funktionshinder.• Insatserna är personlig assistans i miljöterapeutisk anda med debehandlingsinsatser som behövs för att klienten ska kunna leva ett gottliv som andra.• Varje klient hyr egen, för honom/henne anpassad, fullvärdig bostad.• Vi har en individuellt anpassad väl strukturerad verksamhet somgenomförs enligt TEACCH metoden.Insatserna kan ges efter beslut om:• Bostad med särskild service, enligt Lss.• Boende med personlig assistans.• Eget boende med hemtjänst.Vi har tillstånd enligt Lss, HSL samt daglig verksamhet.Verksamheten leds av Leg. Psykolog Olle Boëthius med långvarigkunskap och erfarenhet om neuropsykiatriska funktionshinder samtTEACCH utbildad pedagog Karin Boëthius.Årsta Gård Sköldinge ABÅrsta Gård, 64024 SköldingeTelefon: 0157-921 35, 922 00• E-post: info@arstagard.comVälkomna för ett besök eller konsultation!MTFC– ett bra alternativtill placering på institutionMTFC – Multidimensional Treatment Foster Care – ärmetoden som ser till att alla inblandade får det stöd debehöver, såväl de unga själva som deras nätverk ochfamiljehemsföräldrar.I MTFC arbetar samordnare och terapeuter i särskildateam i varje ärende. Handledning gör behandlingenindividuell och strukturerad, och alla inblandade harsamma mål: att ungdomarna ska kunna flytta hem igenefter ett år.MTFC ger resultat. Det visar både uppföljningar ochfristående forskning. Satsa på utredning och tryggtboende i kvalificerade familjehem – välj MTFC hos SiS.Läs mer på www.stat-inst.se/mtfc eller ring SiSkontaktpersoner:SiS ungdomshem HässleholmLotta Höjman0451-18 13 80, 0734-13 24 17SiS ungdomshem Långanäs (Eksjö)Kristin Halldorsdottir0730-80 73 29SiS ungdomshem Nereby (Kungälv)Jennie Gustavsson0303-20 88 17, 0706-36 11 38HÖGA KUSTEN VÅRD & OMSORG ABAllt under samma tak...HVB-Hem, 14 platser • Särskilt boende, 13 platserÖppenvård, 10 platser • Träningslägenhet/Utslussningslägenhet, 25 platserVi gör även neuropsykiatriska utredningar.HVB-Hem/Särskilt boende för personer över 18 år.Målgrupp:• Psykossjukdomar • Psykiskt sjuka missbrukare • Psykogeriatriska tillstånd • Självskadebeteende • Personlighetsstörningar• Missbruksproblematik (även substitutionsbehandling som subutex och metadon vid opiatmissbruk.)• Neuropsykiatriska sjukdomar (ADHD, Autism, Aspberger) • Aggressionstillstånd • Utvecklingsstörningar• Vårdkrävande patienter • Patienter som permitteras från LPT-vård • Patienter som permitteras från LRV-vård • Boende enligt SOLPris:Särskilt boende ca 1 400 kr/dygn. • HVB-Hem ca 1 900 kr/dygn.Öppenvård/träningslägenheter från 1200 kr/dygn.Kontaktuppgifter:Gunno Zetterkvist, bitr. verksamhetschef/leg. ssk/vub psykiatri • Tel: 070-291 48 69Niklas Nordvall, verksamhetschef • Tel: 070-203 02 94Vårvägen 4, 870 16 Ramvik • Tel: 0612-404 16 • www.hkvo.sewww.ssil.se 41

Erik Eckerdal, präst i Knivsta Pastorat, och Marie SimasNordberg som är diakon och ansvarig för LSS-verksamhetenvisar en av innergårdarna som både avgränsar och förbinderden nya byggnadens olika delar.Kristen profil på LSSKnivsta församling satsar i nya AlsikeText och Foto: Kerstin KarellS:ta Maria Alsike som ägs och drivs av Knivsta pastorat satsari det som kallas nya Alsike. I våras öppnade ett LSS-boendemed fem platser i den stora byggnaden som inneburit ensamlingspunkt i det nybyggda samhället. Pastoratet liggerlångt fram inom Svenska Kyrkan när det gäller att vara därmänniskorna är, fullt ut.42 www.ssil.se

I det nya LSS-boendet bor fem killar.” Vi kompromissarinte med ett gottbemötandeEn stor gemensam uteplats hör till det nya boendet.Idagligt tal pratar invånarna i Knivstakommun ofta om Alsike och det somkallas nya Alsike. De båda samhällenaär egentligen ett och samma ochligger nära Knivsta mellan Uppsalaoch Märsta. Men nya Alsike bestodför några år sedan endast av en väg, fält ochskog. Nu finns där ett ungt, nybyggt samhällemed en homogen grupp människor;unga par med barn som bor i villa.Sedan drygt ett år tillbaka finns där ävenS:ta Maria Alsike som genom Knivsta pastoratäger och förfogar över 5 000 kvadratmetersplitternya lokaler. I lokalerna driverpastoratet förskola, skola upp till årskurssex, café, kapell, vandrarhem, konferenslokal,restaurang, hyr ut hyresrätter och ivåras invigdes det nya LSS-boendet med femlägenheter.Knivsta pastorat ligger genom S:ta MariaAlsike i framkant inom Svenska kyrkan närdet gäller satsningar inom nya, eller rättaresagt nygamla, områden för kyrkan.Stor satsning– Att bedriva skolverksamhet och omsorgär inte nya områden för kyrkan. Det ärsnarare en återgång till verksamheter somkyrkan länge bedrivit. Det var staten somtog monopol på 50-talet, säger Erik Eckerdal,präst i Knivsta Pastorat där S:ta MariaAlsike, beläget i Alsike församling, är en avsex församlingar.Han har även varit en av de drivande projektledarnai uppbyggnaden av verksamheten.Att ta steget för församlingen att satsastort och bedriva så många olika verksamheteri nya Alsike var enligt Erik Eckerdalett stort steg som inte hade lyckats överallt.– En grundförutsättning är att vi har en idet närmaste total avsaknad av partipolitikbland de förtroendevalda i pastoratet. Hadevi haft det hade det här aldrig lyckats.– Det här är ett helt nytt samhälle och vibehövde därför tänka på många olika sättoch på ett helt annat sätt. Vi frågade oss vadsom behövdes. Vi insåg snabbt att vi intebehövde en distriktskyrka utan något annat.I kyrklig mening är våra verksamheterhär helt motiverade, säger Erik Eckerdal.Förskola och skolaKyrkan har som ambition att vara där människorär och i nya Alsike, som alltjämntexpanderar kraftigt, fanns ett stort behov avbarnomsorg och skolor. I förskolan och skolangår i dagsläget 140 barn. Därtill fannswww.ssil.se 43

I S:ta Maria Alsike finns förutom LSS-boendet även hyreslägenheter, vandrarhem, café, skola,förskola, restaurang, kapell och konferenslokal.bland annat ett behov av hyreslägenheter.– Många som flyttar hit kommer från andraorter i landet och har studerat i Uppsala.De har varken mor- eller farföräldrar nära.Vi har flera hyresgäster som flyttat hit föratt vara när barn och barnbarn, säger MarieSimas Nordberg som är diakon och ansvarigför LSS-verksamheten.– Vi märkte också att många föräldrarseparerade. Det splittrade familjerna dåbara en förälder hade möjlighet att behållahuset eller båda flyttade härifrån. För barneninnebar det en flytt bort från skola ochkompisar, säger Erik Eckerdal.Knyta band och finna sin platsDe moderna lokalerna har innergårdar mellande olika delarna som både förbinder ochavgränsar. Längst bort i ena änden liggerhyreshuset där även LSS-boendet är inrymt.– Hela S:ta Maria Alsike är en samlingsplatsoch en representant för det goda samhället,säger Marie Simas Nordberg ochförklarar att inom S:ta Maria Alsike skaman kunna knyta band, hjälpa varandraoch finna sin plats.För de fem brukarna, rätt och slätt kalladekillarna, som under våren flyttat in i LSSboendetär lägenheterna deras första egnaboende. De är alla mellan 25 och 28 år ochverksamheten håller på att hitta sina ramar.– Vi jobbar mycket med att det ska vara entrygg övergång för de här killarna som precisflyttat hemifrån. Personalen vill mycket” Det här är ett helt nytt samhälle och vibehövde därför tänka på många olika sättoch på ett helt annat sättoch vi jobbar salutogent med det positivaoch försöker utveckla det. Vi har en spännandetid framför oss, säger Marie SimasNordberg.S:ta Maria Alsikes LSS-boende är på sittsätt som vilket LSS-boende som helst, menändå inte. Kyrkans och församlingens värderingarär grunden för verksamheten.– Vi jobbar utifrån våra värderingar därvarje människa är unik och har ett stortvärde. Vi kompromissar inte med ett gottbemötande.Föränkrad i kyrkans troI takt med att verksamheten i S:ta MariaAlsike fortsätter att utvecklas så har personalstyrkani Knivta pastorat mer änfördubblats sedan starten och är nu totaltdrygt 60 personer. Det är många sökandetill tjänsterna och en förutsättning för attarbeta i S:ta Maria Alsike är att personen ärförankrad i kyrkans tro och vill vara med iden utveckling som sker, på alla plan.– Vi vill att de som jobbar hos oss ska sede som en förmån och en fördel att arbetai kyrkan och det kyrkan står för. Sen skade naturligtvis vara duktiga i sin professionoch för en del tjänster förutsätts en viss personligmognad, säger Erik Eckerdal.Än har inte alla verksamheter kommitigång fullt ut och det finns även ambitioneratt i framtiden erbjuda till exempel hemtjänsteller daglig verksamhet.Ett annat alternativS:ta Maria Alsikes satsning har mottagitspositivt av såväl kommunen som allmänheten.Erik Eckerdal konstaterar att det finnsett behov av kyrkans värderingar i dagenssamhälle och att kyrkan ska bidra med detsom de är duktiga på. Att kyrkan bedriverskola och LSS-boende ser han inte som någotkonstigt utan snarare naturligt. Hankonstaterar att utländska riskkapitalbolaggör detsamma.– Vi är ett annat alternativ där vår ambitionär att ha en sund ekonomi och där vinstenska återinvesteras i nya verksamheter.44 www.ssil.se

Allt under samma takBarnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling.På Oasen har vi bedrivit vårdverksamhet under 20 år. Till oss kanbåde familjer och ensamkommande barn komma. Vi tar emotplanerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.Det unika med oss är att all vård är samlad under samma tak.Därför arbetar föreståndare, socionomer, läkare med specialkompetensi psykatri, sjuksköterskor, psykologer, pedagoger ochbehandlingspersonal i samma team.Välkommen till oss på Barnhemmet Oasen!www.oasen.com0380-472 00 I info@oasen.comTräffa oss på Socionomdagarna!Monter VH 01:30Ängsätra och VasseBroKonceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt boendealternativför målgruppen kvinnor och män med psykiska funktionshinder, med eller utanberoendeproblematik (alkohol och droger), samt individer med diagnosensamsjuklighet (dubbeldiagnos).ÄngsätraTel: 0320-20 90 90info@angsatra.seVasseBroTel: 0320-20 95 90info@vassebro.sewww.angsatra.sewww.vassebro.seUtifrån diagnos, krav och önskemål från individen, beställaren, anhörigaeller berört nätverk skräddarsys ett kvalitativt och gott behandlingsalternativ– alltid med individen i fokus. Båda verksamheterna har ett gemensamtpsykodynamiskt synsätt.Ängsätra• HVB 15 platser • Hem för viss annan heldygnsvård 22 platser• LVM § 27 • LPT • LRVVasseBro• HVB • LPT • LRV”Att samordna hela vårdkedjanökar möjligheten att nå målet.Vi erbjuder individuella helhetslösningarunder och efter placeringar. Det resulterari högre kvalitet och trygghet föruppdragsgivare och klienter.”Maria MagnussonKoordinatorVälkommen tillvår monter VH01:23under SocionomdagarnaKvalificerad familjehemsvård – ett alternativ tillinstitutionsvård där helhetslösningar är vår ledstjärna.www.fimab.nu 0224 – 773 83www.ssil.se 45

TerapeutdjungelnHögskoleverket granskar utbildningen igenText: Kerstin Karell Illustration: Isak AnderssonVem som helst kan kalla sig terapeut och vem som helstfår säga att de bedriver psykoterapi. De behöver inte hanågon utbildning alls. Däremot får endast en person somfått legitimation från Socialstyrelsen kalla sig psykoterapeut.Många läser idag endast en grundutbildning, så kallad steg 1,och den står inte under statlig tillsyn.Ordet psykoterapi kommerav grekiskans psyche”själ” och therapeia”tjänst”, ”vård”, ”behandling”.Det betyderenkelt förklarat samtalsbehandlingmen är ett väldigt brett begrepp,som inte på något sätt är skyddat.Vem som helst kan marknadsföra och bedrivapsykoterapi. Brett och stort är ävenkursutbudet för att läsa till terapeut. Omnågon är terapeut så betyder det egentligeningenting sett till hur mycket utbildning personenhar, sekretess, patientförsäkring elleranmälningsplikt.Psykologförbundet gick i somras ut ochvarnade för att personer som vänder sig tillalternativa terapeuter är helt oskyddade.– Obehöriga terapeuter står inte undertillsyn av hälso- och sjukvården vilken Socialstyrelsenansvarar för. Men det gör legitimeradepsykologer och psykoterapeuter,säger Maria Lindhe, utbildningsansvarig påPsykologförbundet.Skyddade yrkestitlarEfter avslutad utbildning på fem år och PTP(Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) underhandledning ett år kan en psykolog ansökaom legitimation som psykolog hos Socialstyrelsen.På samma sätt kan en personsom läst psykoterapeututbildning (”steg2”) på halvfart under tre terminer, medhandledning, ansöka om legitimation sompsykoterapeut. En psykoterapeut har ävenen grundutbildning som psykolog, läkare,socionom eller annan likvärdig utbildning.Både psykolog och psykoterapeut är genomkopplingen till legitimationen skyddade yrkestitlar.För att läsa till psykoterapeut krävs engrundutbildning, steg 1, i psykoterapi. Ipsykolog- och läkarexamen med specialistkompetensi psykiatri eller barn- ochungdomspsykiatri ingår en sådan grundläggandeutbildning. Övriga måste läsaden separat.Grundutbildningar i psykoterapi ges påflera lärosäten som högskolor, universitet,inom landsting, kommuner och privat.– Det finns ingen kontroll av de grundläggandepsykoterapiutbildningarna. Kvalitetenkan därför variera, säger Maria Lindhe.Inte nöjd med förslagenHögskoleverket fick i våras i uppdrag avregeringen att åter igen utreda psykoterapeututbildningeni landet. Regeringen varinte nöjd med förslagen som presenteradesi en utredning från 2010. Förslag som fanns46 www.ssil.se

StiftelsenHagbyhemmet,RoxnäsHVB hem12 platser för kvinnor ochmän i hela Sverige.Alkohol och andra droger.Länkarnas 7 punkteri den utredningen var bland annat att dengrundläggande utbildningen skulle ingå isocionom- och sjuksköterskeutbildningenoch att psykoterapeututbildningen skullevara på heltid i tre år.– De föreslagna förändringarna ansågsvara för kostnadskrävande och skulle påverkaandra utbildningar allt för mycket,säger Aija Sadurskis, ansvarig utredare påHögskoleverket.Den sista december i år ska den nya utredningenpresenteras och Aija Sadurskiskonstaterar att bilden som växer fram avpsykoterapeututbildningen är komplex ochkomplicerad.– Grundproblemet för de här utbildningarnaär att de historiskt sett legat utanförhögskolan och därför har en form som avvikerfrån övriga högskoleutbildningar.Psykoterapeututbildningen vidareutbildarpersonal som måste vara anställd under tidenoch därtill har de som går utbildningenolika bakgrund. Psykoterapeututbildningenär också en främmande fågel inom universitetsvärldendå den ges båda av statligalärosäten och privata.En uppsjö av utbildningarEn del av den komplicerade bilden är attden grundläggande psykoterapiutbildningenidag inte är reglerad. Det fanns tidigarenormer från den statliga psykoterapiutredningenfrån 70-talet.– Det finns idag en uppsjö av steg 1 utbildningar.Det finns ett starkt önskemål frånlärosätena som ger psykoterapeututbildningen,alltså steg 2, att de ska få mer vägledningoch styrning i hur de ska bedömade sökandes utbildning vid antagning. Idagär det upp till varje lärosäte att tolka, sägerAija Sadurskis.Hennes uppfattning är att vården, som anställerpsykoterapeuter och steg 1 utbildadeterapeuter, inte känner till de olika utbildningarnaoch därför inte kan värdera vadde faktiskt får.Elizabeth Ekman är huvudansvarig förbehandling, handledning och utbildningarpå KBT teamet, som är en privat aktör somger den grundläggande psykoterapiutbildningen.– Vi följer direktiven från den statligapsykoterapiutredningen från 70-talet, och“Så som du själv blivit hjälpt ska du hjälpa andra”Laila Nowotny eller Birgitta Englund, Telnr 016-344960, Fax 016344961Botorpbehandlingshemetbl. 1990...det räcker.SiS LVM-hem Rällsögården, 8 mil norr omÖrebro och 1,5 mil söder om Kopparberg, taremot män med alkohol-, narkotika- och/ellerblandmissbruk enligt LVM, SoL, Kontraktsvårdoch § 56 KvaL och har 27 platser fördelat påtre avdelningar.Sedan 2010 kan Rällsögården även ta emot döva och hörselskadadeklienter. På Rällsögården bedrivs en helhetsinriktad behandling sombygger på kognitiv teori, från abstinensbehandling till motivation ochbehandling, på både låsbar och öppen behandlingsavdelning. Allaklienter erbjuds individuell behandling, utifrån den utredning somgenomförts med DOK, ASI och MAPS, med inslag som bl.a. CRA, ÅP, MI,kriminalitetsprogram, nätverksarbete och praktiskt arbete.Rällsögården 106, 714 93 KopparbergVäxel: 0580-422 00 Fax: 0580-420 93För mer information om Dövprojektet besök vårhemsida: www.stat-inst.se/rallsogardenHVB-hem för vuxna”Skånes bestkept secret”Tel. 0413-255 20www.bosjostrand.sewww.botorp.comVi gör en skillnadPlaceringsbehov?12-18 år!’www.ssil.se 47

de rekommendationer som Beteendeterapeutiskaföreningen ger ut, något annatatt gå efter har vi inte idag, säger ElizabethEkman.Antagningen diskriminerandeHon är själv legitimerad psykoterapeut ochhandledare med utbildning från Uppsalauniversitet, samt doktorand vid Karlstaduniversitet.– Det ska bli intressant att se vad den pågåendeutredningen på Högskoleverket kommerfram till och vad den eventuellt ledertill. Som det är idag upplever jag att antagningentill steg 2 är diskriminerande. Detfinns grundläggande kriterier för vad somkrävs för att komma in och de följs, men närdet kommer till att lärosätena själva tolkaroch har kriterier som sorterar ut så är minuppfattning att många kompetenta sökandefaller bort.Enligt Elizabeth Ekman så är det inte hellernödvändigt att alla som bedriver psykoterapihar en steg 2 utbildning. Det skulle bliallt för dyrt.– Med rätt bakgrund och handledningkan en person komma långt och bli mycketduktig med den tvååriga steg 1 utbildningenoch arbeta under handledning, vilket krävs.Det finns ett flertal skötare och andra grupperinom psykiatrin som gått steg 1 och äroerhört kompetenta terapeuter.Hur ska man då som student som vill sökavidare till steg 2 eller som personalansvariginom vården veta vilka grundläggande psykoterapiutbildningar,steg 1, som är bra ochsom är godkända för steg 2?Kolla upp vad som gäller– Om du har som ambition att läsa steg 2 fårdu helt enkelt kontakta det lärosäte där duvill läsa och höra med dem som sköter antagningenom de kommer att godkänna denutbildning du har och den steg 1 du planeraratt läsa, säger Aija Sadurskis.– Det är idag svårt för den enskilde att vetavilka steg 1 utbildningar som är bra. Minrekommendation är att titta på vem som ärutbildningsansvarig samt examinator ochden kompetens som de personerna har, sägerElizabeth Ekman.Frågor och svar psykoterapeut1) Hur många sökande var det senast tillpsykologutbildningen i hela landet?Till psykologprogrammet var det samlade antaletförstahandssökande via det gemensamma antagningssystemetNyA 5530 5184 till hösten 2010. Högskoleverket har inte uppgifterom eventuell lokal antagning. Universiteten avgör själva hurmånga studenter de tar in.2) Var bedrivs psykologutbildningen?Vid tio universitet (Göteborg, Linköping, Linnéuniversitetet, Lund,Mittuniversitetet, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro samtKarolinska institutet).3) Hur många sökande var det senast tillpsykoterapeututbildningen i hela landet?För psykoterapeututbildningen var motsvarande uppgifter frånNyA 180 förstahandssökande till hösten 2011 och 186 till hösten2010. Högskoleverket har inte uppgifter om eventuell lokalantagning. Universitet och andra utbildningsanordnare avgörsjälva hur många studenter de tar in.4) Var bedrivs psykoterapeututbildningen?Vid sju universitet (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeåoch Uppsala samt Karolinska institutet) och fem enskilda (=ickestatliga)utbildningsanordnare (Center för cognitiv psykoterapioch utbildning i Göteborg, Ericastiftelsen, Ersta Sköndal högskola,Svenska Institutet för kognitiv psykoterapi och Stockholmsakademi för psykoterapeututbildning).5) Vad krävs, vilka är antagningskraven, för att söka tillpsykoterapeututbildningen?Det finns dels centrala krav (som regeringen ställer upp iden så kallade examensordningen), dels varje universitets/utbildningsanordnares lokala krav. De senare är ytterligare krav,inte ”i stället för”. Av examensordningen framgår det att densom har antingen - avlagd psykologexamen (enligt 1982 årsstudieordning eller senare bestämmelser),- läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri ellerbarn- och ungdomspsykiatri,- socionomexamen, eller- annan motsvarande examenär behörig att söka. För de två sistnämnda grupperna krävsdessutom ”grundläggande psykoterapiutbildning”. Eftersomdet finns ett krav på att studenten skall ha deltidsarbete understudietiden krävs i praktiken ett intyg som visar att studentenhar anställning och med vilka arbetsuppgifter. De lokala kravenframgår av varje universitets/utbildningsanordnares webbplats.En genomgång visar att kraven inte skiljer sig mycket åt mellandem. Ett viktigt krav är att i princip alla kräver att ”annanmotsvarande examen” ska vara en högskoleexamen om minst180 högskolepoäng. Dessutom kan de ha synpunkter på vilkenhögskoleexamen, där till exempel en vårdutbildning väger tyngreän många andra. Alla utom en kräver också att den sökande skaha haft minst två års yrkesverksamhet med psykoterapeutiskaarbetsuppgifter efter grundutbildning och grundläggandepsykoterapiutbildning.6) När man talar om steg 1 och steg 2, är dethögskoleutbildningar eller är dessa i privat regi?”Steg 1” är samma sak som grundläggande psykoterapiutbildning.Den utgör en grund för psykoterapeututbildningen (”steg 2”) menmånga läser bara den. Det finns ingen reglerad grundläggandepsykoterapi/steg 1-utbildning, och det kan finnas de sominte är seriösa bland det stora antal som finns. En del ges avuniversitet och andra utbildningsanordnare som också gerpsykoterapeututbildning, men det finns också andra (föreningar,institut, företag etcetera) som ger grundläggande psykoterapi/steg1-utbildning. För många år sedan fanns det normer för vad dennautbildning skulle innehålla, och många håller sig fortfarande till denormerna. Grundutbildningarna kan ha olika inriktningar, så somKognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk inriktning.Källa: Högskoleverket48 www.ssil.se

Hedens omvårdnadscenter AB utökar ijanuari 2012 verksamheten med 18 boendeplatseri nyrenoverade lokaler. Verksamhetenhar specialiserat sig på att ta emot personerinom området psykiatri/ missbruk.För mer information kontaktaVerksamhetschef Jon SchöningMobil: 070-260 27 96Mail: jon.schoning@carema.seGå gärna i på vår hemsida www.hedens-omv.se och läs mer.BastagruppenKvalificerad missbruksrehabiliteringbehöver inte vara dyrBastagruppen erbjuder:En ettårig arbetsinriktad missbruksrehabiliteringinklusive boende.Arbetsträning för människor med eget boende.Ett komplement till befintlig vård och rehabilitering.Möjlighet till att driva och utveckla ett socialt företag.Förtur till kvalificerad yrkesutbildning i Nykvarn.Plats för människor med psykisk ohälsa ikombination med missbruk.Våra fyra enheter:Basta NykvarnBasta VästBasta Ragnhildsborg (HVB)Talby (Kontollerat boende)Kontakta oss:Tel 08- 552 414 00info@basta.se • www.basta.seÅSA GRAVANDERNPF-coach/föreläsare/författareUnder drygt tretton år har jag föreläst omADHD och Aspergers utifrån mina egnalivserfarenheter. Jag har själv ADHDoch är mamma till två vuxna söner medliknande funktionshinder. Under 2011-2012 utbildar jag mig till diplomeradNPF-coach med KBT- inriktning –ett arbete jag egentligen har utförtunder lång tid utan formell utbildning.Jag har dessutom haft familjehem för ungavuxna personer, arbetat som familjebehandlareoch suttit med i Kunskapsrådet för Attention.I mitt arbete som coach hjälper jag personermed någon form av NPF (neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar) att få bättre livskvalitet.Vi hittar strategier tillsammans,för att kompensera svårigheter med uppmärksamhet,aktivitetsnivå, impulskontroll,kommunikation med mera – svårighetersom ofta ställer till stora problem i vardagen.Det är också mycket viktigt att hjälpaklienten att hitta sina styrkor och förmågor,och att motivera klienten att använda sittfunktionshinder till sin egen fördel.Coachningen sker genom regelbundnasamtal på det sätt som passar klienten bäst:personliga möten, telefon eller mail.Jag följer ICF:s (International coachfederation) elva kärnkompetenser.För mer information, kontakta mig på telefon: 0709-91 75 41,eller email: asa.gravander@live.se, www.gravander.seINIFRÅN UTANFÖRSKAPETAspergers syndrom och ADHDOm du villveta hur galet,ledsamt, kreativtoch hoppfulltett liv med ADHDoch Asperger kan vara,lyssna då på författarnaÅsa Gravander (blivandeNPF-coach) och StefanWiderlöv som under enhel kväll delar med sig avsina erfarenheter. Det härär en kväll för alla och vikan lova er en annorlundaupplevelse med bådehumor och värme, gråtoch skratt.För mer information:www.ozakatt.se, eller 0709-91 75 41, Åsa Gravanderwww.ssil.se 49

Malene Larssen med ett av familjens höns ifamnen. Att sköta om djur är bra för dottern Mika.ADD I skuggan av ADHDText: Kerstin Karell Foto: Jenny MarcusonRedan när Mika var liten kände mamma Malene Larssen atthennes dotter inte riktigt var som andra. Allting tog så onormaltlång tid. Efter en mycket tuff tid i skolan blev Mika utredd i slutetav fjärde klass - hon hade ADD.Malene Larssen är pedagog,journalist, föreläsare,författare ochframförallt mammatill Mika. Mika har diagnosenADHD utanhyperaktivitet, det som benämns ADD. Detär erfarenheterna av vad hon som förälderfått uppleva och lärt sig med anledning avatt Mika har ADD som hon använt somgrundstoff till sina böcker. Nyligen kom boken”Man dör inte men man blir en ganskaknäckt människa” ut och för tre år sedankom hennes första bok: ”Är jag normalmamma?”– Den frågan ställde Mika mig en kvälldå hon var nio år och låg i sängen. Hon harhaft det tufft, men som det är nu i skolan,så kan hon inte ha det bättre med stöd avspecialpedagoger, säger Malene Larssen.Hennes uppfattning är att ADD inte ärlika väl känt som ADHD och att diagnosenoch vad den innebär behöver bli mer känd.Det gäller inte minst flickor då den storaallmänheten oftast ser framför sig att detär pojkar som har ADHD och inte flickor.Malene Larssen hade själv svårt att hittainformation om diagnosen och det var enav orsakerna till att hon skrev den förstaboken.Fler med samma upplevelser– Jag har fått enormt stor respons på denboken. Många föräldrar har hört av sig ochkänner igen sig i de upplevelser och problemsom vår familj har haft.ADD ryms inom och hör till diagnosenADHD men utan H, vilket står för hyperaktivitetoch impulsivitet. ADHD står för AttentionDeficit Hyperactivity Disorder. Påsvenska brukar det översättas med bristeri uppmärksamhet och impulskontroll samthyperaktivitet.– Barn med ADHD uppmärksammas förde hörs och syns, det gör inte ett barn medADD. Funktionsnedsättningen ADHD synsinte och ADD hamnar än mer i skuggan pågrund av att barnens svårigheter inte märksi första taget, säger Malene Larssen.Hon förklarar att Mika och många andramed ADD saknar ett eget driv, de saknarmotor och får därför mycket litet gjort.– Det finns heller ingen ork. En uppgiftkan vara rolig ett tag, men energin tar fortslut. De här barnen uppfattas ofta som lataoch människor i deras omgivning tycker attde helt enkelt ska skärpa till sig. Men detär just det de inte kan, för problemet är enfunktionsnedsättning.Redan när Mika var tre år gammal kände50 www.ssil.se

Ett tydligt schema, gör det lättare attkomma ihåg, på väggen.Malene Larssen på sig att det var något sominte stämde riktigt. Allting tog alltid så otroligtlång tid för Mika att klara av, om honens klarade av det på egen hand.– Allt det vardagliga tog tid och mycketkraft. Vi kom alltid iväg sent och kom sist.Om hon inte fick hjälp att klä på sig på dagiskom hon helt enkelt inte ut.I sexårsverksamheten blev det tydligt attMika inte var på samma nivå som de andrabarnen. Hon var svagare i nästan allt ochdet var svårt att hitta det som just hon varduktig på.Läxor var tortyr– Det tog två timmar att få iväg henne tillskolan på morgnarna och frustrationen gickut över henne. Hon hade svårt att hitta sinplats i gruppen och att ta för sig. Men svaretfrån lärarna var att ”alla barn är så olikaoch hon är bara lite sen”.Att göra läxor var en tortyr för Mika ochdet blev krig med föräldrarna varenda gång.– Att först göra en sida och sedan vändaoch göra en sida till var för henne som attbestiga Mount Everest, en omöjlighet somhon inte såg hur hon skulle klara av.Även fast lärarna såg att Mika låg efter såsattes inga resurser in. Hon var och är ettsnällt barn som inte gör väsen av sig. Honvar inget störande moment.– Jag kände starkt att min dotter är annorlundamen visste inte vad det var. ADHDkände jag till men det stämde ju inte på henne.Det var ingen som kunde förstå varförhon bara inte kunde göra som alla andra.I kombination med att Mika blev svårtmobbad i årskurs tre och fyra så klaradeMalene Larssen inte längre av att jobba somlärare på en annan skola. Hon sökte utbildningoch följde med Mika till skolan i stortsett varenda dag.– Jag blev därmed även en udda förälderoch fick en stämpel av att jag inte var en tillräckligtbra förälder, att det var därför Mikainte hängde med i skolan och blev mobbad.Malene Larssen satt bredvid Mika i skolanoch viskade till henne vad hon skulle göra,annars fick dottern inget gjort. Att se attMika inte klarade av skolarbetet gav MaleneLarssen ångest.– Men så bestämde jag mig en dag då jagföljde med i årskurs fyra att jag bara skullesitta bredvid. Jag skulle inte hjälpa till alls.Eleverna hade fått fyra uppgifter att jobbamed. Under en timme gjorde Mika absolutingenting. Jag undrade om jag var knasig,om jag hade missuppfattat vad jag såg. Mennej, hon hade inte gjort någonting och lärarenhade inte märkt det. Sen gick hon ut pårasten och blev mobbad.Sträckläste en nattDet blev ett startskott för Malene Larssenatt verkligen ta tag i Mikas uppenbara svårigheter.Hon började fundera på särskolanoch tog kontakt med en specialpedagog påfamiljestödsenheten. Av henne fick hon efterett samtal en bok om ADHD (Flickor medadhd av Kathleen G. Nadeau).– Varför ska jag läsa den här, tänkte jagoch bläddrade bara lite i den. Men sen lästejag den då jag skulle gå och lägga mig ochfortsatte under hela natten. Jag hade fåttett svar. Den natten var mycket betydelsefullför sedan dess bemöter jag Mika på ettannat sätt. Hon låter inte bli att göra sakerför att hon är lat eller dum, hon kan heltenkelt inte.Skolpsykologen hade fått vetskap om attMalene Larssen oroade sig för sin dotteroch besökte klassen. Hon konstateradeäven hon att Mika inte fick något gjort,men visste inte vad det kunde bero på. Enoutbildad resurs sattes in men det hjälpteinte och trots punktmarkering så upphördeinte mobbningen.Bra stöd från BNKDet tog ytterligare ett halvår innan Mikafick tid för utredning på BNK, barnneuropsykiatriskavid Sahlgrenska universitetssjukhuseti Göteborg. Utredningen somgjordes där visade att hon hade ADD.– Vi har hela tiden fått ett mycket bra stödfrån BNK där de verkligen förstår oss.I samma veva fick skolan en ny rektormed kunskap om ADHD/ADD vilket ficktill följd att mer adekvata resurser sattes inoch Mika fick gå om årskurs fyra.– Sedan dess känner vi att skolan och lärarnajobbar för oss. Mika är i dag 16 åroch har det fortfarande tufft. Hon kommertill exempel inte iväg till skolan varje dag.Men vi jobbar med att förstärka det somhon är bra på och hon är, tack och lov, inteen stukad tjej utan tror på sig själv. Vi lovebombarhenne och är tydliga med att talaom för henne allt som hon är bra på.Mika har provat olika mediciner men harslutat med dem på grund av att de trubbadeav henne.”Alla mina lekar har försvunnit”– Hon har fått biverkningar som förändrathenne. Hon har själv uttryckt att: ”Allamina lekar har försvunnit” och kreativitetenhar alltid varit hennes starkaste sida.Men för andra barn och vuxna med ADHD/ADD kan medicin vara mycket positivt.www.ssil.se 51

Malene Larssen föreläser mycket menkänner, tyvärr, att hon många gånger talarinför personer som redan känner till ADDoch att det finns väldigt många inom skolaoch social omsorg som inte gör det.– Kunskapen om de här tysta barnen somhar ett neuropsykiatrisk funktionshindersprids inte tillräckligt mycket. De behandlasofta styvmoderligt och anses långsamma,lata och sega. Och även om man får en diagnosoch det ger en förståelse så finns detett tomrum som inte fylls; hur ska vi jobbamed de här barnen, med deras lättheter?Jag känner som pedagog och som förälderatt det saknas konkreta verktyg. Det läggsockså fortfarande mycket skuld på barnenoch deras föräldrar, fastän de kämpar sigblå för att det bli så bra som möjligt förderas barn.Mika har en funktionsnedsättning som göratt hon kommer att få kämpa extra myckethela sitt liv, men Malene Larssen ser ändåpositivt på sin dotters framtid. Hon konstateraratt Mika har lyckats ta sig igenomgrundskolan med självkänslan i behåll ochatt hon har styrkor som kommer att vara entillgång för samhället, bara hon får chansen.Flickor med autism ellerADHD symtom tas inte på allvarNär flickor med symtom som vid autism eller ADHD söker professionell hjälpinom sjukvården blir de ofta bagatelliserade eller feltolkade. Risken är stor attdessa flickor inte får den hjälp eller det stöd de är i behov av. Därför behövsdet mer utbildning på området, och i synnerhet inom den offentliga sektorn.Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.Avhandlingen handlar främst om100 flickor som före vuxen ålderbesökt läkare med anledning avsvårigheter med social interaktionoch/eller koncentrationsförmåga i ellerutanför skolan. De har i sin tur remitteratstill barnneuropsykiatriska kliniken vidSahlgrenska universitetssjukhuset underåren 1999-2001– Vi kunde se att föräldrarna hade oroatsig för sin dotters beteende eller utvecklingredan under de första levnadsåren. De hadeockså tidigt sökt hjälp men utan att få enriktig diagnos på flickornas problem, sägerSvenny Kopp, doktor på institutionen förneurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenskaakademin och överläkare i barn- ochungdomspsykiatri vid Drottning Silviasbarn- och ungdomssjukhus.När flickorna sedan fick genomgå endetaljerad psykiatrisk och psykologiskundersökning, visade resultatet att nästanhälften av dem hade autism eller andra autismspektrumstörningaroch att lika mångahade ADHD som huvuddiagnos. Jämförtmed kontrollgruppen av 60 flickor utanallvarliga kända problem var de 100 flickornasförmåga mycket nedsatt inom allaområden som studerades, bland annat psykologiskt,motoriskt och socialt.Det framkom även att flickorna med autismoch ADHD hade ytterligare psykiatriskaoch utvecklingsneurologiska diagnoser.Till exempel ångest, depression, socialabeteendestörningar, och läs- och skrivsvårighetervar vanliga i båda grupperna. Varannanflicka med autismspektrumstörningeller ADHD hade blivit mobbade, hade storskolfrånvaro och undvek skolidrott. Studienvisade också att flickor med ADHDrökte oftare och mer än kontrollgruppen.– Resultaten är särskilt oroande mot bakgrundav att dessa flickor, i genomsnitt intevar tungt belastade av sociala missförhållandenoch att de, i nästan samtliga fall,hade begåvning inom den så kallade normalvariationen,säger Svenny Kopp.Hon drar slutsatsen att flickor med symptomsom vid autism eller ADHD symptominte tas på tillräckligt stort allvar inom sjukvården.– Det är synd, eftersom det numera finnseffektiva behandlingsmetoder både vid autismoch ADHD. Det behövs därför merutbildning om flickor med psykiska problem,sociala interaktionssvårigheter och/eller uppmärksamhetsproblem inom allasamhällets offentliga verksamheter, betonarSvenny Kopp.FAKTA AUTISM OCH ADHDUngefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor.Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialtsamspel och rigida, stereotypa beteenden. ADHD står för Attention Deficit HyperactivityDisorder, och är en störning i utvecklingen hos barn som ger uttryck i bristandeuppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist. Fleraprocent av alla barn har ADHD, pojkar oftare än flickor.Avhandlingens titel: Girls with social and/or attention impairmentsHela avhandlingen: hdl.handle.net/2077/23134Foto: Privat52 www.ssil.se

TRAUMADAGEN5 december 2011Waterfront congress centerstockholmFinns ADDsom diagnos?Traumadagen är en ny och viktigmötesplats för verksamma inomkris, katastrof och psykiskt trauma.Enligt manualen DSM-IV (Diagnosticand Statistical Manual ofMental Disorders, 4th. Edition),som publiceras av American PsychiatricAssociation och som täcker alla nukända psykiatriska sjukdomstillstånd ochstörningar, så finns inte ADD som en egendiagnos. Det man istället talar om är ADHDmed huvudsakligen uppmärksamhetsstörning.Svenny Kopp, doktor vid SahlgrenskaAkademien, talar bara om ADHD och aldrigom ADD just för att ADHD är den vetenskapligatermen enligt den manual somidag används. ADD är en äldre benämning.Hon anser att ADD är missvisande då denger en föreställning om att flickor har enannan typ- av ADHD än pojkar, vilket intestämmer. Hon skriver i en förklaring att:”De flesta flickor med ADHD även om dehar ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörningockså oftast har några kriterierinom rastlöshet/hyperaktivitet och någotinom impulsivitet”. Hon skriver vidare att:”En mycket liten procent av flickor och pojkarhar bara uppmärksamhetsstörning ochär mer så kallat drowsy typ- men det är intedet vi i dagligt tal menar med ADHD”.Eftersom faktarutan intill artikeln harmed både ADHD och ADD kontaktaderedaktionen Henrik Pelling, överläkare påBUP vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,som sakgranskat den texten, för att ytterligareutreda begreppen.Problemen vid ADHD består av ouppmärksamhet,hyperaktivitet och impulsivitet.Beroende på vad som dominerar gårdet att särskilja tre grupper. Kombinationsgruppenmed uttalad uppmärksamhetsstörningoch uttalad hyperaktivitet och gruppendär hyperaktiviteten/impulsiviteten dominerarkodas på samma sätt i sjukvårdsstatistiken(314.01) Gruppen som dominerasav uppmärksamhetsstörning kodas 314.00.Anledningen till att gruppen med dominerandeuppmärksamhetstörning kodas annorlundaär att den kliniskt skiljer sig såmycket. De som har svårt att starta aktivi-Svenny KoppHenrik PellingFoto: PrivatDen 17 februari 2005 förändrades hans liv –kidnapparna värderades hans liv till 50 miljoner!Fabian Bengtsson, vd SIBAGrundbegrepp rörande krisreaktioner efter traumaBjörn Ogeús, överläkare vid enheten för psykosomatiskmedicin, Landstinget Västmanland”Bördan de kom med” – om barn i asylprocessen somutvecklade uppgivenhetssyndrom i SverigeGuhn Godani, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledareRiskbedömningar inom psykiatrin och i samhälletMartin Grann, utvecklingschef vid kriminalvården, forskarevid Centrum för våldsprevention vid Karolinska InstitutetDrabbades behov. Vad behöver samhället planera för?Kerstin Bergh Johannesson, med dr, leg psykolog,leg psykoterapeutVarför får vissa människor PTSD och andra inte?Tom Lundin, professor och överläkare, UppsalaAtt behålla fokus vid samtal medmänniskor som utsatts för våld och övergreppEva Eklund-Astertoft, kriminalinspektör och utredarevid trauma och övergreppHur skapar man goda möten med personer medpsykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktions hinderi kris och traumasituationer?Håkan Nyman, dr med sc leg psykolog specialisti neuropsykologiNär orden är svåra att finnaLars Björklund, kaplan på SigtunastiftelsenHjälp till hjälparnaEva-Lena Tedfeldt, leg psykolog ansvarig för utbildninginom försvarshögskolanOm slit, samarbete och stolthet – så klarar du kriseneller Framgångsfaktorer i motgångLottie Knutsson, kommunikations- och CSR-ansvarig påFritidsresegruppen i NordenPris: 1 895:– inkluderar för- och eftermiddagsfikasamt lunch. Priset är exklusive moms.Anmälan: Telefon 08-23 73 10, fax 08-23 73 05info@expomedica.se eller www.traumadagen.seArrangör:www.traumadagen.seMediapartner:www.ssil.se 53

teter, som arbetar långsamt och som tapparkoncentrationen uppfattas ofta inte stämmain på bilden av ADHD. Därför kan det varapraktiskt att använda beteckningen ADD.Behandlare, föräldrar och patienter har dåstor tillgång till relevant litteratur, som manhittar då man söker på ADD. Föräldrarkan ha stort utbyte av att träffa andra somhar barn med ADD och lärare har nytta avkunskaper kring den gruppens pedagogiskabehov.Agneta Hellström, enhetschef på ADHDcenter,Habilitering och Hälsa i Stockholmsläns landsting, skriver i ett mejl till redaktionenatt diskussionen om ADHD och ADDär viktig. På ADHD-center använder manbenämningen ADD men är noga med attförklara att den korrekta termen är ADHDmed huvudsakligen uppmärksamhetsstörning,enligt diagnosmanualen. Hon skriver:”För de föräldrar som har barn med ADHDsom inte är hyperaktiva och impulsiva ochäven för dessa barn och ungdomar självaär emellertid termen ADD mer adekvat änADHD och det är därför vi använder den.Vi har också separata aktiviteter för dessabåda grupper eftersom problembilden serså olika ut”.En annan sak som är viktig att förklara,påpekar Agneta Hellström, är att om mananvänder sökordet ADD när man sökerengelskspråkig litteratur (amerikansk) såfår man upp även sådant som gäller ADHDav kombinerad typ eftersom termen ADDanvänds ganska ofta inom populärlitteraturoch i lite äldre litteratur.Vad är ADHD/ADD?ADHD/ADD är en diagnosbeteckning för en neuropsykiatriskfunktionsnedsättning. Svårigheterna förekommer hos cirkafem procent av alla skolbarn. Det är vanligare bland pojkaroch män än bland flickor och kvinnor. Om barn med ADHDinte uppmärksammas tidigt och får förståelse och hjälpför sina problem är risken stor att de misslyckas i skolan,att de tappar självkänslan och att de får allvarliga socialaanpassningssvårigheter. Som vuxna riskerar de att drabbas avdepressioner, relationsproblem, svårigheter att klara arbetslivetoch vardagen samt, i värsta fall, att hamna i missbruk ochkriminalitet.DefinitionerADHDADHD är en förkortning av diagnosnamnet Attention DeficitHyperactivity Disorder. På svenska brukar det översättas medbrister i uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet.Inom diagnosen ADHD finns tre olika undergrupper:1) De som huvudsakligen har uppmärksamhetsproblem (ADD).2) De som huvudsakligen har hyperaktivitets-/impulsivitetsproblem.3) De som har en kombination av uppmärksamhetsproblem ochhyperaktivitets/impulsivitetsproblem.ADDLångt ifrån alla barn, ungdomar och vuxna med ADHD ärhyperaktiva. En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt. Iklinisk praxis och i vardagslag används därför ibland termen ADD(Attention Deficit Disorder) eller AD(H)D för att karakteriseraden grupp som har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem,men som inte är hyperaktiva/impulsiva. Personer med dennaproblembild kan vara svårare att identifiera än de som har ADHDav kombinerad typ.Damp och DCDOm ett barn, förutom sin ADHD/ADD, har stora motoriskasvårigheter och ibland också perceptuella svårigheter harman tidigare använt beteckningen damp. Beteckningen dampstår för Deficits in Attention, Motor control and Perception,alltså uppmärksamhetsstörning i kombination med brister imotorikkontroll och perception. Om en person har ADHD ochbrister i motorisk kontroll sätts ibland DCD (DevelopmentalCoordination Disorder) som en ytterligare diagnos. Flera forskareanser att det finns särskilda skäl att uppmärksamma barnmed denna kombination av svårigheter, då problemen kan bliallvarligare på sikt än om barnet enbart har ADHD.Kärnsymtomen vid ADHD/ADDKärnsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetsproblem,impulsivitet och överaktivitet. Dessa kan förekomma var försig eller i kombinationer. Det ska röra sig om svårigheter somdebuterat tidigt och som är varaktiga och bestående. Deska vara framträdande i flera olika situationer och förorsakaså stora svårigheter att det är berättigat att tala om enfunktionsnedsättning. För att symtomen när det gäller barnska definieras som ADHD/ADD krävs betydande svårighetersom avviker markant från vad man kan förvänta sig utifrånbarnets utvecklingsnivå. Diagnoskriterierna är mycket strängaför att förhindra att man definierar normaltillstånd somfunktionsnedsättning.UppmärksamhetsproblemUppmärksamhetsproblemen vid ADHD/ADD kan ta sig mångaolika uttryck. Det kan verka som att barnet eller den vuxne intelyssnar på vad andra säger ens vid direkt tilltal. De kan ha svårtatt uppfatta instruktioner, svårt att komma igång med uppgifteroch att göra färdigt det de påbörjat. Vidare kan svårigheternagöra att man tröttnar fort, är oorganiserad, verkar splittradoch disträ, glömmer och tappar bort saker, tappar tråden vidberättande, fastnar i ovidkommande detaljer etc. Detta kan geett allmänt splittrat, okoncentrerat och förvirrat intryck. Hos endel tar sig uppmärksamhetsstörningarna framförallt uttryck i attde lätt störs av saker som händer i omgivningen som de inte kanavskärma sig från. Hos andra verkar det snarare som om de sökerstimulans utifrån och aktivt vänder sin uppmärksamhet bortfrån en pågående uppgift, för att de blir ovanligt fort uttråkade.Sammanfattningsvis kan man säga att förmågan att riktauppmärksamheten på det väsentliga och sortera bort det somär oväsentligt, att växla mellan att uppmärksamma olika sakeri ett sammanhang samt att fördela uppmärksamheten på ettändamålsenligt sätt ofta är nedsatt.Karaktäristiskt för de flesta med ADHD/ADD är en bristandeuthållighet och svårighet att mobilisera energi för att genomföra/slutföra en uppgift. Detta blir extra tydligt om uppgiften är tråkigoch enformig och inte ger direkt behovstillfredsställelse. Att göranågot bara för att det ska göras är väldigt svårt för många medADHD/ADD. Om man ägnar sig åt något som man är väldigtintresserad av kan det motsatta hända – att man ägnar allt förmycket uppmärksamhet och glömmer annat som också skagöras. Detta brukar ibland kallas att man hyperfokuserar.Källa och för vidare läsning Landstinget i Uppsala län:www.lul.se, sök på ADHD alternativt ADD54 www.ssil.se

För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm ochtillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi:AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAMVi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram.För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.seVILLA FREDRIKSBORGi Herrljunga, HVB, ungdomar 14-20 år.FOCUS PÅ UTÅTAGERANDE UNGDOMAR MEDNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER• Relationssvårigheter (familjekonflikter)• Psykiska och/eller fysiska övergrepp• Psykisk utvecklingsstörning• Familjerelaterat vård/skyddat boendeVi har ramavtal med: Göteborg, Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.Telefon verksamhetschef: 0734-20 66 77SiS på plats underSocionomdagarnaLyssna på vårt seminarium”Sexualitet och genus – ökadkunskap om unga och vuxna somsäljer eller byter sexuella tjänser”,tisdag den 11 oktober klockan 15.Besök även vår monter, VH02:40.Där får du veta mer om SiS arbetemed vård och behandling.Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar förvård av ungdomar och vuxna med missbruk.SiS driver ungdomshem och LVM-hem överhela landet samt finansierar forskning föratt utveckla vården och behandlingen.www.stat-inst.seFredriksdal är ett kvalificerat utredningshem med högkompetens och flera specialister. Vår målgrupp är familjermed barn i åldern 0 – 13 år samt blivande föräldrar.Kontakta oss för mer informationtel. 0380 - 261 10www.utredningshem.seVi erbjuder konsulentstödda JOURochFAMILJEHEM med individuella och flexibla lösningarFamiljehemmen får handledning,extra stöd och hög service dygnet runt.Ramavtal finns med flera kommuner.Stiftelsen har mer än 20 års erfarenheti branchen.Konsulenterna är socionomer medolika vidareutbildningar, även BBiC ochKOMET, samt mycket lång erfarenhetav familjehemsvård.Anectaspecialist påföretagsöverlåtelser inomvård och omsorgMer information: www.familjehemsstiftelsen.comGunilla Andersson, Louise Brandbergtel. 0500-49 41 60Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.sewww.ssil.se 55

Vi välkomnar familjer, barn med föräldrarsamt familjer som väntar barn.Vårt behandlingsarbete sker dygnet runti en miljöterapeutisk anda och utgår från ensystemteoretisk grundsyn.Monter: VH 06:10Vi arbetar för en positiv, bestående förändringsom vi tror utvecklas bäst om man själv är enaktiv del av förändringsprocessen.Behandlingsarbetet utgår från individuellagenomförandeplaner.Läs mer på www.kangurun.seGråbrödragatan 9532 31 SkaraTel 0511 – 34 66 70info@kangurun.sewww.kangurun.seNyheter från Stiftelsen Allmänna BarnhusetKonferens ”Skolsatsning inom familjehemsvården”Norrköping 24 november 2011.Nyutkomna böckerMötets magi – om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten.Författare: Kerstin NeanderUtgångspunkten är en forskningsstudie som omfattade 101 familjer som deltagit i samspelsbehandling,resultatet visade på tydliga positiva effekter för både föräldrar och barn. Hur uppstår då möten som kanbli avgörande för familjernas möjlighet till förändring? September 2011Kreativitet Resurser Uthållighet TillförsiktSkräddarsytt stöd med engagemangVälkommen att läsa mer påfamiljehemmenkrut.seMod och mandat – Ny lagstiftning stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem?Författare: Mårten Jansson, Anne-Marie Larsson, Cecilia ModigRapport från ett projekt som bedrivits gemensamt av Socialstyrelsen och Allmänna Barnhuset med fokuspå barn som anhöriga och med utgångspunkt i den nya lagstiftningen om skyldighetatt beakta barns behov av information, råd och stöd. Mars 2011För mer information, anmälan till konferensen och beställning av böckernawww.allmannabarnhuset.se12-14 september 2012Boka in NordiskaBarnavårdskongresseni StockholmKorpberget är ett av Sverigesäldsta behandlingshem sombygger på 12-stegsprogrammet.Verksamheten har pågåttsedan början av 1980-talet ochhar fortfarande förändring ochutveckling som ledande principer.Korpberget ligger mycket naturskönti Höga Kusten-området,på Svanö i Ångermanälven.Gå gärna in påvår nya hemsida!www.korpberget.seVägen till ditt nya liv!Norrköpings kognitiva center ABVi har 2 enheter för män och kvinnor som ligger i enlugn och vacker miljö.Nkc har 6 platser för personer med personlighetsstörningar,psykoser och självskadebeteende.Evagården har 4 platser för särskilt vårdkrävandepersoner med psykiska och/ellerneuropsykiatriska funktionshinder och missbruk.Välkomna!Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.sewww.kognitivacenter.se011­311014Marie Hägg WibergMarianne Windisch56 www.ssil.se

Konferenser och kurser- i lugn och ro!En naturskön och vilsam miljömed rum för reflektion, nya tankaroch god samvaro.Ett prisvärt alternativ - bara cirkaen timmes resväg från Stockholm,Uppsala och Arlanda.Ring eller mejla så berättar vi mer.Tel: 0176 41062info@akerogarden.comwww.akerogarden.comÅkerö 9300761 94 NorrtäljeVälkommen till SiS ungdomshemMargretelund, LidköpingSiS ungdomshem Margretelund tar emot ungdomar i åldern13 till 20 år, dels för utredningar, dels för behandling. Vihar en heltäckande vårdkedja med låsbara/öppna platser,från akut/utredning till behandling och utsluss ning/eftervård.Vi har också en egen skola, Lidbeckska skolan. Skolansmålsättning är att erbjuda den skola och praktik som våraungdomar har behov av.För dagsaktuell information om platstillgång, vänd er iförsta hand till vår placerings sekretare Elisabeth Olssonpå telefon 08-453 40 34 eller 08-453 40 00.För ytterligare information, vändgärna till oss på telefon 0510-889 00.Vår hemsida hittar ni här:www.stat-inst.se/margretelundFörstärkt familjehemsvård på KBT-grundutredning – behandling - eftervårdFörstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik”– ett mer normaliserat alternativ till institutions- ochbehandlingshemsplacering.Möjlighet till en komplett vårdkedja– från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss ocheftervård.Målgrupp: Barn och ungdomarmed komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mmMålgrupp: Föräldrar-barn-placeringarför utredning alt behandling______________________________________________KBT-förstärkt familjehemsvårdmed ACT-fokus• Familjehem i hela landet• Hög servicenivå• Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar• Skriftliga behandlingsrapporter• Föräldracoaching• Familjearbete parallellt med placeringen• Dygnet-runt-jourFabriksgatan 54 c 702 23 Örebro vx 019 – 760 45 80 info@teamactum.se www.teamactum.se Org.nr: 556765-3372www.ssil.se 57

BöckerVinnsidan 80Det finns någonnärvarandeHjärtdrama, psykosskovoch ett liv med meningIndivider med förvärvad hjärnskadabehandlas ofta somom organskadan orsakar alltbeteende som faller utanfördet normala och önskade.Med denna, liksom med sinföregående bok; ”Det finnsnågon därinne”, vill författarenSusanna Carolusson bidra till attförändra den synen. Hennes sonhar med sina svåra psykosskovoch en sällsynt närvaro, bidragittill detaljerade exempel påhur trauma kan bearbetas ochhanteras i ett kärleksfullt hållandetolkningsarbete.Ur förordet av Alf Nilsson, professoremeritus i klinisk psykologi:”Psykologer och psykotera peuter,oberoende av skolbildning, kanläsa boken som en avslöjandedokumentation om människansfungerande ner i de allra djupastepsykiska skikten. Men författarensspråk är också inbjudan tillvårdpersonal som på olika sättarbetar med hjärnskadade patienter,såväl som patienter medallvarliga psykosproblem. Jag rekommenderarockså boken till allaoch envar med intresse för hur detkan te sig för en människa somdrabbas av Tobias olycksöde.”3096 dagarDen 2 mars 1998 blev tioårigaNatascha Kampusch överfallenoch bortförd på väg till skolan. Iöver åtta år hölls hon inspärrad iett specialbyggt ljudisolerat källarutrymmehos en man vid namnWolfgang Priklopil. Fullkomligtutlämnad till förövarens nyckertvingades hon utstå såväl fysisksom psykisk misshandel, utan attveta om hon någonsin skulle blifri igen. När hon som artonåringslutligen lyckades fly var hennesbarndom över.Med 3096 dagar tar NataschaKampusch tillbaka makten översin egen historia, från uppväxtenoch kidnappningen fram tillutbrytningen och Priklopils självmord.Hennes vittnesmål överåren i gärningsmannens våld ären berättelse utan enkla svar,som ger en unik och utmanandeinblick i fångenskapens psykologi.Insiktsfullt och drabbandebeskriver Kampusch denfrihets berövades vardag: huröverlevnadsinstinkten kan fåmänniskan att anpassa sig tillde mest extrema förhållanden,hur de fysiska betongväggarnaomärkligt byts ut mot osynligainre murar, och hur man somoffer påverkas av en tillvaro därförövaren är hela ens värld.BoendekooperativetDuettenVinnsidan 80Två mammor bestämmer sigför att starta ett boendekooperativmed personlig assistans försina söner med grav utvecklingsstörning.Boken börjar medderas första möte och avslutasnär pojkarna bott ungefär ett år ikooperativet.”Den energi som tidigareanvändes att kämpa mot det vityckte var fel kan nu användas attkämpa för det vi tycker är bra.”Detta är ingen instruktionsbokutan snararare en inspirationsbok.Utöver boendet beskrivskulturaktiviteter som kooperativetarrangerar, till exempel äppelbio ikulturhuset.CasanovaSyndrometThomas beskriver på ett näraoch naket sätt sin familjsdysfunktionella beteende ochhur det senare i livet kom att tasig i uttryck av ett sexmissbruk.I sin resa att få kontakt med detsvikna barnet i sig får vi läsa korrespondensenmellan den vuxnaoch den lilla Thomas.Det här är en självbiografisom tydliggör vad så mångamänniskor lider av. Såväl den utagerandesom de anhöriga.Susanna Carolussonwww.recito.seNatascha Kampuschwww.albertbonniersforlag.seBritt Nedestam och Lena Svenskwww.penndraget.seThomas Ristrandwww.absolutions.se58 www.ssil.se

Vinnsidan 80Vinnsidan 80En ängel till lånsVinnsidan 80Mordförsök påtillitenEn bok om tortyrI en tillräckligt grym och auktoritärmiljö kan vem som helst bli torterare”,säger en av de intervjuadetortyroffren i denna bok om aktivsåväl som passiv grymhet.Författaren beskriver också tortyrenspsykologiska konsekvenserliksom hur traumat kan överförastill offrens barn, trots att dessaaldrig varit i närheten av ett krigeller en tortyrkammare.Gert Svenssonwww.carlssonsbokforlag.seLämnad först,hämtad sist menälskad mestEn bok om alkoholmissbrukoch livetSå föddes barnboken om alkoholmissbrukoch livet, ”Lämnadförst, hämtad sist men älskadmest”.– Den handlar om femåriga Sarasom bor ensam med sin mammaoch är på förskola, iblandlånga dagar. Utgångspunkten äratt läsa vad Sara upplever underdagen och sedan tala vidarekring detta och försöka få igångett samtal med barnet.Bokens Sara berättar inte baraom att hon saknar sin pappa –och får en kall klump i magen närhon gör det – utan också om hurhon leker med sin bästis, bråkarmed en annan kompis ochblir ledsen när hon ser hur andrabarn blir hämtade av sinapappor.– Tanken är att man efter handockså ska kunna prata lite mernaturligt om det här med missbruk.Jenny Backaryd, Hanna Norman ochMinna Ridderstolpewww.www.mammajenny.seSex och samlevnadi skolanUngdomsmottagningen pånätet, UMO.se, tar emottusentals frågor från unga somhandlar om sex och samlevnad.Behovet av kunskaper är stor ochutmanande. Attityder, osäkerhet,förväntningar, rädslor och frågorfinns där jämt. Därför behöveralla vuxna i skolan vara bereddapå att fånga upp frågorna när dekommer.Boken Sex och samlevnad iskolan utgår från den mängddata som finns att hämta påUMO.se, som är en icke-kommersiellwebbplats. Samtidigtpresenterar boken den senasteforskningen, relaterar tillbefintliga styrdokument och inteminst visar på olika metoder attarbeta med sex och samlevnad.Ämnets tvärvetenskapliga naturöppnar för kunskapsutvecklingoch inspiration inom alla ämnenoch verksamheter på skolan.Sex och samlevnad i skolanvänder sig till blivande och verksammalärare, skolledare, skolsköterskoroch alla andra somarbetar med elevhälsa.Love Nordenmark ochCecilia Birgerson-Nordlingwww.norstedts.se”Det här är min berättelse omhur min familjs liv slås i tusen bitari ett enda slag. En kamp – enkamp mot döden för livet. Det ären resa vars biljett inte var självvaldmen tydligen redan betaldoch priset var det högsta tänkbara.Calle blev tre och ett halvt år.”Humlan Milton”I denna bok får vi en inifrånresafrån en mamma med förstahandskunskap,från en somvarit där och upplevt. Det är enplågsam läsning, för det handlarom när livet inte blir som manvill. När det allra värsta händer.Jag hade den stora förmånen attfå lära känna Calle – och hansmamma och pappa – och följadem genom stora delar av detskeende som hans mammaskriver om. Hopp, förtvivlan,sorg. Och nu bara sorg. Och ettsökande efter det som liggerbortom sorgen.”Anders Castor, BarnonkologEn bok att finnas i varje hem, påvarje sjuksköterske/ läkarexpedition,på varje ansvarig politikersskrivbord (genomläst!). Den bordeingå i etikutbildningen försjuk-vårdspersonal och tjänstemänpå försäkringskassan, för attnämna några ställen.Ann Edner, M.D., Ph.d., Överläkare,Med. ansvarig LillaErstagården Barn- och Ungdomshospice.Humlan Miltonwww.sivart.sewww.ssil.se 59

JN-utvecklingFörstärkt familjehemsvård förvuxna och ungdomar.Omfattande konsulentstöd.Konsulentbesök varje vecka.24 timmars jour.Skräddarsydda och individuella lösningar.Vi har jourfamiljer till akutplaceringarEgen psykiatrikerHVB-tillståndRamavtal med bl a Göteborgs stad.Vi erbjuder en effektiv hantering och kommersnabbt till er för ett första besök. Kontakta ossgärna för mer information:Joe Nilsson0768-08 98 40joe.nilsson@jn-utveckling.seKontoret042-29 20 90Info@jn-utveckling.sewww.jn-utveckling.seVälkommen tillUngdomshemmet Hajstorp- behandlingshemmetvid Göta KanalVi hjälper unga tjejer och killar med psykosocialaproblem som yttrar sig i självskadebeteende,utåtagerande, begynnande missbruk, avvikandenormer och värderingar samt relationsstörningartillbaka till en fungerandevardag.Vi försöker skapa enmiljö som är så hemliksom möjligt både iinredningen ochatmos fären. Kärnan ivårt arbets sätt är attfå ungdomarna attutveckla sin socialaförmåga ihop medsina medmänniskor.Ungdomshemmet Hajstorp ABSörby 17, 545 91 TörebodaTel: 0506-132 40, Fax: 0506-132 44hajstorp@telia.com, www.hajstorp.seI samverkan med Ungdomshemmet MuggeboGlädjeStrukturMotivationSociala RelationerFör ungdomarmed behov av stödEn mycket speciell skola...Hos oss får alla ungdomar erfarenhet och kunskap som gör att de växer och blir mer självständiga i sinaliv. Med tydlig struktur och kognitiva hjälpmedel ger vi våra ungdomar förutsättning att förstå och klarasin vardag.•••LivskunskapIlskekontrollSocial färdighetsträningVi erbjuder undervisning och boende enligt LSS och har kontinuerligt intag under året. Vi haröppet årets alla dagar. Vi vill göra avtryck i våra ungdomars liv!www.salbohedskolan.set 0224-566 00När mer måste tillVÅRLJUS FAMILJECENTRUM är en av landets ledande verksamheter för familjer medbarn mellan 0-20 år. Vår utredningsavdelning vänder sig till familjer med barn mellan 0-12 år.Vår behandlingsavdelning arbetar med familjer med barn upp till 12 år och vårt mobila teammed familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Vi har lång erfarenhet att utreda ochbehandla komplicerade familjeärenden som kräver mer omfattande och varierade insatserän vad en traditionell barnavårdsutredning eller behandling kan ge.VI ERBJUDER:• Omsorgsutredningar enligt BBIC-strukturen• Skyddat boende i dygnsvård• Krisomhändertagande• Jourboende• Mobilt team• Anknytnings- och samspelsutredningar,övningar och behandling• Personal med hög kompetens ochlång erfarenhetLÄS MER PÅ WWW.VARLJUS.SE60 www.ssil.se

FAMILJEHEMSVÅRDHSAB - Hannu & SchönFamiljehemsvård och Sociala Tjänster ABFörfrågningaroch ansökningarAnita SchönSocionom070-2998990anita@hsab.euHAUlla HannuSocionom070-2998991ulla@hsab.euSB& SOCIALA TJÄNSTER• Konsulentstödd familjehemsvård med dygnetruntstöd• A.R.T, Återfallsprevention, Föräldrarutbildning ochMotiverande samtal• Barn- och ungdomsutredningar jml SoL (BBIC)• Familjehemsutredningar• Hög servicenivå och fortlöpande kontakt med socialtjänsten• Vi arbetar utifrån kognitiva behandlingsmetoderSyster Hulda Englunds stiftelse EKELIDENVi har gruppboende för LSS personkrets 1 och 2.Vi specialiserar oss på förvärvade hjärnskadorFörutom gruppbostäder erbjuder vi Daglig verksamhet,fritids, Snouezelverksamhet samt semesterhuset Villa Benesi.Den omsorg som vi erbjuder ska vara anpassad till denboendes behov och förutsättningar. Målet är att alla som borpå Stiftelsen Ekeliden skall ha en god levnadsstandard ochlivskvalitet. Vi utgår från individens perspektiv och derasegna önskemål.De boende ska leva ett så självständigt och aktivt liv sommöjligt samt känna sig stimulerad i sin vardag och upplevatiden som meningsfull.Kvalitetscertifierade enligt SS-EN ISO 9001:2008Läs gärna mer om oss på vår hemsida www.stiftelsenekeliden.comwww.hsab.euVälkommen till Kosmo Vilbopsykiatriboende.Vid Kosmo Vilbo i Köpingebro nära Ystad erbjuder vi ettboende för människor med psykiska funktionshinder.Här lär och tränar vi vardagliga sysslor, rutiner och andrafärdigheter som krävs i det sociala umgänget.Vacker trädgård och stimulerande aktiviteterTillsammans med vår trädgårdsterapeut är vår vackraträdgård med dess färger, former och dofter en källatill inspiration och harmoni. Vi har även en symbolpedagogsom använder färg och form på samma sättnär man exempelvis målar eller arbetar med lera. Tilldetta kommer alla vardagliga aktiviteter såsom motion,bakning, handlingsturer med mera.Integrerad psykologisk terapi (IPT)IPT är ett träningsprogram som bygger på kognitivbeteendeterapi i grupp. Programmet består av femträffar där de tre första handlar om att träna kognitivafunktioner och de två sista om sociala färdigheter.Tala med Liselott Ögren0703-14 51 30 ellerliselott.ogren@kosmo.sewww.kosmo.seBehandlingshemmet förkvinnliga missbrukareSelene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vårverksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så att de ser, ochvågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktivalivsmönster.Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med barasex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal,föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen.www.selene-kollektivet.seOpalen-annonsmaterial.pdf 1 2010-05-11 13.48Tel. 0498-481076Opalen är ett boende med särskildservice för flickor enligt 9§ 8p LSSVi erbjuder individanpassade och flexiblalösningar i en trygg miljö där vi kan stärkaindividen och vara ett stöd i övergångenmellan barndomen och vuxenlivet.Stiftelsen Opalen08–551 702 89www.opalen.infoSvårt att få balans i dinautismverksamhet?Brukare som bits, sparkas ellerrivs eller har andraproblemskapande beteenden?Elisabeth Råberg handledare, utbildare eller föreläsare ochförfattare till boken ”Omsorg utan våld. Konsten att mötamänniskor med autism”.Elisabeth är en av de få utbildarna i Sverige som både bedriververksamhet för personer med autism och som lever med sinatvå autistiska söner. Hon är journalisten som startade en privatverksamhet kring sina egna barn och som efter sin debutbok”Omsorg utan våld. ”blivit en eftertraktad föreläsare ochutbildare i ämnet autism.Elisabeth förespråkar preventivt arbete, visuella tydliggörande,metoder, ett enhetligt förhållningssätt. Byggt på positivitet därman har brukarfokus. Elisabeth har med konkreta råd och tipslyckats vända flera verksamheter - från kaos till balans.Hennes bok ”Omsorg utan våld. Konsten attmöta människor med autism” är den mest såldaläroboken under 2010. Hon har lagt stor vikt vidatt skriva om det svåra funktionshindret medett enkelt språk. Hennes mål är att alla skaförstå autism – oavsett tidigare skolning.Köp boken direkt från hemsidanwww.aspereds.seFörfrågan kring Elisabeths utbildningstjänstergör du via mail:autismkonsulten@aspereds.seDen mest sålda läroboken under 2010!www.ssil.se 61

GästkrönikaBodil LångbergKanslichefStiftelsen Allmänna BarnhusetDet lönarsig alltidatt pratamed barnBarns delaktighet i samhället harblivit en särskilt viktig frågaunder senare år. Den fastslogsi FN:s konvention om barnetsrättigheter som Sverige skrevunder för mer än 20 år sedan, men det ärförst under senare år som dess betydelse ochkonsekvenser lyfts fram inom hälso- ochsjukvården. Bland annat fick vi för drygtett år sedan en bestämmelse i Hälso- ochsjukvårdslagen om barns rätt till informationoch stöd som anhöriga inom såväl densomatiska som psykiatriska vården.Det finns många bevis på att om barn involverassom anhöriga så tar vi tillvara enkompetens som gör det bättre för oss alla.Både barn, föräldrar och personal gynnasom barnen behandlas som levande subjekt.Det lönar sig alltid att prata med barn eftersomde själva är experter på sina egnaliv och vet vad de vill ha svar på och vilketstöd de behöver. Personal som lyssnar påbarn och unga skapar förutsättningar för ettframgångsrikt stöd och blir därmed ocksånöjdare med sina egna arbetsinsatser. Barnblir tryggare och de vuxna patienterna lugnareom man vet att barnen får informationoch stöd.Ska man uppfylla Hälso- och sjukvårdslagensoch Barnkonventionens intentionerom barnets bästa måste man helt enkeltprata med barn, men i praktiken blir detändå inte alltid så. Visst kan det finnas hinderoch svårigheter i organisationen, menofta ligger de hos oss vuxna. Självklart kanprofessionella inte heller alltid uppfyllabarns önskemål. Det viktigaste är den bärandedialogen där man också tar hänsyntill barnets ålder och mognad. Jag förståratt det låter enkelt och att vardagen mångagånger ser annorlunda ut, men någonstansmåste vi börja.En bra start kan vara att ta reda på vilkapatienter som har barn och informera demom vad som sker. I vår kultur är vi inte alltidvana att tänka på barn som anhörigatill sina vårdnadshavare eftersom anhörigbegreppetvanligen omfattar vuxna. Menvänder vi på perspektivet blir stora gruppersynliga. I Sverige finns cirka en halv miljonbarn till missbrukare, allvarligt somatisktsjuka eller psykiskt sjuka föräldrar där vivet att många far illa av att lämnas utanför.Som anhöriga oroar sig barnen för vuxnaoch vice versa.Vi måste skynda på processen inom vårdennär det gäller att göra barnen delaktiga.Hur lång tid det tar, hur snabbt vi kommeratt gå framåt, är ett oskrivet blad. Barnhar ofta inte kännedom och kunskap omfysiska och psykiska sjukdomars förloppbara hur de visar sig, men de kan beskrivasina upplevelser och känsla av vad de skullevilja ha för stöd. Det är den informationensom är viktig att bli förtrogen med. Sedanär det upp till oss vuxna att ta över efterbästa förmåga.62 www.ssil.se

SILAnnons 89690.pdf 2003-12-06 11:22:37CMYCM-den talande knappenEn minuts inspelningstidför korta meddelandenEn kär röstkan ge tröstSkogsbrynets HVB och SkolaMYCYCMYKDiskettgatan 11B, 583 35 Linköpingwww.voisec.se”Det är med en helhetssyn, behandlingsmetoder och imedlevarskap vi kan förändra invanda mönster och skapatillit till vuxna.”MålgruppPojkar och flickor i åldern 13-20 år. Relationsstörningar,psykosociala problem, ADHD/DAMP, Asperger,skolproblem samt familjeproblematik.Behandlingsinnehåll• Helhetssyn• Medlevarskap• DBT• Familjesamtal• MellanvårdsboendeHemsida: www.skogsbrynet.orgMail: info@skogsbrynet.orgTelefon: 0301 42844CMForsagården är ett behandlingshemmed 22 platser.Vår inriktning är män ochkvinnor med lättare ellertyngre psykiatriska vårdbehov.Vi tar även emot dubbeldiagnoseroch andra missbruksrelaterade tillstånd.Vi har lediga platserKontakt Yvonne Östling föreståndare/sskTel 0499­10340www.forsagarden.seranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11Solsunda hvbi NackaVård och boende för vuxna personermed psykiska funktionshinderatt vilja, våga och orkaPå Solsunda möts du av en starkt engageradpersonal som arbetar utifrån tanken att varma ochförtroendefulla relationer är nyckeln till trygghetoch värdighet.I samspelet mellan relationer och en kreativboendemiljö vill vi inspirera och stödja varjeenskild individ till att vilja, våga och orka utmanaoch förändra sin situation.Välkommen att läsa mer på vår hemsidaYwww.solsunda.seMonter: VH01:31CMMYCYCMYKKontakta: Patrik Sjösten, verksamhetschef.Tel. 08-557 72 514 * patrik.sjosten@solsunda.sewww.ssil.se 63

– Det som har varit mest lyckat för mig har varit att fåbarnen att prata med sina föräldrar via Skype. Menför andra kollegor har det varit att själva ha mycketkontakt med barnen, säger Pernilla Ljungberg.Webbkamera i familjehemModern teknik fördjupar kontaktText och Foto: Marie BergströmEn svensk-dansk uppfinning har gett socialtjänsten i Malmöbättre kontakt med barn placerade i familjehem.– Telefon i alla ära, men här ser man varandra och får enannan kontakt, säger socialsekreterare Pernilla Ljungberg.64 www.ssil.se

Murars Gård är ett HVB- hem som ligger beläget i Hälsinglandsinland. Vi vänder oss till föräldrar med barn, 0-16 år samtgravida. Vi bedriver ett förändringsarbete utifrån den enskildes egnavilja och autonomi. Vi möter i vår vardag klienter med psykosocialproblematik och med svårigheter att på egen hand ta godhand om sig själv och sina barn. Vi arbetar med relationssvårigheter, beroendeproblematik,asyl/injvandrarproblematik, Föräldrar med utvecklingsstörning,utredningsstöd till socialtjänstens barnavårds utredningardär vi fokuserar och inventerar utifrån BBIC´s föräldraförmågor. Vi arbetar utifrån en miljöterapeutisk vardag med denenskildes behov i fokus. Vi har en systemteoretisk utgångspunktoch arbetar utifrån identifikationsskapande processer. Murars Gård bedriver vård enligt SoL, LVU, LVM– Det är lättare att få kontakt med barnen genom kameran än via telefon.Sen märker man att vissa barn tycker att det är roligare än andra,säger socialsekreterare Jenny Björkén.Tel: 0278-456 22E-post: info@murarsgard.seHemsida: www.murarsgard.seMonter: VH05:41” Det här är ungdomarnassätt att kommunicera medvarandra och vi måste följamed lite i utvecklingenDagöholms Behandlings- ochUtbildningscenter”Ddduuuuup”. Pernilla Ljungbergkopplar upp sig mot Skype.Sedan drygt ett år tillbaka använderhon och hennes kollegorvid Fosie stadsdelsförvaltning iMalmö videosamtal för att pratamed barn placerade i familjehem.Socialsekreterarna började använda verktygetpå försök och såg snart att det hadepositiva effekter.– Det här är ungdomarnas sätt att kommuniceramed varandra och vi måste följamed lite i utvecklingen. Man ser varandraoch får en annan kontakt än via telefon.Man kan se om den man pratar med ärupprörd, ledsen eller glad, säger PernillaLjungberg.Fosie erbjuder alla blivande familjehemmöjligheten att få en webbkamera som barnenkan använda. Förutom att socialsekreterarnahar kontakt med barnen via SkypeM ålgruppvi har 40st platserMän/kvinnor/par.Alkohol/narkotika/läkemedelsmissbruk/beroende var för sig eller ikombination (blandmissbruk,blandat substansberoende).Läkemedelsassisteradbehandling vid opiatberoende.Samsjuklighet. ADHD.V erksamhetBehandlingsprogrammetär individuellt utifrån enpsykodynamisk grundsynoch har en tydlig strukturdär det dagliga schematstyr. Schemat innehållerskolarbete, fysisk träning,individuella samtal,gruppsamtal (MI).För frågor och allmän upplysningBiträdande föreståndareVD. Anna Lena BorénAnnette Gjersanna.lena.boren@dagoholm.seannette.gjers@dagoholm.se0708-38 35 91 / 0150-66 41 000150-66 41 02640 23 Valla, tfn 0150-66 41 00 info@dagoholm.sewww.dagoholm.sewww.ssil.se 65

uppmuntrar de även barnens föräldrar attha det.– När barnen bor långt ifrån sina föräldrarblir det lätt långt mellan gångerna de ses. Jaghar en pojke vars föräldrar bor i ett annatland och de har mycket kontakt via Skype.Det fördjupar relationen att se varandra ochkan göra det lättare när man ska träffas. Detär jätteviktigt.Men även om Skype har flera fördelar ärtanken inte att det ska ersätta andra kommunikationsvägar.– Det ska bara vara ett komplement tillövrig verksamhet. Det är bra att det finnsalternativ.Snabbt med telefonSocialsekreterarna träffar ändå barnen ögamot öga fyra gånger om året. Och i vissalägen är telefonen fortfarande bäst.– Det är alltid snabbast att lyfta telefonenoch ringa. Man får försöka använda sig avfördelarna med de olika verktygen. Mankan inte bara rusa på. Ibland kanske manbehöver avståndet som det innebär att pratai telefon.Fosie har inga riktlinjer för hur ofta de skaanvända Skype, de rättar sig i stället efterbarnen.En möjlighet - inte ett krav– Vi har inga givna regler. Ibland kanskeman inte har någon Skypekontakt alls. Detvar några barn som jag hade kontakt medsom inte fick det att fungera med tekniken.Andra använder det jättemycket. Skype skavara en möjlighet - inte ett krav.De flesta samtal är inbokade i förväg. Mendet händer också att barn ringer upp socialsekreterarnanär de är uppkopplade.– Det händer inte jätteofta. Men det härgör att vi kan finnas tillgängliga.Fosie är fortfarande inne i lite av en försöksperiodmed metoden. Olika socialsekreterareanvänder det olika mycket och påolika sätt. Men i framtiden tror PernillaLjungberg att verktyget kommer att få entydligare roll.– Det kommer att vara något mer självklartsom man vet finns där. När det gällerföräldrarna får man kanske jobba litemer på det för att få dem att börja användadet, det är teknik och något som ska sättasigång.Hon rekommenderar andra kommuneratt ta efter.– Det har gett positiv utdelning för oss.Vi har bättre kontakt med vissa barn och iandra fall har föräldrar och barn fått bättrekontakt. Det har varit en positiv upplevelseoch jag tycker att det är värt ett försök.Internetkommunikationsföretaget grundades 2003 av Niklas Zennström och Janus Friis.De erbjuder bland annat videosamtal över internet gratis. Varje användare har en lista där dekan lägga till andra medlemmar som de vill ha kontakt med. På listan syns vilka av ens kontaktersom är inloggade och dem kan man ringa upp.Sista kvartalet 2010 hade Skype i snitt 145 miljoner uppkopplade användare varje månad.Källa: SkypeBaggium Vård & Behandling- En hel vårdkedjaBaggium Vård & Behandling erbjuder en hel vårdkedja där vi kan möta den ungas behovför en individuell lösning. Vi erbjuder konsulentstödda familjehem och små hemlika HVBenheteri både lantlig- och stadsmiljö, med möjlighet till utslussning till eget boende. I 18år har vi arbetat med att skapa goda behandlingsalternativ i Västra och Södra Sverige.Vi erbjuder centrala resurser med bl.a. legitimerade psykologer och en integrerad skolverksamhet.Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC. Vi har ramavtal med 70 svenskakommuner.Våra tjänster:• HVB-hem• Familjehem• Öppenvård• Eftervård• Resursskolor• PsykologenhetMålgrupper:• Invandrarungdomar i riskzonen• Ensamkommande flyktingbarn& ungdomar 12-20 år.• Vård & Behandling av flickoroch pojkar 12-22 år.• Placeringar enligt SoL och LVU.För mer information om våraenheter och tjänster besök:www.baggiumvob.sewww.baggiumvob.se66 www.ssil.se

armt välkommen till BjörkhagaVVi är ett privat boende med kompetens,som erbjuder högkvalitativ vård i genuinmiljö med hemmakänsla.Björkhaga har tillstånd enligt SOLoch tar emot boende från hela Sverige.Vi har totalt 32 platser, 1 enhet med9 lägenheter för demensvård.1 enhet med 23 lägenheter förpsykiska funktionshinder.Vi erbjuder aktiviteter och stimulansutifrån våra boendes önskan,förmåga och behov.Djur är en bra källa till aktivitetså om man har ett mindre djur,som man kan sköta med lite hjälpär man välkommen att ta med dettill Björkhaga.Orderljungsvägen 39284 38 PerstorpTel: 0435-355 95 www.bjorkhaga.com” Starka sidor hos Tallkullens HVB-hem är kompetensen,professionaliteten, flexibiliteten och strukturen. ”ASPERGER - AUTISM -- ADHD LSS-boendeLSS-boendeDaglig verksamhet Daglig verksamhetSamtalsterapi SamtalsterapiNytt LSS boende/Daglig verksamhet i Västerås Nyöppnad Psykologmottagning i Göteborgwww.tallkullen.seNyhemsgatan 40641 51 KatrineholmTel 0150-135 00www.tallkullen.seVi på Tallkullen är mycket stolta över vårkvalitetsindex vi fått av våra uppdragsgivare.Evidensbaserad vård av män och kvinnor med lättareeller tyngre psykiatriska vårdbehov. Detta innefattar ävendubbeldiagnoser och andra missbruksrelaterade tillstånd.Vår primära målsättning är att den vård och behandlingsom ges på Tallkullen ska resultera i att dom boendeuppnår en bättre livskvalitet och att de ska kunna leva ettvärdigt liv.Omsorgen om dom boende på Tallkullen skall utformasutifrån en helhetssyn på individens samlade behov avservice, fysiska, medicinska, psykiska samt existentiella behov.För ytterligare information eller vid intresse av placering ärFör ytterligare du välkommen information att kontakta eller VD vid Christofer intresse av Markén. placering ärdu välkommen att kontakta VD Christofer Markén.KBT StrukturChristofer KBT Struktur MarkénChristofer 0708-80 16 Markén 50c.marken@kbtstruktur.se0708-80 16 50c.marken@kbtstruktur.sewww.kbtstruktur.sewww.kbtstruktur.seSiS LVM-hem Ekebylund/ÖstforaFör kvinnor och män med missbruksproblemEkebylund har• utredning• kvinnoprogram• individuell behandling• återfallsprevention• motiverande samtalSiS LVM-hem Ekebylund/ÖstforaSkånela195 96 Rosersberg 740 21 JärlåsaTel 08-594 306 00 Tel 018-564 500S T I F T E L S E NDeltagården HVB tar emot vuxna män medmissbruksproblematik.Utför neuropsykiatrisk utredning.Erbjuder kognitivt manualbaseratkriminalitetsprogram och återfallsprevention.MI som förhållningssätt.ASI och/eller ADDIS kontinuerligt.Till verksamheten finns sju personal.Bemanning dygnet om.Psykiatriker, Läkare, Psykolog ochterapeuter kopplade till verksamheten.Östfora har• fysisk rehabilitering• individuell behandling• CRA• återfallsprevention• motiverande samtalDeltagården är vackert belägen 3 mil sydostom Sala mitt emellan Uppsala, Västerås ochGävle, nära Färnebofjärdens Nationalpark.Stiftelsen DeltaRåsboda, 74045 Tärnsjödelta.stiftelsen@telia.comwww.stiftelsendelta.seTel 0292-440 50, 440 28Mobil 070-357 17 80Behandlingmed omsorgHEMMET12 platser förvuxna män ibehandlingoch 6 platseri utslussning.M ÅLGRUPPVuxna mänmed alkoholellerdrogmissbruk,även ikombinationmed psykiskasvårigheter.Det lilla behandlingshemmet med de stora möjligheternaINRIKTNINGFurulundshemmet arbetar med enmiljöterapeutisk inriktning med denkristna tron som grund. Socialtjänstoch/eller kriminalvård ger oss vårauppdrag. Sökanden behöver intevara troende men bör ha vilja ochmotivation att fullfölja behandlingen.KONT AKT A OSSFurulundshemmetKungsforsvägen 40811 70 JärboTelefon: 0290-710 40Telefax: 0290-710 41www.erikedin.comwww.ssil.se 67

Boomers1946-1964Hans generation hjälpte till attforma den moderna världen.Millenials1981-1999Hon vet att arbete inte är enplats, det är ett sinnestillstånd.Generation X1965-1980Hennes generation rider på vågenav den tekniska revolutionen.Traditionals1909-1945Hans generation går i pensioninom några år, och tar sin kunskapmed sig.Generationsskifte på kontoretAlla kan inte samarbetaText: Annika RådlundFoto: Annika Rådlund och SteelcasePlanera för olika typer av arbetssätt på kontoret så att det passarolika generationer. Tänk på att det nya kontoret ska fungera fören grupp ensamvargar, en grupp som samarbetar och en annangrupp som behöver handledning.Att vissa medarbetare visar extra stortmotstånd till förändring och att andrainte alls trivs på ett traditionellt utformatkontor kan ha sin förklaring ivilken generation de befinner sig i.Zoë Humphries arbetar och föreläserom forskning som rör arbetsmiljö för företaget Steelcase.Hon är specialiserad på att arbeta med bolag somvill utveckla sin arbetsmiljödesign, arbetsplatsstandardoch strategi. Ett av hennes arbeten är att utvecklaalternativa arbetsytor för organisationer som vill introduceranya arbetssätt för att göra arbetet mer effektivtoch göra de anställda mer effektiva. Hennes senasteföreläsningar handlar om hur olika generationersamarbetar på arbetsplatsen och vad det beror på attdet kan uppstå samarbetssvårigheter. Hon delar uppde olika generationerna i fyra olika grupper;FöddÅlder idag1. Traditionals 1928-1945 65-73 årGår i pension inom några år och tar sin kunskap med sig.2. Boomers 1946-1964 46-64 årHar hjälp till att forma den moderna världen.3. Generation X 1965-1980 30-45 årRider på vågen av den tekniska revolutionen.4. Millenials 1981-1999 10-29 årVet att arbete inte är en plats, det är ett sinnestillstånd.Hon förklarar att är någon född inom ett visst årsspann så går det inte att ta sig ur den gruppen.68 www.ssil.se

– Är man född till att vara en Millenium så är manalltid en Millennium. Det går inte att komma ur denformen, menar hon.Om de olika grupperna delar arbetsplats så finns deten del problematik i det. En del kan nämligen intesamarbeta.– Konflikter är naturligt men det saktar ner arbetet,säger Zoë Humphries.Det finns några saker som är speciellt typiska för deolika generationerna.TraditionalsFördelar• Stabil• Vill redogöra idetalj• Noggrann• Lojal• Hårt arbetandeDet som har format dem är andra världskriget, folkhemmet,välfärden och radion.De frågar inte efter en andra åsikt och de ifrågasätterinte auktoriteter. Traditionals har arbetat längeeftersom de slutade sin utbildning och gick direkt tillarbete. För dem finns en naturlig hänsyn till äldre ochde respekterar auktoriteter. De klädde sig som sinapappor och såg därför ut som dem när de var unga.Nu arbetar de kanske inte heltid längre utan halvtidi stället. Det är de som har skapat arbetsplatsen menden är byggd för det som varit, inte för framtiden.BoomersFördelar• Driven• Servicekunnig• Företagsam• Förhållande• Vill vara till lags• LagspelareUtmaning• Gillar inte förändringar• Tar längre tid att lära signya saker• Ovillig att ”röra om igrytan”• Obekväm med konflikter• InåtvändUtmaning• Teknologin• Inte av samma åsikt somsina jämlikar• Går fram för snabbt• Överkänslig för feedback• Självcentrerad och fördömande• Inte naturligt budgetmedvetenDen här gruppen är ofta arbetsnarkomaner. De troratt man måste vara på kontoret och att bli sedd därräknas som att man arbetar. De kan hänga kappan påstolen och gå ut – men de är fortfarande där. Boomersvill alltid bevisa att de har arbetat sina timmar och devill se sina medarbetare hela tiden och veta vad de gör.Den här generationen älskar teknik och är den störstakonsumenten av alla när det gäller tekniska prylar. Devet inte hur man fixar tekniken men de älskar den.Zoë Humphries förklarar att det är därför som iPodreklamen är ”So simple that I can do it” för att den ärriktad till just den här målgruppen.– De är livrädda för att de inte klarar teknologin.Det som har influerat den här gruppen är; Ikea, televisionen,The Beatles, det svängiga 60-talet och preventivmedelför kvinnor. De såg inte ut som sina fädersom Traditionals gjorde utan de såg mer ut som tonåringaroch de var starkt influerade av rockmusikenoch Beatles när de växte upp. Boomers är optimistiskaoch det var de som startade industrin kring hälsa- ochvälbefinnande.Boomers kommer från uttrycket Baby boom. De ären stor generation. De var många i skolan och de gicki stora skolklasser, därför är de duktiga på lagsportoch de vill bli sedda och stå ut från mängden. Myckethände under deras uppväxt, de kom hem till ett tomthus för att föräldrarna arbetade och var inte hemma.Därför ser de inte familjen som en enhet.Zoës tips för den som ska diskutera något med enBoomer; Var väl förberedd, ha kunskap om vad duska prata om, ha all information du behöver – för detkommer de att ha!Generation XFördelar• Accepterande• Tekniskt kunnande• Självständig• Orädd förauktoriteter• KreativUtmaning• Otålig• Andra seder och vanor• Skeptisk• Snabb att kritiseraMånga av dem vill inte jobba i stora företag och detrivs bättre i små grupper. De tycker om att arbeta ochmånga av dem gör om sin hobby till arbete. De vill hamer frihet, för dem är självständigt arbete viktigt. Deär flitiga bokläsare och går ofta till biblioteket.De har vuxit upp med ABBA, Björn Borg, Olof Palme,disco, pop, nyromantik, digitala klockor och Eu-Kontorsrum medglasväggar är bra förde som vill arbetamer enskilt menändå känns detöppet för kontaktoch kommunikation.www.ssil.se 69

För handledning och coachning av Millenials och för de som vill samarbeta behövsplatser för grupparbete.Olika typer av arbetsplatser tilltalar olika generationer, vissavill samarbeta och andra vill jobba enskilt.– Många avTraditionalsgenerationenkommer att gå ipension inom denärmaste åren.De ha byggt upparbetsplatsernaefter sin generationsarbetssätt och inteför framtiden, dåandra generationerkommer attkomma in iorganisationerna,förklarar ZoëHumphries.ropeiska unionen.Zoë Humphries förklarar ett par av bakgrundernatill varför Generation X är som de är;– Generation X har sett fler skandalhistorier i tidningarnaär de Traditionella, därför är Generation Xockså mer kritiska. Är det här sant?Generation X växte också upp under tiden somminiräknare blev lika små som kreditkort, och dettyckte de var fantastiskt.Dessa arbetare söker sig ofta till företag som ger braMillenialsFördelar• Betydelsefull• Realistisk• Orubblig• Hjältemodig• Kan göra fleraarbetsuppgifter• Förstår teknikUtmaning• Behöver handledningoch struktur• Oerfaren• Hoppar från jobb till jobb• Redogör inte i detalj• Självcentrerad ochfördömande• ”Jobb är inte allt”semester. De tror ofta att de har fem karriärmöjligheterpå gång samtidigt. Det som påverkat dem mycketär; My space, facebook, Harry Potter, gentekniken,www, portabel teknologi, växthuseffekten, globaliseringen.Millenials har vuxit upp med teknologin ochhar byggt upp sina relationer via Internet. De har spelatspel där man kan starta om utifall man dör, det harskapat ett tänk som gör att de inte ser konsekvensernaav sitt handlande. Millenials saknar säkerhetstänk ochde är inte ansvarstagande. De är vana att föräldrarnatar ansvar för dem. Nej betyder inte samma sak fördem som för de andra generationerna. Teknik är naturligtför dem. Om de har fått en deadline är det intesäkert att de slutför jobbet i tid, för om de inte förståruppgiften så lägger de ner den. De frågar inte efterhjälp och därför behöver de en handläggare som gerstöd. Har du tänkt på det här? Har du gjort det här?Det finns fler Millenials än Generation X-arbetare.Vilka samarbetar bäst?Zoë Humphries förklarar vilka av de olika generationsgruppernasom samarbetar bäst.– De som är födda Traditionals och Boomers fungerarbättre ihop än Generation X och Millennium.• Generation X ogillar att Traditionals är motståndaretill förändringar.• Boomers ogillar att Generation X tar så lätt på förändringar.• Millenium-generationen ogillar Boomers för att detycker att de stökar till vår planet.• Traditionals ogillar Millenium för deras insiktsfullamentalitet.Därför tycker hon att det är viktigt att det finns olikatyper av arbetsmiljöer på kontoret för att alla ska haen möjlighet att trivas.– Undvik hierarkisk design på kontoret. Ta bort fysiskabarriärer så som långa korridorer med små rum.Cellindelningar kan hämma kommunikation, innovationoch lärande. Stötta ansikte mot ansikte-handläggning.Plats för samarbeteDet bör finnas olika typer av skrivbord där det finnsplats för samarbete och även soffgrupper och andragrupparbetsplatser.Studierna visar att det är fler som pensioneras änsom kommer in på arbetsmarknaden.– Det är de med akademisk utbildning och andrahög re utbildningar som jag pratar om. Forskare ochgeologer kommer att bli väldigt eftertraktade.Eftersom arbetsplatserna är byggda för den äldre generationenoch inte för framtiden tycker Zoë Humphriesatt det är hög tid att se över kontoren så att de passaralla som ska jobba där.– Vid stressiga arbetsperioder behöver kontoret samarbetabättre och prestera mer, då är sådana här sakerväldigt viktiga för att det inte ska försvinna tid på konflikter.70 www.ssil.se

Vi har lediga platser!Dormsjöskolan är ett läkepedagogiskt HVBoch särskilt boende med integrerad skola.Målgrupp: pojkar 7 till 18 år med neuropsykiatriskafunktionshinder samt psykosociala svårigheter.Vi tar emot barn och ungdomar från hela landetplacerade enligt LSS, SoL och LVU.Friskolan erbjuder grundskola, grundsärskola ochgymnasiesärskola med inriktning Natur och Miljösamt Estetiskt Skapande.För ytterligare information, se vår hemsida.Kontakta oss om du är intresserad av en placering.Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg,Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.comwww.petitdesign.sewww.dormsjoskolan.com0431-78170 www.hagagostorp.seVill du prata valfrihet på Socionomdagarna& bredda ditt vetande om vårdvalet?Den 11 oktober kommer Anna Bendz, Fil Dr & lektor vidstatsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet, attnärvara & delta i vår monter (VH06:18) i Viktoriahallen,Älvsjömässan i Stockholm.Hennes nuvarande forskning är inriktad mot de nyavalfrihetsreformerna inom den svenska välfärdsstaten (Lagenom valfrihet & vårdval). I forskningsprojektet studeras blandannat vad medborgarna tycker om vårdvalet och vilka politiskaskiljelinjer som valfrihetsreformerna ger upphov till.Haga Göstorp är ett psykiatriskt & psykosocialt SoL boende icentrala Båstad i Skåne & på landet utanför Laholm i Halland.Vi har ramavtal med i stort sett alla kommunen i Sverige.VÄLKOMMEN TILL OSS!www.hagagostorp.seÄr detingensomförstår?VISION UTREDNINGSHEMTÅSJÖ är ett HVB-hem förunga män och kvinnori åldrarna 15 till 21 år. Vijobbar med utredning avmultipla neuropsykiatriskafunktionshinder, ofta ikombination med bl amissbruk, självskadebeteende,psykiska problemoch social problematik.www.visionutredningshem.sewww.ssil.se 71

Rätt färgViktigt för äldre och demenssjukaText: Ove Hansen Foto: PrivatHelle Wijk har forskat kring hur vårdmiljöns utformningpåverkar hälsa och välbefinnande för patienter, anhöriga ochvårdare. Som en del i studierna har hon bidragit till kunskapom hur färguppfattningen påverkas vid Alzheimers sjukdom.Helle Wijk är docent vidSahlgrenska Akademinoch Sahlgrenskasjukhuset i Göteborg.Huvuddelen av hennesforskning rör miljöerför äldre patienter med demensproblematik.Hon är legitimerad sjuksköterskaockså och det var i det arbetet hon tidigtupptäckte att patienter med demenssjukdomofta uppmärksammade, kommenteradeoch reagerade på färger. Detta väcktehennes nyfikenhet och ledde till att hon förtio år sedan började sina undersökningaravseende äldres färguppfattning.– Många vårdmiljöer kan på grund avHelle Wijk, docent vid Sahlgrenska Akademin.sin utformning verka direkt hindrande förpatienternas rehabilitering. Hur vårdmiljönskall utformas till stöd för patienternashälsa handlar om ett nära samspel mellanarkitekter, forskare och de som arbetar ochvistas i vårdens miljöer, säger Helle Wijkoch förklarar att exempelvis kan arkitektenskunskaper om vårdbyggnadens formoch funktion skilja sig från forskning kringanvändarvänlighet och påverkan på demsom ska nyttja lokalerna.Ett annat problem kan vara att de somarbetar inom vården ofta inte har den kunskapom ljus- och färgsättning samt materialvalsom behövs för att skapa en välfungerande miljö.72 www.ssil.se

” Buller, långa opersonliga korridorer medmera är ju sådant som gör miljön sämre,och som bör elimineras– Med ökat samarbete och förståelse mellanyrkesgrupperna kring hur vårdmiljöerska utformas kommer det fungera allt bättre,säger Helle Wijk.I sina studier har hon undersök hur olikaaspekter av färg uppfattas hos 80- respektive95-åringar och hos patienter med Alzheimerssjukdom. Att 80-åringarna klaradetesterna något bättre än 95-åringarna varkanske inte så förvånande. Mer överraskandevar då att patienterna med Alzheimerssjukdom klarade av att skilja mellan närliggandefärgnyanser lika bra som 80-åringarnautan demenssjukdom. Det tyder på attdet är åldern mer än demenssjukdomen sompåverkar den här förmågan.Lättare att orientera sigDen forskning som Helle Wijk arbetat medhar resulterat i diskussioner ute i verksamheternaom hur man kan föra in forskningsresultateni vardagen. Att exempelvisförtydliga viktiga ingångar för patienternamed kontrasterande färgsättning och kamoufleraandra som inte behöver upptapatienternas uppmärksamhet. På detta sättkan personer med risk för desorienteringlättare orientera sig och känna igen sig.– Det är inte vetenskapligt utrett hur dettafungerar men man har helt klart märkt attpatienterna är lugnare och att de har lättareatt orientera sig. Det är viktigt att de kännersig hemtama, men när det gäller känslan avatt vara i hemmiljön, hur man jobbar föratt få till den, så beror det till största del påhur personalen är, att de jobbar så att patienternakänner sig välkomna. Den känslankan man inte måla fram, säger hon.Även i måltidsmiljöerna har man försöktfå till kontraster så att de äldre ska känna siglugna och tillfreds för att underlätta i derasvardag. Glas och porslin som kontrasterarmot mat och dryck kan underlätta och stimuleralusten att äta. Bestick på en brokigduk och filmjölk i en vit tallrik kan vara tillräckligahinder för att den som är gammal,ser lite dåligt och har problem med minnetska kunna äta självständigt.Tydliga kontraster är ofta bra. Ett mörktbord på en mörk matta är därför sådant sombör undvikas, det kan göra det svårare att sevar man ska sätta ner koppen. I badrum kanen färgsatt interiör ha en positiv inverkanpå orientering och igenkänning. Ett avvikandekakel mot det vita badrumsporslinetkan förtydliga rummets funktion liksomatt toalettringar och andra detaljer som ärfärgsatta pockar på uppmärksamheten påett positivt sätt. Däremot bör man undvikaskarpa kontraster vid trösklar och golv. Detkan lätt uppfattas som nivåskillnader ochkan därmed öka risken för att ramla. Att användaolika färger på ett rums motståendeväggar och ha tydligt markerade golvlistergör det lättare att uppfatta rummets gränser.Ingen rätt eller fel kulörHur färgsättningen ska vara beror alltså påvilka ytor det handlar om. Det finns ingenrätt eller fel kulör, det handlar istället omhur färgerna används. Men nu är färg baraen liten del av vårdens miljöer. Alla övrigaaspekter får inte glömmas bort menar hon.– Buller, långa opersonliga korridorer medmera är ju sådant som gör miljön sämre, ochsom bör elimineras. Det gäller att se helhetenoch där är färgerna bara en liten mendock betydelsefull del, säger Helle Wijk.www.ssil.se 73

Norra Vrams äldreboende består av ett antalsadeltakslängor placerade intill varandra sombildar en liten by mitt i byn.Norra VramEtt äldreboende som genomgått en total förvandlingText: Ove HansenFoto: Marge ArkitekterNorra Vram är en liten by i Bjuvs kommun i nordvästra Skåne.Samma namn har det vård- och omsorgsboende som funnitsdär under många år. Nu har det till viss del fått en helt ny kostym.Partnergruppen AB har byggt om och byggt till och skapat ettmodernt äldreboende.Det gamla äldreboendetNorra Vram var i skriandebehov av en förbättring.Ägaren PartnergruppenAB beslutade atten om- och tillbyggnadskulle göras och så blev det. Under 2008-2009 byggdes det befintliga boendet om ochutökades med 1400 kvadratmeter, allt föratt uppfylla dagens krav på tillgänglighetoch utrymmen och att få till ett modernt ochändamålsenligt boende för de äldre.Arkitekten bakom det hela heter KatarinaGrundsell, Marge Arkitekter. Det var hennesförsta uppdrag vad gäller äldreboende.– Vårt jobb handlade om allt från ax tillfärdig limpa. I arkitekttermer betyder dettaatt Marge Arkitekter var involverade i attskriva program, komma med idé och skissför att sedan ta fram bygghandlingar förgenomförande av själva om- och tillbyggnaden.Praktiskt och moderntDe direktiv som fanns från beställarenhandlade främst om att skapa en praktiskoch modern miljö som passar in i dagensäldreboende. Det innefattar bland annaten tillgänglig trädgård, centralt placeradentré, översiktlighet, undvika långa korridorer,breda dörrar och att ha lugna färger.Utgångspunkten var en förståelse för de boendeoch hur deras sjukdomsbild påverkarrumsuppfattning och orientering. Kärnanvar en miljö där alla boende känner att deblir ”sedda” det vill säga upplever en närhettill personalen.– Utmaningen var att skapa en rik boendemiljösom andas hemkänsla, som stimulerarde boendes sinnliga behov samt underlättardet fysiska och samtidigt fungera som enbra vårdarbetsplats. Det tycker jag vi lyckadesväldigt bra med, säger hon.Byggnad med bykänslaTillbyggnadens form anspelar till en traditionelltät bybildning, men i en samtidagestaltning. Ett antal sadeltakslängor putsadei varma kulörer är placerade intillvarandra. Längorna är förskjutna i förhållandetill varandra och skapar tre intima74 www.ssil.se

Här finner du bland annat böckeroch hjälpmedel.Till exempel hemtjänstens egen bokför endast 33 kr + moms.Boka 4 dagars demensutbildning under 2012.-"en mycket engagerad föreläsare"-"jag har fått ett annat synsätt"-"varje minut var intressantBjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöjafunktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalitéoch livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människorutan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet,livsglädje och livsrum i en så hemlik miljösom vi någonsin kan skapa tillsammans.635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29NYHET!Seat UpFåtöljen som hjälper dig uppvid svaga knän och höfter!Seat up hjälper dig som har svårt attsjälv ta sig i och ur en sittmöbel. Dendämpar din rörelse när dusätter dig och lyfterdig varsamt när detär dags att resa sig!Den nya teknikenär helt mekanisk— utan motorer ellersladdar.Kom in och provsittSeat Up i vår butikPris 10.000:- inkl. fraktoch moms. Leveransdirekt från fabrik.Göran Sjödéns RehabshopRosenlundsgatan 4 B, GöteborgÖppet: Månd-fred. 10-18, lörd. 10-14Tel. 031-711 99 14 - www.rehabshop.seFördjupad behandling för kvinnor• Fördjupad behandling för kvinnor över 18 år som behöverfortsatt stöd efter avslutad primärbehandling.• Terapi, lektioner, praktiskt arbete, ökat eget ansvar,föräldraskap, relationer.• Kriminalitet som livsstil, 12-stegsprogrammet, KBT.Kontakt: Marie Lundin/föreståndareFramnäsvägen 8, 871 52 Härnösand0611-22240, 070-3261917marie@villadiva.se och bosse@korpberget.sewww.villadiva.seVåra ledord - Behov, Resurs och Rättighet.Välkommen till Åsarnas HVBEtt behandlingshem medvälutbildad och erfaren personalVi erbjuder individuell behandling för barnoch ungdomar upp till 20 år som utsatts för kraftigomsorgssvikt, övergreppsproblematik och medandra psykosociala svårigheter. Vi prioriterar ettintimt samarbete med våra uppdragsgivare.Vi har möjlighet att ta emot akut. Vi haräven utredningsplatser. Vi kan ta emotrörelsehindrade.NYAÅsagatan 46, 380 30 RocknebyTel. 0480-665 51 • Fax. 0480-666 66Tomas Theorin. 0733-113 902e-post: tomas@asarnas.se • www.åsarnas.seNär hemma inte räcker tillfinns vi för heltidsboende eller som avlastningTill oss kommer både yngre och äldre människor medpsykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboendesätter gästernas behov i fokus och syftar till attskapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varjemänniska.Vill du veta mer om oss?Ring eller besök vår hemsida.Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5,Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70E-post info@oisab.se www.oisab.sewww.ssil.se 75

1 231 Lägenheterna har stora fönster, kraftigaträsocklar och normal takhöjd. Delar som göratt de boende känner igen sig.2 Tre utegårdar finns det som de boende harmöjlighet att nyttja på egen hand.3 Allrummen har generös rymd och andrakontraster för att de boende ska kunnaorientera sig.utegårdar, möjliga för de boende att nyttjapå egen hand. Den gemensamma entrén ärrymlig och välkomnande, ett flexibelt rummed plats för gemensamt bibliotek, möjlighetatt dricka kaffe eller hålla föreläsningarmed direkt närhet till personal.Vård- och omsorgsboendet rymmer treavdelningar där alla boenderum är organiseradeintill ett gemensamt vardagsrumalternativt en utegård. På så sätt minimeraslånga korridorer till förmån för mer stimulerandemötesplatser och utblickar. Boendelägenheternahar två generösa fönster medlåg bröstning vilket skapar möjlighet tillalternativ placering av sängarna.Anammat forskningNär det gäller färger och hur de använts såhar man till viss del anammat forskningsresultatensom Helle Wijk vid GöteborgsUniversitet jobbat fram. Hon har påvisathur viktigt det är med färger och kontrasterför att äldre och demenssjuka ska kunnaorientera sig och känna igen sig i den miljöde befinner sig i.– När vi jobbade med utformningen avNorra Vram under 2007 så stötte vi ytligt påHelle Wijks forskning. Från vårt perspektivsom arkitekter tedde sig forskningsrapportflodensom ett svårnavigerat hav där visjälva försökte sammanställa vad som varorsak och verkan i hur vår rumsuppfattningpåverkas. Vi saknade generella nationellariktlinjer för utformning av vårdmiljö. I efterhandkan man nog säga att vi har jobbatmed kulörer så som Helle Wijk har skrivitom färgsättning, säger Katarina Grundselloch fortsätter:– Interiört har vi arbetat med en varmfärgskala från träbrunt och ockra-gult påfasta snickerier till vitt. Vi har ”tecknat”rummen, det vill säga ramat in rummetmed kraftiga träsocklar. I badrummen harvi arbetat med en tydligt urskiljbar väggfärgi förhållande till det vita porslinet.Andra viktiga detaljer för en bra helhet äratt tydligt forma rummen för att de boendelättare skall kunna orientera sig. Allrummenhar en mycket generös rymd medan lägenheternahar en normal rumshöjd. Grönskanhar integrerats i boendemiljön med innergårdarna.Även akustiken har varit en viktigdel i utformningen av allrummen.Boende och personalAllt sammantaget har gett precis det därsom var utgångspunkten för det nya äldreboendetNorra Vram. Fokus på de boendeoch deras vardag men också en positiv ochbra miljö för personal, och även för de anhörigasom kommer på besök.Framtidens äldreboenden då? Hur kommerdessa att vara, se ut?– I vårt arbete med Norra Vram tittade vijust på hur andra verksamhetsmiljöer somomger oss i vår vardag kan vara relevantaför framtiden äldreboende. Exempel på relevantamiljöer kan vara hotell med reception,mötesutrymmen och restaurang ellerkontor med tysta rum eller museum. Dessarumsfunktioner ser vi till viss del redan iäldreboenden och vi tror att det kommermer av detta. Tekniken kommer förstås attpåverka funktioner och underlätta vardageni framtidens äldreboende, säger hon.76www.ssil.se

Bli SamtalsTerapeut!Vi bedriver kognitiv grundläggande psykoterapiutbildning(steg 1). Bli KBT terapeut med inriktning på anhörig- alt.beroendefrågor eller läs till Familjeterapeut med enkognitiv bas. Nästa kursstart mars 2012.08- 768 20 26info@enigmaeducation.sewww.enigmaeducation.seÄr du nyfiken och vill veta mer?Gå in på www.contar.seeller ring 08-462 98 14Studio III- hantera utmanande beteende med lågaffektivt bemötande -Kursen handlar om att förstå och bemöta människorså att vi undviker konflikter och utbrott.För mer info och anmälan• Arbeta respektfullt• Lagar, juridiska aspekter och debrifing• Öka självförtroendet hos personalgruppenwww.enigmaomsorg.seUtbildningar för digUTBILDNINGFörebygg och bemöt ett utagerandebeteende/hot och våldUtbildningens fokus ligger på att förebygga genom bl atal, ton,kroppspråk, planering, riskanalys.Praktiskt träning på ett mjukt och säkert självskyddingår också. Allt med fokus på att skapa trygghet förbåde personal och boende.Bemötande inom psykiatrin.En unik föreläsning med Anneli Jäderholm, känd frånTv, radio, tidningar. Ur ett brukarperspektiv föreläserhon om bemötandet inom psykiatrin.En gripande men också lättsam föreläsning.Boka Anneli! Ni får en oförglömlig upplevelse.Vi utbildar över hela landetoch kommer gärna till er.,031-200700 ,www.durewall.seDurewall InstitutetVill du göra ditt arbete enklare, mer effektivteller skapa mer engagemang hos dina klienter?Solution CLUES har utbildat mer än 5000medarbetare och chefer i lösningsfokus inomoffentliga och privata organisationer!VILL DU SYNAS HÄR?BOKA DIN ANNONS0651-150 50Solution CLUES erbjuder följande utbildningar ilösningsfokus!Jan-nov 2012Brief coaching PURE!12 dgr coachutbildning ackr genom ICFStart våren 2012CLUES Avancerad!Dessutom!Vill du uppleva Brief Coaching på riktigt?Vi genomför regelbundet öppna live coachingsamtalöver telefon. Kostnadsfritt! (Utöver vanlig samtalsavg.)bjorn@clues.sewww.clues.sewww.ssil.se 77

www.grythvb.seGryt HVB skräddarsyr behandlingen,vilket gör att ungdomen känner sigdelaktig, bekräftad och motiveradtill att genomgå en behandling.Vägen till ett meningsfullt livbörjar på GRYT HVB.Förstärkt familjevård när den är som bäst!Vi fångar viljan - och förvaltar den väl!• Tryggt boende i familjehem• Tillgång till psykiatriker och ADHD-medicinering vid diagnos• Obligatorisk samtalsterapi med KBT-inriktning• Hjälp med att komma igång med sysselsättning/arbete/studier mm.• Besök av klientcoach varje vecka• Kontinuerlig utbildning och handledning av familjehemmenSävsjöviks Förstärkta FamiljehemRomsås 160, 523 98 Hökerum,Tel: 0321-514 83, Fax: 0321-699 114annacarin@savsjovik.se, www.savsjovik.seStorsättra GårdUtveckling genom samspelHVB-HemVerksamheten vänder sig till:Bjurträsk HVBDet professionella behandlingsalternativetför ensamkommande flyktingbarn.Föreståndare Nils Egholt • 070-377 57 08 • www.revansa.se• Förälder/föräldrar med psykosociala problem ochderas barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd införförlossning och första tiden därefter.• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelsepå utredningshem.• Akut/skyddat boende.Föreståndare Katinka Hemmingsson,Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50e-post: info@storsattragard.seHemsida: www.storsattragard.seVi finns i Vallentunakommun, Stockholms länFamiljebehandlingsedan 1987Kontakta oss idag förfördjupad info omIslandsmodellen ocholika behandlingsvägar.Dagligen ser vi hur människorsom upplevt sig som hopplösafall går från en mardrömsliktillvaro till det värdiga sociala livsom vi alla förtjänar...BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP.www.dennicketorp.se 0590 106 10 - 0702 397 135Dammsdal öppnar dörrarDammsdal i Vingåker är en internatskola medriksupptagning, som specialiserat sig på barnmed autism / Aspergers syndrom som på grundav sin funktionsnedsättning utvecklatproblemskapande beteende.Vill Du ha mer information?Monter: BH02:26Du är välkommen att ringa ellergöra ett besökpå vår nya hemsida!www.landstingetsörmland.se/dammsdalvx 0151-52 43 00.Nu ett ISO-certifierat behandlingshem!Ett kvalitets- och miljömedvetet behandlingshem.Målgrupp:Män och kvinnor med psykiska och/ellersociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV.Startade 193878 www.ssil.se

e-Quality är e t auktoriserat bemanningsföretagwww.ssil.se 61PLATSANNONSERBehandlingsassistent/alkohol- och drogterapeut tillFogdhyttans BehandlingshemAnta en ny utmaning ochutveckla Fogdhyttan tillsammansmed oss.Se fullständig annons påwww.fogdhyttan.se ellerkontakta personalansvarigElisabeth Persson,0590-504 61.Fogdhyttan HVB tar emotvuxna över 18 år medmissbruksproblematik.Behandlingsinsatsernabaseras på återfallspreventionsprogrammetväckarklockan, metodisktförstärkt av KBT-baseradbehandlings-planering.MI som förhållningssätt.Fogdhyttan ligger i Värmland,10 km norr om Filipstad.FOGHDYTTANS VÅRD- OCHBEHANDLINGSHEMFogdhyttan 50,682 91 FilipstadTel: 0590-501 50info@fogdhyttan.sewww.fogdhyttan.seVi söker till vårt HVB-hem i Virserum enengagerad Verksamhetschef/föreståndare!Ansvar och arbetsuppgifter: Du ansvarar för den dagliga driften och planeringen ochutvecklingen av verksamheten vid vår enhet i Virserum, med plats för 30 klienter. Du harockså personalansvar för ca tjugo medarbetare och rapporterar till företagets Vd. I rolleningår resultatansvar för budget- och verksamhetsmål. Rapportering enligt vårakvalitetsrutiner.Kvalifikationer: Du ansvarar för den dagliga driften och planeringen och utvecklingen avverksamheten vid vår enhet i Virserum, med plats för 30 klienter. Du har ocksåpersonalansvar för ca tjugo medarbetare och rapporterar till företagets Vd. I rollen ingårresultatansvar för budget- och verksamhetsmål. Rapportering enligt våra kvalitetsrutiner.Anställningsform: Vi tillämpar provanställning, tjänsten innebär heltid och tillsvidare.Lön: Enligt överenskommelse.Övrigt: För att arbeta hos oss som VCH måste du först godkännas av Socialstyrelsen.B-körkort krävs. Grundläggande datorkunskaper förutsätts. Erfarenhet av arbete iledningssystem baserat på ISO 9001 är meriterande.Upplysningar om tjänsten lämnas av:Vd Anders Hermansson 0495- 497 83, 070-511 6005Tf. VCH Magdalena Fröjd 0495- 497 82Ansökan skickas senast 30 september tillGatehouse Management AB Box 269 57323 Tranåsgunnar@gatehouse.se & anders@ekangen.seNYHET!Platsannonser i tidningen och på webbenNu har du chansen att söka personal på ett träffsäkert sätt. Vi har sedan många år ett väletableratkontaktregister med yrkesverksamma inom social omsorg på alla nivåer. Vi når dem du söker genomtidningen, webben och riktade nyhetsmejl där det senaste platsannonserna uppdateras.Din platsannons publiceras på vår välbesökta webbplats inom 48 timmar.nr 4 maj 2011 årgång 5nYHet! PLatsannOnserPLATSANNONSERSkanDinaviSk SjukvårDSinfOrmatiOnCarl Göran SvedinVi sökersocialsekreterare/biståndsbedömare/chefermed minst ett par års erfarenhetVälkommen med din ansökan ti linfo@e-quality.seFör mer information ring 08-54 55 12 80 e ler besökwww.e-quality.seVI SER HELHETENNeuropsykiatriska utredningarPersonalbemanningVi söker psykiater, psykologer och sjuksköterskorFör mer information ring vxl 08-74 11 390, Jourtel. 08-74 11 380www.mixmedicare.seBergslagens behandlingshemsöker sjuksköterska sem vik.0590-10610BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP.www.dennicketorp.se 0590 106 10 - 0702 397 135Vuxna måsteVåga frågaEskilstuna kommun, Arbetsmarknads. och familjeförvaltningensöker en utvecklare/metodstöd inom missbruksområdet.Du kommer att• vara ledningen stöd i det strategiska utvecklingsarbetet• vara ledningen stöd i metod- och kunskapsutvecklingsfrågor• vara metodstöd ti l medarbetarna i det daglig arbetet, gärna utbildareinom någon/några metoder• vara omvärld spanare inom områdetÄr du intresserad?Kontakta Pia Ander son, EnhetschefTelefon: 016-710 19 88, Mobil: 070-313 97 22Grundad i självkänsla.Bra självkänsla är ingensjälvklarhet men gör att vitrivs med oss själva och mårbra. Om den inte finns gården att bygga upp.Sirap i hjärnan. De somdrabbats av ska lskadae ler stroke kan få mentaluttröttbarhet. De är ti lsynes återstä lda men blirtrötta av mental aktivitet.Anmälningar om sexuella övergrepp ökar sid 20Sidan 44www.eskilstuna.seYvonne Brokvist. Birgi ta Johan son.För omgående anstä lning söker viPsykolog/PsykoterapeutLövängen AB är ett behandlingshem ochutredningshem i Stockaryd i Sävsjö kommun. Vitar emot män, kvinnor och par från 20-55 år. Vårabehandlingsmetoder är främst KBT, DBT och ESL.Vi gör även neuropsykiatriska utredningar.Vi söker omgående en leg. psykolog e ler leg.psykoterapeut för anstä lning 75-100 procent.För frågor om tjänsten kontakta:Vice VD Mikael Andersson073-521 70 30, mikael@lovangen.se.Din ansökan behöver vi ha senast 15 april.Sidan 53Lövängen ABAppelholmsgatan 9570 02 Stockarydwww.lovangen.seVILL DU SYNAS HÄR? BOKA DIN PLATSANNONS 0651-150 50 • VILL DU SYNAS HÄR? BOKA DIN PLATSANNONS 0651-150 50+ +@BOKA DIN PLATSANNONS 0651-150 50www.ssil.se

Vad skulle du vilja att vi skriver om i tidningen?Välkomna att höra av dig med tips och synpunkter.Kerstin Karell, kerstin.karell@ssil.seVinn böckerBöckerna som du kan vinna genom attdelta i Annonspusslet nedan finns alla presenteradepå bokuppslaget sidorna 58-59.Gå ut och lek!Friluftsfrämjandet och Nickelodeon har genomfört en undersökningsom visar att nästan fyrtio procent av barnen är utomhus fem timmar ellermindre i veckan, på sin fritid.Det låter så himla lite, men stämmer säkert.Genast börjar jag fundera över hur det ser ut för mina barn och inser,tack och lov, att de är ute mer än fem timmar en normal vecka. Men detär hård konkurrens från dataspel, film och att se ifatt program på tv somde missat. Just därför har vi sedan cirka två år infört data, tv och filmförbudpå tisdagar och torsdagar. Och på helgerna är det hårda restriktionermellan 10 och 16. Det är faktiskt inget snack om vad som gäller.Det är inarbetat och även grannarna känner till det. Dessa dagar gör barnenläxor och efter mycket stönande hittar de ofta på något att göra. Detvi föräldrar säger dessa dagar är: ”Gå ut och lek!” Det knorras en del,det gör det. Men grejen är ju den att då de väl kommer ut så kan det blinågra riktigt härliga långpass då de knappt vill gå in, om vi har tur. Litegrann är det som när jag ska klä på mig joggingkläderna, det kan ta enfaslig tid - men väl ute så spritter jag till.Ute är det snögrottor på vintern och sen är det ofta krig med grannbarnensom gäller. Låter hemskt med krig men jag minns att vi lekte Röda-Vita-Rosen och det var inte någon speciellt snäll lek det heller. De har ialla fall kommit fram till schyssta regler - man ska till exempel ligga neroch räkna till fem om man blir träffad. Deltagarna i lagen kan dock bli liteosams om just huruvida man blivit träffad eller inte, eftersom skotten ärpå låtsas. Då kan det urarta rätt bra.Men sen finns det ju inget bättre än att komma in efter att man varitute, speciellt lite kallare dagar då det nyper i kinderna, och få varm chokladoch kanske till och med en bulle, om man har tur.80Ett stort grattis till vinnarna av förra numrets annonspussel! Ni får en bok med posten.Mona Hedén Andersson, Sollebrunn, Anna-Lena Jönsson, Lidhult, Kerstin Larm, Uppsala, Veronica Johansson, Rinkaby, Karin Gomér, Ankarsrum.Annonspusselwww.ssil.se1 2 3 4Bli SamtalsTerapeut!StiftelsenVilka annonsörer döljer sig i figurerna?Behandlingsassistent/alkohol- Vi bedriver kognitiv och drogterapeut grundläggande till psykoterapiutbildning(steg 1). Bli KBT terapeut Stiftelsen med inriktning Viktoriagården på anhörig- erbjuder alt. vård och omsorg för ungdomar ochFogdhyttans beroendefrågor Behandlingshemeller läs till vuxna Familjeterapeut med särskilda behov. med enkognitiv bas. Nästa kursstart mars 2012.Vi kan erbjuda läkepedagogiskt och socialterapeutiskt boende för0431-78170 wwungdomar och vuxna med stort omvårdnadsbehov.Är du nyfiken Vi riktar och vill oss veta till personer mer? inom LSS personkrets När det 1 känns med autism hopplöst och och uppgivet –Anta en ny utmaning ochutvecklingsstörning och tilläggshandikapp.Vill du prata valfrihetring Roslagens Elevhemutveckla Fogdhyttan tillsammansGå in på www.contar.se& bredda ditt vetanmed oss.eller ring 08-462 98 14Vi arbetar endast utifrån individuelle lösningar och individuella avtal.Viktoriagården är belägen i en sörmlansk Vi är behandlingshemmet idyll ca 2 mil norr om som specialiserat Den 11 oss oktober på de ungdomarAspa. som har det svårast. Ofta har de statsvetenskapliga som blir elever hoskommer AnNyköping i ett litet samhälle som heterSe fullständig annons påinstitutioneoss redan erfarenhet av flera behandlingshem närvara eller & delta familjehem.Och misslyckats. Vår idé är att de ska lyckas hos Älvsjömässanoss.i vår monterFigurFigurFigurFigurFigurFyll www.fogdhyttan.se i rätt sidnummer ellerRing oss för information:Telefon: 0155-240 103 Mobil: 070-775 77 85till kontakta rätt annons: personalansvarig 1 2 3 4 5 1:a- 5:e prisE-post: info@viktoriagarden.se www.viktoriagarden.seElisabeth Persson,Vi tar emot flickor ochPeriodenspojkar mellan Hennes nuvarande forskniNamn: 0590-504 61.12-17 år som har svåra problemvalfrihetsreformerna inom denutvalda böckerom valfrihet & vårdval). I forskAdress:Fogdhyttan HVB tar emotEnsamkommande flyktingungdomar annat vad medborgarna tyckermed psykiska problem har vi plats för medskiljelinjerkort varsel.vuxna över 18 år medsom valfrihetsrePostnr / ort:missbruksproblematik.Flickor som skär sigBehandlingsinsatsernaVi har en enhet Fyll för i talongen flickor och här intill pojkar och skicka med eller självskadebeteende.faxa denTelefon:senast 25/10 2011 till: ”Tävling Haga 06/11” Göstorp Tidningen är SiL, ett psykiatriskbaseras på återfallspreventionsprogrammetTingsgatan 2, 827 32 Ljusdal.Utagerande pojkarcentrala Fax: 0651-133 Båstad 33. i Skåne & på laÖnskad bok vid vinst:Det går även bra att mejla Vi har svaren ramavtal med i stort seväckarklockan, metodisktTexta tydligt! Vi tar emot snabbt och begärda uppgifter tillförstärkt av KBT-baseradkerstin.karell@sjukvardsinformation.combehandlings-planering.MI som förhållningssätt.Fogdhyttan ligger i Värmland,FOGHDYTTANS VÅRD- OCHBEHANDLINGSHEMFogdhyttan 50,5Vid frågor kring placering ring:Kent Kmety 0736-48 41 42VÄLKOMMEN

Jabboks Vad fyller 10 år!Här har vi en mycket bra 12-stegsbehandling utan att någon behöver sitta påskolbänken från morgon till kväll. Här jobbar vi också rent fysiskt med intressantaarbetsuppgifter. Här har vi massor med frisk luft och fin natur. Här är alla först ochfrämst människor.Det var en gång en mansom hette Jakob. Endag kom Jakob framtill en flod som hetteJabbok. När han skulletill att passera den, vidvadstället där, stod deten man i vägen.Han skickade över allt sitt tjänstefolk, alla sinadjur, sina söner och sina två hustrur, men närhan själv skulle passera var det stopp.Mannen ville inte släppa förbi honom.”Släpp fram mig här, sade Jakob,flytta på dig !”Nej, mannen ville inte gå ur vägen så Jakob togtill våld.Det berättas att de bägge männen brottadesvid vadstället på stranden av floden Jabbok,hela natten, ända till solen började gå upp. Närgryningen så äntligen kom hade Jakob lyckatsbrotta ner den andre. Han hade också förståttatt det inte var vem som helst som han brottadesmed.Det var en ängel.Ängeln sade: ”Nu får du släppa mig, för nu gårsolen upp inom kort”Nej, svarade Jakob, ”Jag släpper dig inte, medmindre än att du välsignar mig.”” Vilket är ditt namn ?” frågade ängeln.”Jag heter Jakob”, svarade han.”Nej”, svarade Ängeln, från och med nu heterdu inte längre Jakob. Du skall få ett nytt namn.Du skall få heta Israel, ty, sade ängeln ”Du har kämpat med Gud och med livet, och duhar segrat ”.Denna berättelse är alltså bakgrunden till att detnamn vi gav vårt behandlingshem för vi tyckeratt berättelsen beskriver precis vad som behövsför att ändra sitt liv.”Kämpa med Gud och med livet!Ett nytt namn och en ny identitet.Ett nytt liv !Kolla in oss på www.jabboksvad.seOm du har behov av att placera, ring och diskutera medMikael eller Mari på telefon – 0415-330152 eller 330252RecoveryVi har ramavtal med följande städer och kommuner: Arvika · Borgholm · Bjuv · Bromölla · Burlöv · Båstad · Eda · Ekerö · Emmaboda · EnköpingEslöv · Falkenberg · Filipstad · Forshaga · Gotland · Grum · Götene · Hagfors · Halmstads · Hammarö · Heby · Helsingborgs stad · HultsfredHylte · Håbo · Hässleholm · Höganäs · Högsbo · Hörby · Höör · Järfälla · Kalmar · Karlstad · Klippan · Knivsta · Kil · KristianstadKristinehamn · Kävlinge · Laholm · Landskrona · Lomma · Lidköping · Lund · Lysekil · Malmö stad · Munkedal · Munkfors · MönsteråsMörbylånga · Nybro · Osby · Oskarshamn · Perstorp · Sigtuna · Simrishamn · Sjöbo · Skara · Skurup · Solna stad · Sotenäs · Staffanstorp · StorforsStrömstad · Sundbyberg stad · Sunne · Svalöv · Svedala · Säffle · Tanum · Tierp · Tomelilla · Torsby · Torsås · Trelleborgs · TrollhättanUpplands Väsby · Uppsala · Vara · Vimmerby · Vänersborgs · Västervik · Ystad · Årjäng · Åstorp · Ängelholm · Örkelljunga· Östra Göinge

POSTTIDNING BSvenska Media Docu ABTingsgatan 2827 32 LjusdalBARN- & UNGDOMSVÅRDTRYGGHET DYGNET RUNT.OAVSETT.Frösundas barn- och ungdomsverksamhet bistårSocialtjänsten i dess uppdrag att leverera enevidensbaserad, kvalitetssäkrad och tillgängligvård och omsorg av barn och ungdomar.TRYGGHET OCH KVALITET,24 TIMMAR PER DYGNVår rikstäckande organisation har ett heltäckande utbudav tjänster inom barn- och ungdomsvården, tillgängligt24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Kontakta vårplaceringsjour, 020-22 80 00 eller placeringsjouren.se.Vi erbjuder ett brett utbud av:• HVB-hem• Familjehem• Resurspersonsboende• Skola• Hem för ensamkommande flyktingbarnDessutom tillhandahåller vi:• Placeringsgaranti. Om en placering inte fungerarfinner vi ett alternativ.• Hämtservice. Vi hämtar klienten dygnet runt.frosunda.se/Individ-och-familjfrösunda.omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.