KF_Handling_2011_nr_36.pdf - Göteborg

Handling 2011 nr 36Göteborgs Stads Årsredovisning för 2010Kommunstyrelsens förslagKommunstyrelsen tillstyrker stadskansliets förslag i tjänsteutlåtande den 24 februari2011 med tillägg enligt yrkande från M, FP och KD i skrivelse den 16 mars 2011 ochföreslår att kommunfullmäktige beslutar:1. Årsredovisning för Göteborgs Stad 2010 godkänns.2. Årsredovisningen för 2010 och kommande år kompletteras med information omhur skatteintäkterna fördelas över stadens verksamhet, exempelvis i form av hurhundra skattekronor fördelas i Göteborgs Stad.Göteborg den 16 mars 2011Göteborgs kommunstyrelseAnneli HulthénKarin Lange1(1)

TjänsteutlåtandeUtfärdat 2010-02-24Diarienummer 0043/11Repronummer 5511EkonomienhetenKoncernredovisningsgruppenHans PeterssonTelefon 031-368 02 17E-post: hans.petersson@stadshuset.goteborg.seÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2010Förslag till beslutI kommunstyrelsen och kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2010 godkännsSammanfattning”Göteborgs Stads årsredovisning för 2010” innehåller fyra stora block. Inledningsvisåterfinns en förvaltningsberättelse. Därefter redovisas den verksamhet som bedrevs2010 i Göteborgs stads nämnder och bolag. I det tredje och fjärde blocket finnsfinansiell analys och räkenskaper för kommun respektive sammanställd redovisning.I handlingen ” Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformationtill KS/KF” återfinns nämnders och bolags inledande sammanfattande sidor från derasrespektive årsrapporter. Dessa har i vissa fall kompletterats med stadskanslietskommentar.Göteborgs StadskansliHans PeterssonPeter LönnBilaga 1: Göteborgs Stads årsredovisning 2010Bilaga 2: Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformation tillKS/KF1(1)

KF Handling 2011 nr 36Bilaga 1Årsredovisning 2010Göteborgs StadKS-upplaga(Årsredovisningen trycks efter beslut i kommunfullmäktige)1

Snabbfakta2008 2009 2010Folkmängd 31/12 500 197 507 330 513 726Primärkommunal skattesats (%) 21,30 21,30 21,55Årets resultat (mkr)Kommunen 281 552 229Bolagen 405 616 442Sammanställd redovisning 682 * 805 * 638*Investeringar (mkr)Kommunen 1 827 1 444 1 360Sammanställd redovisning 6 592 * 5 757 * 5 623*Intäkter (mkr)Kommunen 29 527 29 720 30 900Sammanställd redovisning 42 480 * 46 139 * 47 757*Balansomslutning (mkr)Kommunen 35 225 38 350 38 984Sammanställd redovisning 69 507 * 72 224 * 73 452*SoliditetKommunen 19 19 19Sammanställd redovisning 24 * 25 * 26**Koncernredovisningen benämns sammanställd redovisning i kommunsektorn2

Årsredovisningens strukturGöteborgs Stads årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sigockså till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter.Årsredovisningen produceras av stadskansliet för kommunstyrelsen.Inledningsvis i årsredovisningen ger kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén sin sammanfattande kommentarpå det gångna året. Vidare redovisas stadens organisation och ledamöterna i kommunstyrelsen. GöteborgsStads årsredovisning delas sedan upp i fyra stora block:Block 1: FörvaltningsberättelseDet första blocket innehåller förvaltningsberättelsensom enligt den kommunala redovisningslagenskall upprättas i årsredovisningen. Den utgör ensammanfattning av årsredovisningen, där väsentligadelar av stadens ekonomi och verksamhetfokuseras. I Göteborgs Stads förvaltningsberättelseredovisas inledningsvis en omvärldsanalys och ensammanfattande finansiell analys av kommun ochsammanställd redovisning. Vidare presenteras enuppföljning av kommunfullmäktiges prioriterademål. I förvaltningsberättelsen återfinns också enpersonalekonomisk redovisning. Avslutningsvisredovisas en framtidsbedömning som belyser GöteborgsStads möjligheter och risker utifrån kändaförhållanden.Block 3: Göteborgs kommun – finansiell analysoch räkenskaperBlocket inleds med en djuplodande finansiell analysav kommunens räkenskapsrapporter. Med Göteborgskommun avses nämnderna och finansförvaltningen.Därefter redovisas i avsnittet ”finansiellapositioner” en analys av Göteborgs kommunsfinansiella åtaganden i form av bland annat upplåning.Avsnittet följs av kommunens räkenskapsrapporter,noter och redovisningsprinciper. Avslutningsvisi blocket återfinns en kort beskrivning avstadsdelsnämndernas och övriga nämnders ekonomiskautfall följt av kommunens drift- och investeringsredovisning.Block 2: Göteborgs Stads verksamhetI detta block redovisas delar av den verksamhetsom bedrevs i Göteborgs Stads nämnder och bolagunder 2010. Blocket delas upp i följande verksamhetsområde:Utbildning, individ- och familjeomsorg,funktionshinder, äldreomsorg och hemsjukvård,stadsutveckling, miljöarbete och klimatanpassning,folkhälsa, kultur och fritid, jämställdhetoch mångfald och avslutningsvis organisationsutvecklingoch myndighetsutövning. Inom varjeområde beskrivs viktiga händelser och trenderutifrån olika perspektiv. Varje område avslutasmed en kort framtidsbedömning.Block 4: Sammanställd redovisning – finansiellanalys och räkenskaperKoncernredovisningen kallas i kommunsektorn försammanställd redovisning. Inledningsvis i dettablock redovisas en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen. Den följs av räkenskapsrapporter,noter och redovisningsprinciper. Efterdetta görs en kort analys av Göteborgs KommunalaFörvaltnings AB (GKF) som i sin tur följs av ettantal resultat- och investeringsanalyser av ett någrastörre koncerner och bolag inom Göteborgs Stad.Avslutningsvis redovisas samtliga större koncerneroch bolag i tabellform, där resultat, balansomslutningoch diverse nyckeltal lyfts fram för varje enskildkoncern eller bolag.2

Innehållsförteckning4 Kommunstyrelsens ordförande6 Göteborgs Stads organisation8 Kommunstyrelsens ledamöter 2010Block 1: Förvaltningsberättelse11 Göteborgssamhällets utvecklingSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingen i Göteborg.14 Sammanfattande finansiell analysHär genomförs en kort analys av de viktigaste finansiellatrenderna både inom kommunen och densammanställda redovisningen (koncernen).16 Uppföljning av prioriterade mål 2010I detta avsnitt följs kommunfullmäktiges 18 prioriterademål för 2010 upp.19 PersonalHär sker en beskrivning av ”väsentliga personalförhållande”i Göteborgs Stad.22 FramtidsbedömningI framtidsbedömningen diskuteras vilka förväntningarsom finns på framtiden utifrån konkreta ochkända förhållanden.Block 2: Göteborgs Stads verksamhet24 Verksamheten i Göteborgs Stads nämnderoch bolagI detta block görs en beskrivning och analys av denverksamhet som utfördes av Göteborgs Stadsnämnder och bolag under det gångna året. Blocketär uppdelat i verksamhetsområdena utbildning,funktionshinder, individ- och familjeomsorg, äldreomsorgoch hemsjukvård, stadsutveckling, miljöarbeteoch klimatanpassning, folkhälsa, kultur ochfritid, jämställdhet och mångfald samt avslutningsvisorganisationsutveckling och myndighetsutövning.Block 3: Göteborgs kommun – finansiellanalys och räkenskaper53 Finansiell analys av Göteborgs kommunI detta avsnitt genomförs en fördjupad finansiellanalys av Göteborgs kommun.58 Finansiella nyckeltal Göteborgs kommunPå ett uppslag finns ett antal finansiella nyckeltalför Göteborgs kommun.59 Finansiell profil för Göteborgs kommunHär görs en kort analys hur Göteborgs kommun harutvecklats finansiellt i förhållande till övriga kommuneri Västra Götalands län under de senasteåren.60 Finansiella positionerI detta avsnitt redovisas Göteborgs Stads finansiellaåtagande i form av upplåning.62 Kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys,balansräkning, noter och redovisningsprinciper.72 Ekonomisk analys av nämndernaPå två sidor sker en kort analys av stadsdelsnämndernasoch övriga nämnders ekonomiska utfall.74 Drift- och investeringsredovisningBlock 4: Sammanställd redovisning – finansiellanalys och räkenskaper79 Finansiell analys av sammanställd redovisningHär presenteras en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen.84 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys,noter, redovisningsprinciper ochinterna mellanhavande93 Göteborgs Kommunala Förvaltnings ABGKF-koncernen redovisas och analyseras.95 Resultat- och investeringsanalys av någrastora koncerner och bolagPå dessa sidor utförs en resultat- och investeringsanalysav några koncerners och bolags finansiellaställning och utveckling.98 Koncerner och bolag i siffror99 RevisionsberättelseHär återfinns revisionsberättelsen för 2010.3

Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2010Det är viktigt med tid för reflektion. Det är därfören speciell uppgift att sammanfatta ett arbetsåroch sätta ord på den utveckling som skerför medborgare och näringsliv i Göteborg. GöteborgsStad är en organisation som är betydelsefull,inte enbart för våra medborgare, utan församhällsutvecklingen i hela västra Sverige. Genomatt arbeta målmedvetet för ett hållbartsamhälle som genomsyras av ett barnperspektiv,skapar vi förutsättningar att fortsatt ledautvecklingen av det goda samhälletEkonomi2010 har varit ett, ur ett ekonomiskt perspektiv,svårbedömt år. När vi startade budgetarbetet varprognosen en kris och det finansiella läget i världenoch Sverige var darrigt. Detta gjorde att vi fick drai bromsen och föreslå en del tuffa åtgärder. Underåret visade det sig att stadens ekonomi klarade sigbättre än vad de tidiga prognoserna visade. Omvärldsfaktorersom vi är beroende av, fick inte detgenomslag som befarat, samtliga som nämnder ochförvaltningar gjorde stora insatser för att få ekonomini balans. Vi har från majoritetens sida följt denekonomiska utvecklingen noga och därigenomunder året kunnat fördela ut mer pengar till verksamheternaNär vi i slutet av året kunde konstateraatt det fanns ett betydande ekonomiskt överskottvalde vi att använda detta till infrastrukturpaketet.En satsning som kommer att komma många göteborgare,västra götaländare och hallänningar ochgenerationer till nytta. Dessutom frigjorde vi meddetta beslut ett intecknat budgetutrymme för dekommande 25 åren som vi nu kan använda tillkommunens framtida verksamhetsbehov.Det goda GöteborgssamhälletBarnperspektivet fick fast förankring i både depolitiska målen och verksamhet som utfördes under2010. Göteborg ska vara ett gott samhälle att växaupp och verka i och en av tankarna bakom barnperspektivetär att, ett samhälle som är bra för barnen,är också bra för oss andra. Under 2010 skapadescirka 1 000 nya platser inom förskolan. Skolan ärmer lärande-fokuserad, då rektorer och lärare genomgåttledarskapsutbildningar – en faktor somforskningen visar är direkt kopplad till elevernaslärande-utveckling. Arbetet med barnperspektivetförstärktes ytterligare genom att det första boendetför ensamma kommande flyktingbarn invigdes, ochatt verksamheten Bruno startades till stöd för barnsom växer upp med missbrukande föräldrar. Underhösten införde vi valfrihet inom hemtjänstens servicedel,en flexibel lösning där du kan påverkavilket stöd du vill ha. Detta är bra och hållbarabidrag till det goda samhället men det finns mer attgöra. Vi måste komma tillrätta med den ökadebarnfattigdomen. Vi måste hitta nya sätt att arbetamed integration och social rörlighet och vi måste fåmed fler aktörer i detta arbete. Ett bra exempel påutvecklingsarbete med många aktiva deltagare ärarbetet med Centrala Älvstaden som tog fart underhösten. Ledstjärna i detta arbete är att tillsammansmed näringslivet och göteborgarna skapa en ny delav staden som är hållbar ur ett socialt, ekonomisktoch ekologiskt perspektiv. 2010 togs också viktigamiljöbeslut, vi inrättade en ny klimat och miljönämndmed uppgift att samordna miljö- och klimatarbetetoch vi införa viktsbaserad avfallstaxa.En ny SDN-organisation för bättre medborgarservice.Det gångna året blev en milstolpe i arbete med attskapa förutsättningar för lika villkor och sammaservice oavsett var i staden du bor. Andra viktigaområden som låg till grund för beslutet att förändrastadsdelsorganisationen var behovet av att utvecklasmidigare former för samverkan med samhällsplanerandenämnder, så att den sociala dimensionenkunde stärkas i arbetet för det hållbara samhället.Även demokratiarbetet behöver utvecklas vidare.Stadens medarbetare och arbetsmarknadGöteborgs Stad har som mål att vara en attraktivarbetsplats och våra anställda ska spegla befolkningsstrukturen.Under 2010 påbörjades försöksverksamhetkring bemanning i sex stadsdelar medsyfte att minska både andelen timanställda ochandelen ofrivilligt deltidsanställda. 2010 var ett årdå svår arbetslöshet befarades och kommunensverksamheter tog ett stort ansvar i denna situationbland annat genom att inrätta fler än 3 300 praktikplatserför att bereda arbetslösa en möjlighet tillarbetslivserfarenhet, yrkesträning och social samvaro.Trots att den skarpa nedgången i världsekonomin2008-2009 drabbade Göteborg hårdare änmånga andra delar av landet genom vårt näringslivsinternationella orientering höll sig ungdomsarbetslösheteni staden på en lägre nivå än riksgenomsnittetunder hela 2010. En förklaring är att demålmedvetna satsningarna på Göteborg som evenemangsstad,med många arbetstillfällen inombesöksnäringar och detaljhandel, har medfört att4

arbetsmarknaden för unga är lite starkare här. Situationenhar inte blivit så allvarlig som prognosernaangav för två år sedan. Till detta bidrar också attstaden gör omfattande insatser för att rusta ungaarbetslösa att bättre svara mot arbetsmarknadenskrav. Det sker genom vuxenutbildningen, i stadsdelarnaoch vid UPP!, vårt aktivitetscentra för ungasom saknar jobbFörstärkt intern kontroll2010 skakades staden av oegentligheter. De avslöjandenvi har sett visar på vikten av medborgarensröst och möjligheten att ”blåsa i visselpipan”, mediasroll, men också att frågor kring intern kontrollmåste diskuteras och förankras väl, både i ledningoch ute i verksamheterna. Arbete med värdegrundoch etik är viktiga diskussioner i både förvaltningaroch bolag.Västsvenska paketetDet Västsvenska paketet innehåller stora satsningarpå kollektivtrafik, järnväg och vägar. Vägar sominte minst behövs för all ny kollektivtrafik. DetVästsvenska paketet är ett regionalt samarbete somska bidra till att skapa en större arbetsmarknad ochfrämja sysselsättning, tillväxt och minska trafikensnegativa påverkan på miljön. I det Västsvenskapaketet samarbetar vi - Göteborgs Stad, Trafikverket,Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionenskommunalförbund, Region Halland och Staten. Dettar tid att ställa om en stad eller en region till att hakollektivtrafik som bas i persontransporterna efteratt i årtionden levt med ett annat fokus. Därför blirsamarbete över partigränser och geografiska gränserextra angeläget.Mer har hänt i staden! Det finns säkert något somjag missat i min redogörelse. Årsberättelsen gerläsarna mer kött på benen, om utvecklingen i Göteborgsstad.Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande5

Här skall det finnas bilder från Staden tillsammansmed organisationsbilden på föregående sida7

Kommunstyrelsens ledamöter 2010*Anneli Hulthén (S)Kommunalråd, ordförandeJonas Ransgård (M)KommunalrådDario Espiga (S)KommunalrådMarie Lindén (V)KommunalrådCarina Liljesand (KD)KommunalrådMats Arnsmar (S)ErsättareJan Hallberg (M)Kommunalråd, vice ordförandeHelena Nyhus (S)KommunalrådKia Andreasson (MP)KommunalrådMaria Rydén (M)KommunalrådAnn Lundgren (S)ErsättareAnn Catrine Fogelgren (FP)ErsättareOwe Nilsson (S)KommunalrådHelene Odenjung (FP)KommunalrådKristina Tharing (M)KommunalrådMarina Johansson (S)KommunalrådMartin Wannholt (M)ErsättareAnna Johansson (S)Ersättare*Ledamöter december 20108

Block 1: Förvaltningsberättelse9

Block 1: FörvaltningsberättelseEnligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelsei årsredovisningen. Den skall vara en sammanfattning av årsredovisningen där väsentliga delarav stadens ekonomi och verksamhet fokuseras.11 Göteborgssamhällets utvecklingSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingen i Göteborgoch regionen.14 Sammanfattande finansiell analysDen sammanfattande finansiella analysen lyfterfram de viktigaste finansiella trenderna inomkommunen, vissa större enskilda bolag och densammanställda redovisningen (koncernen).16 Uppföljning av prioriterade mål 2010En viktig del av styrningen i Göteborgs Stad utgörsav de 18 prioriterade målen som kommunfullmäktigehar fastställt i budgeten. Här sker en uppföljningav dessa mål.19 PersonalFörvaltningsberättelsen skall beskriva ”väsentligapersonalförhållanden”. Detta avsnitt fokuserar påkommunens personal ur ett antal aspekter.22 FramtidsbedömningI detta avsnitt redovisas och diskuteras vilka förväntningarsom finns på framtiden utifrån konkretaoch kända förhållanden.10

Göteborgssamhällets utvecklingKommunfullmäktige i Göteborg ser Göteborgssamhälletsutveckling i tre dimensioner: denekonomiska, den sociala och den ekologiska.Bara genom att se utvecklingen utifrån ett helhetsperspektivär det möjligt att tala om enlångsiktigt hållbar utveckling.Visionen om en hållbar utveckling har Göteborggemensamt med både FN och EU, den svenskanationella nivån, Västra Götalands och Göteborgsregionensregionala nivåer.EKONOMISKA DIMENSIONENStörre tilltro till den ekonomiska utvecklingenUnder 2010 har vi kunnat konstatera att lika snabbtsom konjunkturen vände nedåt vände den sedantillbaka uppåt. Året har präglats av en allt störretilltro till den svenska ekonomiska utvecklingen,både bland hushåll och företag, såväl i Göteborgsregionensom i övriga riket och inom alla branscher.Företagen är mer positiva till framtidenFöretagen i Göteborgsregionen är positiva till denekonomiska utvecklingen, man ser att orderingångenökar och det finns en tro på ytterligare förbättringarunder det kommande året. Många företagsignalerar att man vill anställa mer personal, ochdet finns redan tecken inom vissa branscher att detär svårt att rekrytera tillräcklig kompetens, till exempelbland IT-konsulter och byggnadsarbetare.Västra Götalandsregionens konjunkturindex mäterdet aktuella konjunkturläget i regionen och detvarierar mellan -100 (nattsvart lågkonjunktur) och+100 (överhettad högkonjunktur). Våren 2009 varden mätning då Göteborgsregionen var som mestutsatt konjunkturmässigt och sedan dess har detstadigt förbättrats. Nu är samtliga branscher sommätts positiva och exempelvis fordonsbranschenhar gått från nattsvart lågkonjunktur till någon formav normalläge.KonjunkturindexVår 09 Höst 09 Vår 10 Höst 10Göteborgsregionen -39 -27 +3 +19Tillverkningsindustrin-49 -39 -8 +15Fordonsindustrin -98 -95 -46 +18Byggsektorn -38 -43 -11 +15Källa: Västra GötalandsregionenArbetslösheten minskar igenFrån att ha varit nere på de lägsta nivåerna sedan1990-talskrisen under våren 2008 ökade arbetslöshetensnabbt under lågkonjunkturen, till att toppapå 8,2 procent i januari 2010. Det motsvarade drygt28 200 göteborgare som är arbetslösa eller i program.Sedan dess har andelen av befolkningen somär arbetslösa sjunkigt och särskilt minskade arbetslöshetenunder hösten.Tydligt är att konjunkturnedgången främst drabbattraditionella manliga branscher såsom byggsektornoch tillverkningsindustrin. Det har gjort attarbetslösheten bland män, och särskilt unga män ärhögre än bland kvinnor.Ungdomar är generellt konjunkturkänsliga, dedrabbas snabbt i nedgångar men anställs ocksåtidigt när ekonomin vänder uppåt. Så har det sett utäven de senaste åren, vilket resulterat i en hög ungdomsarbetslöshetmen som under hösten minskatsnabbt.Arbetslöshet i Göteborg, Jan 2008-Dec 201011,010,0%9,08,07,06,05,04,03,02,01,00,0Jan 2008AprJulOktJan 2009AprJulOktJan 2010AprJulOktKommentar: I diagrammet ingår personer som är arbetslösa samtdeltagare i arbetsmarknadspolitiska programKälla: ArbetsförmedlingenGöteborgs studenter får jobb och stannar kvarDrygt hälften av de studenter som läst minst treterminer på Göteborgs universitet stannar i Göteborgsregionenefter sin examen. Detta gäller ävenför en stor grupp som är uppväxt utanför regionen.Detta är särskilt intressant då en stor del av inflyttarnatill Göteborg är personer som flyttar för attstudera. De tidigare studenterna har också haft lättatt få jobb efter sin utbildning, mer än 75 procenthade jobb inom tre månader efter avslutad grundutbildningoch nästan 70 procent fick jobb inomrelevant verksamhet för sin utbildning.18‐24 år16‐64 år11

Fortsatt stor befolkningsökning2010 ökade Göteborgs befolkning med nästan6 400 personer. Det är inte fullt så mycket som detvå rekordåren 2008 och 2009, men betydligt merän den genomsnittliga ökningen under 2000-taletpå omkring 4 700 personer.En av förklaringarna till ökningen är att det födsmånga barn i Göteborg. Vid årsskiftet 2010 fannsdrygt 7 600 barn födda under året i Göteborg, vilketgör att det finns skäl att tala om en babyboom inivå med åren omkring 1990.SOCIALA DIMENSIONENNya bostäder främst i flerbostadshusUnder 2010 har drygt 1 800 bostäder färdigställts iGöteborg varav 1 600 lägenheter genom nybyggnation,resterade genom ombyggnationer. Av denybyggda bostäderna var 15 procent småhus och85 procent flerbostadshus.Av lägenheterna i flerbostadshus var närmare 40procent bostadsrätter och resterande hyresrätter.Totalt sett färdigställdes fler bostäder under 2010än under året innan och det blev fler hyresrätterklara under 2010 än under något av åren 2006-2009.Under 2010 påbörjades drygt 1 900 bostäder inybyggda hus. Det är en kraftig ökning jämförtmed 2008 och 2009, framför allt ökade antaletpåbörjade bostadsrätterOhälsotalet fortsätter att minskaSambandet mellan en god hälsa och en hållbarsamhällsutveckling betonas allt mer. Ohälsa ochsjukskrivningar påverkar inte bara den enskildeindividen utan också personens familj och arbetsplats.Sedan 2005 har ohälsotalet, som är ett mått påantal frånvarodagar som befolkningen i genomsnittersatts från sjukförsäkringen, minskat mycket ochminskningen har fortsatt även det senaste året. Vidårsskiftet var Göteborgs ohälsotal 29 dagar, jämförtmed drygt 41 dagar 5 år tidigare. Mest har detminskat för kvinnor, även om de har en högre nivåän männen.Barnfattigdomen ökar, men från låga nivåerAndelen barn som lever i fattiga hushåll ökadesvagt under 2008, det är dock en ökning från denlägsta nivån början av 1990-talet. Troligen ökadefattigdomen även 2009 som en följd av lågkonjunkturen.Barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll%807060504030201001991 1997 2000 2005 2006 2007 2008Källa: Rädda BarnenBergsjön Göteborg TorslandaDet är stora skillnader inom Göteborg när det gällerhur stor andel av barnen som lever i ekonomisktutsatta hushåll, I Bergsjön lever mer än hälften avbarnen i ekonomiskt utsatta hushåll, dock är det enbetydligt lägre andel än 1997. I Torslanda är sammasiffra knappt 2 procent, vilket är den lägstanivån på hela perioden.EKOLOGISKA DIMENSIONENTillståndet i miljön påverkas i hög grad av människorslivsstil; hur vi bor, hur vi reser och vad viäter. De senaste 50 åren har vi stadigt fått det bättre.Men vår stigande levnadsstandard har också enbaksida. Vi använder mer energi, vi orsakar merutsläpp, mer buller, mer avfall och vi hushållar intemed naturens resurser.Dessutom styrs många av våra miljöpåverkandehandlingar av konjunkturläget. När ekonomin förändrastenderar också beteendet att växla hosmånga människor. När nu ekonomin förbättratstenderar människor att återigen köra med bil, docksyns inte ännu en ökning i avfallsmängderna vilketär en skillnad mot tidigare ekonomiska uppgångar.Om det är en tillfällighet eller ett trendbrott återståratt se.Stora städer är bra ur miljösynpunktGöteborgs befolkning ökar och det byggs fler bostäder.Ur miljösynpunkt är förutsättningarna ovanligtgoda i en storstad. Att bo tätt innebär att det ärlättare att ta sig fram till fots eller på cykel ochmånga människor ger ett bättre underlag för en brakollektivtrafik. Tätheten är också bra för att skapamiljöanpassade lösningar för exempelvis uppvärmning.Men tät bebyggelse gör också att risken för störningarökar. En stad som planeras väl har lugnaoch vackra platser som ger invånarna grönska ochvatten. Risken är annars att staden blir stressandeoch hälsofarlig. Trafik, industrier och avfall riske-12

ar att resultera i en stad med dålig luft, buller ochannan miljöpåverkan.Inom de närmsta åren kommer Göteborg att växaäven i de mest centrala lägena. På båda sidor avälven, där hamn- och industriområden tidigarelegat, finns planer på att bygga ut centrala Göteborg.För att detta ska lyckas ur ett miljöperspektivär det viktigt att byggnaderna blir energisnåla, menockså att det blir en blandstad där man kan bo,arbeta och handla utan att vara bilberoende.En av de största utmaningarna är att minska klimatpåverkanoch att använda energi på ett snåltsätt. Därför är det viktigt att nya bostäder byggsmer miljöanpassade och energisnåla.Många reser fortfarande med bilDet totala antalet resor ökar. I Göteborg sker ungefär50 procent av resorna med bil, 25 procent medkollektivtrafik och tio procent med cykel. När detgäller resande med kollektivtrafik ligger Göteborgefter till exempel Stockholm och Oslo, där cirka 40procent reser kollektivt.Även varor reser allt mer och längre. Göteborghar Nordens största hamn, vilket innebär mycketsjöfart och omfattande landtransporter. Ur klimatsynpunktär sjöfart kombinerat med järnväg detbästa transportalternativet, eftersom båda färdsättenkan frakta stora volymer på ett energieffektivt sätt.Sedan 2009 transporteras mer än 50 procent avhamnens gods på järnväg. Nu är också allt flerfartyg elanslutna i hamnen, vilket minskar det lokalabullret och utsläppen.Avfallet ökar inte trots positiv ekonomiEn tydlig mätare på vår konsumtion är hur mycketavfall som slängs. Sedan 1960 har den årliga avfallsmängdenmer än fördubblats per person i Göteborg.Traditionellt har avfallet speglat den ekonomiskautvecklingen, men nu syns inte någonuppgång trots den positiva utvecklingen för ekonomin.Framtiden får utvisa om det är ett trendbrotteller en tillfällighet.Även om avfallet ökat över tid sker nu mer sortering.Göteborgarna sorterar ut ungefär 20 procentav soporna som returpapper eller förpackningaroch runt fem procent lämnas som biologiskt avfalltill kompostering. Ännu mer skulle kunna sorterasut, analyser visar att ungefär en tredjedel av detsom hamnar i den vanliga soppåsen skulle kunnakomposteras och lika mycket material återvinnas.13

Skattefinansieringsgraden försvagades under 2010till 73 procent. Detta innebar att av en investeringsvolympå 1 360 mkr kunde cirka 1 000 mkrfinansieras med skatteintäkter. De resterande 360mkr finansierades stor del med försäljningsinkomstertill från bland annat exploateringar. Detta innebari förläningen att kommunens långsiktiga handlingsberedskapkunde hållas oförändrad under2010.Göteborgs kommun / finansiella nyckeltalResultat och kapacitet2008 2009 2010Årets resultat / skatteintäkter 1,3 % 2,5 % 1,0 %Årets resultat exklusive jämförelsestörandeposter / skatteintäkterSkattefinans.grad av investeringarna2,0 % 1,3 % 6,4 %50 % 88 % 73 %Soliditet 19 % 19 % 19 %Risk och kontrollKassalikviditet 72 % 93 % 109 %Finansiella nettotillgångar (mkr) -4 655 -4 658 -3 533Balanskravet resultat (mkr) 165 211 94Kommunal skattesats (kr) 21,30 21,30 21,55Oförändrad soliditetKommunens soliditet förblev oförändrad mellan2009 och 2010. Den låg på 19 procent för bådaåren. Det var tredje året i följd som kommunenssoliditet inte förbättrades.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock tillviss del av kommunens vidareutlåning för att täckabolagens lånebehov. Exkluderas vidareutlåningen ibalansräkningen uppgick soliditeten till 41 procentunder 2010, en förbättring med två procentenheterjämfört med 2009. Det är denna soliditet som böranvändas när man jämför med de flesta andra kommunernai Sverige. Här ligger genomsnittet i Sverigepå ca 50-55%Balanskravet uppfylltGöteborgs kommun har uppfyllt det lagstadgadebalanskravet sedan starten 2000. Så var också falletunder 2010, då ett årsresultat exklusive realisationsintäkterredovisades på 94 mkr.En mer djuplodande finansiell analys av kommunenfinns i block 3 på sidorna 53–77.Göteborgs Stads koncerner och bolagGöteborgs Stads koncerner och bolag uppvisade enolikartad resultatutveckling under 2010. De störrekoncernerna redovisade följande resultat efter finansiellaposter: Förvaltnings AB Framtiden redovisade ett resultatpå 118 mkr år 2010 jämfört med 220 mkr för2009. Göteborgs Energi AB redovisade ett resultat på819 mkr år 2010 jämfört med 616 mkr för 2009. Göteborg Port Holding AB redovisade ett resultatför 2010 på 118 mkr. Liseberg AB redovisade ett utfall på 65 mkr år2010 jämfört med 72 mkr för 2009.Resultat efter finansiella postermkr 2008 2009 2010Förvaltnings AB Framtiden 91 220 118Göteborg Energi AB 419 616 819Göteborg Port Holding AB 2010(tidigare år Göteborgs HamnAB)62 37 118Liseberg AB 28 72 65Sammanställd redovisning - koncernenKoncernen Göteborgs Stad redovisade 2010 ettårets resultat på 638 mkr. Jämfört med 2009 var deten försvagning med 167 mkr. Den var enbart hänförligttill kommunenKoncernen investerade 2010 för drygt 5,6 miljarder.Det var en minskning 200 mkr jämfört med2009, vilket var hänförlig till både kommun- ochbolagssektorn.Soliditeten stärktes återigen med 1 procentenhettill 26 procent. En viktig förklaring till detta var atten större del av investeringarna finansierades medegna tillförda medel.Sammanställd redovisning i siffrormkr 2008 2009 2010Intäkter 42 480 46 139 47 769Balansomslutning 69 507 72 224 73 466Resultat efter finansiella poster 667 1 069 922Årets resultat 682 805 632Investeringsvolym 6 592 5 757 5 623Soliditet 24% 25% 26%En mer detaljerad beskrivning av ekonomin i koncernen/ sammanställd redovisning görs i block 4 påsidorna 79-98.15

Uppföljning av prioriterade mål 2010Kommunfullmäktige har i budgeten för 2010 inom ramen för kommunens styrmodell fastställt 18prioriterade mål. I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning avseende måluppfyllelsen.Uppföljningen av respektive mål mer i detalj återfinns sedan på olika ställen i årsredovisningendär varje mål sätts in i de sammanhang som är relevanta kopplat till de strategiska områden som ärangivna i kommunfullmäktiges budget för 2010.Prioriterade mål för göteborgarnas behov2010Måluppfyllelse och analysDen ekologiska dimensionenMiljön ska förbättras i Göteborg genom attresande med kollektivtrafik och cykel ska öka iförhållande till biltrafiken.Den ekonomiska dimensionenMånga människor söker bostad, därför ska detbyggas 1 500 nya bostäder under 2010.Den sociala dimensionenUnder året ökade kollektivtrafiken mer än biltrafiken. Dockhar biltrafiken ökat sedan konjunkturen vänt uppåt. Däremotkan det konstateras att cyklandet minskade under året.Under 2010 har 1 843 bostäder färdigställts, varav 825hyresrätter och 534 bostadsrätter. Ombyggda bostäderuppgick till 220. Det är en ökning av antal färdigställda bostäderfrån föregående år med 28 procent. Målet om 1 500färdigställda bostäder har därmed nåtts.VissGodBarn behöver social träning i pedagogisk miljö,därför ska det vara full behovstäckning i förskolan.Under 2010 har cirka 1000 förskoleplatser färdigställts iGöteborgs Stad för att möta kravet på full behovstäckning. Islutet av året var 26 000 barn inskrivna i förskoleverksamhet,vilket är en ökning med 4 procent jämfört med slutet av2009. Under hösten har endast ett fåtal barn inte fått platsinom fyra månader.Däremot kan ett flertal stadsdelar få problem med full behovstäckningvåren 2011 på grund av ökad efterfråganberoende på fler barn än prognostiserat, samt svårighetermed byggnation av nya förskolor framförallt i de centralastadsdelarna.VissUnga människor behöver en bra kunskapsgrund,därför ska andelen elever med godkändabetyg öka.Barn och ungdomar behöver trygghet och engod arbetsmiljö i skolan, därför ska mobbningenminska.Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehovbehöver trygghet och inflytandeöver sin livssituation, därför ska de äldre fåökade valmöjligheter när det gäller vilka insatsersom ska utföras inom ramen för beviljadhemtjänst.Resultaten för 2010 visar att i jämförelse med föregående århar andelen elever med fullständiga betyg från GöteborgsStads kommunala grundskolor ökat något och andelenelever som lämnar den kommunala gymnasieskolan med ettslutbetyg minskat något.Nämndernas redovisningar visar att de allra flesta barn ochelever trivs och känner sig trygga i sin förskola eller skolamen att även det motsatta förekommer. Det finns såvälplatser som situationer i miljön som upplevs otrygga samt attdet förekommer att barn och elever blivit utsatta för kränkandebehandling.Ökad vuxennärvaro där riskerna är stora, insatser för attbarn och elever ska lära känna varandra över åldersgränsernasamt avsatt undervisningstid för värdegrundsrfrågor ärvanliga förebyggande och motverkande åtgärder.Göteborgsmodellen för hemtjänstens serviceinsatser harinförts under 2010. Den innebär att den enskilde förfogaröver sin beslutade tid. För all hemtjänst, även den som inteär service, har man arbetat men med inflytandefrågor inomramen för arbetet med salutogen äldreomsorg.VissVissGod16

Prioriterade mål för göteborgarnas behov2010Äldre göteborgare behöver mänsklig samvaro,därför ska äldres möjligheter att vistas ute ochdelta i sociala aktiviteter öka.Många människor med psykiska funktionsnedsättningarsaknar idag arbete och bostad,därför ska antalet fullvärdiga bostäder ochmöjligheten till meningsfull sysselsättning öka.Andelen ungdomar i Göteborg som engagerarsig i föreningslivet och blir ledare ska öka.Barn behöver kulturell stimulans och möjlighetertill eget skapande, därför ska alla barn igrundskolan förutom ordinarie undervisningges plats i kultur- och musikskolans verksamheter.Göteborgarna vill ha en ren och trygg stad,därför ska nedskräpningen i Göteborg minska.Måluppfyllelse och analysFlera nämnder utanför stadsdelssektorn har arbetat aktivtmed målet. Inom stadsdelssektorn finns exempel såväl påförbättring som på motsatsen. Sparkrav har i vissa fall lett tillatt utbudet av sociala aktiviteter minskat.Antalet fullvärdiga bostäder har ökat under året, både i bostadmed särskild service och ordinärt boende genom projektF100. En ökning har även skett i möjligheterna att erbjudasysselsättning i aktivitetshus/träffpunkter samt genomboendestöd och samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa.Samtidigt finns ännu inte tillräckligt medbostäder och sysselsättningsmöjligheter för att tillgodosebehoven.Andelen ungdomar som är föreningsaktiva minskade med ca2 %. Uppgiften bygger på föreningarnas egenrapporterademedlemssiffror. Andelen unga i den mest föreningsaktivaåldern 9-13 år är låg och kan förklara tillbakagången. Andelenunga ledare är svagt ökande. Tre av tio föreningsledareär i åldern 15-26 år.Vid höstens mätning av efterfrågan, som avser elever somsenast 2010-04-30 ansökt om plats, konstaterades att 101elevers (53 flickor och 48 pojkar) efterfrågan inte kunnattillgodoses vid det aktuella mätdatumet. Under verksamhetsåretutökade några stadsdelsnämnder målgruppen attockså gälla år F-2, vilket har bidragit till större efterfrågansom inte kunnat tillgodoses.Många evenemang i staden innebär en ökad nedskräpningvilket har möts med fler städinsatser och ökad samordning.Vårt växande konsumtionssamhälle genererar ökandemängder skräp. Årets mätning visar att antal skräp per kvmhar minskat, staden har blivit renare!Under året fick Göteborg utmärkelsen ”Årets kommun” avStiftelsen Håll Sverige Rent. Nytt rekord för skolstädningenoch över 100 000 göteborgare har deltagit i städaktivitetervilket motsvarar 23 % av invånarna.VissGodIngenVissVissPrioriterade mål för Göteborgs Stads verksamheter2010JämställdhetsarbeteFör att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings-och bolagsledningars samt övrigachefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågoröka.Miljöarbete och klimatanpassningEl-effektiviteten ska öka.Måluppfyllelse och analysAlltfler tar sig an målet och trenden är positiv. Samtligastadsdelar och hälften av fackförvaltningarna och bolagenhar bedrivit genusutbildningar under året. De flesta av dessakan visa att utbildningarna har lett till handling och en störremedvetenhet. Vanligast är att kunskapen i ett första stegleder till handling inom personalpolitiken för att sedan spridasig till brukarperspektivet.Utvecklingen går åt rätt håll och målet bedöms i viss månuppfyllas. Mätetal som stärker måluppfyllelse på aggregeradnivå saknas i stor utsträckning, men flera enheter bedömersjälva att målet uppfylls inom deras verksamhet. GöteborgEnergi AB är processägare för målet och man har i samverkanmed utvalda aktörer inom staden brutit ner målet ochkommit fram till indikatorer.En mer gemensam syn på lämpliga systemgränser samthur värdering av el och fjärrvärme bör göras i olika situationeroch gemensamma riktlinjer för den ekonomiska redovisningenskulle bidra till en större samsyn inom stadenVissViss17

Prioriterade mål för Göteborgs Stads verksamheter2010Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.Andelen miljömåltider som kommunen serverarska öka.Måluppfyllelse och analysEnhetlig och heltäckande rapportering saknas, men bedömningenär att förbrukningen av fossilt bränsle har minskatunder uppföljningsperioden inom fastighetssektorn och i vissutsträckning inom transportsektorn. Utsläppen från anläggningarnavarierar beroende på gas- och elpriser samt påinsamlade avfallsmängder och har ökat under perioden.Trafiknämnden har som ett led i sitt klimatkompensationsuppdragutarbetat en modell för att via leverantörerna kartläggaanvändningen av olika sorters drivmedel hos stadensförvaltningar. Kartläggningens stora värde ligger i att den germöjlighet att i fortsättningen enkelt följa drivmedelsanvändningensutveckling.Målet nås för perioden utifrån indikatorn om andel ekologiskalivsmedel. Andelen ekologiska livsmedel räknat per kronahar ökat i stadsdelarna och utbildningsnämndens verksamhetfrån 13,2 % 2008 till 14,5 % 2009 och till 16,0 % 2010.Av detta står ungefär hälften för mjölk. Andelen ekologiskmjölk i staden uppgår nu till ca 82 %.Betydelsefullt för ökad måluppfyllelse har varit dels samarbetemed Måltid Göteborg dels ett fortsatt arbete med”svinnprojektet”. Mätningar visar att cirka en krona per portionskulle kunna sparas om mat som läggs upp på tallrikarnainte slängs.VissGodPrioriterade mål för personalen 2010Den normala anställningsformen i Göteborg ärheltid och tillsvidareanställning, därför skaofrivilligt deltidsanställda inte förekomma.Andelen arbetad tid utförd av timavlönade skaminska.Rekryteringar till kommunens verksamheter påalla nivåer ska bidra till en bättre spegling avbefolkningsstrukturen i Göteborg.Måluppfyllelse och analysInförandet av en gemensam bemanningsprocess med ITstödhar ökat förutsättningarna för att nå målet. Resultat frånförsöksverksamheter inom äldreomsorg och funktionshinderär en viktig input i det fortsatta förändringsarbetet.Andel timavlönade varierar stort mellan verksamheter ocharbetsplatser beroende på hur långt de kommit i förändringsarbetet.En stor framgångsfaktor är när båda målen ärprioriterade på högsta ledningsnivå, med tydlig styrning ut iorganisationen.Andel utrikes födda bland de anställda avspeglar befolkningenmedan det är långt kvar till en jämnare könsfördelningoch ålderssammansättning. Bland stadens chefer råderomvänt förhållande d v s en jämn fördelning mellan kvinnoroch män medan andel utrikes födda chefer är mycket låg.För att öka andel utrikes födda chefer är det viktigt att ökaandelen utrikes födda med högskoleutbildning.VissVissViss18

PersonalTrenden med ett minskande antal medarbetarevände under 2010 och rekryteringen tog rejälfart under senare delen av året. Även den internarörligheten i staden ökade.Under året togs ett arbetsgivarerbjudandefram för att stärka bilden av staden som enattraktiv arbetsgivare och två stora organisationsförändringarförbereddes.Året präglades av förberedelser inför organisationsförändringeninom stadsdelsnämnderna. Blandannat har de varit återhållsamma vid rekrytering föratt undvika eventuell övertalighet. Under andrahalvåret bemannades lednings- och stödfunktioner ide nya stadsdelsförvaltningarna. Intresset för denya chefs- och specialistuppdragen var stort ochdrygt 1 600 personer sökte 230 tjänster. Rekryteringskedde även till förvaltningsledning för dennya lokalnämnden.Ett stort antal, cirka 12 procent av stadens chefer,fick nya uppdrag 1 januari 2011.En stor arbetsgivare med många medarbetareAntal anställda i december var cirka 40 000(48 600 inkl bolag). Nämnderna ökade med 440medarbetare och bolagen minskade med drygt1000 mot december 2009. Den normala anställningsformeni Göteborgs Stad ska vara heltid ochtillsvidareanställning. I nämnderna har dessa ökatfrån 81 till 82 procent jämfört med december 2009.Anställda i december 2010 - kön och anställningsform(nämnderna)Antal anställda,totaltTillsvidareanställdavarav andelheltidsanställdaTidsbegränsatanställdaKvinnor Män TotaltFörändrjmfföreg år31 822 8 174 39 996 44124 895 5 964 30 859 -25581 % 88 % 82 %2 206 779 2 985 522Timavlönade 4 721 1 431 6 152 174Tillsvidareanställda medarbetare med heltidsanställningär vanligare hos män (88 procent) än hoskvinnor (81 procent). Däremot är andel män medtidsbegränsad anställning, inklusive timavlönade,högre än bland kvinnor.Trenden med minskad personalvolym har väntPersonalvolymen inom Göteborgs Stads nämnderoch bolag uppgick till 41 800 årsarbetare för helåret2010. Inom nämnderna minskade volymenmed 286 årsarbetare, främst på grund av anpassningarinom gymnasie- och grundskola och äldreomsorg.Personalvolymen inom stadens hel- ochdelägda bolag minskade med omkring 600 vilkettill stor del beror på förändringar inom GöteborgsSpårvägar AB och Göteborgs Gatu AB.Trenden med minskad personalvolym vände islutet av året då antal arbetade timmar återigenbörjade öka. Vår bedömning är att personalvolymenkommer att öka under 2011 med undantag förde kommunala bolag, där omstruktureringar pågår.Attraktiv arbetsgivareDen stora strategiska utmaningen inom personalområdethandlar om kompetensförsörjning och attvara en attraktiv arbetsgivare. Som ett led i dettahar staden under året samlats kring en gemensambeskrivning av hur det är att arbeta hos oss: Meningsfulla jobb med möjlighet att göra skillnad. Ingå i ett större sammanhang. Möjlighet till utmaning och utveckling.Nu fortsätter arbetet med att kommunicera detta iinterna och externa kanaler.Rekryteringarna ökade under höstenRekryteringarna minskade stadigt under förstahalvåret. Under sommaren vände utvecklingenkraftigt uppåt och andra halvåret ökade rekryteringarnamer än under någon annan jämförbar period.Totalt rekryterades 5 167 medarbetare vilket ärnästan 800 fler än under 2009.Antal externa rekryteringar i nämnderna9008007006005004003002001000JanuariFebruariMarsAprilMajRörligheten har ökat internt och externtGöteborgs Stad är en arbetsgivare med en storintern arbetsmarknad som ger medarbetarna godamöjligheter till utveckling genom nya uppdrag eller19Juni2010 2009JuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecember

arbetsuppgifter. Det är därför positivt att den internarörligheten har ökat jämfört med 2009.I takt med den förbättrade arbetsmarknaden i regionenväljer fler att byta arbete. Därmed ökartillgången på sökande samtidigt som konkurrensenhårdnar. Andelen som lämnat sin anställning ikommunen har ökat, delvis beroende på fler pensionsavgångar.Rekryteringar ska spegla göteborgarnaDet prioriterade målet innebär att personalsammansättningen,utifrån diskrimineringslagen, bättre skaspegla befolkningen. De diskrimineringsgrundersom går att följa upp via nyckeltal är kön, åldersamt utrikes födda.Befolkningssammansättning, rekryteringaroch personalsammansättning i nämnderna90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Rekryteringar och personalstruktur i förhållande tillbefolkningsstrukturen.Kvinnor Män Utrikes födda Ålder 20-25 Ålder 25-45 Ålder 45-65RekryteradeBefolkningssammansättningPersonalsammansättningAv diagrammet ovan framgår att de rekryteringarsom gjorts främjat utvecklingen mot större mångfaldbland de anställda. Bland medarbetarna avspeglarandel utrikes födda befolkningen medandet fortfarande är snedfördelat i kön och ålder.Struktur chefer (nämnderna)FörvaltningschefVerksamhetschefEnhetschef/rektorSamtligachefsnivåerAntal* 43 280 1 144 1 467Andelkvinnor46,0 % 57,5 % 73,5 % 69,5 %Andel män 54,0 % 42,5 % 26,5 % 30,5 %AndelutrikesföddaAndel över60 årAndel 50-59 år0,0 % 4,0 % 5,8 % 5,4 %31,0 % 27,5 % 20,2 % 22,0 %56,0 % 45,0 % 40,6 % 41,7 %Andelunder 40 0,0 % 6,0 % 13,7 % 12,0 %år*Antal bygger på manuell inrapportering från förvaltningarnaBland cheferna är det jämnare fördelat mellankvinnor och män medan det är långt kvar till attandelen utrikes födda chefer speglar befolkningen.En viktig faktor för att öka andelen utrikes föddachefer är att andelen med högskoleutbildning ökar.Långsiktig chefsförsörjningGöteborgs Stads program för identifiering, valideringoch utveckling av ledare har stor betydelse förden långsiktiga chefsförsörjningen då en femtedel(300) av stadens chefer är över 60 år. Ledarförsörjningsprogrammenskapar karriärvägar för medarbetarnavilket även är positivt för staden som attraktivarbetsgivare. Av cheferna internrekryterades62 procent jämfört med 57 procent 2009. Utvecklingengynnar också möjligheterna att öka andelenutrikes födda chefer då merparten av dessa rekryterasinternt.I omgång fyra av orienteringsprogrammet ”Morgondagensenhetschef” deltog 16 män och 52 kvinnorfrån 31 nämnder och bolag.Projektet att validera/kompetensinventera stadenschefer blir 2011 en permanent del av stadensutvecklingsarbete. Hittills har drygt 800 chefergenomgått validering och planering pågår för resterandechefer.En chefsbank, tillgänglig även för externa intressenter,har öppnats på stadens hemsida. Syftet är attunderlätta rekrytering av chefer.Praktik och vikariat – möjligheter för unga150 ungdomar under 25 år har nyanställts på entillsvidareanställning och drygt 750 på en tidsbegränsadanställning. Flest rekryteringar gjordes iåldrarna 25-29 år där 369 tillsvidareanställts och870 anställts tidsbegränsat.Kraven på yrkesutbildning har skärpts inom allastadens verksamheter och det blir svårare att fåanställning utan adekvat utbildning. GöteborgsStad bedriver därför sedan flera år ett aktivt marknadsföringsarbeteoch samarbetar med olika utbildningsanordnare.Detta för att få ungdomar attsöka utbildningar som kan leda till arbete i kommunen.Göteborgs Stad har satsat stort på olika formerav praktik som ska underlätta för unga att etablerasig på arbetsmarknaden. Nämnder och bolag harställt nästan 1 300 platser till förfogande inom enrad olika områden. Runt 850 av dessa har hittillsutnyttjats. Som stöd har en gemensam praktikprocessmed IT-stöd introducerats. Den årliga satsningenpå feriearbeten för ungdomar är också enviktig åtgärd.20

Fler arbetar efter 65 år - och fler går i pension.Medelåldern bland stadens anställda är hög ochpensionsavgångarna ökar samtidigt som allt flerarbetar efter fyllda 65 år. Jämfört med 2008 harandelen som arbetar efter 65 ökat med 6 procentenhetermedan andelen som avgår före 65 år ärrelativt konstant.Lönebildning viktig för kompetensförsörjningLönebildningen är ett angeläget område för denlångsiktiga kompetensförsörjningen i stadens verksamheter.Under 2010 ökade lönerna i GöteborgStad som effekt av löneöversynen med 2,3 procent.Huvuddelen av stadens större yrkesgrupper nåddede lönepolitiska målnivåerna för året. Det innebardock inga förändringar av relationen mellan mänsoch kvinnors löner, kvinnors medellöner motsvarar91 procent av männens. Vissa satsningar har gjortsav nämnderna för att ytterligare utjämna de strukturellaskillnaderna. Effekter av marknadspåverkanpåverkade lönenivåerna för vissa manligt domineradegrupper.Heltid och tillsvidareanställning i GöteborgNormen för en anställning är heltid och tillsvidare.Det prioriterade målet att ofrivillig deltid inte fårförekomma har till viss del uppfyllts. För att i högreutsträckning nå målet kartläggs deltidsanställdasönskemål om högre tjänstgöringsgrad kontinuerligt.Vid uppföljning under hösten var 384 ofrivilligtdeltidsanställda. De erbjuds heltidsanställning itakt med att bemanningen inom verksamheten sesöver eller att nya heltidstjänster tillsätts.Målet att andel arbetad tid utförd av timavlönadeska minska har till viss del uppfyllts. Inom funktionshinderutfördes 22 procent av den arbetadetiden av timavlönade under 2010. Det är fortfarandeen hög andel men tendensen är stadigt minskande.Inom äldreomsorg var cirka 18 procent av denarbetade tiden utförd av timavlönade, samma somunder 2009.För att stödja förändringsarbetet har en gemensambemanningsprocess tagits fram med IT-stöd förschemaläggning, bemanningsplanering m m.En försöksverksamhet pågår under 2011 somomfattar fem stadsdelsförvaltningar och 50 arbetsenheterinom äldreomsorg och funktionshinder.Inom försöksverksamheterna erbjuds samtligaheltid och alla gör arbetspass både på sin egen ochpå andra arbetsplatser utifrån verksamhetens behov.Sjukfrånvaron fortsätter att minskaSjukfrånvaron uppgick till 6,3 procent i förvaltningarna.Trenden med minskad sjukfrånvaro hålleri sig, men med en något lägre takt. Det är framföralltsjukfall mer än ett år som minskar. Avgångarmed sjukersättning har inte ökat i samma utsträckning,det innebär att fler återgått i tjänst.Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) fortsätter attöka inom förskola, hemtjänst och bland habiliteringspersonal.En ökad korttidssjukfrånvaro ärvanlig vid större organisationsförändringar ochverksamhetsanpassningar. En fördjupning kringökningen och dess orsaker kommer att genomförasunder 2011.Sjukfrånvaron i procent - kön och ålder(nämnderna)Kvinnor Män TotaltFörändrjmf föregår-29 5,2 3,6 4,9 -0,330-49 6,6 4,0 6,1 -0,650 - 7,3 4,7 6,8 -0,6Totalt 6,8 4,3 6,3 -0,5varav 1-14dagar2,3 1,6 2,1 0,1Som ett ytterligare stöd till arbetsmiljöarbetet harett IT-stöd för rapportering av arbetsskador ochtillbud lanserats.Utvecklingsarbetet går vidareUnder 2010 har medarbetarenkäten setts över ochdärför har ingen undersökning genomförts underåret. Nästa medarbetarenkät skickas ut 2011.Arbetet med att ta fram gemensamma HRprocesseroch verktyg fortgår och under 2011kommer en gemensam kompetensförsörjningsprocessatt lanseras och JÄMIX införs för att följa upphur jämställd staden är i sin arbetsgivarroll.21

Framtidsbedömning2010 var återhämtningens år när det gäller våraomvärldsförutsättningar i form av samhällsekonomisk-och konjunkturell utveckling. Hastighetenoch kraften i såväl nedgången somuppgången under de två senaste åren har varitav sällan skådat slag och förvånat de flesta.Den svenska ekonomin tuffar i skrivande stundpå i god fart samtidigt som det finns flera betydandeosäkerhetsfaktorer och obalanser runtom i världsekonomin.Bedömningarna kring de ekonomiska förutsättningarnabåde på kort och lång sikt hardärmed fortsatt att medföra betydande svårigheteratt förutse utvecklingen framöver ochdärmed också att styra den kommunala verksamheteni rätt riktning. Den verkligheten fårtroligtvis hanteras även den närmaste tiden.Prognoserna över konjunkturutvecklingen runt omi världen är idag betydligt mer positiva än för ett årsedan. Det finns dock stora skillnader mellan olikadelar av världen och de strukturella obalanser somförelåg i världsekonomin före finanskrisen kvarståri mångt och mycket. Sveriges ekonomiska utvecklingoch återhämtning efter den djupa krisen harvarit ytterst positiv och prognoserna framåt pekarpå en fortsatt god utveckling om än i något merdämpad takt. Beredskapen för hastiga förändringari omvärldsförutsättningarna måste dock kvarstå.Eftersom kommunernas finansiering direkt påverkasav det allmänekonomiska läget slår de kraftigasvängningarna i de förändrade förutsättningarnaockså igenom på Göteborgs Stads ekonomiskasituation.Utredningen som har i uppdrag att belysa ochföreslå metoder för att skapa stabilare planeringsförutsättningarför kommunsektorn kommer attpresentera sina slutsatser under 2011. Utmaningenbestår i att både hantera de kortsiktiga omvärldsförutsättningarnaoch de långsiktiga frågorna kringvälfärdstjänsternas omfattning och finansieringmed anledning av förändringar i den samhällsekonomiskaoch demografiska utvecklingen framöver.Det vi gör idag bäddar för framtiden.2011 kommer att innebära fortsatta utmaningar,dock av annan karaktär.Stadens ekonomiska förutsättningar för 2011 och2012 har förbättrats ytterligare enligt de senasteprognoserna för skatteintäkternas utveckling. Finansieringsutvecklingenser ut att ligga på en jämnarenivå de kommande åren och därmed ökarförutsättningarna för att också få en stabilare kostnadsutvecklingi verksamheten. Inbromsningen avkostnadsutvecklingen som påbörjades under 2008har under 2010 vänt och vi går in i 2011 med enökande kostnadsutveckling. Ökningen ligger i linjemed den förbättrade finansieringsutvecklingen menmåste också pareras så att den är långsiktigt hållbari ett flerårsperspektiv.Stadens olika verksamheter genomgår, ellerkommer att genomgå, relativt omfattande organisationsförändringar.Utmaningarna i samband medorganisationsförändringarna är många.Den långsiktiga frågan om finansiering av denframtida välfärden blir alltmer aktuellAllteftersom situationen med akut krishanteringmed anledning av den extremt djupa nedgången harklingat av så kan förhoppningsvis uppmärksamhetenriktas mer mot de långsiktiga frågorna. Deframtida utmaningarna kring bl.a den demografiskautvecklingen och finansieringen av den framtidavälfärden kryper successivt närmare. Inom tio årkommer kommunerna att möta demografiskt betingadebehov som växer i betydligt snabbare taktän vad de reala finansieringsförutsättningarna klararatt hantera. Dessa frågor blir alltmer angelägnaatt hitta lösningar på.22

Block 2: Göteborgs Stads verksamhet23

Block 2: Göteborgs Stads verksamhetI detta block redovisas delar av den verksamhet som bedrevs i Göteborgs Stads 40-tal nämnder samt i20-tal koncerner och bolag under 2009. Blocket delas upp i följande verksamhetsområde hämtade urkommunfullmäktiges budget: Utbildning, funktionshinder, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg ochhemsjukvård, stadsutveckling, miljö och klimatanpassning, folkhälsa, kultur och fritid, jämställdhet ochmångfald och avslutningsvis organisationsutveckling och myndighetsutövning. Inom varje område beskrivsviktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv.25 UtbildningUtbildningssektorn omfattar samtliga skolformer;förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola,gymnasiesärskola och vuxenutbildning.30 FunktionshinderFunktionshinderområdet omfattar insatser till personermed funktionsnedsättning som bostad medsärskild service, personlig assistans, boendestöd,sysselsättning/daglig verksamhet samt ledsagarservice.32 Individ- och familjeomsorgIndivid- och familjeomsorgen innefattar ekonomisktbistånd, vård och stöd till vuxna, barn ochfamiljer samt förebyggande och stödjande arbete.34 Äldreomsorg och hemsjukvårdÄldreomsorgen och hemsjukvård omfattar hemtjänst,förebyggande insatser, dagverksamhet, äldreboendesamt kommunal hälso- och sjukvård iordinärt och särskilt boende.Göteborg har förstärkt sin profil som evenemangsstadmed kultursatsningar. Målsättningen är ocksåvia ett starkt föreningsliv främja jämställdhet, integrationoch folkhälsa.48 Jämställdhet och mångfaldStadens anställda möter invånarna i livets alla faseroch har ett uppdrag att omsätta de mänskliga rättigheternai sitt dagliga arbete. Organisationernaska skapa förutsättningar för detta.49 ArbetsmarknadsinsatserArbetsmarknadsinsatser omfattar sysselsättningsåtgärderför arbetslösa som staden utför själv eller isamverkan med arbetsförmedlingen eller andraaktörer.50 Organisationsutveckling och myndighetsutövningHär beskrivs kortfattat de två i budgeten definieradeområdena organisationsutveckling och myndighetsutövning.36 StadsutvecklingBegreppet stadsutveckling är brett och innefattarmånga områden; näringslivsfrågor, fysisk planering,bostadsbyggande och integrationsarbete samtinfrastruktur och kollektivtrafik.41 Miljöarbete och klimatanpassningVerksamheterna inom energi, avfall och avloppsamverkar lokalt, regionalt och internationellt isyfte att forma viktiga samhällsfunktioner till enlångsiktigt hållbar utveckling.45 FolkhälsaI Göteborg ska all kommunal verksamhet genomsyrasav ett folkhälsoperspektiv och ett salutogenttänkande. För att effektivt förbättra hälsosituationenför göteborgarna bygger folkhälsoarbetet på ettlokalt engagemang.46 Kultur och fritid24

UtbildningUnder 2010 har en bred satsning pågått medvalidering och utbildning av personal för attöka måluppfyllelsen utifrån en gemensam verksamhetsidé.Samtidigt har kommunen fortsattatt anpassa lokalytor och bemanning till bådevikande elevunderlag och ökad konkurrens frånandra utbildningsanordnare.Utbildningssektorn omfattar samtliga skolformerfrån förskola till vuxenutbildning, både i kommunaloch i enskild/fristående regi. Det innebär attverksamheten direkt berör 110 000 av Göteborgarnafrån barn till vuxna.SkolutvecklingSatsning på ökad måluppfyllelseVerksamhetsidén är en lednings- och styrningsfilosofisom bland annat innebär uppdragsorientering,ständig förbättring och att alla ska ta sitt ansvar.Allt arbete ska genomsyras av begreppen, inremotivation, lust att lära, delaktighet ochmedskapande samt bygga på en helhetssyn på lärandet.Inom ramen för verksamhetsidén har ettomfattande valideringsprojekt genomförts blandstadens samtliga skolledare och skräddarsydda harutbildningar påbörjats. Lärare och förskollärare harerbjudits ledarutbildning.Utvecklingsstöd från Center för Skolutveckling(CfS)Under 2010 har arbetet fokuserats på att stödja,stimulera och initiera skolutveckling med mål attfrämja ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Insatsernahar riktats till skolledare, arbetslag och lärare.För att stimulera ämnes- och verksamhetsutvecklinghar nätverk som arbetsform ökat i såväl omfattningsom betydelse. Kollegiala lärgrupper,Learning study, aktionsforskning, forskarcirklaroch aktionsforskarutbildningar är exempel på stödformerdär pedagoger stärkts i sin yrkesskicklighet.CfS har även arbetat med att stödja digital kompetensutveckling.Det föreligger stora lokala skillnaderi elevernas möjlighet att använda digitala verktygi lärprocessen.Andelen fristående skolor som deltar i CfS aktiviteternahar ökat under 2010.Hjärntorget som mötesplatsUnder 2009 upphandlades ett nytt IT-stöd inomutbildningsområdet, Hjärntorget. Samtliga kommunalaförskolor, fritidshem, grundskolor, särskoloroch gymnasieskolor har nu möjlighet att användaHjärntorget. Fler och fler har under 2010 börjatanvända sig av it-stödet i det dagliga arbetet ochantalet unika användare har ökat från drygt 12 000i januari 2010 till drygt 27 000 i januari 2011. IHjärntorget finns bland annat funktioner för schema,närvaro, individuella utvecklingsplaner ochskriftliga omdömen samt för planering och genomförandeav skolarbetet.Elevhälsans uppdrag tydliggörsMål och riktlinjer för den samlade elevhälsan iGöteborgs Stad arbetades fram under året. Riktlinjernaär tänkta att bidra till att säkra alla elevers rätttill en likvärdig utbildning. I dokumentet betonasvikten av att elevhälsan ska arbeta hälsofrämjandeoch förebyggande samt utgöra en stödprocess tillarbetet med elevernas utveckling mot utbildningensmål. Dokumentet tillämpas från och med 2011.Elevhälsan har dessutom ett nytt dokumenthanteringssystem,PMO, där de olika yrkesgruppernainom elevhälsan kan dokumentera sitt arbete.Nya e-tjänsterFrån den 1 april 2010 kan vårdnadshavare i Göteborgsöka förskole- och kulturskoleplats via internet.Det finns flera fördelar med e-tjänsten, blandannat har information om hur och var man kansöka förbättrats och antalet felaktigt ifyllda ansökningarhar minskat. Möjligheten att ansöka omplats via stadens e-tjänster har nyttjats i mycketstor omfattning.Flerspråkighet - stöd i och på modersmålNämnderna har tilldelats extra medel för att utvecklaarbetet med modersmålsstöd i förskolorna.Ett antal stadsdelsnämnder har kartlagt medarbetarnasspråkkompetens för att kunna arbeta medmodersmålsstöd i vardagen. I några stadsdelsnämnderhar personalen kompetensutvecklats föratt de ska kunna främja den flerspråkighet somfinns i barngrupperna. Beställningarna till språkcentrumär dock få.Grundskolans efterfrågan på språkcentrumstjänster minskade med några procentenheter i förhållandetill tidigare år. Hösten 2010 deltog 57procent av alla berättigade elever i modersmålsundervisninginom den kommunala grundskolan. Iflera nämnder pågår ett arbete med att ta fram nyastrategier för arbetet. I obligatoriska särskolandeltar 29 procent av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning.25

Elever i fristående skolor som är berättigade tillmodersmålsundervisning deltar i högre utsträckningän elever i kommunala skolor.Efterfrågan på studiehandledning på modersmålhar ökat från föregående år. Verksamhetsåret 2010tilldelades extra medel som har haft stor betydelseför resultatet.Förskola - GrundskolaArbetet med att bygga ut förskolan fortsätterUnder 2010 har antalet förskoleplatser ökat medcirka 1000 för att möta kravet på full behovstäckning.I slutet av året var 26 000 barn inskrivna iförskoleverksamhet, vilket är en ökning med fyraprocent jämfört med slutet av 2009. Förskolansexpansion har framförallt skett inom den kommunalaverksamheten. Antalet barn i pedagogisk omsorgvar 589, vilket är en ökning med två procent.Cirka 16 procent av barnen var inskrivna i friståendeverksamhet.Förskola - några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -2 371 -2 479 -2 629Nettokostnadsutveckling (%) 10,0 4,6 6,0Antal barn i förskoleverksamhet 23 774*Efterfrågan i procent av befolkningen1-5 år*Genomsnitt mars/oktober24 861*25 887*84,6 84,5 84,4Satsning på höjd kvalitet inom förskolanDe medel för kvalitetshöjande åtgärder som tillfördesförskolan under andra halvåret 2010 har nyttjatspå olika sätt. Några stadsdelsnämnder har satsatpå kompetensutveckling och ett flertal har satsatpå att öka personaltätheten. Lärjedalen är en av fåstadsdelar som använt resurserna till att vid behovminska antalet barn i barngrupperna. Andra sätt atthöja kvaliteten har varit att utveckla arbetet medspråkutveckling bland barn med annat modersmålän svenska, specialpedagogiskt stöd samt miljöförbättrandeåtgärder och satsningar på IT.Pedagogisk omsorgUnder 2010 inleddes en satsning på att öka antaletfamiljedaghem. Det prioriterade målet för full behovstäckningi förskolan omformulerades och innebaratt samtliga stadsdelar ska erbjuda plats ifamiljedaghem om så önskas. Ett nytt nätverk förchefer med ansvar för pedagogisk omsorg har startas.Målet är att stödja och utveckla den pedagogiskaomsorgsverksamheten samt att öka valmöjlighetenså att målet med full behovstäckning kan säkras.Skolbarnsomsorg - några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -450 -475 -498Nettokostnadsutveckling (%) 2,0 5,6 4,7Antal barn i skolbarnsomsorgen 15 532*Efterfrågan på skolbarnsomsorgi procent av befolkningen6-9 år*Genomsnitt mars/oktober15 884*16 519*79,7 79,1 80,0Trots ett minskat elevtal inom grundskolan ökarantalet barn inom skolbarnsomsorgen, eftersomandelen barn i de yngre skolåldrarna ökar.Grundskola och särskola - några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -3 830 -3 889 -3 839Nettokostnadsutveckling (%) 3,2 1,5 -1,3Antal elever i grundskolan 46 666*46 483*46 470*Antal elever i särskolan 653 * 625 * 597 *- varav individintegrerade 188 154 129*Genomsnitt mars/oktoberAntalet göteborgselever i kommunala skolorminskade under året med drygt 200, medan göteborgseleveri de fristående skolorna ökade imotsvarande mängd, vilket innebär att andelenelever i friskola har ökat med 0.6 procentenhetertill 18,4 procent.Satsning på läsa-skriva-räknaStatsbidraget för läsa-skriva-räkna 2010 har innefattatstora satsningar inom matematik och läs- ochskrivutveckling för samtliga elever, lärare ochspecialpedaoger i årskurs 1-3. Lärarna har erbjuditsfortbildning och kollegial handledning. Den systematiskasatsningen med kollegial handledning ärspeciell genom att lärare arbetar med fokus på attutveckla arbetet i klassrummet så att fler elever nårmålen. Satsningen innehåller också två nätverk därämnesutvecklare möts och kompetensutvecklas såatt de utvecklar redskap för att driva utvecklingen isina hemstadsdelar.I den utvärdering som pågår uppger flertalet avlärarna att satsningarna varit givande.Utvärderingen pekar på att den pedagogiska diskussionenintensifierats och att nya strategier förläsning och taluppfattning utvecklats på skolorna.Lärarna uppger att deras undervisning blivit mervarierad, att eleverna fått en ökad lust att läsa samtatt elevernas samtal och arbete med matematik harutvecklats.26

Betygsresultat i årskurs 9Årets resultat visar att i jämförelse med föregåendeår har andelen elever med fullständiga betyg frånnågon av Göteborgs Stads kommunala grundskolorökat med 1,5 procentenhet. Våren 2010 uppnådde72,5 procent av eleverna minst godkänt i alla ämnenoch kunde därmed lämna grundskolan medfullständiga betyg. Såväl riksgenomsnittet somresultaten i Stockholm och Malmö visar motsattutveckling. Däremot är andelen elever som fårfullständiga betyg alltjämt lägre i Göteborg jämförtmed riksgenomsnittet.Andel elever (%) med fullständiga betyg iårskurs 9Andel elever (%) med fullständiga betyg i årskurs 92007/082008/092009/10Riket, samtliga huvudmän Alla 76,6 77,0 76,6Riket, samtliga kommunalahuvudmänGöteborgs kommunalaskolorGöteborg samtliga huvudmänflickor 80 80 80pojkar 74 74 74Alla76,1 76,2 75,8flickor 79 79 79pojkar 73 73 73Alla69,6 71,5 72,5flickor 73 74 74pojkar 66 69 71alla72,5 73,9 73,7flickor 76 77 75pojkar 69 71 72I och med årets resultat bröts också den neråtgåendetrenden avseende andelen elever med behörighetatt ansöka till gymnasieskolan, det vill säga lägstbetyget godkänt i engelska, matematik och svenskaalternativt svenska som andraspråk. Av grundskoleeleverboende i Göteborgs Stad var 88 procent avflickorna och 87 procent av pojkarna behöriga attsöka till ett nationellt program 2010. Pojkarna stårför den största ökningen.Totalt sett är det genomsnittliga meritvärdet istort sett oförändrat jämfört med föregående år.Om man särredovisar resultaten för flickor ochpojkar syns emellertid förändringar. Flickornasmeritvärde har sjunkit från 221,3 till 218,5 medanpojkarna förbättrat sitt meritvärde från 200,7 till202,4 det senaste året.Framtida utmaningarStort fokus måste även de kommande åren läggaspå att skapa nya platser i förskolan samt pedagogiskomsorg. Samordningen mellan stadsdelarna,andra förvaltningar och bolag som kan bidra till attförbättra denna process, kan utvecklas mer. Tillgångtill plats i förskolan gynnar stadens utveckling.Kvaliteten i förskola och fritidshem behöverockså uppmärksammas. Det handlar såväl om personalenskompetens som antal barn i grupperna ochlokalernas beskaffenhet.Utbildningsområdet står inför stora utmaningardär flera nya styrdokument tydliggör de olika nivåernasansvar och uppdrag. Rektorns ansvar blirskarpare vilket ställer större krav på såväl rektornsom på det stöd som rektorn behöver för att kunnafullgöra sitt uppdragFör grundskola och gymnasieskola är ökad måluppfyllelseett prioriterat mål. Nya styrdokumentmed tydligare kunskapskrav på eleverna samt utökadekrav på behörighet för att kunna söka nationellaprogram i gymnasieskolan ställer krav påkompetensutveckling av personalen i båda skolformerna.Framtida ökade behörighetskrav på lärare behöveruppmärksammas och en inventering av lärarnaskompetens behöver starta omgående för att kommunenskall kunna prioritera rätt personalpolitiskainsatser. Kommunen behöver också utveckla sinaformer för tillsyn av enskild verksamhet respektiveinsyn i fristående skolor.Gymnasie- och vuxenutbildningOmställning inom gymnasieskolanUtvecklingen med fler friskolor och ett bredareutbildningsutbud fortsätter. Inför ansökan till gymnasieskolan2010 fanns det 78 gymnasieskolor iGöteborgsregionen och antalet sökbara utbildningsalternativvar knappt 500. Samtidigt minskarantalet ungdomar i åldersgruppen.En anpassning till lägre elevvolymer i GöteborgsStads gymnasieskolor har under året skett genomatt lokaler avvecklats, personalvolymen minskatsamt att utbildningar flyttats till andra skolor. Införhöstterminen 2010 var stadens gymnasieskolorvälfyllda och 97 procent av platserna i årskurs 1var belagda.Hur gick det för gymnasieeleverna?Medelbetyget för göteborgseleverna, oavsett utbildningsanordnare,är oförändrat 14,5 betygspoäng.Inom Göteborgs Stads egna gymnasieskolor varmedelbetyget 14,0 poäng, vilket i stort sett är oförändratjämfört med de tre senaste läsåren. Kvinnorhar i genomsnitt ett betygssteg högre än män, 14,5respektive 13,5 betygspoäng. Andelen elever somfått slutbetyg minskade med två procentenheter ochuppgick under året till 81 procent medan andelen27

elever med högskolebehörighet, det vill säga godkänti minst 90 procent av programmets kurser,ökade med 2 procentenheter till 86 procent.Det pågår flera satsningar för att öka måluppfyllelsenför elever i Göteborgs Stads gymnasieskolor.I preparandsatsningen har uppmärksamhet ochresurser styrts till elever med låga meritvärden ochmålet är att alla ska fullfölja sin utbildning. Satsningenhar resulterat i att fler elever än den primäramålgruppen har förbättrat sina resultat.Introduktionsprogrammen redan härI den nya gymnasiereformen, Gy2011, avvecklasdet individuella programmet och ersätts med femintroduktionsprogram. Utbildningsnämnden harredan hösten 2010 valt att anpassa utbildningen tillde nya introduktionsprogrammen och till gymnasieskolansnya högre behörighetskrav. I linje medintroduktionsprogrammen erbjuder också utbildningsnämndenåtta nystartade yrkesintroduktionerför ca 130 elever. Yrkesintroduktionen är en vägtill arbetsmarknad och yrkesutbildning för eleversom behöver ytterligare tid för att få behörighet tillgymnasieskolans nationella program.Ökad jämställdhetInom utbildningsnämndens verksamhetsområde harskolledarna under året ökat sina kunskaper i genusochjämställdhetsfrågor. Dessutom har ett tiotalarbetslag utbildats och kommit i gång med förbättringsarbeteinom jämställdhetsområdet. Det långsiktigamålet med denna satsning är att integrera ettjämställdhetsperspektiv inom alla områden.Gymnasieutbildning - några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -1 442 -1 441 -1 433Nettokostnadsutveckling (%) 3,0 -0,1 -0,5Göteborgselever i gymnasieskolanGöteborgselever i gymnasiesärskolan17 454 17 527 17 431393 406 404Nettokostnaden minskar, vilket bland annat förklarasav de åtgärder som vidtagits för att anpassaorganisationen.Antalet elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolanminskar. Under 2010 gick 51 procentav eleverna i kommunala gymnasieskolor, 39procent i fristående skolor och 10 procent i andrakommuners gymnasieskolor. Värt att notera är att iGöteborgs Stads egna gymnasieskolor studeradeunder året 3 500 elever från andra kommuner, vilketmotsvarar 29 procent av det totala elevantalet.Lyckad satsning på sfi i kombination med praktikUnder 2010 ökade andelen sfi-studerande med 10procent, vilket främst förklaras av en ökad arbetskrafts-och så kallad kärleksinvandring. Vuxenutbildningenssatsning på att kombinera sfi-studiermed praktik i arbetslivet har varit framgångsrik.Samtidigt som resultaten i form av betyg och avbrottsfrekvensförbättrades fick drygt 360 personeranställning i någon form i anslutning till sina studier.Utbyggnaden av integrationsplatsverksamhetenbidrog således till såväl ökad sysselsättning somförbättrade möjligheter till snabb integration. Underhösten genomfördes även planering för en ökadsamverkan inom GR vad gäller sfi-utbildning.Fortsatt fokus på yrkesutbildning för vuxnaIntresset för yrkesinriktad utbildning för vuxnaökade under året. Efterfrågan har bland annat kunnatmötas av utbildningssatsningar inom ramen förregionalt samordnad yrkesvux samt EU-stöd somtillfördes verksamheten. EU-medlen finansieradeyrkesutbildning riktad till uppsagda inom VolvoCars och dess underleverantörer i ett 80-tal kommuner.Göteborgs Stad är fortfarande en av de största anordnarnaav yrkeshögskoleutbildning i landet. Underhösten samlades samtliga yrkeshögskoleutbildningarsom bedrivs i kommunal regi under beteckningen“Yrkeshögskolan Göteborg”. Utbildningenredovisar goda resultat då nästan 9 av 10 studerandehar arbete inom det område utbildningen avsåg.Under året fick representanter för yrkeshögskolanrätt att delta i Studentforum.Världssäljare – en ny utbildningEtt nytt projekt, benämnt Världssäljaren, med finansieringfrån Europeiska socialfonden startadesunder 2010 och kommer att pågå några år framåt.120 personer med utländsk bakgrund samt kunskapoch erfarenhet av försäljning eller handel från sinahemländer ges möjlighet att utveckla kompetenssom kan nyttjas i handelskontakter mellan Sverigeoch andra länder. Projektet genomförs i nära samverkanmed stadsdelarna i nordost, Arbetsförmedlingen,Polisen och Marknadsföreningen i Göteborg.Vuxenutbildning - några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -399 -373 -370Nettokostnadsutveckling (%) 12,2 -6,5 -0,6Antal köpta helårsplatser 10 335 10 571 10 751- varav grundläggande vuxenutbildning1 404 1 406 1 67628

2008 2009 2010- varav gymnasial vuxenutbildning- varav svenska för invandrare(sfi)3 872 3 816 3 7424 869 5 164 5 240Yrkeshögskola (yh)/Kvalificeradyrkesutbildning (KY)1 342 1 336 1 352* Avseende gymnasial vuxenutbildning 2010 tillkommer 1400yrkesvuxplatser för göteborgare inom GR-avtalet, samt ca 250platser för uppsagda inom fordonsindustrin som finansieras via EU2010 har varit ett mycket expansivt år för vuxenutbildningeni Göteborg. Antalet utbildningsplatserinom vuxenutbildningsnämndens ordinarie verksamhethar ökat, vilka redovisas i tabellen ovan.Samtidigt har ett stort antal utbildningsplatser erbjuditsvia den regionalt samordnade satsningen påyrkesvux samt riktade utbildningsinsatser för uppsagdainom fordonsindustrin. Sammantaget innebärdetta att antalet studerande inom vuxenutbildningenunder året ökade med 14 procent.Framtida utmaningar för gymnasie- och vuxenutbildningenGymnasieskolan står inför flera utmaningar underde närmaste åren. Antalet ungdomar i gymnasieåldrarnaminskar fram till 2015 samtidigt som antaletutbildningsplatser på de fristående gymnasieskolornaberäknas öka. En ny gymnasiereform träder ikraft hösten 2011, med en ny programstruktur ochökade kunskapskrav för att bli behörig att antasnationella program. Gymnasieskolan behöver därförfortsätta arbetet med att anpassa såväl utbildningsutbudsom organisation till de förändradeförutsättningarna.Inom vuxenutbildningen kommer arbetet med deriktade satsningarna inom bland annat yrkesvux attfortsätta under 2011. I ett längre perspektiv är destörsta utmaningarna inom vuxenutbildningen attfortsätta utvecklingen med individualiserad utbildningför att på bästa sätt möta vuxnas behov avlärande. Vuxenutbildningen ska också tillhandahållatillväxtfrämjande yrkesutbildningar som ökarmedborgarnas anställningsbarhet. Den yrkesinriktadeutbildningen planeras och organiseras allt merutifrån ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv..29

Funktionshinder"Att skapa möjligheter för människor medfunktionsnedsättningar att leva ett bra ochsjälvständigt liv med inflytande, delaktighet ochmöjlighet att påverka det stöd man får". Dettaär ett mål för socialtjänsten i Göteborgs Stadsom förutsätter lyssnande och lärande, närvarooch lyhördhet. Det är en utmaning att förändraarbetssätt och attityder samtidigt som manställs inför krav på anpassningar till ett begränsatekonomiskt utrymme.Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer medfunktionsnedsättning får stöd och service i vardagslivet.Detta är en del av socialtjänstens uppdrag.Insatser ges enligt socialtjänstlagen och LSS. Bostadmed särskild service, personlig assistans ellerboendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarserviceoch sysselsättning/daglig verksamhet är exempelpå stöd och service för personer med funktionsnedsättningar.Verksamhetsområde i förändringDelaktighet, inflytande, helhetssyn och möjlighetertill arbete eller meningsfull sysselsättning och att fåen egen bostad är några områden som betonas särskilti budget 2010. Verksamheterna har mött nyaoch förändrade krav från personer med funktionsnedsättningarsom i sin tur leder till behov av kompetensutvecklingoch förändrad grundutbildningför personal inom området. Stöd till anhöriga i allaåldrar, t ex föräldrastöd och stöd till barn som harnärstående med funktionsnedsättningar, är ocksåviktiga områden.KompetensUnder 2010 har medarbetare som möter människormed psykiska funktionsnedsättningar i boende,sysselsättning, hemsjukvård m m fått utbildningarinom ramen för projektet Västkompetens. Detta ärett projekt som finansieras med statsbidrag ochsom är gemensamt för kommunerna och sjukvårdeninom LGS-området. LGS är en ledningsgruppför samverkan mellan kommunerna och hälso- ochsjukvården inom Sahlgrenska Universitetsjukhusetsgeografiska upptagningsområde. I samtliga kurserdeltar personal från både kommunerna och sjukvården.Hemsjukvården i ordinärt boende har ansvar förpersoner i alla åldrar. I budgeten 2010 betonassärskilt att insatser för svårt sjuka barn ska uppmärksammasoch att kompetensen och insatser förpersoner med psykiska funktionsnedsättningar skaöka. Under 2010 har hemsjukvården fortsatt arbetetmed att förstärka kompetensen för dessa grupperbl a med satsningar på psykiatrisjuksköterskor ocharbetsterapeuter. I väster har man under 2010 arbetatsärskilt med barnperspektivet, både för svårtsjuka barn och barn som är anhöriga till föräldrarmed svåra sjukdomar.Bostäder och meningsfull sysselsättningEtt av kommunfullmäktige prioriterat mål rör bostäderoch sysselsättning för personer med psykiskafunktionsnedsättningar. Under 2010 har 71 nyalägenheter i bostäder med särskild service (BmSS)färdigställts varav 21 avser bostäder för personermed psykiska funktionsnedsättningar. Under årethar 187 personer fått erbjudande om bostad varav123 har accepterats.Genom ett särskilt åtagande (F100) från de kommunalabostadsbolagen har 29 personer fått enbostad i det ordinarie beståndet under 2010. F100syftar till att erbjuda ett alternativ till BmSS förpersoner som trots omfattande behov klarar att bo ien vanlig lägenhet med tillgång till boendestöd.F100 är från och med 2011 ett permanent arbetssättinom ramen för fastighetsnämndens boendesocialauppdrag. En utvärdering har visat att fler personerkan klara ett eget boende och för att skapa förutsättningarför detta pågår en fortsatt utveckling avboendestöd.Möjligheterna till meningsfull sysselsättning ocharbete ökar. I stadsdelsförvaltningarna pågår enutveckling för att skapa meningsfull sysselsättning,utflyttad daglig verksamhet, praktikplatser ochmöjlighet till anställning i nära samarbete medarbetsförmedling, försäkringskassa, samordningsförbundenoch lokala företag. Även internt utvecklassamverkan med arbetsmarknadsinsatser/IFO föratt bättre tillgodose behoven för de personer medfunktionsnedsättningar som har försörjningsstöd.Ingen kostnadsökning 2010Verksamhetens nettokostnader var 2,5 miljarderinom befolkningsramen. Nettokostnadsökningen på2,2 procent motsvarar en ökning med 52,5 miljonerkronor. Tretton nämnder redovisade nettokostnadsökningar,därav redovisade fyra nämnder ökningarpå 6 procent. Sex nämnder redovisade minskadnettokostnad.Åren 2005 - 2008 redovisades en nettokostnadsökningpå 7 - 12 procent årligen, 2009 var ökningen4,3 procent. Stadsdelarnas redovisade kostnadsökningar2010 kan hänföras till expansion av nyabostäder, finansierade med särskilt expansionsanslag,och ökade lönekostnader. Med hänsyn tagettill detta är det istället en reell kostnadsminskninginom området. Detta bedöms vara en effekt av30

personalminskningar, förtätningar i verksamheternaoch att man i första hand erbjuder insatser i denegna stadsdelens regi. Biståndsbedömingen harvarit förmål för översyn i flera stadsdelar vilket harlett till striktare bedömningar utifrån lagstiftningen.Funktionshinder – några nyckeltal2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -2 314 * -2 414 * -2 466 *Kostnadsminskningar - vad ger det för effekterför brukarna?Kostnadsutvecklingen 2010 tyder på faktiska kostnadsminskningarinom verksamhetsområdet funktionshinder.Det är viktigt att följa upp detta under2011 med särskilt fokus på effekterna för de människorsom verksamheterna är till för och vilkenpåverkan det har på kvalitet, tillgänglighet ochinflytande.Nettokostnadsutveckling (%) 12,1 4,3 2,2Personalvolymsförändring (%) 2,3 4,6 0,2*inkl. hemsjukvård för personer under 65 årPersoner med insats enligt LSS och SoLAntalet personer med insats enligt LSS ökade med2,2 procent vilket innebär en ökning med 81 personer.Antalet personer med bistånd enligt SoL ökademed 3,0 procent vilket motsvarar 122 personer.Trots ökningen av antalet personer med insatserenligt SoL minskade kostnaderna för dessa insatsermed 4,1 procent.Antal personer med insats enligt LSS och SoL5 0004 0003 0002 0001 0000år 2008 år 2009 år 2010LSSSOLBristen på bostäder löst 2013?Det har skett en utbyggnad med 500 lägenheter ibostäder med särskild service under åren 2004-2010. I dag finns totalt ca 1 100, trots detta är behovetav bostäder inte tillgodosett. I plan inomfunktionshinderområdet bedöms att 250 lägenheterbehövs inom tre år, vilket är mindre än tidigarebedömningar. Vidare behövs 180 lägenheter förpersoner som idag inte bor på ett ändamålsenligtsätt. Planeringen för 2011-2013 omfattar 340 lägenheter.Därutöver beräknas personer också kunnaerbjuds en ”ordinarie” bostad med tillgång tillboendestöd genom F100. Bedömningen är att tillgångenpå bostäder med särskild service är i balansmed behovet 2013. Detta förutsätter att den planeradeutbyggnaden kan säkerställas.31

Individ- och familjeomsorgKostnaderna för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)ligger kvar på en hög nivå. Antaletlångtidsberoende personer ökade för andra åreti rad, vilket kommer att försvåra människorssjälvförsörjning.Välfärdsinsatser måste byggapå så goda kunskaper som möjligt om verkningsfullametoder. Det gemensamma utvecklingsarbetetär nödvändigt för att öka kvaliteten.Socialtjänstens uppdrag är att främja människorsekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkoroch aktiva deltagande i samhällslivet.Individ- och familjeomsorgen är en del av socialtjänstenoch kännetecknas av myndighetsutövninginom områdena ekonomiskt bistånd samt vård/stödtill vuxna, barn och familjer. Utöver myndighetsutövningenbedrivs ett omfattande förebyggande ochstödjande arbete i samarbete med andra hjälpaktörer.Det ekonomiska biståndet kvar på en hög kostnadsnivå2010Den successivt ökande kostnadsnivån för det ekonomiskabiståndet under 2009 stabiliserades under2010 på en hög nivå. Nettokostnaden blev 1 094mkr, vilket är en ökning med knappt 9 procent.Antal hushåll i snitt per månad ökade för andraåret i rad med ytterligare 1 000 eller med 9 procent,till 12 000 hushåll.Andelen yngre hushåll (< 25 år) minskade successivtunder året vilket indikerade att arbetsförmedlingensinsats ”Jobbgarantin” har lyckats fångaupp flera unga människor som annars hade blivitberoende av försörjningsstöd. En viss lättnad påarbetsmarknaden uppmärksammades under hösten2010 för den yngre åldersgruppen.Utveckling av utbetalt ekonomiskt biståndoch antal bidragshushåll, januari 2011Antal hushålldec-99apr-00aug-00dec-00apr-01aug-01dec-01apr-02aug-02dec-02apr-03aug-03dec-03apr-04aug-04dec-04apr-05aug-05dec-05apr-06aug-06dec-06apr-07aug-07dec-07apr-08aug-08dec-08apr-09aug-09dec-09apr-1016 00014 00012 00010 0008 0006 0004 0002 0000Antal hushållUtbetalt försörjningsstödaug-10dec-10100 00090 00080 00070 00060 00050 00040 00030 00020 00010 0000tkrAntalet personer som blev långvarigt beroende avförsörjningsstöd fortsatte att öka under 2010. Ytterligareca 1000 personer registrerades som socialbidragsmottagareunder minst 10 av årets 12 månader.Sammantaget utgjordes gruppen av 9400 individervid årets slutTvångsvården ökarVårddygnen för vuxna har minskat med drygt tioprocent jämfört med 2009. Kostnaderna för institutionsvårdentotalt sett är dock oförändrade. Anledningenär att den dyrare tvångsvården för vuxnafortsätter att öka. Utvecklingen visar att frivilligainstitutionsplaceringar och stadsdelarnas egna öppenvårdsinsatserersätts av boendeplaceringar,extern upphandlad öppenvård och tvångsvård.Tvångsvården har ökat även för unga. Ökningen ärmarkant när det gäller kostnaderna för institutionsvård,men ökar även för unga som placeras i familjehem.Samtidigt minskar stadsdelsnämndernaskostnader för öppna insatser och boendeinsatser tillunga.Individ- och familjeomsorg - några nyckeltalBefolkningsramen 2008 2009 2010Nettokostnad (mkr) -2 508 -2 720 -2 849Nettokostnadsutveckling (%) 4,9 8,4 4,8Därav nettokostnad:- barn och unga -901 -899 -918- vuxna -553 -569 -582- försörjningsstöd -815 * -1 004 * -1 094 **Exkl. introduktionsersättning till flyktingarFortsatt samverkan mot oroligheter genom förebyggandeinsatserEfter oroligheterna och den utbredda skadegörelseni vissa stadsdelar under hösten 2009, redovisarstadsdelsnämnderna en hög grad av aktivitet för attförbättra den lokala dialogen med ungdomarna ochsamordnade insatser mellan stadsdelarna. Arbetetinom de s.k. SSPF-grupperna (samverkan mellansocialtjänst, skola, polis och fritid) beskrivs somvärdefullt och utgör grunden för den lokala handlingsberedskapen.Genom s.k. ”bekymringssamtal” med identifieradeungdomar och deras föräldrar har man i fleradrabbade stadsdelar hittat ett verkningsfullt instrumentför att stävja ytterligare oroligheter. Möjlighetenatt erbjuda feriearbeten till många ungdomaräven i grundskolan har rönt stor uppskattning.32

Fortsatt uppmärksamhet på de familjehemsplaceradebarnenDe senaste årens uppmärksammade forskning omde familjehemsplacerade barnens livssituation harfått en tydlig förankring i stadsdelarna.Forskningen visar att de barn som växer upp i familjehemhar mycket svårare att klara sig i livetsom vuxna. De har sämre skolunderbyggnad utifrånsina förutsättningar och har sämre hälsa, bådefysiskt och psykiskt, än jämförbara grupper. Skillnadernaär påtagliga och föranleder att kommunenmåste vidta åtgärder för att säkerställa att dessabarn skyddas från att skadas av samhällsvården.Genom samarbetet inom Västbus upprätthölls fokuspå dessa problem under året. Flera stadsdelarhar infört särskilda barnsekreterare med uppgift attvara barnets skyddande representant inom socialtjänsten.Ny organisation för stadens flyktingmottagandeinfördesUnder förra året kom knappt 800 flyktingar tillGöteborg. Det är något färre än föregående år dåca 1 000 flyktingar togs emot. Större delen av flyktingarnakommer ifrån Somalia, Irak och Iran.Omkring en tredjedel av totala antalet mottagna ärbarn och unga. Fler flyktingar har efter avslutadintroduktion och svenskutbildning gått vidare tillarbete eller fortsatta studier, 20 procent jämförtmed 13 procent 2009. Stadens insatser i form avverksamhetsförlagd svenskutbildningen i kombinationmed praktik har bidragit till det positiva resultatet.Även arbetsmarknadens återhämtning ochaktiva arbetsmarknadsåtgärder från såväl kommunensom arbetsförmedlingen har haft gynnsameffekt.I slutet av 2010 infördes en ny reform för flyktingmottagandetsom innebar att arbetsförmedlingentog över samordningen från kommunen förvuxna flyktingars etablering. Kommunen har docken fortsatt viktig roll och ska även i fortsättningenerbjuda svenskutbildning, samhällsorientering samtsociala och rehabiliterande insatser.Staden har beslutat att införa en samlad enhethos Social resursnämnd för att underlätta flyktingarskontakter med kommunen och skapa goda förutsättningarför samverkan med arbetsförmedlingenoch andra viktiga aktörer som hälso- och sjukvården.Särskilt boende för ensamkommande flyktingbarnöppnatGöteborgs Stad har under en följd av år mottagitensamkommande flyktingbarn och ungdomar.Merparten av dessa har på eget initiativ bosatt sighos någon släkting eller annan närstående som bori Göteborg. I genomsnitt har ca 40-50 asylsökandebarn och ungdomar mottagits på detta sätt per år.Under året har staden ökat mottagningskapacitetengenom att inrätta ett särskilt boende för dessa barn.Verksamheten drivs av Social resursförvaltning.Kunskapsbaserat arbeteSträvan efter en säkrare och mer gemensam kunskapsbasom verkningsfulla insatser är en av hörnstenarnainom den evidensbaserade praktiken (detvardagsarbete som har stöd i forskning). Grundtankenär att verksamheterna ska få ut så mycket värdesom möjligt i form av goda resultat för brukarnaför de resurser som satsas. Metoder som har stöd iforskning har introducerats inom såväl vuxenvårdensom barn och ungdomsvården.Ett projekt med samordnat program för kompetensutvecklingav operativa chefer påbörjades under2010. Ett viktigt avsnitt i utbildningen av chefernaär ”Att leda en evidensbaserad praktik”. 39chefer genomgår utbildningen och syftet är attstärka chefernas kompetens att utveckla en evidensbaseradpraktik i den egna verksamheten.Utmaningar för framtidenVid årsskiftet fanns det 9400 långtidsberoendesocialbidragsmottagare. Det är viktigt att stadsdelsnämndernaförmår att aktivit arbeta för attbefria dessa från fortsatt beroende vilket krävertydliga uppdrag och prioriteringar till förvaltningarna.För att ny kunskap ska kunna få fotfäste i vardagsarbetetkrävs att verksamheterna följer uppresultatet av arbetet och att de fortlöpande sökeraktuell kunskap. Detta ställer stora krav såväl påcheferna, de anställda inom socialtjänsten som påhur verksamheten är organiserad.33

Äldreomsorg och hemsjukvård”Väskan - en film att inte bli rädd för-" hadepremiär på biografen Draken i oktober. Filmennominerades till ett europeiskt pris för bästasamhällsinsats för äldre invandrare. Den vanninte men fick ett hedersomnämnande. Filmen ärett av resultaten av ett långvarigt samarbetemellan staden, Västra Götalandsregionen ochföreningslivet.Stadsdelsnämnderna ansvarar för äldreomsorg ochhemsjukvård, var och en för sin befolkning. Hemsjukvårdenomfattar alla åldrar. Ungefär en femtedelav hemsjukvårdens patienter är under 65 år.Många arbetar för äldres utevistelseKF:s prioriterade mål om äldres möjligheter attvistas ute och delta i aktiviteter engagerar allt flernämnder och styrelser, även utanför stadsdelssektorn.Ett speciellt samarbete på detta tema varstumfilmen Väskan. Flera kommunala verksamheterhar tillsammans med regionen och bland annatpensionärsorganisationerna tagit fram filmen ochdess handledningsmaterial. Filmens tema är trygghetför äldre och den lyfter fram konkreta praktiskafrågor såsom stöd till brottsutsatta samt möjligheteratt förebygga brott, bränder och fallskador.En salutogen äldreomsorgÄldreomsorgen i staden arbetar för att så långtmöjligt bli salutogen (hälsofrämjande). Ledordenär begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.En kommungemensam projektledare, som delvisfinansierats med statliga stimulansmedel, har liksomföregående år varit "motor" i utvecklingsarbetetoch erbjudit vägledning och stöd till stadsdelarnai deras utvecklingsarbete.Valfrihet, en fråga i tidenFrågor om inflytande och valfrihet har varit högaktuellabåde nationellt och inom Göteborg. Göteborghar valt att inom hemtjänsten fokusera på innehålleti en fortsatt huvudsakligen offentlig tjänsteprodukton.Göteborgsmodellen, som stadens valfrihetsreforminom hemtjänsten kallas, innebär attbrukaren själv avgör vad som ska utföras inom denbeviljade hemtjänsttiden. Det nya arbetssättet flyttarmakt från utföraren till brukaren och från ledningentill omsorgspersonalen.Att välja äldreboendeNär det gäller äldreboende har den enskilde möjlighetatt välja att flytta till vilken stadsdel somhelst i Göteborg, när man fått sitt beslut i den egnastadsdelen. För att ytterligare förbättra överblickenoch de praktiska förutsättningarna har förvaltningarnapåbörjat ett gemensamt arbete för att utvecklasamarbetet och de administrativa stödsystemen.Kompetensmodell och kompetenskartläggningArbetet enligt stadens kompetensmodell inom omsorgoch vård av äldre har fortsatt under året. Verksamheternaskompetensbehov har identifierats ochmedarbetarna har fått tydligare uppdrag. Det förstakompetensnätverket har startats inom områdetdemens. Nätverket har under året tagit initiativ tillen kompetensinventering för all personal som arbetarinom området. Inventeringen ska ligga tillgrund för utformningen av det fortsatta stödet ochför kompetensutvecklingen.Ledarna har utvecklatsEtt omfattande ledarutvecklingsprogram startadeinom utbildningssektorn för några år sedan. Detgick under året vidare till bl a äldreomsorgens ledare.Äldreomsorgens verksamhetsidé, som anslutertill KF:s uttalanden i budgeten och till den salutogenasynen, har varit utgångspunkten för en valideringoch bedömning av styrkor och utvecklingsbehovhos varje ledare. Därefter har kompetensutvecklingerbjudits.Förbättrat stöd till anhörigaI december beslutade kommunfullmäktige om nyariktlinjer för anhörigstödet. Stadsdelsnämnderna fårekonomisk kompensation för att utveckla sitt stödenligt de nya riktlinjerna.Även äldre får nu rätt till kostnadsfri ledsagningKommunfullmäktige har också beslutat om attäldre personer får avgiftsfri ledsagning efter biståndsbeslut.Detta har tidigare endast gällt personersom fått funktionshinder tidigare i livet. Avgiftsfrihetengäller upp till 10 timmar per månad.Nyckelfritt - än så länge för dyrtEtt försök med ”mobilnycklar” avbröts efter provtiden.Under försöket kunde hemtjänstpersonalenöppna dörren hos hemtjänstmottagare med sinmobiltelefon om denne inte kunde öppna själv. Iutvärderingen konstaterades att många lärdomargjorts, men att kostnaderna än så länge överstegvinsterna.Bo bra hela livetEn statlig utredning föreslog satsningar på äldresboende. Efter ett uppdrag från kommunstyrelsentog stadskansliet i samråd med andra berörda fram34

förslag till strategier för tillgänglighet och för”mellanboenden”. Efter beslutet under våren hararbetet med genomförandet startat med fastighetsnämndensom ansvarig.ÄldreboendenUnder de senaste åren har antal personer i särskildaboendeformer, som kräver individuellt biståndbeslut,minskat. Utöver förändringar i omvärlden,delvis i form av större tillgång till mellanboenden,kan det förklaras av att de allra äldsta minskar iantal i de centrala delarna av staden. Under höstenvar dock tillgången på platser mindre än behovet,vilket ledde till att väntetiderna under en periodblev längre än normalt.Ett par större äldreboendeombyggnader, medevakuering av de boende, har genomförts underåret.Statliga stimulanser för bättre samverkanSedan flera år har statliga stimulansmedel utbetaltsför utveckling av vården och omsorgen av äldre.Staten riktar nu pengarna mer mot särskilt utpekadeområden och kräver också av landsting och kommuneratt man tar fram gemensamma planer.Göteborg och de näraliggande kommunerna samverkarmed primärvården och SU inom LGS, ledningsgruppenför samverkan. Under 2009 togs ettgemensamt IT-stöd för vårdkedjan i bruk. Under2010 har ett fortsatt vårdkedjearbete, In-/utskrivningsklar,utsetts till ett av sju nationella treårigaförsöksprojekt.Även teknikfrågor har fått statligt stödHjälpmedelsinstitutet, HI, ger bidrag för utvecklings-och försöksverksamhet inom området ”Teknikför äldre”. Göteborg har som en av tre kommuneri landet fått stöd för ett större projekt som avsersåväl tillgänglighetsfrågor i bostadsbeståndet somteknikstöd till anhöriga och visningsmiljöer.Låsa upp eller inte?Ett inslag i TV från ett gruppboende i en annankommun och Socialstyrselsens beslut att dra in sinaallmänna råd om bland annat låsning, riktade underåret blickarna mot boenden för personer med demenssjukdomar.Det saknas lagstöd för låsningeller andra åtgärder som den enskilde inte samtyckertill. De svåra juridiska och etiska frågornahar lett till omfattande diskussioner. I avvaktan påen tydlig nationell vägledning har en arbetsgruppfått i uppdrag att ta fram stöd för stadens verksamheter.Liksom under de senaste åren fortsätter hemtjänstoch hemsjukvård att öka medan äldreboendeinklusive korttidsplatser minskar. Nettokostnadenför äldreomsorgen ökade mindre än löneutvecklingenoch den allmänna kostnadsutvecklingen.Detta har flera orsaker; såväl effektiviseringar somövergång till mer kostnadseffektiva insatser. Inomflertalet stadsdelar har "kom-hem-team" inrättatsför att förbättra omhändertagandet och samtidigtminska behovet av korttidsplatser.Nytt IT-stöd har införts i delar av staden underåret vilket medfört att vissa uppgifter kan ha sämrekvalitet och att jämförbarheten inte är fullständigöver åren.Äldreomsorg - några nyckeltalBefolkningsramen 2008 2009 2010Nettokostnad äldreomsorg(mkr)Nettokostnadsutvecklingäldreomsorg (%)Nettokostnad hemsjukvård(mkr)Nettokostnadsutvecklinghemsjukvård (%)Personer med hemtjänst(snitt/månad)Personer i äldreboende inklkorttid (snitt/månad)Personer i hemsjukv(snitt/månad)-3 622 * -3 620 * -3 649 *6,2 -0,1 0,8-251 ** -269 ** -268 **3,1 7,2 -0,48 331 8 431 8 6995 083 *** 5 041 *** 4 910 ***3 818 3 933 4 055Betalningsansvar för utskrivningsklara,årsplatser12,7 10,3 11,7*Inkl. hemsjukvård personer över 65 år **Hemsjukvård allaåldrar ***Ca 80 platser inom Sociala resursnämndens verksamhetför personer över 65 år tillkommerÄldrefrågorna på den europeiska agendanÅr 2012 är EU:s år för ett aktivt åldrande. Skälet ärbl a den ökande andelen äldre. När fyrtiotalisternablir aktuella för äldreomsorg kommer samtidigtåldersgrupperna i yrkesverksam ålder att varamindre. Det ställer stora krav på planeringen avomsorg, stöd och boende för morgondagens äldre.Viktiga utvecklingsområden är bostadsfrågor, teknikfrågoroch personalförsörjning..35

StadsutvecklingDen begynnande högkonjunkturen börjademärkas under 2010. Bostadsbyggandet ökadeigen, om än i alltför låg takt. I Göteborgs hamnökade containertrafiken igen. Också biltrafikeni staden ökade något liksom kollektivtrafikenmedan cyklandet minskade. Omfattande åtgärdergörs för att långsiktigt uppnå högre grad avsocial balans och ökad integration. Segregationenmätt i socioekonomiska variabler verkardock ha fördjupats under konjunkturnedgången.Göteborg har haft en kraftig utveckling under senareår med stor inflyttning och ökad pendling vilketställer krav på såväl bostadssektorn som infrastrukturen.Den omfattande inflyttningen generellt hargett en brist på bostäder och ett tryck på bostadsmarknaden,vilket i sin tur bidrar till att segregerandemekanismer ger kraftigare utslag. Samlatinnebär det en stor utmaning att klara detta inomramen för begreppet hållbar utveckling.Åter optimism i näringslivetUnder 2010 vände konjunkturen i Göteborgsregionendramatiskt uppåt. Företagens optimism ökadekraftigt från lågkonjunkturens 2009. Under höstensåg vi även att sysselsättningen i regionen steg ocharbetslösheten började minska från en hög nivå.Göteborgsregionen har för nionde året i rad rankatssom Sveriges bästa region för logistiketableringar.Det västsvenska infrastrukturpaketet som beslutatsunder året förväntas ytterligare förbättra regionensposition som logistikcenter. Landvetter Airport harökande passagerar- och godsvolymer och nya linjeroch förbindelser har tillkommit. Därutöver betonasi Göteborg-Oslo-samarbetet vikten av en infrastruktursatsningpå järnväg Oslo-Göteborg-Köpenhamn.Möjligheterna att starta nya utvecklingsprojektinom ramen för affärsdriven miljöutveckling bedömsnu som goda. Hållbara transport- och energisystemär särskilt intressanta områden för Göteborgsregionen.I en framväxande kunskapsekonomiblir det också allt viktigare att skapa attraktivaregionala kluster och innovationsmiljöer där nyaprodukter och tjänster kan utvecklas genom gränsöverskridandesamverkan. Lindholmen SciencePark, Sahlgrenska Science Park och BrewhouseIncubator är exempel på sådana fysiska mötesplatser.Utmaningar kvarstår i att förbättra företagsklimatetoch öka nyföretagandet. NystartskontorenMind Your Own Business på Kungstorget och påAngereds torg har genomfört ca 900 vägledningssamtalvarav en tredjedel har startat företag. Detgäller att stärka Göteborgsregionen som en attraktivregion att verka i, att få fler investeringar ochetableringar, möta efterfrågan på kompetens ochhålla en hög nivå på innovationer och nyföretagande.Hamnen omformadesHösten 2009 fattade Göteborgs kommunfullmäktigeett inriktningsbeslut för Göteborgs Hamn.Beslutet innebär att hamnen har delats upp i ettkommunalt hamnbolag - Göteborgs Hamn AB –samt tre terminalbolag som ska drivas av externaoperatörer. De fyra bolagen startade sin verksamhet1 februari 2010. I oktober 2010 slötsavtal med DFDS och C.Ports som ny operatör avÄlvsborg Ro/ro AB, som är ett av terminalbolagen.Ett villkor för överlåtelsen är godkännandefrån konkurrensmyndigheterna. Processen medatt överlåta det andra bolaget Gothenburg CarTerminal AB, till extern operatör löper på enligttidplan och beräknas vara klar inom någon ellernågra månader. Överlåtelseprocessen av dettredje bolaget, Skandia Container Terminal AB,har inletts med framtagande av dokumentationoch analyser.I samband med att terminalverksamhetenöverfördes upprättades koncessionsavtal mellanGöteborgs Hamn AB och respektive terminalbolag.Därmed ges bolagen rätt att under lång tidbedriva verksamheten i de olika terminalerna.Genom koncessionsavtal med terminalbolagensäkerställer staden att terminalverksamhetenkommer att bedrivas under former som ger GöteborgsHamn AB möjlighet att på ett strategisktoch övergripande plan styra utvecklingen avhamnverksamheten.Volymerna i Göteborgs hamn ökadeContainervolymerna har nu återhämtat sig efterlågkonjunkturen och Göteborgs hamn tar marknadsandelar.Antalet containers, uttryckt som20-fotsenheter, har ökat med 8 procent till 880000 TEU (föregående år -5 procent). Hälften avenheterna transporteras på järnväg. Ro/ro volymernahar ökat med 10 procent (föregående år -19 procent) och uppgick till 564 000 enheter.Volymerna är ännu inte uppe i samma nivå som2008 årsvolymer. Främst är det fordonsindustrinsom bidragit till förbättringen. Bilvolymerna harökat med 48 procent till 233 000 bilar men vartrots den stora ökningen inte helt i nivå med36

volymerna 2009. Oljevolymerna har även deökat med 8 procent till 22 681 Kton vilket var inivå med rekordvolymen 2008. Här var detfrämst råolja och bensin som ökat. Under 2010har 41 kryssningsfartyg anlöpt Göteborg, attjämföra med 35 stycken under 2009. Årets antalär en fördubbling jämfört med för fem år sedan.Turismen till Göteborg fortsätter växaTurismen till Göteborg, mätt som antal gästnätter,ökade för 19:e året i rad, främst på grund av ett årmed många kongresser och möten. Året avslutadesmed Julstaden som var välbesökt. Den växandeturistnäringen beräknas nu sysselsätta omkring15 400 årsarbetare inom Göteborgsregionen.Besökarna kommer främst från Sverige och övrigaskandinaviska länder och dessutom från Tysklandoch Storbritannien. Under året har ett flertalflyglinjer startats mellan Göteborg och London,Manchester och Berlin, dessutom är det möjligt attåka tåg till Berlin till bra priser.Framöver satsar Göteborg på att fortsätta växasom turist- och evenemangsstad. För att konkurreramed andra städer ska Göteborg bli världens ledandehållbara evenemangs- och mötesdestination.Färdiga bostäder blev något fler än måletLågkonjunkturen påverkar antalet färdiga lägenheterunder flera år. Eftersom byggstartandet låg lågtför några år sedan påverkar det antalet färdigställdabostäder i år. Men trots detta, ökade antalet inflyttningsklarabostäder jämfört med 2009. I år blev1 843 bostäder klara. Ungefär hälften av dessa ärhyresrätt.Byggmarknaden har under året blivit mer positivtill att starta nya projekt, vilket medför att antaletbostäder som är under produktion har ökat. Vidårsskiftet höll därför 2 250 bostäder på att byggas.Antal nya bostäder 2007-2010Cirka 6 600 möjliga bostäder finns nu i antagnaplaner men ungefär 1 300 av dessa var överklagade.Överklagandeprocessen tar ofta lång tid - denäldsta planen som är överklagad antogs 2008. Dettainnebär att planreserven minskat under året, trotsatt takten i planeringsverksamheten varit hög.Fysisk planering – några nyckeltalAntal bostäder i antagna detaljplanerAntal tusen kvm verksamhetsytai antagna detaljplaner2008 2009 20102 150 3 300 1 130130 170 265Antal beslutande bygglov 3 746 3 706 *Antal lantmäteriförrättningar 375 364 343* Uppgiften kan inte tas fram pga byte av systemAllt svårare att planera2010 års antagna planer innehåller 1 130 bostäderoch 265 000 kvm verksamhetsyta. Detta är mindreän de uppsatta målen. Ett systematiskt arbete mellaninblandade nämnder och bolag pågår för attfinna former för en ökad planproduktion. De tidigaskedena har identifierats som mycket viktiga för attklara projektens tidplaner. Tydliga planhandlingarför att skapa bättre kommunikation med och störredelaktighet hos berörda närboende är också enväsentlig del.För att bland annat nå miljöfördelar genom attfler kan använda existerande kollektivtrafik ochannan infrastruktur anger kommunfullmäktigesbudget kompletteringsbebyggelse som huvudsakliginriktning när staden växer. I den aktuella översiktsplanenanges bl.a. att staden bör koncentreras ikollektivtrafiknära lägen. Ett antal centra somBackaplan och Angereds Centrum men också Frölundatorg och Gamlestaden, pekas ut som strategiskaknutpunkter dit bostadsbebyggelse bör koncentreras.Komplettering i redan bebyggda områden innebärdock att många göteborgare känner sig berörda.Det blir fler synpunkter att beakta och därmedlängre handläggningstider i planarbetet. Likasåinnebär de mer komplexa miljöerna ett ökat behovav kompletterande utredningar t.ex. om buller,luftkvalitet och risker.Blandade upplåtelseformer och kompletteringsbyggandei stadens olika delar är en viktig målsättningför att uppnå högre grad av social balans ochökad integration. Därför prioriteras förfrågningarsom stödjer målsättningen vid markanvisningar. Enmarkanvisningstävling har startats för hur det föredetta Munkebäcksgymnasiets tomt ska bebyggas,där tävlingsunderlaget lagt stor vikt vid att beskrivade sociala kvaliteter som ska uppnås.Som stöd i arbetet för att planera verksamhetsområdenhar en övergripande rapport tagits fram. Detaljplaneringför områden i nordost och för logistikområdenpå Hisingen har prioriterats.37

Planering för Centrala Älvstaden tog fartArbetet med planering för att stärka regionkärnan,Centrala Älvstaden, har fortsatt under året. Ettspeciellt projekt, som under ledning av kommunstyrelsenska ta fram en vision för detta område,har påbörjats. Bland annat ordnades en rad soppluncheri Älvrummet. Älvrummets centralt placeradeutställningslokal tillsammans med intilliggandeGöteborgshjul lockade nästan 400 000 besökande.Östra Kvillebäcken började byggas under året.Här har staden i samverkan med privata byggherrarvisat en hög ambitionsnivå för att utveckla en hållbarstadsdel. Det resulterade i att den statliga Delegationenför hållbara städer gav projektet ett stödpå 30 miljoner kronor. Även projektet CentralaÄlvstaden har fått stöd från delegationen.Byggande för att komplettera den befintliga bebyggelsenpågår bl.a. i Frölunda, Högsbo och Tynnered.En tendens är att projekten startar etappvisför att försiktigt pröva marknadens efterfråganFör att stärka det sociala perspektivet har stor viktlagts i de olika planerna att skapa en blandstad medvarierat innehåll och med attraktiva stråk och platser.Ur ekologisk synpunkt prioriteras hållbaratransporter och miljöanpassat byggande. Dettaligger i linje med det antagna programmet för miljöanpassatbyggande, som utgör underlag vid anvisningav kommunal mark för exploatering.Ökad tillgänglighet i kollektivtrafikenProjektet KOLLA – kollektivtrafik för alla, somhar till syfte att öka tillgängligheten inom kollektivtrafikenavslutades 2010. Mycket har hänt sedanstarten 2005. Nu är 90 procent av spårvagnshållplatsernaombyggda och samtliga större hållplatser.Det finns flexlinjebussar i samtliga stadsdelar ochnu får alla åka med, inte bara äldre och funktionshindrade.Alla nya fordon i kollektivtrafiken harlåggolv och ramp. 64 procent av alla spårvagnarhar låggolv och nya låggolvsspårvagnar har ocksåbeställts.Detta arbete har gett resultat; färdtjänstresornaminskar och färdtjänstresenärenas resande medflexlinjen ökar, i år med 15 procent. Samtidigtökade också färdtjänstresenärernas resande i denallmänna kollektivtrafiken.Resandeutveckling färdtjänsten1000-tal resor 2008 2009 2010Färdtjänstresor 610 578 5381970-talet behövs, tillsammans med de vagnar somlevereras 2011, för att klara införandet av trängselskatten2013 då en kraftig resandeökning förväntasske.Ökade marknadsandelar för kollektivtrafiken29 procent av resorna sker med kollektivtrafikvilket är en svag ökning jämfört med 28 procent år2009. Fler göteborgare väljer att åka kollektivt menbilresorna har börjat öka sedan konjunkturen väntuppåt.Varje person gör fler resor nu än för ett par decenniersedan, det gör att det totala antalet resor medflyg, bil, buss och spårburen trafik ökar. Resandeutvecklingenmed cykel eller till fots är mer svårbedömd.Resandet inom kollektivtrafiken har tagit fartigen efter konjunkturnedgången och antalet resormed kollektivtrafik ökade med 3,2 procent jämförtmed motsvarande period föregående år fördelat påbuss med -0,6 procent och spårvagn +4,1 procent.Spårvagnsresandet är det högsta någonsin.Något förvånande minskade cykeltrafiken med9 procent jämfört med motsvarande perioder 2009.Detta trots att utbyggnad av stomcykelnätet fortgåttliksom arbetet med säkerhet, trygghet och marknadsföring.Minskningen var generell och kan inteförklaras av några specifika händelser. Det cykladesdock mer i stadens centrum. LånecykelsystemetStyr & ställ har introducerats under året ochservicenätverk har etablerats.Biltrafiken utvecklas mot ökad trafik på infartsledernaoch minskad trafik i centrala Göteborg.Biltrafiken i city är nu endast en tredjedel av vadden var 1970.Efter två år av minskad biltrafik över kommungränsenhar trafiken ökat med 2,4 procent. Ökningenskedde främst söderifrån på Kungsbackaleden,Mölndalsvägen och norrifrån på Kungälvsleden.Biltrafiken över Götaälvsnittet ökade med2,8 procent. För hela Göteborg ökade bilresornamed 1,3 procent.Resandetal2008 2009 2010Förändring kollektivtrafik (%) 5,0 0,9 3,2Förändring cykeltrafik (%) 3,0 4,0 -9,0Förändring biltrafik (%) -2,0 -1,7 1,3Spårvagn (miljoner tågkilometer)12,5 13,1 13,5Buss (miljoner delresor) 49 50 50Flexlinjeresor (färdtjänstresenärer)132 137 158God tillgänglighet i spårvagnstrafiken dröjer någraår till. De gamla höggolvsvagnarna från 1960- och38

Västsvenska paketet förpackadesFlera beslut togs under året för att skapa framtidensinfrastruktur i staden. Förhandlingarna med statenkring ett västsvenskt infrastrukturpaket, där merpartenav investeringarna sker i Göteborg, gickvidare. Planeringen för Västlänken kunde därmedstartas. I paketet ligger också att ett trängselskattesystemska införas i staden. Under våren gav kommunfullmäktigedetta sitt stöd och under höstenskickades en begäran till regeringen om vissa justeringarav taxeområdets gränser och bestämmelser.Under 2010 har Partihallsförbindelsen byggtsvidare. Ny järnväg och ny motorväg till Trollhättanhar också varit ett stort projekt. Marieholmstunnelnsom är ett 3,5-miljardersprojekt drevs vidare underåret.En renare stadGöteborgarna vill ha en ren och trygg stad, därförska nedskräpningen i Göteborg minska. En strategiför att nå detta, har varit att öka samordningeninom staden. Bristfällig samordning leder till attangränsande ytor städas vid olika tillfällen. Stadensförvaltningar och bolag har därför börjat standardiserarsina krav på kvalité, miljö och uppföljning.2010 fick Göteborg ta emot utmärkelsen ”åretskommun” från Stiftelsen Håll Sverige Rent, somges till den kommun vars invånare tydligast visatsitt engagemang mot skräpet. Över 100 000 göteborgarehar deltagit i någon form av skräpplockaraktivitet,motsvarande 23 procent av invånarna.Den nya papperskorgen Robin börjar placeras utpå centrala platser i staden. Den syns bättre ochdärigenom erbjuds människor bättre möjlighet attfimpa sin cigarett, återvinna sin burk och slänga sittskräp. Återvinningskärl för engångsgrillar harfungerat väl och har placerats ut på många platser.150 stycken återvinningsrör för burkar/petflaskorpå centrala papperskorgar har installerats. I centralastaden används så kallade ”bärbara dammsugare” iarbetet med att städa upp fimpar. Årets skolstädningengagerade 51 000 elever vilket är ett nyttrekord. Projektet syftar till att uppmuntra barn ochungdomar att ta ansvar för vår gemensamma utemiljö.Skräpmätning har genomförts på 1 200 styckenpunkter inom 3 olika mätområden. Resultatet visadeen halvering av antalet funna skräp på mätytorna.Antalet ”tjuvtippar” på fastighetskontoret markhar minskat. Minskade anmälningar från medborgarnaoch den egna tillsynen pekar på en positivtrend.Den under hösten genomförda stadsmiljöenkätenvisar inte på någon förändrad uppfattning om hurstaden städas och snöröjs. Däremot kan avläsas attupplevelsen av trygghet har ökat något och attomfattningen av klotter och skadegörelse upplevsmindre.En tryggare stadGöteborgs Stad bedriver ett långsiktigt trygghetsskapandeoch brottsförebyggande arbete i samverkanmed statliga myndigheter, privata och ideellaaktörer. Arbetet omfattar bl.a. kunskapsuppbyggnad,baserad på forskning och metodutveckling,åtgärder mot organiserad brottslighet och insatsersom hindrar att ungdomar värvas till kriminellagäng. Ett annat område är trygghetsarbete i denoffentliga miljön. Göteborgs Stads arbete medtrygghetsvandringar har uppmärksammats nationellt.Staden har tillsammans med Boverket ochBrottsförebyggande rådet tagit fram en manual somär tänkt att användas av kommuner runt om i landet.På senare tid har även uppmärksammats hurstaden kan bli bättre på att hjälpa brottsutsattamänniskor.Att känna sig trygg i sin vardag är en mänskligrättighet men för många är den upplevda otrygghetenen stark begränsning för att kunna leva fullt ut.Otryggheten har många orsaker och det behövssamverkan mellan många för att komma till rättamed problemen. Man kan nu märka tydliga resultatav stadens arbete, både genom att göteborgarnakänner sig tryggare och att staden på en rad platserförändrats genom exempelvis ökad belysning, öppnaregångytor, genomtänkta placeringar av entréermm.Så visar stadsmiljöenkäten, där man kan se hurinvånarna uppfattar sin stadsdel, att i det mestotrygga området har invånarnas upplevelse avtrygghet i området ökat markant, från tidigare indexmåttet37 till årets 45. Förutom genomfördupprustning av utemiljön på många platser kansatsningen på områdespoliser ha haft en positiveffekt för resultatet.I begreppet ett tryggare Göteborg kan också ingåminskade risker för brand. Antalet bränder i ochomkring utbildningslokaler fortsätter att minskaoch har halverats på fyra år. Tyvärr fortsätter dockbostadsbränderna att öka något.En ytterligare aspekt på trygghet är olyckorna itrafiken. Visionen är att ingen förolyckas ellerskadas i trafiken. Det mer realistiska målet är färreän 75 skadade och högst tre dödade i Göteborgstrafikenom tio år och detta trots att fler människorkommer att röra sig i staden. Under de senastedecennierna har 10-15 personer omkommit i Göteborgstrafikenvarje år och cirka 300 har skadats.Under 2010 var det 190 personer som omkom eller39

lev svårt skadade, vilket är 30 personer färre änåret innan.Ökad säkerhet sker genom att skapa ett bra samspelmellan gatumiljön, trafikanten och fordonet.Utvecklingen mot säkrare fordon går snabbt ochsamtal förs med fordonsindustrin för att förbättratrafiksäkerheten ytterligare. Gatumiljöer utformasför att se till att hastigheterna är låga där fordonoch oskyddade trafikanter möts, till exempel medhjälp av gupp eller förhöjda gångpassager.Hållbara strukturer för tillväxt och social utvecklingOmfattande utvecklingsinsatser pågår med fokuspå social hållbarhet i samhällsplaneringen och somsyftar till att motverka segregation och bidra tillökad integration. Staden är på god väg att införa ettsystematisk arbetssätt med dessa frågor i samhällsplaneringsprocessen.I det arbetet är ”S2020-uppdraget” både ett stöd och en process för attsociala frågor tas på allvar i kommunal planering,på samma sätt som ekonomi och miljö. Under årethar en utbildning för nyckelpersoner i stadensverksamheter genomförts. Den har resulterat igemensam kunskapsuppbyggnad och utvecklatsamarbete mellan stadens verksamheter. Ett fortsattarbete har skett för att även utveckla barnperspektiveti samhällsplaneringsprocessen. Metoder harprövats för att ta tillvara barn och ungas synpunkteri planeringen, med syftet att stadsmiljön ska blibättre för barn och unga.Det lokala utvecklingsavtalet mellan GöteborgsStad och staten och som syftar till att bryta utanförskap,är ytterligare ett verktyg i stadens integrationsfrämjandearbete. Arbetet inriktas på ökadtillväxt i Göteborgs nordöstra stadsdelar samt västraHisingen, och att öka sysselsättningen för utsattagrupper såsom ungdomar och utrikes födda. Ävendet trygghetsskapande och brottsförebyggandearbetet har förstärkts under året.Staden har ett brett internationellt samarbete och ettkunskaps- och erfarenhetsutbyte i frågor som rörhållbar stadsutveckling genom bl.a. Eurocities,ICLEI samt EU´s strukturfonder och EUprogrammetURBACT.Utmaningar och möjligheterFör Göteborg är det en stor utmaning att nu byggaut en långsiktigt hållbar stad. Den miljöprofil manvill ge nybyggandet kommer att innebära att nyahus är ekologiskt och energimässigt allt bättre.Planeringsmässigt ligger man långt framme för atthantera klimatutmaningarna. De lågt liggande centralaområdena, som samtidigt är de mest expansivaregiondelarna, behöver säkras mot framtidahavshöjning. Trafiksystemet behöver omformas därkollektivtrafiken tar merparten av den framtidatrafikökningen. Ska Göteborg vara ett växande navi regionen är det av yttersta vikt att resurser förunderhåll av både järnväg och tåg finnas samt attspårkapaciteten utökas.De initiativ kring samverkan som tagits, ett välfungerande näringsliv och en framstående universitets-och högskolemiljö ger goda förutsättningar fören bra utveckling. Den största utmaningen ligger iatt långsiktigt skapa förutsättningar för social hållbarhet,där integration och goda samhällsförhållandenråder i staden. Mistra Urban Futures skaparnya möjligheter och utmaningar för att gemensamtmed forskning utveckla ny kunskap med internationellrelevans och som stödjer en hållbar stadsutvecklingi Göteborg.40

Miljöarbete och klimatanpassningGöteborg höjer ambitionerna i miljö- och klimatarbetetgenom att tydliggöra miljönämndensuppdrag. Nämnden byter namn till miljöochklimatnämnd och får i uppdrag att samordnastadens strategiska miljöarbete, utarbetaen klimatstrategi samt vara en inspiratör och ettstöd för övriga förvaltningar och bolag i staden.De stora utmaningarna för Göteborg relaterat tillekologisk hållbar utveckling har under en längre tidvarit att begränsa klimatpåverkan, ha en frisk luft,en god bebyggd miljö, ett hav i balans och kemikalieflödensom inte hotar människors hälsa eller denbiologiska mångfalden. Miljöförstörande vanor ochbeteenden hänger fortfarande ihop med konjunkturoch vi ser under året att trafikmängderna ökar igenefter nedgången de senaste två åren. En försiktigoptimism kan dock skönjas inom avfallsområdet.Allt kött ska vara ekologiskt2050 ska Göteborg ha en rättvis och hållbar utsläppsnivåför koldioxid. För att nå detta lokalamiljökvalitetsmål krävs insatser på bred front, däräven de utsläpp som vi orsakar genom vår konsumtionoch livsstil ingår. I linje med detta har GöteborgsStad beslutat att från och med 2011 ska alltkött som upphandlas och serveras av kommunenvara ekologiskt.Göteborgs Stad blir allt bättre på att servera miljömåltider,trots hårda sparkrav. För år 2010 varandelen ekologiska livsmedel i stadsdelarna 16,0procent. Det ska jämföras med 14,5 procent 2009och 13,2 för 2008.Ett sätt för skolköken att hushålla med pengarnaär att minska matsvinnet. En tioöring per portion,det är vad som sparades när 37 skolor i Göteborgsstadsdelar deltog i ett projekt för att minska matsvinnet.Ett resultat som kan få stor betydelse iförhållande till de ca 19 miljoner måltider somserveras varje år.Göteborg som Fairtrade CityFlera av stadens målsättningar inom miljöområdetär beroende av förändrade konsumtionsmönster.Två aktiviteter som fått mycket uppmärksamhetunder året är stadens arbete mot att bli en Fair TradeCity och projektet Leva Livet.Fairtrade City är en diplomering från organisationenFairtrade, som arbetar med rättvisemärkningav olika produkter, främst livsmedel. Diplomeringeninnebär att stadens offentliga och privata sektorertar gemensamt ansvar för etisk upphandling ochutbud av Fairtrade-varor. Det handlar också ominformationsinsatser och kampanjer för att göraFairtrade och etisk konsumtion mer känt.Några helt vanliga familjer och ett par kända göteborgarehar under året blivit coachade till en hållbarlivsstil. Genom projektet Leva livet kommer deatt uppmuntras att äta, resa och helt enkelt levabättre. Leva livets avfallsutmaning har fått så godaresultat att Naturvårdsverket valt att rapportera omprojektet till EU-kommissionen. I snitt minskadefamiljerna sitt avfall med en fjärdedel. De somlyckades allra bäst minskade avfallet med hela 60procent.*Här ska bild läggas in*Borgmästaravtal för klimat och energiGöteborg har gentemot Europeiska Kommissionenåtagit sig att gå längre än EU:s mål på klimatområdet.Kommissionen har vänt sig direkt till den lokalanivån och Göteborg är en av 2 000 städer somskrivit på åtagandet. För att klara åtagandena krävsstora investeringar inom transporter och bostäderoch att omvandlingen av kollektivtrafiken i projektK 2020 genomförs. Nödvändigt för att nå så storaminskningar är också nya anläggningar för produktionav biogas och förnyelsebar el, vissa av dem ärredan på gång.Göteborgs Hamn har sedan början av år 2000målmedvetet satsat på att utöka andelen gods påjärnväg. Antalet tågpendlar har ökat från 2 till 25stycken på sju år och volymerna på järnväg hartredubblats under dessa år, en ökning som ser ut attfortsätta. På årsbasis går ca 50 procent av containergodsetpå järnväg. Genom att godset transporterasmed järnväg i stället för på lastbil beräknadeskoldioxidutsläppen under förra året vara 51 000 tonlägre, vilket motsvarar ca 21 miljoner liter diesel.För att manifestera stadens miljö och klimatarbetetdeltog Göteborg för andra året i rad i EarthHour. Under en timma en lördag i mars släcksGustav Adolfs Torg och Avenystråket ner. Samtliganämnder och bolag uppmanas att delta utifrån41

sina förutsättningar. Syftet är att uppmärksammaklimatfrågan och mana till eftertanke.Tio miljoner i klimatkompensationGöteborgs Stads organisation arbetar systematisktmed klimat- och energifrågor genom de två prioriterademålen ”El-effektiviteten ska öka” och ”Förbrukningenav fossila bränslen ska minska”. Denkommuninterna klimatkompenseringen beslutadesav kommunfullmäktige 2010 och infördes retroaktivtför år 2009. Tanken är att klimatkostnadernaska göra förvaltningar och bolag uppmärksammapå den miljöbelastning som tjänsteresorna för medsig och på så vis få en drivkraft att minska utsläppen.Tiomiljoner kronor blev det när GöteborgsStads förvaltningar och bolag betalade en klimatkompensationför sina tjänsteresor med flyg och bilunder 2009. Meningen är att pengarna ska användastill utsläppsminskande åtgärder som cykelställ,utbildning i Ecodriving, bilpooler, cykelpooler,cykelservice för kommunanställda m.m.Småskaliga el-anläggningar – en trendRiktlinjer tas kontinuerligt fram av planerandeenheter inom staden för att underlätta vid nybyggnad.År 2009 kom Program för miljöanpassat byggandeoch i juni 2010 Råd och riktlinjer för småskaligsol- och vindenergi. Det är ett trendbrottunder året att el börjar produceras av många aktörergenom småskaliga anläggningar i närheten avbefintliga fastigheter.Ett konkret exempel värt att nämna inom energioch klimatområdet är intelligenta styrsystem förgatubelysning som lyfts fram av Naturvårdsverketsom ett lyckat och lönsamt miljöarbete. De smartagatlyktorna sparar energi genom att gatubelysningensarmaturer automatiskt anpassar sin ljusstyrkaefter väder, vind och trafikflödenStora Saluhallen vid Kungstorget ska efter ombyggnadminska sin miljöpåverkan med hjälp avfjärrkyla. Fastighetsägaren har tecknat ett avtalmed Göteborg Energi AB om leverans av fjärrkyla.Biogasen ökarI Göteborgs kommunsfullmäktges budget finnsmycket tydliga ambitioner om att fasa ut fossilabränslen till förmån för lösningar baserade på sol,vind och biobränslen. Energiinnehållet i hushållsavfallska tillvaratas som biogas.Biogassatsningarna sker genom samverkan mellanavfalls-, avlopps- och energibolag samt VästraGötalandsregionen och många projekt pågår. Allbiogas som produceras idag och i närtid förädlastill fordonsgas.Gothenburg Biomass Gasification Project, Go-BiGas, är Göteborg Energi AB:s största satsning påproduktion av biogas, för första gången genomförgasning av biobränsle. Anläggningen kommeratt producera biogas från skogsavfall som grenar,rötter och toppar. I december 2010 godkände Europeiskakommissionen (på grundval av EU’s reglerom statligt stöd) ett stöd på 222 mkr som Sverigeavser att bevilja för FoU-projektet GoBiGas.Kommissionen konstaterar att projektet kan medförapositiva sidoeffekter för EU i form av kunskap,bättre miljöskydd och säkrare energiförsörjning.Flytande naturgas som fartygsbränsleFörsta publika tankstationen för flytande fordonsgasi Sverige invigdes i oktober 2010 av Fordons-Gas Sverige AB vid Stigs Center i Göteborg. Förnärvarande tankas flytande naturgas från Norge,men redan till våren planeras att tankstationen skallkunna förses med flytande biogas direkt från GöteborgEnergi ABs anläggning i Lidköping.Flytande gas innebär att gas kyls ned till en lågtemperatur, gasen blir då flytande och enklare atttransportera. LNG/GOT är ett samarbete mellanGöteborg Energi AB och Gasnor A/S avseendeflytande naturgas till fartyg. De närmaste tio årenväntas betydligt hårdare miljökrav gälla för sjöfarten,utsläppen skall minska betydligt och det krävsnya alternativ av bränsle för sjöfarten. Satsningengenomföras i samarbete med Göteborgs Hamn AB.Tanken med LNG GOT är en terminal som kan taemot flytande naturgas och leverera vidare till bl abunkerfartyg.*Här ska bild läggas in* sopbildMinskande avfallsmängder – ett trendbrott?Sedan lågkonjunkturen i början av 2000-talet harrestavfallsmängderna ökat fram till den nya lågkonjunkturen2008, då den ökande trenden bröts.Hushållens konsumtion minskade under 2008 och2009 men ökade åter 2010, i enlighet med konjunkturuppgången.Det förväntade hade varit att avfallsmängdernaskulle följa med hushållens konsumtionoch därmed öka under 2010, vilket inte harvarit fallet i Göteborg. Malmö har haft liknandetrend som Göteborg, medan Stockholm har erfariten mängdökning under 2010 efter nedgång 200842

och 2009. Grannkommunerna i regionen ser tillstörsta delen samma trend som Göteborg. Ävenvad gäller annat avfall än hushållsavfall tycks delägre nivåerna har hållit i sig även 2010. En ytterligareintressant iakttagelse är att nedgången i avfallsmängderrelativt hushållens konsumtion ärstörre under den senaste lågkonjunkturen än densom var 2001. Det är för tidigt att dra några slutsatserom orsakerna till mängdnedgången, men utvecklingenunder kommande år kommer att blihögintressant.Ett flertal initiativ för att minska avfallsmängdernahar genomförts i Göteborg den senaste tiden, varavflera har uppmärksammats nationellt och inom EU.Viktbaserad avfallstaxa inför i GöteborgUnder 2010 har viktbaserad taxa införts i Askim,där man har kunnat se att den totala mängden avfallminskade med cirka 14 procent jämfört med sammaperiod 2009. Utsorteringen av matavfall ökademed 32 procent. Huvudbudskapet i informationentill kunderna om viktbaserad avfallstaxa och övergångentill avfallshämtning varannan vecka är attminska den egna avfallsmängden, dels genom attnoga sortera ut matavfallet, förpackningar ochtidningar, dels genom att tänka över sin konsumtion.Konsekvenserna av det egna beteendet ärtydligt i kommunikationen till kunderna. Viktbaseradtaxa kommer att införas successivt i hela Göteborgtill 2012.Biologisk mångfald i det urbana landskapetÅret, 2010, var året för biologisk mångfald. Biologiskmångfald och ekosystemtjänster fanns påagendan vid FN:s toppmöten som följer upp arbetetmed millenniummålen. En av uppgifterna är att tafram nya mål för biologisk mångfald fram till år2020 och anta en strategisk plan för hur dessa skauppnås.Den stora variationen i biotoper och miljöer gerförutsättningar för en stor mångfald av växter ochdjur i Göteborg. Göteborg har ett tämligen riktväxt- och djurliv jämfört med många andra kommunermen vi antar att det generella hot mot denbiologiska mångfalden som ses på nationell nivåinnefattar även Göteborgs kommun, även om detsaknas tillgänglig data som visar att så är fallet. Enviktig utgångspunkt för arbetet med biologiskmångfald i staden är den tydliga målsättning sommiljökvalitetsmålsstrukturen inneburit och som letttill fler aktiviteter för ökad kunskap.Under 2010 har ett fjärilsprojekt pågått i Göteborg,då det i Göteborg finns en uttalad målsättning attgynna dagfjärilarnas livsmiljö. Miljöförvaltningensamt park- och naturförvaltningen har tillsammansarbetat för att skapa intresse och engagemang kringfjärilar. Projektet arbetar med att uppmuntra ochinspirera skolor, förskolor och allmänhet att läraom fjärilar och miljöerna de lever i.*Här ska bild läggas in* FjärilsbildHav i balansGöteborgs kust och hav ska år 2021 ha goda förutsättningarför rik biologisk mångfald och god tillgänglighetför rekreation. Det övergripande måletför Göteborgs havsmiljö är nu fastlagt av kommunfullmäktige,som vill se ett hav i ekologisk balansoch en levande kust och skärgård. Inom ramen förarbetet med vattendirektivet har de första stegen förett vattenråd för Göteborgs kustvatten tagits genomatt alla intressenter samlades för ett startmöte idecember.Göteborg förbereder sig för ett samlat havsmiljöarbete.En markering var Göteborgspriset förhållbar utveckling som år 2010 delades ut till KenSherman och Randall Arauz som arbetar för hållbarförvaltning och skydd av hotade arter.VattenGöteborgarnas dricksvatten är av hög kvalitet, menhotas av utsläpp till råvattentäkten Göta älv. Göteborgskommunfullmäktige beslutade i juni månadatt tillstyrka ett nominerat investeringsärende frånnämnden för Göteborg Vatten avseende att investera700 Mkr i åtgärder på Lackarebäcks vattenverk.Riskerna för omfattande leveransavbrott vid blandannat tunnelras och riskerna för vattenburen smittareduceras, samtidigt som förutsättning ges för enminskad kloranvändning. Detta är det största investeringsprojektetför Göteborg Vattens förvaltningsedan slutet på 60-talet då Lackarebäcks vattenverkuppfördes och råvattentunneln till Delsjöarna färdigställdes.Gryaab AB:s utbyggnadsprojekt för bättre kväve-och fosforrening färdigställdes i slutet av maj2010. Filterbyggnaden, som är en del av utbyggnadsprojektet,erhöll i november 2010 Kasper Sahlin-priset.Priset utdelas årligen till ett byggnadsverkeller grupp av byggnader av hög arkitektoniskklass. Den nya anläggningen använder skivfilter föratt rena avloppsvattnet. Det är den största anlägg-43

ningen i sitt slag i världen. Gryaab AB har nu tekniskaanläggningar som klarar de skärpta miljökravensom börjar gälla den 1 januari 2011. Anläggningenför bättre kväve- och fosforrening utgör enbetydelsefull anläggning för att kunna uppfyllabåde nationella, regionala och lokala miljömål.Förutsättningar finns också för att rena avloppsvattnenför en befolkningsökning inom Göteborgsregionen.Skivfilteranläggningen har, förutom prisför sitt utseende, också fått pris för vattenrening.Den inledningsvis kalla vintern orsakade ett stortantal rörbrott på stadens dricksvatttenrörnät. I slutetpå sommaren inträffade extrema och lokala regnsom genererade ett stort antal källaröversvämningar.Sammanfattningsvis påverkar det förändradeklimatet vatten- och avloppsförsörjningen för Göteborg.Ökade miljökrav samt behov av kvalitetsochsäkerhetshöjande åtgärder avseende stadensva-verksamhet kommer att medföra stora investeringarde kommande åren.*Här ska bild läggas in* Gryaabs skivfilteranläggningDen energieffektiva stadenEnergieffektivitet och finansiering av klimatåtgärderfortsätter att vara i fokus i såväl EU:s som Sverigesstrategiska långsiktiga satsningar.Genom samarbete med industrin och universitet,har Göteborg kunnat utveckla ny teknik och nyametoder för minskad miljöpåverkan. Det har exempelvislett till stora investeringar i fjärrvärmesystemoch en rad biogasprojekt. Hela bostadssektornhar som målsättning att genomgå en energieffektiviseringgenom att gamla bostadshus renoveras tilllågenergibyggnader och nya byggnader lever upptill stränga krav på energianvändning. Genommedveten stadsplanering, informationsinsatser ochinvesteringar i kollektivtrafik har flera steg tagitsmot ett hållbart transportsystem. Målet är en tätblandstad som ger förutsättningar för att resa hållbart.Fortfarande återstår mycket arbete där det gälleratt se helheten och få alla aktörer att gå åt sammahåll och att finna effektiva lösningar ur både miljömässigtoch ekonomiskt perspektiv.44

FolkhälsaI Göteborg bedrevs ett befolkningsinriktat folkhälsoarbete2010. En god utveckling av folkhälsanär en angelägenhet för flera samhällsaktörer.Skillnader i utbildning, inkomst och sysselsättningpåverkar människors möjligheter tillett hälsosamt och långt liv. En stor utmaningvar att minska skillnaderna i hälsa.I Göteborg angavs god folkhälsa som en strategiskdel av den sociala dimensionen för att uppnå enhållbar samhällsutveckling. Såväl stadsdelar somfackförvaltningar och kommunala bolag gjordeinsatser inom området. Stadsdelarna erbjöd långsiktigahälsoinriktade satsningar som vände sig tillbarn, ungdomar och deras föräldrar. Deltagande iföräldrastödsutbildning, livsstilsprogram i skolaneller hälsoäventyr är några exempel. Uppbyggnadav familjecentraler är ett annat. För den vuxnabefolkningen fanns tillgång till hälsoinformation,hälsofrämjande aktiviteter genom hälsotek, hälsodiskareller hälsolots. Folkhälsoråden samverkademed många olika samhällsaktörer i sina val avhälsoinsatser. Folkhälsoperspektivet blev ett strategisktperspektiv i den lokala stads - och samhällsplaneringenunder året.Stora variationer i upplevd hälsa i stadenI 2010 års folkhälsoenkät angav drygt två tredjedelari Älvsborg, Torslanda och Majorna att manhade en god hälsa medan knappt hälften av denvuxna befolkningen i Nordost och Frölunda upplevdesin hälsa som god. I de nordöstra stadsdelarna,Biskopsgården, och Frölunda angav man däremoti högre grad än boende i övriga stadsdelarnedsatt psykiskt välbefinnande. I dessa stadsdelaruppgav man också ytterligare hälsoproblem somhögt blodtryck, diabetes och svår värk.Riskfaktorer för ohälsa2008 2009 2010Ohälsotal 34,8 * 31,7 * 29,0Arbetslösa 16-64 år (oktobermätning)14 823 26 335 25 369Utbildningsnivå kvinnor 47,5 ** 48,5 **Utbildningsnivå** män 42,8 ** 43,5 ***Ohälsotalet är en kvot där täljaren är antalet utbetalda dagar(med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning)per person mellan 16 och 64 år under en 12-månadersperiod. Nämnaren är antalet personer inom berördaåldersklasser.**eftergymnasial utbildning 20-64 år andel av befolkningen.Uppgifter för 2010 saknasLångsiktig utmaning att utjämna skillnader ihälsaDe senaste årens inbromsning av samhällsekonomininnebar att det 2010 blev större skillnadermellan stadsdelar med mycket goda levnadsvillkorrespektive dåliga sådana. Vilket innebär en störreutmaning att uppnå en jämlik hälsa i staden. Godaoch trygga uppväxtvillkor för alla barn och ungdomarär en viktig förutsättning för god hälsa.Tillgång till utbildning, arbete och försörjning är enannan. Det tredje är att det bedrivs ett strategisktfolkhälsoarbete i staden som en del av samhällsplaneringenmed sikte på hållbar utveckling för densociala dimensionen.Skillnaderna mellan kvinnor och män när detgäller eftergymnasial utbildningsnivå har ökatunder hela 2000-talet. 2001 var skillnaden 2,5 procentenheteroch 2010 dubbelt så mycket, 5 procentenheter.En förklaring är att fler arbeten därkvinnor dominerar kräver högskoleutbildning t.ex.sjuksköterska och förskollärare medan män i störreutsträckning finns i arbeten inom bygg- och industrisektorsom ofta har lägre utbildningskrav.Faktorer som påverkar hälsan hos befolkningenArbetslöshet och långtidssjukdom påverkar människorslevnadsförhållanden och möjligheter till engod hälsa. Andelen arbetslösa 16-64 år minskadeåter hösten 2010 efter en kraftig ökning tidigare år.Högre utbildningsnivå ger större sannolikhet förförvärvsarbete och bättre ekonomi. Ohälsotaletfortsätter att minska 2010 men kvinnors ohälsa ärfortfarande större än männens. Barnfattigdom iform av barn i hushåll med försörjningstöd kvarstårpå en hög nivå.45

Kultur och fritidStadsdelsnämnderna ansvarade för lokal fritidsochkulturverksamhet medan övriga nämnderoch bolag inom sektorn hade staden som målgrupp.Verksamheterna hade en viktig roll förstadens invånare, inte minst när det gäller främjandetav integration och jämställdhet, men varockså en betydelsefull del i stadens verksamheterför turism och evenemang.Satsningar på förenings- och kulturlivetAv eleverna i grundskolan var 57 procent av pojkarnaoch 43 procent av flickorna föreningsaktiva.I gymnasieskolan var 55 procent föreningsaktivaoch 6 procent ledare. Trots riktade insatser varvariationen mycket stor mellan stadsdelarna.Av de bidragsberättigade föreningarna var 90procent idrottsföreningar. Det allra största stödettill föreningslivet var att tillhandahålla anläggningaroch lokaler. Under 2010 beviljades drygt 77 Mkri föreningsbidrag, 48 mkr var generella bidrag och29 Mkr selektiva bidrag . En uppföljning gjordesav stadens satsningar för föreningslivet under2000-talet. Cirka 700 Mkr satsades på anläggningarför breddidrott. Satsningarna fördelades något mertill pojkar än flickor beroende på att resurser främstlades på hallar och konstgräs som används av lagidrotterdominerade av pojkar.Under året 47 Mkr fördelades i kulturstöd tillca 210 föreningar, organisationer och enskilda.Dessa organisationer hade en publik på sammanlagt760 000 besökare. Nytt för året var en satsningpå 1 Mkr för kultursommarjobb för ungdomar. 70ungdomar genomförde 500 programpunkter ochfick en publik på ca 30 000.Ungdomarnas fritidssysselsättningar förändradesi snabb takt. Ökade gjorde t.ex. datorrelateradeaktiviteter, läsa böcker, musik och kultur men ocksårollspel och kampsporter. Medlemsskap i idrottsföreningdominerade men medlemsskap i musikföreningökade. Aktiviteter som minskat i popularitetvar läsa dagstidning och se på nyhetsprogram.Nya e-tjänster underlättar och effektiviserarInförande av e-tjänster har pågått sedan 2009 menökat i omfattning. Cirka hälften av föreningarnaadministrerade bokningar av halltider och redovisadeunderlag för bidrag via e-tjänst. Särskildainformations- och utbildningstillfällen genomfördesi slutet av året för pensionärsföreningar. Anmälningartill kulturskolan har kunnat göras via e-tjänst fr o m 2010.Skapande skola - bidrag från kulturrådetSkapande skola är ett bidrag som ska medverka tillatt kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigtintegreras i årskurs 4–9 i grundskolan. Bidragetsyftar dessutom till att öka den professionella kulturverksamhetenför och med eleverna, så att tillgångentill kulturens alla uttrycksformer och möjligheternatill eget skapande ökar. Bidraget somstadsdelsnämnderna erhållit uppgår till 2,2 mkr2008, 2,7 mkr 2009 och 4,6 mkr 2010. Bidraget2010 innebar en ökning med 68 procent gentemotföregående år. Från och med 2011 omfattas ocksåde tidiga årskurserna i grundskolan, dock inte förskoleklassen.Kungligt besök på El Sistema HammarkullenI samarbete med Göteborgs Symfoniker och deraschefsdirigent Gustavo Dudamel startade Angeredskulturskola under 2010 en ny orkesterskola medVenezuelas musikutbildning som förebild – ElSistema. Den hittills enda svenska orkesterskolanfinns etablerad i Hammarkullen inom förskolan (4-5 år), för ca 80 barn, och för ca 100 barn i åldrarna6-9. El Sistema Hammarkullen bygger på kontinuitetoch erbjuder undervisning tre till fem gånger iveckan i orkesterspel och i körsång. Tanken är attbarnen ska lära tillsammans och att deras familjerska involveras från början. Därför arrangeras familjeträffarvarje vecka med musik och mat. Det kanvara undervisning, små konserter, eller träffar medmusiker ur Göteborgs Symfoniker. I oktober gavsEl Sistema Hammarkullen kunglig glans. KronprinsessanViktoria och prins Daniel var på besök.Bland annat stod en konsert med 170 barn på scen,deras lärare och musiker ur Göteborgs Symfonikerpå programmet.Stor efterfrågan av plats i kulturskolanUnder höstterminen deltog totalt 6 803 elever ikulturskolan, en ökning med 7 procent jämfört medföregående läsår. Majoriteten av deltagarna varflickor. Könsfördelningen var 61 procent flickoroch 40 procent pojkar, dvs nästan exakt som föregåendeår. Vid mätning av efterfrågan hösten 2010kunde konstateras att 101 elevers efterfrågan intekunnat tillgodoses.Museerna och biblioteken är populäraAntalet besök på stadens museer uppgick till605 500 2010, vilket var en minskning med 7 procentjämfört med föregående år. Den långsiktigatrenden, sett över en 10-års period, är dock att antaletbesök ökar. Besökstalet har således ökat med i46

storlekordningen 150-200 tusen under perioden.Förändringar under perioden hänger i hög gradsamman med Konstmuseet och huruvida störreutställningar genomförts eller ej. Museerna är inrymdai vackra men, utifrån dagens krav, inte alltidändamålsenliga lokalar. Periodvisa stängningar förnödvändiga ombyggnader är också en förklaringtill variationer i besöktalen.Stadens 24 folkbibliotek var med sina 4,1 miljonerbesök, stadens mest besökta verksamhet. Enbesöksenkät genomfördes under hösten och nöjdhetenhos brukarna var fortsatt hög, 78 på en 100-gradig skala. Bemötande och service/vägledninguppmättes till 88 respektive 85.Nya processinriktade arbetsformer på teaternStadsteaterns scener på Götaplatsen och i Backaprovade nya processinriktade arbetssätt för att nånya målgrupper, skaffa sig ny kunskap om ochfördjupa dialogen med publiken. Totalt deltogdrygt 17 000 besökare. Barn- och ungdomsscenen iBacka genomförde ett skrivarprojekt med ungdomar12-18 år som skrev texter till vårens produktioner.Resultatet blev över 700 texter och engageradeungdomar.Gäster/besökare, 1 000-talUthyrning av idrottsanläggningar(planer och hallar, timmar)2008 2009 2010297 289 279- varav sporthallar 136 133 131Gästnätter vid idrottscuper 218 220 219Simhallar 877 * 1 076 ** 913Ullevi 617 503 200Scandinavium 801 679 649Liseberg, nöjesparken 2 820 3 100 2 881- varav Jul på Liseberg 546 552 495Statsteatern 122 125 110- varav barn och ungdomar 33 18 19Pusterviksteatern 91 80 94Konsthallen 49 38 35Stadsbiblioteket 1 149 1 217 1 201Stadsdelsbiblioteket 2 775 2 979 2 888Musiebesök 524 648 605- varav barn 132 140 127Uthyrda fritidsbåtplatser, antal 7 261 7 241 7 287*Från och med 2008 centrala bad och stadsdelsbad **Centralabad och stadsdelsbadÅrliga evenemang betyder ökad turism.Göteborg har många och årligen återkommandekultur- och idrottsevenemang. Dessa har stor betydelsesom mötesplats i staden och för den framtidaturismen. Kulturkalaset 2010 med 925 00 besök,och Göteborgs Dansfestival vände sig i första handtill invånarna i Göteborg med omnejd medanHBTQ-festivalen hade en nationell prägel. Flerastora och internationella ungdomscuper i idrottgenomfördes; Gothia Cup i fotboll, Partille Cup ihandboll och Gothia Innebandycup bidrog till attGöteborgslagen fick möta ungdomar från andraländer.Utveckling och anpassning av kulturinstitutionerKulturnämnden har noterat att vid stadens 300-årsjubileum skapades flera kulturella centrum runtGötaplatsen, men också andra identitetsskapandeinstitutioner i staden. Inför stadens 400-årsjubilum2021 föreslår nämnden en vitalisering av dessainstitutioner och anpassning av dem till tjugoförstaårhundradets krav och göteborgarnas behov. Detgäller framför allt en modernisering och förstärkningav museerna och den nu beslutade ombyggnadenav Stadsbiblioteket, men också att tillföra någranya inslag för att stärka kulturens och konstensplats i staden.47

Jämställdhet och mångfaldEn stad för alla kräver ett medvetet och systematisktarbete. Genom att ta fram könsbaseradstatistik kan till exempel mäns och kvinnorsojämlika villkor bli synliga.Det går framåt, mänskliga rättigheter i fokus!Utifrån principen om människors lika värde skajämställd och likvärdig service erbjudas stadensinvånare. Medborgarnas delaktighet ska förstärkasoch arbetet mot diskriminering ska ständigt utvecklas.Det beslutade kommunfullmäktige i januari2010 då de nya stadsdelarnas reglemente fastställdes.Stadens arbete med jämställdhet, mångfaldoch mänskliga rättigheter fortsatte framåt underåret. Flera av stadens förvaltningar, bolag och olikaverksamhetsområden arbetar systematiskt medlikabehandling och med att främja göteborgarnaslika rättigheter.På väg mot Hållbar jämställdhetEtt stort utvecklingsarbete med en jämställdhetsintegreradbudget- och uppföljningsprocess har inlettsi Göteborgs Stad. Syftet är att säkerställa likvärdigservice och bemötande för bådemän/kvinnor och pojkar/flickor.Flera aktörer i stadens centrala organisation deltar.Som ett första steg har fokus lagts på utbildningsområdet.Genom att bland annat ta framkönsuppdelad statistik blir det möjligt att görakonsekvensbedömningar och planera insatser utifrånett jämställdhetsperspektiv. För att synliggöramäns och kvinnors ojämlika villkor har även rapporten”Kvinnor och män i Göteborg – en statistiksammanställning”tagits fram. Den behandlar blandannat makt och inflytande inom politik, offentligsektor och företagande. Hur ser exempelvis(o)jämställdheten ut i Göteborg när det gäller förvärvsarbete,yrkesgrupper, inkomst, familjesituation,ohälsa och utbildning?Utbildning leder till förändringMedvetenheten om genusfrågor har ökat, vilket geravtryck i den dagliga verksamheten. De senasteårens utbildningsinsatser har börjat omsättas ihandling. Engagerade ledningsgrupper med ensamlad strategi driver på arbetet.Flera organisationer har påbörjat kartläggningarför att synliggöra könsskillnader i invånarservicen.I Torslanda har kartläggningarna i vissa fall lett tilländrade rutiner och främjande åtgärder, till exempelhar en av högstadieskolorna infört nolltoleransmot skojbråk. I planerna för en ny förskola finnsjämställdhetsfokus vid utformningen av förskolegården.I Majorna har alla verksamheter arbetatmed handlingsplaner för jämställd service. Ettresultat av arbetet är att invånarna har bjudits in tillföreläsningar på temat jämställdhet och hälsa. PåStadsteatern har konkreta åtgärder för att underlättaförvärvsarbete och föräldraskap tagits fram. Utbildningsförvaltningenhar en mycket hög ambition- att nå målet om att skapa ”Världens mest jämställdagymnasieskola”. För att nå det långsiktigamålet har man studerat en mängd olika områdensom till exempel flickors och pojkars besök hoselevhälsan, spontanbesök och samtalslängd påVägledningscentrum och betygsskillnader i Idrottoch Hälsa.Göteborg får uppmärksamhetPå inbjudan av Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) deltog Göteborgs Stad på Mänskliga Rättigheters-dagarnai Örebro för att på två olika seminarierberätta om arbetet med mänskliga rättigheteroch integreringen av jämställdhetsfrågorna i stadensverksamheter.Regnbågen lyser över GöteborgFör fjärde året i rad anordnades HBT-festivalen iGöteborg. Fler av stadens organisationer deltog ifestivalens olika aktiviteter än tidigare år, blandannat i den avslutande paraden. Satsningarna på attöka de anställdas kunskaper i HBT-frågor har fortsatt,och fler satsningar har planerats in.Interreligiös dialogArbetet med att främja dialogen mellan olika religiösasamfund och staden har fortsatt. Bland annatdeltog SFI-utbildningsanordnare i en utbildningoch tog del av erfarenheterna från det Interreligiösarådets arbete i Göteborg och den engelska stadenLeicester. I september gästades Göteborg av interreligiösaråd från Berlin och Leicester som förutomett erfarenhetsutbyte med göteborgarna även deltogi en fotbollsturnering mellan de olika städerna.En stad för alla - Mänskliga rättigheter ärgrunden för vår verksamhetMycket har gjorts och än mer återstår att göra.Principen om människors lika värde, jämställd ochlikvärdig service, målet att göra Göteborg till enstad för alla, och ett föredöme i jämställdhet,mångfald och mänskliga rättigheter kräver ett samlatgrepp. Lagar, konventioner och visioner får intestanna vid ord utan måste omsättas i praktisk handling.Här kan alla göteborgare, tillsammans, göraskillnad!48

ArbetsmarknadsinsatserResurser till arbetsmarknadsinsatser fokuseradepå ungdomar och personer med funktionshindervar några av Göteborgs Stads prioriterademål 2010. Resultatet blev att under åretomfattades 4 500 personer av insatser och stöd idet fortsatt viktiga arbetet med att närma sigjobb eller studier.En förbättring av arbetsmarknaden i Göteborgskedde under året och de lediga jobben blev fler.Utvecklingen var positiv och antalet varsel föll.Arbetslösheten var dock fortfarande hög, cirka 7,1procent av befolkningen. Trots de insatser somgjordes för ungdomar och funktionshindrade hadede fortsatt en relativt högre arbetslöshet än genomsnittet.Rekord för feriejobbenUnder året kom antalet ferieplatser upp i hela 1 346stycken. Det var rekord. Under fyra veckor arbetadegymnasieungdomar inom en mängd skiftandekommunala verksamheter. Därigenom fick de erfarenhetav stadens arbetsplatser. Utvärderingen avferiejobben visade att många ungdomar kunde sökasommarjobb av egen kraft året efter de haft ettferiejobb.2010 fick även grundskolans niondeklassare feriejobbgenom statliga extrapengar. Nästan 1 000elever arbetade på olika arbetsplatser inom staden.Denna insats för unga kan ses särskilt viktig underrådande konjunktur då de fick meningsfull sysselsättningunder sommaren och erfarenhet från arbetslivet.Unga gröna jobb blev nya unga anställningarHundra praktikplatser blev sextio anställningarunder året vid Park- och naturförvaltningen. Strävanvar att anställa lika många flickor som pojkar.Projektet fortgår fram till sommaren 2011.Offentligt skyddat arbete en stabil verksamhetEn fortsatt viktig insats gjordes inom offentligtskyddat arbete som med sin stabila verksamhet gav380 personer med funktionshinder ett meningsfulltarbete och sammanhang. Ungdomar och nyanlända/flyktingarkunde också ta del av resurser sominte använts fullt ut inom insatsen.Trainéeverksamheten för personer med behov avsärskilt stöd fortsatte och utvecklades under 2010.Flera av praktikplatserna ledde till arbete vilketgjorde verksamheten mycket meningsfull ochframgångsrik.*Här ska bild läggas in* på verksamhet X.Vidareutveckling av fas treÅtgärden inom jobb- och utvecklingsgarantin fastre sysselsatte under året färre än det planeradeantalet. För 2010 reviderades målet för verksamhetentill 150 platser i samarbete med Arbetsförmedlingen.Åtgärden ska utvecklas vidare.Kompetensutveckling och praktik - ett Lyft620 Lyft-platser erbjöds. Dessa syftade till attminska riskerna för arbetslöshet. Dessutom skullede som redan var utan arbete få möjligheter till nyakunskaper och erfarenheter. Insatser som skulleleda till arbete eller kontakt med arbetslivet. Åtgärdenavslutas första halvåret 2011.Full fart för Upp!Under hösten startade projektet Upp! för fullt. Fokuslåg på att ungdomar på frivillig väg skullekomma vidare med sina liv, skaffa jobb, söka utbildningoch må bra. De unga vuxna besökte Upp!slokaler och använde flitigt webbarenan. I lokalernakunde ungdomarna delta i workshops, seminarieroch kurser. Vidare erbjöds guidning. Antalet ungasom använde denna ökade stadigt i och med attverksamheten successivt blev mer och mer etablerad.Den förväntade utvidgningen av verksamhetenfortsätter under 2011 och 2012.49

Organisationsutveckling och myndighetsutövningDe pågående organisationsförändringarna göravtryck i rapportering. Verksamheterna framförhöga förväntningar i form av effektivareverksamhet och likställighet mot brukare.Många verksamheter har inlett översynersom motiveras med att effektivisera verksamheten,uppdragsanpassa den, alternativt att rolleroch ansvar skall förtydligas och samverkanförbättras.SDN-översynenI början av 2010 beslöt kommunfullmäktige attsammanföra de dåvarande 20 stadsdelsnämndernatill 10 från och med den 1 januari 2011. Under årethar ett omfattande arbete utförts för att hantera detsnabba genomförandet och det komplexa uppdraget.Vatten- och avloppsorganisationEn översyn har pågått av den beställar- och utförarmodellsom finns för stadens vatten- och avloppsorganisation.Syftet är att förbättra förutsättningarnaför hanteringen av vatten- och avloppsfrågorinom Göteborgs Stad på kortare och längresikt.Översyn av lokalförsörjningsverksamhetenEn översyn av lokalförsörjningsverksamheten leddefram till ett beslut i KF att sammanföra nämndernaför medichus respektive för lokalförsörjningen.Den nya nämnden, lokalnämnden, tillförsbyggnation och fastighetsutveckling. Lokalsekretariatetfår ett mer strategiskt planeringsansvar förstadens lokalförsörjning och för uppföljning avlokaleffektiviteten.Göteborgs Gatu ABKommunfullfäktige beslöt under våren 2010 om enomstrukturering av Göteborgs Gatu AB’s verksamheter.Konsultverksamheten har avyttrats tillextern part. I januari 2011 har en överlåtelse genomförtsav entreprenad- och parkeringsverksamhetentill Park- och naturnämnden. Kommunstyrelsenhar beslutat att Teknisk service kvarstår inomGatu AB.Göteborgs Hamn ABEn ny bolagsstruktur har under 2010 etablerats ihamnkoncernen. Tre nybildade terminalbolagsom ska överlåtas till externa terminaloperatörerhar bildats. Överlåtelseprocessen har påbörjatsför Älvsborg Ro/Ro AB.Överlåtelseprocessen avseende bil- och containerterminalenpågår enligt tidplan och planeraskunna genomföras under 2011.KollektivtrafikenEn ny kollektivtrafiklag träder i kraft den 1 januari2012. Därav har förberedelser inletts som innebäratt Västra Götalandsregionen (VGR) blir trafikhuvudmanför all kollektivtrafik och en skatteväxlingplaneras. Bolaget förbereder en eventuell överlåtelseav GS Spårvagn AB och GS TrafikantserviceAB till VGR. Stadskansliet har presenterat ett underlagtill kommunstyrelsen och kommunfullmäktigeför att belysa konsekvenserna av en huvudmannaskapsförändringinom kollektivtrafiken iVästra Götaland.Samverkan byggnads- fastighet/trafiknämndenEtt arbete har genomförts för att förbättra samverkanmellan byggnadsnämnden, fastighetsnämndenoch trafiknämnden. Fokus har legat på planprocessenseffektivitet och kommunikationen till olikaintressenter och medborgarna.Myndighetsutövning är ett område i stadensbudget.Myndighetsutövning kan innebära en rad olikasaker för den enskilde. Beslut kan vara såväl betungandesom gynnande. Även de av stadens verksamhetersom inte fattar beslut i traditionell meningbedriver myndighetsutövning då de t ex fattar beslutom att lämna ut allmänna handlingar.Likabehandling och professionellt bemötandeAll myndighetsutövning ska bedrivas i enlighetmed den s.k. likabehandlingsprincipen. Den enskildeska behandlas rättvist och sakligt och bemötasprofessionellt, kompetent och objektivt inomstadens verksamheter. För att säkerställa detta haren mängd gemensamma rutiner införts. Utbildningbåde inom respektive ämnesområde och i serviceoch bemötande blir allt viktigare.SDN-reformen och framtidenSDN-reformen med det minskade antalet stadsdelarkommer med stor sannolikhet att på sikt påverkamyndighetsutövningen i staden. I förlängningenkommer reformen troligen att leda till större rättsäkerhetoch likabehandling för den enskilde medborgaren.50

Block 3: Göteborgs kommun -Finansiell analys och räkenskaper51

Block 3: Göteborgs kommun - Finansiell analysoch räkenskaperMed Göteborgs kommun avses nämnderna och finansförvaltningen, i huvudsak den skattefinansieradeverksamheten. I detta block analyseras kommunens finansiella ställning och utveckling ur ettantal perspektiv. Här återfinns också de lagstadgade räkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar.53 Finansiell analys av Göteborgs kommunFör att kunna analysera Göteborgs kommun användsen speciell finansiell analysmodell. Viktigainslag i den är trender och helhetsperspektiv. Analysenskall ge förutsättningar att bedöma organisationenskontroll över att kontanta in- och utflödenpå kort och lång sikt hålls på en nivå som tillåter enkvalitativt god verksamhet.58 Finansiella nyckeltal - kommunenEtt antal finansiella nyckeltal redovisas över enfemårsperiod. Här finns också kommunens skattesats.73 Facknämnder – ekonomiskt utfallHär redovisas en kort analys av större facknämndersekonomiska utfall.74 Drift- och investeringsredovisningDrift- och investeringsredovisning som enligt lagstiftningenskall finnas med i årsredovisningen.Dessa rapporter möjliggör en avstämning mellanden fastställda årsbudgeten och det verkliga utfallet.59 Finansiell profil för Göteborgs kommunPå denna sida görs en kort analys med hjälp av enfinansiell profil hur Göteborgs kommun de senasteåren har utvecklats finansiellt i förhållande tillövriga kommuner i Västra Götalands län.60 Finansiella positionerGöteborgs kommun har stora finansiella åtagandengenom en betydande upplåning för kommunenseget behov men också för att täcka bolagens behov.Under dessa avsnitt redovisas bland annat olikarisker kring stadens åtaganden.62 Kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys,balansräkningKommunens finansiella rapporter redovisas på tresidor.65 Noter - kommunenI avsnittet finns noterna till kommunens resultaträkning,finansieringsanalys och balansräkning.70 Tillämpade redovisningsprinciperEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- ochbeslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciperredovisas på ett öppet och informativt sätt72 Stadsdelsnämnder – ekonomiskt utfallStadsdelsnämndernas ekonomiska utfall för åretanalyseras.52

Finansiell analys av Göteborgs kommunGöteborgs kommun redovisade 2010 ett positivtresultat med 229 mkr. I resultatet ingick docken engångskostnad för infrastruktursatsningar idet Västsvenska paketet på 1 250 mkr. Exkluderasden, uppgick resultatet exklusive engångspostertill 1 479 mkr. Samma resultatmått varunder föregående år 279 mkr. Det innebar attdet löpande driftsresultatet för kommunen förbättradesmed 1 200 mkr mellan 2009 och 2010.De viktigaste förklaringarna till förbättringenvar högre skatteintäkter och regeringens konjunkturstödsom till stora delar var tillfälligtunder 2010.Årets investeringar slutade på 1 360 mkr, vilketvar en minskning med 80 mkr jämfört med2009. Skattefinansieringsgraden av investeringarnauppgick till 73 procent. Detta innebar attde flesta investeringar under året kunde finansierasmed skatteintäkter. De resterande 27procenten finansierades till stor del av försäljningsinkomsterfrån exploateringar.I detta avsnitt görs en djuplodande finansiell analysav Göteborgs kommun. Med Göteborgs kommunavses nämnderna och kommuncentrala poster,d.v.s den skattefinansierade verksamheten.Modell för finansiell analysFör att kartlägga och analysera resultat, utvecklingoch ställning för Göteborgs kommun används enspeciell finansiell analysmodell som utgår från fyraviktiga finansiella aspekter: Det finansiella resultatet,kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samtkontrollen över den finansiella utvecklingen.Målsättningen är att utifrån dessa identifieraeventuella finansiella möjligheter och problem ochdärigenom försöka klargöra om kommunen har engod ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagenRK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömningVilken balans har kommunenhaft över sina intäkter ochkostnader under året och över tiden?Föreligger några risker somkan påverka kommunensresultat och kapacitet?ResultatRiskKapacitetKontrollVilken kapacitet har kommunenatt möta finansiella svårigheter pålång sikt?Vilken kontroll harkommunen över denekonomiska utvecklingen?Resultat och kapacitetSkatte- och nettokostnadsutvecklingenFörändring i procent 2008 2009 2010Skatteintäktsutveckling 3,7 2,5 6,1Nettokostnadsutveckling 7,8 3,2 0,6Skatteintäkterna ökade under 2010 med 6,1 procent.Jämfört med 2009 var det en förbättring med3,6 procentenheter. Förklaringen var en skattehöjningpå 25 öre, regeringens konjunkturstöd och ensuccessivt förbättrad utveckling för det reala underliggandeskatteunderlaget.Kommunens nettokostnader för verksamhetensjönk till historiskt låga 0,6 procentenheter under2010, vilket var en minskning jämfört med 2009med 2,6 procentenheter. Sedan 2008 har nettokostutvecklingstaktenbromsats från 7,8 procent till 0,6procent. Minskningen var hänförlig till det ekonomiskaläget som innebar att kommunen bromsadekostnadsutvecklingen i verksamheten i form av bl aen minskad personalvolym.Årets resultat och jämförelsestörande poster2008 2009 2010Årets resultat (mkr) 281 552 229Årets resultat i relation tillskatteintäkter och kommunalekonomiskutjämning (procent)Årets resultat exkl. jämförelsestörandeposter (mkr)Årets resultat exkl. jämförelsestörandeposter i relation tillskatteintäkter och kommunalekonomiskutjämning (%)1,3 % 2,5 % 1,0 %423 279 1 4792,0 % 1,3 % 6,4 %Kommunens resultat uppgick år 2010 till 229 mkr,vilket jämfört med 2009 var en försvagning med323 mkr. I resultatet ingick dock en jämförelsestörandeengångskostnad på -1 250 mkr för medfinansieringav infrastrukturkostnader inom detVästsvenska paketet.Exkluderas ovanstående jämförelsestörandekostnad uppgick resultatet till 1 479 mkr. Sammaresultatmått uppgick under 2009 till 279 mkr. Detinnebar att det löpande driftsresultatet för kommunenexklusive jämförelsestörande poster förbättradesmed 1 200 mkr mellan 2009 och 2010. Deviktigaste förklaringarna till detta var högre skatteintäkteroch regeringens konjunkturstöd som tillstora delar var tillfälligt under 201053

Relateras årets resultat till skatteintäkterna redovisadekommunen under 2010 ett resultat på 1,0procent. Exkluderas den jämförelsestörande engångskostnadenpå 1 250 mkr uppgick sammanyckeltal till 6,4 procent.Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procentbetraktas som god ekonomisk hushållning,eftersom ett sådant resultat ger utrymme för attöver en längre tid skattefinansiera större delen avnormal investeringsvolym i en kommun. Göteborguppvisade under den senaste femårsperioden ettsnitt på 2,4 procent. Om jämförelsestörande posterexkluderas uppgick måttet till 4,4 procent. Dettainnebär att kommunen kan anses ha uppfyllt detkrav som kommunallagen ställer på god ekonomiskhushållning.Kommunen uppfyller också 2010 det lagstadgandebalanskravet med ett resultat exklusiverealisationsvinster på 94 mkr. Kommunen har sedanstarten 2000 uppfyllt balanskravet under samtligaår.Årets resultat per sektorMkr 2008 2009 2010Stadsdelsnämnder -164 -90 148Facknämnder -38 26 66Kommuncentrala poster 483 616 15- varav jämförelsestörandeposter-142 273 -1 250Görs en mer detaljerad uppdelning av kommunensresultat, redovisade stadsdelsnämnderna 2010 ettresultat på 148 mkr och facknämnderna ett resultatpå 66 mkr, totalt 214 mkr för nämnderna. En viktigförklaring till det positiva resultatet var en anpassningtill det kärvare ekonomiska läge som förväntadesunder 2010.De kommuncentrala posterna (centralt budgeteradeposter som skatteintäkter, räntekostnader, ränteintäkterm m) redovisade ett starkare resultat exklusivejämförelsestörande poster under 2010 jämförtmed 2009. Under 2010 uppgick det till 1 265mkr jämfört med 343 mkr under 2009. Förklaringentill förbättring var framför allt att skattintäkternainklusive konjunkturstöd ökade med 1 325 mkrmellan åren.DriftskostnadsandelProcent 2008 2009 2010Verks. intäkter och kostnader(netto)94,7 95,6 90,3Avskrivningar 3,0 3,3 3,3Driftkostnadsandel före jämförelsestörandeposter ochfinansnetto97,7 98,9 93,6Finansnetto 0,3 -0,2 0,0Driftkostnadsandel efter finansnettoJämförelsestörande poster(netto)98,0 98,7 93,60,7 -1,3* 5,4Driftkostnadsandel 98,7 97,4 99,0*Minustecken betyder att kommunen tillförs finansieringgenom jämförelsestörande intäkter.En grundläggande förutsättning för att uppnå ochvidmakthålla en god ekonomisk hushållning är attbalansen mellan löpande intäkter och kostnader ärgod. Ett djuplodande mått på denna balans ärdriftskostnadsandel, som innebär att samtliga löpandekostnader inklusive finansnetto relateras tillskatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning.Redovisas en driftskostnadsandel under100 procent har kommunen en positiv balans mellanlöpande kostnader och intäkter. Generellt brukaren driftskostnadsandel på 97-98 procent betraktassom god ekonomisk hushållning eftersom dåklarar de flesta kommuner av att över en längretidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiganyinvesteringar.När Göteborgs kommuns driftskostnadsandelanalyseras, framgår det att nettot av verksamhetensintäkter och kostnader under 2010 tog i anspråk90,3 procent av skatteintäkterna, en minskning medhela 5,3 procentenheter jämfört med 2009. En förklaringtill den kraftiga minskningen var kommunensverksamhet under 2010 påbörjade en anpassningtill en förväntad svagare konjunktur under2010 och 2011.Vidare tog avskrivningarna i anspråk 3,3 procent,vilket var samma som föregående år. Avskrivningarnaär kommunens periodiserade kostnaderför investeringar.Finansnettot hamnade på 0,0 procent. vilket innebaratt finansiella intäkter var lika stora finansiellakostnader som under 2010. Detta innebar i sintur att inga skatteintäkter behövde finansiera finansnettotunder året.Totalt innebar detta att kommunens nettokostnaderoch finansnetto exklusive jämförelsestörandeengångsposter tog i anspråk 93,6 procent av skatteintäkterna.Jämfört med 2009 var det en förbättringmed 5,1 procentenheter, vilket förklarades av bådeen kraftigt minskad kostnadsutveckling och enstärkt skatteintäktsutveckling.De jämförelsestörande engångsposternas andelav skatteintäkterna uppgick till 5,4 procent under2010 jämfört med -1,3 procent under 2009. Förklaringentill att andelen har förändrats från -1,3procent till 5,4 procent var att under 2009 hadekommunen jämförelsestörande intäkter på273 mkr, medan under 2010 hade kommunen jämförelsestörandekostnader på 1 250 mkr. Det innebaratt 2009 hade kommunen jämförelsestörande54

intäkter som gav ett tillskott till kommunens finansieringmed 1,3 procent, medan under 2010 fickkommunen använda 5,4 procent av skatteintäkternaför att finansiera jämförelsestörande kostnader.Totalt tog kommunens kostnader i anspråk 99,0procent av skatteintäkterna under 2010. Detta varen försvagning med 1,5 procentenheter jämförtmed 2009, vilket förklaras enbart av de jämförelsestörandekostnaderna på 1 250 mkr. Utan dessahade driftskostnadsandelen förbättrats kraftigt mellan2009 och 2010.Årets investeringar2008 2009 2010Investeringsvolym (mkr) 1 827 1 444 1 360Investeringsvolym / bruttokostnader(%)Investeringar / avskrivningar(%)7 % 5 % 5 %286 % 202 % 177 %Göteborgs kommuns samlade investeringsvolymuppgick under 2010 till 1 360 mkr, vilket var ennågot lägre volym jämfört med 2009. I förhållandetill kommunens bruttokostnader investerade kommunenför 5 procent under 2010, vilket är en genomsnittligvolym i förhållandet till riket.Skattefinansieringsgraden av investeringarProcent 2008 2009 2010Skattefinansieringsgraden avinvesteringar50 88 73Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäterhur stor andel av investeringarna som kan finansierasmed de skatteintäkter som återstår när den löpandedriften är finansierad. 100 procent innebäratt kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringarsom är genomförda under året, vilket i sintur innebär att kommunen inte behöver låna tillinvesteringarna och att kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme stärks.Skattefinansieringsgraden försvagades under2010 till 73 procent. Detta innebar att av en investeringsvolympå 1 360 mkr kunde cirka 1 000 mkrfinansieras med skatteintäkter. De resterande360 mkr finansierades stor del med försäljningsinkomsterfrån främst exploateringar. Detta innebar iförlängningen att kommunens långsiktiga handlingsberedskapkunde hållas oförändrad under2010.Risk – kontrollLikviditet ur ett riskperspektivProcent 2008 2009 2010Kassalikviditet 72 93 109Kommunens kassalikviditet har under 2000-taletlegat runt 70-80 procent. Vid årsslutet 2010 uppgickden dock till starka 109 procent, vilket dockinte var ett rättvisande värde för den löpande genomsnittskassalikviditetenunder året. Den lågnågot lägre i genomsnitt under året.Kommunens likviditet påverkas liksom soliditetenav vidareutlåningen till de kommunala bolagen.I princip kan dock konstateras att kommunen desenaste åren ur ett riskperspektiv har haft en sådannivå på kassalikviditeten att kommunen i kort ochmedellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidtadrastiska åtgärder för att möta finansiella betalningstoppar.Soliditet enligt balansräkningenprocent 2008 2009 2010Soliditet 19 19 19Tillgångsförändring 8 9 2Förändring av eget kapital 4 9 3Soliditet exklusive upplåningsom sker för bolagens behov38 40 41Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme. Den visar hur stordel av kommunens tillgångar som har finansieratsmed skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto starkarelångsiktig finansiell handlingsberedskap harkommunen.Kommunens officiella soliditet förblev oförändradmellan 2009 och 2010. Den låg på 19 procentför båda åren. Det var tredje året i följd som kommunenssoliditet inte förbättrades.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock tillviss del av kommunens vidareutlåning för att täckabolagens lånebehov. Exkluderas vidareutlåningen ibalansräkningen uppgick soliditeten till 41 procentunder 2010, en förbättring med en procentenhetjämfört med 2009. Det är denna soliditet som böranvändas när man jämför med de flesta andrakommunerna i Sverige. Här ligger genomsnittet iSverige på ca 50-55 procent.Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelserProcent 2008 2009 2010Soliditet inkl. samt. pensionsförpliktelseroch löneskatt-12 -10 -8Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligarenär kommuner jämförs är att inkludera kommunenspensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och55

ligger utanför balansräkningen. Görs detta för Göteborgskommun, uppgick soliditeten till –8 procentjämfört med -10 procent under 2009. Förbättringenpå 2 procentenheter var enbart hänförlig tillatt pensionsförpliktelser som är äldre än 1998minskade mellan 2009 och 2010. Genomsnittet förovanstående soliditetsmått ligger bland svenskakommuner på ca 2 procent.SkuldsättningsgradProcent 2008 2009 2010Total skuldsättningsgrad 81 81 81- varav avsättningsgrad 5 5 8- varav kortfristig skuldsättningsgrad- varav långfristig skuldsättningsgrad27 30 2749 47 46Av kommunens totala tillgångar har 81 procentfinansierats med främmande kapital. Detta brukarbenämnas skuldsättningsgrad och är soliditetensmotsats. Av de 81 procenten utgör 46 procentlångfristiga räntebärande skulder. Dessa har dockunder de senaste åren tagit en allt mindre del avden totala skuldsättningen, vilket är positivt förkommunens finansnetto.Finansiella nettotillgångar och nettolåneskuldMkr 2008 2009 2010Nettolåneskuld -3 358 -2 112 -1 549Likvida medel, kortfristigafordringar och skulder (netto)Övriga långfristiga fordringaroch skulder (netto)-2 587 -3 688 -3 1401 290 1 142 1 156Finansiella nettotillgångar -4 655 -4 658 -3 533I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen somkommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt,nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristigaskulder. Måttet är viktigt, eftersom det speglar denfinansiella handlingsberedskap som ligger någonstansmellan de kortsiktiga likviditetsmåtten ochdet långsiktiga soliditetsmåttet.De finansiella nettotillgångarna förbättrades under2010 1 125 mkr. De uppgick till –3 533 mkrvid årets slut, vilket innebar att kommunens skulderöversteg kommunens likvida medel och fordringar.De finansiella nettotillgångarna kan delasupp i tre större delar:Den första är ”nettolåneskulden” med vilken avsesde räntebärande skulder som kommunen hartagit upp för att finansiera anläggningstillgångar.Den förbättrades mellan 2009 och 2010 med563 mkr till –1 549 mkr En viktig förklaring tillminskningen var att kommunen under 2010 gjordeen avsättning för Västsvenska paketet på 1 250mkr. Denna avsättning finns i redovisningen för2010 som en kostnad, men utbetalningen sker inteförrän 2011, vilket innebär att den först 2011 påverkarkommunens nettolåneskuld i negativ riktning.Konsekvensen är att kommunens nettolåneskuldkommer att öka under 2011.Den andra delen är kommunens övriga kortfristigafordringar och skulder, som till största delen ejär räntebärande. Här skedde en förbättring underåret med -548 mkr till -3 140 mkr.Den tredje delen är övriga långfristiga fordringaroch skulder, vilka marginellt förändrades mellan2009 och 2010. De uppgick under 2010 till1 156 mkr.Resultatet av ovanstående förändringar var attkommunens totala skulder under 2010 minskadejämfört med 2009. Detta innebär att kommunenslångsiktiga finansiella handlingsutrymme blivitstarkare under 2009 och 2010. Större delen avförbättringen är dock av tillfällig karaktär, då kommunensutbetalningar till Västsvenska paketet under2011 kommer att försvaga de finansiella nettotillgångarna.Simuleras kostnaden för Västsvenska paketet på1 250 mkr som utbetalda, allt annat konstant, skullede finansiella nettotillgångarna uppgå till 4 783mkr under 2010, en ökning jämfört med 125 mkrjämfört med 2009.PensionsåtagandeMkr 2008 2009 2010Avgifts. del, placeras av anställda402 428 452Långfristig pensionsavsättning 1 084 1 146 1 169Ansvarsförbind. tidigare. pen.system (före 1998)8 564 8 812 8 474Pensionsåtagande 10 050 10 386 10 095Särskild löneskatt 2 439 2 520 2 449Pensionsåtagande och löneskatt12 489 12 906 12 544Kommunens totala pensionsåtagande inkl löneskatt2010 uppgick till 12 544 mkr varav 10 529 mkravser åtaganden som är äldre än 1998, de så kalladepensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen.Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte ibalansräkning enligt kommunal redovisningslag.Pensionskostnaderna inklusive löneskatt uppgicktill 1 067 mkr under 2010. Jämfört med 2009minskade dessa med 33 mkr. I kostnaderna för2010 ingick bl a utbetalning av pension från pensionsförpliktelsernai ansvarsförbindelsen med321 mkr, avgiftsbestämt pensionssparande med56

453 mkr samt avsättning till förmånsbestämd ålderspension(FÅP) med 51 mkr. Till detta kommerlöneskatt med 208 mkr.Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts med totalt 680 mkr (420 mkr2001 och 260 mkr 2002).KommunalskattÅr 2010 var den totala kommunalskatten i Göteborg32,00 procent av den kommunalt beskattningsbaraförvärvsinkomsten. Den primärkommunalaskatten var 21,55 procent medan landstingsskattentill Västra Götalandsregionen var 10,45procent. Kommunen höjde under 2010 sin primärkommunalaskattesats med 25 öre.I de tretton kommunerna i Göteborgsregionen(GR) varierade den primärkommunala skattesatsenunder 2010 mellan 20,49 procent i Partille till22,80 procent i Lilla Edet. Göteborg hade med sina21,55 procent den sjunde lägsta skatten bland GRkommunerna.Sedan 2008 har den kommunalaskattesatsen bland GR-kommunerna ökat med cirka4 öre. I Göteborg har kommunalskatten under motsvarandeperiod ökat med 25 öre.BudgetutfallJämfört med budget redovisade kommunen ettöverskott på 229 mkr, då kommunen för 2010 budgeteradeett nollresultat. 135 mkr av överskottetberor på reavinster i samband med försäljningarmedan resterande del av överskottet, 94 mkr, ärhänförbart till den löpande verksamheten.Avvikelsen var i sig liten, men om hänsyn ocksåtas till att resultatet belastats med en jämförelsestörandepost på 1 250 mkr hänförlig till kommunensmedfinansiering av infrastruktursatsningar ärbudgetavvikelsen i den löpande verksamheten irealiteten betydligt större. Förklaringarna till avvikelseni verksamheten består visserligen av såvälnegativa som positiva avvikelser i förhållande tillvad som hade budgeterats, men den absolut störstaförklaringen till den kraftigt positiva avvikelsenmot budget under 2010 var skatteintäkternas utvecklingunder året inklusive regeringens tillfälligakonjunkturstöd till kommunsektorn.Bedömningarna av kommunens finansieringsförutsättningari budgeten gjordes i en tid sompräglades av en djup och allvarlig lågkonjunktursom sedan i snabb takt vändes till ett betydligt merpositivt allmänekonomiskt läge under 2010 medökade skatteintäkter som följd. Tillsammans medkonjunkturstödet innebar det betydligt bättre finansieringsförutsättningarnaunder 2010 än vad sombudgeterats.Prognossäkerhet och budgetföljsamhetEn god prognossäkerhet innebär att kommunen hargoda förutsättningar till att anpassa sig efter förändradeförutsättningar under året. En prognosavvikelseunder 1 procent av kostnadsomslutningeninnebär en god prognossäkerhet. Budgetföljsamhetär ett annat mått på kommunens finansiella kontroll.Budgetavvikelsen bör teoretiskt ligga så näranoll som möjligt.Med anledning av de kraftiga svängningarna i deekonomiska omvärldsförutsättningarna har bedömningarnakring den ekonomiska utvecklingen under2010 varit svåra. Trots detta uppgår prognosavvikelseninte till mer än ca 0,2 procent, vilket innebäratt prognossäkerheten för kommunen totalt fårbetraktas som mycket god.Nämndernas sammantagna slutliga resultat ibokslutet översteg budget, men överensstämde välmed den prognosen som lämnades i oktober. Dockförekom relativt stora prognosavvikelser för enskildanämnder.Sammanfattande kommentarGöteborgs kommun redovisade exklusive jämförelsestörandeengångsposter under 2010 ett starktresultat. En viktig förklaring till detta var detsnabbt förändrade omvärldsförutsättningar som gavupphov både till kraftigare finansieringsutvecklingär beräknat, men också bidrog till att ökningstaktenav stadens verksamhet blev lägre än på många år.Det starka resultatet före engångsposter gavdock kommunen möjlighet att rymma en stor delav finansieringen av Västsvenska paket under2010. Detta frigör utrymme under de kommandeåren, då kommunen årligen slipper finansiera paketet.Det är också viktigt att påpeka att det starka resultatet2010 ger kommunen bättre förutsättningaratt möta det i dagsläget något krävare finansiellaantaganden som finns för 2011 och 2012, då blandannat regeringens tillfälliga konjunkturstöd minskas.Avslutningsvis kan det konstateras att med tankepå de mörka moln som målades upp för kommunsektornunder 2008, har kommunen finansiellt bådeunder 2009 och 2010 kommit förvånansvärt helskinnadeur krisen. Kommunen har ett stabilt finansielltläge inför framtiden.57

Finansiella nyckeltal - kommunenProcentBokslut2006Bokslut2007Bokslut2008Bokslut2009Bokslut2010RESULTAT - KAPACITETSkatteintäktsutveckling 5,8 % 6,3 % 3,7 % 2,5 % 6,1 %Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 3,9 % 7,1 % 7,8 % 3,2 % 0,6 %Driftkostnadsandel 97,8 95,3 98,7 97,5 99,1varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 89,9 % 91,0 % 94,7% 95,6% 90,3 %varav planenliga avskrivningar 3,3 % 3,0 % 3,0 % 3,3 % 3,3 %varav finansnetto 0,5 % 0,3 % 0,3 % -0,2 % 0,0 %varav jämförelsestörande engångsposter 4,1 % 1,0 % 0,7 % -1,3 % 5,4 %Årets resultat / skatteintäkter och kommunal. ekon. utjämning 2,3 % 4,8 % 1,3 % 2,5 % 1,0 %Årets resultat exkl. jämför. poster / skatteint. och kom. ek. utjäm. 6,4 % 5,8 % 2,0 % 1,3 % 6,4 %Skattefinansieringsgrad av årets investeringar 87 % 110 % 50 % 88 % 73 %Investeringar / bruttokostnader 5 % 6 % 7 % 5 % 5%Investeringar / avskrivningar 198 % 236 % 286 % 202 % 177 %Soliditet enligt balansräkningen 17 % 19 % 19 % 19 % 19 %Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser -12 % -13 % -12 % -10 % -8 %Total skuld- och avsättningsgrad 84 81 81 82 81varav avsättningsgrad 5 % 5 % 5 % 5 % 8 %varav kortfristig skuldsättningsgrad 23 % 24 % 27 % 30 % 27 %varav långfristig skuldsättningsgrad 56 % 52 % 49 % 47 % 46 %Primärkommunal skattesats 21,55 21,55 21,30 21,30 21,55RISK OCH KONTROLLKassalikviditet 75 % 76 % 72 % 93 % 109 %Rörelsekapital (mkr) -1 816 -1 844 -2 653 -762 947Finansiella nettotillgångar (mkr) -4 631 -4 178 -4 655 -4 658 -3 533Nettolåneskuld (mkr) -3 068 -2 954 -3 358 -2 112 -1 549DefinitionerDriftkostnadsandelLöpande kostnader i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämningSkattefinansieringsgraden av investeringarna(Resultat för extraordinära poster+avskrivningar) / nettoinvesteringarnaKassalikviditet(Kortfristiga fordringar+kortfristiga placeringar+kassa och bank) / kortfristiga skulderFinansiella nettotillgångar(Fin.anläggningstillgångar+omsättningstillgångar) - (kortfristiga+långfristiga skulder)58

Finansiell profil för Göteborgs kommunEn viktig dimension när det gäller att styra enkommun är att jämföra med andra kommuner.Ett verktyg för finansiell jämförelse är den finansiellaprofilen som är framtagen av Kommunforskningi Västsverige. I detta avsnitt användsprofilen för att jämföra Göteborg medövriga kommuner i Västra Götalands län. Denanalyserade perioden avser 2007 - 2009 pågrund av att 2010 års profil ännu inte finns tillgänglig,utan den görs först efter sommaren.Vad är den finansiella profilen?Den finansiella profilen är konstruerad som ettpolärdiagram. Till skillnad från den traditionellafinansiella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligenbeskriver utvecklingen över tiden,fokuserar den finansiella profilen på att analyseravar en kommun eller ett landsting befinner sigfinansiellt och hur utvecklingen gestaltat sig i förhållandetill andra kommuner/landsting i ett avgränsaturval. I Göteborgs kommuns fall görs jämförelseni förhållande till övriga kommuner i VästraGötalands län.Profilen innehåller åtta nyckeltal redovisade pååtta axlar. De tas fram för samtliga enskilda kommunersom ingår i den studerade kommungruppen.Nyckeltalen poängsätts sedan enligt normalfördelningskurvanmed skalan 1 till 5, där en 5:a är högstavärde och en 1:a lägsta värde. Detta innebär atten koncentration av värdena finns runt 3 poäng.Profilen innehåller också fyra axlar som ska ge ensamlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektivför en kommun eller ett landsting. Varjeperspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltalsom ligger närmast intill axeln. Detta innebär attvarje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i tvåperspektiv. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungti bedömningen.Göteborgs finansiella resultatutveckling försvagadesmellan 2007 och 2009 både om en jämförelsegörs över tiden och mot genomsnittet i länet.Relateras kommunens resultat till verksamhetenskostnader försvagades det från 3,9 procent till 2,0procent mellan 2007 och 2009. Motsvarande genomsnittligautveckling för länet var en liten förbättringfrån 1,7 procent till 1,8 procent. Det innebardock att Göteborg under 2009 fortfarande redovisadeett något starkare resultat än genomsnitteti länet. Kommunen försvagade dock sitt värde förresultat före extraordinära poster i profilen underperioden från en 5:a till en 3:a.Den försvagade resultatnivån i kombination meden relativ hög investeringsvolym bidrog också attskattefinansieringsgraden av investeringarna föllfrån en 3:a till en 2:a mellan 2007 och 2008. Ävenunder 2009 låg Göteborg kvar på en 2:a.Kommunens långsiktiga resultat, mätt över detre senaste åren, försvagades under perioden frånen 5:a till en 4:a. Detta innebar dock att kommunenslångsiktiga resultatnivå fortfarande under2009 var starkare än genomsnittet i länet.Riskförhållandet förbättradesPoängen för perspektivet riskförhållande förbättradesdock under den granskade perioden, från 2,5till 3,0 poäng. Det innebar att kommunen relativtgenomsnittet i länet minskade sin risk något. Förklaringentill förbättringen var att poängen förskattesats och likviditet stärktes i profilen från en4:a till en 3:a. Även soliditeten stärktes i jämförelsemed genomsnittet i länet. Detta gav dock inte utslagpoängmässigt i profilen, då Göteborg måsteförbättra soliditeten ytterligare i förhållande tillgenomsnittet för att nå en genomsnittlig 3:a i profilen.Göteborgs starka resultatutveckling relativtgenomsnittet i länet bröts under perioden59

Finansiella positionerKommunens och bolagens externa upplåninguppgick vid årsskiftet 2010 till 37 miljarder, enminskning med 0,4 miljarder i jämförelse med2009.Nettolåneskulden har minskat med 0,6 miljarder.Kreditbetygen har bibehållits på en fortsattmycket hög nivå med stabila utsikter.UpplåningInternbankens uppdrag är att säkerställa likviditetsförsörjningenför såväl kommunen som bolagenmed undantag för Framtidenkoncernen. Kostnadenför nytt kapital på långa löptider har etablerat sigpå en avsevärt högre nivå än före finanskrisen.Räntekostnaderna har minskat på grund av lägrenettolåneskuld trots stigande räntor.Kommunens och bolagens externa upplåninguppgick vid årsskiftet till 37,0 miljarder, en minskningmed 0,4 miljarder i jämförelse med 2009.Den genomsnittliga återstående löptiden på densamlade låneskulden uppgick vid årsskiftet till 2,90år och räntebindningen till i genomsnitt 2,64 år.Den totala låneskulden fördelas på kommunensinternbank (21,1 miljarder), Framtidenkoncernen(14,8 miljarder) och lån upptagna av bolagen utanförinternbanken (1,1 miljarder). Den skattefinansieradeverksamhetens del av skulden, nettolåneskulden,uppgick till 1,5 miljarder, cirka 4,1 procentav den totala upplåningen.Upplåningens förfallostruktur1000090008000700060005000400030002000100002011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 >2018Koncernbanken Framtiden koncernen Övriga bolagHög kreditvärdighetKreditvärderingsinstituten Moody´s och Standard& Poor´s har under året bekräftat kommunens starkakreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är frånMoody´s sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, ochfrån Standard & Poor´s sedan 2007 det näst högsta,AA+. Båda betygen har stabila utsikter. Faktorersom lyfts fram som positiva i analyserna är en starkoch diversifierad ekonomisk bas, sunda finanser,låg nettolåneskuld och en strikt budgetkontroll.Risker som poängteras är begränsningen att ökaintäkterna och fortsatt kostnadsökning på grund avdemografiska trender. Ratingbetygen underlättarför staden att få tillgång till den svenska och internationellakapitalmarknaden.NettolåneskuldenKommunens nettolåneskuld definieras som internbankensupplåning minskad med vidareutlåning tillbolagen och den likviditet som tillfälligt placerats imarknaden. Vid utgången av 2010 uppgick nettolåneskuldentill 1,5 miljarder, en minskning från2009 med ca 0,6 miljarder.En viktig förklaring till minskningen var attkommunen under 2010 gjorde en avsättning förVästsvenska paketet på 1 250 mkr. Denna avsättningfinns i redovisningen för 2010 som en kostnad,men utbetalningen sker inte förrän 2011, vilketinnebär att den först 2011 påverkar kommunensnettolåneskuld i negativ riktning. Konsekvensen äratt kommunens nettolåneskuld kommer att ökaunder 2011.Räntekostnaden för nettolåneskulden uppgicktill 32,9 mkr och belastar skattekollektivet. Dengenomsnittliga upplåningsräntan under året var1,85 procent inklusive kostnader för räntetak.Nettolåneskuldens utveckling 2000-201060005000400030002000100002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångarmed räntetak och ränteswappar. Strikenivåerna förräntetaken varierar mellan 2,50 procent till 4,00procent. För fastränteswapparna är nivåerna mellan2,16 procent till 2,90 procent. Högst 25 procent avnettolåneskulden får ha ränteomsättning inom dennärmaste tolvmånadersperioden. Den genomsnittligaräntebindningen skall ligga i intervallet 2–4 år.Vid årsskiftet var den genomsnittliga räntebindningen3,40 år.60

MotpartsriskKommunen är genom derivatavtal utsatt för en riskatt en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser.Beräknat på affärsvolym fanns 60 procent av motpartsriskenhos lägst AA ratade motparter och 100procent av risken hos lägst A2 ratade motparter.Motparterna är både svenska och internationellabanker.Kommunens borgensåtagandeKommunen tecknar i vissa fall borgen för lån tillde kommunägda bolagen, men även för andra externaverksamheter.Kommunens samlade borgensåtagande för lånuppgick 2010-12-31 till 1 876 mkr, vilket är enminskning med 67 mkr i förhållande till 2009 med.Minskningen kan i huvudsak härledas till de egnakommunala bolagen. Borgen för föreningar ökademed 16 mkr under året. Idrott- och föreningsnämndensram utökades från 200 mkr till 250 mkr.Kommunens samlade borgensåtagande för lånÄndamål (mkr) 2008 2009 2010Övriga egna bolag 1 324 1 204 1 134Småhus, bostadsrätter 15 12 10Stiftelser 583 586 576Föreningar 131 138 154Övrigt 3 3 2Totalt 2 056 1 943 1 876Utöver borgen för lån tecknar kommunen ävenborgen för pensionsåtagande hos vissa kommunalabolag, kommunalförbund och stiftelser, som intesäkerställts genom andra pensionslösningar. Dettotala borgensåtagandet för pensionsåtagande uppgickvid årsskiftet till 736 mkr en minskning med15 mkr i förhållande till 2009.Göteborgs kommun har infriat borgensåtagandenför 1 mkr under 2010.61

Resultaträkning - kommunenBelopp i mkr 2008 2009 2010Verksamhetens intäkter not 1 6 714 6 664 6 940Verksamhetens kostnader not 2 -26 871 -27 510 -27 828Jämförelsestörande verksamhetsposter not 3 -142 - -1 250Avskrivningar och nedskrivningar not 4 -638 -714 -770Verksamhetens nettokostnader -20 937 -21 560 -22 908Skatteintäkter not 5 19 005 19 437 19 888Kommunalekonomisk utjämning mm not 5 2 268 2 366 3 239Finansiella intäkter not 6 1 576 980 833Finansiella kostnader not 6 -1 631 -944 -823Jämförelsestörande finansiella poster not 7 0 273 -Resultat före extraordinära poster 281 552 229Extraordinära intäkter - - -Extraordinära kostnader - - -Årets resultat 281 552 229Balanskravsutredning* 2008 2009 2010Redovisat Årets resultat från resultaträkningen 281 552 229Resultat från försäljningar av anläggningstillgångar -116 -341 -135Justeringsposter synnerliga skäl enligt kommunallagen - - -Justerat balanskravsresultat 165 211 94* Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunallagen 8 kap) skall kommunernas intäkter vara större än kostnaderna.Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande treåren. Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet.62

Balansräkning - kommunenBelopp i mkr 2008 2009 2010TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 6 5 5Materiella anläggningstillgångar not 4 12 914 13 515 13 851Finansiella anläggningstillgångar not 9 15 377 14 112 13 475Summa anläggningstillgångar 28 297 27 632 27 331OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 16 16 17Kortfristiga fordringar not 10 6 237 9 527 11 154Kassa och bank 675 1 175 482Summa omsättningstillgångar 6 928 10 718 11 653Summa tillgångar 35 225 38 350 38 984EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 11 6 562 7 114 7 343varav årets resultat 281 552 229AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förpliktelser not 12 1 357 1 435 1 462Övriga avsättningar not 13 346 313 1 518Summa avsättningar 1 703 1 748 2 980SKULDERLångfristiga skulder not 14 17 379 18 008 17 955Kortfristiga skulder not 15 9 581 11 480 10 706Summa skulder 26 960 29 488 28 661Summa eget kapital, avsättningar och skulder 35 225 38 350 38 984SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERBorgensförbindelser not 16 2 780 2 694 2 612Pensionsavsättningar inom linjen not 17 8 617 8 880 8 522Särskild löneskatt not 18 2 089 2 153 2 067Framtida leasingkostnader not 19 - 1 311 1 350Kapitaltäckningsgaranti not 20 400 400 40063

Kassaflödesanalys – kommunenBelopp i mkr 2008 2009 2010DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat före extraordinära poster 281 552 229Återföring av- och nedskrivningar 638 714 770Justeringsposter löpande verksamheten not 8 188 45 1 233Summa likvida medel från verksamheten 1 107 1 311 2 232NETTOINVESTERINGAR inkl försäljningarImmateriella anläggningstillgångar 2 1 0Materiella anläggningstillgångar -1 586 -1 315 -1 107Summa nettoinvesteringar -1 584 -1 314 -1 107FINANSIERINGÖkning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar -591 1 265 637Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 259 629 -53Summa finansiering -332 1 894 584FÖRÄNDRING AV KAPITALBINDNINGÖkning (-) / minskning (+) förråd och lager 0 0 -1Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar och placeringar -579 -3 290 -1 627Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 1 774 1 899 -774Summa förändring av kapitalbindning 1 195 -1 391 -2 402Förändring kassa och bank (likvida medel) 386 500 -69364

Noter - kommunen1. Verksamhetens intäktermkr 2009 2010Avgifter 1 932 1 959Hyror och arrenden 1 082 1 103Statsbidrag 1 344 1 440EU-bidrag 28 38Övriga bidrag 246 237Fsg verksamhet o entreprenader 1 698 1 749Övriga intäkter 334 414S:a verksamhetens intäkter 6 664 6 940Mkr 2009 2010Entreprenad o köp av verksamhet -6 398 -6 389Bränsle energi va kostnader -430 -443Förbrukningsmaterial o rep -730 -796Leasingkostnader -342 -421Övriga verksamhetskostnader -3 381 -3 367S:a verksamhetens kostnader -27 510 -27 8283. Jämförelsestörande verksamhetspostermkr 2009 20102. Verksamhetens kostnaderMkr 2009 2010Personalkostnader -14 232 -14 328Försörjningsstöd -1 131 -1 218Lokal- och markhyra, fastighetsservice -866 -866KostnaderVästsvenska paketet (se även not 13) - -1 250S:a jämförelsestörande kostnader - -1 250S:a jämförelsestörande verksamhetsposter- -1 2504. Materiella anläggningstillgångarmkrByggnader,mark,markanl,markreservVerksamhetsfastigheterFastigheterföraffärsverksamhetPublikafastigheterÖvrigafastigheterPågnyanläggningarMask, invtekn anl,fordon,konstSummaAnskaffningsvärde 275 179 11 321 356 2 645 760 4 629 919 1 771 804 732 706 1 825 252 23 101 956Ack ned-/avskrivningar -3 385 -3 899 089 -1 549 463 -2 538 570 -306 322 -8 386 -1 382 117 -9 687 332Ingående bokfört värde 271 794 7 422 267 1 096 297 2 091 349 1 465 482 724 320 443 115 13 514 624Årets nettoanskaffningar 8 209 94 918 69 715 99 307 110 100 893 130 82 501 1 357 880Årets avskrivningar -2 780 -389 350 -60 306 -145 136 -37 959 0 -88 336 -723 867Årets nedskrivningar 0 -1 187 0 0 0 -41 548 -99 -42 834Årets utrangeringar -5 155 -8 928 0 -12 061 -82 134 0 -15 386 -123 664Omklass.* / överföringar 95 412 546 671 -516 56 176 -98 458 -695 544 -34 573 -130 832Utgående bokfört värde 367 480 7 664 390 1 105 189 2 089 635 1 357 031 880 358 387 222 13 851 307* Omklassificeringar avser tillgångar som flyttats mellan tillgångsslagen. Differens kan uppstå i redovisningen ovan då inte alla tillgångsslagingår i uppställningen.65

5. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämningmmmkr 2009 2010Kommunala skatteintäkterPreliminära skatteintäkter 19 974 19 644Slutavräkning (justering föregåendeår)*69 13Preliminär slutavräkning* -606 231S:a kommunala skatteintäkter 19 437 19 888Kommunalekonomisk utjämning mm**Inkomstutjämning 2 037 2 097Kostnadsutjämning -72 -172Regleringsbidrag/avgift -244 130LSS-utjämning*** -38 -4Kommunal fastighetsavgift 683 694Generella bidrag från staten - 494S:a kom.ekonomisk utjämning mm 2 366 3 239mkr 2009 2010S:a finansiella kostnader -944 -823Finansnetto 36 107. Jämförelsestörande finansiella postermkr 2009 2010Resultat fsg av Göteborgs SpårvägarAB273 -S:a jämför.stör finansiella poster 273 -8. KassaflödesanalysMkr 2009 2010Justering av löpande verksamhetenFörändring pensionsavsättningar 77 28Förändring övriga avsättningar -32 1 205S:a just. poster löp. verksamheten 45 1 233S:a skatt och kom.ekonomisk utj 21 803 23 127* Slutavräkningen för 2009 uppgick till 26 kr per invånare ochden preliminära avräkningen för 2010 prognostiseras till 456kr per invånare.** I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomstermellan kommuner. Inkomstutjämningen beräknas utifrånskillnaden mellan den egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlagsom motsvarar 115 procent av den genomsnittligaskattekraften i landet.Stadens egen skattekraft beskattningsåret året 2009 var102 procent av medelskattekraften i riket. I kostnadsutjämningenutjämnas för kostnader som kommunen själv inte kanpåverka. Dessa faktorer är åldersstruktur, etnicitet, socioekonomisamt geografi. Med strukturbidraget sker en kostnadsutjämningav regionalpolitisk karaktär. Slutligen i regleringsavgiftensker en reglering mellan kommunerna ochstaten av de medel staten tillskjuter och de som betalas ut iinkomstutjämningen.*** Lag om utjämning av kostnader för stöd och service tillvissa funktionshindrade.6. Finansiella intäkter och kostnadermkr 2009 2010Finansiella intäkterUtdelningar 35 16Ränteintäkter från dotterbolag 661 530Ränteintäkter externt 252 272Övriga finansiella intäkter 32 15S:a finansiella intäkter 980 833Finansiella kostnaderRäntekostnader till dotterbolag -94 -72Räntekostnader externt -842 -742Övriga finansiella kostnader -8 -99. Finansiella anläggningstillgångarMkr 2009 2010Helägda dotterbolag (100%)Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB500 500Förvaltnings AB Framtiden 1 1Älvstranden Utveckling AB 500 500Göteborg Co Kommunintressent AB* 0 0Summa helägda dotterbolag 1 001 1 001Delägda bolagRenova AB (83%) 96 96Göteborgsregion. Fritidshamnar AB(80%)1 1Gryaab AB (71%) 6 6Johanneberg Science Park AB (50%) 1 1Lindholmen Science Park AB (14,9%) 0 0Göteborgs Tekniska College AB(49%)0 0Cityflygplatsen i Göteborg AB (20%) 0 0Boplats Göteborg AB (40%)** 0 0Summa delägda bolag 104 104KommunalförbundFastigheten Stretered (57%) 11 2Räddningstjänsten StorGöteborg(70%)0 0Summa kommunalförbund 11 2Långfristiga fordringar koncernföretag66

Mkr 2009 2010Långfristiga fordringar koncernföretag**S:a Långfristiga fordringar koncernföretagÖvriga andelar12 946 12 31912 946 12 319Grundfondskapital och bostadsrätter 19 18Summa övriga andelar 19 18- Framtiden Housing Finance No 6 AB (publ)-Rysåsen Fastighets ABÄlvstranden Utveckling AB- Norra Älvstranden Utveckling AB- Södra Älvstranden Utveckling ABRenova AB-Kungälvs Transporttjänst ABÖvriga bolagKommentus 0 0Västtrafik AB (15%) 31 31Summa övriga bolag 31 31S:a Finansiella anläggningstillgångar14 112 13 475* Göteborgs kommun innehar 55% och Göteborgs KommunalaFörvaltnings AB (GKF AB) innehar 45%.** Göteborgs kommun innehar 40% och Förvaltnings ABFramtiden innehar 30%.Dotterföretag i underkoncerner:Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB- Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB- Liseberg AB- Got Event AB- Göteborgs Stads Upphandlings AB- Göteborg Energi AB- Kommunleasing i Göteborg AB- Försäkrings AB Göta Lejon- Göteborgs Gatu AB- Göteborgs Stadsteater AB- BRG, Business Region Göteborg AB- Utveckling Nordost AB- Fastighets AB Göta Lejon- Förvaltnings AB Bältespännaren- Göteborgs Stads Data AB- Göteborg Port Holding AB- Miljöfordon i Göteborg AB- Göteborgs Spårvägar ABFörvaltnings AB Framtiden- Bostads AB Poseidon- Göteborgs stads bostadsaktiebolag- Familjebostäder i Göteborg AB- Gårdstensbostäder AB- AB HjällboBostaden- Göteborgs Egnahems AB- Bygga Hem i Göteborg AB- Göteborgs Stads Parkerings AB- Förvaltnings AB GöteborgsLokaler- Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium i Göteborg AB- AB Göteborgs Tomträttskassa- Störningsjouren i Göteborg AB- AB Göteborgshem- Framtiden Public Housing Finance No 5 AB (publ)Göteborg Co Kommunintressent AB- Göteborg Co Träffpunkt AB (50%)- Turismens Utredningsinstitut i Sverige AB (35%)10. Kortfristiga fordringarMkr 2009 2010Kortfristiga fordringar koncernföretag 7 276 8 904Kundfordringar 329 426Förutbetalda kostnader/upplupnaintäkter1 125 1 136Fordringar hos staten 318 313Övriga fordringar 479 375S:a kortfristiga fordringar 9 527 11 15411. Eget kapitalmkr 2009 2010Ingående eget resultat 6 562 7 114Årets resultat 552 229Utgående eget resultat 7 114 7 34312. Avsättningar för pension och likn förpliktelsermkr 2009 2010Avsättning till pensionerIngående avsättning 1 357 1 435Nya förpliktelser under året 130 94varav Nyintjänad pension 68 71varav Ränte och basbeloppsuppräkningvarav Ändring av försäkringstekniskagrunder66 22varav Pension till efterlevande 6 6varav Övrigt -7 -4Årets utbetalningar -67 -72S:a pensionsavsättningar 1 157 1 457Årets förändring särkskild löneskatt 15 5S:a pen.avsättningar samt särsklöneskatt-367-11 435 1 462

13. Övriga avsättningarmkr 2009 2010Avsatt för återställande av deponi*Redovisat värde vid årets början 25 25Periodens avsättningar - 10Ianspråktagna avsättningar 0 -1Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 25 34Avsatt för Västsvenska paketet**Redovisat värde vid årets början - -Periodens avsättningar - 1 250Ianspråktagna avsättningar - -Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning - 1 250Avsatt för Övriga infrastrukturåtgärder***Redovisat värde vid årets början 253 238Periodens avsättningar - 1Ianspråktagna avsättningar -15 -42Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 238 197Övriga avsättningar****Redovisat värde vid årets början 68 50Periodens avsättningar - 6Ianspråktagna avsättningar -18 -19Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 50 37Summa Ingående balans 346 313Summa Periodens avsättningar - 1 267Summa Ianspråktaget -33 -62Summa Outnyttjade belopp somåterförts- -Summa Utgående balans 313 1 518* Kretsloppsnämndens ansvarar för miljöskyddsåtgärder pånedlagda deponier inom Göteborgs Stad. Totalt avser avsättningen17 st nedlagda deponier varav avsättningen förBrudaremossen står för ca 50 procent. Brudaremossen liggerinom Delsjöarnas vattenskyddsområde och även andra av denedlagda deponierna ligger inom områden med höga naturvärden.Vid vissa av deponierna finns risk för påverkan påenskilda dricksvattentäkter. Under år 2010 har totalt åtgärdervidtagits på Brudaremossen för 1 233 (714) tkr och på övrigadeponier för 1 046 (572) tkr. Ny beräkning av avsättningarnasstorlek har gjorts i november 2010. Osäkerheten föravsättningens storlek är betydande.** Kommunen har under 2010 slutit avtal kring medfinansieringav infrastrukturåtgärder inom ramen för Västsvenskapaketet. Totalt handlar det 1 650 mkr, varav 1 250 mkr hartagits upp som en kostnad i resultaträkningen och bokatssom avsättning i balansräkningen. Utbetalningen för dessaberäknas börja under våren 2011. Övriga 400 mkr avsermarknyttor och en diskussion pågår kring hur dessa skallredovisas i kommunens resultat- och balansräkning. Enavstämning skall göras med övriga intressenter i Västsvenskapaketet.*** Avser kvarvarande kostnader för Götatunneln samt tidigareläggandeav vissa investeringar för att förbättra kollektivtrafikeninom delar av Göteborgs stad.**** Övriga avsättningar avser förväntade skadestånd, ejreglerade investeringsbidrag till föreningar och stiftelser,kvarvarande mindre avsättning för omstrukturerings- ochomställningsarbetet inom IT-området inom Göteborgs kommunm.m.14. Långfristiga skulderMkr 2009 2010Skulder till banker, kreditinstitut m fl 17 919 17 869Övriga långfristiga skulder 89 86S:a långfristiga skulder 18 008 17 95515. Kortfristiga skulderMkr 2009 2010Skulder till banker, kreditinstitut m fl 3 841 3 190Leverantörsskulder 1 416 1 518Upplupna kostnader/ förutbetaldaintäkter3 273 2 535Personalens skatter 201 210Skulder till staten 259 278Övriga kortfristiga skulder 949 1 027Övriga kortfristiga skulder koncernföretag1 541 1 948S:a kortfristiga skulder 11 480 10 70616. BorgensförbindelserMkr 2009 2010(Avser lån och pensionsåtaganden)Göteborgs Hamn AB 1 409 1 404Göteborg Energi AB 167 101Övriga bolag 351 333S:a borgensförbindelser koncernföretagÖvriga borgensförbindelser1 927 1 838Småhus - statliga bostadslån 12 10Stiftelser 587 576Föreningar 138 154Övrigt 30 34S:a borgensförbindelser externt 767 774S:a borgensförbindelser 2 694 2 61268

17. PensionsförpliktelserMkr 2009 2010Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 5 875 4 837Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer2 506 3 218Pensionsförpliktelser livränta 431 419S:a pensionsförpliktelser PA-KL 8 812 8 474Pensionsförpliktelser chefsavtal* 47 42Garantiåtaganden FPG/PRI 6 -Pensionsförpliktelser övrigt** 15 6S:a totala pensionsförpliktelser 8 880 8 522* Pensionsförpliktelser chefsavtal avser tjänstemän.** Pensionsförpliktelser övrigt avser huvudsakligen förtroendevaldapolitiker.Inlösen av pensionsförpliktelser inom ansvarsförbindelsengjordes år 2001 med 420 mkr samt år 2002 med 260 mkr,sammantaget 680 mkr. Göteborgs kommuns överskottsmedeli försäkringen uppgår 2010-12-31 till 2 (3) mkr.Aktualiseringsgraden för Göteborgs kommun uppgår 2010-12-31 till 97 (93) procent.18. Särskild löneskattMkr 2009 2010Särskild löneskatt 2 153 2 067S:a pensionsförpliktelser. ochsärsk. löneskatt11 033 10 58919. Framtida leasingkostnaderMkr 2009 2010Operationella leasingavtalFramtida minimileaseavgifter (betalningartill leasegivaren)*- inom ett år 233 257- senare än ett år men inom fem år 544 645- senare än fem år 534 448S:a leasingkostnader 1 311 1 350* Göteborgs kommun har ändrat beräkningsmodellen förframtida leasingkostnader från och med 2009-12-31 varförkorrekta jämförelsevärden för 2008-12-31 inte är möjliga attberäkna.20. KapitaltäckningsgarantiMkr 2009 2010Kapitaltäckningsgaranti* 400 400S:a Kapitaltäckningsgaranti 400 400* Kapitaltäckningsgaranti på högst 400 Mkr avseende GöteborgsKommunala Förvaltnings AB69

Tillämpade redovisningsprinciperEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- ochbeslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciperredovisas på ett öppet och informativt sätt.I detta avsnitt beskrivs de principer som användsav Göteborgs kommun.Den kommunala redovisningen regleras avKommunallagens kapitel åtta samt Lag omkommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådetför kommunal redovisning rekommendationerför kommunsektorns redovisning.Göteborgs Stad följer Rådet för kommunal redovisningsutgivna rekommendationer, förutomnr 13.1 ”Redovisning av hyres-/leasing-avtal”och till viss del nr 10:1 ”Avsättningar och ansvarsförbindelser”.Ett arbete pågår också hurGöteborgs kommun skall tillämpa nr 18 ”Intäkterfrån avgifter, bidrag och försäljningar”.Eventuella förändringar kommer troligtvis attgenomföras i 2012 års budget.Jämförelsestörande posterI Göteborgs kommuns årsbokslut återfinns ettantal jämförelsestörande poster. För att en postskall betraktas som jämförelsestörande, skallposten uppgå till ett väsentligt belopp samt varaav sådant slag att den inte förväntas inträffa oftaeller regelbundet.Kommunen har under 2010 slutit avtal kringmedfinansiering av infrastrukturåtgärder inomramen för Västsvenska paketet. Totalt handlardet 1 650 mkr, varav 1 250 mkr har tagits uppsom en jämförelsestörande kostnad i resultaträkningenoch bokats som avsättning i balansräkningen.Utbetalningen för dessa beräknas börjaunder våren 2011. Övriga 400 mkr avser marknyttoroch en utredning pågår kring hur dessaskall redovisas i kommunens resultat- och balansräkning.En avstämning skall göras medövriga intressenter i Västsvenska paketet.Redovisning av skatteintäkterGöteborgs kommun följer under 2009 och 2010Rådet för kommunal redovisnings rekommendation4.2 ”Redovisning av skatteintäkter” ochredovisar enligt Sveriges Kommuner och Landstings(SKL) decemberprognos. Kommunen valdeunder 2008 att redovisa 2008 års avräkning utifrånSKL:s februariprognos.PensionerKommunens pensionsskuld redovisas enligt denlagstadgade ”bland-modellen”, vilket innebär attall pension som intjänats före år 1998 i tidigarepensionsavtal inte tas upp som avsättning, utanredovisas som ansvarsförbindelse inom linjen.Inom linjen tas också upp framtida förväntadsärskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmånersom intjänats före år 1998 redovisassom kostnad i resultaträkningen.Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal frånoch med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningenoch en avsättning i balansräkningen.Under avsättningar reserveras också särskild löneskattmotsvarande 24,26 procent av upptagenpensionsavsättning.Aktualiseringsgraden var 97% för pensionernaunder 2010.Från och med 2007 har personer med FÅP rätt atttillgodoräkna sig anställningstid före 1998. Kommunengjorde 2006 en avsättning med 540 mkr föråren 2007-2011 för att möta denna specifika skuldökning.Denna avsättning bedömdes 2008 vara förlåg och kommunen avsätter därför ytterliggare 40mkr för perioden 2009-2011. I årsbokslutet för2010 återstår 81 mkr av den totalt avsatta summanpå 580 mkr.Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts med totalt 680 mkr (420 mkr2001 och 260 mkr 2002).Lånekostnader i samband med investeringLånekostnader i samband med investeringar kanenligt rekommendation nr 15 från RKR redovisasbåde enligt huvudmetoden och alternativregeln.Huvudmetoden innebär att lånekostnadernabelastar resultatet och alternativregeln innebär attlånekostnaderna under vissa förutsättningar fårbelasta anskaffningsvärdet. Kommunen har i taktmed utveckling av praxis i Sverige under desenaste åren successivt övergått till att redovisalånekostnader för investeringar enligt alternativregeln.Detta innebär att värdena senaste åren ejär jämförbara, då två olika metoder har tillämpats.Under 2010 har kommunens nämnder aktiveratlånekostnader för ca 17 (17) mkr.70

LeasingEnligt beslut i Kommunfullmäktige skall kommunensinvesteringar i lös egendom fr om 2007finansieras genom leasing, med det kommunalabolaget Kommunleasing i Göteborg AB somleasegivare.Fortfarande är det dock så att nuvärdet av finansiellaleasingavtal i relation till redovisatvärde av maskiner och inventarier i balansräkningenutgör en mindre del. Göteborgs kommunhar därför valt att redovisa samtliga leasingavtalsom hyresavtal, och följer inte Rådet för KommunalRedovisnings rekommendation 13.1 Redovisningav hyres-/leasingavtal vad gäller redovisningav finansiella leasingobjekt (anläggningstillgångsamt skuld i balansräkningen).Leasingavtal tecknade före 2003 samt leasingavtalmed en löptid om tre år eller kortare betraktasi enlighet med RKR 13.1 som operationellaavtal och redovisas som hyresavtal.Servis- och anslutningsavgifterServis- och anslutningsavgifter intäktsförs isamband med påbörjad leverans av anslutningen.Avgifterna för år 2010 uppgår till 26 (17) mkr.Värdering av immateriella och materiellaanläggningstillgångarEn tillgång betraktas i Göteborgs kommun somanläggningstillgång då livslängden överstiger treår samt anskaffningsvärdet överstiger ett halvtbasbelopp exklusive moms. Anläggningstillgångarvärderas till anskaffningsvärde medtillägg för värdehöjande investeringar och medavdrag för planmässiga avskrivningar och eventuellanedskrivningar. Erhållna investeringsbidragreducerar anskaffningsvärdet.ExploateringsfastigheterExploateringsfastigheter redovisas som materiellanläggningstillgång. Ett arbete har startats uppmed att se över hur kommunen skall redovisaoch klassificera sina exploateringsfastigheter.Arbetet beräknas vara klart under 2011.Lämnade investeringsbidragIngångna avtal om lämnade bidrag av staten ellerannan juridisk person, för investeringar i anläggningstillgångsom kommunen inte kommer attäga eller förfoga över, redovisas som kostnad iresultaträkningen och avsättning i balansräkningennär avtal tecknas. Sannolikheten för avtaletsfullföljande ligger till grund för avsättningen.Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas generelltsom långfristiga poster. Omklassificeringtill kortfristig post sker då kommunen eller bolagetpåkallar amortering/ej förlängning av denfinansiella posten.AvskrivningarAvskrivning av immateriella och materiella tillgångarbestäms av tillgångarnas anskaffningsvärdeminskat med deras eventuella restvärde,vilket utgör avskrivningsbart belopp. Avskrivningenfördelas över tillgångens beräknade nyttjandeperiod,vilket i allt väsentligt överensstämmermed de i tabellen angivna avskrivningstiderna.Avskrivning görs från den tidpunkt investeringentas i bruk.AvskrivningstiderBalanserade utgifter för utvecklingsarbetenoch liknande arbetenMarkanläggningar 20-50Byggnader 20-50Kiosker, paviljonger, baracker 10Maskiner, tekniska anläggningar och inventarierÅr55-10Persondatorer och IT-inventartier 3AvsättningarFörpliktelser som Göteborgs kommun har per balansdagensamt där någon motprestation inte beräknaserhållas, redovisas som skuld eller avsättningberoende på betalningstidpunkten och /ellerbeloppets storlek. Se not 13 på sidan 68. Redovisningensker till anskaffningsvärde och inte enligtRKR 10.1 dvs enligt nuvärde.AnsvarsförbindelserMöjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppetsstorlek och/eller infriandegraden, redovisassom ansvarsförbindelser.71

Stadsdelsnämnder - ekonomiskt utfallÅterhämtningen efter finanskrisen och politiskabeslut om förbättrad finansiering ledde till attstadsdelsnämnderna redovisade ett resultat pånästan 150 miljoner kronor trots att förutsättningarnainför året var mycket kärva.Göteborg var 2010 indelat i 20 stadsdelsnämnder.Nämndernas verksamhet finansieras till allra störstadelen med kommunbidrag. Kommunbidraget tillstadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningensstorlek och sammansättning i respektive stadsdel,skall finansiera stadsdelens nettokostnader förförskola, grundskola, äldreomsorg, insatser förpersoner med funktionsnedsättning, försörjningsstödmed mera.Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag förett antal resursnämndsuppgifter där nämnden oftahar ansvaret för att tillgodose behoven för flerastadsdelar eller för hela staden.Ekonomiskt utfallSkillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnadenär nämndernas resultat. Genom att användatidigare års överskott kan nämnden finansiera ettnegativt resultat. Från och med 2009 infördes enbegränsning för nämnderna att använda eget kapitalutan godkännande av kommunstyrelsen.För 2010 var det endast en nämnd, SDN Tuve-Säve, som redovisade en negativ avvikelse av någonomfattning mot det budgeterade resultatet.Årets resultat 2010Nämnd (mkr)StadsdelsnämndernasbefolkningsramNettokostnadKommunbidragÅretsresultat-16 300 16 443 143Resursnämndsuppgifter -175 180 5Totalt SDN -16 475 16 623 148Historiskt låg kostnadsökningNettokostnadsökningen på befolkningsramen var2010 den lägsta under 2000-talet, trots en fortsattökning av kostnaderna för försörjningsstödet. Deviktigaste förklaringarna till det är att personalvolymenminskade under våren och att löneökningenunder 2010 var förhållandevis låg.Kostnads- och personalvolymsutveckling förbefolkningsramenFörändring i procent 2008 2009 2010Nettokostnad 7,3 3,8 2,1Lönekostnad 8,5 3,2 1,9Personalvolym, antal arbetadetimmar1,6 -0,8 -0,4Fortsatt ökning av antal barn i förskolanDen verksamhet, förutom försörjningsstödet, somhade en något högre kostnadsökning var förskoleverksamheten.Förklaringen till det är att antal barni förskolor och i familjedaghem ökade medca 1 000 barn, vilket motsvarar en ökning medca fyra procent.Nettokostnadsförändring per verksamhetFörändring i procent 2008 2009 2010Förskola 10,0 4,6 6,0Grund-, särskola och skolbarnomsorg3,1 2,0 -0,6Äldreomsorg 6,2 -0,1 0,8Individ och familjeomsorg, exklförsörjningsstöd5,6 1,3 2,3Funktionshinder 12,1 4,3 2,2För andra året i rad var kostnadsökningen inomfunktionshinderområdet avsevärt lägre än tidigareår. Detta kan vara ett tecken på att området har"normaliserats" och att den kraftiga volym- ochkostnadsutveckling som LSS-reformen ledde till nuhar planat ut.Inom skolan minskade kostnaderna trots att antalelever var ungefär densamma som under 2009. Denviktigaste orsaken var att nämnderna inför hösten2009 anpassade verksamheten till den elevminskningsom varit åren innan, något som fick helårseffektunder 2010. En annan orsak var att nämndernaunder 2009 hade engångskostnader för retroaktivaersättningar till friskolorna för tidigare år.FramtidsbedömningFrån 2011 går stadsdelsnämnderna en spännandetid till mötes med en ny organisation där antalnämnder har minskat till tio. Den nya organisationenskapar bättre förutsättningar för en effektivareverksamhet och för att samordna frågor där dettager en högre måluppfyllnad. På kort sikt kan omorganisationenockså medföra risker då många går ini nya roller och olika förvaltningskulturer skallsmälta samman.72

Facknämnder - ekonomiskt utfallGöteborgs Stad har ca 20 större facknämnder.Dessa redovisade 2010 kostnader på 12,6 miljarderkronor. Kostnaderna finansierades tillövervägande del med kommuninterna respektiveexterna intäkter på 8,1 miljarder. Resterandedel på 4,5 miljarder finansierades direkt viakommunbidrag.Facknämnderna redovisade 2010 ett resultat på 66mkr, vilket var en förbättring jämfört med 2009med 45 mkr. Budgetavvikelsen för 2010 uppgicktill 74 mkr. Den var något större än föregående år.Facknämndernas egna kapital uppgick vid årsskiftettill 514 mkr.Kretsloppsnämnden är huvudman och beställareav kommunal vatten- och avloppsförsörjning samtavfallshantering. Verksamheten har inget kommunbidragutan finansieras via taxor. Nämndenredovisade år 2010 ett resultat på 16 mkr (13 ),vilket var drygt 22 mkr högre än budget. Förbättringenär hänförlig till lägre kostnader för avfallsentreprenadersamt ökade va-anslutningsintäkter. Iårets resultat ingår en avsättning om 10 mkr avseendeåterställande av deponi Brudaremossen.Kretsloppsnämnden - resultat och eget kapitalmkr 2008 2009 2010ResultatVattenförsörjning 5 -4 5Avfallshantering -11 17 10Återbruket 0 0 1Totalt Kretsloppsnämnden -6 13 16Eget kapital, utgående balansVattenförsörjning 13 9 15Avfallshantering 40 58 67Återbruket 1 1 2Totalt Kretsloppsnämnden 54 68 84Göteborgs Stad - eget kapital vaverksamheten*mkr 2008 2009 2010Eget kapital 98 109 113*Det samlade egna kapitalet för Göteborgs va-taxe-kollektivbeskrivs i tabellen Göteborgs Stad – eget kapital va-verksamheten.Den visar summan av det egna kapitalet för nämnden för GöteborgVatten samt för Kretsloppsnämndens va-verksamhet. I beloppetingår även 74 procent av eget kapital-andelen av Gryaab ABsobeskattade reserver. Göteborgs stads ägarandel av Gryaab AButgör ca 71 procentFastighetsnämnden är kommunens mark- ochbostadspolitiska organ. Nämnden redovisade ettresultat på 12 mkr (6), vilket var 12 Mkr bättre änbudget. Förbättringen för innevarande år berorbland annat på stor återhållsamhet och försiktigheti verksamheten, överskott på värme- el- och vattenkostnadernasamt ej budgeterade ersättningar.Realisationsvinster på sålda anläggningstillgångaruppgick till 135 Mkr (68).Trafiknämnden har till huvuduppgift att tillgodosemedborgarnas och näringslivets transportbehov.Nämnden redovisade ett resultat på -10 mkr (-4 ). Iresultatet ingår en reservation på ca 8,5 mkr somnämnden gjort avseende Skatteverkets tolkning avmoms på parkeringsintäkter. Intäkterna för parkeringsövervakninghar ökat med 9 mkr jämfört med2009. Trots denna ökning blev intäkterna någotlägre än budgeterat, vilket har balanserats medlägre kostnader för underhåll. Nämnden rapporteraratt man satsat 112 Mkr på planerat underhåll.Utbildningsnämnden ansvarar för kommunensgymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningi kommunal regi. Nämnden redovisar ettresultat på 12,6 Mkr. Nämnden prognostiserade ioktober 35 Mkr i resultat för helåret. Efter att prognosenlämnats har åtgärder vidtagits för att på ettbättre sätt möta de behov som förvaltningen harinför den nya gymnasieskolan Gy2011. Verksamhetsvolymeninom vuxenutbildningen blev störreän budgeterat. Nämndens omställningskostnader pågrund av färre elever i de egna gymnasieskolornahar fortsatt varit högaLokalförsörjningsnämnden ansvarar för drift ochunderhåll av kommunala fastigheter. Nämndenredovisade ett resultat på -19 mkr (18). Avvikelsenberor på högre kostnader för media, nedskrivningarav Grevegårdsskolan samt att kostnaderna för vinternblivit dyrare än budgeterat.Planerat underhåll är en viktig kostnadspost ifacknämndernas redovisning. Planerat underhåll ärsatsningar som nämnderna gör för att långsiktigtvärdesäkra de anläggningar som de ansvarar för.Totalt sett genomfördes planerat underhåll för383 Mkr av facknämnderna under 2010, samtidigtsom kostnaden för reparationer uppgick till254 Mkr. Inför 2011 planeras för en lägre storlekpå det planerade underhållet.73

Driftsredovisning - kommunenmkrSTADSDELSNÄMNDERIntäkterKostnaderNettokostnaderKommunbidragÅretsresultatUtgåendeeget kapitalAskim 113,4 -847,4 -734,0 729,8 -4,2 39,9Backa 198,9 -1 003,5 -804,6 816,9 12,3 20,4Bergsjön 118,9 -924,1 -805,2 833,8 28,7 66,7Biskopsgården 245,0 -1 270,2 -1 025,2 1 028,9 3,8 39,4Centrum 371,4 -1 547,6 -1 176,2 1 191,6 15,4 95,5Frölunda/Högsbo 456,6 -1 626,9 -1 170,2 1 162,5 -7,7 23,2Gunnared 203,1 -1 220,7 -1 017,6 1 024,2 6,7 25,4Härlanda 219,9 -858,9 -639,0 639,3 0,2 53,9Kortedala 170,9 -1 143,5 -972,6 974,1 1,5 48,2Kärra-Rödbo 118,9 -487,0 -368,1 368,4 0,3 27,1Linnéstaden 263,1 -1 012,3 -749,2 757,5 8,3 6,3Lundby 332,0 -1 419,7 -1 087,6 1 107,2 19,5 60,1Lärjedalen 141,0 -1 337,9 -1 197,0 1 217,1 20,1 99,1Majorna 273,5 -1 096,2 -822,7 825,3 2,6 59,2S Skärgården 25,4 -187,9 -162,5 162,6 0,1 16,6Torslanda 100,6 -843,4 -742,8 739,1 -3,8 10,3Tuve-Säve 137,6 -521,2 -383,6 381,1 -2,5 2,2Tynnered 309,5 -1 318,2 -1 008,7 1 022,3 13,6 56,1Älvsborg 101,9 -638,4 -536,5 542,6 6,1 32,1Örgryte 205,6 -1 103,1 -897,5 918,7 21,2 35,9Resursnämndsuppgifter 49,2 -223,6 -174,4 180,5 6,1 28,7SUMMA STADSDELSNÄMNDER 4 156,4 -20 631,6 -16 475,2 16 623,5 148,3 846,3FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNINGByggnadsnämnden 123,6 -196,4 -72,9 86,8 13,9 41,0Fastighetsnämnden 369,4 -397,4 -28,0 40,0 12,0 62,0Färdtjänstnämnden 115,6 -304,2 -188,6 187,1 -1,5 29,7Idrotts- och föreningsnämnden 107,4 -385,8 -278,4 279,0 0,6 17,6Kommunledningen 317,5 -704,3 -386,8 411,6 24,8 36,8Konsumentnämnden 3,0 -14,3 -11,3 11,9 0,5 1,6Kulturnämnden 103,2 -337,4 -234,2 236,3 2,1 5,5Lokalförsörjningsnämnden 1 455,2 -1 420,5 34,8 -53,6 -18,9 13,8Miljönämnden 55,6 -93,3 -37,7 40,2 2,5 8,6Nämnden för Intraservice 346,0 -346,0 0,0 0,0 0,0 0,0Nämnden för Medichus 752,5 -685,1 67,3 -75,4 -8,1 16,4Park- och naturnämnden 243,2 -386,5 -143,4 140,4 -3,0 8,2Sociala resursnämnden 383,4 -741,8 -358,4 379,2 20,8 49,8Trafiknämnden 1 252,6 -1 727,3 -474,6 464,8 -9,8 8,8Utbildningsnämnden 731,3 -2 156,9 -1 425,6 1 438,2 12,6 57,5Valnämnden 5,9 -13,7 -7,9 8,4 0,5 1,5Vuxenutbildningsnämnden 101,5 -472,4 -371,0 392,0 21,1 53,9Överförmyndarnämnden 0,9 -14,8 -13,8 14,0 0,2 4,274

mkrFacknämnderIntäkterKostnaderNettokostnaderKommunbidragÅretsresultatUtgåendeeget kapitalNämnden för Göteborg Vatten 493,1 -492,4 0,7 0,0 0,7 33,3Kretsloppsnämnden 1 005,4 -989,4 16,0 0,0 16,0 84,0ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAGArkivnämnden 38,8 -53,9 -15,1 15,0 0,0 0,7Business Region Göteborg AB 0,0 -9,5 -9,5 9,5 0,0 0,0Fastighetsnämnden transfereringar 0,0 -51,2 -51,2 52,5 1,3 1,3Framtidens kollektivtrafik 17,8 -27,8 -10,0 10,0 0,0 0,0GBG Co Träffpunkt AB 0,0 -80,9 -80,9 80,9 0,0 0,0Idrotts- och föreningsnämnden: Studieförbunden0,0 -31,2 -31,2 31,2 0,0 0,0Keillers Park 0,0 -0,5 -0,5 0,5 0,0 0,2Lokalsekretariatet 48,0 -92,3 -44,3 24,2 -20,1 -20,1Revisorskollegiet 4,6 -28,9 -24,3 24,2 -0,1 1,5Räddningsförbundet Storgöteborg 0,0 -282,3 -282,3 282,3 0,0 0,0Trygg vacker stad 1,7 -50,3 -48,5 48,5 0,0 0,0Överförmyndarnämnden Arvoden 0,0 -11,1 -11,1 9,2 -1,9 -3,5SUMMA FACKNÄMNDER 8 077,2 -12 599,7 -4 522,5 4 589,0 66,5 514,4SUMMA NÄMNDER 12 233,7 -33 231,4 -20 997,7 21 212,6 214,9 1 360,8Kommuncentrala poster 1 861,8 -1 992,9 21 081,5 0,0 -131,1 5 841,3Fastighetsförsäljningar Reavinst-/förlust135,5 0,0 135,5 0,0 135,5 0,0Konsolideringar 0,0 9,8 9,8 0,0 9,8 141,0RESULTAT KOMMUNEN 14 231,0 -35 214,5 229,1 21 212,6 229,1 7 343,1MkrIntäkterKostnaderNettokostnaderKommunbidragÅretsresultatUtgåendeeget kapitalKommunalförbundFastigheten Stretered 12,0 -14,9 -2,9 - -2,8 3,9Räddningstjänsten Storgöteborg 557,8 -545,8 12,0 - 7,5 92,5Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbund- - - - -2,0 -Minoritetsintresse - - - - -1,1 -26,2SUMMA KOMMUNALFÖRBUND 569,8 -560,7 9,1 - 1,6 70,275

Investeringsredovisning – kommunenmkrLokalsekretariatetFastighetsnämndenNämndenför MedichusochLokalförsörjningsnämndenPark- ochnaturnämndenIdrottsochföreningsnämndenTrafiknämndenNämndenför GöteborgvattenSummaINVESTERINGARInvest utg/inköp 710,8 147,7 183,4 23,0 64,9 175,2 136,7 1 441,6Summa investeringsutgifter 710,8 147,7 183,4 23,0 64,9 175,2 136,7 1 441,6Investeringsbidrag, statliga 0 0 0 0 0 -4,6 0 -4,6Investeringsbidrag, övriga -62,8 -0,1 -1,5 -0,8 -2,2 -9,9 0 -77,3Summa investeringsinkomster -62,8 -0,1 -1,5 -0,8 -2,2 -14,5 0 -81,9Summa investeringar netto 648,1 147,6 181,9 22,1 62,7 160,7 136,7 1 359,8EXPLOATERINGSVERKSAMHETInvest utg/inköp 0 172,5 0 0,6 0 139,0 17,1 329,3Summa exploateringsutgifter 0 172,5 0 0,6 0 139,0 17,1 329,3Investeringsbidrag, statliga 0 0 0 0 0 0 0 0Investeringsbidrag, övriga 0 -258,6 0 0 0 -136,1 0 -394,7Summa exploateringsinkomster 0 -258,6 0 0 0 -136,1 0 -394,7Summa exploateringar netto 0 -86,1 0 0,6 0 2,9 17,1 -65,5Sunma nettoinvesteringarinkl exploateringsverksamhet648,1 61,5 181,9 22,7 62,7 163,7 153,8 1 294,376

Block 4: Sammanställd redovisning -Finansiell analys och räkenskaper77

Block 4: Sammanställd redovisning - Finansiellanalys och räkenskaperKoncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning. I detta block analyserasden sammanställda redovisningens finansiella ställning och utveckling ur ett antal perspektiv.Här återfinns också de lagstadgade räkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar.79 Finansiell analys av sammanställd redovisningI avsnittet görs en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen. Viktiga inslag i den ärtrender och helhetsperspektiv. Analysen skall geförutsättningar att bedöma organisationens kontrollöver att kontanta in- och utflöden på kortoch lång sikt hålls på en nivå som tillåter enkvalitativt god verksamhetFörvaltnings AB Framtiden och Göteborgs SpårvägarAB.98 Koncerner och bolag i siffrorEtt antal finansiella nyckeltal redovisas i tabellformför varje koncern eller bolag. Det handlarom verksamhetens intäkter, resultat efter finansiellaposter, årets resultat, investeringar, balansomslutning,eget kapital och soliditet.84 Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkningDen sammanställda redovisningens räkenskapsrapporteråterfinns på tre sidor.87 Noter – sammanställd redovisningHär återfinns noter till de räkenskapsrapporterna.90 Tillämpade redovisningsprinciper – sammanställdredovisningEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- ochbeslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciperredovisas på ett öppet och informativt sätt92 Interna mellanhavandeI den sammanställda redovisningen finns ettantal interna transaktioner mellan de olika redovisningsenheterna.I detta avsnitt sker en övergripanderedovisning av dessa.93 Analys av Göteborgs Kommunala FörvaltningsABGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKFAB) är sedan 1996 moderbolag i en av Göteborgskommun helägd koncern, GKF-koncernen.Antalet direktägda dotterbolag är 18 varav 5 ärvilande.95 Resultat- och investeringsanalys av någrastora koncerner och bolagPå dessa tre sidor redovisas en kortfattad resultat-och investeringsanalys av ett antal stora koncerneroch bolag. Dessa är bland annat GöteborgEnergi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB,78

Finansiell analys av sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen redovisadeett årets resultat på 638 mkr, vilket var en försvagningjämfört med 2009 med 168 mkr.I resultatet ingick en jämförelsestörande kostnadpå 1,2 miljarder kronor för infrastruktursatsningar.Exkluderas denna post i resultatet,uppgick det till 1.9 miljarder, vilket var en förbättringjämfört med föregående år med 1,1miljarder mkr. Merparten av förstärkningenvar hänförlig till kommunsektorn.Investeringsvolymen under 2010 minskade iden sammanställda redovisningen med drygttvå procent, från 5,8 miljarder kronor under2009 till 5,6 miljarder kronor under 2010.Den långsiktiga finansiella handlingsberedskapeni form av soliditeten, stärktes under åretoch uppgick vid 2010 års slut till 26 procent.Beskrivning av finansiell modellFör att kartlägga och analysera resultat, utvecklingoch ställning för den sammanställda redovisningen,eller som den benämns i privat sektor koncernredovisning,används en speciell finansiell analysmodellsom utgår från fyra viktiga finansiellaaspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,riskförhållanden samt kontrollenöver den finansiella utvecklingen. Dessa fyraaspekter som benämns, resultat – kapacitet och risk– kontroll, utgör hörnstenar i den modellen.Målsättningen är att utifrån dessa identifieraeventuella finansiella möjligheter och problem ochdärigenom försöka klargöra om kommunen har engod ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagVerksamhetensintäkterinkl skatteintäkterVerksamhetenskostnaderinkl avskrivningarVerksamhetensnettokostnaderFinansnettoinkl skatteintäkterResultatefterfinansnettoSkatterÅretsresultatKommunen 6 940 -29 848 -22 908 23 137 229 229Kommunalförbund 570 -561 9 -6 3 -1 2Bolag 19 743 -18 023 1 720 -987 733 -291 442varavGöteborg Energi AB 8 059 -7 156 903 -84 819 -253 566Förvaltnings AB Framtiden 5 096 -4 498 598 -480 118 -33 85Göteborg Port Holding AB 1 662 -1 505 157 -39 118 -31 87Renova AB 1 196 -1 143 53 -22 31 -8 23Liseberg AB 904 -833 71 -6 65 -18 47Hantverks- och Industrihus iGbg AB 621 -599 22 -97 -75 19 -56Älvstranden Utveckling AB 423 -258 165 -94 71 -50 21Övriga bolag 3 461 -3 749 -288 662 374 -238 136Elimineringar bolag -1 679 1 718 39 -827 -788 321 -467Koncernelimineringar -2 956 2 910 -46 11 -35 1 -34Summa koncernen 2010 24 297 -45 522 -21225 22 154 929 -291 638Summa koncernen 2009 23 950 -43 712 -19 762 20 831 1 069 -264 80579

Omsättningen ökade med 1,6 miljarderKoncernen Göteborgs Stad redovisade under2010 intäkter på nästan 48 miljarder kronor,varav skatteintäkterna uppgick till drygt 23 miljarderkronor. Jämfört med 2009 ökade intäkternamed 1,6 miljarder kronor.I kommunen förklaras de ökade intäkterna aven skattehöjning på 25 öre, regeringens konjunkturstödoch en successivt förbättrad utveckling fördet reala underliggande skatteunderlagetI bolagssektorn ökade verksamhetens intäktermed 4% jämfört med föregående år, varav GöteborgEnergi stod för den största ökningen tillföljd av bl a kallt väder.Nettoomsättning och resultat per kommunoch bolagmkr 2008 2009 2010Nettoomsättning 42 480 46 139 47 757varav kommun 29 527 29 720 30 900varav bolag 17 167 19 113 19 822Årets resultat försvagades med drygt 100 mkrÅrets resultat efter elimineringar inom koncernenuppgick till 638 mkr, varav kommunen bidrog med229 mkr och de kommunala bolagen med 442 mkr.Jämfört med föregående år försvagades resultatetmed 167 mkr, vilket främst var hänförligt tillkommunsektorn.I resultatet ingick dock en jämförelsestörandeengångskostnad på -1 250 mkr för medfinansieringav infrastrukturkostnader inom det Västsvenskapaketet. Exkluderas den jämförelsestörande kostnadenuppgick resultat till 1 888 mkr. Samma resultatmåttuppgick under 2009 till 532 mkr. Dettainnebar att årets resultat exklusive jämförelsestörandeposter förbättrades med nästan 1,4 miljarderkronor mellan 2009 och 2010. De viktigasteförklaringarna till detta var som tidigare nämntshögre skatteintäkter och regeringens konjunkturstödsom till stora delar var tillfälligt under 2010.Analyseras koncernens resultat, exklusive jämförelsestörandepost på nästan 1,9 miljarder, stodkommunen för nästan 80% av det totala resultatet,medan detta mer än halveras om resultatet inkluderarjämförelsestörande poster.Bolagens resultat uppgick till 442 mkr, enminskning med 174 mkr jämfört med 2009. Föregåendeårs resultat påverkades emellertid av enreavinst på 234 mkr. Även 2010 års resultat påverkadesav engångsposter, i form av nedskrivningarav anläggningstillgångar i flera bolag.Bland bolagen var det främst Göteborg EnergiAB bidrog till bolagens positiva resultat på 442mkr. Detta gällde även föregående år. FörvaltningsAB Framtiden, Göteborg Port Holding AB samtLiseberg AB kan nämnas som andra bidragsgivaretill det positiva resultatet. Förvaltnings AB Framtidensresultat minskade emellertid under 2010 tillstor del som en följd av ökade värmekostnader.Göteborg Port Holdings resultat ökade som en följdav ökade volymer.Resultat per kommun och bolagmkr 2008 2009 2010Resultat efterfinansiella poster667 1 069 929varav kommun 281 552 229varav bolag 405 808 733Årets resultat 682 805 638varav kommunen 281 552 229varav bolagen 420 616 442Årets resultat exkl.jämförelsestörandeposter824 532 1 888Marginell minskning av investeringarnaInvesteringsvolymen i den sammanställda redovisningenminskade marginellt under året med drygttvå procent, från nästan 5,8 miljarder kronor under2009 till drygt 5,6 miljarder kronor under 2010.Minskningen var hänförlig till både kommunen ochbolagen. Störst minskning skedde dock inom bolagssektorn.Av bolagssektorn investeringsvolym på 4,3 miljarderuppgick den största delen, d v s 86% avnyinvesteringar av olika slag. Förvaltnings ABFramtiden samt Göteborg Energi AB stod för 60%av den totala investeringsvolymen, som uppgick tilldrygt 2,6 miljarder, som bestod bl a av nyproduktionoch ombyggnader av bostäder samt investeringari vindkraftverk. Övriga bolag som hade enstor investeringsvolym var Älvstranden UtvecklingAB, Kommunleasing Göteborg AB samt RenovaAB som investerade för tillsammans drygt 1 miljardkronor.80

Investeringar per kommun respektive bolag2008 2009 2010Investeringsvolym (mkr) 6 592 5 757 5 623varav bolagen 4 958 4 709 4 291varav kommunen 1 827 1 444 1360Investeringsvolym / bruttokostnader18% 14% 13%varav kommun 7% 5% 5%varav bolag 38% 31% 28%Investeringar / avskrivningar220% 189% 158%varav kommun 286% 202% 174%varav bolag 228% 207% 176%I förhållande till koncernens bruttokostnader investeradekoncernen för 13% under 2010, varav kommunensandel uppgick till 5%.Finansieringsgraden av investeringarnaMkr 2008 2009 2010Finansieringsgraden avinvesteringar 56% 71% 80%varav kommun 50% 88% 74%varav bolag 52% 65% 74%Investeringarnas finansiering med egna medeluppgick 2010 till 80%. De har ökat de senaste treåren, vilket innebär en allt fler investeringar finansierasmed egna medel och koncernen behöver därmed inte låna lika mycket för att finansiera sinainvesteringar. Detta stärker det långsiktiga finansiellahandlingsutrymmet för kommun och bolag.Balansräkning uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagmkrAnläggningstillgångarOmsättningstillgångarSummatillgångarEgetkapitalAvsättningarLångfristigaskulderKortfristigaskulderSummaEK ochskulderKommunen 27 331 11 653 38 984 7 343 2 980 17 955 10 706 38 984Kommunalförbund 201 335 536 100 316 0 120 536Bolag 54 135 6 655 60 790 13 697 5 085 24 281 17 727 60 790varavFörvaltnings AB Framtiden 25 465 686 26 151 8 126 1 673 9 368 6 984 26 151Göteborg Energi AB 11 100 2 583 13 683 4 606 1 702 4 231 3 144 13 683Hantverks- och Industrihusi Göteborg AB 4 231 240 4 471 535 111 1 625 2 200 4 471Älvstranden 4 637 271 4 908 325 501 3 847 235 4 908Göteborg Port Holding AB(Göteborgs Hamn AB) 2 589 1 250 3 839 272 560 1 734 1 273 3 839Renova AB 1 865 314 2 179 360 219 333 1 267 2 179Liseberg AB 830 198 1 028 606 44 181 197 1 028Övriga bolag 4 062 2 492 6 554 -505 490 2 962 3 607 6 554Elimineringar bolag -644 -1 379 -2 023 -628 -215 -- -1180 -2 023Elimineringar koncernen -15 031 -11 827 -26 858 -2 348 -154 -14 247 -10 109 -26 858Summa koncernen 2010 66 636 6 816 73 452 18 792 8 227 27 989 18 444 73 452Summa koncernen 2009 64 920 7 304 72 224 18 160 6 526 32 330 15 208 72 22481

Balansomslutning på 73,5 miljarderBalansomslutningen uppgår till 73,5 miljarderkronor, varav kommunen står för 39 miljarder ochbolagen för 61 miljarder. I bolagssektorn står fastighetskoncernernaFramtiden och Higab samtGöteborg Energi för större delen av tillgångarna.Koncernerna inom fastighetsbranschen står förnästan 42 procent av bolagssektorns balansomslutning.Avkastning på eget kapital samt totalt kapital ärexempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultateti förhållande till kapitalinsats. Storleken berorpå bransch samt risktagande. Ofta kan jämförelsergöras över tiden samt inom respektive bransch.Både avkastning på eget kapital samt totalt kapitalför koncernen ligger mellan 3-4 procent den senastetreårsperioden. Avkastning på totalt kapital harminskat de tre senaste åren, främst inom kommunen.Det är i detta sammanhang viktigt att poängteraatt dessa mått bara skall bara ses som en indikatoröver tiden, då dessa nyckeltal inte används istyrningen av sammanställd redovisning.Några nyckeltal från balansräkningenMkr 2008 2009 2010Balansomslutning 69 507 72 224 73 452varav kommun 35 225 38 350 38 984varav bolagen 57 392 59 649 60 790Avkastning på eget kapital 3,9% 4,4% 3,4%varav kommun 4,3% 7,8% 3,1%varav bolag 3,1% 4,3% 3,2%Avkastning på totalt kapital 3,9% 3,4% 3,0%varav kommun 5,3% 3,9% 2,7%varav bolag 3,3% 3,2% 3,0%Soliditeten stärktesSoliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellthandlingsutrymme. Den har i den sammanställdaredovisningen under de senaste åren utvecklats ipositiv riktning. Under 2010 stärktes soliditetenmed en procentenhet till nästan 26 procent. Desenaste tre åren har både soliditeten enligt blandmodellensamt fullfonderingsmodellen ökat, vilketär en positiv trend. Ökningen beror dels på detpositiva resultatet samtidigt som tillgångarna harökat.Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditetenbör vara för en koncern av Göteborgs Stadsstorlek. En hög soliditet innebär att handlingsfrihetenökar, likaså förmågan att hantera svängningar iresultatutvecklingen. Därför är det positivt att soliditeteni den sammanställda redovisningen stärks.Det är dock ännu viktigare att de olika koncernernaoch bolagen som ingår i sammanställd redovisninghar en god soliditet. Annars riskerar attkommunen såsom ägare få tillskjuta medel ombolagen får finansiella svårigheter. De flesta avGöteborgs Stads bolag redovisar goda soliditetsnivåeroch i många av bolagen har soliditeten ökatunder de senaste åren.SoliditetProcent 2008 2009 2010Soliditet (blandmodellen) 25 25 26Soliditet (fullfondering) 9 10 11Tillgångsförändring 7% 4% 2%Förändring av eget kapital 4% 5% 3%Minskad skuldsättningDen totala skuldsättningsgraden uppgår till 74procent, vilket är en minskning med en procentjämfört med föregående år. Detta är positivt förkoncernens finansnetto, samtidigt som den minskadeskuldsättningen innebär en minskad finansiellrisk för koncernen.Den minskade skuldsättningsgraden inom koncernenberor främst på minskade långfristiga skulder.Inom bolagssektorn har de långfristiga skuldernaminskat i motsvarande grad som de kortfristigaskulderna ökat, till följd av bl a certifikatlåninom Framtidenkoncernen.Den ökade avsättningsgraden beror främst påökade avsättningar inom kommunen. Under år2010 ökade avsättningar med 1,2 miljarder, vilketkan härledas till avsättningen till medfinansieringav infrastrukturkostnader inom det Västsvenskapaketet .SkuldsättningsgradProcent 2008 2009 2010Total skuldsättningsgrad 75% 75% 74%varav avsättningsgrad 9% 9% 11%varav kortfristig skuldsättningsgrad21% 21% 25%varav långfristig skuldsättningsgrad45% 45% 38%varav kommun 81% 81% 81%varav bolagen 77% 77% 78%82

Finansiella nettotillgångarLikviditeten försvagadesÅrets kortsiktiga handlingsberedskap i form avkassalikviditet minskade med 11 procent jämförtmed föregående år och ligger nu på 35 procent.Minskningen beror främst på att den kortfristigaupplåningen inom bolagssektorn har ökat kraftigtunder året.Kommunen fungerar som internbank för flertaletav kommunens bolag. Kommunen har under desenaste åren haft en nivå på kassalikviditeten attkommunen i kort och medellångt finansiellt perspektivinte behöver vidta drastiska åtgärder för attmöta finansiella betalningar.Finansiella nettotillgångar stärktesI måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen somkommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt,nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristigaskulder. Måttet är viktigt, eftersom det speglar denfinansiella handlingsberedskap som ligger någonstansmellan de kortsiktiga likviditetsmåtten ochdet långsiktiga soliditetsmåttet.De finansiella nettotillgångarna stärktes mellan2009 och 2010 med 0,7 miljarder från –39,6 miljardertill -38,9 miljarder. Den största förklaringentill detta var att en viss del av tillgångsökningenfinansierades med eget kapital, samtidigt somskuldsättningen försvagades.En komponent i de finansiella nettotillgångarnaär nettolåneskulden. Det är den del som kommunenhar använt för att lånefinansiera sina anläggningstillgångar.För kommunens del har denna försvagats.En viktig förklaring till detta var att kommunen2010 gjorde en avsättning för Västsvenskapaketet på 1 250 mkr. Denna avsättning finns iredovisningen som en kostnad, men utbetalningensker inte förrän 2011, då den kommer att påverkanettolåneskulden negativt.Mkr 2008 2009 2010Övriga kortfristiga fordringaroch skulder (netto) -7 382 -7 903 -11 629Övriga långfristiga fordringaroch skulder (netto) -30 886 -31 771 -27 356Finansiella nettotillgångar -38 268 -39 674 -38 985varav kommun -4 655 -4 658 -3 533varav bolag -30 901 -32 246 -33 305Pensionsåtagande uppgick till 13 miljarderKoncernen Göteborgs Stads totala pensionsåtagandeuppgår till 13 192 mkr, en minskning med cirka500 mkr jämfört med föregående år. Det är främstinom kommunen som pensionsåtagandet har minskat.Av det totala pensionsåtagandet avser 10 529mkr åtaganden för pensioner och särskild löneskattsom är äldre än 1998. Dessa åtaganden redovisasinte som en avsättning i balansräkningen utan somansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.Sammanfattande kommentarMed tanke på de mörka moln som målades upp förkommun- och bolagssektorn under 2008, har kommunenoch de allra flesta koncerner och bolagfinansiellt både under 2009 och 2010 kommit förvånansvärthelskinnade ur krisen. Kommunen såvälsom de flesta större koncerner har ett stabilt finansielltläge inför framtiden.Det väntar dock en rad utmaningar runt hörnetför både kommunen och de enskilda bolagen. Förde bolag som arbetar på en konkurrensutsatt marknadär den egna konkurrensförmågan avgörandeför bolagets framtid. Hit kan räknas FörvaltningsAB Framtiden, Göteborg Port Holding AB, LisebergAB samt i viss utsträckning även GöteborgEnergi AB och Got Event AB. Dessa kommer attpåverkas i olika omfattning av förändrad lagstiftninginom flera områden. En finansiell beredskapfinns dock i de flesta koncerner och bolag att mötadessa förändringar.83

Resultaträkning - sammanställd redovisningBelopp i mkr 2008 2009 2010Verksamhetens intäkter not 22 20 544 23 950 24 297Verksamhetens kostnader not 23, 34 -36 644 -40 671 -40 721Jämförelsestörande poster not 24 -142 0 -1 250Avskrivningar och nedskrivningar not 25 -3 000 -3 041 -3 550Verksamhetens nettokostnader -19 242 -19 762 -21 224Skatteintäkter not 5 19 005 19 437 19 888Kommunalekonomisk utjämning mm not 5 2 268 2 366 3 239Finansiella intäkter not 26 663 386 333Finansiella kostnader not 26 -2 027 -1 358 -1 307Resultat efter finansiella poster 667 1 069 929Aktuell och uppskjuten skatt 21 -231 -271Minoritetsandel -6 -33 -20Årets resultat 682 805 63884

Balansräkning - sammanställd redovisningBelopp i mkr 2008 2009 2010TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar not 25 403 639 645Materiella anläggningstillgångar not 25 61 501 63 722 65 358Finansiella anläggningstillgångar not 27 662 560 633Summa anläggningstillgångar 62 566 64 921 66 636OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 399 346 381Kortfristiga fordringar not 28 4 535 4 875 5 195Kortfristiga placeringar 202 205 198Kassa och bank 1 805 1 877 1 042Summa omsättningstillgångar 6 941 7 303 6 816Summa tillgångar 69 507 72 224 73 452EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 29 17 064 17 879 18 517varav årets resultat 682 805 638MINORITETSINTRESSE 271 282 275AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förpliktelser not 30 2 475 2 613 2 649Uppskjuten skatteskuld 2 976 3 160 3 295Övriga avsättningar not 31 850 753 2 282Summa avsättningar 6 301 6 526 8 226SKULDERLångfristiga skulder not 32 31 548 32 330 27 989Kortfristiga skulder not 33 14 323 15 207 18 445Summa skulder 45 871 47 537 46 434Summa eget kapital, avsättningar och skulder 69 507 72 224 73 452Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser not 35 14 407 14 489 13 74085

Kassaflödesanalys - sammanställd redovisningBelopp i mkr 2008 2009 2010DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat efter finansiella poster 667 1069 929Återföring av- och nedskrivningar 3000 3041 3550Betald aktuell skatt -59 -53 -162Justeringsposter löpande verksamheten se not nedan 86 35 1565Summa likvida medel från verksamheten 3694 4092 5882NETTOINVESTERINGAR inkl försäljningarImmateriella anläggningstillgångar -138 -300 -158Materiella anläggningstillgångar -6128 -5198 -5035Summa nettoinvesteringar -6260 -5680 -5183FINANSIERINGÖkning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 113 285 -83Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 1796 782 -4341 *)Summa finansiering 1909 1067 4424FÖRÄNDRING AV KAPITALBINDNINGÖkning (-) / minskning (+) förråd och lager 4 53 -35Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar och placeringar 94 -342 -313Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 1764 884 3238*)Summa förändring av kapitalbindning 1862 595 2890Förändring kassa och bank (likvida medel) 1205 74 -835* Framtidenkoncernen: omklassning av långfristiga skulder till kortfristiga skulder 4 mkr (minskning långfristigaskulder: 3,9 mkr ökning kortfristiga skulder: 4,4 mkr)Ej likvidpåverkande postermkr2009 2010Förändring pensionsavsättningar mm 138 36Förändring övriga avsättningar -97 1529Övriga justeringar -6 1S:a ej likvidpåverkande poster 35 156586

Noter - sammanställd redovisning22. Verksamhetens intäktermkr 2009 2010Avgifter 2 668 2 430Hyror och arrenden 5 778 5 831Bidrag 2 061 2 187Övriga intäkter 13 443 13 849S:a verksamhetens intäkter 23 950 24 29723. Verksamhetens kostnadermkr 2009 2010Försörjningsstöd -1 146 -1 218Personalkostnader -19 087 -19 068mkr 2009 2010Lokalkostnader -863 -1 049Övriga verksamhetskostnader -19 575 -19 386S:a verksamhetens kostnader -40 671 -40 72124. Jämförelsestörande postermkr 2009 2010Västsvenska paketet - -1 250S:a jämförelsestörande kostnader - -1 250S:a jämförelsestörande poster - -1 25025. Immateriella och materiella anläggningstillgångarmkrGoodwillÖvr imatetriellatillgångar.Byggnadero markPågåendenyanläggningarMaskiner otekniskaanläggningarÖvrigainventarierSummaAck anskaffningsvärde 529 705 64 216 3 546 21 796 7 657 98 449Ack uppskrivningar -1 3 998 9 4 006Ack avskrivningar -273 -316 -19 238 -9 -10 111 -4 176 -34 123Ack nedskrivningar -5 -3 660 -8 -229 -69 -3 971Ingående bokfört värde 251 388 45 316 3 529 11 465 3 412 64 361Årets nettoanskaffningar 9 155 707 3 158 282 1 544 5 855Årets avskrivningar -35 -64 -1 789 -2 -757 -662 -3 309169 169Årets nedskrivningar -49 -4 -174 -33 -52 -99 -411Årets utrangeringar 0 -9 -385 -22 -31 -164 -611Årets återförda nedskrivningarOmklassificeringar/överföringar*3 3 514 -3 892 124 200 -51Utgående bokfört värde 176 469 47 358 2 738 11 031 4 231 66 003* Omklassificeringar avser tillgångar som flyttats mellan olikatillgångsslag. I omklassificeringar ingår en justering av åretsingående balans på 261 mkr.87

26. Finansiella intäkter och kostnadermkr 2009 2010Finansiella intäkterRänteintäkter 283 279Resultat från aktier o andelar 26Övriga finansiella intäkter 103 28S:a finansiella intäkter 386 333Finansiella kostnaderRäntekostnader -1 326 -1 294Resultat från aktier och andelar -18 -Övriga finansiella kostnader -14 -13S:a finansiella kostnader -1 358 -1 307Finansnetto -972 -97427. Finansiella anläggningstillgångarmkr 2009 2010Aktier och andelar 167 177Uppskjuten skattefordran 5 5Övriga långfristiga fordringar 388 451S:a finansiella anläggningstillgångarAktier och andelarIntressebolag560 633BokförtvärdeBokförtvärdeLerum Fjärrvärme AB 44 44FordonsGas Sverige AB 36 40Övriga bolag 25 36Summa intressebolag 105 120Övriga bolagVästtrafik AB 31 31Lerum Energi AB 23 23Övriga bolag 8 3Summa övriga bolag 62 57Summa aktier och andelar 167 17728. Kortfristiga fordringarmkr 2009 2010Kundfordringar 1 442 1 591Förutbetalda kostnader/upplupnaintäkter2 171 2595Fordringar hos staten 449 455Övriga fordringar 812 554S:a kortfristiga fordringar 4 874 5 19529. Eget kapitalmkr 2009 2010Ingående eget resultat 17 064 17 879Övriga justeringar * 10 0Årets resultat 805 638Utgående eget resultat 17 879 18517* Förändring av eget kapital år 2009 beror förutom åretsresultat främst på en justering av skattesats inom GKFkoncernenpå 9 mkr som avser år 2008.30. Pensionermkr 2009 2010a) KoncernenFörmånsbestämd ålderspension 2 542 2 571Avtalspension, visstidspension 71 78ÖvrigtSumma 2 613 2 649b) Avsättningens förändring över åretVid årets början 2 413 2 613Tillkommande avsättningar 297 145Ianspråktagna belopp -96 -96Återförda ej utnyttjade belopp -1 -2Omklassificering 0 -11Summa 2 613 2 64931. Övriga avsättningarmkr 2009 2010b) KoncernenVästsvenska paketet - 1 250Vägverket kollektivtrafik 146 104Götaleden 92 93Återställande av deponier (Kretslopp) 25 34Avsättning framtida åtaganden (Älvstrandenutveckling AB)- 157Försäljning Västra Eriksberg 106 93Nedskrivning av projekt (Higab) - 100Återställande av deponier (Renova) 66 59Åtagande i koncessionsavtal (GHAB*) - 60Ny hamninfart till ytterhamnar (GHAB) 60 56Försäkr teknisk avsättning (GHAB) 28 28Omstrukturering av stadsgasnät i Gbg 52 25Förlustkontrakt (Göteborgs SpårvägarAB)Avsättning för omstrukturering (GöteborgsSpårvägar AB)Avsättning för omstrukturering (GöteborgsGatu AB)31 3735 24- 16Garantiåtaganden 5 60Framtida miljöåtgärder 22 17Konstgräsplaner (Kommunleasing) 3 588

mkr 2009 2010Övrigt 82 64S:a övriga avsättningar 753 2 282a) Övriga avsättningars förändring över åretVid årets början 850 753Tillkommande avsättningar 46 1 696Ianspråktagna belopp -150 -124Återförda ej utnyttjade belopp 7 -4Övrigt -39Summa 753 2 282* Göteborgs Hamn AB32. Långfristiga skuldermkr 2009 2010Skulder till banker, kreditinstitut m fl 31 816 27 874Checkräkning 434 113Övriga långfristiga skulder 80 2S:a långfristiga skulder 32 330 27 98933. Kortfristiga skuldermkr 2009 2010Skulder till banker, kreditinstitut m fl 4 805 8 717Leverantörsskulder 2 590 2 674Personalens skatter 219 246Skulder till staten 1 441 380Övriga kortfristiga skulder 1 302 1 337Upplupna kostnader/förutbetaldaintäkter4 850 5 091S:a kortfristiga skulder 15 207 18 44534. Leasing – operationella leasingavtal35. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelsermkr 2009 2010BorgensförbindelserSmåhus - statliga bostadslån 12 10Stiftelser 587 576Föreningar 138 154Övrigt 30 34S:a borgensförbindelser 767 774PensionsförpliktelserPensionsförpliktelser PA-KL aktiva 5 875 4 837Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer2 506 3 218Pensionsförpliktelser livränta 431 419S:a pensionsförpliktelser PA-KL 8 812 8 474Pensionsförpliktelser chefsavtal 47 42Pensionsförpliktelser övrigt 200 31Garantiåtaganden FPG/PRI 5 6S:a totala pensionsförpliktelser 9 064 8 553Särskild löneskatt 2 155 2 069S.a pensionsförpliktelser o särskildlöneskatt11 219 10 622Övriga ansvarsförbindelser 33 55Ställda säkerheter 14 489 13 740Renova AB har ansvarsförbindelser uppgående till betydandebelopp avseende kostnader för återställande av deponier utöverskuldfört belopp per 2010-12-31.mkr 2009 2010Årets betalda leasingavgifter 86 201Avtalade framtida leasingavgifteroperationellaleasingavtalFörfallotidpunkt inom ett år 70 148Förfallotid två till fem år 160 252Förfallotid senare än fem år 58 7289

Redovisningsprinciper - sammanställd redovisningEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings-och beslutsunderlag, är att olikaredovisningsprinciper redovisas på ettöppet och informativt sätt. I detta avsnittbeskrivs de principer som används försammanställd redovisning.Den sammanställda redovisningen är upprättadenligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation8.2 Sammanställd redovisning. Denomfattar kommunen Göteborgs Stad, kommunalförbundensamt de hel- och delägda bolagen i vilkakommunen direkt eller indirekt har mer än hälftenav rösterna eller på annat sätt har ett betydandeinflytande.Göteborgs Stad bedriver omfattande verksamhetgenom i första hand hel- eller delägda aktiebolag,men också genom kommunalförbund.För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådetsamt Bokföringsnämnden rekommendationer,anvisningar samt uttalanden. För kommunalförbundgäller Lagen om kommunal redovisning medvidhängande rekommendationer. Det innebär attolika regelverk gäller för kommun och bolag. I densammanställda redovisningen har bolagens redovisningsprincipertill vissa delar justerats enligtkommunens redovisningsprinciper.Den sammanställda redovisningen är upprättadenligt förvärvsmetoden vilket innebär att moderbolagetindirekt förvärvar dotterbolagets tillgångaroch skulder, värderade till verkligt värde. I densammanställda balansräkningen elimineras moderbolagetsbokförda värde av andel i dotterbolag motförvärvad andel av dotterbolagets egna kapital. Ikoncernens eget kapital ingår därför enbart den delav dotterföretagens egna kapital som tillkommitefter förvärvet tillsammans med moderföretagetseget kapital. I den sammanställda resultaträkningenredovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetensandel i dotterföretags kapital redovisas iseparat post i balansräkningen. Avyttrade dotterföretaginkluderas i koncernresultatet till och medavyttringstidpunkten. Vid förvärv av dotterföretaginkluderas resultat från och med förvärvstidpunkteni koncernresultatet.IntressebolagIntressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.Som intressebolag redovisas bolag sominte är dotterbolag, med ett långsiktigt direkt ellerindirekt innehav om minst 20 procent och högst 50procent (vanligen andel av röstvärdet). I moderbolagredovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärde.I den sammanställda redovisningenredovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärdejusterat med koncernens andel av intressebolagetsegna kapital samt 73,7 procent av obeskattadereserver. I den sammanställda resultaträkningeningår som intäkt andel i intressebolagets resultatföre skatt. Andel av intressebolagets skatt redovisassom skattekostnad i den sammanställda resultaträkningen.Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar redovisas tillanskaffningsvärde minskat med avskrivningarenligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningarenligt plan beräknas med hänsyn tillanläggningstillgångens beräknade nyttjandeperiod.Linjär avskrivningsmetod används för samtligatyper av immateriella anläggningstillgångar.Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdetöverstiger det verkliga värdet på koncernensandel av förvärvade nettotillgångar alternativinkråmetvid förvärvstillfället. Avskrivning avgoodwill görs med 5-20 procent. Goodwill hänförligtill Kungälv Transporttjänst AB skrivs av med20 procent per år. Goodwill hänförlig till FalbygdensEnergi AB, Ale Energi AB, Göteborg Din ElAB och Lerum Fjärrvärme AB skrivs av med 10procent per år. Goodwill hänförlig till FordonsGasSverige AB skrivs av med 5 procent per år. I samtligafall betraktas investeringarna som strategiska.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdeminskat med avskrivningar enligtplan och eventuella nedskrivningar. Utgifter förförbättringar av materiella anläggningstillgångarsprestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångensredovisade värde och aktiveras med nedlagda utgifter.Utgifter för reparation och underhåll redovisassom kostnader. Avskrivningar enligt plan beräknasmed hänsyn till anläggningstillgångens bedömdanyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod användsför samtliga typer av materiella anläggningstillgångar.I omklassificeringar av materiella anläggningstillgångaringår en justering av årets ingåendebalans. Denna justering avser en differens somuppstått i samband med byte av system. Utredningav differensen kommer att ske under 2011.90

NedskrivningarVid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreliggernågon indikation på för nedskrivning av deredovisade värdena för koncernens tillgångar. Omdet finns indikationer fastställs en tillgångs återvinningsvärde.Återvinningsvärdet är det högsta avnyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. I defall en tillgångs redovisade värde bedöms överstigaberäknat återvinningsvärde, skrivs tillgången nedtill sitt återvinningsvärde.Obeskattade reserverObeskattade reserver i enskilda bolag uppdelas i eneget-kapital-del, vilken redovisas som bundet egetkapital, samt en del som uppskjuten skatteskuld. Iej helägda kommunalförbund samt dotterbolagredovisas utomstående andels-/aktieägares andel aveget kapital samt obeskattade reserver som minoritetsintresse.I resultaträkningen redovisas minoritetensandel av resultat efter skatt.Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta har omräknatstill balansdagens kurs. Fordringar och skulderi utländsk valuta som valutasäkras värderas tillsäkrad kurs. Orealiserade vinster och förlustertillföljd av skillnader mellan anskaffningsvärde ochbalansdagens värde nettoredovisas i rörelseresultatet.Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligttransaktionsdagens avistakurs.VarulagerVarulagret är värderat och upptaget till det lägstaav anskaffningsvärdet enligt den s k först-in förstutprincipen respektive nettoförsäljningsvärdet påbalansdagen. Inkuransrisker har därvid beaktats.Förråd och lager utgörs huvudsakligen av materialavsett dels för egen verksamhet, dels för uppförandeav egna anläggningar samt för reparationer ochunderhåll.IntäkterIntäktsredovisning sker i takt med att väsentligarisker och förmåner som är förknippade med koncernensprodukter överförs till köparen. Försäljningav varor redovisas vid leverans av produkter tillkunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Inkomsterhänförliga till tjänste- och entreprenaduppdragredovisas som intäkt respektive kostnad iden period som tjänsten levereras samt i förhållandetill uppdragets färdigställandegrad. Mindre pågåendefastprisuppdrag resultatredovisas först dåuppdraget slutförts.Övriga intäkter redovisas enligt följande:-Hyresintäker intäktsförs i den period uthyrningenavser-Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångarintäktsförs när risker och förmånersom förknippas med äganderätten har övergått tillköparen normalt på kontraktsdagen-Ränteintäkter intäktsredovisas i den period deintjänats.Intäkter redovisas netto efter moms och rabatter. Iden sammanställda redovisningen elimineras koncerninternförsäljning.Servis- och anslutningsavgifterServis- och anslutningsavgifter intäktsförs i sambandmed påbörjad leverans av anslutningen. Avgifternaför år 2010 uppgår till 87 mkr (103).Lånekostnader i samband med investeringLånekostnader i samband med investeringar belastarantingen resultatet eller anskaffningsvärdet.Under 2010 har kommunens nämnder och bolagaktiverat lånekostnader för nästan 40 mkr. (54) Sevidare på sidan 70.InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt somskall betalas eller erhållas avseende aktuellt år,justeringar avseende tidigare års aktuella skatt,förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intresseföretagsskatt. Värdering av samtliga skatteskulder/skattefordringarsker normalt till nominelltbelopp och görs enligt de skatteregler och skattesatsersom är beslutade eller som är aviserade ochmed stor säkerhet kommer att fastställas.För poster redovisade i resultaträkningen, redovisasäven den sammanhängande skatteeffekten iresultaträkningen. Skatteeffekter av poster somredovisas direkt mot eget kapital, redovisas moteget kapital. Uppskjuten skatt redovisas enligtbalansräkningsmetoden på alla temporära skillnadersom uppkommer mellan redovisade och skattemässigavärden på tillgångar och skulder. Detemporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommitgenom skillnader mellan bokföringsmässigaoch skattemässiga avskrivningar på anläggningstillgångaroch avsättningar.Avdragsbegränsning räntekostnaderSkatteverket hemställde i juni 2008 hos Finansdepartementetom vissa lagändringar avseende avdragsbegränsningför räntor inom en så kallad intressegemenskap.De nya reglerna har införtsfr o m 090101. Det finns en risk för att de nya reglernakan komma att tillämpas GKF- samt Älvstranden-koncernen.Risken för 2010 uppgår tillca 40 mkr, baserat på nuvarande räntekostnader. Ianslutning till bolagens deklarationer för år 2010kommer detta att framgå genom ett öppet yrkande.91

Interna mellanhavanden och uppdragsföretagI koncernen Göteborgs stad ingår kommunen, de kommunala bolagen samt kommunalförbunden.Ett stort antal transaktioner sker mellan de olika enheterna inom koncernen Göteborgs Stad, nedanståendetabell ger en bild av dessa transaktioner.Inom koncernen Göteborgs stad sker omfattande internförsäljning. Bland annat sker omfattande försäljningfrån Göteborg Energikoncernen till övriga enheter inom Göteborgs Stad avseende fjärrvärme och el.Även Kretsloppskontoret har en omfattande internförsäljning till andra enheter. Enligt beslut i Kommunfullmäktigeskall kommunens investeringar i lös egendom finansieras genom leasing, med det kommunalabolaget Kommunleasing i Göteborg AB som leasegivare. Detta innebär ett stort antal transaktioner medövriga bolag, nämnder och kommunalförbund.Den största delen av lånen utgörs av mellanhavanden gentemot Finansförvaltningen, som utgör internbanksfunktioneninom Göteborgs kommun.Finansförvaltningen har borgensåtaganden mot stadens bolag. Borgen tecknas av kommunen dels för lånoch dels för pensionsförpliktelser som inte säkerställts genom andra pensionslösningar.Försäljningtkr Bolag Kommun Kommunalförbund SummaSäljareBolag - 2 368 087 18 474 2 386 561Kommun 523 572 - 13 693 537 265Kommunalförbund 340 5 524 - 5 864Summa 523 912 2 373 611 32 167 2 929 690Utlåningtkr Bolag Kommun Kommunalförbund SummaLångivareBolag - 2 032 095 - 2 032 095Kommun 21 177 304 - 5 546 21 182 850Kommunalförbund - 287 167 - 287 167Summa 21 177 304 2 319 262 5 546 23 502 112Borgentkr Bolag Kommun Kommunalförbund SummaUtställareBolag - 14 850 - 14 850Kommun 1 838 672 - - 1 838 672Kommunalförbund - - - -Summa 1 838 672 14 850 - 1 853 52292

Göteborgs Kommunala Förvaltnings ABGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKFAB) är sedan 1996 moderbolag i en av Göteborgskommun helägd koncern, GKF-koncernen.Antalet direktägda dotterbolag är 18 varav 5är vilande.Bolagen är Göteborg Energi AB, Göteborgs SpårvägarAB, Göteborg Port Holding AB, HantverksochIndustrihus i Göteborg AB (HIGAB), GöteborgsGatu AB, Göteborgs Stadsteater AB, LisebergAB, Got Event AB, Business Region GöteborgAB, Kommunleasing i Göteborg AB, GöteborgsStads Upphandlings AB, Försäkrings ABGöta Lejon, Utveckling Nordost AB, AB KärraCentrum (vilande), Fastighets AB Göta Lejon(vilande), Förvaltnings AB Bältespännaren (vilande),Göteborgs Stads Data AB (vilande) samt Miljöfordoni Göteborg AB (vilande).Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB:s styrelsebestår av ledamöter utsedda av Göteborgskommunfullmäktige. Styrelsen har en politisksammansättning som motsvarar aktuell representationi kommunfullmäktige. Bolagets uppgift enligtbolagsordningen är att;”..genom innehav av aktier eller andelar i andraföretag bedriva och utveckla verksamheter av allmäntintresse som har anknytning till kommunensområde eller dess invånare. Bolaget skall också hatill föremål att äga, förvalta, köpa och sälja aktieroch andelar och fast egendom samt att bedrivadärmed förenlig verksamhet.”Bolagen inom koncernen verkar inom områdensom energi, näringsliv, kultur, trafik, fastigheteroch tjänsteproduktion.GKF-Koncernens resultat och ställningAv femårsöversikten nedan framgår att GKFkoncernensintjänandeförmåga mätt i resultat efterfinansiella poster och före skatt successivt förbättradesfram till år 2007 för att minska kraftigt underår 2008. Under 2009 och 2010 har en viss återhämtningskett. Soliditeten har förbättrats till ochmed 2008, för att under 2009 sjunka något. Under2010 har emellertid soliditeten förbättrats något.Ökningen av omsättningen under 2010 har varit40%. Ökningen av omsättningen är till stor del eneffekt av förvärvet av Göteborgs Spårvägar AB2009-12-31 samt av Göteborg Energi ABs förvärvav resterande aktier i Plusenergi AB 2009-04-01.Balansomslutningen har ökat med ca 33 % underfemårsperioden till följd av att stora investeringargenomförts inom bl a energi- och hamnsektorn.Koncernens resultat 2010 efter finansiella posteruppgick till 516,5 Mkr (+457,9). I jämförelse med2009 uppvisar några bolag en högre resultatnivå2010 och andra en lägre nivå. De största positivaavvikelserna finns hos Göteborg Energi AB (+203Mkr), en effekt av det kalla vädret och gynnsammainköpspriser och Göteborg Port Holding AB (+81Mkr), till stor del beroende på ökade volymer. Destörsta negativa avvikelserna finns hos HIGAB (-104 Mkr) och KLAB (-85 Mkr). I dessa bolag harnedskrivningar gjorts av framtida projekt samtbussar.Balansomslutningen har jämfört med 2009 ökatmed 3,9 % (14,2) från 25 421 till 26 400 Mkr.Göteborg Energi AB och Göteborg Port HoldingAB svarar för en stor del av denna ökning, ett resultatav fortsatt hög investeringsnivå. Övriga bolagmed betydande investeringar är KLAB samtHIGAB.Moderbolaget Göteborgs Kommunala FörvaltningsABModerbolaget redovisar ett resultat 2010 efter skattpå 352,5 Mkr (186,9). Förbättringen av resultatetavser till största delen ökade koncernbidrag ochutdelningar från dotterföretag. Det egna kapitaletökade från 1 801,7 Mkr till 1 961,1 Mkr. Soliditetenuppgick vid årsskiftet till 43,5 % (36,1). Räntenettot2010 uppgick till -83,2 Mkr (-92,1). Detförbättrade räntenettot i jämförelse med 2009 är eneffekt av minskad lånevolym under 2010. Dengenomsnittliga räntan på bolagets långa låneskuldom 1 401,6 Mkr (2 531,6 ) uppgick under året till3,87 % (2,82). Bolagets totala räntebärande låneskulduppgick vid årsskiftet till 2 047,8 Mkr (3107,9).I syfte att långsiktigt upprätthålla en balanseradvinstnivå och bibehålla eget kapital, täcks underåret uppkommet underskott i moderbolaget avkapitaltillskott från bolag i koncernen alternativtfrån ägaren, Göteborgs kommun.Förväntad framtida utvecklingBolagen inom koncernen arbetar inom olika näringsgrenaroch på skilda marknader. För bolag somarbetar på en konkurrensutsatt marknad är den egnakonkurrensförmågan avgörande för bolagets framtid.Hit kan räknas Göteborg Port Holding AB,Liseberg AB samt i viss utsträckning även GöteborgEnergi AB och Got Event AB.93

Göteborg Port Holding ABs utvecklingGöteborg Port Holding AB påverkas i mycketstor utsträckning av den internationella konjunkturen,vilket blev tydligt i samband med denglobala finanskrisen och lågkonjunkturen, somför hamnens del tog sin början under andra halvåret2008 genom en kraftig volymminskning.Volymerna fortsatte att minska under 2009 menhar successivt återhämtat sig under 2010. En avdrivkrafterna bakom strukturförändringen ihamnverksamheten, som beslutades 2009, varmöjligheten att attrahera nya globala terminaloperatörerför att därigenom skapa ökade godsflödenoch ökad effektivitet. Den pågåendeförsäljningsprocessen bekräftar det stora intressesom finns från externa operatörer att etablera sigi Göteborgs hamn. Den signerade överlåtelsen avÄlvsborg Ro/ro AB till DFDS/Cobelfret är förstasteget i denna process. Under 2011 planerasöverlåtelse av både Gothenburg Car TerminalAB (våren 2011) uppdatera och Skandia ContainerTerminal AB (hösten 2011). GöteborgsHamn AB får genom omstruktureringen en nyroll. Det nya uppdraget är att svara upp mot kravpå en väl fungerande infrastruktur, att marknadsföraGöteborgs hamn som ett viktigt godsnav inorra Europa samt att fullgöra rollen somhamnmyndighet.Göteborg Energi ABs utvecklingSamtidigt som intjänandeförmågan för GöteborgEnergi AB bedöms som god inom överskådlig tid,genomför och planerar bolaget stora investeringarför att möta framtida utmaningar. Utfallet av dessainvesteringar kommer att vara avgörande för bolagetsmöjligheter till långsiktig lönsamhet. Bolagetsförutsättningar påverkas också i betydande utsträckningav lagar och regelverk inom områdenför bl a miljö, skatter och konkurrens. Bolagetsplanerade anläggning GoBiGas för framställningav biogas baserat på skogsråvara blir ett betydandeframtida tillskott av miljömässigt förnyelsebaradrivmedel till transportsektorn.Göteborgs Spårvägar ABs utvecklingGöteborgs Spårvägar AB ingår sedan 2009-12-30 iGKF-koncernen. Bolagets framtid är bl a beroendeav pågående diskussion och förberedelser införorganiseringen av trafikhuvudmannaskapet inomVästra Götalandsregionen (VGR) från och med2012. En eventuell överföring av spårvagnsverksamhetentill VGR kommer att få konsekvenseräven för Kommunleasing i Göteborg AB (KLAB)som leasar ut spårvagnar till Göteborgs SpårvägarAB.Övriga bolags utvecklingFör övriga bolag är verksamhetens inriktning, omfattningoch lönsamhet mer beroende av det ägaruppdragsom Göteborgs kommun lämnat än denaktuella konkurrenssituationen. Några av bolagenutför i princip enbart tjänster för övriga kommunalaförvaltningar och bolag. Dessa är Försäkrings ABGöta Lejon, Kommunleasing i Göteborg AB samtGöteborgs Stads Upphandlings AB.Femårsöversikt GKF-koncernenmkr 2010 2009 2008 2007 2006Nettoomsättning 13 063,9 9 344,0 7 749,0 7 263,1 7 098,6Rörelseresultat 894,8 775,7 676,9 911,8 783,6Resultat efter finansiella poster 516,5 457,9 250,3 548,4 516,7Årets resultat 321,7 309,5 246,6 391,9 341,0Balansomslutning 26 400,2 25 421,0 22 254,5 21 102,0 19 828,8Eget kapital 4 832,6 4 509,7 4 208,6 3 954,3 3 444,9Soliditet 18,3 % 17,7 % 18,9 % 18,7 % 17,4 %Avkastning på eget kapital 6,7 % 6,9 % 5,9 % 9,9 % 9,9 %Avkastning på totalt kapital 3,4 % 3,2 % 3,7 % 4,9 % 4,5 %Medelantal anställda 5 725 3 978 4 094 4 030 4 051Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen. Avkastning på eget kapital: Årets resultat i procent av eget kapital. Avkastning på totaltkapital: Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av balansomslutningen. Nyckeltalen används endast som indikation på utvecklingen ejsom styrinstrument.94

Resultat- och investeringsanalys av koncerner och bolagGöteborgs Stad äger ett 20-tal större koncerneroch bolag. Rörelseintäkterna uppgår sammantagettill ca 19,7 miljarder kronor. De störstakoncernerna är Förvaltnings AB Framtiden ochGöteborg Energi AB som 2010 hade rörelseintäkterpå 5,1 miljarder kronor respektive 8,1miljarder kronor. Bolagens sammantagna investeringarför året uppgår till 4,3 miljarder kronor.Jämfört med motsvarande period förraåret var nivån 0,4 miljarder kronor lägre i år.Nedan görs en kort resultat- och investeringsanalysav några större koncerner och bolag inom GöteborgsStad. Övriga koncerners och bolags resultatredovisas i tabellform på sidan 97.Resultatanalys av några stora bolag ochkoncernerResultat efter finansiella poster för stadens koncerneroch bolag uppgick till 733 Mkr, vilket var någotlägre jämfört med 2009, då samma resultatnivåuppgick 808 Mkr.Göteborg Energi ABs * resultat efter finansiellaposter för år 2010 uppgick till 819 Mkr, en ökningom 203 Mkr jämfört med år 2009. Kallt väder, högtillgänglighet i produktionsanläggningarna, högtelpris samt gynnsamma inköpspriser för bränslepåverkade 2010 års resultat väsentligt. Det kallavädret påverkade framförallt produktionsvolymernaav fjärrvärme. Såld volym av "fjärrvärme ochfärdig värme" uppgick år 2010 till 4 502 GWh,motsvarande värde år 2009 var 3 893 GWh. Nettoomsättningavseende "fjärrvärme samt färdig värme"uppgick år 2010 till 3 765 Mkr, och utgjordeknappt hälften av Göteborg Energi-koncernenstotala nettoomsättning. Verksamheten i GöteborgEnergi Din El AB tillkom per april 2009 såsomdotterföretag, dessförinnan redovisades verksamhetensom andel i intresseföretag. Det innebär blandannat att resultatandel från intresseföretag harminskat med 40 Mkr jämfört med år 2009. GöteborgEnergi-koncernen redovisar av- och nedskrivningarav anläggningstillgångar om 730 Mkr, vilketär en ökning med 111 Mkr jämfört med år2009, 49 Mkr förklaras av nedskrivning goodwillavseende Göteborg Energi Din El AB.Göteborgs Hamn ABs* rörelseintäkter uppgicktill 752 Mkr, vilket överstiger tidigareprognostiserade intäkter. Bolagets huvudsakligaintäkter från och med 1 februari 2010 är fartygsochvaruhamnsavgifter, olja samt koncessionsavgifter,hyror och arrenden. Resultat efter finansiellaposter uppgick till 144 Mkr, vilket understigerden prognos som bolaget lämnade tidigare ihöstas. I resultatet ingår en avsättning för åtagandei koncessionsavtal att återställa ytor tillfastlagd standard uppgående till cirka 60 Mkr.Lönsamheten i bolaget har förbättrats dramatisktunder 2010 genom strukturförändringen. Ökadevolymer förklarar en del av den förbättrade lönsamhetenmen beror också på ökad förståelse förverksamheten, ökad produktivitet, bättre intjänandeförmågaoch kostnadskontroll. Förklaringenhör hemma i Port Holding/Port Operation* Göteborg Energi AB:s och Göteborgs Hamn AB:s officiellabokslut är upprättade med tillämpning av Redovisningsrådetrekommendation RR29. Därför förekommeravvikelser mot värden i sammanställd redovisning.Port Operation AB startade sin verksamhet den 1februari 2010 genom verksamhetsövergång frånGöteborgs Hamn AB. Koncernen består av tredotterbolag med ett moderbolag. Det är därför intemöjligt att genomföra någon jämförelse med förraåret. Terminalverksamheten drivs i dotterbolagenÄlvsborg Ro/ro AB, Skandia Container AB ochGothenburg Car Terminal AB. Volym- och resultatutvecklingeni bolagen har varit väsentligenbättre, vilket medfört ett förbättrat ekonomiskt lägejämfört med budget och prognos. Koncernen redovisadeett resultat efter finansiella poster om -8,5 Mkr för 2010 och rörelseintäkter om1 295 Mkr.Göteborgs Gatu AB har genomgått en stor omstruktureringunder året, där en verksamhetsgren äröverlåten till extern part och två andra är överlåtnatill andra enheter inom Göteborgs Stad. Bolagetbestår från och med 1 januari 2011 enbart av affärsområdeTeknisk Service. Bolaget redovisaderörelseintäkter om 470 Mkr vilket understiger förraårets med 10 Mkr. Minskningen hänger främstsamman med verksamhetsöverlåtelserna. Resultatefter finansiella poster uppgick till 22 Mkr, attjämföra med förra årets resultat om 18 Mkr. Avvikelsenåterfinns bland personalkostnaderna, därbolagets pensionskostnader hade ett lägre utfall2010.Liseberg ABs rörelseintäkter ökade med 1 procenttill 904 Mkr. Resultat efter finansiella poster uppgicktill 65 Mkr (72 Mkr). En svag försäsong inöjesparken och inom hotellverksamheten påverkadeden totala gästutvecklingen negativt. Gläd-95

jande var positiv gästutveckling inom restaurangochcampingbolagen.Renova ABs rörelseintäkter ökade med 6 procenttill 1 196 Mkr. Resultat efter finansiella posteruppgick till 31 Mkr (32 Mkr). Intäktsökningenberor främst på ökade värme- och elintäkter. Jämförtmed förra året har kostnader för avskrivningarökat med 14 Mkr, anledningen är färdigställandetav den fjärde förbränningslinjen på Sävenäs. Bolagetser en ökande konkurrens och därmed en kraftigprispress vilket kommer att synas på nästa årsresultatutfall där bolaget räknar med en oförändradomsättning men med ett avsevärt lägre resultat änför detta året.Kommunleasing i Göteborg ABs (KLAB) rörelseintäkterökade till 374 Mkr (307 Mkr). Resultatetefter finansiella poster uppgick till -73 Mkr (12Mkr). Bolaget genomförde under 2009 en större såkallad sale and leasebackaffär med bussar frånGöteborgs Spårvägar AB (GSAB). Sammanlagt403 bussarna ingick i affären. Vid ingången av2010 hade bussarna ett bokfört värde på 395 Mkrhos KLAB. Vid försäljning av bussarna är detKLAB som står risken med undantag för 28 Mkrsom GSAB ska täcka. Under 2010 har GSAB sagtupp avtalen gällande 167 bussar. Av dessa hade 74bussar avyttrats 2010-12-31. Bolaget har låtit göraen ny värdering av bussarna under 2010 vilketresulterade i en nedskrivning av värdet med99 Mkr i bokslut 2010.Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB (HI-GAB) redovisade 621 Mkr i rörelseintäkter för2010. Resultatet efter finansiella poster uppgick till-75 Mkr. En viktig förklaringsfaktor är den avsättning(100 Mkr) som gjorts för att möta nedskrivningsbehovetav den planerade bad- och isanläggningeni Angered.Förvaltnings AB Framtidens rörelseintäkter förkoncernen ökade med 5,9 procent till 5 096 Mkr.Bolaget är moderbolag för de allmännyttiga bostadsföretagen.Totalt förvaltar koncernen drygt69 000 lägenheter. Resultat efter finansiella posteruppgick till 118 Mkr (220 Mkr). Resultatet harpåverkats positivt av återförda nedskrivningar.Kostnaderna för planerat underhåll uppgick till673 Mkr (638 Mkr) och för utökat underhåll uppgickkostnaderna till 377 Mkr (482 Mkr).Göteborgs Spårvägar ABs rörelseintäkter minskademed 12 procent till 1 629 Mkr (1 842). Koncernenredovisar ett resultat på - 47 kr. Koncernensdotterbolag Göteborgs Spårvägar Buss redovisar ettresultat på -98 Mkr. Bolaget avslutade vid halvårsskiftetförlorade uppdrag vars omsättning motsvararca 50% av den tidigare omsättningen. En storomställning av både medarbetare och bussar harskett under året. Restvärdesrisken på bussarna upptill 28 Mkr har belastat resultatet, överstigande riskbelastar Kommunleasing AB. Övriga förklaringartill bussbolagets resultat som som styrelsen lämnarär ökade fordonskostnader samt kostnader för omstruktureringsåtgärder.Dotterbolag spårvagn bedriver sin verksamhetpå uppdrag av kommunen i enlighet med ett nollresultatavtal.Bolaget redovisar ett resultat på21 Mkr. Koncernens framtida resultatförmåga bedömsi dagsläget som mycket osäker.Investeringsanalys av några stora bolagoch koncernerÅtta bolag hade 2010 totala investeringar överstigande100 Mkr. Andel nyinvesteringar utav totalainvesteringar uppgick till 86 %, ersättningsinvesteringarutgjorde 9 %, kapacitetsinvesteringarutgjorde 1 % och övriga investeringar utgjorde 4%.En sammanställning av bolagens investeringsbudgetarinför 2011 visar att investeringarna kankomma att ligga på en nivå om cirka 5 300 Mkr.De bolag som budgeterar investeringsutgifter omkring1 000 Mkr eller däröver är Förvaltnings ABFramtiden, Göteborg Energi AB och GöteborgsHamn AB.Förvaltnings AB Framtidens investeringsutgifteruppgick 2010 till 1 311 Mkr (1 118) för året, attjämföra med 1 396 Mkr i budgeterade investeringar.Av den totala investeringsutgiften utgjorde463 mkr (438) investeringar för nyproduktion avbostäder, 599 Mkr (523) avsåg ombyggnationeroch 250 Mkr (157) avsåg förvärv och övriga investeringar.Det enskilt största pågående projektet ikoncernen är kvarteret Venus i Gårda där totalinvestering är beräknad till 865 Mkr varav 552 Mkrhittills är upparbetat.Göteborg Energi ABs investeringar för året uppgicktill 1 269 Mkr vilket är 131 Mkr lägre än budgeteradinvesteringsvolym, men 44 Mkr högre änförra årets utfall. Orsaken är en lägre investeringstakti vindkraft samt GoBiGas- och BiG-projekten.Av den totala investeringsutgiften avser1 009 Mkr (1 049) nyinvesteringar och 260 Mkr(176) reinvesteringar. De större pågående projektenavser investeringar i vindkraftverk i bl.a. Töftedalsfjälletoch en omfattande ombyggnation av96

Sävenäs hetvattenpanna med en ny ångturbin somberäknas producera cirka 40 GWh grön el per årmed biobränsle.Higabs investeringsnivå för helåret 2010 om181 Mkr (460) var betydligt lägre än förra årets.Främsta anledningen till avvikelsen beror på attbolaget förvärvade en fastighet på Rantorget avGöteborgs Spårvägar AB förra året.Under 2010 har några större projekt färdigställts,såsom Idrottshögskolan vid Katrinelundsgymnasiet,Arken Asian Spa. Ett stort pågående projekt ärupprustningen av Stora saluhallen. Större kommandeprojekt som är i förstudiefas är nybyggnationav bad- och ishall i Angered, grundförstärkningav Rådhuset samt ombyggnationen av Stadsbiblioteket.Älvstranden Utveckling ABs investeringsnivåuppgick till 373 Mkr (279) för 2010. Största investeringför året var färdigställandet av kontorshusetLindholmens Science Park. Ett projekt som tidigarelagtsoch påverkar årets utfall är ombyggnationenoch färdigställandet av fastigheten M2. Bland övrigastörre kommande projekt i bolaget kan nämnasinvesteringar i infrastruktur på västra Eriksberg ochinre Sannegården samt Skeppsbron.Renova ABs största investeringsutgift 2010 varfärdigställandet av fjärde förbränningslinje där108 Mkr investerats under 2010. Totalt har i dettaprojekt investerats 621 Mkr.Övriga större pågående projekt hos Renova är enturbinuppgradering på Sävenäs för att förbättra eleffektiviteten,investeringen beräknas till totalt49 Mkr varav 31 Mkr under 2010. Övriga störrepågående projekt hos Renova är en turbinuppgraderingpå Sävenäs för att förbättra el-effektiviteten,investeringen beräknas till totalt 49 Mkr varav 31Mkr under 2010. Investering i en anläggning förvåt svavelrening, en investering som syftar till attminimera utsläpp av svavel från Sävenäsanläggningen,beräknas till 42 Mkr totalt varav 36 Mkr ärinvesterat hittills under 2010. Sammanlagda investeringari bolaget för 2010 uppgår till 354 Mkr(328).Gryaab AB sänkte sina investeringar för året med69 Mkr jämfört med budgeterad nivå till sammantaget86 Mkr (292) för året. Främsta anledningenvar att investeringen i anläggningen för bättre kväve-och fosforrening hade ett lägre utfall än budgeterat,650 Mkr mot budget om 700 Mkr. Ett annatstörre projekt hos Gryaab är projektet Tunnel Lerum,projektbudgeten uppgick till 416 Mkr varavGryaabs andel begränsas till 187 Mkr. Projektet ärförsenat enligt tidplan. En anslutning av Lerumberäknas kunna ske under hösten 2011.Göteborgs Hamn ABs investeringar om 115 Mkr(184) bestod främst av flertalet mindre projekt(under 100 Mkr/projekt) där projekten ombyggnationav Majnabbeterminalen för anpassning avStena Lines färjor, råoljelagring i Syrhåla samt nybensinledning och nya lastarmar vid kajplats501/511 är de största.Totala investeringar i koncerner och bolagMkrBokslut2010Budgethelår2010Bokslut2009Förvaltnings AB Framtiden 1 311 1 396 1 118Göteborg Energi AB 1 269 1 400 1 225Älvstranden Utveckling AB 373 360 279Kommunleasing i GöteborgAB361 288 484Renova AB 354 175 328HIGAB. Hantverks- ochIndustrihus i Göteborg AB181 168 460Göteborgs Hamn AB 115 132 184Liseberg AB 108 93 133Gryaab AB 86 155 292Göteborgs Gatu AB 72 58 67Göteborg Port Holding AB 23 23 0GREFAB AB 17 19 24Göteborgs Spårvägar AB 14 74 99Got Event AB 9 0 5Göteborgs Stadsteater AB 8 13 3Försäkrings AB Göta Lejon 4 4 6Göteborg Co AB 1 0 1BRG AB 1 1 1Elimineringar -15 -6 0Totalt 4 292 4 353 4 70997

Koncerner och bolag i siffror 2010mkrResultatefter fin.posterÅretsresultatRörelseintäkterBalansomslutningEgetkapitalSoliditet*ÅretsinvesteringarFörvaltnings AB Framtiden*** 5 096 118 85 26 151 8 126 31 % 1 311Göteborg Energi AB*** 8 059 819 566 13 683 4 464 33 % 1 269Göteborgs Spårvägar AB 1 629 -47 -56 784 373 48 % 14Göteborg Port Holding AB *** 1 662 118 87 3 839 272 7 % 138Renova AB 1 196 31 23 2 180 360 17 % 354Liseberg AB 904 65 47 1 028 606 59 % 108Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB 622 -75 -56 4 471 535 12 % 181Göteborgs Gatu AB 470 22 16 416 72 17 % 72Älvstranden Utveckling AB 423 71 21 4 907 325 7 % 373Kommunleasing i Göteborg AB 374 -73 -93 2 270 4 0 % 361Gryaab AB 269 -4 0 1 492 8 1 % 126Göteborg Co Kommunintressent AB 217 1 1 72 19 27 % 1Got Event AB** 133 -101 -75 116 40 34 % 9BRG Business Region Göteborg AB ** 104 -46 -35 160 81 51 % 1Försäkrings AB Göta Lejon 115 3 2 241 67 28 % 4Göteborgs Stadsteater AB ** 59 -90 -67 60 20 34 % 8Göteborgsregionens Fritidshamnar AB 45 4 1 99 12 12 % 17Göteborgs Stads Upphandlings AB 35 5 4 29 17 56 % 0Boplats Göteborg AB 9 0 0 8 3 38 % 0Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB 0 425 353 4 533 1 961 43 % 0GKF- koncernen, Vilande bolag 0 0 0 5 5 0 % 0* Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till balansomslutning i procent.** Erhåller budgeterat koncernbidrag från GKF AB*** Förvaltnings AB Framtidens officiella bokslut är upprättat enligt IFRS. Göteborgs Energi ABs och Göteborgs Hamn ABsofficiella bokslut är upprättade med tilämpning av RR 29. Därför förekommer avvikelser mot värden i sammanställd redovisning.98

RevisionsberättelseKommer till kommunfullmäktige99

KF Handling 2011 nr 36Bilaga 2Nämndernas och styrelsernasdirektkommunikation avstyrinformation till KS/KFUtdrag ur årsrapporter 2010

Denna rapport innehåller nämnders/styrelsers direktkommunikationmed KS/KF.Här återfinns nämndernas och styrelsernas egna sammanfattningar av det aktuella läget iform av förstasidan från varje nämnds/styrelses årsrapport 2010. De är i förekommandefall kompletterade med stadskansliets kommentarer. Vidare framgår här också nämndens/styrelsensbeslut i samband med behandling av rapporten.”Stadskansliets kommentar” används restriktivt och huvudsyftet med kommentaren äratt i förekommande fall framhålla nämnder/styrelser då agerande från nämnd/styrelse inte är i enlighet med fastställda riktlinjer för budgetochuppföljning annat särskilt skälObservera att det framgår av innehållsförteckningen vilka enheter som har kommenterats.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 2(113)

Innehållsförteckning1 Stadsdelsnämnder......................................................................................................61.1 SDN Askim................................................................................................................. 71.2 SDN Backa.................................................................................................................. 91.3 SDN Bergsjön ........................................................................................................... 111.4 SDN Biskopsgården.................................................................................................. 131.5 SDN Centrum............................................................................................................ 151.6 SDN Gunnared.......................................................................................................... 171.7 SDN Härlanda........................................................................................................... 191.8 SDN Frölunda-Högsbo ............................................................................................. 211.9 SDN Kortedala.......................................................................................................... 231.10 SDN Kärra-Rödbo .................................................................................................... 251.11 SDN Linnéstaden ...................................................................................................... 261.12 SDN Lundby ............................................................................................................. 281.13 SDN Lärjedalen ........................................................................................................ 291.14 SDN Majorna............................................................................................................ 311.15 SDN Södra Skärgården ............................................................................................. 331.16 SDN Torslanda.......................................................................................................... 351.17 SDN Tuve-Säve ........................................................................................................ 371.18 SDN Tynnered .......................................................................................................... 391.19 SDN Älvsborg........................................................................................................... 411.20 SDN Örgryte ............................................................................................................. 432 Facknämnder ...........................................................................................................452.1 Arkivnämnden........................................................................................................... 462.2 Byggnadsnämnden.................................................................................................... 472.3 Fastighetsnämnden.................................................................................................... 482.4 Framtidens kollektivtrafik......................................................................................... 502.5 Färdtjänstnämnden.................................................................................................... 512.6 Idrotts- och föreningsnämnden ................................................................................. 532.7 Intraservice................................................................................................................ 542.8 Keillers park.............................................................................................................. 562.9 Kommunalförbundet för Fastigheten Stretered......................................................... 572.10 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg............................................. 582.11 Kommunledningen.................................................................................................... 59Årsrapporter 2010; Bilaga 2 3(113)

2.12 Konsumentnämnden ................................................................................................. 602.13 Kretsloppsnämnden................................................................................................... 622.14 Kulturnämnden ......................................................................................................... 642.15 Lokalförsörjningsnämnden ....................................................................................... 652.16 Lokalsekretariatet...................................................................................................... 662.17 Miljönämnden........................................................................................................... 672.18 MedicHus, nämnden för............................................................................................ 682.19 Nämnden för Göteborg Vatten.................................................................................. 692.20 Park- och naturnämnden ........................................................................................... 702.21 Revisorskollegiet....................................................................................................... 712.22 Sociala resursnämnden.............................................................................................. 722.23 Trafiknämnden.......................................................................................................... 742.24 Trygg och vacker stad............................................................................................... 752.25 Utbildningsnämnden ................................................................................................. 762.26 Valnämnden .............................................................................................................. 772.27 Vuxenutbildningsnämnden ....................................................................................... 792.28 Överförmyndarnämnden ........................................................................................... 803 Bolag .........................................................................................................................813.1 Boplats i Göteborg AB.............................................................................................. 823.2 BRG Business Region Göteborg AB........................................................................ 843.3 Försäkrings AB Göta Lejon ...................................................................................... 863.4 Förvaltnings AB Framtiden (kompletterad med stadskansliets kommentar)............ 873.5 Göteborgs Spårvägar AB .......................................................................................... 893.6 Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB) ............................................... 913.7 Got Event AB............................................................................................................ 923.8 GREFAB AB ............................................................................................................ 943.9 Gryaab AB ................................................................................................................ 953.10 Göteborg & Co.......................................................................................................... 973.11 Göteborg Energi AB ................................................................................................. 993.12 Göteborgs Gatu AB................................................................................................. 1003.13 Göteborgs Hamn AB............................................................................................... 1023.14 Port Operation AB .................................................................................................. 1033.15 Göteborgs Stadsteater AB....................................................................................... 1043.16 HIGAB. Hantverks- och industrihus i Göteborg AB.............................................. 1053.17 Kommunleasing i Göteborg AB ............................................................................. 1063.18 Liseberg AB............................................................................................................ 107Årsrapporter 2010; Bilaga 2 4(113)

3.19 Renova AB.............................................................................................................. 1093.20 Göteborgs stads Upphandlings AB......................................................................... 1113.21 Älvstranden Utveckling AB.................................................................................... 112Årsrapporter 2010; Bilaga 2 5(113)

1 StadsdelsnämnderÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 6(113)

1.1 SDN AskimUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förUr ett balanserat helhetsperspektiv har verksamheten inom SDN Askim i allt väsentligt fungeratväl mot bakgrund av reglemente, mål- och inriktningsdokument samt stadens riktlinjer förbudget och uppföljning. Förvaltningen strävar efter en god ekonomi- och verksamhetsstyrninginom ramen för optimal brukarnytta och nöjda medarbetare.God måluppfyllelse bedöms för fyra och viss måluppfyllelse för åtta av de 18 kommunfullmäktigemålen.För sex av målen är resultatet svårbedömt. Inget mål bedöms ha ingen måluppfyllelse.Vid jämförelse med 2009 ses att måluppfyllelsegraden för samma/likvärdiga mål ligger påungefär motsvarande nivå. Likt 2009 finns för alla mål åtgärder framtagna för att öka graden avmåluppfyllelse.I strävan att nå inriktningen för kommunfullmäktiges strategiska områden fokuseras särskiltstadsutveckling med byggnation av bostäder samt miljö- och klimat med utveckling av kollektivttrafik.Trots goda resultat av vissa vidtagna åtgärder bedöms att hållbara resultat ur ett strategiskthelhetsperspektiv först fås på längre sikt och efter i samarbete med staden och externaaktörer. Andra strategiska områden av väsentlig karaktär är det demokratiska perspektivet (inklusivefolkhälsa och myndighetsutövning) med bl a möjlighet till invånarnas delaktighet viaområdesdialoger och tillhörande trygghetsvandring. Insatser för miljöarbete och klimatanpassninghar genomförts och resultatet bedöms vara attityd- och beteendeförändringar samt ökadmiljömedvetenhet.De nämnda fokuserade strategiska områdena har nått bättre resultat än t ex arbetet med mångfaldoch jämställdhet. Trots olika åtgärder inom de sistnämnda områdena är det tydligt att struktureradeoch planmässiga insatser inte vidtagits i tillräcklig grad. Det är dock strategiska frågorför stadsdelens utveckling för vilka ett systematiskt arbete bör prioriteras.MedarbetareÅr 2010 inleddes med anpassningar till årets lägre ekonomiska resurser. Resultatet av bemanningsoptimering,en åtgärd för att dels klara budget, dels förverkliga målet om ökad heltidsanställninginom Äldreomsorg och Funktionshinder, har nått en viss framgång i förändrat arbetssättmen har initialt medfört ökade kostnader. Kommunfullmäktiges förstärkningar av kommunbidragsramenresulterade dock främst i ökad personalvolym bl a inom utbildningsområdet.I början av året avslutades projektet för gemensam vision och förhållningssätt i förvaltningen.Syftet var bl a att utveckla ledarskap och medarbetarskap samt förbättra mötet med brukarna/devi är till för. Andra insatser för kompetensutveckling är t ex arbetet med gemensam verksamhetsidéinom skolområdet och ett valideringsprojekt för enhetschefer.Askim bildar fr om 2011-01-01 en ny stadsdel tillsammans med Frölunda-Högsbo. Verksamhetenhar under hösten i stor utsträckning präglats av aktiviteter och förberedelser inför ny stadsdelsorganisation.EkonomiÅrets resultat om -4,2 Mkr ger en budgetavvikelse om -0,6 Mkr. Underbalanserad budget om -3,6 Mkr finansieras via disposition av eget kapital. Resultatet påverkas dels av avvikelser i denÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 7(113)

underliggande verksamheten med -2,8 Mkr, dels ekonomiska händelser av engångskaraktär om-1,4 Mkr.Störst avvikelser i underliggande verksamhet finns inom Funktionshinder och Äldreomsorg.Ändrade budgetförutsättningar i form av förverkligande av heltidsmålet och anpassning till nyaarbetstidslagar medför, trots åtgärder i både extern och egen regi, en avvikelse för personalkostnadernainom LSS-boendena med -6,5 Mkr. Inom Äldreomsorgen kan ökat behov/ökade kostnaderför hemtjänst, nattinsatser och palliativ vård inte i tillräcklig grad täckas med lägre behov/kostnaderinom särskilt boende.Ekonomiska händelser av engångskaraktär finns inom alla verksamheter och avser t ex nedskrivningav tillgångars kapitalkostnader om cirka -4,5 Mkr.Störst ekonomisk risk/osäkerhet finns fortsatt för Funktionshinder. För att nå en god ekonomiskhushållning bedöms fortsatt strukturell omvandling och samordning av verksamheten i aktivdialog med den nya nämnden.VerksamhetFörutom löpande ekonomi- och verksamhetsstyrning utifrån volym- och kostnadsförändring harstrukturomvandling skett inom äldreomsorg och funktionshinder för anpassning till 2010 årsbudget.Inom förskolan har fler platser startats och antalet barn per avdelning har minskat. Inom skolanär måluppfyllelsen fortsatt hög vad gäller andelen elever med godkända betyg. En särskild satsninghar gjorts på IT-användning i skolan.Inom äldreomsorg har budgetanpassningarna bl a inneburit lägre bemanning inom särskilt boende.Den förebyggande verksamheten för äldre är fortsatt välbesökt och har utökats. Inomhemtjänsten har antalet komplexa ärenden ökat liksom antalet beviljade timmar.Inom funktionshinder har verksamhet i annans regi uppmärksammats och avtal omförhandlats.Några personer med psykiska funktionsnedsättningar har kunnat erbjudas eget boende med stöd.En strategi för framgång är samverkan med andra organisationer i och utanför staden. Samverkansker såväl i verksamhetsfrågor som i t ex samhällsplaneringsfrågor.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 8(113)

1.2 SDN BackaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förAntalet barn i förskoleålder ökar vilket medför expansion av antalet platser för att få full behovstäckning.Under 2010 fick 59 fler backabarn förskoleplats.Antalet ärenden inom hemtjänsten har ökat med 50 men antalet hemtjänsttimmar har ökat meddrygt 30 000 vilket är en konsekvens av det ökade kvarboendet.Antalet Backabor på äldreboende har minskat med 19, främst korttidsplaceringar.Avvecklingen av Backadalen har påbörjats under senare delen av 2009, avvecklade platser under2010 är 24 (snitt).Under 2009 har elevunderlaget ökat något och elevsammansättningen förändras. Andelen eleveri fristående skolor uppgår nu till 31 %.Lokaler inom förskola/skola har generellt eftersatt underhåll, vilket medför fördyrande insatserför reparationer och i många avseenden en ej tillfredsställande lär- och arbetsmiljö.Ungdomssituationen har under året varit i huvudsak stabil. Samverkan mellan förvaltningen ochpolisen fungerar utmärkt genom SSP modellen och utgör en bra grund för arbetet.Antalet vårddagar för ungdomar på institution har minskat med drygt 900 vilket ses som etttecken på att tidiga insatser har effekt.Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med 58 till 587. Antalet långtidsberoende ungdomarhar ökat med 3 till 73.Missbrukssituationen är fortsatt allvarlig med ett ökat behov av LVM-ingripanden framför alltav yngre under 30 år.MedarbetareÄven 2010 har varit ett utmanande och ansträngande år med anpassningar och åtgärder för attnå en budget i balans. De rekryteringsbegränsningar som infördes 2009 har tillämpats under2010. Andelen heltidsanställda har ökat med ett 2 % samtidigt som andelen tillsvidareanställdaminskat med 3 %.Andelen producerad tid av timavlönad personal ligger kvar på en nivå på drygt 10 %. Under2010 har stadsdelen påbörjat och anslutit sig till det kommungemensamma projektet "optimeradbemanning" inom verksamhetsområde äldreomsorg. Projektet syftar till att minska andelen produceradtid av timavlönad personal samt öka andelen heltider.Sjukfrånvaron fortsätter att minska, jämfört med 2009 är minskningen en procentenhet. Denstörsta minskningen är sjukfall längre än 366 dagar vilket kan ses som ett resultat av ändraderegler i sjukförsäkringen. Frisknärvaron har minskat och är nu knappt 50 %. Andelen medarbetaresom inte har en enda sjukdag ligger kvar på straxt under 35 %.Andelen externa avgångar har ökat med drygt 50 %, pensionsavgångar är den avgångsorsak somökat. Generationsväxlingen är tydlig, 15 % av medarbetarna i SDF Backa är 60 år eller äldre,samma nivå som 2009.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 9(113)

EkonomiResultatet för befolkningsramen blev +12 311 tkr och för resursnämndsramen +74 tkr. Nettokostnadsökningenblev 0,0% vilket är 2,1% under stadsdelssnittet.Förskolan har expanderat både i egen produktion och annan utförare med 59 platser. Enhetskostnadernahar minskat både för grundskola (-1,2%) och förskola (-2,8%).Äldreomsorgen har expanderat kraftigt i antalet hemjänsttimmar samtidigt som antalet backabori äldreboende har minskat. Totalt har nettokostnaden minskat med 3,4%.Försörjningsstödet har fortsatt att öka och drar över budget med 2,7 mkr (efter kompensationmed 70% från kommunledningen). Kostnaderna för barn/unga fortsätter att minska medan kostnadernaför vuxna ökar främst beroende på kostnader för missbruk.Funktionshinder har ett negativt resultat trots att ett boende avvecklas under året vilket inneburitminskade kostnader. Detta beror främst på ökade kostnader för personlig assistans samt ökadekostnader för korttidsplaceringar.VerksamhetAntalet barn i förskoleålder ökar vilket medför expansion av antalet förskoleplatser för att möjliggörafull behovstäckning. Befolkningsprognosen ger att antalet förskoleplatser behöver fortsättaökas. Under 2010 har 59 fler backabarn förskoleplats.Antal elever i lägre åldrar ökar medan elever i äldre åldrar minskar. Sammanlagt har skett enökning med 26 vilket är för första gången på ett flertal år.Ett korttidsboende gemensamt för Hisingen med inriktning på neurologiskt funktionshindradestartade i projektform januari 2010 och avvecklades under december.IFO har fortsatt övergången från institutionsvård till hemmaplanslösningar i egen regi underåret.Avvecklingen av Backadalens äldreboende har fortsatt under året. Antalet Backabor på äldreboendehar minskat och antalet hemtjänsttimmar har ökat.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 10(113)

1.3 SDN BergsjönUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förBergsjön saknar balans i utbudet av boendeformer. Fler småhus med äganderätt skulle ge ökadvariation och möjlighet till boendekarriär i den egna stadsdelen. Ett mindre radhus- och bostadsrättsområdeär planerat och försäljning av objekten har påbörjats.Kollektivtrafikförsörjningen till och från området är relativt god. Linjesträckningen och turtäthetenbehöver dock utvecklas för att Bergsjön ska upplevas ha god koppling till Göteborgs centrumoch övriga angränsande områden.Året präglades av att många ärenden gällande ansökan om försörjningsstöd tillkom. Antaletlångtidsberoende ökade bland de vuxna, men ungdomarna skedde en minskad ökningstakt underhösten.MedarbetareNämndens omställningsarbete utifrån de kostnadsanpassningar som beslutades hösten 2009 är istort sett helt klart. För enstaka medarbetare återstår att finna en varaktig placering.Med anledning av det organisationsbyggande i samband med sammanslagning med SDN Kortedala2011 inrättades en projektorganisation för att förbereda ett troligt omställningsbehovbland medarbetarna . Hur stort detta behov kommer vara är för närvarande oklartDet framtida rekryteringsbehov som bedöms, grundar sig på främst åldersstrukturen i förvaltningendär ca 20 procent av cheferna går i pension inom ett till sju år. Pensionsavgångar gällandepedagoger och svårigheter att främst rekrytera förskollärare blir en stor utmaning för förvaltningen.Administratörer och undersköterskor är andra yrkesgrupper som behöver rekryterasinom de närmsta åren.EkonomiDet budgetarbete som gjordes främst under 2009 har fått goda effekter i samtliga verksamheter.Det finns en kostnadsmedvetenhet och ett ansvarstagande som lett fram till positiva siffror i allaverksamheter.Kraftigt ökade försörjningsstödskostnader innebar att nämnden behövde ta höjd i budget. Föråret visade det sig vara en riktig bedömning. En omfördelning för att ge bättre förutsättningarför äldre- och funktionshinderområdet var också nödvändigt. Även detta har visat sig vara riktigtbedömt.Inom förskola och skola har medel tillförts förvaltningen för satsningar på kvalitet och en uppräkningav befolkningsramen. Problemet för stadsdelen är dock lokalbrist vilket inte möjliggjortden expansion och kvalitetsförbättring som önskats. Arbetet hann bara påbörjas.VerksamhetInom förskolans verksamhet har samtliga föräldrar fått ett skäligt erbjudande om plats inom defastställda fyra månaders handläggningstid. Antalet barn i förskoleåldrarna fortsatte att öka istadsdelen under senare delen av året och nämndens bedömning är att så kommer att ske även2011. Detta innebär att det finns stort behov av fortsatt utbyggnad för att klara full behovstäckningoch samtidigt höja kvaliteten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 11(113)

Andelen elever i år nio som nått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen har minskat med 14,7procentenheter vilket innebär att 40% nådde målen. Andelen elever i samma årskurs som nåttmålen i kärnämnena sv/sva, eng och ma uppgick till 76 procent. De elever som hade regelbundenskolbakgrund från hemlandet har efter kort tid i skolan haft lättare att nå måluppfyllelse ienstaka ämnen än de som endast haft sporadisk skolgång .En kulturvecka anordnades för de äldre som blev både välbesökt och uppskattad. De bergsjöbormed psykiska funktionsnedsättningar fick möjlighet att flytta in i boende, då 12 nyöppnade fullvärdigalägenheter öppnades. Under hösten invigdes en ny Träffpunkt för denna målgrupp. Antaletbegsjöbor har ökat inom den dagliga verksamheten.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 12(113)

1.4 SDN BiskopsgårdenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörskoleplats har erbjudits inom fyra månader till, i det närmaste, samtliga barn vars föräldrarhar sökt plats inom hela stadsdelenBetygsresultaten för elever i år 9 vårterminen 2010 förbättrades påtagligt gentemot åren närmastinnan. Det gäller såväl för andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella programsom för andelen elever som är godkända i alla ämnen.Stadsdelen har i samarbete med olika företag och verksamheter kunnat erbjuda 200 ungdomar ihögstadieålder sommarjobb vilket lett till positiva förändringar för ungdomarna med möjlighettill fortsatt arbete för en del och en lugnare miljö i stadsdelen.För de äldre ungdomarna i stadsdelen har det startats ett flertal praktik/utbildningsplater i samarbetemed utbildningsförvaltningen och Park och Natur. Detta är en förstärkning av redan befintligverksamhet, Vingen.Den siste december fanns totalt fyra ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS i stadsdelen. Avdessa rörde två beslut om bostad i någon form.Antalet personer som var beroende av försörjningsstöd ökade markant under det första halvåret2010. Efter halvårsskiftet finns det tecken på minskning av nytillkomna hushåll. Samtidigt ökarde långtidsberoende hushållen, 25 år och äldre i antal.En organisationsförändring är gjord för att bättre tillgodose äldres valmöjlighet inom ramen förbeviljad hemtjänst, den s.k. Göteborgsmodellen. Förändringen trädde i kraft 1 september.Förvaltningen har allt jämt stora svårigheter att lösa bostadsfrågan för vissa grupper som är aktuellainom individ- och familjeomsorgen eller inom funktionshinderområdet.MedarbetarePersonalvolymen för 2010 är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Lönekostnadsökningenför året är 2,8 procent. Personalomsättningen har varit störst inom grupperna förskollärare,vård- och omsorgspersonal samt socionomer.Andelen av medarbetarma som är tillsvidareanställda ökar något. Det samma gäller för andelenheltidsanställda. Andelen av den arbetade tiden som har utförts av timanställda har minskat underen serie av år. Under 2010 har den ökat något. Det beror till en väsentlig del på den osäkerhetsom har funnit under den pågående översynen av SDN-organisationen.Flertalet av de centralt placerade medarbetarna är i någon form berörda av den pågående översynenav SDN-organisationen. Behovet av informationsinsatser i samband med denna har varitoch är fortfarande stort.EkonomiDet ekonomiska resultatet för 2010 uppgår till knappt 3 800 tkr. Det är markant lägre utfall änden prognos som förvaltningen lämnade i uppföljningsrapport 3. Förskola/skola, fritid och kultursamt äldreomsorgen har ett positivt ekonomiskt resultat. För individ- och familjeomsorg ochfunktionshinderområdet är resultatet negativt.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 13(113)

Den samlade nettokostnadsutvecklingen för förvaltningen uppgår till 4,3 procent. Ökningen avnettokostnaderna varierar mellan de olika verksamhetsområdena. Störst är ökningen inom försörjningsstöd,kultur och fritid, individ- och famileomsorg samt förskolan. Detta kan till en stordel förklaras med konjunkturläget under framförallt första delen av året och de riktade satsnigarsom stadsdelsnämnden beslutat om.För grundskolan ligger nettokostnadsökningen på en lägre nivå.VerksamhetMed anledningen av ungdomssituationen i stadsdelen har barn och ungdomsarbetet förstärktsunder året med fältassistenter, tvärprofessionella team i skolan och skolvärdar. Alla satsningarär gemensamma för IFO, skola och fritid.Behovet kvarstår av flexibla och snabba boendelösningar för att kunna matcha behov hos olikagrupper.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 14(113)

1.5 SDN CentrumUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förSDN Centrums verksamheter är till för drygt 57 000 invånare och är mycket omfattande. Avnämndens prioriterade mål har det stora flertalet varit direkt riktade mot de vi är till för.Under flera år har nämnden prioriterat behovet av förskoleplatser. Under året har ytterligaredrygt 30 barn erhållit plats i förskolan. Nämnden har under hela året kunnat erbjuda en plats istadsdelens förskolor inom fyra månader. Under hösten har en satsning gjorts för att minskaantalet barn per pedagog.Antalet barn i grundskoleåldern har ökat under året, främst i de yngre åldrarna. Unga människorsbehov av en god kunskapsgrund har även under 2010 varit ett fokuserat område. Andelenelever godkända betyg har ökat till 95 procent under året.Deltagandet i nämndens kulturskola är ett av det högsta i Göteborgs Stad. Det positiva resultatetberor på målmedvetna satsningar vad gäller information, samarbete med grundskolan och uppsökandeinsatser för att göra Kulturskolan känd.Antalet personer som är beroende av försörjningsstöd har ökat marginellt, dock har en minskningskett när det gäller personer som är under 25 år.Äldres möjligheter till utevistelser och sociala aktiviteter är ett av nämndens prioriterade områden.Kulturfestivalen når både de som finns i våra verksamheter och övriga Centrumbor. Underåret har även stora utbildnings- och informationsinsatser genomförts i och med införandet av ettsalutogent arbetssätt inom äldreomsorgen.MedarbetareSamtliga medarbetare i förvaltningen har genom engagerade insatser möjliggjort ett gott resultati våra verksamheter under året.Sjukfrånvaron fortsätter att minska bland förvaltningens anställda. Kombinationen av ett effektivtrehabiliteringsarbete, företagshälsovård, förebyggande insatser samt den enskildes ansvarför sin egen hälsa har visat sig vara en framgång. Sjukfrånvaron har minskat med en procentenhetjämfört med föregående år.Nämnden har även som mål att ofrivilliga deltider inte ska förekomma inom förvaltningensverksamheter. Arbetet med detta har varit framgångsrikt under flera år. De som vid årliga mätningenanmäler att de vill ha högre sysselsättningsgrad tas om hand för att hitta en bra lösning.Förvaltningen deltar i det kommuncentrala projektet Optimerad bemanning som innebär nyttarbetssätt när det gäller arbetsorganisation. Syftet är att skapa förutsättningar för fler heltidsanställningaroch att minska den arbetade tiden som utförs av timavlönade.EkonomiCentrums ekonomiska resultat för verksamhetsåret 2010 var ett överskott med 15,4 mnkr. Överskottetmotsvarar ca 1,0 procent av den totala omsättningen. Nettokostnadsutvecklingen 2010har varit fortsatt låg, främst till följd av en låg utvecklingstakt inom äldreomsorg och individochfamiljeomsorg inklusive funktionshinder.Den positiva budgetavvikelsen beror främst på de tillfälliga statliga medlena på 20,5 mnkr sominte nyttjats fullt ut samt att den ekonomiska reserven på 10 mnkr inte ianspråkstagits.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 15(113)

För 2011 har nämnden budgeterat med en nettokostnadsutveckling på 3,9 procent jämfört mednettokostnadsutfallet 2010 inkluderat en användning av eget kapital på 6,0 mnkr. Användningenav eget kapital motsvarar ca 0,5 procent av kommunbidraget.Befolkningsprognoserna pekar på en ökning av barn i förskole- och grundskoleåldrarna samtidigtsom personer över 80 år kommer minska. Således handlar det om att allokera om resurserfrån äldreomsorg för att möjliggöra expansion och kvalitetshöjningar i förskolan. Det kommerkrävas en kostnadsmedvetenhet i hela organisationen för att ha en budget i balans under 2011.VerksamhetUnder året har många insatser gjorts för att förbättra nämndens olika verksamheter.Inom individ- och familjeomsorgen har ett fortsatt stort fokus legat på metodutveckling och attimplementera nya riktlinjer. Detta för att säkerställa likabehandlingen för Centrums invånare.Förvaltningen har under hösten arbetat med att införa en modell för att öka de äldres möjligheterför valfrihet inom hemtjänsten, den så kallade Göteborgsmodellen.Under 2010 har förvaltningen fortsatt sin satsning på en effektiv rekrytering och bemanning ochhar ingått i stadens projekt Optimerad bemanning. Detta har skett genom förvaltningens bemanningsenhetsom har tagit över stora delar av korttidsrekryteringen. Nästa steg i detta arbete är attutveckla bemanningsekonomi i ett vidare perspektiv i samtliga enheter.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 16(113)

1.6 SDN GunnaredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörskolorna i Gunnared har fortsatt full behovstäckning. Föräldrar som önskar plats för sitt barnpå endast en specifik förskola och ingen plats finns tillgänglig där, erbjuds plats på en annanförskola i stadsdelen.Andelen elever med godkända betyg ökade med 8,1 enheter från våren 2009 till 43 % våren2010.Ohälsan är fortsatt hög i stadsdelen och av de Barnhälsoindex för barn i nordöstra stadsdelarnasom under hösten 2010 presenterades av Angereds Närsjukhus i samarbete med Nordiska Högskolanför folkhälsovetenskap, framgår att detta även gäller för barn och unga.Under 2010 har både elevintervjuer och ett extra arbete med Trygg och trivsam skola genomförts.Alla barn som sökt till musikskolan har getts ett skäligt erbjudande.Skolframgång och en meningsfull fritid är viktiga komponenter för att motverka rekryteringentill kriminella gäng. Förskola, Skola och Fritid arbetar med direkta och långsiktiga insatser föratt rekrytering av unga till kriminella gäng ska motarbetas.Antalet hushåll med behov av försörjningsstöd ökade fram till sommaren 2010, men har därefterplanat ut. Ett större antal personer har gått vidare till egen försörjning än under 2009.Olika insatser i form av praktikplatser och Gröna jobb för unga och vuxna som är beroende avförsörjningsstöd har haft en positiv effekt. Bland annat har 60 personer fått praktik med ersättningi form av aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen. Därutöver har cirka 100 ungdomar fåttferiearbete.Inom funktionshinderverksamheten har en enhet för personer som får stöd i hemmet startat underåret. Fritidsfrågorna på de särskilda boendena har under året lyfts fram, för att kunna mötade individuella behoven från brukarnaMedarbetareArbetet inför stadsdelssammanslagningen har präglat större delen av året. Ett omfattande rekryteringsarbeteav chefer och specialister har genomförts.Omställnings- och anpassningsarbetet har fortsatt under året samtidigt som anställningar hargjorts med anledning av tillkommande kommunbidrag för satsning på bland annat förskola,åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och "barn -och ungdomsperspektivet".Totala antalet anställda har ökat något.Ett omfattande förändrings- och omställningsarbete inom Introduktions-verksamheten har startatunder året. Verksamheten kommer att halveras under 2011.Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna Högsbo och Frölunda har Gunnared genomfört projektetHållbar jämställdhet i tre stadsdelar. Satsningen förväntas ge avtryck i såväl verksamhetersom i ledning och styrning.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 17(113)

EkonomiFör året redovisas ett positivt resultat på 7 668 tkr, varav 6 668 tkr på befolkningsramen ochresterande 1 000 tkr på resursnämndsramen.Nettokostnaden ökade totalt med 2,2 procent jämfört med 2009.Nettokostnadsökningen förklaras till stor del av index och ökningen av försörjningsstödet.Det utgående egna kapitalet uppgick vid årets slut till 27 576 tkr (inklusive resursnämndsramen),det motsvarar 2,7 procent av kommunbidraget vilket är något lägre än det mål på 3 procentsom nämnden satt upp.VerksamhetInför införandet av Göteborgsmodellen inom äldreomsorgen har kontaktmannaskapet tydliggjorts.Organisationsstrukturen och rutiner har anpassats och lärande diskussioner om makt ochdelaktighet pågår bland medarbetarna inom hemtjänsten. Tid och tillfällen för diskussioner/reflektionerpågår parallellt med att genomförandeplaner genomförs som grund för Göteborgsmodellen.Utveckling av metoder och rutiner för hemmaplanslösningar för vuxna har medfört att beslutom vård enligt LVM minskat kraftigt.Inom familjehemsvården har flera kvalificerade familjehem rekryterats, som har kunnat ta emotbarn och ungdomar med komplex problematik. Kvalificerade kontaktpersoner har också rekryterats.Jobbhörnet har ökat sin genomströmning under året och har genom sina insatser bidragit till att107 bidragsberoende personer fått arbete.Funktionshinder har under året startat två nya boenden. En mötesplats har startat som främstvänder sig till yngre personer med psykisk funktionsnedsättning.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 18(113)

1.7 SDN HärlandaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förAndelen elever med godkända betyg i grundskolan har minskat något jämfört med föregåendeår. Andelen med godkända betyg i kärnämnena minskade från 93 till 92 procent. Satsningarinom skolan under året har bland annat handlat om modern teknologi som stöd för lärande. Dettahar inneburit att varje elev i skolår 6-9 fått en egen dator samt att stadsdelen tillsammans medÖrgryte utvecklat ett skoldatatek.Stadsdelen har full behovstäckning inom förskolan på grund av att förtätning av den befintligaverksamheten genomförts.Samtliga elever som sökt har fått erbjudande om plats inom kulturskolan. I Härlanda deltar 28, 5procent av grundskoleeleverna i kulturskolans verksamhet. En viktig fråga framåt för verksamhetenär lokalfrågan. Lämpliga lokaler måste finnas för olika typer av aktiviteter inom kulturskolan.Minskad ekonomisk ram för kulturverksamheten bidrog under året till en minskning av öppethållandetav Kulturhuset Kåken. Stängningen har bidragit till att antal medialån och antalet besökarehar minskat.Inom äldreomsorgen har satsningar skett på att i större utsträckning erbjuda personer att kommatillbaka hem efter sjukhusvistelse i stället för att komma till korttidsboende. Detta har varit möjligtgenom att vårdkedjan förstärkts med vård- och omsorgskoordinator så större trygghet ochtillit har uppnåtts vid hemgång. Vid uppföljning av beviljat bistånd efter två veckor visadesbehovet av insatser ha minskat med 25 procent för 71 personer.MedarbetareTotalt i stadsdelen har antalet ofrivilligt deltidsanställda ökat mellan 2009 och 2010. Ofrivilligtdeltidsanställa återfinns främst inom verksamheterna äldreomsorg, hälso- och sjukvård, mat ochmåltid samt skolverksamheten. Även andelen arbetad tid utförd av timavlönade ökat mellan2009 och 2010 och då främst inom verksamheterna Hälso- och sjukvård, Äldreomsorg ochFunktionshinder. Andelen nyrekryterade utrikes födda har ökat.I samband med löneöversyn görs en uppföljning av genomförda utvecklingssamtal. Där framgåratt cheferna har utvecklingssamtal i mycket stor utsträckning. Någon siffra kan inte presenterasdå medarbetarenkäten inte skickades ut i år.Flera insatser har gjorts under året inom de områden som påverkar NMI såsom implementeringav Samverkansavtalet och processen arbetsmiljö och hälsa. Inte heller NMI kan presenteras för2010.Stadsdelen har ett aktivt jämställdhetsarbete och chefer, nämndledamöter och nyckelpersonerhar genomgått utbildning.EkonomiResultatet för befolkningsramen var 0,2 mkr. Budgeterat resultat var -3,1 mkr. Detta innebär enpositiv budgetavvikelse med 3,3 mkr.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 19(113)

Utgående eget kapital 2010 för befolkningsramen uppgick till 53,9 mkr. Nämnden har underåren ackumulerat ett avsevärt eget kapital, som främst använts för särskilda projekt samt i vissmån till löpande drift.Inom nämndens verksamhetsområde råder det ekonomisk obalans med underskott inom verksamheternaför individ- och familjeomsorg, funktionshinder samt äldreomsorg. På grund avarbetsmarknadsläget har kostnaderna för försörjningsstödet ökat med 6,5 procent under året.Insatserna för funktionshindrade har ökat med 6,3 procent . Dyra lösningar avseende korttidsboendengörs på grund av brist på permanenta särskilda boenden för målgruppen.De ekonomiska förutsättningarna inför 2011 kräver att åtgärder för kostnadssänkningar lyckasgenomföras inom samtliga verksamheter.VerksamhetMycket av arbetet under 2010 har varit inriktat på att utveckla samarbetet med SDF Örgryteinför sammanslagningen. Att det pågått ett utvecklingsarbete under hela året gör att vi står välrustade inför genomförandet av den nya organisationen.Övrigt utvecklingsarbete har bland annat handlat om att införa Göteborgsmodellen. Informationsmaterialhar tagits fram och nya rutiner har införts. Inom familjeomsorgen har bland annatett arbete med processkartläggningar genomförts.Förvaltningens miljöarbete har i huvudsak varit inriktat på att öka medvetenheten bland allmänhetoch medarbetare. Det har skett genom att delta i kommunövergripande kampanjer samt informationsarbeteoch studiebesök med förvaltningens miljönätverk och utbildning av ledningsgruppenpå Ekocentrum. Förvaltningen arbetar också aktivt med inköpsrutiner, vilket blandannat syftar till att minska antalet inköpstillfällen.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 20(113)

1.8 SDN Frölunda-HögsboUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förEfterfrågan på plats i förskolan har varit hög. Genom etablering av ytterligare tre avdelningarhar förvaltningen under året klarat full behovstäckning.Bräcke Östergårdsskolan flyttade hösten 2010 sin verksamhet till Frölundaskolans lokaler.Den medicinska utvecklingen, färre vårdplatser och kortare vårdtider på sjukhus, medföratt människor vårdas i egen bostad trots stora behov av vårdinsatser. Brukarnas behovav god vård och omsorg ges ur ett helhetsperspektiv. En viktig del av arbetsinsatsenär samverkan mellan olika aktörer. Behoven av rehabilitering har inte kunnat tillgodosesunder året.Genom samverkan i staden har kön till äldreboende minskat under årets sista månader.En Arbetsmarknadsenhet som inkluderar försörjningsstödet har bildats för att bättrekunna tillgodose brukarnas behov av åtgärder, som underlätter en återgång i arbete.MedarbetareSamgåendet vid årsskiftet 2009-2010 mellan SDN Frölunda-Högsbo innebar en ökadarbetsbelastning för framför allt administrativ personal och chefer. Introduktion avmedarbetare och chefer blev i många fall bristfällig p.g.a. den korta tid som fanns frånbeslut till genomförande. Kulturskillnader och chefsbyten påverkade medarbetarna ihög grad.Arbetsbelastningen ökade vid införande av nya IT-system.EkonomiResultatet för 2010 uppgår till -7,7 mkr, vilket är 3,8 mkr bättre än budget. Budgetetenuppgår till -11 500 tkr.Förvaltningen har under året fortsatt anpassningsarbetet inom samtliga verksamheter föratt få ekonomin i balans. Arbetet har inte lyckats fullt ut och det är framförallt inom äldreomsorgoch funktionshinder som stora underskott redovisas. Nettokostnadsutvecklingenuppgår till 5,5 %.Med anledning av den negativa ekonomiska utvecklingen beslutade stadsdelschefen ominköpsstopp och anställningsstopp från mitten av oktober.Försörjningsstödet ökar med 9,3 % mellan 2009 och 2010, från 71,4 mkr till 78,0 mkr.Det kommer att krävas fortsatta anpassningar under 2011, främst inom äldreomsorg ochfunktionshinder. Dessa verksamheter redovisade stora underskott för 2010.VerksamhetI Väster fanns 162 gemensamma korttidsplatser. I den regionala äldreboendplanenframkom att det var en överproduktion av korttidsplatser och ett beslut fattades att avveckla28 korttidsplatser på Flatås Gård. Detta skedde vid halvårsskiftet.Under många år har antalet elever i stadsdelens skolor minskat. Efter sammanslagningenFrölunda- Högsbo togs ett helhetsgrepp för en ny skolorganisation. Omstruktureringeninnebar en satsning på Flatåsskolan och Frölundaskolan samt bibehållande av Björkåsskolan.Verksamheten vid Slottsbergsskolan och Kavåsskolan flyttade till Frölundaskolanrespektive Flatåsskolan. Kavåsskolans lokaler har anpassats och där bedrivsnu förskola.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 21(113)

Det fria vårdvalet har medfört fler och nya samarbetspartner för den kommunala hälsoochsjukvården samt nya strukturer för samverkan.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 22(113)

1.9 SDN KortedalaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förDe olika bostadsområdena inom SDN Kortedalas ansvarsområde har under året varit föremål förplaner då det gäller framtida byggnation, dels har bostadsbyggande startat och pågår inom Kvibergsområdet.Detta kommer att innebära behov av utökad verksamhet inom främst förskolagrundskola,många av de som flyttar in i stadsdelen är barnfamiljer. För de äldre Kortedalabornahar möjligheten till val av insatser inom ramen för beviljad hemtjänst ökat i och med Göteborgsmodellensinförande under hösten. Dock har detta ännu inte inneburit att något större antalutnyttjat denna möjlighet än.Samverkan mellan Försäkringskassan, Sociala Resursnämnden och övriga stadsdelsnämnder iNordost har lett till att ett sysselsättningsprojekt har kunnat startas för personer med psykiskfunktionsnedsättning.Året präglades av att många ärende gällande ansökan om försörjningsstöd tillkom. Fler innevånareblev långtidsberoende.Dock skedde ett trendbrott i augusti som innebar att kostnaderna sjönk och försörjningsstödetstabiliserades, dock på en högre nivå än tidigare år. Innevånarna i stadsdelen bedöms ha någotlättare att komma tillbaka snabbare till arbete då konjunkturen vänder uppåt än övriga stadsdelari Nordost.Medarbetare99% av medarbetarna som jobbar dagtid har idag heltidstjänst medan de som arbetar natt uppgårtill 67%. Då nämnden fortfarande har ofrivilligt deltidsanställda finns behov av återgärder för attuppnå målet om heltidsanställning för alla som så önskar.Antalet avgångar för tillsvidareanställd personal minskade under början av året, men ökadenågot under hösten. En effekt av den planerade omorganisationen av stadsdelarna kan kanskevara en bidragande del till ökningen under hösten. Avgångarna har varit relativt jämt fördeladeöver de olika befattningarna med någon övervikt för pedagoger som gått externt.För att förbereda trolig omställning bland medarbetarna, med anledning av omorganisationen,tillsattes en projektorganisation under senare delen av året. Det är i nuläget oklart hur mångaoch vilka befattningar som kommer att påverkas.Stadsdelsnämndens framtida rekryteringsbehov bedöms främst omfatta chefer (17% går i pensioninom sex år), pedagoger inom förskola och grundskola samt undersköterskor inom vårdoch omsorgEkonomiÅrets resultat för den gemensamma befolknings-och resursnämndsramen uppgick till + 1334 tkr.Det egna kapitalet för befolkningsramen förbättrades jämfört med 2009 med 4,0 Mkr och uppgårvid årets slut till 48,3 Mkr.Av denna förbättring avser 1.9 Mkr årets resultat, samt 2,1 Mkr justering av eget kapital.De 1,9 Mkr avser till största delen ej uttnyttjad central reserv samt ett överskott inom individochfamiljeomsorg.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 23(113)

Resursnämndramens egna kapital har minskat med 0,6 Mkr beroende på verksamheten riktadtill Ungdomars fritid (Radar 72)Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har en budget i balans som helhet, men att detfinns viss obalans i några verksamheter där åtgärder beslutats och verkställighet pågårVerksamhetInom förskolans verksamhet har samtliga föräldrar fått ett skäligt erbjudande om plats inom defastställda fyra månaders handläggningstid. Dock har detta till viss del inneburit att en del barnfått placering utanför stadsdelsnämndens egen verksamhet. Detta främst då lokalbrist föreliggeri den egna stadsdelen.Målet om ökat antal elever med godkända betyg har inte uppnåtts. Här är en stor utmaning förverksamheten att vända trenden och utarbeta och förfina sina metoder. Kviberg har behov avskollokaler.För de äldre inom stadsdelen erbjuds promenader och sociala aktiviteter då behov av detta önskatsvid kontakt med biståndshandläggare. Antalet besök till träffpunkterna har ökat under året.Totalt har den öppna fritidsverksamheten haft 25 987 besök (2009 -24 897) en ökning med 4%.Den största ökningen har Radar 72 haft under året från 2222 besök 2009 till 6 788 besök 2010.Biblioteksverksamheten har under året drivits tillsammans med SDN Bergsjön. Under det gågnaåret har drygt 400 000 besökare kommit till biblioteken. Under året har 950 arrangemang ochaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna planerats och genomförts.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 24(113)

1.10 SDN Kärra-RödboUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förStadsdelens verksamhet genomförs utifrån fullmäktiges prioriterade mål avseende behovstäckninginom förskolan, elevresultat, kulturskola, elevernas kulturbesök och likabehandlingsplaneri skolan. Aktiviteter som vuxenvandring, klotterprojekt, kulturarrangemang och förebyggandearbete som öppen förskola, föräldrautbildningar, fritids- och lovprogram, bibliotek, aktiviteterför äldre och anhöriga bidrar till en socialt hållbar utveckling.Stadsdelens avsaknad av hyresrätter minskar möjligheten för personer med olika slag av livssituationeratt bo i stadsdelen, kan försvåra verkställandet av beslut om bostad med särskild serviceoch målen om en integrerad stad. Utöver inlämnade önskemål om inköp av fler bostadsrätter,byggs gruppbostäder i stadsdelen. Kollektivtrafiken behöver utvecklas avseende turtäthet. Flerbostäder skulle skapa fler resenärer. Torget skulle behöva utvecklas med bostäder och mötesplatserför att skapa en tryggare och attraktiv stadsmiljö.MedarbetareStadsdelens NMI återerövrade sin höga nivå i den senaste mätningen. En minskad personaltäthetinom verksamheterna ställer ökade krav på planering och engagemang i personalgruppernajämte ett tydligt och närvarande ledarskap. Sjukfrånvaron minskar kontinuerligt och hälsostödjandearbete bedrivs genom hälsoinspiratörer i verksamheterna.EkonomiÅrets resultat uppgår till 0,3 mkr vilket är bättre än det budgeterade resultatet, - 1,8 mkr.Nettokostnaderna ligger på ungefär samma nivå som de budgeterade, inklusive det selektivabidraget till föreningslivet på 3,0 mkr.Verksamhetsområdet barn- och ungdom redovisar ett överskott på 3,6 mkr, kultur/fritid/måltidett överskott på 0,3 mkr medan verksamhetsområdena äldreomsorg och ifo/ funktionshinderredovisar underskott.Gemensamt redovisar ett överskott på 2,0 mkr beroende på återbetalning av arbetsgivaravgiftersamt en lägre ökning av semesterlöneskulden än förväntat.Kostnaderna för försörjningsstöd sjönk med 8 %.Det egna kapitalet ökade från 26 798 till 27 071 tkr.VerksamhetStadsdelen har ett utvecklat och organiserat samarbete över de administrativa gränserna för attåstadkomma effektivitet och social hållbarhet. Mötesplatser och projekt där kärnverksamheternamöter de frivilliga stärker förtroendet och delaktigheten från invånare, brukare och medarbetare.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 25(113)

1.11 SDN LinnéstadenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörskolan har byggts ut samtidigt som befintlig verksamhet, både egen regi och enskild, genomförten ökad inskrivning vilken kompenserats med viss begränsad personalökning. Därigenomhar full behovstäckning måtts under året. Detta har skett i en situation då efterfrågan ökat väsentligtoch betydligt över förväntningarna i stadens befolkningsprognoser och budget. Uppdraghar givits till LS att medverka till skapa fler och bättre lämpade förskolelokaler.Skolan har fortsatt sin anpassning och ombyggnad av en skola pågår som innebär att mångaelever i skola och skolbarnsomsorg fått vistas i lokaler som upplevts som trånga och inte så välanpassade. Viss omflyttning för att möta problemen har genomförts. Annars har arbetet motmobbing varit högt prioriterat inom skolanIFO och funktionshinder har minskat inköp av köpta platser särskilt institutionsplatser och kortaplaceringar inom IFO samt utökat samverkan med Majorna.Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med 14 % vilket är lika med ökningen av utbetalningarnajämfört med föregående år.Inga brukarenkäter har gjorts under året. Bedömningen är dock att förvaltningen kunnat upprätthållaservicen även om all prövning av insatser och metoder varit mycket restriktiv utifrånuppdraget att anpassa verksamheten till budgetramen.MedarbetareInga yrkesgrupper har uppvisat rekryteringsproblem inom förvaltningen. Expansionen inomförskolan har inneburit en ökning med 6 årsarbetare och expansion av såld verksamhet, Trygghetsjouren,till andra stadsdelar med 12 årsarbetare. Övriga verksamheter i egen regi har minskatmed totalt 36 årsarbetare som en del i anpassningen till budgetramen.Av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare är 12% 60 år eller äldre, men innevarande årsker inga ökningar av avgångar med ålderspension.Den absolut största medarbetarfrågan har varit att fullfölja årets beslutade verksamhet med deanpassningar som den inneburit. Detta har skett under den avgående förvaltningsledningensansvar. Detta medan ledningen för kommande år och medarbetarnas framtida arbetsförutsättningarutövats av den kommande ledningsorganisationen.EkonomiÅrets bokförda resultat är ett överskott om 8,3 mkr vilket överensstämmer med fastställd budget.Det egna kapitalet är återställt och uppgår till 6,3 mkr. Samtliga verksamheter har bidragittill resultatet och förbättringen sedan föregående år. De enda expansionerna är utbyggnad avförskoleplatser och ökning av försörjningsstödet.Det egentliga verksamhetsresultatet, resultat exkl resultatstörande poster, är 15,5 mkr. Skillnadenmot bokföringen beror på att årets resultat belastats med engångskostnader för personalavgångari samband med stadsdelssammanslagningen och viss direktavskrivning som avviker frångängse principer.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 26(113)

Effekten på 2011 är att befintlig verksamhet har en kostnadsnivå understigande nuvarandekommunbidragsnivå. Till detta kommer att redan genomförda åtgärder inom funktionshinderverksamhetenförbättrar kostnadsnivån med ytterligare ca 2,5 mkr som får genomslag 2011.Nettokostnaderna har minskat med 1,7 % enligt bokföringen och med 2,6 % exkl resultatstörandeposter.VerksamhetVerksamheterna har under året präglats av ifrågasättande av verksamhetsvolymer och hur verksamheternabedrivs. Förskolan har byggts ut för att nå full behovstäckning. Rutiner för inköp,särskilt omsorgstjänster inom IFO och funktionshinder, har prövats och alternativ har genomförts.Äldreomsorgen har påbörjat anpassningen till förändrad demografi enligt centrumregionensäldreplan. Bl a har avvecklingen av ett boende inletts.Arbete med struktur och lokalfrågor inom förskola och skola har påbörjats. I båda fallen haruppdrag lagts till Lokalsekretariatet att bistå med att nå effektivare lokallösningar som t ex förreenavdelningar i egna förskolor.Arbetet med verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljning på alla verksamhetsnivåer medhjälp av Rappet-verktyget är inne på sitt andra år. Detta bidrar till ett strukturerat arbetssätt ochger större möjlighet för medarbetarna att aktivt medverka i verksamhetens planering och uppföljningt ex vid APT.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-10att fastställa årets resultat till 8 307 tkr inom befolkningsramen,att godkänna årsrapporten och översända den till kommunstyrelsen.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 27(113)

1.12 SDN LundbyUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadsdelsnämnden Lundby har under 2010 valt tre särskilt prioriterade mål:Andelen elever med godkända betyg ska öka. Resultatet blev, för andra året i rad, en liten ökning.Nämnden kommer även fortsättningsvis att prioritera detta mål.Äldre göteborgares möjligheter till utevistelse och sociala aktiviteter ska öka. Nämnden bedömergod måluppfyllelse. En enkät till omsorgstagare i hemtjänst och på särskilt boende visar attde flesta som deltar i aktiviteter är nöjda. Mätningen av aktiviteter vecka 40 riktade mot äldre iordinärt boende visar att antal besökare på träffpunkterna har ökat.Det tredje särskilt prioriterade målet var att vidarutveckla miljöledningssystemet så att det omfattaralla verksamheter. Alla verksamheter har genomgått en miljörevision under 2010. Revisionenär genomförd som stickprov inom alla verksamheter utom grundskolan där revisionenomfattade samtliga enheter. Revisionen visar att tidplanen följs och att det finns tre huvudsakligautvecklingsområden; ledning och styrning, miljöbelastning, samt minskad användning avfossila bränslen. Under 2011 ska dessa brister rättas till.Nämnden bedömer att utbyggnaden av förskolan är vår största utmaning under de kommandeåren.Det ekonomiska resultatet är +19,5 miljoner kronor. Främsta orsakerna till överskottet är att denbuffert som nämnden avsatte inte har använts, samt att den tilläggsbudget som kommunfullmäktigebeslutade om i november 2009, inte har använts fullt ut.Inom medarbetarperspektivet konstaterar nämnden att andelen arbetad tid utförd av timavlönadeär oförändrat hög. Under 2011 startar projektet optimerad bemanning.I arbetet med genusfrågor har nämnden valt att genomföra ett stort antal jämställdhetskartläggningar.Resultatet av dessa presenteras under våren 2011 och kommer att vara grund för ett förändringsarbete.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 28(113)

1.13 SDN LärjedalenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förAntalet institutionsplaceringar av barn är högt i jämförelse med förra året. Trenden attfler flickor placeras fortsätter. De utgör nu cirka hälften av alla institutionsplaceringar.Det finns många barn som växer upp i familjer med mycket knappa ekonomiska förhållandenjämfört med flertalet i staden och landet. Det påverkar barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter.Behovet av bostäder bland annat för stora familjer är fortsatt stort. Det är angeläget attbostadsbyggandet ökar särskilt med tanke på den trångboddhet som finns.Arbetslösheten bland befolkningen är fortsatt mycket hög i förhållande till staden somhelhet, men en svag minskning noteras. Det finns ett varierat utbud av arbetsmarknadsåtgärderför unga som är i behov av arbete.En fortsatt minskning av antalet elever i grundskolorna på grund av något mindre befolkningoch fler som valt fristående skolor eller skolor utanför stadsdelen.MedarbetareSjukfrånvaron är något lägre än motsvarande period förra året.Förvaltningen har riktat särskild uppmärksamhet åt att bättre möta våld- och hotsituationeri arbetet, speciellt personal på socialkontoret, men även personal i andra utsattaverksamheter.Omställningsarbetet med anledning av de ekonomiska anpassningarna till 2010 års budgetgenomfördes. I stort sett alla är placerade på nya arbeten, men många i tidsbegränsadeanställningar. Omställningsarbete med anledning av ny stadsdelsorganisation ärmindre än väntat.Samtliga bostäder med särskild service och boendestödet inom Funktionshinder har förandra året i rad genomgått en revision inför arbetsmiljöcertifieringen utan några avvikelser,vilket är unikt och omdömet "ett mycket gott fortlöpande arbete kan visas ochengagemanget är mycket gott på samtliga nivåer".Ekonomi Resultatet för stadsdelen är + 20 137 tkr. Det utgående egna kapitalet är därmed99 050 tkr. Alla verksamheter utom individ och familjeomsorg påvisar positiva avvikelser gentemotbudget. Den totala nettokostnaden har ökat med 0,6 procent. Samtidigt har individ och familjeomsorgskostnader ökat med närmare 7 procent. Kostnaderna för institutionsvård ökat med närmare 50 procent i jämförelse med 2009.Ökningen är från 28 500 tkr till 41 000 tkr.VerksamhetKompletteringsbudgeten till förskolan har inneburit kvalitetshöjningar samt att familjedaghemsverksamhetkunnat behållas i samma omfattning. Några grupper har kunnat görasmindre.Bristen på platser i äldreboende för dementa är stor i stadsdelen och regionen.Lärjedalen har medverkat i ansökan om EU-medel för ett större stadsutvecklingsprojektför nordöstra Göteborg. Projektet kallas UNO (Utveckling Nord-Ost).Årsrapporter 2010; Bilaga 2 29(113)

Slutbetygen i år 9 förbättrades både vad det gäller kärnämnen (+4,4 procentenheter) ochbetyg i samtliga ämnen (+9,4) i jämförelse med 2009. Betygssnittet ligger fortfarandeunder snittet i staden, men i den övre nivån jämfört med stadsdelar med liknande socioekonomiskstruktur.Den köpta vården innehåller flera komplicerade familjesituationer med många barn medmycket stora behov. Komplexiteten påverkar, förutom individen, såväl bostadsområdetsom skolan och kräver mycket insatser i bred samverkan med polis och andra aktörer.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 30(113)

1.14 SDN MajornaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förAntalet förskolebarn ökar medan antalet äldre majbor minskar, framförallt i gruppen över 80 år.Antalet personer med LSS-insatser ökar vilket kan förklaras med att permanenta boendeplatser istadsdelen har tillkommit.Kartläggningar, analyser och handlingsplaner gjorts inom samtliga verksamheter för att i syfteatt tillhandahålla en jämställd medborgarservicen. Arbetet har också medfört ett större fokus påmångfald.Genomförd drogvaneundersökning visar fortsatt höga siffror för ungdomars drogmissbruk, särskiltav narkotika.Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med 10 %.MedarbetareAntalet årsarbetare har under året varit i stort sett oförändrat.Gråbergets seniorcenter har enbart heltidsanställda medarbetare och behovet av timanställdaminimerats.Vikariepoolen inom äldreomsorgen har avvecklats.EkonomiDet ekonomiska resultatet för Majorna var ett överskott på 2,6 mkr och det egna kapitalet uppgårdärmed till 59,2 mkr.En stor negativ avvikelse inom befolkningsramen redovisas för äldreomsorgen med ett underskottpå 18 mkr. Stora strukturella förändringar har genomförts men kostnadsminskning har ejvarit tillräcklig. Underskottet balanseras genom överskott, främst genom reserver och en lägrekostnadsutveckling avseende försörjningsstöd. Nettokostnadsutvecklingen har varit 4,3 procent.VerksamhetFörsöksverksamhet har startat inom förskolan för att stödja barns modersmål.Under året har fokus varit på att utveckla olika former/insatser för äldre som bor i ordinärt boende.Ett KomHemTeam har startat för att möjliggöra kvarboende och hemgång efter sjukhusvistelse.Antalet vårddygn barn/unga på institution har minskat. Antalet vårddygn för vuxna på institutionhar ökat.Två nya gruppbostäder om totalt tolv platser har startat.Förvaltningens arbete med att förebygga alkohol och drogmissbruk bland unga har kartlagts ochger underlag för fortsatt arbete.Arbetet med miljödiplomering har fortsatt, 22 av 24 förskolor, en skola, biblioteket och stadsdelskontoretär miljödiplomerade.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 31(113)

I april 2010 startade Majorna ett ESF finansierat projekt som vänder sig till personer som ärlångtidsberoende (Vidare Vägar). Syftet med projektet är att få deltagarna att komma igång ochrustas mot arbetsmarknaden.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 32(113)

1.15 SDN Södra SkärgårdenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörskolan har under 2010 haft full behovstäckning. Efterfrågan har ökat på förskoleplatser. Vidårsskiftet finns en överkapacitet på cirka 25 - 30 förskoleplatser i Södra Skärgården.Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska. Andelen elever med godkända betyg uppgårtill 98 procent. Satsningarna inom kulturskolan har nått alla barn och elever.Både antalet hushåll med behov av försörjningsstöd och antalet långtidsberoende personer harökat något i jämförelse med föregående år.Förebyggande insatser av tidig karaktär för de äldre har under året ökat i form av fixartjänst,anhörigstöd, hemvårdsbidrag, korttidsinsatser, hemsjukvård m m. Jämförelsevärden (Socialstyrelsen)visar på höga nöjd-kund-värden för äldreboendet och hemtjänsten. Behovet av korttidsplatseroch äldreboende har minskat något.Antal personer i behov av insatser inom funktionshinderområdet har minskat.MedarbetareSamtliga medarbetare i förvaltningen har genom engagerade insatser under året möjliggjort ettgott resultat.Sjukfrånvaron har minskat med drygt 2 procent till 5,7 procent. Kombinationen av ett effektivtrehabiliteringsarbete, företagshälsovård, förebyggande personalvårdsprogram samt den enskildesansvar för sin egen hälsa har visat sig vara en framgång.Ofrivilliga deltider ska inte förekomma inom förvaltningens verksamheter. Arbetet med dettahar resulterat i att inte några ofrivilliga deltider finns vid årsskiftet. Antalet deltider totalt harminskat och antalet heltidsanställda har ökat i förvaltningen. Utbildning och arbete med att utvecklaoch förankra nya sätt att tänka när det gäller schema och arbetsorganisation har genomförts.En viktig framgångsfaktor är utvecklingen av det nära ledarskapet. Det är viktigt att det sker enständig utveckling i den grupp som har till uppgift att leda medarbetarna.EkonomiÅrets resultat +135 tkr innebär ett resultat som är 947 tkr bättre än budgeterat.Orsaker till resultatet är att verksamheten under året haft en mindre positiv marginal gentemotbudgeterad kostnad. Behovsutvecklingen inom äldreomsorg och funktionshinder har kunnatrymmas inom budgetens ram. En utökad kommunbidragsram och tillfälliga intäkter har ocksåinneburit att ekonomin har klarat sig inom givna ramar.2009 års anpassningar och åtgärder har fått effekt under 2010 och verksamheterna har varitåterhållsamma avseende inköp och tillsättning av vikarier. Schemaöversyn och förändringar iarbetsprocesser har kunnat fullföljas och har gett resultat under 2010. En minskning av 23 årsarbetarehar fått ekonomisk effekt enligt planeringen. Det egna kapitalet uppgår till 16 570 tkr.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 33(113)

VerksamhetUnder året har strukturen för IUP (Individuella Utvecklingsplaner) med skriftliga omdömen föralla elever i grundskolan arbetats fram. Under året har också det systematiska arbetet stärktsmed att analysera resultaten i de nationella proven, kopplat till åtgärdsprogram för nästkommandeläsår.För barn och ungdomar finns kurator inom skolan som arbetar i nära samverkan med elevhälsoteam.Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen har under 2010 varit organisatoriskt samordnadmed Älvsborg vilket dels är ett led i kvalitetssäkringen av arbetet dels har det medfört förbättringari arbetsmiljön. Under 2010 infördes IT-systemet Treserva och Klara-SVPL vilket krävtmycket arbete runt gemensamma rutiner.Under året har en översyn av rutiner och processer inom äldreomsorgen påbörjats utifrån ettsalutogent perspektiv. Syftet med översynen är att skapa en kvalitetssäkring av verksamhetensprocesser. Arbetet med detta kommer att fortsätta under 2011.Hemtjänsten har under hösten fokuserat på implementeringen av Göteborgsmodellen med ökadvalfrihet inom serviceinsatserna. Flera av brukarna har redan tagit till sig modellen och ärmycket nöjda.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 34(113)

1.16 SDN TorslandaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förBehovstäckning i förskolan har varit god under 2010. Inget barn har köat till alla förskolor istadsdelen under hela sin kötid utan att erbjudas plats inom fyra månader. Andelen elever i år 9som uppnått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen ökade under 2010.Branden på Torslandaskolan har präglat en väsentlig del av förvaltningens arbete på grundskolansområde under året. En tillfällig lösning med paviljonger används i avvaktan på att en nyskola ska stå klar.Arbetet med att skapa mötesplatser för ungdomar i stadsdelen har intensifierats under året.Verksamheten har utökats och olika arbetsformer har prövatsOmfattningen på utbetalningarna av försörjningsstöd har minska med drygt 17 procent jämförtmed föregående år.Vid årsskiftet fanns det i stadsdelen tre ej verkställda beslut inom funktions-hinderområdet.Samtliga avser boenden i någon form.Individ- och familjeomsorgens insatser för barn och unga har ökat påtagligt under året. Dettagäller inte minst för antalet institutionsplaceringar. Omfattningen på motsvarande insatser förvuxna har också varit hög under året.Inom hemtjänsten har en modell för ökade valmöjligheter för brukarna, den sk Göteborgsmodellen,etablerats. I första skedet har brukarna utnyttjat valmöjligheten i begränsad omfattning.MedarbetareAntalet årsarbeter uppgår under året till 1 432 stycken. Det motsvarar en ökning med 60 personereller en personalvolymsutveckling på 3,8 procent. Lönekostnaderna ökade med 5,4 procentunder samma period.Rekryteringssituationen varierar mycket mellan olika yrkesgrupper. Störst har svårigheternavarit vid rekrytering av förskollärare.Kompetensen bland medarbetarena inom äldreomsorgen har utvecklats positivt under året. Andelenmed grundutbildning ligger över 90 procent inom såväl hemtjänsten som på äldreboendena.Antalet ofrivillgit deltidsanställda i förvaltningen har minskat under året. Däremot har andelenav den arbetade tiden som utförts av timanställda ökat.EkonomiResultatet för året är -3 750 tkr i förhållande till kommunbidraget. Då nämnden beslutade att3 600 tkr fick användas av eget kapital så är resultatet - 150 tkr gentemot nämndbudgeten. Nettokostnadsutvecklingenuppgår till knappt 5 procent.Första kvartalet visade en negativ ekonomisk utveckling inom hemtjänsten och IFO. Inom IFOvar det ett högt antal institutionsplaceringar av ungdom som låg bakom kostnadsutvecklingen.Inom hemtjänsten låg en kraftig ökning av personalvolymen bakom kostnadsutvecklingen. Enöversyn av verksamheten har lett till att kostnaderna sänktes under andra halvåret.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 35(113)

Nämnden har beslutat att använda 3,6 mnkr av eget kapital för att bland annat täcka de ökadekostnaderna för placeringar och kostnader som Torslandabranden orsakade nämnden. Merkostnadenför 2010 beräknas till 3,4 mnkr.VerksamhetInom genusarbetet har samtliga verksamheter genomfört kartläggningar som sedan analyseratsutifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta har medfört ändrade rutiner eller främjande åtgärder.Alla 50 chefer har fått grundläggande och fördjupad kunskap om jämställdhetsintegrering för attsjälva styra och leda jämställdhetsarbetet inom sina respektive verksamheter. Ett tydligt resultatär att chefer blivit medvetna om att ett normkritiskt förhållningssätt bidrar till ökad kvalitet ochdärmed ständiga förbättringar i det vardagliga arbetet.Även ur andra aspekter har kvalitetsarbetet varit i fokus under året. Arbetet har förstärkts ochgivits en tydligare organisatorisk utformning. Flera enheter deltog i Göteborgs Stads kvalitetsutmärkelse.Ytterligare några har påbörjat detta arbete.Ett av stadsdelens boenden inom funktionshinderområdet har granskats av såväl socialstyrelsensom stadsrevisionen. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår för att komma till rätta med debrister som uppmärksammats i samband med granskningarna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 36(113)

1.17 SDN Tuve-SäveUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förUnder året har "Göteborgsmodellen" införts inom äldreomsorgen i syfte att ge ett ökatinflytande för brukarna.Tuve-Säve har ett utbyggt föräldrastöd med bl.a. öppen förskola, Komet-kurser för föräldrarsamt familjestödjare. Resultaten av arbetet är svåra att värdera, men stadsdelenhar sedan 90-talet inte behövt placera små barn på institution.Ett aktivt arbete med att hitta fler boendealternativ inom funktionshinder har lett till attförvaltningen lyckats erbjuda lämpliga boendeformer i stadsdelen tack vare ett gottsamarbete med bostadsföretag och verksamheter.I planeringen av det nya bostadsområdet i västra Tuve har förvaltningen arbetat för attdet skall byggas både hyresrätter och lägenheter för fysiskt funktionshindrade. Omkring25 % av lägenheterna kommer att bli hyreslägenheter och åtta lägenheter kommer attanvändas som bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning.MedarbetareAndelen ofrivilligt deltidsanställda har inte minskat. Totalt är det ca 22 % (53 personer)av de deltidsanställda som önskar höja sin sysselsättningsgrad och dessa medarbetareåterfinns framför allt inom äldreomsorgen.Andelen arbetad tid utförd av timavlönade har ökat något, framför allt inom fritidsverksamhetensamt inom förskolan.Det kommer, inom flera befattningar, att bli svårt att rekrytera erfaren personal ellerpersonal med specialkunskaper inom ett visst område när 62 tillsvidareanställda går ipension mellan 2010 till 2013.Förvaltningens värdegrundsdokument, där alla människors lika värde är en av grundvärderingarna,har under våren diskuterats och förankrats på arbetsplatserna under ledningav respektive chef.EkonomiResultatet, - 2 519 tkr, innebär en negativ avvikelse mot budget med 2 359 tkr.Främsta orsaker har varit att köpta platser i särskilda boenden ökat vilket inneburit ennettokostnadsökning på 14,2 % samt ökade kostnader för försörjningsstöd vilket inneburiten nettokostnadsökning på 27,7 %.Åtgärden att ändra delegation av bistånd inom äldreomsorgen till verksamhetschefenfrån oktober har inte givit någon nämndvärd effekt.Under hösten har prognosen för förskola/skola successivt försämrats bl.a. pga. ökadekostnader till friskolorna efter uppföljning i november samt en ökad andel elever somgår i andra skolor men resultatet på - 113 tkr är maginell i förhållande till nämndbidragetpå 165 317 tkr. Nettokostnadsutvecklingen blev för: förskolan 10,6 % och skolan -4,1 %.Det egna kapitalet minskade från 4 740 tkr till 2 221 tkr.Nettokostnadsutvecklingen minskade under hösten och blev 2,5 % för helåret.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 37(113)

VerksamhetEn ny skolorganisation infördes höstterminen 2010. Den ledde till en mer ändamålsenligskola, minskade kostnader men inte till att färre valde att placera sina barn i friskolor.Andelen friskolelever ökade istället med 1 %.Under året blev en ny verksamhetsidé för stadens äldreomsorg och hälso- och sjukvårdklar. Syftet är att tydliggöra vad vi levererar, hur vi skall arbeta och hur vi vill bli uppfattadeav omsorgstagare och anhöriga. Det salutogena förhållningssättet lyfts fram.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 38(113)

1.18 SDN TynneredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förEtt av stadsdelens största problemområden är utanförskap och destruktiva beteenden inom vissabegränsade ungdomsgrupper. Under för- och eftersommaren kulminerade ungdomsoroligheternamed omfattande skadegörelse och anlagda bränder på socialkontor, ett antal skolor och förskolor.Ett intensivt samarbete med bl a polis och räddningstjänst inleddes och bedöms ha haften positiv effekt på utvecklingen. Samarbetet har också gett förvaltningen hög beredskap förliknande situationer.En del tynneredsbor upplever otrygghet i sina närområden. Detta gäller delar av stadsdelen bl aområdet kring Opaltorget. Processen angående ny detaljplan för Opaltorget är brådskande. Isamband med omdaningen av Opaltorget ser förvaltningen det som en stor fördel om s k trygghetsboendenkan etableras.Inom förskolan har full behovstäckning upprätthållits men prognoserna tyder på uppemot 100fler barn de närmaste året. Förvaltningen har under hösten arbetat intensivt tillsammans medSDN Älvsborg för att undvika en kösituation våren 2011.Inom funktionshinder finns ett större behov av boendeplatser och daglig verksamhet än vad somfinns att tillgå för till tillfället. Antalet brukare har ökat med tolv personer jämfört med föregåendeår. Kostnaderna för personlig assistans har ökat under året dels pga större vårdbehov hosallt fler, dels som en följd av minskade LASS-timmar från försäkringskassan.Arbetet med verksamhetsidén för skolan har fortsatt under året och nått långt ut i verksamheten.På lång sikt väntas förbättringar avseende måluppfyllelsen som en följd.Äldreomsorgen har under året arbetat med bl a projektet "Bo hemma". Projektet syftar till attminska behovet av korttidsplatser och har varit framgångsrikt och kostnadseffektivt eftersomantalet tynneredsbor har minskat på korttidsplats och i äldreboende. Som följd av detta har antalethemtjänsttimmar ökat.MedarbetareEkonomin under första halvåret har inneburit ett omfattande omställningsarbete och betydligtfärre nyanställningar än för ett "normalår". Omställningen har främst skett inom skolan där ävenbehovet av anpassning till ett minskande elevtal förstärkt effekten.Förvaltningen anser att omställningsarbetet lyckats; personer i omställning har fått annat arbete.Rekrytering av tillsvidareanställda minskade från 95 personer år 2009 till 84 under 2010.Fortbildnings- och friskvårdssatsningar har fått stå tillbaka en del under året.Den totala sjukfrånvaron har under året fortsatt att minska och visar den lägsta nivån sedanSDN-reformen genomfördes 1990 vilket innebär att Tynnered fortsatt ligger under SDN-snittet.I samband med planeringen av den nya stadsdelsorganisationen har många medarbetare upplevtoro.EkonomiÅrets resultat innebär ett överskott gentemot budget med cirka 13 500 tkr. Efter det att nämndenfattade beslut om budget i oktober 2009 har förvaltningen tillförts 23 000 tkr i ökat kommunbi-Årsrapporter 2010; Bilaga 2 39(113)

drag. Dessutom har arbetsgivaravgifterna sänkts motsvarande 5 000 tkr. Förvaltningen har svårigheteratt genomföra satsningar i större omfattning som inte långsiktigt påverkar kostnadsnivån.Omfattande budgetanpassningar gjordes under 2009 vilka fått helårseffekt 2010. Överskottetkan även förklaras av att 5 900 tkr av nämndens ofördelade medel ej förbrukats, sänkt POpåläggoch retroaktiv återbetalning av sociala avgifter 5 000 tkr, lägre ersättnings- och tilläggsbelopptill enskilda skolor och skolor i andra stadsdelsnämnder, lägre kostnader för omställningav personal, minskad semesterlöneskuld samt lägre lokalkostnader för Grevegårdsskolan dåskolan ersatts med paviljonger.Dock har kostnaderna för försörjningsstöd ökat under året med cirka 2 000 tkr ställt mot fullmäktigestilldelade ram.VerksamhetInom skolan har arbetet med lokalanpassning fortsatt efter bl a förändrade planeringsförutsättningarp g a Grevegårdsskolans rivning samt anpassning till minskat elevunderlag. Under våren2011 bör SDN Västra Göteborg besluta om lokalanpassning för skolverksamheten.Inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna för behandlingsinsatser i form av köpt vårdför barn och unga och vuxna missbrukare ökat markant under året. Antalet vårddagar på institutionför barn och unga ökade med 25,3 procent och för vuxna med 21 procent.Inom äldreomsorgen har trenden mot en ökad andel kvarboende äldre med stöd i hemmet ökat iförhållande till särskilt boende.Funktionshinderverksamheten startade året med en budget i obalans. Budgetanpassingar harunder året ej lyckats genomföras på grund av ett något ökat volymtryck.Utvecklingsinsatserna inom samtliga verksamheter har fått stå tillbaka p g a den pågående organisationsförändringentill tio stadsdelar.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 40(113)

1.19 SDN ÄlvsborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förMåluppfyllelsen för de 7 mål som stadsdelsnämnden pekat ut bland kommunfullmäktiges prioriterademål som särskilt viktiga utifrån befolkningsansvar och "kärnverksamhet" är i huvudsakgod. 6 gula markeringar visar på utveckling åt rätt håll och 1 grön, sociala aktiviteter och utevistelserför äldre, visar på tydlig ökning.Utbyggnaden av förskolan har under året fortsatt med 2 avdelningar för att möta invånarnasbehov. Genomsnittligt antal barn per avdelning är numera 19 både för höst- och vårtermin. Enförändring gjord för att påverka ekonomin, men den har även underlättat målsättningen att erbjudaalla som önskar plats i förskolan.Elevernas betygsresultat är goda, men i relation till förväntade resultat bedöms att fler eleverborde nå målet godkända betyg i alla ämnen. Den treåriga IT-satsningen har fullföljts. Alla förskoloroch skolor har "klassuppsättningar" med datorer och i år 7-9 har en dator per elev uppnåtts.Ett antal ungdomar har under året gått en utbildning i inflytande och delaktighet (Trialog).Behovet av äldreomsorg ökar i och med att gruppen äldre ökar, men andelen personer 80 år ochäldre som är i behov av särskilt boende är fortsatt lägre än i andra stadsdelar. De sociala aktiviteternaoch utevistelserna har ökat, vilket gjort att Nöjd VårdIndex ökat avseende t ex socialsamvaro och aktiviteter samt information.Riktat stöd till föräldrar har getts i form av föräldrakraftsutbildning, ledarskapsutbildning förtonårsföräldrar och tillgång till kontakt via s.k. föräldratelefon. Det finns fortfarande personersom är fast i långa boendetider inom s.k. Altbo, trots att de bedöms ha förmåga till att bo i ordinärtboende med t ex boendestöd (eget kontrakt).Inom funktionshinderverksamheten har genomförandeplaner upprättats, tillsammans med brukareoch i förekommande fall godemän, utifrån brukarnas behov.MedarbetareNöjd MedarbetarIndex (NMI) är inte framtaget för året men senaste mätning visade att den låg inivå med genomsnittet för stadsdelsförvaltningarna. Verksamhetsåret är starkt präglat av detförberedande arbetet för ny stadsdelsorganisation där många chefer varit berörda av rekryteringoch tillsättning på olika nivåer i linjeorganisationen. "Gamla" organisationen växlades ut i ochmed fokus på "förvaltande" medan nya organisationen planerade för kommande år. Bedömningenär att många medarbetare i olika grad känt sig påverkade av denna förändring. Även en genomtänktoch utvidgad information har inte kunnat ge svar till alla som haft frågor inför den nyaorganisationen.EkonomiÅrets resultat är +6,0 mkr. Under hösten har, i och med stärkt ekonomi fr o m sommarmånaderna,ett prognostiserat överskott på +7,0 mkr rapporterats.Stadsdelsnämnden tog inför år 2010 beslut om verksamhetsanpassningar på 25 mkr för att bedrivaverksamheten inom tilldelad kommunbidragsram. Beslut verkställdes successivt fr o mhösten 2009. I december 2009 erhölls en budgetförstärkning på 9,6 mkr, tillfälligt konjunktur-Årsrapporter 2010; Bilaga 2 41(113)

stöd. Resurser som, p g a sin tillfälliga karaktär, beslutas användas till s.k. engångsaktiviteter föratt inte binda verksamheten vid löpande driftkostnader. Stor vikt har lagts vid att nå full effekt inämnda verksamhetsförändringar då vetskap finns om en svår ekonomisk situation för SDNVästra Göteborg år 2011. Ytterligare budgetförstärkningar på 5,2 mkr erhölls under sommaren.Resultatet är ett utfall av återhållsamhet och ansvar för finansiering av kommande års verksamheti kombination med svårigheten att med kort varsel genomföra aktiviteter av engångskaraktär.VerksamhetKommande organisationsförändring har ökat vikten av att fullfölja och under året slutföra olikautvecklingsarbeten. Under året har IT-satsningen, som berört alla förskolor och skolor, avseendeutrustning och kompetensutveckling för medarbetare slutförts enligt framtagen plan och strategi.Syftet har varit att utveckla det pedagogiska arbetet liksom elevernas möjlighet till egna studier.Ett medvetet arbete med att få ungdomar aktiva i sin egen fritid har gjort dem mer till producenterav arrangemang och kultur än konsumenter.Ett teknikprojekt inom äldreomsorgen som syftade till att förbättra seniorernas upplevelse avtrygghet genom kommunikation med bl a hemtjänst och anhöriga har slutförts. Utvärderingenvisar att de i projektet frivilliga deltagarnas situation inte påverkades i så stor utsträckning dåderas behov av trygget redan var väl tillgodosett. Projektet gav dock kunskap om vad ny teknikinom verksamhetsområdet kan innebära.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 42(113)

1.20 SDN ÖrgryteUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förMålet med full behovstäckning inom barnomsorgen är uppnått trots att antalet örgrytebarn iförskola var 52 fler än 2009. Målet har varit möjligt att uppnå tack vare en expansion med sexavdelningar inom stadsdelen under hösten. De medel stadsdelen fått för kvalitetshöjande åtgärderhar använts till personalförstärkningar, dessa medel har även kommit de enskilda förskolornatill del.Antalet äldre har sjunkit under flera år i stadsdelen. Vi har därför sedan flera år avvecklat äldreboendeplatser,men har ändå i stort sett kunnat erbjuda permanenta placeringar till alla dem medbehov av lägenhet i särskilt boende för äldre och hade i december färre väntande med beviljadebistånd än 2009. Totalt hade 52 färre örgrytebor lägenhet på ett äldreboende 2010 jämfört med2009.Staden har under 2010 inte genomfört några egna brukarenkäter men enligt socialstyrelsensrikstäckande kundenkät öppna jämförelser låg NKI för hemtjänsten på rikssnittet vilket var 73,medan Örgrytes äldreboende låg på 66 dvs något under rikssnittet som var 72.Sista kvartalet 2010 fanns i Örgryte 202 hushåll som var långtidsberoende av försörjningsstöden ökning med 30 hushåll jämfört med 2009.Inom funktionshinder har antalet personer med daglig verksamhet ökat under året.Andel elever med Godkänt i svenska/svenska 2, engelska och matematik har sjunkit från 95,6till 94,1 procent 2010, resultatet skiljer sig dock åt emellan skolorna i stadsdelen.MedarbetareVår satsning på hälsofrämjande åtgärder och personalvårdsprogram där medarbetare anonymtoch kostnadsfritt fått stöd i arbets- och privatrelaterade problem, har tillsammans med ett struktureratarbetssätt i rehabfrågor bidragit till att sjukfrånvaron halverats under en femårperiod till6,1 procent och därmed nått nämndens mål.Förvaltningen har genomfört ett omfattande omställningsarbetet både inom äldreboende ochinom skolan med totalt 72 medarbetare.Vad gäller timavlönade har vi inte nått målet utan andelen har ökat något, detta bl.a. som enkonsekvens av omställningsarbetet inom äldreomsorgen.Medarbetarskapet har påverkats av införandet av Personec med ett ökat ansvarstagande hosvarje medarbetare avseende arbetstider, frånvarorapportering mm. Chefernas delaktighet ochutveckling har ökat i samband med införande av de kommungemensamma personalprocessernagenom kunskapsöverföring/coachning avseende t ex rehabilitering, rekrytering och lönepolitik.Vi har haft ett mentorsprogram där 14 erfarna chefer har varit mentorer till 15 nya chefer.EkonomiÅrets resultat blev ett överskott på 21,2 mkr. Det egna kapitalet uppgår till drygt 35 mkr. Dettaberor bl.a på att kostnaderna för försörjningsstöd ökade något mindre än förväntat och ävenplanade ut under de sista månaderna år 2010.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 43(113)

Övriga verksamhetskostnader minskade med drygt 2 procent. Denna minskning består till störstadelen av lägre kostnader för köpta platser på friskolor, färre köpta platser inom äldreomsorgoch köpt vård för vuxna inom Individ- och familjeomsorg. Trots de minskade kostnaderna föräldreboendeplatser redovisar äldreomsorgen ett underskott om drygt 13 mkr. Större delen avunderskottet beror på volymökningar inom hemtjänsten där antalet beviljade hemtjänsttimmarökat med 16 procent i jämförelse med år 2009, trots att antalet äldre fortsatt att minska. Prisetper hemtjänsttimma minskade under samma period med 36 kronor från 384 kr år 2008 till 348kronor år 2010.VerksamhetÅr 2010 har i hög grad präglats av SDN sammanslagningen. Örgryte och Härlanda har under enlång tid haft ett nära samarbete i många frågor, Kulturhuset Kåken och Hälso- och sjukvården ärverksamheter som sedan flera år varit gemensamma för stadsdelarna. Nämnderna har även haften gemensam MAS, MAR och folkhälsoplanerare.Under detta år har ett antal ledardagar genomförs med alla ledare i de bägge stadsdelarna för attlära känna varandra, varandras verksamheter och börja blicka framåt. En organisation för dennya stadsdelen har tagits fram i bred samverkan. Organisationen är nu nästan helt bemannad, tillnågra luckor kommer rekrytering att ske i början av året och ingen övertalighet befaras.Samtliga verksamheter har under året arbetat med någon form av brukardialog. Nämndenssammanträden har varit öppna för allmänheten och pensionärsråd och funktionshinderråd finns.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 44(113)

2 FacknämnderÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 45(113)

2.1 ArkivnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningFörändringar i nämnd- och förvaltningsstruktur, försäljningar/privatiseringar och andra resultatav förändringar i samhället i allmänhet och inom den offentliga sektorn isynnerhet (t ex Vårdvalet)medför ”extra” uppgifter för Arkivnämnden / Regionarkivet. Uppgifterna ligger utanför detsom kan förutses i budget- och flerårsplaner och kräver snabbt agerande. De kan inte hanteras iden ordinarie ekonomiska processen och inte år efter år inrymmas i Regionarkivets (krympande)ekonomiska ramar. För dessa uppgifter som staden och Regionen enligt TF, arkivlag, patientdatalagetc måste lösa fordras ramjusteringar och/eller trafikregler för en snabb och effektiv kommunikationmed aktuell motpart hos berörd huvudman om arkivprojekt inkl ekonomiska resurser.Många av dessa insatser är plötsliga för Regionarkivet enbart p g a bristande framförhållninghos huvudmännen eller enskilda förvaltningar och bolag, som inte informerar om vad somär på gång - än mindre samråder enligt § 14 arkivreglementena. Man avsätter inte heller de resursersom kommer att behövas för arkivinsatser.Den största utmaningen nu är att i byggandet av informationssystem och vid upphandlingen avIT-tjänster få beaktat långtidslagringen. Det långsiktiga informationsperspektivet, t ex forskningenslagstadgade intressen, måste integreras i IT-strategier och IT-utveckling. Regionarkivetbefinner sig i ett paradigmskifte där fokus flyttas från pappershandlingar och arkivlokaler tillelektroniska arkiv. För att kunna lösa dessa nya uppgifter krävs förändrad kompetens, ITutvecklaremed särskild kunskap i ämnet diakronisk datavetenskap.Leveranserna av arkivhandlingar (pappersarkiv) är större än vad som kunnat förutses. Bildandetav en ny lokalnämnd, planerna på ett ”samhällsbyggnadshus”, SDN-sammanslagningen, försäljningar/privatiseringarav bolag, Vårdvalet etc innebär extra leveranser (inkl stora mängderritningar som medför ett stort investeringsbehov för kart- och ritningsskåp).Diskussioner förs om ett biobanksarkiv enligt samma upplägg som i landstinget i Stockholm.Samtidigt med det kan utan stora kostnader 30 000 hyllmeter fås för arkiv. Regionen och stadenhar i journalerna från BVC och skolhälsovård ett unikt Life science-material som efter digitaliseringkan användas i många fler forskningsprojekt än nu pågående BMI Epidemiology StudyGothenburg.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 46(113)

2.2 ByggnadsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVerksamhetsmålen nås i hög grad trots att en stor del av det ekonomiska utrymmet inte har tagitsi anspråk. Genom budgetbeslut förstärktes resurserna under året med 7 mkr till skredriskprojektetoch 5 mkr till förberedelser för Västsvenska paketet. Resultatet är 14 mkr jämfört meden justerad budget om -7 mkr. Av överskottet 21 mkr hänförs 18 mkr till planverksamheten.Frågan om finansiering av planverksamheten över budgetåren har lyfts till stadskansliet.Budgeten 2010 som grundlades under konjunkturnedgången 2009 var stram. Genom ett flertalolika och tidiga åtgärder har övertalighet kunnat undvikas. Konjunkturuppgången 2010 var inledningsvisblygsam varför personalkostnaderna hanterades med stor försiktighet. En genomlysningav kompetensbehov har gjorts under året och rekryteringar är i full gång. Vi räknar medatt ha en god bemanning vid halvårsskiftet 2011.Antalet bostäder i antagna detaljplaner under 2010 är 1 130. Exempel på planer som inte antogs2010 men som kommer att kunna antas 2011 är Torpagatan (300 bost) och Amhults Centrum(370 bost). Ca 8 000 bostäder finns nu i planer antagna under 2007-2010. Implementeringen avdet nya verktyget för planuppföljning fortgår och beräknas vara klar under första kvartalet 2011.Kontoret har bland annat lanserat e-tjänsten "planprojekt på webben" med möjlighet att följaoch att lämna synpunkter på planering. Arbetet med att utöka e-tjänster fortsätter under 2011.Utökad samverkan mellan stadsbyggnads-, fastighets- och trafikkontorenDen utökade samverkan mellan de tre kontoren har under 2010 haft fokus dels på den gemensammabudget/uppföljningsprocessen och dels på vidare samverkan inom plan- och exploateringsprocessensamt inom kommunikations-, IT- och personalområdena. En utveckling av dengemensamma strategiska plattformen inför 2011 har påbörjats där de avslutade kommuncentralautredningarna tillför kunskap. En handlingsplan finns nu för det gemensamma arbetet i planochexploateringsprocessen där delar från översynen arbetas in.StyrkortDe vi är till förAndel lantmäteriförrättningar avslutadeinom 5 mån (%)Andel bygglov beslutade inom 3veckor - kompletta handlingar (%)EkonomiKostnadstäckningsgrad för stadsbyggnadskontoretskärnverksamhet(%)Utfall2010Utfall2010Mål2010Utfall2009MedarbetareUtfall2010Mål2010Utfall200947 45 44 NMI ---- 60 56* 70 ---- Sjukfrånvaro i % 3,4 5 3,8Mål2010Utfall200963 58 55VerksamhetAntal kvm verksamhetsyta iunder året antagna detaljplaner*)Uppgiften kan inte tas fram. Byte av system har genomförts under året.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Utfall2010Mål2010Utfall2009Antal bost/lgh i under åretantagna detaljplaner 1 130 3 000 3 300265 000 450 000 170 000Årsrapporter 2010; Bilaga 2 47(113)

2.3 FastighetsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningMarknaden har återhämtat sig efter de senaste årens lågkonjunktur inom byggsektorn. Dettamärks tydligt genom att antalet färdigställda bostäder 2010 uppgår till 1 843, vilket är högre änmålet på 1 500 bostäder. Intresset för att bygga hyresrätter har ökat det senaste året. Bland färdigställdaflerbostadshus 2010 motsvarade hyresrätterna 60,7 procent. Totalt har det färdigställasdet högsta antalet hyresrätter för den öppna marknaden hittills under 2000-talet.Under 2010 har kontoret tagit fram ett underlag för planering av bostäder i syfte att utvecklaarbetet med nämndens breda bostadspolitiska uppdrag. Som ett led i detta arbete kommer kontoretfortsättningsvis att systematiskt ta fram underlag som stöd för strategiska beslut i kontoretsmark- och exploateringsverksamhet.För att stärka kontorets arbete med planering av kommunens markinnehav har en organisationsanpassninggenomförts. Strategiska funktioner som planering för kort och långsiktig markförsörjningför bostads/verksamhets/infrastrukturändamål har samordnats på samma enhet. I tidigaskeden ska vi identifiera och säkerställa processerna utifrån de tre dimensionerna. En viktig del iarbetet är att utveckala dialogen med stadsdelarna för att finna former för att tillvarata derasperspektiv. Under året har dialog med SDF Angered och SDF Norra Hisingen genomförts.Arbetet med det Västsvenska Infrastrukturpaketet befinner sig i ett inledningsskede. Arbetetkommer att intensifieras under 2011 och detta kommer att kräva resurser som nämnden inte harnågon finansiering för i budget 2011.Den utökade samverkan mellan fastighets- stadsbyggnads och trafikkontoren har under 2010haft fokus dels på den gemensamma budget/uppföljningsprocessen och dels på vidare samverkaninom plan- och exploateringsprocessen samt inom kommunikations-, IT- och personalområdena.En utveckling av den gemensamma strategiska plattformen inför 2011 har påbörjats därde avslutade kommuncentrala utredningarna tillför kunskap. Förslag till åtgärder finns för detgemensamma arbetet i plan- och exploateringsprocessen där delar från översynen arbetas in.I budget 2010 fick nämnden förändrade budgetförutsättningar vilket har lett till att verksamhetenanpassats till nya förutsättningar. Personalvolymen har minskat med ca 25 årsarbetare mellan2009 och 2010. Stor restriktivitet har gällt vid återbesättning, vilket medfört en ökad arbetsbelastningför kvarvarande medarbetare. Leverans och arbetsmiljö har varit i fokus under åretoch ett arbete har pågått med att se över processer och arbetssätt för att på bästa sätt klara leveranserna.Under första halvåret har stor försiktighet rått i hela organisationen vilket bidragit tilldet positiva resultatet vid årets slut på 12 miljoner kronor jämfört med årsbudget. Ca hälften avöverskottet består av poster som inte har varit påverkbara, som t e x ersättning för skred i Krokeryd.StyrkortDe vi är till för 2010 2009 2008 Medarbetare 2010 2009 2008Ekonomi 2010 2009 2008 Verksamhet 2010 2009 2008Fastighetskontorets styrkort 2010Årsrapporter 2010; Bilaga 2 48(113)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-07Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 49(113)

2.4 Framtidens kollektivtrafikUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningInom färdtjänsten och KOLLA har vi ofta talat om ”Den goda resan till ett friare liv”. Arbetet iKOLLA har bidragit med ett brett sammanhängande system av åtgärder som stödjer individensförmåga och vilja att självständigt förflytta sig i samhället med kollektivtrafik. Färdtjänstresenärernaoch göteborgarna har tack vare detta idag möjlighet till ett friare liv.Åtgärderna i KOLLA sträcker sig allt från anpassade fordon och hållplatser till utbyggd flexlinjetrafikoch individuellt stöd i form av resträning eller ledsagning. Skillnaden jämfört med innanprojektet startade är påtaglig. Färdtjänsttillstånden bedöms mer individuellt och hänsyn tas tillvilka fordon en person klarar av att resa med. Flexlinjen trafikerar samtliga stadsdelar i Göteborg.Som grädde på moset har Flexlinjen blivit gratis för pensionärer med färdtjänst och övrigkollektivtrafiken har blivit gratis för alla pensionärer i Göteborg.KOLLA har på flera sätt direkt eller indirekt förbättrat individens möjligheter att förflytta sig isamhället.KOLLA-projektet avslutades den 31 december 2010. Efter projektets avslutande ställs samverkandeförvaltningar inför utmaningen att införliva projektets visioner i den ordinarie verksamheten.Kommunstyrelsen har gett stadskansliet i uppdrag att, i samarbete med berörda organisationer,föreslå hur Göteborg ska arbeta med tillgänglighetsfrågor i framtiden. I den slutrapport omKOLLA-projektet som har författats beskriver samverkansparterna några av de visionsmål somstaden bör arbeta för att uppnå. Denna slutrapport presenteras för färdtjänstnämnden den 14februari.KOLLA-projektets totala kostnader 2010 uppgick till 27 810 tkr, vilket kan jämföras med enbudget på 29 450 tkr. Kostnaderna kar finansierats genom ett kommunbidrag på 10 mnkr. Färdtjänstnämndenhar skjutit till drygt 17 mnkr för finansiering.Före KOLLAEfter KOLLAAntal färdtjänsttillstånd 22 000 19 450Utformning av färdtjänsttillståndEj individanpassadeIndividanpassadeAntal färdtjänstresor 717 000 538 000Anpassade hållplatser 40 % av spårvagnshållplatserna och 10 % avde övriga största hållplatserna90 % av spårvagnshållplatserna och 100 % avde övriga största hållplatsernaLåggolv och ramp 50 % av spårvagnarna och 86 % av bussarnahar låggolv62 % av spårvagnarna och alla bussar harlåggolv och rampHållplats- och destinationsutrop50 % av fordonen har hållplatsutrop, 0 % hardestinationsutrop90 % av fordonen har hållplatsutrop, 100 % hardestinationsutropAntal flexlinjer 8 20Antal färdtjänstresor iFlexlinjen58 000 (år 2005) 158 000 (år 2010)Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 50(113)

2.5 FärdtjänstnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningResultatet för 2010 är ett underskott på 1 483 tkr. Risken för underskott uppmärksammadesredan efter första kvartalet och nämnden fattade beslut om ett åtgärdspaket i fyra punkter, värderattill 3,5 mnkr. Flera av dessa har varit framgångsrika, även om de inte nått ända fram till beräknadeffekt.Underskottet för året förklaras främst genom högre kostnader för färdtjänstresor och grundsärskoleresor.Fler resor och något högre snittkostnad än budgeterat medförde högre kostnad fördessa båda verksamhetsdelar. De vinterperioder som varit både i början och slutet av året harlett till kostnadsökningar främst för personbilstrafiken.Färdtjänstnämndens egna kapital uppgår till knappt 30 mnkr i detta bokslut för 2010. Nämndensmål för det egna kapitalet är drygt 18 mnkr. För att behålla en hög beredskap för avvikelser motden långsiktiga planeringen beslutade färdtjänstnämnden i budget för 2011, att under en periodav några år successivt minska det egna kapitalet ner till målnivån på 10 % av kommunbidraget.Ett första steg skulle enligt beslutet tas i bokslutet för 2010, då 2 mnkr skulle återredovisas tillkommunstyrelsen.Överflyttningen av resandet i färdtjänst till andra trafikslag, främst flexlinjen, har medverkat tillatt antalet färdtjänstresor minskat med 40 500 under året. Det sammanlagda antalet färdtjänstresorär 537 600 resor. Antalet tillstånd har under året minskat med drygt 300 till 19 447. Under2010 besvarades 67 % av alla samtal inom en minut jämfört med 72 % år 2009. Trafikproblemensom följd av vinterperioderna är de viktigaste skälen till utvecklingen.I färdtjänstnämndens interna kontrollplan för 2010 ingick fem granskningsområden som utsettsefter en analys av verksamhetens riskområden och riskprocesser. Kontrollerna har tydliggjort ettantal punkter där visst utvecklingsarbete krävs. I huvudsak har de dock visat på en mycket högkvalitet i de interna processerna. Som exempel på nivån i detta kan nämnas att stadsrevisionenunder året studerade arbetet med styrning och uppföljning av externa utförare. Bedömningen varatt detta sköts på ett tillfredsställande sätt och det "kommer att utgöra en replipunkt i stadsrevisionenskommande bedömningar av övriga nämnders motsvarande arbete". Detta måste betraktassom ett gott betyg för färdtjänsten.KOLLA-projektet, som genomförts i samverkan med trafiknämnden och Västtrafik, avslutades iden formen den 31 december. Samverkande parter ställs nu inför utmaningen att införliva projektetsvisioner i den ordinarie verksamheten och att utarbeta former för fortsatt samverkan förhögre tillgänglighet i Göteborg. Kommunstyrelsen har gett stadskansliet i uppdrag att, i samarbetemed berörda organisationer, föreslå hur Göteborg ska arbeta med tillgänglighetsfrågor iframtiden. I den slutrapport om KOLLA-projektet som har författats beskriver samverkansparternanågra av de visionsmål som staden bör verka för att uppnå.StyrkortDe vi är till förAndel besvarade samtal inom 60sekunderEkonomiEkonomiskt resultatUtfall2010Utfall2010Mål2010Utfall2009MedarbetareUtfall2010Mål2010Utfall200967 % 75 % 72 % Sjukfrånvaro 5,03 % 5 % 7,4 %Mål2010Utfall2009-1 483 0 -12 292VerksamhetAntal olyckor/tillbudUtfall2010Mål2010Utfall200919/121 0/0 19/149Årsrapporter 2010; Bilaga 2 51(113)

Väsentliga nyckeltal Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007Färdtjänstresor, tusental 538 530 578 610 622Flexlinjeresor, tusental 254 238 218 216 229Antal besvarade samtal, snitt / arbetsdag 2 593 - 2 522 2 539 2 939Snittkostn. kr/ resa med rullstolsbuss 231 240 233 270 255Snittkostn. kr/ resa med personbil 176 153 170 156 140Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 52(113)

2.6 Idrotts- och föreningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÅret som gått kan sammanfattas enligt följande Årets resultat är 632 tkr vilket är en positiv avvikelse från budget med samma belopp.Utgående eget kapital blir därmed 17 632 tkr varav 632 tkr ska återredovisas. Sjukfrånvaron ackumulerat till och med december är 4,4 % vilket är en liten ökningjämfört med 2009. Antalet årsarbetare slutar på 261 vilket är 16 färre än föregående år. Uthyrningen av idrottsanläggningar har minskat med 3,0 %. Förra året var förändringenmarginell men året dessförinnan hade vi en ökning med 9,5 %. Stadens cupverksamhet har genererat knappt 219 000 övernattningar i vår regi vilket ärjämförbart med föregående år. E-tjänster för bokning och bidrag har introducerats och 557 eller drygt hälften av vårabidragsberättigade föreningar har aktiverat sina möjligheter att boka och söka. 78 arbetslösa ungdomar har under året erhållit sex månaders anställning genom nämndensungdomsarbetslöshetsprojekt. Sammantaget har drygt 77 mkr betalats ut i kontant föreningsstöd varav ca 48 mkr i generellabidrag och resterande som selektiva. Allmänhetens besök på våra isar har minskat med 25 % eller närmare 32 000 besök. Allmänhetens besök på våra motionsanläggningar har minskat med 2 % eller cirka3 600 besök. Allmänhetens besök på våra bad har minskat med 14 % eller cirka 67 000 besök. Årets föreningsenkät visar att föreningarnas företrädare sammantaget är något mer nöjdamed våra tjänster nu än vid förra mätningen. Andelen unga som är föreningsmedlemmar minskar med cirka 2 %. Anläggningar som invigts under året är Länsmansgårdens motionscentral och boulehallvid Majvallen. Vi har också medverkat till etablering av näridrottsplatser vid Färjenäs, iHjällbo och vid Slottsbergsskolan i Frölunda samt uppförande av ytterligare en föreningssporthalli Torslanda. Vår energiförbrukning är totalt sett något lägre än 2009. Elförbrukningen är 14 % lägreän 2009. Av sänkningen härrör 2 % från eleffektivisering resterande beror på ovanligtkalla vintermånader 2010 som gynnat driften av isbanorna utomhus. Fjärrvärme-,gasoch oljeförbrukningen är högre än 2009. Vi har drabbats av fler stängningar på grund av väderlek, akut underhåll eller brand ännågonsin tidigare.StyrkortDe vi är till förUtfall2010Mål2010Utfall2008MedarbetareUtfall2010Mål2010Utfall2009NFI bidrag64 - 65 Sjukfrånvaro under4,46,24,0NFI uthyrningAndelen arbetad tid utförd avunder63 - 60 5,8timavlönad5,06,3EkonomiUtfall2010Mål2010Utfall2009VerksamhetUtfall2010Mål2010Utfall2009Resultat (tkr) 632 0 4 472 Antal uthyrda timmar 276 659 285 316 285 316Kommunbidrag perinvånare (kr)542 - 599 Enegiförbrukning i MWh, totalt 21 438 - 22 899Kontant föreningsstödAntal besökare(allmänhet) bad,77 287 77 385 96 952(tkr)gym,is mm683 769 786 222 786 222Årets investeringar (tkr) 56 626 110 500 35 296 Antal gästnätter 218 629 219 744 219 744Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 53(113)

2.7 IntraserviceUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÅret har präglats av att en stor mängd arbetsuppgifter har tillkommit till följd av sammanslagningenav stadsdelsförvaltningarna och andra projekt. Utmärkande för leveransperioden är ocksåatt i en lågkonjunktur finns det ett naturligt och starkt tryck att begränsa budgeten så att resursernafrämst fokuseras på att upprätthålla den löpande operativa verksamheten. Resurser tillden för förvaltningen så viktiga uppgiften att arbeta med långsiktiga effektiviseringar och verksamhetsutvecklingblir i detta sammanhang nedprioriterat.Det är med detta sagt mycket glädjande att kunna konstatera att förvaltningen i allt väsentligthar lyckats uppnå sina målsättningar inom alla fyra perspektiven. Det har dessutom under åretgenomförts en benchmarkingstudie avseende de kommungemensamma tjänsterna. Den visar attförvaltningen fortsatt har en mycket god konkurrensförmåga jämfört med övriga leverantörer påmarknaden. Studien har härigenom visat att Göteborgs stad sparar betydande belopp genom attutföra de kommungemensamma tjänsterna i egen regi.Till väsentliga händelser med fortsatt aktualitet hör avsaknaden av beslut om hanteringen av enmodern medborgarservice.I arbetet där förvaltningen tillsammans med beställarorganisationen på stadskansliet fastställerbudgeten och omfattningen på tjänsteleveranserna för nästkommande år bör en risk av långsiktigkaraktär nämnas. Risken uppstår när resurser i samband med delaktighet i projekt inför ettöverlämnande och driftsättande i förvaltningen saknas. Utan ett proaktivt deltagande i denna fastenderar projektöverlämningarna att leda till kvarstående problem som måste lösas i driftfasen.Härmed ökar risken för att förvaltningen på sikt inte skall kunna upprätthålla sin konkurrenskraftsom en självklar leverantör till stadens verksamheter. Den viktigaste enskilda framtidsfråganför förvaltningen är utvecklingen av modellen för kommungemensamma tjänster. Specifiktavseende den strategiska planeringen och den del som rör övergången från projektfas till ordinariedrifts- och förvaltningsfas. Dessa delar i modellen är av avgörande betydelse för att arbetetmed vår kompetensutveckling över tid skall bli effektivt och att vi fortsatt skall uppnå god måluppfyllelseinom alla fyra perspektiv.Förvaltningen har i över två år arbetat med omställning inom lön. Arbetet har följt de centralaprocesserna, vilket även inkluderar centralt stöd. Resultatet, dvs att nio personer fortfarande är iomställning och fyra av dem nu visar tecken på försämrad hälsa tyder på ett behov av ytterligareverktyg att arbeta med inom omställning.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 54(113)

StyrkortDe vi är till förBokslutMål 2010Bokslut MedarbetareBokslutMål 2010Bokslut2010200920102009NKI, brukare 68 ≥ 70 68 NMI 62 Öka 61NKI, brukarrepresentanter68 ≥ 68Sjukfrånvaro644,0 %Behållalåga 4,9 %nivånNKI, beställare68 ≥ 70Kvalitetsfaktorn jämlikhet,jämställdhet och7161 Öka 58mångfaldNKI, ledningsgrupperHänsyn till mångfald vid67 ≥ 67 63rekrytering100 % 100 % 100 %EkonomiEnhetskostnaderKlarat uppdragen inom totalramenför kommungem tjänsterBokslutMål 2010Bokslut Verksamhet20102009Ja, i Sänka Ja, iflertaletflertaletfallfallJa 343,7 mkrBokslut2010Mål 2010Bokslut2009Leveranser enligt överenskommelser> 99% ≥ 99% >95%Ja Resultatet för processernasvalda mätområdenJaÖkaJaNämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 55(113)

2.8 Keillers parkUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKeillers Park skänktes ursprungligen till Göteborgs Stad av direktören James Keiller. I gåvobrevetfrån den 26 november 1906 villkoras att parken ska förvaltas av en särskild styrelse. Parkenöppnades för allmänheten två år senare den 3 oktober 1908 och 2008 firades parkens 100-årsjubileum.Enligt kommunens reglemente är det styrelsen uppgift att ”förvalta och främja en ändamålsenliganvändning av parken med vad därtill hör”. Idag bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete, både påkort som lång sikt, för att med varsamhet göra parken ännu attraktivare Ambitionen är att allabesökarna ska känna att parken är väl omhändertagen och upplevas som välskött.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 56(113)

2.9 Kommunalförbundet för Fastigheten StreteredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder augusti månad har försäljningen av fastigheterna Stretered 1:180 – 1:190 till ResidensetAB slutförts. Köpeskilling var 38 550 000 kr och reavinsten blev9 414 770 kr.Samtliga fastigheter på Streteredsområdet är nu sålda och överförda till köparna förutom dentomt som Tulebo Villastad förvärvade 2007. Kommunalförbundet är i dagsläget osäker om affärenkommer att fullföljas på grund av att plantillstånd ej erhållits från Mölndals kommun.Försäljningen av hela Streteredsområdet undantaget den tomt som Tulebo Villastad förvärvathar inbringat 149 769 100 kr.Kommunalförbundet uppförde under åren 2003-2004 två gruppbostäder för vilka momsersättning(Ludvikamoms) erhållits. På grund av försäljningen har 4/10 av denna ersättning, 774956 kr, återbetalats till Skatteverket.Årets resultat blir -2 848 tkr, dels beroende på att affären med Tulebo Villastad reverserats ochförsäljningsintäkten på 11,6 mnkr belastar årets resultat och dels beroende på återbetalningen tillSkatteverket.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-02Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 57(113)

2.10 Kommunalförbundet Räddningstjänsten StorgöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningEkonomiskt resultat + 7,5 mkrFörbundet redovisar ett positivt resultat på + 7,5 mkr. Uppräkningen av medlemsavgifternamotsvarade 1,3 %, betydligt lägre än utfallet på lönerevisionen på 2,2 %. Till resultatet bidrarsänkta avgifter för avtalsförsäkringar motsvarande 1,2 mkr. Skaderegleringen efter översvämningeni Gårda 2008 medförde 1,4 mkr i överskott.Medborgarundersökningar ger högt betygResultat från medborgarundersökningar som har genomförts i fyra av förbundets medlemskommuner,Härryda, Kungsbacka, Lerum och Mölndal, ger räddningstjänsten ett mycket gottbetyg. På en betygsskala mellan sämst =1 och bäst = 10, får förbundet medelvärden mellan 7,3och 8,1 beroende på kommun.MedarbetareDen totala sjukfrånvaron har sedan 2008 minskat med 1,7 procentenheter från 4,6 % till 2,9 %2010. Antalet anställda har under samma period minskat från 772 till 762 personer. Antalet årsarbetarehar minskat med 2 i förhållande till 2009 och 20 av förbundets medarbetare har avgåttmed pension. Förbundet har inget pågående omställningsarbete och har inte haft några svårigheteratt genomföra de rekryteringar som behövts.VerksamhetDrygt 40 200 personer eller 5,4 % av invånarna i förbundskommunerna har nåtts av olycksförebyggandeinformation eller utbildning under 2010. Prioriterat område har varit att minska antaletanlagda bränder i skolan. Insatsstatistiken visar att dessa bränder har fortsatt att sjunka, vilketinnebär att skolbränderna har halverats på fyra år. Antalet räddningsuppdrag har ökat med 190jämfört med 2009. Liksom tidigare år har en stor variation av händelserföranlett räddningsinsatser.Den kalla och snörika vintern har genererat fler insatser i form av trafikolyckor, snöras/istappar,vattenskador, automatlarm, bränder i uppvärmningsanordningar samt ett flertalbåtar som sjönk vid sina tilläggsplatser. Vädret under året medförde dessutom färre bränder iskog och mark. Bränder inom vårdverksamhet och särskilt äldreboenden ökar. Brandorsak ärofta en glömd kokplatta.Säve flygplatsEfter att uppdraget från Gbgs stad att bedriva räddningstjänst på Säve flygplats har granskats iförhållande till förbundets totala uppdrag står det klart att övriga medlemskommuner bidrar tillatt den kommunala räddningstjänsten finansierar delar av Säve flygplatsräddningstjänst. Medlemskommunernaanser att finansieringen ska rättas till genom att Gbgs stads avgift ökas med3,8 mkr fr om 2011 .Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011)Lagförändringen innebär att kommunerna får ett utökat ansvar för tillståndsgivning och tillsynför explosiva varor. Förbundet har fått i uppdrag av medlemskommunerna att utreda hur enanpassning till lagförändringen bäst ska lösas på lång sikt. Tills dess frågan är utredd har förbundetövertagit tillsynen av explosiva varor medan tillståndsgivningen kvarstår i kommunerna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Förbundsstyrelsen beslutade i enlighet med förslaget i tjänsteutlåtandet. Styrelseprotokolletjusteras den 23 februari. Förbundsfullmäktige sammanträder den 8 mars.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 58(113)

2.11 KommunledningenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadskansliets (SK) uppdrag omfattar uppsiktsplikt, ledning och samordning samt uppdrag. Irapporten återfinns en lägesbeskrivning. Sammanfattning:UppsiktspliktStrategiska tjänstemannadialoger har genomförts bl.a. med samtliga stadsdelsförvaltningar,utbildningsförvaltningen och social resursförvaltning. På förvaltnings- och bolagschefsträffarnahar stadsövergripande frågor hanterats och uppföljningsrapporterna har återkopplats.UppdragProjekt SDN-översynen har slutförts enligt plan. Vidare har översyner av bl.a. va- och lokalförsörjningsverksamheten,Göteborgs Gatu AB, Göteborgs Hamn AB och Göteborgs SpårvägarAB genomförts. Ett tvåårigt kommunikationsutvecklingsprojekt har initierats.SamordningEtt utvecklingsarbete som främjar hållbar jämställdhet med fokus på stadens budgetprocess ochuppföljningsarbete har påbörjats. Stadskansliet samordnar ett antal åtgärder för att stärka öppenhetenoch minska risken för oegentligheter.Personal och ekonomiAntalet årsarbetare ökade under året med 20 till 426. Orsakerna är att stadskansliet tillförtsverksamhet som skolhälsovård och arbetsmarknadsåtgärden UPP! Men även p.g.a. satsningarinom SDF-UBF IT samt organisationsöversyner. Medelåldern vid stadskansliet var med 50,4 årnästan 4 år högre än i staden som helhet.Inom rekryteringsområdet var det fortfarande svårigheter att rekrytera jurister med önskvärdkompetens. Under året har 68 rekryteringar gjorts, varav 21 tillsvidare. Hälften av de 68 varkommuninterna och övriga externa. Andelen tillsvidare anställda som är utrikesfödda var 8,7procent.Resultatet för kommunledningen uppgick till +0,8 miljoner kronor (mnkr). Basverksamhetenredovisar överskott om +6,1 mnkr (1,8 % av bruttokostnaderna), medan den temporära verksamhetenredovisade underskott om -5,3 mnkr. Detta p.g.a. att vissa projekt tillåtits överskridasin budget.Resultatet för personal- och kompetensförsörjning och arbetsmarknadsinsatser uppgick till +8,6mnkr respektive +15,4 mnkr.Intern kontrollUnder 2010 har en uppföljning av planen för intern kontroll gjorts vid fyra tillfällen.Noteringar har gjorts inom olika processer som i delar är alltför personberoende. Vidare finnsnoteringar inom den interna ekonomihanteringen, internkontrollrutinerna i Personec, avseendedelegationsordningen, ärendehanteringen samt larm och säkerhet i lokaler.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 59(113)

2.12 KonsumentnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningEkonomi - större överskott än beräknatResultatet är plus 523 tkr. Det är 417 tkr mer än beräknat. Orsaken är att besparingar fått störreeffekt och att utvecklingen av nya hemsidor blivit billigare.Fairtrade city och budget- och skuldrådgivning - full fart på våra nya uppdragFörberedelserna för våra nya uppdrag om Faitrade city och budget- och skuldrådgivningen harfungerat bra, trots stora svårigheter att få en lokal för budget- och skuldrådgivningen. Göteborgväntas bli diplomerad som Fairtrade City i maj 2011. Budget- och skuldrådgivningen har kommitigång bra i årsskiftet och hela den gamla kösituationen har på kort tid lösts. Förvaltningenhar fått en ny ledningsorganisation.Med hänvisning till kommunstryrelsen beslut 2010-05-26 och stadskansliets TU (dnr 0920/07)om budget- och skuldrådgivningen konstaterar vi att det fattas 1,2 miljon kronor som behövseftersom anpassningen till ”den lilla organisationen” inte är medräknad. Vi anser att det uppdragsom överförts till Konsument Göteborg behöver de resurser som förvaltningen ursprungligenangivit.Råd vid privatköp ny serviceVi ger nu också råd vid privatköp. Vi har noterat en ökning av frågor kring privathandeln, framförallt på Internet. Det är angeläget för oss att följa utvecklingen av människors konsumtionsmönsteroch anpassa innehållet i vårt serviceutbud till vad människors behov.Fler utåtriktade aktiviteterVerksamheten går generellt mycket bra. Antalet aktivitetstillfällen inom kunskapsförmedlingenoch de utåtriktade aktiviteterna överträffar 2009 års all time high. Antal individuella kontakterhar minkat med 12 %. Efter ökningen 2009, delvis kopplad till lågkonjunkturen, är vi nu påsamma nivå som 2007-2008. Kötiden till telefonrådgivningen har minskat.Samverkan med handeln ger resultatVi har färre klagomål på de hemelektronikkedjor som deltar i vårt nätverk med branschen. Utbildningarnaför företagens anställda har haft effekt. Motsvarande nätverk startas nu med branschernainom hantverkssektorn.Ny energistrategi 2012Vi har börjat arbeta fram en ny strategi för energi- och klimatrådgivningen. Samtidigt skapar vien plattform för hållbar utveckling.Omställningar löstaUnder året har samtliga pågående omställningar lösts och därmed påverkar inte kostnadernalängre vår ekonomi.Genombrott i hemsidesfrågan och fördubblad publicitetVi har nått ett genombrott i arbetet med att komma tillrätta med de problem som införandet avstadens gemensamma hemsida www.goteborg.se medfört för möjligheten att bedriva rådgivningpå webben. Vi skapar tre så kallade kampanjsidor, där förvaltningen blir ansvarig utgivare ochsjälv kan utforma innehållet på sidorna. Det blir en sida för konsument- och energirådgivning,Årsrapporter 2010; Bilaga 2 60(113)

en för Fairtrade city och en för budget- och skuldrådgivningen. Vi satsar också på rådgivning isociala medier. Publiciteten kring oss och våra frågor har fördubblats under 2010.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 61(113)

2.13 KretsloppsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKretsloppsnämnden, KLN, utövar inom avfallsområdet bl.a. rollen som upphandlandemyndighet åt Göteborgs Stad. Enligt nu gällande upphandlingslagstiftning löper den upphandlandemyndigheten, dvs kretsloppsnämnden, en stor ekonomisk risk med nuvarandehantering inom avfallsområdet. Miljödepartementets förslag till ny avfallslagstiftning harförsenats. Den förändring som mest påverkar stadens insamlingsverksamhet är detsk"frivalssystemet" för verksamheter med hushållsavfall. Nämnda förhållanden gör attKLN ser behov av en gemensam strategi i staden kring avfallsverksamheten.Inom va-området pågår inom Göteborgs Stad en översyn av beställar-utförar-modellen. Kommunstyrelsenhar bordlagt förslag från stadskansliet på styrning och struktur inom staden, samtförslag om att kartlägga möjligheterna för en regional va-organisering.Återvinning av näring, biogas, värme och elektricitet ur biologiskt avfall inklusive avloppsslam,tydliggör sambanden mellan avlopps- och avfallssystemen och det är viktigt att se på dessa frågori ett sammanhang, utifrån ett helhetsperspektiv för staden.Flertalet större långsiktiga planeringsprocesser pågår. Huvudfokus på avfallssidan har under2010 varit A2020, den regionala avfallsplanen, som beslutats i GR:s styrelse under perioden.Åtgärdsplan för avloppsavledning (ÅPA) har tagits fram och målen beslutades av KLN i juni.Revidering av den regionala vattenförsörjnings-planen pågår i GRs regi. Kretsloppskontoret hararbetat med att knyta ihop målformuleringar från A2020, från Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionensamt från Åtgärdsplan avlopp till en kretsloppsplan. Arbetet fortsätter under2011 men kommer att invänta stadens organisation på kretsloppsområdet.Kretsloppskontoret uppdaterar och fördjupar den långsiktiga ekonomiska planen, va-kostnader2022, för va-området. I arbetet ingår representanter för Gryaab och Göteborg Vatten. Motsvarandearbete har startats upp på avfallssidan.Trots god konjunkturutveckling under 2010 har avfallsmängderna inte ökat, utan fortsatt attminska. Restavfallsmängderna minskar med 1,7 % jämfört med 2009. Detta kan ses som etttrendbrott då avfallsmängderna under lång tid varit en mycket säker indikator på konjunkturläget.Läckaget på ledningsnätet och antalet rörbrott har varit större än tidigare främst pga kall väderlekoch stort tjäldjupet under 2010.Vid de två senaste insamlingsupphandlingarna fick kontoret endast ett anbud per entreprenadområde.Orsakerna till detta utreds. En konsekvens av Resta AB's konkurs blev att KLN direktupphandladeentreprenaden för mobil sopsug.Avfallsverksamhetens resultat uppgår till 9 466 tkr (budget -6 334 tkr), efter avsättning för nedlagdadeponier på 10 000 tkr. Va-verksamhetens resultat på 5 252 tkr är 5 196 tkr bättre än budget.Resultatet för Göteborgs stads samlade va-verksamhet på 2 990 tkr är 31 244 tkr bättre änbudget.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 62(113)

StyrkortDe vi är till för Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Medarbetare Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009NKI 87 * öka 91 * NMI iu öka 67Prisvärd tjänst 76 ** öka 71 ** Friskstatistik 55,3 öka 67,6Ekonomi Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Verksamhet Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009Resultat 16 000 -6 348 13 474 Restavfall (ton) 120 700 minska 122 800Eget kapital 83 967 61 619 67 967 Försåld mängd vatten (Mm3) 43,8 44,3*) Andel svarande villakunder som uppger sig vara "mycket nöjda" eller "ganska nöjda" totalt sett som kunder hos kretsloppskontoret.Anges i procent. **) Andel svarande villakunder som instämmer helt eller delvis i påståendet att avfallshanterings- och vatjänsterär värda sitt pris. Anges i procent.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 63(113)

2.14 KulturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder 2010 har lokalförändringar av olika slag varit i fokus för kulturnämnden. De planer somslagits fast har i stort sett kunnat följas även om fördröjningar av vissa projekt uppstått. Byggperiodenför om- och tillbyggnaden av Stadsbiblioteket beräknas till ca 18 månader och startarenligt planerna våren 2012. Under byggnationen hålls biblioteket stängt varför det måste erbjudasalternativa former för biblioteksservice. Ombyggnad av Lagerhuset har skett och en dialogmed stadsbyggnadskontoret har inletts i syfte att finna en lämplig placering av en ny dans- ochteaterscen i anslutning till Lagerhuset. Sjöfartsmuseet har genomfört en ombyggnad av våning 3i syfte att skapa nya basutställningar. En plan för hur museer och konsthall kan utvecklas framtill stadens 400-årsjubileum har tillställts kommunstyrelsen.Det totala antalet besök på kulturnämndens institutioner har minskat med 2,4 % jämfört med2009. Andelen besök av barn och unga har också minskat med ca 5,5 %. Minskningen kan hasin orsak i minskade resurser för utställningar och program. En annan anledning är att både Sjöfartsmuseetoch Konstmuseet delvis har haft stängt under delar av året.I budget för 2010 tillfördes kulturnämnden 1 000 tkr för att erbjuda kultursommarjobb för ungdomarinom Göteborgs Stad. 500 programpunkter presenterades. De resurser som satsats hargynnat såväl ungdomarna som Göteborgs Stad som helhet.Större evenemang under året har varit Medborgarskapsceremoni, Göteborgs kulturkalas ochGöteborgs Dans & Teaterfestival.Kommunfullmäktige har fastställt ett nytt reglemente för kulturnämnden.Förvaltningens sjukfrånvaro fortsätter att minska och ligger för närvarande på 4,9 %Årets resultat uppgår till 2 127 tkr, vilket innebär ett motsvarande överskott. Årets positiva resultatkan bl.a. förklaras med lägre kostnader i samband med slutavräkning av dels de kommungemensammaIT- och telefonikostnaderna, dels av skolornas subventionerade scenkonstbesök.Beslut om lägre sociala avgifter avseende 2010 påverkade också resultatet postitivt. Under årethar även en anpassning till 2011 års budgetförutsättningar påbörjats. Ett riskområde är ökadelokalkostnader p.g.a. att institutionerna har fysiska problem som är relaterade till fastigheternasålder och omoderna beskaffenhet.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 64(113)

2.15 LokalförsörjningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningLokalförsörjningsnämndens egna mål och direktiv avseende fastighetsförvaltningen innebär atten sammanhållen underhållsstrategi ska utarbetas i samarbete med andra kommunala organ ochatt arbetet ska genomsyras av barnperspektivet. Vidare ska det skadeförebyggande arbetet intensifieras.EkonomiNämndens resultat uppgår till -18,9 Mkr. Det negativa resultatet har flera orsaker. Till störstadelen beror avvikelsen på kostnader för vintern 2010, som varit ovanligt hård både under åretsförsta och sista månader. Nämnden har överskridit sin budget med 23,5 Mkr pga vintern ochkompenserades i våras med kommunbidrag på 10 Mkr.Grevegårdsskolan revs i höstas med ett bokfört värde på 6,1 Mkr. Nämnden lämnade en framställanom kompensation för resultatpåverkan i samband med uppföljningsrapport 2. Kommunstyrelsenbehandlar ärendet i samband med bokslutet.Nämnden har ej fått kompensation för uppdraget att tillhandahålla säkra övernattningslokaler.Beräknad kostnad för detta arbete är 4 Mkr, varav nämnden i år fakturerat idrott- och föreningsförvaltningen650 tkr. Nämnden begär kompensation med 3,3 Mkr för utlagda kostnader under2010.Förberedelser till ny lokalnämnd har medfört kostnader på cirka 2,5 Mkr för nämndens del.MedarbetareFörvaltningen arbetar med strategisk kompetensförsörjning. En handlingsplan för kompetensförsörjningfinns och följs upp kontinuerligt. Under hösten har ett omfattande arbete pågått medatt förbereda den nya organisationen.KundArbetet att öka kunders och brukares inflytande i fastighetsförvaltningen är ett prioriterat område.Brukarmöten genomförs med SDF och med hänsyn till den nya SDN-organisationen. Pilotprojektet”Vi kan påverka” är ett samarbete i tre stadsdelar och med tre förskolor för att minskaenergianvändningen.EU-projektet REBUS pågår och syftar till att stärka barns och ungas delaktighet i utvecklingenav skolans och förskolans fysiska miljö.VerksamhetEnligt nämndens direktiv prioriteras arbetet med det planerade underhållet och införandet av enny modell för planering och prioritering av underhåll. Kommunfullmäktige satsade 50 Mkr iextra kommunbidrag som främst har använts till underhåll av tak och fönster.Under hösten har arbetet intensifierats med att förbereda den nya organisationenFör skadeförebyggande arbete har lokalförsörjningsnämnden i år betalat 1,2 Mkr till RäddningstjänstensHÄFA (händelsebaserat och förebyggande arbete). Beslut har fattats om säkerhetshöjandeinvesteringar på ca 26 Mkr varav ca 14 Mkr avser brandlarm. Den totala bilden av skadekostnadernaär fortfarande dyster och det krävs ännu mer insatser för att vända utvecklingen.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 65(113)

2.16 LokalsekretariatetUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKommunstyrelsen och Kommunfullmäktige har beslutat om ny organisation för stadens fastighetsförvaltningfrån 2011-01-01. Det innebär att Lokalförsörjningsförvaltningen, Medic Husoch LS projekt- och hyresavdelningar bildar Lokalförvaltningen. Lokalsekretariatets långsiktigastrategiska planeringsuppdrag tillförs stadskansliet.Ernst & Young har genomfört två granskningar av skyddet mot muta och bestickning på LS. Engranskning genomfördes mot bakgrund av LS uppdrag som stor aktör på byggmarknaden . Vihar tagit fram en handlingsplan utifrån de synpunkter som framkommit. I detta sammanhangkan också nämnas att LS fått i sitt uppdrag att samverka med andra byggande organisationer föratt kvalitetssäkra en enhetlig byggprocess. Ytterligare en granskning genomfördes efter ett anonymttips om oegentligheter. Det framkom inga uppgifter eller indikationer i granskningen somverifierar den anonyma uppgiften.LS kan konstatera att konjunkturen inom byggsektorn stiger.Under året har vi investerat 648 Mkr. I budget för 2010 har vi beräknat att ta i anspråk 710 mkr .Avvikelsen beror främst på ett antal förseningar i tre större projekt. Investeringsutrymmet förvåra uppdrag uppgår till 2 400 mkr för planperioden 2008-2010. Vi har tagit i anspråk2 326 mkr.Resultatet för LS 2010-12-31 visar ett underskott på 20,1 mkr beroende på behovet av nedskrivningav Grevegårdsskolan. I övrigt balanserar kostnader och intäkter.På uppdrag av SDN Tynnered startade LS en ombyggnad av Grevegårdsskolan med en ram på62 000 tkr. Efter det att ombyggnaden startades konstaterades att byggnaden var i mycket sämreskick än vad som förutsågs under förstudien respektive projekteringen. Att även åtgärda de upptäckabristerna i framförallt ytterväggarna hade förändrat möjligheterna att få till en bra byggnadur ett långsikt ekonomiskt perspektiv, varvid ombyggnaden stoppades. Beslut om ny skola ocheventuellt ny sporthall kommer att fattas i berörda nämnder efter genomförd förstudie. En nyskola kommer att bli mer yteffektivt få en längre livslängd och på sikt lägre driftskostnader.Kommunstyrelsen som nämnd beslutade i Uppföljningsrapport 2 att hänskjuta frågan om nedskrivningav Grevegårdsskolan till den kommuncentrala bokslutsberedningen för 2010.I budget för 2010 är lokalbankskostnaderna beräknade till 32 000 tkr och behovet av kommuncentralamedel uppgick till 17600 tkr. Utfallet 2010-12-31 uppgår till 38 094 tkr och behovet avkommuncentrala medel till 23 500 tkr.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 66(113)

2.17 MiljönämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVerksamhetens processer och de vi är till förLivsmedelskontrollen har successivt ökat i omfattning under de senaste åren. Genom ett systematisktförbättringsarbete har antalet inspektioner under de tre senaste åren ökat från 458 till 4675 på årsbasis. Vi kan samtidigt konstatera att bristerna hos verksamhetsutövarna blir allt färreoch mindre allvarliga. Som en konsekvens av detta har andelen verksamheter i erfarenhetsklassA ökat, vilket vi har som ett mål. Under 2010 genomfördes en kundundersökning som visade attverksamhetsutövarna har förtroende för inspektörerna och att de är nöjda med bemötandet. Utbildningi kommunikations- och bemötandefrågor har alltså gett resultat.Miljötillsynen har i stort sett bedrivits enligt planen för året. Bland annat har vi bedrivit tillsyn iflerfamiljshus med särskild inriktning mot fastighetsägarnas egenkontroll och därvid kunnatkonstatera att egenkontrollen över lag fungerar bra. Vi kunde också notera att flera fastighetsägareuppskattade vår tillsyn eftersom man såg att den kunde bidra till att nyansera den negativabilden av vissa bostadsområden.I Miljörapporten finns uppföljningen av åtta av de lokala miljömålen. Uppföljningen ger blandannat svar på om målen nås och vad som krävs för att nå målen samt de indikatorer som liggertill grund för bedömningen. De mål som bedöms som svårast att nå i Göteborg är Begränsadklimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans och God bebyggd miljö.Miljönämndens luftövervakning visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids vidsamtliga fem fasta mätstationer i Göteborgsområdet.MedarbetareRätt kompetens är en av våra främsta framgångsfaktorer. Genom vår väl utvecklade kompetensförsörjningsprocesssäkerställer vi att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål ochtillgodose dess behov på kort och lång sikt.EkonomiÅrets resultat blev plus 2,5 miljoner kronor. Intäktsfinansieringsgraden har successivt ökat ochligger nu på 60 procent. Timtaxan är oförändrad för tredje året i rad. Vi ser det som ett exempelpå en effektivitetsökning.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 67(113)

2.18 MedicHus, nämnden förUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDetta är nämnden för MedicHus sista uppföljningsrapport. Nämnden har ansvarat för MedicHusverksamhet sedan 1997. Fastighetsbeståndet har varit relativt oförändrat sedan 2001 (dryga600 000 kvm BRA) då hyresmodellen sjösattes.Verksamheten har utvecklats succesivt och på ett balanserat sätt.- Ekonomin har varit i balans tom 2008.- Kunderna har varit nöjda.- Medarbetarna har varit nöjda.- Ledarna har varit nöjda.- Fastigheterna har fram till 2008 kunnat värdesäkras och underhållsbehoven är väldokumenterade.2008 erhöll MedicHus Göteborgs stads kvalitetsutmärkelse med motiveringen;"MedicHus är en kvalitetsmedveten och miljömedveten organisation som präglas av ordningoch reda, allas delaktighet och en värdegrund som genomsyrar hela organisationen".Det årliga behovet av planerat underhåll borde uppgå till lägst 40 Mkr per år. Under 2009 och2010 nåddes inte denna nivå. 2010 medgav ekonomin att planerat underhåll för endast 16 Mkrkunde utföras. Ett eftersatt underhåll bedöms per 2010 års utgång uppgå till ca 50 MKr.Under år 2010 har stort fokus riktats mot den förestående sammanslagningen med Lokalförsörjningsförvaltningensamt delar av Lokalsekretariatet. Detta har, tillsammans med knappa ekonomiskaresurser, inneburit att 2010 mer kan beskrivas som ett år av avveckling än av utveckling.MedicHus blir from den 1 januari 2011 en del av Lokalförvaltningen.I nedan styrkort redovisas utvecklingen av ett antal strategiska styrtal.StyrkortDe vi är till för Kritiskt värde 2010 2009 Medarbetare Kritiskt värde 2010 2009NKI > 60 ingen mätning 64 NMI > 68 ingen mätning 71TotalIndex > 60 ingen mätning 60 Sjukfrånvaro < 5,0 3,6 3,0NLI > 70 ingen mätning 80Yta/årsarbetare > 5 000 5 563 7 025Ekonomi Kritiskt värde 2010 2009 Verksamhet Kritiskt värde 2010 2009Eget kapital 40,0 16,4 24,6 LPU/kvm > 80 31 62Driftkostnader/kvm < 160 167 175 Elförbrukning < 76 76 76NMI/driftkostnader > 42 ingen mätning 41 Värmeförbrukning < 100 98 104NKI/driftkostnader > 37 ingen mätning 37 Koldioxidbelastning < 10 2,4 2,6Förvaltningsyta > 500 000 712 068 714 163Antal fel/kvm < 3,0 2,3 2,3Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-10Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 68(113)

2.19 Nämnden för Göteborg VattenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningGöteborg Vatten producerar och distribuerar dricksvatten till cirka 500 000 abonnenter. Dricksvattenleveransentill rörnätet för perioden uppgick till 63,9 Mm3 vilket var knappt 5 procentöver medelvärdet för perioden 2005-2009. Under delar av året har läckaget varit högt och överstigeralltjämt det långsiktiga målet. Råvattenintaget vid Lärjeholm har varit öppet under 301dygn vilket innebar en tillgänglighet till Göta älv som överstiger medelvärdet de fem senasteåren. Den främsta orsaken till intagsstängningar berodde på misstänkt eller konstaterad mikrobiologiskpåverkan.Under delar av året har verksamheten varit utsatt för mycket stora påfrestningar genom en stormängd rörbrott och läckor på dricksvattenrörnätet till följd av kall väderlek och tjäle i markenvid inledning av året. Under första halvåret intensifierades arbetet med läcksökning vilket resulteradei 146 stycken egenfunna läckor, av totalt 445, som åtgärdats av den egna byggavdelningen.Kvaliteten på dricksvattnet till abonnent har dock varit god.Under året har avledningen av spillvatten inom Göteborg uppgått till 40,1 Mm3 vilket var 0,2Mm3 mindre än 2009. Rikliga nederbördsmängder under sommaren orsakade dock ett stortantal källaröversvämningar. Under dessa perioder har verksamheten varit tvungen att prioriteraakuta åtgärder på rörnätet.Resultatet på 0,7 Mkr var marginellt högre än budgeterat nollresultat och ett lägre utfall än prognostiserat.Det ekonomiska utfallet är framför allt ett resultat av omfördelning av resurser menäven av en aktiv styrning inom driftverksamheten. Upparbetningen av planerat underhåll med89,2 Mkr översteg såväl budgeterad nivå som helårsprognosen per oktober månad.Investeringsutgifterna för perioden uppgick till 136,7 Mkr vilket var ett betydligt lägre utfall änbudgeterad investeringsvolym på 228,0 Mkr. Under 2009 nominerade Nämnden för GöteborgVatten ett investeringsärende avseende förslag på hur de två största riskerna för omfattandeleveransavbrott vid bland annat tunnelras och vattenburen smitta kan reduceras. Göteborgskommunfullmäktige beslutade i juni månad att tillstyrka detta ärende.Ett målmedvetet rekryteringsarbete har lett till anställning av ett stort antal nya medarbetare ochdå introduktion av dessa pågått en tid har förvaltningens ansträngda personalsituation minskatnågot. Trots genomförda rekryteringar har förvaltningen dock fortfarande brist på personal,vilket utgör en potentiell risk för verksamheten. Ett omfattande rekryteringsarbete behöver därförgenomföras även under 2011.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 69(113)

2.20 Park- och naturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningPark- ocn naturförvaltningen förvaltar 12 000 hektar offentliga rum som göteborgarna ska hanytta och glädje av. Detta innebär noggranna prioriteringar av var de begränsade skötsel-/underhållspengarna ska läggas. I alla stora projekt arbetar vi med dialog som metod för att fåmed det sociala perspektivet och samarbetar med stadsdelarna. Under året har ett antal lekplatserrustats upp och koncept har tagits fram till en ny kategori lekplats benämnd utflyktslekplatser.Det första projektet med samordnad skötselentreprenad mellan flera markförvaltande parter iAskim-Tynnered startade under våren och har efter en viss inkörningsperiod fungerat bra.Förvaltningens måluppfyllelse har blivit något sämre än förväntat. Främsta orsakerna är tvåmycket personalkrävande vintrar, omprioritering av personal till för staden centrala projekt somCentrala Älvstaden och Västsvenska infrastrukturpaketet samt inte minst höstens krävande arbetemed omorganisation av hela förvaltningen och övertagande av verksamhet från Gatubolaget.Detta har inneburit att omprioriteringar i verksamheten varit nödvändiga.Förvaltningen har i stor skala infört kvalitetssäkring med GPS inom renhållningen. Vid årsskiftetvar 150 entreprenörsfordon samt några egna maskiner utrustade med GPS.Under perioden september tom december har förvaltningen genomfört en total omorganisationsamt parallellt arbetat med verksamhetsöverlåtelsen från Gatubolaget för affärsområdena Entreprenadoch Parkering. Båda processerna har gått mycket bra där både medarbetarna inom parkochnaturförvaltningen och fd. Gatubolaget upplevs som mycket nöjda. Den nya organisationenbygger på beställar- och utförarmodellen eftersom nämndens nya uppdrag är att skapa en samladutförarorganisation för "svarta"och "gröna" ytor samt vinterväghållning i samverkan medberörda nämnder utöver det grunduppdrag nämnden har att förvalta parker, naturområden ochvissa torg.Vintrarna 2009/10 och 2010/11 har varit mycket resurskrävande. Detta har lett till att snöröjningskostnadernaöverskridit budgeten kraftigt under året. Kundintäkterna täcker inte kostnadernaeftersom de flesta kundavtalen bygger på fasta priser med en så kallad normalvinter somgrund. De fasta priserna gäller inte bara för privata kunder, utan även för kommunala kunduppdrag,inkluderat delar av uppdragen för Trafikkontoret.Årets resultat blev -3,0 mkr vilket är 5,4 mkr sämre än budgeterat resultat på +2,4 mkr. Underskottetberoende på vintern blev -4,5 mkr och extrakostnader vid överföringen av verksamheterfrån Gatubolaget -0,9 mkr. Förvaltningens prognos efter maj månad var -10 mkr, också hänförligttill vintern. I kompletteringsbudget för 2010 beslutade Kommunstyrelsen att tillföra10,0 mkr för att täcka 2010 års kostnader och 2,4 mkr för 2009 års kostnader för snöröjning.Prognosen i maj byggde på en normalvinter i slutet på året, men så blev inte fallet.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-16Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 70(113)

2.21 RevisorskollegietUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är tillför - VerksamhetRevisorernas uppdrag är ytterst att pröva frågan om ansvarfrihet för kommunstyrelse och nämnderoch göra uttalande om detta till fullmäktige som i sin tur fattar beslut i ansvarsfrågan.Granskningar genomförda utifrån revisionsuppdraget är medlet att nå fram till denna ansvarsprövning.De förtroendevalda revisorerna slutför revisionen av räkenskaper och verksamhet i mars varjeår.Resultatet av revisorernas granskning sammanfattas i en årsredogörelse som överlämnas tillfullmäktige. Under året styrs granskningens inriktning och omfattning av den av revisorernaantagna revisionsplanen.De förtroendevalda revisorerna ska genom sin granskning säkerställa att kommunstyrelsen ochnämnderna genomför kommunfullmäktiges uppdrag och budget. Lekmannarevisorerna genomförpå samma sätt en granskning av bolagens verksamhet.Revisorskollegiet säkerställer sitt oberoende i förhållande till kommunstyrelsen, övriga styrelseroch nämnder bland annat genom att revisorskollegiets budget bereds av fullmäktiges presidium.Revisorskollegiet kommunicerar budget, revisionsfrågor och granskningsiakttagelser direkt medfullmäktiges presidium.MedarbetareRevisionskontoret hade i december månad 27 anställda vilket är en person mer i jämförelse medtidigare år. Ökningen är ett tidsbegränsat vikariat för en föräldraledig medarbetare. Av revisionskontoretsanställda är 60% kvinnor och 40% män. Revisionskontoret har inga ofrivilligadeltids- eller timanställda.EkonomiDen ekonomiska redovisningen utgår ifrån kalenderåret. För revisionen startar dock verksamhetsåreti mitten av mars och slutar när revisionsberättelsen överlämnas till kommunfullmäktige.Verksamhetens intäkter, utöver kommunbidrag, uppgår till 4 575 tkr vilket är 355 tkr högre änbudgeterat. Årets verksamhetskostnader uppgår till 28 856 tkr vilket är 411 tkr högre än budget.Årets resultat uppgår till -56 tkr vilket kan relateras till en nollbudget för 2010. De särskildarisker som uppmärksammats under året har inneburit vissa omprioriteringar och förändradesatsningar av revisionsinsatserna framförallt avseende de kommunala bolagen i staden. Dettahar inneburit ökade kostnader för sakkunnigt biträde. som i sin tur återfinns som faktureradeintäkter.Utgående eget kapital 2010 är 1473 tkr vilket bedöms som tillräckligt för att säkerställa oförutseddarevisionsinsatser.Leasingavtal har tecknats med Kommunleasing AB till ett värde av 66 tkr under året.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 71(113)

2.22 Sociala resursnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörvaltningen har haft uppehåll i brukarenkäterna 2010 och kan därför inte presentera ett samlatbrukarenkätresultat. Resultaten för 2009 visade dock ett NKI på 81 och att 73% av brukarnaupplevde att deras situation förbättrats efter kontakten med oss. Förvaltningen har inga indikationerpå att nöjdheten minskat. De riktade brukarundersökningar som gjorts bland annat i formav brukarrevisioner och fokusgrupper har visat ett gott resultat. Noterbart är att förvaltningenmött fler brukare jämfört med 2009 trots att stora besparingar genomförts. Förvaltningen harunder året fortsatt arbetet med att utveckla barnperspektivet både internt men även i samverkanmed staden i övrigt. Förvaltningen har under året inrättat ett samverkansråd, "Idékom", tillsammansmed de idéburna organisationerna samt ett strategiskt samverkansforum på tjänstemannanivåför att ytterligare förstärka samverkan mellan staden och de idéburna organisationerna.MedarbetareFörvaltningen har inte genomfört någon medarbetarenkät under året och kan därför inte presenteraett NMI (Nöjd Medarbetar Index). 2009 års NMI var 60 vilket var tre enheter över snittet istaden. Med tanke på de besparingar som genomförts under året framförallt på personalsidanfinns en risk att vi kan komma att se en nedgång i NMI 2011. Samtidigt som besparingar genomförtsnoterar vi ett ökat brukartryck på våra verksamheter.Sedan 2008 har sjukfrånvaron minskat till idag drygt 5 %. Det är kvinnorna som står för minskningenmedan männens sjukfrånvaro har legat konstant under perioden. Inga osakliga löneskillnaderhar kunnat konstateras. Vi kan även konstatera att kvinnor och män är i stort likanöjda med sina arbetsförhållanden i förvaltningen .EkonomiSocial resursnämnd har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till 20 814 tkr vilket kan jämförasmed det prognostiserade resultatet på 21 000 tkr. Ett arbete påbörjades under våren för atthitta engångsinsatser i syfte att antingen höja kvaliteten eller på sikt minska kostnaderna inämndens verksamheter. Detta arbete har fortsatt under hösten och de ekonomiska effekternasyns i den negativa resultatutvecklingen för årets sista månader.Verksamheterna visade inför 2010 en stor förmåga till att minska sina kostnader när detta behövdes.Det har dock visat sig svårare att ha en handlingsberedskap vid en ökad efterfrågan. Vibehöver utveckla planeringsprocessen för att snabbare agera även vid en ökad efterfrågan.VerksamhetFörvaltningen har under året fått flera nya uppdrag både av metodutvecklande och operativ karaktär.Vi har lyckats öka antalet brukare i våra verksamheter, Boendeverksamheten har exempelvishaft en beläggning på 92% jämfört med budgeterade 90%. Delvis beror detta på stadsdelarnasambition att undvika icke upphandlade boendeplatser. Även våra mottagningar har ettökat antal besökare.Förvaltningen har genom uppdraget S2020 aktivt bidragit i utarbetandet av de nya stadsdelarnasreglemente och har under året tydligare formerats som en kärnverksamhet.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 72(113)

Förvaltningen har fortsatt att utveckla uppföljnings- och kvalitetssäkringsarbetet bland annatgenom arbetet med Målbild 2013. Målbilden syftar till att utveckla förvaltningens former föruppföljning, effektmätningar och utvärdering. Bland annat skall tydliga uppdragshandlingar ochmål och mätetal kring prestation på enheterna tas fram. Arbetet har startat i form av fyra olikadelprojekt.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 73(113)

2.23 TrafiknämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKollektivresandet ökar i förhållande till bilresandetAndelen resor med kollektivtrafik ökar men cyklandet minskar. Andelen kollektivtrafik är 29%, cykel 9 % och bil 48 %. Satsningarna i kollektivtrafiken på utbud och kvalitet ger effekt,tillsammans med ökad miljömedvetenhet.Underhållsinsatserna minskarUnderhållsinsatserna är 40 % lägre än 2009 och det ackumulerade underhållsbehovet ökar med95 mnkr till 465 mnkr. Samtidigt görs stora satsningar på renhållning med bl a fler papperskorgaroch samordnade upphandlingar.Säkerheten för medborgarnas resor ökarTrafiknämndens mål att antalet dödade och svårt skadade i trafiken skall halveras till 2010 är idet närmaste uppfyllt. Under 2010 dödades eller skadades svårt preliminärt 190 personer, enminskning med 46 % jämfört med medelvärdet för perioden 2000-2004.Kompetensförsörjningen en kritisk faktorDet råder brist på trafikteknisk kompetens inom trafiknämndens verksamhetsområde, med enmarknadssituation som gör varje rekrytering till en utmaning.EkonomiÅrets resultat blev ett underskott om 9 797 tkr. Den främsta avvikelsen är en reservation förmoms på parkeringsintäkter om 8 574 tkr. Nämndens egna kapital uppgår till 8,8 mnkr. För attkunna hantera oförutsedda händelser och hastigt förändrade förutsättningar bör det egna kapitaletuppgå till 15 mnkr.Viktiga framtidsfrågorDen viktigaste interna faktorn rör fortsatt uthållighet när det gäller inriktning och åtgärder förkollektivresande och cyklande. Som den viktigaste externa faktorn framhålls finansiering avverksamheten främst när det gäller underhållsinsatserna. Därutöver framhålls behovet av förstärkningav personalresurser samt risker för ökade kapitaltjänstkostnader.Utökad samverkan mellan stadsbyggnads-, fastighets- och trafikkontorenDen utökade samverkan mellan kontoren har under 2010 haft fokus dels på den gemensammabudget/uppföljningsprocessen, dels på vidare samverkan inom plan- och exploateringsprocessensamt inom kommunikations-, IT- och personalområdena. En utveckling av den gemensammastrategiska plattformen inför 2011 har påbörjats där de avslutade kommuncentrala utredningarnatillför kunskap. En handlingsplan finns nu för det gemensamma arbetet i plan- och exploateringsprocessendär delar från översynen arbetas in.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-10Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 74(113)

2.24 Trygg och vacker stadUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVerksamheten2010 års arbete inom Trygg och vacker Stad har präglats av extra satsningar mot nedskräpningoch skadegörelse, samtidigt som vi utvecklat och förbättrat vårt uppföljningsarbete för kunnamäta om insatserna ger effekt på nedskräpningen av engångsmaterial. Trygg vacker stad är ocksåen samlande kraft och motor i att genomföra olika förbättringsprojekt av stadsmiljön - alltfrån att bygga om gator och allmänna platser till förbättringar av lekplatser, skolgårdar, bollplaneroch röjningsarbeten i samverkan och samfinansiering med andra parter..Sammantaget kan sägas att det gränsöverskridande arbete som samverkansorganisationen Tryggvacker stad innebär har fått ett allt större genomslag och ger positiva effekter för att uppnå detprioriterade målet.MedborgarnaGenom samverkansorganisationen Trygg och vacker stad har över 100 000 göteborgare deltagiti någon form av skräpplockaraktivitet, motsvarande 23 % av invånarna. 2010 fick GöteborgStiftelsen Håll Sverige Rent utmärkelsen ”årets kommun” vilket utdelas till den kommun varsinvånare tydligast visat engagemang mot nedskräpning.EkonomiResultatet för 2010 är nollresultat och verksamheten har fullgjort sitt uppdrag. Merparten avkostnaderna är köpta tjänster från Trafikkontorer, Stadsbyggnadskontoret och Park- och naturförvaltningen.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-16Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 75(113)

2.25 UtbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStrategi, organisation och kulturUtbildningsförvaltningen har ny organisation från 1 aug 2010. Målet är att säkerställa strategieroch öka fokus på nämndens mål och uppdrag, gemensam kultur, tydlig ledning och styrning,ökad effektivitet och ständiga förbättringar. Förändringen ger även en mer flexibel organisationsom bättre kan möta såväl elevökning som elevminskning.Verksamhetsidén avseende förhållningssätt och ledarskap har etablerats i hela förvaltningen.Nästa fas blir att utveckla lärprocessen ytterligare för en högre måluppfyllelse för eleverna.Minskade elevkullar framöver och fler platser på fristående skolorAnpassning har skett till lägre elevvolymer genom att lokaler har avvecklats i Kortedala ochFrölunda. Frölundas åk 3 elever har flyttat till Hvitfeldtska. Åtgärderna under 2009 och 2010har lett till att gymnasieskolorna är väl fyllda hösten 2010, i åk 1 har 97 % av platserna varitbelagda. Gymnasieskolan i Göteborg är dock inne i en intensiv förändringsfas då elevkullarnakommer att minska fram till 2015 med ca 1 000 elever samtidigt som antalet platser på friståendeskolor förväntas öka. Totalt finns nu 48 fristående skolor inom GR. Gymnasieskolan i egenregi minskade med 780 elever under 2010 samtidigt som antalet elever på fristående gymnasieskolorökade med drygt 500. Många av våra skolor har ett starkt varumärke och ett högt sökandetryck.Positivt resultat 2010Resultatet för 2010 är ett överskott med +12,6 Mkr. Eget kapital är därmed 57,5 Mkr. I resultatethar 4,4 Mkr inräknats för att säkra konsekvenserna av ett för oss negativt beslut avseendeöverklagande av ersättningar till fristående skolor. Under året har antalet årsarbetare minskatmed ca 150 till 2 100.Det positiva prognostiserade resultatet i oktober innebar att vissa satsningar/åtgärder inför GY2011 kunde tidigareläggas och därmed skapa bättre förutsättningar inför 2011 som är det år dåelevminskningen är som störst. Stor flexibilitet i resursanvändningen krävs då elevernas senaomval efter sommaren påverkar resultatet väsentligt.BetygAndelen slutbetyg med högskolebehörighet ökade med 2 procentenheter till 86 % jämfört med84 % 2009. Medelbetyget är oförändrat 14,0. Kvinnor har i genomsnitt 1,0 högre medelbetyg änmän 14,5 jämfört med 13,5. Andelen elever med godkända betyg i kärnämnena har ökat till 91% från 89 % 2009. Här har olika insatser för att stärka lärandeprocessen haft effekt. Andelenelever som lämnade gymnasiet med slutbetyg har dock minskat, 81 % jämfört med 83 % 2009.Ökad jämställdhetSatsningen på genusutbildning för alla ledare har lett till en mycket god kunskapsökning. Dessutomhar ett tiotal arbetslag utbildats och kommit igång med ett förbättringsarbete inom jämställdhetsområdet.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-11Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till årsrapport kompletterat med enändring avseende resultatredovisning för eleffektivitet där man beslöt att ändringen ska redovisasvid nästa nämndmöte.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 76(113)

2.26 ValnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningValnämnden skall på uppdrag av riksdag och kommunfullmäktige arrangera allmänna val. 2010arrangerade valnämnden allmänna val. Budgeten för verksamhetsåret uppgick till 14 229 tkrvarav 8 378 tkr erhölls i kommunbidrag och 5 601 tkr erhölls i statsbidrag.MedborgarperspektivetNämnden hade som prioriterat mål ett ökat valdeltagande i förhållande till de allmänna valen2006. Valdeltagandet i Göteborg ökade med ca 3 % i alla tre valen.VerksamhetsperspektivetPrioriterade mål för Göteborgs stad:· Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd MedarbetarIndex)ska öka.Nämnden genomförde efter valet, en enkätundersökning riktad till hela valarbetarkåren ( ca 1700 personer). Sammanfattningsvis ökade medarbetarnas nöjdhet med t e x service från valkanslietoch utbildning. Tyvärr ses en ökning i medarbetare som upplevt hotfulla situationernågon gång under valdagen.Prioriterade mål för Göteborgs stad:· För att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings- och bolagsledningars samtövriga chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor ökaSamtliga chefer vid valkansliet har nu genomgått utbildning i genusfrågor.MedarbetarperspektivetPrioriterade mål för Göteborgs stad:· Sjukfrånvaron ska minska..Kansliet hade under året ingen sjukfrånvaro. Förvaltningen är också ansluten till företagshälsovårdPrioriterade mål för Göteborgs stad:· Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre speglingav befolkningsstrukturen i Göteborg.30 % av valarbetarkåren under valet var själva eller minst en av deras föräldrar födda i annatland än Sverige.Prioriterade mål för nämnden:· För att se sin del i helheten och därmed också möjligheten till personligt och gemensamtansvarstagande ska samtliga medarbetares kunskaper om Svenska valsystemet och demokratiskaval öka.Valarbetarkårens kunskap om det svenska valsystemet och demokratiska val ökade genom atthela valarbetarkåren inbjöds till föreläsningar om demokratins historia och dess utveckling.Föreläsningarna genomfördes i samarbete med Göteborgs Universitet och hölls av professorGunnar Falkemark. Cirka 200 personer deltog. Kunskapen om valsystemet ökade också genomatt utbildning för nytillkomna valarbetare gjordes obligatorisk. Härutöver deltog också samtligaordföranden och vice i den obligatoriska utbildningenÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 77(113)

EkonomiperspektivetNämnden redovisar ett överskott om 493 tkr. Detta förklaras av lägre personalomkostnader (arbetsgivaravgifter)än förväntat. Detta överskott skall reduceras med 180 tkr som ett resultat av2009 års underskott. Ökningen av nämndens egna kapital uppgår därmed till 313 tkr..Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-11Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 78(113)

2.27 VuxenutbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningPlanering av vuxenutbildning är en balansakt där såväl individens önskemål som arbetsmarknadensbehov skall tillgodoses. År 2010 har varit en utmaning för Vuxenutbildningsnämnden genomatt verksamheten expanderat samtidigt som nya organisatoriska lösningar prövats. Totaltökar antalet studerande med 14%. Utöver det reguljära uppdraget har stora delar av yrkesutbildningensamordnats mellan de 13 kommunerna i GR:s regi i syfte att uppträda som en aktör inomarbetsmarknadsregionen. Till detta kan läggas ett särskilt uppdrag från regeringen att ta ett nationelltansvar för en utbildningssatsning riktad till uppsagda från Volvo Cars och dess underleverantörer.Uppdraget har genomförts i samverkan med Arbetsförmedlingen.Mycket talar för att den satsning på att kombinera SFI med praktik i arbetslivet som startades2007 som ett KS-uppdrag varit en effektiv insats. Det har för många varit en brygga till arbetslivetsamtidigt som resultaten i form av betyg och avtrottsfrekvens är betydligt bättre för Göteborgsdel jämfört med övriga storstäder.Trots ökad verksamhet och högre personalkostnader redovisas ett överskott på ca 21 MKR. Enstor del av överskottet beror på att statsbidraget för "Yrkesvux" som hanterats av GR blev dubbeltså stort som planerat vilket medfört att dessa medel inte fullt ut kunnat omsättas varken iregional eller kommunal utbildningsproduktion. Det överskott som överfördes till kommunernai ett sent skede för att täcka kostnader för yrkesutbildning var inte möjliga att möta med nyastarter inom ramen för budgetåret.Utöver satsningen på regionalisering och särskilda EU-finansierade projekt har nämnden prioriteratutveckling av individualisering som ett sätt att möta vuxnas behov av lärande. Viktigakomponenter i det sammanhanget är validering, individuell studieplanering och "blendedlearningpedagogik".Såväl förvaltningens studievägledare som anordnarnas lärare spelar nyckelrolleri detta sammanhang.Till de utbildningsanordnare som nämnden anlitar har tydliga signaler om att kvalitén är högtprioriterad skickats. Ju bättre resultat ju mer beställningar är den formel som nämnden antagit. Isyfte att förstärka effektivitet, resultat och kvalitet har förvaltningen under året förberett en omorganisationsom träder i kraft 2011 med målet att denna skall förstärka resultatkulturen inomförvaltningen.I genus och mångfaldsfrågor har nämnden via förvaltningen alltmer gått från ord till handlingvilket får avtryck i verksamheten.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 79(113)

2.28 ÖverförmyndarnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÖverförmyndarnämndens uppdrag är att rekrytera, granska och ha tillsyn över förmyndare, godemän och förvaltare samt att ge samtycke och tillstånd till olika rättshandlingar dessa gör för sinarespektive huvudmän.Överförmyndarförvaltningen N191 har följt 2010 års verksamhetsmål väl. Det ekonomiska utfalletefter december visar att verksamheten har haft 182 tkr lägre nettokostnader än kommunbidragoch intäkter för perioden. Den enskilt största förklaringen till det bättre resultatet är dehögre ersättningarna från Migrationsverket avseende ensamkommande barn. Anpassningen moten betydligt minskad ekonomisk ram år 2010 har genomförts och effekten av den 10 % lägrebemanningen har blivit den förväntade: medborgarna fått vänta längre på sina ärenden. För attsäkerställa ett 0-resultat inleddes året med mycket stor ekonomisk återhållsamhet. Efter augustihar visstidsanställningar gjorts liksom arbetsmiljöprojekt och IT-projekt förbättrad hemsida.Tiden för handläggning av ärenden rörande anordnande av godmanskap och förvaltarskap harblivit längre och granskningen av årsräkningar har inte hunnits med i enlighet med målen.Samtliga årsräkningar, som totalt uppgår till 3065 avseende 2009 är inte färdiggranskade vid2010 års utgång, vilket är otillfredsställande, men inte oväntat, då färre medarbetare har att behandlafler ärenden. Vissa ärenden är mer brådskande och måste därför prioriteras. Den tuffautmaning vi förutsåg i budget 2010 avseende möjligheten att klara uppdraget, som i sin helhet ärlagstyrd och består av myndighetsutövning, besannades således. Satsningar på kvalitet och förbättringarav hemsidan ger effekt, men lagstiftningens formalitetskrav begränsar möjligheten tillrationellare handläggningsrutiner. Ärendemängden, vilken nämnden inte kan påverka ökar; ennaturlig följd av ökad livslängd och öppnare vårdformer. Den genomlysning som gjorts visar attökningen varit i snitt ca 4,75 % per år 2006 - 2010.För Arvodeskostnader till ställföreträdare, N192, är resultatet 2010 -1 872 tkr högre kostnaderän budget. Prognosen i höstas för helåret var -679 tkr. De högre kostnaderna beror på betydligtfler arvoden som Staden betalar, ökning av arvodesersättningen och reservation framtidaarvoden. Den tilldelade budgeten om 9.245 tkr innebar en minskad ram med 3.000 tkr för 2010.Detta höll alltså inte. Den ekonomiska ramen för dessa arvoden 2011 är återställd till en högrenivå 12 200 tkr. För N192 sker direktavräkning varför Eget Kapital justeras mot 0 efter varjeräkenskapsår. Ökningen av arvodet är förväntat; förvaltningen har vid analys funnit att vi legatnågot lågt i förhållande till SKL:s rekommendationer och nya målgrupper huvudmän med litenekonomi, men omfattande problematik som gör att arvodena blir högre och att staden får stå förarvodet.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 80(113)

3 BolagÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 81(113)

3.1 Boplats i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder året har 9 200 lägenheter annonserats ut på Boplats Göteborgs hemsida av 148 olika hyresvärdar.Dessutom annonserades 561 privatrum till studenter ut och 408 andrahandslägenhetersamt 3 705 bytesannonser.107 975 sökande var registrerade vid årsskiftet. Det genomsnittliga antalet ansökningar per lägenhetvar 715 (635). Andelen ja-svar ligger oförändrat på 37 % jämfört med 2009. Den genomsnittligaregistreringstiden för dem som fått kontrakt har ökat till 629 (566).Totalt tecknades 8 338 kontrakt i systemet och 87 % (85%) av dem gick till Boplats sökande.Boplats har även uppdraget att tillhandahålla uthyrnings- och försäljningsplatser för aktörer påbostadsmarknaden. Försäljningen av annonsplatser och de 23 temaarrangemang uppgick till2,75 milj kr under 2010.8 % av de annonserade lägenheterna låg i kommuner nära Göteborg, främst Mölndal och Alingsås.Under hösten tecknades avtal om ett begränsat samarbete med Uddevallahem, Bostads ABEidar i Trollhättan och Vänersborgsbostäder.Boplats Göteborgs har deltagit i arbetet med att ta fram ett nytt samarbetsavtal om anskaffningav bostäder. Avtalet antecknades i Boplats styrelse i december.Boplats har även uppdrag att genomföra aktiviteter riktade mot ungdomar och mot företag somska etablera sig eller nyanställa i Göteborg.61 % av de sökande är i ålder 17-30 år och 57 % av kontrakten går till dem. Om man bryter nerungdomsgruppen så utgör den yngre gruppen 17-25 år 39 % av de sökande och de har fått 30 %av kontrakten. 26-30 årsgruppen utgör 22 % av de registrerade och får 27 % av kontrakten. Under2010 har en temadag för unga arrangerats och under hösten har en kampanj förberetts för attuppmärksamma ungdomar att de kan registrera sig från 17 år.I slutet av året nåddes Ungahemsprojektets mål med 1 000 lägenheter till unga mellan 18 och 29år.För företag som ska etablera sig eller nyanställa i Göteborg har Boplats medverkat i ett antalinformationsmöten. Boplats datasystem erbjuder hyresvärdarna möjligheter att lägga urvalsprofilerför sökande som bor på annan ort med olika skäl för flytt.Statistiken visar att cirka 31 000 registrerade (29 % av de sökande) bor utanför Göteborgsregionenoch vill flytta hit. Endast 13-14 % av kontrakten går till dem.11 500 anger arbete som skäl för flytt, men endast 5 % av alla kontrakt går till dem, vilket kanjämföras med att den gruppen utgör 11 % av alla sökande.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 82(113)

StyrkortDe vi är till förUtfall2010Mål2010Utfall2009MedarbetareUtfall2010Mål2010Utfall2009Antal registrerade bostadsökande107 975 - 94 110Andel registrerade > 50 år 12 % 15 % 12 % Antal arbetade timmar totalt 10 824 11 040 10 136Antal personliga besök ilokalen16 985 - 16 180 Antal sjukdagar 27 0 132Antal telefonsamtal 13 237 - 12 451 Lönekostnader exkl arvoden 3 020 2 991 2 831Antal kundaktiviteter 23 24 23Antal unika besökare påwww.boplats.se7,9 milj 8,0 milj 7,2 miljEkonomiUtfall2010Mål2010Utfall2009VerksamhetUtfall2010Mål2109Utfall2009Reslutat efter fin. poster 608 -44 479 Antal annonserade lägenheter 9 200 10 000 9 702KassalikviditetAndel lägenheter från privata1.97 2.44fastighetsägare40 % 40 % 40 %Fritt eget kapitalAndel lägenheter från övriga2 180 1 790kommuner inom GR8 % >7% 9 %Medlantal ansökningar perlägenhet715 - 635Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-01Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 83(113)

3.2 BRG Business Region Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder 2010 vände konjunkturen i Göteborgsregionen starkt uppåt. Företagens syn på konjunkturengick från kraftig lågkonjunktur 2009 till högkonjunktur 2010. Under hösten såg vi även attsysselsättningen i regionen steg. Utmaningar kvarstår från ett näringslivsperspektiv bl.a. i attförbättra företagsklimatet och öka nyföretagandet i regionen.Bolaget har arbetat intensivt med verksamhetsplan och budget med strategiska mål för kommandeår. Nya arbetssätt och modeller har implementerats i organisationen, exempelvis hur viarbetar med etableringar och investeringar. Syftet med förändringarna i organisationen är attförstärka lagarbetet, öka kundnyttan och vara tydligare gentemot våra samarbetspartners.Vid årets slut har BRG 88 anställda (85) med en medelålder på 43 (43). Andelen kvinnor är62% (62%) och 38 % män (38%). Andelen tillsvidareanställda är 85%. Vi har en låg sjukfrånvaropå 1,0% (1,5%) och erbjuder friskvård och hälsofrämjande aktiviteter som led i vårt förebyggandearbete.Årets resultat ligger i linje med senaste prognosen. Resultatet på -46 mkr är en förbättring med 3mkr jämfört med budget. Såsom verksamheten med dess volym bedrivits de senaste tre åren hardet årligen påverkat vårt egna kapital negativt. Vi ser nu att det sjunkande egna kapitalet når engräns då verksamhetens volym påverkas. Vår grundfinansiering borgar för motfinansiering iolika projekt. Kan vi garantera vår insats genom 50 mkr i eget kapital kan vi få medfinansieringmed 50 mkr från andra offentliga/privata aktörer. Har vi 30 mkr eget kapital kan vi söka 30 mkr.Vi avsätter 20 mkr mindre men hävstången på verksamhetens volym blir ytterligare 20 mkr somregionen mister, totalt 40 mkr mindre. Önskvärt är att ta vara på andra medel och växla upp medvåra och då krävs en stabil grundfinansiering.GKF nyttjar vårt underskottsavdrag med 30 mkr och förslag till bolagsstämman är en utdelningmed 24 mkr tillbaka till moderbolaget.Med utgång i vårt ägardirekt så ska BRG bidra till marknadsföring av Göteborgsregionen somen tillväxtregion med miljöprofil. Vi ser behovet av en gemensam enad bild av Göteborg för etttydligare budskap och ökad samordning krävs i denna fråga.Inför 2011 har Ecoex tilldelats pengar (Regionalfonden) för ett samverkansprojekt med SustainableBusiness Hub i Skåne. Totalt handlar det om 23 miljoner som satsas på att stärka insatsernaför att öka syd- och västsvensk miljöexport, fördelat på en tre-årsperiod.Strategisk kompetensförsörjning beviljades 38 mkr (ESF) för två-årsprojektet AVANTO, avanceradtillväxtorientering. Projektet syftar till att individers och företags/organisationers kompetensutvecklingförstärks, ökad delaktighet samt jämställdhetsintegrering i verksamhetsutvecklingenvilket bidrar till långsiktig hållbar företagsamhet och tillväxt i regionen. Målet är att totalt2 850 individer ska medverka i projektet.Projektet UNO, tema Näringsliv, startas upp 2011.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 84(113)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-21Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 85(113)

3.3 Försäkrings AB Göta LejonUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolaget ger idag försäkring till samtliga förvaltningar inom Göteborg Stad gällande byggnader,inventarier och övrigt samt skador till följd av skadeståndsanspråk. Skydd lämnas också förskador på fordon. De flesta bolag har också sina försäkringar via Göta Lejon detta innebär attförsäkrat värde som Göta Lejon försäkrar är ca 155 miljarder.Bolagets inriktning är att till Göteborgs Stad och dess bolag tillhandahålla kostnadseffektivaförsäkringar. För att få ett förtroende på försäkringsmarknaden krävs ett väl fungerande säkerhetsarbetesom håller skadekostnaden nere. Arbetet med säkerhet är något som alla skall delta ienligt antagen säkerhetspolicy för staden och där Göta Lejon skall delta i samordningen.År 2010 var i övrigt ett normalår där samtliga försäkringsområden visade en utveckling somligger inom förväntat resultat med vissa avvikelser. Den snörika vintern 2009-2010 innebar attmängden skador ökade men kostnaden låg ungefär enligt budget.Antalet anlagda bränder som är den vanligaste brandorsaken minskar inom Göteborgs Stad förfjärde året i rad. Stor kraft har lagts på att finna kunskap och metoder att påverka denna skadeorsak.Arbetet har skett i samarbete med Räddningstjänsten. Göta Lejon har lämnat stöd tillBrandforsk som i sin tur givit uppdrag till bl.a Göteborgs universitet att forska kring de bakomliggandesociala orsakerna.Arbetet med att få ut detaljerad information till kunderna om framförallt deras försäkringsomfattningfortsätter. Genom att använda vårt system, Lejonet, kan varje förvaltning/bolag som harförsäkring hos Göta Lejon få information om sina försäkringar samtidigt som de kan följa utvecklingeni eventuella skador. Systemet har nu utvidgats till att även innehålla viktig riskinformation.Bolaget gör en vinst före dispositioner på ca 2,7 Mkr.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-01-31Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 86(113)

3.4 Förvaltnings AB FramtidenUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningKoncernen och dess bolag arbetar utifrån ägardirektiv och bolagsordning.Följande har hänt i koncernen sedan Uppföljningsrapport 3.1) Koncernen har sedan den 1 dec 2010 en tillförordnad vd.2) På vårt styrelsemöte i november rapporterade KPMG utfallet av de granskningar som gjortshos Poseidon, HjällboBostaden samt Egnahemsbolaget. Vi har delat upp åtgärderna i koncerngemensammaåtgärder och bolagsspecifika åtgärder. Arbete pågår i koncernen med att se överde områden som KPMG uppmärksammat brister.3) På styrelsemötet i november antogs en hemställan från Styrelsen i Egnahemsbolaget somgällde ett erbjudande till fastighetsägarna i Skogaberg (110 st bostäder plus en gruppbostad).Det är i området problem med fuktskador i fasaderna. Två alternativ har erbjudits fastighetsägarna.Alternativ 1: Bolaget erbjuder sig att utan kostnad för fastighetsägarna att återställa fasaderna iursprungligt skick enligt SP:s rekommendationer.Alternativ 2: I korthet kan det beskrivas som att för de fastighetsägare som så önskar kan manbyta den befintliga fasaden till en luftad konstruktion. Kostnaden delas då lika mellan fastighetsägarenoch Egnahemsbolaget.En grupp av fastighetsägare i Skogaberg är fortfarande inte nöjda. Egnahemsbolaget har i bokslutetreserverat totalt 42 mnkr för kostnader för putsskador. Egnahemsbolaget har totalt byggt341 st hus med denna typ av konstruktion.4) Koncernen och dess bolag har antagit en affärsetisk policy och även gjort uppdateringar avInformationspolicyn samt Inköps- och upphandlingspolicyn.5) På vårt styrelsemöte i december var Kurt Eliasson Vd Sabo inbjuden för att berätta för styrelsenom den nya lagstiftningen om allmännyttiga bolag som träder i kraft den 1 januari 2011.6) Koncernen har totalt levererat 1 172 lägenheter till UngaHem.7) Totalt sett har koncernen under 2010 möjliggjort att ca 740 personer har fått ett lovarbete,praktikplats, fixarjobb eller liknande.StyrkortDe vi är till förUtfallUtfall MedarbetareMål 201020102009Nöjd boendeindex 67 68 67Nöjd medarbetarindexEkonomiUtfall Prognos Utfall Verksamhet2010 2010 2009Fastighetsresultat exkl utökat underhåll,mnkrUtfall2010Utfall2010Mål2010Utfall2009- 75 75Mål2010Utfall20091 766 1 761 1 782 Inflytande 66 67 65Resultat efter finansnetto, mnkr 118 30 220 Miljöindex - 245 246Väsentliga nyckeltal Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Utfall 2008Antal lägenheter 69 607 69 581 69 319 69 134Vakans, antal lägenheter 35 24 37 36Färdigställda lägenheter/bostäder 382 550 175 355Investeringar mnkr 1 311 1 847 1 118 1 220Med färdigställda lägenheter/bostäder ingår nyproducerade, konverterade från lokaler samt färdigställda bostadsrätter och egnahem.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 87(113)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Stadskansliets kommentarBolagets förslag till rapport har godkänts av presidiet den 15 februari 2011.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 88(113)

3.5 Göteborgs Spårvägar ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningAv GS ägardirektiv framgår att uppdraget är att erbjuda en effektiv, miljö- och kvalitetsmässigkollektivtrafik samt därtill hörande tjänster och produkter inom trafikområdet.Koncernens organisation med moderbolaget och de tre verksamhetsdrivande dotterbolagen GSBuss (GSB), GS Spårvagn (GSS) och GS Trafikantservice (GST), syftar genom sin struktur tillatt fokusera på kärnverksamheten, persontransporter samt på full transparens med avseende påatt koncernen såväl bedriver fullt konkurrensutsatta verksamheter som verksamhet enligt tilldeladekontrakt.I juni månad avslutades två större trafikavtal motsvarande cirka 50 % av GSB´s trafikeringsvolym.Avvecklingen av personalen har varit framgångsrik genom att de flesta övertaliga medarbetarefått nya arbeten hos de nya entreprenörerna. De markmiljöanalyser som gjorts på de anläggningarGSB lämnat har varit utan anmärkningar. Den av styrelsen beslutade fordonsstrategin,innebärande att externa verkstäder handhar GSBs fordonsunderhåll, har genomförts underåret.Under året har GSB i enlighet med gällande avtal fått erbjudande av beställaren Västtrafik attförlänga såväl det så kallade Öster- som Hisingsavtalet för perioden juni 2012 – juni 2013. Styrelsenför GSB valde att avböja optionsåret för Öster medan optionen för Hisingsavtalet accepterades.Detta innebär att Österavtalet, upphör i juni 2012.2010 var det första verksamhetsåret med ett nytt tioårigt spårvagnsavtal, tecknat med Trafikkontoreti Göteborgs Stad. Avtalet omfattar all spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal, trafikledningsamt fordons- och banunderhåll. Avtalet har två års uppsägningstid med tidigaste ömsesidigtidpunkt för uppsägning den 1 januari 2013.Då Västtrafik vid sin upphandling av tågtrafik i Västsverige med trafikstart i december 2010,beslutade om en så kallad totalentreprenad, inklusive bland annat tågvärdsbemanningen, fannsingen möjlighet för GST att delta. Avtalet vanns av DSB First Sverige AB och i samband meddetta avvecklades verksamheten med tågvärdsbemanning inom GST genom ett erbjudande tillpersonalen om en övergång till DSB First.För perioden redovisar GS ett negativt ekonomiskt resultat, sämre än såväl budget som föregåendeår. Försämringen mot budget beror främst på ökade fordonskostnader i bussverksamhetensamt avsättningar för omstruktureringsåtgärder och restvärderisk för övertaliga bussar.Resultatet innebär emellertid att senast lämnad prognos på -62,8 mkr för 2010 har kunnatinnehållas med förbättringar till -47,3 mkr.Under 2010 har ca 37 miljoner delresor genomförts i busstrafiken. Totalt för bussverksamhetgenomfördes 2009 ca 51 miljoner delresor ( -25,6%). Rensat för de avtal som förlorats uppgickantalet delresor 2009 till ca 39 miljoner, en minskning med ca 5 %.Resandet med spårvagn ökade med 4,1 % till 106,4 miljoner delresor, vilket är det högsta resandetnågonsin i spårvagnstrafiken.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 89(113)

StyrkortDe vi är till förMål20102009 Medarbetare Mål2010201020102009Är du nöjd med din bussresamot90 %100% 90 % Personalomsättning 4,8 % 3,0 % 7,2 %Är du nöjd med din spårvagnsresa100% 92 %mot93 %Resandeförändring Buss -25,6 %-- 4,1 % Sjukfrånvaro 6,7 % 6,5 % 7,3 %Resandeförändring Spårvagn 4,1 % -- 0,4 %EkonomiVerksamhetAvkastning eget kapitalGenomförda bussturer i % avneg neg 2,9 %utbud99,66 % 99,86 % 99,71 %Omsättning årsarbetareGenomförda spårvagnsturer i % av813 tkr 743 tkr 790 tkr 97,40 % 99,00 % 97,70 %utbudNämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 90(113)

3.6 Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB)Uppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGKF-koncernen har bildats i syfte att åstadkomma finansiell samordning och resultatutjämningmellan dotterbolagen. Moderbolaget har i budget för 2010 fastställt koncernbidrag (KB) förvissa dotterbolag med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut.GKF-koncernens för 2010 uppgår till 516,5 Mkr, en förbättring med 248,2 Mkr Mkr i jämförelsemed budget. Förutsättningarna är därmed gynnsamma för att inom ramen för koncernenstotala ekonomi klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen.StyrkortDe vi är till förEkonomiUtfall2010Utfall2009Utfall2008MedarbetareVerksamhetUtfall2010Utfall2009Utfall2008Resultat GKF AB 1)KB Gbg Stadsteater AB424,5 -142,3 -328,92)89,8 89,3 86,9Resultat GKFkoncernen516,5 457,9 250,3 KB Got Event AB 2) 104,2 100,6 100,9Finansiell belastning 3) 35 % 35 % 35 % KB BRG AB 2) 32,0 33,2 32,61) Resultat GKF AB visar resultat före bokslutsdispositioner (Mkr). 2) Av GKF lämnade KB - koncernbidrag (Mkr). 3) Finansiellbelastning på dotterbolag som lämnar koncernbidrag (eller motsvarande) i % av resultatet.Väsentliga nyckeltalVäsentliga nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008Soliditet GKF AB i % 43,3 36,1 37,1Soliditet GKF-koncernen i % 18,3 17,7 18,9Soliditet Gbg Energi AB i % 34,1 32,0 33,5Soliditet Gbg Hamn AB i % 1) - 40,6 42,0Enligt bolagens egen inrapportering i uppföljningsrapporteringen i Rappet. 1) Verksamheten uppdelad i flera bolaga, jämförelse ejmöjlig.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-21Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 91(113)

3.7 Got Event ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningEkonomiperspektivetFör helåret 2010 uppgår resultatet efter koncernbidrag till 3,535 mkr jämfört med budgeterade-3,641 mkr.Den främsta orsaken till den stora positiva resultatförbättringen är att kostnaden för fastighetsunderhållkraftigt understiger budgeterad nivå. Även lägre räntekostnader och minskade kostnaderför omställningsarbetet bidrar till det goda resultatet.Motorevenemangen på Ullevi har gått betydligt sämre än förväntat medan Scandinavium haft ettresultatmässigt mycket bra år, framför allt inom området Musik & Show.VerksamhetsperspektivetPå styrelsemötet i oktober beslöt vår styrelse att vi skall investera i en ombyggnation av Ullevi, isyfte att kunna ta emot fler konsertbesökare och möta den konkurrens som den nya Nationalarenani Stockholm innebär, då den står färdig under 2012. Representanter från Got Event är ocksådelaktiga i det projekt som pågår inom staden, med en nybyggd inomhusarena (nytt Scandinavium)som målsättning. Även Valhallabadet är i mycket stort behov av antingen nybyggnationeller en genomgripande renovering och ombyggnation. Arenautvecklingsfrågan är den viktigasteframtidsfrågan för vår verksamhet. Det är endast med moderna och stora arenor som vi kankonkurrera om de bästa evenemangen och artisterna.MedarbetarperspektivetUnder hösten har vi påbörjat en ledarskapsutbildning för alla arbetsledare inom Got Event. Syftetmed utbildningen är att ytterligare öka arbetsledarnas kompetens och förståelse i frågor somaffärsutveckling, personalplanering, ekonomi, personligt ledarskap och företagskultur. Vidarehar vi träffat en nytt lokalt samverkansavtal och förändrat vår struktur för LSG och APT så attså många som möjligt av alla medarbetare får en möjlighet att framföra synpunkter och åsikteroch göra sin röst hörd. På Valhallabadet har vi genomfört en omorganisation och i sambandmed denna gjort en neddragning av antalet tillsvidareanställd personal. På badet har vi ävengenomfört ett mycket stort simevenemang, med deltagare från hela världen. Vi har en fortsattmycket låg sjukfrånvaro och personalomsättning inom bolaget.KundperspektivetNöjda kunder är en förutsättning för att utveckla verksamheten i en konkurrensutsatt omgivning.Genom att kontinuerligt mäta och följa upp NKI (Nöjd Kund Index) säkerställer vi att vi levererarden tjänst och den kvalitet som våra kunder förväntar sig. Vi har också djupt etablerade ochbra samarbeten med både nationella och internationella idrottsförbund och musikarrangörer. Vihar inte genomfört några kundundersökningar för affärspartners under 2010 beroende av organisationsförändringaroch vakanser inom säljavdelningen. De kommer att återupptas under 2011.Göteborgs stad har också beslutat att inte göra några medarbetarundersökningar under 2010.Stadens gemensamma undersökning av NKI för badanläggningar är inte genomförd under 2010.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 92(113)

StyrkortDe vi är till för Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Medarbetare Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009Nöjd affärskundindex - >4,0 3,9 Sjukfrånvaro 3,8 3,5 4,0 NMI - 60 46NKI Valhalla - >3,5 Andel män/kv 65/35 60/40 64/36Ekonomi Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Verksamhet Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009Rörelseresultat -101 107 -108 224 -103 203 Åskådare Ullevi 200 137 >295 000 502 997Resultat e finans -100 757 -107 934 -102 768 Åskådare Scand 648 514 >700 000 679 489Kassalikviditet 127 >100 124 Besökare Valhalla 501 729 >500 000 468 038Soliditet 34 >20 30Eget kapital 39 639 37 231Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 93(113)

3.8 GREFAB ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningÅrets kraftsamling av investeringar och underhållsåtgärder har skett i Torslanda. Här har detinköpts en ny kran med tredubbel krankapacitet och byggts en spolplatta med reningsanläggningför spillvattnet efter höstens båtbottentvätt. Båtägarna har även fått två toatankstationer för tömningav sina septiktankar ombord. Till hamnen har inköpts en ny mastkran med större kapacitet,ny hydraulvagn och hamnbassängen har fått en bubbelanläggning för att skona bryggor ochbåtar under vintern. För att kunna erbjuda trailerplatser till kunderna har en ny yta iordningställtssamt en hall ställts till förfogande under sommaren.I Björlanda har arbetet med att förverkliga Grefabs vision för hamnen påbörjats. Den förstahallen i norra delen är på plats. Här förvaras båtbockarna när de inte används. Denna hall ärtänkt att vara stilbildande för de båthallar som kommer att byggas i framtiden. Under året harhamnen fått nya infarter som försetts med grindar med övervakningskamera. Detta har varit enönskan från både företagen och flera båtägare då de haft stölder, nattetid under vintern Attstänga ute besökare från hamnarna vill vi inte, därför är grindarna stängd enbart nattetid.En uppdatering av båtplatssystemet är gjord så att erbjudande av båtplats och vinteruppläggningsplatskan sms-aviseras. Detta är gjort för att påskynda och effektivisera erbjudanderutinenoch snabbare fånga upp de kunder som tackar nej. Intresset att boka sjösättning och upptagningpå Grefabs nya hemsida är stort.Årets resultat blev 1 Mkr (1 Mkr) efter bokslutsdispositioner och skatt.Investeringarna för perioden har uppgått till 17 Mkr (24 Mkr).Hos Koncernbanken har vi lån på 12 Mkr (12 Mkr).Kundernas insatser har ökat till 49,1 Mkr (44,6 Mkr).Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 94(113)

3.9 Gryaab ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGryaabs resultat för 2010 uppgår före bokslutsdispositioner och skatt till -3,7 mkr (18,5) mkr.Efter bokslutsdispositioner redovisar Gryaab ett resultat på 0,2 (-0,8) mkr. Resultatet blev avsevärtbättre än budget vilket i huvudsak kan förklaras genom ca ett halvårs försening av Gryaabsstora investeringsprojekt.Resultatet innebär att Gryaabs obeskattade reserver har minskat till 123 (127) mkr.Den mycket omfattande utbyggnaden för bättre kväve- och fosforrening som påbörjades 2006blev klar först i slutet av maj. Provdrift av de nya anläggningarna påbörjades under juni månadoch har fortsatt under hela 2010.Projektet har genomförts till en prognostiserad kostnad under 650 mkr vilket är mer än 50 mkrlägre än projektets budget.De nya anläggningarna fungerar på avsett sätt och reningsresultatet uppfyller ställda krav ochförväntningar. Anläggningarna är så pass effektiva att de skärpta miljökrav som börjar gälla frånoch med den 1 januari 2011 klarades redan 2010.Med de nya anläggningarna i drift och aktiverade sker en påtaglig ökning av Gryaabs driftskostnaderoch avskrivningar jämfört med tidigare år.Projektet tunnel Lerum fortskrider men är ett drygt halvår försenat. Bergdriften är klar och storadelar av förstärkningsarbetena. Nu återstår vissa förstärknings- och betongarbeten i tunnelavsnittetmot Hulan.Efter en överenskommelse mellan ägarna har det beslutats att Gryaab står för 187 mkr av kostnadenför tunneln och Lerums kommun för resterande kostnader. Prognosen för projektet liggernu på 406 mkr, ca 10 mkr under budgeterad kostnad på 416 mkr. Entreprenören har ställt kravpå ytterligare ersättning vilket Gryaab har bestridit. Frågan hanteras vidare av projektorganisationen.Under 2010 har slam återförts till odlad mark i enlighet med ett av styrelsens prioriterade mål.Mängden återfört slam har dock varit relativt begränsad. Ett konstruktivt arbete har också genomförtsför att öka produktionen av biogas i samarbete med Göteborg Energi och Renova.I Gryaabs ekonomiska långtidsplan som sträcker sig fram till och med 2015 bedöms att avgiftenfrån ägarna, behöver ökas till storleksordningen drygt 300 mkr, för att nå balans mellan nödvändigakostnader och intäkter.I den ekonomiska långtidsplanen har kalkylerats med ytterligare krav på kväverening och ettantal tillkommande investeringsprojekt under den närmaste femårsperioden.StyrkortDe vi är till förUtfall2010Mål2010Utfall2009Medarbetare Utfall2010Mål2010Utfall2009Kostnad per debiterat vatten (kr/m3) 4,76 5,29 4,20 NMI (Enheter) x x 64Kostnad per ansluten personekvevalent(kr)(%)275 323 256 Sjukfrånvaro1,5

Väsentliga nyckeltal Utfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009 Utfall 2008Driftkostnader (mkr) 176,4 177,3 172,7 166,3Lånevolym (mkr) 1 270 1 270 1 223 880Medelränta (%) 2,6 2,6 2,9 3,9Soliditet (%) 6,6

3.10 Göteborg & CoUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningTurismen i Göteborg växte 2010 för 19:e året i rad. Mycket tack vare ett exceptionellt bra mötesårdär internationella och svenska kongresser förlades under andra halvåret. Som avslutninglockade Julstaden Göteborg och Lisebergs julmarknad många besökare trots snö och kyla.Detta visar hur viktigt det är att turismnäringen har många ben att stå på. Göteborgs strategi därmöten/kongresser, kultur- och sportevenemang samt privatturism kompletterar varandra fungerarbra.Periodvis var hotellen i staden helt fullbelagda under hösten när stora kongresser med mellan 5000 – 9 000 delegater avlöste varandra. Senare i december fortsatte den fina hotellbeläggningenpå helgerna under Julstaden.Göteborg & Co har under året genomfört flera kampanjer och aktiviteter både i Sverige ochutomlands för att locka ännu fler besökare. De flesta besökare kommer från de skandinaviskaländerna och därför koncentreras vår marknadsföring i dagsläget dit. De stora kampanjperiodernaär inför sommaren och inför Julstaden och de genomförs i samarbete med Liseberg, Universeum,hotellen och Stena Line.På de utomnordiska marknaderna görs marknadsinsatser i framför allt Tyskland och Storbritannieninom projektet GöteborgPlus tillsammans med Västsvenska Turistrådet.Under året har vi också gjort en del aktiviteter i Kina och Ryssland. Dessa marknader förväntasöka i betydelse när fler förbindelser öppnas åt öster.De senaste åren har sett flera framgångsrika värvningar av evenemang som ska genomförasunder 2011 – 2013. Samtidigt sker parallella förstudier om kommande stora arrangemang,främst inom idrott. Utvecklingen av musik och kulturevenemang fortsätter efter senaste årenssuccé med Way out West.Kundernas bokningsbeteende går mot att man gör sina bokningar och köp på webben. Detta harvi kunnat möta bra när det gäller GöteborgsPasset som under 2011 byter namn till GöteborgCity Card. Däremot så kommer det bli förändringar vad gäller vår andra produkt, Göteborgspaketetpga förändrat köpbeteende hos kunderna.Två nya stora flygbolag har startat linjer till Landvetter. Det är British Airways från London ochEasyJet från London, Manchester och Berlin. Samtidigt har andra stora bolag utökat sina förbindelsermed nya linjer. Från Tyskland finns det numera också tågförbindelser till konkurrenskraftigapriser med Deutsche Bahn.Under 2011 väntar en rad förändringar i bolagets organisation. Oron i euro-området och denekonomiska situationen i Storbritannien gör läget svårbedömt.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 97(113)

StyrkortDe vi är till förUtfall2010Mål2010Utfall2009MedarbetareUtfall2010Mål 2010Besökarnöjdhetevenemang5,6 5,5 -6,0 5,6 NMI - - 69Besökarnöjdhetmöten5,8 5,6 - 6,1 5,9Besökarnöjdhetprivatturism6,1 5,9 - 6,4 6,1BesökarnöjdhetTOTAL6,0 5,9 - 6,4 6,0EkonomiUtfall Mål Utfall VerksamhetUtfallUtfallMål 20102010 2010 200920102009Egen finansiering % 63 64 67 Gästnätter GR 3 345 000 3 245 000 3 195 849Omsättning 216 887 217 070 248 429 Turismomsättning GR mkr 21 100 *) 21 100 *) 20 500 *)Resultat e finans tkrAntal sysselsatta GR inom rese-909 700 1 316och turistnäringen15 400 *) 15 400 *) 15 100 *)*) från och med 2010 används en ny index. Tidigare års värden är justerade för jämförbarhetNOTERA ATT BESÖKARNÖJDHETEN MÄTS PÅ EN 1-7 GRADIG SKALAUnder "verksamhet" visas prognossiffror för 2010Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-10Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Utfall2009Årsrapporter 2010; Bilaga 2 98(113)

3.11 Göteborg Energi ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningNettoomsättning för perioden uppgick till 7 791 (5 747), budget 6 374 mkrRörelseresultat 930 (691), budget 620 mkrResultat efter finansnetto 815 (604), budget 470 mkrEU har godkänt Energimyndighetens stöd till GoBiGas-projektetKondenseringsanläggning för flytande biogas byggsTredjepartstillträde till fjärrvärmenät kan bli en realitetNy ångturbin på Sävenäs i driftStängning av stadsgasnätet i Göteborg(Siffror inom parantes anger motsvarande period föregående år. Om inte särskilt anges, redovisasalla belopp i miljoner kronor, mkr.)2010 blev ett händelserikt år både för energibranschen och för Göteborg Energi. Den kalla vinternsatte energisystemen på prov. Göteborg Energi hanterade utmaningen väl och klarade fjärrvärmebehovetutan att använda stora mängder olja. Besked har erhållits att EUs stadsstödgranskninggodkänt Energimyndighetens stöd om 222 mkr till GoBiGas-projektet, den förstastorskaliga förgasningsanläggningen i världen för produktion av biogas. Göteborg Energi ochLidköpings kommun bygger en av världens första kondenseringsanläggningar för flytande biogastill fordon. Tredjepartstillträde till fjärrvärmenät kan komma att få stora konsekvenser förkoncernen. Drifttagning av ny ångturbin på Sävenäs ökar den förnybara elproduktionen ochminskar koldioxidutsläppen väsentligt. Stängning av stadsgasnätet i Göteborg skedde såsomplanerat vid årsskiftet.Utfall jämfört med budget: Nettoomsättning uppgick till 7 791 mkr, 1 417 mkr över budget.Förädlingsvärdet, TB1, uppgick till 3 168 mkr, 480 mkr över budget. Kallt väder, hög tillgängligheti produktionsanläggningarna, högt elpris och gynnsamma inköpspriser för bränsle påverkaderesultatet väsentligt. Rörelseresultatet uppgick till 930 mkr, 310 mkr över budget. Finansnettot-115 mkr bidrog positivt till periodens resultat med 35 mkr på grund av lägre räntenivå änbudgeterat. Resultat efter finansiella poster uppgick till 815 mkr, 345 mkr över budget.1.1 StyrkortUtfall 2010 Mål 2010 Utfall 2009Ekonomi (mkr)Nettoomsättning 7 791 6 374 5 747Resultat efter finansiella poster * 815 470 604Uppskattad avvikelse från "normalår" * 100 - -Investeringar 1 269 1 400 1 225Resultat efter finansiella poster inklusive effekt av RR29, se avsnitt Resultaträkning i sammandrag. Med normalår menas den genomsnittligatemperaturen under de senaste tio åren.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-14Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 99(113)

3.12 Göteborgs Gatu ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolagets verksamhet har fungerat väl under året i förhållande till bolagets uppdrag enligtgenerellt ägardirektiv, bolagsordning, inriktningsbeslut, affärsplan och budget.Bolagets verksamhet har under året präglats av tre större händelser. Dels kommunstyrelsenspresidiedelegations beslut den 14 april resp. 15 december samt den mycket långa vintern.Årets vinst i den löpande verksamheten överträffar budget och uppgår till 28,6 mkr. Detta trotsden långa vintern med stora produktionsstörningar inom entreprenadverksamheten som följd.Redovisat resultat för året är 21,7 mkr efter belastning för nettokostnader för pågående uppdelningav bolaget. Bolagets sjukfrånvaro sjunker under året till 4,1 (4,3) %. Vår bedömning är attdetta utfall sammantaget visar på en organisation som hanterat årets situation bra. I övriga perspektivhar det löpande utvecklingsarbetet fortgått med vissa omprioriteringar utifrån aktuellsituation i bolaget.Kommunstyrelsens presidiedelegations tog följande beslut rörande bolaget under 2010.”Stadskansliet får i uppdrag att i nära samverkan med berörda förvaltningar och bolag samt defackliga organisationerna utarbeta förslag till uppdelning av Göteborgs Gatu AB med det redovisadeförslaget till grund.” 20100414”Stadskansliet får i uppdrag att i nära samverkan med berörda förvaltningar och bolag utarbetaförslag till organisering av AO Teknisk Service i enligt med alternativ 2. Förslaget skall behandlasav KS och KF.” 20101215Bolaget har per 1 september 2010 överlåtit sin konsultverksamhet till extern köpare och därmedavvecklat konsultrörelsen. Därefter har bolaget avtalat om verksamhetsövergångar per 1 januari2011 av bolagets entreprenad- och parkeringsverksamhet till nämnder i Göteborgs Stad. Resultatetfrån verksamhetsöverlåtelserna i januari 2011 ingår inte i redovisat resultat 2010. Verksamhetsövergångarnaär genomförda under januari 2011. Överlåtelserna är i princip slutregleradegentemot berörda parter och endast smärre avvecklingsåtgärder återstår. Bolaget hade perårsskiftet endast en medarbetare i aktivt omställningsarbete. Förberedelserna för översynen avbolagets och Teknisk Service framtida verksamhet har inletts tillsammans med Stadskanslietsrepresentanter.Fortsatt fokus framöver för bolaget är, fram tills vidare beslut tas av Kommunstyrelsenrespektive Kommunfullmäktige i ärendet:att leda och medverka aktivt i översynen av bolagets verksamhet som inriktningsbeslutetden 15 december 2010 innebär avseende främst Teknisk Service verksamhetatt säkerställa en väl fungerande verksamhet för bolagets kunder och medarbetareatt fortsatt bevaka utvecklingen inom aktuell lagstiftning.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 100(113)

StyrkortDe vi är till förMål2010Utfall2010MedarbetareMål2010Utfall2010NKI* 70 % - Sjukfrånvaro 2 - 4% 4,1 %Andel upprättade NKIhandlingsplaner100 % 100 % Personalomsättning ** 4,5 % -Andel upprättade marknadsplaner 100 % 100 % Andel upprättade NMI-handlingsplaner 100 % 100 %EkonomiMål2010Utfall2010VerksamhetMål2010Utfall2010Resultat efter finansnetto 12,0 mkr 21,7 mkr Andel miljöbilar 95 % 94 %Rörelsemarginal 3,9 % 5,8 % Minska antalet kemis/tekniska produkter 169 st 163 stSoliditetStänga 70% av öppna punkter i varje15,4 % 17,2 %revision70 % 100 %* Någon mätning av NKI har ej gjorts under 2010 varför mätetalet utgår. Utfall för 2009 var 70% nöjda kunder.**Mätetalet utgår då den stora omstruktureringen av verksamheten innebär att jämförelser inteär relevanta.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 101(113)

3.13 Göteborgs Hamn ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningDen 1 februari 2010 överfördes terminalverksamheten till de nybildade terminalbolagen SkandiaContainer Terminal AB, Älvsborg Ro/ro AB och Gothenburg Car Terminal AB. Överlåtelsenskedde genom inkråmsöverlåtelse av framförallt maskiner, reservdelslager samt personalrelateradeskulder till bokförda värden, netto 357 MSEK, vilket medförde att det inte genereradesnågot realisationsresultat. Göteborgs Hamn ABs balansräkning påverkades marginellt av överlåtelsendå huvuddelen av bolagets anläggningstillgångar kvarstår i bolagets ägo och nyttjas avterminalbolagen genom koncessionsavtalen. Moderbolag till terminalbolagen är systerbolagetGöteborg Port Operation AB som har till uppgift att överlåta bolagen till externa terminaloperatörerför att därigenom tillgodose behovet av extern kompetens och internationell samverkan,som i sin tur skapar förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Göteborg Port Operation ABoch Göteborgs Hamn AB är dotterbolag till Göteborg Port Holding AB som i sin tur ägs avGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB.I samband med att terminalverksamheten överfördes upprättades koncessionsavtal mellan GöteborgsHamn AB och respektive terminalbolag. Därmed ges bolagen rätt att under lång tid bedrivaverksamheten i de olika terminalerna. Koncessionsavtalen innebär att Göteborgs Stad genomGöteborgs Hamn AB säkerställer att terminalverksamheten kommer att bedrivas under formersom ger Göteborgs Hamn AB möjlighet att på ett strategiskt och övergripande plan styra utvecklingenav hamnverksamheten.Göteborgs Hamn AB har under 2010 genomfört två extra utdelningar om sammantaget 228MSEK. Utdelningen har syftat till att kapitalisera de nybildade terminalbolagen.Göteborgs Hamns uppdrag;Göteborgs Hamns uppgift är att ansvara för förvaltning av hamnens mark och fastigheteroch vattenområden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxt- ochlönsamhetsperspektiv.Utöva tillsyn och trafikledning inom hamnområdet, fastställa hamntaxa samt svara förövergripande säkerhetsfrågor i hamnområdet i nära samarbete med berörda myndigheterFokusera på strategiska utvecklingsfrågor och att vårda varumärket Göteborgs hamnMarknadsföra godsnavet Göteborg och verka för rätta förutsättningarGöteborgs Hamns nya roll och uppdrag har krävt en total översyn av styrprinciper, strategier,ledning och uppföljning. Organisationen har anpassats för att bättre stödja det nya uppdraget.Under hösten har företagsledningen lagt stort fokus på att ta fram en ny affärsplan med utblickmot önskad position 2015 och strategier. I november deltog samtliga medarbetare i en strategidag,där företagets önskade position och strategi diskuterades och hur strategierna bäst skagenomföras.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-07Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 102(113)

3.14 Port Operation ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningPort Operationkoncernen startade verksamheten 1/2 2010 genom verksamhetsövergång frånGöteborgs Hamn.Under året har ett omfattande arbete bedrivits för att genomföra den av Kommunfullmäktigebeslutade omstruktureringen. Detta innebär att per den 1 februari terminaloperationen övertogsfrån Göteborgs Hamn AB. Bolaget har tillsammans med de tre dotterbolagen genomfört processenatt etablera bolagen, överta respektive verksamhetsgren samt tillskapa fungerande processeroch verksamhet. Övertagandet har fungerat mycket väl och verksamheten i respektive terminalhar uppvisat goda effektivitetsökningar.Arbetet med överlåtelsen av terminaloperationen till externa operatörer har varit intensivt underåret och bedrivits med hjälp av svenska och internationella specialistkonsulter. Processen ärkomplex och resurskrävande och ställer stora krav på överblick och samordning.I oktober signerades den första överlåtelsen. Ett avtal träffades då avseende överlåtelse av ÄlvsborgRo/ro AB. Köpare är Bohus Holding AB, vilket i sin tur ägs av DFDS (65%) och CPorts(35%). Affären har ännu ej kunnat slutföras då köparen ännu ej erhållit nödvändiga tillstånd frånberörda konkurrensmyndigheter.Överlåtelseprocessen avseende Gothenburg Car Terminal AB pågår enligt tidplan och beräknaskunna avslutas under våren. För Skandia Container Terminal AB gäller att förberedelsearbetethar inletts och löper enligt plan. Ett avtal med ny operatör beräknas kunna signeras under hösten.Volym- och resultatutvecklingen i bolagen har varit väsentligen bättre, vilket medfört ett förbättratekonomiskt läge jämfört med budget och tidigare lämnad prognos.StyrkortDe vi är till förEkonomiMedarbetareVerksamhetNämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-07Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 103(113)

3.15 Göteborgs Stadsteater ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder året har teaterns stora konstnärliga framgångar och den massmediala genomslagskraftenvisat att Göteborgs Stadsteater har stärkt sin ställning som en av de ledande dramatiska teatrarnai Sverige. Teatern har ännu ett år visat att en djärv och medveten repertoar förmår att locka publikoch samtidigt vara en vital arena för det offentliga samtalet. Arbetet med jämställdhet, genusoch mångfald har skapat en tydlig profil inte minst avläsbar i det konstnärliga arbetet. Av detotalt 13 nyproduktioner som Stadsteatern (Götaplatsen och Backa) presenterade för verksamhetsåret2010 är 8 regisserade av kvinnor, 8 pjäser är skrivna av kvinnor och 7 kvinnor har skapatscenografi/ kostym. Teatern har haft 5 urpremiärer dvs. produktioner med beställd svenskdramatik. Det gör verksamheten till den mest jämställda och samtidsförankrade teatern i Sverige.Efter KS beslut om justerad ram 2010 kunde styrelsen fatta beslut om en ny och utökad investeringsplanför 2010 och en preliminär plan fram till 2016. Därmed kunde teatern säkerställanödvändiga tekniska investeringar för att upprätthålla kvaliteten på scenerna och i produktionerna.En annan effekt är att investeringarna betydligt förbättrat arbetsmiljön på scenerna ochgett teatern möjlighet att köpa in energisnålare alternativ.Stadsteaterns processarbete som inte redovisas i biljettstatistiken nedan: provpublik, referensgrupp,ombudsträffar, arbetsplatsträffar, studiebesök, guidningar, besök i skolor och på fritidsgårdar,besök på företag, i organisationer och föreningar, publiksamtal, möten med teaternsskådespelare och teaterledningens medverkan vi olika seminarier och utbildningsdagar bådelokalt, regionalt och nationellt har under året mött ca 17 340 (ca 16 900) besökare/deltagare.Varav Götaplatsen ca 14 690 (ca 14 000) och Backa Teater 2 650 (2 900) besökare/deltagare.Totalt antal föreställningar, produktioner och besökare Göteborgs StadsteaterMålet för 2010 var att nå ca 110 000 besökare och ge ca 625 föreställningar. Under 2010 (2009)har teatern haft 110 064 (124 977) besökare på 597 (633) föreställningar och konserter. Beläggningenuppgick till 72 % (78 %). Totalt har teatern erbjudit publiken 13 premiärer och 7 produktionerfrån föregående år - totalt 20 (21) produktioner. Restaurangen redovisar 76 (62) specialarrangemangför 8 085 (7 877) gäster som inte ingår i biljettstatistiken.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 104(113)

3.16 HIGAB. Hantverks- och industrihus i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattning2010 har varit händelserikt för Higabgruppen. Ett flertal spännande projekt har påbörjats ellersom är under uppstart. Projekten har en stor spännvidd, allt från den nya Bad- och isanläggningeni Angered, förstudie kring Rådhusets framtida användning till Barken Vikings färd över GötaÄlv för underhåll.Väsentliga händelser under åretHyresgästen på Stora Teatern lämnade under tredje kvartalet lokalerna efter en längre tvist. Iuppdrag från kommunstyrelsen pågår nu ett brett arbete med att finna en ny verksamhet till huset.Utsikterna bedöms som goda och lokalerna beräknas åter fyllas inom en snar framtid.Första etappen av Stora Saluhallens upprustning blir klar under våren 2011. För den andra etappenav Stora Saluhallen pågår för närvarande förstudie kring omfånget av upprustningen. Oavsettstorlek på investeringen kommer ett nedskrivningsbehov att föreligga. Beslut om storlek påinvestering kommer att tas under första kvartalet 2011.Per den 1 januari 2011 gick Gamla Ullevi AB från Higabgruppen till Got Event AB, som blirden nya huvudägaren. Verksamhetsansvaret går över till Got Event AB, men fastigheten GamlaUllevi kommer även i fortsättningen att ägas och förvaltas av Higabgruppen.I slutet av året har samtliga avtal tecknats för uppförandet av den nya Bad- och isanläggningen iAngered. Detaljplanen för området är klar och första spadtaget beräknas tas under våren 2011.Total projektkostnad bedöms ligga mellan340-360 Mkr. I samband med detta har en avsättning gjorts för att möta framtida nedskrivningsbehovpå 100 Mkr i årets resultat. För att täcka nedskrivningen har Higab tidigare erhållit medelfrån ägaren genom en nyemission.Higabgruppens årsresultat hamnar på -75 Mkr, vilket är 115 Mkr sämre än senaste prognos.Orsaken till den kraftiga försämringen är i huvudsak den avsättning som gjorts för att mötaframtida nedskrivningsbehov på projektet Bad- och isanläggningen samt en nedskrivning påStora Saluhallen. De två posterna uppgår till 110 Mkr. Vidare gör Gamla Ullevi AB cirka 5 Mkrsämre resultat än senaste prognos, vilket till stor del beror på en mindre intäktssida och att reservationerför befarade kundförluster har gjorts.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-10Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 105(113)

3.17 Kommunleasing i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningStyrkortDe vi är till förEkonomiMedarbetareVerksamhetNämndens/styrelsens beslutÅrsrapporter 2010; Bilaga 2 106(113)

3.18 Liseberg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattning2010 - kall början och kall avslutning. Vädret kom, i lite högre utsträckning än vanligt, att präglaLiseberg under 2010. Den sena våren påverkade också besökslusten hos Göteborgarna ochbesöken blev färre än under 2009 fram till midsommar.Nyheter för året var två barnkaruseller (ponnykarusellen och flygande elefanter) och Quickpass- en möjlighet för våra gäster att boka plats i parkens attraktioner över internet.Högsäsongen utvecklades bra och turisterna besökte Liseberg i samma utsträckning som under2009. Totalt gästades sommarparken av drygt 2,2 miljoner gäster. Sommarmånaderna blev brabåde för Liseberg och för Göteborg som besöksstad.Tillsammans med Göteborg & Co opererade Liseberg - Göteborgshjulet, en ny besöksattraktionvid Göteborgsoperan som lockade över 180 000 gäster från och med starten i slutet av Maj.För campingen blev året mycket bra, liksom för Hotell Liseberg Heden, som efter en svag våröverträffade förväntningarna och avslutade 2010 med hög beläggning. Överträffade förväntningarnagjorde också Lisebergs Restaurangaktiebolag där både verksamheten på Rondo och iparken nådde bra resultat.Trots kylan lockades 495 000 gäster till parken under Jul på Liseberg.Trots en nedgång i gästtalet både sommar och vinter (totalt ca 2,9 miljoner gäster i parken)överträffade årets resultat budget och slutade på 64,8 miljoner kronor.Totalt besöktes Lisebergs samtliga anläggningar av 3,4 miljoner gäster, jämfört med 3,6 miljonergäster år 2009.Analys av strategiska framtidsfrågor samt framtida risker och möjligheterLiseberg verkar på en marknad där konkurrensen om besökarnas tid och pengar hårdnar. Dettasker dels genom att antalet aktörer ökar men också genom att övriga nöjesparker i Norden presenterarattraktionsnyheter. Samtidigt medför den långsiktiga ekonomiska tillväxten att människorstid och möjligheter att resa utvecklas. Detta har de senaste åren inneburit en global uppgångi turismen med undantag av utvecklingen under 2008 som påverkades negativt av denfinansiella krisen.Ett möjligt hot mot säsongen 2011 är den starka kronan som kan hämma inresandet till Sverigeoch öka reslusten för svenskar som vill utomlands under sommarmånaderna - och så vädretförstås.För att tillvarata den tillväxtpotential som finns och även i framtiden vara en av Europas ledandenöjesparker skall Liseberg fortsätta att utveckla sin unika identitet. Detta skall ske genom enfortsatt investering i nya attraktioner, stärkt underhållningssatsning, nya matupplevelser samt etttematiserat boende. Lisebergs framgång i den globala konkurrensen bygger på en vidareutvecklingav det skandinaviska nöjesparkskonceptet.Under 2011 startar också planeringen för Lisebergs utvidgning mot söder vilket kan inleda ettnytt stort kapitel i Lisebergs historia, under ledning av den nye koncernchefen Andreas Andersen.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 107(113)

StyrkortDe vi är till för Utfall 2010 Mål 2010 Utfall2009 Medarbetare Utfall 2010 Mål 2010 Utfall2009Antal miljoner gäster 3,4 3,5 3,6 NMI 69 69 69Nöjhetsgrad 96 % 95 % 96 % Total sjukfrånvaro 3,0 % 3,2 % 3,2 %EkonomiVerksamhetKassaflöde kkr 127 342 124 480 130 700 Förändring oms cap 4,6 % 3 % 7 %Soliditet % 60 % 60 % 61 % Antal milj.åk 13,4 14,3 13,6Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-16Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 108(113)

3.19 Renova ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningRenova ska enligt ägardirektivet ta ett långsiktigt ansvar för av avfall och återvinning i samtligaelva ägarkommuner. Renovas ska driva utvecklingen inom området och hantera avfallet föreffektiv återvinning och utvinning av energi. Uppkomsten av avfall och hur det transporterasoch behandlas är nyckelfrågor både lokalt och globalt.Väl fungerande system för miljöriktig avfallshantering bidrar idag kraftigt till reduktionen avväxthusgaser i världen. Det svenska systemet för hantering av avfallet är idag en internationellförebild. Vår verksamhet bygger på ett nära regionalt och långsiktigt samarbete där alla aktivtbidrar och gör sin del - invånare, kommuner och näringsliv.Den viktigaste strategiska frågan för Renova under det kommande året är att öka och intensifierasamarbetet med ägarkommunerna i avfalls- och återvinningsfrågorna. Argumenten för dettaär bland annat följande:Införandet av EU:s ramdirektiv innebär ett ökat ansvar både för kommunerna och förRenova att aktivt arbeta med avfallsfrågornas utveckling. Det handlar om att ta hand omatt i första hand minska avfallet, återanvända och återvinna material och energi och attundvika deponering.A2020, den regionala avfallsplanen, kräver ett intensifierat samarbete mellan kommunernaoch Renova för att målen ska kunna nås. Målen i A2020 bygger på EU:s avfallsdirektiv.En hållbar avfallshantering kräver effektiva och miljöriktiga transporter. Vi har kommiten bra bit på väg mot att bli först med en fossilfri fordonsflotta. Nätet av omlastningsstationerför avfall, är också en mycket väsentlig del i att effektivisera transporterna ochdärmed minska utsläpp och trafikarbete främst under högtrafik.Utsorteringen av matavfall för biogas kräver ett nära samarbete mellan ägarkommunerna ochRenova med mål att dels producera mer biogas och dels öka möjligheterna att återföra rötrestentill åkrarna. Byggandet av en försorteringsanläggning för utsorterat matavfall på Marieholm,som ska stå klar under senhösten 2011, är ett viktigt led i detta arbete.En annan prioriterad strategisk fråga för Renova är att genom ett intensifierat processarbeteytterligare effektivisera verksamheten för att kunna klara den hårdnande konkurrensen. Renovahar ett mycket högt förtroende både hos kommunkunderna och inom andra verksamheter. Renovahar idag en tydlig position som ”samhällsnyttoföretag” med ett långsiktigt ansvar att utvecklaverksamheten i enlighet med ägardirektivet och de lagar och regler som satts upp nationelltoch på EU-nivå.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 109(113)

tyrkortDe vi är till förUtf2010Mål2010Utf2009MedarbetareUtf 2010 Mål 2010 Utf 2009Kundklagomål -Verksamhetskunder2 501 1 857 2 064 Sjukfrånvaro - lång 2,92 % 3,5 % 3,60 %Kundnöjdhet 21 25 27 % NMI u.s. 57 56Top Of Mind - Göteborg 63 % 61 % 60 % Sjukfrånvaro - kort 2,60 % 2 % 2,31 %EkonomiUtf Mål Utf Verksamhet2010 2010 2009Utf 2010 Mål 2010 Utf 2009Resultat före skatt 32 690 30 110 31 406 Producerad Energi MwH 1 661 547 1 615 353 1 425 182Soliditet 17,4 16,7 Behandlade ton 880 932 834 284 727 871VinstmarginalUppdrag på beställd dag -2,9 % 2,7 % 2,9 %Verksamhetskunder94,17 % 98 % 95 %AM per timme 1,21 1,12 1,19Töm per man och dag 157 155 151Koldioxidutsläpp per körd km 0,86 0,90 1,03Koldioxidutsläpp per AM 0,32 0,50 0,58Ovanstående siffror avser Renova.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 110(113)

3.20 Göteborgs stads Upphandlings ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningInköps- och upphandlingsfrågor har hamnat i fokus, inte minst pga pågående utredningar angåendemutor. Lagstiftningen har ändrats, vilket ökat risken för ekonomiska sanktioner för de sominte följer lagstiftningen. Arbetsbelastningen har därför ökat, och förväntas öka ytterligare genomatt WINST blir ett obligatoriskt kommungemensamt system. Detta ökar behovet av mereffektiva arbetssätt och mer resurser. För att svara upp mot intressenternas behov behöver bolagetstjänster utvecklas. Därför har påbörjats en genomlysning av befintlig organisation medhjälp av en extern konsult vars slutrapport väntas i mars. Därefter kan eventuella organisationsanpassningarske.SME-företagen, dvs mikro- små och medelstora företag, utgör stor andel av de 1500 ramavtalen.Dessa företag uppgår till 83 % och står för 51 % av den sålda volymen på stadens ramavtal.Inom samtliga transportintensiva avtalsområden ställer bolaget särskilda krav på de fordon somanvänds. Detta innebär t ex att fordon som levererar livsmedel till stadens verksamheter måsteuppfylla vissa miljökrav. Inom transportupphandlingar ställs samma krav på fordon även när deanvänds utanför miljözonen.Under året har stora prissänkningar skett inom flera områden, t ex för kontorsmaterial har detskett en 95%-sänkning och det nya livsmedelsavtalet har medfört en prissänkning med 13%.Rätt använt kan de nya avtalen leda till stora besparingar.Låga priser finns även i form av timpriser inom hantverkstjänster, vilket inte är detsamma somde timlöner som utgår till de som utför tjänsten. Krav på kollektivavtal får inte ställas men däremotpå minimilöner i nivå med branschavtal. Vid orimligt låga offererade priser kräver bolagetpå godtagbar förklaring, annars läggs anbud åt sidan. Ytterst avgör dock domstol vad som ärrätt, vilken hittills har fastslagit att 230 kr/timma inte är orimligt lågt pris.Informations- och utbildningsbehovet för stadens olika förvaltningar och bolag har ökat bl.a. tillföljd av ny lagstiftning. Under året har sammanlagt 2400 av stadens medarbetare deltagit påutbildnings/informationstillfälle som bolaget anordnat (varav 1000 på beställarutbildning och1400 i andra informationsinsatser).Bolaget har haft 25 ärenden överprövade i domstol, varav tre har gått bolaget emot. Regeringsrättenhar avgjort ärendet om tekniska konsulter och man ansåg att den modell som bolaget använtmedgav för stor valfrihet i beställningsmetod. Principfrågan beträffande flera beställningsmetoderi samma avtal har dock inte avfärdats. Bolaget anpassar de kommande upphandlingarna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 111(113)

3.21 Älvstranden Utveckling ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningÄlvstrandens uppdrag är fastställt i vårt ägardirektiv. Projekt Centrala Älvstaden leds och samordnasav kommunstyrelsen via en brett sammansatt ledningsgrupp och Älvstranden understödjerarbetet i projektet på det sätt och i den omfattning som efterfrågas.Vi har arbetat intensivt med uthyrning under året för att på så sätt skapa värdetillväxt. 31 700kvm kontorslokaler har nyuthyrts till ca 70 företag. Under samma period har 19 800 kvm lageruthyrts. Totalt ger nyuthyrningen ett hyresvärde första året på drygt 50 Mkr.På Lindholmen har huvudbyggnaden Lindholmen Science Park färdigställts under 2010. 20 000kvm nya lokalytor har därigenom tillskapats och fastigheten fylls med hyresgäster enligt plan.Genom att bygga Lindholmen Science Park och genom det samarbete vi har med bolagetLindholmen Science Park medverkar vi till att skapa sysselsättning i Göteborg och möjliggörför företagen att stanna kvar i området och också öka i antal.Kvillebäcken är nästa stora stadsutvecklingsprojekt där byggnationen startar under våren 2011. IKvillebäcksfördraget har samtliga byggherrar enats om att, som första område i Göteborg, byggaKvillebäcken utifrån Göteborgs stads nya och tuffa miljökrav. Fördraget har en hög ambitionsnivåsom drar upp riktningen för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.Delegationen för Hållbara Städer har beviljat Kvillebäcken stöd med 35 miljoner kronor för sexplanerade åtgärder som adderar ytterligare spetsteknik i de hållbarhetssatsningar som görs. Medåtgärderna ska Kvillebäcken fungera som ett demonstrationsområde för hållbar stadsutvecklingoch integrerad miljöteknik vilket i förlängningen kan rendera fler arbetstillfällen inom miljöområdeti Göteborg.Vårt ägardirektiv säger att vi ska vårda varumärket Älvstranden och hålla en framträdande ochöppen dialog med Göteborgssamhället. 2010 var året då vi lyfte vårt varumärke ytterligare ettsteg. Naturligtvis genom att göra bra och rätt saker. Till exempel arbetade vi fram en s k essens,dvs uttryckt i ord vad och hur vi vill att vårt varumärke ska kommunicera. Essensen lyder ”Vägentill den nya staden” och visar mycket tydligt på vår roll som genomförare i staden. Men vianvänder oss också av essensen i vår fastighetsorganisation genom att bl a ställa oss frågan ”Hurkan vi implementera nytänkande i vår roll som förvaltare?”.Älvrummet är en arena för göteborgarna där de kan delta i diskussionen om stadsutvecklingenav älvstränderna. Under 2010 har nästan 350 000 personer passerat in genom dörrarna till Älvrummet.Av dessa har 180 000 köpt biljett för att åka Göteborgshjulet och det innebär att 170000 har kommit för att titta på den stora modellen över älvstränderna, besöka stadsbyggnadskontoretssamrådsutställningar eller för att delta i soppluncher eller andra arrangemang somordnats i utställningslokalen. Under året har vi haft 353 bokade grupper i Älvrummet, ett hundratalmer än året innan.Nämndens/styrelsens beslut togs 2011-02-15Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapporter 2010; Bilaga 2 112(113)

Årsrapporter 2010; Bilaga 2 113(113)