11.07.2015 Views

KISEL – en doldis med stor betydelse - Havet.nu

KISEL – en doldis med stor betydelse - Havet.nu

KISEL – en doldis med stor betydelse - Havet.nu

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

HavsUtsikt 2/2006<strong>KISEL</strong> – <strong>en</strong> <strong>doldis</strong> <strong>med</strong> <strong>stor</strong> <strong>betydelse</strong>Övergödning<strong>en</strong> av Östersjön är idag ett allmänt känt problem,<strong>med</strong> synbara effekter som algblomning, grumligare vatt<strong>en</strong>,minskad förekomst av blåstång och utbredd syrebrist på de djuparebottnarna. De ämn<strong>en</strong> man främst diskuterar när det gällerövergödningsproblematik<strong>en</strong> är kväve och fosfor. Ett ämne somhelt har glömts bort i debatt<strong>en</strong> är kisel – ett mycket viktigt ämneför växtplanktonproduktion<strong>en</strong> i havet.Löst kisel är <strong>en</strong> vittringsprodukt och man har längeansett att dess tillförsel till havet varit ganska opåverkadav människan. Det har också funnits i såpass <strong>stor</strong>t överskott i vatt<strong>en</strong>massan att det inte påverkatplanktonproduktion<strong>en</strong>. Ny forskning visar dock attkiselhalterna i Östersjön förändrats i sådan grad att det<strong>nu</strong> kan komma att påverka ekosystemet.Viktigt ämneLöst kisel spelar <strong>en</strong> <strong>stor</strong> roll i näringsväv<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om kiselalgerna.Dessa behöver löst kisel för att bygga upp sinaskal. Kiselalgerna är <strong>en</strong> mycket viktig och populär födaför djurplankton vilka i sin tur fungerar som föda förfisk. De kiselalger som inte blir uppätna sjunker snabbttill bott<strong>en</strong> när de dör. Där blir de föda för bott<strong>en</strong>levandedjur som i sin tur äts av fiskar.Löst kisel bildas g<strong>en</strong>om vittring av olika bergarter.Vatt<strong>en</strong> och organiska syror är <strong>en</strong> förutsättning för vittring.De högsta kiselhalterna återfinns i de norrländskaskogsälvarna, där det finns <strong>en</strong> relativt hög nederbörd ochgod tillgång på organiskt material som vid nedbrytningger organiska syror.Förändrad tillförselUnder det s<strong>en</strong>aste seklet har de flesta av de <strong>stor</strong>a älvarnareglerats för att utvinna vatt<strong>en</strong>kraft i norra Östersjönsavrinningsområde. Dessa förändringar har inneburitminskad transport av kisel till havet. Vid <strong>en</strong> älvregleringökar vattnets uppehållstid i dammarna vilketgör att många ämn<strong>en</strong>, som kisel, tas upp av olika organismeroch sedim<strong>en</strong>terar innan vattnet rinner ut i havet.Stora arealer har också dränkts vid älvreglering<strong>en</strong>och där<strong>med</strong> stoppat vittring<strong>en</strong> eftersom nedbrytning<strong>en</strong>av organiskt material och produktion<strong>en</strong> av organiskasyror minskat.G<strong>en</strong>om skattningar av effekt<strong>en</strong> av flodreglering<strong>en</strong>har vi kunnat räkna ut hur <strong>stor</strong> flodbelastning<strong>en</strong> av löstkisel var före vatt<strong>en</strong>kraftsutbyggnad<strong>en</strong>. Det visar sig atttillförseln under det s<strong>en</strong>aste århundradet har minskatFoto: Sv<strong>en</strong> Halling/NaturbildUtbyggnad<strong>en</strong> av älvarna i norr har bidragit till att minskatillförseln av kisel till Östersjön. Dammarna gör att vattnetsuppehållstid ökar vilket gör att kisel hinner förbrukas innandet når havet.<strong>med</strong> ca <strong>en</strong> tredjedel, från 1,3 till 0,9 miljoner ton löstkisel per år.Äv<strong>en</strong> i södra Östersjön har tillförseln av kisel minskat.Där är floderna i avrinningsområdet <strong>nu</strong>mera övergöddavilket gör att alltmer kisel förbrukas av växtplankton redani flod<strong>en</strong> och sedim<strong>en</strong>terar innan det når havet.Tillsammans har dessa båda processer, reglering avälvar i norr och övergödning i floderna i söder, lett till <strong>en</strong>minskning av mängd<strong>en</strong> löst kisel som når Östersjön.Låga kiselhalter i havetPå grund av d<strong>en</strong> minskade tillförseln har kiselhalt<strong>en</strong>minskat i Östersjön. M<strong>en</strong> nedgång<strong>en</strong> beror inte <strong>en</strong>bartpå detta, övergödning<strong>en</strong> i havet är också <strong>en</strong> bov i dramat.D<strong>en</strong> innebär <strong>en</strong> ökad produktion av växtplankton,inklusive kiselalger, som binder upp löst kisel. Algernasjunker s<strong>en</strong> till bott<strong>en</strong> efter blomning<strong>en</strong> och eftersomkiselalgernas skal är svårupplösta <strong>med</strong>för detta att det tarlång tid innan löst kisel återförs till vatt<strong>en</strong>massan. D<strong>en</strong>nasedim<strong>en</strong>tation har ökat två till tre gånger sedan börjanav förra seklet och ökning<strong>en</strong> återfinns framförallt ide mest övergödda delarna.Mätningar visar att mellan 70- och 90-talet harhalterna av löst kisel i ytvattnet minskat i alla delar av10


HavsUtsikt 2/2006VÄXTPLANKTONPlankton är ett samlingsnamn på organismer som följer<strong>med</strong> strömmarna i vatt<strong>en</strong>. De växter/alger som hör tillgrupp<strong>en</strong> kallas växtplankton. De flesta är så små attde inte syns utan mikroskop. De förökar sig g<strong>en</strong>omdelning och det går mycket fort när förhålland<strong>en</strong>a ärde rätta, man brukar säga att de blommar.När ljuset kommer tillbaka på vår<strong>en</strong> och det finnsett förråd av näringsämn<strong>en</strong> som fosfor, kväve och kiseli Östersjön så startar vårblomning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> pågår tillsnågot näringsämne är förbrukat. Under höst<strong>en</strong> ökartillgång<strong>en</strong> på näring ig<strong>en</strong> på grund av att höst<strong>stor</strong>marnatransporterar upp djupvatt<strong>en</strong> till ytan. Då kanhöstblomning<strong>en</strong> starta.Växtplankton är livsviktiga som föda och som syreproduc<strong>en</strong>teri havet. Vanliga grupper är kiselalger,dinoflagellater och cyanobakterier.<strong>KISEL</strong>ALGERKiselalger har kraftiga skal av kisel. De är huvudföda förmånga djurplankton. Kiselalger är de första att blommapå vår<strong>en</strong>. Blomning<strong>en</strong> sker i de övre vatt<strong>en</strong>massornaoch efter några veckor har alla näringsämn<strong>en</strong> förbrukats.Kiselalgerna dör då och faller till bott<strong>en</strong> där deblir föda för andra djur som t.ex. musslor. Kiselalgerförekommer också i höstblomning<strong>en</strong>.Östersjön. Detta har skett samtidigt som halterna avfosfor och kväve har ökat. I ett längre tidsperspektiv visarvåra skattningar att halterna har minskat betydligt ijämförelse <strong>med</strong> 1900-talets början.I de odlingsförsök som g<strong>en</strong>omförts inom projektetSIBER har det visat sig att löst kisel blir <strong>en</strong> bristvara hoskiselalgerna vid mycket högre halter än man tidigare hartrott. Effekt<strong>en</strong> av kiselbrist<strong>en</strong> visar sig g<strong>en</strong>om förekomstav missbildade skal.Dramatiska förändringarSammantaget visar våra studier att det råder kiselbristi Östersjön. Kiselalgblomningarna har minskat kraftigtunder vår<strong>en</strong>, till förmån för dinoflagellatblomningar.Mycket tyder också på att mängd<strong>en</strong> djurplankton harminskat och att detta kan vara orsak<strong>en</strong> till att abborr<strong>en</strong>soch gäddans yngel svälter ihjäl och att strömming<strong>en</strong> blivitallt magrare. Det verkar inte osannolikt att kiselbrist<strong>en</strong>spelat <strong>en</strong> viktig roll i d<strong>en</strong>na utveckling. Förhållandetmellan de viktiga näringsämn<strong>en</strong>a kväve, fosfor ochkisel är av största <strong>betydelse</strong> för vilk<strong>en</strong> typ av växtplanktonsom ska frodas.DINOFLAGELLATERDinoflagellater har små piskliknande svansar som dekan röra sig <strong>med</strong> och ett tjockt skal. De brukar blommapå försommar<strong>en</strong>, efter kiselalgsblomning<strong>en</strong>, samt vidhöstblomning<strong>en</strong>. De kan röra sig i vatt<strong>en</strong>massan ochta vara på näring djupare ner i havet dit andra växtplanktoninte når. Deras roll i näringsväv<strong>en</strong> är inte likauppskattad som kiselalgernas och de kan ibland bildagiftiga blomningar.Illustrationer: Robert Kautsky/azote.seCYANOBAKTERIERCyanobakterier, eller blågrönalger som de också kallas,bildar ofta giftiga algblomningar på sommar<strong>en</strong> iÖstersjön. Till skillnad mot andra växtplankton kan deta vara på kvävgas som är löst i vattnet och kan på såsätt blomma fast det för plankton tillgängliga kväveti vatt<strong>en</strong>massorna är slut. I slutet av blomning<strong>en</strong> flyterde upp till ytan och vattnet blir tjock och grumligt.Foto: Jerker Lokrantz/azote.seFörhållandet mellan kväve, fosfor och kisel i d<strong>en</strong> ”cocktail” som Östersjönsvatt<strong>en</strong> utgör bestämmer vilk<strong>en</strong> sorts växtplanktonsamhäll<strong>en</strong> vi får, och dessabestämmer i sin tur sammansättning<strong>en</strong> på djursamhäll<strong>en</strong>a.Mer information finns på projektet SIBERs hemsida:http://siber.ecology.su.seTEXT Åsa Danielsson och Lars-Arne Rahm, Tema vatt<strong>en</strong> i naturoch samhälle, Linköpings universitetTEL 013-28 29 22, 013-28 25 54E-POST asada@tema.liu.se, larra@tema.liu.se11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!