Underlag - Falkenbergs kommun

ÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredÄlvseredUllaredUllaredUllaredUllaredUllaredUllaredUllaredUllaredUllaredÄtranÄtranÄtranÄtranÄtranÄtranÄtranÄtranÄtranFegenFegenFegenFegenFegenFegenFegenFegenFegenKöingeKöingeKöingeKöingeKöingeKöingeKöingeKöingeKöingeVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVessigebroVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergVinbergsVinbergsVinbergsVinbergsVinbergsVinbergsVinbergsVinbergsVinbergskyrkbykyrkbykyrkbykyrkbykyrkbykyrkbykyrkbykyrkbykyrkbyÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadÅrstadSkreaSkreaSkreaSkreaSkreaSkreaSkreaSkreaSkreaBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdBergagårdHebergHebergHebergHebergHebergHebergHebergHebergHebergSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSlöingeSteningeSteningeSteningeSteningeSteningeSteningeSteningeSteningeSteningeLångåsLångåsLångåsLångåsLångåsLångåsLångåsLångåsLångåsSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpSkogstorpMorupMorupMorupMorupMorupMorupMorupMorupMorupGlommenGlommenGlommenGlommenGlommenGlommenGlommenGlommenGlommenFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergFalkenbergCentralortsområdetDelöversiktsplan (DÖP) för Falkenbergs CentralortsområdeUNDERLAGSMATERIALinventering av:befintliga förhållanden,allmänna intressenmmStadsbyggnadskontoret SAMRÅDSHANDLING2001- 2004KONCEPT

FÖRORDDelöversiktsplanen för Falkenbergs Centralortsområdebestår bl a av denna inventeringsdel.Detta underlagsmaterial är en kortfattad faktaredovisning av idag rådande förhållandeninom en rad vitt skilda ämnesområden. Materialet är grundläggande somkunskapsunderlag för den fysiska planeringen, såväl för översiktsplaneringen somför detaljplaneringen. Inventeringen är ett komplement främst till översiktsplanensplanbeskrivning. Materialet kan också användas som allmän översiktlig informationi andra sammanhang inom kommunens verksamhet men även för kommunmedborgarna,skolelever m fl.Inventeringen har framtagits och bearbetats av planarkitekterna Björn Lundberg ochCecilia Engström jämte medverkan av stadsbyggnadskontorets ekolog Sofia Hedberg. Underlagsmaterial har bl a inhämtats genom medverkan från olika kommunalaförvaltningar och bolag och delvis länsstyrelsen.Varje ämnesområde har vanligtvis ett eller flera uppslag med kortfattad text ochkartbild o dyl. Hänvisning till var ytterligare, djupare aktuell information kan gesfinns på varje uppslag.Materialet gör inte anspråk på att vara fullständigt. Flera ämnesområden eller andrakompletteringar kan i framtiden tillkomma. Vissa faktauppgifter kan vara ”dagsaktuella”vid dokumentets framtagande, vilket efterhand får justeras i samband medframtida översyn och revidering.Det har bedömts nödvändigt att begränsa innehållets omfattning, men ambitionenhar dock varit att försöka belysa flertalet av de viktigaste ämnesområdena.Materialet är framtaget med hjälp av kommunens digitala ”GIS-verktyg Map-Info”och kan därför ganska smidigt ajourföras med några års mellanrum eller efter behov.OBS! Denna handling är ettkoncept och kommer attuppdateras inför utställningenSTADSBYGGNADSKONTORETBjörn Lundberg Cecilia Engström Sofia Hedberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGKAP ÄMNESIDAKAP ÄMNESIDA1. Falkenberg i regionen- Allmänt 42. Stadens geografiska utveckling 73. Berggrund 94. Jordarter och markradon 105. Nuvarande fysisk översikts- och detaljplanering m m 116. Riksintressen 127. Naturobjekt- Dokumenterade 138. Grönstruktur- Vegetation, klassificering av inslag av grönmark 14- Socialt och kulturellt tillgängliga ytor mm 159. Vatten och avlopp:- Dricksvatten, avlopp och slamhantering 16- Dagvatten 1710. Vattenkvalitén inom havs och landområden 1811. Restprodukter- Avfall, återvinning, renhållning 1912. Kommunens markinnehav 2013. Befolkningsstatistik- Demografi 21- Pendling 2217. Näringsliv- Allmänt 34- Statistik 35- Detaljplanelagd industrimark 3618. Jämställdhet 3719. Primärvård 3820. Särskilt boende- Socialtjänst 3921. Skolor och utbildning 4022. Kultur och kulturmiljöer 4123. Fritid- Anläggningar 4224. Risker- Farligt gods, skred mm 44- Risk och skyddsobjekt 45- Översvämningskartering 4614. Kommunikationer- Väghållningsansvar 23- Transportnätet 24- Farligt gods 25- Gång- och cyklevägnät 26- Hamnar , terminal 27- Trafikmängder 2002 28- Hastighetsöverträdelser 2915. Luftkvalité- Luftföroreningar mm 3016. Energi- Lokalisering anläggningar mm 31- Användning mm 32- Miljöpåverkan 33

1. FALKENBERG I REGIONEN, allmäntAvstånd från Falkenberg till omvärldenBESKRIVNINGLandskap och klimat ; allmäntLandskapet i Falkenbergs kommun är präglat av den berggrundsom finns och inlandsisens påverkan på denna. Det ca 1,5 miljarderår gamla urberget har under årmiljoners gång brutits ner tilldagens former. I kommunens västra del, dit centralortsområdethör, finns det så kallade slättområdet som har tjocka lager avjordarter som överlagrar berget nästan överallt.Den allra yttersta kustzonen är flack och utgörs bl a av sandstränderoch strandängar. Slättområdet övergår i öster till en mer kulligterrängtyp med böljande, ej så höga terrängpartier som t exTröingeberg och Mannaberg. Ofta är höjderna i de obebyggdadelarna skogsbevuxna medan de låglänta områdena är jordbruksmark.Slättområdet skjuter in i långa flikar i de högre partierna,särskilt längs vattendragen Ätran, Vinån, Suseån och Högvadsån,samt höjer sig terrassformigt österut inåt landet. I centralortsområdetsnärhet, norrut vid Morup, finns några av Hallands kustmoränersom är uppbyggda av morän och smältvattensediment.Vid kusten och centralortsområdet råder ett utpräglat maritimtklimat. Det innebär att havet påverkar lufttemperaturen och ger enutjämnande effekt på så sätt att det havsnära läget ger förhållandevismilda höstar och vintrar och något svalare somrar. Dettainnebär i sig en ganska lång vegetationsperiod.Den förhärskande vinden kommer från sydväst och bidrar till att geen nederbörd som varierar mellan 600 – 700 mm / år. Vid övergångenmot de högre liggande områdena österut och inåt landetkan i regel nederbördsmängden vara högre.Kort historikFalkenberg är en av de äldsta samhällsbildningarna i Halland,beläget vid nedersta forsen vid Ätran. Ätranområdet har avfornlämningsbeståndet att döma i denna del varit befolkat redanunder förhistorisk tid. Namnet Falkenberg omtalas 1288 i sambandmed ett möte mellan drottning Agnes och Magnus Ladulås. Falkenbergvar länge viktig knutpunkt för den danska centralmakten.Halland med Falkenberg har för övrigt varit starkt historiskt kopplattill Danmark och Norge ända fram till mitten av 1600 – talet. Undersenmedeltid var staden uppdelad på två små s k stadsbildningar,”Gamla Falkenberg” och ”Nya Falkenberg”.”Nya Falkenberg” låg runt den nuvarande S:t Gertruds kyrkoruinsom ligger strax öster om den nuvarande vårdcentralen ochNybyhemmet.Stadskyrkan S.t Laurentii i ”Gamla Falkenberg” är den äldsta ochenda bevarade medeltida byggnaden i Falkenberg, vilken till sinaursprungliga delar antas vara byggd omkring 1300.En omfattande brand ödelade till stora delar staden på 1640-talet.De många bränderna under 1600 – 1800 –talen har medfört en”naturlig”, successiv oplanerad stadsförnyelse utefter Ätrans kröktasträckning. En omfattande stadsbrand 1841 föranledde den förstaregleringsplanen och därmed en utvidgning av ”Stadens Nya Torg”,Rådhustorget. Bränderna 1845 och 1872 ledde till en motsvarandeförändring av dåvarande s k Gamla torget vid S:t Laurentii kyrka.Den största branden som hemsökt Falkenberg inträffade 1841,varvid alla byggnader på båda sidor om Storgatan från Brogatan tillHotellgatan avbrändes. Som en följd av bl a alla skövlingarna frånstadsbränderna hade Falkenberg obetydligt mer än 1100 invånareför drygt 100 år sedan (ca 300 invånare under mitten av 1700 –talet). År 1910 hade befolkningen ökat till ca 4 450 personer.Epoken med järnvägsbyggandet i kombination med omfattandehamnarbeten blev inledning till en snabbare expansion under 1800– talet. Tillkomsten av Västkustbanan (1886) och Falkenberg –Limmareds järnväg (omkring 1908) revolutionerade kommunikationerna.Järnvägarna bidrog till en än snabbare utveckling av detnya industrisamhället och därmed en ökning av industri- ochservicenäringarna.Redan 1874 väcktes frågan om en plan för stadens ordnande ochbyggande, detta med anledning av bestämmelserna i den nyabyggnadsstadgan för rikets städer som föreskrev skyldighet attuppgöra stadsplaner. En särskild regleringsplan upprättades 1899.Den allra första och ”mera moderna” stadsplanen upprättades1915, som sedan följdes av en ny stadsplan 1932 med utvidgningav ”egendomen Herting”. Denna följdes i sin tur av 1934 års stadsplan.Stommen av stadens dåtida, tänkta framtida geografiskautbredning kunde börja anas i de två sistnämnda planerna. Dessahar bildat grund för stadens senare och vidare bebyggelseutveckling.Före år 1952 bestod nuvarande Falkenbergs kommun av 25kommuner. År 1952 genomfördes storkommunreformen, vilkeninnebar en minskning till 7 kommuner för motsvarande område.Vid kommunsammanläggningen 1971 bildades nuvarande Falkenbergskommun av nämnda 7 kommuner, nämligensammanläggningen av Falkenbergs stad, Morups, Ullareds,4DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

1. FALKENBERG I REGIONEN, allmänt fortsVessigebros, Vinbergs, Årstads och Ätrans kommuner jämteÄlvsereds församling (del av Högvads kommun, Älvsborgs län).För en betydligt djupare beskrivning av den gamla staden Falkenbergshistoriska framväxt och bebyggelseutveckling hänvisas bl atill Bevarandeplanen för Falkenbergs innerstad och dess populärutgåvai form av den rikt illustrerade boken ”Falkenberg stad attbevara”, utgiven 1991.Stadens geografiska utveckling visas nedan i följande avsnitt 2.Allmänt om kommunen ; läget i regionen, befolkning,näringar m mFalkenberg ligger mycket centralt i Halland och är den ytmässigtstörsta kommunen i länet. Kommunen sträcker sig ca tre mil längskusten och ca fem mil in i landet. Falkenberg, med sitt läge inomvästkustregionen och sydvästra delen av Sverige, ligger inomlandets mest tättbefolkade delar. Hela västkustregionen medGöteborgsområdet inklusive det s k trestadsområdet och motMalmöområdet söderut omfattar ca 30 % av Sveriges befolkning,innebärande ca 2,5 - 3 miljoner invånare. Generellt sett är befolkningenutefter hela västkustregionen främst koncentrerad utefterkusten.Kommunens befolkningstal har varierat något under det senastedecenniet. Efter en fortöpande ökning under 1990-talet så inträffadeen liten minskning i slutet av 1990-talet. Sedan 2002 harbefolkningstalet ökat från 38 896 invånare till 39 438 den 31 december2004. Enligt en översiktlig befolkningsprognos förutspåsbefolkningen fortlöpande öka fram till år 2013 till ca 40 430.Cirka hälften av kommunens befolkning bor i eller nära kringcentralorten Falkenberg, d v s inom denna översiktsplans planområde.Dagens Falkenberg präglas av ett ganska brett / differentieratnäringsliv med tonvikt på små och medelstora företag utöveragrara näringar. Utmärkande är inslaget av livsmedels- och verkstadsindustri.Turistnäringen kan också ses som en mycket viktignäringsgren. Falkenbergs kommun har sedan ett flertal år gjort sigkänd för satsningar på alternativ energi såsom sol-, vind-, vattenochbioenergi. Detta ligger inom ramen för kommunens djärvaambition att successivt arbeta för att bli Sveriges renaste kommun.Falkenbergs kommun är medlem i organisationen West Sweden,som är Västsveriges EU- och representationskontor, bildat 1992.Detta är ett samarbete mellan ca 65 västsvenska kommuner inomHallands, Västra Götalands och Värmlands län jämte landstingen.I huvuduppgifterna ingår bl a att marknadsföra regionen som enattraktiv region för investeringar och etableringar, bevaka frågorsom är väsentliga för den västsvenska regionen, bygga nätverkoch delta i EU´s olika fonder och program.Allmänt om kommunikationer, pendling mmFalkenberg har ur kommunikationssynpunkt en mycket centrallokalisering utefter västkusten. Tillgången till den numera heltutbyggda motorvägen mot storstadsregionerna Göteborg ochMalmö och i dess förlängning Öresundsförbindelsen / Örestadsområdet,järnvägen (och den blivande nya järnvägen) jämte industrispåroch hamnen är viktiga. Flygplatsen i Halmstad nås med ca 30minuters bilfärd och flygplatsen Landvetter utanför Göteborg ca 1½ timme. Detta utgör redan, och även på sikt, goda resurser förstadens utveckling och för ortens konkurrensmässiga förutsättningari regionen. Det är dock viktigt att hela västkustbanan snarasttill sin helhet bygges ut med dubbelspår utefter västkusten, bla genom Falkenbergs centralortsområde i ny planerad sträckning.Snabbare och rationellare resmöjligheter torde utöka och förbättraförutsättningarna för näringslivet, arbetsmarknaden, de kommersiellaoch kulturella utbuden samt för det ”sociala livet”.Arbetspendlingen är relativt betydande, såväl ut- som inpendlingtill / från övriga kommuner i länet som övriga län. Falkenberg är ens k utpendlingskommun med utpendling om 3 451 personer motinpendling om 2 471 personer enligt statistik 2002 (nettopendling– 980 personer). Många pendlare utnyttjar också den kollektivatrafiken. Mot bakgrund av bl a detta är det viktigt att den utbyggdakollektivtrafiken kan fungera på bästa möjliga sätt.Hallandstrafiken, med sin administration förlagd i Falkenberg,ombesörjer bl a den kollektiva busstrafiken med tätortsbussar, bl ai Falkenberg, men också genom omfattande landsbygdstrafik ihela länet.Falkenberg har också stor central betydelse som knutpunkt förgodstransporter. Motorvägen, vägarna 154 och 150 med tvärförbindelserin i landet, nuvarande (och än mer framtida) västkustbananoch hamnen har viktig regional betydelse.Effektiv, snabb och prisvärd distribution av datatrafik bedöms alltviktigare när det gäller en kommuns eller regions utvecklingsmöjligheter.För närvarande pågår sådan lokal utbyggnad av fiberoptiskanät (den s k bredbandstekniken) bl a inom de mera tätbebyggdadelarna av centralortsområdet. Ambitionen är att kontinuerligtvidareutveckla en väl fungerande IT-infrastruktur inom kommunenoch till andra regioner och databaser till stöd för näringslivet, skolor– utbildning, offentliga inrättningar / myndigheter och enskildaDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING5

1. FALKENBERG I REGIONEN, allmänt fortsinom bostadsområdena.Regional och lokal – kommunal organisationFalkenberg saknar i det närmaste ”tunga” inrättningar med statligeller landstingskommunal administration eller verksamhet. Förnågra decennier sedan fanns dock tingsrätt i staden. Exempelvisfinns nu tingsrätten i Varberg, länsstyrelsen, högskolan ochlandstinget jämte länssjukhuset i Halmstad jämte större sjukhus iVarberg.”Koncernen Falkenbergs kommun” omfattar som huvudsakligindelning fem förvaltningar och sex helägda aktiebolag. Tillförvaltningarna räknas Kommunledningskontor, Barn och utbildningsnämnd,Kultur- och fritidsnämnd, Miljö- ochhälsoskyddsnämnd och Socialnämnd.Bolagen är organiserade i ett moderbolag, Stadshus AB, och i femdotterbolag. Från och med 1999 överfördes från det tidigareGatukontoret vatten- och renhållning m m till ett nybildat bolag,Falkenbergs Vatten- och Renhållnings AB (FAVRAB). Övrigadotterbolag är Falkenbergs Bostads AB (FABO), Falkenberg EnergiAB (FEAB), Falkenbergs Terminal AB och FalkenbergsUtvecklings AB. Sålunda har affärsverksamheten samlats i helägdakommunala bolag. Kommunfullmäktige väljer styrelser i dekommunala bolagen och fastställer de ekonomiska villkor somavses gälla. För övrigt kan som kommunalt bolag även räknasdelägande i Hallandstrafiken AB.Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta politiskt beslutandeorgan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för koncernenFalkenbergs kommun. Kommunstyrelsen är i sin tur indeladi tre utskott – arbetsutskott, arbetsgivardelegation samt trafik- ochräddningstjänst. Det särskilda kommunledningskontoret, som ärindelat i fem enheter, står till kommunstyrelsens förfogande ochskall utgöra ledningsstöd och vara serviceorgan.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningBjörn Lundbergtel 0346 - 88 62 66stadsbyggnad@falkenberg.se6DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

2. STADENS GEOGRAFISKA UTVECKLINGÅR 1757 ÅR 1855ÅR 1888Staden ligger på västra åstranden, långsträckt utbreddStaden har knappast vuxit nämnvärt sedan 1757. År 1761Staden har vuxit något mot havet och mot väster. Järnvägenmed Storgatan som huvudnerv. Genomgående landsvägblev Tullbron färdig och denna gav genomfarten en nyhar 1886 blivit färdig på sträckan mellan Helsingborg ochpasserar över en träbro vid Garvareforsen, uppförd 1725sträckning.Varberg. En ny järnvägsstation anlades utanför staden i ettsom var i mycket dåligt skick. ”Varbergsvägen” sträcker sighelt obebyggt område. Staden växte dock snart fram ochnorrut mot Stafsinge.”infångar” stationsområdet.BESKRIVNINGFör att belysa stadens geografiska utveckling redovisas här principielltutbredningen under de senaste 250 åren på basis av ett nutidakartunderlag. Redovisade avgränsningar för stadens utbredning ärhär tolkad som den yttre zon där dåtida tätbebyggelsen glesar ut idet omkringliggande jordbruks- / brukningslandskapet.Det är nästan 100 år mellan de två första redovisningarna, ca 20 -25år mellan de tre följande, därefter mellan de tre sista redovisningarnaskiljer det endast ca 10 år. Denna ökande täthet i redovisningen kansägas återspegla den ökning i tillväxttakten som staden efterhandgenomgått. Detta illustreras genom att bl a konstatera den mycketförsiktiga ökning som redovisas på de två första kartorna jämfört medhur staden vuxit sedan exempelvis 1954.På vad sätt och i vilken takt staden kommer att växa i framtiden kanvara svårt att nu sia om. Uppgångar och nedgångar i konjunkturenkommer och går, samhället strukturförändras numera i allt snabbaretakt, t ex genom det s k industrisamhällets omdaning mot IT–samhälletm m. Varaktiga förändringar av olika slag kan komma, som kan ge enannan syn på eller annat behov på markanvändning. Dock kan hittillskonstateras att det främst under 1900-talet varit en jämnt ökande tillväxttaktvad gäller tätortens behov av mark för bostäder, industri /arbetsplatsområden och kommunikationer. För att spegla en tänkbarmöjlighet till framtid och för beredskap, så är översiktsplaneringen ettverktyg för att bl a redovisa möjlig tätortsutveckling under de närmastedecennierna.När man studerar de olika skeden i tätortens utbredning som kartornaredovisar, så kan noteras hur väsentlig den grundläggandeinfrastrukturen är. Ätran, havet, den tidigare genomgående landsvägengenom staden och järnvägen har bildat sådana grunddrag. Ätran harförstås varit bestående, medan en begränsad del av havskustlinjen undersenare delen av 1900–talet vid flera tillfällen har flyttats något söderutvid Stafsinge strand och Lövstaviken. Den genomgående landsvägen,i modernare tid ”rikstvåan” eller E 6–an har flyttats flera gånger,senast som motorväg utanför staden. Likaså har järnvägen (stambanan)vid något tillfälle ändrats i gamla sta´n och vid Vallarna, främst föratt ge högre standard på banan. De beslut som tagits under 1990-talet,och påföljande planering för den nya västkustbanan utanför stadscentrum,har en mycket stor betydelse för hur Falkenberg i framtidenbebyggelsemässigt kan utvecklas.DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING7

2. STADENS GEOGRAFISKA UTVECKLING forts.ÅR 1913 ÅR 1937 ÅR 1954Staden har vuxit väsentligt, framförallt har den breddats. Från att tidigarevarit bebyggelse främst utefter Storgatan, består staden nu avett mera utbrett gatunät med stadsbebyggelse. Ytterligare ny järnväg,smalspårig, mot Ullared och Limmared, har tillkommit 1894–96.Landsvägen går västerut mot Smedjeholm och Olofsbo.Staden har vuxit ytterligare och Herting har börjat bebyggas liksom deförsta delarna av Skrea strand. Järnvägen lades om 1935 vid Vallarnaför att ge en mer uträtad bana.Ytterligare tillväxt, främst på Herting och Skrea strand.ÅR 1966 ÅR 1976 ÅR 1988Staden har vuxit allt snabbare, bl a åt söder. Viss hamnutfyllnad. Den Kraftig tillväxt i Arvidstorp, Slätten, Hjortsberg m m. Hamnutfyllnader. Staden har vuxit ytterligare och ”stadsgränsen” är svårare att ange, dånya ”Förbindelseleden” (tidigare E 6) har byggts 1962. Järnvägen tillflera kringliggande ytterområden med viss bebyggelse ”fångats upp”Limmared lades ned 1959.och utvecklas, exempelvis i Tröingeberg.Ny sträckning av E6 förbi ”Prästaliden” och Skrea är byggd.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningenBjörn Lundbergtel 0346 - 88 62 66stadsbyggnad@falkenberg.se8DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

3. BERGGRUNDPlangränsBESKRIVNINGBerggrundFalkenbergs berggrund tillhör den sydvästsvenska regionen ochden dominerande bergarten är gnejs. Av gnejsen finns två varianter;den röda och den grå, varav den röda är vanligast i kommunen.Gnejser är så kallade sura och relativt svårvittrade bergarter. Surabergarter ger liten motståndskraft mot surt nedfall (surt regn ochluftföroreningar). Detta innebär i sin tur att berggrunden ger dåligaförutsättningar för att marken inte skall bli försurad, utan kalkningsinsatserkrävs för att hålla pH i mark och vatten på en bra nivå.Kusten är flack och berggrunden är till största delen täckt av jordarterfrån senaste istiden.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningSofia Hedbergtel 0346- 88 62 32stadsbyggnad@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING9

4. JORDARTER- och MARKRADONFÖREKOMSTBESKRIVNINGJordarterInom Falkenbergs centralortsområde består jordarterna i ytlagret i stor utsträckning avolika typer av sand- och grusavlagringar. Det finns även inslag av lera, mosse och kärr(Ramsjömosse och Falkenbergsmosse). Högsta kustlinjen, dvs den högsta gränsen somhavet har nått sedan senaste istiden, ligger på mellan 60 och 70 meter över dagens nivå.I länsstyrelsens rapport ”Inventering av naturgrus och krossberg i Hallands län” 1994 haren bedömning skett av länets grus- och sandavlagringar. I den klassificering som gjorts harföljande parametrar vägts in:· grusavlagringarnas geovetenskapliga värde· biologiskt värde (fauna och flora)· värde för landskapsbilden· hydrogeologiskt värde· värde för friluftslivetDet samlade naturvärdet av grusavlagringarna delas in i klasserna:Klass I Områden som ur naturvårdssynpunkt har särskilt stort värdeoch inte kan upplåtas för täkt.Klass II Områden med så stort värde för naturvården att särskild uppmärksamheterfordras vid prövning av ansökningar om täkt.Klass III Områden som ur naturvårdssynpunkt har begränsat värde ochsom normalt bör kunna upplåtas för täkt.Enligt rapporten har små grusfyndigheter som betecknas G eller S i inventeringen inteklassificerats. Där står också att i känsliga naturmiljöer t ex vid stränder och dylikt bör områdensom betecknas med G inte upplåtas för täkt.Inom Falkenbergs centralortsområde finns en ansenlig mängd små grusfyndigheter samtnågra områden som tillhör klass II och ett klass III-område (Vinberg). Dessutom finns enbergtäkt strax norr om centralorten (se karta avsnitt 3).TECKENFÖRKLARINGGrusG, S Grus- och sandavlagringar, småRadonRadon, lågriskområdePlangränsMarkradonInom kommunen har en översiktlig kommuntäckande kartläggning avmarkradonförhållandena gjorts (VBB VIAK, 1991). Kartläggning och riskklassificeringengörs bland annat för att man skall veta vilka byggnadstekniska åtgärder man eventuelltskall behöva genomföra för att klara föreskrivna krav på radonhalter inomhus. Enligtrapporten har inga höga markradonhalter noterats i kommunen.Grusavlagringar, naturvärdesklass 1Grusavlagringar, naturvärdesklass 2Grusavlagringar, naturvärdesklass 3Radon, normalriskområdeBerg, normalriskområde med lokalaförekomster av högradonmarkGrus, normalriskområde med lokalaförekomster av högradonmarkYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningSofia Hedbergtel 0346- 88 62 32stadsbyggnad@falkenberg.se10DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

5. NUVARANDE FYSISK ÖVERSIKTS- och DETALJPLANERING mmTECKENFÖRKLARINGDÖPDetaljplanelagd markSamlad bebyggelseDelöversiktsplansamlad bebyggelse gällerPlanområde2003BESKRIVNINGTidigare översiktsplaneringFalkenbergs kommun i nuvarande form bildades 1971 genom Falkenbergsstad och 7 kringliggande landskommuner. Inför kommunsammanläggningenutarbetades en särskild blockplan, ”Plan för Falkenbergs kommunblock”, föratt klargöra vissa planeringsfrågor som sammanläggningen förutsågs innebära.I början av 1970–talet förelåg en generalplan för Falkenberg, men denblev aldrig helt färdigarbetad eller politiskt antagen.Efter de direktiv som utgick från den s k fysiska riksplaneringen i början av1970-talet, utarbetades nya översiktsplaner. Under 1977 antogs bl a en”Kommunöversikt för Falkenbergs kommun (kommuntäckande plan) samtMarkdispositionsplan för kustområdet. Sedermera upprättades en mängd s kmera detaljerade områdesplaner inom hela kommunen för olika tätortsdelar.Områdesplanerna sammanställdes i dokumentet ”Bebyggelse- och områdesplanering1981-2000”. Nämnda översiktsplaner är idag inaktuella och har ersatts av senareöversiktsplaner.Nuvarande översiktsplanerUnder 1990 antogs den kommuntäckande översiktsplanen ”ÖP 90” som fortfarandeär gällande i tillämpliga delar. I enlighet med ÖP 90´s intentioner har under senare årett flertal fördjupade översiktsplaner, s k delöversiktsplaner ”DÖP”, upprättats ochantagits för främst södra respektive norra kustområdena och för ett flertal av kommunensmindre tätorter. Syftet med dessa planer är att förtydliga och mer detaljerat redovisaden tänkta eller möjliga framtida mark- och vattenanvändningen m m. I principersätter delöversiktsplanerna nämnda ÖP 90 i tillämpliga delar.Under år 2000 godkändes av kommunfullmäktige program för denna delöversiktsplanför Falkenbergs centralortsområde.DetaljplanerFör större delen av den byggda miljön i kommunens samhällen eller i staden Falkenbergfinns ett stort antal s k juridiskt bindande detaljplaner som reglerar markochvattenanvändningen. Före den nuvarande Plan- och bygglagens tillkomst1987 benämndes dessa planer stadsplaner alternativt byggnadsplaner (”utanförstaden”). Vad t ex avser Falkenbergs tätort, finns en mångfald sådana detaljplaner,som tillkommit under flera decennier och som i princip är gällande ända tilldess att de ändras eller ersättes av ny detaljplan. Den allra äldsta nu gällande planen,som fortfarande har några ”kvarvarande rester”, fastställdes 1934. Bygglovpliktgäller generellt inom detaljplan respektive inom område som klassats somsamlad bebyggelse (se nedan).Samlade bebyggelseområden (områden utanför detaljplan med bygglovsplikt)Plan- och bygglagen medger i vissa fall bygglovsbefrielse, detta generellt för bl abegränsade till- och påbyggnader för befintliga en– och två-bostadshus med komplementbyggnader(uthus o dyl). Villkoret är dock att fastigheten ligger utanför områdemed detaljplan eller utanför område som särskilt klassats som s k ”samladbebyggelse”. Frågan regleras i Plan- och bygglagen, 8 kap 4 §. De aktuella s ksamlade bebyggelseområdena har särskilt utretts efter vissa kriterier och beslutatsi särskild ordning. Inom föreliggande planområde finns ett antal sådana områden,bl a i anslutning till Skrea och i Skogstorp (i båda fallen med avgränsningar bl autefter kustlinjen och inåt land) samt väst / nordväst om Tröingeberg. Förenklatuttryckt så är den begränsade bygglovsbefrielsen generellt möjlig att tillämpafrämst för den befintliga, glesare bebyggelsen på landsbygden.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningBjörn Lundberg, planarkitekttel 0346 - 88 62 66stadsbyggnad@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING11

6. RIKSINTRESSEN; hänsyn till mark- och vattenanvändningKN 18KN 20KN 19BESKRIVNING:Vad är ett riksintresse?I Miljöbalken finns bestämmelser i kap 3 och 4 som ger möjlighet att peka ut geografiskaområden av särskild betydelse i Sverige. Dels utpekas allmänna intressen, somt ex kustområdet i Halland, men även sektorsintressen så som riksintresse för kulturmiljövård,naturvård och friluftsliv. Avsikten är att de allmänna intresseområdena sålångt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan komma i konflikt med intresset ifråga, till exempel i samband med ändrad markanvändning. På så sätt vill manbetona bl a miljöfrågornas betydelse och åstadkomma en god hushållning medvärdefulla mark- och vattenresurser. Särskilda hushållningsbestämmelser finns enligtmiljöbalken kap 4. Vissa undantag från denna regel kan gälla vid utveckling avbefintliga tätorter, av det lokala näringslivet eller för anläggningar som behövs förtotalförsvaret.TECKENFÖRKLARINGRiksintresse för naturvårdRiksintresse för friluftslivRiksintresse för kulturmiljövårdGräns för område med särskilda hushållningsbestämmelserenligt miljöbalken kap 4PlangränsNN 11KN 21FN 9FN 10FN 10, NN15, KN20 Administrativ beteckning för riksintresseFN 10NN 15Här redovisade riksintresseområden överensstämmermed länsstyrelsens senaste kartering (i digitalform). Redovisningen kan skilja sig något i förhållandetill den kommuntäckande översiktsplanenÖP 90. Precisering/redigering av gjorda anspråk påriksintressen behandlas i föreliggande översiktsplan.Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan vara till ”påtaglig skada” för detaktuella intresset, vilket i praktiken innebär att kommunen särskilt skall beakta dessaområden i sin översiktsplanering, detaljplanering , vid bygglovsprövningar m.m.Urvalet av områden av riksintresse för t ex naturvård och friluftsliv görs av Naturvårdsverketi samarbete med bl.a. länsstyrelserna. Urvalet av områden av riksintresseför t ex kulturmiljövård görs av Riksantikvarieämbetet i samarbete med bl.a.länsstyrelserna.Områden av riksintresse kan emellertid med stöd av miljöbalken utses i såvälexploaterings- som bevarandesyfte. Till de olika samhällsintressen som ges möjlighetatt utpekas som områden av särskild betydelse hör alltså inte bara de ovan trenämnda, utan kan även utses för rennäringen, yrkesfisket, energiproduktionen,kommunikationer, vattenförsörjningen m m.Riksintresseområden inom centralortsområdetInom Falkenbergs centralortsområde finns ett antal riksintresseområden som delvisöverlagrar varandra. Den södra kusten omfattas av riksintresse för friluftslivet. Längsmed Ätran finns både riksintresse för friluftslivet samt för naturvården. Vissa delar avden norra kusten är riksintresse för naturvård. Falkenbergs gamla delar (”gamlasta´n”) omfattas av riksintresse för kulturmiljövården liksom ett stort område runtRamsjöholm och Lindhults gods m m. Del av Vinbergs kyrkby berörs också av riksintresseför kulturmiljövård. Dessutom är Europaväg 6/20 av riksintresse för motorväg.För yrkesfisket är grundområden inom djupintervallet 0-6 m riksintresse, med undantagför exploaterade områden och områden med låg biologisk produktion.Ytterligare informationStadsbyggnadskontoret, planavdelningBjörn Lundberg, Sofia Hedbergtel 0346- 88 62 66 resp 88 62 32stadsbyggnad@falkenberg.se12DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

7. NATUROBJEKT; dokumenteradeBESKRIVNINGBiologisk mångfaldVid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992, undertecknades”konventionen om biologisk mångfald” som syftar till att bevara den biologiska mångfalden.Biologisk mångfald är ett mått på variationen bland allt levande vilket innebär enmångfald av ekosystem, arter och gener. Detta är också inskrivet i Miljöbalkens 1 kap.SkyddsformerDet finns olika möjligheter att skydda värdefulla områden. Några av dessa är:• Natur- och kulturreservat kan bildas av länsstyrelse eller kommun. Syftetärattbevara värdefulla natur- eller kulturmiljöer men också att tillgodose friluftslivetsbehov. Marken kan ägas av staten eller av privata ägare.• Naturminne utses av länsstyrelse eller kommun och är ett särpräglat naturföremål,t.ex. stora och gamla träd, flyttblock och jättegrytor.• Biotopskyddsområde utses av regeringen, skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen.Några biotoper är automatiskt biotopskyddade (alléer, stenmurar, odlingsrösen,småvatten i jordbruksmark m.m.). Andra måste utses särskilt.• Strandskydd är ett generellt skydd sedan 1975 och är till för att bevara goda livsvillkorför djur och växter men också för att skydda allmänhetens tillgång till bad- ochfriluftsliv.Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet, oftast intill 100 m frånstrandlinjen för hav, sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet till300 m, men också upphäva det om det finns särskilda skäl.• Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av värdefulla naturområden. Syftetärattvärna om naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överensom är av gemensamt intresse. Nätverket har tillkommit med stöd av EG:s habitatochfågeldirektiv. Medlemsländerna ger förslag på värdefulla områden till EUkommissionensom sedan fattar beslut. I Falkenbergs kommuns centralort har bl aKällstorps våtmarker juli 2000 beslutats som Natura 2000-område.Vissa områden är skyddade enligt naturvårdslagen (NVL). Naturvårdslagen upphördedock att gälla i och med nya Miljöbalken, som nu har övertagit NVL:s bestämmelser.Detta gör att ”områden skyddade enligt NVL” fortfarande är skyddade, i form av naturreservat.TECKENFÖRKLARING:Ängs- och hagmarkVåtmark 1Natura 2000-områdeNaturreservatTätortPlangränsInventeringarFlera rikstäckande inventeringar har genomförts av länsstyrelsen för att undersökaden biologiska mångfalden. Bland annat har man undersökt kommunens ängs- ochhagmarker. Även våtmarker har inventerats och klassats i fyra klasser där denhögsta klassen (klass 1) är mest värdefull ur biologisk synvinkel.Skogsvårdsstyrelsen utförde 1994-1998 en inventering av nyckelbiotoper ochsumpskogar och vissa naturvärden.En nyckelbiotop är en miljö där man hittar ellerförväntas hitt a rödlistade (hotade) arter.Våtmark 2Våtmark 3Våtmark 4Y8NyckelbiotopsinventeringPlats med utrotningshotad artNaturminneYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningenSofia Hedbergtel 0346- 88 62 32stadsbyggnad@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING13

8. GRÖNSTRUKTUR; vegetation, klassificering av inslag grön markVärden i tätortens naturområdenTätortens parker och naturområden kan utgöra värdefulla miljöer för växter och djur som idag ärhotade på grund av att deras ”normala” växtmiljö håller på att försvinna. De utgör också ettviktigt livsrum för stadens biologiska mångfald och kan utgöra spridningsområden för olika arter.Andra viktiga funktioner är bland annat att ta hand om dagvatten, förbättra lokalklimatet ellerrena stadsluften. En annan mycket viktig användning är att utgöra rekreationsområden förmänniskor.Falkenbergs stad med omnejd har en på många ställen vacker och variationsrik natur. Allt fråntallskog till ädellövsskog, våtmarksområden, strandmiljöer och mossmarker. Det finns till exempelockså ett rikt utbyggt system av dammar där dagvatten tas omhand.Några faktorer som påverkar ett naturområdes värdeStorlekÅlder/kontinuitetDel i korridor/nätverkArtsammansättningTillgänglighetFörklaring till kartanGrönstrukturkartan över Falkenbergs centralortsområde har skapats genom att visuellt försökabedöma hur stor andel av markområden som är gröna (bevuxna med någon form av vegetation)och hur stor andel som är så kallad hårdgjord yta. Områdena har delats in i tre klasser beroendepå andel markyta som är grön. Mörkgrön färg symboliserar mark där ytan är nästan till 100%grönmark, ljusgrön ca 50% grönmark och den orangebruna 10-30%. Åkermark har inte, trots attdet är biologiskt aktiv mark, klassats som grönmark utan är en egen klass. Detta på grund av attmycket stora ytor utanför Falkenbergs tätort är högproducerande åkermark.TECKENFÖRKLARINGÅkermark10-30% grönmarkca 50% grönmarkca 100% grönmarkPlangränsKorridorer/nätverk i Falkenbergs tätortFör att arter av både växter och djur långsiktigt skall överleva och sprida sig måste deras biotopervara en del av ett större nätverk och förbindelser, s.k. korridorer, måste finnas mellan dem.Korridorerna är nödvändiga för arters spridning eftersom känsliga arter kan vara skyddade undersin vandring, men korridorer kan också vara viktiga biotoper där arter kan fortleva.Det är framför allt södra delen av centralortsområdet som har ett befintligt nätverk av grönområden.Norr om Ätran är grönområdena mer spridda och har stort behov av att knytas sammanoch bli fler. Området mellan Vinberg och Lindhult består mestadels av öppen jordbruksmark,och saknar därigenom nästan helt större sammanhängande trädbevuxna partier.Ytterligare informationStadsbyggnadskontoret, planavdelningSofia Hedbergtel 0346- 88 62 32stadsbyggnad@falkenberg.se14DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING

8. GRÖNSTRUKTUR; socialt och kulturellt tillgängliga ytor mmspeciell funktion och som kan vara mindre tillgängligaför en bred allmänhet t ex en golfbana eller ettridområde.Detaljplanelagda grönytor som egentligen finns avandra skäl än för rekreation t ex bullervallar, skyddszonerlängs vägar mm är ej inräknade.Andelen socialt och kulturellt värdefulla grönområdeninom planområdet är totalt ca 608,5 ha. Antalet personerinom planområdet var 981231 ca 24 020 st.Andelen grönyta per person blir därmed i genomsnittca 0,025 ha / person (ca 250 m 2 / person).GrönplanenKommunfullmäktige antog 1990-02-22 en grönplanför Falkenberg, Skrea, Skogstorp och Tröingebergatt fungera som ett underlag vid framtida planering.I denna redovisas olika parkmålsättningar. Bland annatredovisas olika typer av parker och vilka kravsom bör gälla för avstånd, storlek, funktion mm.De olika ”parktyperna” enligt grönplanen är följande:Stadspark/finpark Stadens ”finrum”. Skall fungerasom stadens ansikte utåt. Stadsparken skall varavälskött mm.TECKENFÖRKLARINGAllmänt tillgängliga grönytor för vistelse.Huvuddelen av dessa ytor är detaljplanelagda.Detaljplanelagda mfl grönytor med speciellfunktion, där tillgängligheten för en bredallmänhet är begränsad ex en golfbana.Detaljplanelagda grönytor som användssom parkeringPlangränsBESKRIVNINGSocialt och kulturellt värdefullagrönytorOvan redovisas de grönytor inom planområdet somär av ett socialt eller kulturellt intresse och som ärdetaljplanelagda eller på annat sätt inte kan ifrågasättassom grönyta.En socialt värdefull grönyta är t ex en park eller enlekplats. Ett kulturellt värdefullt grönområde kan t exvara en äldre kyrkogård. Grönytorna är indelade iytor som är allmänt tillgängliga och i ytor som har enUppskattad fördelning av grönyta inom respektivenyckelkodsområdeNyckelkod Område Area/Person101 Innerstaden 8,5 m 2102 Västra Gärdet 49 m 2103 Arvidstorp 63,5 m 2104 Östra Gärdet 48,5 m 2105 Herting 422 m 2106 Hjortsberg 544 m 2112 Slätten 183 m 2114 Ågårds industriområd 24436 m 2203 Smedjeholm -119 Skrea förs kustbygd 605 m 2201 Skogstorp 181 m 2303 Tröingeberg 101 m 2302 Vinbergs kyrkby 165 m 2301 Vinberg 147 m 2300 Vinbergs förs glesbygd 121 m 2200 Stafsinge förs glesbygd 909 m 2209 Stafsinge förs kustbygd -110 Skrea förs glesbygd 3621 m 2 Ytterligare information:Bostadsnära park Det grönområde som är gemensamtför bostadsområdet. Avståndet från bostadenbör ej överstiga 300 m men i villaområden kan störreavstånd accepteras. Området bör vara minst 1 hastort och bör nås trafiksäkert mm.Promenadområde Bör vara tillräckligt stort för attkunna nyttjas för längre promenader, minst 10 ha.Bör ge möjlighet till varierande naturupplevelser. Avståndetbör ej överstiga 800 m från bostaden. Börkunna nås trafiksäkert.Strövområde Strövområden bör vara ett naturmarksområdesom kan ge besökaren en genuinnaturupplevelse och avkoppling från staden.Storleken bör vara minst 100 ha. Området bör liggainom cykelavstånd från bostaden – 2-3 km .Övriga ytor Till exempel alléer, gatuplanteringar,sittplatser, enstaka träd, trafikområden, skyddszoner.Stadsbyggnadskontoret, planavdelningCecilia Engströmtel 0346- 88 62 60stadsbyggnad@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING15

9. VATTEN OCH AVLOPP; Dricksvatten, avlopp och slamhanteringVattentäkt(Jonstorp)TECKENFÖRKLARING :Verksamhetsområden förvatten - och spillvattenledningarE Reningsverk (Smedjeholm) PlangränsAllmäntFAVRAB, Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB, är ett kommunalt bolag som bildades under 1998 somett dotterbolag till Falkenbergs Stadshus AB. FAVRAB ansvarar för :· Insamling och behandling av hushållens avfall, slam och latrin från enskilda avlopp samt drift avsamtliga återvinningscentraler och deponier.· Dricksvattenproduktion i vattenverk och distribution till kunderna via ledningsnätet samt rening avavloppsvatten inom verksamhetsområden för vatten och avlopp.· Gatudrift med sommar- och vinterunderhåll genom avtal med stadsbyggnadskontoret.Cirka 80 procent av kommunens invånare är anslutna till kommunalt vatten och / eller avlopp.FAVRAB är huvudman för det kommunala VA-nätetoch principerna för anslutning regleras i ABVA-03(Allmänna bestämmelser för brukande av Falkenbergskommuns allmänna vatten och avloppsanläggning)och gällande VA-taxa. Verksamheten iövrigt styrs till stor del av lagar, förordningar ochtillstånd enligt miljölagstiftningen.Utanför verksamhetsområdena ansvarar fastighetsägarnasjälva för sina vatten- och avloppsanläggningar.För enskilda avloppsanläggningar skallanmälan ske till Miljö- och hälsoskyddskontoret.Slamtömning ombesörjes av FAVRAB´s entreprenör.Hanteringen i dessa områden styrs bl a genom Falkenbergskommuns lokala renhållningsordning.DricksvattenI kommunen finns två större vattenverk (Kärreberg iVessigebro och Jonstorp i Vinberg) samt elva mindre.Allt dricksvatten tas ut som grundvatten, som vid destörre vattenverken förstärks med infiltration frånÄtran och Vinån. Distribution av vattnet sker viahögreservoarer och tryckstegringsstationer. Dentotala längden på VA-ledningarna i kommunen uppgårtill 146 mil. Det finns också 84 pumpstationer föratt pumpa avloppsvattnet till något av de 13avloppsreningsverken i kommunen.Produktionen av dricksvatten under 2003 uppgick tilltotalt 4.0 miljoner m 3 . Drygt 90 procent av vattenförbrukningenfrån de kommunala vattenverken sker iFalkenbergs tätort och i kustområdena. För att tryggavattenleveranserna i dessa områden vid störningar(ex brott på överföringsledningen från vattenverket) ärolika möjligheter till reservvattenförsörjning av storbetydelse. Ett exempel är en beredskapsledninggenom vilken området norrut kan försörjas medvatten från Varbergs kommun och det södra områdetkan försörjas med vatten från Halmstad kommun.För att skydda vattentäkterna upprättas skyddsområdenmed tillhörande skyddsföreskrifter. I dessabestämmelser regleras t.ex. användningen av bekämpningsmedeloch gödningsmedel. Översyn ochrevidering av skyddsområden och skyddsföreskrifterför dricksvattentäkter pågår. Avsikten är att ta framskyddsområdenas utbredning utifrån dehydrogeologiska förhållandena vid vattentäkterna. Dereviderade skyddsområdena skall sedan fastställas avkommunfullmäktige.AvloppVid det största avloppsreningsverket, Smedjeholmsavloppsreningsverk, behandlas förutom hushållsavloppsvattenäven industriavlopp, samt slam från trekammarbrunnaroch septictankar. En stor del avavloppsvattnet kommer från livsmedelsindustrier. VidSmedjeholms reningsverk finns också ett laboratorium,som sedan 1991 är ackrediterat föravloppsvattenanalyser. Här utförs ett stort antal driftanalyser,men också många av de analyser somrapporteras till myndigheterna.SlamhanteringDen största delen av slammet från Smedjeholmsreningsverk komposteras i en komposteringsanläggningi Halmstad. Den färdiga komposten transporterassedan tillbaka till Falkenberg för vidare användning vidmarkbyggnad etc. Under 2003 spreds inget slam ijordbruket trots att innehållet av tungmetaller liggerunder fastställda gränsvärden. FAVRAB utreder förnärvarande den framtida slamhanteringen. Ett alternativsom undersöks inför framtiden är behandling i s.k.vassbäddar, vilket skulle kräva en yta av cirka 8-10hektar. Möjligheten till avsättning av slam styrs avlagstiftning och kommande EU-direktiv.Ytterligare information :FAVRAB, Falkenbergs Vatten & Renhållnings ABMargareta Björksund tel 0346- 886846E - post margareta.bjorksund@falkenberg.seMats Ahlmark, tel 0346 - 8868 12E - post mats.ahlmark@falkenberg.se16DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING

9. VATTEN och AVLOPP; Dagvatten11StranningeSandkärrLyngaHuleÄspelundaHuvhultBreåsRamsjömosseE20ToreboE6LindhultTorsholmHällerupTöringeSlätteberg15457VinbergÅgårdSalltorpBESKRIVNING:Falkenbergs vatten- och rehållnings AB (FAVRAB) ombesörjerplanering och omhändertagande av dagvatten. Dagvatten är regnochsmältvatten som rinner från t ex hustak, gator, parker, parkeringaroch gårdar. FAVRAB arbetar numera aktivt för lokalt omhändertagandeav dagvatten. Syftet med dagvattendammar är blandannat att rena vattnet från kväve genom att man håller kvar vattnet idammar och därigenom minskar belastningen på reningsverken.Dessutom ökar den biologiska mångfalden.Sjöräddn stnFiskehamn510OlofsboKaggagård74LisBjörn-OlofsbäckhultSkogstorpStafsingestrand15StavsjöStafsinge43--- - -- - -- ---- - -- -Lotspl- -- - -SlättenVinbergshedTröingebergÅgårdRingsåsTorstorp87StåbyÄtranLokalt omhändertagande av dagvattenTänk på följande:- att minimera dagvattenavledningen från områden genom lokalinfiltration (LOD) och fördröjning av dagvatten.- vid exploatering skall man sträva efter att bevara markpartier somär lämpliga för omhändertagande av dagvatten ex lågpartier,våtmarker, diken och bäckar.- vid exploatering skall marken utformas och höjdsättas så attdagvatten från tak-, väg-, gårds- och parkeringsytor kan avledasöver grönytor eller andra infiltrationsytor så mycket som möjligt.- plantera vattenkrävande vegetation- avståndet mellan byggnader och hårdgjorda ytor ska vara så stortatt grönytor och avrinningsveck kan anläggas mellan dessa, såatt möjlighet ges att infiltrera dagvattnet.- gör en geoteknisk- eller geohydrologisk undersökning i så tidigtskede som möjligt för att undvika oönskade dränering- ochavvattningslösningar.2001 23kmTECKENFÖRKLARING- Dagvattendammar inom angivet planområdetPlanområdeYtterligare information:FAVRABRoland Bengtssontel 0346- 88 68 13roland.bengtsson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING17

^^^^^10. YTVATTEN inom havs- och landområden; allmänt0BESKRIVNING1120StranningeSjöräddn stn1 2SandkärrFiskehamn3^5^10^km^Lynga^Vatten är källan till allt liv. Utan vatten skulle vi inte överleva. Vibehöver bland annat vatten som dricksvatten, men många andraanspråk finns på vattnet som resurs. Exempel på sådana anspråk ärsjöfart, fiske, energiutvinning, friluftsliv och rekreation, naturvård, jordochskogsbruk och industriell verksamhet. Inte sällan uppstår konfliktermellan dessa skilda anspråk. Men det finns också miljöproblem somhotar, t ex försurning och övergödning. Andra hot mot vattnet ärindustriutsläpp, metallutsläpp, bevattningsuttag och rensningar. Ävenmuddringar förekommer, speciellt i hamnen och i inseglingsrännan till^OlofsboHule^Ramsjökanal^^Äspelunda^^15@[Olofsbäck[[^^Huvhult^[BreåsBjörnhultRamsjö-^^ ^mosseSkogstorpE^^Reningsverk^^^StafsingestrandLisKaggagård^^^^^^^^E20Torebo^LotsplE6StavsjöStafsinge^Lindhult^^^^43^Torsholm^^^^^^^^^^^HällerupTöringeSlätteberg^^^hedTröingebergÄtranSlättenVinbergs^^^Falkenberg. Slampartiklar o dyl från uppströms Ätran och dessbiflöden och andra vattendrag transporteras på bottnarna nedströmsmot havet. Muddring genomföres så att vattendjupet bibehålles.^^^^^FörsurningDet är framför allt svavel och kväve som orsakar försurningen. Dessaämnen kommer bland annat från förbränning av fossila bränslen bådeinom och utanför Sveriges gränser. Försurningen kan slå ut både växteroch djur i vattensystem med låg motståndskraft och förändra biologindrastiskt. Inom Ätrans avrinningsområde utgör försurningen troligen det15457^^^AÅgård^^^^^Vinberg^^^^^^^^^^^^^Vinån^74RingsåsÅgård^^^^^^^^^^^^^^^Torstorp87Ståby^^Ätran^^Salltorp^^Hastörsta problemet för vattenkvalitet och biologi. Ett sätt att motverkaskadorna är att kalka. I Falkenbergs kommun sprids ca 6000 ton kalkom året enligt ett speciellt kalkningsprogram. Inom centralortsområdetsprids inget kalk aktivt, men vattendragen nära kusten påverkas av ochdrar nytta av kalkningarna längre upp i avrinningsområdet.ÖvergödningÖvergödning är ett annat miljöproblem. Det är framför allt tillförseln avnärsalter såsom kväve och fosfor som är orsaken. För mycket närsalterkan leda till syrebrist och döda bottnar i såväl havet som insjöar. Viktigaföroreningskällor är jord- och skogsbruk, industrier, avloppsreningsverkoch motortrafik. Förhållandena i Ätran är relativt goda, medan det iVinån krävs åtgärder då både halten fosfor och kväve är kraftigtförhöjda jämfört med den naturliga bakgrundshalten. Vinån rinnergenom intensivt odlade jordbruksmarker och de förhöjda halterna berortill stor del på läckage från omgivande åkrar. Liknande förhållanden kanskönjas i Ramsjö kanal. Dessutom finns ett flertal mindre bäckar ochvattendrag som avvattnar landskapet och sedan rinner ut i havet.Genom att återskapa gamla våtmarker och anlägga nya, planteraskyddszoner längs vattendragen och vidta åtgärder inom bland annatjord- och skogsbruk och trafik kan närsaltbelastningen på vattenområdenaminska. Ett bra exempel på detta är Källstorps våtmarker. Ävendagvattendammar kan fungera som kvävefällor, se avsnitt 9.Kontrollprogram och EU:s ramdirektiv för vattenFalkenbergs kommun är delaktig i Hallands kustkontrollprogram sombevakar havets tillstånd och en provpunkt ligger strax utanförplanområdet. Falkenbergs kommun är också medlem i Ätransvattenvårdsförbund som bildades 1973. Förbundet utgörs avkommuner, industrier och andra som har ett intresse av vattenvårdengenom att de påverkar eller påverkas av förhållandena i vattendraget.Förbundets syfte är att verka för en god vattenkvalitet och genomförbåde kemiska och biologiska undersökningar enligt ett provtagningsprogram.Det är viktigt att följa Ätrans avrinningsområde eftersom detsom händer där också har betydelse för havets tillstånd.Från och med år 2000 gäller EU:s ramdirektiv för vatten. Detta är ettramverk som skall ge en helhetssyn på Europas söt- och kustvatten ochge en ekologisk syn på uthålligt vattenutnyttjande. Bland annat skaavrinningsdistrikt beaktas.Ytterligare information :Stadsbyggnadskontorets planavdelningSofia Hedberg, Björn Lundbergtel 0346-88 62 32 resp 88 62 66stadsbyggnadskontoret@falkenberg.se18DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING

11. RESTPRODUKTER; avfall, återvinning, renhållningAVFALLSHANTERINGHushållsavfallKommunen skall enligt miljölagstiftningen ansvara för insamling och behandling av hushållens avfall, slam från enskilda avloppoch latrin. Lokala bestämmelser för sophämtning och slamtömning finns i Falkenbergs kommuns renhållningsordning.Till renhållningsordningen hör en avfallsplan, där mål och åtgärder för den framtida avfallshanteringen finns beskrivna.Hämtning av hushållsavfall utförs av FAVRAB´s entreprenör. Avfallet omlastas i Falkenberg vid f d avfallsverket, Smedjeholm,och transporteras därefter ner till Halmstads förbränningsanläggning, som utvinner energi ur avfallet. Årligen levereras cirka10 500 ton avfall från Falkenbergs kommuns hushåll. Slam från enskilda avlopp töms av entreprenör på uppdrag av FAVRABoch körs till Smedjeholmens reningsverk.FAVRAB är även ansvarig för drift av återvinningscentraler och deponier.I kommunen finns fem stycken bemannade återvinningscentraler för hushållens återvinningsbara avfall och grovavfall. Ävenföretag är välkomna till återvinningscentralerna för att lämna mindre mängder avfall. Drygt 10.000 ton avfall tas emot per år,varav cirka 75% kan återvinnas. Den största återvinningscentralen ligger i Falkenberg vid Lövstaviken, som är en nedlagddeponi. Återställning pågår av deponiområdet och skall vara färdigt senast 2006. Därför planeras en flyttning av den befintligaåtervinningscentralen. Arbetet med tillståndsansökan och detaljplanering har påbörjats under år 2003 för den nya tänktaplaceringen vid Sandladan intill väg 767 (gamla E 6) i anslutning till Falkenbergs mosse.I hela kommunen finns också 25 stycken obemannade återvinningsstationer för hushållens förpackningsavfall och tidningar.Antalet återvinningsstationer skulle behöva utökas, men det är svårt att hitta lämpliga placeringar.DeponierI kommunen finns fem stycken deponier som drivs av FAVRAB. Samtliga kommer att avslutas senast 2008 efter nya krav i enförordning 2001, ”förordningen om deponering av avfall”, som har sin grund i EU-direktiv. Enligt förordningen skall deponiersom drivs vidare efter 2008 klara strängare krav avseende bl a bottentätning och omhändertagande av lakvatten. För kommunensdeponier bedöms detta som för kostsamt att ställa om till nya kraven, varför valet i stället blir att i huvudsak avslutadeponierna. För alla deponier har en avslutningsplan upprättats (omställningsplan för deponier som ev. drivs vidare). Följdenav förordningen är att många deponier i landet kommer att läggas ner och i framtiden kommer det finnas ett begränsat antalregionala större deponier kvar. Deponiområdena ska sluttäckas och återställas. För deponierna finns provtagningsprogramvars syfte är att följa upp och spåra eventuella föroreningar på recipienten, d v s yt- och grundvattnet. För att lösa deponeringav sådant hushållsavfall som inte kan återvinnas eller förbrännas, kommer avtal att slutas, troligtvis med Varbergs kommun.IndustriavfallDe största avfallslämnarna i Falkenberg är SCA Hygiene Products AB (f d ”Mölnlycke”) och Carlsberg bryggeri. Mycket av industriavfalletsorteras vid källan och går direkt till energiutvinning, återvinning eller deponering. Vid Lövstaviken finns ensorteringsanläggning för industriavfall, som sorterar avfallet i brännbart, återvinningsbart och deponirest. Anläggningen kommeratt flyttas när återställningsarbetena nere vid Lövstaviken är klara. Vid Vinbergs hed finns en återvinningsanläggning förbyggmaterial. Verksamheten drivs i privat regi och bland annat har man försäljning av begagnat byggmaterial.I Falkenberg finns för närvarande planer på en biogasanläggning för att röta gödsel tillsammans med slakteriavfall och annatorganiskt avfall.Ytterligare informationElisabeth AnderssonFAVRABtel 0346- 88 68 51elisabeth.a.andersson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING19

12. KOMMUNENS MARKINNEHAVTECKENFÖRKLARING :Kommunens markinnehav 2003-05-01inom planområdet.FUAB´s markinnehav(Falkenbergs Utvecklings AB) 2003-05-01FABO´s markinnehav(Falkenbergs Bostads AB) 2003-05-01PlanområdeBESKRIVNINGPå kartan redovisas kommunens markinnehav medorange färg. Kommunens markinnehav i centralortenutgörs t ex av :- detaljplanelagd bostads- och industrimark tillförsäljning- detaljplanelagd mark för skolor eller för andra allmännaverksamheter- detaljplanelagd gatu-, torg eller parkmark- mark för framtida exploateringStadsbyggnadskontoret, exploateringsavdelningenAnita Liljedahl Jörgen Högdintel 0346 - 88 61 41 tel 0346 - 88 62 63epost: stadsbyggnad@falkenberg.se20DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING

13. BEFOLKNINGSSTATISTIK; demografiFolkmängd och befolkningsförändringar för län och kommuner 31 dec 2004.Kod Kommunnamn Folkmängd FolkökningLevande Döda Födelse- In- Ut- FlyttningsnettoLänsnamn födda överskott flyttade flyttadeTotaltDärav motEgna Övriga UtlänetSverige landet13 Hallands län 283 788 2 466 3 083 2 610 473 9 914 7 928 1 986 . 1 350 6361382 Falkenberg 39 438 293 379 369 10 1 485 1 207 278 -27 137 1681380 Halmstad 87 929 557 980 863 117 3 929 3 492 437 58 158 2211315 Hylte 10 432 55 105 113 -8 500 437 63 -29 7 851384 Kungsbacka 68 696 1 043 814 480 334 3 133 2 425 708 -65 704 691381 Laholm 22 955 72 226 238 -12 961 876 85 -19 76 281383 Varberg 54 338 446 579 547 32 1 832 1 417 415 82 268 65Befolkningsstatistik 2003-12-31Innerstaden 2811Västra Gärdet 2361Arvidstorp 2835Östra Gärdet 2792Herting 1876Hjortsberg 2681Skrea förs glesb 243Skrea samhälle 585Slätten 1441Ågård 28Skrea förs kustb 842Stafsinge f örs glesby 600Skogstorp 2090Smedjeholm 67Stafsinge kust 142Vinberg f glesb 539Vinberg 584Vinbergs kyrkby 211Tröingeberg 212212%10%8%6%4%2%0%0-410-1420-2430-3440-4450-5460-6470-7480-84Åldersfördelning inom Innerstaden90-94Serie1Procent9%8%7%6%5%4%3%2%1%0%0-410-1420-2430-3440-4450-54Ålder60-6470-74Åldersfördelning inom Östra Gärdet80-8490-94Serie1Procent10%9%8%7%6%5%4%3%2%1%0%0-410-1420-2430-3440-4450-54Ålder60-6470-74Åldersfördelning inom Tröingeberg80-8490-94Serie1Källa SCBYtterligare information :Socialförvaltningen, planeringsavdelningenHeinrich Schöpftel 0346-88 62 18social@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING21

13. BEFOLKNINGSSTATISTIK; resande och pendlingPendling 2002(antal i åldern 16 år och däröver)Inpendling 1 414 (män) 1 057 (kvinnor)från övriga kommuner i länet 1000 (män) 829 (kvinnor)från övriga län 414 (män) 228 (kvinnor)Utpendling 2 034 (män) 1 417 (kvinnor)till övriga kommuner i länet 1 204 (män) 1 026 (kvinnor)till övriga län 830 (män) 391 (kvinnor)Nettopendling - 620 (män) - 360 (kvinnor)Källa SCBResande med buss (vecka 41 år 2003)Påstigande i Falkenbergs tätort 525 / dagBeskrivning: Vecka 41 mån-fre , 2624 påstigande inkl skolkort = 525/dag. 166 av veckansresor gjordes med skolkort = 33/dag. Alltså 492 resenärer per dag utan skolkort den veckan.Till och från Skogstorp 158 / dagBeskrivning: Linje 4 till/från Skogstorp (hela linjen) hade 790 resor (mån-fre) inkl skolkort =158/dag. 32 skolkort under veckan = 6/dag. 152 resande/dag utan skolkort på hela linjen.Till och från Vinberg 80/ dagBeskrivning: (linje 555, 556, 557) var det 402 påstigande under m-f vecka 41 = 80 per daginkl skolkort. Tyvärr kan jskolkorten inte urskiljas.Källa Hallandstrafiken22DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING

14. KOMMUNIKATIONER; väghållningsansvarBESKRIVNINGVäghållareMan kan dela in vägnätet i allmänna vägar och inte allmänna vägar. Detallmänna vägnätet har staten som väghållare. Det vägnät som inte betraktassom allmänt kan kommunerna vara väghållare för.Kommunen är väghållare mestadels inom tättbebyggt område, främst iCentralorten. Kommunen är även väghållare för ett antal vägar utanförtättbebyggt område, exempelvis vägarna i och kring Boberg ochRingsegård samt ett antal gång- och cykelvägar mot Olofsbo och motVinberg.I de mindre tätorterna är det oftast vägföreningar som har väghållningsansvar,exempelvis Skogstorp, Tröingeberg, Ringsegård och Vinberg.TECKENFÖRKLARINGOmråde inom vilket kommunen är väghållareVäg där vägverket är väghållareVäg eller cyklväg där kommunen är väghållareYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustafssontel 0346- 88 60 62hans.gustafsson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING23

14. KOMMUNIKATIONER; transportnätetBESKRIVNINGVägkategorierDet allmänna vägnätet delas in i:Nationell väg: I Falkenbergs kommun väg E6/E20Riksväg: Vägar med tvåsiffriga nummer (nr 1-99), i Falkenbergskommun finns ingen riksväg.Primär länsväg: Vägar med tresiffriga nummer som börjar på 1(nr 100-199), i Falkenbergs kommun väg 150, 153 och 154.Övriga länsvägar: (nr 200-999) en viktig väg inom planområdetär väg 767, före detta väg E6/E20.Vägar inom kommunens väghållningsområde delas upp i tvåkategorier:Huvudvägar/gator: är ett glesmaskigt vägnät där transporter ochframkomlighet prioriteras, exempelvis stråket Kristineslättsallèn,Peter Åbergs väg, Sanddynevägen, Industrivägen.Lokalvägar/gator: är ett mer finmaskigt vägnät där deoskyddade trafikanternas behov av säkerhet prioriteras.På delar av huvudvägnätet med t.ex. stora korsande strömmarav oskyddade trafikanter skall dock dessa trafikanters säkerhetprioriteras.Klassificering av kommunvägnätet är fastställt i ”Trafiknätsanalysför Falkenbergs centralort” upprättad hösten –99.En eventuell framtida ny anslutning av Albertinas väg motStrandvägen bör studeras noggrant med hänsyn till topografin.Trafiksituationen vid Tångaskolan bör studeras noggrant, särskiltdå skolan utökas med fler och yngre barn dåMöllevägsskolan läggs ner. Särskild vikt bör läggas vid skolbarnensväg till skolan och trafiksituationen i skolansnärmiljö.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustafssontel 0346- 88 60 62hans.gustafsson@falkenberg.se24DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

14. KOMMUNIKATIONER; Farligt godsBESKRIVNINGFarligt godsvägarInom centralorten är följande vägar transportleder för farligt godsmellan väg 767 och industriområden vid hamnen:Kristineslättsallén, Peter Åbergs väg, Kattegattsvägen, Västerhavsvägen,Bacchus väg, del av Nygatan (söderut från Söderbrorondellen),Sanddynevägen, Kvekatorpsvägen (från Åkarevägenoch söderut), Åkarevägen och Industrivägen. Även Skomakareledenfår användas, men inte för genomfart.Grön linje visar väg med möjlighet att transportera farligt gods inom tätortenYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustafssontel 0346- 88 60 62hans.gustafsson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING25

14. KOMMUNIKATIONER; gång- / cykelvägnätBESKRIVNINGGång- och cykelvägarFalkenberg är en perfekt cykelkommun. I centrum ligger i stort setthela staden inom ett behändigt cykelavstånd. På landsbygden äravstånden små inom samhällena eller till kollektivtrafikens hållplatserom man ska längre sträckor. Tillsammans med ett väl utbyggtcykelvägnät, en måttligt kuperad terräng och ett, för detmesta, gott klimat finns goda möjligheter till cykling – i hela kommunen.Genom en medveten satsning på cykeln som transportmedel får vimånga vinster. Vi får en bättre miljö genom att cykeln inte ger någrautsläpp och inte ger upphov till buller. Cykeln tar också liten platsbåde när den står stilla och när den rör sig. Det utrymme som annarsskulle upptas av transportleder eller parkeringsplatser kan iställetutnyttjas till att skapa trevliga parker eller gågator.Falkenbergs kommun har under våren 2001 arbetat fram en revideringav kommunens cykelplan. Denna antogs av Kommunstyrelsen2002. I cykelplanen föreslås både utbyggnader av cykelvägnätetsom förbättringar av befintligt cykelvägnät.Väghållare för cykelvägar inom kommunens väghållningsområde ärFalkenbergs kommun, medan cykelvägar utmed allmänna vägar ärett ansvar för Vägverket. I en del fall har emellertid kommunen ståttför utbyggnad av gång- och cykelvägar utmed allmänna vägar, särskilti tillfällen där gång- och cykelvägen är viktig för trafik till och frånkommunens skolor.Falkenbergs kommuns investeringsbudget finns varje år avsattmedel för gång- och cykelvägnät med en halv miljon kronor vartannatår och en miljon kronor vartannat år. Dessutom finns det oftastmöjlighet att söka bidrag från statliga medel för delfinansiering avenstaka projekt.TECKENFÖRKLARINGYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustavssontel 0346- 88 60 62hans.gustavsson@falkenberg.se26DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

14. KOMMUNIKATIONER; hamnar, terminalBESKRIVNINGFalkenbergs hamn ägs och förvaltas av Falkenbergs kommun. I samband med attkommunen den 1 / 7-2002 överlåtit sin stuveri- och terminalverksamhet till Falkenbergsterminal (FTAB) har kommunen arrenderat/hyrt ut mark och anläggningar förverksamheten till FTAB. FTAB har också kommunens uppdrag att tekniskt ochadministrativt förvalta hamnen. Kommuen, genom sitt helägda bolag FalkenbergsHamn AB, äger och förvaltar Glommens Fiskehamn.Hamnen trafikeras årligen av ca 350 fartyg av varierande storlek. Största vattendjupeti hamnen är 7 meter. Dock är fartygens största tillåtna djupgående 6,5 meter,vilket är lika med farledsdjupet som bestäms av Sjöfartsverket. Hamnen muddrasregelbundet för att bibehålla erforderligt djup.Inseglingsrännan till hamnen är kort, vilket gör hamnen lättillgänglig för sjöburentrafik. Tillgängligheten landvägen är också mycket god och järnvägsspår finns bådetill Yttre och Inre hamnen.FTAB förfogar över utrustning för hantering av i stort sett alla förekommande godsslagsåsom Ro-Ro, container, bulk och konventionellt styckegods. Upplagsytorfinns i anslutning till kajer för utomhuslagring. Vidare finns ca 35 000 kvadratmetermagasin från väderskyddad uppställning till varmlager med luftfuktighetsstyrning.Totalt ca 1300 m kaj i hamnen.Bolaget bedriver, förutom traditionell omlastning till / från fartyg, även godsterminaloch speditionsverksamhet med lagerhållning och därtill hörande omlastning avjärnvägs- och fordonsgods till / från lager.Totalt hanteras årligen ca 750 000 ton gods av FTAB.I hamnen finns även ett reparationsvarv, Falkvarv AB, som är mycket frekventerat.Inom varvsområdet finns förutom reparationskajer också två stycken flytdockor.Kommunen arrenderar ut mark- och vattenområden till tre småbåtshamnar.Småbåtshamnarna sköts av Falkenbergs Båtsälskap, Lövstavikens Båtföreningoch Glommens Båtsälskap.= Hamnområde enligt lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifterför Falkenbergs hamn ( § 2 ).Ytterligare information:Falkenberg Terminal AB (FTAB)Claes Svensson (vd)tel 0346 - 556 00DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING27

14. KOMMUNIKATIONER; Trafikmängder 2002BESKRIVNINGTrafikmängder och trafikbullerVägtrafiken påverkar miljön i flera avseenden. Fordonen förbrukar energi,skapar trängsel, buller, sämre luft och skador på vår natur- och kulturmiljö.Fler fordon leder till att vägnäten byggs ut och tar allt större plats på bekostnadav annananvändning av marken.En av de miljöeffekter som påverkar människan mest är buller. Man räknarmed att omkring 1,6 miljoner personer i hela landet utsätts för bullervärdenöver de rekommenderade. Bullret är beroende av trafikmängden, ju fler bilardesto högre bullervärde. I Falkenberg är trafiken förhållandevis måttlig jämförtmed andra städer. I Falkenbergs centrum finns de största trafikmängderna påHolgersgatan, men också infartsvägarna Kristineslättsallén, Lasarettsvägenoch Varbergsvägen har mycket trafik. Det är framförallt utmed dessa vägarsom antalet bullerstörda personer är flest.I Falkenbergs kommuns Miljö- och Kretsloppsprogram så är målsättningen attåtgärda bullersituationen för fastigheter som utomhus utsätts för en bullernivåöver 65 dB. Riksdagen har fastställt riktvärden för trafikbuller i samband medinfrastrukturpropositionen, 1996/97:53. Där har man angett riktvärden för trafikbullersom normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vidom- eller nybyggnad av gator och vägar. Dessa riktvärden är för ekvivalentnivån30 dB(A) inomhus och 55 dB(A) utomhus vid fasad. För maxnivån ärmotsvarande siffror 45 dB(A) och 70 dB(A).TECKENFÖRKLARINGYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustafssontel 0346- 88 60 62hans.gustafsson@falkenberg.se28DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

14. KOMMUNIKATIONER; Hastighetsöverträdelser 2003BESKRIVNINGHastighetPå gatorna i Falkenbergs tätort överskrids hastigheterna påinfartsvägarna Kristineslättsallén/Peter Åbergs väg, Sanddynevägen,Halmstadvägen, Varbergsvägen och Lasarettsvägen.Hastigheten överskrids även på Fajansvägen och Södergatansamt inom bostadsområdena där kommunen arbetar med attgenomföra sk 30-zoner.HastighetsöverträdelserHastighet större än hastighetsgränsHastighet mindre än eller lika med hastighetsgränsYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, gatu- och trafikavdelningenHans Gustafssontel 0346- 8860 62hans.gustafsson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING29

15. LUFTKVALITET; luftföroreningar m mBESKRIVNINGLuftkvaliteten i Falkenbergs tätort övervakas av Miljö- och hälsoskyddskontoret.Mätningarna startade 1986 och genomförs undervinterhalvåret. Utifrån dessa dagliga värden räknas sedan ett medelut för det gångna halvåret. Bland annat mäts SO (svaveldioxid),2NO (kvävedioxid), sot och bensen. Mätstationen Finns på Rådhustorgeti2Falkenberg.Luftkvaliteten i Falkenbergs tätort har generellt sett blivit bättresedan 1986. Halterna av de ovan nämnda luftföroreningarna harminskat sedan mätningarna startade. Svaveldioxid minskade snabbtde första åren och har nu planat ut och ligger på en låg jämn nivå.Halten kvävedioxid minskade fram till säsongen 1993/1994 då denplanade ut och sedan ökade fram till mätsäsongen 1998/1999. Dåsjönk halten igen och har även vid senaste mätningen sjunkit ytterligare.Vinterhalvårsmedelvärdena för sot uppvisar stora mellanårsvariationer.Trots detta är trenden att halterna minskar, speciellt frånvintern 1996/1997.Förekomsten av bensen i tätortsluften beror till största delen påtrafikens utsläpp. Institutet för MiljöMedicin har föreslagit ettlågriskvärde på 1,3 µg/m 3 luft. Generellt sett ligger bensenhaltenhögre än lågriskvärdet i alla svenska städer och i den mestbelastade punkten överstiger bensenhalten också den föreslagnamiljökvalitetsnormen på 2,5 µg/m 3 luft. I Falkenberg började manmäta bensenhalten säsongen 1992/1993. Halten bensen har sjunkitsedan dess men en viss ökning skedde säsongen 1997/1998.Halten har återigen vänt neråt och förväntas fortsätta sjunka dåandelen bilar med katalysator ökar och bensenhalten i bensinminskar.Ytterligare information :Miljö- och hälsoskyddskontoretPer-Ola Svenssontel 0346 - 88 63 50per-ola.svensson@falkenberg.se30DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

16. ENERGI; lokalisering anläggningar mmTECKENFÖRKLARINGUtdrag ur ”Energiplan 2000 - 2005”(hänvisning)BESKRIVNINGVindkraftJuni 1999 är sammalagt 21 vindkraftverk i drift i hela kommunen till en produktion av ca 18GWh / årFjärrvärmeFjärrvärmen introducerades i Falkenberg 1985. Numera eldas anläggningen enbart medflis, förutom riktigt kalla vinterdagar då fossilgasen kan behövas som topplast. Vintertidkommer ca tre lastbilsleveranser varje vardag. Till fjärrvärmesystemet är även ett solfångarfältpå 5 500 m 2 anslutet. Fjärrvärmenätets utbredning är koncentrerat till Falkenbergscentrum och 1997 fanns det 95 anslutna kunder. Vid utgången av 1999 beräknasdet finnas ca 120 anslutna kunder och en fördubbling av antalet anslutna kunder ifjärrvärmesystemet kan bli möjlig till 2005 genom en utbyggnad av fjärrvärmesträckningen,både till nya områden som byggs och till befintliga olje- eller eluppvärmda byggnader somkonverteras. Energiproduktionen i fjärrvärmeanläggningen var 1997 ca 42 GWh flis, ca 1,7GWh solenergi och ca 1,3 GWh fossilgas.BiogasVid Smedjeholms reningsverk produceras en mindre mängd biogas, 2 GWh. Gasen användstill el- och värmeproduktion för internt bruk. Planering för nytt biogasverk pågår.SolenergiTill fjärrvärmenätet är ett solfångarfält på 5 500 m 2 anslutet, ungefärligt tillskott från dettavar 1997 ca 1,5 GWh. Större kommunala solvärmeanläggningar finns även vidKlitterbadet(60 MWh) och Vessigebrobadet (49 MWh), dessutom har ett hundratal privatavillor installerade solvärmepaneler. Totalt producerades det ca 2 GWh solvärme iFalkenberg, vilket motsvarar 47 % av Hallands totala solvärmeproduktion.VattenkraftDen inom kommunen producerade elen, 204 GWh, kommer huvudsakligen från vattenkraften i Ätran, 199 GWh, vilket motsvarar 31 % av Hallands totala vattenkraftsproduktion. Ikommunen finns 20 kraftverk. Två av dessa verk, Herting 1 & 2, ägs av kommunenoch drivs av FEAB. Resten av verken i Ätran ägs av Sydkraft. Övriga kraftverk är privatägda.FossilgasFalkenbergs kommun svarar för 16 % av länets totala fossilgasanvändning. Naturgasenintroducerades i kommunen 1985 och har ersatt olja och gasol i stor utsräckning bådeinom industrisektorn och sektorn för uppvärmning av byggnader. Användningen av fossilgasför dessa sektorer är 106 GWh respektive 54 GWh. Tillsammans utgör de kommunenstotala användning.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, Agenda 21Jan-Olof Anderssontel 0346 88 64 09jan-olof.andersson@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING31

16. ENERGI ; använding mmFalkenbergs energianvändning 1997, indelad isektorer (hela kommunen).50045040035030025020015010 0500Motorfordon28%Uppvärmning35%28314654170S olen e r g iBioe ne r g iOljeprodukterFossilg a sEl363Oljeprodukter( Be n sin 2 28d iese l 135 )Drift- och hushållsel14%241106150Industri23%BiogasOljep r o du kt e rFo ssilg a sUppvärmning Motorfordon Industri Drift- och hushållselEl180ElUppvärmningSektorns energianvändning har ökat från 400 GWh 1986 till 455GWh 1997.På 1970- och 80-talet gynnades eluppvärmning i landet. Mångabostadsområden med direktverkande el byggdes under dennatidsperiod och eluppvärmning ersatte olja på många ställen.Denna tendens gäller även för hela Halland. Detta återspeglas ikommunens el-användning för uppvärmning av byggnader, 170GWh. 1997 gav oljeprodukterna ett större tillskott tilluppvärmningen än vad de förnybara energislagen, solenergi ochbioenergin gör. Den planerade utbyggnaden av fjärrvärmenätet icentralorten kommer att resultera i att bioenergin ersätter en stordel av oljan inom kort.MotorfordonBensindrivna bilar ger i nuläget upphov till den störstafossilbränsleanvändningen i kommunen. Enligt uppgifter från SCBsåldes det totalt 228 GWh bensin inom kommunen.Sektorns dieselanvändning, 135 GWh, används främst till lastbilaroch bussar.Bantrafiken genom Falkenberg är ej heller redovisad i den totalaenergibalansen. Totalt står bantrafiken för 2 % av Sveriges totalaenergiåtgång vid transporter. Flygtrafiken är ej heller redovisad.IndustriEnergianvändning inom industrin under 1986 var 440 GWh. Under1997 var den 299 GWh. Nedläggningen av Glasfiber 1994, medfördeen kraftigt minskad energianvändning på 170 GWh gasol och60 GWh el. Då man bortser från nedläggningen har sektorn trotsallt en ökad energianvändning.Användningen av förnybar energi är i sammanhanget mycket liten,2 GWh. Den representeras här av biogasanvändning vid Smedjeholmensreningsverk.Drift- och hushållselAv kommunens totala elanvändning på 500 GWh används 180GWh som drift- och hushållsel, vilket innebär en ökning med 20GWh jämfört med 1986. Per invånare motsvarar detta en ökningmed 200 kWh/år.Energianvändningen i Falkenbergs kommun 1997fördelat på energislag (hela kommunen).KraftvärmeImporterad el 2%Kärnkraft3%16%Vattenkraft17%Bioenergi7%Fossila bränslen55%II figuren har den totala energianvändning, 1297 GWh, uppdelats somfossila bränslen 55 %, kärnkraft 16 % och förnybar energi producerad ikommunen 24 %. (Övrigt 5%) Total fossilbränsleanvändning uppgår till710 GWh som motsvarar hela 55 % av energianvändningen. Till fossilbränsleklassas fossilgas och oljeprodukter som bensin, diesel och eldningsolja1 och 2-5.Nuvarande användning av förnybar energi inom kommunen är ca 335GWh, vilket motsvarar en ungefär fjärdedel av den totala energianvändningen.Den förnybara energin utgörs av biobränsle, solenergi,samt den del av elen som är producerad av förnybara bränslen. Elen ansessom svensk elmix. Andelen förnybar el i elmixen utgörs av denvattenkraftsproducerade elen, och uppgår till ca 50 %. Resterarande 50% är huvudsakligen kärnkraftsel (se bilaga 3).Utdrag ur ”Energiplan 2000-2005”Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, Agenda 21Jan-Olof Anderssontel 0346 88 64 09jan-olof.andersson@falkenberg.se32DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

16. ENERGI; miljöpåverkanMiljöpåverkan av kommunens energianvändningMiljön påverkas negativt av människans produktion och användning avenergi.En stor påverkan på miljön har utsläppen av föroreningar till luft, markoch vatten från utvinning och förbränning av fossila bränslen. Vidarekan en kraftig negativ påverkan uppkomma vid de tillfällen då olyckor isamband med transporter av olja och gas inträffar, eller ännu värre, viden kärnkraftsolycka. Kärnkraften lämnar också ett arv efter sig i form avmycket giftigt avfall. Även förnyelsebara energislag kan medföra vissnegativ påverkan, t.ex. genom att landskapet förändras när det byggsvindkraftverk eller vattenkraftverk.Enligt energimyndigheten ersätter all ny elproduktion el på marginalen.Detta innebär att vindkraften inte ersätter svensk vatten- eller kärnkraft,utan den ersätter den importerade elen från dansk kolkraft.Förbränning av flis leder liksom vid all förbränning av biobränslen till produktionav aska. Falkenbergs fjärrvärmeanläggning ger upphov till drygt200 m 3 motsvarande ca 70 ton aska per år. Askan deponeras för närvarandepå Tegelbrukstippen i Halmstad, men börpå sikt återföras till skogenEn indelning kan göras, beroende på utbredningen av miljöpåverkan, iglobala, regionala och lokala miljöproblem. Mest omfattande är de globalaoch regionala miljöproblemen. Orsaken till dessa är i första handutsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxider. De lokala miljöproblemenavser bl.a. utsläpp av stoft, kväveoxid och reaktiva kolvätensom alla kan ge effekter på människors hälsa.Globala miljöproblem - växthuseffektenDen frigjorda koldioxiden från förbränning av fossila bränslen är denstörsta orsaken till den ökade växthuseffekten, vilket anses vara en av defrämsta orsakerna till de klimatförändringar som börjar visa sig. Klimatförändringarär ett mycket allvarligt miljöproblem som kräver såväl internationellsamverkan som lokala initiativ för att kunna lösas!ton120 000100 00080 00060 00040 00020 000036 04454 17395 8894 032Industri Uppvärmning Motorfordon Drift- och hushållselÅrligt nettoutsläpp av koldioxid i Falkenbergs kommun 1997 uppdelat påsektorer. Totalt är det 190 000 ton.Regionala miljöproblem - försurning ochövergödningFörbränning av fossila bränslen medför också utsläpp av både svavelochkväveoxider. Båda dessa föreningar omvandlas till syra i atmosfären,och orsakar problem med försurning av mark och vatten. En surmiljö frigör såväl viktiga näringsämnen som giftiga tungmetaller, vilketinnebär snabbare urlakning av marken respektive förgiftning av bådemänniskor och djur.Kväveoxider är också starkt bidragande till övergödning av skog, markoch vatten. Stora mängder kväve kommer från trafiken, men också jordbruketbidrar kraftigt till kväveöverskottet.De svenska utsläppen av svaveldioxid har kunnat reduceras kraftigt ochman är på god väg att uppfylla de internationella åtaganden som gjortsför att minska svavelutsläppen. När det gäller kväveoxider ser det emellertidsämre ut.tonton1 2001 00080060040020043 6080Industri Uppvärmning Motorfordon Drift- och hushållselÅrligt nettoutsläpp av kväveoxider i Falkenbergs kommun 1997 uppdelat påsektorer. Totalt 1 220 ton.45,040,035,030,025,020,015,010,05,00,015,338,614,0Industri Uppvärmning Motorfordon Drift- och hushållselÅrligt nettoutsläpp av svaveldioxid i Falkenbergs kommun 1997 uppdelat påsektorer. Totalt 77 ton.Utdrag ur ”Energiplan 2000-2005”Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, Agenda 21Jan-Olof Anderssontel 0346 88 64 09jan-olof.andersson@falkenberg.se1 1068,6DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001- 2004 - SAMRÅDSHANDLING33

17. NÄRINGSLIV ;allmäntAllmänt om näringslivsstrukturenKommunen har ett ganska brett och differentierat näringsliv med tonvikt på små och medelstora företag inommånga varierande branscher. Vissa företag har internationella eller multinationella kopplingar. Utmärkandeinslag är livsmedels- och verkstadsindustri, men även t ex tryckerier och transportföretag är exempel på viktigainslag i företagsstrukturen. Även en väl förgrenad tjänstesektor, handelsföretag m m skall räknas in. Turistnäringenär också en mycket viktig näringsgren för hela kommunen. Därtill kommer de areella näringarna i formav jordbrukssektorn (spannmål, djurhållning, animalieproduktion o dyl) samt i inlandet skogsbrukssektorn.Här nämns endast några axplock av de större företagen (ca 50 eller fler anställda) inom skilda branscher ikommunen:Ge-Kå´s i Ullared, SCA Hygiene Products AB (f d ”Mölnlycke”), Carlsbergs bryggeri, Arla, Torsåsen FågelprodukterAB, SIA Glass AB, HBK Lantmän Ek Fören, Hannells Industrier AB (emballage), Abetong AB,Interconsult AB (legoarbeten), Core Link AB (maskiner papperindustrin), Fagerhult belysning, SpecialkarosserAB i Ätran, Hallands Transport AB och Hallands Nyheter AB. Det nystartade danska grossistföretaget för dagligvaruhandel,Netto, förväntas enligt uppgift så småningom kunna erbjuda närmare 200 arbetstillfällen vid nyetableringvid Falkenbergsmotet. Inom tjänstesektorn är kommunen den allra största arbetsgivaren.Företagsfrågorna berörs också allmänt i planbeskrivningen, främst under kapitel 2 ”Mål och allmänna utgångspunkter”och under kapitel 4 ”Allmänna intressen” (4.11 Näringsliv).Kommunal organisationSedan år 2002 ligger ansvaret för kommunens näringslivsfrågor på den då nya Näringslivsenheten inom dethelägda kommunala bolaget Falkenbergs Utvecklings AB (FUAB). En särskild näringslivschef tillsattes för dennya organisationen.FUAB har till uppgift att uppföra, förvärva och förvalta fastigheter för industri- och serviceändamål, samt i övrigtstödja och främja näringslivet genom breda samarbeten och på så sätt främja sysselsättningen inom kommunen.Detta sker bl a genom att ingå borgensförbindelser för företagskrediter. Näringslivsenheten skall allmäntverka för etablering av företag i kommunen, verka för landsbygdens utveckling och medverka till att internationellakontakter knyts och upprätthålls. Enligt ägardirektiven skall FUAB också förfoga över attraktiv mark förnyetableringar av näringslivsverksamhet och utveckling av befintliga sådana. FUAB´s verksamhet ska finansierasbl a genom köp, försäljning och exploatering av mark.. En särskild landsbygdsutvecklare har projektanställtspå halvtid med placering i Ullared.Näringslivsenheten samarbetar med olika nätverk inom näringslivet och berörda kommunala förvaltningar,främst stadsbyggnadskontoret (fysisk planering, exploateringsfrågor och bygglovsprövning). Vidare harNäringslivsenheten nära kontakter med övriga kommunala bolag.För övrigt sker samarbete inom regionen, bl a genom länsorganisationen Region Halland, där bl a näringslivschefernahar organiserat samarbete inom regionen.Falkenbergs kommun är medlem i West Sweden, Västsveriges EU- och Representationskontor (bildat 1992),som är öppet för alla kommuner i Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen. För närvarande ingår 72 stkommuner. År 1993 etablerade sig West Sweden i Bryssel. Huvuduppgiften för verksamheten är att uppmuntraoch stödja den lokala och regionala utvecklingen med hjälp av de möjligheter som medlemskapet i EU ger.NäringslivspolicyKommunfullmäktige antog 2002 en Näringslivspolicy. Näringslivsenhetens uppgift är bl a att med olika medelarbeta efter de övergripande mål och riktlinjer som uttrycks i policyn. Policyn för fram den djärva målsättningenatt kommunen år 2012 skall vara Sveriges främsta tillväxtkommun. De fem övergripande huvudmålen somuttrycks i policyn är:- Hallands bästa företagsklimat,- Ett av Sveriges bästa livsmiljöer när det gäller boende,- Sveriges bästa utbildningar inom valda nischer,- Hallands bästa besöks- och turistnäring,- Ett av Sveriges starkaste kommunala varumärken.Nämnda huvudrubriker har i policyn kommit till uttryck med förtydligande texter och mer detaljerade beskrivningarav målen.Lokala företagsorganisationerFalkenbergs Näringsråd bildar en ideell medlemsorganisation med ca ett par hundra medlemmar, som ägsav såväl stora som små företag samt privatpersoner i Falkenbergs kommun. Det är en bransch-oberoendeförening, som ägnar sig åt och företräder alla företag i kommunen, uteslutande på lokal nivå.Falkenbergs Näringsråd är ett samverkansorgan för näringslivet, dess organisationer samt olika samhällsorgan.Föreningen har till ändamål att främja och understödja utvecklingen av befintligt näringsliv och stimuleratillkomsten av ny näringsverksamhet inom kommunen. Detta skall ske genom aktivt arbete i form av bl anätverksbildning, samarbete med Falkenbergs kommun och samverkan med olika intresseorganisationer ochnätverk samt medverkan i marknadsföring.Falkenbergs Utvecklingsbolag AB (FUAB) har regelbundna träffar med bl a Näringsrådet.Näringsrådet får viss kommunal ersättning för sin verksamhet.Vidare finns inom ”företagarnätverket” Företagarna i Falkenberg (”Falkenbergs Företagsförening”) som tillhörriksorganisationen Företagarna Sverige. Detta är också en ideell medlemsförening, som verkar på ett liknandesätt som Falkenbergs Näringsråd.Ytterligare information:Jan StålnackeNäringslivscheftel 0346- 88 61 42mobil 070 618 61 42jan.stalnacke@falkenberg.se34DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

17. NÄRINGSLIV ;statistik (hela kommunen)Arbetstillfällen 2001Egna företagare 2001Arbetstillfällen och förvärvsarbetande 2001Förvärvsarbetande efter ålder 2001Källa SCBDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING35

17.NÄRINGSLIV ;detaljplanelagd industrimarkTECKENFÖRKLARINGDetaljplanelagd industrimark 2003-05-01PlangränsBESKRIVNINGDe detaljplanelagda områdena för arbetsområden, industrimark, finns ihuvudsak inom tre större sammanhängande huvudområden. Dessa ärdels Smedjeholm – Hamnområdet, dels Ågårdsområdet samt delsFalkenbergsmotet i anslutning till motorvägen och huvudinfarten tillstadskärnan. För övrigt finns några spridda, mindre arbetsområden, bl ai Arvidsstorp, kringTångaskolan och Östra Gärdet vid ”Tångakrysset”.Områdena omfattas var för sig av ett flertal olika detaljplaner med s kbyggrätt och planbestämmelser om hur marken får bebyggas förindustri / företag.Det skall här observeras att även annan typ av arbetsområden finnsinom ramen för speciellt handelsverksamhet vilket inte redovisas här.Hänvisning till följande punkt 26, ”Kommersiell service ; detaljplanelagdahandelsytor”.Här redovisas utbredningen av detaljplanelagd industrimark, såvälbebyggd som obebyggd sådan. Totalt omfattar nämnda huvudområdenföljande ytor :Smedjeholm – Hamnområdet : ca 281 ha (varav småindustri 39 ha)Ågårdsområdet : ca 89 ha (varav småindustri 6 ha)Falkenbergsmotet : ca 63 ha (varav småindustri 8 ha)1 ha = 10 000 kvmYtterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningenBjörn Lundbergtel 0346 - 88 62 38stadsbyggnad@falkenberg.se36DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

18. JÄMSTÄLLDHETJämställdhet innebär att:kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheteroch möjligheter att- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende- vårda barn och hem- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter isamhälletFalkenbergs kommunligger på en 130:e plats på en skala från 1- 289enligt ett jämindex som SCB har arbetat fram( bäst är 1 sämst är 289)Lite om JämIndex konstruktion - Indexet ärsammanvägt av 13-15 variabler. För varje variabelrangordnas kommunerna efter hur stor skillnaddet är mellan män och kvinnor. Indexet ärsedan genomsnittlig placering (medelvärdet förrangerna). De 15 variablerna ser du här bredvid.Databas: JämställdhetRegionFalkenbergKod1382v1: Medel-rang för Relativ skillnad135,93vA: Färg Klass3(medelvärde) Män Kvinnor (Rang)( 1 ) Eftergymnasial utbildning, 25-64 år18.6 (24.2)24.6 (126)( 1 ) Förvärvsarbetande, 20-64 år (2001)81 (76.8)75.1 (184)( -1 ) Arbetssökande, öppet arbetslösa, 20-64 år3.7 (3.2)3.9 (36)( -A ) Arbetssökande, öppet arbetslösa, 20-64 år, Nivå3.7 (3.2)3.9 (184)( 1 ) Medelinkomst (förvärvs-) 20-64 år, tkr (2001)216.3 (201.7)156.4 (167)( -A ) Andel med låga inkomster, 25-64 år (2001)12.3 (14.3)20.1 (239)( -A ) Ojämnhet i könsfördelning på näringsgrenar (2001)43.4 (44.9)43.4 (94)( 1 ) Föräldrapenning, andel dagar14 (50)86 (232)( 1 ) Tillfällig föräldrapenning, andel dagar38 (50)62 (110)( -1 ) Ohälsotal, ohälsodagar per person och år, 20-64 år33.2 (51.6)45.6 (35)( -A ) Ohälsotal, ohälsodagar per person och år, 20-64 år, Nivå33.2 (51.6)45.6 (19)( 1 ) Unga vuxna 25-34 år, andel51.1 (50)48.9 (107)( 1 ) Kommunfullmäktigledamöter val 200259 (50)41 (172)( 1 ) Kommunstyrelseledamöter (2003)66.7 (50)33.3 (150)( 1 ) Egna företagare med minst 10 sysselsatta (2001)72.5 (49.5)27.5 (184)Källa SCB 2004DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING37

19. PRIMÄRVÅRDLandstingets Primärvård; första hands valet vid behov av hälso- och sjukvårdPrimärvården utgör basen inom hälso- och sjukvården och har ett förstahandsansvarför befolkningens hälsa.Det är till primärvården man ska vändas sig i första hand vid behov av hälso- ochsjukvård.Primärvården erbjuder ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster och har kompetensatt ta hand om alla sjukdomsfall som inte kräver sjukhusvård.Primärvården arbetar också med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.Ofta tillsammans med andra organisationer i kommunen. Friskvård Falkenbergär ett exempel på samverkan mellan Falkenbergs kommunen ochprimärvården i Falkenberg.Primärvården omfattar distriktsläkar- och distriktssköterskemottagning, mödravårdscentral,barnavårdscentral, sjukgymnastik, arbetsterapi, vuxenpsykiatrisk öppenvård,barn- och ungdomspsykiatri, folktandvård och tandreglering, psykolog,kurator och logoped.Primärvården bygger på team-arbete mellan läkare med allmänmedicinskspecialistkompetens(distriktsläkare), distriktssköterskor samt andra yrkesgrupper.Landstingets länsövergripande forsknings och utvecklingsenhet för primärvårdenär belägen i Falkenberg.OrganisationPolitiskt ansvarig för verksamheten är primärvårdsnämnden med förvaltningschefensom verkställande tjänsteman.Primärvården är uppdelad i basenheter som leds av verksamhetschefer .Vårdcentralen GruebäckDistriktsköterskemottagning i SkogstorpDistriktsköterskemottagning i VinbergVårdcentralen HjortsbergVårdcentralen SlöingeVårdcentralen UllaredDistriktssköterskemottagning i ÄtranVårdcentralen VessigebroLäkarmottagning LaurentiusYtterligare information:Primärvården FalkenbergMargareta Tietz, tel 0346-560 0638DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

20. SÄRSKILT BOENDE ; socialtjänstBESKRIVNINGOrganisation och uppgiftStörre delen av socialtjänstens uppgifter är lagreglerade och styrs främstav Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).Politiskt ansvarigär socialnämnden med socialchefen som verkställande tjänsteman.Socialchefen leder socialförvaltningen, som är organiserad i sex avdelningar: äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg,administrativ- och planerings-avdelning (stabsfunktioner) samtmyndighetsavdelning.Socialförvaltningen ansvarar för en mycket omfattande och mångfacetteradverksamhet som syftar till att ge stöd i olika skeden av livet till människorsom behöver det. Den praktiska vården utförs inom äldre- ochhandikappomsorgen av 21 enheter som inom sig kan inrymma exempelvisservicehus, öppen hemtjänst, gruppbostäder för utvecklingsstörda,dagcenter m fl verksamheter.BoendeformerInom socialförvaltningen finns olika s k särskilda boendeformer för äldreochfunktionshindrade. Servicehusen Tallgläntan, Solhaga, Floragården,Hjortsberg, Berguven och Vinbygården tillhör Falkenbergs centralort. Ettnytt servicehus planeras i kv Boken i västra delen av staden. I övrigt ikommunen finns servicehus i Vessigebro, Ullared, Slöinge och Ätran.I anslutning till flera av servicehusen finns gruppboenden för dementa.För utvecklingsstörda och psykiskt sjuka finns ett 20-tal grupp- ochservicebostäder, varav ca hälften i centralorten, samt anpassade bostäder.DagverksamheterDagverksamheter arbetar rehabiliterande och aktiverande och finns ianslutning till vissa särskilda boenden samt några separata anläggningar.Vissa funktionshindrade inom handikappomsorgen kan delta i dagligverksamhet vid dagcenter.Individ- och familjeomsorg (IFO)Avdelningen arbetar med försörjningsstöd, barn- och ungdomsfrågor,drogmissbruk samt sysselsättning och arbetsträning.TECKENFÖRKLARINGServiceboenden (”servicehus”)GruppboendenYtterligare information:Socialförvaltningen, planeringsavdelningAnders Hedenbytel 0346 - 88 61 19social@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING39

21. SKOLOR OCH UTBILDNINGBarn- och utbildningsförvaltningen svarar för all omsorgs- ochutbildningsverksamhet för barn/ungdomar mellan 1-19 år, samt förmusikskolan och kommunal vuxenutbildning. Verksamheten ärorganiserad i 5 st skolområdenområden, vilka samtliga har förskolor,familjedaghem fritidshem och skolor för skolår 0-9. Gymnasietoch komvux bildar en enhet. Den totala budgetramen för helaverksamheten omfattar ca 650 miljonerFörskola och fritidshemI förskoleverksamheten finns 1900 barn eller ca 90 % av barnen i åldrarna1-5 år. I samtliga skolor med elever i skolår 0-5 finns det fritidshemför den skolfria delen av dagen och i verksamheten är ca 1200 barninskrivna.GrundskolaGrundksolorna varierar i storlek beträffande elev- och gruppantal. Totaltomfattar grundskolan ca 5 400 elever. De flesta skolorna är ombyggdaunder det senaste decenniet. I kommunen finns en friskola i Morup.GymnasieskolanGymnasieskolan har ca 1500 elever i ungdomsskolan. Den kommunalavuxenutbildningen i Falkenberg är integrerad med den gymnasiala utbildningenoch förlagd till den gemensamma skolanläggningen. Gymnasieterbjuder 14 av de sammanlagt 17 nationella gymnasieprogramen.MusikskolanMusikskolan bedriver verksamhet vid i stort sett alla skolor samt i egnalokaler, Musikskolans Hus, i centrala Falkenberg. Kärnverksamheten förmusikskolan är att lära barn och ungdomar att spela ett instrument menundervisningen ska också ge tillfälle till och stimulera till deltagande iensemble, orkester och kör.Lärcentrum erbjuder distansutbildning på högskolenivå, enstaka kurseroch hela program. En stor del av undervisningen sker med hjälp avtelebildstudio och internetanslutna datorer.Nedan beskrives skolor inom och i nära anslutning till ”Falkenbergscentralortsområde” (delöversiktsplanens planområde).MöllevägsskolanMöllevägsskolan i centrala Falkenberg är en modern mångkulturell skola ”igammal miljö”. Den kommer nu dock att renoveras och får i samband med dettaen minskad kapacitet till 240 elever.Arbetslag arbetar i s k spår med åldersblandadegrupper i skolår 0-5. Elever flyttar till Tångaskolan i skolår 6-9.Falkenbergs MontessoriskolaKommunens senaste nybyggnation av skola är Falkenbergs Monessoriskola somstod klar till höstterminen 2002. Den är belägen vid Tångaskolan och kan ta emot175 elever i skolår 0-9. Upptagningsområde för skolan är hela kommunen.VinbergsskolanSkolan ligger i Vinbergs kyrkby 5 km öster om Falkenberg. Skolgården är storoch erbjuder möjlighet till omväxlande sysselsättning i lantlig miljö. Elevantalet ärnedåtgående och skolan har nu 260 elever i skolår 0-5. De senaste skolåren gåreleverna i Tångaskolan.LjungbyskolanLjungbyskolan ligger i sluttningen uppe i Bergagård, väster om väg 154. I skolanfinns 130 barn i skolåren 0-5. Till upptagningsområdet hör förutom Ljungbyförsamling även Vinbergs samhälle. Skolåren 6-9 går eleverna i Tångaskolan.LångåsskolanSkolan har haft ett sjunkande elevantal och har nu 70 elever i skolår 0-5. Enförskoleavdelning har inrymts i lokalerna, som alltså fortfarande är väl utnyttjade.Även eleverna i Långåsskolan går på Tångaskolan i skolår 6-9.TångaskolanTångaskolan har drygt 500 elever i skolåren 6-9. Skolan renoverades år 2000 ochär nu väl anpassad för arbetslagsarbete. Eleverna är fördelade i 5 spår. Upptagningsområdeär Möllevägs-, Vinbergs-, Ljungbys- och Långåsskolorna.SchubergstorpsskolanSkolan ligger på Västra Gärdet och är byggd 1925 och totalrenoverad 1994.Skolan har ca 200 elever i skolår 0-5 samt en förskoleavdelning med 4-5åringar.De senare skolåren flyttar eleverna till Tullbroskolan.FajansskolanSkolan är belägen vid Ätrans norra sidan, nära stadens centrum ochströvområden. I skolan finns ca 170 barn i skolår 0-5 samt 90 barn i ålder 1-5 år iförskola. Området tillhör Tullbroskolans upptagningsområde för elever i skolår 6-9.HertingskolanSkolan ligger intill Falkenbergs idrottsplats. Skolan har skolverksamhet för ca 300barn i skolår 0-5 fördelade i tre spår.Skolåren 6-9 tillhör eleverna Tullbroskolan.TullbroskolanSkolan ligger centralt öster om Tullbron nära Ätran och strövområdet Vallarna.Upptagningsområde är Schubergstorps-, Fajans-, Hertings-, ochHjortsbergsskolan. Skolan totalrenoverades 1997 och har kapacitet för 600 eleveri skolår 6-9. P g a det höga elevantalet uppfördes 2002 en paviljongbyggnad såatt skolan klarar 700 elever under de närmaste åren. Nu finns 650 elever i 6 spår.Vid skolan finns även kommunens grundsärskoleelever i skolår 7-10.HjortsbergsskolanSkolan är belägen i Hjortsbergs centrum nära Skrea strand, ca 3 km söder omcentrala Falkenberg och har verksamhet för ca 300 elever i skolår 0-5. I skolanfinns även kommunens särskola med 40 barn i grundsärskola skolår 0-6 ochträningsskola i skolår 0-10. Grundskolans grundsärskolans äldre elever flyttarefterhand till Tullbroskolan.Morups friskolaI samband med kommunens nedläggning av Morupsskolan startades år 2002 enfriskola för elever i skolår 0-5 i lokalerna invid Morups kyrka. Friskolan har drygt40 elever,vilkaflyttar till Skogstorpsskolan i skolår 6-9.LångavekaskolanLångavekaskolan ligger en mil norr om Falkenberg i Glommen. Skolan har ca 80i 2 spår i skolår 0-5. I skolår 6-9 går eleverna i Skogstorpsskolan.SkogstorpsskolanSkolan ligger ca 4 km norr om Falkenberg. I skolan finns kapacitet för 650 barn iskolåren 0-9. Eleverna är fördelade i 3 spår och för närvarande finns det 600elever. I skolåren 6-9 får skolan påfyllning av elever från Långavekaskolan ochMorups friskola. Från hösten 2003 förs succesivt barn från Falkagårdsområdet tillskolan i syfte till förbättrad integritet och gott lokalutnyttjande.ResursskolanResursskolan har två eneheter för barn och ungdomar som har svårigheter attfungera i det vanliga skolarbetet. I skolan ska eleverna kunna tillgodogöra sigundervisningen bättre i en mindre grupp med hög vuxentäthet. För yngre eleverfinns Kompassen inrymd i gamla Hjortsbergs skola på Älgvägen och för äldreelever finns Lotsen i en del av fd Skrea skola.SöderskolanSkolan, som är byggd i form av 7 st hus, ligger en mil söder om Falkenberg isamhället Heberg. Söderskolan har 500 elever i skolår 0-9 och förutom frånHeberg med omgivningar får skolan i skolår 6-9 påfyllning av elever frånVessigebro-, Årstads- och Slöingeskolorna. En förskoleavdelning är inrymd iskolan och det finns även hörselförskola/skola till vilken elever kommer även frånangränsande kommuner.Ytterligare information :Barn- och utbildningsförvaltningenE - post : barn.utbildning@falkenberg.seGöran Persson, Planeringschef.tel: 0346 - 88 64 0440DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

22. KULTUR OCH KULTURMILJÖERBESKRIVNINGInom hela Falkenbergs kommun finns en stor mängd värdefulla kulturmiljöeroch objekt. Dessa har dokumenterats bl a genom kartlagda ochbeskrivna riksintresseområden, kulturmiljöprogram eller mera detaljeradebevarandeplaner för den byggda miljön i innerstaden. Här beskrives kortfattatoch hänvisas till några av de viktigaste planeringsunderlagen.Dokumentationerna syftar till att inventera, beskriva och uppmärksammakulturmiljöerna, ge kunskap och så långt möjligt skydda dessa mot olämpligaingrepp mm. Kulturmiljöer kan bestå av såväl värden i stora landskapsrum,”karaktärslandskap”, som koncentrerade bebyggelsemiljöer i staden.De dokumenterade kulturmiljöerna inom planområdet är följande :Riksintresse för kulturmiljö :Riksintressena för kulturmiljön redovisas i den kommunomfattande översiktsplanenÖP 90. Inom denna delöversiktsplan beröres riksintressenaLindhults gods m m (KN 18), Vinbergs kyrkby (KN 20) och Falkenbergsinnerstad (KN 21). Riksintresseområdena skall skyddas mot åtgärder sompåtagligt kan skada intresset. Kommunen skall i översiktsplanen redovisahur kommunen avser beakta intressena. Översiktsplanen utformas därförefter samråd med länsstyrelsen, som skall bevaka hur riksintresset tillgodoses.Avvägningar kan komma att behöva göras om olika motståendeintressen uppstår, t ex i samband med detaljplanering eller andra exploateringsåtgärdersom kan befaras påtagligt skada riksintresset.Riksintressena har beskrivits av Länsstyrelsen i särskilda planeringsunderlag.För övrigt hänvisas till avsnitt 6 i denna inventeringsdel. Härredovisas särskilt riksintesseområdet för Falkenbergs innerstad i störrekartskala. För övrigt gränsar denna översiktsplan utefter en marginellsträcka i nordost till det stora riksintresseområdet för kulturmiljö, Ätradalen(KN 19).Bevarandeplan för Falkenbergs Innerstad respektive Herting :Bevarandeplan för Falkenbergs Innerstad antogs av kommunfullmäktige idecember 1986. Bevarandeplan för Herting (del av) antogs av kommunfullmäktigei januari 1993.Planerna behandlar den kulturellt värdefulla bebyggelsen och dess kringmiljöer.Dokumentation har gjorts för bebyggelsen och dess närmiljöer,såväl tekniskt som historiskt. Detta har gett underlag för kulturhistoriskvärdering och klassificering av de enskilda byggnaderna. I sin tur syftardetta till att ge planeringsunderlag för att skydda byggnaderna och närmiljöernamot förvanskning för framtiden. I innerstaden har detta resulterati ett flertal omarbetade detaljplaner, där det i planbestämmelser givitsett betydligt starkare juridiskt skydd för bevarandefrågorna. Bevarandeplanernaoch tillämpliga detaljplaner utgör starka beslutsunderlag i sambandmed bl a bygglovprövningar.Bevarandeplanen för Innerstaden har utformats i en s k populärutgåva iform av den rikt illustrerade boken ”Falkenberg stad att bevara”, utgiven1991.Kulturhistoriska undersökningar m m :Följande kulturhistoriska undersökningar finns utanför Bevarandeplanenför Falkenbergs innerstad, bl a : Kv Svärdet och Nyckeln (1987), Kv Kyrkan,Prästgården m fl (1989), Stationsmiljöer (1989), Östra Gärdet ; undersökningav de äldsta egnahemskvarteren (1995).För övrigt finns ett antal andra dokumentationer för olika enskilda objekt,bl a Gästgivaregården Storgatan 42 (1982), Gåsatorget och Laurentiiparken; några anteckningar av Carl Estmar 1986 – 1995.Kulturmiljöprogram :”Program för kulturmiljövård, Bygd att vårda” antogs av kommunfullmäktigei december 1991. Programmet omfattar hela kommunen i olika delarsåsom större landskapsområden eller enskilda objekt. Inom denna delöversiktsplanredovisas följande områdesavgränsningar :- Falkenbergs innerstad ; Området sammanfaller i stort med avgränsningenför bevarandeplanen innerstaden, dock att kulturmiljöprogrammetockså upptar området kring S:t Gertruds kyrkoruin norrom Garvareforsen, kvarteret för Falkenbergs kyrka samt Tullbronoch borgruinen Falkenbergshus m m östra sidan om Tullbron.- Herting ; Området sammanfaller med avgränsningen för den ovannämnda Bevarandeplan för Herting.Kulturmiljöprogrammet uttalar som åtgärdsförslag att bevarandefrågornabevakas genom bl a fortlöpande översyn av detaljplaner.Kulturmiljöprogrammet anger följande kulturminnen inom planområdet :Gravfält i Arvidstorp, Kv Svärdet 2 (f d Folkets Hus) och Bronsåldershögari Arvidstorp.För övriga objekt m m hänvisas till programmet.Byggnadsminne :Tullbron har sedan 1984 förklarats som byggnadsminne av länsstyrelsen.Fornlämningsregister :Det s k fornlämningsregistret, som bl a hanteras av riksantikvarieämbetet,utgör ett viktigt underlag i samband med bl a planering och byggande.Det fullständiga fornlämningsregistret finns hos landsantikvarien på länsmuseetoch hos länsantikvarien på länsstyrelsen. Registret finns ocksåtillgängligt på stadsbyggnadskontoret.Ytterligare information:Stadsbyggnadskontoret, planavdelningBjörn Lundbergtel 0346 - 88 62 66stadsbyggnad@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING41

23. FRITID; anläggningar m m42DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

23. FRITID; anläggningar m mINRIKTNING NR NAMN PLACERING TYP AV ANLÄGGNINGPÅ KARTAKultur 1 Falkenbergs bibliotek Biblioteksgatan 2 BibliotekKultur 2 Källans bibliotek Skogstorpsskolan, Violvägen 10 BibliotekKultur 3 Falkenbergs museum Hamngatan MuseumKultur 4 Falkenbergs hembygdsmuseum St Lars Kyrkogata 8 MuseumKultur 5 Fotomuseet Olympia Sandgatan 13 A MuseumKultur 6 Konsthall Kuben Stadshuset UtställningslokalKultur 7 Galleri Flamingo Stationsgatan GalleriKultur 8 Falkenbergs konstskola Lasarettsvägen KonstskolaKultur 9 Vallarnas friluftsteater Vallarna ScenKultur 10 Stadsteatern Folkets hus Biograf- och teatersalongKultur 5 Stora biografen (Storan) Kv. Svärdet BiografsalongIdrottsanläggningar 11 Falkenbergs idrottsplats Herting IdrottsplatsIdrottsanläggningar 12 Skogstorpsskolans idrottsplats Skogstorpsskolan IdrottsplatsIdrottsanläggningar 13 Stafsinge idrottsplats Skogstorps samhälle IdrottsplatsIdrottsanläggningar 14 Tångaskolans idrottsplats Tångaskolan IdrottsplatsIdrottsanläggningar 15 Tullbroskolans idrottsplats Tullbroskolan IdrottsplatsIdrottsanläggningar 16 Arvidstorps idrottsplats Solhaga IdrottsplatsIdrottsanläggningar 17 Skrea idrottsplats Skrea stationssamhälle IdrottsplatsIdrottsanläggningar 18 Falkenbergs idrottshall Tullbroskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 19 Tullboskolans idrottshall Tullbroskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 20 Fajans gymnastiksal Fajansskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 21 Gymnasiehallen Gymnasieskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 22 Hjortsbergs idrottshall Hjortsbergsskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 23 Möllevägsskolans gymnastiksal Möllevägsskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 24 Schubergstorps gymnastiksal Schubergstorpsskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 25 Skogstorps idrottshall Skogstorpsskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 14 Tångaskolans idrottshall Tångaskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 26 Judolokal Badhusvägen, i bowlinghallen JudoIdrottsanläggningar 27 Klubbstuga orientering Slättenvägen OrienteringIdrottsanläggningar 28 Tröingebergs tennisanläggning Orrspelsvägen TennisIdrottsanläggningar 29 Roddanläggning Ågård RoddanläggningIdrottsanläggningar 30 Skjutbana Skrea SkytteIdrottsanläggningar 31 Skyttelokal Visningshallen SkytteIdrottsanläggningar 32 Tennisanläggning Herting TennisIdrottsanläggningar 33 Tennisanläggning Vid klitterbadet TennisIdrottsanläggningar 31 Bordtennishall Visningshallen BordtennisIdrottsanläggningar 26 Falkenbergs bowlinghall Badhusvägen BowlingIdrottsanläggningar 34 Brottarklubblokal Vid Hertingskolan IdrottsanläggningIdrottsanläggningar 35 Slättens elljusspår Slätten ElljusspårIdrottsanläggningar 36 Vallarna elljusspår Vallarna EljuspårIdrottsanläggningar 37 Skogstorps elljuspår Skogstorp ElljusspårIdrottsanläggningar 33 Klitterbadet Klittervägen InomhusbadIdrottsanläggningar 38 Ridanläggning Hjortsberg RidanläggningIdrottsanläggningar 39 Falkenbergs golfbana Skrea samhälle GolfbanaIdrottsanläggningar 33 Bangolf Klitterbadet BangolfIdrottsanläggningar 40 Bangolf Klittervägen BangolfStränder och friluftsliv 41 Stafsinge strand Stafsinge strand BadstrandStränder och friluftsliv 42 Skrea strand Skrea strand BadstrandStränder och friluftsliv 43 Hansagårds strand Hansagård BadstrandStränder och friluftsliv 44 Laxfiskestuga Herting LaxfiskeParker och promenader 7 Badhusparken Brogatan ParkParker och promenader 4 Rosariet St Lars Kyrkogata ParkINRIKTNING NR NAMN PLACERING TYP AV ANLÄGGNINGPÅ KARTAParker och promenader 3 Kryddgården Bakom Falkenbergs museum ParkParker och promenader 45 Vallarna Vallarna ParkParker och promenader 46 Doktorspromenaden Herting ParkanläggningParker och promenader 47 Laxpromenaden ParkanläggningParker och promenader 48 Strandpromenaden ParkanläggningFritidsgårdar 49 Hjortsbergs fritidsgård Hjortsbergsskolan FritidsgårdFritidsgårdar 50 Tullbrogården Tullbrokyrkan FritidsgårdFritidsgårdar 14 Tånga fritidsgård Tångaskolan FritidsgårdInkvartering 51 Skrea Camping Skrea strand CampingInkvartering 52 Hansagårds Camping Hansagård CampingInkvartering 53 DHR-gården Hjortsberg GrupplogiInkvartering 54 Falkenbergs Scoutgård Vallarna GrupplogiInkvartering 55 Falkenbergs vandrarhem Näset VandrarhemSamlingslokaler 56 Hemvärnsgården Herting SamlingslokalSamlingslokaler 31 Visningshallen Nyhemsplan SamlingslokalSamlingslokaler 57 Stafsinge bygdegård Skogstorp SamlingslokalSamlingslokaler 58 Hantverksgården Storgatan SamlingslokalSamlingslokaler 10 Folkets hus Holgersgatan SamlingslokalSamlingslokaler 5 Godtemplaregården Torggatan SamlingslokalÖvrigt 59 Falkenbergs Båtsällskap Hamnen SmåbåtshamnÖvrigt 60 Lövstavikens småbåtshamn Lövstaviken SmåbåtshamnÖvrigt 61 Brukshundsanläggning Skrea BrukshundsanläggningÖvrigt 62 Falkenbergs Hälsostudio Kvekatorpsvägen HälsostudioÖvrigt 63 Ginstleden CykelledÖvrigt 31 Lusthuset Visningshallen AllaktivetshusYtterligare information:Kultur- och FritidskontoretChristopher Enkelltel: 0346- 88 61 11e-post christopher.enkell@falkenberg.seDELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING43

SANNAGÅRDSANNAGÅRDLJUNGBY-ÅGÅRDSANNAGÅRDTÖLLSTORPLJUNGBY-ÅGÅRDLJUNGBY-ÅGÅRDLJUNGBY-BACKAGÅRDLJUNGBY-ÅGÅRDHERMANSTORPLJUNGBY SNKÄRREBERGVALLBYSALLTORPÄTTARP24. RISKER; farligt gods, skred mmBESKRIVNING:Farligt godsSkredAllmäntEtt säkert, robust och tryggt samhälle för människorna som bor ikommunen är viktigt för välfärden. Ett säkert samhälle kan inte tasför givet utan måste skapas genom ett aktivt säkerhetsarbete ikommunen. Kommunernas ansvar för räddningstjänsen , den fysiskamiljön och kommuninvånarnas hälsa och välfärd ställer krav påatt kommunerna verkar för att samhället görs säkrare och mindrestörningskänsligt.StranningeSandkärr11Sjöräddn stnFiskehamn510y gOlofsboHuleKaggagård74HuvhultBreåsRamsjö-ÄspelundamosseLisBjörn-OlofsbäckhultSkogstorpStafsingestrandE20E6LindhultToreboTorsholmStavsjöStafsinge43LotsplHällerupTöringe15457VinbergSlättebergVinbergshedTröingebergÅgårdSlättenSalltorpÅgårdRingsåsTorstorp87StåbyÄtranDals-Vessige fDal gårdBolVenebergVallbySannarps kvarnFjällalundaToften150AllbergÄnghagen118Vi utsätts alla för risker av olika slag, risker som gör att vi kan skadaseller i värsta fall mista livet. Risken för den enskilde kan vara enpåtvingad risk, en risk som vi inte kan påverka, eller den kan vara enfrivillig risk, en risk som vi utsätter oss för på eget initiativ. Med riskmenas i det här sammanhanget en sammanvägning mellan sannolikhetenför olyckor och konsekvenserna för olyckorna för människor,egendom och miljö.RiskanalysRäddningstjänsten i Falkenberg har i en undersökning benämnd”riskanalys och optimering för Falkenbergs kommun” översiktligtbelyst riskbilden i Falkenberg. På denna sida och nästa sida redovisasett urval av riskerna. Tonvikten vid denna redovisning har lagtspå centralortsområdet.• Befolkningen dubbleras sommartid• De större industriområdena i Falkenberg är placerade så att transporter av gods perjärnväg och bil ofta passerar genom staden. Falkenbergs hamn och varv ligger vid Ätransmynning, där även ett stort magasinsområde finns.• I Falkenbergs stad finns en gammal stadskärna med små trädhus och vindlande gator.Området är utlagt som riksintresseområde.• Antalet permanentboende i fritidsområdena ökar.• Vissa vägavsnitt med tung trafik och farligt gods passerar grundvattentäkternas skyddszoner.• Stamledning för naturgas passerar kommunen. En MR-station är placerad vid Årstadvägen– Ågård. Distributionsledningar förser industrier , större fastigheter samt småhus mednaturgas inom Slöinge , Tröingeberg, Falkenbergs centralort samt Skogstorp.• Fjärrvärme- och solfångaranläggning.• Oljeutsläpp drabbar Falkenberg relativt ofta, både utsläpp i vatten och på land.• På väg E6 passerar ca 8 000 – 10 000 fordon per dygn. Även väg 154 har hög trafikbelastning.• I själva stadskärnan har följande gator hög trafikintensitet: Peter Åberg Väg, Söderbron,Varbergsvägen, Holgersgatan, Lasarettsvägen, Strandvägen och Kristineslättsallén.• Vissa högtrafikerade vägavsnitt i centrum påverkar servisen för kollektivtrafikens passagerare.Likaså kommer gång- och cykeltrafiken i konflikt med kollektivtrafiken på mångagator inuti stadskärnan.• Hamn som är öppen året runt med angörande fraktfartyg. Fartygstrafik passerar utanförFalkenberg.De vägar inom kommunen som är mest trafikerade av farligt godsFarligt godstransporter till industrin passerar nära Falkenbergs centrum.Transporterna går från E6:an ut till yttre hamnen viaKvekatorpsvägen. På vägen passeras dessutom ett antal icke planskildajärnvägsövergångar.Vägtrafikolyckor10StranningeSjöräddn stnSandkärrFiskehamn510LyngaOlofsboHuleMorupÄspelunda15OlofsbäckHuvhultBreåsBjörnhultRamsjömosse767735SkogstorpStafsingestrandLunnagård49HässlåholmLisKaggagårdLångåsE20ToreboStavsjöLotsplE6StafsingeDylperedLindhultE6/E2043TorsholmHällerupTöringeSlättebergSlättenVinbergshedTröingeberg15457ÅgårdVinberg154Olycksdrabbade vägar i Falkenbergs kommunVägområdet på Klockaregatan, där bilister ska trafikera Varbergsvägenoch Holgersgatan, är ett olycksdrabbat avsnitt där trafiken är tät. Undersommarmånaderna ökar dessutom trafiken ytterligare.74Ringsås100ÅgårdTorstorp87Ståby601ÄtranSkararpSalltorpHallarnaDalKärrebergVessigebroVallbyBol700DalsgårdFjällalundaVenebergAllbergSannarps kvarnHanarpToften150Änghagen118Vessige fgSt HedSällora91HjulebergPerstorÅrstadBokenSär^ubbagårdd"HellerupJönsgårdHOLMAGÅRDHÄLLARP"20Högen^Holmagård"LillegårdSlättebergDalsgårdSLÄTTEBERG^LILLEGÅRD" "HÄLLARPKnavagårdenÄttehögenTÖRINGE"Töringe\\,,\,Ytterligare information:BrandförsvaretBengt-Ove Ohlssontel 0346- 88 63 36bengt-ove.ohlsson@falkenberg.seraddningstjanst@falkenberg.se,"Idrottsplats15Golfbana, \\,\\Lunna ,\ ,,\\% %,\% %,"VinbergGolfbanaSANNA-GÅRD^SannagårdÅminne"Hallagård14,\Hålväg,\ ,^Festplats"^^"Backagård"LJUNGBY-BACKAGÅRD^,%V"SANNAGÅRD^^Toresgård^"TÖRINGELilla Töringe"Ågård"RingsåsLJUNGBY-ÅGÅRDÅgårdÅgård"Vinbygården% %%52"HERMANSTORPÅsarnaHallarna,Hermanstorp\ \ ,121HanarpSt HedSällBä t7 Jättestugan, \Hermanstorpaberg,\\SALLTORPÄttarpÄTTARPJordbronacke%På uppdrag av Statens Räddningsverk genomfördes för några år sedanen översiktlig skredriskinventering. I hela Falkenbergs kommunberörs några områden utmed Ätran och Högvadsån. I centralortsområdetligger riskområdena utmed Ätrans båda sidor från Tullbron tillFalcons bryggeri och längs med Vinån nordost om Vinberg. Skredriskenhar i samtliga fall bedömts som liten och områdena är begränsade(Länsstyrelsen i Hallands län, Underlagsmaterial till kommunalöversiktsplanering, meddelande nr 1996:15)., \HERMANSTORP"Tågarp"TÅGARPHERMANSTORP"ÄTTARPLilla SalltorpÄTTARP"TÅ44DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING

################################ #################################################################################################################24. RISKER; risk- och skyddsobjekt 1999#Y125 #Y#Y#Y124129123#Y122#Y#Y#Y#Y131#Y #Y##Y #Y#Y 136#Y315 109121101#Y#Y#Y#Y1201#Y #Y##328 #Y#Y#Y#Y#Y#Y4573 60#Y127#Y#Y#Y #Y #Y #Y #Y2844#Y #Y #Y#Y#Y #Y #Y37#Y#Y #Y#Y #Y #Y #Y#Y #Y #Y 64##Y#Y%[82#Y#Y#Y#Y #Y#Y#Y #Y #Y#Y#Y#Y#Y #Y #Y #Y38#Y#Y#Y#Y#Y#Y#Y #Y#Y #Y #Y#Y #Y#Y#Y#Y#Y#Y #Y100 85##Y#Y #Y#Y #Y #Y #Y #Y10549#Y#Y #Y10233 #Y#Y#Y#Y #Y#Y#Y#Y #Y #Y#Y ##Y #Y 8350#Y#Y #Y#Y#Y#Y#Y#Y8684#103 104 #Y#Y 79 #Y #Y88#58#Y #Y7591 #Y#Y#Y74#Y96325 #Y#Y##Y 92130#Y315#Y109108106#Y13713810795139140#Y135112##Y47#Y110#YBilaga 9 2 (4)FALKENBERGS KOMMUNIdentifierade risk- & skyddsobjekt 1999.Falkenbergs stad500 0 500 1000 1500 2000 meterBilaga 9 3 (4)79886010151 8#317#Y#Y73331#Y #Y #Y#Y#Y 99#Y9 #Y 41312 #Y45324##Y 6 30128 #Y#Y #Y#4#Y#Y #Y 322 63#Y #Y 62#Y #Y39 447#Y12 14#Y16#Y#Y #Y #Y#Y64##4034%[210#Y#Y20#Y#Y#Y#Y #Y#Y #Y#Y #Y #Y #Y #Y3161094315322#Y303#3569#Y#Y#Y#Y#17 25#Y #Y #Y 33042 511821#Y #Y1123###Y26 #Y #Y#Y#Y #Y 7065# 85#Y#Y66#Y301352 2419 77#Y#Y#Y #Y #Y #Y 67100 #Y7156 111#Y #Y 8733356#Y#Y38#Y#Y72 68300#Y #Y#Y #Y#Y 2733#Y#Y#Y #Y #Y #Y98#Y3255#Y53 #Y #Y304468278548083#Y #Y#Y1043631#Y #Y84103 #Y5776#Y 81#Y86#Y#Y59979358#Y74##Y##Y#Y759091 #Y##Y#Y #Y #Y 899496#Y130##Y325FALKENBERGS KOMMUNIdentifierade risk- & skyddsobjekt 1999.#Y92Falkenbergs innerstadMedgivande Lantmäteriverket 1998.#Y200 0 200 400 600 meterUr GSD-Grön kartbild diarienummer 507-98-1835BESKRIVNINGFöljande förteckning redovisarett urval av risker ochskyddsobjekt i Falkenbergsstad och innerstad. Förteckningenär ett utdrag ur”Riskanalys och optimeringför Falkenbergs kommun”och beskriver samhälletsrisk, för Falkenbergs kommunfrämst beträffanderäddningstjänstens uppgifter.Urvalet är översiktligt.Risk- ochskyddsobjekt1 Solhaga2 Shell3 Hallands Nyheter AB4 Falkenbergs Gymnasium5 Tånga Skola6 B&W7 Aktivitetshus8 Uno-X9 Fjärrvärmeverk10 Mölleväg Skola11 Focus12 Trädgården Servicehus13 Falkenbergs Nya Kyrka14 Folkets Hus, Teater15 Godtemplargården16 Konsum17 Pingstförsamlingen18 Q819 Shell20 Statoil21 Grand Hotel22 Hvitan23 Kronan24 St. Laurentie Kyrka25 Gustav Bratt26 Falkenberg Gamla Museum27 Nya Museet28 Laxrökeri29 Reningsverket, Avfallsverket30 Hannells Industri31 L-G Svensson Träindustri32 Nya Falksvets33 Randell AB34 SA Produkter, Stjärnbädden35 Stena Metall36 Stena Scanfors37 Svensk Miljölack38 Timo Svets & Smide39 Vasa Elektromekaniska40 AMU Gruppen Väst AB41 Dagcenter, Fabriken42 EWAB43 ASG Spedition44 Beranders Färg45 Preem46 OK47 Shell/Select48 Preem49 GWS Pelly50 Cromverken51 Mölnlycke AB52 Riagården53 Hallands Lantmän54 Bendiro55 Schubergstorp Skola56 Söderbro Center57 Componenta Interkonsult58 Falkenbergs Terminal AB59 Falkvarv AB6 0 Rejmes Bil61 Rejmes Transportfordon62 Nybyhemmet63 Vårdcentral64 Fajanskolan65 Restaurang Hertigen66 Kraftstation Hertingen67 Vita Hästen68 Falkberget69 Tullbro Skola70 Tallgläntan71 Tennishallen72 Statoil73 Shell74 Vin&Sprit AB75 Hotel Strandbaden76 Herting Skola77 Tullbrokyrkan78 Falkenberg Idrottsplats, FBKhallen79 Klitterbadet80 Beijer Falkenberg AB81 JET82 Arla83 Caseum84 Core Link85 Falcon86 Falkenbergs Tryckeri87 Maskingruppen AB88 Hjortsbergs Skola89 DHR90 X-et91 Be-Ge92 Ridhuset93 A-center94 Pump95 Vandrarhem96 Restaurang Grottan, Cabaré97 Fagerdala98 Tegelbrukets Affärshotel99 Viklunds Järnaffär100 Sambo101 Tröingeberg102 HL-Display103 Gamla Soptippen104 Småbåtshamn105 Skogstorp Ytbehandling106 Falkenbergs motet107 Vinbergshed108 Seminstation109 Kommunalt förråd110 Skreatunneln111 Gamla stan112 Skrea Motel120 Skogtorp Skola121 Montessoriskola122 Skogtorps Industriområde130 Skrea CampingYtterligare information:BrandförsvaretMartin Åbergtel 0346- 88 63 14raddningstjanst@falkenberg.se138 Trans-Invest139 Vinbergshed Rör & Mekaniska140 Ätranverken141 Vinbygården300 Korsning Väg-Järnväg303 Trafikproblematik304 Trafikproblematik312 Gymnasieskolans idrottsplats315 Stafsinge idrottsplats316 Tullbroskolans idrottsplats317 Tångaskolans idrottsplats320 Vinbergs idrottsplats322 Falkenbergs idrottshall324 Gymnasiehallen325 Hjortsbergs idrottshall327 Okome idrottshall328 Skogstorps idrottshall330 Tullbroskolans idrottshall331 Tångaskolans gymnastiksal341 Hemvärnsgården, Falkenberg345 Lusthuset, Visningshallen348 Vinbergs bygdegård356 Ätran (i Falkenberg)DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING45

24. RISKER ; översvämningskarteringOm kommunen eller annan myndighet avser att detaljplanera ett områdesom ligger inom översvämningszonerna, eller behöver informationför byggande i eller nära vattendraget, så krävs mera studier. Dettainnebär att det kan krävas bättre och mer detaljerade beräkningar avvattenstånd och en mer noggrann beskrivning av topografin i området,till exempel bättre höjddatabank samt nivåer på vägbanor och vallar.Översvämningskarteringen har framtagits med bl a hydrologiska datamodelleroch efter ett antal antaganden. Den omfattar enbart naturligaflöden, d v s inte flöden uppkomna genom dammbrott och isdämningar.Som mått på sannolikhet för översvämning används ofta begreppetåterkomsttid. Detta betecknar den genomsnittliga tiden mellan tvåöversvämningar som når till en viss nivå. Benämningen ”flöde medåterkomsttiden 100 år” ger dock en falsk känsla av säkerhet. Dettaeftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagdasannolikheten för en period av flera år. Den sammanlagda sannolikhetenför att ett flöde med en viss återkomsttid skall överskridasunder en längre tidsperiod har bedömts. Ett flöde med återkomsttiden100 år har t ex 40 % sannolikhet att inträffa under en 50 – årsperiod.TECKENFÖRKLARINGInom Falkenbergs centralortsområde finns de högsta beräknadeflödena norr och nordost om Ågårds industriområden ömse sidor omÄtran. De största utbredningarna finns här norr om Ätran inklusive delav Vinån. Flödesriskerna bör också särskilt observeras genom stadskärnan,främst utefter norra sidan av Ätran, bl a vid lasarettet ochÅgatan samt hamnområdet m m.Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer fördammdimensionering (riskklass 1 dammar)100 års flödeSMHI har på uppdrag av Räddningsverket i september 2000 genomförten s k översiktlig översvämningskartering längs Ätran. Denna gäller förhela sträckan från Vist ca 5 km uppströms Ulricehamn och söderut tillutloppet till Kattegatt, Falkenberg. Ett antal större biflöden till Ätran harockså medtagits, exempelvis inom Falkenbergs kommun de relativtstörsta biflödena utefter sträckan, Högvadsån och Lillån. Slutproduktenär kartor med översvämningszoner för översvämning vid 100 års flödesamt för beräknat högsta flöde, som är beräknat enligtFlödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar iriskklass 1).Kartläggningen är tämligen översiktlig och därmed begränsad till attgälla för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete ochsom översiktligt underlag för kommunens riskhantering. Utredningenhar också betydelse som underlag för kommunens fysiskasamhällsplanering. Tanken med översvämningskartorna är också att deäven skall vara till hjälp vid tolkningen av de hydrologiska varningar ochprognoser som SMHI meddelar. Kartorna avser att ge översiktliginformation om eventuella översvämningsproblem i främst tätorter ochsamhällen, samt känsliga lägen för t ex vägar och järnvägar.Ytterligare information :Stadsbyggnadskontoret, planavdelningBjörn Lundbergtel 0346 - 88 62 66stadsbyggnad@falkenberg.seSMHI, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut601 76 Norrköping, tel 011 - 495800046DELÖVERSIKTSPLAN FÖR CENTRALORTEN - INVENTERING 2001-2004 - SAMRÅDSHANDLING