KVALITETSREDOVISNING OCH - Karlskrona kommun

karlskrona.se

KVALITETSREDOVISNING OCH - Karlskrona kommun

SamarbeteEngagemangTydlighetTrovärdighetTÖRNSTRÖMSKA GYMNASIETS VÄRDEGRUND


INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSID1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 3Program 3Skolledning 3Arbetslag 3Värdegrundsarbete 4Mål 42. RUTINER FÖR KVALITETSARBETET 53. VIDTAGNA ÅTGÄRDER PÅ GRUND AV TIDIGAREKONSTATERADE BRISTER OCH RESULTATET AV DESSA 64. FÖRUTSÄTTNINGAR 8Lärartäthet 8Lärarnas utbildning 8Annan personal 8Materiella resurser 8Ekonomiska resurser 105. ARBETET I SKOLAN 12Ledarskap 12Personalens utveckling 13Skolan som arbetsplats 16Undervisningen 18Vårdnadshavarnas delaktighet 23Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning 246. RESULTAT 25Analys av studieresultaten 29Resultat och analys av målen om normer och värden 32Resultat och analys för elever med särskilda behov 33Resultat och analys för elever med funktionshinder 33Resultat och analys för elever med annat modersmål 34Resultat och analys av utbildningsvalen 34Resultat och analys av utvärderingar gjorda på skolan 34Mål i skolplanen - utvärdering och analys 35Resultat och analys för flickor respektive pojkar 36Resultat och analys av det ekonomiska utfallet 377. ÅTGÄRDER MED ANLEDNINGAV BRISTER I MÅLUPPFYLLELSEN 392


KVALITETSREDOVISNING OCHVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010FÖR TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIET1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETENTörnströmska gymnasiet är den största av Karlskrona kommuns fem gymnasieskolor. Skolan ärcentralt belägen vid Östra Köpmansgatan 10 i kvarteret Psilander och disponerar där femvåningsplan. På plan två finns dessutom Kilströmska gymnasiet som är särskolegymnasium ochpå plan sex finns Fischerströmska gymnasiet med IV, Lärlingsprogrammet samt SFU. Vidaredisponerar Törnströmska gymnasiet lokaler för Autoteknikprogrammet och Byggprogrammetanläggning vid Rosenholm. Skolan har knappt 900 elever och drygt 100 anställda.PROGRAMSkolans sex nationella program är Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet,Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska programmet och Medieprogrammet. Skolans trespecialutformade program är Autoteknikprogrammet, Sjöfartsprogrammet samt Spelgrafik ochanimation. Det senare blev i oktober godkänt av Skolverket inom Gy11 som estetisktspetsprogram med riksrekrytering. Namnet ändrades samtidigt till Spelgrafik, 3D och animation.Sjöfartsprogrammet blev vid samma tidpunkt godkänt inom Gy11 som specialutformat programmed riksrekrytering.SKOLLEDNINGSkolan leds av en rektorsgrupp med fyra rektorer varav en är rektor/chef för skolan. Från ochmed höstterminen minskades rektorsbemanningen med 100 % varvid skolan med egenfinansiering behöll 50%. Rektor/chef har ansvar för ett program och övriga har ansvar för tvåeller tre program. Fördelningen av skolans program förändrades från och med höstterminen.Skolans ledningsgrupp utgörs av rektorerna och arbetslagssamordnarna. Ledningsgruppen ärkommunikationskanal till arbetslagen och referensgrupp inför beslut samt är beslutsfattande ivissa frågor.ARBETSLAGArbetsformen för skolans lärare, elevassistenter och elevvårdspersonal är integrerade arbetslag.Skolan har sex arbetslag formerade runt ett eller flera program. Autoteknik och Byggprogrammetanläggning utgör ett arbetslag på skolenheten Rosenholm. Energiprogrammet, Elprogrammetoch Sjöfartsprogrammet utgör ett arbetslag medan övriga fyra arbetslag är knutna till respektiveprogram, d v s Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet, Medieprogrammet medSpelgrafik och Animation integrerat samt Byggprogrammet på skolenheten i kvarteret Psilander.Ett sjunde arbetslag utgörs av skolans elevvårdspersonal, studie- och yrkesvägledare samtadministrativ personal och för detta ansvarar rektor/chef. Arbetslagsarbetet innebär snabbkommunikation, närhet mellan elever och lärare, ämnesövergripande arbete, effektiv uppföljningav elevers studieresultat mm. Varje arbetslag har en arbetslagssamordnare som även ingår iskolans ledningsgrupp.3


VÄRDEGRUNDSARBETESkolans arbete med att skapa en gemensam värdegrund har fortsatt under 2010 genom såvälgemensamma utbildnings- och reflektionstillfällen som genom arbete i arbetslagen och medeleverna. Se särskilt avsnitt om detta!MÅLUnder 2010 har vi i skolans lokala arbetsplan valt att fokusera på följande mål:– Att genomföra skolans arbetsmiljöarbete på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt– Att den gemensamma värdegrunden ska anammas av alla och genomsyra allt som sker i skolan– Att ge tid och resurser att sätta sig in i Gy11.4


2. RUTINER FÖR KVALITETSARBETETInnehållet i kvalitetsredovisningen och verksamhetsberättelsen baserar sig på flera olikaaktiviteter såsom kursutvärderingar, egen och officiell statistik samt muntliga beskrivningar.Innehållet sammanfattas av skolledningen utifrån ledningens och arbetslagensverksamhetsbeskrivningar. Statistiken tas fram med hjälp av skolassistenterna och analyseras avrektorsgruppen.Utbildningsförvaltningen har en central kvalitetsgrupp med representation för alla skolorna ochunder ledning av förvaltningens verksamhetscontroller. Den centrala gruppen arbetar framför alltmed kompetensutveckling inom området samt informationsutbyte mellan skolorna.Trots olika angreppssätt och olika ledningsresurs i detta sammanhang har vi vid skolan intelyckats skapa en lokal kvalitetsgrupp med representation för samtliga program och som arbetarmed kontinuitet. Två av rektorerna har såväl utbildning som erfarenhet av metoder förkvalitetsarbete i stora organisationer, vilket är en tillgång i skolans kvalitetsarbete. Även omskolan saknar en kvalitetsgrupp vill vi betona att kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen tillstor del bygger på bidrag från och samarbete med flera olika medarbetare vid skolan.Skolledningen har huvudansvaret för kvalitetsredovisningen och verksamhetsberättelsen.5


3. VIDTAGNA ÅTGÄRDER PÅ GRUND AV TIDIGAREKONSTATERADE BRISTER OCH RESULTAT AV DESSAUnder verksamhetsåret har vår ambition varit att särskilt arbeta med tre områden, vilket vi ocksågjort. Vi vill dock ytterligare utveckla vårt arbete när det gäller stöd till elever i behov av särskiltstöd.1. Det drogförebyggande arbetet.2. Utvärdering av skolans arbetslagsarbete.3. Särskilt stöd till elever i behov av stöd.1. I mars månad genomförde skolan en utbildning för all personal vid skolan om droger och hurvi här kan jobba förebyggande. En representant för polisen med stor erfarenhet av att arbeta medungdomar och droger beskrev sitt arbete och situationen bland ungdomar i kommunen samtvisade olika typer av nya droger. Vidare deltog två personer från fältgruppen och beskrev sittarbete med ungdomar på fritiden. Slutligen gav föräldraföreningen mot narkotika oss en inblick ihur det kan vara när en ungdom blir beroende av droger. Den nyvunna kunskapen togmentorerna med sig till klasserna och i många klasser följde intressanta och livliga diskussioner.Under senare delen av vårterminen bjöd skolan in till ett allmänt föräldramöte med sammaupplägg som ovan för personalen. Det var ett välbesökt föräldramöte och många frågor lyftes.Det finns stor oro hos föräldrarna kring den flora av droger som finns idag och hur man ska göraför att hindra användandet. Vi enades om att skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetetkring droger och att vi ska fortsätta med våra informationsträffar.2. Under höstterminen 2007 gick startskottet för vårt arbetslagsarbete under namnet ”Samladkompetens för elevens bästa”. Målet med arbetet har varit att:- tydliggöra en elevbaserad organisation- klargöra en helhetssyn på kunskap- lärare med olika kompetenser samarbetar kring en grupp elever- skapa en hög flexibilitet i verksamheten- decentralisera organisationen- skapa en positiv utveckling för elever och personal.Efter tre år skulle en större utvärdering göras bland personalen och den ägde rum i juni 2010.Vi kan konstatera att utvärderingen pekar på att arbetet med arbetslag idag är en självklarhetbland personalen och att man inte kan tänka sig att jobba på annat sätt. Man ser positivavinningar för eleverna som på detta sätt har en samlad lärargrupp. Den röda tråden i utbildningenblir tydligare för eleven och personalen känner en stor trivsel när utbytet med kollegerna blirstörre i arbetslagen.Inför terminsslut genomfördes en elevenkät bland avgångseleverna för att få deras syn på bl atrivsel, inflytande, lärarengagemang under gymnasietiden. Enkäten genomfördes på så vis attrespektive rektor besökte klasserna samt delade ut och samlade in enkäten. Resultatet visade istor utsträckning på nöjdhet, att det funnit stora möjligheter att ha inflytande samt att man trivtsmycket bra på programmet och skolan. Vissa synpunkter på mindre bra lärarengagemang, slarv,otydlighet fanns också med för vidare bearbetning av arbetslagen. Resultatet sammanställdes ochlämnades till respektive program.6


Nästa steg i vårt arbete blir att dela med oss av positiva erfarenheter mellan arbetslagen samt attfördjupa de pedagogiska diskussionerna ytterligare.Inför Gy11 finns ett stort behov bland kärnämneslärarna att inom ämnet få tid att tillsammansmed övriga kärnämneslärare tränga in i, planera och hitta utvecklingsmöjligheter i de nyaämnesplanerna. Skolledningen kommer att försöka hitta tid och möjlighet för detta och det ärdessutom ett utvecklingsarbete som vi gärna skulle se även sker i samarbete med våra övrigakommunala gymnasieskolor.3. Att förbättra stödet till elever i behov av särskilt stöd är en nödvändighet. Vi har under flera årp g a av resursbrist inte kunnat leva upp till elevernas behov, vare sig när det gäller stöd ellerspecialundervisning.Vi har valt att i år tillsammans med af Chapmangymnasiet starta ”Slussen” som är en verksamhetbelägen vid Törnströmska gymnasiet för de elever som har behov av stöd i svenska, engelska ochmatematik. Slussen är bemannad med lärare från bägge skolorna. Under terminens senare del harvi erbjudit så kallad drop-in, d v s eleven kan komma oanmäld till Slussen när den är bemannadoch jobba med vilken kurs som helst som den behöver extra stöd i.Den här verksamheten är i sin linda och behöver utvecklas och även förstärkas på personalsidan.Målsättningen inför läsåret 2011-2012 är att på ett tydligare sätt kartlägga stödbehovet ochorganisera stödet för elevernas bästa. Vi hoppas att utlovade extrapengar till gymnasieskolan kangöra det möjligt för oss att bygga ut verksamheten under läsåret 2011-2012.7


4. FÖRUTSÄTTNINGARLÄRARTÄTHETTörnströmska gymnasiet har en lärartäthet på 8,0% lärare per 100 elever. Den relativt högalärartätheten beror på att kurser inom karaktärsämnena oftast bedrivs i små grupper.Törnströmska gymnasiet har inte några egna specialpedagoger utan anlitar pedagogerna vidFischerströmska gymnasiets speciallärarinstitution.LÄRARNAS UTBILDNINGVid Törnströmska gymnasiet finns 65 tillsvidareanställda och 16 visstidsanställda lärare. Av detillsvidareanställda lärarna har 54 lärare pedagogisk högskoleutbildning och en lärare deltar isådan. Bland de visstidsanställda lärarna har tre lärare pedagogisk högskoleutbildning och trelärare deltar i sådan utbildning.ANNAN PERSONALAdministrationVid skolexpeditionen finns tre skolassistenter och en ekonomiassistent.Studie- och yrkesvägledareTörnströmska gymnasiet har två studie- och yrkesvägledare vilka har de olika programmenuppdelade mellan sig.SkolsköterskaVid skolan finns två skolsköterska som bägge i olika omfattning även är knutna till två avkommunens andra gymnasieskolor.KuratorTörnströmska gymnasiet har två kuratorer vilka har de olika programmen uppdelade mellan sig.ElevassistenterTörnströmska gymnasiet hade under vårterminen sex elevassistenter varav en bekostats av annankommun. Från och med höstterminen har skolan haft åtta elevassistenter varav två bekostats avannan kommun.SkolledareSkolan har under vårterminen haft en rektor/chef med övergripande ansvar för hela skolan samttre rektorer med rektorsansvar för skolans program inklusive lärare och elever. Från och medhöstterminen minskades rektorsresursen med 100 % varvid skolan med egen finansiering behöll50%.MATERIELLA RESURSERLäromedelEn del läromedel är slitna av återanvändning och i flera ämnen får eleverna endast låna böckeroch material den tid man är i skolan. När det gäller utrustning är flera av programmen mycketinvesterings- och kostnadskrävande för att en undervisning skall kunna bedrivas. På grund av detkärva ekonomiska läget förnyas programmens utrustning i tur och ordning.Pedagogisk utrustningSkolan har en gemensam datorsal med 32 datorer vilket är en tillgång i undervisningen. Utöverdetta finns ytterligare ett antal äldre datorer utplacerade på BF och ES/MP, foto och bild. För8


mer specialiserade ändamål har ES musik ett antal musikdatorer, Spel och Animation har 24Mac-datorer med hög prestanda för att möta de krav på programvaror som utbildningen har. ECoch SMEC har ett antal äldre datorer för CAD-ritningar och laborationsändamål i bland annatnätverksutbildningar och programmering.Vid Rosenholmsenheten färdigställdes efter många turer en datorsal med 20 stationära datorer.Vidare finns det ett tiotal bärbara datorer att tillgå i undervisningssyfte. För karaktärsämnenafinns även fyra datorer utplacerade i verkstäderna på FP med uppkoppling mot leverantörer ochfordonstillverkare. BP anläggning har införskaffat två simulatorer för grävmaskinistutbildningoch ytterligare två skall införskaffas vilket är en stor tillgång i utbildningen.Under året har ytterligare fyra lektionssalar utrustats med fast bildkanon.Sammantaget innebär det i de flesta fall en otillräcklig tillgång på datorer och annan utrustningför IKT. Skolan har också påbörjat ett analysarbete för att få klarhet i vad som utgör skolans ITkostnader.Kommunens styrande och otympliga organisation när det gäller IT har inneburit attdet varit mycket svårt att bringa klarhet i de verkliga kostnaderna.LokalerUnder våren projekterades i samråd med personalen uppfräschning av trapphus, korridorer ochett antal klassrum på plan ett och två i kvarteret Psilander. Arbetet skulle ha varit färdigställdaunder sommaren men fördröjdes och slutfördes under hösten. Därför har andra delar såsomgolvslipning fått skjutas upp. Ett nytt klassrum håller i samarbete med Byggprogrammet ochentreprenörer på att färdigställas på plan ett.På plan fem har golvet i den sal ämnad för dans som samutnyttjas av Törnströmska gymnasietoch Kulturskolan bytts ut av arbetsmiljöskäl och på initiativ av Kulturskolan som också bekostatdet nya golvet.En projektgrupp har startats för att se över skolans lokaler för att optimera lokalanvändningenmed avseende på användning av IKT och andra pedagogiska landvinningar. Projektgruppenbestår av representanter från skolan och förvaltningen och skall arbeta i samråd med personaloch elever.BibliotekEleverna i kvarteret Psilander har tillgång till ett välutrustat och välskött bibliotek vilket användsflitigt i undervisningen av samtliga program. Personalen har minskats från två heltidsbibliotekarietjänster och en halvtids biblioteksassistent till en heltids och 37%bibliotekarietjänster. Det har inneburit minskat öppethållande, sämre service och har inverkatmenligt på undervisningen och alla elevers möjligheter att inspireras till läslust. Elever och lärareär mycket frustrerade och irriterade över detta. Bibliotekariernas arbetsbörda har blivit heltorimlig.Elever och personal vid Rosenholm har inte tillgång till bibliotek utan måste i det sammanhangethitta andra arbetssätt. Planer finns att under 2011 köpa in viss referenslitteratur till Rosenholmför att möta behovet av fördjupning i de olika kurserna.Personalens och elevernas uppfattning om möjligheten att bedriva en bra undervisningTörnströmska gymnasiet har till en del ändamålsenliga lokaler som gör det möjligt att bedriva enbra undervisning. Det gäller framför allt de lokaler som är avsedda för karaktärsämnen. Det finnsdock brister när det gäller teknisk utrustning i de av skolans klassrum som är avsedda för9


teoretisk undervisning. Det finns även brister som är graverande för vissa karaktärsämnen, vilkahar utrustning som utanför skolan anses som förlegad. Samtliga klassrum bör skyndsamt utrustasmed uppkoppling till Internet samt vara försedda med projektor och tillhörande fast tekniskutrustning, så att man som lärare inte behöver flytta med sig utrustning utan kan var förvissadom att det klassrum som ska användas har adekvat utrustning. Under året har sex klassrumutrustats på detta sätt, men fortfarande återstår 26 - 16 i kvarteret Psilander och 10 påRosenholm.Såväl lärare som elever anser att tillgången på modern IT-utrustning överlag saknas. Personalenvill att varje lärare ska ha tillgång till en egen arbetsdator. Eleverna har önskemål om att det skafinnas fungerande datorer i uppehållsrum och korridorer samt att dessa utrymmen möbleras påett ändamålsenligt sätt. Det är skolans målsättning att försäkra sig om att skolan har denutrustning tillgänglig, som behövs för att eleverna ska kunna fullgöra sina studier. Kraven harhöjts i Gy11. Synpunkter av ovanstående karaktär har rektorsgruppen inhämtat frånledningsgrupp, arbetslag och klassråd vilka samtliga är viktiga kontakt- och referensgrupper förskolans ledning.EKONOMISKA RESURSERTilldelade ekonomiska resurser perprogram och elev - 2010Resursfördelningi sek/elev 2010(Avsatt tillläromedel)BF 41 720 (2 722)Bygg 86 675 (10 222)El inkl CREW 71 927 (7 526)Energi 78 149 (6 034)Sjöfartsutbildningen 75 481 (3 289)Estetiska 71 650 (3 955)Rosenholmsprogrammen 95 548 (12 842)Media 53 425 (3 745)Time 46 911 (1 984)Skolans kostnader per elev och program2010TörnströmskastotalaVarav använttillkostnader i sekperelev/program2010läromedel isek perelev/program2010BF 42 899 2 381Bygg 83 116 9 328El inkl CREW 73 968 5 215Energi 120 920 5 486Sjöfartsutbildningen 35 798 2 213Estetiska 81 022 4 699Rosenholmsprogrammen 100 018 9 925Media 54 139 3 190Time 47 450 1 60310


Skolans analys av tilldelade ekonomiska resurser per program och elev.Under förra året gjordes förändringar i den interna redovisningen så att skolmåltider, lokaler ochidrottsundervisning kunde redovisas i bokslutets under kostnader per program. Detta har gjortatt vi nu kan redovisa väl rättvisande kostnader per program vilket uppdraget i delar kräver avoss. Vi kan nu göra rättvisande jämförelser mellan budget och utfall när det gäller avsattaekonomiska medel till läromedel/drift. Vi kan även med resultatet av det gångna verksamhetsåretse effekter att av Törnströmska hittat ett bra arbetssätt när det gäller fördelning/delegation avläromedel och driftskostnader ner till en arbetslagsnivå. Trots att det på ett par ställen finnsavvikelser som vi kan förklara med en del oförutsedda händelser är vi mycket nöjda med det sättsom läromedelsbudgeten hanterats av verksamheten. I vidhåller vår tro på att ett långt delegeratansvar genererar bästa möjliga effekt gäller som en ledstjärna för oss på skolan. Inför varjebudgetår har vi ett gemensamt möte, i syfte att fördela läromedelsbudgeten, tillsammans medrepresentanter ifrån alla arbetslagen. Vid mötet reviderar och kommer vi överens om vilkakriterier som skall gälla för tilldelningen av läromedels/driftsbudget. Därefter kan mötet fördelaläromedelsbudgeten mellan de 6 olika arbetslagen. På varje arbetslag finns en ekonomisktansvarig som får kvittera arbetslagets budget samt periodisera hur man i arbetslaget avser attanvända delegerade medel. Vi anser själva att Törnströmska gymnasiet har kommitanmärkningsvärt långt i denna process.Gymnasieskolans interna resursfördelningssystem är fortsatt en onekligen komplicerad historia.Detta gör att för den oinvigde, den som inte i detalj kan de interna fördelningsprinciperna, harmycket stora svårigheter i att sätta sig/bedöma de olika resultatenheternas(de enskilda skolorna)förutsättningar till vad som är god ekonomisk hushållning eller rationell ekonomiskverksamhetsdrift. Historian om det interna resursfördelningssystemet handlar i det stora om attfördela de resurser som kommer från den kommunala övergripande budgeten tillutbildningsförvaltningen. Att fördela resurser på ett så rättvist sätt möjligt, mellan elever,program och skolor, där redan ingångsvärdena är orimligt låga, p.g.a. gjorda kommunalpolitiskaprioriteringar i en svag kommunal ekonomi, är sannolikt en mycket svår uppgift. I detta sätt attförsöka fördela knappa resurser finns inga vinnare utan enbart förlorare. Detta påverkar tydligtTörnströmskas möjligheter till att, på ett för verksamhetens bästa sätt, fördela de ekonomiskaresurserna mellan de olika programmen. Skolan är även årligen, mycket beroende utav skolansprogramsammansättning, i behov av relativt stora investeringskostnader. Detta gör att vi irådande ekonomiska situation får problem med att hantera våra avskrivningskostande somuppgår till cirka 1,6 miljoner under verksamhetsåret 2010.När vi tittar på utfallet respektive tilldelade resurser på programnivå(se tabell ovan) kan vi se attvi lyckats mycket väl i de största delarna när det gäller programmens sätt att förhålla sig till detilldelade resurserna. I tabellen blir det svårigheter att läsa energiprogrammet ochsjöfartsprogrammet pga. svårigheter i stödsystemen att särredovisa. Försäljningen av skolfartygetWartena som gjordes under året spökar lite i uppföljningen. Lägger man ihop programmenskostnader och delar med totalt antal elever så stämmer bilden bättre med att sjöfartsprogrammetutav anledningar som förklarar senare i redovisningen kostat avsevärt mera under året änberäknat.Där vi kan se avvikelser i kostnader per elev övrigt är på Estetiska programmet vilket i stora delarskall förklaras med årets musikaluppsättning amt rosenholmsprogrammens delanläggning/anläggning maskin som är oerhört kostsamma utbildningar.Törnströmska har kommit långt i att skapa möjligheter i att följa verksamhetens kostnader perprogram. En sak som vi kommer att fortsätta utveckla under nästa verksamhetsår.11


5. ARBETET I SKOLANLEDARSKAPTörnströmska gymnasiets ledning består av rektor/chef och tre rektorer med programansvarvilka utgör skolans rektorsgrupp. Rektor/chef har det övergripande ansvaret för skolan vilketinnebär ekonomiskt ansvar och arbetsmiljöansvar. Skolans ledningsgrupp utgörs av rektorernaoch arbetslagssamordnarna. Skolan har sex arbetslag och varje arbetslag har en ledare sombenämns arbetslagssamordnare. Arbetslagen är direkt knutna till program. Varje medarbetare påskolan tillhör oavsett kompetens ett arbetslag. Detta gäller även skolans gemensamma kompetenssåsom studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator samt skolans administrativ personal. Iledningsgruppen genomförs bland annat budgetarbetet varvid varje program tilldelas budget fördrift, investering och fortbildning.Rektorer med programansvar har delegerat ansvar för ett till två arbetslag vardera varvid ansvaretomfattar personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar. Rektorsgruppen har fasta möten varje veckaoch ansvarar som team för skolans måluppfyllelse och utveckling. Ledningsgruppen träffasregelbundet minst en gång per månad för informationsutbyte och diskussion av aktuella frågor.Rektor/chef leder ledningsgruppen som vid varje möte jobbar efter en dagordning. Varjerepresentant i ledningsgruppen kan anmäla ärenden att ta upp vid gruppens möten.Arbetslagen träffas på fast tid varje vecka där arbetslagssamordnaren ansvarar för dagordningsamt avrapportering till rektor. Rektor deltar oftast i någon del av arbetslagsmötet. Törnströmskagymnasiet har ytterligare några forum för det ledarskapliga uppdraget - lokal samverkansgrupp,ett elevhälsoteam samt en övergripande skolkonferens med representation av elever ochpersonal.Skolan har under det gångna året jobbat med att tydliggöra gränssnittet mellan de olika arenornaför ledarskap. Detta för att på ett för hela organisationen så tydligt sätt som möjligt skapaförutsättningar för att rätt fråga hamnar i rätt forum. Arbetet fortsätter, i väntan påorganisatoriska förutsättningar och eventuells förändringar inför gymnasiereformen 2011, för attkunna beslutas i halvårsskiftet 2011. Nedan ses en övergripande skiss för Törnströmskagymnasiets arenor för ledarskapet.RektorsgruppenLokal samverkanLedningsgruppenKvalitetsgruppenElevhälsoteamSkolkonferensenArenor för ledarskapet på Törnströmska Gymnasiet12


PERSONALENS UTVECKLINGDrogförebyggande arbetePå Törnströmska gymnasiet träffas elevhälsoteamet, som består av rektor/chef, skolsköterskoroch kuratorer, regelbundet och diskuterar elevhälsofrågor. En återkommande fråga pådagordningen är det drogförebyggande arbetet.Eftersom forskning visar att det bästa sättet att påverka ungdomars inställning till droger, skergenom föräldrarna, anordnades en föräldrakväll, efter modell från Ehrensvärdska gymnasiet.Programmet utarbetades i samråd med Socialförvaltningens fältgrupp, polisen och föreningenFöräldrar mot Narkotika. Programmet bestod av två steg. Steg ett bestod i att utbilda skolanspersonal, vilket skedde den 25 mars. I steg två bjöds den 17 maj föräldrar till elever i årskurs ettin till en informationskväll. Rektor/chef informerade om gymnasieskolans drogpolicy ochhandlingsprogram och gav skolledningens syn på drogproblematiken. Kuratorerna informeradeom resultaten från kommunens drogundersökning, som genomfördes 2009 i årskurs åtta påhögstadiet och i årskurs två på gymnasiet. Polisen berättade om tidiga signaler, nya droger ochförevisade olika ”rökdon”, som beslagtagits. Fältassistenterna berättade om sin verksamhet.Gymnasieskolans drogpolicy och handlingsprogram delades ut, likaså ett kompendium om haschoch dess påverkan. Ett femtiotal föräldrar hörsammade inbjudan.Elevhälsoteamet har även arbetat med ett handlingsprogram för Törnströmska gymnasiet, ienlighet med Alkoholkommitténs råd i skriften Alkoholförebyggande insatser och enats om vilkaområden som bör utvecklas vid Törnströmska gymnasiet. Inom ramen för denna handlingsplanges information om droger till föräldrarna på höstens första föräldramöte. Vi arbetar också föratt göra skolmiljön trivsammare och skapa goda relationer. Elevassistenter har fått fortbildningom diagnoser. Elevrådet fungerar bra på lokal nivå och kontaktas ofta som referensgrupp avskolledningen. Skolhälsovården har fokus på hälsosamtalet, som genomförs i årskurs ett, varvidmånga elever med behov av stöd och insatser fångas upp. Inför studentexamen, som är drogfri,besöker rektorerna avgångsklasserna och medvetandegör eleverna om vilka regler som gällersamt anordnar tillsammans med övrig personal, en lunch med spex för studenterna påexamensdagen.Inom det pågående arbetet med likabehandlingsplanen har enkäten för kartläggning avsituationen på skolan uppgraderats och är klar att genomföras. Enkäten kommer bland annat attge svar på om eleverna anser att skolan gör tillräckligt mycket i förebyggande syfte vad gällerdroger.Elevhälsoteamet har även gjort en kartläggning av det drogförebyggande arbetet i samtligaarbetslag samt informerat om olika material, som är användbara i arbetet med elever ochföräldrar. Det visar sig att lärare diskuterar droger och attityder till dessa i många sammanhang,bland annat i ämnena svenska, samhällskunskap, religion, naturkunskap, arbetsmiljö,trafikkunskap, hälsopedagogik och inom karaktärsämnena på byggprogrammet. Man lyfter ävenfrågan till diskussion inför lucia, valborg och skolavslutning.Gemensam värdegrundSkolans påbörjade värdegrundsarbete under ledning av två externa konsulter har fortsatt ochutvecklats under året. "Kulturbärarna" har träffats ett antal gånger för att prata om hurvärdegrundsarbetet ska hållas levande och spridas till eleverna och utgör på så sätt en viktigmotor i arbetet. Varje arbetslag har också satt ord och knutit handlingar till de fyra värdeorden -Samarbete, Engagemang, Trovärdighet, Tydlighet - vilket har visat sig i diverse aktiviteter på13


programmen. Det är dock i det dagliga arbetet och i vår dagliga kommunikation somvärdegrunden ska kännas levande.Under vårterminen fick eleverna se Riksteatern föreställningen No Tears for Queers som handlarom frågor som manlighet och hatbrott, HBT och sexuell läggning. Föreställningarna följdes av endiskussionsstund mellan elever, teaterensemble och företrädare för RFSU.Ett ytterligare steg för att stärka samarbetet mellan programmen är att varje program ocharbetslag har presenterat sin verksamhet. Arbetslagen har gjort besök vid skolans olikaprogrammen för att lära sig mera om varandras vardag. Det har varit ett uppskattat och givandeinslag och ett bra sätt att öka förståelsen för varandras verksamhet.Under hösten genomfördes ett pedagogiskt café för personalen med en inspirationsföreläsningsom hette ”Kunskap räcker inte". Föreläsningen följdes av intressanta diskussioner ochreflektioner kring frågor som hur vi möter och bemöter våra elever, vårt egna ansvar och hur viförvaltar det, att vara modig och göra sånt som känns obekvämt mm.Ett material framtaget för elever fanns med i föreläsningen så diskussionerna kunde ävenfortsatta i klasserna. Ett stort önskemål finns hos personalen att fördjupa sig mera i pedagogiskafrågor. Hösten har dock fyllts av arbete med den nya gymnasiereformen, där skolan kommer attlägga en hel del fokus framöver. De pedagogiska diskussionerna ska ändå ha en tydlig arena ochprioriteras även fortsättningsvis.KompetensutvecklingNär det gäller medel för kompetensutveckling har de ekonomiska resurserna till viss delbegränsat möjligheterna till individuell eller programbaserad kompetensutveckling. Avlönesumman har 0,7% avsatts för kompetensutveckling. Av den totala summan har en viss deldisponerats för gemensamma insatser, medan den resterande summan helt disponerats avrespektive arbetslag.På Autoteknikprogrammet har karaktärsämneslärarna deltagit i en utbildning om bland annatdieselmotorer som hållits i Kalmar. Två karaktärsämneslärare deltog i en tvådagarsutbildning förfordonslärare om Gy11. Kärnämneslärarna har tillsammans med elevassistenterna vidRosenholm gått en utbildning kring elever med ADHD och Aspergers syndrom.Byggprogrammet på Rosenholm har många certifieringar avseende bland annat körkort sommåste genomföras. Dessa certifieringar är nödvändiga för att verksamheten ska fungera men tarsamtidigt i anspråk större delen av arbetslagets kompetensmedel varvid det inte blir mycket kvartill övrig kompetensutvecklingByggarbetslaget på Trossö valde att låta hela arbetslaget åka på bokmässan i Göteborg under tvådagar. Syftet var dels att fortsätta svetsa samman arbetslaget, dels att se vilka kurser som kaninfärgas i programmet. Vid plåt- respektive måleriinriktningarna har lärarna deltagit i fortbildninginom branschen samt om Gy11. Vid träinriktningen deltog många lärare i en fortbildning påÖland om Gy11 samt andra områden som berör byggutbildningen.Vid Barn- och fritidsprogrammet besökte större delen av arbetslaget bokmässan i septembermånad. Ett par lärare gjorde studiebesök på utbildningsdepartementet, vilket finansierades av ettlärarstipendium. En utbildningsdag om barnkonventionen genomfördes och finansierades avRädda Barnen. Två lärare samt rektor deltog i programmets nätverksträff i Göteborg.14


Vidare har arbetslaget deltagit i droginformation. Arbetslaget har även varit på egen teambuildinggenom en planeringsresa till Helsingborg.Lärarna vid energiprogrammet var under vecka 44 på konferens angående GY11 vilkenanordnades av VVS-yrkesnämnd och där huvuddelen av utbildare inom Energiprogrammetsinriktning mot VVS var på plats.Några lärare vid Estetiska programmet deltog i årets bokmässa. Programmets trumlärare deltog ien avancerad trumkurs för en välrenommerad trummis i New York, varvid läraren själv stod förstörre delen av kostnaderna. Musiklärarena har tillsammans med verksamma musiker deltagit i enworkshop om brasiliansk musik. Här kunde även en del elever vara med vilket passar bra medtanke på programmets sambainslag. En bildlärare har under hösten deltagit i en keramikkurs.Teaterläraren deltog i teaterdagarna i Hallunda.Vid Medieprogrammet och Spelgrafik och animation besökte några lärare bokmässan i Göteborg.Medeinätverk Syd har varit mycket aktivt under året med tanke på Gy11. Två nätverksträffar hargenomförts där några lärare samt rektor deltagit, dels i Falkenberg, dels i Köpenhamn. Vidare harnätverket haft ett diskussionsmöte i Kristianstad då två medielärare deltog. En fotolärare hardeltagit i en kortkurs om entreprenörskap som hölls i Malmö av Konstnärernas riksförbund.Internationella kontakterUnder året har skolan startat och av Internationella programkontoret fått godkännande av ettmultilateralt Comeniusprojekt med deltagande av tre länder förutom Sverige. Deltagande skoloroch länder är Törnströmska gymnasiet i Karlskrona, Lycee Merleau-Ponty i Rochefort,Frankrike, Viimsi Keskkoll i Viimsi, Estland samt Ylivieska lukio i Ylivieska, Finland. Projektetpågår t o m 2012 och har som huvudsyfte att inspirera till rörlighet i Europa för såväl personalsom elever. Under projektets gång ska minst 24 mobiliteter = resor mellan deltagande ländergenomföras av lärare och elever. Utgångspunkten är att få utbyte när det gäller språk och kultursamt att i dessa sammanhang utforska och dela med sig av IT-kunnande och digitala plattformer iutbildningssituationer. I slutet av januari kommer 11 lärare och en rektor att resa till Viimsi iEstland för ett första utbyte och gemensamt projektmöte. En förstudie inför den slutliga ansökangjordes i januari då respektive lands koordinatorer träffades i Ylivieska i Finland.Sjöfartseleverna i årskurs ett genomförde för andra året en fyra veckor lång seglats med marinenssegelfartyg HMS Gladan. Aktiviteten är en del i elevernas FFU (fartygsförlagd utbildning). Dettaåret seglade klassen i farvattnen kring Kanarieöarna.IntegrationI huset Psilander ryms tre skolor med i viss mån olika verksamheter. För att på bästa sätt fungeraväl tillsammans och ha tydliga och gemensamma ramar så har alla skolorna gått igenomvärdegrundsutbildningen. En stark gemensam värdegrund är ett stöd för alla verksamheterna.Fischerströmska gymnasiet flaggade för att man behövde fler lokaler i huset till höstterminen2010 eftersom man skulle flytta in SFU-undervisningen från Vux på Verkö till Fischerströmska.Törnströmska gymnasiet upplät så salar mitt i huset på plan tre för att på detta sätt bidra till attblanda invandrarungdomar med ungdomarna på de nationella programmen på Törnströmska.Vår förhoppning var att ungdomarna skulle få en större förståelse för varandra när de träffasdagligen. Arrangemanget har ännu inte utvärderats.Vid entrén till skolhuset i kvarteret Psilander blir det ofta krockar mellan framför alltinvandrarungdomar och andra elever och personal. Det kan t ex handla om att elever struntar i15


ökförbudet på skolgården varvid diskussioner av tråkig karaktär kan uppstå. Här behöverskolledningarna vid Törnströmska och Fischerströmska skaffa sig tydliga gemensamma rutinerså att kontroverser undviks. Skolorna behöver jobba i gemensamma projekt för att stärka bandenmellan eleverna på de olika skolorna. Genom att minska anonymiteten mellan elevernamotverkar vi främlingsfientlighetSkolbiblioteket som kulturell mötesplatsSkolbiblioteken är en arbetsplats, en läromedelsresurs och en mötesplats förutbildningsförvaltningens elever. Biblioteket i kvarteret Psilander erbjuder en lugn och tryggstudiemiljö där elever från olika program och med olika kulturella bakgrund möts. Med sincentrala placering i entrén är det lättillgängligt för alla. Skolbiblioteket är väl integrerat i skolansundervisning. Det sker genom att bibliotekarierna arbetar tillsammans med lärare och övrigpersonal för att ge alla elever, oberoende av förutsättningarna, goda möjligheter att klara av sinagymnasiestudier och uppmuntra till ett livslångt lärande.SKOLAN SOM ARBETSPLATSArbetsmiljöåtgärderUnder året har Kulturskolan flyttat in på plan fem i de lokaler som tidigare tillhörde AVcentralen.Fem rum vid ES på plan fem samutnyttjas dessutom av Kulturskolan och ES. Isamband med Kulturskolans ombyggnad av de egna lokalerna gjordes också vissaakustikförbättringar i de lokaler som samutnyttjas av Kulturskolan och ES. En genomgånggjordes av samtliga lektionssalar på plan fem ur akustikhänseende. Enligt avtal ska dessa salarnafå samma ljud- och akustikstandard som Kulturskolans lokaler. Dessa förbättringar har utlovatsske under läsåret 2011, troligtvis under sommarlovet.Gemensamt för kommunens gymnasieskolor är att vi årligen har en utbildning förelevskyddsombud i samtliga årskurser. Detta år ansvarade Lärarnas Riksförbunds skyddsombudför denna utbildning. Eleverna fick bland annat studera sina programmen mer ingående urarbetsmiljösynpunkt, vilket visade sig vara ett lyckat koncept.Gemensamma större arbetsmiljöåtgärder har gjorts bland annat på Rosenholm där vi harsäkerställt att samtliga liftar som används på Autoteknikprogrammet setts över grundligt. Relativtstora investeringar har gjorts i form av att viktiga delar bytts ut, vilket har lett till att liftarnassäkerheten numera är utmärkt.I huset Psilander har vi ett återkommande problem med bristfällig ventilation som påverkarlokaler och utrustning på ett negativt sätt. Vid lov och helger stängs ventilationen av vilketinnebär att luftfuktigheten skadar både instrument och maskiner i plåtverkstaden, liksommusikinstrument vid ES på plan fem. Det handlar om stora summor som måste läggas ner pårenovera och byta ut dyra musikinstrument. Ventilationsproblemen medför också mögel i taketpå flera ställen på plan fem. Trots att vi från skolan ständigt har påpekat för Tekniska kontoretdet orimliga i att stänga av ventilationen så fortsätter man att göra det. Här måste vi komma framtill en lösning med hyresvärden då det blir stora kostnader för oss i förstörd utrustning förutomatt personalen mår dåligt av mögel och dålig arbetsmiljö.BrandskyddEtt genomgripande brandskyddsarbete som inkluderade utbildning genomfördes tillsammansmed Räddningstjänsten under 2009. Brandskyddsombud utsågs vid varje program. Dessa skakontinuerligt gå igenom lokalerna utifrån en checklista. Någon brandskyddsövning har inte16


genomförts 2010 , vilket dock kommer att ske 2011. Vid Rosenholm genomförsbrandskyddsövning vid varje terminsstart.Systematiskt arbetsmiljöarbeteEfter en olycka på Byggprogrammet har vi där lagt ner mycket arbete på det systematiskaarbetsmiljöarbetet. Detta arbetssätt kommer att spridas på hela skolan under 2011.Vid Byggprogrammet har det systematiska arbetsmiljöarbetet tydliggjorts genom en årsplan därde olika rutinerna och aktiviteterna planeras över året. En fördelning av ansvaret över lokaler ochmaskiner har genomförts. Dokument för att tydliggöra ansvaret har upprättats. Kontroll avbygghallar, skyddsanordningar och maskiner sker i januari och augusti varje år. Utöver dettatillkommer den årliga skyddsronden. En gemensam översyn av säkerhetsföreskrifter ochvarningsskyltar vid samtliga maskiner och verktyg har upprättats. Skolans huvudskyddsombudhar varit oss behjälpliga i detta arbete.Kursen arbetsmiljökunskap har från att ha varit en teoretisk kurs i helklass i klassrummet flyttatsut i halvklass till bygghallarna. Undervisningen hålls av yrkeslärarna på bygg där man går igenomarbetsmiljön på varje inriktning och noggrant utbildar eleverna på maskinerna samt tränar dem iatt göra riskbedömningar. Besök på brandstationen, första hjälpen och elsäkerhet är andramoment som ingår i kursen. Det här innebär att vi står väl rustade för ändringen i Gy-11 därutbildningen i arbetsmiljö ska genomsyra varje kurs istället för att utgöra en egen kurs.Det systematiska arbetsmiljöarbetet tog ännu ett kliv fram under 2010.Vi får tacka Arbetsmiljöverket för att de inte bara haft blåslampan på oss utan att de med kravoch kritik faktiskt har bidragit till ökad trygghet på arbetsplatsen.Lokal samverkanDen lokala amverkan mellan skolledning och fackliga företrädare fungerar väl. Där hållskontinuerlig uppdatering av ekonomi och budget, personal- och arbetsmiljöfrågor diskuteras, ochalla har en strävan att bidra till utvecklingsarbetet. Arbetstagare liksom arbetsgivare kan sinverksamhet. Ett problem är dock att den personal som ansvarar för städ respektive vaktmästerioch skolmåltider inte är representerad i den lokala samverkan. Försök har gjorts till att samlarepresentanter för alla i huset, oavsett enhetstillhörighet, i ett så kallat ”husråd”. Det är viktigt föratt öka trivsel och engagemang, för att överbrygga kulturskillnader och konflikter och för att hittarationella former för det rent logistiska. Initiativet har tagits från Törnströmskas ledning mensom annat viktigt har det i otillräcklighetens namn sköljts undan och hamnat vid sidan.Systematiskt arbetsmiljöarbete - en resursfrågaSka SAM kunna fungera helt ut, vara en reell utvecklingsfaktor – så som lagstiftningenföreskriver och som det beskrivs i kommunens och förvaltningens policys – räcker inteskolledares goda vilja. Intresserade och engagerade medarbetare måste ha arbetsmiljöarbete i sittuppdrag för att detta ska bli en verklighet. För SAM innebär arbete, kunskaper iarbetsmiljöfrågor, kännedom om verksamhetsspecifika omständigheter samt förankring hosmedarbetarna i arbetslaget. I det kommande systematiska arbetsmiljöarbetet kommer vi attintensifiera våra ambitioner att göra verksamhetens ytterst arbetsmiljöansvariga om hur det ser utoch vad som måste göras.SkyddsronderVarje hösttermin genomförs skyddsronder vid alla program med deltagande av lärare,elevskyddsombud, rektor samt huvudskyddsombuden vid LR samt vid LF. Föregående årsskyddsrondsprotokoll gås igenom och punkterna kontrolleras. Därefter sker själva17


undvandringen varvid protokoll förs med angivande av ansvar, åtgärd och tidpunkt. En hel delpunkter har med hyresvärden, Tekniska förvaltningen, att göra, varför dessa punkter samlas frånsamtliga skolans skyddsrondsprotokoll för vidarebefordran dit.ElevinflytandeSom tidigare nämnts i kvalitetsredovisningen så arbetar skolan med lokala elevråd, ett perarbetslagsansvar. Skolan har även ett gemensamt elevråd som under 2010 varit underrekonstruktion. Elevrådet har nu etablerat en styrelse som jobbar med att breddarepresentationen i rådet. Tid för klassråd finns varje vecka i alla schema för att ökaelevinflytandet. Rektorerna får protokoll från klassrådskonferenserna och kan vid behov följaupp olika frågor. När det gäller skolkonferensen så har skolan under en längre tid haft problemmed konferensens elevrepresentation. Ledningen har inte nog tydligt kunnat beskriva vikten avsamt motivera till elevernas frivilliga deltagande.Under våren 2010 genomfördes en utvärdering av vad avgångsklasserna tyckte om singymnasieutbildning. Utvärderingen har sammanställts och kommunicerats ut i arbetslagen.Skolan har som målsättning att jobba mot referensgrupper av elever i olika frågor. På så sätt gerskolan eleverna de bästa möjligheterna till inflytande över skolans verksamhet.I övrigt så finns möjlighet till elevinflytande över hur studierna ska bedrivas i kurserna. När enkurs startar så presenterar läraren innehåll och mål. Hur man ska nå målen blir föremål för vidaresamarbete mellan elev och lärare.UNDERVISNINGENBarn- och fritidsprogrammetLäsårsstarten gav möjlighet till individuella aktiviteter för de olika årskurserna genom att destartade vid olika tidpunkter. Syftet var framför allt att låta eleverna i årskurs ett få möjlighet attfinna sig tillrätta med skola och lärare. Efter två skolveckor gjordes byten inom årskurs ett efterelevönskemål och av praktiskt eller schematekniska orsaker.Under året har ämnesöverskridande projekt bedrivits i svenska och samhällskunskap samt i naturoch friluftsliv A och B. I natur och friluftsliv B har åk 3 ordnat loppmarknadsförsäljning iRonneby samt på skolan. Paddling har genoförts i ett samarbete med Kajakklubben Eskimå.Vandring vid Skärva och cykelutflykt på Aspö har även gjorts som externa aktiviteter påprogrammet. Vidare genomförs inom kurserna en fyradagars vinterresa till Näsfjället med såvällängdskidåkning som utförsåkning.Inom kursen natur och friluftsliv A har årskurs två haft lägerverksamhet i tre dagar vidFriluftsfrämjandets anläggning i Alljungen med vandring, paddling, överlevnadskunskap mm.Paddling genomförs också i samarbete med Kajakklubben Eskimå och finansierat av”Handslaget”, Blekinge idrottsförbund. Aktiviteten Fritidshemmets Dag i Wämöparken medcirka 2 300 barn genomfördes med årskurs 2 inom ramen för kursen Förskola, skola ochfritidshem. BF är sedan flera år tillbaka med och arrangerar denna dag och är då ansvarig förflertalet aktivitetsstationer.Exempel på projektarbete som genomförts är insamling till barnhem i Sydafrika,fotbollsturnering, tidning om olika pedagogik i förskolan, insamling till vinterresan mm.18


Studiebesök som genomförts med elever under verksamhetsåret är bland annat besök påHabiliteringen Karlskrona, Valjeviken Sölvesborg, Marinmuseet, Blekinge museum, Bilmuseet,Planetariet, Östra Torpskolan, varmbadhuset, förlossningen, Kommunfullmäktigesammanträde,Montessori- och Waldorfskolan i Karlshamn, Karlskrona räddningskår, lekterapin.ByggprogrammetByggprogrammet är det största programmet vid Törnströmska gymnasiet och den starkasökandebilden håller i sig. Programmet fick i år säga nej till ett trettiotal ungdomar medbehörighet som ville börja. Programmet erbjuder 56 platser och anpassar sig därmed tillbyggbranschen behov. I årskurs tre har dock programmet 80 elever vilket är resultatet av ettöverintag för tre år sedan. Det innebär att det är många elever på APU, något som ibland kanvara svårt att hitta ordna för alla. Programmet har dock lyckats med att få fram platser till de allraflesta - inte minst tack vare karaktärsämneslärarnas goda kontakter i branschen.Den som är elev vid programmet märker tydligt av samarbetet mellan kärn- ochkaraktärsämneslärarna. I den ena klassen i årskurs ett delas mentorskapet av en matematiklärareoch en målarlärare och i den andra av en svensklärare och en murarlärare - allt för att betonavikten av helheten i utbildningen. Samarbetet är mycket gott bland lärarna vilket är något someleverna tydligt märker. Ramarna är tydliga, eleverna blir sedda och vi har få avhopp frånprogrammet. Utvärderingar gjorda i åk tre visar på mycket goda vitsord från eleverna. Viktigtprojekt under året har varit satsningen på det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket redovisatstidigare i kvalitetsredovisningen. Praktisk matematik i bygghallen har utvecklats under detta åretdå vi schemalägger 35% av matematikundervisningen i praktiska moment i bygghallarna. Dettaprojekt utvecklar förståelsen för matematiken i det tilltänkta byggyrket.Under höstterminen hade årskurserna ett och två vid programmet besök av EXPO som taladeom rasism och främlingsfientlighet vilket inspirerade till vidare diskussioner i klasserna.Samhällskunskapsundervisningen vid byggprogrammet kvalitetsgranskades av Skolinspektionenoch undervisningen fick högt betyg samt omdömet att man arbetar engagerat mot målen.Under 2009 deltog en elev från plåtinriktningen i Plåt-SM i Borlänge och gick då till final. Elevenvann till slut hela finalen och korades till Sveriges bästa plåtslagarelev.Rosenholm - Autoteknik, ByggprogrammetVid skolenheten i Rosenholm finns Autoteknikprogrammet samt Byggprogrammet med tvåinriktningar.På Autoteknikprogrammet har antalet platser utökats till 40 för att motverka effekten av att fleraelever börjar på Transportinriktningen i Kalmar eller Karlshamn till årskurs två. Till följd av detstora intaget så har programmet fått en del elever med ett stort stödbehov. För att anpassa tillbehovet så har en speciallärare kommit ut till Rosenholm och på plats haft specialundervisning isvenska och engelska. När det gäller matematik måste eleverna även fortsättningsvis åka till stanför att få specialundervisning. Förhoppningen är att det till nästa läsår ska finnas lärare medspeciallärarkompetens som tjänstgör på Rosenholm. Det är inte någon bra lösning att de elevervid Rosenholm som behöver specialundervisning måste göra en tidsödande resa till stan för att fåsin specialundervisning..Programmet har satsat på ett tvåårsprojekt under namnet ”Kitcarbygget”. Det innebär atteleverna bygger en bil av delvis färdiga delar men också delar från så kallade "donatorbilar" ochpå så vis sätter ihop en ny bil - en kitcar. Bilen - elevernas Kitcar - kommer från England ochsom besiktningsman under projektet har vi haft en bilexpert känd från TV. Konsulten har även19


vid sina besök haft föreläsningar för eleverna. I ett nära samarbete med programmet Spelgrafikoch animation dokumenteras bygget av bilen av elever från det programmet i form av enavancerad animering där hela processen och alla detaljer kan ses. Det färdiga resultatet kommerbl a att visas på mässan i januari men finns också att beskåda på skolans hemsida.På byggprogrammet Rosenholm har skolan satsat på att förstärka möjligheten att köragrävmaskin med hjälp av två simulatorer och tv-skärmar. Det har krävt stora investeringar menutvecklar kvaliteten på utbildningen då arbetet i simulatorerna ger en fullständigt realistiskupplevelse.Antalet sökande har varit högt till bägge inriktningarna i år, vilket har inneburit att ny personalfått anställas.Satsningen på skolans arbete med värdegrund har varit engagerad och i gemensammaåterkommande pedagogiska diskussioner har programmet haft ambitionen att skapa aktivitetermed eleverna utifrån denna värdegrund. Det har resulterat i specifika dagar med eleverna somfått träna och reflektera över samarbete. Programmet har också haft gemensamma dagar där manhaft tävlingar och andra aktiviteter för att svetsa samman de två programmen. Aktiviteter harockså genomförts för personalen med ambitionen att skapa ett bra team.ElprogrammetUnder hösten påbörjades den sista åk 3 på SMEC varvid detta specialutformade program i ochmed vårterminen fasas ut ur skolans verksamhet. Det stod också klart vid ett nämndsmöte vidslutet av höstterminen att den nyligen inrättade elektronikinriktningen också skall fasas ut.Höstens åk 1 blir de sista som har den valmöjligheten. I övrigt har året kännetecknats av arbetetmed Gy11. Efter möten i Sydostregionen har det beslutats att åk 1 på kommande El- ochEnergiprogram skall ha i stort sett samma timplan i hela regionen för att underlätta för eleversom byter skola i regionen. Under året har ett antal utvecklingsråd genomförts på programmet.EnergiprogrammetAntalet elever under vårterminen var åtta stycken i vardera årskurs. Till hösten avbröts intaget tillen ny årskurs ett på grund av ett lågt förstahandssökande.Under våren gavs eleverna i årskurs tre en individuellt anpassad studiegång för att ge elevernamöjlighet att klara utbildningen. Vårens elever i årskurs två (nuvarande åk 3) är mycketmotiverade och har redan under våren kunnat följa ombyggnationen av ett flerfamiljshus medkomplettering med solfångarsystem. De har även följt flera andra projekt i kommunen. Vid någratillfällen har även elever från årskurs ett under våren deltagit i dessa studiebesök.Under hösten har några elever i årskurs tre arbetat med uppbyggnad av en solfångaranläggningsom projektarbete. Programmets elever har även installerat en solvärmeanläggning på Aspö. Bådaårskurserna har deltagit i ombyggnationer på skolan. Ett mässbesök har också varit med påagendan.Hösten har kännetecknats av ett intensivt arbete med att etablera Gy11 och det nya VVS- ochfastighetsprogrammet. Studie- och yrkesvägledare i Sydostregionen har inbjudits till ettstudiebesök och informationsträff med elever och branschföreträdare. Det har även hållits ettantal utvecklingsråd.Estetiska programmetInom inriktningen bild och form så var bildeleverna med och arbetade med mask, kostym ochscenografin och målade de scenografiska bakgrunderna och miljön till musikalen Rent som gavs20


MedieprogrammetMedieprogrammet har på grund av minskat söktryck de senaste två åren endast tagit in en klass,d v s 32 elever. För att ändå kunna erbjuda fyra profiler har undervisningen delvis organiserats iB-form på så sätt t ex en fotokurs läses tillsammans av de elever som valt foto som profil och desom valt foto som en valbar kurs. På den redaktionella sidan har eleverna i årskurs två och tre vidsidan av den nätbaserade tidningen Kontrast arbetat med ett magasin som ska tryckas underbörja an 2011. Eleverna i rörlig bild har deltagit i filmfestivaler i Karlshamn och Ronneby, blandannat filmfestivalen Tellus i början av höstterminen. Det är en distriktsuttagning i kortfilm försydöstra Sverige, men tyvärr var det i år för ovanlighetens skull inte någon som kvalificerade sigvidare. Det är dock en ojämförligt bra erfarenhet att delta i filmfestivalernas tävlingar. Underslutet av höstterminen flyttades hela filminstitutionen till nyrenoverade lokaler på plan fyra ianslutning till resten av medieprogrammet. Det är mycket lyckat att ha programmets olika delarsamlade. Vid ombyggnaden på Rosenholm har Medieprogrammet grafprofil tagit fram finaorienteringsskyltar för hela skolan. Motsvarande har också gjorts för ES och plan fem.I början av vårterminen arbetade alla årskurserna med yttrandefrihet i olika former under en helvecka. Arbetet redovisades i caféet varvid de lokala tidningarna chefredaktörer deltog. Aktivitetenblev uppskattad och lärorik och en del i det viktiga värdegrundsarbetet.Tillsammans med ES och Kulturskolan med fler har representanter för programmet deltagit iinledande möten med kommunen för att under kommande år på olika sätt arbeta medVärldsarvet.SjöfartsprogrammetVid årsskiftet 2010 - 2011 går 64 elever på sjöfartsprogrammet med en fördelning på 21 elever iårskurs tre, 21 elever i årskurs två och 22 elever i årskurs ett. Det är en ökning med 100 %jämfört med årsskiftet 2007 - 2008. Fler än två tredjedelar av eleverna kommer från andrakommuner än Karlskrona.Så gott som samtliga elever har, med inträdet i sjöfartsprogrammet, stakat ut sin karriär somblivande sjöingenjörer eller sjökaptener. Därmed är sjöfartsprogrammet inte längre endast ettyrkesprogram utan i lika hög grad ett högskoleförberedande program. Tillsammans medSjöfartshögskolan i Kalmar kursplanen anpassats för att förenkla inträdet till akademiska studier.Matematik B, Fysik A, Fartygsbefäl klass VIII och Maskinbefäl klass VIII är nu obligatoriskakurser på programmet.Under vårterminen genomgick eleverna i årskurs två en fem veckors maskinutbildning påMarinens verkstadsskolor i Karlskrona. Utbildningen är krävande men också högt uppskattad aveleverna, inför deras arbete som motormän på handelsflottans fartyg.Under året var det premiär för eleverna att få sin grundläggande sjömansutbildning ombord påMarinens skolfartyg på varmare breddgrader. Eleverna seglade HMS Gladan i tre veckor ifarvattnen kring Grand Canaria. Utvärderingen visar att utbildningen stämmer väl överens medsjöfartsprogrammets kursplaner och är nu även godkänd av Transportstyrelsen som en del iAPU/APL. Utbildningen har också ett högt anseende internationellt.Tack vare att Marinens brand- och säkerhetsutbildning nu godkänts av Transportstyrelsen har viflyttat utbildningen från räddningstjänsten i Kalmar till Marinens säkerhetsskola i Karlskrona.Samtidigt har utbildningen flyttats från årskurs två till årskurs ett för att göra eleverna godkändaför sjötjänst redan efter första året. Det innebar att både årskurs ett och två genomgickutbildningen under höstterminen. Utbildningen är mycket uppskattad och ett bra avbrott från de22


teoretiska ämnena. Här får eleverna bland annat lära sig rökdykning, överlevnadsteknik ochgrundläggande akutsjukvård.Den globala lågkonjunkturen tillsamman med svenska rederiers utflaggning har bidragit till enförsämrad arbetsmarknad för matroser och motormän. Dessvärre innebär det också att det intefinns tillräckligt med praktikplatser för att kunna fullfölja den arbetsförlagda utbildningenombord på fartyg. Det resulterade till att eleverna vårterminen 2010 inte blev klara till denefterlängtade studentexamen. Den sista eleven kom hem från sin APU i november. Här kvarstårett kvalitetsproblem även nästkommande år.Utbildningen på sjöfartsprogrammet har präglats av många förändringar under året; nya ämnen,ny ägare till skolfartyget Wartena och nya externa utbildningar hos Marinen. Detta tillsammansmed engagerade och målmedvetna elever gör att programmet behåller sin ställning som ett av defrämsta sjöfartsprogrammen i Sverige.Ämnes- och programövergripande grupperEleverna vid Spelgrafik och animation har även fortsättningsvis lästa sina kärnämnen tillsammansmed eleverna vid Estetiska programmets bildinriktningen vilket inneburit att man dels läst i storgrupp dels i handledningsgrupper. På samma sätt har studierna i kulturhistoria samordnats överprogramgränserna mellan ES och SP Kultur. Det har bland eleverna bidragit till insyn i ochförståelse för varandras specialintressen och på så sätt vidgat elevernas perspektiv på ett positivtsätt.StudieteknikFör att förbereda, hjälpa, stödja samt motivera eleverna i årskurs ett i deras studier påTörnströmska gymnasiet har en lärare med särskild kompetens när det gäller studieteknik, undertvå veckor tidigt under höstterminen för andra året genomfört ett projekt kallat Studieteknik.Eleverna har klassvis under fyra lektionspass fått genomgång i ämnet studieteknik och alla eleverhar fått ett kompendium att spara för framtiden. Projektet har omfattat samtliga elever i årskursett. I kursen har många intressanta moment ingått, såsom motivationsresonemang,framtidsvisioner, vad vill jag göra efter gymnasiet, hur fungerar hjärnan, memoreringsteknik,anteckningsteknik, associationsteknik, Mind Map, lärstilar, PBL, grundidé ochassociationsövningar.VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHETFöräldramötenI årskurs ett bjuds föräldrarna in till två föräldramöten, ett strax efter skolstart och ett strax föreeller efter jul. Vid det första mötet är syftet framför allt att etablera kontakt, informera omaktuellt program och låta föräldrarna lära känna personal och miljö i skolan. Vid det andraföräldramötet informerar studie- och yrkesvägledaren om de val eleven ska göra inför årskurstvå liksom om nyheter när det gäller tillträdesregler till högskolan, meritpoäng med mera.Föräldrarna uppmuntras alltid att ta kontakt med skolan och broschyren A-Ö om Törnströmskagymnasiet med ordningsregler samt viktiga namn, telefonnummer och uttryck delas ut.UtvecklingssamtalUtvecklingssamtal sker minst en gång per termin och genomförs utifrån elevens individuellastudieplan. Föräldrarna bjuds in att delta. Kan de inte delta får ta del av informationen på annatsätt. Vid skolinspektionens tillsyn i oktober av skolans arbete och rutiner visade det sig attutvecklingssamtal inte genomförs vid samtliga program i den omfattning som är önskvärt.23


Skolans uppfattning är att samtalen genomförs med alla elever i årskurs ett, medan vissosäkerhet finns när det gäller omfattningen i årskurs två och tre. Insatser för att förbättra dettaförhållande kommer att sättas in tidigt under vårterminen 2011 samt vara ett av skolansförbättringsområden 2011.ElevvårdskonferenserNär mentorer, undervisande lärare och arbetslag uppmärksammar att en elev av olika skäl halkarefter i studierna eller uppmärksammar att en elev av någon anledning inte finner sig tillrätta iskolan kallar rektor till elevvårdskonferens till vilken föräldrar inbjuds. Rektor, kurator, mentoroch ibland studie- och yrkesvägledare deltar i mötet. En åtgärdsplan upprättas och föräldrarnadeltar även i det fortsatta uppföljningsarbetet. Eftersom antalet elevvårdskonferenser ökaroroväckande kommer skolan att ta fram nya rutiner för det kommande året. Principen kommeratt bli att arbetslag och framför allt mentor tar större ansvar för att elevsamtal sker ochåtgärdsplaner upprättas. Vidare ska utredning, åtgärdsplan och konferenser ges en gemensamstruktur samt följa en gemensam mall i enlighet med skollagen.KVALITETSSÄKRING AV BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNINGAnalys av betygssättningen i sin helhetPersonalen har under verksamhetsåret vid arbetsplatsträffar och i arbetslagen diskuteratbedömning och betygsättning utifrån skollag, förordningar, kursplaner, betygskriterier och egnaerfarenheter. Område kräver ständig uppmärksamhet och fortsatta diskussioner samt förkovranså att alla parter känner trygghet i bedömningssituationen. Det framgår i skolinspektionensmotivering kring frågan betyg och bedömning att skolan har skapat utrymme och möjlighet attunder konferenstid diskutera betygsättning och bedömning och att så också, dock i för litenomfattning. Skolan kommer att utarbeta tydliga rutiner för att säkerhetsställa betygsättningen ochäven se till att eleverna informeras om hur rutinerna ser ut.När det gäller betyg och bedömning ser vi även behov av ett utökat ämnessamarbete mellan dekommunala gymnasieskolorna.24


6. RESULTATJämförelse programvis kursbetyg och betyg på nationellt provsamt summerat hela skolanEngelska APRO-GRAMKursbetygAntalskriv(Np)IGIG(Np)GG(Np)VGVG(Np)MVGMVG(Np)UndersaknSpec.Deltogej (Np)BF 42 27 0 1 16 17 17 9 6 0 2 1 10BP 62 42 1 4 31 23 15 15 5 0 8 2 1EC 20 20 3 2 11 13 5 5 1 0EN 8 7 3 1 4 5 1 1ES 46 33 12 9 21 14 10 10 3 3FP 33 28 8 14 17 11 3 3 5 0MP 32 11 3 5 16 4 6 2 6 0 1 0SMMP 20 7 6 3 8 2 3 2 1 2 1SMSF 22 15 13 9 5 5 0 1 2 2 2Totalt: 285 190 18 27 126 94 81 56 31 13 17 12 17Andel 6% 14% 44% 49% 28% 29% 11% 7% 6% 4%Matematik APRO-GRAMKursbetygAntalskriv(Np)IGIG(Np)GG(Np)VGVG(Np)MVGMVG(Np)UndersaknSpec.Deltogej (Np)BF 42 32 9 19 26 7 5 2 0 0 2 4BP 62 53 1 20 46 20 8 8 2 0 4 1 5EC 20 15 1 5 11 6 4 3 4 1 0 0EN 8 6 0 2 4 3 4 1 0 0 0 0ES 46 43 1 8 19 14 13 12 10 3 2 1 8FP 33 24 11 9 15 11 3 3 1 1 3 0MP 32 27 7 9 14 9 5 7 2 0 1 3 2SMMP 20 23 0 8 10 12 6 2 2 1 2 0SMSF 22 20 0 4 15 12 2 4 4 0 1 0Totalt: 285 243 30 84 160 94 50 42 25 6 9 11 19Andel 11% 35% 56% 39% 18% 17% 9% 2% 3% 4%25


Svenska BPRO-GRAMKursbetygAntalskriv(Np)IGIG(Np)GG(Np)VGVG(Np)MVGMVG(Np)UndersaknSpec.Deltogej (Np)BF 62 59 4 4 40 30 15 23 0 0 3 2BP 75 67 1 2 60 47 12 16 0 0 2 2EC 14 16 1 7 10 6 1 2 0 0 2 1EN 7 8 2 2 5 6 0 0 0 0 0 0ES 49 45 6 4 15 15 10 13 14 8 4 5FP 25 25 2 4 16 16 7 5 0 0 0 0MP 23 27 0 1 8 10 7 11 6 4 2 1SMEC 6 12 1 6 4 2 0 4 1 0 0 0SMSF 18 20 0 8 12 11 6 1 0 0 3 0Totalt: 279 279 17 38 170 143 58 75 21 12 16 0 11Andel 6% 14% 61% 51% 21% 27% 8% 4% 6% 0%Jämförelser mellan nationellt provresultat och kursbetygDetta år såväl som tidigare två år finns det en god korrelation mellan kursbetyg och betyg pånationellt prov avseende procentandelar. Tendensen vilket är det normala är i så fall attkursbetygen är något högre än betyg på nationellt prov. Anmärkningsvärt är den stora skillnadenmellan antalet kursbetyg i Engelska A och det faktiska deltagandet i nationellt prov. Dettaförklaras till viss del av att flera elever kvarstår i specialundervisning. Ett känt faktum är att enstor andel av sent anlända utlandsfödda elever har låga förkunskaper i just Engelska. Det kanockså noteras att särskilt i Matematikämnet sker en tydlig förskjutning av betyget från IG till Gvad avser kursbetyget. I övriga ämnen är förskjutningen också märkbar men inte i sammaomfattning. Det är glädjande att det kan konstateras att det sker ett omfattande stödarbete för attfå våra elever att nå målen även om vi inte når upp till att få alla godkända. Dock bör vi finnavägar att höja andelen deltagande på Nationella prov.Elever som har fått slutbetyg VT-10ProgramAntalslutbetygAntal samlatbetygsdokumentTotalt antaleleverAntalslutbetyg iprocent(Andel 2009)BF 51 11 62 82% 81%BP 70 5 75 93% 86%EC 10 4 14 71% 94%EN 5 3 8 63% 92%SF 17 1 18 94% 60%ES 36 13 49 73% 75%FP 22 3 25 88% 84%MP 18 5 23 78% 64%SMEC 6 6 100% 93%SMTM 17 6 23 74% 80%Summa 252 51 303 83% 81%26


Påtagliga ökningar i andelen slutbetyg finner vi på programmen BP, SF och MP. EC och EN harpåtagligt minskat sin andel slutbetyg medan övriga program ligger relativt oförändrat. För skolantotalt sett finns en liten ökning av andelen slutbetyg, 2 %-enheter. Året dessförinnan var detockså en liten ökning av andelen slutbetyg.Andel elever som har fått godkända betyg i samtliga kurser VT-10 (skolans statistik)KlassAntal elever som fåttgodkända betyg isamtliga kurserTotaltAntaleleverAntal elever i procentsom fått godkändabetyg i samtliga kurser(2009)BF 42 62 68 % 69 %BP 61 75 81 % 61 %EC 10 14 71 % 94 %EN 2 8 25 % 77 %SF 8 18 44 % 60 %ES 31 49 63 % 60 %FP 12 25 48 % 60 %MP 13 23 57 % 56 %SMEC 3 6 50 % 64 %SMTM 13 23 57 % 44 %Summa 195 303 64 % 63 %Andel elever som inom tre år slutfört sina studier vid programmet (skolans statistik)Program Antal elever Totalt antaleleverAndel iprocent 2010Andel i procent(2009)BF 55 62 89% 80%BP 72 75 96% 87%EC 10 14 71% 94%EN 7 8 88% 84%SF 17 18 94% 70%ES 44 49 90% 92%FP 25 25 100% 76%MP 20 23 87% 80%SMEC 6 6 100% 78%SMTM 20 23 87% 96%Summa 276 303 91% 84%Alla program utom två visar på en klart ökad genomströmning i skolan. EC och SMTM visar enminskning om 23 respektive 9 procentenheter.27


För jämförelse i tid redovisas här perioden 2006-2010 ur Skolverkets databas SIRISData från Skolverkets databas SIRISNationella program 2010 2009 2008 2007 2006Barn- ochAntal elever med slutbetyg 51 49 35 25 40fritidsprogrammet Genomsnittlig betygspoäng 13 13,9 12,3 13 12,9Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 77,6 66,7 69,2 79,1 58,5Byggprogrammet Antal elever med slutbetyg 70 65 58 57 44Genomsnittlig betygspoäng 12,6 12,5 12,4 12,5 12,7Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 87,1 100 92,2 82,6 79,5Elprogrammet Antal elever med slutbetyg 10 17 .. 11 16Genomsnittlig betygspoäng 12,7 14 .. 13 13,9Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 76 69,2 83,3 53,3 70,3Energiprogrammet Antal elever med slutbetyg .. 18 13 15 13Genomsnittlig betygspoäng .. 12,6 12,7 12,7 11,8EstetiskaprogrammetFordonsprogrammetMedieprogrammetS:a nationellaprogramSpecialutformatprogram (sammanslagetfler program)GymnasieskolantotaltAndel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 77,3 78,6 68,8 64,7 77,8Antal elever med slutbetyg 36 37 39 39 50Genomsnittlig betygspoäng 15,7 15,4 15,3 15,5 16,1Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 74,1 75 75,5 84,5 63,2Antal elever med slutbetyg 22 33 27 35 23Genomsnittlig betygspoäng 12 12,7 12,2 11,8 11,7Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 76,7 88 84,4 76,9 72Antal elever med slutbetyg 17 14 30 28 29Genomsnittlig betygspoäng 15 15,2 13,5 13,8 14,3Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 65,2 67,4 66,7 72,3 63Antal elever med slutbetyg 211 233 211 210 215Genomsnittlig betygspoäng 13,3 13,6 13,1 13,2 13,7Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 78 78,4 77,9 74,3 66,3Antal elever med slutbetyg 35 33 23 24 ..Genomsnittlig betygspoäng 13,5 13,6 14,1 14,2 ..Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 79,4 73,3 . . .Antal elever med slutbetyg 246 266 234 234 218Genomsnittlig betygspoäng 13,3 13,6 13,2 13,3 13,7Andel elever (%) m slutbetyg inom 4 år 78,2 78,1 77,9 74,3 66,3Denna tidsstudie visar totalt en något ökad andel slutbetyg de senaste tre åren, medanbetygssnittet ej förändrats. Det kan konstateras att det finns realtivt stora fluktuationer inomprogram men ingen tydlig trend. Eventuellt att notera är att betygssnitt ökade med drygt 1 poängpå MP då elevantalet minskade de två senaste åren.28


Elever i specialundervisning under året 2010Program Sv A Sv B Ma A Ma B En A En BBF 2 18 13BP 3 13 10 27EC 1 2EN 1 1ES 1 7 8 14 2 6MP 12SMFP 2 9 12SMMP 1 1 3SMSF 1 5 2 9Läs- och skriv 21Värden i Stanineskala (1-9)Antal eleverLäsförståelsei snittDiktamenSamtliga skolor Läs: 584 Dikt: 596 5,4 5,1Af Chapman Läs: 160 Dikt: 157 5,6 5,5Ehrensvärdska Läs:175 Dikt: 184 5,9 5,7Törnströmska Läs: 233 Dikt: 239 5,1 4,7Fischerströmska Läs: 16 Dikt: 16 5,1 4,4Skolan har tillsammans med Fischerströmska de lägsta värdena vilket även var fallen 2008 och2009. Det är också tydligt att hörförståelsen ligger en halv enhet lägre än läsförståelsen alla treåren. Noterbart är att alla skolorna, men tydligast Törnströmska har ett sjunkande värde dessa treår. Det är emellertid viktigt att notera att värdena skiljer sig i hög grad mellan skolans olikaprogram varvid skolans studieförberedande program ligger väl i fas med övrigastudieförberedande program vid kommunens gymnsieskolor.ANALYS AV STUDIERESULTATENAutoteknikEleverna på Autoteknikprogrammet har på två områden förbättrat sina resultat från tidigare år,nämligen i:- andelen elever som slutfört sina studier på tre år från 76% - 96%.- andelen elever som har fått slutbetyg från 84% - 88%.En orsak till de förbättrade resultaten är den mer sammanhållande utbildningen på Rosenholmdär samtliga kurser läses på Rosenholm. Det blir en helhet i utbildningen och eleverna slipper detidsödande transporterna in till Törnströmskas lokaler på Trossö.29


Helheten har också gynnat samarbetet mellan lärarna då många lärare har hela sin tjänst påRosenholm. En medveten satsning på samarbete och trivsel på skolan har också gett resultat. Att88% av eleverna har uppnått slutbetyg är fantastiskt roligt då många eleverna kommer till skolanmed an negativ inställning till skolarbete och till sin egen förmåga. Det goda resultatet beror påpersonalens förmåga att möta eleverna där de befinner sig och ett stort engagemang.Andelen elever som fått godkända betyg i samtliga kurser har sjunkit från 60% - 48% och vid enanalys så kan vi se framförallt att kursen i naturkunskap A har varit den kursen som flera inteuppnått godkänt betyg i. En annan kurs som några elever inte uppnått betyg i är estetiskverksamhet. Under detta läsåret har vi lagt in stöd i naturkunskapskursen och läraren i estetiskverksamhet har sin anställning på Rosenholm vilket vi hoppas ska bidra till bättre resultat nästaår.Barn- och fritisprogrammetBF-programmet har under ett par års tid redovisat ganska stora ökningar(10-12%) när det gällerelever som fått slutbetyg. Trots att ökningen under det gångna året (ökning med 1 % på ettganska litet antal elever) är lika påtagligt som senaste åren så är vi glada att programmet orkathålla kvar den positiva trenden. Antal slutbetyg på 82 % ligger i stort sett i paritet med de flestaav skolans yrkesförberedande utbildningar.BF-programmet visar en ökning med hela 9 % när det gäller andelen elever som slutfört sinutbildning inom tre år. Ett resultat som måste betraktas som mycket bra. Under verksamhetsårethar programmet haft cirka 6 elever som läst en extra termin eller ett extra läsår. Denna möjlighethar vi gett de elever som av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen på tre år.För många elever innebär det att de får möjlighet att få ett slutbetyg även om vägen inte alltidvarit den enklaste.Den positiva trend vi har sett på programmet under de senaste åren (1-2 år) måste vi till stor deltillskriva arbetet med mindre undervisningsgrupper (24 istället för som normalt på skolan 32)men även ett bra elevhälsoarbete via kuratorer, hälsovård och elevassistenter samt ett välsammanhållet arbete i arbetslaget.ByggprogrammetUnder flera år så har intresset för programmet varit mycket stort och söktrycket varit högt. Detintresset har vi mött genom att ta in stora elevkullar under tre år. Genom att ansvara för såmånga elever så har personalen blivit skicklig på att samarbeta och skapa goda rutiner för att lotsaeleverna genom utbildningen på bästa sätt.Genom elevutvärderingar kan vi se att eleverna känner sig trygga och att kvaliteten påutbildningen håller hög klass. Detta speglar sig i följande siffror:- elever som inom tre år har slutfört sina studier har ökat från 87% -96%.- andel elever som fått godkända betyg i samtliga kurser har ökat från 61% - 81%.- andel elever som fått slutbetyg har ökat från 86% - 93%.Man kan se att 19% av eleverna inte har fått betyg i samtliga kurser och då är det framföralltidrotten som man inte har erhållit betyg i. Vissa elever kommer till skolan med en mycket negativinställning till idrotten och vi har inte lyckats övertyga dem om att denna kurs är viktig.De fina siffrorna som pekar på ett bra byggprogram ska tillskrivas personalen som på ett mycketengagerat sätt hjälper eleverna att nå målen. De är goda förebilder som har positiva förväntningarpå eleverna , vilket speglar sig i de goda resultaten.30


ElprogrammetElprogrammet har en mycket stor minskning i andelen slutbetyg vilket bl. a. förklaras av att fyraelever beviljades förlängd studietid med ytterligare 1 år.I linje med antalet slutbetyg har även andelen med samtliga betyg godkända minskat påtagligtvilket har samma förklaring som ovan.Elprogrammet har en klar minskning i genomströmningen på programmet och förklaringen harredan givits i tidigare rubriker.EnergiprogrammetEnergiprogrammet har skolans lägsta andel med slutbetyg. Denna elevgrupp har i stort settbestått av elever som inte fått förstahandsval eller andra högrehandsval. Detta kan vara en rimligorsak till att eleverna inte haft så hög studiemotivation. Skolan har inte heller lyckats ge stöd föratt motverka detta. En tydlig konsekvens var att ingen elev kunde släppas ut på APU utan de fickistället utföra den på skolan och komplettera i skilda kurser.Tack vare detta lyckades dock alla elever utom en fullfölja sin utbildning och då på tre år.Estetiska programmetEstetiska programmet visar vid jämförelse över de senaste tre åren en liten tillbakagång när detgäller andelen slutbetyg med sju procentenheter. Av de 49 eleverna fanns det två som avsjukdomsskäl redan var förlängda med ett fjärde år men som ändå inte mäktade med att kommafram till ett slutbetyg. Vidare har två elever av olika anledningar fått förlängning sin utbildningför att kunna slutföra sina studier under ett fjärde år. För eleverna med slutbetyg kan vikonstatera att mycket goda resultat uppnåtts.När det gäller godkänt i samtliga kurser ses en glädjande uppgång under de senast tre åren med11 procentenheter.90% av eleverna vid ES slutförde sina studier inom tre år. Det är en liten minskning med tvåprocentenheter jämfört med föregående två år, något som ändå får ses som ett tämligen gottresultat. Vi vet att eleverna vid ES ibland kan vara av kategorin som prioriterar sinakaraktärskurser till förmån för vissa andra kurser - t ex idrott - vilket är något som vi ska arbetaför att försöka förändra.MedieprogrammetMedieprogrammet visar en glädjande höjning av andelen slutbetyg med hela 14 procentenheterjämfört med föregående år och sju procentenheter jämfört över tre år. Förra året var dock enoförutsedd dipp. Programmets resultat har bland annat förbättrats på grund av att färre elevertagits in.När de gäller godkänt på samtliga kurser ses här en lite positiv ökning från föregående år men engigantisk ökning jämfört över tre år. Även här får den positiva trenden tillskrivas elevantalet.87% av eleverna har slutfört sina studier inom tre år vilket är en ökning med sju procentenheterjämfört med föregående år men en minskning med två procentenheter jämfört över tre år.Sjöfartsprogrammet31


Hade skolans största ökning av andelen slutbetyg detta år. Ökningen förklaras med ett ökat antalsökande samt med motiverade elever som är medvetna om att utbildningen ställer höga krav påstudieförmågan.Andelen elever med alla betyg godkända har tydligt minskat trots att större antal tog ut ettslutbetyg. Det kan tyda på en inställning att vilja ha slutbetyg för att kunna söka in till högskolanvilket blivit fler elevers önskemål också.En mycket stor ökning i antalet elever som fullföljt utbildningen kan avläsas. Det ökandeintresset för programmet ger ett bättre och bättre urval.SMTMTimeprogrammet fasades ut i och med vårterminen 2010. Programmet har under tidigare år visatgoda resultat men resultaten har försämrats något under de senaste tre åren, troligen till följd avatt programmet i viss mån miste sin särprägel när det flyttades från BTH-området.Andelen slutbetyg minskade från föregående år med sex procentenheter medan däremot andelenelever med godkänt i samtliga kurser ökade från 44 till 57 %, dvs med nästan 30%.87% av eleverna slutförde sina studier inom tre år, en minskning jämfört över tre år då hela100% slutförde inom tre år. Två elever fick av olika skäl förlängd studiegång.RESULTAT OCH ANALYS AV MÅLEN OM NORMER OCH VÄRDENHållbar utvecklingUnder en tvåårsperiod har vi satt mer fokus på hållbar utveckling med bland annat de åtgärder vinämner men vi kan utveckla oss och förbättra oss betydligt mera på detta område.På Rosenholm där eleverna övningskör för att få sitt B-körkort har en miljöbil införskaffats.Vi använder också miljödiesel i samtliga fordon såsom lastbil, grävmaskin, hjullastare och även imotorsågar. I matsalen på Rosenholm så har vi tagit bort papperstallrikarna i förmån förplasttallrikar.Energiprogrammet har under våren 2010 investerat i en solfångaranläggning som skall användas iutbildningen.Från att haft en container på Byggprogrammet på Trossö där allt byggavfall slängts, så har vi gåttöver till sortering i fyra olika containrar. En utbildning i sopsortering kommer att hållas föreleverna med personal från Affärsverken. Ett studiebesök på miljöstationen i Bubbetorp kommerockså att ske i samband med denna utbildning. Vid måleriinriktningen har utvecklingen gått mot ihuvudsak vattenbaserad färg och miljövänligare alternativ.Jämställdhetsarbetet.Kuratorn har regelbundna träffar med en tjejgrupp. De träffas för att prata om sina bekymmeroch att stärka varandra. På en skola med stor pojkdominans är det viktigt att synliggöra alla, menframförallt flickorna.Tyvärr har vi inte haft något jämställdhetsombud som aktivt drivit dessa frågor under året. Föratt ett gott och trivsamt klimat ska råda och för att skapa respekt för varandra, så bör vi jobbamer aktivt med dessa frågor framöver.32


LikabehandlingsplanenArbetet med likabehandlingsplanen fortskrider, likabehandlingsplanen är uppdaterad när detgäller formella ändringar som skett i lagstiftningen. Det vi i nu väntar på är resultaten från den s kLUPP-undersökning som gjordes våren 09 bland våra gymnasieelever. Förvaltningen håller på attsammanställa dess resultat till statistik som vi sedan skall använda oss av för att se vilkaproblemområden vi behöver lyfta och arbeta med. Sammanställningen kommer att var färdignågon gång vid årsskiftet 09/10 om saken går enligt plan. Införandet och förändringarna ilikabehandlingsplanen kommer att föras in kort därefter och förhoppningsvis under första delenav VT-10 början är ett förslag till ny likabehandlingsplan klar att läggas fram till nästkommandeskolkonferens.RESULTAT OCH ANALYS FÖR ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖDI flera år har vi redovisat i kvalitetsrapporterna att specialundervisningen inte har räckt till för attmöte det behov som våra elever har. Så har situationen varit under detta år också. Trots att vifrån överlämnandekonferenser från grundskolan får information om elevers stödbehov så kan viinte i den utsträckning som behövs möta detta behov. Vissa elever får vänta påspecialundervisning och i värsta fall så får de inte den hjälpen som de har rätt till.För att stärka möjligheten att ge elever rätt till stöd så har vi tillsamman med AfChapmangymnasiet inrättat ett stödcentra vid namn Slussen i huset Psilander. Slussen harbemannats med lärare från bägge skolorna såväl dagtid som sen eftermiddag. Till Slussen kaneleverna komma om de behöver hjälp i huvudsak i matematik, svenska och engelska. Men vi harockså inrättat ett drop-insystem för att kunna få hjälp även i andra kurser.Då Slussen är nystartad så har inte genomslagskraften ännu blivit så stor, vi hoppas på att flerelever ska använda sig av denna möjlighet för att få hjälp. I vissa fall kan vi se att genom att gå tillSlussen så har man lyckats att nå målen i vissa kurser där man tidigare haft IG.Vi utvärderar kontinuerligt arbetet i stödcentrat för att förbättra verksamheten. Att ha startatSlussen har inneburit ett steg i rätt riktning för att hjälpa eleverna att nå målen.Dock behöver vi förbättra stödet och specialundervisningen överlag till eleverna. Vi hoppasgenom att göra en omorganisation av speciallärarundervisningen från ett gemensamt centra tillatt knyta speciallärarna på skolan, kan förbättra stödet för eleverna. Det är inte acceptabelt att vikonstaterar dessa brister varje år utan att få resurser till att göra dessa förbättringar.RESULTAT OCH ANALYS FÖR ELEVER MED FUNKTIONSHINDERVid skolan finns flera elever med olika slags funktionshinder. Trenden visar att antalet elever sombehöver elevassisten ökar. För en del elever är det klart redan vid överlämnandet frångrundskolan att eleven behöver assistenthjälp för att klara sin gymnasieutbildning. Det handlarinte sällan om att skapa en tydlig struktur i elevens skoldag, ibland om att ha möjlighet att gå åtsidan för att få lugn och ro och enskilt göra läxor och uppgifter. För en del elever uppdagasbehovet efter det att de börjat gymnasiet. Många gånger kan en elevassistent vara ett stöd för flerelever i samma klass. Vi kan konstatera att en elev med elevassisten ges mycket goda möjligheteratt klara sin utbildning.33


RESULTAT OCH ANALYS FÖR ELEVER MED ANNAT MODERSMÅLEn gemensam modell för undervisning i svenska två finns för Törnströmska, Af Chapman ochEhrensvärdska gymnasierna. Den innebär att en elev som läser svenska två gör det med en ochsamma lärare under alla tre åren. Vi skapade denna organisation fl kontinuitet för eleven och dethar vi lyckats med.Vi vet att många elever med invandrarbakgrund har behov av handledning men vi har inte gjortnågon undersökning av hur stort behovet är. På Autoteknikprogrammet har handledning getts påArabiska i karaktärsämnena. Tolk har använts vid utvecklingssamtalen på programmen.Ett bekymmer som vi uppmärksammat är att utlandsfödda elever som relativt nyligen kommit tillSverige har läst lite eller ingen engelska. Det skapar stora bekymmer då de förväntas klaraEngelska A på gymnasiet, när de i själva verket är behov av nybörjarengelska. Vi behöver hittagemensamma rutiner för hela gymnasiet för att stödja dessa elever.RESULTAT OCH ANALYS AV UTBILDNINGSVALEN - ARBETE OCH SAMHÄLLSLIVFör de elever som börjat i årskurs ett på gymnasiet är tendensen de sista åren att man allt oftarebyter program. Vad det beror på är svårt att säga, men det innebär stora krav på organisationenatt kunna individanpassa undervisningen. Här får såväl studie- och yrkesvägledarna som lärarnaoch rektorerna ett stort ansvar för att lotsa eleverna rätt och se till att det når slutmålen iutbildningen.Inför gymnasiestudierna erbjuds elever Gymnasiemässa, Öppet Hus och bokade riktadestudiebesök.Inskrivna gymnasieelever får inbjudan till och information om Vårdmässa, sommarjobb inomvård och omsorg, högskoleprov, ansökan till polisutbildning, sommarjobb inom Landstinget, omatt jobba utomlands, öppet hus Malmö högskola, BTH - Blekinge Tekniska högskola,utbildningsmässa genom Arbetsförmedlingen (tillsammans med regionala utbildningssamordnareoch företag), ansökan till Universitet och högskola, öppet hus på Manpower, Ung företagsmässa,LO-information med mera. Genom inbjudna gästlärare och APU får eleverna även kännedomom yrken inom programmen.Alla elever informeras klassvis i årskurs ett till årskurs tre. I årskurs ett handlar det framför alltom olika valmöjligheter till åk 2 och åk 3, men också info om olika utbildningsanordnare, nyatillträdesregler, meritpoäng och behörighetsregler vid universitet och högskola. Inbjudan tillföräldramöte om val görs i årskurs ett och elever kan också komma på bokade vägledningssamtaleller spontana ”drop-in besök”. Samverkan sker både med grundskolan och eftergymnasialautbildningsanordnare som universitet och högskolor. Särskild tonvikt har lagts vid att informeraom högskolornas förändringar när det gäller urvalsgrupper, meritvärde, behörighetsregler.RESULTAT OCH ANALYS AV UTVÄRDERINGAR GJORDA PÅ SKOLAN UNDER 2010En viktig del i kvalitetsarbetet är lärarnas kursutvärderingar vid terminens slut. Där mäts såvälkvaliteten i undervisningen som speglas elevernas syn på program, kursinnehåll och lärare. Dessautvärderingar är värdefulla för utvecklingsarbetet för skolan som helhet liksom för detindividuella utvecklingsarbete varje medarbetare bör jobba med. De är också en värdefullutgångspunkt och del i medarbetarsamtalen mellan chef och medarbetare.34


RESULTAT OCH ANALYS FÖR FLICKOR RESPEKTIVE POJKARPer 20101231Program Antal pojkar Antal flickorBF 26 116BP 179 15EC 81 1EN 15 1ES 56 73FP 74 11MP 24 62Spel 32 5SF 56 7Total 543 291Törnströmska Gymnasiet har vid mättillfället 834 elever varav 340(35 %) flickor och 591(65 %)pojkar vilket är en minskning av flickornas andel med 1,5 %. Totala elevantalet på Törnströmskahar minskat med knappt 75 elever jämfört med 2009 uttryckt som snitt över hela året. Bygg-,Energi-, Fordon och El-programmen är starkt pojkdominerade utbildningar även under 2010. Vikan enbart se en liten ökning av andelen flickor till numerären men uttryckt i procent blir dennågot mera tydlig. På Byggprogrammet går nu 15 flickor (7,7 %) vilket är en ökning med 1,8 %,på Fordonsprogrammet går nu 11 flickor (12,9 %) vilket är en ganska rejäl procentuell ökningoch då med hela 4,1 %.På Elprogrammet går fortfarande enbart en flicka vilket är samma som förra året. Att enutbildning har en så pass svag attraktionskraft för flickor är kanske inte bara en skolasangelägenhet. Sannlikt är det samma dåliga kvinnliga representation i den, i detta fall, berördayrkesbransch.Estetprogrammet har en hög andel flickor (56 %), även om det har en klar trend av minskning,programmets flickdominans minskar med ytterligare 4 % jämfört med föregående år. PåMedieprogrammet dominerar flickorna tydligt (72 %) vilket detta år ger en ökning med hela 12%från förra året. Å andra sidan kan man tydligt se att utbildningen Spelgrafik och animation tydligthar en manlig dominans, här går enbart fem flickor vilket bara utgör 13 %. På Barn- ochfritidsprogrammet dominerar flickorna stort, flickornas andel är klart övervägande. På Barn- ochfritidsprogrammet går bara 18 % pojkar vilket är ungefär samma andel som 2009.Törnströmska gymnasiet har en stor del av de program som även nationellt har storpojkdominans. En dominans som inte sker av en slump utan här, som tidigare antytts, kan viäven tydligt se att dessa yrken utanför skolan har en starkt manlig representation.36


RESULTAT OCH ANALYS AV DET EKONOMISKA UTFALLET 2010Resultat och analys av det ekonomiska utfallet 2010När bokslutet för 2010 står klart visar det ett negativt resultat på drygt 1,8 miljoner kronor iförhållande till budget. Naturligtvis är inte detta inte ett tillfredställande resultat för någon. Dockär det ju så att för den som inte har djup kunskap om förvaltningens internaresursfördelningssystem är det helt omöjligt att veta något om vilka förutsättningarTörnströmska haft att klara ett nollresultat i förhållande till det ställda verksamhetsuppdraget.Törnströmska fick i den interna fördelningen dryga 63 miljoner kronor att driva verksamheten2010, – ett uppdrag som vi således inte lyckades med!Törnströmska startade, efter mycket prutande med oss själva, med en budget i balans helt ochhållet pga. den engångsintäkt som landade i budgeten som ett resultat av försäljningen av skolansf.d. skolfartyg M/S Wartena. Vi uppmärksammade i detta läge alla berörda på att det utifrån detställda uppdraget skulle vara helt omöjligt att komma till en budget i balans utan ovan omtaladeengångsintäkt. I sammanhanget måste nämnas att det kostade 67,9 miljoner brutto att drivaskolans verksamhet 2010 vilket måste ställas i relation till 2009 års utfall som var 72,7 miljoner.Detta innebär således, även om elevantalet minskat något mellan åren, att verksamheten kostatnära 5 miljoner mindre 2010 jämfört med året innan.Dålig kommunikation tillsammans med dåligt förankrade överenskommelser mellanserviceförvaltningens kostenhet och utbildningsförvaltningen har inneburit ett stort ekonomiskttapp i Törnströmskas budget. I våra budgetförutsättningar angavs att portionspriset för enskollunch skulle vara 17,50sek samt att vi skulle kunna boka av ej önskade skolluncher, på grundav bland annat elevernas tid i arbetsplatsförlagd utbildning, till en 100 % -ig kostnadsreduktion.När sedan portionspriset blir 18,30sek samt att inga kostnadsreduktioner ges för avbokadeluncher blir effekten en ökad kostnad med nästan 700.000sek för Törnströmska .Elevernas sökbild gav oss delvis andra förutsättningar än de vi kunde förutse i den preliminäraelevorganisationen. Detta gjorde bl.a. att vi under året inte lyckats minska antaletundervisningsgrupper i den omfattningen som vi planerade i vår budget. Måhända var vi liteöveroptimistiska när vår ambition att ha en budget i balans kanske spelade oss ett spratt. Dennaeffekt har under året slagit hårdast mot estetiska programmet där vi fick fler sökande tillmusikinriktningen och färre till bildinriktningen än planerat vilket kostat en hel del nyaundervisningsgrupper. Även medieprogrammet har påverkats ekonomiskt negativt med effekterav små undervisningsgrupper i de olika profilkurserna. Av detta kan vi lära oss att med de svävabudget ramar vi har måste vi tyvärr begränsa eleverna i deras val på fler av våra utbildningar.Även skolans sjöfartsutbildning har under året kostat mera än vi i början av året kunnat förutse.Vår sjöfartsutbildning bygger till delar på ett väl utvecklat samarbete med Marinen. Tyvärr harMarinen under 2010 haft lite egna interna problem med planering mm vilket för oss somsamarbetspartner inneburit minskade möjligheter till gemensamma utbildningar. Detta har dåinneburit att vi själv varit nödsakade att anordna kurserna på egen hand vilket helt enkelt kostatmera. Sjöfartsbranschen är en näring där det är ganska svårt att hitta rätt kompetenser och när viväl hittar de så är dem väl medvetna om sitt pris. Att nämnas är att vi under året även medhänsyn tull förändrade planeringsförutsättningar varit tvingade att genomföra två omgångarkurser i Basic Safety samt två omgångar sjöfartsintyg kompletterat med intyg om mast – ochstolpbehörighet med eleverna i utbildningen. Vidare skall nämna att idrottsundervisningen kostatcirka 130.000 sek mera än budgeterat. samt att uppsättningen av musikalen RENT, som undermars 2010 blev hela Karlskrona kommuns angelägenhet, kostat oss cirka 200.000sek utanförbudget.37


För att komma till bättre budgetförutsättningar har skolan under två år nu systematiskt skapatstörre delaktighet från arbetslagen i arbetet med fördelningen av läromedelsbudgeten, gjortmånadsperiodisering av läromedelsbudgeten i arbetslagen, haft tydligare månadsuppföljningar avläromedelsbudgeten med förklaringar från arbetslagen vid eventuella avvikelser samt haft färreindivider i organisationen med delegationen att köpa läromedel. Åtgärder som även 2010verkligen visat sig fungera väl.Ett redovisningstekniskt problem för oss under året har varit att kostnader för elevassistenterlöpande bokförts på enheten Törnströmska trots att vi inte i budget avsatt några ekonomiskamedel till detta på skolnivå. Detta har för oss fått konsekvenser i att vi haft problem att analyseraresultat med hjälp av de stödsystem som vi använder oss utav på resultatenheten Törnströmska.Det är först i bokslutsredovisningen som kostnaderna för skolans elevassistenter lyfts av enhetenskolan till förvaltningsövergripande redovisning.Vidare har det visat sig att de ekonomiska stödsystemen inte fungerat tillfredsställande varvidsummor och resurser förts på fel skolenhet med negativ följd för Törnströmska gymnasiet.Även i år måste vi reflektera över att en sak som kan få effekter för Törnströmskas möjlighetertill budget i balans är att lägga ned kostsamma utbildningar och inriktningar. Detta skulledefinitivt få ekonomiska effekter för TÖ men skulle det gynna utbildningsförvaltningensekonomi och i nästa nivå kommunens ekonomi det är en helt annan sak och ett annat perspektivatt beakta. Kanske är det så att vi då bara flyttar ett underskott från ett ställe till ett annat. Hursom helst så skulle det göra ont i en utbildarens hjärta!Analys och bedömning av måluppfyllelsenSom underlag för årets analyser och bedömningar har vi använt, referensgrupper, enkäter,kursutvärderingar, subjektiva bedömningar, samtal, egna statistikuppgifter i Pro Capita samtstatistik hämtad från Skolverkets databas SIRIS. Jämförelser har gjorts gentemot nationella mål,mål i kommunens skolplan samt mål i vår lokala arbetsplan.Törnströmska gymnasiet är en skola med bra kvalitet på den utbildning som skolan bedriverinom ramen för tilldelade resurser. Skolan bedriver en i de flesta avseende en välfungerandeverksamhet där rektorerna och lärarna har pedagogisk utbildning och där lärarna undervisar i deämnen och kurser som de har utbildning för. Skolan karaktäriseras av en tydlig god anda där deflesta känner sig hemma, en anda som känns snabbt vid ett möte med skolan. I samtal med eleverframkommer att skolan, både ledning och lärare, har höga förväntningar på deras förmågor ochmöjligheter att lyckas i sina studier, något som är oerhört viktigt i elevernas individuellakunskapsutveckling.Trots en välutbildad, kunnig, engagerad, utvecklingsbenägen personal jämte en tydlig ochdrivande skolledning brottas Törnströmska gymnasiet med problem där både skolhuvudmannenoch den enskilda skolan behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka måluppfyllelsen delar avverksamheten.38


7. ÅTGÄRDER MED ANLEDNINGAV BRISTER I MÅLUPPFYLLELSENVid skolinspektionens tillsyn av Törnströmska gymnasiet i oktober 2010 identifierades fem bistersom ska åtgärdas. Bristerna citeras nedan ordagrant ur Skolinspektionens beslutsrapport. Dessabrister kommer att vara skolans prioriterade områden för åtgärder och aktiviteter under 2011 såatt samtliga fem är föremål för aktiviteter och åtgärder snarast och senast inom tre månader samtfullt genomförda med utgången av 2011.Brist Aktivitet/åtgärd Ansvarig KlartEleven och elevensvårdnadshavare ges intealltid fortlöpandeinformation om elevenskunskapsutveckling ochsociala utvecklingutifrån kursplanernaskrav.Rektorn tar ansvar föratt skolans resultatutvärderas regelbundetmen har inte säkerställtfullt ut att lärarna harkännedom om,använder och analyserardessa resultat på ettsådant sätt att dessa kanomsättas i åtgärder föratt förbättramåluppfyllelsen.Rektorn har inte fullt utsäkerställt attbetygssättningen ärlikvärdig på skolan.Rektorn har intesäkerställt att lärarnaarbetar tillräckligt aktivtför att ge elevernamöjlighet till inflytandeöver utbildningensinnehåll och former.Genomgång för all personalvid ARP och/eller temadag.Initiera frågan i arbetslagen.Utarbeta checklista som kanvara en hjälp för lärarna vidutvecklingssamtalen.Respektive rektor följer uppsitt programansvarkontinuerligt.Kvalitetsredovisningenkommer till sitt innehåll atttydligt vid ARP, temadag,arbetslagsmöten föras ut.Diskussion i tvärgruppen hurresultatet kan vara en hjälp ipraktiken för att nåmåluppfyllelseInterna utbildningsinsatseroch initierat fortsatt arbete iarbetslagen. Vi måstetillsammans med de andrakommunala gymnasieskolornahitta former för att jobbatillsammans i frågan i de olikaämnesgrupperna.Interna utbildningsinsatseroch initierat fortsatt arbete iarbetslagen. Jobba medinterna goda exempel där detvi på ett tydligt sätt kan visapå exempel på hur vi nåreleverna och deras vilja tillinflytande på klassrumsnivå.Rektor/ChefRektor medprogramansvarLedningsgruppElevhälsoteamRektor/Chef,rektor medprogramansvarRektor/Chef.Rektor medprogramansvar.Rektor/Chef.Rektor medprogramansvar.2011-03-312010-03-312011-03-312011-03-3139


Särskilt stöd ges inte tillalla elever som harsvårigheter i skolarbetetoch inte alla elever sombehöverstudiehandledning påmodersmålet får detta.Fortsätta arbetet med attorganisera gemensamt stöd påett för skolan så effektivt sättsom möjligt.Sträva efter att inom givnaekonomiska ramar kunnaavsätta mera resurser tillstödverksamhet.Att på ett tydligare sätt, i etttidigare skede, klargörabehovet av stöd, kartläggning.Vidareutveckla den på börjadesatsningen med stödrummetSlussen med utökade tider. Iförlängningen arbeta för attspeciallärare ochspecialpedagog finns på denegna skolan och kan arbetaflexibelt och i nära samarbetemed undervisande lärare. Enförvaltningsövergripandeorganisationsförändringkommer att stödja skolansjobb i stödfrågan. Skolan skalläven jobba med att avsättastödresurser i flera ämnen änsvenska, engelska ochmatematik.Rektor/Chef.Rektor medprogramansvar.2011-03-31Resultatet av denna Kvalitets- och verksamhetsberättelse ska utgöra ett underlag för att skrivaden lokala arbetsplanen inför arbetsåret 2011.40


Skolledningen vid Törnströmska gymnasiet2011-04-12Håkan PeterssonMarie FranzénBritt-Louise RickardtPeter SimonssonKvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse 2010för Törnströmska gymnasiet är godkänd och beslutadvid Skolkonferensen 2011-xx-xx41

More magazines by this user
Similar magazines