14 nya kärnkraft- verk nära Sverige ”Människan är en glad skit”

» folkbildning De lär sig SO med SVNr 3April 2012Årg 45 30 kr38sidor bokkatalogStudieförbundetVuxenskolanstidningExklusivt reportage14 nyakärnkraftverknäraSverigeDet socialaföretagetsom ger frihetFairtradesiktar på nyttvärldsrekordlasse bergåterficktron i afrika”Människanär englad skit”+SVERIGE RUNTKRÖNIKA Ana Martinezcirkeln RUNTkryss | pulsHerre översig självAnnaJärvinenhar hittatbalanseni livetHar vi råd att gå i pension?

Ryssland, S:t Petersburgsomr Estland Ryssland, enklaven KaliningradNamn: Leningrad IIAntal reaktorer: 4Reaktortyp: VVER-1200Effekt: 1 200 MW varderaStatus: Två påbörjade, ytterligare tvåplanerasBeräknad driftstart: 2013 och 2016,respektive 2016 och 2019Plats: Sosnovyj Bor, Leningrad oblast.Byggs av: Statliga ryska RosatomBeräknad kostnad: 5 miljarder euro förde två förstaKommentar: Två ersätter gamlaTjernobylliknande verk som fortfarandeär i drift. Två ingår i Rysslands kärnkraftsexpansion.Namn: OkäntAntal reaktorer: 1Reaktortyp: OkändEffekt: 600 MWStatus: Byggs inte före 2020,enligt ett uttalande i april 2010av Eesti Energias VD SandorLiiveBeräknad driftstart: 2023Plats: Pakri, på svenska StoraRågö, som ligger 34 mil frånStockholmBeräknad kostnad: OkändKommentar: Luktar merförhandlingsutspel i diskussionenom en gemensam baltiskreaktor än en realistisk plan.Namn: Baltijskaja NPPAntal reaktorer: 2Reaktortyp: VVER-1200 (AES-2006)Effekt: 1 200 MW varderaStatus: Markarbeten påbörjadeBeräknad driftstart: 2017 och 2018Plats: Neman, Kaliningrad oblast, två mil frångränsen till Litauen och 30 mil från SverigeByggs av: Statliga ryska RosatomBeräknad kostnad: 6,8 miljarder euroKommentar: Syftet sägs vara att säkra dengeografiskt isolerade enklaven Kaliningradsenergiförsörjning, samt att exportera el till EU.Det är också ett försök att stoppa baltländernaskärnkraftsbygge i Visaginas, samt att fånya kraftledningar till EU. Som morot harRosatom förklarat att västinvesterare ska fåatt köpa 49 procent av aktierna.LitauenNamn: Visaginas 1Antal reaktorer: 1Reaktortyp: ABWREffekt: 1 350 MWStatus: Litauens parlament väntas fattabeslut i juni 2012. Förhandlingar pågårmellan Japans och Litauens regeringarBeräknad driftstart: 2015Plats: Visaginas, intill det nedlagdakärnkraftverket IgnalinaByggs av: Japanska Hitachi. Bara sydkoreanskaSamsung deltog i ett förstaöppet anbud. Då inledde Litauens regeringdirektförhandlingar med japanskaHitachi och amerikanska Westinghouseoch fastnade för japanernaBeräknad kostnad: 5 miljarder euroKommentar: Det allt överskuggandesyftet är att bli oberoende av Rysslandnär det gäller energiförsörjning. Menbygget är ett stort åtagande för ett litetland som Litauen och landet har nästaningen debatt i frågan.VitrysslandNamn: Astravets 1 och 2Antal reaktorer: 2Reaktortyp: VVER-1200 (AES-2006)Effekt: 1 200 MW varderaStatus: Markarbeten påbörjadeBeräknad driftstart: 2016 och 2018Plats: Astravets, nära gränsen till LitauenByggs av: Statliga ryska RosatomBeräknad kostnad: 7,5 miljarder euroFINLAND2Kommentar: Verket ligger bara 45 km frånLitauens huvudstad Vilnius och ska användafloden Neris vatten för kylning, innan den flytervidare genom Litauen. Lanserat för attsäkerställa vitrysk energiförsörjning efterlandets gaskonflikt med Ryssland. Ironiskt noghar Ryssland ändå tvingats gå in som finansiärefter den svåra ekonomiska krisen i Vitryssland2011.ESTLAND1SVERIGELETTLANDRYSSLAND4666RYSSLAND3LITAUEN5TYSKLAND POLEN VITRYSSLANDPolenNamn: Okänt. Projektet drivs avstatliga energibolaget PolskaGrupa Energetyczna (PGE)Antal reaktorer: 4(två olika kärnkraftverk medtvå reaktorer vardera)Reaktortyp: OkändEffekt: 4 x 1 500 MWStatus: Platsen är inte spikad men Polens premiärminister DonaldTusk förklarade i februari 2012 att landet fortsätter att utveckla etteget kärnkraftsprogramBeräknad driftstart: 2020Plats: Zarnowiec, Mielno eller Choczewo vid den polska ÖstersjökustenByggs av: Med all säkerhet ett västligt konsortium där amerikanskaWestinghouse, japanska Hitachi eller franska Areva-Siemens ingårBeräknad kostnad: OkändKommentar: Polen förhandladelänge med de baltiska länderna omatt delta i bygget av Visaginas, menvill nu ha egen kärnkraft. Målet äratt bryta beroendet av rysk olja ochgas. Befolkningen protesterar. Viden folkomröstning i Mielno nära enav de utpekade platserna röstade94 procent nej.Källor: Oxenstierna, Susanne: Russia’s Nuclear Energy Expansion, FOI 2010, FOI-R—3049—SE; Linas Vainius, AtgajaLitauen; Polskie Radio ”’Poland’s nuclear power will be safe’, says minister”, www.thenewz.pl, 2012-03-12; Wikipedia.© TOMAS ÖHRLING 2012nr 3 2012 impuls 5

kärnkraft » litauenSvag opinionImpulsi Litauenmot satsningenUtanför parlamentet i huvudstaden Vilnius rullar ungdomarfram tunnor märkta med symbolen för kärnavfall.Därinne diskuterar aktivister och experter Litauens nyakärnkraftsbygge. Men det är bara i dag som någon bryr sig.Inte ens De grönas ungdomsförbund vet hur de ska få fartpå protesterna.1text BÖRGE NILSSONEtt år har gått sedan härdsmältani japanska Fukushima.Utanför det litauiska parlamentettraskar en mänskligstork runt med långa steg.Intill lastar några ungdomar frångrannlandet Lettland av tunnor somska symbolisera kärnavfall.Snart drar de igång talkören ”StopBaltic Fukushima”. Talare från denryska enklaven Kaliningrad, från Litauenscenterparti och ungdomarnafrån Lettland håller korta tal och intervjuasi tv.Nikolajs Harlamovs, 29, lederungdomsorganisationen Kislorodfrån lettländska Daugavpils som harkört hit tunnorna.– Vi bor 30 kilometer från Visaginasoch vi var glada när de stängdedet gamla kärnkraftverket. Nu byggerde ett nytt, ett likadant som i Fukushima,säger han uppgivet.Nikolajs arbetar som turismkonsultpå ett av de största hotellen i Daugavpils.Hans jobb är att locka flerbesökare till den inte särskilt intagandestaden.– Bygger de det här kommer detatt bli helt omöjligt.Mycket mer blir det inte. Någrakravaller är det ingen som väntarsig. Två poliser tittar på lite lojt,medan fotografer tar bilder av detacksamma symbolerna.Nikolajs Harlamovs och hans sällskapav 25 rysktalande ungdomarhar kommit hit på eget initiativ. Någramiljöaktivister är de egentligeninte, mer en ungdomsorganisation.Ibland har de arrangerat konserteroch tävlingar för ungdomar. Nu ärkärnkraften deras huvudprojekt.När de ville delta tog de kontaktmed Linas Vainius på den litauiskamiljöorganisationen Atgaja. Han ärspindeln i nätet för kärnkraftsmotståndeti hela Baltikum.Nu sitter han i parlamentet ochlyssnar på ett runda bordssamtalom kärnkraft. Det är ett ambitiöstupplägg med tekniker, ekonomer,pensionerade kärnkrafts inspektöreroch besökare från Vitryssland ochden ryska enklaven Kaliningrad somsjälva bygger var sitt kärnkraftsverkstrax intill Litauen.Ett vanligt argument är att lillaLitauen med sina 3,3 miljoner invånarekan få betala hur mycket somhelst för sitt kärnkraftverk.Tyngst i den vågskålen väger viceriksbankschefen Raimondas Kuodis,vars poäng är att ingen vet hur dyrtdet egentligen blir. Bara att det blirdyrare än regeringen säger.Raimondas Kuodis viftar fleragånger med senaste numret av tidskriftenThe Economist, vars förstasidaropar ut rubriken: ”Kärnkraft– drömmen som gick i kras”.Politiker från två av partierna iseimas, den litauiska riksdagen, hartvingat fram konferensen.Men det låter mer än det är. De1Nikolajs Harlamovsfrån Daugavpilsi Lettland harrest till Vilnius föratt protestera motett nytt kärnkraftverk.2Linas Vainiusradar upp sina argumenti en intervjumed Baltikumsryskspråkiga tvkanal.3Den ryska parlamentsledamotenoch kärnkraftsmotståndarenMaksimSjingarkin försökerfå litauerna attsäga nej till att skaffany kärnkraft.4Fem av 141 ledamöteri Litauensparlament hartvingat fram enkonferens om kärnkraft.De flesta stolargapar tomma.234två partierna kontrollerar fem avlandets 141 parlamentsplatser ochde andra partierna är för.Tre av ledamöterna hör till ettparti som påminner om svenskaCentern. Två ingår i Nationalistunionensom är en nationalkonservativutbrytning ur regeringspartietKristdemokraterna. Det är de senaresom bestämt vilka som bjudits in.Här finns marginaliserade vitryskanationalister.Och här finns Maksim Sjingarkinfrån Moskva. Han är före detta högrysk militär inom kärnvapentrup-6 impuls nr 3 2012

Sverige Runtdet händer i sv1 581åreMer kultur till barnenClara Kempffär projektledareför ”Modigabarn” iÅres skolor.Foto:Lena Sjöberg26374”Modiga barn” heter ettprojekt som startats iÅre kommun, bland annatgenom SV.barnkultur. Det är SVÅre som tillsammansmed Åre kommun ochkulturföreningen Nysnö& Fria kulturskaparevill ge barn mellanett och nio år på skoloroch förskolor ökad tillgångtill kultur och egetskapande. Cirka 900barn och deras pedagogiskapersonal berörs.– Om man vill byggaett samhälle där människorupplever sigdelaktiga och har inflytandemåste det grundläggasi tidig ålder, sägerPeter Jansson, SV Åre.Artister och kulturskapareska anlitas för atthandleda barnen i derasvardagliga miljö. Föratt stärka det egna skapandeti grupp kommerbarnen bland annat attfå ägna sig åt musiklek,teater, dans, berättandeoch att bygga instrument.Tanken är attbarnen själva ska skapaoch inte att de vuxnaska visa och barnen kopiera.Projektet är en fortsättningpå ”Kultur ärhälsa”, en långsiktigstrategi i Åre kommun.Projektledare är ClaraKempff. Hon säger:– Intresset är mycketstort, det känns somvi ligger alldeles rätt itiden. Vid inspirationsträffenför den pedagogiskapersonalen deltognästan alla som arbetarpå skolor och förskolor ikommunen.2kungsbackaVårdhundarVårdhundar. Collien Alfonsmed vårdhundförarebesöker äldreboenden iKungsbacka. Det är detenda vårdhundteamet iHalland.SV står bakom verksamhetendär varje äldreboendesom anlitar vårdhundteametbetalar försina timmar.pågångi SVAPRIL19FREDAG2012visby 19 aprilEn ny Öppen scen planerasi Almedalsbiblio teket i Visby19 april. Öppen scen är ett arrangemangdit alla kan kommaoch uppträda. Ljud, ljus ochkringarrangemang är ordnatoch klart.Det första Öppen scen harredan genomförts under våren.Öppen scen är ett samarbetemellan SV, Ella pop&rock,Elmer ung kultur, Gotlandsskrivarlinje och biblioteket.3stockholmNya verksamhetscheferna på kursKonferens. Den första samlingenför SVs verksamhetschefer iden nya organisationen med 32avdelningar har genomförts påSånga-Säby kursgård utanförStockholm. Inger Erlandssonoch Kerstin Jarl var kursledare.Fler kurser är planerade så attalla SVs verksamhetschefer kanfå utbildningen.– Det var mycket bra att träffaandra verksamhetschefer.Deltagarna är från vänstertill höger: Inger Erlandsson,kursledare, Göran ThomteSV Göteborg, Ann-MarieWinberg SV GöteborgsregionenSydost, Fredrik SjöbergSV Uppsala län, RitaLinders SV Malmö, ElaineLindeborg SV Blekinge, KarinNordström SV Norrbotten,Annika Estassy LovénSV Stockholm och KerstinJarl, kursledare.Ofta tror man att man är ensamom ett problem men det visarsig att flera delar samma erfarenhet,säger Göran Thomte,verksamhetschef i Göteborg,som var en av dem som deltog.8 impuls nr 3 2012

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 394haningeTeckning för alla – i alla åldrarMåd Olsson-Wanneforsleder en studiecirkel iteckning i SV Haninge utanförStockholm.Deltagarna är från 11 tillöver 70 år.Och allt däremellan.teckning. Billy börjadei teckningscirkeln denhär terminen. Han ficken tatueringsmaskin ijulklapp och vill lära sigatt teckna. För kompisenStefan var det mestintresse för teckningsom gjorde att han anmäldesig till cirkeln.Intresset för teckningär en gemensam nämnarehos alla tio deltagare.– Tänk vad kul mankan ha med en pennafrån SV, säger Måd.De yngsta deltagarnaTove och Nora sitterbredvid varandra. Toveberättar att hennespappa tittade i SVs studieprogramoch frågadeom hon ville lära sigteckna. Tillsammansmed Nora, som Tove borgranne med, bestämdede sig för att gå i cirkeln.Hela gruppen samlad – från vänster Lars Carr, Jessica Johansson, Sibylla Bergqvist, EivorPlantin, Billy Wester, Stefan Lindros, Malin Willamo, Eva Mörlin, Nora Dahlälv och Tove Rodlert.Att deltagarna befinnersig i olika stadier ilivet berikar cirkeln, sägerMåd, och fortsätter:– Jag försöker attplocka in lite konsthistoriai cirkeln. Vad varoch en vill teckna styrjag inte men jag vill försökage dem grunderna.– Att börja med stillebenär bra, för att fångaljus och form.Jessica har, liksom Eivor,varit med sedancirkeln startade. Hon– Åldersblandningen pådeltagarna berikar cirkeln,säger Måd Olsson-Wannerfors.har enligt de andra deltagarnatalang för teckning,hon är konstnärligtlagd.– När jag börjadehade jag aldrig tecknattidigare, jag var ennybörjare. Det blev enöverraskning för migsjälv att jag faktiskt kan.Måd slås av att även desom är äldre snabbt lärsig att teckna. Hon tyckerdet är roligt att teckningblivit populärt. Nuhar hon också en gruppi oljemålning och enannan grupp som bådetecknar och målar.Mats Nilsson6kalmarSlöjdutställninghemslöjd. Hemslöjdskonsulenternai Kalmarlän har haft utställning ibiblioteket i Färjestaden.Material och verktyglånades ut till besökarna.Utställningen genomfördesi samarbete medSV.7stockholmPopulär turnéFöredrag. LasseBengtsson, känd TV4-profil som flyttade tillAfghanistan och blevinformatör för SvenskaAfghankommittén, harvarit på turné med SV.Tillsammans medSvenska Afghankommitténarrangerades i marsflera föreläsningar, blandannat i Skellefteå, Skövdeoch Karlsborg.Turnén avslutades iStockholm och ett framträdandei anslutning tillSVs lokaler.Lasse Bengtsson berättadeoch visade bilderav sina upplevelseroch intryck från Afghanistan.Lasse Bengtsson.5örnsköldsvikSamarbete i förnyelseprojektNea-Marie Österlund,ordförande i Kamratskapi Anundsjö ochsekreterare i SPF-kretseni Örnsköldsvikskommun, är initiativtagaretill ”Förnyelseför framtiden”.SPF-projekt. Det ärett samarbetsprojektmellan de fem föreningarnai Västernorrlandslän: Fyrklöverni Björna/Gideå,Kamratskap i Anundsjö,Nolaskogs, Nätraoch Träffen i Arnäs.De samverkar medförbundet och SV iÖrnsköldsvik.Projektet förväntasleda till fler ochaktivare medlemmar,förnyelse av programinnehålloch att detska stärka styrelsernai deras arbete genombland annat ökat datorkunnande.Under fyra dagari mitten av maj samverkarde fem SPFföreningarnaoch SVpå Örn-Expomässan iÖrnsköldsvik för attsamtala med besökarna.Mellan konferensdagarnaär det grupparbeteni cirkelform.Kerstin B LindgrenVivi-Anne Olsson, SV i Örnsköldsvikoch Nea-Marie Österlund, SPF, samarbetari projektet ”Förnyelse förframtiden”.8rättvikFårets dagklimatsmart. I börjanav mars arrangeradesFårets dag i kulturhuseti Rättvik. Projektet ”Detklimatsmarta fåret”, somdrivs av SV med stödav EU och som Impulsskrev om i nr 1/2012, presenterades.Det riktarsig bland annat till demsom har får eller somtänker skaffa får.Utställare visade sinaalster och besökarnakunde också prova påtovning.nr 3 2012 impuls 9

ekonomi » pensionerVågar viFredrik Reinfeldts utspel om att arbeta tills man är 75 väcktekraftiga reaktioner. De senaste åren har pensionerna sänkts pågrund av finanskrisen. Och nu diskuteras en formell höjning av pensionsåldern.– Riksdagen har satt systemet på en flotte och kapat förtöjningarna. Det här är ettakut problem, säger Joel Dahlberg, författare till boken ”Pensionsbluffen”.text peter johanssonUnder 1990-talet beslutaderiksdagen att pensionssystemetskulle göras om.Det gamla ATP-systemethade införts på 1960-taletoch gynnades då av efterkrigstidenssnabba ekonomiska tillväxt.Men efter den svåra finanskrisenpå 1990-talet behövde pensionernasänkas av besparingsskäl.Då växte i stället behovet av ettnytt system där sambandet mellaninbetalda avgifter och förmåner vartydligare.I riksdagen ingicks en blocköverskridandeöverenskommelse medöver 90 procents förankring. Syftetvar att skapa ett system som intehade någon förutbestämd pensionsnivå,utan som i stället var mer följsamtmot den samhällsekonomiskaoch demografiska utvecklingen.Sambandet mellan avgift och förmånskulle märkas tydligare.Den 1 januari 1999 trädde det nyapensionssystemet i kraft. Alla somär födda efter 1953 får hela sin pensionberäknad enligt den nya modellen.Den fungerar i korthet så att18,5 procent av lönen, och annanJoel Dahlbergattackerardet svenskapensionssystemetiboken ”Pensionsbluffen”.Foto: joséfigueroadrömma om»ersättning som man betalar skattför, avsätts till den allmänna pensionen.Den större delen – 16 procent– går till inkomstpensionen. Resten– 2,5 procent – går till premiepensionensom man självhar möjlighet attpåverka i vilkafonder den skaplaceras.De inbetaldasummornaomvandlas tillpensionsrätter.Hur stor pensionenblir beror påhur många sådanaman sparat ihop,och hur mycketde är värdanär man tarut dem. Värdet avgörs av läget i densvenska ekonomin – om många harinkomster och betalar in nya pengar,eller om arbetslösheten är stor ochekonomin alltså går sämre.Under de senaste åren har pensionssystemetutsatts för hårda påfrestningar.De senaste tio åren harvärdet på pensionerna minskat medomkring fyra procent. 2010 sänktespensionerna med 300 kronor i månaden.Året därpå blev de ytterligare500 kronor lägre.Joel Dahlberg, ekonomijournalistpå Svenska Dagbladet, beskriversituationen i sin aktuella bok ”Pensionsbluffen”:– Reformen var underfinansieradfrån början. Nu när de stora kullarnafrån 1940-talet har börjat gå ipension fattas det pengar. Det fannsockså en övertro på att premiepensionenskulle ge ett stort tillskott. Såhar det inte blivit.Samtidigt har medellivslängdenökat kraftigt under de senaste decennierna.Den del av livet då manfår pension har blivit längre och dentid när man betalar in pengarna harblivit kortare.10 impuls nr 3 2012

StockholmÖstersjönMandrogiKizhiGoritsiSt PetersburgJaroslavlUglichRysslandMoskvaBoka nuoch få enutflykt tillPuskjin &Peterhof!Följ med tillRysslands hjärta!Kryssa i kontrasternas RysslandVi kryssar nära 200 mil på floder, sjöar och kanaler för attmöta den vänliga landsbygden och Rysslands två viktigastemetropoler. Mellan maktens Moskva och tsarernas S:t Petersburgupplevs äkta folklore och sevärdheter som Kreml,Röda torget, Peterhof samt tusenåriga gamla Volgastäder.S:T PETERSBURG, vid Nevas delta, bjuder på kulturskatter och sagolik arkitekturi sevärdheter som Isaakskatedralen, Blodskyrkan med sina olikfärgadelökkupoler, Vinterpalatset, Eremitaget och Peter Paulfästningen.TSARERNAS LUSTSLOTT. Ta en shoppingtur vid huvudgatan Nevskij Prospekteller följ med på en *utflykt till Pusjkin och det luxuösa Katarinapalatset samtPeterhof, som var Peter den Stores eget Versailles. Avsegling med bekvämaflodkryssaren M/S Lenin över Ladoga, för att uppleva rysk gästfrihet ochlandsbygd.I MANDROGI möts vi av folklore och festlig picknicklunch. På sagoön Kizhi,i Onegasjön, får vi se ett UNESCO-skyddat friluftsmuseum och Kristi förklaringskyrkabyggd helt i trä. I byn Goritsi känns det som tiden stått still i hundraår, men det rustika ryska vardagslivet välkomnar med öppna armar.VID VOLGA ligger tusenåriga Jaroslavl, en av de vackra städerna i GylleneRingen. Vidare till Uglich, känd för sin intrigfyllda historia. Slutligen når viMoskva. En stadstur tar oss till Röda torget med Vasilijkatedralen och Kreml.Missa inte ett besök i Livrustkammaren. Tid ges för strövtåg på shoppinggatanArbat eller att provåka tunnelbanan.ALLT DETTA INGÅR I RESANS PRIS: Flyg till S:t Petersburg/hem från Moskva •Transfer till fartyget t/r • Del i utsides 2-bäddshytt, däck 1 • Utflykter enligtprogram • Helpension från middag dag 1 – frukost dag 11 • Fartygsorkesterombord • Dricks till lokalguider, chaufförer samt ombord • Lokalguider • GrandTours kunniga reseledare. Avresa fr Stockholm och Köpenhamn 23/5, 2/6**,31/8, 10/9**, 20/9. 11 dagar. Pris fr 15.995:-.* Erbjudande: Boka någon av våra Rysslandskryssningar och få utflykten till Pusjkin & Peterhof, värde 725:-. Gäller nybokningar t.o.m. 30 april.Uppge koden IMPULS. ** Dessa avgångar går kryssningen Moskva – S:t Petersburg.Boka på www.grandtours.se eller ring Grand Tours 08-24 15 25. Beställ vår nya katalog för 2012!

socialt » bastmoraBertil Schlesingeroch George Esso.Robin Dahlin och Niklas Ahlin städari Scaniarinken. Foto: Björn HolmérTre dagar tar det att städa Scaniarinkens läktarefrån popcorn, snus och hamburgerrester. Men igengäld har de förhandlat till sig extra fribiljetter tillhemmamatcherna.Impuls besöker Bastmorakooperativet utanförSödertälje.Sandor Rigo, Roger Eriksson ochPeter Suur-Suo klyver ved i dengamla ladan vid sjön Måsnaren.text åsa chagas foto olof näslundKooperativetger medlemmarna frihetDet är lite låg stämning påBastmorakooperativetden här morgonen i mars.De har just tvingats flyttafrån Bastmora friluftsgårdtill en lokal i miljonprogrammetHovsjö. Kommunentyckte att hyran blev för dyr. Eftermorgonfikat ger sig halva gänget nertill en gammal lada vid sjön Måsnarenför att klyva ved. De andra kopplarsläpkärran på minibussen ochåker ut till Bastmora för att hämtasäckar med färdig ved.Medan de lassar 40-literssäckar påsläpet öppnar handledaren RogerKarlsson en förrådsbod och visaralla maskiner som kooperativet tillsammanslyckats köpa in. Den storavedkapen, gräsklippare och trimmers.– Den där kallar vi Kjell-Arne,säger han, och pekar på en gräsklippartraktor.När vi hade skickat vårförsta faktura till Scaniarinken förstädningen av läktarna fick vi ut16 000 kronor och det var precis vadtraktorn kostade. Så då döpte vi denefter Kjell-Arne Blomqvist som ärdriftchef för hela arenan.På vägen tillbaka till de nya lokalernai Hovsjö pekar George Esso utett bostadsområde där han tidigarejobbade på en daglig verksamhet.– Då jobbade vi för Telgebostäderoch krattade och sopade grus ochbytte påsar i soptunnorna.Också Bertil Schlesinger jobbadetidigare på en daglig verksamhet,med liknande uppgifter. Hanvar med när Bastmorakooperativetstartades 2008.w Vad är den stora skillnadenmed att jobba i ett arbetskooperativjämfört med en dagligverksamhet?– Friheten, säger BertilSchlesinger. Vi får bestämmaRoger Karlssonär handledare förBastmorakooperativet.mer. Och så får vi gratis buss kortoch åker på resor tillsammans.De tio medlemmarna i kooperativetfattar beslut om ekonomi ocharbetsuppgifter på sina styrelsemöten.De två handledarna RogerKarlsson och Björn Holmér sittermed på mötena, men fattar inte deavgörande besluten. Däremot är devad de kallar ”konsekvensbeskrivare”.De hjälper till med att beskrivavilka konsekvenser ett beslut kanleda till.– En gång blev vi till exempeltillfrågade om att kakla ett badrum,säger Björn Holmér. Då kunde viresonera tillsammans och kommafram till att det var för svårt för oss.Målningsuppdrag har de tackat jatill. Nu ska de eventuellt måla omövervåningen i den nyalokalen i Hovsjö.De har också»14 impuls nr 3 2012

Bertil Schlesinger lassar ensäck ved i släpkärran. Bakomkommer Niklas Ahlin ochChristoffer Carlsson med mer.nr 3 2012 impuls 15

socialt » bastmoraFakta >>FN har utsett2012 till kooperativensår för attöka kunskapen omkooperativ som företagsform.Ett socialt arbetskooperativbildasav personer sompå grund av någotarbetshinder harsvårt att hitta arbete.Genom att bildaen ideell eller ekonomiskförening ingårmedlemmarnai en demokratiskorganisation somger delaktighet ochansvar.Eftersom medlemmarnapågrund av sina arbetshinderhar rätttill stöd från samhälletbidrar kommunernaofta medarbetshandledareoch lokalhyror.Gänget ute vid Bastmora friluftsgård, från vänster George Esso, Christoffer Carlsson, Niklas Ahlin och Bertil Schlesinger.I samarbete med Moomsteatern under söker vi den sköra trådsom utgör gränsen för normalitet.Biljetter 031 708 71 00www.stadsteatern.goteborg.seUrpremiär 20 april Nya StudionAv Ann-Sofie Bárányregi Kjell Stjernholmmed Pierre BjörKmAn,GuStAv eKmAn-mellBin,GunillA ericSSon,ÅSA-lenA hjelm,Bill huGG,niKlAS lendemArskött grönområden ute på Bastmorafriluftsgård, ett jobb somde alla saknar nu när vårenkommer. Där ute fanns det alltidjobb.Dessutom har de kört grovsoporfrån kommunens gruppboendentill Tvetatippen ochtagit på sig lite paketeringsjobb.Men de stora uppgifterna ärvedförsäljningen och städningenav Scaniarinken.– Vi är en ideell förening såvi får inte betala ut någon löntill medlemmarna i kooperativet,men förra året gick ungefär60 000 kronor tillbaka till demi form av busskort, resor ochrestaurangbesök, säger BjörnHolmér.– Och så köper vi in te, kaffe,ketchup och knäckebröd tillvårt lunchrum, säger LenaStockman, som är kooperativetsenda kvinnliga medlem.Just den här dagen i mars ärtempot ganska lågt. Allt harinte kommit på plats. De vetinte riktigt vilka uppdrag dekommer att kunna ta på sigframöver. Men i vanliga fall ärarbetsmotivationen hög. Eftersomalla beslut fattas gemensamtfinns det inget utrymmeför att säga att ”jag har inte lustidag”.– Men alla jobbar i sin egentakt, efter sin egen förmåga, sägerGeorge Esso.Att få möjlighet att jobba100 procent av sin förmåga ären del i den värdegrund somde gemensamt tagit fram. Underett års tid har de arbetatmed Vis Vardi, en metod för atttydliggöra den samhällsnyttasom ett kooperativ kan skapa.Projektet har letts av Skoopi,Sociala arbetskooperativensintresseorganisation, och harresulterat i en hållbarhetsredovisningmed miljömål, socialamål och ekonomiska mål.– Det här längst bak är detviktigaste, säger Björn Holmér,och pekar på den utomståendegranskning som avslutar rapporten.En granskning som visaratt alla mätningar gått rätttill.Sedan går han iväg till det nyinreddakontorsrummet för attkolla med det lokala fastighetsbolagetom det finns möjlighetför kooperativet att sköta grönområdenai närheten. «16 impuls nr 3 2012

10 frågortill Helena MarkstedtRättvisemärkt: ”Vi handlar mer, antaletprodukter ökar och allt fler engagerar sig förFairtrade.”text OCH foto mats nilsson1Vad står Fairtrade för?– Fairtrade, eller rättvis handelpå svenska, är en bred rörselse förbättre handelsvillkor för utvecklingsländersom har många år pånacken. Fairtrademärkningen ären produktmärkning som funnitsi 15 år i Sverige. Den finns på produkterfrån utvecklingsländer somuppfyller de internationella kriteriernaoch innebär att odlare ochanställda får möjlighet att förbättrasina arbets- och levnadsvillkor.2Kan ni garantera den som handlarFairtrademärkta produkter att pengarnahamnar rätt?– När en produkt är Fairtrademärkthar hela handelskedjan kontrollerats.Kontroller görs för attsäkerställa att de som odlat råvaranfått lägst det hållbara miniprissom finns i Fairtrades kriterier ochdessutom en premie som kan gå tillinvesteringar i att förbättra verksamhetenoch lokalsamhället.3Hur går det för Fairtrade i Sverige?– Fairtrade växer på alla sätt.Vi handlar mer, antalet produkterökar och allt fler engagerar sig förFairtrade.– Men så finns det också mycketkvar att göra! Svenskar handlarFairtrademärkta produkter förcirka 120 kronor per år. Det skullekunna bli betydligt mer!4SV utbildar Fairtradeambassadöreri hela landet. Hur många finns deti dag?HelenaNamn HelenaMarkstedtBor StockholmAkuell Generalsekreterarei Fairtrade.SV fortsätteratt utbilda Fairtradeambassadörer.Nyligen lanseradesen applikation somvisar vilka caféersom serverar Fairtrademärktkaffeoch andra produkteroch var de säljs.– Det finns 3 600 ambassadörersom gått Fairtrades utbildning.5Kommer utbildningarna att fortsätta?– Ja, det finns ett stort intresseför utbildningarna så de kommersjälvklart att fortsätta.6Har folks köpvanor ändrats medtanke på rättvisemärkta produkter?– Ja. 70 procent av svenska konsumenterkänner i dag till Fairtradeoch allt fler väljer Fairtrademärktaalternativ när de handlar.7Förra året genomfördes ”världensstörsta Fairtradefika”. Hur blev resultatet?– Över 400 000 personer deltog.Vi gör ett nytt världsrekordförsökden 19 oktober i år!8Vilka produkter skulle du önskaatt att vi handlar mer Fairtrademärktav?– Jag önskar både att vi handlarmer av de produkter som är lättareatt hitta som Fairtrademärktasåsom kaffe, bananer och chokladoch att vi frågar efter de produktersom utbudet ännu inte är lika braav, till exempel bomull och trä.9Vad säljs bäst?– Kaffe är den största Fairtrademärktaprodukten. Det säljs över4 500 ton Fairtrademärkt kaffe iSverige. Men det är fortfarandebara lite drygt fem procent av alltkaffe. Så det behöver fortsätta öka.0Vad kan vi vänta oss härnäst iform av nya varor och produkter medFairtrade märkning?– Man kan så klart aldrig baravänta! Det gäller att vi som konsumenterfrågar och ställer krav påatt företagen ska erbjuda Fairtrademärktaprodukter. Men det finnstillexempel nya Fairtradekriterierför guld och trä.– Så Fairtrade ska forsätta attväxa både inom de produkttypersom redan finns och till nya typerav produkter.«nr 3 2012 impuls 17

evolution » lasse bergfoto: Deep Sea ProductionsSanfolket fickLasse Berg attändra uppfattningom oss18 impuls nr 3 2012

”Människanär en glad skit”foto: Deep Sea ProductionsEfter att i årtionden skrivit reportage och gjort tv-dokumentärer om svältoch krig mötte Lasse Berg sanfolket i Kalahariöknen. Deras urgamla livsstilfick honom att ifrågasätta allt han tidigare trott sig veta om människansinre natur. Det blev till en besatthet och en forskningsresa.– Människan är egentligen en glad skit, säger han.text åsa chagas »nr 3 2012 impuls 19

evolution » lasse bergFör ett par veckor sedanpaddlade Lasse Berg ochhans hustru Ingrid i enurholkad stock i vassen iOkavangodeltat i Botswana.Plötsligt brakade det till och enflodhäst anföll dem.Nu är han tillfälligt ”hemma” iUppsala i en paus i en månads föreläsningsturnéruntom i Sverige.Han säger ”hemma” med citationsteckeneftersom han sedan de flyttadetillbaka till Sverige 2008 intevarit hemma mer än fyra, fem månadersammanlagt. Det brukar blien föreläsningsrunda på våren ochen på hösten, för att träffa läsareoch berätta om sina böcker ”Gryningöver Kalahari” (2005) och”Skymningssång i Kalahari” (2011).På 60- och 70-talen reste Lasse Bergrunt som reporter i Asien. Han varbesatt då också, säger han. Av svält.Han ville veta, ville verkligen förståvarför svält uppkom, vilka mekanismersom låg bakom, vad som händermed en människa som svälter.Han förstod snart att svälten sällanberodde på brist på mat, utan påmaktförhållanden. Det är i dag enetablerad sanning, då var det en nyinsikt som han förde fram.”Livet som nomadiseradesamlare ärmänniskans djupahistoria”, skriverLasse Berg i boken”Skymningssång iKalahari”.foto: Lasse Berglasse bergDet var Asien han intresseradesig mest för och det är fortfarandeegentligen Asien han tycker är mestspännande, ”där finns framtiden,där finns människorna”.Men i början av 80-talet kom hantill Afrika, till Moçambiqe, och möttekärleken. Tvåfaldigt.– Första dagen där nere mötte jagIngrid som jobbade med bistånd.Hon har nu varit min hustru i över30 år. I tio år bodde vi i Botswanaoch Namibia, i kanten av Kalahariöknen,berättar han.Under sina resor in i Kalahariöknenmötte han san-folket, ett bushfolksom fortfarande levde som samlareoch jägare, på ett liknande sätt somman tror att människan levt i hundratusentalsår. Han fylldes av enomedelbar kärlek till detta lättjefullafolk som under ständigt pratande»Omständigheterna kan göra vadsom helst av en människa, den yttremiljön påverkar mer än generna gör,men den som säger att det är vår inrenatur som leder till krig, den har fel.»och skrattande vandrade över savannenoch samlade sin föda, deladesitt byte med alla i gruppen och dansadetillsammans framför elden.Jo, han är lite romantisk, han medgerdet. Det är klart att deras liv varhårt. Han skulle inte vilja byta sittombonade liv mot deras. Men detfanns något där som väckte en ny besatthet.Om deras sätt att leva var detursprungliga så måste han ha haftfel om människans inre natur? På1990-talet var den allmänt vedertagnasanningen att människan av naturenvar egoistisk, revirhävdande ochadrenalinstinn. Det stämde ju inte?Det blev upptakten till en reportageresasom ännu inte är slut och somresulterat i de två böckerna om Kalahari.Den första boken handlar omhur människan blev människa. Denandra om vad som hände sen, när viblev bofasta och jordbrukare. Närallt gick åt skogen.Men en sak i taget. Det var intebara romantiska idéer som fick LasseBerg att tro att han hos san-folketkunde iaktta något om människansinre natur. Om man ser människansutveckling sedan vi skiljdes åt frånschimpansen som en sex meter långvägg, så är det bara de sista tio milli-20 impuls nr 3 2012

metrarna som vi varit bofasta ochodlat jorden. Resten av tiden har vilevt som samlare och jägare i smågrupper, på ett liknande sätt somsan-folket.Under denna långa tid har det genetiskaurvalet gynnat egenskaper somförmågan att lösa konflikter genomsamtal och humor, en dragning tilllättja och frosseri (när någon lyckadesfälla att stort byte gällde det attäta upp det direkt innan det blevförstört), motvilja mot översitterioch en stark drift att dela med sigoch få gruppens godkännande.– Forskarvärlden är inte överensom att människan är god, men mantalar allt mer om människan somen social och samarbetande varelse.Omständigheterna kan göra vadsom helst av en människa, den yttremiljön påverkar mer än generna gör,men den som säger att det är vårinre natur som leder till krig, denhar fel, slår han fast.Bland de arkeologiska fynden frånmänniskans samlartillvaro finnsmycket få spår av våld. De var likalånga som vi är i dag, vilket tyder påatt de var välnärda.Sedan kommer vad Lasse Bergkallar mänsklighetens största revolution,jordbruket. På bara några tusenår visar de arkeologiska spårenkrig och sjukdomar. Vi blev kortareoch fick karies. Vad hände?För ungefär 10 000 år sedan uppstodjordbruk och senare boskapsskötselmer eller mindre oberoende av varandrapå ett halvdussin ställen frånÖstasien till Nordafrika. Det var iföljden av en stor istid, klimatet varkallt och torrt och människan fickalltmer överleva på vilda frön. Såkom hon på att hon kunde samla indem och så dem. Spannmålsodlingenvar född.– Sedan fanns det ingen återvändo,säger Lasse Berg.Skörden måste lagras för att räckahela året. Redskapen var tunga ochgick inte att bära runt. Vi blev bofasta.”Dessa förråd måste vaktas”, skriverhan, ”de kan beskattas, en skattsom sedan kan försörja specialister:soldater, poliser, maktens representanter,ståthållare, hantverkare,präster, tänkare och konstnärer. Urhögarna med vete och korn, råg ochris växte så småningom inte barabyn, utan också staden och riket, tilloch med imperierna.”Spannmålsodlingen gav storaskördar och trots sjukdomar ochHos samlargrupperi Kalahari användsdans för att lösakonflikter som detinte gått att prataom. Överlevnadenhänger på att mankan hålla sams.foto: Lasse BergLasse Bergkrig växte befolkningarna fort. Detvar inte längre möjligt att känna allaoch få allas godkännande som i detidigare samlargrupperna som sällanbestod av mer än 30 personer.I stället för ett demokratiskt ”vi”föddes vad han kallar två av det modernalivets mest avgörande påfund:beskattning och byråkrati.Det blev en mörk tid i människanshistoria, med hårt arbetandebefolkning och en allt rikare styrandeelit. Krig och sjukdomar härjade.Först de senaste 50 åren har denutvecklingen vänt. Nu har vi mindrekrig än någonsin tidigare, svälten ivärlden har minskat och för förstagången i historien är vi lika långa>> Prisad hedersdoktorLasse Berg är hedersdoktor vid Lunds universitet och harfått många priser genom åren, däribland Årets väckarklocka2007, Stig Dagermanpriset 2007, Ikarospriset 1987 och tidningenVi:s författarpris 1980. ”Skymningssång i Kalahari” nominerades2011 till Augustpriset.Några andra böcker av Lasse Berg: I Asiens tid (2000), Världensålder: om rasism, människans godhet och livets mening(1994), I Sven Hedins spår (1993), Längs Ganges (1986), Asiatiskgryning (1983), Mat & Makt (1978).Några TV-dokumentärer: I fjol föll regnet en måndag (1997),Att mörda ett land (1996), Drömmen om det goda livet (1995),Det delade Korea (1984), Hotet mot de tropiska regnskogarna(1980).»nr 3 2012 impuls 21

evolution » lasse berg99117826451031123Vårt afrikanska ursprungFör ungefär 200 000 år sedan uppträderde första moderna människornai Afrika. En liten grupp av dem, någonstansi Afrika, blir allas våra förfäder.För 120 000 år sedanVårt första försök att lämna Afrika.Några av dem vandrar norrut genomEgypten till Levanten, men dör utför 90 000 år sedan.För 60 000 år sedanEn liten skara människor tar sig frånAwash till den arabiska halvön ochvidare längs kusten österut. Allaicke-afrikanska folk härstammar fråndenna grupp.456För 50 000 år sedanFrån Indien flyttar människanin i Sydostasien och Kina.För 50 000 år sedanMänniskan tar sig över tillAustralien.För 40 000 år sedanI flera vågor tillbaka västerutkommer Homo sapiens frånSydasien till Europa. De flestaav dagens européer kan spårasina förfäder till mitokondrie-DNA-linjer som uppstod för10 000 –13 000 år sedan.789För 40 000 år sedanMänniskan vandrar norrutin i Centralasien.För 30 000 år sedanFrån Centralasien flyttarmänniskan österut mot Beringssund.För 15 000 år sedanMänniskan tar sig över landtunganvid Berings sund tillAlaska.För 13 000 år sedanDe första vittnesbörden ombosättningar i Sydamerika.För 13 000 år sedanDe första invandrarna tillSverige nådde Skåne ochVästkusten.Källor: National Geographic, The Genographic Project,https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atlas.html.Alla tidsuppgifter är ungefärliga, omdebatterade och kommer säkerligen attrevideras av ny forskning.1011Karta: Stig Söderlindsom vi var på samlartiden. Trots attmänniskan alltså egentligen inteär genetiskt anpassad till att ätaspannmål och mjölkprodukter är vilika friska som bushmänniskorna.Lasse Berg vill inte ge sig in i debattenom ”stenålderskost”. Han konstateraratt vi uppenbarligen kanleva ganska gott på en kost som viegentligen inte är skapade för. Manhar också kunnat visa att en del avoss här i norr fått genetiska förändringarsom gör att vi kan bryta nermjölksocker, en egenskap som sedanhar spritt sig ut i världen.Under en period i Rwanda provadehans fru och han under etthalvår att äta så gott det gick påstenålders vis. Hans hustru hade ensvår artrit och efter bara tre månadervar hon så gott som frisk. Honhar fortsatt att undvika spannmåloch mjölkprodukter sedan dess,men själv klarar han inte det.– En morgon utan en ostmacka äringen morgon! Man är också olika,jag är nog en sån där robust typ,som en gammal T-ford som manLasse berg»Hoppetligger i attvi kan hittaett globalt”vi” sombestårav helamänskligheten.Att vi kansnacka ossut ur drivhuset.»kan stoppa i vad som helst men somändå bara puttrar vidare.Det kanske är tur att han tål det,för just nu lever han mest på hotell.– Jag är så trött på hotellfrukostar!34 föreläsningar runt om i Sverigeska han avverka på en månad, sedanreser han vidare för att arbeta på sinnästa bok. I den återvänder han tillbyar, människor och miljöer som hanbesökt under 40 års reporterliv. Förraåret åkte han till 20 länder i Asien,nu är det Afrika. Han är entusiastisköver vad han möter, särskilt i Asien.– Det är en oerhörd lyckoupplevelseatt komma på att jag hadetotalt fel. Det har fått mig att heltändra syn på Asiens utveckling.Det som han och andra författareförutspådde om Asiens framtidstämde inte alls, ”inte en rad”.Också de allra fattigaste har fått detmycket bättre, och är framför alltmedvetna om omvärlden på ett heltannat sätt än förut. Han berättarom en indisk by som han besökte på60-talet, där hälften av befolkningeninte ens visste att de bodde i Indien.När han nu satt där igen och pratademed en gammal vän kom en litengubbe fram med en tomat.– Han sa: ’Den här tomaten harblivit dyrare. Tror du det kan beropå George Soros?’ Jag glömmer detaldrig.Lasse Berg är optimistisk. Han trorvi människor till vår inre natur är optimistiska,och med vår stora hjärna,som skiljer oss från övriga primater,kan snacka oss fram till en lösningsom fungerar för alla. Att vi kan hittaett gemensamt ”vi” för att lösa problemen,precis som san-folket gjorde.Hellre hitta en lösning än slåss,det lönade sig inte genetiskt. Snackaoch skämta bort konflikterna.Men av våra förfäder homininernahar alla arter utom vår dött ut istora klimatförändringar. Och denklimatförändring vi nu står inför ärsnabbare än någon tidigare.– Hoppet ligger i att vi kan hittaett globalt ”vi” som består av helamänskligheten. Att vi kan snacka ossut ur drivhuset. Men om 50 år är detkanske för sent. «22 impuls nr 3 2012

Krönika…om jakten på den svenske pensionärenÄttestupa med guldkant– vem har råd med det?Är bilden av pensionärerna iSverige korrekt uppdaterad2012? Jag undrar. Den bild somreklambyråer och kvinnomagasinälskar att sprida, är bildenav den hälsosamma, aktiva, ekonomisktobekymrade pensionären med hela sinupptäckarglädje och nyfikenhet kvar ochsom vill förverkliga sig själv efter pensionen,njuta av livet mycket mer än tidigaregenerationer.I reklambilden av den nya, pigga pensionäreningår en välfylld plånbok så klart.Hur skall annars pensionären köpa sigden nya lyxiga livsstilen med påkostadeförströelser för mogna själar och vintagekroppar?Resa till Indien eller Tibet, klättrauppför heliga berg och bli förälskadpå spa för seniorer. Köpa hus i Provenceoch odla ekologiskt, åka på skomässa tillBarcelona och shoppa minst 100 par av denya skorna som är lämpliga för att drickachampagne ur med din partner och somsamtidigt motverkar artros.Produktutvecklarna för målgruppenpensionärer saknar inte fantasi.Förr var en ålderspensionär en person,nyss fyllda 65 som efter lång och trogentjänst fick medalj, lite pengar varje månadoch, om hälsan tillät det, på sin höjd unnadesig lite pensionärsgymnastik eller attmata duvorna i parken.Men i dag förväntas pensionären leva ilyckokarusellen alla sina resterande dagarhär på jorden i frenetisk aktivitet och meden dyr livsstil. Resan till vingården i Sydafrikakostar ju rejält!Dessutom tillåter hälsan väldigt mycketförströelse i en nation där 60-plussarnabara blir friskare och friskare i jämförelsemed tidigare generationer. ”Åhh, vilkenhärlig målgrupp, tre, fyra miljoner konsumenterom vi räknar in alla som fyllt 60!”utbrister marknadsföringsnissarna medande glatt gnuggar sina händer.anamartinezAna Martinez är författare och journalist.Hon har arbetat som programledare i SverigesRadio och skrivit åtskilliga krönikor ochkåserier. Krönikör i Impuls sedan 2000.JA!w Våren! Nu är det snartsommar!Produktutvecklarnas fantasi för att tafram nya produkter för målgruppen ”konsumentpensionär”känner inga gränser.Konsumtion av förströelser är den nya ättestupani Sverige.Från och med avtalspensionen skallpensionären ägna sig åt att förnöjsamtkonsumera alla produkter och upplevelsersom marknadsaktiva 35–45-åringar producerar.Ett härligt liv som silverkonsumentväntar alla välmående 60-plussare iSverige.Men vill du göra anspråk på att verka ellerhöras med din samlade kunskapserfarenhet,vill du göra anspråk på att fortfarandeha inflytande över samhällets utveckling?Ja då, gamle vän, då är du dödens! Sedanfinns det en annan aspekt: Hur många harråd med sin nya roll som konsumerandepensionär? För det stora flertalet somhar jobbat inom den offentliga sektorn ärpensionen ingen guldgruva direkt, så hurmånga pensionärer har råd att vistas vidättestupans härliga varma konsumtionslagun?Det finns faktiskt många friska, kompetentapigga pensionärer i Sverige sombehöver arbeta för sin försörjning, för attkunna betala tandläkarräkningen ellerunna sig att gå på bio.Min gissning är att den stora majoritetenav nykläckta pensionärer i Sverige i dagmå vara fysiskt fr iska men känner någonsorts melankoli. Den samlade kunskap ocherfarenhetskompetensen hos 3,4 miljonerkvalificerade individer förnekas.Alla arbetsgivare skulle följa Dramatensexempel. Man vågade utnämna denkompetenta Marie-Louise Ekman som nyteaterchef trots att hon var 63 vid utnämningen.Bilden av den svenske pensionären somen lycklig, obekymrad konsumtionenslyxlirare övertygar inte mig. Det finns enannan bild, en mogen individ som sörjerallt slöseri med kunskapskapital, all bördigjord som läggs i träda, all erfarenhet somkastas på soptippen. «NEJ!w Lärarbristen i Sverige. Höjlönerna och låt staten ta tillbakaansvaret för skolan.nr 3 2012 impuls 23

porträttet » anna järvinenEnHon är den melankoliska kompositörensom njuter av att vara herre över sig själv.Impuls har träffat Anna Järvinen somtycker att livet är svårt.Text Louise Fauvelle foto thron ullberggränslöseuforiAnnaJärvinen ommusikskapandetAnna Järvinen har precis räcktöver kassettbandet till musikproducentenMattias Glavå.Han sätter sig i sin lilla, rödaOpel och Anna hör hur hantrycker igång den skruttiga, gamla spelaren.Det är rätt fina melodier, men nu kommerdomen, tänker hon. Föga anar hon atthon några år senare ska hålla i fodralet tillsin första soloskiva, Jag fick feeling. Plötsligthar hennes musikkarriär tagit en nyvändning.Dörren på en taxibil slås upp framför ettgammaldags konditori vid Mariatorget. Uti vårsolen stiger Anna Järvinen med sinaläsglasögon vilande som ett diadem i detkorta, bruna håret. Hon kommer direktfrån ett av sina jobb – grundskolelärare påLidingö. Vi slår oss ner i två korgfåtöljer påkonditoriet. Anna förser sig med en koppsvart bryggkaffe, lutar sig bakåt, gäsparoch ler.Det har varit svårt att få till en intervju.Den senaste tiden har Anna haft fullt uppmed utvecklingssamtal och ett nytt omdömessystemför de 250 elever som honundervisar i engelska och bild. Därtill harhon sina döttrar hos sig denna vecka. Varannanvecka är de hos Anna, varannan hoshennes exman tillika musikern ChristofferGunrup.En period är det ingenting, sedan plötsligtkommer allting samtidigt, säger honursäktande samtidigt som hon drar av sigden stora ylletröjan och hänger den överaxlarna.Det är något med hennes osminkade, mörkaögon, ljusa hud och lågmälda uppsynsom för tankarna till grannlandet i öst. Somefternamnet avslöjar är det därifrån Annakommer och det är där, i Helsingfors, somhennes hjärta ännu slår som allra hårdast.– Min barndom var otroligt lycklig. Mormor,morfar och alla mina mostrar ochkusiner var alltid i närheten. Vi var en storfamilj och jag älskade släktträffarna.Som fyraåring i förorten Puotila, österom huvudstaden, bodde hon i en liten lägenhetmed sin mamma och bror. Annakände sig trygg och var bestämd med hurhon ville ha saker.– När jag var fyra år bestämde jag att jagville byta dagmamma. Den jag hade rökteinomhus och gjorde äckliga mackor medjättemycket smör och ost på som fick liggaframme så att de blev alldeles geggiga.Mamma Ulla, som jobbade med språkresorför Utrikesdepartementet, och pappaSeppo, som var bildkonstnär, separeradenär Anna var liten. Sitt intresse för pennaoch papper har Anna fått från Seppo ochhon har ritat och målat hela livet. Trots atthan var en perifer figur under uppväxtenhar de på senare år fått en närmare kontaktoch ställt ut sina verk tillsammans.Mamma Ulla var också artistiskt lagd ochspelade piano. Anna brukade sitta bredvidmed händerna i knäet och lyssna. Musikenblev till filmer i hennes huvud.Anna var sex år gammal när hon tillsammansmed sin mamma, som träffat enny man, och sin tre år äldre bror lämnadelandet. Sedan dess har Sverige varit henneshem.– Livet blev ensammare. I Puotila varjag något av en ledarfigur i kompisgängetpå gården. När vi flyttade till Täby blevjag blyg. Det var en annan sida av mig somkom fram. I vårt villaområde skulle manleka två och två och de andra barnen haderedan sina bästisar.Anna minns inte hur hon ställde sig till ombytet.Men hon har fått berättat för sig atthon sprang och gömde sig för att hon inteville flytta. Det första året var hon helt tyst.När hon till slut öppnade munnen pratadehon flytande svenska. I Annas påfallande»24 impuls nr 3 2012

nr 3 2012 impuls 25

porträttet » anna järvinen>> ExklusivtNamn Anna Järvinen.Ålder 41 år.Bor Södermalm iStockholm.Yrke Musiker ochlärare.Bakgrund Kompositöroch sångare iindiepopbandet Granada1995–2003.Soloalbum Jag fickfeeling (2007), Manvar bland molnen(2009), Anna självtredje (2011).milda och mjuka stämma hörs i dag intedet minsta spår av finska, men modersmåletär ännu intakt. Hela skoltiden var resornatill släkten i Finland många, ofta åktehon över på helgerna.Under tonåren flyttades Annas tonviktfrån målandet till musiken. Hennes storebrorintroducerade henne till synt- ochpopband som Ultravox, Depeche Modeoch Duran Duran. På gymnasiet börjadehon sjunga i ett band med sina svartrockarkompisar.Första gången hon stod påscen var på en spelning i ett punktillhållsom kallades Vita Huset.– Jag var så rädd för att stå näramicken så att de fick höja och höjavolymen tills det blev rundgång,säger Anna, kniper ihop ögonenoch viftar bort minnet med handen.– Konstigt va? I dag är det bästajag vet att stå på scen och sjunga.I dag har Anna släppt tre soloalbummed stämningsfulla melodieroch poetiska texter om kärlek och sorg.Alla har hyllats av kritikerkåren. Men detskulle ta många år innan Anna vågade tadet steget. När svartrockarkompisarna villeatt deras musik skulle låta mer som ArethaFranklin insåg Anna att hon inte besatt deröstresurserna och hoppade av. Hon funderadepå att söka till konstskola, men normernai hennes finska släkt var att konst varnågot som du gjorde på din fritid, vid sidanav ditt riktiga arbete. Hon hade inte modetatt gå hela vägen.– Det var en vilsen tid. När du är tjugo årär du så ung men känner dig vuxen och dutror att du har provat på precis allt. Jag börjadepå juristlinjen och lekte vuxen. Efterett år vaknade jag till liv och blev barn igen.w Varför hoppade du av?– Det hade varit så enkelt att gå i skolan.Jag minns aldrig att jag pluggade. Ändåhade jag alltid jättebra betyg. Så jag tänkteatt det väl inte skulle vara så svårt att blianna järvinen»Livet ärlättare nunär man äräldre.»jurist. Men jag insåg snart att det inte vartal om att bara flyta igenom.Mamma Ulla blev frustrerad över avhoppet.Hon tyckte att det var dags för sin dotteratt ta tag i sitt liv. Anna jobbade på dagis ensväng och läste konstvetenskap – konstvetenskapfår man väl ändå läsa, tänkte hon.Via en kompis blev hon introducerad tillStockholms indiekultur.Första steget i rätt riktning kom när hontillsammans med ett gäng killar tog upp låtskrivandetigen och bildade indiepopbandetGranada. Äntligen hade nittiotalet kommitoch trenden med kraftfulla brösttoner varnu utbytt mot späda röster och en mer tillbakadragenimage. Anna var 25 år gammaloch indievågen passade henne perfekt. Nukunde hon titta ner på sina skor och flackamed blicken och samtidigt vara helt rätt.– Vi var ett gäng blyga och hämmadetyper som var en del av shoe gazing-kulturen.Det passade att dra sig i ärmarna. Manskulle absolut inte förhäva sig, allt skullevara ironiskt och jag fick inte ta minalåttexter på för stort allvar. Men jag skrevändå en del om Finland. Bland annat ensång till min mormor.w Du har sagt att livet är svårt. Vad menar dumed det?– Livet är svårt, säger Anna, kliar sig inacken och lutar kindbenet i handen.– Du är så känslostyrd. Du styrs av känsloroch minnen från din barndom och närdu möter människor senare i livetkrockar det med deras baggage.w Vad bär du med dig för känslor?– Det är mycket sorg. Dels dethär att lämna sitt sammanhangoch få en ny identitet. Dels föräldrasituationen,sorg över skilsmässanoch att inte känna sigsedd. Och det har hänt myckettragiskt i min familj – både missbrukoch dödsfall. Ett barn vill bli sett ochkänna närhet.w Var fanns missbruket?– I min familj och min släkt, säger Anna,ler lite snett och vill inte säga mer än så.– Känslan av sorg och svek är svår att bliav med. Den har kladdat av sig på mina andrarelationer senare i livet. Du blir misstänksam,har svårt att lita på andra och bliruppmärksam på andras språk. Jag hoppasatt mina barn slipper att ha alla tentaklerute.Efter hårt repande, fyra album och sju årsenare splittrades Granada. Först då föddestanken på att göra något alldeles egetmed musiken. En tanke som för Anna varen blandning av rädsla och förtjusning.– Jag är tacksam mot alla människor omkringmig som har satt mig på rätt spår. EfterGranada skickade min producent Mattiasen låt till mig och sade: Det är lite dethär soundet jag har tänkt mig för din skiva.Så sätt nu igång och skriv några låtar! Hanhar varit som en fadersfigur för mig – trotsatt han är några år yngre.Så Anna började skriva. Just nu har honnya låtar på gång och hoppas på att snartsätta sig i studion. När hon komponerarbörjar hon alltid med melodin. Ofta närbarnen har lagt sig sätter hon sig på sängkantenmed sin äldsta dotters barngitarr iknäet och provar sig fram.– Jag har så små händer så blodet stoppasnär jag spelar på gitarrer med storahalsar, säger hon och skrattar och hållerfram sin lilla hand.Sessionen med barngitarren filmar honmed sin webbkamera. Hon vet nämligeninte vad ackorden heter – så för att minnasär det bäst att ha det på bild.– Texten kommer först när melodin ärklar. Jag får bilder i huvudet av ackord ochså kommer orden därefter. Det händernågot med låten när jag framför den ihopmed mina musiker, och sedan händer ytterligarenågot när vi spelar in. Till sluttappar man kontrollen och låter den flyga.w Vad betyder musikskapandet för dig?– Själva musikskapandet är fantastiskt.Det är som eufori, total barnlek, helt utangränser.w Din musik och dina texter är ofta lite svårmodiga.Varför?– Jag har skrivit mycket om djup sorg,som känslan av samhörighet som försvannnär vi flyttade, men absolut inte bara. Jagskriver om vad som helst som kan inspirera.När jag sitter på ett fik, som vi gör nu,studerar jag folk och får idéer. Kanske serjag en person som väntar på någon, och såbörjar orden komma.w Vad gör dig lycklig?– När jag spelade med bandet häromdagenså behövde vi inte styra utan vi bara lätmusiken ske. Det är lycka. Och folk som fårmig att skratta, det är stort. Min mormorsade en gång att hon inte gärna skrattarhögt. Det gör inte jag heller. Men vissa människorhar en förmåga att avväpna och närde får mig att skratta högt så blir jag lycklig.Anna stoppar ett tuggummi i munnen ochtittar rakt ut i luften.– Det är konstigt att summera sitt liv såhär i en intervju. Hisnande.w Vad tycker du om ditt liv hitintills?– Jag känner ömhet inför det. Olika perioderär som småsystrar som man bär medsig. Jag har haft tider då jag har skämts försaker.– Men nu tänker jag att ”lilla vännen,vad duktig du var”. Jag tycker att jag harlyckats rätt bra och känner mig stolt övermycket. Livet är lättare nu när man äräldre. Man gör vad man tycker om och gårpå det snarare än att bry sig om vad andratänker. I dag är jag herre över mig själv. «26 impuls nr 3 2012

Vår trygghet 2012Du kommer att vara med om mycket i ditt liv. Glädje och lycka varvas med utmaningar ochsvårigheter. Du kan bli sjuk eller arbetslös. Du kan behöva pengar till studier eller bostad.Eller så blir du förälder eller pensionär. Vilka händelser det än handlar om behöver du kännatill dina rättigheter och veta vart du ska vända dig.Vår trygghet 2012 ger dig en enkel och överskådlig vägledning om dina sociala rättigheter.Boken har genom åren givits ut i mer än tre miljoner exemplar. Årets upplaga, den fyrtiosjunde,innehåller många viktiga nyheter. Några exempel:VÅR TRYGGHET 2012Våra sociala rättigheter• Egenavgifterna i högkostnadsskydden för sjukvårdoch medicin har höjts till 1 100 respektive2 200 kronor.• Utförsäkring ska inte ske från sjukförsäkringenefter 2,5 år ”om det vore oskäligt”.• Den som utförsäkrats från tidsbegränsad sjukersättningska kunna få en särskild sjukpenningplus boendetillägg och därmed slippa söka försörjningsstödom de blir sjuka igen.• Bostadsbidragen har förbättrats för både barnfamiljeroch för unga utan barn.• Ålderspensionärer med det högsta beloppet i bostadstillägg,BTP, får 170 kronor mer i månaden.• Föräldrar har rätt att ta ut föräldrapenning samtidigti trettio dagar när de vill under barnets förstalevnadsår.• Jämställdhetsbonusen utbetalas tillsammans medföräldrapenningen i stället för som tidigare i formav kreditering på skattekontot.BESTÄLLNING:ISBN 978-91-7044-212-4 ........ exemplar Vår trygghet 2012Pris 104 kr inklusive moms, porto tillkommer.Frankeras ejFolksambetalar portotNamn .............................................................................................Folksamc/o Förlagssystem AB........................................................................................................Adress ...........................................................................................Postadress ...................................................................................SVARSPOST110333028110 30 Stockholmorder@forlagssystem.se, tel 08-657 95 00, fax 08-657 19 95

folkbildning » nässjöAlla nyanlända till Sverige ska inom ett årfå undervisning i ämnet samhällsorientering(SO).I Nässjö kommun kommer utbildningen attske i studiecirklar. SV är redan i full gång medutbildning av cirkelledare, som fått ett nyskrivetstudiematerial – ”Att leva i Sverige” – isina händer.text och foto mats nilssonNyanländafår lära sigSO med SVDen 1 december 2010 träddeden nya etableringslageni kraft. Staten har gettkommunerna i uppdragatt erbjuda minst 60 timmarssamhällsorientering till allanyanlända.Det gäller alla, oavsett om de ärflyktingar, har fått arbete i Sverige,kommit hit av familjeskäl eller avandra orsaker. Samhällsorienteringenska ha inriktning på att levai Sverige och staten har också talatom vilka delar som ska ingå.Nässjö kommun har valt SV som enav två utbildningsanordnare i kommunen.– Vi har haft ett väl fungerandesamarbete med Nässjö kommuntidigare när det gällt uppdragsutbildningar.I det här fallet tycker vi,och även Nässjö kommun, att cirkelpedagogikenlämpar sig mycketbra, berättar Cajsa Löf, verksamhetsutvecklarepå SV i Nässjö, ochfortsätter:– Vi ska inte bara trycka in kunskaputan göra alla i cirkeln delaktiga.Därför passar cirkelmetodikenså bra, då cirkelledaren blir en igruppen och vi undviker klassrumskänslan.Dialogen blir viktig.– Vi utbildar just nu 28 personertill cirkelledare i ”Att leva i Sverige”.Alla talar svenska men de flesta harett annat modersmål. Tanken är attde nyanlända ska få utbildningenpå sina respektive hemspråk. Vi haräven svenskar som går utbildningen,vi vill ha integration även här. Förvissa grupper nyanlända kan detbli aktuellt med tolkundervisningeftersom vi inte har någon cirkelledaresom talar just det språket.I Nässjö utbildas just nu två gruppermed blivande cirkelledare. En tredjegrupp utbildas i Värnamo. MirjamTågerud, som skrivit studiematerialettill cirkelledarutbildningen, lederalla tre grupperna. Hon har ocksåskrivit det studiematerial som de nyanländaska använda i cirklarna. Detär på svenska och innehåller få menviktiga ord för dem som ska bo ochverka i ett samhälle där det mesta ärnytt. Illustrationerna är tankeväckandeoch ska uppmuntra till debatt.– Jag fick uppdraget att skriva tvåstudiematerial, ett för utbildning avledare, ett för de nyanlända som skaStudiematerialet isamhällsorienteringför nyanlända använderbara de nödvändigasteordenpå svenska. Illustrationernaska geunderlag för dialogoch diskussion.Illustration: Anniorabild & budskapdelta i cirklarna. Jag har tidigarevarit cirkelledare i liknande cirklarför somalier, då med hjälp av tolk.Jag tycker det är viktigt att vara öppenför olika kulturer och det harde blivande cirkelledarna också gemensamt.Utbildningen i samhällsorienteringomfattar åtta olika ämnen, enligtregeringens riktlinjer.De är att komma till Sverige, attbo, att påverka, att försörja sig ochutvecklas, att bilda familj, att levamed barn, att utöva religion, att blisjuk och åldras.Deltagarna i ”Att leva i Sverige”får ett SO-pass, som visar att de28 impuls nr 3 2012

Cajsa Löf, verksamhetsutvecklare och Mirjam Tågerud,cirkelledare och författare till studiematerialet ”Attleva i Sverige”, framför en av grupperna som utbildas tillcirkelledare i Nässjö: Linda Shammo, Roland Carlsson,Sada Moe, Märit Strindberg och Ahmed Alatabb.Annonser om aktuella kurserBoka hos Impuls annonsavdelning.Tel: 08-542 473 45, e-post: annons@sv.seAlma folkhögskolaerbjuderSommarkurser 2012• Prova på kurs för personer med afasi• Återförening för före detta deltagare på kurs för personer med afasi• Prova på kurs för personer med afasiHösten 2012• Allmän kurs • Afasi • Intensivkurs i engelska • Intensivkurs i engelska 50%• Projektledning 50% distans • Bättre svenska/engelskaAlma folkhögskola, Årstaängsvägen 31 J, 117 43 Stockholmwww.alma.fhsk.seBillstromska.3.12:Layout 1 2012-01-18 13.46 Sida 1genomgått utbildningen ellerdelar av den. Om de flyttar tillen annan kommun ska de ändåkunna slutföra cirkeln ellerkursen.– För de nyanlända som ingåri Arbetsförmedlingens etableringsprogramär det viktigtmed SO-passet eftersom allaär ålagda att genomgå utbildningen.Det kan påverka derasersättning.Cirkelledarutbildningen ärupplagd på samma sätt som decirklar de senare ska leda, detvill säga med 20 träffar om tretimmar vardera. I praktikenhar det blivit en heldag ibland,kvällar ibland, beroende på hurdet passat de blivande cirkelledarnasordinarie arbetstider.Uppdraget som SV i Nässjöhar fått ska täcka hela Jönköpingslän. Kommunerna hargått samman, med stöd frånLänsstyrelsen, för att kunna geden samhällsorientering somstaten förespråkar. SV Jönköpingslän står redo med ledare,material och lokaler med samordningfrån SV i Nässjö.– SV finns på varje ort, detvar också ett avgörande argumentsom gjorde att vi fickuppdraget, säger Cajsa Löf. «SOMMARKURSERKeramik, 11-20 juniLandskapsmålning olja/akryl, 11-15 juniAkvarellmålning, 2-8 juliVävning, 25 juni-6 juliFrigörande dans, 2-6 juliSticka och virka mönster med ullgarndel 1 och 2, 2-4 juli och 5-7 juliUpplev Tjörn – natur och kulturvandringar, 9-13 juliVåga tala, 16-20 juliSkrivarverkstad för osäkra, 23-27 juliMusikkurs för personer med funktionshinder, 19-22 juliLäs mer: www.billstromska.fhsk.se • 0304-67 65 70GerlesborgsskolanKURSER I BOHUSLÄN OCH STOCKHOLMSkala skulpturen Akvarell- en familjekurs för nybörjareHanna Glaumann &Malin HillbergSTOCKHOLM27-31 JULIHasseKarlssonBOHUSLÄN30 APRIL -4 MAJGerlesborgsskolan0523-517 10/ 08-54 66 66 90www.gerlesborgsskolan.senr 3 2012 impuls 29

Cirkeln Runtsidorför dig somEtt förstasteg moteget företagEntreprenörsutbildning – ett samarbetemellan SV och ett socialt företagDet sociala företagetMamas Retro i Göteborgoch SV samarbetar påflera olika plan. Fyravuxna studeranden frånSV Göteborgs utbildningsenhetVuxenskolanhar haft en entreprenörsutbildningtillsammansmed fyra kvinnor frånMamas Retro.samarbete. Mamas Retroär en second handbutiksom drivs somett socialt företag medenbart kvinnor som avolika anledningar ståttlångt ifrån arbetsmarknaden.Fyra av dem somarbetar i butiken hartillsammans med Vuxenskolansstuderandegenomgått en 22 veckorlång utbildning i entreprenörskap.Tillsammans har lärareoch projektledare arbetatfram metoder ochinnehåll till gymnasieskolanskursplan förprojekt och företagande.Med anpassadpedagogik och metodkan det ge betyg till demsom gått igenom utbildningen.– Utformningen ochmetodiken i utbildningengör det möjligtför studeranden medsärskolebakgrund att nåmålen i gymnasieskolan,säger Carina Blomgren,lärare på Vuxenskolan.De blivande entreprenörernapresenteradesina examensuppgiftervid ett möte där blandandra Angelica TahiriIvanetti från Vuxenutbildningeni Göteborgsstad deltog.Hon anser att modellenmed praktik varvatmed teori är den allrabästa. Hon gratuleradede blivande entreprenörerna,som fått intyg påatt de gått utbildningen,och uppmanade dem attgöra verklighet av planernaoch starta egnaföretag.– Skillnaden mellan deolika grupperna är attde från Mamas Retroredan har ett verkligtföretag att arbeta med.Det är i högsta graden realitet och ingenCarina Blomgren, Vuxenskolan, och AngelicaTahiri Ivanetti, Göteborg stads vuxenutbildning.Foto: mats nilssonpåhittad uppgift. FörVuxenskolans studerandeär det ett förstasteg mot att starta egnaföretag, säger CarinaBlomgren och fortsätter:– Det är en fördel attblanda målgrupper såatt det finns olika benatt stå på. Vi kan användavarandras kunskap.De som gått entreprenörsutbildningenharockså stora möjligheteratt få lära sig att informeraoch utbilda andra ihur man kan utbilda sigför att få ett arbete.Både Carina Blomgrenoch Bea Anger, projekt-Tina Sarami, studerande på Vuxenskolan,kan tänka sig att gå en cirkelledarutbildning.Marie Hellström, SV, ser en tillgång i denya entreprenörerna. Foto: mats nilssonDet blev folkfest förra sommaren närSVs Teater Framåt spelade i Almedalen iVisby. Nu vill vi ha tips om årets teatrar!Sommar, sol – och teater!kalendarium. SV arrangerarsommarteaterföreställningarpåflera håll i landet.Repetitionernasker ofta i studiecirklaroch är ibland renamatörteater, iblandmed amatörer ochprofessionella skådespelaretillsammanseller i samarbete medlokala eller regionalateaterföre ningar.Impuls vill gärna vetavilka föreställningarsom ges i sommar i SVsalla avdelningar, vardessa föreställningarges och när. Det kommeratt publiceras i ettkalendarium i Impulsnr 4, som utkommeromkring den 10 maj,och gäller maj ut, helajuni och juli och fram tillden 10 augusti.Skicka ett mejl tillimpuls@sv.se eller tillmats.nilsson@sv.se.Senast den 20 aprilvill vi ha ditt mejl!30 impuls nr 3 2012

är cirkelledareRedaktör: Mats Nilssonmats@sv.se08-587 686 39Medlemslån– för dig som är medlem i facket!Låg ränta och inga avgifter*Inget krav på säkerhetLiv- och Betalskydd ingårutan extra kostnadFörverkliga dina önskningar och känn digsamtidigt trygg genom det unika Liv- ochBetalskydd som ingår i Medlemslånet.Villkoren för lånet gäller lika för alla och dukan låna upp till 250 000 kr. Återbetalningsker genom månadsvisa uttag från dittlönekonto i banken.Mamas Retros nya entreprenörer, från vänster: Bea Anger, projektledare,Anita Nygård, Sheila Silvestre, Ann-Britt och Caroline Brems. Tillsammansmed dem utbildades Thule Abrahamsson, John Karlsson, TinaSarami och Rani Engqvist, Vuxenskolan, till entreprenörer. Foto: mats nilssonledare på Mamas Retro, betonadefolkbildningsmomentet ihela projektet, som dialog ochsamarbete. Båda har en bakgrundsom folkhögskolelärare.De fyra kvinnorna från MamasRetro har alla satsat påolika former av företagande.Sheila Silvestre är en av dem.Hon kom in i Mamas Retrobutikeni Göteborg och frågadeom hon fick börja arbeta där.– Jag fick börja dagen därpå,säger hon. Jag hade tänkt blimakeup- och hårstylist menhar ändrat mina planer. Nu ärjag företagsinformatör och skanärmast åka till Umeå för attinformera och arbeta i projektetFördom&Stolthet som ärprojekt om normer kring kärlekoch sexualitet.För de fyra studeranden frånVuxenskolan är det ett förstasteg mot att starta egna företag.Nu presenterade de enhemsida för marknadsföringför ett fiktivt företag. Nästasteg blir att starta företaget iverkligheten!Marie Hellström, SV Göteborg,arbetar med personermed funktionsnedsättning. Hondeltog i presentationen av denya entreprenörerna och varberedd att fånga upp några avdem till en cirkelledarutbildning.Mats NilssonLivskyddet innebär att lånet löses omlåntagaren avlider, Betalskyddet betalaren del av lånekostnaden om låntagaren blirsjuk eller arbetslös.Läs mer på swedbank.se/medlemslan* Effektiv ränta 6,59% (mars 2012),beräknad med en kreditränta på 6,40%,kreditbelopp 100 000 kr ochåterbetalningstid på 5 år.Ekshärad – en levande studiecirkelbygdUtveckling. I Ekshäradsbygdenmed Hagfors och Munkedal ärstudiecirkeln populär. Ett 60-talarrangemang är på gång i SVmed 500 deltagare.Här finns vitt skilda cirklar, frånmatlagning till motorsågskörkort.Språk är också populärt.Ett gott samarbete med föreningarär en av orsakerna till denstora anslutningen. Samarbetetmed bygdegårdarna har blandannat resulterat i att Bengt Gustavssonska hålla seminarium iEdebäck bygdegård om utvecklingav hela bygden.nr 3 2012 impuls 31

kulturkryssetRÄCKER BLEVHAR HAN HANJOBBAT LEDAREPÅ FÖR I ÅRDENFATTASI EKABAK-PLATSPIGGGRÄS-FÄRGADKULLARTITTAHÖJDATONENEDE HARFLERARUMSKÄRETBE-VITTNAPERIODDENÄR ENFISKELLERFJÄRILBLEV HAN LEDAREFÖR 2006MILNEBRÅKARKANFYLLASMEDZOEGASVOR-DOMSLASKSMÅPOJKARFÖREPOSTI PCJÄRN-SPIKAR!TRIMMAGRYMSÅDANAKANSMÄLLAFATTASÅDANASÄLJSSÄLJERMATPRÄGELKENZA-BUROKAN MANHA VILDOMRÅDEFÅRSAKERGJORDAÄR ETTETTFORT-FARANDEÄRRADIO-AKTIVTBORMÅNGA ILJUSHAN ÄRI STIANTRIVSEL-ORDHÖRSVARG?HÄLSARFINTTRISTBETYGKRYSSAMUSI-KALISKMORIS-SETTEFACKETHUND-FOTPLATÅVÄXTEHANUPP IMOJNADE ÄRDAMERSPRIDERKÄRLEKOVANAFLÄSK-KÖTTGRUND-TALSLAGETYNGELREPALOGEDJUPRÖSTVÄDRAOREGONSÅSATLYXÅKFÅNGASUPP AVKÖKS-FLÄKTFAMLADEMUNKARAKTERNAASTAT IKEMIN© BullsVinn bok av Kerstin EkmanNu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 maj.Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med "Kulturkryss nr 3/12".Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av boken ”Se blomman” av Kerstin Ekman ochGunnar Eriksson. Kerstin Ekman fick 2011 Sokratespriset, SVs finaste pris.VINNARE I KULTURKRYSSET NR 1/2012Rigmor Andrén, Lerum, Ingegerd Egberth, Fornåsa, och Birgit Lundholm, Landskrona.NamnAdressPostadressM CRANTZLAGER-R BHANGIFTEMUSIK- MEDSIG KLASS KLÖSTEHANVARVARITTECKEN 2006GIFTLEDAREMEDFATTACISTERNSTARKT A N K DRICKA R E N A TBLASKAGNAGAÄR ETTO R O A ETT A V I S ADEN ÄRCIRKACENTRALMUGGM I T T E N C AO VEBANDA C K I N G R O T TROTATFAST-SLADDARDETMISSILR A K E T E L OKRAFTDRIV-EKRARMÖTSVIDPÅ ÅSYFTADEMO-U VISET!DETBLIRNISKADATOR- A H A M E N ATÄNKTILL SOLDATKRIGAFRIKA-D I A B O L I S K A LANDGJORTSMÅ-ÄTSBLÅ-BRÖDGENOMMAN IB I INLAGDBILDARS I L L N A I V ALAGETSLUGBÄRÖGDAFLAKCAPONE BOCKGURUNGÖRSLÖPERV I A L A G E A M O K D E LMEDGALEN?STYCKEDE ÄRSKÄRMFALL-RUNDAMEDIE-BOLAGTALABAKOMHÖLOFTTV3SKRIV-S K U L L E TECKEN O R E R A KLANDER M T GUTTAGS-MAXAUTOMATLEM-I USAA T M TRIOIT R E CORNENÄR POP-ATOM-VAL- S A L T A EHAGENSKALLATUBÅTOLJAHANSÄTTERAGENT-UT-ROLL I E T H A N H U N T RIKES- K L A N E RM:IORGANWELLESLYKKESTOR-FÖRE ABSLAGEN K O R S O N R U L A D L IRULLEKÖTT-HEDODLAI BOLAGGRUV-BLEV UR-MODE-P A M P I R A S A D E E L L ESINNIGBLASKAFLYG-FILMVATTEN-ÖVER-MED X T O P G U N Å N T O L K A TDRAGETSATTLösning till Kulturkrysset nr 1/2012.© Bulls32 impuls nr 3 2012

sv och omvärlden » noteratFler ska lockas att jobba ideelltVolontärbyrån utökar – med stöd av Svenska kyrkanVolontärbyrån startar verksamheti Piteå/Luleå. Målet är attdet ska bli enklare att engagerasig ideellt i föreningslivet, specielltför de som idag inte är ideelltaktiva.ideellt. På Volontärbyrån läggerföreningar ut ideella uppdragsom sträcker sig under flera månadereller tills volontären intevill längre. Det finns också engångsuppdragoch uppdrag pådistans. Förhoppningen är attföreningslivet ska upptäcka Volontärbyrånsom ett sätt att hittafler aktiva och på så sätt kunnagenomföra sin verksamhet.Volontärbyrån i Piteå/Luleåregionenfinansieras av Svenskakyrkan under 2012–2013.Svenska kyrkan önskar en ökadsamverkan mellan församlingaroch andra ideella organisationeri regionen. Målet medVolontärbyrån i Piteå/Luleå äratt göra det enkelt för den somvill engagera sig att hitta ideellauppdrag.Källa: VolontärbyrånSvenska kyrkan stöttar Volontärbyrån.Foto: svenska kyrkanHeldagsutbildningmot de mörka krafternaDen 22 mars genomförde Folkbildningsförbundet– de tiostudieförbundens intresseorganisation– en heldagsutbildning iLandskrona.motkraft. Utbildningen varen del av kampanjen ”Typisktsvenskt”, ett upprop som inleddesinför riksdagsvalet 2010och som skrivits under av 179organisationer.– Vi behöver stärka oss medkunskap och argument, för attkunna ta debatten mot kraftersom inte står för öppenhet ochtolerans, säger Annelie RoswallLjunggren, Folkbildningsförbundetsgeneralsekreterare.– Människors lika värde ärfolkbildningens gemensammavärdegrund och de här diskussionernaär något som studieförbundenmöter dagligen.På förmiddagen presenteradeAnna Rehnvall från tankesmedjanFores forskning om invandringoch på eftermiddagenkartlade Alexander BengtssonFolkbildningsförbundets generalsekreterareAnnelie Roswall Ljunggren. Foto: Folkbildningsförbundetfrån Expo främlingsfientligakrafter.På utbildningen deltog studieförbundenspersonal, samverkanspartnersoch andra engageradepersoner i kommunenoch civilsamhället.Utbildningsdagar genomförs iSödertälje, Borlänge, Landskrona,Mölndal och Karlskrona.Källa: FolkbildningsförbundetVårpyssel föralla smaker!Vår- ochSommarkatalog2012!Din inspirationskälla125,0010% rabatt på hela vårt sortiment!Gäller för alla SV:s cirkelledare, medarbetare och förtroendevalda. Ange giltig kodvid beställning. Har du inte fått koden kontakta din SV avdelning.I händerna på svenska skolbarn sedan 1960Handla snabbt och enkelt på www.slojd-detaljer.seKatalog2011/2012Katalogen gä ler t.o.m. juli 2012.167,00Beställ katalog påwww.slojd-detaljer.seAxvallagatan 10 Box 373 532 24 SkaraMäster Samuelsgatan 56 111 21 StockholmKundtjänst 0511 - 267 67År 2012 är det internationellaåret för kooperativ,har FN deklarerat. I Europakommer detta att uppmärksammasfrämst genomKooperativens vecka den23–27 april. Förhoppningenär att man under året skainvolvera aktörer, etableraregler och rekommendationerför att få fler kooperativ.Källa: Forum för frivilligtsocialt arbeteBOKA NÄSTA RESA MED OSS!En del av Tranås ResebyråTravelArt har mångårig erfarenhet och rutin av att hantera både små ochstora grupper till världens alla hörn.Vår affärsidé grundas på vårt personliga engagemang och kunskap.Du ger oss förutsättningarna - vi skräddarsyr din resa efter dina önskemål.www.slojd-detaljer.se0140 - 37 50 70 | WWW.TRAVELART.SEnr 3 2012 impuls 33

Posttidning B-EconomiqueReturadress:Impuls, Box 30083, 104 25 stockholmAlexander Bengtsson: Närvälfärdsstaterna harkrackelerat har högerextremisteri perioder försöktatt cyniskt utnyttja läget.Den näst sista helgen i mars höllstvå väldigt olika sammankomsteri Stockholm men som ändåpå ett obehagligt sätt har medvarandra att göra. I en konferenslokalsamlades nazister och andra högerextremisterfrån hela landet för att intebara lyssna på förutsägbara floskler om ”enrörelse på frammarsch” utan också få godaråd från den italienska fascistideologenRoberto Fiore. En högerextremveteran som under 1980-taletledde fascistorganisationen NationellaRevolutionsavantgardet somlåg bakom flera terrordåd i Italien.1980 sprängde Fiores organisationjärnvägsstationen i arbetarstadenBologna och ett hundratal personermiste livet. Nu var den gamle fascistledarenpå besök hos nazisternai Svenskarnas parti och pratade blandannat om hur högerextremister ska gå ut isamhället och erbjuda lokal service.Det är egentligen inget nytt. När välfärdsstaternahar krackelerat har högerextremisteri perioder försökt att cyniskt utnyttjaläget. I Tyskland har till exempel nazisteranordnat soppkök för ”vita” hemlösa.I Sverige har Svenskarnas parti och andrahögerextremister samlat in kläder till hemlösa”svenskar”. I Sverige har högerextremisteräven anordnat nattvandringar ochlagat trasiga fotbollsmål som det offentligainte tagit hand om. Allt för att plockapolitiska poänger och framställa sinalexander bengtsson»Om inte demokratiska krafter gårut i civilsamhället och agerar närvälfärden raseras kommer någonannan att fylla tomrummet.»våldsideologi som lite mer mänsklig. Än sålänge har man inte lyckats få något störregenomslag. Många gånger har det varit pajasartatsom när en grupp nationaldemokraterför några år sedan skulle bjuda pensionärerpå tårta men inte var välkomna pådet berörda ålderdomshemmet.Men de högerextremas strategier ställerändå krav på demokratiska krafter. I en tiddå välfärdssamhället faller samman ochden lokala servicen är under all kritik fyllsett tomrum. Det borde vara en självklarhetatt progressiva krafter går ut och tar detsociala ansvaret samtidigt som man för endiskussion om hur den lokala servicen skarustas upp och drivas. Om så inte sker riskerarvi att antidemokratiska krafter, religiösafanatiker eller kriminella gäng fyllertomrummet och utnyttjar situationen medsina dunkla syften.Under samma helg anordnades en soppköksaktionpå Medborgarplatsen. Denvar på många sätt också en antirasistiskhandling. Initiativet som kommerfrån privatpersoner och som gårut på att bjuda hemlösa på soppa,samla in kläder och föra samtallyfter också frågan om den ökandehemlösheten. Soppköksaktionernasom började i vintras har nu börjatfå spridning i landet. Det finns kritikersom menar att aktionerna ärkontraproduktiva då de kan sändaut signaler om att civilsamhället lösersamhällsproblem som hemlöshet av sigsjälvt. Jag menar att det är skitsnack.Om inte demokratiska krafter går ut i civilsamhälletoch agerar när välfärden raseraskommer någon annan att fylla tomrummet.Det går givetvis att kombinera kravpå politiska reformer med socialt arbete.Aktioner som Soppkök Stockholm läggerdessutom ut hinder för högerextremister isin iver att exploatera människors utsatthet.Det är inte det viktigaste men det är enhejdundrande bonus. «Alexander Bengtsson är kursledare och utbildningsansvarigför Expo, dessutom reporterpå tidningen.