Ortsanalys för Ransta - Sala kommun

Ortsanalys förRansta

Ortsanalys för RanstaSala kommunKommunstyrelsens förvaltningPlanering och utvecklingFoton: Kommunens bildbank.Litteraturhänvisning:Ur Kumla sockens historia, Assar JanssonBygdeboken, Sala kommunMöklinta kyrka, Sven LannergårdAvtryck av den industriella utvecklingen, Västmanlands läns museumKulturminnesvårdsprogram, Sala kommunDetaljplaner Tärna kommun och Sala kommun

FörordRansta är ett utpräglat stationssamhälle belägetmellan Sala och Västerås i den södra delen av Salakommun. Järnvägsstationen invigdes 1875 ochtågen stannar fortfarande i Ransta, till skillnadfrån många andra mindre stationer som öppnadevid tidsperioden. En stor anledning till att Ranstaväxte till ett utpräglat stationssamhälle är företagetWibergs Vagn- och Redskapsbutik som startadespå orten 1888. Fler industrier följde längsmed järnvägsspåret, och därmed även bostäder.Idag har Ransta närmare 900 invånare i tätortenoch är därmed den näst största orten i Sala kommunefter Sala stad.Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på dennorska analysmetoden ”stedsanalyse”. Arbetsmetodenses nationellt som en del i arbetet för attuppnå regeringens mål för en hållbar utvecklingav Sveriges städer och tätorter. Genom ortsanalyskan kommunen få en bättre handlingsplan för ortensutveckling och en geografisk sammanhållenhelhetssyn.Ortsanalysen för Ransta är ett underlag och engeografisk fördjupning inför arbetet med att tafram en ny översiktsplan för Sala kommun. Syftetmed analysen är att beskriva Ranstas karaktär idag och genom analyser av styrkor och svaghetersammanfatta tankar för ortens framtida utveckling.Ortsanalysen för Ransta är sammanställd av enhetenför Planering och utveckling, Sala kommununder 2010. Kommunekologen Kjell Eklundhar skrivit om Ranstas landskapsbild och natur.De viktigaste bidragen till ortsanalysen kommerdock ifrån Ranstaborna själva, som har bidragitmed kunskap och inspiration vid ett stormöte iorten i maj 2010.Ett stort tack till alla som har engagerat sig i ortsanalysarbetet!Isabell Lundqvist ochAnna JägvaldPlanarkitekter Sala kommunSala 2010-10-20InnehållBakgrund och metod 1Beskrivning av RanstaGeografi 2Befolkning 3Kommunikationer 3Historia 4Landskap och natur 6Fysiska strukturer 7Service och folkliv 11AnalysRanstas anda och identitet 14Styrkor och svagheter 16Sammanfattande tankar om fortsattutveckling 18Vad händer nu? 20

Bakgrund och metodSala kommun har valt att utföra ortsanalyser avde mindre tätorterna som en inledande fas på arbetetmed att ta fram en ny översiktsplan för helakommunen. Anledningen till metodvalet är attortsanalyser tas fram genom dialog och samverkanmed invånare, föreningar och andra aktörervilket resulterar i ett välförankrat material. Det ärinte experterna som ska beskriva en ort utan demänniskor som faktiskt bor och verkar på platsen.Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalysernatill:…att nå ett väl förankrat planeringsunderlag somtar fasta på ortens karaktär och identitet införupprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun.…att genom dialog med boende, organisationeroch näringsliv öka engagemanget och intressetför ortens utveckling.… att fånga upp pågående diskussioner och projekt.För att hitta formen för dialog och engagemangi orterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudentsom fick i uppdrag att ta fram enmodell för det praktiska arbetet med ortsanalyserna.Modellen tar bland annat upp annonsering,inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser,workshopformer och uppföljning, vilket har varittill stor hjälp under ortsanalysturnén genomkommunen.Ransta var den tredje orten som besöktes på turnén.Vid ett stormöte den 25 maj fick deltagarnalyssna till fyra lokala föreläsare som berättadeom sin syn på andan i bygden och sina tankar omframtida utveckling. Därefter följde två ”workshops”som fokuserade på styrkor och svaghetersamt viktiga framtidsfrågor utifrån fyra olikatemaområden. På stormötet kom 60 personer,diskussionerna var livliga och kreativa, och stämningenvar mycket god. Det var uppenbart attRanstaborna uppskattade hemtrakten och sinamedmänniskor, samtidigt som många idéer ochutvecklingsförslag kom fram.Efter dialogen i Ransta sammanställdes mötesmaterialetoch skickades i ett nyhetsbrev till besökarnafrån stormötet. Materialet har sedan legattill grund för denna ortsanalys som även den hargranskats av en referensgrupp i Ransta.AvgränsningOrtsanalysens fysiska avgränsning är Ransta centralort.Men för att tydliggöra den omkringliggandelandsbygdens betydelse för orten utgår blandannat beskrivningarna av landskapet, service ochfolkliv, anda och styrkor och svagheter från ettstörre geografiskt område. Inte minst Ranstabyhar stor betydelse för tätorten Ransta och inkluderasi resonemangen i denna analys.Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskrivade olika orternas karaktär och identitet utifrånbland annat fysiska strukturer, historia och folkliv.Utifrån dagens situation formuleras styrkoroch svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatserom behov inför framtiden. För att ta tillvara ochuppfylla dessa behov i det framtida planeringsarbetethar sammanfattande tankar om fortsatt utvecklingformulerats.Ranstas nutid och framtid diskuterades under ett kvällsmöte i Ranstaskolans matsal.1

aropBergetKILA-MURENSNARETLÅNSTAKILA-MURENMålartorpGUBBVADLånstaåsenMurenGUBBVADLÅNSTASTUNTEBOKlockartorpGamlamejerietBäckebronSTRÖMSDALKalkugnsruinRidskolaAbelsbergLånstaåsenNorsbergLÅNSTA(S:1) (S:2)KapellbackenLILLA TOMTALi lånKILA-MURENLÅNSTAHoffmanstorpsgrustagKalkugnsruinFångstgropSimonsboJansboSörängenGröndalANDERSBORGSolboKIVSTANorrängsbergetNorrgårdenKILA-LÅGBOBackboKIVSTALångbolundGrönsinkkärretHagalundLågboVÄSBYÖverstmossenLutanKIVSTAÅlboStora Ålbogamla tomtKÄNGSBOKivstabäckenHAGSTUGANKUMLA-VADKrylsboLut-Lenas källareStorstigenBRÖMSBOVåmkärretKUMLA-VADVadKUMLA-PERSBOKarlsroVästerinsLimundagårdenLIMSTAFångstgropÅBYLUNDVALLRUMÖSTERBYHÄLLABRÖMSBOKILA-SKOGSTORPPersboKlockarmossarnaSkogstorpLi lånKUMLA-PERSBOKUMLA-VADHÄRSVEDKUMLA-NYBYNybyRUTBOKUMLA-VÄSTERBY(1:1)KvarngårdenVadRyttartorpÖSTERBYSÖRHUSTABRÅNSTAGUNSTARUTBO(2:23)KUMLA-VADKUMLA-VÄSTERBYVadGrönlundTäljknivenLångsvaÖSTERBYRANSTA(S:3)PräststjälpanFinntorp(S:3)VALLRUMTegelbrukslämningKOLARBOÖSTERBYKarlslundSkjutbanaHeboRANSTALugnetSÖR HUSTAÖSTERBYAllas ögonSkalleråsenLisselmossenHedmossbergetTräindSkogsboSkräddarboPosttorpetVästerbyLergroparnaÅSGÅRDENRansta säteriRANSTARansta byRanstanäsFinntorpetVÄSTER MUNGAKÄRRBÄCKSBOVattenverkJohanneslundVALLRUMVÄSBYPaltorna(S:3)Tärna folkhögskolaSÖR HUSTAFASTBO(S:1) (S:2)KUMLA-VÄSTERBYVästerängHedenSkolaBollplanBältarhagenStensoffanHeden(S:2)KUMLA-ALDERSBOAldersboKUMLA-ALDERSBOSkolaHembygdsgårdPast expKUMLA KLOCKARGÅRDRansta byVattenverkSÖR HUSTANyängen SÖR HUSTAKarlsbergHedenSolboKyrkstenenKUMLA-VÄSTERBYVästerbyHagstukällanNILSBONILSBOHagstuganNILSBORamsbergTjärframställningsplatsJohanneslundÅsboRANSTA(S:4)(S:5)(S:6)PostOlsboToppenbergReningsverkHagstaLabackenFASTBOverkRenings-Kumla kyrkbyKolerabackenSnöromsTräindBrandstnÅSGÅRDENMek.indHörnkullenRobertsvreten(1:13)(1:14)2(1:11)(1:12)(3:11)2(3:12)(2:9)Haga(2:10)SÖR HUSTA(s:1)TärnabadetFotb.planerIsh.banaRanstaTäppan(2:11)2(2:11)FASTBO(1:14)(1:10)(1:15)(1:13)2(3:11)(3:10)(4:3)(2:8)EriksbergVilthägnVriatorpKyrkbergetErlandsboGranbergaNytorpFASTBO(2:12)ÖSTERBYLi lån(S:1)HästhagskärretENGARNKUMLA-HOLMBORagleboÖsteräng(S:2)GruvhålTÄRNABYFASTBOENGARNBredmossenHolmboFASTBOENGARNÅKERSBOÅkersboBertboKärrbergaTÄRNABYEngarns kärrÖSTERBYNygårdÖbackenENGARNKUMLA-KUMLA-ÅKERSBO(1:2)KUMLA-PRÄSTGÅRDGullbobåtenKinnstavrianLarsboÄngboÅboENGRENSTORPS-PERSBOGustavsbergGULLBOGullboborgFornborgRövar Liljas hålaSMEDTORPETTÄRNABYTORSKEBOMariedalKarlsboGULLBOLucksboDruvedalGåsbergEdsbroTÄRNABYVadTÄRNA-VADGULLBOGustavsbergGranbackaNORR HOVBERGASEVALLA-PERSBOLövlundTÄRNA-PERSBOStrömtäppenHagalundPersboStrömtorpetLugnetFridhemTvillingstugornaViggskogenVÄSTTÄRNAVÄSTTÄRNATÄRNABYHolmbackenSÖR HOVBERGASkarptäppanStorängenSEVALLA-PERSBOÄngsbergPersbo mosseGröndalUvbergetNyborgTrollbackenTÄRNABYStrömsbergSÖR-HOVBERGAStentorpSEVALLA-PERSBORLS-SEVALLA-PERSBOFASTBERGS-TORPETFastbergstorpetNorrlundÅgårdenTärnabyNORR HOVBERGASör HovbergaStenstaSÖR HOVBERGAStorhagsbergÅlboSvedboKronstetsHOLSTENSBOTÄRNABYTÄRNABYTÄRNA-FORSBOSjöboÅLBO(S:1)SMEDTORPETSkommartorpetSolboEriksbergBjörkängenVarghagenNyhagenSneboTÄRNA-FORSBOHolstensboLugnetForsboTTingstorpSkogsängenTSONNEBOBispeboSkansenTingvastboTTSörboSonnebo(S:1)(S:3)VIGELSHUSDalkarlstorpetNorrboTÄRNABYVIGELSHUSTÖRNÄSBOTörnäsboSONNEBOTINGVASTVigelshusKarlslundTÄRNGHävaströmmBeskrivning av RanstaGeografiRansta ligger i Sala kommun i Västmanlands län.Närmaste större ort är Sala ca en mil norrut, ochtvå mil söderut ligger Västerås. Tätorten Ranstaär näst störst i kommunen med ca 900 invånare,bara Sala stad har en större befolkning. Orten ärett utpräglat stationssamhälle med goda pendlingsmöjligheteroch har historiskt haft många betydandeindustriföretag. 2,7 km söder om Ranstaåterfinns det ursprungliga Ransta som numer gårunder namnet Ranstaby. Ranstaby har en bibehållenlandsbygdskaraktär med gårdar längsmedvägnätet, vidspridd åkermark och gröna skogskorridoreri anslutning till bebyggelsen.StorängsbäckenKumlaSALATingvastbobäckenTingvastbobäckenLi lånHolmboLimstaRanstaSagånRansta bySagånVadLabackenKarta 1: Ranstas läge i regionen. (Källa: www.hitta.se)Karta 2 och 3: Ranstas läge i kommunen och dess grannbyar.2

ande Västmanlands urgamla handelsförbindelsermed Dalarne och nu utsträcka dem även tillNorrland”. Motionen väckte stor entusiasm ochbeviljades mer pengar än vad Broberg hade föreslagit.Bönderna i bygden var däremot inte likapositivt inställda till att ge ifrån sig odlingsmark.Ransta station byggdes inte vid det ursprungligaRansta utan ett par kilometer norrut, mellanKärrbäcksbo, Västerby och Österby. Dessa namnansågs dock vara för alldagliga, varför man döptestationen till Ransta och det tidigare Ransta fickbyta namn till Ranstaby.1875 invigdes så den nya järnvägen och stationshuset.Året efter startade det fristående bolagetStockholm-Westerås-Bergslagens Jernväg ettflertal linjer som anknöt till Ranstasträckan. Nukunde man ifrån Ransta nå bland annat Västerås,Örebro, Uppsala och Norberg via tåg.StationssamhälletDet uppstod ingen direkt folkökning i och medjärnvägens öppnande. Det var först vid sekelskiftetsom stationssamhället började växa till sigordentligt, mycket tack vare Wibergs Vagn- ochRedskapsbutik som grundades redan 1881. Tillatt börja med var företaget enbart en enkel smidesverkstad,men 1902 öppnade man även enstor fabriksanläggning vid stationen varvid enomfattande produktion av vagnar, slädar och jordbruksredskapvidtog (se bilden nedan). Tack varede nya företagens framväxt byggdes även bostäderi jugend och nationalromantisk stil längs medjärnvägen.Vid tiden för Ransta stations tillkomst var detmycket vanligt med parkanläggningar i direkt anslutningtill järnvägsstationerna. På landsbygdenfungerade de ofta som stationsföreståndarensträdgård och kunde innehålla fruktträd och bärbuskarvilket var fallet i Ransta.Wibergs Industri AB lades ner strax efter sitthundraårsjubileum i slutet av 1900-talet. Den karakteristiskategelbyggnaden står dock kvar ochutgör ett kulturhistoriskt monument som personifierarstationssamhällets uppkomst, se överstabilden på nästa sida. Sedan 2003 används dendrygt 2000 kvadratmeter stora verkstaden av MälardalensMekaniska AB, ett företag som tillverkarstålkonstruktioner av diverse slag och har specialiseratsig på silosar och matarfickor.En annan betydande firma i Ranstas historia varBröderna Holm AB som började med att tillverkaserveringsbrickor, gick vidare till korgmöbler ochfiskeredskap. Idag har Bröderna Holm specialiseratsig på trä och plywood och flyttat butikentill Sala stad. Sedan 1985 brukar den mekaniskaverkstaden ETR-Mekaniska HB Bröderna Holmsgamla lokal vid järnvägsstationen.5

Svante Björklunds Mekaniska är även det ett företagmed gamla anor, dess smedja startades redanpå 1870-talet i Vad söder om Ransta.En firma ifrån stationssamhällets tid som ännufinns kvar vid järnvägen i Ransta är familjeföretagetRansta Elbyrå. Elbyrån startades 1921 av CarlFrits Eriksson och elektrifierade den sista återståendegården i bygden 1976. Idag arbetar manfrämst med lantbruk och industrier. Två andrabetydelsefulla företag som nästan är att betraktasom ungdomar i sammanhanget är Ransta snickerioch Tropik Möbelfabrik AB. Snickeriet öppnade1939 och verkar ännu i stor skala. Möbelfabrikenstartade 1947 och hade fram tills nyligen lageroch produktion i Ransta.Stationsområdet beskrivs i en inventering från2009 av Länsstyrelsen som ”en viktig och känsligmiljö, till största del bevarad och som speglarsamhällets historia och utveckling”.Ransta såg och kvarnRunt förra sekelskiftet bildades många sågverk ide skogsrika delarna av Sverige. Ransta såg ochkvarn öppnade 1915 i Vad söder om tätorten. Redanunder 1700-talet omnämns en kvarn på platsen,men de kvarvarande byggnaderna med blandannat mjölnarbostad är ifrån början av 1900-talet,se mittersta bilden. Sågverket lades ner 1961och själva vattensågen revs för några år sedan. Etttag så drevs ett café och galleri på platsen, menidag är byggnaden privatbostad.De törstiga rallarnaI samband med byggandet av järnvägen fylldesbyarna runt Ransta av rallare. Ett flertal handelsmänsåg här en chans till fina affärer och ansökteom tillstånd att få sälja dricka. KommunstyrelsenWibergs gamla lokaler, numera Mälardalens mekaniska AB.Vads kvarn, som under sågverksepoken gick under namnetRansta såg och kvarn.Den gamla mejeribyggnadenförklarade att man i princip var emot detta menkonstaterade samtidigt att ”mjölken inte räcktetill”. Därmed beslutades att ”var man får säljahembränt till arbetare som bor i deras hus elleri närheten”.1895 grundades Ransta mejeri i Västerby varvidmjölkförsörjningen säkrades. Mejeribyggnadenvid stationen utgör ännu ett viktigt estetiskt elementi stationsmiljön, se nedersta bilden.Landskap och naturStationssamhället Ransta kom att byggas i gränslandetmellan den småbrutna odlingsbygden ochhelåkersbygd öster om Sagån. Åkerlandskapetpräglas av de stora öppna vidderna som understora delar av året bär grödor och därmed inteär tillgängliga för besökare. Norr och väster omRansta finns det däremot skogar som passar förfriluftsliv. Här finns motionsspår, och i övrigt användsskogarna för bär- och svampplockning avboende i området.Naturtypen i dessa skogar utgörs i huvudsak avlite magrare barrblandskogar där hällmarker häroch var går i dagen. Badelundaåsen stryker förbi iden västra kanten på samhället och är här ganskaflack. Området täcks till stora delar av barrblandskogi stället för de rena tallskogar som annars ärkaraktäristiskt för åsar. Lövskog finner man i huvudsaki övergången till odlingsbygd eller i gamlaövergivna hagmarker. Trakten är helt sjötom.I anslutning till Österby, Västerby och Fastbo fin-6

ner vi idag de flesta hästgårdarna i trakten, ochdärmed även relativt omfattande hagmarksbetenpå åkermark. De levande miljöerna utgör ett vackertinslag som attraherar besökare och inbjudertill vandringar.Kvartersskogarna som ligger insprängda i samhälletRansta får genom en riktad skötsel ett alltstörre inslag av de vanligt förekommande trädslagen,och då främst lövträd. Skötseln inriktaspå att ge variationsrikedom och att underhållade stigar som finns och används av närboende. Iskogen strax söder om samhället har även försökgjorts på senare år att introducera lärk som ettmer påtagligt inslag för att skapa variation. Härfinner vi även ett av de två jätteträd i form av tallarsom finns på kommunalägd mark i Sala. Furansom växer härstammar troligen från en tidigareepok med bete och har utvecklats i en miljö somvar öppnare än dagens. Trädet har hunnit passera300 år vid det här laget och har nått imponerandedimensioner.Fysiska strukturerDen fysiska strukturen som bygger upp en ort kanbeskrivas och analyseras på många sätt. Ihop medinvånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalysav Ransta. Metoden är framtagen av stadsplanerarenoch författaren Kevin Lynch på 1960-taletoch utgår ifrån hur man upplever och använder enort. Lynchanalyser utgår ifrån människors uppfattningav omgivningen istället för experttolkningar,och är visuellt lättlästa. Under stormöteti Ransta fick deltagarna markera ut landmärken,knutpunkter, barriärer och stråk på kartor överorten. Som inledning beskrivs även de tydligastuppdelade områdena i Ransta.OmrådenRansta skiljer sig från övriga orter i kommunengenom att det är en relativt ung tätortsbildning,om man undantar de angränsande byarna Väster-och Österby samt Fastbo. Att Ransta kom tilloch utvecklades till en större tätort får som sagttillskrivas järnvägsutbyggnaden mellan Sala ochTillberga. Med tiden kom det sedan att utvecklassmåindustriverksamhet och villor i anslutningtill stationen (karta 5: område 1) och utmed järnvägssträckningen.Ordnade bostadsområden harfrämst uppförts väster om järnvägen, den bebyggelsesom återfinns öster om spåret är mer varieradi sin placering (område 2).Det finns inga sjöar i Ranstatrakten, men om sommaren kan man luras av de blå linodlingarna.Äldre bebyggelse finns främst längsmed Oskarsbergsvägen(område 3) som löper parallellt med7

järnvägen, här ligger tvåplansvillor i lummigaträdgårdar. I norra änden av vägen finns även ettfåtal flerbostadshus, Salabostäder har 60 lägenheteri Ransta ifrån 1960-80-talen. Struktureradevillakvarter har uppförts till stor del i anslutningtill Kärrbäcksbovägen och Västerbyvägen (område4). I dag fortskrider inflyttandet och nya kvarterkommer till. Nu senast Kvarngärdet med 18nya tomter som byggs ut etappvis (område 5).LandmärkenEtt landmärke är ett objekt som är karaktäristisktför en plats. Exempel är byggnader, torn, konstverkoch broar.Den gamla stationsbyggnaden har visserligenbyggts om en del men uppfattas fortfarande somett karaktäristiskt landmärke för stationssamhälletRansta. Stationsmiljön är till stor del välbevaradoch själva stationshuset kan betraktas somkittet som binder samman delarna och tydliggörhela platsens historiska sammanhang. Sedan möteti Ransta i maj 2010 har stationshuset övergåttfrån café till bygdegård och allmän samlingslokal.Ransta Elbyrå är ett av de äldsta ännu verksammaföretagen i Ransta. Elbyrån har idag knappt20 anställda och ryms i en lång röd träbyggnad avladugårdskaraktär vid stationsvägens södra ände.Elbyrån är därmed det första man ser av tätortenRansta då man kommer med tåg ifrån Västerås.Även snickeriet bedrivs med full aktivitet, förutomstandardsortimentet tillverkar man även specialutformademöbler och annat efter beställning.Byggnaderna i sig är inte att betrakta som bildskönaför gemene man, men de ligger vackert inbäddadei skogen. Dessutom representerar snickerietlikväl som elbyrån historik såväl som nutidaföretagsamhet i Ransta. Ransta snickeri blev ävenutpekat som en knutpunkt under stormötet vilketvisar på betydelsen av aktiva företag som ger arbetstillfällenmen även bidrar till folklivet.Goda idrottsmöjligheter nämns som en stor fördelmed Ransta, därmed är det naturligt att ävenidrottsplatsen Mullevi utpekas som ett betydandelandmärke.KnutpunkterKnutpunkter är platser där man uppehåller sig,träffar bekanta och byter färdmedel. Exempel ärtorg, parker, lekplatser och andra offentliga rum.Förskolan i Ransta utgör en viktig knutpunkt därbåde barn och föräldrar möts. Skolan och skolgårdenär den mest naturliga mötesplatsen för ortensbarn då det är deras dagliga arbetsplats.Rymliga villor bakom lummiga häckar längsOskarsbergsvägenStationsbyggnaden.Ingången till idrottsarenan Mullevi.8

ÖSTERBYKUMLA-HOLMBKUMLA-VÄSTERBYPå fritiden är Mullevi trots sitt något avlägsnaläge öster om järnvägen en central plats i detidrottsintresserade Ransta. Förutom fotbollsplanerfinns här även en hockeyrink som fungerarsom tennisbana sommartid, och ”Boulevi” med ettflertal boulebanor.KÄRRBÄCKSBOButiken är en plats där många spontana mötensker då man går för att handla eller tankar på denintilliggande bensinmacken. Vägg-i-vägg med livsmedelsbutikenfinns pizzerian som ensamt får ståför kvällsnöjesutbudet i Ransta. Inte minst underpubkvällarna är detta en viktig knutpunkt. Det äräven viktigt för ungdomars självständighetskänslaatt ha möjligheten att på orten kunna umgåsoch äta utanför hemmet.445312ÖSTERBYHallstagropen några kilometer söder om samhälletär en gammal grustäkt i Badelundaåsensom numer är vattenfylld. Den lilla sjön som hörtill Västerås kommun omges av hedmark ochbarrskog och fungerar som en social knutpunktför Ranstaborna då den lockar folk med olika intressen.Ungdomar kan träffas för att köra motorcross,naturintresserade studerar floran och manrider eller rastar hunden. Den främsta anledningentill att besöka Hallstagropen är dock just för attumgås och bada. Organiserade dykningar, blandannat vintertid, har även förekommit i den ca 13meter djupa gropen.Vid Sagån direkt öster om Ransta finns ett 15 meterhögt fågeltorn som också ses som en knut-Karta 5: Områden, landmärken och knutpunkter i Ransta.KUMLA-VÄSTERBYpunkt. Förutom intresserade privatpersonerbesöks fågeltornet också av Västmanlands ornitologiskaförening och PRO:s fågelskådarklubb.I stationshuset träffas numera den nya bygdegårdsföreningenvilket gör det till en självklarmötesplats och knutpunkt. Byagården i Ranstabyanordnar aktiviteter som lockar många ochskapar möten över generationsgränserna, vilketbidrar till bygdens goda sammanhållning.LandmärkenKnutpunkter,mötesplatserMulleviStationscaféetRansta snickeriRansta elbyråMulleviStationscaféetRansta snickeriFörskolanSkolanAffären, pizzerian9

aropMålartorpLånstaåsenKalkugnsruinBäckebronRidskolaLånstaåsen(S:1) (S:2)KapellbackenHoffmanstorpsgrustagKalkugnsruinFångstgropNorrängsbergetÖverstmossenLutanÅlboStora Ålbogamla tomtLut-Lenas källareStorstigenVåmkärretVästerinsFångstgropKlockarmossarna(1:1)TäljknivenLångsva(2:23)FinntorpPräststjälpanTegelbrukslämningHedmossbergetLisselmossenSkjutbanaAllas ögonSkalleråsenTräindSkräddarboVästerbyLergroparnaVattenverkPaltornaBollplanBältarhagen(S:3)StensoffanHedenSkola(S:1) (S:2)HagstukällanTärna folkhögskolaHembygdsgårdVattenverk(S:2)RamsbergTjärframställningsplatsJohanneslundKyrkstenenÅsbo(S:4)(S:5)(S:6)ToppenbergSkolaPast expPostReningsverkSkarptäppanReningsverkSnöromsTräindBrandstnKolerabackenMek.indRobertsvreten(1:13)(1:14)2(1:11)(1:12)(3:11)2(3:12)(2:9)Fotb.planerIsh.bana(2:10)(2:11)2(1:14)Vilthägn(1:10)(s:1)Tärnabadet(2:11)(1:15)Kyrkberget(1:13)2(3:11)(3:10)(4:3)(2:8)(2:12)Li lån(S:1)HästhagskärretRaglebo(S:2)GruvhålBredmossenBertboGullbobåtenÖbacken(1:2)GullboborgFornborgRövar Liljas hålaDruvedalGåsbergLucksboStrömtäppenTvillingstugornaViggskogenHolmbackenGrönsinkkärretStorängenÄngsbergPersbo mosseStrömtorpetUvbergetTrollbackenStentorpStorhagsbergKronstets(S:1)VarghagenSkogsängenDalkarlstorpet(S:1)(S:3)NorrboKarlslund(S:1)(S:3)(S:1)(S:2)StorängsbäckenSTRÖMSDALLi lånVÄSBYKIVSTASÖR HUSTAÅboTÄRNABYTÄRNABYHOLSTENSBOLövlundaVÄSBYENGARNTÄRNA-JUNGJungfruboKÄNGSBOTÄRNABYTÄRNA-PERSBOKivstabäckenKumlaKumla kyrkbyKUMLA KLOCKARGÅRDVadTÄRNA-VADPersboFASTBERGS-TORPETFastbergstorpetTingvastboTANDERSBORGÅSGÅRDENSÖR HUSTAÅSGÅRDENNyborgNorrlundTTTingstorpTINGVASTBONorsbergKIVSTAHedenSneboTSörboLÅNSTAAbelsbergDet faktum att deltagarna under mötet föreslog såKILA-MURENLÅNSTAmånga olika knutpunkter och mötesplatser visarLÅNSTAKILA-MURENatt Ransta är ett aktivt samhälle. Man rör sig ute iomgivningarna och lär sig snart känna igen ävenLÅNSTAde Ranstabor som inte ingår i den egna umgängeskretsen,vilket leder till att alla hejar på varan-RLS-KILA-MURENMurendra och en stark gemenskap och trygghetskänslaGUBBVADskapas.GUBBVADLi lånNorrgårdenBackboKIVSTALimundagårdenHÄLLAÖSTERBYKUMLA-NYBYNybySÖR HUSTAHeden SolboKOLARBOSÖR HUSTASÖRHUSTAGrönlundRUTBORUTBOÖSTERBYBRÖMSBOKUMLA-VÄSTERBYÖSTERBYFASTBONyängen SÖR HUSTAENGARNKUMLAKYRKBYHolmboENGARNLarsboEngarns kärrTÄRNABYENGRENSTORPLugnetFridhemVÄSTTÄRNAVÄSTTÄRNAStrömsbergTÄRNABYÅgårdenTärnabyStenstaSMEDTORPETTÄRNABYTingvastbobäckenTingvas oTÄRNVIGELSHUSTÄRNA PRVigelshusViksbergVIGELSHUSTÄRNA KLOJankbackenÖSTERBYTÄRNA PRÄSTGÅRDSTUNTEBOBarriärerLILLA TOMTASNARETKlockartorpEn barriär är något som skärmar av områden ochär svår att passera. Barriären kan vara både fysiskoch psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnadeområden, industrier, skogar och vattendrag.SimonsboJansboSörängenKILA-LÅGBOLångbolundHagalundLågboHAGSTUGANKrylsboBRÖMSBOLIMSTASkogstorpKUMLA-VÄSTERBYÖSTERBYHeboSkogsboKÄRRBÄCKSBOKUMLA-VÄSTERBYVästerbyRanstaÖSTERBYKUMLA-HOLMBOÖsterängRANSTASagånSMEDTORPETTÄRNABYTÄRNABYSkommartorpetNORR HOVBERGASÖR-HOVBERGAMyggboJärnvägen är den största mest uppenbara barriäreni Ransta. Det finns ingen planskild korsningutan de båda vägarna i norra och södra ortskanternakorsar i markplan med bommar. Majoritetenav bostadsområdena och servicen i Ransta harmedvetet förlagts till den västra sidan om järnvägenjust för att så långt som möjligt slippa rälsensbarriäreffekt. Den östra sidan rymmer i förstahand industriområden. Längs Hällbyvägen medförgreningar återfinns ändå omkring 80 bostadshus,samt idrottsområdet Mullevi.Karta 6: Stråk och barriärer.GröndalSolboVadKUMLA-VADKUMLA-VADKUMLA-PERSBOKILA-SKOGSTORPPersboVADLi lånKUMLA-PERSBOKvarngårdenKUMLA-VADVadVadKUMLA-VADRANSTA(S:3)(S:3)KarlslundRANSTALugnetPosttorpetRansta byRanstanäsJohanneslundRansta säteriRANSTAKUMLA-VÄSTERBYHagstuganVästerängRansta byKarlsbergNILSBORANSTANILSBONILSBOHagstaLabackenFASTBOHörnkullenTäppanHagaErlandsboFASTBOFASTBOÅKERSBOÅkersboÖSTERBYNygårdKUMLA-KUMLA-ÅKERSBOKUMLA-PRÄSTGÅRDRANSTA BYS-PERSBOGustavsbergGULLBOMariedalKarlsboGULLBOEdsbroGULLBONORR HOVBERGAHagalundSEVALLA-PERSBOSÖR HOVBERGASEVALLA-PERSBOSolboEriksbergBjörkängenSvedboSÖR HOVBERGASör HovbergaSagånSEVALLA-PERSBOSEVALLA-TÄRNA-FORSBO ForsboPERSBOÅlboÅLBONyhagenTÄRNA-FORSBOSjöboLugnetSONNEBOSkansenSonneboBispeboTÖRNÄSBOGRÄNSBOGränsTörnäsboGRSONNEBOHävaströmmenGranbergaNytorpStråk för rekreation och motionVALLRUMHÄRSVEDHALLSTA-GROPENVALLRUMKUMLA-ALDERSBOFASTBOFASTBOKärrbergaÄngboGustavsbergGranbackaLövlundGröndalSvårpasserade barriärerÅBYLUNDAldersboKUMLA-ALDERSBOKinnstavrianRyttartorpVALLRUMBRÅNSTAOlsboEriksbergGUNSTAFinntorpetVÄSTER MUNGAVriatorp10

StråkStråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gångochcykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kanleda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråkoch motionsslingor i naturen.Ranstaborna rör sig vitt och brett både på denegna orten och ut i omgivningarna vilket ger godachanser för möten. Vid längre utflykter rör mansig främst söderut, bland annat ner till Hallstagropen.Elljusspåret och Bältarskogen är populära rekreationsstråk,och ibland korsar man även järnvägenför att ge sig ut till fågeltornet vid Sagån. Destråk som idag används flitigt för rekreation ochfriluftsliv redovisas i karta 6 ”Stråk och barriärer”på förra sidan.Hallstagropen är ett populärt besöksmål för friluftsliv och badande.11Service och folklivOffentlig serviceI Ransta skola finns låg- och mellanstadium samtförskola, 5-årsverksamhet och fritids. I områdetfinns även dagbarnvårdare för de yngre barnen.Skolan har ca 30 heltidsanställda. 2008 gick 52barn i Ransta förskola medan 5-årsverksamhettill sjätte klass hade ungefär 100 elever. Skolanhar länge arbetat miljömedvetet och har ett miljörådbestående av lärare och elever som gemensamtdiskuterar hur man kan få in mer kunskapom hur eleverna själva påverkar sin närmiljö iundervisningen. Så sent som i april 2010 fick skolanSkolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”.I skolans lokaler finns också en filial tillSala stadsbibliotek, en service som hela orten kannyttja.Kommersiell serviceLivsmedelsaffären i Ransta uppfördes i slutetav 1980-talet och har bytt ägare ett par gånger.För närvarande är det en Tempobutik som ävenfungerar som postombud. Ranstas geografiskaläge innebär att många invånare har möjlighetatt handla i större städer som Sala eller Västeråsdär ett bredare utbud finns. En lokal butik är dockviktig för ortens attraktivitet gentemot potentiellainflyttande samt bidrar till att skapa rörelseoch möten på orten. Även ur miljösynpunkt ärmöjligheten att kunna handla på hemmaplan avintresse. Det finns också en bensinmack i Ranstasom ligger belägen intill butiken.Ransta pizzeria har förutom pizza även utskänkningstillståndoch fungerar som pub. Dock efterfrågadeflera deltagare under stormötet en merrenodlad pub på orten, gärna i engelsk stil.Dagligvarubutiken i Ransta fungerar även som postombudFöreningslivetDe aktiva föreningarna i Ransta är mycket uppskattadeoch bidrar till bygdens goda sammanhållning.Det är i första hand sportklubbar somrepresenterar föreningslivet.Ransta IK bildades den 7 juli 1919. Föreningenhade då 37 aktiva som betalade en krona varderai medlemsavgift. Den nuvarande idrottsplatsen invigdes1963 och döptes 1987 om till Mullevi efterklubbens eldsjäl Per-Åke ”Mulle” Svärd som fyllde50 år då. Genom åren har föreningen även bedrivitinnebandy, gymnastik, skidåkning och allmänidrott, men idag liksom vid starten ligger fokus påfotboll.

RIK:s seniorlag för herrar spelar för närvarande idivision 5. Ungdomsverksamheten med barn ochungdomar mellan 6 och 16 år omfattar 4 pojklag,ett flicklag och ett mixlag. Om sommaren arrangerasfotbollskola för barn mellan 5-12 år.ÖSTERBYÖSTERBYKUMLA-VÄSTERBYKUMLA-HOLMBORansta gymnastikförening har som mål att få folk ibygden att röra på sig mer. Verksamheten bedrivsi Ranstaskolans idrottssal och berör såväl barnsom vuxna. Det varierade programmet innehållerbland annat step-up, boxersize, cirkelträning, poweryogaoch Bamsegympa som tränar motorikenför de minsta.KÄRRBÄCKSBOÖSTERBYHästar är populära i Ransta, inte minst i Ranstabydär det finns gott om stall och hagar. Även i tätortenRansta händer det att folk kommer ridandespå gatorna. Det finns ett antal ridskolor i trakten,och på Holmbo hästgård strax utanför Ransta föderman upp hästar och odlar hö.Sedan mötet i Ransta i maj 2010 har en ny bygdegårdsföreningbildats som har sin bas i det gamlastationshuset.PRO Ransta är en aktiv pensionärsförening somarrangerar trivselkvällar med spel eller levandemusik, studiecirklar, matlagning, bingo, utflyktertill närnaturen och ibland även längre resor för attexempelvis gå på teater. Man har också en ornitologklubbsom förutom att studera fåglar ocksådriver en blogg med information och foton ifrånförekommande aktiviteter. Under våren 2010 harföreningen bland annat egenhändigt tillverkatKarta 7, Service och folkkliv.KUMLA-VÄSTERBYoch satt upp fågelholkar i trakten. PRO Ransta harför närvarande 150 medlemmar och engageradeinitiativtagare.I Ranstaby finns en byagård som drivs ideellt avRanstaby FritidsFörening och är mycket uppskattad.Här hålls bland annat midsommarfirande,julfest, valborgsfyrverkerier, gökvakor och påskfirandemed äggletning. Byagården rymmer ävenen mindre scen för teater- eller musikframträdanden.Föreningen bildades 1977 av byborna förSkola 1- 6FörskolaAffärPizzeriaBrandstationCaféElljusspåretSkjutbanaBältarskogenMulleviBoulevi12

yborna. Målet är helt enkelt att umgås och måbra, och föreningen strävar efter att ständigt vidareutvecklautbudet av arrangemang för att passamedlemmarnas önskemål.Under våren och sommaren 2010 har friluftsfrämjandethållit skogsknytteträffar i skogarnarunt Ransta. Skogsknytte är en verksamhet förbarn i treårsålder och deras föräldrar. Förutomatt leka och sjunga ihop så lär sig även barnen omdjur och natur.Bygdeföreningen Tärnan bildades 2003 och verkari Kumla kyrkby, Ransta och Tärna. Huvuduppgiftenär att förvalta Tärnabadet, men man jobbaräven med cykelleder till Salas södra delar. Projektetbeviljades pengar ifrån Länsstyrelsen 2009till en förstudie. Målet med projektet är att synliggöraoch öka tillgängligheten till de natur- ochkulturvärden som finns i området. Man vill ocksåutveckla turismnäringen och främja folkhälsan såvälsom miljön genom att uppmuntra till cykling.Sport betyder mycket i Ransta, både i organiserad form och påeget initiativ.Den populära byagården i Ranstaby.13

AnalysRanstas anda och identitetGenom ortsanalysen för Ransta ville vi få vetamer om och dokumentera vardagslivet i bygden.Hur ser livet ut här, vilken mentalitet råder, finnsdet en karaktäristisk ”Ranstaanda” och vad ärortens själ och identitet?Dessa frågor diskuterades av deltagarna understormötet i Ranstaskolans matsal. Som en inspirationför att komma igång berättade först fyra personerifrån bygden om sin syn på Ransta utifrånsitt perspektiv. De fyra var Anders Westin frånRIK, nyinflyttade Mona Johansson, PRO:s ordförandeSören Sennebring och den allmänt aktiveSven-Olof Elison från Ranstaby. Nedan följer citatfrån de korta föreläsningarna som inledde stormötet.”Här i Ransta finns många funktioner med finapendlingsmöjligheter, tomter på landet och boendetill bra priser. Föreningslivet är attraktivt,men det behövs en kompletterande förening förde som inte är intresserade av idrott. En samlingslokaloch aktiv bygdeförening som kan driva utvecklingsfrågorvore också bra för Ransta.”- Anders Westin”Samhörighetskänslan är stark bland de äldre här,15 % av Ranstas befolkning är med i PRO. Kommunikationernaär utmärkta och det är nära tillstan. Synd bara att det ska vara så krångligt attbetala på bussarna nu när man inte får användakontanter.”- Sören Sennebring”Mixen av barn och äldre ger en levande, trygg ochtrevlig miljö där man kan lämna dörren olåst. Härfinns bra skola och förskola, och alla välkomnademig när jag kom som nyinflyttad.”- Mona Johansson”Man får inte glömma att räkna in omnejden tillRansta. Ja, vi vet var vi bor, men vill ändå ha enskylt vid Ranstaby! Kabelbredband är på gång tillbygden, ett äldreboende skulle också vara bra.Och en bygdegård likt den i Ranstaby behövs föratt Ransta Nästa ska kunna utvecklas.”- Sven-Olof Elison”Vi har ett bra samarbete med kommunen; vi gnälleroch får respons. Då blir vi glada. Men vi saknaranpassade boenden här på orten, vi vill inte bo iVästerfärnebo när vi blir gamla! Lite blomsterarrangemangskulle också välkomnas, vi vattnargärna.”- Sören SennebringSören Sennebring berättar vad han tycker om att bo i Ransta14

Diskussion om ortsandanEfter berättelserna från Anders, Sören, Mona ochSven-Olof fick deltagarna på stormötet diskuteravidare på temat anda och identitet. Nedan följeren kort sammanfattning av diskussionerna.Deltagarna var överens om att det råder en mycketfamiljär stämning i Ransta. Alla hälsar på varandra,man blir vänligt bemött och känner sig tryggi omgivningen. Grannar ställer upp för varandraoch det är lätt att komma in i gemenskapen ävensom nyinflyttad. Kanske bidrar faktumet att maninte behöver ha någon speciell ”Ranstamentalitet”till invånarnas öppenhet och att alla välkomnas igruppen. Det finns inte samma behov av bygdebandsom i mer utpräglade landsbygdsområden,även människor utan någon tidigare koppling tillRansta bosätter sig på orten.I Ranstaby bidrar aktiviteterna i byagården till attskapa broar mellan generationerna vilket ger enfantastisk sammanhållning. Även här uppleverman att det finns en hög acceptans för främlingaroch att invånarna är öppenhjärtiga.Ransta beskrivs som en landsort med goda möjligheteratt ta sig till andra tätorter. Här får manlugnet och tryggheten i att leva på landet, menhar ändå närmre i tidsavstånd till två stadskärnorän ifrån städernas egna utkanter. Föreningslivetupplevs också som betydande för Ranstas identitet,det finns mycket goda möjligheter till olikatyper av idrott och det lokala PRO är aktivt. Manbryr sig om hembygdens utvecklingsmöjligheter15och för gärna dialog med kommunhuset om möjligaförbättringar. Det finns en positiv framtidstroi Ransta.En reflektion som vi planarkitekter har är att avsaknadenav ”Ranstamentalitet” riskerar att georten en karaktär av sovstad. En plats där man”bara” bor och inte delar traditioner och samvaromed sina grannar, både på gott och ont.Tävlingsbidrag om Ranstas identitetDet inkom även två texter till tävlingen ”Mitt Ransta”som rör ortsandan. Tack till Sarah Wallin ochRolf Erntson för bidragen! Nedan återges delar avderas berättelser:”Skytt var en gång i tiden en idyll där Ranstabornahade midsommarfirande med tombola, ponnyridningoch dans kring midsommarstången till ljudetav toner från ett dragspel. Dit åkte alla barntraktor och vagn med start på Stationsvägen ochalla familjer med släktingar tog sig dit för att fira.Pga att arrangemanget blev för tungt då man ficksläpa dit vatten och andra förnödenheter som behövdesför att kunna genomföra detta lever dennased inte längre kvar, vilket många Ranstaborminns och saknar.”- Sarah Wallin”Händelser som gäller Ransta uppträder numeramed allt större tidsmellanrum men har också fåtten spännande patina som gör att hågkomster, vilkaoftast förmedlas av äldre Ranstabor, börjar bliunika, spännande. Berättelserna har en förmågaatt föra samman människor och skapa konstruktivsamhörighet på orten.”- Rolf ErntssonGruppdiskussioner om Ranstas identitet.

Styrkor och svagheterUnder stormötet och diskuterades inte bara andani bygden utan även vad som var Ranstas främstastyrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varjegrupp fick lista 5 punkter för att besvara de tvåfrågorna. I pausen fick sedan alla deltagare röstafram de viktigaste aspekterna genom att klistra påklistermärken på topplistorna. Utifrån denna omröstninghar de fem främsta styrkorna och högstprioriterade svagheterna sammanställts till tvålistor.Ranstas främsta styrkor:1. Deltidsbrandkår2. Skola och förskola3. Föreningsliv och byagården i Ranstaby4. Trygghet och samhörighet5. Servicen: affär, pub, pizzeria, bensinBrandkåren som startades under 1940-talet ärmycket uppskattad i Ransta, den bemannas idagav en förman och två deltidsbrandmän. Den lokalabrandkåren ger trygghet och upplevs som en extraförmån då det inte är en självklar service fören så liten ort.Man är även mån om att behålla skolan, där eleverfrån förskoleålder till sjätte klass går. I en litenlokal skola finns bättre möjligheter till utrymmeoch uppmärksamhet för varje barn vilket skaparen trygghet och gemenskap. Det ger också bättremöjligheter till en lugn och lärande arbetsmiljödå klasserna hålls på en mer hanterbar nivå förläraren, i Ransta skola har varje årskurs ungefär10-20 elever. Man slipper också skolskjutsresorin till Sala eller andra delar av kommunen. Högstadieelevergår dock i Västerfärneboskolan, 27,5km bort.Det rika föreningslivet är en klar styrka som bidrartill Ranstas familjära stämning där alla känneralla. Speciellt omnämns PRO, Ransta IK ochbyagården i Ranstaby.Den trygghet och samhörighet som bland annatföreningsaktiviteterna, skolan och brandkårenbidrar till lyfts också fram som en viktig kvaliteti bygden. Man litar på sina medmänniskor och behöverinte oroa sig för stölder eller vandalism.Invånarna värdesätter den lokala servicen, i en tiddär alltfler mindre butiker läggs ner. För att behållautbudet krävs det därför att man verkligenhandlar på hemmaplan.Några andra fördelar som nämndes med Ranstavar naturen med ett öppet jordbrukslandskap ochskogspartier, samt de goda kommunikationerna.BensinmackenTvå av topplistorna ifrån mötet.Under den heta sommaren 2010 var brandrisken hög i storadelar av landet. Här rycker Ranstas brandkår ut för att släckaen skogsbrand vid Tomta grustag den 14e juli.16

Fem saker som kan förbättra Ransta:1. Äldreboende och bostadsrätter2. Cykelväg till Kumla kyrkby3. Samlingslokal och ungdomsgård4. Bättre underhåll av vägar och grönområden5. Kumlas barn borde gå i Ransta skolaIdag är Ransta främst en bostadsort för barnfamiljeri villa. 2005 bodde 755 av ortens 879 invånarei lantbruksgårdar eller småhus, endast 104personer var bosatta i hyreshus. Under stormötetefterfrågade många anpassade bostäder för äldreså att man kan bo kvar på hemmaorten även påålderns höst, istället för att behöva flytta in tillSala eller Västerfärnebo. Även bostadsrätter ochhyresrätter önskas, vilket kan bidra till att lockanyinflyttade som inte är redo för att köpa hus.Cykelväg från Ransta till Kumla kyrkby och vidaretill Sala är något som har efterfrågats av Ranstabornai många år. I dagsläget har den smala 70-vägenmellan orterna i stort sett ingen vägren vilketinnebär att man blir mycket utsatt som cyklist. Enhögst bidragande anledning till att det fortfarandeinte har blivit någon cykelväg är att det är mångaolika markägare längsmed sträckan, där alla intehar varit positivt inställda till att ge upp mark tillförmån för cykelvägen. Detta problem studerasjust nu genom ett lokalt EU-finansierat projektsom fokuserar på cykelvägar i Ransta.Många mötesdeltagare framhöll bristen på ensamlingslokal för ungdomar såväl som för vuxnapå orten. Skolans lokaler används i viss mån idag,17men de är naturligtvis endast tillgängliga kvällstidefter skoldagens slut. Byagården i Ranstaby nämndessom ett föredöme som bidrar till bygdens gemenskapoch sammanhållning. Överhuvudtagetmenar man att det anordnas för lite fritidsaktiviteterför de som inte är sportintresserade i Ransta.I en samlingslokal skulle invånarna kunna arrangeraolika temakvällar för att engagera fler utifrånderas specifika intresse. Det räcker självfallet intemed en tillgänglig lokal för att få till ett bredarenöjesutbud, än viktigare är att det finns frivilligaeldsjälar som tar initiativ och ansvar för att ordnaaktiviteter.Som redan beskrivits har, sedan mötet i Ranstai maj 2010, aktiva i föreningen Ransta Nästa ochPRO bildat en bygdegårsdförening som håller till idet gamla stationshuset. Nu finns det goda möjligheteratt förbättra denna identifierade brist tackvare både engagemang och ny lokal.Bättre underhåll av vägar och parkområden önskas,speciellt framhålls att Oskarsbergsvägen ochHällbyvägen behöver rustas. Många anser att enallmän uppsnyggning behövs, till exempel att manställer ut fler blomkrukor i ortens centrum. PRO:sSören Sennebring nämnde att det finns Ranstaborsom är villiga att ansvara för vattning ifall nyaplanteringar kommer till.Ranstaborna vill också att Kumla kyrkbys barnska gå i Ransta skola, istället för i Varmsätra somidag. Problematiken ligger i att elevunderlaget iVarmsätra är så pass magert att skolan skulle riskeranedläggning ifall eleverna ifrån Kumla flyttades.Stationsparken är ett grönområde som skulle må bra av enupprustning.Många mötesdeltagare ansåg att Kumlabarnen borde gå i skolani Ransta.

Sammanfattande tankar omfortsatt utvecklingDenna sammanfattning grundar sig i de tankaroch idéer som kom in under dialogen i Ranstasamt i tidigare diskussioner inom och mellan Salakommun och andra aktörer. I beskrivningen görsingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområdeutan rekommendationerna ska ses somgenerella och kan användas som stöd i allt utvecklingsarbetei RanstaStärk Ranstas identitet och bygg vidarepå styrkornaRansta är ett aktivt stationssamhälle med sammanhållenvillabebyggelse och familjär stämning.Pendlingsläget är utmärkt och omgivningarna ärlugna och väl lämpade för barnfamiljer. Invånarnabryr sig om hemorten och varandra, och man ärnoga med att välkomna nyanlända i gemenskapen.I det omgivande landskapet ryms såväl öppna odlingsmarkersom blandade skogar, och kvartersskogarinflikade i samhället innebär att även deyngsta barnen kan vistas i naturen. Tryggheten,det låga prisläget och de goda pendlingsmöjligheternakan tillsammans med en stärkt ortsidentitetge Ransta goda utvecklingsmöjligheter och lockatill nyinflyttning. Ett sätt att stärka identiteten ochföra människor närmre varandra är att bilda enbygdeutvecklingsförening, förslagsvis med grundi det engagemang som tidigare fanns i ”RanstaNästa”. Vilket också har skett, se sidan 12 och 17.Marknadsför Ransta som boendeortoch bredda bostadsutbudetDet nuvarande småskaliga och sammanhållna stationssamhälletär en attraktiv karaktär att byggavidare på. Men Ranstas stora styrka som man börpeka extra på i marknadsföringen är läget i regionen.Att man snabbt och enkelt kan nå stora arbetsmarknadergör att Ransta sticker ut jämförtmed kommunens andra mindre tätorter.Ransta består huvudsakligen av villor med generösttilltagna trädgårdar, men ett antal radhus ochfåtal hyreslägenheter finns också. Fler lägenheteroch radhus kan underlätta inflyttning jämförtmed idag då det främst är tomtmark för villabebyggelseoch småhus som finns till försäljning.Nylokalisering av villor bör ske i anslutning tilltätorten för att behålla den tillgängliga naturkaraktärenmen ändå hållas koncentrerat nog för attunderlätta en god serviceförsörjning.Ett äldreboende efterfrågas av invånarna i Ransta.Serviceanpassade lägenheter där äldre själva kanbo kvar och besökas av hemtjänsten kan vara ettalternativ. Ett varierat utbud av bostäder i form avbåde villor, radhus och flerfamiljshus ger bättreförutsättningar för invånarna att bo kvar även vidändrade behovsförutsättningar och familjeförhållanden.Utveckla FöreningslivetI Ransta finns flera aktiva idrottsföreningar, meni övrigt är utbudet av fritidsaktiviteter mindre änönskat. Många Ranstabor påpekar att en bygdeutvecklingsföreningsom driver förbättrings- ochframtidsfrågor vore bra för orten. BygdeföreningenTärnan täcker visserligen in Ransta i sittintresseområde, men en mer lokal förening medtydligare fokus på just Ransta skulle troligen hastörre chanser att engagera invånarna och leda tillfler initiativ. Dessutom skulle en fysisk lokal möjliggörafler möten mellan invånarna. Vilket ocksåhar skett, se sidan 12 och 17Den historiska strukturen av stationssamhälle är en karaktäratt bygga vidare på.18

En bygdeutvecklingsförening skulle förutom utvecklingsfrågoräven kunna bidra till det socialalivet genom att bland annat arrangera byfester vidstörre högtider. Även om tätorten Ransta inte harsamma gamla anor som exempelvis Ranstaby såfinns här traditioner som bör uppmärksammasoch upprätthållas. Att kunna träffas över generationsgränsernaskulle vara värdefullt för det socialalivet i Ransta.För att sprida information om de föreningar somverkar på orten föreslogs under stormötet attman ska distribuerar välkomstpaket till alla nyinflyttadepå orten. Det kan även innehålla tips påintressanta besöksmål, berätta om kommande arrangemangeller firanden och ge rabatter hos lokalaverksamheter.Ett tips är att det finns Leaderbidrag att söka förutveckling av glesbygdsområden, vilket Ranstakategoriseras som. För att beviljas Leaderpengarska projektet långsiktigt främja den lokala ekonominoch ske i samarbete mellan förening, näringslivoch kommunen.Fräscha upp utemiljöerna och skapaett tydligare centrumKvartersskogarna i Ransta ses efter och ger branatur- och rekreationsmöjligheter, men det finnsinga ordnade parkområden på orten. Invånarnasjälva efterfrågar öppna gräsytor där man kanträffas för att till exempel ha picknick och spelakubb eller fotboll. Till största delen utgörs Ranstasgrönområden och lummighet av privata trädgårdar.Väster om skolområdet, vid korsningenHällbyvägen-Österbyvägen och vid de delar avKvarngärdet som inte har bebyggts än finns störregräsmattor som skulle kunna användas om deklipps regelbundet.Invånarna vill även se fler ordnade planteringarsom ger en prydligare tätortskaraktär. Ett möjligtområde är utanför affären, där även pizzerian ligger.Detta är att betrakta som Ranstas centrumsett ur servicesynpunkt, men miljön domineras avden hårda och storskaliga bensinmacksytan. Ävenvid stationen och utanför de närliggande flerbostadshusenskulle mindre planteringar kunna bidratill ett mer ordnat och välkomnande uttryck.Återställ stationsparkenDen gamla stationsparken är idag en restyta utannågra spår av de historiska värdena. Här finnsmöjlighet till restaurering genom att återknytatill en lummigare karaktär med bärbuskar likt entypisk stationsföreståndarträdgård. Området börfortsatt vara tillgängligt för alla även om utformningenanspelar på en privat trädgård. Befintligadungar av väl uppväxta lövträd skulle också kommabättre till sin rätt om parken rustades upp.Utöver parkens betydelse för stationsmiljönssammanhang så kan den också utgöra ett attraktivtskyltfönster gentemot förbipasserande tågresenärer.Se över cykelnät och vägunderhållEtt förbättrat trafikunderhåll önskas, idag uppgesvissa vägar som barriärer som man helst undviker.En ytterst aktuell fråga är också den om cykelvägtill Kumla och Sala. Då Sala kommun har ambitionenatt vara en ekologiskt hållbar kommun ärdet eftersträvansvärt att utvidga cykelnätet så attfler kan välja cykeln isätllet för bilen.En dialog med markägarna om att bredda vägenmot Kumla för att ge ökad säkerhet för cyklisterbör upprättas. Helst bör en avskild cykelfil anordnasså att även ungdomar och barnfamiljer vågarfärdas här, exempelvis för att ta sig till Tärnabadet.Projektet Cykelleder - Sala södra föreslog encykelbana parallellt med järnvägsspåret mellanSala och Kumla, men lyckades inte få alla markägaremed sig. Alternativet stöddes inte heller avtrafikverket som av ekonomiska skäl föredrar cykelvägari direkt anslutning till befintliga vägar.19

Skapa fler lokala arbetstillfällenTack vare Ranstas läge kan man bekvämt arbetspendlatill Sala och Västerås. Arbetstillfällen påorten finns också genom de kvarvarande företagen,lagerverksamhet och skolan men fler småföretagareskulle vara givande för ortens folkliv ochserviceutbud. Identiteten av småföretagarbygdbör leva vidare och utvecklas med nya företag.Under stormötet i Ranstaskolan menade flera deltagareatt turismen i Ransta i stort sett är obefintligoch främst handlar om besök ifrån släkt ochbekanta. Dock menade man att det finns potentialför utveckling. Förutom de tidigare nämnda cykelledernaså skulle även ordnade ridleder kunna ökaintresset för turism i Ransta. Då kan även Bed andBox, övernattningslogi för såväl häst som ryttarebli aktuellt. Övernattningsboende på lantgård ären växande turismnäring då allt fler stadsmänniskoruppskattar möjligheten att prova på livet medgårdsdjur i lugna miljöer.Under mötet föreslogs också att man borde försökafå till stånd någon årlig happening som kansätta Ransta på kartan.Vad händer nu?Denna ortsanalys ska ses som ett första steg i arbetetmed att ta fram en ny översiktsplan för helaSala kommun. Det inventeringsarbete och den beskrivningav Ransta som sammanställts här kommeri det framtida planeringsarbetet fungera somkunskapsunderlag och visa på vilka de viktigasteutvecklingsfrågorna är i bygden. Med hjälp avortsanalysen kan politiker, tjänstemän och andraaktörer positionera sig och driva utvecklingsarbetetframåt. Kan vi tillsammans formulera rekommendationerinför framtiden kan vi komma längreän om var och en jobbar på sitt hörn.Självklart kan analysen även användas externt utanförkommunen i marknadsföringssyfte och sominformation om kommunen och Ranstabygden.När väl arbetet drar igång med Sala kommuns nyaöversiktsplan kommer vi återkomma till Ranstamed dialoger, samarbeten och andra aktiviteter.Vi hoppas att alla som varit delaktiga i ortsanalysarbetetäven fortsättningsvis vill arbeta medbygdens utveckling tillsammans med oss.På återseende!20

Ortsanalys för RanstaEnheten för planering och utvecklingKommunstyrelsens förvaltningSALA KOMMUNPROJEKTLEDNINGAnna Jägvald och Isabell LundqvistTACK TILL!Skolan i RanstaAnders WestinStationscaféetReferensgruppen i RanstaTempobutiken i Ransta3-minuters-föreläsarnaTävlingsdeltagarna i tävlingen ”Mitt Ransta”Tärna hembygdsföreningSofia ForsbergSala kommunBox 304, 733 25 SALA0224-55 000 • fax 0224-188 50kommun.info@sala.se • www.sala.se