Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Biblioteksbladet02:2006årgång 91Avsänt: Från expertmöte i AlexandriaBiblioteken: Centrala när EU vill kommuniceraModeraterna: Vi värnar om bibliotekenDebatt: ”Pinsamt var ordet”


Biblioteken – en resurs för EU:skommunikation med medborgarnaMedborgarnas röst ska höras meri EU och biblioteken ska bidra tilldet. Åtminstone om Sveriges EUkommissionärMargot Wallströmfår som hon vill. Det framgår avden vitbok om EU:s framtidakommunikationsstrategi somMargot Wallström lanserade ifebruari.Foto: © European Community, 2006Margot Wallström håller presskonferens i samband med lanseringen av EU:s vitbok om en ny kommunikationsstrategii början av februari.Vitboken är en ansats för att utformaen kommunikations- och informationspolitikför eu. Syftet är attminska avståndet mellan eu ochmedborgarna. Och det är ingen envägskommunikation– dvs från kommissionen ochandra eu-organ riktade till medborgarna –som Wallström primärt är ute efter. Hon villsnarare se en dialog och att kommunikationeni lika hög grad också fungerar underifrån,från medborgarna till eu:s olika institutioner.Hittills har eu fokuserat på att talaom för folk vad eu är och vad man gör, mindrehar man ägnat sig åt att lyssna och fångaupp vad unionens medborgare tycker ochtänker. De offentliga och politiska samtalen iEuropa äger mestadels rum på en nationellarena. Men de politiska beslut som påverkarmänniskors vardag fattas på eu-nivå. EnligtWallström och kommissionen känner sigmånga människor distanserade från eu:s institutioner,de beslutsprocesser som där ägerrum och de beslut som fattas. Det ska kommunikativdialog och samordnad informationråda bot på. I vitboken föreslås fem åtgärdspunktersom kan bidra till att skapa gemensammaprinciper för alla länder om enstrategi för kommunikation och information.En åtgärd handlar om att ge medborgarnamer makt bland annat genom att bibliotekeni medlemsländerna får en ny roll. Denidé som lanseras är att digitalt länka sammande europeiska biblioteken så att de kan fungerasom mötesplatser och informations-,kunskaps- och lärcentra. Ett viktigt mål medkommunikationsstrategin är att förbättrakunskaperna i samhällskunskap bland medborgarnai eu:s medlemsländer: dels kunskapom andra länders samhällen, dels hur mansom medborgare kan vara delaktig i och påverkaden europeiska politiken. Den handlarinte bara om att undervisa skolelever om eu:sinstitutioner, politik och beslutsprocesser.Det handlar också om att människor i alla åldrarska få hjälp att använda verktyg som t exInternet för att få tillgång till information ochdärigenom möjlighet att delta i debatten. Detta,skriver Margot Wallström i sin vitbok, ärsärskilt viktigt när det gäller utsatta grupper iminoritetsställning, funktionshindrade ellerandra som av någon anledning är eller kännersig exkluderade i offentligheten.Utöver en handbok eller en stadga med gemensammaprinciper föreslås också ett merintensivt arbete med media och ny teknik,bl a kommissionens egen satellitkanal Europeby Satelite utökas och förses med större kapacitet.En annan punkt på listan handlar omatt utarbeta redskap som syftar till att bättreförstå vad som rör sig i folklagren, dvs denallmänna opinionen. Bland annat föreslås ettnytt nätverk av nationella experter på områdetsom kan samordna forskningsresultat it ex opinionsutveckling.Kommissionens vitbok om kommunikationsstrateginär just nu ute på remiss i sexmånader. Alla som önskar kan komma medsynpunkter och kritik på en särskild webbplats.Där hittar man också vitboken i sin helhet:http://europa.eu.int/comm/communication_white_paper/index_sv.htmEftersom bibliotekens roll i eu:s nya kommunikationsstrategiär relativt skissartatformulerad finns det ju nu möjligheter förbiblioteksföreträdare att hålla sig frammeoch föreslå eller förse förslaget med ett handfastareinnehåll.Efter remissrundan är ambitionen att presenterakonkreta förslag om vilka verktygsom kan användas för att kommunikationenlöpande ska fungera i båda riktningarna, dvsmellan Bryssel och eu:s medborgare och viceversa.Henriette zornbiblioteksbladet [2:2006] 3


Biblioteken i valet 2006Lena Adelsohn Liljeroth och Margareta Pålsson (m):”Vi vill utveckla bibliotekensverksamhet”Lena Adelsohn Liljeroth och Margareta Pålsson: ” En skärpt bibliotekslag, som många önskar, tror vi snarare skullekonservera biblioteksvärlden och hindra nytänkande.”En ”nedladdad” e-bok i handdatorpå tåget, dagstidningen vid frukostbordet,en uppläst cd-bok påskogspromenaden, senaste numretav favoritmagasinet på Internet eller enspännande pocketbok i sängen. Läsandet kanse olika ut. Vi är många som tycker om attläsa och som hoppas att lusten ska bli ännustörre hos många fler. Bokens framtid ter sigäven med ny teknik oerhört spännande.Alla tycker inte om – en del har svårt för –att läsa. Men de flesta gör det, i synnerhet omde tidigt fått en självklar kontakt med böcker.Kulturrådet gjorde för ett par år sedan en omvärldsanalyssom visade att barns kontaktmed böcker har ökat och att tre av fyra barnhar någon vuxen som läser med dem varjedag. Barn mellan 3 och 8 år har faktiskt merkontakt med böcker än med tv.Skolan ska lägga grunden för goda kunskaperi svenska språket. Vi moderater tyckeratt det är självklart att alla elever som lämnargrundskolan också kan läsa och skriva,men många skolor lever inte helt upp tillkraven. De senaste tio åren har utvecklingengått åt fel håll. Många elever har, när de gårut nian, faktiskt inte läst en bok från pärmtill pärm. Allt fler elever lämnar skolan utanfullständiga betyg och har naturligtvis sämreförutsättningar att lyckas i fortsatta studieroch senare i arbetslivet. Bristerna synsredan hos nya studenter på högskolor ochuniversitet.Vi vill skapa förutsättningar för alla elever,oavsett bakgrund och val av skola, att få godakunskaper i svenska språket. Här spelarsjälvklart biblioteken en viktig roll och detgäller framför allt skolbiblioteken, som ocksåbehöver engagerad och kunnig personal.Det finns skäl att se över skollagen.Biblioteken är viktiga kulturinstitutioner.En av dess viktigaste roller är att agera folkbildareoch därmed verka även för den ”smalare”litteraturen. Men utlåningen minskarnu på våra bibliotek. Det gäller främst skönlitteraturmen samma tendens finns inombarn- och facklitteraturen. Vi besöker inteheller biblioteken i samma omfattning somförut. Det är nödvändigt att ta reda på orsakerna,undersöka hur läsvanorna förändrasoch vad som kan göras för att öka bibliotekenspopularitet.Bokutgivningen är stor i Sverige, i genomsnittges det ut en bok i timmen, dygnet runt,vardag som helgdag, året om. Den 1 januari2002 sänktes momsen på böcker och tidskrifterfrån 25 till 6 procent. Det har stimuleratmånga människor att köpa och läsa fler böcker.Även pocketbokens uppsving på marknadenhar ökat intresset för litteraturen.Pocketboken är liten och lätt, och därför enkelatt ha med sig till exempel i fickan ellerväskan. Numera kan vi också köpa böcker såväli mataffären som på bensinmacken, detlär vara snudd på unikt i världen.Förhoppningsvis lockar tillgänglighetenännu fler in i böckernas magiska värld. Därförblir vi oroliga när socialdemokraterna talarom att höja momsen, vi tror inte att en4 biblioteksbladet [2:2006]


Färre mötenger fler möten.BTJ Profiltjänster Nu finns ett alternativ till tidskrävande medieval och inköpsmöten. Alternativetär att låta oss ta hand om jobbet. Gemensamt tar vi fram en individuellprofil för medieinköpen som passar just ditt bibliotek. Du har själv full kontrollöver hur profilen ska se ut.Färre förutsägbara möten öppnar för fler oväntade. Mindre tid åt standardiseradadministration ger mer tid åt besökarnas önskemål och behov.Plus större möjlighet att utveckla yrkesrollen. Dessutom får du böckernasnabbare till biblioteket.Du kan med andra ord satsa mer på det kreativa, intressanta och roliga.Och lämna det lite vardagligare till oss.Vill du veta mer? Ring 046-18 00 00.DIARIUMK V A L I T E T · D E S I G N · F U N K T I O Nmoms på drygt 21 procent kommer att gynnaläsandet – tvärtom.Hur ska de framtida biblioteken se ut? Kande bli än mer av spännande mötesplatser medfikamöjligheter, utställningar och program avolika slag? Kan de bli en form av moderna kulturhus?Det sägs att svenska bibliotek utvecklatsmindre än bibliotek i jämförbara länder.Vi vet inte om det är så, men det är självfalletviktigt att följa vad som sker på andra håll.För att locka fler människor att besöka bibliotekenbehövs såväl flexibla öppettider somuppsökande verksamhet till bl a sjukhem,äldreboenden, gruppboenden och vårdhemför missbrukare. Det sker redan på flera håll,men det arbetet kan självklart utvecklas ännumer. Bibliotekslagen är svårtolkad, den stimulerarinte utvecklingen av olika verksamheterrunt om i landet och vi ser inte heller attlagen ökar lusten att läsa. En skärpt bibliotekslag,som många önskar, tror vi snarareskulle konservera biblioteksvärlden ochhindra nytänkande.För oss moderater är kunskap och bildninggrundstenar i ett demokratiskt samhälle.Därför värnar vi om det fria ordet, om litteraturen– och om biblioteken. Givetvis ska bibliotekenäven i fortsättningen få stöd från detallmänna, annars skulle de ha svårt att överleva.Men vi ser också framför oss att ökatsamarbete mellan bibliotek, vänföreningaroch olika organisationer kan locka fler läsare,och även underlätta för biblioteken att profilerasig. Vid sidan av biblioteksverksamhetenkan sedan andra aktörer leva, det kan varacaféer, tidningsbutiker, biografer och musikaffärer.Vi är alla olika men kunskapstörsten finnshos alla. Låt oss bejaka detta – en dynamiskbiblioteksverksamhet skulle locka fler.Lena Adelsohn Liljeroth (m)Journalist och riksdagsledamot KulturutskottetMargareta Pålsson (m)Lärare och riksdagsledamot UtbildningsutskottetSökstation DIARIUM för sitt, ståalt elmanövrerat höj- och sänkBiketjänstBiblioteksinredningarBox 30, 340 30 VislandaT: 0472-300 36 E: info@biketjanst.seF: 0472-344 59 W: www.biketjanst.sebiblioteksbladet [2:2006] 5


Mät det biblioteken vill!För att bringa klarhet ibiblioteksstatistiken harSveriges Kommuner ochLandsting anordnat treseminarier i Malmö,Stockholm och Umeå.Foto: Åsa EkströmKommundirektören Mats Törnquist, som även är utbildad bibliotekarie, menar att bibliotekspersonalen måste takommandot över statistiken.Istockholm hade biblioteksfolk frånframför allt Mellansverige samlats föratt lyssna till Christina Ekbom som skrivitrapporten På osäker grund. Hon haranalyserat de stora skillnaderna mellan Kulturrådetsoch Kommunförbundets biblioteksstatistik(se bbl nr 10/2005). MedanKommunförbundets statistik visar att bibliotekspersonalenökade med tolv procentmellan åren 1995–2002 visade Kulturrådetssiffror att personalen minskade med sjuprocent under samma period. Christina Ekbomförklarade att en av felkällorna är sifferinsamlarnasom har olika uppfattningar omvilka yrkesgrupper som ska räknas med i statistiken.På seminariet förde hon resonemangom fixeringen i att mäta antalet boklån.Biblioteksverksamheten handlar ju omså mycket annat i dag: antal besök på bibliotekenshemsidor, antal sagostunder, bokpratmed skolbarn etc.Under rubriken ”Vad vill en kommundirektörveta” äntrade Norrtäljes kommundirektör,Mats Törnquist, scenen och svarade:– Ingenting!Mats Törnquist som även är utbildad bibliotekariemed många års erfarenhet i yrket,vände istället på steken och frågade vad seminariepublikentror att en kommundirektörborde vilja veta. Därefter uppmanade hanbibliotekspersonalen att själva bjuda upp tilldans – för att inte riskera att bli ett gängpanelhönor …– Det handlar om att fråga sig vad det ärman vill veta. Når vi våra mål? Vad tyckerbrukarna – om öppettider, service och bemötande?Kan vi påvisa effekter?Mats Törnquist efterlyste även mer tydligamätningar. Biblioteken måste bli mer aktivaoch jämföra sig internt, lokalt och nationellt.– Mät det ni vill veta för att styra verksamheteni rätt riktning. Ta kommandot och bestämvad som är relevant.Mats Hansson, handläggare vid Kulturrådet,bekräftade att det finns problem medbiblioteksstatistiken och att förändring tartid. Men det går framåt – Kulturrådet tartacksamt emot tips och ideér om statistikenpå den nya e-postadressen;biblioteksstatistik@kulturradet.seAll e-post kommer att läsas och behandlas avKulturrådet. Det pågår även ett pilotprojektmed den nya webbenkäten som ska underlättastatistikinsamlandet. En rapport om verksamhetenkommer att presenteras till sommaren.Deltagarna på seminariet delades in imindre arbetsgrupper för att svara på ett antalfrågor kring biblioteksstatistiken: Vad ärmeningsfullt att föra nationell statistik över?Hur använder biblioteken statistiken?Vid arbetsgruppernas redovisning hördesmånga kloka ord om meningsfull och användbarstatistik. Dessutom, menade man,måste större krav ställas på datasystemleverantörernaoch man måste rikta mer fokus påbrukargruppen. Även fler samverkansgrupperefterlystes. Några av deltagarna nämndefenomenet med siffrors makt och konsten atthitta de enkla siffrorna som säger det mestaom biblioteket, t ex:1000100010 000Bakom siffran 1000 står antalet utlån, nästatusental står för antal biblioteksbesökare och10 000 visar antalet besökare på biblioteketshemsida. Trummas siffrorna ut tillräckligtmånga gånger så får de en reell betydelse. Dethördes även positiva röster om att det går attvända även de mest dystra siffror till någotgott. Sigtuna bibliotek var sämst beträffandeantal utlån i statistiken. I sig negativt mensom opinionsmässigt ändå fick positivaföljder när kommunens politiker beslöt attgenast höja medieanslaget för att bryta dennegativa trenden.Åsa Ekström6 biblioteksbladet [2:2006]


Konsult ska lösaproblem i Örebro”Jag kommer justfrån filmfestivalen iGöteborg”Majoriteten i Kultur- och medborgarnämnden i Örebro har sagt nejtill de besparingsåtgärder som biblioteksledningen presenterat.Bland annat ville bibliotekschefen dra in bokbilen och minska öppettidernaför att täcka ett underskott på drygt en halv miljon kronor.Det har varit en flitig debatt iNerikes Allehanda om bibliotekensframtid efter det att besparingsförslagenblev kända. De flestainlägg går ut på att biblioteksverksamheteninte ska röras eftersom den är ovärderligför kommuninvånarna. På tidningens webbforumkan man läsa att förslaget om en renoveringav fullmäktigesalen på sex miljonerkronor kanske inte bör prioriteras när detsaknas pengar till biblioteken. Å andra sidanfinns det de som undrar varför just bibliotekeninte kan klara att hålla sina budgetramar –när alla andra verksamhetsområden klarar avdet.– Självklart är det så att det är jag som bäransvaret för att vi inte har lyckats hålla budgeten,säger bibliotekschefen Christer Klingberg.Orsaken till obalansen är omställningskostnaderför bland annat sex biblioteksassistenteroch en omfattande omorganisation.Bibliotekschefen är klar över att det intekommer att bli något extratillskott från politikerna.Den politiska majoriteten anser att biblioteksledningensförslag går stick i stäv meduppdraget som politikerna lagt för biblioteksverksamheten.Enligt det socialdemokratiskakommunalrådet Björn Sundin skabiblioteken inte stänga tidigare utan tvärtomförlänga öppettiderna och dessutom skabokbilen finnas kvar. Bokens roll i Örebro skaockså stärkas, bland annat diskuteras en gemensamsatsning i förskolan och skolan tillsammansmed barn- och utbildningsnämnden.Kommunalrådet Sundin understryker attbibliotekens budget inte är mindre än förraåret, därför bör inga besparingar egentligenvara nödvändiga. Faktum kvarstår dock attdet är ett stort hål i bibliotekens portmonnäeftersom 600 000 kronor fattas …– Jag vill poängtera att det handlar om tvåprocent av hela verksamhetens budget på 33miljoner. Det är inte så att vi politiker lagtförslag om nedskärningar. Snarare är det såatt de olika verksamheterna måste ta ett störreansvar för ekonomin.Hur man ska få budgeten i balans är fortfarandeinte löst. Istället ska en organisationskonsultse över verksamheten och lyssna tillbåde medborgarnas åsikter och personalensförslag. Politikerna ska även bättre stimulerautveckling av verksamheten. Förbättringar(läs: besparingar) som personalen föreslårska stimuleras genom att politikerna helt enkeltger mer pengar till dem som presenterarkonkreta effektiviseringar. Facket har ställtsig positiv till denna lösning, så även bibliotekschefenChrister Klingberg som välkomnarinitiativet.Kommundirektör Lena Kjällström skaäven arbeta för att hjälpa biblioteksledningenatt utveckla verksamheten.En måndagkväll i början av februari hadeÖrebroarna chansen att diskutera bibliotekensframtid vid ett öppet möte på Stadsbiblioteket.Ett 60-tal medborgare samlades tillmötet. Flera politiker fanns på plats eftersomdet är valår i år. Dessutom fanns bibliotekspersonalpå plats, bland dem Kristina Persson,bibliotekarie i bokbilen och på talboksavdelningen.– Jag hoppas att det stora intresset förbiblioteken i Örebro leder till en insikt som isin tur så småningom leder till att vi inombiblioteksvärlden inte ständigt ska behövarättfärdiga vår existens.Åsa Ekströmdet är i det närmaste en bedrift. I ett anförande(långt som dasspappret i en toarulle)på Sveriges Kommuner och Landstings årligakultur- och fritidskonferens i Stockholmlyckades Leif Pagrotsky pricka in i stort settallt inom området kultur: film, dans, teater,arkiv och museer, eu:s strukturfonder förkultur, fria grupper, mångkulturår, språk …Det mesta. Utom bibliotek. Om dessa – inteett ord. Inte heller om läsning fast det kanskefaller under rubriken språk. Vad vet man.Inte ens när han mångordigt broderadeom vikten av dialog och samverkan på nationell,regional och lokal nivå, nej inte ens då …I sitt stilla sinne kan man ju undra om deltagarnapå kultur- och fritidskonferensen påallvar bryr sig om Film i Västs framgångar.Egentligen.”Det finns, som ni såklart vet, ett fantastisktkulturutbud runtom i Sverige som intealltid får den uppmärksamhet som det förtjänar.Det vill jag lyfta fram och synliggöra”,sade Leif Pagrotsky.Dit hör inte biblioteken. Men han har säkertinte glömt dem. I andra sammanhanghar han sagt att han slåss för bibliotekslagenoch bildar opinion. Hoppeligen fortsätterhan med det även om det sker i det tysta.Marita kom tillbaka. Allt är förlåtet!HZDigital BiblioteksGUIDEwww.wagnerform.se biblioteksbladet [2:2006] 7


Växa med EU-medelFoto: Jakob HarneskAlla pratar om kompetensutveckling – men hur ska man hinna? Ochhur ska man få råd? Ett sätt att få råd är att ansöka om särskilda medelfrån EU, s k Växtkraft Mål 3-pengar. Ett antal svenska bibliotek –både stora och små – har under de senaste åren gjort det, med godaresultat.Låt oss först reda ut begreppen. Vad är,egentligen, Växtkraft Mål 3?– Det är ett program inom Europeiskasocialfonden (esf), berättarTone Harangen, samordnare på Svenskaesf-rådets kontor i Lund.– Växtkraft pågår under perioden 2000–2006, och totalt är det tretton miljarder kronorsom ska delas ut för kompetensutvecklingav anställda, arbetslösa, långtidssjukskrivnaoch egenföretagare.Vilka kan då söka pengar, och vad kan mansöka för?– Programmet vänder sig framför allt tillmindre och mellanstora arbetsplatser, bådeinom privat och inom offentlig sektor. Pengarnaär avsedda för kompetensutveckling avde anställda, och vi betonar att samtliga anställdaska vara delaktiga i processen. Totalthar en miljon människor, ca en femtedel avden totala svenska arbetskraften, ökat sinkompetens via det här programmet.Ett Växtkraft-projekt består av två steg. Isteg ett gör man en analys av sin verksamhet,där hela personalen diskuterar t ex hur manarbetar för att nå målen för verksamhetensamt vad som krävs i form av kompetens föratt nå målen. Man ansöker hos Svenska esfrådetom att få stöd för analysen. Det maximalabeloppet som utbetalas är 200 000 kronor.Därefter görs en plan för kompetensutvecklingendär man upprättar individuellahandlingsplaner. I steg två kan man sedan fåstöd för att låta personalen gå de kurser ochandra utbildningar man har behov av. Här ärmaxbeloppet det dubbla, 400 000 kr.– Nu är vi inne på sista året av den här programperioden,fortsätter Tone Harangen.– Det innebär att på vissa håll, exempelvishär i Skåne, är pengarna för analysarbetet(steg ett) redan förbrukade, däremot finnsdet fortfarande pengar att söka för kompetensutveckling(steg två). I andra regionerkan man fortfarande få stöd även för analysen.Jag rekommenderar alla som är intresseradeatt kontakta sitt regionala esf-kontorsom man hittar via www.esf.se.Även om programmet upphör i och med2006 räknar man på svenska esf-rådet att detkommer ett fortsättningsprogram för kompetensutvecklingfrån och med 2007. Hurmycket pengar programmet kommer att innehållasamt vilka kriterier som sätts upp, ärdet dock ingen som vet ännu.När det gäller bibliotek kan således bådekommunala folkbibliotek och statliga forskningsbibliotekansöka, liksom sjukhusbibliotek,skolbibliotek m fl.Vid Lunds universitets bibliotek (lub) inleddeman ett Växtkraft-projekt redan 2003.– Det passade in väldigt väl i tiden för oss,säger Karin Ohrt, utbildningssamordnare.– Vi hade en ny organisation och vi hadejust arbetat fram vår första strategiska plan.Med hjälp av gruppdiskussioner kunde viförankra de mål som fanns beskrivna i planenpå ett mer praktiskt sätt. Vilken roll hadeexempelvis varje anställd när det gällde attförverkliga målen? Vilken kompetens krävdes?Analysarbetet leddes av Inger Eide-Jensen,och resulterade i en rapport där kompetensbristernaidentifierades, som ikt-kunskaper,pedagogik och ledarskap.– Under tre år har vi nu arbetat med att utbildalub:s personal, fortsätter Karin Ohrt.– Vi har fått kunnigare medarbetare somhar en klarare bild av våra mål. Det professionellasamtalet har blivit bättre.Karin Ohrt framhåller också hur viktig ledningensinställning är:– Jag tror att det är avgörande hur man serpå saker som medarbetarinflytande och demokrati.Det fungerar inte att bara bestämmaovanifrån. Det egna inflytandet måste fåkomma fram.Tone Harangen, samordnare på Svenska ESF-rådetskontor i Lund, tror att det blir en ny programperiod förVäxtkraft Mål 3 från 2007.Vid Stockholms stadsbibliotek (ssb) harman med hjälp av Mål 3-pengar kunnat arbetaintensivt med kompetensutveckling de senasteåren.– Vi startade redan 2002, säger AgnetaEhnmark som varit en av två projektledare påssb.– Eftersom vi är en så stor organisation,med 440 anställda, fick vi dela upp analysernapå varje enhet i vår organisation. De behovvi kunde konstatera handlade om it – både igrundläggande form och mer specialiserad –pedagogik, hur man arbetar med läshinder,skönlitteratur m m.Agneta Ehnmark framhåller hur biblioteksarbetetförändrats under senare år:– Tack vare automatiseringen har mångaarbetsuppgifter försvunnit för assistenternaoch deras nya uppgifter är mer kompetenskrävande.Här kom verkligen Växtkraftpengarnai rätt ögonblick.– Samtidigt har ju arbetet lett fram till attvi har bättre koll på varandras kompetens. Imånga fall har vi kunnat använda oss av internalärare i stället för att köpa in kurser utifrån.Vad skulle du ge för råd till ett bibliotek somvill dra igång ett Växtkraft-projekt?– Att inte slarva igenom den inledandeanalysen. På sätt och vis är den det allra viktigaste,sedan kommer själva kompetensutvecklingennaturligt. Från ledningen sida ärdet också viktigt att visa att detta är viktigtoch att det får ta tid, säger Agneta Ehnmark.Men det är inte bara stora bibliotek som8 biblioteksbladet [2:2006]


kan ha glädje av Växtkraft-medel. På Järfällafolkbibliotek, med 35 anställda, har man nyligenavslutat ett Växtkraft-projekt.– Vi har bl a prioriterat utbildningar ikundbemötande, säger projektledaren KariLjunggren. Det är ju inte bara viktigt vad viförmedlar, utan också hur vi gör det, med vårtkroppsspråk. Vi anlitade också en arbetslivsprästför att jobba med våra värderingar.Dessutom har vi haft en kurs i ”kommunkunskap”.Även Kari Ljunggren framhåller vikten avatt hela personalen varit delaktig, dels i självaanalysarbetet, dels i kompetensutvecklingen.Vid elva av de kurser som arrangerats harhela personalen deltagit.– I vanliga fall är det ju en eller två bibliotekariersom är med på regionbiblioteketsarrangemang. Men nu kunde vi ta hit föreläsareoch låta hela personalen delta. Vi harkunnat fördjupa oss i fantasy, kvinnliga författareoch andra teman.Vid alla dessa tre bibliotek menar man attdet kan vara ett problem att hinna med kompetensutvecklingensamtidigt som man skahålla öppet som vanligt på varje biblioteksenhet.– Det kan vara bra att känna till att det ocksåfinns möjlighet att ta in arbetslösa ellerlångtidssjuka som ersättare för ordinariepersonal som deltar i kompetensutveckling,säger Tone Harangen på esf-rådet.– Det sker via ett särskilt stöd som kallasJobbrotation, som hanteras i samråd med arbetsförmedlingenrespektive Försäkringskassan.Jakob HarneskBibliotekskonsult ochåterkommande skribent i BBLPresstopp:Dieselverkstaden fickavslag i kulturnämndenkulturnämnden i Nacka beslutade den15 februari att avslå den begäran som bibliotekspersonalenpå Dieselverkstaden framförtom att själva, som ekonomisk förening,driva verksamheten (se bbl nr 10/2005). Ingenav de politiskt tillsatta tjänstemännen yrkadepå bifall. Bland annat framkom att underlagetvar för tunt och behövde kompletterasmed ytterligare uppgifter.– Konsekvensbeskrivningen av fördelarnasom brukarna får måste förtydligas. Det äroerhört viktigt att det är en så välarbetad plansom möjligt när kommunen för första gångenska lägga ut denna kulturdel på entreprenad,säger förste vice ordförande i nämnden,Tobias Nässén (m).Socialdemokraten och andre vice ordförande,Mattias Qvarsell, är nöjd med beslutet.Han anser att det vore olyckligt om en välfungerande kommunal verksamhet som Dieselverkstadensbibliotek läggs ut på entreprenad.– Däremot måste kommunen ta åt sig av deanställdas kritik om stelbent organisation,byråkrati, långa beslutsvägar etc. Det gälleratt stödja och utveckla den kreativa personalenpå Dieselverkstaden och inte motarbetaden.Ärendet hänvisas nu vidare till högsta beslutandeorgan, kommunfullmäktige, somsammanträder i mars.(Se även debatten om Dieselverkstadensbibliotek på sid 16–17)ÅENya rockader i BTJ– vi fortsätter att renodla vår verksamhetoch koncentrerar oss på våra kärnverksamheteroch de möjligheter de ger, sadeSophie Persson, vd för btj Nordic i ett pressmeddelandei början av februari. Detta i sambandmed att man tillkännagav att man såltBoktjänst – en av verksamheterna som ingår ibtj Nordic – till verksamhetschefen BengtEricson.– Hanteringen av läromedel kommerframöver inte vara en del av btj Nordicskärnverksamhet i Sverige, och hanteringenav övrig litteratur sköter vi inom vårt huvudflödeinom btj, menade Sophie Persson.Vid pressläggningen av detta nummerframkommer att också andra delar i btjNordic kan bli föremål för rockader: Bibliotekstjänstoch Seelig ska separeras i två bolagför att stärka respektive bolags position påmarknaden. 2004 sorterades delar av Seeligin i btj men nu är det alltså dags att återbryta ut grossisten.Till tidningen Svensk Bokhandel säger AndersSkarin, styrelseordförande i btj, attman behöver förtydliga Seeligs oberoendeoch att varumärkena måste bli tydligare ochstå på egna ben. Det finns också planer på attändra namnet btj Nordic till btj Group. Detfinns de som menar att detta är en signal omatt det kan bli aktuellt med en utförsäljningav Seelig. Tidigare har Seelig inte varit tillsalu men till SvB säger Anders Skarin att ”detär annorlunda idag.”Försäljningen av Boktjänst och de planersom Seelig kan komma att omfattas av geronekligen bilden av ett btj i färd med attstyckas eller i alla fall beskäras – för att mötaökande konkurrens och i jakt på bättre lönsamhet.btj Nordic ägs av Ratos 56 % (riskkapitalbolag),Litorina 35 % (riskkapitalbolag) ochSvensk Biblioteksförening 9,64 %.HZbiblioteksbladet [2:2006] 9


Fotobyline: Sveriges RiksbankKulturrådets Accesspengar64 ansökningar från biblioteksområdetDet har inte oväntat blivit en veritabelhuggsexa om de sammanlagt250 miljoner kronor som regeringentilldelat kulturbudgeteninom ramen för det så kallade Accessprojektet.Det är en summa pengar som skall delasut till kulturinstitutioner för att de skall kunnaanställa arbetslösa kulturarbetare för attbevara och nå ut med sina samlingar (se ävenbbl nr 10/2005). Kulturpengar som dimperned från ingenstans – inte konstigt att över800 ansökningar, som totalt omfattar cirka650 miljoner kronor, har kommit in till Kulturrådeti den första omgången.Av ansökningarna är det sammanlagt 64som sökt inom kategorin bibliotek. Vissabibliotek har sökt flera tjänster/summor, medanandra bara har sökt för något enstakaprojekt. Bland de sökande finns allt frånKungliga biblioteket (som med 12 miljoner/35tjänster är den största ansökan frånbiblioteksområdet) till folkbibliotek påmindre orter. Specialbibliotek som SvenskaBarnboksinstitutet och Nordkalottbibliotekethar också sökt pengar.Projekten som man söker pengar för varierarbåde i storlek och i inriktning. På Växjöstadsbibliotek har man sökt 350 000 kronor(en tjänst) för att digitalisera och katalogiseraäldre samlingar.– Vi har ett samarbetsprojekt med Västeråsoch Skara, berättar bibliotekschef IréneKarlsson.– Vi har fått pengar från Riksbankens jubileumsfondför att bevara denna skatt som harinslag ända från 1200-talet. Växjö har blandannat Nordens största samling av skillingtryck!Går ansökan igenom skall pengarna användastill att anställa en person som kanhjälpa till i den arbetsprocessen. Iréne Karlssonhoppas att även Kulturrådet skall insevärdet i samlingarna.– Ja, när nu Jubileumsfonden förstod hurviktigt det är kanske Kulturrådet också gördet.Anställningsförfarandet kommer i så fallatt hanteras av biblioteket.Umeå universitetsbibliotek har sökt300 000 kronor. För biblioteket kom Accessprojektetextra lägligt. Om de nu får pengarförstås.– Den kända författaren och MellanösternkännarenSigrid Kahle har beslutat att avyttrasitt privata bibliotek om sammanlagt8 500 volymer. Det är en unik samling medmycket som inte annars finns i Sverige. Vikommer att ha hela samlingen utom handskrifterna,som har gått till Uppsala universitetsbibliotek.Accesspengarna skulle i så fallanvändas till att hantera Sigrid Kahles privatabibliotek, berättar Anna Svärd som har ansvaratför ansökan.Det innebär att Umeå universitet snartkommer att hysa landets kanske största samlingmed arabisk litteratur. Något som passarextra väl eftersom universitetet just nu harstort fokus på Mellanöstern i sin inriktning.Därtill har ju samlingen en extra hög aktualitetsfaktori dessa dagar när det händer mycketi Mellanöstern. Anna Svärd hoppas att Kulturrådetkommer att inse det sammantagnavärdet av det.Hon säger att om de inte får pengar denhär gången kommer de att söka igen när andraomgången utlyses, redan den 15 mars. Beslutetom den första omgången kungjordesden 20 februari, dessvärre några dagar efterdenna tidnings pressläggning. bbl återkommermed rapportering om de beviljade projektpengarna.Annina Rabe10 biblioteksbladet [2:2006]


Christina Tovoté skriver resebrev från expertmötet i AlexandriaFyrbåkar i informationssamhälletGrupparbete i Rausing-rummet i Nobel-sviten på biblioteket i Alexandria. Fr v Professor Gloria Ponjuan,universitetet i Havanna, Kuba, professor Iman El-Kaffass (vid datorn) American University Cairo, Egypten ochDr Barbara Cambridge från USA. Stående: Christina Tovoté, europeisk teamledare.alexandria november 2005Medan man vandrar längs den långa cornichenutmed havet påminns man om såvälvädrets som historiens nyckfulla föränderligheti denna stad. Klarblå och gyllene soldagarkan avbrytas av vrålande stormar, somlämnar trottoarerna fulla med skum. Detenda konstanta elementet är den friska brisenfrån Medelhavet. Detta har inte förändratssedan Alexander stod här och gav orderom att hans grekiska metropolis skulle byggaspå denna egyptiska strand.Så beskriver Michael Haag, engelsk författareoch fotograf, staden i en av sina mångaböcker om Alexandria.Precis så är det. Kylslaget och blåsigt när vianländer, plötsliga solvarma eftermiddagstimmarnär vi efter kort tid ska åka igen. Manvandrar under tiden mitt i en flertusenårighistoria där staden spelat huvudroll och birolli en ständig växling. Nästan bokstavligenser man Cleopatra och Antonius och de andraframför sig i gränderna. Dessa två berättarför mig, om jag vill höra på, att tillvarons innerstaär kärlek. Eller är det makt? Jag ser ochhör Erathostenes och Euklides diskutera matematik.Athanasius den helige och Abou ElAbbas, bråkar de inte om de yttersta tingendär borta? Kan det där vara Napoleon ochMohammad Ali, som väl grälar om vad sommenas med att vara modernist? Går man runthörnan vid Saad Zaghloul-torget och förbihotell Cecil ser man Alexandria-kvartettensJustine från den berömda kvartetten ochWinston Churchill slinka in i baren. Där sitterredan John Mills och Antony Quayle ochtar sig ”an ice-cold in Alex” efter att ha korsatöknen vid El Alamein. Och visst är det väl Kavafis,Forster och Durrell som alla tre är påväg mot fiskmarknaden borta vid fortet föratt ta sig ett glas Obelisque-vin.Så där kan man hålla på och droppa namn.Många är de som ju har varit här. Frågan ärom det finns fler städer i världen som är såtyngda av sin egen historia, som i ett halvt sekelförsökt göra sig av med den men som nubörjar inse att hela världen vill vara med ochgöra anspråk på sin del.Och mitt i alltihop strålar det fantastiskanya Bibliotheca Alexandrina, världens gemensammaåtererövrade kulturarv.*men vi var nu inte i den staden och denbyggnaden för historiens skull, vi var där förframtidens. Under fyra intensiva dagar i börjanav november träffades vi s k experter påinformation literacy från hela världen på ettförmöte inför det stora wsis, World Summiton Information Society i Tunis. Någon gångunder våren hade jag fått en förfrågan om jagkunde tänka mig att vara europeisk teamledareför ett av de team, som skulle ta vid därdet första specialistmötet i Prag slutade2003. Ett uppföljningsmöte planerades föratt utforma mer specifika och konkreta rekommendationer,som unesco i sin tur kanskicka till alla sina 191 medlemsländer. Syftetvar att arbeta vidare med och sprida konceptetinformation literacy utanför biblioteksvärldensom en oumbärlig del i det livslångalärandet.”It’s a lot of work but you’re up to it withyour experience and networking”, skrev enav organisatörerna, Barbie Keiser, som jaginte träffat sedan jag ägnade mig åt PR-kommitténi dåvarande sab. Teamet skulle, utövermig själv, bestå av fyra personer. I allaolika regioner i världen: Europa, Nordafrikaoch Mellanöstern, Afrika söder om Sahara,Asien och Oceanien, Latinamerika och Karibiensamt Nordamerika, skulle samma sortsteam bildas.foto: jill codybiblioteksbladet [2:2006] 11


foto: jill codyExteriör från biblioteket i Alexandria.De givna områdena var förutom de för migmera kända library- and information scienceoch education and learning: economic development,health and human services och governanceand citizenship. Till dessa skulle viteamledare hitta lämpliga representanter.Initiativtagare var liksom i Prag nfil, NationalForum on Information Literacy i usa,unesco och ifla.Teamen förväntas fortsätta arbeta eftermötet med regionala aktiviteter och det helaska få en storslagen avslutning på en världskongress2008.Jag var naturligtvis tveksam. Hur myckettid skulle detta ta och kunde det kombinerasmed mitt ifla-engagemang? Och viktigast:var jag rätt person för en så krävande ledarställning?Först och främst: hur skulle jag kunna hittarätt personer att samarbeta med från deövriga expertområdena? Visst, jag har genomåren skaffat mig ett omfattande internationelltnätverk men inte känner jag tillEuropas specialister utanför högre utbildningoch bibliotek!Jag skickade först frågan till mina tvåfrämsta nätverk: Nordinfolit, det nordiskaforumet för informationskompetens ochenil, det europeiska nätverket för forskninginom detta område. Dessutom försökte jag fådirektkontakt med eu-kommissionärer eftersomdetta låg på en högre nivå än jag hittillsvarit van vid. Men det visade sig vara iöverkant optimistiskt. Den enda som svaradepersonligen och engagerat var den finskaZabrina Holmström, vilket jag blev mycketglad över. Men så är också Finland det nordiskaland som kommit längst när det gäller attfå in frågorna om informationskompetenspå ett politiskt plan.Så småningom fick jag i alla fall tips påpersoner som inte bara var ledande inom sinaområden utan som också kunde tänkas få sakeratt hända när detta spektakulära möte vartill ända.Deltagarna i mitt team blev till slut:Barbro Wigell-Ryynänen, Undervisningsministeriet,Finland, Bojil Dobrev, Internationellauniversitetet i Sofia, Bulgarien, MiguelPereyra, Universitetet i Granada, Spaniensamt Dianne Millen, National Health Services,Storbritannien. Före Alexandria hannteamet inte träffas annat än digitalt och tillmötet kunde endast två per team åka vilketblev Bojil Dobrev och jag.*i fyra dagar satt vi alltså där i det s k FloatingRoom, en båtliknande konferenssalupphängd mitt i det spektakulära Alexandria-biblioteketoch såg ljus och mörker flyttasig över Medelhavet utanför. Lite stolt varman som svensk över att en del av grupparbetenaförsiggick i Nobel-avdelningen ochRausing-rummet. Vi blev presenterade förnyheter och forskning när det gällde de fyraspecialistområdena, försökte hitta gemensammanämnare och sätt att hjälpa varandra,skrev ned förslag, planer och proklamationer.Det första påtagliga resultatet blev Alexandria-proklamationen,som publicerades ibbl före jul.Ibland tänkte jag innerst inne: är det verkligeninformationskompetensen som skafrälsa världen? Och det är det ju om man ut-12 biblioteksbladet [2:2006]


vidgar den till att betyda personlig utvecklingoch socialt medborgarskap för alla människor.Om vi har något gemensamt så är detvårt framrusande informationssamhälle,som trots allt ser ganska lika ut i Mellanösternoch Karibien. Samma Google här somdär, samma nödvändighet att kunna värderaoch välja den information man kan lita på.Alla länder satsar på teknik och utbildningmen vi måste behärska något mer om vi barafår teknisk och politisk möjlighet: anskaffandetoch hanteringen av den information vibehöver för att kunna leva som fullvärdigamedborgare. Förutsättningarna för våra respektiveregioner är ändå väldigt olika. En visskänsla för proportionerna fick man när KayRaseroka, tidigare ifla-president och teamledareför Sub-Saharan Africa, beskrev detsom är viktigast i hennes region: oralcy – dvsdet muntliga sättet att skaffa sig informationskompetensför att helt enkelt överlevanär det gäller hiv-aids.*så vad gör vi nu efter alexandria?Vi teamledare försöker få till stånd regionalamöten. I Europa är två sådana på gång. Detena förläggs till Sofia, och syftar främst tillatt samla sub-regionen see – South EasternEurope för att skapa ett s k clearinghouse fördessa frågor. Det andra blir ett gemensamtmöte för Europa och Nordamerika, en gemensamunesco-region faktiskt, i Granada.Dessa möten ska leda fram till världskongressenom information literacy, som är planeradatt avsluta fn:s s k Literacy Decadeföre 2010.Till de regionala mötena söker vi ekonomisktstöd från våra respektive ländersunesco-kommissioner, som har medel avsattai något som heter Participation Programme.För oss från utvecklade länder ärdetta inte lätt att få. Mina kontakter med densvenska kommissionen har ungefär fått sammaresultat som Robert Wedgeworths, tidigareifla-president och teamledare förNordamerika. Vi har båda fått höra att pengarnafrån unesco främst ska gå till ldc –Less Developed Countries. Vi har ändå försöktgöra gällande att även i våra välutveckladeländer finns det en ökande skara immigranteroch fickor av populationer som oftastår utanför s k social inclusion och där storainsatser behövs.*tiden i alexandria var för kort för såmycket att uppleva. Kanske var det en händelsesom såg ut som en tanke att man sammavecka vi var där under vattnet hittade ursprungsplatsenför antikens underverk Faros,fyren. Våra organisatörer såg genast sinchans att kalla oss för ”Fyrbåkar i informationssamhället”i sitt pressutskick.Sista dagen sammanföll med det egyptiskavalet. Våra bibliotekariekollegor var stoltaöver att åka iväg och rösta i ett val som ännuinte är fulländat demokratiskt men ett viktigtsteg på vägen. Jag frågade Ronya, en avalla dessa unga kollegor utan slöja, om hurdet är att leva och arbeta i Egypten idag för enmodern yrkeskvinna utbildad i usa. Kvälleninnan hade vi varit och köpt lakan av den suveräntmjuka och lena egyptiska bomullen ihennes släktingars affär. Hon berättade dåatt hennes familj bor halva året i Chicago.Hennes far hör till en grupp, som vill återställaAlexandrias gamla gator och torg till devackra mötesplatser utan bilparkeringar deen gång var. Hon säger nu att det är skrämmandeatt se hur på bara några få år allt förändratsoch fundamentalismen tagit övermer och mer i samhället.När jag sista dagen står på hotellets balkongoch ser ut över havet strax innan vi skalämna Alexandria tänker jag på några raderur Kavafis’poem ”Gud överger Antonius”,som jag läste kvällen innan:”Go to the window firmlyand listen with emotionlisten to the notes, to the exquisite instrumentsof the mystic choirand bid farewell to her, to Alexandria whomyou are losing.”Christina TovotéStockholms universitetsbibliotekPSOm det är någon som är intresserad av att höra mer omAlexandria-mötet med fortsättning och kanske ocksåhar förslag och idéer, ta gärna kontakt med mig:tel 08-164005, e-mail: christina.tovote@sub.su.se.Länkar:Alexandriamötet: http://www.bibalex.org/infolit2005/Prag-mötet: www.infolit.org/International_Conference/NFIL, National Forum on Information Literacy i USA,www.infolit.org/index.htmlNordINFOLIT: www.nordinfolit.orgEnIL: www.ceris.cnr.it/Basili/EnIL/index.htmlFråga teknikbibliotekenfem forskningsbibliotek i landet samarbetari en gemensam nättjänst där man kanchatta eller via e-post få hjälp av en bibliotekarie.Projektet Fråga teknikbiblioteken harvarit i gång sedan i början av februari. Bakomsatsningen står kth, Chalmers, Luleå tekniskauniversitet, Linköpings universitetoch Uppsala universitet. Även Lunds universitetska ansluta sig till projektet. Tjänsten ären utökad service för studenter och forskare,både vad gäller tillgänglighet och information.Man hoppas även på en ökad medvetenhetom vad som finns att hämta på biblioteket.– I dag hittar de flesta sina tidskrifter pånätet men här får de möjlighet att även upptäckade 20 000 e-böcker som finns. Bibliotekarienkan snabbt tipsa om referenslitteraturtill den information man söker, säger avdelningschefenAnnika Swedén på biblioteketpå kth.En e-postfråga till Fråga teknikbibliotekenkommer från Carnegie Mellon University iPittsburgh i usa. En man söker efter ensvensk avhandling om miljöpåverkan vidsophantering som han inte hittar. AnnikaSwedén svarar med att skicka en direktlänktill kth:s alla publikationer på webben. Tankenär att varje forskningsbibliotek ansvararför tjänsten en dag i veckan mellan 9-17.– För bibliotekens del är det mer effektivteftersom det krävs mindre personal för dennagemensamma tjänst. Samtidigt är vi mertillgängliga.Att flytta ut informationstjänsten är ocksåett sätt att utveckla forskningsbiblioteken.Ett skäl är att redan i dag publiceras det mestaav forskningen elektroniskt. Fråga teknikbibliotekenska pågå vårterminen ut och därefterska projektet utvärderas.Adressen är www.eref.se/teknikÅsa Ekström biblioteksbladet [2:2006] 13


debatt och kommentarÖppet brev angående artikeln omDieselverkstadens bibliotek i bbl 2005:10Svar till Dieselverkstadenspersonaldieselverkstadens bibliotek startade2002 och har på tre år etablerat sig som ett avde mest spännande och nyskapande bibliotekeni Sverige. Vår mäktiga lokal, vår tidigasatsning på icketraditionella medier som t extv-spel, vår nyligen införda rfid-teknik,vårt val att rekrytera medarbetare utifrånkunskap och kompetens snarare än traditionellbibliotekarieexamen, och inte minst vårtannorlunda arbetssätt har väckt stort intresseoch genererat hundratals studiebesök frånbåde Sverige och övriga Norden. Vi är ettteam på sex personer som tillsammans bestämmerbibliotekets inriktning, idéer, måloch visioner. Tillsammans sköter vi öppethållande,inköp och planering. I en tid närfolkbibliotekens utlån stadigt minskar går viistället uppåt både i besöks- och lånesiffror.Nu känner vi att kostymen blivit en smulatrång och vill knoppa av oss, för att underfriare former utveckla och förbättra verksamhetenännu mer – utan att för en sekundge avkall på gratisprincipen och medieurvalskriterierna.Vi planerar bilda ett personalkooperativoch driva biblioteket på uppdragav Nacka kommun. Beslut ska tas avKulturnämnden i mitten av februari.Om detta kan man – och bör man – ha åsikter.Privatisering av folkbibliotek är en hetpotatis, ännu en relativt oprövad idé utannågra omedelbara goda förebilder. Vad händerom ett framgångsrikt bibliotek som Dieselverkstadenblir privatstyrt? Har man alltatt vinna, eller finns det faror och risker? Detär en intressant och viktig diskussion som vivälkomnar.Tyvärr tycker Svensk Biblioteksföreninginte att det är en tillräckligt spännande fråga,utan väljer istället att fokusera på ett påståttjävförhållande inom kommunen som skullevara grund för avknoppningen. I artikeln”Dieselverkstaden kan bli privatägt” (Biblioteksbladet2005:10) rapporteras pliktskyldigastom våra privatiseringsplaner medan detmesta utrymmet ägnas åt en snaskig text baseradpå vaga andrahandsuppgifter och diffustskvaller. Att vår enhetsledare och Nackaskulturchef har ett förhållande har varit allmäntkänt i många år och är inte ett problemutom för ett fåtal kollegor. Några konkretabevis för att vårt bibliotek någonsin skulle hafavoriserats har aldrig kommit fram av detenkla skäl att det inte finns några. Att framgångarnaför Dieselverkstadens bibliotekkommer ur personalens passion, vilja, kompetensoch förmåga att förverkliga våradrömmar i dialog med besökarna verkar varasvårt att ta till sig, och då blir det enklare attskylla på annat.Att framgång inom en organisation skaparavundsjuka och skvaller bland kollegornaär trist – att Biblioteksbladet skriver en artikelsom förvandlar den till biblioteksvärldenssvar på Se & Hör är lika häpnadsväckandesom upprörande. Inte minst för oss övrigai personalgruppen är det frustrerande att sehur den högintressanta frågan om en eventuellprivatisering hamnar i skymundan tillförmån för insinuanta spekulationer om vårenhetsledares privatliv.Från dag ett har vi drivit Dieselverkstadensbibliotek tillsammans, som en sammansvetsadgrupp där vi kompletterar varandra ochalla förväntas ta ansvar för hela verksamheten.Privatiseringsplanerna handlar inte omdirektiv uppifrån utan kommer ur vår viljaatt ta nästa steg till att göra framtidens bibliotek.Vilket gör att det känns mycket tråkigtatt se hur biblioteket framställs som MargaretaSwanelids maktfullkomliga enmansprojekt,istället för frukten av våra ansträngningar.Det går bra för Dieselverkstadens bibliotek,så bra att det sticker i ögonen på somliga.Biblioteksvärlden är i mångt och mycket stelbentoch konservativ, och uppstickare somutmanar biblioteksbegreppet kan lätt stötapå patrull. Därför är det sorgligt att Biblioteksbladetväljer att ställa sig på belackarnasoch de räddhågsnas sida och sänka sig till attpublicera ogrundade påhopp och snaskigtskvaller istället för att diskutera sakfrågor.Vi har tidigare bjudit in Henriette Zornoch Åsa Ekström till biblioteket för att berättaom vårt arbete – inbjudan kvarstår.Med vänlig hälsning,Per PerstrandHansi GüçlüerKalle MolinLennart SandgrenElisabeth SimonsenDieselverkstadens bibliotekHej!Tack för inbjudan men vi har redan varit påDieselverkstaden, dels 2002 i samband medatt biblioteket öppnade (bbl nr 7/2002), delspå senhösten 2005 (bbl nr 9), strax innan detblev känt att personalen gick i privatiseringstankar.Men det var inget man ville tala omdå. Det är alltså inte så att vi underlåtit att bevakaDieselverkstadens verksamhet, för övrigti positiva ordalag liksom flertalet andramedier har gjort. Men när Dieselverkstadeninte själv får bestämma mediabilden av verksamhetenoch när ett kritiskt ifrågasättandepoppar upp bland alla jubel- och klangrop,då tar det hus i helvete. Fast med en intressantfördröjning. Det aktuella numret av bblutkom den 30 december 2005 men först i mittenav vecka tre 2006 vaknar man på Dieselverkstadenoch kommer på att man är kränktoch djupt förorättad. I tid sammanfaller detlustigt nog med att lokaltidningen plockarupp tråden och börjar ställa obehagliga frågor.Dieselverkstadens personal har fått någrasaker om bakfoten i den här frågan:• Huruvida det har varit allmänt bekant – ifem minuter eller i många år – att enhetsledarenoch Nackas kulturchef är ett par haringen betydelse.• Några konkreta bevis för att Dieselverkstadenpå grund av detta skulle ha favoriserats,behövs inte. Blotta misstanken räcker och ärilla nog och kanske just det som gör att den”högintressanta frågan om en eventuell privatisering”kan komma att hamna i skymundan.bbl har inte farit med skvaller eller insinuationer(se även svar till Nackas stadsdirektör)däremot fann vi det rimligt att ställaett antal frågor som handlade om dettakända faktum. Samtliga berörda fick ocksåsvara på och bemöta dessa frågor.Att få det till att artikeln i bbl nr 10 framställerDieselverkstadens bibliotek som”Margareta Swanelids maktfullkomliga enmansprojekt”är snudd på en bedrift av Dieselverkstadenspersonal.Det artilleri och de kraftord man från Dieselverkstadenssida använder står inte i proportiontill den ointressanta fråga man vill gesken av att detta är.16 biblioteksbladet [2:2006]


Även i fortsättningen kommer vi med intressefölja Dieselverkstadens verksamhet.Till sist ett förtydligande: Vad Svensk Biblioteksföreningtycker om en eventuell privatiseringredovisas av Niclas Lindberg (generalsekreterare)i det aktuella numret av bblnr 10/2005: ”Svensk Biblioteksförening harinte tagit ställning i frågan om alternativadriftsformer för folkbiblioteksverksamheten.Däremot anser vi att offentligt finansieradebibliotek av god standard och tillgängliga föralla med stöd i en särskild lagstiftning och ien nationell bibliotekspolitik utgör engrundförutsättning för ett livslångt lärande,ett självständigt ställningstagande och enkulturell utveckling”.Tidningen bbl har en fri och självständigställning i förhållande till föreningen. Det innebärbl a att tidningens innehåll inte är liktydigtmed föreningens ställningstagande iolika frågor.Henriette Zornchefred”Som en sämresåpopera”personalen på Dieselverkstadens bibliotekhar under flera år, med stort engagemangoch entusiasm, utvecklat biblioteket till någottämligen unikt och mycket intressant ibiblioteksvärlden. Omvärldens uppmärksamhetoch uppskattning har genomgåendevarit stor; priser, press och många studiebesök.Nu vill en enig personalgrupp knoppa avfrån kommunen för att få än större möjligheteratt fortsätta sitt spännande arbete underfriare former. Detta har över lag fått ett positivtoch nyfiket gensvar i media.Döm om min förvåning när biblioteksvärldensegen tidning – Biblioteksbladet –presenterar personalens utvecklingsambitionersom en sämre såpopera med undertecknadsom en av rollinnehavarna. Vad skälettill detta är kan man enbart gissa: Är det såutmanande i en konservativ bransch att ettbibliotek ska drivas som ett personalkooperativ,eller är det kusin Jante som popparupp? Vad vet jag, men uppenbart är att någon/någrahar intresse av att svärta ner personalensnyskapande förändringsarbete medtrycksvärta. Pinsamt var ordet!Lennart JonassonStadsdirektör, Nacka kommunPinsamt var ordet!Svar till stadsdirektören iNackaför det första: alla som kan läsa inser attbiblioteksvärldens egen tidning – Biblioteksbladet– knappast har presenterat de utvecklingsambitionersom finns hos personalenpå Dieselverkstaden som ”en sämre såpopera”.Däremot har vi funnit skäl till attkomplicera och möjligen nyansera bilden avett ”nyskapande förändringsarbete”. Skälenheter varken kusin Jante eller konservatismutan Margareta Swanelid och Börje Sjölundoch det faktum som Lennart Jonasson självvidgår i bbl nr 10/2005: att en eventuell privatiseringav Dieselverkstaden också löserden för kommunen besvärande situation attenhetschef Swanelid och kulturchef Sjölundär ett par. Hur ska man annars tolka LennartJonassons svar på Åsa Ekströms fråga: Vadhade hänt om denna lösning med avknoppningoch privatisering inte hade inträffat?– Ja, antingen hade enhetsledaren fått avgåeller kulturchefen sluta, svarar Nackas stadsdirektörsom inte på något sätt ändrat åsiktett par veckor senare när lokaltidningen Mitti Nacka följer upp bbl:s artikel (den 17 januari2006).Till Mitt i Nacka medger Lennart Jonassonatt förslaget om avknoppning ”kom lägligteftersom de båda chefernas förhållande bliviten akut fråga”. Citat:”Det var inget större problem tidigare dådet fanns en chef mellan dem. Men nu är detlångsiktigt inte hållbart. Det finns inget i lagensom förhindrar det men det är klartolämpligt.” I slutet av artikeln i Mitt i Nackasäger Lennart Jonasson: ”De är båda duktigapersoner som vi vill ha kvar i kommunen. Bliravknoppningen inte av måste någon av demomplaceras.”Det finns alltså ingenting som tyder på attbbl har missförstått stadsdirektören iNacka.Pinsamt är möjligen ordet. Värre är att intestå för det man faktiskt har sagt.Henriette Zornchefredbiblioteksbladet [2:2006] 17


debatt och kommentarInsändare om BTJ:”Våra protester kom försent”Genmäle till artikeln LånaTV-spel på biblioteket!i BBL nr 1 2006jag läste annina rabes artikel i bbl2006 nr 1, om Malmös upphandlingsavtaloch det framkommer att bibliotekarier påskolorna (så även lärare), har protesterat motatt vi tappar btj som leverantör för litteratur.Ja tyvärr, våra protester kom för sent – vi förstodinte att detta kunde hända.Debatten om upphandlingen handlar tydligenendast om pris och leveranstider. Detallra viktigaste är ju själva beställningssituationen,där btj erbjuder en kvalitet ochsnabbhet av information som inte finns hosandra leverantörer i deras databaser. Sombibliotekarie gör man ofta ämnesbeställningaroch är beroende av en utförlig beskrivningav titlarna med recensioner, signummm. Adlibris databas går helt enkeltinte att använda mer än att söka på författareoch titel när man vet vilken bok som ska beställas.Det tar tid om denna leverantör återska ”uppfinna hjulet”, har vi tid och ork attbörja på den nivån igen?Den utveckling som skett för btj i närasamarbete med svenska bibliotek tar decennieratt bygga upp, redskap som vi behöver ivårt yrke. Detta är något som man inte tarmed i upphandlingen, vilket jag tycker är enskandal. Jag frågar mig om skolor där läraresköter inköp, ofta med endast lite tid avsattför biblioteket, kommer att prenumerera påMedia direkt, eller köpa sambindningslistorför recensioner eller kommer man bara attanvända sig av Adlibris databas? Detta kommeratt påverka urval mm till Malmö skolorsbibliotek.Jag har redan sett konsekvenser av det nyaavtalet – att tidsåtgången vid beställning hardubblerats idag. Snabbhet och kvalitet vidbeställning (med btj som leverantör) är detsom jag värderar högt, detta uppvägs inte avsnabb leverans, ett skolbibliotek är inte såofta beroende av att få boken på 3–5 dagar(dessutom gäller detta endast outrustadeböcker, utrustade böcker tar längre tid). Somskolbibliotekarie arbetar man oftast ensamoch är beroende av effektivitet och kvalitet,den tid som går förlorad tas från den pedagogiskadelen i yrket.Jag hoppas inför framtiden att btj kanåterta marknaden för svenska bibliotek medden professionella hantering och beskrivningav media som vi på biblioteken är beroendeav.Inger Ridbäck, bibliotekarieUtbildningsförvaltningen, Malmö.inger.ridback@malmo.sei artikeln ”Låna tv-spel på biblioteket!” iårets första nummer av Biblioteksbladet sägerChrister Andersson på FörlagEtt: ”Jag vågarpåstå att btj är mer traditionella medanvi fokuserar på det nya”. Detta tycker vi är ettmycket tråkigt uttalande. Det verkar som vårbranschkollega inte har tillräcklig kunskapom vad vi gör.Det är ingen i vår bransch som satsar merpå utveckling och nya produkter än vad vigör. Ett exempel på en innovativ tjänst somlanseras är Musikwebb, tjänsten för nedladdningav musik via bibliotekens hemsidor.Detta är den första tjänsten i sitt slag i Sverige.Dessutom utvecklar och levererar vi ständigtdatabaser och söktjänster, inköpsvägledning,e-böcker, elektroniska beställningstjänster,direktleverans av katalogposter.Med mera!Visst har vi arbetat i bibliotekens tjänstlänge, men att vi inte fokuserar på det nya ärett felaktigt påstående.Vi har erbjudit datorspel i btj-häftet i fleraår. Malmös stora satsning på tv-spel är spännandeoch enligt avtal är BibliotekstjänstMalmö stadsbiblioteks leverantör av dessaprodukter.Roland EliassonMarknadschef BibliotekstjänstVill du hedra minnetav någon nära?Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får enhälsning från dig – cancerforskningen får ett välkommet stödi kampen mot cancer.Meddela oss den avlidnes namn och adressen dit minnesbladetska skickas (anhörig eller begravningsbyrå).tel 020-78 11 79 (personlig service alla dagar 8–21)cancerfonden.sepg 90 1986-0Har din man slutatlyssna på dig?Det kan bero på att han börjar höradåligt. Ring Hörsellinjen0771-888000. www.horsellinjen.se Hörselskadades Riksförbund18 biblioteksbladet [2:2006]


Låna böcker på ICA En biblioteksfilial i Katrineholmhar flyttat in i en ICA-butik föratt locka nya besökare till biblioteket.Varje måndag mellan 16–19utrustas butiken med en s k infopoint,ett minibibliotek, där tvåbibliotekarier servar allmänheten.Foto: Veronica WilssonBibliotekarien Anna-Karin Sjökvist frestar kunderna påICA i Nävertorp/Nyhem att låna hem en bok eller två.Det är den relativt nyutexamineradebibliotekarien Anna-Karin Sjökvistsom kläckt idén att flytta bibliotekettill affären. Hon tröttnade heltenkelt på att se samma trogna 15 besökarekomma till biblioteksfilialen i Nyhem varjemåndagskväll.– Jag vill att fler ska få tillgång till det vi haratt erbjuda. I dag är det många människorsom inte ens vet att biblioteket finns! Det härär ett kul sätt och en utmaning att lite mer aktivtförsöka locka nya besökare till biblioteket,konstaterar hon.Det lilla minibiblioteket är placerat i Nävertorp/Nyhemsom är ett område där mångamänniskor från olika delar av världen bor.Gemensamt för dessa människor är attmånga av dem ännu inte besökt biblioteket iNyhem.– Det är just dessa människor vi vill nå genomatt placera oss här där många gör sinadagliga matinköp.Anna-Karin Sjökvist medger att det varitproblem med stökiga barn och ungdomar påbiblioteksfilialen på kvällarna. Även viss skadegörelsehar förekommit och projektet ärett försök att komma till rätta med problemen.– Om vi kan locka fler vuxna besökare tillbiblioteket, som kanske även känner igenungarna, tror jag att det kan ha en lugnandeinverkan.I minibiblioteket kan man ansöka om lånekort,beställa olika typer av media och fåhjälp med samhällsinformation. En litenbokvagn finns även på plats. Biblioteksfilialenpå Nyhemsskolan kommer att varastängd under kvällarna men fungera somskolbibliotek på dagtid.– Jag arbetar samtidigt med biblioteksplaneni kommunen och där ingår ju att kartläggamedborgarnas biblioteksbehov så jagkommer att ta tillfället i akt och intervjuafolk som jag möter på ica om deras behov avbiblioteksservice. Besöker de biblioteket ochom inte – varför? Vad skulle få dem att besökabiblioteket?Köpmannen Roger Börjesson blev direktpositivt inställd till förslaget med ett minibiblioteki butiken – och han tjänar inte enenda krona på det.– En sådan positiv och driftig bibliotekariekunde jag inte tacka nej till. I dessa genomkommersialiseradetider behövs initiativsom det här. Framför allt innebär det socialavinster för området och de vinsterna får juäven vi som butik del av i slutändan.Han kan definitivt tänka sig ytterligaresamarbete med biblioteket i framtiden.– Det enda smolket i bägaren är väl platsbristenhär i butiken. Fast det finns ju andrasätt att samarbeta på. Fantasin är väl egentligenden enda gränsen. Redan idag samarbetarvi med idrottsklubbar och vi har även en resebyråi butiken.Enligt bibliotekschefen Marianne Wallénär projektet ett försök som kommer att pågå itre månader och därefter utvärderas.Åsa EkströmVill du annonsera iBiblioteksbladet?Ring eller mejla Bo Eriksson!08-717 43 57 | 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.combiblioteksbladet [2:2006] 19


Tv-inspelning i biblioteksmiljöFoto: URFoto: URProgramledaren i ”En svensk berättelse”, Antonio de laCruz, på tidskriftsbiblioteket i Stockholm.Bodil Malmsten, som skriver på svenska i Frankrike och Claude Kayat, som skriver på franska i Sverige.”Språket är mitt hemland”– det finns ett sug efter berättelser idag.Ofta är även berättaren intressant. Särskilt deberättare som kan göra guld av vilken historiasom helst, säger Lisbet Schulz Contreras,tv-producent ur och projektledare för serien”En svensk berättelse”.Serien handlar om hur den svenska litteraturenhar förändrats av författare som harrötter inte enbart i det svenska samhället.Programmen visar även hur samhället ochdess berättelser förändras – ständigt.Bland annat medverkar författare som ärfödda och uppvuxna med andra språk än detsvenska t ex poeten Muhammed Omar, denvälkände Theodor Kallifatides och debutantenSusanna Alakoski. Men även de som skriverpå andra språk än svenska presenteras.Ett reportage tar bland annat upp att 95 procentav Kurdistans författare bor längs Grönalinjen i Stockholm.– Redaktionen har gjort urvalet av författaremen även fått tips från Internationella biblioteket.Det är en geografisk spridning ochförfattarna är av båda könen. Sedan har vivalt att fokusera på de författare som är aktuellamed nya böcker.Den kritikerrosade Jonas Hassan Khemeritillfrågades men ville inte medverka eftersomhan inte vill bli stämplad som ”invandrarförfattare”.Även infödda svenskar medverkari serien.– Språket är mitt hemland, säger BodilMalmsten om sitt författarskap i Frankrike.En av arabvärldens stora författare, SalimBarakat, instämmer säkert när han skriver påarabiska från sitt hem i en Stockholmsförort.– Vi valde att spela in avsnitten på InternationellaBiblioteket eftersom det är en symboliskplats. En okänd plats för många mendär många möten sker. En ren guldgruva förbesökarna.Den 5 april visas det första programmet iKunskapskanalen. Temat är att utmana språketoch bland annat medverkar journalistenoch författaren Mustafa Can. Till glädje föross tv-tittare som enbart har tillgång till detanaloga tv-nätet, sänds serien i repris i svt ihöst.Åsa Ekström20 biblioteksbladet [2:2006]


Bildmaterial från Kvinnohistoriska samlingarna/Göteborgs universitetsbibliotek.Omslag till Rösträttsspelet. Fr v Ann Margret Holmgren, 1850-1940, författare, kvinnosakskvinna och fredskämpe,Carrie Chapman Catt, 1859–1947, nyckelperson i den amerikanska suffragettrörelsen och fredsaktivist samt SigneBergman, 1869–1960, ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1914–1917.Ny portal:Kvinnorskamp förrösträttEn sammanhängande historik överkvinnorörelsen på webben – det ärdet långsiktiga målet i ett projektsom Kvinnohistoriska samlingarnavid Göteborgs universitetsbibliotek står bakom.Första steget tog man genom att digitaliserautställningen Kärlek, makt och systerskap– 30 år av kvinnokamp. Den var ursprungligenen vandringsutställning om svensk kvinnorörelse– från sekelskiftets rösträttsrörelsetill dagens feminister – med tonvikt på 1970-talet. Utställningen startade på Arbetets museumi Norrköping den 8 mars 2002 på Internationellakvinnodagen. Sista anhalt blevStockholms stadsmuseum där den invigdes 8mars 2004. Och nu lever den kvar som en utställningpå webben (http://www.ub.gu.se/systerskap/).Nu följer Kvinnohistoriska samlingarnavid GUB upp projektet och lanserar en nyportal om svenska kvinnors kamp för rösträtt(http://www.ub.gu.se/kvinn/rostratt/).Med hjälp av både gammalt och nytt materialredogör man på webbplatsen för den intensivakampen för kvinnlig rösträtt som pågickdecennierna kring förra sekelskiftet.Bland dem som skrivit texterna till portalenhör Berith Backlund, bibliotekarie vidGöteborgs universitetsbibliotek/Kvinnohistoriskasamlingarna.– Vi har så mycket material i våra samlingarsom vi tycker att vi vill tillgängliggöra. Vihade redan innan vi började jobba med portalendigitaliserat en hel del tidskrifter, berättarBerith Backlund.Det är en både rik och spännande webbplats.Här finns inskannade tidskriftsartiklar,pamfletter, riksdagsmotioner, kampanjmaterialoch ett stort antal fotografier (bl a100 sökbara foton men även vykort med budskap)på rösträttsrörelsens pionjärer. Högkuriosafaktor torde t ex Rösträtts–spelet hasom återfinns under rubriken Kampanjmaterial.Ett tärningsspel med hundra hållplatsersom markerar landvinningar ochbakslag i kampen. Bara spelplanens jugendinspirerandeformgivning är värt ett besök22 biblioteksbladet [2:2006]


på webbplatsen. Texterna går heller inte avför hackor. I mål vid hållplats 100 står det t ex:Vår färd är slut. Du hör i luftenglada suset.Med Bil-Bol flyga vi rakt in iRiksdagshuset.Effektiv datafŒngst fšr alla omrŒden...Den som med tärningens hjälp hamnar påplats 16 får sig följande rader till livs:När hundrafyrtitusen här sinrätt begära,Du hoppar fram två steg –uti all tukt och äraPå webbplatsen finns också en nyskrivenhistorik, Rösträttskampen – ett triangeldramamellan kvinnor, män och staten, av fil dr JosefinRönnbäck som bland annat handlar om denverksamhet som bedrevs av Landsföreningenför kvinnans politiska rösträtt, lkpr ochsom även rymmer biografier där viktiga personerporträtteras.Portalen är lätt att navigera i. Webbplatsensram är ockragul, det är ingen tillfällighet:De svenska rösträttskvinnorna hade gultsom sin kampanjfärg.Självklart vänder man sig till alla som ärintresserade av kvinnohistoria men hoppasockså att studerande och lärare vid gymnasier,folkhögskolor, universitet och högskolorska kunna ha nytta av portalen som på siktkanske också kommer att byggas ut.– Vi har mer material än vad som syns påwebbplatsen men tanken är att vi ska fylla påvartefter, särskilt under rubriken Kampanjmaterial,i våra samlingar finns väldigtmånga kampanjskrifter. Vi har också en heldel offentligt tryck, att skanna in motioneråterstår bland annat, säger Berith Backlund.Ambitionen är också att göra fler portalersom täcker perioderna före och efter rösträttskampen.Henriette ZornBSR-100 streckkodslŠsare medUSB kabel 1.200:-FBC-3860 med USB kabel 1.135:-Med pŒ/av larmenhet 2.110:-FBC-6860 med USB kabel 1.310:-MBC-6890 Sladdlšs med USB anslutning 5.110:-MSR210U 3-spŒrs magnetkortslŠsaremed USB anslutning 635:-iThermª 280 Kvittoskrivare 3.380:-IT3800LR-12 med USB kabel 1.820:-Kvinnohistoriska samlingarnaKvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotekär ett specialbibliotek för kvinno-, mansochgenusforskning.Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteraturom genusfrågor, att samla, ordna och förtecknakvinnohistoriskt handskriftsmaterial samt ge referensservice.Registreringen av ny litteratur baserar sig påuniversitetsbibliotekets samlingar och förtecknas iKVINNSAM som är Nordens största databas inom genusområdetsamt GENA (GENusavhandlingar) sominnehåller referenser till doktorsavhandlingar.1997 blev Kvinnohistoriska samlingarna nationelltansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning.Etiketter med eller utan larm fšr bšcker, tidskrifter, CD och DVD begŠr offertSamtliga priser Šr exkl. moms fritt vŒrt lager.BestŠll direkt i vŒr nya e-butikTelefon 0171-469420www.phf.seinfo@phf.sebiblioteksbladet [2:2006] 23


av Tottie LönnBANGLADESHBibliotek mål för terroristgruppEn självmordsbombare dödade sex personeroch skadade ytterligare ett 40-tal vid ett attentati Gazipurs domstols bibliotek i slutet avnovember 2005. Detta och flera andra attentatplanerades av en förbjuden, beväpnadMujahedin-grupp i Bangladesh. Gruppen villinföra islamisk rätt och attackerar landetsdomstolar, domare och advokater i derasegenskap som symboler för ett sekulärt samhälle.Gruppens ledare är arresterad.(http//news.bbc.co.uk)DANMARKKulturkanonDen danska Kulturkanon har som bekantåstadkommit häftig debatt bland kulturarbetareoch väckt många reaktioner av skiftandeslag. Den har arbetats fram på begäranav kulturminister Brian Mikkelsen och innehåller108 verk inom scenkonst, barnkultur,klassisk musik, populärmusik, arkitektur,design/konsthantverk, litteratur, film ochbildkonst.Så här ser listan över litteratur ut:1. Leonora Christina (1621–98): JammersMinde, 1673–74, utg. 18692. Steen Steensen Blicher (1782–1848):Præsten i Vejlbye, 18293. H.C. Andersen (1805–75): Den lilleHavfrue fra Eventyr fortalte for Børn, 18374. Søren Kierkegaard (1813–55): Enten –Eller, 18435. J.P. Jacobsen (1847–85): Fru Marie Grubbe,18766. Herman Bang (1857–1912): ”Ved Vejen” fraStille Eksistenser, 18867. Henrik Pontoppidan (1857–1943): Lykke-Per, 1898–19048. Johannes. V. Jensen (1873–1950): KongensFald, 1900–019. Karen Blixen (1885–1962): Vinter-Eventyr,194210. Klaus Rifbjerg (1931–): Og andre historier,196411. Inger Christensen (1935–): Sommerfugledalen,199112. LyrikantologiDanska bibliotek har inte gjort något specielltav kulturministerns omskrivna lanseringav Kulturkanon. Det kan man läsa under db-Nytt på Dansk biblioteksforenings webbplats.Allt förmedlas ju redan av biblioteken!”Hvis der er noget du vil vide, så bare komdøgnet rundt – også i kanon-tider!”(www.dbf.dk m.fl.)Eftertraktade kunskaperCopenhagen Business School (cbs) är en nykonkurrent till Danmarks Biblioteksskole.Utbildningen i ”Information Management”godkändes av Videnskabsministeriet i december.Likheten med utbildningen på DanmarksBiblioteksskole är stor, skriver Bibliotekarforbundetstidskrift Bibliotekspressen.Skillnaden är framför allt att utbildningen påcbs helt och hållet sker på engelska och attinnehållet är mer anpassat till det privatanäringslivets behov. Utvecklingen skall enligtuppgift också ske i samarbete med en radledande internationella verksamheter. ”Erfaringerfra erhvervslivet viser, at videnshåndteringog kommunikation forankret i en globalforretningsforståelse er en af den næreframtids vigtigste konkurrenceparametre”,skriver skolan på sin hemsida.Bibliotekariernas kunskaper är eftertraktadeoch fler vill vara med på marknaden. Biblioteksskolanhar länge hävdat bibliotekarieutbildningensbredd, lämplig både för offentligabibliotek och för näringslivet. Det ärrent struntprat att påstå att inte vi också utbildartill att arbeta i det privata näringslivetdär många av våra studenter hamnar, menarbiblioteksskolans rektor Leif Lørring. Menyrket kan också stärkas genom ett samarbetemellan cbs och Danmarks Biblioteksskole.De båda utbildningarna kompletterar varandraoch elever kan naturligtvis kombineradelar av skolornas respektive utbildningar.(Bibliotekspressen 2006:2)FRANKRIKEFranska stölderDet är knappast troligt att usa kommer attutlämna den pensionerade historieprofessor,som anklagas för att ha stulit värdefulladokument från Franska nationalarkivet på1980-talet, till den franska rättvisan.”Jag tog hundratals dokument där om intemer”, medgav han i januari vid en intervjuoch tillade: ”Om ni stod framför Egyptens pyramiderså skulle kanske även ni plocka uppen skärva”. Den 74-årige historieprofessornvar tidigare verksam vid Marquetteuniversitetet.Franska myndigheter startade en utredning1996 i samband med att professorn ochhans medhjälpare erbjöd brev från Ludvigxviii samt Fontainbleau-överenskommelsenfrån 1814 med Napoleons abdikation tillförsäljning vid Sothebys auktionsfirma iNew York. Paret dömdes 2002 i usa för försökatt sälja stulet gods. Straffet blev villkorligdom, husarrest och böter som ersättningför reparationer.Franska arkiv saknar många andra dokumentmen professorn hävdar att han inte harkvar några ytterligare dokument från franskaarkiv. Den franska rättvisan försöker åläggaparet att komma till en rättegång i år i Frankrikemen kan inte tvinga igenom detta.(www.ala.org)24 biblioteksbladet [2:2006]


Nytt namn, ny ledningoch nya resurserKINAKinabibliotekDet finns trevligare biblioteksnyheter frånKina än försöken att stoppa information påInternet. Nationalbiblioteket öppnade t ex ijanuari en imponerande filial i Beijing för antikaböcker. Filialen innehåller över 2,6 miljonervolymer, varav 270 000 rara utgåvor och700 000 volymer med speciella dokument,enligt Xinhua News Agency. Ett antal har digitaliseratsoch kan läsas on-line.(www.chinaview.cn, www.xinhuanet.com)STORBRITANNIENBritish Library och MozartBritish Library bidrar till Mozart-jubiléet genomatt lägga ut Mozarts musikaliska dagbokVerzeichnis aller meiner Werke (1784–1791),som innehåller detaljer om 145 av kompositörensverk. Besökare på British Libraryswebbplats kan dessutom få höra smakprovpå musiken, förmedlade av Royal College ofMusic. Eftersom Mozart skrev ner de förstatakterna i alla kompositioner kan katalogenockså förmedla inledningen till många förloradeverk. On-line kan man höra 75 introduktioner.Allt ingår i en utställning ”Mozart’sMusical Diary” som pågår till den 10april i British Library.Vid British Library’s avdelning för musiksamlingarhar man nu också lyckats förenadelarna av ett manuskript som skurits i tvådelar för 170 år sedan, troligen av Mozartsänka Constanze. Manuskriptet innehållermusik skriven av en 17-årig Mozart. Den enadelen finns sedan 1953 på British Library ochden andra delen har köpts från en privat samlare.(http://news.bbc.co.uk)SWAZILANDFladdermöss tar över bibliotekSwazilands nationalbiblioteks Simunye-filialhar fått ett ovanligt bekymmer. Hela takethar kollapsat och det stinker i byggnaden.Fladdermöss, bosatta ovan innertaket, ärskyldiga till detta. Deras bon och avföringhar krossat taket och lukten är vidrig. Bibliotekethar därför stängts temporärt.(South Africa’s News via www.ala.org)ÖSTERRIKEMozart säljerMozart-jubiléet har väl knappast undgåttnågon. Över stora delar av världen firas 250-årsminnet av hans födelse, inte minst i hansfödelsestad Salzburg och i huvudstadenWien. Vid Salzburgfestivalen spelas alla hans22 operor under fem veckor. Bibliotekenspelar en blekare roll i sammanhanget.Österrikes nationalbibliotek lockar med enutställning kring Mozarts sista mytomspunnaverk ”Requiem” och med konserter.Jubiléet genererar också en förfärlig massakitsch – hundratals nya produkter har skapats.Dit hör Mozartyoghurt, Mozartkorv,Mozartdesserter och Mozartparfym etc.Mozart säljer bra. Affärsvärlden hoppas påett rekordår.(www.onb.ac.at, http://news.bbc.co.uk)Vill du annonsera iBiblioteksbladet?Ring eller mejla Bo Eriksson!08-717 43 57 | 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comnyligen bytte man namn och fick mannya uppgifter. Nu har dessutom Myndighetenför nätverk och samarbete inom högre utbildning(tidigare Myndigheten för Sverigesnätuniversitet) fått en ny generaldirektör.Regeringen har utsett Madeleine Rohlin,professor i odontologisk diagnostik och prorektorvid Malmö högskola med särskilt ansvarför grundutbildningsfrågor, till ny generaldirektör.Myndigheten för nätverk och samarbeteinom högre utbildning får, som vi tidigareskrivit om i bbl nr 1/2006, nya uppgifter attarbeta med som breddad rekrytering och pedagogiskutveckling. Myndigheten ska ocksåstödja genomförandet av den nya utbildningsstrukturoch examina som är ett resultatav Bolognaprocessen.Nytt är också att man tillförs 31 miljonerkronor i permanenta resurser för att fullgöramyndighetens både gamla och nya uppdrag.Namnändringen och myndighetens nyauppgifter påverkar inte samarbetet med Sverigesnätuniversitetet. Att stödja Nätuniversitetkommer även framgent vara en huvuduppgift.Hösten 2004 läste knappt 40 000personer inom ramen för Nätuniversitetet.Det motsvarar 11 % av alla studenter.– Nätuniversitetet har mycket effektivtminskat den sociala snedrekryteringen tilluniversitet och högskolor, säger Leif Pagrotskyi ett pressmeddelande.Leif Pagrotsky stödjer sig på en utvärderingsom Högskoleverket gjort där det framgåratt det inte finns någon social snedrekryteringtill Nätuniversitetet.HZDigital BiblioteksGUIDEwww.wagnerform.sebiblioteksbladet [2:2006] 25


Humaniorabloggen– folkbibliotekstanken i moderna kläderAtt bibliotekarier var tidigt ute ibloggosfären vet de flesta. Attdet finns ett stort antal biblioteksbloggarlikaså. Men det ärännu så länge relativt få bibliotek som harden typen av samlingsblogg som Stockholmsstadsbibliotek nyligen startat. På Humaniorabloggenkan man läsa om allt tänkbart,både stort och smått, inom ämnet Humaniora.Ofta är posterna försedda med användbaralänkar och intressanta bilder.Bakom det hela står bibliotekarierna påStockholms stadsbiblioteks enhet för humaniora.Susi Holmgren, som tillsammans medClaes Thiel är redaktör, berättar att bloggenvar en idé som kläcktes under trettonhelgen.– Sedan var det en väldigt kort väg från axtill limpa. Vår chef tyckte också att en bloggvore ett jättebra komplement till hemsidan,så då satte vi igång. Det är väldigt roligt!Susi Holmgren ser bloggen som en naturligutveckling av den gamla folkbibliotekstanken;ett medel för att informera och upplysa.Den skall vara en fritt hållen humaniorasajtmed högt i tak och tydliga mänskligaavsändare. Det är den främsta skillnadenmellan bloggen och hemsidan, säger hon.– Tanken med bloggen är att man ska kännaav människorna bakom texten. Stadsbiblioteketshemsida är ju officiell, där är detsjälva organisationen som står bakom. Menhär vill vi informera om allt möjligt på ettmer kåserande sätt. Var och en står för sinaegna inlägg.Dessutom satsar man mycket på bild.Gunnar Asplunds praktfulla biblioteksbyggnadfinns exponerad i ett särskilt album, menhär finns mycket annat också – en hel del avStockholmianakaraktär. I skrivande stund(mitten av februari) kan man t ex se en roligutställning med bilder av klassiska butiksmiljöeri Stockholm. Väldigt underhållande,men den seriöst lagda behöver inte hellervara orolig: här finns också tips om eu-regleroch databaser, aktuella humaniorarelateradehändelser över hela landet. Man kan få boktips,arkitekturtips, referenser till aktuellatidningsartiklar, etc.– Vi som skriver på bloggen får dessutomväldigt mycket tillbaka. Vi håller oss ajourmed aktuella händelser på ett helt annat sätt,säger Susi Holmgren.Bloggen följer folkbibliotekstanken ävenhär: inget ämne (inom humanioraområdet)är främmande. De olika ämnena är indelade imer eller mindre flytande kategorier. Ett avbloggmediets främsta fördelar är att det gåratt skriva fritt och ocensurerat. Men vad händerom någon skriver något kritiskt ellernegativt på Humaniorabloggen?– Hm… vi har sagt att man nog ska akta sigför politik och så. Det här är ju en allmänblogg som inte ska förarga någon. Det ärsvårt att säga exakt var gränsen går, menStockholms stadsbibliotek måste kunna ställasig bakom det.Susi Holmgren rekommenderar varmtkolleger över hela landet att följa deras exempel.Att blogga är roligt och utvecklande sägerhon. För den som vill se resultatet är detbara att klicka sig in på www.humaniorabloggen.blogs.comAnnina RabeKBnyheter – nytt elektroniskt nyhetsbrevbli synligare och förstärka kommunikationen– det är några av ambitionerna bakomdet elektroniska nyhetsbrev som Kungligabiblioteket lanserade i februari. Nyhetsbrevetska komma ut med fyra nummer pertermin. ”kb satsar nu kraftfullt på att utvecklakommunikationen – att informera och attväcka intresse men också att lyssna och attfölja vad som sker i omvärlden…”, skriverGunnar Sahlin, riksbibliotekarie i det förstanyhetsbrevet under rubriken Inledningsvis.Det första numret på två sidor rymmer enlite småputtrig blandning av kalendarium,hårdfakta, seminariereferat och röster fråninsidan av nationalbiblioteket. Från bibsamrapporteras t ex att man just slutit avtal medtvå nya förlag inom e-tidskrifter: BlackwellPublishing (800 titlar) samt sage (390 titlar).Under rubriken Året i siffror konstateras attantalet framtagna beställningar ur kb:s magasinunder 2005 uppgick till 117 554! Och vidareatt i stort sätt allt material på kb förvarasi slutna magasin. Framtagning krävermycket god kännedom om kb:s samlingaroch kataloger. Cred till personalen – det ärAkutbra. Och gärna fler siffror som blixtbelyserverksamheten, tack.HZHjälp oss hjälpa katastrofernas offer i Pakistan,Indien, Centralamerika och Afrika.Ge 50 kr genom att SMS:a ”akut” till nummer 72105.Eller ge din gåva on line: www.redcross.seTack för ditt stöd!26 biblioteksbladet [2:2006]


Open Access-företrädare hedersdoktor i Lundingegerd rabow, 1:e bibliotekarie vidLunds universitetsbibliotek har utsetts tillhumanistiska fakultetens hedersdoktor2006. Promovering sker den 2 juni.Ingegerd Rabow har arbetat i Lunds universitetsbiblioteksdirektion sedan den inrättades2001 och hon har varit aktiv i denframväxande Open Access-rörelsen – för öppentillgänglighet till vetenskapliga publikationer.Ingegerd Rabows arbete för en fri ochöppen tillgång till forskningens och vetenskapenssenaste rön för forskare över helavärlden oavsett hemvist och ekonomiska förutsättningar,har i hög grad bidragit till ökatsjälvstyre och förbättrad jämställdhet i forskarsamhället,skriver man i ett pressmeddelandefrån Lunds universitet.– Det är förfärligt trevligt, hedrande ochöverväldigande. Det är en utmärkelse somuniversitet delar ut varje år och är en erkänslaför det arbete jag gjort för vetenskapligkommunikation och fri tillgång till vetenskapligapublikationer, säger Ingegerd Rabowsom betonar att det också är en erkänslaför ett gott lagarbete (”teameffort”) kollegeremellan.Särskilt roligt är det också att det är justhumanistiska fakulteten som på detta sättuppmärksammar hennes insatser. Fråganom fri tillgång ligger väl i linje med allmännahumanistiska ideal i den vetenskapliga världen.– Det är en dubbel glädje: för mig personligenmen också för själva saken, säger IngegerdRabow.Hennes engagemang på publiceringsområdetledde 2003 till uppbyggnaden av Scie-Com – ett svenskt resurscentrum för vetenskapligkommunikation. Webbportalen http://www. sciecom.org – en nationell och internationellportal för information kring nyapubliceringsstrategier och den fortsatta utvecklingenav Open Access-rörelsen – hargjort Lunds universitet känt i hela den vetenskapligavärlden. Ingegerd Rabow är dessutomredaktör för och utgivare av den elektroniskanyhetspublikationen ScieCom Info.Vid sidan av Ingegerd Rabow har ävenIngegerd Rabow, hedersdoktorIngemar Leckius, poet, konst- och litteraturkritiker,samt Thomas Vargish, professor iengelska, utsetts till hedersdoktorer vid universitetshumanistiska fakultet.HZFoto: Berit NilssonNu har KB skrivit på – och även Svensk Biblioteksföreningi december 2004 skrev suhf, Sveriges universitets-och högskoleförbund på. I maj2005 skrev Vetenskapsrådet på. Då deklareradeäven Svensk Biblioteksföreningen stolt attman nu som tredje organisation i Sverigeockså skrivit under Berlin-deklarationen förOpen Access (fri tillgång till vetenskaplig informationpå Internet). Men gjorde man faktisktdet? Faktum är att Svensk Biblioteksföreningännu i slutet av januari 2006 inte fannsmed på listan över de 140 organisationer ochinstitutioner som skrivit under deklarationen.Svensk Biblioteksförening har gjort enåsiktsförklaring men genom ett missförståndinte omsatt den i praktiken genom attta kontakt med Max Planck Gesellschaft iMünchen och tala om att man vill skriva på.Det ämnar nu Kungliga biblioteket attgöra för att skriva under Berlin-deklarationen.Kungliga biblioteket motiverar beslutetmed ”viljan att bredda och förenkla tillgångentill vetenskaplig information, såväl förforskare och studerande som för specialisteroch allmänhet utanför högskolan”. Att stödjahögskolornas e-publicering hänger också förkb:s del nära samman med att garantera detlångsiktiga bevarandet av svenska e-publikationer.Genom bibsam (avdelningen för nationellsamordning) har kb redan tidigare stöttett antal projekt som verkat för Open Access:Resurscentrum för vetenskaplig kommunikation– ScieCom, Directory of Open AccessJournals (doaj) samt Samordning av denSvenska högskolans Elektroniska Publicering(svep). Med tanke på att man redan tidigarevarit aktiv i frågan, varför har man dröjtmed att skriva under Berlin-deklarationen?– Ja, det kan man undra. Jag tror mest dethandlar om att man från vår sida inte upplevdedet som att initiativtagarna vände sig tillbiblioteken i första hand, säger Jan Hagerlidpå bibsam.– Sedan har vi sett att en del bibliotek harskrivit under, och i samband med att vi nusamordnar alla insatser på det här området iett särskilt utvecklingsprogram fann vi detlämpligt att också tydliggöra vårt stöd förBerlin-deklarationen.”svep 2 – program för Open Access i Sverige”,heter det nya utvecklingsprogrammet ivilket kb avser att organisatoriskt samla alltsom har med Open Access-frågor att göra.HZFakta Berlin-deklarationenAntogs 2003 av ett antal betydelsefulla europeiskaorganisationer och institutioner inom forskningsochhögskolevärlden. Idag har deklarationen undertecknatsav ca 145 olika organisationer, däriblandett antal bibliotek.Se också http://www.zim.mpg.de/openaccessberlin/berlindeclaration.htmlVill man underteckna Berlin-deklarationen kan manvända sig till:Prof. Dr. Peter GrussPresident of the Max Planck SocietyHofgartenstraße 8D-80539 MunichGermanye-mail: praesident@gv.mpg.debiblioteksbladet [2:2006] 27


ecensionerLars Våge, Erik Stattin ochGunnar NygrenBloggtiderSellin & Partner, 2005med boken Bloggtider vill Institutet för Mediestudier”bidra med ett underlag för fortsattadiskussioner om bloggarnas betydelse iframför allt nyhets- och opinionsbildningen”.Boken är indelad i tre avsnitt med tre olikaförfattare. I det första avsnittet beskriverLars Våge (bibliotekarie på Mittuniversitetet)bloggarnas utveckling från mitten av1990-talet fram till idag. Enligt Våge kan enblogg (webblogg) beskrivas som ”en oftauppdaterad webbplats vars startsida karaktäriserasav förekomsten av ett antal dateradetexter arrangerade i omvänd kronologiskordning så att det senast skrivna kommeröverst”.Förutom rena textbloggar finns också t exfotobloggar, ljudbloggar och videobloggar.När det gäller de textorienterade bloggarnaär själva proceduren att skriva ett slags dagbokoch publicera den på Internet inget nyttfenomen. Men det som utmärker bloggarnaär den standardiserade form de har fått ochdenna ”bloggens anatomi” beskriver Våge påett mycket initierat sätt. Vad som ocksåkännetecknar bloggarna är att det är mycketenkelt att starta och administrera en blogg.Lars Våge visar med hjälp av gratistjänstenBlogger hur man kommer igång med detta.Förutom det formmässiga tar han ocksåupp hur bloggarna utvecklats till antal ochinnehåll. Det finns uppskattningar att antaletbloggar idag är över 100 miljoner och äveninnehållsmässigt har den s k bloggsfären utökats.Från att ha dominerats av dagboksskrivandeoch tips om webbsidor innehållerbloggarna idag ”allt från nyhetsrapporter,kunskapsförmedling, åsikter och skvaller”.I bokens andra del beskriver Erik Stattin(bibliotekarie på Karolinska Institutet) hurbloggar används i nyhetsförmedling och opinionsbildning.Han visar på skillnader mellanbloggar och traditionella medier menockså hur de påverkat varandra och ävensamverkat.Enligt Stattin är ett av bloggkulturens känneteckenen ”mediekritisk hållning”. Ett annatär att bloggarna oftast skrivs av oberoendeaktörer som ”utmanar privilegiet som traditionellamedier haft genom att vara snabbare,rikare på åsikter och subjektivavinklingar”. Med exempel från usa, Iran ochKina visar Erik Stattin vilken viktig roll bloggarkan spela i såväl det offentliga samtaletsom i den underjordiska regimkritiken. Exemplenfrån usa pekar dessutom på hur tidningar,radio och teve mer och mer börjar användabloggsfären som nyhetskanal, framförallt som informationskälla men även för denegna rapporteringen. Detta är något som blirallt tydligare även vad gäller traditionellamedier i Sverige.I bokens sista del betonar Gunnar Nygren(lärare i journalistik på jmk) hur bloggarna,till skillnad från traditionella medier, byggerpå konversation mellan människor. Han menaratt bloggsfären ”ger den tidigare passivtmottagande publiken möjlighet att själv agera,att sprida information och diskutera föratt skapa egna offentligheter”. Även om Nygrenär övertygad om att de traditionellamedierna kommer att dominera det offentligasamtalet lång tid framöver, menar han attbloggarna radikalt förändrat förutsättningarnaför dem. De stora medierna måste helatiden räkna med att publiken har tillgång tillde nya offentligheterna, vilket resulterar i”en ömsesidighet i relationen mellan traditionellamedier och nätpublicering sombloggar – de ersätter inte utan kompletterarvarandra.”De tre avsnitten kompletterar varandra påett förträffligt sätt. Detta har resulterat i enbok som inte bara fungerar som ett diskussionsunderlag,utan också som en utmärktintroduktion till vad bloggar är och vilkenroll de kan spela. Det enda jag saknar i Bloggtiderär lite utförligare beskrivningar av ochfunderingar kring den svenska bloggsfären.Mikael Johanssonfrilansskribent, ArvikaLarry BeinhartThe LibrarianNation Books, 2004, ISBN 1-56025-636-2Wag the Dog hette en film från 1997 som på ettunderhållande och kraftfullt sätt visade attden amerikanska filmindustrin inte helt gettupp politisk satir som säljargument. Robertde Niro och Dustin Hoffman presterade sinabästa roller på länge i denna hejdlösa filmmed satirisk udd, som målar upp en kritiskbild av den amerikanska utrikespolitiken.Den handlar om hur personer i en presidentsnärmaste krets kan besitta viljan och maktenatt medvetet vilseleda allmänheten för egenvinnings skull och om hur de alltmer tandlösaoch fjättrade medierna sväljer det mestasom serveras dem. Filmen baserades på LarryBeinharts bok American Hero som gavs ut1993.Beinhart tycks vara förtjust i svindlandekonspirationsteorier även i The Librarian därhjälten, som titeln antyder, är en bibliotekarie.David Goldberg är universitetsbibliotekarieoch extraknäcker på deltid hos miljardärenAlan Stowe med att katalogiseradennes privatbibliotek. Stowe är en av demsom ger ekonomiskt stöd till återväljandet avAugustus Winthrop Scott – Gus för sina väljare– till presidentämbetet. Han är en skrupelfri,ärkekonservativ republikan, vars motståndareär den något mer sympatiska demokratenAnn Lynn Murphy. I president Scottsinnersta krets finns även Jack Morgan, högtuppsatt i det s k Homeland Security Department,och som inte drar sig för att användasitt departements resurser för att ge presidentenextra skjuts i kampanjen. Men när utmanarenMurphy plötsligt börja raka förbipresidenten i opinionsmätningarna spridspaniken bland republikanerna och misstankar,som går ut på att hon låtit infiltrera derashögkvarter, riktas mot Murphy. Morgan letarmisstänkta och blickarna faller efter fleramissförstånd på David Goldberg. Han börjarsnart ana oråd och tar till flykten. För att förståsitt utsatta läge måste Goldberg inform-28 biblioteksbladet [2:2006]


Inblick Christer HermanssonVarför ljuger vi inte mer på biblioteken?era sig om varför han har hamnat där han harhamnat. Och med en god bibliotekaries förmågaatt finna information och använda densom vapen (ett stillsamt hurrarop ekar inomen) blir han snart varse fler hemligheter rörandepresident Scotts återvalskampanj. I sinkamp för upprättelse och för att rädda världenfrån Gus Scott lierar han sig med de bådainitiativrika bibliotekarierna Inga och Susanne.Med en skruvad intrig, generösa dosersvart humor och med bibliotekarier somtacksamt nog inte ikläs sina sedvanliga stereotyparoller, är The Librarian en både komiskoch träffsäker politisk kommentar tilldet rådande läget i usa. Namnet Scott skullemed lätthet kunna ersättas med Bush.Jonathan PearmanKungl. biblioteketVill du annonsera iBiblioteksbladet?Ring eller mejla Bo Eriksson!08-717 43 57 | 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comDet var en trist januaridag i FörfattarnasHus. Ett styrelsemöte iSveriges Författarförbund skullestrax börja och jag satt och slöpratademed några kolleger om människorsattityder och inställning till lögn och sanning.Katarina Kieri hävdade, och hon kan juverkligen låta väldigt trovärdig eftersom honär från Norrbotten, att hon ljög väldigt mycketsom barn. Till exempel påstod hon i förstaklass att hon hade en alldeles egen ko för attimponera på klasskamraterna. Visserligenhade hon inte kon hemma utan hos sina farföräldrar.Eller var det möjligen en get? Jagminns inte riktigt. Sedan berättade hon atthon kunde cykla med bindel för ögonen frånÖverkalix till Kalix utan att trampa på pedalerna.Jaha, sa jag, och vad vill du säga meddetta?Sedan menade Eva Susso att hon alltid ljugervid offentliga framträdanden. Då lyfte jagfram en diskurs om betydelsen av det fiktivaoch författarens rätt att alltid dra på rejält; attvara trogen sig själv kanske är det enda somär intressant. Men äpplet föll rakt ner i toalettstolen.Det var ingen som hakade på. Jagförsökte tala för Per Gunnar Evanders och andrasrätt att skriva vilka historier och medvilka fiktiva personer som helst. Att det ärförfattarens privilegium. Ordförande MatsSöderlund inflikade då att sanning är detsom man minns, och det som lever kvar, ochhan hänvisade till några dunkla arkaiskagrekiska källor. Därefter började styrelsesammanträdet.Av någon anledning slumrade jag till ochtankarna flög iväg till när jag som ung och relativtoerfaren bibliotekarie fick ett vikariatpå ett institutionsbibliotek i Södertälje. Denredan då legendariska Kerstin Simberg, numerabibliotekschef i Visby, instruerade migi hur man, enligt hennes modell, skullebokprata.Det räcker absolut med att läsa baksidestextenpå böckerna, sa hon, och sedan improviseraoch hitta på efter bästa förmåga. Menär det inte bra att läsa böckerna först?, tänktejag fast jag vågade inte säga emot henne. Imånga år hade jag verkligen svårt för Simbergspragmatiska bokpratmodell, men påsenare tid har jag insett hur banbrytande ochpraxisbetonad den verkligen är. Varför skabibliotekarier vara så modesta i sin framtoning?Varför inte fabricera och fabulera likafriskt som författare gör? Det viktiga är väl,oavsett hur, att intresset väcks för litteraturen?Jag tror det var i tv-programmet Bokbussensom några författare fick frågan om vilkaklassiker som de inte hade läst. Då funderadejag på vad det egentligen innebär att läsa ellerha läst någonting. Är det egentligen en förelleren nackdel? Något positivt eller negativt?Finns det ett slags kanon i läsningenockså? Ett rätt sätt att få erfara och upplevalitteraturen på? I samtiden, i folkbibliotekenseller forskningsbibliotekens fikarum,handlar det väl snarare om att kunna refereratill någonting eller möjligen ytligt ha hört talasom en bok eller film eller rockgrupp?Namedropping är en egenskap som bibliotekarierborde använda sig av professionelltmycket oftare.Många forskare, lärare och människorsom jag känner hävdar fortfarande och oftaatt boken är överlägsen den nätbaserade informationen.Nationalencyklopedin är attlita på, den tryckta versionen, för att ta ett exempel.Jaha. Har verkligen Ebba Witt-Brattströmskrivit en bok som heter Ur kökets mörker?Gå till källorna och kolla. Jag vet inte.Men det är hur som helst en väldigt lockandetitel.Jag är övertygad om att alla nu verksammabibliotekarier någon gång har ljugit i sin yrkesutövning.Och detta gäller förstås ävenlandets begåvade biblioteksassistenter. Minuppmaning är därför följande: Bättre att ljugaom en dålig bok av en bra författare än attsäga sanningen om en bra bok av en usel författare.Eller var det kanske tvärtom?biblioteksbladet [2:2006] 29


Allt fler män läser med öronen!Drygt två miljoner svenskar lyssnar på ljudböcker och nästan hälftenav dem är män. Det visar en Temo-undersökning som nyligen gjorts.Ljudböckerna är allt populärare – både på biblioteket och i handeln.Drygt två miljoner svenskar lyssnarpå ljudböcker, 36 procent av alla äri åldern 16–74 år. De flesta har börjatlyssna de senaste två åren vilketvisar att det är en relativt ny marknad. Manlyssnar även mer idag än vad man gjorde förett år sedan.Precis som med tryckta böcker så är ”medellyssnaren”en högutbildad kvinna i medelåldern.Överraskande är dock att nästanhälften, 46 procent av lyssnarna, är män.– Det finns ju fler förklaringar men tidsoptimeringär en starkt bidragande orsak. Undersökningenvisar också att hälften av allalyssnar under resor, när man tränar eller utförhushållssysslor, säger Lina Sterbrant, vikarierandeproduktionsansvarig för ljudböckerpå Norstedts.Siffrorna ger också vid handen att denökande försäljningen inte har någon motsvarigheti antalet lyssnare. Orsaken är att de allraflesta väljer att inte köpa sina ljudböckerutan lånar dem hellre på biblioteken. Nya filformatär ett problem eftersom det är svårtatt kopieringsskydda ljudböckerna från illegalnedladdning. För mp3-böcker finns intenågot skydd samtidigt som allt fler (45 procent)säger att de skulle lyssna mer om desjälva kunde ladda ner ljudböckerna i filformat.– Även skyddet skapar nya problem. Densom lyssnar på ljudboken i mp3-spelareniPod vill kunna lyssna på samma bok i datornsiTunes. Jag har förståelse för att mansom kund vill kunna använda sina inköptavaror på det sätt som passar en själv, sägerLina Sterbrant.Undersökningen har gjorts på uppdrag avljudboksförlagen Bonnier Audio, Natur ochKultur Audio, B Walhlströms, Talande böcker,Piratförlaget, Norstedts Audio, SverigesRadio och Storyside. 305 män och kvinnorhar deltagit i undersökningen vilket är relativtlitet i statistiksammanhang.– Eftersom det är en så pass färsk företeelsemed ljudböcker bedömer både vi och Temoatt det ändå är representativt, säger LinaSterbrant.Åsa EkströmDet enda som hindrar ljudboksförlagen frånatt korka upp champagnen är att de flestaljudböckerna sprids via lån från biblioteken,inte via köp. Visst rymmer biblioteken enmarknad för förlagen, via licensavtal. Menden är trängre än den massmarknad somhägrar.Johan Svedjedal, Dagens Nyheter 1.2.2006.Jag kommer att rösta för att tillföra meraresurser till biblioteksverksamheten ochhoppas att vi kan få majoritet för detta.Anders Hagström, andre vice ordf i kulturochmedborgarnämnden i Örebro, NerikesAllehanda 7.2.2006.Att det blir en tuff valkampanj är vi bereddapå. Leif Pagrotsky har redan visat att haninte tvekar ett ögonblick att förvränga sanningen.Men han skall inte komma undan.Svepande påståenden och rena osanningarmåste och skall vi bemöta. Vad gäller justbiblioteken och dess framtid är sanningenden att det är de borgerliga partierna somhar en strategi för att utveckla dessa.Lena Adelsohn Liljeroth (m) på moderaternashemsida, 30.1.2006Jag visste inte att det fanns ett lagstadgatkrav på biblioteksplan. Men tack för påminnelsen!Christina Embretsen, kulturutskottets ordf(s), Ljusdals-Posten 4.2.2006.Vi har ökat under flera år, vilket beror på attvi förut var mer låsta vid boken som endamedia, nu har vi utökat med andra medieroch både cd och filmer går jättebra. Jag ärinte så säker på att läsningen i landet minskar,som man brukar säga, för räknar man dåmed ljudböcker i olika format? Jag tror intedet. Faktum är att folk läser mer med öronenän de någonsin gjort.Marie Ehrenberg, kultur- och bibliotekschefi Östra Göinge kommun, Kristianstadsbladet2.2.2006.30 biblioteksbladet [2:2006]


iblioteksbladet [2:2006] 31


Vem är Jan Szczepanski?Foto: anna maria szczepanska1:e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotekMedlemmar av bibliotekens främsta diskussionsforum BIBLIST har länge kunnat ta del avJan Szczepanskis flitiga och skarpsynta inlägg. På BBL blev vi mer och mer nyfikna på denneman som verkar ha kunskaper och åsikter om det mesta som rör bibliotek. Vi fick blandannat veta att han har samlat in en av världens längsta listor på fritt tillgängliga (OpenAccess) tidskrifter.Ålder?– I ungdomen läser man Ovidius, i medelåldernHoratius och på ålderdomen Homeros.Jag läser med nöje Horatius. Kan det vara svarpå frågan?Bakgrund?– När jag var åtta år fick jag mitt första gulalånekort på en bokbuss i Norrköping. Det varen oförglömlig upplevelse och redan då förstodjag att bokvärlden skulle bli min värld.Bokhandelsmedhjälpare i Norrköping, vänsteraktivistpå Bibliotekshögskolan i Borås,biblioteksassistent och bibliograf i Karlstadoch sen 1980 fast anställd vid Göteborgs universitetsbibliotek.Hur hamnade du på ditt nuvarande jobb?– Bara gudarna vet.Vad gör du och hur ser en vanlig arbetsdag ut?– Just nu förvärvar och katalogiserar jag friaelektroniska böcker när jag inte debatterarpå diskussionslistan BIBLIST.Vad tycker du är det roligaste i ditt jobb?– Att få förmånen att delta i den fantastiskaövergången från analog till digital text.Det tråkigaste?– Det är jag för gammal för att tycka att någotär.Berätta lite om ditt Open Access-projekt. Hurkom det sig att du började samla in uppgifter omfritt tillgängliga tidskrifter?– I början på 1990-talet började en tidskriftutkomma som jag inte kunde bli klok på ellerhantera som hette Postmodern Culture. Jagville förvärva den men den fanns bara elektroniskt.Jag funderade på om man kundeskriva ut sidorna så att man fick en riktig tidskriftmen det blev ingenting av det. 1998gjorde jag och några kolleger på min avdelningen utredning där vi inventerade beståndetav fria elektroniska tidskrifter ochförsökte bedöma kvalitén. Vi tittade på avdelningarnamusik och filosofi. Vi blev väldigtentusiastiska och ansåg att många varväl värda att ingå i bibliotekets bestånd. Påegen hand men med god hjälp av min kollegaGunnar Holmlund så hade vi i slutet av 2002över 300 titlar inom humaniora. Statistik visadeatt dessa använts i snitt 25 gånger vilketvar uppmuntrande. Nu är antalet titlar närmare5000 huvudsakligen inom humanioraoch samhällsvetenskap.– Ett fint initiativ tog min kollega JohnKjellberg vid universitetet i Skövde när hanskapade en svensk och en engelsk hemsidasom har besökts av hundratals bibliotek frånhela världen. Tyvärr ligger tidskrifterna barai ett word-dokument, grovt indelade efterämne. Det är kul när amerikanska kollegerskriver och undrar vad rubriken ”Övriga” stårför. En israelisk bibliotekarie har dock lovatgöra en mer internationell ämnesindelningoch biblioteket vid University of New Englandi Australien planerar att konvertera listantill riktiga marc-poster. För att öka spridningenoch intresset för fria e-tidskrifter såhar jag samarbetat med doaj i Lund, ezb iRegensburg och NewJour i San Diego.Du är ett välkänt namn på BIBLIST, biblioteksvärldensdiskussionsforum. Vilken/vilka biblioteksfrågorengagerar dig mest just nu?– Teknik, medicin och naturvetenskap i allära, men det är bara en av två kulturer. Denandra är humaniora och samhällsvetenskap.De utan tvekan mest betydelsefulla vetenskapernaoch den vetenskapliga informationsförsörjningenför dessa är viktig. Jagtror att Open Access kommer att betydamycket och mitt projekt med fria e-böckeringår här. Jag hoppas att det kommer att inspirerabibliotek att samarbeta om ett fritttillgängligt globalt vetenskapligt bibliotek,och att kolleger som Lars Björnshauge ochIngegerd Rabow i Lund och Eva Müller i Uppsalafår ha hälsan och kan fortsätta sitt fantastiskaarbete.– För övrigt anser jag att de stora konsortieavtalen,dock inte alla, är en katastrof förforskningsbiblioteken i Sverige på lång sikttrots att användningen blivit en hejdundrandesuccé. Kostnadsmässigt och kvalitetsmässigtär de s k Big Deals en fara för en vettig förvärvspolitik.Jag beundrar starkt de storaamerikanska biblioteken som inte längre accepteraratt monopolistiska storförlag bestämmer,utan satsar på alternativa publiceringsformer.Det är vägen ut ur en tvångströjasom är för dyr och för trång.Vad läser du helst?– Peter Handke, för ingen kan som han beskrivaen parkeringsplats sett från ett fönsteri ett höghus en slaskig vinterkväll. Michel deMontaigne när livets larm och kiv blir förmycket. Friedrich Nietzsche för att förståmeningen med allt.Vad gör du om tio år?– Odlar min trädgård.Beskriv dig själv med tre ord?– Make, far, bibliotekarie.Vill du annonsera iBiblioteksbladet?Ring eller mejla Bo Eriksson!08-717 43 57 | 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comAnnina Rabe32 biblioteksbladet [2:2006]


Besserwisserav Anders MathleinKända bibliotekarieförebilder…Besserwisserger svar på tal……i en ny bok som ger goda råd hur man effektivtkan täppa till käften på bekantskapskretsensöversittarmarodörer. Det är bbl:segen Besserwisser Anders Mathlein som delarmed sig av det han vet bäst i Ge svar på tal.Handbok i konsten att alltid veta bäst – och attplatta till besserwissrar som tror att de gördet. Torrt och medelst generös exemplifieringfår man verktygen som hjälper en attskaffa sig det där överläget man ibland kanbehöva. Följer man flera av exemplen lär manvisserligen inte ha så många vänner kvar menvaddå …? Bonus i boken är avsnittet hur manhanterar telefonförsäljaren:Försäljaren: Har du tid en minut?Du: Nej, tyvärr, jag är lite upptagen. Menjag kanske kan ringa tillbaka till dig lite senare?HZVad har förre detta fbi-chefenJ Edgar Hoover, Casanova, AugustStrindberg, Påven Pius xi och ordförandeMao Tse-Tung gemensamt?Samtliga har faktist arbetat på bibliotek!Strindberg arbetade ett år som biblioteksassistentpå kb i Stockholm 1874. Även det kinesiskakommunistpartiets ordförande Maotillhör de mer kända biblioteksassistenternaefter sin tid på Pekings Universitetsbibliotek.Hjärtekrossaren Casanova (1725–1798) arbetadesom bibliotekarie i 13 år samtidigt somhan erövrade hjärtan. Påven Pius (1857–1939)är väl den som har en riktigt gedigen yrkeserfarenheteftersom han även har ett förflutetsom bibliotekschef i Milano. Påven arbetade19 år på bibliotek innan han sadlade om tillkatolikernas överhuvud.Informationen om kändisbibliotekariernahittade jag på den eminenta bloggen Biblioteksrelaterathttp://malin.typepad.com/biblioteksrelaterat/som alltid lär mig något nyttom biblioteksvärlden.ÅELäs mer om kändisbibliotekarierna på:http://home.earthlink.net/~cyberresearcher/History.htmCitatet”Fildelning är vår tidsfolkbibliotek”Rick Falkvinge, ordf för Piratpartietbiblioteksbladet [2:2006] 33


FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgNominera till GretaRenborgs-pris!Greta Renborgs-pris delasvarje år ut till ett bibliotek elleren enskild biblioteksanställdsom utmärkt sig på ett specielltsätt inom marknadsföringsområdet.Priset ska premiera godmarknadsföring.Marknadsföringen kan varariktad utåt till olika grupper iomvärlden, kan till exempel stimuleraläsglädje och kunskapssökande,gärna gentemot barnochungdomar. Marknadsföringenkan även vara intern eller riktadmot kommunala förtroendemän.Nomineringarna bedömsefter fem kriterier: mål. målgrupp(er),metoder, genomförandesamt resultat.Juryn efterlyser nu förslag pålämpliga kandidater. Nomineringarna,inklusive utförlig motiveringoch presentation, skickastill Svensk Biblioteksföreningskansli före den 15 mars. Adress:Svensk Biblioteksförening, Att:Wiviann Wilhelmsson, Box 3127,103 62 STOCKHOLM eller per e-post ww@biblioteksforeningen.org.Märk brevet ”NomineringGreta Renborgs pris”.PAxSista motionsdag15 marsUtvärdering avspecialgruppernaInom Svensk Biblioteksföreningfinns 20 specialgrupper. På uppdragav styrelsen arbetar nukansliet med en utvärdering avdessa grupper. Avsikten är attskapa en organisation som ärbättre sammanhållen och somgemensamt arbetar för föreningensmål. Ett diskussionsunderlaghar gått ut på remiss till samtligaledamöter i specialgruppernasstyrgrupper. I detta underlagpresenterades tre tänkbaramodeller för den framtida organisationen;”bibliotekslagsalternativet”som utgår från bibliotekslagensparagrafer, ”bibliotekstypsalternativet”som föreslårgrupper utifrån olika sorters bibliotekoch ”allbiblioteksalternativet”med endast fyra grupperutifrån fyra perspektiv. Den 1februari var sista dag för remisssvarfrån specialgrupperna. Diskussionenkommer att fortsättavid en träff för specialgruppernasordförande i början av april. Denframtida organisationen ska ocksåbehandlas av föreningsstyrelsenoch det slutliga beslutetkommer att fattas av årsmötetden 10 maj 2006. De medlemmarsom så önskar kan få ta del avdiskussionsunderlaget. Ta kontaktmed Wiviann Wilhelmsson,ww@biblioteksforeningen.orgWWSvensk Biblioteksföreningsårsmöte går av stapeln onsdagenden 10 maj, klockan 15.15. på Malmö Högskola. Årsmöteshandlingarskickas ut till alla medlemmar i mitten av april. Vi vill dock återigengöra alla uppmärksamma på att sista motionsdag är onsdagen den15 mars 2006. Medlem eller grupp som önskar att viss fråga tas upptill beslut på årsmötet har att senast utsatt sista motionsdag skriftligtanmäla detta till kansliet: Svensk Biblioteksförening, Box 3127,103 62 STOCKHOLM.Valberedningen tar gärna emot förslag på nya styrelseledamöter.Valberedningens ordförande Roland Tiger träffas på telefon0611 - 865 51 eller e-post roland.tiger@ylb.se PAxVälkomna tillvårens konferenserBiblioteket i en föränderlig värld27 mars, StockholmHar bibliotekets verksamhet förändrats i takt med vår omvärld?Kan vi erbjuda det som efterfrågas? För att kunna göra en strategiskplanering krävs kunskap om omvärlden. Vi har bjudit in föreläsaresom delar med sig av sina kunskaper och sin erfarenhet. Vihoppas dagen ska inspirera och ge nya infallsvinklar.Framtidens barnbibliotek – rum, struktur och fantasi3 april, StockholmHur hittar man strukturen i biblioteksrummet, samtidigt somman får in det fantasifulla? Hur kan man göra bibliotekskatalogenbåde bibliotekstekniskt funktionell och samtidigt rolig? Hurintegrerar man rummet och katalogen? Det är frågeställningarsom belyses under konferensen.Paradise Bibliotek & Top LibrarianHur ska biblioteken synas i mediebruset?24–25 april, StockholmHur arbetar pressen, hur gör man ett slagkraftigt pressmeddelande,vad kan man göra för att nå ut med sina nyheter? Dessaoch många andra frågeställningar kommer att diskuteras undertvå dagar.Tänk om…!Workshop om pedagogiska metoder i biblioteketFalun 25 aprilStyrgruppen för Svensk Biblioteksförenings specialgrupp förbibliotekspedagogik vill för deltagarna levandegöra några av depedagogiska metoder, som presenteras i skriften Tänk om…!pedagogiska metoder i biblioteket. Vi kommer att belysa sexolika metoder mot bakgrund av konceptet informationskompetens.Gränslöst – biblioteken och mångfaldens möjligheter.Biblioteksdagarna 200610–12 maj, MalmöOm biblioteken skall göra en skillnad måste biblioteken utveckladet gränslösa samspelet, denna formande dialog, detta kreativasamtal. Det gränslösa samhället stiger in i biblioteken och förändrarbibliotekens vardag. Tiden då vi i slutna rum bestämdebiblioteksutveckling är förbi. Låt världen stiga in i våra bibliotekoch gör biblioteken till en del av världen. Biblioteksdagarna 2006i Malmö tar upp detta tema i föreläsningar och parallella seminarier.Vårdbibliotekskonferens12–13 juni, LinköpingProgram och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.orgVälkomna!Svensk Biblioteksförening34 biblioteksbladet [2:2006]


Starka företag visarmusklerna. Varför intevisa hjärtat också?Bli Företagsvän i Rädda Barnen och stödoss i vårt arbete för barn och barns rättigheteri Sverige och världen. Som tack förbidraget får företaget ett diplom samtmedverkan i en tackannons.Ring 08-698 90 00 för mer information.www.rb.sebiblioteksbladet [2:2006] 35


Biblioteksplaner– så ser det ut i Sveriges kommuner, län för länEn antagen biblioteksplan är antagen av kulturnämnd ellerkommunfullmäktige från 2002 och framåt. Vissa kommunerhar ett kulturpolitiskt strategidokument som de betraktarsom en biblioteksplan.I gult ljus inryms alla skeden från att man fått ett uppdragmen ännu inte hunnit börja fram till det att man har sin planfärdig, men den har ännu inte hunnit tas i nämnd osv. Dennadel skulle kunna ha fler undersektioner men då blir kartanför otydlig.Uppgifterna avser läget i januari 2006 och är framtagna avHarnesk Information/Jakob Harnesk.Eventuella synpunkter kan mailas till Peter Axelsson,pax@biblioteksforeningen.org.En uppdaterad karta kommer att presenteras i september/oktober 2006.Stockholm 01••••••••••••••••••••••••••BotkyrkaDanderydEkeröHaningeHuddingeJärfällaLidingöNackaNorrtäljeNykvarnNynäshamnSalemSigtunaSollentunaSolnaStockholmSundbybergSödertäljeTyresöTäbyUpplands VäsbyUpplands-BroVallentunaVaxholmVärmdöÖsteråkerUppsala 03•••••••EnköpingHåboKnivstaTierpUppsalaÄlvkarlebyÖsthammarSödermanland 04•••••••••EskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåkerÖstergötland 05•••••••••••••BoxholmFinspångKindaLinköpingMjölbyMotalaNorrköpingSöderköpingVadstenaValdemarsvikYdreÅtvidabergÖdeshögJönköping 06•••••••••••••AnebyEksjöGislavedGnosjöHaboJönköpingMullsjöNässjöSävsjöTranåsVaggerydVetlandaVärnamo


Kronoberg 07••••••••AlvestaLesseboLjungbyMarkarydTingsrydUppvidingeVäxjöÄlmhultKalmar 08••••••••••••BorgholmEmmabodaHultsfredHögsbyKalmarMönsteråsMörbylångaNybroOskarshamnTorsåsVimmerbyVästervikGotland 09• GotlandBlekinge 10•••••KarlshamnKarlskronaOlofströmRonnebySölvesborgSkåne 12•••••••••••••••••••••••••••••••••BjuvBromöllaBurlövBåstadEslövHelsingborgHässleholmHöganäsHörbyHöörKlippanKristianstadKävlingeLandskronaLommaLundMalmöOsbyPerstorpSimrishamnSjöboSkurupStaffanstorpSvalövSvedalaTomelillaTrelleborgVellingeYstadÅstorpÄngelholmÖrkelljungaÖstra GöingeHalland 13••••••FalkenbergHalmstadHylteKungsbackaLaholmVarbergVästra Götaland 14•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••AleAlingsåsBengtsforsBollebygdBoråsDals-EdEssungaFalköpingFärgelandaGrästorpGullspångGöteborgGöteneHerrljungaHjoHärrydaKarlsborgKungälvLerumLidköpingLilla EdetLysekilMariestadMarkMellerudMunkedalMölndalOrustPartilleSkaraSkövdeSotenäsStenungsundStrömstadSvenljungaTanumTibroTidaholmTjörnTranemoTrollhättanTörebodaUddevallaUlricehamnVaraVårgårdaVänersborgÅmålÖckeröVärmland 17••••••••••••••••ArvikaEdaFilipstadForshagaGrumsHagforsHammaröKarlstadKilKristinehamnMunkforsStorforsSunneSäffleTorsbyÅrjängÖrebro 18••••••••••••AskersundDegerforsHallsbergHälleforsKarlskogaKumlaLaxåLekebergLindesbergLjusnarsbergNoraÖrebroVästmanland 19•••••••••••ArbogaFagerstaHallstahammarHebyKungsörKöpingNorbergSalaSkinnskattebergSurahammarVästeråsDalarna 20•••••••••••••••AvestaBorlängeFalunGagnefHedemoraLeksandLudvikaMalungMoraOrsaRättvikSmedjebackenSäterVansbroÄlvdalenGävleborg 21••••••••••BollnäsGävleHoforsHudiksvallLjusdalNordanstigOckelboOvanåkerSandvikenSöderhamnVästernorrland 22•••••••HärnösandKramforsSollefteåSundsvallTimråÅngeÖrnsköldsvikJämtland 23••••••••BergBräckeHärjedalenKrokomRagundaStrömsundÅreÖstersundVästerbotten 24•••••••••••••••BjurholmDoroteaLyckseleMalåNordmalingNorsjöRobertsforsSkellefteåSorseleStorumanUmeåVilhelminaVindelnVännäsÅseleNorrbotten 25••••••••••••••ArjeplogArvidsjaurBodenGällivareHaparandaJokkmokkKalixKirunaLuleåPajalaPiteåÄlvsbynÖverkalixÖvertorneåDe kommuner som ännu inte påbörjat arbetet alt. att har de en plan som antagits före 2002.De kommuner som uppger att arbete med biblioteksplan pågår.De kommuner som uppger att de har en antagen och aktuell biblioteksplan.•••


Stort intresse för föreningens biblioteksplaneundersökningSvensk Biblioteksförenings kartläggning av hur landets kommunerarbetar med biblioteksplaner har blivit mycket uppmärksammad.Ett stort antal tidningar och andra nyhetsmedia har rapporteratom undersökningen. Föreningen har även haft kontakt med kommunalatjänstemän och politiker. Några få har påpekat felaktigheter medanandra har efterfrågat information och råd om hur man kan arbetafram en biblioteksplan.För att ge alla medlemmar en möjlighet att följa föreningens opinionsbildandearbete, visar vi denna gång ett urval av alla de pressklippsom arbetet resulterade i.Vi brukar normalt informera om detta via hemsidan samt i vissmån här på Föreningsnytt i BBL. Vill du ta del av biblioteksdebattenrekommenderar vi därför föreningens hemsida www.biblioteksforeningen.org.Under rubriken Nyheter och Opinion, finns en rad valmöjligheter.Där hittar du pressbevakning i samarbete med Agent 25, allaföreningens pressmeddelanden, en sida med länkar till aktuella artiklarsamt ett urval andra nyheter från omvärlden.PAx38 biblioteksbladet [2:2006]


KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http://www.biblioteksforeningen.org14 mars, LundWebben och söktjänsternaKurs med Lars Våge, Mittuniversitetetoch Internetbrusarr: Ikoner-Akademienmer info: www.btj.se/ikoner15–16 mars, ÖstersundTänk vidare...Vad associerar du till när du hör orden –livslångt lärande? – skolbiblioteket? –regionala utvecklingsmotorer? Stämmerassociationerna? Ta chansen att tillsammansmed andra skolledare, kommunpolitiker,bibliotekarier och lärare inspirerasav goda konkreta exempel och visionäraidéer av inspirerande talare med intressantaerfarenheter! Ta tillfället i akt attstarta ett samarbete kring dessa frågor idin hemkommun.arr: Svensk Biblioteksförenings regionföreningZY tillsammans med Länsbibliotekeni Jämtlands och Västernorrlandslän och Skolbibliotek Mittmer info: www.ylb.se/tankvidare/15 mars, LundDigitala medier i biblioteketEn kurs om e-böcker och musik på nätet.Teknik, tillgång, tillstånd. Med fack- ochjuridisk expertis.arr: Ikoner-Akademienmer info: www.btj.se23–24 mars, HelsingforsMaskin eller mänska?Den femte nordiska konferensen för nätbaseradeinformationstjänster arrangerasi Helsingfors Nationalmuseums auditorium.Teman för konferensen är digiåldernsinformationstjänst, biblioteksarbetei förändring, den semantiskawebben och kunden i nätet. Huvudtalareär biträdande professor Joseph Janes vidWashington University i USA. Övrigatalare är bland annat direktören för detdanska Nationalbibliotekets myndighetJens Thorhauge, professor Eero Hyvönen,teknologie doktor Arto Karila, bibliotekarieKatarina Dorbell samt riksdagsledamotTarja Cronberg. Nordiska nätbaseradeinformationstjänster presenteras.Deltagaravgift: 150 euro, anmälan skersenast den 15 februari 2006.arr: Helsingfors stadsbibliotek och Nordiskavetenskapliga biblioteksföreningarsförbund (NVBF)mer info:www.lib.hel.fi/conference200624–26 mars,Mariehamns stadsbibliotekMariehamns litteraturdagar 2006Litterär festhelg med författarmöten,samtal och debatter, poesi och prosa,musik, litterär supé m.m. Årets tema ärPASSION. Välkomna!arr: Mariehamns stadsbibliotekmer info: www.mhbibl.aland.fi/littdag/27 mars, StockholmBiblioteket i en föränderlig världHar bibliotekets verksamhet förändrats itakt med vår omvärld? Kan vi erbjuda detsom efterfrågas? För att kunna göra enstrategisk planering krävs kunskap omomvärlden. Vi har bjudit in föreläsaresom delar med sig av sina kunskaper ochsin erfarenhet. Vi hoppas dagen skainspirera och ge nya infallsvinklar. Urprogrammet: Klas Dannerlöv, SverigesKommuner och Landsting talar om ”Attskapa värden i en globaliserad ekonomi –utmaningar för regioner och kommuner”,Anders Hellner, UI, föreläser kring aktuellafrågor i europeisk politik, MaijaBerndtson, biblioteksdirektör Helsingforsom ”Tiden står inte stilla på biblioteket”och Peder Söderlind om ”Värdekedjor iinformationssamhället”.arr: Svensk Biblioteksförenings specialgruppför ekonomi och samhällsinformation,inkl. EUmer info:www.biblioteksforeningen.org31 mars, UppsalaBaltisk skönlitteratur!En dag om litteraturens ställning och författarnasvillkor i dagens Estland, Lettlandoch Litauen. Litteraturen och poesinvar en viktig del av motståndsrörelsenunder sovjettiden, men vad har häntefter självständigheten? Medverkande:Marja Talgre och Juris Kronbergs.arr: Svensk Biblioteksförenings specialgrupperför mångfald och flerspråkighetoch för skönlitteratur i samarbete medLänsbibliotek Uppsala och Litauensambassad.mer info:www.biblioteksforeningen.org3 april, StockholmFramtidens barnbibliotekRum, struktur och fantasi: Hur hittarman strukturen i biblioteksrummet,samtidigt som man får in det fantasifulla?Hurkan man göra bibliotekskatalogenbåde bibliotekstekniskt funktionelloch samtidigt rolig? Hur integrerar manrummet och katalogen? Det är frågeställningarsom belyses under konferensen.arr: Svensk Biblioteksförenings specialgruppför barnbibliotekmer info:www.biblioteksforeningen.org5–7 april, HalmstadHalmstadkonferensen – Sätt turbo påkunskapenDet råder stor enighet om att vi behöveren kraftsamling kring tillväxt. Vi behöverden för att kunna finansiera välfärden iframtiden. Vi är överens om att kunskapär den enskilda faktor, som bäst sätterfart på tillväxten. Samhälle, näringslivoch individ – alla satsar på kunskap. Menmotsvarar resultaten insatserna? Finnsdet tjuvbromsar någonstans? Kan vi ökaverkningsgraden? Och vilka bidrag kanbiblioteken ge? Halmstadkonferensen2006 söker svar på några av dessa frågor.Läsande, lärande, tillväxt och kopplingarmellan dem är i fokus. Vi har bjudit inpolitiker, ansvariga inom utbildningsochbiblioteksvärlden och författare föratt få bredd och djup i frågeställningarna.Vi får också nordiska utblickar.arr: Regionbibliotek Halland m flmer info: www.regionhalland.se6 april, StockholmÖppet husSvensk Biblioteksförening bjuder in medlemmaroch vänner till öppet hus påkansliet, Saltmätargatan 3A.arr: Svensk Biblioteksförening23 april, Över hela landetVärldsbokdagenUNESCOs Världsbokdag firas över helalandet den 23 april.mer info: www.varldsbokdagen.nu24–25 april, LundThird Nordic Conference on ScholarlyCommunicationThird Nordic Conference on ScholarlyCommunication ”Beyond Declarations –the Changing Landscape of ScholarlyCommunication, Lund.arr: Biblioteksdirektionen, Lunds universitetsbibliotekmer info: www.lub.lu.se/ncsc200624–25 april, StockholmParadise Bibliotek & Top LibrarianHur ska biblioteken synas i mediebruset:Hur arbetar pressen, hur gör man ettslagkraftigt pressmeddelande, vad kanman göra för att nå ut med sina nyheter?Dessa och många andra frågeställningarkommer att diskuteras under två dagar.arr: Svensk Biblioteksförenings specialgruppför marknadsföringmer info: www.biblioteksforeningen.org25 april, FalunPedagogiska metoder i biblioteketarr: Svensk Biblioteksförenings specialgruppför bibliotekspedagogikmer info:www.biblioteksforeningen.org8–10 maj, RonnebyNetlearningTema: Pedagogiskt nyskapande genomnätbaserat lärande.arr: Blekinge Tekniska Högskola m.fl.mer info:www.netlearning.se/2006/index.htm10–12 maj, MalmöBiblioteksdagarna 2006Gränslöst – Biblioteken och mångfaldensmöjligheter. Om biblioteken skall göra enskillnad måste samspelet, denna dialog,detta kreativa samtal, utvecklas. Detgränslösa samhället stiger in i bibliotekenoch förändrar vardagen. Tiden då vi islutna rum bestämde biblioteksutvecklingär förbi. Låt världen stiga in i vårabibliotek och gör biblioteken till en del avvärlden. Biblioteksdagarna 2006 i Malmötar upp detta tema i föreläsningar ochparallella seminarier. Dessutom blir detproduktdemonstrationer, utställningaroch en affischutställning, där bibliotekpresenterar projekt och bra verksamhet.arr: Svensk Biblioteksföreningmer info:www.biblioteksforeningen.org18–21 maj, IslandDen 12. nordiske fengselutdanningskonferanseFengslende Kultur – den 12:e nordiskakonferensen om fängelseundervisning.arr: Nordiskt nätverk för Vuxnas Lärandemer info:www.nordvux.net/object/4561/fengslendekultur.htm12–13 juni, LinköpingVårdbibliotekskonferensarr: Svensk Biblioteksförenings specialgruppför medicin och vård16–18 augusti, KöpenhamnCreating Knowledge IV:Empowering the Student Through Cross-Institutional Collaboration with focus oncollaboration between library and academicsupport. An active learning conferencewith emphasis on good practice/paperpresentations and workshops.arr: NORDINFOlit och Danish Networkfor University Pedagogymer info: www.ck-iv.dk/20–24 augusti, Seoul, KoreaIFLA General Conference and Council2006Libraries: Dynamic Engines for the Knowledgeand Information Societyarr: IFLAmer info: www.ifla2006seoul.org24–25 augusti, Stockholm9:e årliga medicinska bibliotekskonferensenarr: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek11–16 september, Cluj-Napoca, Rumänien10th European Conference of Medicaland Health Librariesarr: EAHILmer info:www.eahil.net/conferences.htmbiblioteksbladet [2:2006] 39


B BoxPosttidningSvensk Biblioteksförening3127, 103 62 Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines