11.07.2015 Views

Unicornis nr 1 2009.pdf - Apotekarsocieteten

Unicornis nr 1 2009.pdf - Apotekarsocieteten

Unicornis nr 1 2009.pdf - Apotekarsocieteten

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Stellan Julius Gullström – en av defrämsta apotekarna under förstahalvan av 1900-taletUniCornis<strong>Unicornis</strong> utges av:Farmacihistoriska SällskapetBox 1136, 111 81 StockholmPg 86 06 78-2Redaktionskommitté:Ingegerd Agenäs, redaktörhistoriker@swepharm.seJan-Olof Brånstadjanolofbranstad@gmail.comGunilla Torbergerjohan@torberger.comLayout:Kerstin HeinemanFarmacihistoriskaSällskapetInnehållStellan Julius Gullström ....................................2Gunnar Lundberg 1920-2009............................5Recensioner.........................................................6• Doktor Carlander i praktiken• Uppsala Medicinhistoriska förening• Svensk Medicinhistorisk TidskriftVåra vackraste apotek börjar synas på nätet..8Notis.....................................................................8APOTEKARSOCIETETENSWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCESUngdomsårenStellan Gullström föddes 12 augusti 1871 i Filipstad. Hanvar son till gruvdisponenten Julius Gullström och hanshustru Nanna, f.Afzelius. Han gick i skolan i Filipstad ochÖrebro. 1892 gav han sig ut på en 15 månaders långresatill Australien. Resan började i Melbourne och resenärenhade 150 kronor och en officersrevolver i fickan. En”backpacker” långt före sin tid. Han startade en kosmetikafabrikoch sjöng Gluntar under Australiens röda måne.ApotekarstudentenEfter elevtid på apoteket i Söderhamn avlade han farmaciestudiosusexamen 1891. Utöver Australie<strong>nr</strong>esan tjänstgjordehan på apoteken i Söderhamn, Bollnäs (filial),Gripen i Nyköping, Svanen i Stockholm och Örnen i Karlstad.Han började 1895 apotekarutbildningen i Stockholm.1896 grundade han Farmaceutiska Institutets Elevförbund(numera Farmaceutiska Studentkåren). Under studietidentilldelades han också ett flitstipendium och Martin Justeliusstipendium. Apotekarexamen avlade han 1897.Yrkes- och familjebanan tar sin börjanEfter avlagd apotekarexamen återvände Gullström tillKarlstad som provisor på apoteket Örnen (innehavare apotekareViktor Undén). Han träffade dottern i huset – GretaUndén – och gifte sig med henne 1899. De fick tre barn(Sven, Ingemar och Marit). Victor Undén drog sig tillbakaoch Stellan Gullström arrenderade apoteket. Familjenbodde i Karlstad till 1919. Genom sitt äktenskap blev StellanGullström svåger med Östen Undén och de båda männenblev mycket goda vänner. Med svågern diskuteradeGullström möjligheten att omvandla Farmaceutiska Institutettill fakultet inom Uppsala Universitet.Karriär efter Karlstad-tiden1920 blev Stellan Gullström medicinalråd och byråchefpå apoteksbyrån vid dåvarande Medicinalstyrelsen. Tjänstenhade i<strong>nr</strong>ättats som en följd av läkemedelsförsörjningsproblemenunder första världskriget. 1922 lämnadehan Medicinalstyrelsen för att tillträda privilegiet på apoteketUgglan i Stockholm. 1930 fick han transport till apoteketSvanen i Stockholm, som han innehade till pensioneringen1949.På Medicinalstyrelsen arbetade han med pensionsfråganför apoteksinnehavare, som blivit akut efter att avskaffandetav de säljbara privilegierna genomförts och enfast pensionsålder började diskuteras. Vidare arbetade hanför en förenkling av spritkontrollen, med inspektion avapotek och läkemedelsfabriker och med förberedelser förtillkomsten av specialitetskungörelsen.Fackligt engagerade han sig som vice ordförande i MellerstaSveriges Farmacevtklubb och ledamot av Farmacevtförbundetsstyrelse och ordförande i Närke-Värmlandskretsen. Som arrendator av apoteket Örnen i2


Direktionens sista sammanträde innan rivningen påbörjas på Wallingatan (1923)Karlstad var han sekreterare och kassaförvaltare i ApotekarförbundetsVärmlands-Dalakrets. Som innehavare blevhan ordförande i <strong>Apotekarsocieteten</strong> 1923-1935. Han varäven ledamot i Farmacevtiska Institutets styrelse 1920-23och 1926-35.Under sin tid som ordförande i <strong>Apotekarsocieteten</strong> engageradesig Gullström i många frågor:Han visade stor solidaritet med obefordrade kollegoroch arbetade mycket med pensionsfrågorna, när pensionsåldernsänktes från 70 till 67 år.Han strävade efter att få resurser för produktionskontrollinom apoteken och var ledamot iApotekssakkunniga,som lämnade förslag till vad som sedan blev specialitetskungörelsen.Han utvecklade ett fruktbart samarbete med de nordiskaapotekarorganisationerna genom årliga samarbetsmöten.1936 genomfördes ett avgiftssystem för apoteken somförbereddes under en stor del av Gullströms ordförandeskapoch som avsåg att reglera inkomstfrågor och fördelningav kollektiva kostnader.De farmacihistoriska samlingar som fanns inom Nordiskamuseet och Skansen sammanfördes till Skansenapoteket.Han genomförde firandet av att det gått 150 år sedanapotekarsocieteten fick fullständiga stadgar, bland annatmed högtidlig bankett i Spegelsalen på Grand Hotell.Han hanterade genomförandet av <strong>Apotekarsocieteten</strong>snya fastighet 1925.Internationella kontakter och resorGullström hade en rad internationella kontakter å yrketsvägnar och var medlem i flera internationella farmacevtiskaorganisationer.Han tyckte mycket om att resa. Förutom resan till Australienunder studietiden så deltog han i 1897 års medicinskakongress i Moskva, gjorde en botanisk studieresatill Krimhalvön och deltog i världsutställningen i S:t Louis1904 som stipendiat.Om den japanska paviljongen skriver han: ”Och japanernaäro sluga. Sin ställning såsom ett folk på modet begagnadede att fördubbla priset på allt de mången gångvärdelösa krams, de hade till salu.Alltid funnos lystna köpare.Och de ej mindre lystna säljarnas gula ansiktenskeno upp mera för hvasr dag som gick.”Kommunala och politiska uppdragSom så många av sina samtida kollegor engagerade sigGullström aktivt i kommunal- och rikspolitik.Under karlstadstiden tillhörde han Liberala Samlingspartiet(som 1923 kom att splittras i Frisinnade och Liberaler),föregångare till Folkpartiet. Han var ledamot i Stadsfullmäktigei nio år, de sista åren som vice ordförande. Han varledamot i ett stort antal utskott och kommittéer.Han representerade Värmlandsbänken i Riksdagensandra kammare 1920.I och med anställningen vid Medicinalstyrelsen upphördealla politiska uppdrag.3


Farmacihistorisk bedriftGullström var en stor beundrare av Carl Wilhelm Scheeleoch skrev en biografi över honom 1934. I Wien lyckadeshan få spår på ett medaljongporträtt av Scheele. Han fickhjälp av en kollega som efter envist detektivarbete hittadeporträttet i Berlin. Man trodde att det var det enda autentiskaScheeleporträttet. Gullström inköpte det och skänktedet till <strong>Apotekarsocieteten</strong>. Det kom sedan att utgöra underlagtill Scheelefrimärket. Dessvärre har en konsthistorikersedan funnit att klädsnittet som personen på bildenbar inte fanns förrän 1810.Aktiv sportsmanGullström utövade aktiv skytte- och seglingssport särkiltunder Karlstadstiden. Han var framgångsrik som tävlingsseglareoch vann flera internationella kappseglingar.Under hela hans yrkeskarriär var segling hans stora passion.Varje sommar seglade Gullström Vildanden medhustru Greta och medföljande gast från Oslo, runt Skåneoch upp till Djursholm. Han fick en diger samling pokaler.HedersbetygelserMed ett aktivt internationellt umgänge var det givet attGullström blev hedersledamot i flera utländska sällskapbland annat i Danmark, Finland, Norge och Österrike. Hantilldelades också en rad svenska utmärkelser såsom riddareav Nordstjärneorden (RNO) och riddare av Vasaorden(RVO). 1946 utsågs han till hedersledamot i FarmacevtiskaStudentkåren.SlutordStellan Gullström avled den 12 maj 1951 i Danderyd ochbegravdes i familjegraven i Filipstad.När vi tecknar Stellan Gullströms gärningar framträderen internationalist med stort socialt patos och en rikt begåvadyrkesman med stor organisatorisk förmåga.Mer att läsa finns i Stellan Julius Gullström 1871-1951,Farmacevtiska Studentkåren 1896-2006. Av AndersGrahnén och Leif H Eklund.Anders Grahnén4


Gunnar Lundberg 1920-2009Apotekare Gunnar Lundberg, Linköping, avled den 30mars i år. Han var entusiastisk och idog till livets slut. Blottnågra veckor före hans bortgång hade vi samtal om en föreståendevisning avApoteket i Gamla Linköping. Ett museiapotek,som sedan det öppnades 1991 var en ögonstenför Gunnar.Gunnar Lundbergs entré på den farmacevtiska bananskedde på apoteket Wasen i Linköping. Här påbörjade hanett mångårigt framgångsrikt apoteksarbete.Hans kunnighet inom verksamheten kom även att utnyttjasvid olika former av personalutbildning. Gunnarsspeciella skötebarn var de mängder av författningar somomgärdar apoteksområdet.1970 erhöll Gunnar Lundberg personliga privilegiet påapoteket i Kisa, för att 1971 tillträda en tjänst inom det dånybildade Apoteksbolaget som biträdande regionchefinom Linköpingsregionen. En tjänst som han kunnigt ochsamvetsgrant förvaltade till sin pensionering 1984.Men Gunnar Lundbergs yrkesbana avslutades inte isamband med pensioneringen.Under slutet av 1980-talet växte ett spännande projektavseende ett apotek i Gamla Linköping fram. 1991 kundeapoteket invigas efter mångas arbetsinsatser, men därGunnars entusiasm, engagemang och kunnighet blev enenastående tillgång. Under de år som gått sedan dess harGunnar med god assistans av hustrun Kerstin, lagt ned ettaldrig sinande engagemang på detta apotek, som förvissoär en pärla att visa besökarna i Gamla Linköping. Gunnarsfarmacihistoriska kunskaper och intresse togs äventillvara på det nationella planet där han även blev hedersledamoti det Farmacihistoriska Sällskapet med huvudsätei Stockholm.För alla oss som varit verksamma i och kring det GamlaApoteket är det nu en uppgift att vårda och även utveckladet som grundlagts av Gunnar Lundberg.Vi kommer att minnas Gunnar Lundberg, hans engagemangoch med vilken glädje han alltid agerade och försöktese till att de tusentals människor som besökt detGamla Apoteket fick uppleva vårt yrkes intressanta historia.Leif V Eriksson, Claes Wallén5


Doktor Carlander i praktikenLäkekonst 1793-1814Doktor Christofer Carlander var verksam i Göteborgunder åren 1793 till 1814. Trots att det då ännu inte fannsnågra krav på att läkare skulle föra journal över sina patientergör Carlander det. Han skriver omfattande och förpatienten sammanhållna journaler under hela sin verksammagöteborgstid. Journalerna innehåller mycket information,om staden, befolkningen, levnadsförhållanden,sjukdomar och behandlingar. De omfattar över 2 000 folioark.Gudrun Nyberg, själv läkare, har bearbetat det omfattandematerialet. För några år sedanpublicerade hon boken Doktor CarlandersGöteborg, där hon beskrev levnadsförhållandeni Göteborg. Nu har hon utkommitmed ytterligare en bok, benämnd DoktorCarlander i praktiken. I den beskrivs doktornsarbetsvillkor, men framför allt vilkasjukdomar som förekommer och hur debehandlas.Genom att han omsorgsfullt beskriverbåde sjukdomssymtomen, behandlingarnaoch påfallande ofta utfallet kanman följa hur han bygger upp sin erfarenhetoch får belägg för eller reviderarsin uppfattning om olika sjukdomarsbakgrund och olika behandlingsmetoderseffektivitet. Närmast rörande ärbeskrivningen om hur smittkoppsvaccinationenväxer fram som en självklardel av sjukdomsprofylaxen. Utankännedom om mikrobiologi och utantillgång till epidemiologiska kartläggningar arbetar de fåtaligagöteborgsläkarna. De tar smittämnen från en ellerflera sjuka och inokulerar, studerar resultatet (om det ”tar”eller inte). Ibland har de svårt att få tillräckligt mycket, deblandar från flera, skickar till varandra, försöker få frånandra orter. Hela tiden iakttar Carlander resultaten och resoneraromkring dem.Läkemedlen är de som man kan förvänta sig, dessutomförekommer fortfarande mycket åderlåtning. Carlanders relationtill stadens inledningsvis två, senare tre apotekarefinns också med i boken. Han kommenterar i journalerna,när patienterna rapporterat att läkemedlet inte sett likadantut som förra gången och får då ofta av Carlander rådet attbesöka det andra apoteket. Under en stor malariaepidemi,har det ena apoteket fått hem dålig(förfalskad) kina, och råkar man få sådan”så frågar frossan platt intet därefter”.Om kinan är god ger frossan beskedligtvika.Carlander hör också till pionjärernamed digitalisbehandling; år 1800 ordinerarhan digitalistinktur till en nervösmamsell, som lider av befängd hjärtklappningpå nätterna. Efter några veckorsbehandling upphör hjärtklappningenoch därmed också behandlingen.Boken innehåller oerhört många exempelpå behandlingar, behandlingsmöjligheteroch behandlingsmisslyckanden och ärett mycket värdefullt och ovanligt exempelpå hur det verkligen gick till i sjukvården. Iövrigt känner vi ju mest till handböckernasbeskrivningar av läkemedlen och deras tillverkning.Författare: Gudrun NybergFörlag: Carlssons bokförlag 2009-06-17Ingegerd AgenäsUppsala Medicinhistoriska förening:2008 och 2009Uppsalas medicinhistoriska förening har utgivit två skriftermed presentationer av sin verksamhet.2008 innehåller verksamhetsberättelser för 2007 för föreningenoch det medicinhistoriska museet samt en långrad recensioner.2009 verksamhetsberättelser, föredragsreferat och recensioner.6


Svensk Medicinhistorisk Tidskrift vol 12 <strong>nr</strong> 1 2008Ett nytt välmatatnummer av medicinhistorisktidskrift har justutkommit avtrycket. Det avbildadeförsättsbladetvisarett pussel somsågats av denblivande nobelpristagarenHugoTheorellunder hansstudietid, föratt finansierafiollektionerna.Han lärha gjort åtskilligasådanalövsågsarbeten, men detta är ett av de få som överlevt.En av de stora artiklarna handlar om Hugo Theorell och ärskriven av sonen Henning Theorell.Den mest omfattande artikeln handlar om Paracelsus,Theophrastus Bombastus von Hohenheim och har underrubriken– en läkare i vetenskapens eller villfarelsensanda. För oss har ju Paracelsus främst varit den som försökteröja något i de senmedeltida brygderna med tiotalsolika, mer eller mindre fantastiska ingredienser (enhörningshorn,mumiepulver, hundskit och så vidare, men alltidmed litet opium) och för sin signaturlära.Författarna Jonatan Wistrand och Peter M Nilsson påpekarinledningsvis att Paracelsus hör till de som inte låtersig inpassas i medicinhistoriens teoretiska ramverk. Hanhar blivit känd för upprepade konflikter med universitet,kollegor och apotekare; till exempel i Montpellier där hananklagade stadens läkare och apotekare för att inte behärskanågon annan konst än att fylla kyrkogårdarna medlik. Han redovisar också att han under sin långa vandringsperiodgenom Europa – enligt en sannolikt inte korrektuppgift, följde han som fältskär med Kristian den II:strupper till Stockholm och var vittne till Stockholms blodbad– talade han med alla, läkare, fältskärer likaväl somkloka gummor och barberare. Han formulerade mångasanningar, till exempel att det som gör giftverkan inte ärämnet i sig utan dosen. Från det härleder han sedan sinmera kända formulering: Det som är giftigt taget i överdoskan i en korrekt dos vara läkemedel.Han kritiserade den sedan Avicenna, Galenus och andraantika storheter förhärskande fyrsaftsläran, men gjorde enegen teori om saltets, kvicksilvrets och svavlets princip.Han hävdade att ”medicinen är icke något annat än en stor,säker erfarenhet”. Samtidigt hävdar han att bibeln är denviktigaste av läkekonstens alla böcker. Han hävdar attmänniskan har en astralkropp, i vilken hon bär den övriganaturens beståndsdelar inom sig. Han ser också ett inflytandefrån de sju himlakropparna på de sju viktigaste organeni kroppen. Läkemedlens spirituella kärna ochastrala förbindelse kallar Paracelsus för arcana, och denkan med alkemiska metoder extraheras fram. Arcana lokaliserasi naturen genom olika växters symboliska utseenden.Magi är för Paracelsus förmågan att se de osynligasamband och behärska de osynliga krafter som förenarmikro- och makrokosmos. Däremot tar han avstånd frånhelgondyrkan, trollkonster och häxkraft.Efter Paracelsus död kom under flera århundraden deparacelsiska lärorna att diskuteras hett och intensivt, föratt så småningom modifieras och utgöra bakgrunden tillden moderna kemin och medicinen.Ytterligare en intressant artikel beskriver sjundedagsadventisternainternationella hälsoreform och vårdi<strong>nr</strong>ättningari Sverige. Lägg härtill en lång rad intressantarecensioner, diskussion om orsaken till pesten och Du fåråtskilliga timmars intressant och trevlig läsning.Ingegerd Agenäs7


Våra vackraste apotekbörjar synas på nätet!Sverige har – sorgligt nog, kan vi farmacihistoriker tycka– inte mer än en handfull apotek med i<strong>nr</strong>edningar som äräldre än ett par decennier. Men några är fortfarande igång:Lejonet i Malmö, Svanen i Lund, Storken och Korpen iStockholm. Farmacihistoriska Sällskapet vill visa upp desspärlor för fler än apotekens kunder, och har från och medmars 2009 börjat presentera dem i ord och bild i sitt segmentav <strong>Apotekarsocieteten</strong>s webbplasts.Vid utformning av presentationerna strävar vi efter att engagerapersoner med egna arbetserfarenheter från respektiveapotek, vilket återspeglas i stora skillnader i struktur,omfattning och layout. Eftersom det handlar om ett lättrörligtelektroniskt medium skall man nog inte heller betraktapresentationerna som slutgiltiga – det är lätt att åstadkommabåde tillägg, rättelser och ändrade bildföljder (tipsa gärna!).Man kommer till dessa ögongodis genom att gå in på<strong>Apotekarsocieteten</strong>s webbplats www.swepharm.se, fällaned menyn ”Sektioner” och klicka på ”Farmacihistoria”.Sedan hittar man ”Gamla apotek” i vänsterspaltens innehållslistaoch kan klicka sig vidare därifrån.Vi vill peka på ett problem med vissa, moderna datorskärmar:<strong>Apotekarsocieteten</strong>s webbplats är byggd för det”gamla” 4:3-formatet, men försöker alltid fylla ut helaskärmens bredd. På nyare 16:9-skärmar kommer därföralla bilder att dras ut ca1/3 i sidled (cirklar blir ovala till exempel).Pappersutskrifter påverkas däremot inte av skärmparametrarna.Bo OhlsonNotis1974 gjorde Farmacihistoriska Sällskapet ett upprop tillapotekscheferna och bad att få exempel på lokala och apoteksunikatrycksaker, som eventuellt skulle komma att ersättas.Nu står apoteken inför nya omfattande förändringaroch ett nytt upprop har gått ut till över 900 mottagaremed en anhållan om att få ta del av vad som idag kanfinnas av lokalt och apoteksunikt slag. Vi hoppas få möjlighetatt bevara litet av den nutid som snart är forntid, dåen eller annan kanske vill studera hur det var runt millenieskiftet2000.<strong>Apotekarsocieteten</strong>sbiblioteks-, musei- och minnesfondAPOTEKARSOCIETETENSWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCESStiftelsen <strong>Apotekarsocieteten</strong>s bibliotek-, musei- och minnesfondutlyser stipendier om totalt 20 000 kronor för attfrämja farmacihistorisk forskning och utbildning, museiochbiblioteksverksamhet. Detta ska uppfyllas genom utgivandeav stipendier, bidrag till utgivande av farmacihistoriskapublikationer, inköp av museiföremål och farmacihistorisklitteratur.Ansökan skickas helst elektroniskt till agneta.andersson@swepharm.segenom blankett på www.swepharm.se/lediga stipendier alternativt kan ansökningsblankett fåsfrån <strong>Apotekarsocieteten</strong>. En redogörelse ska insändassenast tre månader efter stipendiets/bidragets utnyttjande.Ansökan ska vara <strong>Apotekarsocieteten</strong>, att: AgnetaAndersson, Box 1136, 111 81 Stockholm, tillhanda senastden 15 september 2009. Beslut tas ca sex veckor eftersista ansökningsdag.8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!