11.07.2015 Views

Kulturplan Kalmar län 2012-2014 (2,08 MB) - Vimmerby Kommun

Kulturplan Kalmar län 2012-2014 (2,08 MB) - Vimmerby Kommun

Kulturplan Kalmar län 2012-2014 (2,08 MB) - Vimmerby Kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Musi<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län<strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>Revidering IAntagen avRegionförbundets styrelse<strong>2012</strong>-11-<strong>08</strong>1


Kulturen är en central utvecklingsfaktor för <strong>Kalmar</strong> länKultur är en central utvecklingsfaktor och drivkraft för <strong>Kalmar</strong> län. Det handlar ommänniskors välbefinnande, i alla åldrar. Det handlar om personlig, social och ekonomisksamhällsutveckling och om miljö och ett hållbart samhälle.Kulturen är i sig en utvecklingskraft som ska vara drivande för länets hållbara utveckling. Detblir tydligt när vi talar om evenemangs- och besöksnäringen eller kreativa näringar somexempelvis filmindustri, design och musikproduktion. Länet ligger långt framme och har vidflera tillfällen använts som ett gott exempel. Senast uppmärksammades <strong>Vimmerby</strong> kommungenom Tillväxtverkets satsning på destinationsutveckling av attraktiva platser som är på vägmed internationalisering och där det finns etablerade former för ett samarbete mellanaktörerna på orten.Kulturen är viktig för länets attraktivitet och konkurrenskraft. För att locka inflyttare i denväxande kunskapsekonomin ska vi erbjuda ett bra kulturutbud och en miljö där det händersaker. Stolthet ska bidra till att unga väljer att leva här och vi ska erbjuda en god livsmiljö ochstärka identiteten hos dem som bor här och. Med en stark bas av socialt kapital ska vi skapaförutsättningar att locka företag och investerare.Kulturen bidrar till ökade möjligheter för ett livslångt lärande och ökar tolerans och öppenhetför nya intryck och andra människor. Det blir allt viktigare i den ökade rörligheten ochglobaliseringen. Möjligheten att bygga nätverk och tillit mellan människor från olikaområden, generationer och kulturer stärker länets förnyelse och innovationsklimat. Det ökarvår kunskap samt skapar hållbar utveckling och ökad demokrati.Harald HjalmarssonOrdförandeRegionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län2


Innehållsförteckning1. Inledning 4Allt ryms inte i kulturplanen 4Den nya kultursamverkansmodellen ger ett större regionalt ansvar 4Så har kulturplanen tagits fram 4Så går vi vidare 52. Politisk vision 6Nationella kulturpolitiska mål 6Regionala kulturpolitiska mål 73. Länets kulturella infrastruktur – nuläge och utvecklingsmöjligheter 8<strong>Kalmar</strong> läns regionala förutsättningar 8Starka kulturella profilområden 8Länets kommuner 10Teater, musik och dans 10Museiverksamhet 10Kulturarv och kulturmiljö 13Bild och formkonst 14Biblioteksverksamhet 15Litterär verksamhet 16Folkbildning 17Arkivverksamhet 19Filmkultur 20Hemslöjd 214. Samverkan mellan kultur och andra samhällsområden 23Kultur och hälsa 23Kultur och skola 23Kultur och besöksnäring 24Kulturella och kreativa näringar 25Planerat kulturcentrum i <strong>Kalmar</strong> 255. Horisontella perspektiv 26Samverkan ska genomsyra utvecklingsarbetet 26<strong>Kalmar</strong> län ska vara en kulturregion präglad av mångfald,jämställdhet och hållbar utveckling 26Internationella samarbeten 266. Sammanfattning – detta ska vi göra under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> 287. Regionförbundets medel för kulturändamål <strong>2012</strong> 30Bilaga I – Förankring och regionala förutsättningarBilaga II – Regionala kulturinstitutioner och organisationerBilaga III – ÖverenskommelserBilaga IV - Kulturens strategier, kartläggningar och förtydliganden avprioriteringar inom konstområdena3


1. InledningDetta är <strong>Kalmar</strong> läns första regionala kulturplan. Den har tagits fram i samråd med länetskommuner, kulturinstitutioner, organisationer, kulturkonsulenter, landstinget, länsstyrelsen,föreningar och folkbildningen. Planen beskriver den kulturella infrastrukturen i länet i dag ochvad länet vill satsa på de närmaste tre åren. Den är också ett underlag för Regionförbundet i<strong>Kalmar</strong> läns ansökan om statsbidrag från Statens kulturråd.Planen antogs 2011-11-02 och har reviderats under <strong>2012</strong> med underlag från en enkelremissomgång med drygt 30 remissvar. Planen antogs <strong>2012</strong>-11-<strong>08</strong>.Allt ryms inte i kulturplanenVi har en omfattande kraft och bredd i länets kulturliv. Allt detta kan inte beskrivas på ettbegränsat antal sidor i en kulturplan. <strong>Kulturplan</strong>en ger inte en heltäckande bild av allakonsthallar, kulturaktörer, fria grupper, kultursällskap och föreningar som verkar i länet.<strong>Kulturplan</strong>en ska ses som en strategisk handlingsplan som beskriver angelägna förhållanden,områden och frågor snarare än enskilda aktiviteter, grupper och aktörer. I vissa fall görsundantag och då är det för att de ska tjäna som exempel eller för att vi vill visa pårepresentanter för kulturlivets olika delar.Arbetet med att utveckla kulturen i <strong>Kalmar</strong> län är en ständigt pågående process som skafortsätta kontinuerligt. Denna kulturplan ska därför ses som ett nedslag här och nu.Regionförbunden i Blekinge, Södra Småland och <strong>Kalmar</strong> län samverkar inom kulturområdetsedan 2002. Det har resulterat i ett gemensamt filmresurscentrum - Reaktor Sydost - och engemensam danskonsulent - Dans i Sydost. Samverkan begränsas till viss del av attorganisationer och politik ser olika ut i de olika länen. För att förstärka samverkan lämnadesen gemensam ansökan om att ingå i samverkansmodellen till Kulturrådet 2011.Det interregionala samarbetet har utökats med Östergötlands och Jönköpings län. Samarbetetger inblickar och idéer till olika sätt att agera regionalt och vilken roll de regionalautvecklingsorganen kan ta.Den nya kultursamverkansmodellen ger ett större regionalt ansvarKultursamverkansmodellen bygger på samverkan och dialog mellan staten och regionerna ochde nationella och regionala kulturpolitiska målen. Modellen innebär att regionernas frihet ochansvar ökar inom kulturområdet och att kulturen förs närmare medborgarna. Det är Statenskulturråd som beslutar om de statliga medel som respektive landsting får fördela tillkulturverksamheter i länet. Modellen kräver att regionerna tar fram en treårig regionalkulturplan som beskriver det aktuella läget för kulturen i regionen, hur den ska utvecklas samthur själva planen tagits fram.Så har kulturplanen tagits fram<strong>Kulturplan</strong>en har tagits fram av Regionförbundet i samverkan med Landstinget,Länsstyrelsen, kommunerna, länets kulturinstitutioner och konsulenter, organisationer,föreningar och länsinvånare. Regionförbundet har genomfört samrådsmöten och tre öppnacafémöten i länet.<strong>Kulturplan</strong>en har löpande förankrats i Regionförbundets kulturberedning, arbetsutskott ochstyrelse. Regionförbundets styrelse har det yttersta politiska ansvaret och beslutar om planen.4


Planen grundas på de nationella kulturpolitiska målen och ”RUS, regional utvecklingsstrategiför <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-2020”. <strong>Kulturplan</strong>en är ett samlingsdokument för länets strategier ochkartläggningar inom kulturområdet.Utgångspunkten för planen är att den regionala strukturen med kulturinstitutioner,organisationer och konsulenter tillsammans med den kommunala strukturen ska stödja detfolkliga engagemanget, konst- och kulturutövarna och ge alla möjlighet till utövande,deltagande och upplevelse. <strong>Kulturplan</strong>en ska stimulera utvecklingen av kultur inom andraområden och öka regionens tillväxt och attraktivitet.Under arbetet med kulturplan har gemensamma diskussioner förts med grannlänen omarbetsmetoder, statistik och upplägg av planen. Ett gemensamt seminarium, Open Space, höllsmed alla institutions- och organisationsföreträdare i de fem länen.Så går vi vidareImplementeringen och uppföljningen av länets kulturplan kommer att bygga vidare påarbetsmodellen med dialogmöten och förankring som har lett fram till planen. Arbetssättetkommer att förbättras genom en ökad öppenhet via Regionförbundets hemsida där underlagpresenteras och är öppna för synpunkter. <strong>Kulturplan</strong>en revideras under <strong>2012</strong>.Den regionala styrningen sker genom att organisationer med statligt och regionalt stöd har enöverenskommelse med regionförbundet. Utvecklingsarbetet och uppföljning kopplas tillöverenskommelsen och följs upp i årliga verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Huroch i vilken ordning utvecklingsinsatserna ska göras samt hur de ska mätas, planeras i denfortsatta samverkansprocessen under <strong>2012</strong>. När det gäller uppföljning av statliga medel tillregional kulturverksamhet kommer regionförbundet använda Kulturdatabasen.Funktionsanalys av kulturområdetUtifrån kultursamverkansmodellens införande samt i ljuset av bildandet större regioner ökarbehovet av ett kvalitativt beslutsunderlag för kulturområdet. Därför genomförde Kronoberg,Blekinge och <strong>Kalmar</strong> län en funktionsanalys av kulturområdet under 2011. Analysen ska geen bild av vilka som får regional finansiering, deras verksamheter och förutsättningar. Denska ge svar på deras förmåga till höjd kvalitet och att verka som en samlande och drivandeaktör inom kulturområdet.5


2. Politisk visionDetta är <strong>Kalmar</strong> läns vision för kulturpolitiken. Den beskriver vad vi ska nå medkulturpolitiken i <strong>Kalmar</strong> län:Kulturen ska komma närmare länsinvånarna och länsinvånarna ska komma närmarekulturen. Barn och unga är framtiden och det är de som ska stå i fokus för de satsningar somgörs. Barn och unga ska få utöva, delta, påverka, uppleva och ta plats i kulturellasammanhang.Kulturen i <strong>Kalmar</strong> län ska ha en central roll för demokrati, ett växande näringsliv som bidrartill hållbar utveckling samt till ett livslångt lärandet. Den har en betydande plats på allt flerarenor och på fler områden. Genom en ökad samverkan mellan olika aktörer verkar kulturensom en självklar del i livets alla skeden i omsorg om barn och äldre, i skolan och i vården.Starka samarbeten mellan kulturen och näringslivet skapar en bra grogrund för en dynamiskinnovationskraft i länet. Här ska finnas goda och långsiktiga förutsättningar för entreprenörskapinom kulturella och kreativa näringar som kan öka affärsidéer och företagandet. Grunden ligger ilänets kulturarv som vi ska ta tillvara på och använda dess värden för ett hållbart samhälle.Konsten ska ges goda förutsättningar och utrymme att experimentera, utveckla och hitta nyauttryck och medel.<strong>Kalmar</strong> län ska präglas av mångfald. Här ska vi delta i, uppleva och utöva kultur på likavillkor. Vi ska skapa ett starkt kulturliv, både inom och mellan kulturområden och från detlokala till det gränsöverskridande internationella . Kulturen ska öka demokratin,länsinvånarnas personliga utveckling och föra samman folkgrupper och individer och <strong>Kalmar</strong>län med andra regioner.I <strong>Kalmar</strong> län finns starka varumärken och välkända kulturverksamheter av hög kvalitet somger regionen en stark identitet och särprägel. De gör vårt län attraktivt att bo i, flytta till ellerbesöka och lockar företag att etablera sig. De bidrar till en hållbar utveckling och förnyelsesom gör <strong>Kalmar</strong> län ledande - nationellt och internationellt – med konst och kultur somförtecken.Nationella kulturpolitiska målDen regionala kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen om att kulturen skavara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är attalla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärligkvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen skakulturpolitiken:främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapandeförmågor,främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet,särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.6


Regionala kulturpolitiska mål1. Kultur i hela länet: En stabil kulturinfrastruktur ska ge alla länsbor möjlighet att ta del avoch delta i ett brett kulturutbud inom alla kulturområden.För att nå målet är den kulturella infrastrukturen viktig, från lokalt föreningsliv, kommunalakulturskolor och mötesplatser till de länsövergripande uppdragen inom konst och kultur.Kulturen ska ha stabila och permanenta verksamhetsformer. Det bidrar till att de kulturellaverksamheterna kan byggas på en stabil grund och att de kan utvecklas så att de når ochengagerar människor i länets samtliga delar. Målet betyder också att kulturen ska varatillgänglig för alla i länet, oavsett kulturell bakgrund, kön eller funktionshinder.2. Barn och ungdomar ska ha hög delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverkakulturutbudet i länetBarn och unga är en prioriterad grupp i länets utvecklingsarbete. En framgångsfaktor för denregionala utvecklingen i länet är att kunna ta vara på barn och ungas värderingar ochperspektiv.Skapandet av och deltagande i kultur ska vara tillgängligt för barn och unga. Det ska ske påderas villkor och utifrån deras förutsättningar.3. Länets kulturarv ska bevaras, användas och utvecklas.Kompetens, långsiktighet, helhetssyn och samverkan ska prägla arbetet med att bevara ochutveckla länets kulturarv. Principerna för hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete. Måletinrymmer också att synliggöra länets kulturarv och göra det tillgängligt så att länsborna ochbesökares historiemedvetande och engagemang kring kulturarvet stärks. Det innebär också attkvalitén på upplevelsen och besöket ska utveckla på de kulturhistoriska besöksmålenFör att uppnå alla mål krävs samverkan mellan kultur och andra samhällsområden, som kulturoch hälsa, kultur och skola, kultur och besöksnäring samt kultur och kreativa näringar. Dessapresenteras närmare längre fram.7


3. Länets kulturella infrastruktur -Nuläge och utvecklingsmöjligheterI avsnittet beskrivs <strong>Kalmar</strong> läns kulturella infrastruktur. Beskrivningen gör inte anspråk på attvara fullständig men ger en bild av nuläget, utmaningar, möjligheter samt prioriteratutvecklingsarbete under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>.<strong>Kalmar</strong> läns regionala förutsättningar<strong>Kalmar</strong> län består av 12 kommuner med ca 234 000 invånare. Länet har en central placering,mitt i Östersjöregionen med drygt 100 miljoner invånare. I länet finns en lång och starktradition av såväl små- som storföretagande och genom Linnéuniversitetet erbjuds viktigakunskapsmiljöer för forskning och utveckling. Kultur och kulturmiljöer har stor betydelse försysselsättning, utveckling och attraktivitet. Länets kulturella och kreativa näringar har vuxitpå senare år och skapat nya arbetstillfällen. I länet utgör arbetsplatser inom kreativa näringardrygt 10 procent av den totala andelen arbetsplatser.I länet finns en stark och utvecklingsbar samverkan mellan länets kulturverksamheter. Denkulturella infrastrukturen i länet bärs av aktörer från den civila sektorn, från bildningsförbundoch idrottsföreningar till olika arrangörs- och intresseföreningar. Föreningslivet utgör en stabilgrund och försvar av vår kultur och kunskapen om länets kulturarv. Det är något vi ska värnaom och förstärka.Starka kulturella profilområdenLänet är en av Sveriges mest expansiva regioner inom besöksnäringen med en stor andel avbesöksnäringens mest kända varumärken och med över tre miljoner besökare. Några av dessaär:Astrid LindgrenAstrid Lindgren, som begrepp, rymmer både litterära och landskapliga aspekter med myckethög kulturell utvecklingspotential. På Astrid Lindgrens Näs i <strong>Vimmerby</strong> utvecklas AstridLindgrens kulturarv och tematiken i litteraturen sätts in i nutida sammanhang. I AstridLindgrens Värld lever sagorna och historierna i sago- och teaterparken.GlasriketGlas har tillverkats i <strong>Kalmar</strong> län under drygt 350 år. Ryktbarheten grundas på pionjärer blandblåsare och konstnärer och samspel i experiment och lust till galset. Glaset omfattar design,konst, konsthantverk och kulturarv som består av både glasets och glastillverkningens historiasamt de säregna bruksmiljöer som verksamheten har format.Musikens kraft<strong>Kalmar</strong> län har en unik kammarmusikensemble, Camerata Nordica, med internationelllyskraft. I länet arrangeras musikfestivaler som belyser musikens konstnärliga och folkligabredd på scener från skogsgläntor till makalösa Borgholms slottsruin. Länet har en storpotential som musiklän där kultur- och folkhögskolor är viktiga för unga människors avstampinom musiken. Möjligheterna att få stå på eller bakom scen stöds genom tex Popkollos,Stage4you och Talangcoachingens verksamhet.Konst, konsthantverk och design som utmanarHär finns nationellt och internationellt omtalade konstscener som <strong>Kalmar</strong> konstmuseum, Vidamuseum, Virserums konsthall och Konstnatten på Ölands skördefest. Därtill finns ett stort8


antal mindre konsthallar, gallerier och konstrundor runtom i länets kommuner, Pukeberg meddesignarkivet, en innovativ hemslöjdsverksamhet och Linnéuniversitetets designutbildningsamt Capellagården på Öland som grundades av Carl Malmsten.Kulturarv med växtkraftBefästningsstaden i <strong>Kalmar</strong>, regalskeppen Kronan och Mars, bronsålderslandskapet i Tjust,smalspåret Västervik-Hultsfred, norra Ölands järnålderslandskap och världsarvet SödraÖlands odlingslandskap utgör, tillsammans med Astrid Lindgrens landskap och Glasriket,viktiga och välkända noder för lokal och regional utveckling. De ger också bra förutsättningarför innovation, förnyelse och entreprenörskap och företagande.9


Länets kommunerHuvudansvaret för kultur- och musikskola, folkbibliotek, tillämpningen av plan‐ ochbygglagen och att tillhandahålla lokaler för kulturell verksamhet och stöd till det lokalaföreningslivet ligger hos länets kommuner. I kultursamverkansmodellen har kommunerna detlokala kulturpolitiska ansvaret och rollen som lokala utvecklings‐ och förvaltningsaktörer.I 9 av 11 kommuner styrs kulturen av en kultur- och fritidsnämnd, alternativt enbildningsnämnd. I övriga två kommuner styrs kulturen direkt under kommunstyrelsen.Styrelserna har en jämn fördelning mellan kvinnor och män, förutom i en kommun därfördelningen är två kvinnor och elva män. I flertalet av länets kommuner pågår arbetet medkommunala kulturplaner. Samtliga av dessa utgår från de nationella kulturpolitiska målen. Deprioriteringar som görs är huvudsakligen kulturarvet, kultur till alla samt barn och unga.Kultur och hälsa är ett område som också har hög prioritet för utveckling.Teater, musik och dansTeaterByteatern, <strong>Kalmar</strong> läns teater, är en regional teater som har skapat en nationellt ochinternationellt stark profil där traditionella teatrala utryck blandas med musik, dans, maskeroch bild. Byteatern verkar över hela länet. Varje år ges i storleksordningen 170förställningar för 16 000 besökare, varav 10 000 är barn. Byteatern har fått mångapriser och utmärkelser genom åren, bland annat från den internationellabarnteaterorganisationen Assitejs, Teaterkritikernas barnteaterpris samt Aftonbladetskulturpris. Teatern har blivit utvald att delta i Svenska Teaterbiennalen tre gånger ochSvenska Dansbiennalen en gång.Riksteatern <strong>Kalmar</strong> län är en regional förening som driver ett aktivt och dynamiskt arbete föratt främja en god scenkonst och göra den tillgänglig för länets alla invånare. Föreningensamordnar länets arrangörsnät genom turnéläggning, subventioner och marknadsföring. De ärett viktigt stöd till arrangörsföreningarna med marknadsföring och genomförande avarrangemang. Föreningen är en del av Riksteatern, en folkrörelse med en turnerandenationalscen som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst.Teaterverksamheten i <strong>Kalmar</strong> län bygger på ett rikt föreningsliv och en stor del ideellt arbete.I dag finns arrangörsföreningar för teater i tio av länets kommuner. De arrangerarföreställningar och har stor betydelse för teaterlivet i länet. Utöver dessa finns även friateatergrupper. En av dessa, Ölands dramatiska teater, verkar också över hela länet medbarnteater.Musik<strong>Kalmar</strong> län har en stark ställning som musiklän. Förutom en bred bas av kultur- ochmusikskolor finns ett rikt föreningsliv som utgör grunden för många satsningar som görs. Ilänet finns flera gymnasieskolor med musikprofil liksom Oskarshamns och Högalidsfolkhögskolor. Dessa utgör en regional tillväxtfaktor och är en självklar del i en kulturellnäringskedja för både bildning och kulturell utveckling.<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse är en regional musikinstitution med tre verksamhetsinriktningar;samverkan och service lokalt och regionalt, kammarorkestern Camerata Nordica samt barnoch ungdomsverksamhet. Länsmusiken verkar över hela länet och genomför eller förmedlarvarje år drygt 300 konserter för barn och unga, 200 offentliga konserter samt ett 50-tal internaLänsinstitution10


konserter. Musik för barn och ungdom är ett av Länsmusikens största och viktigaste områden.Med konserter, kurser, mötesplatser och projekt arbetar Länsmusiken för attinspirera förskola och skola till ett långsiktigt utvecklingsarbete i länet. Dettagör man bland annat genom en barn- och ungdomsproducent. Camerata Nordicahar utvecklats till en av de ledande kammarorkestrarna i Sverige och håller hög internationellklass. Den får ofta representera Sverige utomlands och har spelat i Storbritannien, Mexico,Argentina, Brasilien och New York. Camerata Nordica spelas regelbundet i radio.LänsinstitutionLänets många musikfestivaler, Öland Roots, rockfestivalen i Hultsfred, Bluesfestivalen iMönsterås, Rasslebygdsfestivalen i Emmaboda och Visfestivalen i Västervik, lockartiotusentals besökare varje år. I länet används unika scener: slottsruiner, nedlagda glasbruk,ombyggda fabrikslokaler och kvarnar. I Hultsfred finns föreningen Popkollo som erbjuderflickor och kvinnor att delta i workshops, arrangera elektronisk musik och lära siginspelningsteknik. Rockfestivalen i Hultsfred har sedan starten 1986 utökats medhögskoleutbildning inom musikindustrin. I Hultsfred finns stor kompetens om samverkanmellan forskning, utbildning, näringsliv och kultur, genom den så kallade FUNK-modellen.DansDans i Sydost är en konsulentverksamhet som gemensamt med Kronoberg och Blekinge.Uppdraget är att stärka dansen som konstform genom att öka kunskapen om och breddaintresset för dans, skapa nätverk för dans, ge kunskap om dans i skolan samt samarbeta medolika arrangörer om professionella dansföreställningar.Dans i Sydost ingår i Dansnät Sverige, ett nätverk som samverkar kring nationella ochinternationella föreställningar. Medlemskapet är ett led i att få professionelladansföreställningar till de tre regionerna. En annan del handlar om att ordna seminarier ochföreläsningar om dansen. Ett prioriterat område är barn och unga. Dans i Sydost verkar för attbarn och unga ska få uppleva professionell dans som publik och att själva få möjlighet attutöva dans som konstform. Detta sker via seminariedagar för skolpersonal, dansläger,Skapande skolaprojekt, dans i skolan samt bildande av juniorkompanier. Dans i Sydostarbetar för personer med funktionsnedsättning och personal som arbetar med funktionshinder.Möjligheter för länsinvånarna att utöva dans finns i alla länets kommuner genom dansgrupper,institut och kurser.Så vill vi utveckla länets teater, musik och dansFör att utveckla teater, dans och musik i länets kommuner behövs en bra dialog mellancivilsamhället, kommuner, organisationer som äger lokaler, länsproducerande institutioner,riksinstitutioner och fria grupper.Alla som bor i länet ska kunna upptäcka och ta del av kultur. Regionalt handlar det om attskapa förutsättningar för länskulturen att erbjuda program i hela länet och att ge alla länetsinvånare möjlighet att besöka länskulturinstitutionerna, med prioritet på barn och ungdomar.Barn och ungdomar har rätt att vara med och påverka. De har kunskap som är en viktig resursi samhällsutvecklingen. För att öka delaktigheten behöver vi byta perspektiv från ”för ochom” till en kultur ”av och med”. Hur barn och unga möter kultur och vilka möjligheter de haratt själv utöva den är oerhört viktigt för deras personliga utveckling.11


Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer inom teater, musik och dans 1 . Utveckla en gemensam musikstrategi för länet Alla ska på ett aktivt och deltagande sätt möta teater, dans och musikverksamhet under sinskolgång 2 . Kunskapsmålen i skolans läroplaner ska nås i högre utsträckning med hjälp av kultur 3 . Stödja utvecklingen av arbetsmetoder för estetiska lärprocesser, bland annat i samverkanmellan kultur, akademi och näringsliv. Leda unga att professionalisera sitt utövande (talangcoachning 4 ). Öka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa. All statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslag somkommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilaga III Medverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga III Den regionala kulturverksamheten bör präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav, sebilaga III1 Görs inom ramen för länets befintliga Scenkonststrategi2 Görs inom ramen för skolkulturgaranti som tas fram under planperioden3 Görs inom ramen för skolkulturgaranti som tas fram under planperioden4 I projektet går såväl kommuner som Regionförbundet in med finansiering12


MuseiverksamhetKulturarv och kulturmiljö<strong>Kalmar</strong> län har ett rikt kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer. Med kulturarv avsestraditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar och samlingar, unika industri- ochkulturmiljöer och kulturlandskap. Genom den nya landskapskonventionen kommer nyamöjligheter avseende markanvändning och vilka landskap som ska anses värdefulla förboendes livskvalitet och besökares upplevelser.<strong>Kalmar</strong> läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv. I uppdraget ingår attvidga perspektiven på samtiden och ge historien en plats i vardagen. Verksamheteninriktas på barn, ungdomar som vuxna. Länsmuseet har också en unik och omfattandeverksamhet inom kulturmiljöpedagogik med tidsresor i hela länet. Ur detta har ettutvecklingscentrum för kulturmiljöpedagogik vuxit fram. Museet är i dag en spjutspets- ochutbildningsorganisation för kulturmiljöpedagogik nationellt och internationellt. Museet fårstöd från <strong>Kalmar</strong> kommun, Landstinget och Regionförbundet, för att flytta samlingarna tillnya och säkra lokaler. Det ger goda förutsättningar för ökad utveckling av verksamheten. Ilokalerna kommer även <strong>Kalmar</strong> konstmuseum att inhysa konstsamlingar.<strong>Kalmar</strong> läns museum driver Eketorps fornborg mitt ute på Ölands Stora Alvar. Borgen ärlandets enda totalundersökta och rekonstruerade fornborg och har ett mycket högtvetenskapligt och pedagogiskt värde. Besökarna får uppleva järnålder i tre faser från 300 till1300-talet och hur en forntidsborg av den här storleken fungerade.<strong>Kalmar</strong> slott, mitt i <strong>Kalmar</strong>, har en historia som sträcker sig 900 år tillbaka i tiden. Under långtid var <strong>Kalmar</strong> Slott en betydelsefull försvarsanläggning som kallades rikets nyckel på grundav sitt strategiska läge. I dag är det Sveriges bäst bevarade renässansslott. Barnens slott,musikunderhållning och konstutställningar är några av de aktiviteter som ordnas årligen.Verksamheten utvecklas mot att bli en arena och mötesplats kring samverkan, kultur ochutveckling i Östersjöregionen.Större delen av den välbevarade radbyn Himmelsberga på Öland utgör Ölands Museum. På dekringbyggda gårdarna från 1700- och 1800-talen står boningshusen kvar precis som då desista invånarna lämnade dem. På gården finns redskap som förr brukades på den öländskalandsbygden. Under sommaren anordnas utställningar i gallerierna i Himmelsberga och ikonsthallen visas museets permanenta samling av äldre och samtida öländskt måleri.Kustkulturen har alltid präglat länets identitet. Detta kulturarv vårdas av ett tiotalföreningsägda museer från Loftahammar i norr till Bergkvara i söder. Västerviks museum,som drivs av en stiftelse, är ett sjöfartsmuseum med naturrum där besökarna får informationom områdets geologi, flora, fauna och kulturhistoria. I fokus står Östersjön och dess skärgård.Hembygdsföreningarna bedriver en mångfacetterad verksamhet. Årliga fester, slåttergillenoch marknader är traditioner i bygden. Den lokala historien dokumenteras i skrifter av olikaslag. <strong>Kalmar</strong> läns hembygdsförbund är en sammanslutning av hembygdsföreningar där drygt32000 medlemmar är anslutna. Förutom att vårda och göra länets kulturmiljöer tillgängliga,arbetar förbundet också med turism- och landsbygdsutvecklingsfrågor. Genom en gemensamhembygdskonsulent får de enskilda föreningarna stöd genom utbildningar och medprojektansökningar. På samma sätt samlar Ölands Hembygdsförbund öns 33hembygdsföreningar med drygt 11 000 medlemmar.Länsinstitution13


Bild och formkonstBild och formkonst i <strong>Kalmar</strong> län har en tradition som går tillbaka till det Öländska ljuset somlockat konstnärer, formgivare inom glas och trä och Capellagården som skola och mötesplatsför konsthantverkare. Idag följs traditionen av <strong>Kalmar</strong> konstmuseum som arena för ungakonstnärer från Östersjöregionen, Virserums konsthalls utställningar utifrån ettdeltagarperspektiv, folkhögskolorna med konstutbildning på Öland och film-foto-bild iGamleby, Linnéuniversitetet designutbildning och glastermin i Pukeberg och de friaworkshoparna i glas i Boda The Glass Factory.<strong>Kalmar</strong> konstmuseum är ett regionalt museum för konst i <strong>Kalmar</strong> län. Här visassamtidskonst av internationell klass, utställningar som speglar det regionalakonstlivet och verk ur <strong>Kalmar</strong> konstförenings samling. Museet har på kort tidetablerat sig som ett av de mest intressanta konstmuseerna i Sverige. Museet skapar sig ettnamn internationellt inom sitt profilområde - nordöstra Europa. Regionalt har museet blivit enkraft av betydelse för både kunskaps- och besöksnäringen och konstlivet. Museibyggnadenhar belönats med Kasper Salin-priset, det förnämsta arkitekturpriset i Sverige.Virserums konsthall har gjort sig känd för sitt underifrånperspektiv. Konsthallen verkarregionalt, med gränsöverskridande verksamhet gentemot andra verksamhetsområden. Konst,utbildningsverksamhet och kopplingen till skog och trä utgör grunden för verksamheten.Konsthallen har en inriktning mot forskning, entreprenörskap och deltagarkultur som låterbarn och unga själva skapa och berätta.VIDA Museum & Konsthall är ett privat konstmuseum i Halltorp på Öland. I konsthallen,som är en av södra Sveriges största, finns unika utställningar och samlingar av konstnärernaBertil Vallien, Ulrica Hydman-Vallien och Ulf Trotzig. I konsthallen arrangeras föreläsningar,konserter och litterära uppläsningar.Ett av nordens största och Sveriges enda renodlade glasmuseum, The Glass Factory finns iEmmaboda kommun. Museet har cirka 30 000 föremål från olika glasbruk och ett 40-talkonstnärer, från 1700-talet fram till idag. Museets verksamhet omfattar basutställningar,tillfälliga utställningar, experimentella glasworkshops och pedagogisk verksamhet för barnoch ungdomar.LänsinstitutionI länet verkar en konstkonsulent med uppdrag att bredda intresset för bildkonst, stärkakonstens ställning och stärka samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer. Enviktig uppgift är att stödja det konstpedagogiska arbetet i länet med fokus på målgruppen barnoch unga.Så vill vi utveckla länets museiverksamhetLänets attraktivitet och öppenhet för invånare, besökare och för ökad mångfald är beroende avförankringen och utvecklingen av vårt kulturarv, kulturlandskap och kulturhistoriska miljöer. Enutmaning är därför att ta tillvara detta så att det kommer alla till del. Vi ska förbättra och prioriterapedagogiken och tillgängligheten för att sprida kunskapen om vårt kulturarv, bland annat genomdigitalisering och ”berättande”. Vi ska också bli bättre på att utveckla kulturarvet med fokus påupplevelser, aktiviteter och marknadsföring och skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Med en fot ihistorien och en i framtiden har vi möjlighet att skapa dynamik och utvecklingskraft.14


Länets konststrategi 5 prioriterar två utvecklingsområden för konsten i <strong>Kalmar</strong> län. Dels handlardet om en utveckling av estetiska lärprocesser och konstens möjligheter i skolan – ett gemensamtlänsprojekt som ska drivas i samarbete mellan konsulentverksamheterna, Linnéuniversitetet ochandra aktörer inom universitet och forskarvärlden. Dels uttalar regionförbundet ett tydligt stöd förMU-avtalet och verkar samtidigt för en större resursfördelning till berörda institutioner.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: I bred regional samverkan arbeta fram en kulturarvsstrategi i avsikt att bruka och utvecklalänets kulturarv Stärka besöksnäringen med utifrån länets kulturarv Inom Konststrategin arbeta för ett införande av MU-avtalet Utveckla tillgänglighet och bemötande tillsammans med det lokala näringslivet, medfokus på barn och unga Inleda samverkan mellan Designarkivet och Arkitekturmuseet Öka kunskapen och utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa All statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslag somkommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilaga III Medverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga III Den regionala kulturverksamheten bör präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav, sebilaga IIIBiblioteksverksamhetenI <strong>Kalmar</strong> län finns 12 huvudbibliotek och 48 filialer. Dessa lånar sammanlagt ut över 2miljoner böcker, skivor med mera och har över 1,7 miljoner besök varje år. Biblioteken påmindre orter är mycket viktiga mötesplatser och de mest besökta kulturinstitutionerna. Imånga kommuner är det också den enda kulturella och sociala mötesplatsen ochutställningsplatsen. Verksamheten är en viktig motor i utvecklingen av det livslånga lärandet ochdet aktiva medborgarskapet.Regionbiblioteket i <strong>Kalmar</strong> län stödjer och utvecklar kommunbiblioteken i länet. Det gör manbland annat genom omvärldsbevakning, fortbildning och kompetensutveckling, rådgivningsamt projekt- och utvecklingsinsatser. Det senare har varit en allt viktigare del avverksamheten under de senaste åren. Regionbiblioteket har även ett omfattande samarbetemed Länsbibliotek Sydost, som är det samordnande länsbiblioteket för Kronobergs län ochBlekinge. Allt fler projekt genomförs i samverkan mellan de tre länen.Linnéuniversitetet finns för närvarande på flera platser i länet. Biblioteksverksamheten ärviktig i arbetet med dessa som målgrupp.Så vill vi utveckla länets biblioteksverksamhetAtt öka läslust, läsförståelse och eget skapande bland barn och ungdomar är ett prioriteratutvecklingsområde. Detta kan göras bland annat genom att fokusera på nya metoder ochmedievärldar. För att alla ska ha samma tillgång till och kunna använda webbaseradinformation behövs en utvecklad samverkan mellan bibliotek och folkbildning. Ett sådantexempel är projektet Digidel. Regionbiblioteket i <strong>Kalmar</strong> län och Länsbibliotek Sydost5 Konststrategin reviderades 201015


samarbetar här med bildningsförbunden och studieförbunden i Blekinge, Kronoberg och<strong>Kalmar</strong> län för att öka den digitala delaktigheten.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: Utveckla strategier med Bildningsförbundet för att i samverkan mellan bibliotek ochfolkbildning öka den digitala delaktigheten Utveckla folkbiblioteken som sociala och kulturella mötesplatser, samhällsbyggandeinstitutioner och arenor där olika verksamhetsområden kan mötas, skapa ett innovativtklimat och att testa E-servicekontor Stärka bibliotekens arbete med det livslånga lärandet genom en strategi för olikabibliotekstyper Utveckla barn- och ungdomars språk, bland annat genom läsfrämjande insatser ochförstärka barnbibliotekens verksamhet Utveckla länets skolbibliotek i samarbete med skolorna och att bidra till attskolbibliotekariernas kompetens motsvarar dagens och framtidens behov och genom attanta en skolbiblioteksvision Öka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa All statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslag somkommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilaga III Medverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga III Den regionala kulturverksamheten bör präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav, sebilaga III.Litterär verksamhet<strong>Kalmar</strong> län har ett starkt litterärt arv att förvalta och vidareutveckla genom författarnamn somAstrid Lindgren, Vilhelm Moberg, Erik Johan Stagnelius, Axel Munthe, Albert Engström medflera. Länet har flera samtida författare anknytning till länet. Johan Theorin är aktuell medfilmatiseringen av hans Ölandsdeckare och där är satsningen på filmatiseringen ett led i ensatsning på kulturturism. Här finns också en mångfald av författare och illustratörer med barnoch unga som målgrupp, däribland Emma Adbåge, Lena Sjöberg och Jakob Wegelius.Länet hyser Astrid Lindgrens födelsehem, en av världens mest lästa och översatta författare.Astrid Lindgrens Näs i <strong>Vimmerby</strong> har på fem år etablerat sig som ett välkänt och viktigtkultur- och utbildningscentrum för litteratur, bild, konst och svensk samtidshistoria, medutgångspunkt i Astrid Lindgrens litterära och samhälleliga betydelse. Det är ett viktigtbesöksmål med en åretrunt-verksamhet som lockar ett ökande antal besökare. Verksamhetenär inriktad på nutida frågeställningar och konstnärliga uttryck, med utgångspunkt från dekulturarv och teman som Astrid Lindgren aktualiserade. Den permanenta basutställningen”Hela världens Astrid Lindgren” förändras successivt och ger en bred bild av författarinnanoch det svenska 1900-tal hon medverkade i. Astrid Lindgrens Näs samarbetar medLinneuniversitetet om utbildningar i litteraturskapande för barn och med Kulturrådets ALMAkanslikring tillkännagivandet av ALMA-priset 6 , Astrid Lindgren Memorial Award.6 Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne som delas ut årligen. ALMA-priset är i dag världens störstainternationella barn- och ungdomslitteraturpris.16


Det är i stor utsträckning kommunernas bibliotek som är länsinvånarnas litterära mötesplatser.Mötena sker genom bokcirklar, bokcaféer, lästips, författarbesök och bokbloggar. På mindreorter är biblioteken ofta den centrala mötesplatsen för kulturarrangemang. Läsfrämjandeinsatser för barn sker med förskola, förskoleklass, grundskola, barnhälsovård och på barn ochungas fritid.Skrivarnätet Småland är en förening för alla litterärt intresserade. Föreningen omfattar helaSmåland och har en kontaktperson för <strong>Kalmar</strong> och Öland. På senare tid går trenden mot attindivider med litterära ambitioner ger ut böcker på eget förlag – så även i <strong>Kalmar</strong> län.Så vill vi utveckla litterär verksamhet<strong>Kalmar</strong> län har inte någon uttalad strategi för litteratur och berättande. Litteraturens roll somkonstform i länet ska utredas för att stärka området. Det behöver också genomföras enkartläggning av barns och ungas möjligheter att utveckla skrivandet. Denna kartläggning skaäven omfatta verksamma författare i länet och deras upplevelse av att verka i regionen. Enviktig del i utvecklingsarbetet är att stärka och utveckla samverkan med Författarcentrum Syd.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: Utreda förutsättningarna för litteraturens roll som konstform i <strong>Kalmar</strong> län. Stärka och utveckla litterära mötesplatser i länet, såväl fysiska som digitala. Kartlägga barns och ungas möjligheter att utveckla skrivandet. Kartlägga antalet verksamma författare i länet.FolkbildningLänets folkbildningsarbete sker i studieförbund, med studiecirklar och kulturverksamheter,inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. Sedan länge drivsen omfattande verksamhet för personer med funktionshinder.Studieförbundsverksamhet finns i alla kommuner i länet. 2010 genomförde de drygt 54 000studietimmar 7 . Verksamheten bidrar till ett rikt och varierat kulturliv. De lokala förbundenengagerar sig i olika typer av arrangemang och hjälper till med kontakter och nätverk.Verksamheten har eget skapande och aktivitet i fokus, vilket är ett viktigt för den socialadimensionen av kultur. På senare år har studieförbunden satsat stort på replokaler, studios ochutställningslokaler för att kunna erbjuda ungdomar eget skapande inom musik, foto och film.Kultur- och estetverksamheten sker i samarbete med ideella föreningar och det lokalaföreningslivet och är i hög grad beroende av studieförbunden.Länet har fem folkhögskolor och alla har kulturell profil. Fyra av folkhögskolorna ägs avLandstinget i <strong>Kalmar</strong> län; Ölands, <strong>Vimmerby</strong>, Högalids och Gamleby folkhögskola.Oskarshamns folkhögskola ägs av Svenska kyrkan i Växjö stift. Flera av folkhögskolorna harkulturutbildningar som förberedelse för högre studier. Den skapande verksamheten har storbetydelse på folkhögskolan och kontakten med kulturinstitutioner och kulturutövare är viktigför samverkan i undervisning, utställningar och praktikplatser för eleverna .7 ABF Östra Småland-Öland, Folkuniversitetet, Studieförbundet Bilda Sydöst, Medborgarskolan Ost, NBVSydost, Sensus Östergötland-norra Småland samt Småland-Öland, Studiefrämjandet Småland-Gotland ochStudieförbundet Vuxenskolan Sydost.17


På Ölands folkhögskola finns kurser i dokumentärfilm, musikteater, skrivande, konst ochdesign samt allmänna kurser med olika profileringar mot konst och hälsa. Skolan har ett stortutbud av sommarkurser.<strong>Vimmerby</strong> folkhögskola har en allmän linje för grundskole- och gymnasiekompetens,fritidsledarutbildning, bild- och form, administration i vården, samt naturbasår.Högalids Folkhögskola är en skola med utbildning inom musik- och låtskrivande. Skolan haren tydlig profil mot allmänna kurser på olika nivåer. Från grundläggande svenskundervisningmed deltagare från 10-15 länder över hela världen, till gymnasiestudier med möjlighet att fågrundläggande behörighet och studieomdöme. Skolan driver även utbildning för deltagaresom har en lindrig utvecklingsstörning.Gamleby folkhögskola erbjuder kurser inom naturvetenskap, media, fritidsarbete, foto ochtextil design. Skolan har även yrkeshögskoleutbildningar inom fotografi och TV-produktion.Båda är kända i branschen för sin höga kvalitet. Gamleby folkhögskola inrymmer ävenVisskolan, en ettårig musikutbildning med inriktning mot visa.Oskarshamns folkhögskola erbjuder en behörighetsgivande allmän linje, en musiklinje medflera inriktningar, en linje för personer med förvärvade hjärnskador, seniorkurser och kurserför personer med svår och långvarig smärta. Skolan är en av fyra svenska folkhögskolor somutbildar kyrkomusiker och kantorsexamen.Så vill vi utveckla länets folkbildningStudieförbund och folkhögskolor har stor betydelse för folkbildningen, folkhälsan och denregionala utvecklingen i <strong>Kalmar</strong> län. Med den unika verksamhetsinriktningen har de ennyckelroll när det handlar om att bryta utanförskap, erbjuda människor ett återinträde påarbetsmarknaden och underlätta ungas etablering i arbetslivet. Folkbildningen ska vara enviktig motor i utvecklingen av det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet.I utvecklingsarbetet är det viktigt att koppla studieförbunden starkare till det regionalautvecklingsarbetet framförallt inom delaktighet, arrangörskap, tillgänglighet och mångfald.Det behövs ett ökat samarbete mellan studieförbunden, kulturorganisationer och nyaföreningar och nätverk som bildas inom kulturområdet.Kultur och hälsa är ett prioriterat område då det ingår i ett av statens sju prioriterade områdenför folkbildningen och efterfrågas inom folkhälsoplanen.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: Stärka samarbetet mellan studieförbunden och aktörer inom kulturområdet Stärka arrangörsledet i <strong>Kalmar</strong> län. Det handlar om befintliga arrangörer, nyaarrangörer och nya former av arrangörsskap. Utveckla metoder kring medskapande och deltagande. Öka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa All statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslagsom kommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilagaIII Medverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga III18


Den regionala kulturverksamheten präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav,se bilaga IIIArkivverksamhetI länet finns en viktig ideell bas av enskilda arkiv som ger möjlighet för alla att ta del av länetskulturarv. Utöver dessa finns arkiv i kommunerna, på landstinget, på myndigheterna ochmuseerna. Material om länet finns även på Riksarkivet, Landsarkivet i Vadstena.<strong>Kalmar</strong> läns Arkivförbund är en paraplyorganisation som vänder sig till de arkivinstitutioner i<strong>Kalmar</strong> län som tar emot, förvarar och tillgängliggör enskilda arkiv, det vill säga förenings-,företags- och personarkiv. Förbundet är en samordnande instans när det gäller insamling,inventeringsarbete, samordning, utbildning och synliggörande. Arkivförbundet är en viktigkugge i den regionala utvecklingen genom att vara ett stöd till andra arkiv, kulturinstitutionermen också privatpersoner och genom detta förvalta och sprida länets viktiga kulturarv vidare.Designarkivet i Nybro, som tillhör <strong>Kalmar</strong> konstmuseum, består av unika samlingarinnehållande framförallt skisser och ritningar av drygt 700 formgivare. Samlingarna uppgårtill närmare 100 000 objekt inom olika formgivningsområden som textil, glas, mode ochindustridesign. Arkivets databas finns sedan hösten 20<strong>08</strong> tillgängligt via Designarkivetshemsida. Glasbrukens arkiv är viktiga som kulturarv och som resurs för designutveckling ochnäring. Designarkivets kunskaper inom design och arkivkunskap har stor betydelse föromhändertagande av materialet, forskning och utvecklingen av dessa. Under hösten <strong>2012</strong>inleder designarkivet ett samarbete med Arkitekturmuseet.Svenskt Rockarkiv i Hultsfred samlar på allt som är knutet till svensk populärmusik. Detinnehåller fonogram, bilder, affischer, tidskrifter, scenkläder och instrument. SvensktRockarkiv har ambitionen att på sikt vara ett öppet arkiv - inte bara för forskare, utan även förallmänheten. På några år har samlingarna växt från några tusen objekt till cirka 400 000objekt.Visarkivet i Västervik består av en arkiv- och en biblioteksdel. Vissamlingarna har sommålsättning att fungera som en nationell resurs för landets visintresserade, inte minst genomatt anknyta till aktuell forskningsverksamhet. Visarkivet ingår i ett nordiskt forskningsnätverkvid Umeå universitet och medverkar i internationella forskningskonferenser. Arkivet anordnarregelbundet programkvällar och utställningar om visor och musik i samarbete med Västerviksmusikbibliotek.Så vill vi utveckla länets arkivverksamhetGenom en ökad digitalisering och tillgänglighet på Internet samt förbättrad pedagogik kanlänets kulturarv göras mer synligt och användas som källa till inspiration och utvecklingskraftinom olika verksamhetsområden. Det behövs ökad kunskap i länets näringsliv ochföreningsliv i hur man kan arbeta med digital information.Länets arkiv är en allmännyttig resurs och ibland även nationell. Genom att utveckla detpedagogiska och publika området tillsammans med andra aktörer, kan arkiven göras attraktivasom besöksmål. De utgör ett stöd för undervisningen i länets skolor och för högre utbildningoch forskning.19


film utanför storstäderna. För att undvika detta och säkerställa en fortsatt möjlighet att visasmalare kvalitetsfilm samt få möjligheten att ta del av de nya möjligheter som den nyatekniken innebär behöver länets biografer digitaliseras.Film är idag en väl etablerad konst och kulturform, men här behövs ett ökat pedagogisktkunnande och stöd för att kunna arbeta med filmskapande i skolan eller på fritiden.För att till fullo dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen och den nya tekniken för medsig som t.ex. att kunna visa direktsänd opera och teater, konserter, sportarrangemang ochanordna internaktiva konferenser samt datorspelsturneringar via Internet så behöver viutveckla nya arbetssätt och samverkansformer för länets biografer.I <strong>Kalmar</strong> län utbildas varje år hundratals studenter inom berättande via Linnéuniversitet ochFOJO 8 samt genom yrkeshögskolor och folkhögskolor. Utmaningen ligger i att ta tillvara påmöjligheten att fler studenter väljer att stanna kvar i länet efter sin utbildning.Projektet Barnfilmbyn i <strong>Vimmerby</strong> är en satsning för att återuppbygga den kunskap som hållerpå att gå förlorad i Sverige och är därför viktig att stödja de närmaste åren.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi:Stärka befintliga arrangörer, nya arrangörer och arrangörskap i nya formerBarn och unga ska få ökade möjligheter till att skapa och ta del av filmHitta metoder för att ta tillvara på de studenter som varje år utexamineras frånLinnéuniversitetet och FOJO samt yrkeshögskolor och folkhögskolor.Öka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsaAll statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslagsom kommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilagaIIIMedverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga IIIDen regionala kulturverksamheten bör präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav,se bilaga IIIHemslöjdBåde på landsbygd och i städer ökar intresset för hantverk och egentillverkade saker, genomde ungas intresse för miljö, återvinning, hållbarhet och retrotrender. Drygt 500 personer ilänet har slöjd som sysselsättning på hel- eller deltid.Hemslöjdsföreningen i <strong>Kalmar</strong> län, med två hemslöjdskonsulenter, har arkiv, utbildningslokalmed verkstad och kansli i Pukeberg i Nybro. Arkivet innehåller samlingar av textilier,dräktdetaljer och föremål. Målsättningen med verksamheten är att öka intresset för ochkunskapen om hemslöjd i länet. Genom placeringen i Pukeberg finns goda möjligheter tillsamarbete med Designarkivet, Ateljéhus Pukeberg och glasbruket. Konsulenterna har ett närasamarbete med Linnéuniversitetets designutbildning.8 Medieinstitutet Fojo är ett fristående institut inom Linnéuniversitetet med uppdrag att fort- och vidareutbildayrkesverksamma journalister21


Under de närmaste åren prioriteras barn- och ungdomar. Särskilda insatser mot denna gruppgörs genom att bilda slöjdklubbar i länets kommuner och genom fortbildning av lärare ochblivande lärare. De planerar att etablera samarbeten med fritidsgårdar och föreningar för att nåännu fler.Så vill vi utveckla länets hemslöjdFör att utveckla och ta tillvara på kunskapen inom hemslöjden behövs en utvecklad ochfördjupad samverkan med andra verksamheter i länet för att främja hemslöjden. Det handlarom att skapa nya och att utveckla befintliga mötesplatser för samarbeten, främja bevarandeoch nyskapande inom hemslöjdsområdet samt fortsätta utvecklingen av barn‐ ochungdomsverksamheten.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi:Öka tillgängligheten till och utövandet av hemslöjd för barn och ungaUtveckla fler mötesplatser i länet kring hemslöjdUtveckla näringen kring hemslöjdÖka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsaAll statistik ska fördelas på kön, det gäller såväl kulturaktörer med regionalt anslag somkommunernas rapportering om kultur och fritidsmedel. Utvärderas enligt bilaga III.Medverka i arbetet för större mångfald såväl internt inom kulturverksamheterna som iprogram och bemötande. Utvärderas enligt bilaga III.Låta den regionala kulturverksamheten präglas av ett medvetet och systematisktmiljöarbete. Resultatet ska följas upp och utvärderas avseende definierade miljökrav, sebilaga III.22


4. Samverkan mellan kultur och andra samhällsområdenFör att uppnå kulturpolitiska mål på regional och nationell nivå behövs en samverkan mellankultur och andra samhällsområden då de ger en ömsesidig nytta. En länsövergripandesamverkan görs genom nätverket Kulturbygget 9 samt i olika projekt.Nedan ges en bild av hur läget ser ut i dag i <strong>Kalmar</strong> län, vilka utvecklingsområden som finnsoch vad vi vill satsa på <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>.Kultur och hälsaForskning visar på tydliga samband mellan kultur och hälsa och det är ett område somprioriteras i länets folkhälsopolitiska plan, landstingsplanen samt i den regionalautvecklingsstrategin, RUS.Kultur ger upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället och kan motverka ochförebygga ohälsa. Kultur kan öka människors möjlighet att ta vara på och utveckla sinaförmågor, skaffa sig kunskaper, öka självinsikt och ge självförtroende. Ökar vi människorsmöjligheter att delta i kulturlivet så förbättrar vi förutsättningarna för en bättre folkhälsa ilänet. Kultur kan vara ett viktigt verktyg i människors rehabilitering och ses som ettkomplement till medicin i vården. I länet pågår olika initiativ kring kultur i vården. Någraexempel på det är kultur på recept, bildterapi och designprojekt inom sjukhusmiljön påVästerviks sjukhus.Så vill vi utveckla länets kultur och hälsaFör att stärka kopplingen mellan kultur och hälsa behöver länet arbeta långsiktigt ochstrategiskt. Det handlar om förebyggande folkhälsoarbete liksom hur man kan använda kultursom verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering. Området måste integreras i frågor som rörutvecklingen, hälsan och välbefinnandet hos barn och unga. Det måste också integreras i defrågor och utmaningar länet står inför med en åldrande befolkning. Det gör vi genom att ökakunskapen på olika nivåer i samhället om utvecklingen inom området och utveckla struktureroch modeller för verksamhet inom kultur och hälsa. Samverkan mellan olika aktörer såsomLandstinget, den kommunala omsorgen, länets kulturinstitutioner och folkbildningen är enviktig utvecklingsinsats.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi: Öka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa Genomföra projekt kopplat till kultur och äldreKultur och skolaBarn och unga är en prioriterad målgrupp, både på nationell, regional och kommunal nivå.Skolan en viktig arena för att med konst och kultur medverka till att barn och unga utvecklarfantasi och självständigt tänkande. Ett grundläggande mål för länets kulturverksamhet ärutveckla kulturella aktiviteter för barn och unga.Kulturen tar plats i skolan framförallt via skolbiblioteken, eget skapande inom estetiskaämnen, estetiska lärprocesser samt genom inspel från det professionella kulturlivet.<strong>Kommun</strong>ernas musik- och kulturskolor ger barn och ungdomar möjlighet att lära, utvecklas9 I nätverket ingår Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län, kulturföreträdare för länets tolv kommuner, länsinstitutionernaoch kulturkonsulenterna.23


och uttrycka sig inom estetiska områden. Ambitionen är att alla barn och unga ska erbjudastillgång till kulturskolor oavsett var i länet de bor.Kulturinstitutionerna och organisationerna har en omfattande verksamhet med program ocharrangemang genom webbplatsen www.kulturbus.se samt via nätverk och direktkontaktermed länets grundskolor.Skolorna kan söka nationella medel till kultur genom så kallad Skapande skola. Det har skapatett behov av kunskap om att utforma projekt och rutiner i att söka medel. Till följd avSkapande skola har efterfrågan på professionell kultur ökat. Kulturkonsulenterna ochinstitutionerna bistår skolorna med ansökningar och att formulera projektidéer.Under 2011 startade ett gemensamt projekt för skola och kulturaktörer i länet Kultur ochskola. Projektet ska skapa nätverk, utbilda skolan och kulturen om varandras villkor ochförutsättningar, öka skolans måluppfyllelse för de enskilda eleverna samt resultera i enskolkulturstrategi för länet. Aktörer i projektet är Riksteatern nationellt och regionalt,regionförbundet, kulturkonsulenter och institutioner samt <strong>Vimmerby</strong>, Borgholm och <strong>Kalmar</strong>kommun. Målsättningen med projektet är också att få ökad kunskap om estetiska lärprocesser.Parallellt drivs Create Learn, ett projekt i <strong>Kalmar</strong> kommun tillsammans med Tyskland, Danmarkoch Litauen. Projektets syfte är att införa kreativa metoder som kan utveckla skolansutbildningssystem. Målet är att ge alla barn tillgång till estetiska läroprocesser - ett lärandesom stimulerar olika sidor av personligheten.Under planperioden kommer samarbetet med <strong>Kalmar</strong> läns trafik kring barn och ungas friaresor till och från länets kulturinstitutioner att ses över.Målsättningar för arbetet 2010-<strong>2014</strong> finns beskrivet under berörda områden.Kultur och besöksnäringArbetet med att utveckla och marknadsföra besöksnäringen sker i samverkan mellanregionförbundet och kommunernas turismansvariga. Marknadsföringen av länet sker främstgenom att lyfta fem starka upplevelseregioner: <strong>Vimmerby</strong>, Västervik, <strong>Kalmar</strong>, Öland ochGlasriket. Detta arbete koordineras bland annat i en länsturismgrupp där turismansvarig irespektive kommun och en regional turismsamordnare ingår. Samverkan sker också i högutsträckning med grannlänen genom arbetet med att stärka varumärket Småland.För att utveckla kulturarv till välbesökta besöksmål är det viktigt att det finns en stark historiai grunden och att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det är också viktigt att hitta balansenmellan ekonomi och bevarandet av länets kulturarv.Vägen till ett utvecklat kulturarv inom besöksnäringen går genom utbildning i bemötande,affärsutveckling, natur och kulturguidning och samverkan med andra aktörer. Utvecklingenav kulturarvet ger stärkt självbild och ökad stolthet hos länsborna. För att attrahera besökareutanför regionen ställs krav på att identifiera målgrupper och anpassa utbudet till rätt kvalitet,smidiga försäljningskanaler och rätt priser. Det handlar om att skapa hållbar ekonomiskutveckling i länet.I utvecklingsstrategin Kultur med nya ögon lyfts länets kulturarv fram som ett viktigt områdeför regional utveckling. Det lokala kulturarvet ska användas som utgångspunkt för attformulera på en kulturarvsstrategi för <strong>Kalmar</strong> län.Målsättningar för arbetet 2010-<strong>2014</strong> finns beskrivet under berörda områden.24


Kulturella och kreativa näringar10Regionförbundet genomförde 2009/10 en kartläggning över de kulturella och kreativanäringarna i <strong>Kalmar</strong> län. Den visar att 20<strong>08</strong> utgjorde andelen arbetsställen inom den kreativasektorn 1,8 procent av det totala antalet arbetsställen och sysselsatte drygt 6000 personer.Kartläggningen visar att en långsiktig satsning på området är nödvändig för att ta tillvara degoda förutsättningar som finns inom besöksnäringen.Så vill vi utveckla länets kreativa näringarFör att stärka länets konkurrenskraft behöver vi skapa bättre förutsättningar för fler nya ochväxande företag. Här är kultur och kreativitet en viktig resurs. Entreprenörskap ochkonstnärskap har många beröringspunkter eftersom båda handlar om att tänka och skapa nytt.Det finns mycket att vinna på att utveckla möten och samarbeten mellan kulturen ochnäringslivet. Det kan leda till nya idéer och infallsvinklar vilket är en bra grogrund förstarkare innovationskraft. På samma sätt ska vi skapa långsiktiga förutsättningar förentreprenörskap inom kulturella och kreativa näringar så att affärsidéer och företagande kanöka. Utvecklingsarbetet handlar om att stärka samarbetet mellan företagsstödjandeorganisationer, konstnärer, kulturinstitutioner och kulturutövare och entreprenörer. Underplanperioden ska ett arbete startas kring kultur- och besöksnäring i länet.Under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> ska vi:Utveckla strategiska samverkansformer mellan kultur och näringslivFortsätta arbetet utifrån strategin Kultur med nya ögonPlanerat kulturcentrum i <strong>Kalmar</strong>nnn<strong>Kalmar</strong> kommun, Linnéuniversitetet, Byteatern, Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län och<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund har undertecknat en avsiktsförklaring med målsättningen omen samlokalisering och samarbete i ett nytt kulturcentrum i <strong>Kalmar</strong>. Ur regionalt perspektiv ärdet angeläget att Byteatern har arbetsmässigt goda lokaler för produktion och repetition samtvisning i <strong>Kalmar</strong> och övriga länet.10 Området omfattar fyra huvudområden: Turism/rekreation/sport, media/digital, konst/design samtkulturarv/informationshantering.25


5. Horisontella perspektivSamverkan ska genomsyra utvecklingsarbetetI <strong>Kalmar</strong> län ska samverkan inom kulturområdet samt mellan kultur och andra politikområdenöka. Samverkan ska stärkas mellan regionala kulturverksamheter, kommuner, organisationer,föreningar, näringsliv och fria kulturutövare, professionella och amatörer. Samverkan skastärkas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.<strong>Kalmar</strong> län ska vara en kulturregion präglad av mångfald, jämställdhetoch hållbar utvecklingPrecis som samhällslivet i stort uppvisar även kultursektorn brister i jämställdhet mellankönen. Det gäller både inom utövande och inom kulturkonsumtion. En viktig utgångspunktför <strong>Kalmar</strong> län är att ta fram tydlig statistik som visar utgångsläget. Utifrån det ska viidentifiera prioriterade insatsområden. Det handlar om könsuppdelad statistik för publik,deltagare, personal, bidragstagare och konstinköp. Länets kultur och fritidsmedelsrapport ochkartläggningen av kreativa näringar ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Beslutsfattareoch tjänstemän inom kulturområdet ska få ökad kunskap om jämställdhetens problemområdenoch om metoder att ta sig ur traditionella och hämmande strukturer. Arbetet för jämställdhetska följas upp genom rapportering enligt överenskommelserna med kulturinstitutioner ochorganisationer. Se bilaga IIIAlla länets invånare ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet i kulturlivet samt tillkulturupplevelser och till eget skapande. Här behöver vi öka kunskapen inom det regionalakulturlivet. Arbetet för ökad mångfald ska följas upp genom rapportering enligtöverenskommelserna med kulturinstitutioner och organisationer. Se bilaga IIIEtt av de övergripande målen i länets regionala utvecklingsstrategi, RUS, är att <strong>Kalmar</strong> länska vara fossilbränslefritt 2030. Länet ska vara en föregångsregion i arbetet med minskadeklimatpåverkande utsläpp och i arbetet för en hållbar utveckling. Arbetet för hållbarutveckling ska följas upp genom rapportering enligt överenskommelserna medkulturinstitutioner och organisationer. Se bilaga IIIInternationella samarbetenInternationella samarbeten och utbyten är viktiga för den regionala utvecklingen och förkulturlivet. I länet pågår flera samarbeten genom utbyten, gästspel och vänortssamarbeten.<strong>Kalmar</strong> län har, genom sitt geografiska läge och genom den utveckling som sker iÖstersjöregionen, ett relativt stort internationellt kulturutbyte. Nedan ges några exempel påinternationella samarbeten.<strong>Kalmar</strong> Läns musikstiftelse ingår i ett internationellt samarbetsprojekt, ”EmergingClassical Talent in the EU”. De andra parterna är Stockholms läns Blåsarsymfoniker,en estnisk musikorganisation, PLMF, Bel Cantoskolan Fondazione Paolo Grassi iItalien och Zacconikvartetten i England. Musiker från de fyra länderna deltar och påprogrammet finns musik från respektive land, i vissa fall även nyskrivna verk. Turnéngenomförs <strong>2014</strong>.Musikstiftelsen planerar en turné med Camerata Nordica till Storbritannien sommaren2013.26


Byteatern samarbetar aktivt med länder i Östersjöområdet och Afrika, vilket avspeglasi teaterns verksamhet och program.Kulturmiljöpedagogisk verksamheten bedrivs internationellt genom organisationenBridging Ages 11 , med säte på <strong>Kalmar</strong> läns museum. Tillsammans medRegionförbundet har Alla Tiders Historia drivits som projekt i skolor och museer iCape Winelands i Sydafrika och numera används tidsresepedagogiken som ettnaturligt inslag i skolorna i området. Museet driver även samarbetsprojekt medFinland, Italien, USA och Kenya.Konstmuseet har ett utvecklat kontaktnät och samarbete med länderna vid Östersjönoch länder från forna östblocket. Avsikten är att öka museets betydelse i omvärldenoch förbättra förutsättningarna för den regionala konsten att utvecklas. Museet är part iArt Line, ett internationellt konstprojekt som undersöker det offentliga rummet. Syftetär att utveckla och förstärka samarbetet mellan konstinstitutioner, museer ochakademin. Under sommaren <strong>2012</strong> har museet varit en officiell del av den sjundeBerlinbiennalen med en utställning av Marina Naprushkina från Vitryssland.Samtidigt har Konstmuseet haft en utställning i Novosibirisk genom ett samarbete medsvenska ambassaden i Moskva.Astrid Lindgrens Näs har, genom samarbeten med Linköpings Universitet ochLinnéuniversitetet, etablerat ett internationellt kontaktnät. Verksamheten omfattarseminarier och föreläsningar om barns rättigheter, barnfattigdom i världen, kulturellaskillnader i illustrationer och översättningar i olika utländska Lindgren-utgåvor.Samarbete har skett mellan Astrid Lindgrens Näs och de gästprofessorer till AstridLindgrens minne som utses av Linnéuniversitetet. Varje års ALMA-pristagare besökerAstrid Lindgrens Näs för workshops, skolsamverkan och föredrag.The Glass Factory i Emmaboda har inlett två internationella projekt, dels utbyte medSvensk-amerikanska institutet, dels samarbete med museerna Vrij Glas i Holland,Nationalmuseum, Victoria and Albert Museum i London, Frauenau i TysklandEbeltoft i Danmark och Riihimäki i Finland. The Glass Factory bedriver ett samarbetemellan aktörer från olika discipliner för att skapa konstnärlig förnyelse ochexperimentella samarbeten med internationell inriktning. Genom nationella ochinternationella utbyten fördjupas, utvecklas och stärks glas som konstform.Så vill vi utveckla det internationella arbetetDet internationella arbetet i länet behöver stärkas och utvecklas och därför kommerregionförbundets kulturberedning under planperioden att ta fram en modell för detinternationella arbetet på kulturområdet.Vi ska under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>Ta fram en modell för det internationella arbetet på kulturområdet11 Internationell organisation som fokuserar på lokal historia, platser, berättelser och att återskapa det förflutna ien lärande miljö.27


6. Sammanfattning – detta ska vi göra under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>Teater, musik och dans Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer inom teater, musik och dans 12 . Alla ska på ett aktivt och deltagande sätt möta teater, dans och musikverksamhet under sinskolgång 13 . Kunskapsmålen i skolans läroplaner ska nås i högre utsträckning med hjälp av kultur 14 . Stödja utvecklingen av arbetsmetoder för estetiska lärprocesser, bland annat i samverkanmellan kultur, akademi och näringsliv. Leda unga att professionalisera sitt utövande (talangcoachning).Satsningen på att barn och unga ska möta teater, dans och musik under sin skolgång ska görasinom ramen för länets skolkulturstrategi. För att kunna genomföra detta kommer det attbehövas extra resurser till området.Museiverksamhet I bred regional samverkan utveckla användningen och utvecklingen av länets kulturarv 15 Stärka besöksnäringen med hjälp av länets kulturarv Utveckla tillgängligheten och bemötandet tillsammans med det lokala näringslivet, medfokus på barn och unga.BiblioteksverksamhetFortsatt samverkan mellan bibliotek och folkbildning för att motverka den digitala klyftan.Utveckla folkbiblioteken som sociala och kulturella mötesplatser, samhällsbyggandeinstitutioner och arenor där olika verksamhetsområden kan mötas och ett innovativt klimatkan skapas.Stärka bibliotekens arbete med det livslånga lärandet.Utveckla barn- och ungdomars språk, bland annat genom läsfrämjande insatser.Utveckla länets skolbibliotek i samarbete med skolornaLitterär verksamhetUtreda förutsättningarna för litteraturens roll som konstform i <strong>Kalmar</strong> län. UPPFLYTTADStärka och utveckla litterära mötesplatser i länet, såväl fysiska som digitala.Kartlägga barns och ungas möjligheter att utveckla skrivandet.Kartlägga antalet verksamma författare i länet.FolkbildningStärka samarbetet mellan studieförbunden och aktörer inom kulturområdet.Stärka arrangörsledet i <strong>Kalmar</strong> län. Det handlar om befintliga arrangörer, nya arrangöreroch nya former av arrangörsskap.Utveckla metoder kring medskapande och deltagande.12 Görs inom ramen för länets befintliga Scenkonststrategi13 Görs inom ramen för skolkulturgaranti som tas fram under planperioden14 Görs inom ramen för skolkulturgaranti som tas fram under planperioden15 Görs inom ramen för den kulturarvsstrategi som ska tas fram under planperioden.28


ArkivverksamhetÖka Arkivförbundets möjligheter att förbättra kompetensen i länet kring digital hantering.Arkivförbundet ska, tillsammans med andra aktörer, utveckla tillgängligheten ochpedagogiken kring arkiven i länet, med fokus på barn och unga.Stödja Rockarkivet i utvecklingen mot att bli ett besöksmål för svensk rock- ochpopmusik.FilmkulturStärka befintliga arrangörer, nya arrangörer och arrangörsskap i nya former.Barn och unga ska få ökade möjligheter till att skapa och ta del av film.Hitta metoder för att ta tillvara på de studenter som varje år utexamineras frånLinnéuniversitetet och FOJO samt yrkeshögskolor och folkhögskolor.HemslöjdUtveckla fler mötesplatser i länet kring hemslöjd.Utveckla näringen kring hemslöjdÖka tillgängligheten till och utövandet av hemslöjd för barn och unga.Samverkan mellan kultur och andra samhällsområdenÖka kunskapen om samt utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa.(återfinns inom samtliga verksamhetsområden)Genomföra projekt kopplat till kultur och äldreUtveckla strategiska samverkansformer mellan kultur och näringsliv.Fortsätta arbetet utifrån strategin Kultur med nya ögonHorisontella perspektivTa fram och analysera könsuppdelad statistik i samråd med inblandade aktörer och utifrånresultatet ta fram förbättringsmetoder. (Återfinns inom respektive verksamhetsområde)Genomföra en kartläggning över mångfaldsarbetet och utifrån resultatet ta framförbättringsmetoder. (Återfinns inom respektive verksamhetsområde)Genomföra en kartläggning över verksamhetens klimatpåverkan och utifrån resultatet tafram förbättringsmetoder. (Återfinns inom respektive verksamhetsområde)Ta fram en modell för det internationella arbetet på kulturområdet.Bilagor29


Regionförbundets medel för kulturändamål <strong>2012</strong>Regionförbundet ansvarar för regional kulturverksamhet och genom samverkansmodellenansvar för fördelning av både regionala och statliga kulturanslag. Landstinget i <strong>Kalmar</strong> länbidrar med årliga medel för de regionala kulturanslagen. Genom samverkansmodellen harRegionförbundet totalt fördelat 73 miljoner kronor till kulturändamål för <strong>2012</strong>. Tilllänsinstitutioner och regionala organisationer har 54 miljoner kronor fördelats enligtsammanställningen nedan. De fyra regionala kulturinstitutionerna Byteatern, <strong>Kalmar</strong> länsmusikstiftelse, <strong>Kalmar</strong> läns museum och <strong>Kalmar</strong> konstmuseum tilldelas mest av de regionalaoch statlig kulturmedlen, 45 miljoner kronor.Övriga organisationsbidrag är på knappt 14,6 miljoner kronor.I den totala summan som Regionförbundet fördelar ingår bidrag till kulturprojekt medkulturresursmedel och regionalpolitiska medel, 1:1-medel. Dessa insatser fungerar ofta somdelfinansiering och ger projekten möjlighet att söka ytterligare medel från andra aktörer.Projekten har betydelse för nyskapandet inom konst och kultur och regional utveckling.Observera att sammanställningen nedan avser budgeten <strong>2012</strong>. Redovisningen avkulturprojektmedel avser utfallet 2011.Länsinstitutioner och regionala organisationer, budget <strong>2012</strong>Statligt enligtRegionalt samverkansmodellen <strong>Kommun</strong>altByteatern 6 713 000 4 983 600 1 580 000Capellagården 213 000Danskonsulent* 210 000 134 667Designarkivet 982 000 1 500 000<strong>Kalmar</strong> läns arkivförbund 148 000 294 100 35 000<strong>Kalmar</strong> läns hemslöjd 735 000 620 200 425 000<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse 4 529 000 10 590 300 1 157 000<strong>Kalmar</strong> läns museum 7 243 000 6 128 000 6 578 814<strong>Kalmar</strong> konstmuseum 2 535 000 2 904 900 3 100 000Reaktor Sydost** 830 000 394 933 60 000Riksteaterföreningen i <strong>Kalmar</strong> län 1 314 000 303 000 60 000Regionbiblioteket 3 024 000 1 117 100Virserums konsthall 1 418 000 500 000 600 000Regionala kulturorganisationer 4<strong>08</strong> 000SUMMA 30 302 000 2797<strong>08</strong>00 15 095 814* hela bidraget, 404 000 till Rf Blekinge, delas m Kronoberg och <strong>Kalmar</strong>. Kontor hosRiksteatern** hela bidraget, 1 184 000, till Rf <strong>Kalmar</strong> län, delas m Kronoberg och BlekingeÖvriga organisationsbidrag, budget <strong>2012</strong>RegionaltFolkbildningsorganisationer 9 789 000Idrottsorganisationer 3 076 000Ungdomsorganisationer 1 452 000Pensionärsorganisationer 343 000SUMMA 14 660 00030


Kulturresurs och stipendier, budget <strong>2012</strong>Statligt enligtRegionalt samverkansmodellenRegional kulturresurs 865 000Kulturstipndier 122 000SUMMA 987 000 0Totalsumma 45 949 000 27 970 800Totalsumma 45 949 000 27 970 800Kulturprojekt utfall år 2011Regional kulturresursByteatern Vårmöte, länsteatrarna Sverige 5000Cirkus i Glasriket Circus Camps 2011 45 000<strong>Kalmar</strong> kommun Förstudie, instrument och genre 40 000<strong>Kalmar</strong> konstmuseum Sommarateljé, 2011 29 000<strong>Kalmar</strong> läns museum Bronsålderskust 75 000<strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdsförening Hållbar utveckling i slöjd 50 000Lovewell Institute Sverige Musikalworkshop 10 000Reaktor Sydost Tellus filmfestival 30 000Regionförbundet <strong>Kalmar</strong> län Avtal med KLT om fria bussresor 20 000Riksteatern <strong>Kalmar</strong> län Skola & Kultur 300 000Teater WEAK Studium Teatraine till <strong>Kalmar</strong> 20 000<strong>Vimmerby</strong> kommun Studiedag, Kreativ Medieundervisning 15 000Yellowbox Skogen i mitt land 40 000SUMMA 704 000Regionala projektmedel, 1:1-medelDestination <strong>Kalmar</strong> Utvecklingsplan <strong>Kalmar</strong> slott 200 000Emmaboda kommun Marknadsföring The Glass Factory 130 000<strong>Kalmar</strong> läns museum Förstudie, digitalisering 450 000<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse Talangcoaching 750 000<strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdsförening Verksamhetsutveckling 100 000Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län DigiDel <strong>Kalmar</strong> län 150 000Stiftelsen Människan och Havet Förstudie Old Seaport 40 000Svenskt Rockarkiv Arkivet för svensk populärmusik 300 000Medfinansiering av EU-projekt<strong>Vimmerby</strong> kommun Etablering utomhuspedagogik 200 000Totalt 2 320 00031


Byteatern<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse<strong>Kalmar</strong> läns museum<strong>Kalmar</strong> konstmuseum medDesignarkivetTOTALTFördelning av bidrag:Diagrammen nedan illustrerar hur kulturmedel har fördelats år <strong>2012</strong> och varifrånmedlen kommer.Kulturinstitutionernas anslag <strong>2012</strong>30 000 00025 000 00020 000 00015 000 00010 000 000RegionaltStatligt<strong>Kommun</strong>alt5 000 0000Kulturorganisationernas anslag <strong>2012</strong>9 000 00<strong>08</strong> 000 0007 000 0006 000 0005 000 0004 000 0003 000 0002 000 0001 000 0000Dans i sydost<strong>Kalmar</strong> läns arkivförbund<strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdReaktor SydostRiksteaterföreningenRegionbiblioteketVirserums konsthallTOTALTRegionaltStatligt<strong>Kommun</strong>alt32


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IBILAGA I – förankring och regionala förutsättningarFörankring med kommuner, civilsamhälle och kulturskapare.Underlaget till <strong>Kulturplan</strong>en togs fram genom samråd med länets kommuner,kulturinstitutioner, kulturorganisationer, kulturkonsulenter, landstinget, länsstyrelsen, KROoch KIF, föreningar och folkbildningen. Förslaget till <strong>Kulturplan</strong> remissbehandlades undersommaren 2011.Regionförbundets styrelse antog <strong>Kulturplan</strong>en 2011 -11-02 och beslutades även att den skullerevideras <strong>2012</strong> och <strong>Kulturplan</strong>en skickades på remiss i juni. Därefter har svaren beretts ochunderlagen till <strong>Kulturplan</strong> <strong>2012</strong>-14 har uppdaterats och bearbetats och lagts in som bilagor.<strong>Kommun</strong>er, landsting och länsstyrelseNästan samtliga kommuner prioriterar kulturarvet, kultur till alla samt barn och unga. Flertaletav kommunerna framhåller att det är viktigt att integrera kulturen i all verksamhet, som enaspekt inom andra förvaltningsområden. Kultur och hälsa är ett område som har hög prioritet.Länsstyrelsen i <strong>Kalmar</strong> län prioriterar utvecklingsinsatser som skapar mervärden i form avarbetstillfällen och Landstinget i <strong>Kalmar</strong> län fokuserar på området kultur och hälsa.<strong>2012</strong> har en kommun en aktuell och antagen kulturplan, en kommun har ett kultur- ochfritidspolitiskt program, sju kommuner har beslutat om att skriva en kulturplan eller strategivarav flera är under arbete, en kommun saknar program helt.Kulturinstitutioner och kulturföreningarLänsinstitutionerna framhåller vikten av en stabil och långsiktig ekonomi som förutsättningför ett professionellt arbete. Flera av länsinstitutionerna prioriterar kulturarvet liksom värdetav att öka kulturintresset hos barn och ungdomar. Arrangörsstöd och arrangörsutveckling lyftsfram och en ökad samverkan mellan kulturinstitutionerna och arrangörsföreningarna.Regionförbundets nätverk ”Kulturbygget” för kulturinstitutioner, konsulenter ochkulturchefer/sekreterare i kommunerna träffas ca 3 ggr per år. Under <strong>2012</strong> har Kulturbyggethaft ett möte om ”Kulturen i kommunala översiktsplaner” i anslutning till Virserumskonsthalls konferens om Nödvändighetens arkitektur. Kulturbygget möttes i samband medRegiondagarna och föreläsningen om Kreativa Kraftfält i Halland. Ett ytterligare Kulturbyggeplaneras i slutet av året med temat Konst i det offentliga rummet.Ideella föreningar och studieförbundDet ideella föreningslivet spelar en stor roll för <strong>Kalmar</strong> läns kulturliv. Det finns ett riktföreningsliv och många föreningar i länets kommuner. I vissa kommuner är aktiviteten högoch föreningarna har god återväxt, medan det i vissa kommuner är problem med återväxten.Generellt önskar sig de aktiva föreningarna stöd i arrangörsutveckling, att vara sedda och attfå bekräftelse på att de utför ett värdefullt ideellt arbete.Föreningarna prioriterar mångkultur, amatörkultur och kultur på landsbygden. Även kulturoch hälsa lyfts fram.I arbetet med att ta fram strategin ”Kultur med nya ögon” hölls samråd med länetsfolkhögskolor. Det finns ett växande intresse mellan länskulturen och folkhögskolorna.<strong>Kalmar</strong> konstmuseum samverkar med Ölands folkhögskola och <strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelsemed Oskarshamns folkhögskola.1


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IKulturberedningen planerar en gemensam dag för kulturchefer, institutionschefer ochbildningsförbunden under vintern <strong>2012</strong>/13 som en fortsättning på samtalen om samverkan.CivilsamhälletUnder arbetet med kulturplanen hölls fyra öppna cafémöten. Då lyftes värdet av att kultur skakomma alla till del oavsett var i länet man bor. Ett ökat samarbete mellan offentligaorganisationer, civila samhället, privata aktörer, näringsliv, universitet och forskning är ett sättatt erbjuda ett ökat kulturutbud. Genom digital teknik kan fler få tillgång till kultur i program,konserter och utställningar. Sociala medier ska användas för att nå bredare målgrupper.De professionella kulturaktörerna är inspiratörer för det lokala och ideella kulturlivet.Kultur har goda hälsoeffekter och bör användas mer inom områden som friskvård ochrehabilitering.I november <strong>2012</strong> ska kulturberedningen arrangera en tankesmedja inom temat ”Kulturen sommotor för människors engagemang och samhällets utveckling” och kultursoppa med mingeldär kulturaktörer från hela länet får möjlighet att mötas.Konstnärernas Riksorganisation, KRO, och Sveriges Konsthantverkare ochIndustriformgivare, KIFVid samrådet med KRO och KIF framhölls att MU-avtalet bör följas på <strong>Kalmar</strong> konstmuseumoch Virserums konsthall, och att 1-procentregeln ska tillämpas i länets kommuner vid omochnybyggnation. MU-avtalet och 1-procentsregeln finns upptagna i <strong>Kalmar</strong> länsKonststrategi.Kulturberedningarna från Bleking, Kronoberg och <strong>Kalmar</strong> hade ett gemensamtkunskapsseminarium i september <strong>2012</strong> då förutsättningarna för MU-avtalet diskuterades.Inom arbetet med scenkonststrategin pågår ett arbete under <strong>2012</strong> för en regional skrivning omupphandling och förvaltning av offentlig konst.2


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IRegionala förutsättningar – länets kommunerBorgholms kommun 2010/11 års uppgifterStyrningStyrdokumentKultur/musikskolaMusikscenTeaterscenDansscenRepetitionslokalerStudioFria teatergrupperFria musikgrupperUtställningslokaler3Kultur- fritidsnämnd: 3 kvinnor, 6 män, 25 till 69 år medel 61 årAv fullmäktige antagna mål. Arbete med kulturplan pågår.Traditionell musikskola, ca 200 elever, 650 kr/termin - syskonrabattBorgholms slott, mobil scen samt ett antal mindre inomhus scener ochtillfälliga utomhusscenerFolkan Borgholm, hembygds-/bygdegårdarna, Borgholms slott, Ölandsmuseum HimmelsbergaSaknas<strong>Kommun</strong>al för uthyrning. Fritidsgården i Borgholm replokal för ungdomar.Musikskolan har inspelningsstudio. Allmänheten kan hyra. Finns ävenprivat.Teater Proximus, Norra Ölands teaterförening m.fl.Allt från dragspelsgrupp, körer och storband till mässingssextettVida museum och konsthall, Ölands museum Himmelsberga, Borgholmsstadsmuseum, Borgholms slott, Solliden, Galleri Mittbrodt, Galleri Svalan,Stenhallen Borgholm, Skäftekärr, Borgholms bibliotek m.fl.Ateljéer/kollektivverkstad Ingen ateljé/kollektivverkstad i kommunal regi.BibliotekBiografMuseerKulturarv ochkulturmiljöerArkivHembygdsgårdLänskulturinstitution -Folkhögskola -Borgholms bibliotek, folk- och skolbibliotek i Löttorp, Runsten, Rälla,skolbibliotek i Gärdslösa och Köpingsvik samt på Viktoriaskolan i BorgholmFolkan Borgholm som drivs av Folkets husförening snart digitaliserad,IOGT NTO lokalen Löttorp som drivs av Logen Friska Viljor, BorgholmsBio.Borgholms slott, Ölands museum Himmelsberga, Borgholmsstadsmuseum, Skäftekärr järnåldersby, Vida museum och konsthall,Störlinge lantbruks och motormuseum, Skedmosse museum samt ett antalmindre museer.Hela Öland är ett kulturarv och en kulturmiljö! Skäftekärr järnåldersby,Skedemosse, Ismantorps borg, runstenar, St Birgittas kapell, kyrkorna ochKälla gamla kyrka, Borgholms Slott, Himmelsberga, Lerkaka kvarnrad,väderkvarnar och alvaret, stenbrotten och Skurverket vid Jordhamn,Trollskogen, fyrarna, kungsgård och badortsstaden Borgholm, denöländska matkulturen och odlingslandskapet<strong>Kommun</strong>- och bildarkiv, Borgholms stadsmuseum Ölandskulturminnesförening,18 bygdegårdar i kommunen både större och mindre.I Borgholms kommun värnas, vårdas och utvecklas natur- och kulturarvet ständigt. Staden,byarnas och landskapets speciella karaktär gör Borgholms kommun till en attraktiv plats förboende och besökare. I Borgholms kommun skapar kulturen och biblioteken viktiga mötenoch upplevelser genom hela livet.Kulturen är en självklar del av näringslivet i kommunen och en motor i arbetet med att få fleratt bo och besöka Öland året runt. Borgholms kommun satsar på företagande inom kreativaoch kulturella branscher. I det ideella kultur- och föreningslivet finns viktiga resurser ochvärdefulla samarbetspartner.Borgholms kommun är engagerad för en bättre Östersjömiljö och är självförsörjande påförnyelsebar energi. Här finns goda möjligheter för alla människor att ta del av och vara


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga Idelaktiga i samhället. Kulturell och biologisk mångfald är resurser för att skapa välstånd ochekonomisk utveckling. I Borgholms kommun är kultur och miljöutveckling prioriteradeområden.Statens Fastighetsverk och Borgholms kommun arbetar tillsammans för att göra Borgholmsslott till ett av de mest tillgängliga slotten i landet. Statens Fastighetsverk driver under åren<strong>2012</strong>-14, tillsammans med fyra av landets mest besökta besöksmål ett av besöksnäringensstörsta EU-projekt ”Öppna portar”. I <strong>Kalmar</strong> län deltar Borgholms och <strong>Kalmar</strong> slott ochEketorps fornborg. Ny teknik och nya medier används för att så många som möjligt ska kunnata del av slottets historia. Borgholms kommun satsar aktivt och medvetet på Borgholms slottsom evenemangsarena.I Borgholms kommun är samverkan mellan skola, bibliotek och kultur viktigt för lärande,lust, inspiration, upplevelse och måluppfyllelse. Borgholm är en av tre pilotkommuner iRegionförbundets och Riksteaterns projekt ”Skola & kultur”.4


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IEmmaboda kommunStyrning:StyrdokumentKultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupper:Fria musikgrupper:Utställningslokaler:Ateljéer/kollektivverkstadBibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola: -Estetisk utbildning:Bildningsnämnd med kulturutskott, 12 kvinnor, 13 män,(en vakans)medelålder 50<strong>Kulturplan</strong> pågående, förankrad lokalt och regionalt, beslut undersenhöstenKulturskola, 825 platser, varav 480 är klassundervisning, 500kr/termin.Folkets hus, Rasslebygd, HuvudbiblioteketEmmaboda, Lindås, Vissefjärda och Åfors Folkets hus, samtbygdegårdarnaKulturskolanKulturskolan. Emmaboda, Lindås, Vissefjärda och Åfors Folkets hus, samt ibygdegårdarnaKulturskolan, Glashyttan i BodaVissefjärda och Åfors Teatergrupper, Emmaboda VisföreningBlandade genrer; Föreningen Live Jazz Emmaboda, Musica Åfors, HazyDizzy, Johansfors Musikkår, Lindås Musikkår, Peter RudenborgThe Glass Factory, Johansfors Kristallmuseum, biblioteken, Duvemåla,Hotell Amigo, GarvaregårdenAteljé för barn och ungdomar, The Glass FactoryEmmaboda, Bjurbäcksskolans, Johansfors, Boda, Eriksmåla, Lindås,Vissefjärda och Långasjö bibliotek.Digitaliserade i Emmaboda, Lindås, Vissefjärda. Därutöver en bio i ÅforsAlgutsboda, Emmaboda och Vissefjärda hembygdsgårdar, Duvemåla,Flygts Industrimuseum, The Glass Factory, Hönsalottas Luffarmuseum,Klasatorpet, Kristallmuseet, Kyrkeby Bränneri, Moshultamåla g: a skola,Rubens stuga, Torstamåla Torvmuseum, Västraby stenåldershus.Aktivt arbete med kulturmiljöerna. Förstudie under hösten <strong>2012</strong> med<strong>Kalmar</strong> läns museum inför nytt Kulturmiljöprogram. Bildningsnämnden ärrådgivande i plan- och byggfrågor. Kulturminnesguide till 90 kulturminnenoch sevärdheter med GPS-koordinater och bilderEmmaboda arkivförening samt pappersarkiven för Boda-Johansfors-Åfors-Kosta-Modala – omfattande arkivalier och konstnärsritningar av nationelltoch internationellt intresseAlgutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda hembygdsgårdar<strong>Kommun</strong>en har intresse av att The Glass factory ska få ett länsuppdragoch har ansökt om detta.Workshops och konstpedagogiska program på The Glass Factory i BodaEmmaboda kommun ligger i Glasriket och kommunen har en stark vilja ge godaförutsättningar för utveckling av besöksnäring, konstnärskap och kunskap inom glas.Emmaboda kommun äger glas- och pappersarkiven från Boda, Kosta, Åfors och Johansforsglasbruk samt Modala glasbruks pappersarkiv. Tillsammans utgör de Sveriges störstakonstglassamling med 30 000 objekt.Samlingarna ska ingå i The Glass Factory som är ett upplevelsebaserat glasmuseum med englashytta i direkt anslutning till utställningarna. Museet är ett kunskapscentrum och kreativmötesplats för konstnärer, designers och besökare.Det har alltid varit många konstnärer bosatta i anslutning till glasbruken och de ger sinkaraktär åt bygden. En del av dem är världsberömda som Bertil Vallien och Ulrica Hydman-5


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IVallien. De, liksom deras arvtagare Åsa Jungnelius och Ludvig Löfgren, bor i Åfors. Ikölvattnet har andra konstnärer bosatt sig här, framför allt keramiker och bildkonstnärer.Vilhelm Moberg föddes i Moshultamåla, Algutsboda socken. Hans minne och litteratur vårdasav Emmaboda kommun genom evenemanget ”En dag med Moberg” i samarbete med VilhelmMoberg-sällskapet. Syftet är att förmedla olika aspekter av Vilhelm Mobergs författarskapoch knyta an till den bygd som har inspirerat hans diktning.För Emmabodafestivalen, Rasslebygd, är musiken och musikintresset centralt. Den har vuxitlångsamt från en konsertkväll med en artist i en trädgård på 1000 kvm 1988, till tre dagar med50 artister på tre scener på en yta av 20 hektar och 10 000 besökare, varav fem till tio procentfrån våra grannländer.Emmaboda kommun har antagit en biblioteksplan med fokus på barn, ”En röd tråd frånvaggan till mopeden med biblioteket”. Målsättningen är att stimulera barns språk genomkvalitetskultur, öka intresset och kunskaperna om barn- och ungdomslitteratur och breddaintresset för biblioteket.6


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IHultsfreds kommunStyrningStyrdokumentKultur/musikskolaMusikscen:Teaterscen:.Dansscen:RepetitionslokalerStudio:Fria teatergrupperFria musikgrupperUtställningslokalerAteljéer/kollektivverkstad:BibliotekBiografMuseerKulturarv och KulturmiljöerArkivHembygdsgårdLänskulturinstitutionFolkhögskolaEstetisk utbildning<strong>Kommun</strong>styrelse, 2 kvinnor genomsnittsålder 47 år, 11 män -genomsnittåldern 54 årMål 5 i hållbar utveckling och näringslivsprogrammet 2011-<strong>2014</strong>.Riktlinjer för Kultur i skolan. <strong>Kulturplan</strong> arbete påbörjat. Revidering avBiblioteksplan pågående.Musikskola, 194 elever, 590: -/terminMetropol, Hultsfreds Eventområde, Hultsfreds fritidsgård, Valhall,Virserums KyrkaOrdenshuset i VirserumNejHultsfreds fritidsgård och MetropolHultsfreds fritidsgård, Metropol, LumbusBlanda och GeLifvens, Lil’ Camille & The Rattletones, Karambol, The Tonic Bang,Tre vise män, Blue JoyKopparslagaren, Virserums KonsthallNejHultsfreds Bibliotek, Virserums Bibliotek5 biografer, 1 digitaliseradMöbelindustrimuseet, Telemuseum, Hultsfreds-Hus MuseumHultsfreds Slätt, <strong>Kalmar</strong> Regemente, Smalspårsjärnvägen,FornlämningarSvenskt Rockarkiv8 hembygdsgårdar. Målilla Hembygspark med 30-talet byggnader.Hembygdsföreningen har ca 3 000 föremål registrerade på dataNejNejGyro, Estetiska programmet.”Musikkommunen” är Hultsfreds identitet. Hultsfredsfestivalen, Popkollo, Rookiefestivalenoch Virserums musikdagar har lagt grunden till att Hultsfreds kommun är ett välkäntvarumärke med stark musikprofil. <strong>Kommun</strong>en är en upplevelsekommun och vill skapa godaförutsättningar, öka tillgängligheten och synliggöra näringarna inom området.Popkollo, som startade i Hultsfred 2003 och som numera har spridit sig till 7 andra orter iSverige från Umeå i norr till Malmö i söder och internationellt till 33 medlemsföreningar överhela världen, är ett framgångsrikt exempel på den skapande och kreativa kultur utanför skoltidsom Hultsfredsfestivalen och Rock City har lagt grunden för och som i detta fall ger ungaflickor möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger inom musik.Svenskt Rockarkiv i Hultsfred har landets största samling av svensk pop- och rockhistoria. Iarkivet finns demoinspelningar och skivklassiker, instrument, videofilmer och annan kuriosa.Virserums Konsthall är konsthallen som inte ligger i en större stad. Mottot är ”konsten tillhöralla” och utifrån det synliggör den vanliga människans berättelser.Hultsfreds kommuns ambition är att Virserums konsthall och Rockarkivet ska ingå isamverkansmodellen med statliga och regionala verksamhetsmedel.7


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IHögsby kommun, 2010/11 års uppgifterStyrning<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:Kultur/musikskola:Musik, teater ochdansscenerRepetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Utbildningsutskott, 1 kvinna och 2 män, medelålder 33 årSka tas framKulturbruket, en form av kulturskola under icke skoltidKulturcentrum Tegelbruket, Ruda Folkets Hus, Berga Medborgarhus,Fågelfors Folkets Park och Högsby församlingshem.Kulturcentrum TegelbruketKulturcentrum Tegelbruket, och Höllywood film, TV och radioRuda revy- och teatersällskapBergeskans orkester samt många ungdomsband både tjej- och killband iolika konstellationerMisteln bibliotek och turistbyrå samt olika lokaler vid olika tillfällen, ejnågon permanent lokal.Ateljéer/kollektivverkstad: Finns inom olika konstformer, glas och keramik. Ateljéerna drivs privatBibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv: -Hembygdsgård:Länskulturinstitution: -Folkhögskola: -Estetisk utbildning: -Bibliotek i Misteln, Högsby samt ett förenigsdrivet i Fågelfors2 st. en i Berga Medborgarhus och en i Logen Blända, Grönskåra.Bötterum hembygdsmuseum, Nostalgia leksaksmuseum, Skälsbäcksskolmuseum samt Garbo-utställning.Ringvidahults borg, Hornsö ekopark.5 st, Bötterum, Isabogården, Fagerhult, Fågelfors och HögsbyHögsby kommun har ett rikt kultur- och föreningsliv som spelar en central roll för samhälletslivskraft och utveckling. Det ger livskvalitet, stärker band mellan människor och utgör enviktig mötesplats och träffpunkt i det sociala nätverk som alla behöver, inte minst ur etthälsoperspektiv.Misteln bibliotek och turistbyrå är en samlingspunkt för alla kommunens invånare och externabesökare. Det är en arena där invånare i alla åldrar möts. Där erbjuds fritid och kultur,bildning och förströelse samt samhällstjänster. Den digitala närvaron ger möjligheter att nåhela världen. Utöver bibliotek och turistbyrå finns inflyttarservice, kultur- och fritid,integrationskontor, Högsby Bostads AB, Mittpunkt Högsby - lokalt utvecklingscentrum förföretag och näringslivskontor. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tar emot bokadebesök. Det finns trådlöst nätverk och konferensrum att hyra.Kulturcentrum Tegelbruket är en arena för kommunens ungdomar, där finns möjlighet att”repa” med sitt band, arrangera konserter eller andra publika evenemang, träffa kompisar,hänga i caféet, klättra på klätterväggen eller bara vara. Kulturcentrum Tegelbruket har underårens lopp arrangerat en del regionala tillställningar för ungdomar med”Musik direkt” och”Ung kultur möts”.Kulturbruket är benämningen på vår kulturskola. Det är ett samarbete mellan kommunen,studieförbund och föreningsliv där det samlade kulturutbudet för barn och ungdompresenteras.8


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga I<strong>Kalmar</strong> kommunStyrning<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:Kultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Kultur- och fritidsnämnd, 5 kvinnor och 6 män, medelålder 44 år”Ett rikt liv i <strong>Kalmar</strong>” – kultur-, fritids-, och idrottspolitiskt program, gällerinnevarande mandatperiodKulturskola med brett utbud, avgift 250/ 350 kr, ca 1400 elever<strong>Kalmar</strong> slott, Monokrom - ungdomshus, <strong>Kalmar</strong> teater, <strong>Kalmar</strong>salen,Söderport café<strong>Kalmar</strong> teater, Byteatern, <strong>Kalmar</strong>salen, <strong>Kalmar</strong> slott<strong>Kalmar</strong> teater, Byteatern, <strong>Kalmar</strong>salen,Musik – Monokrom och KulturskolanMusik - MonokromAmatörer: Triangelteatern, Teater Katastrof, Lokalteatern m fl.Produktionsbolag: Mycke’ Nöje, Vicky von der Lancken NöjesproduktionMusikkåren Lyran, <strong>Kalmar</strong> musiksällskap. Cirka 150 band, med ungaoch äldre, på amatör- och semiprofessionell nivå<strong>Kalmar</strong> slott, Teatergalleriet, <strong>Kalmar</strong> konstmuseum, Länsmuseet,Rotundan, Sjöfartsmuseet, Galleri Monica Strandberg, teatergalleriet,NoshörningenAteljéer/kollektivverkstad: Lindöateljéerna, ateljéer för 16 yrkesverksamma konstnärerBibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Arrangerande föreningarFolkhögskola:Estetisk utbildning:Huvudbibliotek med 9 filialer, bokbuss, unikt stifts- ochgymnasiebiblioteketBiostaden och Saga, digitaliserade<strong>Kalmar</strong> konstmuseum, <strong>Kalmar</strong> läns museum, <strong>Kalmar</strong> slottSjöfartsmuseet<strong>Kalmar</strong> slott, Kvarnholmen 1600-talsbebyggelse, Domkyrkan, <strong>Kalmar</strong>teater, Stadsparken, Krusenstiernska gården, gamla stan, Mörebygden,Hossmo kyrkaLänsmuseet, stifts- och gymnasiebiblioteket12 hembygdsföreningar, Aluette för medeltida segling, RenässansgilletByteatern - <strong>Kalmar</strong> läns teater, <strong>Kalmar</strong> konstmuseum, <strong>Kalmar</strong> länsmuseum<strong>Kalmar</strong> teaterförening, Scenkonst <strong>Kalmar</strong>. Kammarmusikföreningen.<strong>Kalmar</strong> filmstudioHögalids folkhögskola med musikprofilJenny Nyström gymnasietEn förutsättning för kommunens arbete är starka kulturinstitutioner. <strong>Kalmar</strong> kommun arbetarför att integrera kultur och kulturvärden i stadsplaneringsprocessen för att åstadkommaattraktiva stads- och livsmiljöer. En av flera viktiga utvecklingsplaner är att skapa ettsammanhållet kulturcentrum för Monokrom, Kulturskolan och Byteatern. ÄvenLinnéuniversitetet deltar i samarbetet.Inom kulturarvsområdet vill <strong>Kalmar</strong> kommun medverka till en utveckling av <strong>Kalmar</strong> slottsom besöksmål, symbol för regionen och som arena och mötesplats i Östersjöregionen.<strong>Kalmar</strong> kommun arbetar också målinriktat för att öka det internationella samarbetet och eninternationell profilering av kulturområdet.<strong>Kalmar</strong> kommun driver frågan kring estetiska lärprocesser i skolan. En del i det arbetet är attmedverka som pilotkommun i skola och kulturprojektet i samarbete med Riksteatern9


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga Inationellt och lokalt, länskulturen, Regionförbundet samt <strong>Vimmerby</strong> och Borgholmskommuner.<strong>Kalmar</strong> kommun avser att öka tillgängligheten till kultur för alla oavsett ålder, kön, etniskbakgrund samt tillgänglighet för funktionshindrade. <strong>Kalmar</strong> kommun stödjer utvecklingen avarrangerande föreningar inom marknadsföring, utvecklingen av evenemang i stadsmiljö,satsning på nyskapande verksamhet. <strong>Kalmar</strong> kommun vill också medverka i en regionalsatsning på kultur och hälsa.Ytterligare ambitionen är till exempel att utveckla samarbetet med Linnéuniversitetet ochverka för att 1-procentsregeln ska vara vägledande även där kommunen inte är byggherre menkan påverka exploateringsprocessen.10


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IMönsterås kommunStyrningKulturnämnd, 4 kvinnor, 3 män, 43-81 år, medelålder 61 år<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi: <strong>Kulturplan</strong> 2004, reviderad <strong>2012</strong>Kultur/musikskola:Musik, teater ochdansscenRepetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Ateljéer/kollektivverkstad:Bibliotek:Biograf:Museer:320 elever, 500 kr/terminMusik, teater och viss dans; Blomstermåla Folkets Hus, Parkskolansaula, Mönsterås bio, Hotell Kronmunken, fritidsgårdar,hembygdsgårdar<strong>Kommun</strong>al regi och studieförbund/föreningarMusikstudio på fritidsgård och via studieförbundMönsteråsrevynRikt musikliv med många aktiva i olika genrer, årlig BluesfestivalTornet, kommunalt - ej vinter,saknasHuvudbibliotek, 4 filialer, inhyrd bokbuss. Nytt huvudbibliotek byggs2 biografer, drivs av Folkets hus och IOGT-NTO, digitaliseradeMindre museer vid hembygdsgårdarna, ”O store Gud” -samlingKulturarv och kulturmiljöer: Kronobäcks klosterkyrkoruin, Modéerska huset, Pataholm m.fl.Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola:Estetisk utbildning:saknas3 hembygdsgårdarsaknassaknasMusik och andra estetiska uttryckssätt ges stort utrymme påMönsteråsgymnasietBiblioteken är viktiga som mötesplats och resurs i det livslånga lärandet och i den lokalasamhällsutvecklingen. <strong>Kommun</strong>en inviger ett nybyggt huvudbibliotek under hösten <strong>2012</strong>.Mönsterås kommun har ett aktivt musikliv med band, körer och föreningar inom en bredvariation av genrer. I kommunen arrangeras en väl etablerad bluesfestival. Gymnasiet harmusikprofil, musik- och kulturskolan är mycket aktiv och samarbetar bland annat medkammarorkestern Camerata Nordica. <strong>Kommun</strong>en vill också utveckla formerna förarrangörskap och stöd till föreningar.<strong>Kommun</strong>en vill vidare ha ett utvecklat framtida samarbete även med övriga regionalakulturinstitutioner kring föreningslivets förnyelse och utveckling, stöd till unga kulturutövareoch stöd och samarbete kring arrangemang för barn och unga.I Mönsterås kommun finns ett starkt intresse för den lokala historien, kulturarvet, med aktivahembygdsföreningar, ideellt engagemang och utvecklingen av Kronobäcks klosterkyrkoruin.<strong>Kommun</strong>en vill fortsätta utveckla det lokala kulturarvet. Ett lärcentrum skulle kunna skapasgenom samarbeten med utvecklingscentret i kulturmiljöpedagogik vid <strong>Kalmar</strong> läns museum,Linnéuniversitetet, länsstyrelsen, hembygdsrörelsen, skolan samt andra verksamma inomkulturmiljöområdet.Verksamheten på lokal nivå är basen för länets kulturliv. Mönsterås kommunen anser att detär viktigt att samarbeten och stödsystem mellan lokal och regional nivå fungerar ochutvecklas, det är viktigt att tydliggöra vem som har ansvar för genomförande och utvärderingav olika insatser samt att dialogen mellan lokala och regionala kulturaktörer kring kulturensutveckling hålls levande11


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IMörbylånga kommunStyrning <strong>Kommun</strong>styrelsen, 9 kvinnor 6 män, medelålder 56<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:12<strong>Kulturplan</strong>earbetet inleds januari 2013 i samverkan med översiktsplanenKultur/musikskola: Musikskola med dans, cirka 430 platser, (100 i kö). Avgift: 548 kr (<strong>2012</strong>)Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Zokker i Mörbylånga, unga bands uppträdanden. Rokk & Texxt-lägrenpå Zokker en mötesplats för unga musiker och låtskrivare från regionen.Konsertsal i Kyrkskolan, Mörbylånga. Svenska kyrkans kyrkor.Skansenskolans Aula i Mörbylånga, samlingssalar och bygdegårdar harmindre scener t.ex. Torngårdssalen i Gräsgård och Medborgarhuset iVentlinge, Kyrkskolan i Mörbylånga.Skansenskolans Aula, Zokker, Mörbylånga har danssal och Danslägerför unga på sommaren.Danssalen, Zokker, Mörbylånga (teater och dans), 3 repetitionsrum förbandInspelningsstudio på Zokker, Mörbylånga. Privata inspelningsstudiosProfessionella grupper: Ölands Dramatiska Teater.Amatörgrupper: Södra Ölands Musikteaterförening, Theatre FruticosaInga professionella. Många aktiva amatör- och semiprofessionellamusikgrupper i olika musikstilar och nivåerMörbylånga konsthall - Mörbylånga konstförening, Galleri Blå Porten,Ottenby Konstmagasin, Ottenby Galleri, Galleri Landborg, Lilla Gallerietoch Geologisk trädgårdAteljéer/kollektivverkstad: Inga kommunala. Många privata ateljéer.Bibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola:Estetisk utbildning:Folkbibliotek i Mörbylånga, Färjestaden och Degerhamn, Skolbibliotekoch Ölands folkhögskolas bibliotekIngen kommersiell biograf. Biografföreningen i Mörbylånga är verksam iSkansenskolans aula. Digitaliseras hösten <strong>2012</strong>. Bio i TorngårdslokalenJ. A. G. S. Museum och Sjöfartsmuseet, Fågelmuseet Södra udden,EketorpSödra Ölands odlingslandskap – Unesco world heritage, mångafornborgar, gravfält, runstenar, kulturreservat och väderkvarnar<strong>Kommun</strong>arkivet18 hembygdsföreningar och 16 har egen hembygdsgård.Eketorps borg, avdelning inom <strong>Kalmar</strong> läns museum.Ölands folkhögskola, inriktning estetisk, Musikteater-, Skriva-,Dokumentärfilm-, Konst- och Designskola.Capellagården med hantverksutbildningar i finsnickeri, keramik, textiloch trädgård.Ölands kultur- och naturvärden är förbundna med varandra där naturvärdena existerar i ettkulturellt sammanhang. Människans kultivering av markerna ger förutsättningar för denbiologiska mångfalden. Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap är ett varumärke som skagöras tillgängligt och begripligt för besökare och intressenter. Det ska användas imarknadsföringen av kommunen som en kultur och naturkommun. <strong>Kommun</strong>ens avsikt är attutarbeta en strategi för att bli en framstående kultur- och naturkommun.Det unika landskapet har under lång tid intresserat och lockat bildkonstnärer och andrakulturarbetare. De kluster av konstnärer och kulturarbetare som landskapet lockar till sig, ger isin tur förutsättningar för utveckling av kreativa näringar. Landskapet, tillsammans med dekulturella och kreativa näringarna, utgör en kulturell infrastruktur som bas för kommunensutvecklingsarbete.


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga INybro kommunStyrning<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:Kultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Ateljéer/kollektivverkstad:Bibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv och kulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola:Estetisk utbildning:13Barn och utbildningsnämnd, 7 kvinnor, 6 män, medelålder 49.Kulturutskott i kommunfullmäktige 2 kvinnor, 5 män, medelålder 53Övergripande kulturstrategi 1997, Nybro kommunskulturmiljöprogram. Arbetet med kulturplan påbörjas med nyorganisation. Utbildning av Kulturutskottet i frågorna - pågående.Kulturskola, 400 platser, 400 – 650 kr/terminFyra stora och mindre i bygdegårdar och utomhusFyra stora och mindre i bygdegårdar och utomhusIngen vars golv uppfyller kraven, lånar matta från danskonsulentenUngdomsgården MejerietUngdomsgården MejerietMånskensteaternSex stycken, t ex Musikkårerna, Lilla Orkestern ett flertal körerPukebergs utställningshall, Nybro Bibliotek, utställningshall i orreforsoch Designarenan i MåleråsAteljéhus PukebergEtt huvudbibliotek, en bokbuss, grundskolebibliotek ochgymnasiebibliotekFolkan i Nybro, Alsterbro Bio – digitaliseradeMadesjö Hembygdsmuseum, Qvarnasläts Hembygdsmuseum,James Bond Museum. Glasbrukens museerFyra riksintressen för kulturmiljövården och ett byggnadsminne.Mängder av kulturmiljöer och fornlämningar beskrivna i ”Nybrokommuns kulturmiljöprogram”Designarkivet i Pukeberg, Glasbrukens arkiv och kommunenscentralarkivSju, t ex Kristvalla Hembygdsgård, Qvarnasläts HembygdsgårdDesignarkivet i Pukeberg tillhör <strong>Kalmar</strong> Konstförening, <strong>Kalmar</strong> länsHemslöjdskonsulenter i Pukeberg tillhör länets HemslöjdsföreningNejRiksglasskolan i Orrefors, Konstglas – yrkeshögskoleutbildning,Designhögskolan i Pukeberg, LinnéuniversitetNybro kommun arbetar aktivt med att lyfta fram och berika sin historia som industristad.Fokus ligger på glas, trä och järn och kommunen arbetar kontinuerligt med att koppla sammankulturarvet med modern design, konst och upplevelser.”Mötesplats Pukeberg” – är ett centrum för konst, hantverk, design och kultur. <strong>Kommun</strong>enstödjer utvecklingen av Pukebergsområdet genom fler utövande konstnärer i AteljéhusPukeberg och arbetar för förvekligande av ”Glasrikets arkiverade världsarv” och samverkanmed Arkitekturmuseet i Stockholm.I projektet Nybros Moderna kulturarv har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifieratsoch dokumenterats. Projektet har genomförts i samverkan med <strong>Kalmar</strong> läns museum. Nybrostad uppfyller delmålet ”kulturhistorisk värdefull bebyggelse” i miljömålet ”God bebyggdmiljö”. <strong>Kommun</strong>en fortsätter arbetet med stadens identitet som modern småstad. Likaså harkommunen för avsikt att arbeta vidare med hela kommunens kulturhistoriska bebyggelse.Nybro är staden i Glasriket. <strong>Kommun</strong>en har medvetet arbetat med glasskulpturer vid stadensinfarter med visionen att glasets magi även ska upplevas tydligt i den offentliga stadsmiljön.Det finns planer för en glaspark i centrum.


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IOskarshamns kommun, 2010/11 års uppgifterStyrning<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:Kultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Kulturnämnd, 8 kvinnor, 6 män, medelålder 56 år<strong>Kulturplan</strong> är under arbete. <strong>Kulturplan</strong> för- och grundskola antagen.Biblioteksplan. Strategi för stråksatsning med Musikskolan, estetiskaprogrammet Oscarsgymnasiet, Länsmusiken och FolkhögskolanMusikskola, 440 elever, 520: -/terminOscarsgymnasiet, Rödsleskolans, Ungdomens Hus, Forums konsertsal,Ceciliakapellet Folkhögskolan, kyrkorna, Folkets park, Stadsparkensungdomsgård, The Big BangOscarsgymnasiet, Rödsleskolans, Ungdomens Hus, Forums konsertsalSaknasAteljéer/kollektivverkstad: SaknasBibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola:Estetisk utbildning:Stadsparkens fritidsgård, Sensus lokaler i Ungdomens HusUngdomens hus – Sensus, Oskarshamns FolkhögskolaOskarshamns Teatersällskap, två amatörrevygrupperBlandat från Oskarshamn Concert band, Ladies Only, Pushinsky,Crescendokören, On Que Blues Band, Four Real, Henrik Björkman & PajMalaj till Hurley and The Blue DotsKonsthall och Möjligheternas rum i Kulturhuset, Källströmsgården,Orchidéa Kulturcafé, vissa kyrkorStadsbibliotek, 5 filialer och en bokbussEn biograf, digitaliseradFridhems skol- och bygdemuseum, Oskarshamns Grafiska Museum,Biologiska museet, Båt- och Maskinmuseum, Museifartyget Nalle,Hamnmagasinet Figeholm, Callerströmska magasinet Påskallavik,Fredriksbergs HerrgårdBråbygden Naturum, Källströmsgården Påskallavik, StenhuggarmuseetVånevik, Döderhultarns ateljé, Stensjö by, Skeppsättningen i Snäckedal,Blå Jungfrun, Hällristningar Lagmanskvarn, Stadsdelarna Fnyket ochBesväret - Oskarshamn, Torpet Tallhorvan - Fallebo gård<strong>Kommun</strong>ens bildarkiv, Folkrörelsearkiv, Länsarkivets kontorPetter-Larsgården i Bockara, Kristdala, Figeholm och Misterhultshembygdsgårdar, Ishults tingshus<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse, LänsarkivetOskarshamns folkhögskola inriktning musikOscarsgymnasiet, Novas musikproduktion KYO utbildning vidLinnéuniversitetetUnder år 2011 kommer Oskarshamns kommun att arbeta fram en kulturplan, som ocksåinnefattar en kulturplan för förskola och grundskola.Exempel på aktiviteter inom Oskarshamns kommun är invigning av det ombyggdaDöderhultarmuseet, utställningsverksamheten på Sjöfartsmuseet fortsätter, Oskarshamnsbibliotek deltar i projektet för digital delaktighet tillsammans med Regionbiblioteket ochstudieförbunden.Vidare deltar kommunen aktivt i <strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelses Talangcoachningprojekt.14


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga ITorsås kommunStyrning<strong>Kulturplan</strong>/kulturstrategi:Kultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Ateljéer/kollektivverkstad:Bibliotek:Bildningsnämnd, 7 kvinnor, 10 män, medelålder 53 år, samt kultur ochfritidsutskottSaknasSaknasMjölnerskolan och Folkets HusMjölnerskolan och Folkets HusMjölnerskolanMjölnerskolan, TorskolanMjölnerskolan, Pama studioSaknasStage4you-bandKulturmagasinet, Torsås bibliotekKulturmagasinet BergkvaraTorsås FoklbibliotekBiograf: Centrumbiografen i Folkets Hus, digitaliserad <strong>2012</strong>Museer:Kulturarv och kulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution:Folkhögskola:Estetisk utbildning:Sjöfartsmuseet i BergkvaraGarpens fyrplats, Bergkvara, Olssonska gården, Påbonäs, Bröms,Järnsida gravfält<strong>Kommun</strong>arkiv, hembygdsarkivGullabo, Ekbacken och Söderåkra hembygdsgårdarSaknasSaknasMjölnerskolan, musik-, film- och mediaprogramGarpens fyr och bebyggelsen på ön är av stort kulturhistoriskt värde. Garpen hänger sammanmed Bergkvara, en av landets äldsta handelsplatser och skeppsbyggerier. I Bergkvara liggerSjöfartsmuseet och Kulturmagasinet. Kulturmagasinet, inrymt i en skeppsredargård, finns tvåateljéer, en grafikverkstad och ett galleri. Här bedrivs kurser inom konst- och kultur.<strong>Kommun</strong>en stödjer hembygdsföreningars, byalags och kulturföreningars arbete med attbevara och synliggöra kultur och kulturarv.Biblioteket spelar en central roll som offentlig arena, mötesplats och kulturaktör. Bibliotekethjälper till med turistinformation under vintern och sommartid finns en turistbyrå i Bergkvara.Olssonska gården, mitt i Torsås, har sitt ursprung från en av de allra äldsta gårdarna i Torsåskyrkby och är ett av kommunens två byggnadsminnen.Folkets Hus och centrumbiografen är en aktiv biograf som bedriver barn- och ungdomsprojekttillsammans med kommunen.Kulturlandskapet i Gullabo socken, med slåtterängar och skogsbeten, är värdefullt förpromenader och rekreation. Gullabo utgör centrum för slöjdriket där man sedan 1800-taletsmitt tillverkade slöjd för försäljning.Nils Dacke har sina rötter i gränstrakten till Gullabo. Här ligger Gloseboda timmergård, ennybyggd stormansgård från femtonhundratalet.Ett nytt utvecklingsområde inom kreativa näringar är matkultur och Bygdens marknad.Småskaliga producenter har gått samman för att skapa gemensamma försäljningsmöjligheteroch utveckla Bygdens Marknad i Torsås.15


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga I<strong>Vimmerby</strong> kommunStyrning: Kultur fritidsnämnd, 3 kvinnor, 2 män, medelålder 50Plan/Styrdokument:Kultur/musikskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler: Fabriken, 5Studio: Fabriken, 1Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:<strong>Kulturplan</strong>, arbetet påbörjatKulturskola, 343 inskrivna elever, avgift 500 kr/termin.Genom kulturgarantin når kulturskolans lärare alla elever i <strong>Vimmerby</strong>kommuns skolor.Astrid Lindgrens skola, <strong>Vimmerby</strong> gymnasium, Folkhögskolan, FolketsPark, Stadshusets plenisal, Teater Komedianten, Tullportsteatern, AulanFabriken, Astrid Lindgrens Näs, Rumskulla, Storebro, Tuna och YtterbobygdegårdarAstrid Lindgrens skola, <strong>Vimmerby</strong> gymnasium, Folkhögskolan, FolketsPark, Stadshusets plenisal, Teater Komedianten, Tullportsteatern, AulanFabriken, Rumskulla, Storebro, Tuna och Ytterbo bygdegårdarAulan i fabriken, Aktiv Ungdoms danslokal i idrottshallen och <strong>Vimmerby</strong>gymnasium på gång med dansgolvAmatörteatersällskapet Komedianten, Restaurang Brygghuset, restaurangBjörkbacken, UngstorpUppgift saknasAteljéer/kollektivverkstad: Enskilda konstnärerBibliotek:Biograf:Museer:Kulturarv ochkulturmiljöer:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution: -Folkhögskola:Estetisk utbildning:Museet Näktergalen, Astrid Lindgrens Näs, Warmbadhuset, UngstorpHuvudbibliotek <strong>Vimmerby</strong>, filialer i Storebro och Södra Vi, skolbibliotekGrand terrassen, 2 salonger, digitaliseradNäktergalen, Astrid Lindgrens Näs, Lantbruksmuseet Södra Vi,Bruksmuseet i StorebroEtt 25-tal fornlämningsmiljöer och 13 byggnadsminnen<strong>Kommun</strong>alt arkiv, Ljud- och bildarkiv samt Storebro bruksarkivDjursdala, Frödinge, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och <strong>Vimmerby</strong><strong>Vimmerby</strong> folkhögskola - samhälle, kultur, hälsa, fritid och vård<strong>Vimmerby</strong> gymnasium - dans<strong>Vimmerby</strong> kommun betonar vikten av att få ta del av men också vara delaktig i teater, dans,konst, musik och andra konstarter. <strong>Kommun</strong>en och föreningarna ska arrangera föreställningar,konserter, utställningar och andra evenemang så att så många som möjligt nås av utbudet.<strong>Kommun</strong>en arbetar för att stödja kommuninnevånarnas och föreningarnas idéer och initiativ.Samarbeten mellan kommun, föreningar och privat näringsliv är en förutsättning för att ledautvecklingen framåt.<strong>Vimmerby</strong> kommun samarbetar med länets kulturinstitutioner. Det ska vara ett naturligtinslag och en självklarhet att dessa kommer till <strong>Vimmerby</strong> kommun. Satsningen på enkulturgaranti som ska ge alla barn en kulturupplevelse av skiftande slag varje år har lett till attkommunen deltar i projektet ”Skola och Kultur” tillsammans med <strong>Kalmar</strong>, Borgholm ochRegionförbundet.<strong>Vimmerby</strong> stads äldre bebyggelse ska lyftas fram och bevaras. Astrid Lindgrens Näs skalyftas fram och få nationellt och regionalt uppdrag.16


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IVästerviks kommunStyrningStyrdokumentKulturskola:Musikscen:Teaterscen:Dansscen:Repetitionslokaler:Studio:Fria teatergrupperFria musikgrupper:Utställningslokaler:Ateljéer/kollektivverkstad:Bibliotek:Biograf:Museer:Kulturminnen:Arkiv:Hembygdsgård:Länskulturinstitution: -Folkhögskola:Estetisk utbildning:Kultur fritidsnämnd, 5 kvinnor, 6 män, ålder 27-75 år medel 44 årBeslut om Kultur- och fritidsstrategi – men processen ej startadKulturskola, 625 elever/år. Avgift beroende på ämne och ålder från 390-1250: -/terminStadsteatern, Blackbox och Stora Dans i Mejeriet, Musikbiblioteket,Stadparksscenen sommar. Samlingslokaler t.ex. Vallonen i ÖverumStadsteatern, Blackbox och Stora Dans i Mejeriet. Samlingslokaler t.ex.Vallonen i ÖverumStadsteatern och Mejeriet klarar viss dans9 replokaler i Mejeriet, Musikhuset Järnet, replokalerna drivs i Sensusregi. Replokaler i Överums fritidsgårdar i kommunal regi.Musikstudio i Mejeriet och i Musikhuset Järnet, båda i Sensus regi.Teaterskeppet, Överums teaterförening, amatörföreningarAllt från Gunnebo musikkår, Västerviks Mannskör, Mats Molin -blues/visa, Roger M Carlsson - visa, Sinners Burn och Paganizer - deathmetal, Magnus Eklöfs trio med Ylva Zanton och Jazz Standard Selection- Jazz till Pelle Björnlert och Johan Hedin - folkmusikKonsthallen, Galleri Cupé, Musikbiblioteket, Wimmerströmska gården,Garpe Centrum, Västerviks museumSaknas.Stadsbibliotek med Musikbibliotek och Visarkiv, 3 filialerBiostaden Västervik - digitaliserad, Filmstudion Västervik, TjustbioGamleby.Västerviks Museum, Almviks Tegelbruksmuseum, HjortedsMopedmuseum, Janssons Lantbruksmuseum, Psykiatriska Museet,Smalspårsjärnvägen Hultsfred – Västervik, Träskeppsvarvet i Gamleby,Wimmerströmska gården, Överums Bruksmuseum, IndustrimuseetAktiveum.Ca 8000 registrerade fornlämningar och är en av de fornlämningstätastekommunerna i landet, stor bronsålderskoncentration. Bruksmiljöer,Smalspårig järnväg, Slott och herresäten, Odlingslandskap,Skärgårdsmiljöer, Byggnadsminnen. I Västerviks stad finns några av deäldsta och mest ursprungliga trähusmiljöerna i landet.Norra <strong>Kalmar</strong> läns föreningsarkiv, Visarkiv, Västerviks museums arkiv,Västerviks kommunarkiv16 hembygdsföreningar varav 15 har hembygdsgård med samlingar.Tjustbygdens kulturhistoriska förening är en av stiftarna till VästerviksMuseum.Gamleby FolkhögskolaGamleby Folkhögskola: Fotograf för Reklam & Magasin 3D/CGI,Gestaltande fotografi, Textil design, TV-produktion, VisskolanKulturarv och musik är de områden som Västervik prioriterar och som bedöms ha mestutvecklingspotential.Västerviks kommun vill lyfta fram bronsålderslämningarna i kommunen och arbeta med attutveckla området vid Casimirsborg till ett besöksmål och forskningscentra av internationellklass.17


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IDetta förutsätter ett samarbete på regional nivå. En förstudie finansierad av Västervikskommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i <strong>Kalmar</strong> län har gjorts av <strong>Kalmar</strong> läns museum.Förstudien visar på att det finns stor potential att utveckla Bronsåldersarvet i kommunen.Granne med bronsåldersmiljön vid Casimirsborg är Skutvarvet i Gamleby som levandegörskeppsbyggeri ur ett historiskt perspektiv. Även här görs en förstudie som syftar till attundersöka möjligheterna för ett kunskapscentrum och besöksmål för det seglande kulturarvet.<strong>Kommun</strong>en vill fortsätta att satsa på att utveckla smalspåret som kulturhistorisk livsnervgenom Västervik, <strong>Vimmerby</strong> och Hultsfreds kommuner där inland och skärgård bindssamman. Smalspåret passerar förbi en bronsåldersmiljö – Hermanstorp - vilket öppnarmöjligheter för samarbete mellan smalspåret och ett besöksmål från bronsåldern. Tillsmalspåret kan också kommunens bruksmiljöer kopplas.Sjöfart och skärgård är andra områden som kommunen arbetar aktivt med. Skärgårdsfestivaloch Hasselörodden är årliga arrangemang som sätter fokus på sjöfart och skärgård.Västerviks kommun har många aktiva musiker och arrangörsföreningar inom olika genrer. Ikommunen finns Visskolan vid Gamleby Folkhögskola som utbildar visartister från helalandet samt Visarkiv och Musikbibliotek, som har Västerviks kommun som huvudman.Västerviks kommun ser Visarkivet som en unik tillgång och vill verka för attfinansieringsfrågan löses. Visfestivalen är en annan stark aktör i musiklivet.På Gamleby folkhögskola finns idag ett nationellt utbildningscentra för film, foto och18


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga I19


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIBILAGA IIRegionala förutsättningar - kulturinstitutioner och organisationer<strong>Kalmar</strong> läns ArkivförbundOrganisationsform:StyrningAntal medlemmar:Styrdokument:Antal anställda: 1Arrangemang/utställningar per år:Besökare/deltagare:Utställningslokal: -Forskar-/besöksplatser: -Antal objekt i arkivet:Samverkar med:Omsättning:Egenfinansiering: 0<strong>Kalmar</strong> läns arkivförbund, ideell föreningStyrelse 2 kvinnor, 8 män, medelålder 57 år32 varav 11 distriktsorganisationer och 21 arkivStadgar, handlingsplan och verksamhetsberättelseArkivens dag - medlemsarkiven i länet, 5 föredrag under <strong>2012</strong>, 2arkivträffar för medlemsarkiv i länetBesökare Arkivens dag <strong>Kalmar</strong> län– ca 600 personer, 20 deltagare vidvarje arkivträffArkivförbundet tar inte emot arkivhandlingar, fungerar som övergripandesamarbetsorganisation för arkiv i länetArkivnätverk och andra läns arkivförbund samt medlemsarkiv ochföreningar625 300 kr varav hyra 35 000 kr<strong>Kalmar</strong> läns Arkivförbund utvecklar och breddar det arkivpedagogiska arbetet genomsamarbete mellan arkiven och länets grund-, gymnasieskolor och högskolor samt universitetoch privata aktörer. Genom samarbete kan forskning och kunskap om kulturarvet på lokal,regional, nationell och internationell nivå överföras mellan generationer och olika kulturer.Därigenom skapas en förståelse för likheter och skillnader mellan olika människor ochkulturer.Arkivförbundet synliggör och tillgängliggör arkiven på olika sätt – genom digitalisering avarkivförteckningar på Internet och samarbete med länets skolor i form av ”arkivpedagogik”.Arkivförbundet ska fokusera på näringslivsarkiven som är en form av enskilda arkiv. Månganäringslivsarkiv går förlorade när företag och verksamheter läggs ner, köps upp eller går ikonkurs. Näringslivsarkiven är i hög grad en del av både det lokala och regionala kulturarvetI <strong>Kalmar</strong> län finns tre arkiv med samlingar av nationellt intresse. Design, Rock- ochVisarkiven fokuserar på de svenska samlingarna och tar stöd och kunskap från internationellakontakter för digital utveckling och på forskningssidan.1


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIDesignarkivetOrganisationsform:Styrning:Antal medlemmar:Styrdokument:Antal anställda 1,8Arrangemang/utställningar per årBesökare/deltagare 14 300Utställningslokal:Forskar-/besöksplatser<strong>Kalmar</strong> konstföreningStyrelse 6 kvinnor, 6 män, 35 till 68 år, medel 53 årMåldokument och bevarandeplan, ingår i Överenskommelse medRegionförbundet <strong>2012</strong>Pukebergs utställningshall, <strong>Kalmar</strong> konstmuseum4 antalAntal objekt i arkivet: 120 000Samverkar med:Omsättning: 2,5 mkr varav hyra 1,5Egenfinansiering 3 %Linnéuniversitet, museer och arkiv inom designområdetDesignarkivet finns i Pukeberg, Nybro, sedan 2005, och har bland de mest modernaarkivlokalerna i landet. Designarkivet är ett arkiv med nationellt intressanta samlingar.Designarkivet har tecknat en avsiktsförklaring om samarbete med Arkitekturmuseet med stödav Linnéuniversitetet, Nybro kommun och Regionförbundet. Målet är att etablera en attraktivarkivmiljö i anslutning till Designarkivet där Arkitekturmuseet avser att deponera delar avmuseets samlingar. Genom att satsa på forskarmiljön i Pukeberg blir materialet tillgängligt fören större allmänhet, studenter och forskare. Arkitekturmuseet har sedan 2009 ett vidgatuppdrag att även vara en mötesplats för form och design och samverkan med Designarkivetblir en del av det.Designarkivet fokuserar på de svenska samlingarna och tar stöd och kunskap fråninternationella kontakter för digital utveckling och på forskningssidan.Designarkivet har en central roll när det gäller att stödja och utveckla kunskapen om Glasriketoch formgivningstraditionerna där. Designarkivet är huvudman för en förstudie för attdigitalisera glasrikets arkiverade världsarv.Designarkivet samverkar till stor del med Designutbildningen vid Linnéuniversitetet både ikurser och som plats för forskning.2


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIDans i SydostOrganisationsform:Styrning:Styrdokument:Antal anställda: 1Antal frilans/år:Arrangemang/utställningar/föreställningarper årBesökare/deltagare:Scen:Utställningslokal:Verkstad:Repetitionslokaler:Samverkar med:Arrangörsföreningar:Omsättning: 1 300 000Egenfinansiering: 0Dans i Sydost ägs gemensamt av regionförbunden iBlekinge, Södra Småland och <strong>Kalmar</strong> länSödra Småland har arbetsgivaransvar, styrs av entjänstemannagrupp som rapporterar till SydostkulturspolitikerTidigare överenskommelse mellan regionförbunden - skaskrivas om. Verksamhetsplan antagen för 2011<strong>Kommun</strong>erna, SRD, Dansnät Sverige, Reaktor Sydost, ,Skolscen Sydost, Scenkonst Sydost, Dansnät <strong>Kalmar</strong>,kulturkonsulenterna <strong>Kalmar</strong> län och i grannlänen,Byteatern och Regionteatern Blekinge-KronobergLinnéuniversitetet, Kulturbus, Zokker,Dans i Sydost kommer i kontakt med alla dansaktörer i regionen genom de regionaladansnätverken. I nätverken ingår människor i alla åldrar med olika utbildning och kön, olikakulturell och etnisk bakgrund ex danslärare/pedagoger/koreografer i skolverksamhet och icivilsamhället. Dans i Sydost kommer under kommande år att satsa på speciellt riktadeinterkulturella workshops, seminarier och inspirationsdagar.Dans i Sydost förnyar dansen och utvecklar den konstnärliga kvalitén genom: Utveckla arrangörskapet för dans vilket ska ge danskonstnärerna möjlighet till arbete. I samarbete med Linnéuniversitetet ska Dans i Sydost arrangera konferenser om Dansi skolan för pedagoger, lärare och annan personal i förskola och skola Danskunskapande insatser genom skapande-skola projekt – dansInspirationsdagar för verksamma danskonstnärer/pedagogerInspirationsdag för ökad kompetens och kunskap inom dansområdet för politiker ochtjänstemänDans i Sydost satsar på barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Satsningar kommergöras med den framtagna ”danskofferten” under de tre åren.Genom Dansnät Sverige ska Dans i Sydost knyta kontaktar med internationella grupper ochnätverk. Dans i Sydost kommer att delta i internationella seminarier och festivaler.Dans i Sydost fortsätter samarbetet med Linnéuniversitet och arrangerar regionala konferenserom Dans i skolan för pedagoger, lärare och personal i förskola och skola. Genom en förstudieska Dans i sydost undersöka möjligheterna för en danspedagogpool i Sydost. Dans i sydostska också verka för att öka tillgängligheten för dans till länets scener eventuellt genomuppbyggnad av en teknikpool.3


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIReaktor SydostOrganisationsformStyrning:Antal medlemmar:Styrdokument:Antal anställda: 5,45Antal frilans/år: 0,5Arrangemang/utställningar/föreställningarper årBesökare/deltagare:Scen: -Utställningslokal: -Verkstad: -Repetitionslokaler: -Samverkar med:Arrangörsföreningar:Omsättning:Ideell föreningStyrelse, 4 kvinnor, 2 män, medelålder 57 årRegionförbunden Blekinge, <strong>Kalmar</strong> och SödraSmålandSamverkansavtal Region Blekinge, Regionförbundet i<strong>Kalmar</strong> län och Regionförbundet i södra Småland omReaktor Sydost. 2003-03-06.Samverkansavtal mellan regionförbunden ovan ochReaktor Sydost. 2003-03-06.Stöd till skolor, coachning av filmare ocharrangörsutveckling7939 besök på Reaktors blogg. 13 132 i publik påregional filmfestival. Filmstöd till 83 produktioner.Växthusstöd till 18 produktioner. Film i Glasriket – 16biografer 123 föreställningar under 17 dagar.Utbildningar skolledare, pedagoger, lärarstudenter ochelever.<strong>Kommun</strong>erna, kulturinstitutionerna, konsulenterna, AVmediai Blekinge, <strong>Kalmar</strong> län och södra Småland, Filmoch Mediepedagogik.se, Kulturpedagogiskt centrum iRonneby, Kulturverkstan i Tingsryd, RegionalaFilmresurscentrums samarbetsråd, Sagomuseet iLjungby, Berättarnätverket Sydost, Växjö Energi AB,Macken, Linnéuniversitetet, Blekinge TekniskaHögskola, KulturKraft Syd, Ölandsdokumentärfilmsskola, Gamleby folkhögskola, BlekingeUPP24 arrangörsföreningar, Doc Lounge, Grrl Tech,Nätverket SIP, Folkets Bio och Filmstudion,Biografföreningar, Filmfestivaler, FolketsHusföreningar, Biografer, idrottsföreningar ochkonstmuseer4,6 mkrEgenfinansiering: 2,8 %Reaktor Sydost är ett av 19 regionala resurscentrum för film och ung kommunikation iSverige. Reaktor Sydost verkar på uppdrag av Svenska Filminstitutet och regionförbunden iBlekinge, <strong>Kalmar</strong> och södra Småland. Reaktors primära målgrupp är barn och unga, menarbetet sker via vuxna med barn och unga som målgrupp.Pedagoger, biografer, visningsorganisationer och filmskapare nås av konstnärlig förnyelse ochkvalité genom konsulenternas kunskap om berättande, ekonomiskt stöd för kort- ochdokumentärfilmsproduktioner, dramaturgistöd och genom utlåning av filmteknik. Reaktorsuppdrag gentemot skolan är att stödja filmens roll i lärandet. Syftet är att utveckla långsiktigamodeller och samverkan kring estetiska lärprocesser. Skolorna stöds på alla nivåer genomSkapande skola och skolbiofrågor. Reaktor arbetar med nätverk och fortbildning förpedagoger och skolledare och medverkar i utvecklingsprocesser om film- och4


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IImediepedagogik. Reaktor ska under perioden <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> medverka i det internationellaprojektet ”Creative Learning Environments” för att tillsammans med andra länder kringÖstersjön ta fram hållbara modeller för estetiska lärprocesser.<strong>Kalmar</strong> läns natur och kulturmiljöer har potential att fungera som inspelningsmiljöer för film.Reaktor Sydost ska verka för att länets kulturarv, miljöer och människor tas tillvara ochutvecklas, och att berättelser från olika kulturer stärks i länet.Filmen främjar kommunikationen mellan människor från olika kulturer. Reaktor Sydost skaskapa arenor där olika röster får höras och där alla blir sedda och respekterade. ReaktorSydost stödjer filmfestivaler på fritidsgårdar där ungdomar får visa sina filmer och stödjerstörre projekt där filmare och konstnärer från olika länder samarbetar och utbyter erfarenheter.Regionala kort- och dokumentärfilmer som stöds av Reaktor ska berätta något om sin samtidoch samtidigt ta hänsyn till konstnärlig förnyelse, kvalitet, jämställdhet och mångfald.5


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga II<strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdsföreningOrganisationsformStyrningAntal medlemmar: 4<strong>08</strong>Styrdokument:Antal anställda: 3Antal frilans/år:Arrangemang/utställningar per år<strong>Kalmar</strong> läns Hemslöjdsförening, ideell föreningStyrelsen <strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdsförening, 9 kvinnor, 2 män, 43 till 72 år,medel 58Verksamhetsplan med grov 3-års planering utifrån HemslöjdsföreningensVision 2007-<strong>2012</strong>, RUS och Överenskommelse med Regionförbundet<strong>2012</strong>, Nämnden för Hemslöjdsfrågors verksamhetsmål,Köper in tjänster för kurser och projekt, från timmar till långa perioder88 per årBesökare/deltagare 28 410 varav barn och unga 1758ScenUtställningslokalVerkstadRepetitionslokalerSamverkar medArrangörsföreningar: -saknasOmsättning: 1 904 000 (2011)Pukebergs utställningshall i samarbete med DesignarkivetSlöjdverkstad i egna lokaler, tillgång till Linnéuniversitetets verkstäderEgna slöjd och kurslokaler för textil och hård slöjdLokala slöjdföreningar, slöjdkonsulenter i södra Sverige, museer,studieförbund, kommuner och länets kulturinstitutioner och föreningar.Linnéuniversitetet, Designarkivet och Capellagården.Egenfinansiering: 9 %Hemslöjdsföreningen och de två slöjdkonsulenterna har kansli, arkiv, verkstad ochutbildningslokal på Pukebergs glasbruksområde. Våra lokaler uppfyller i stort sett kraven påtillgänglighet för funktionshindrade.Det regionala uppdraget är att verka i hela länet. År 20<strong>08</strong> firade <strong>Kalmar</strong> länshemslöjdsförening 100 år. Medlemsantalet i <strong>Kalmar</strong> läns hemslöjdsförening ökar med cirkatio procent om året. För att nå ut med hemslöjdens aktiviteter i alla kommuner krävs aktiva”ombud” i kommunerna. Ett mål är att öka antalet från fyra till åtta under kommandetreårsperiod.Hemslöjdskonsulenterna delger designstudenterna på Linnéuniversitetet kunskap omkonsulentverksamheten och ökar medvetenheten om slöjdens hållbara kvalitéer, material ochtekniker. Konsulenterna medverkar som handledare eller mentorer vid examensarbeten pådesignutbildningen vid Linnéuniversitetet. Konsulenterna ger förutsättningar för mötenmellan unga formgivare och skickliga slöjdare, för att skapa produkter som kännetecknas avkvalité och ett modernt formspråk.Hemslöjdskonsulenten inom textil var delaktig i arrangerandet av nordiskt vävsymposium påNordiska museet i Stockholm i samband med Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds100 årsjubileum <strong>2012</strong>. Föreläsare från norden och Baltikum bjöds till föreläsningar medvävning från förr, nu och i framtiden. På Nordiska museet visades en utställning om vävning.Väverskor demonstrerade vävning för besökarna som också själva fick prova på.6


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIKonsulenterna planerar utbyte med slöjdare och slöjdtekniker med svenskbygderna iMinnesota, USA för att återknyta till rötterna inom slöjden. Tekniker och slöjdalster haröverlevt och bevarats och ett kunskapsutbyte är önskvärt.I ”Slöjdcirkus mini” hösten <strong>2012</strong> är avsikten att ha tvärkulturella möten med skolbarn i slöjd,teater och musik. Om möjligt ska inriktningen även vara interkulturell i så väl den praktiskaslöjden som musik och berättande. Slöjd – handens arbete – har ett språk som inte krävernågon översättning: Se och gör!7


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga II<strong>Kalmar</strong> läns museumOrganisationsform:Stiftelse med Landstinget i <strong>Kalmar</strong> län, <strong>Kalmar</strong> kommun och <strong>Kalmar</strong> länshembygdsförbund som stiftareStyrning: Styrelse, 4 kvinnor, 5 män, medelålder 55Styrdokument:Antal anställda:Antal frilans/år: -Arrangemang/utställningar per årBesökare/deltagare:Scen: -Utställningslokal:Verkstad:Stiftelsedokumentet från 1976Strategidokument, antaget, gäller för 2009-11, Överenskommelse medRegionförbundet <strong>2012</strong>75 tillsvidareanställda. Totalt 144 personer har haft anställning pålänsmuseet under 2011. Totalt 83 årsverken fördelat på kvinnor 48 ochmän 35. Dessutom ett stort antal frivilliga i pedagogisk verksamhet ochdykningar Kronan samt praktikanter från universitet, skolor, kommun ocharbetsförmedling motsvarande ca 8,5 årsverken5 fasta utställningar, 20 större och mindre tillfälliga utställningar. 2vandringsutställningar. Ca 1 100 guidningar, program, stadsvandringaroch föreläsningar131 951, varav barn & unga ca 35 000. 80 297 besökare på hemsidan<strong>Kalmar</strong> läns museum, Eketorp, Wimmerströmska gården ochKrusenstiernska gården samt kulturmiljöer i <strong>Kalmar</strong> länJaRepetitionslokaler: -Samverkar med:Arrangörsföreningar:Omsättning:Egenfinansiering: 56 %Samarbetsparter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, t exLinnéuniversitetet, Sveriges och <strong>Kalmar</strong> läns hembygdsförbund,Länsförsäkringar <strong>Kalmar</strong> län, Museiarkeologiska branschorganisationenMARK, Energimyndigheten, Klosterruin Kronobäcks vänner, länetskommuner och församlingar samt övergripande organisationer somregionförbund, stiften och länsstyrelseHembygdsrörelsen med 1<strong>08</strong> lokala hembygdsföreningar samt lokalasamhällsföreningar, historiska föreningar55 miljoner<strong>Kalmar</strong> läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv och den störstakulturarvsinstitutionen i sydöstra Sveriges. Uppdraget för museet är att vidga perspektiven påsamtiden och berika livsmiljön genom att ge historien en plats i vardagen. Museet har stöd avoch samarbetar med Linnéuniversitetet inom kulturmiljöpedagogik, arkeologi, marinarkeologioch byggnadsvård.Länsmuseet driver Utvecklingscentrum i Kulturmiljöpedagogik, UTC, tillsammans medSveriges Hembygdsförbund. I centrets drivs utvecklingsprojekt, utbildningar och forskningregionalt, nationellt och internationellt. Inom UTC möts olika kompetenser, engageradehembygdsmänniskor möter universitetsprofessorer. Genom UTC får kulturarvsfrågorna godaförutsättningar till utveckling, kvalitetshöjning och förnyelse. De pedagogiska tidsresorna gerunika möjligheter till reflektion och jämförelse av livet då och nu, och historiska perspektiv påaktuella samtidsfrågor inom integration, demokrati, jämställdhet och försoning. Metodenbygger broar mellan museum, skola och hembygdsrörelse vid lokala kulturarvsplatser.De internationella samarbetena inom kulturmiljöpedagogiken saknar motsvarighet i Sverigeoch har en stor betydelse i utvecklandet av verksamheten i länet. För närvarande bedrivssamarbetsprojekt med Finland, Estland, Lettland, Italien, USA, Turkiet, Sydafrika, Serbienoch Kenya. <strong>Kalmar</strong> läns museum är huvudinstitution för Bridging Ages, International8


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIOrganisation for Historic Environment Education and Time Travels. Organisationen fungerarsom ett nätverk med flera utvecklingsprojekt och en årlig konferens i ett av de aktivaländerna, samt ett flertal nationella och regionala konferenser/seminarier.<strong>Kalmar</strong> läns museum har haft mycket omfattande problem med magasinslokaler förföremålssamlingarna. Det åtgärdas genom inflyttning i specialinredda lokaler i fdVolvofabriken. Lokalerna blir klimatstyrda för olika materialkategorier enligtRiksantikvarieämbetets rekommendationer och uppfyller gällande krav på säkerhet ocharbetsmiljö. De nya lokalerna invigs i december <strong>2012</strong>Under <strong>2012</strong> har Ångkvarnen byggts om avseende brandskydd, entréförhållanden och butik.Det innebär att antalet besökare kan ökas från 150 till 360 samtidigt. Marknadsföringen avlänsmuseet har förstärkts väsentligt. Kronanutställningen ska förnyas och marknadsförasstarkare. Parallellt utreds förutsättningarna för en större satsning på Regalskeppet KronanUnder den kommande treårsperioden kommer museiverksamhetens fokus att ligga påkulturarvens tillgängliggörande och pedagogiska utveckling. Tillgängliggörande kommer attske digitalt och fysiskt och utgå från flytten och digitaliseringen av föremålssamlingarna.Civilsamhället, främst hembygdsrörelsen, får del av samlingarna genom studiebesök,seminarier och kurser.Museet planerar även tillgängliggörande av kulturmiljöer i landskapet exempelvisbronsålderslandskapet i Tjust och de kulturmiljöer som behöver uppmärksammas genomfysisk skyltning och/eller pedagogiska program.9


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga II<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelseOrganisationsform:Stiftelse, med Landstinget som stiftareStyrning: Styrelse, 2 kvinnor, 3män, 27-62 år medelålder 56Styrdokument:Antal anställda: 12Antal frilans/år:Arrangemang/konserterper år Ca 500Besökare/deltagare: 40 635Scen:Utställningslokal:Verkstad:Repetitionslokaler:Samverkar med:Verksamhetsplan och budget samt överenskommelse medRegionförbundetCa 475, 24 årsverken totaltIngen egen scensaknassaknasOskarshamn i anslutning till kansliet12 kommuner, länsmusikorganisationer i grannlänen, RUM, Musik Direkt,festivaler, arrangörsföreningarArrangörsföreningar: 24 föreningar under 2010Omsättning:19,3 mkrEgenfinansiering: ca 15 %<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelse är länets musikinstitution med ansvar för ett rikt och varieratmusikliv. Musikstiftelsen stödjer, initierar, samverkar och producerar konserter till skolor,föreningar, studieförbund, kommuner, församlingar, företag och andra arrangörer.Verksamheten har god spridning i alla kommuner. Därutöver förekommer även verksamhet iövriga Sverige och utomlands framför allt med kammarorkestern Camerata Nordica.Barn och unga är en av musikstiftelsens viktigaste målgrupper. Verksamheten för barn ochunga består skolkonserter och projektverksamhet.Verksamheten förankras lokalt genom samverkan med lokala arrangörer och festivaler. Stödtill amatörmusiklivet ger möjlighet till utveckling.Camerata Nordica är en av Sveriges ledande kammarorkestrar med konsertturnéer i länet,barn- och ungdomskonserter, nationella och internationella turnéer samt medverkan ifestivaler och projekt. Orkesterns kvalitet styrs av:Den konstnärliga ledningen skall ha internationell potentialRepertoaren avpassas så den passar med den konstnärliga utvecklingenCamerata Nordica skall spela stående ledda från konsertmästarplatsCamerata Nordica skall kontinuerligt utveckla kvaliteten Camerata Nordica har en stråkstyrka som bas där ledaren ingår i numerärEtt stort antal internationella musiker söker sig till orkestern. Vid orkesterns produktion inovember 2011 kom de 15 musikerna från Tyskland, Italien, Norge, Storbritannien, Estland,Israel, Schweiz, Cuba, Kanada, Danmark, Finland och Sverige.I samband med Sofia Gubaidulinas 80-årsdag framfördes Fachwerk, hennes konsert förbayan, slagverk och stråkar som hon skrev då hon var 78 år gammal. Camerata Nordicaplanerar att, tillsammans med accordionisten Geir Draugsvoll lansera verket internationellt.Tillsammans med kören Ensemble Syd bedrivs ett nyskapande samarbete. Meningen är attfortsätta utveckla detta koncept med körer från Estland och Lettland.10


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIMusikstiftelsen är projektkoordinator för EU-projektet ”Emerging classical talent in the EU”med övriga deltagande parter är PLMF - Estland, Fondazione Paolo Grassi - Italien,Sacconikvartetten - Storbritannien och Stockholms blåsarsymfoniker.Tillsammans med <strong>Kalmar</strong> kommun har mångkulturfestivalen ”Världens Musik” arrangerats.Om förutsättningar finns kommer den att fortsätta utvecklas under perioden.Camerata Nordicas barn- och ungdomsverksamhet sker i skolprojekt och med musik- ochkulturskolor. Nyskapande projekt är filmmusikprojektet Film + Musik = Magi med Nils PetterAnkarblom, Ung i Palestina med musikerna Torbjörn Westman (som själv varit violinlärare ibl a Ramallah) tillsammans med musikern Humam Awad och de pedagogiska projektenRockstråk och LSO (Länsstråkorkestern som riktar sig till länets unga stråkmusiker).Talangcoaching, från september 2011 pågår projektet Talangcoaching som syftar till att stödjaunga talanger att utvecklas till professionella artister. Projektet drivs med Oskarshamn,<strong>Kalmar</strong>, Mönsterås och Hultsfreds kommuner. Projektet ska spridas till alla länets kommuneri ett senare skede. Projektet stöds av Regionförbundet och Tillväxtverket.11


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga II<strong>Kalmar</strong> konstmuseumOrganisationsform:StyrningAntal medlemmar 1241 (2011)Styrdokument:Antal anställdaAntal frilans, tillfälligaArrangemang/utställningar/per årBesökare/deltagarekonstmuseetBesökare/deltagareDesignarkivetUtställningslokal:Verkstad, reparationAteljéerSamverkar medArrangörsföreningar:Omsättning:Egenfinansiering: 9 %<strong>Kalmar</strong> konstförening, ideell föreningStyrelse, 6 kvinnor, 6 män, 35 till 68 år medel 53 årMåldokument, antaget av styrelsen 20<strong>08</strong> samt Överenskommelse medRegionförbundet antaget <strong>2012</strong>12 personer motsvarande ca 10 heltiderCa 40 utställningar, 50-tal arrangemang, visningar och söndagsateljévarje vecka16 600, sannolikt + 7% för <strong>2012</strong>, externa utställningar ocharrangemang ej räknade14 300, minskande prognos för <strong>2012</strong> då utställningshallen ej användsav DesignarkivetFlera olika rum på konstmuseet, Pukebergs utställningshallKonstmuseet: liten snickeriverkstadDesignarkivet: ateljé för papperskonservering, med möjlighet till bådevåt- och torrengörning, ljus-/sugbord, scanning och fotoateljéJa, i huvudsak för barnInstitutioner, gallerier och enskilda aktörer regionalt, nationellt ochinternationellt såsom Nationalmuseum, Moderna museet, NCCKaliningrad, Rostock kunsthalle, Linnéuniversitetet, ÖlandsFolkhögskola.Konsthallar och bibliotek. 35 konstföreningar varav 17 allmännakonstföreningar som arrangerar utställningar och 18arbetsplatsföreningar8 mkr, exkl. 3,1mkr i lokalhyra<strong>Kalmar</strong> konstmuseum arbetar med en tydlig profil mot den samtida konsten. Till övervägandedel visar museet egenproducerade utställningar med nyproducerad konst av konstnärer medregional, nationell och internationell förankring med lika höga krav på kvalité oavsettgeografisk tillhörighet. Genom kompetens och strategiskt nätverksarbete bygger museet nyaförutsättningar för den regionala konsten att utvecklas i samarbete med viktiga aktörer inomutbildning och akademi t ex Ölands Folkhögskola och Linnéuniversitetet.<strong>Kalmar</strong> konstmuseum har en internationell profil mot länderna runt Östersjön och NordöstraEuropa. Genom ett starkt varumärke deltar museet i ett flertal utställningsprojekt. Som endainstitution i Sverige genomför museet ett samarbete med en av världens viktigastekonstbiennaler, Berlinbiennalen. Museet har gjort en utställning och ett seminarium med denvitryska konstnären Marina Napruchkina under sommaren. Ett flertal EU-samarbeten är ocksåplanerade. Det allt större internationella engagemanget generar möjligheter att få ut deregionala konstnärerna i olika internationella sammanhang, t.ex. en grupputställning i Rostocki våras. Denna väg är helt avgörande för att skapa konkreta utvecklingsmöjligheter för denregionala konsten och för att få till nyetableringar av intressanta konstnärer. Den ökandeinternationaliseringen leder också till att vi i allt högre grad sänker trösklarna för de somredan bor här med utländsk bakgrund.<strong>Kalmar</strong> konstmuseum driver en barnateljé med öppen verksamhet framför allt under helgeroch sommartid. Verksamheten drivs av professionella konstpedagoger.Till <strong>Kalmar</strong> konstmuseums verksamhet hör Designarkivet i Pukeberg.12


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIRegionbiblioteketStyrelse:Organisationsform:Styrdokument:Antal anställda: 5Antal frilans/år:Regionförbundets styrelseDel av Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> länStyrdokument under arbete, RUS med årligaverksamhetsplanerArrangemang/utställningar/föreställningarper år 29Besökare/deltagare: Antal 902, varav barn & unga 0Scen: 0Utställningslokal: 0Verkstad: 0Repetitionslokaler: 0Samverkar med:Arrangörsföreningar: 0Omsättning: 7 220 mkr (2010)Egenfinansiering: 0Länsbibliotek sydost, folkbildningen(Länsbildningsförbund), 25 kommunbibliotekRegionbiblioteket följer de nationella målen och för perioden <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> prioriteras attsynliggöra biblioteken för alla invånare genom kommunikation och marknadsföring, stödjabiblioteken i dess roll som lokal kulturarena, sätta arbetet med att öka den digitaladelaktigheten i centrum i samarbete med studieförbunden, prioritera barn och unga genomderas deltagande och samverkan med andra aktörer, kompetensutveckla bibliotekspersonalenmed tanke på framtida utmaningar samt stödja biblioteken i dess arbete med det livslångalärande.”Digidel” är ett projekt för ökad digital delaktighet. Kunskaper, erfarenheter och metoder frånprojektet ska implementeras i ordinarie verksamhet efter 2013. ”Digitala tjänster, nyamedieformat” innebär att genom omvärldsbevakning, kontinuerlig information samtanordnande av kurser och konferenser ge ny kunskap till biblioteken. Likaså kommer ettprojekt för kompetensutveckling av bibliotekspersonal med stöd av ESF-medel pågå underperioden.Biblioteken ska utveckla sin roll lokalt och regionalt genom en satsning på livslångt lärande,service mot egna förvaltningar och marknadsföring internt i kommunerna. Arbetet medmarknadsföring ska synliggöra och stärka bibliotekens roll och uppgift som kulturens arena,särskilt på de orter där biblioteken är den enda kulturinstitutionen.En skolbiblioteksvision för grundskole- och gymnasiebibliotek kommer att antas under <strong>2012</strong>.Biblioteken utvecklas genom att fördjupa och arbeta med barn och ungas nya medievärldarsamt utveckla arenor för barn och ungas eget skapande. Allt arbete görs i samma anda somden nationellt antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. ProjektetBarn@Unga <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>, med medel från KUR, blir ett flaggskepp här.Biblioteket ska utarbeta verktyg och metoder för satsning mot ungas långtidsarbetslöshet.Ett fortlöpande arbete pågår för ett fördjupat samarbete mellan Regionbibliotek <strong>Kalmar</strong> ochLänsbibliotek sydost, Kronoberg och Blekinge. Ett gemensamt arbete pågår för en gemensambiblioteksplan gällande lärandefrågor och andra aktuella frågor.13


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga II”Futurum.kom – Låna dig rik” är ett projekt för marknadskommunikation till prioriterademålgrupper. Projektet omfattar 25 bibliotek i Blekinge, <strong>Kalmar</strong> och Kronobergs län samtmellan Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket i <strong>Kalmar</strong>. Projektet pågår till 2013 då detgår in i ordinarie verksamhet.I ett samarbetsprojekt med Östergötland utgör biblioteken en plattform för vuxnas lärande.Under den kommande perioden ska erfarenheter och kunskaper från ett utvecklingsprojektmed ett hundratal biblioteksanställda föras in i den ordinarie verksamheten.14


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIByteatern <strong>Kalmar</strong> läns teaterOrganisationsform: FöreningStyrning: Styrelse, 4 kvinnor, 5 män, 41-66 år medel 56Antal medlemmar: 154Styrdokument:Antal anställda: 16Antal frilans/år: 22Produktioner/arrangemangper årVerksamhetsplan med uppställda årliga mål. Policydokument:Jämställdhetsplan, Mångkulturplan, Arbetsmiljöplan.2-5 produktioner, nya och repriser, arrangemang 15-20/årBesökare/deltagare 11 033 (2011), prognos 12 265 (<strong>2012</strong>)Scen:Utställningslokal:Verkstad: 1Repetitionslokaler: -Samverkar med:2 som även fungerar för repetitionerTeaterns foajéArrangörsföreningar: Ca 40 (2010)Omsättning: 13,2 mkr (2011)Egenfinansiering 11 %Kulturkonsulenter, Riksteaterföreningar, Bibliotek, Bygdegårdsföreningar,Skolor, Kulturinstitutioner, Fria kulturaktörer, BildningsförbundByteatern <strong>Kalmar</strong> läns teater arbetar från ett medborgarperspektiv med personlig tillväxt,demokrati, jämlikhet, internationell samverkan och folkbildning. Från denna värdegrundskapas Byteaterns scenkonst med text, musik, film, bild, dockor, mask och dans i ettdynamiskt och originellt möte med nya konstnärliga uttryck och språk.I Byteaterns föreställningar möter publiken en gestaltning av de stora livsfrågorna ikombination med ett formmässigt nytänkande. Byteatern producerar övervägande nyskrivensvensk dramatik, kombinerat med lokala teman.Scenen i <strong>Kalmar</strong> är gästscen för danskonst och ambitionen är att dansen ska blir en del avteaterns permanenta verksamhet. Byteatern vill vara ett nav inom scenkonst i sydost, en resursför amatörteatern, en pedagogisk inspiratör som står för kompetens inom forskning i estetiskaläroprocesser.Teatern förnyas och utvecklar sin konstnärliga kvalitet genom: Cross-over med bild, film, musik, text och dans/rörelse i kombination med den 40-åriga dockteatertraditionen. Danssatsning – lyckats med högre procentuell beläggning på dansgästspelen änStockholm och Malmö! ”Öppnandet ” mot de andra konstinstitutionerna som leder till ett vidgat konstuttryck Internationella samarbeten med Baltikum och den polska teatertraditionen medgästspel, ”Studio Teatralne” från Warsawa, seminarium och workshops.Samarbete med två utländska skådespelare i ensemblenUtveckla det konstnärliga arbetet i skolorna genom en pedagogisk tjänst i estetiskalärprocesser<strong>2012</strong> firar Byteatern 20 år som länsteater. Det görs med en stor satsning på det klassiskaverket om ”Don Quijote och Sancho Panza” i ”Drömmaren och Realisten”.Teaterns Internationella samarbete med Baltikum och med den polska teatern ”StudioTeatralne” från Warsawa har gett mersmak och en framtida Östersjö/Baltikum Scenkonst-15


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIfestival hägrar vid horisonten. Under <strong>2012</strong> ingår två utländska skådespelare i ensemblen, frånTyskland och Polen, och teatern hoppas att det ska kunna generera mer utbyte i framtiden.Byteatern ingår i EU-projektet ”Creative Learning Environments” som pågår <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>.Byteaterns lokaler har stora brister i tillgänglighet, är orationella och saknar repetitionsscener.<strong>Kalmar</strong> kommun, Linnéuniversitetet, Byteatern och Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län har tecknaten gemensam överenskommelse om ett kulturcentrum med nya lokaler för Byteatern.16


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIRiksteatern i <strong>Kalmar</strong> länOrganisationsform:StyrningAntal medlemmar:Styrdokument:Antal anställda: 2,75FöreningAntal frilans/år: 0.45Styrelse, 3 kvinnor, 4 män, medelålder 60 år10 medlemsföreningar, 1 ansluten kommun, 1 ansluten gymnasieskolaVerksamhetsplanProduktioner/arrangemangper år 430 (2011)Besökare/deltagare: 33 978, varav barn och unga 23 011Scen:Utställningslokal: -Verkstad: -Repetitionslokaler: -Samverkar med:Arrangörsföreningar:Omsättning:Egenfinansiering: 29 %Länets scener i alla kommunerScenkonst Sydost, Riksteatern Sydost, studieförbund, kulturkonsulenter,Dans i Sydost, Linnéuniversitetet, lokalföreningar10 teaterföreningar, 1 anluten kommun samt skolorna i länet2 343 791 krRiksteatern <strong>Kalmar</strong> län stärker scenkonstens ställning och utveckling i länet. Riksteaternförmedlar teater och dansproduktioner till skolor och arrangörsföreningar. Riksteaternbedriver ett aktivt arbete för att föra ut teater och dans till skolorna genom kommuner ochskolkultursamordnare. Scenkonst Sydost och Riksteatern Sydost samordnar träffar, kurser ochutvecklingen av arrangörsnätet.Small Village Theatre är numera en permanent teaterverksamhet för landsbygden. Rikstetarenarbetar tillsammans med teaterföreningarna för att hitta nya samarbetspartners. Samarbetenhar inletts med Länsmusiken i Sydost, Reaktor Sydost och studieförbunden i sydost för attsamordnad turnéläggning.Riksteatern arbetar med arrangörsutveckling med fokus på marknadsföring, arrangörsrolleroch nätverk. Arrangörsföreningarna erbjuds att delta i ett EU-projekt för arrangörsutvecklinginom events och festivaler, projektet pågår <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>.Arbetet med webbplatsen Kulturbusa har kunnat genomföras via ett nationellt anslag.Publik, skola och arrangörer nås av konstnärlig förnyelse och kvalité genom konsulenternaskunskap och förmedling av professionell scenkonst. Scenkonsten produceras av Riksteatern,Byteatern, andra länsteatrar, fria grupper och professionella teater- och dansproducenter.Riksteaterkonsulenterna och Riksteatern nationellt/ regionalt bedömer scenkonstprogrammetutifrån gemensamma urvalskriterier för bedömning av scenkonst. De används som stöd ochförtydligande av konstnärliga beslut vid förmedling och främjande av scenkonst.Det regionala projektet Skola & Kultur, med Riksteatern som huvudman och <strong>Kalmar</strong>,Borgholm och <strong>Vimmerby</strong> som pilotkommuner pågår under tre år, tom 2013. Visionen är attmed eleven i centrum och läroplanen som ramverk verka för ökad måluppfyllelse. Målet är attskapa nätverk mellan skolorna och kulturaktörerna, en skolkulturstrategi för länet,utbildningar för skolorna och kulturaktörerna om varandras förutsättningar och villkor samtmetoder och strukturer för att öka elevers och lärares delaktighet och inflytande över kulturen.Riksteatern <strong>Kalmar</strong> län stödjer internationella gästspel. Riksteatern utreder möjligheten attåteruppta Nordisk Barn- och Ungafestival och att eventuellt ge den ett bredare internationelltinnehåll och inkludera Östersjöländerna.17


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIVirserums KonsthallOrganisationsform:Föreningen Virserums konsthallStyrning Styrelse, 3 kvinnor, 6 män, medelålder >50Styrdokument:Antal medlemmar: 600Antal anställda: 7Antal frilans/år:Arrangemang/utställningar/föreställningarper årVerksamhetsplan som anger inriktning. Utställningsplanfastställs av konsthallschefen. Överenskommelse medRegionförbundet i <strong>Kalmar</strong> länvarierande10-15 utställningar, 5-10 aktiviteter utöver dettaBesökare/deltagare: 20000 varav barn & unga 5000Scen: -Utställningslokal:Verkstad:Repetitionslokaler: -Samverkar med:Arrangörsföreningar: -Omsättning:7 st, 1300 kvmjaLokalsamhället, skolor, föreningar, konstkonsulenten,lokala näringslivet, skogsindustri och nationella ochinternationella arkitekter5,5 mkrEgenfinansiering: Varierar mellan 20-50 %Virserums Konsthall är en mötesplats för den sociala konsten och dess utövare. Konsthallenbidrar till bygdens utveckling genom utställningar, caféet och shop. Pappershuset, med 1300kvadratmeter utställningsyta, är en av Sveriges tio största konsthallar. Där visas utställningarsom konsthallen inte själva producerat, även internationella.Virserums konsthalls främsta målgrupper är de som vanligen inte besöker konsthallar.Konsthallen arbetar med människor som normalt inte har tillgång till konstnärliga verktyg.Utställningarna bygger ofta på publikens deltagande, vittnesmål och bilder.För att garantera fördjupning och kvalité i projekt och utställningar anlitas professionellakonstnärer, pedagoger, arkitekter och sakkunniga inom aktuella områden. Då utställningar ochprojekt bygger på deltagande av enskilda personer och grupper förankras de direkt medboende eller ungdomar från länet eller angränsande områden. När det krävs unik kunskapinom trä och hållbarhet förs utbytet med de organisationer eller universitet som har kunskapen– oavsett var i världen de finns. Dramaturgin är för det mesta installatorisk. Varje utställningär en helhet, ett landskap, en film.Konsthallen gör utställningar om frågor som är aktuella för vanliga människor, lokalt ochnationellt. Utställningar som visas när frågan är aktuell. Exempel är ”Hata Sydkraft och Telia”och ”Gaza och Varsel”. Virserums Konsthall tar ofta upp flyktingproblematiken och nu är detaktuellt att arbeta med flyktingbarn.Virserums Konsthalls största insats inom internationellt utbyte är Träutställningarna ochNödvändighetens arkitektur. Det fortsätter med Trästad <strong>2012</strong> och samarbetet med Chalmers.Utställningen TRÄ 2013 ska visa hållbara och arkitektoniskt spännande exempel från helavärlden. Nödvändighetens arkitektur utvecklas till en triennal för hållbart samhällsbyggande18


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIUngdomarna har ett utsatt läge i länet och ungdomskulturen är ofta osynlig. Virserumskonsthall ser barn och ungdomar som medskapare. Deras erfarenheter tas till vara genomkulturen som interaktiv och ingripande. Virserums Konsthall arbetar med ett flertalungdomsprojekt. VÅLD som är både lokalt, regionalt och nationellt, kommer att avlösas avRadio XX som ska involvera tusentals ungdomar på fritidsgårdar och skolor i länet på olikanivåer i skapandet av facebookradio, konstnärlig hemsida och ungdomsradio i P4 <strong>Kalmar</strong>. Iprojektet ingår speciellt en satsning på unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Iprojektet kombineras journalistik och konst med socialt engagemang.Konsthallen har lämnat in en YH-ansökan om utbildning av Entreprenöriellproducent/samhällsutvecklare med bas i utställningar och visuell kommunikation. Ettsamarbete med Campus Hultsfred har inletts.19


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIRegionala förutsättningar – regionalt och nationellt viktigaverksamheter som inte omfattas av det regionala driftsstödetFörbundet Svenskt RockarkivOrganisationsform:Styrning:Antal medlemmar: 10Styrdokument:Antal anställdaArrangemang/utställningar per år 15Besökare/deltagare 14 200Utställningslokal:Forskar-/besöksplatser 2Förbundet Svenskt Rockarkiv, ideell föreningStyrelse, 2 kvinnor, 5 män, medelålder 50 årStadgar, affärsplan och förstudie för arkivet som besöksmål10 sysselsatta varav 2 anställdaHultsfredAntal objekt i arkivet: 500 000Samverkar med:Omsättning:Egenfinansiering 0,7 %Intresseorganisationer inom musikbranschen, skivbolag, skolor,studieförbund, arkivnätverk, Rockcity1 500 000 kr varav hyra 390 000 krSvenskt Rockarkiv är det största svenska arkivet för populärmusik med 400 000 objekt.Rockarkivet har övertagit allt arkivmaterial från Hultsfredsfestivalen. En permanentutställning kring festivalens historia är under arbete.Rockarkivet för diskussioner med statens Musikverk om möjlighet att erhålla statliga medelför verksamheten.Alla sjundeklassare i Hultsfreds kommun besöker arkivet vid ett tillfälle per år. Rockarkivetvill utveckla verksamheten så att skolungdomar från ett större upptagningsområde kan besökaarkivet. Arkivet kan även visas på andra ställen, till exempel via besök på äldreboenden ellervia tillfälliga utställningar på offentliga platser.20


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIVisarkivet i VästervikOrganisationsform:Styrning:Antal medlemmar: -Styrdokument: -Antal anställdaArrangemang/utställningar per årVästerviks kommunBesökare/deltagare Ca 12 000Utställningslokal:Forskar-/besöksplatser 2Antal objekt i arkivet: 21 000Kultur och fritidsförvaltningen2 personer varav ¼ anställd32 arrangemang, 8 utställningarVästerviks Musikbibliotek & VisarkivSamverkar med:Omsättning:EgenfinansieringVästerviks musikbibliotek och Stadsbiblioteket, Visskolan Gamlebyfolkhögskola, Riksförbundet Visan i Sverige, Svenskt visarkiv,Musikarkivsnätverket, <strong>Kalmar</strong> läns arkivförbundIngår i Stadsbibliotekets budgetIngår i Stadsbibliotekets budgetVästerviks musikbibliotek & visarkiv grundades 2003, under namnet Vissamlingarna arkiv &bibliotek. Visarkivets målsättning är att fungera som en nationell resurs för visintresserade,och forskare. Arkivet är med i ett nordiskt forskningsnätverk vid Umeå universitet, ochmedverkar bland annat internationella konferenser. Den publika verksamheten består iprogramkvällar och utställningar om visor och musik i samarbete med Västerviksmusikbibliotek.Västerviks visarkiv inriktar sig på den moderna visan. I arkivets samlingar finns mer än 21000objekt varav hälften är inspelningar i olika format. I samlingarna finns 2 000 visböcker ochmusiklitteratur, cirka 4000 notblad och drygt 500 skillingtryck. Västerviks visarkiv har ävenomfattande klippsamlingar till exempel om Alice Babs, Hootenanny Singers och ABBA.21


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIAstrid Lindgrens NäsOrganisationsform:Styrning:Antal medlemmar: -Styrdokument:Antal anställdaArrangemang/utställningar per år 20Aktiebolag ägt av <strong>Vimmerby</strong> kommun förvaltnings ABExtern styrelse tillsatt av <strong>Vimmerby</strong> kommunfullmäktige, 2 kvinnor + 4män + 1 vakant, medelålder 57 årÄgardirektivCa 7 helårsarbetenBesökare/deltagare Registrerade besök: 43 300. Uppskattat, hela området:70 000Utställningslokal:Scen:Verkstad:Repetitionslokaler:Forskar-/besöksplatser 3Antal objekt i arkivet: 3000Samverkar med:Paviljongen + f d Prästgården + BoaPaviljongenSnickarladanSnickarladanOmsättning: 5 078 000Egenfinansiering 54% , 2011Linnéuniversitetet; Astrid Lindgren Memorial Award; Stiftelsen förbevarandet av Astrid Lindgrens gärning, Kultur- & fritidsförvaltningen i<strong>Vimmerby</strong>, Barn- och ungdomsförvaltningen i <strong>Vimmerby</strong>, <strong>Kalmar</strong> länskonstkonsulent, Astrid Lindgrens Värld AB, Saltkråkan AB,Astrid Lindgrens Näs grundas på kulturarvet och de teman som kan knytas till AstridLindgren. Verksamheten omfattar byggnadsvård, yttre miljöarbete, uppbyggnad av samlingaroch referensbibliotek för forskning och utbildning samt utställningsverksamhet.Astrid Lindgrens Näs producerar arrangemang och utställningar inom litteratur, konst, musik,teater, mat, barnrättsfrågor och kulturarv. Verksamhetens mål är att reflektera AstridLindgrens tema i nya och samtida kontexter. Förnyelse och kvalitet i projekt och utställningarsäkerställs genom professionella konstnärer, författare, producenter, scenografer, pedagogeroch arkitekter. Ett nära samarbete sker med Kulturskolan i <strong>Vimmerby</strong>.Astrid Lindgrens Näs samarbetar med Linnéuniversitetet kring universitetsutbildning ilitteraturskapande för barn, liksom med Statens Kulturråds ALMA-kansli omtillkännagivandet av världens största barnbokspris, Astrid Lindgren Memorial Award.Regionförbundet kommer att stödja verksamheten genom ett särskilt utvecklingsprojekt medfokus på att förankra verksamheten regionalt, nationellt och internationellt och förstärka ochförmedla kunskap och kompetens om Astrid Lindgren och frågor relaterad till henne.22


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIThe Glass FactoryOrganisationsform:Styrning:Antal medlemmar: -Styrdokument:Antal anställda 4Arrangemang/utställningar per årBesökare/deltagareUtställningslokal:Scen:Verkstad:Repetitionslokaler: -Forskar-/besöksplatserÄgs av Emmaboda kommunBildningsförvaltningen Emmaboda <strong>Kommun</strong>Plandokument och strategidokument16 större och mindre utställningar per år30-tal program, föreläsning, events, evenemang per år40-tal konferenser per år352 visningar per år22 000, varav 2100 barn4000 kvm, 6 utställningar, 2 permanenta, 4 tillfälligaHyttscenAteljé, verkstad, sliperi, glashyttaJaAntal objekt i arkivet: 40 000 av ett 50-tal konstnärer inom glasSamverkar med:Omsättning:Egenfinansiering 46 %Samarbetspartner, lokalt, regionalt, nationellt, internationellt. Konstfack,Tacoma Museum of Glass, MAVA, KLM, SM, Emigrantinstitutet, OrreforsKosta Boda, Designhouse Stockholm, Linnéuniversitetet, Orreforsglasskola, hembygdsföreningar, regionförbund och länsstyrelse, skolor,konstföreningar3, 25 mkr (exkl hyra och uppvärmning)The Glass Factory är ett upplevelsebaserat interaktivt glasmuseum mitt i Glasriket soomöppnade sommaren 2010. The Glas Factory drivs på initiativ av Emmaboda kommun. Museetfungerar som kunskapscentrum och är en kreativ mötesplats för konstnärer, designers ochbesökare.The Glass Factory har Sveriges största konstglassamling med ca 30 000 föremål från ett 40-talkonstnärer vid olika glasbruk. The Glass Factory har utställningsverksamhet, hot spots,basutställningar, utställningsförmedling för barn och ungdomar samt programverksamhet medföreläsningar, happenings, glasshower, teaterföreställningar och workshops.Glashyttan är hjärtat för internationella utbyten, mångfald och konstnärlig kvalitet och dendrivs i samarbete med Design House Stockholm. Hyttan har en basproduktion med högkonstnärlig kvalitet. Utöver basproduktionen arrangeras glasshower, happenings,demonstrationer och Residencies. Samtida nationella och internationella konstnärer ochdesigners bjuds in för att arbeta, experimentera och hitta nya uttryck med glas.Crossing Borders är ett antal projekt och workshops med utgångspunkt i Ingela Klenellsutställning Borderland. Frigger Tactics är ett av projekten som konstnärligt och praktisktundersöker förhållandet mellan gestaltning och teknik.Glaspedagogik är ett projekt som ska utveckla ett gränsöverskridande arbetssätt kring glas.Glaspedagogik ska stödja barn och unga i ny kunskap om glas genom nyfikenhet, kreativitetoch delaktighet. Projektet är nyskapande med utgångspunkten i olika konstnärliga disciplinersåsom konst, design, konsthantverk, slöjd, film och teater.23


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IIOrdlista1-procentsregeln:MU-avtal:Armlängdsprincipen:Horisontella mål:Regel om att 1 procent av byggkostnaden ska gå till konstnärligutsmyckning.MU är samlingsnamnet för det nya statliga ramavtalet förkonstnärers medverkan och ersättning vid utställning som börjadegälla 1 januari 2009.Principen syftar till att säkerställa den konstnärliga integriteten ochoberoendet. Har under lång tid varit vägledande för den svenskakulturpolitiken.Med horisontella mål menas mål som ska finnas med i alla projekt.De horisontella målen för de regionala strukturfondsprogrammenär: jämställdhet mellan kvinnor och män, miljö, integration ochmångfald.1:1 – medel: Statliga regionalpolitiska medel som kan medfinansierakulturprojekt24


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIBILAGA IIIÖverenskommelserRegionförbundet tecknar överenskommelser med föreningar och stiftelser inom konst ochkultur utifrån kulturplanens uppdrag. Överenskommelserna bygger på principen ”armlängdsavstånd” för att skapa ett tydligt ansvars- och partsförhållande.Utgångspunkten är organisationernas egna verksamheter och möjlighet att ta ett länsuppdrag.Utöver länsuppdraget har organisationen full möjlighet att med andra medel driva verksamhetsom inte omfattas av länsuppdraget.Regionförbundet tillsätter inte tjänstemän eller politiker i styrelserna, men kan efter särskildförfrågan tillsätta adjungerade ledamöter.Regionförbundet har under våren <strong>2012</strong> tecknat Överenskommelse med:Byteatern <strong>Kalmar</strong> läns teaterHemslöjdskonsulenterna<strong>Kalmar</strong> konstmuseum<strong>Kalmar</strong> läns museum<strong>Kalmar</strong> läns musikstiftelseRiksteatern kalmar länEtt av de uppföljningsbara målen inom överenskommelsen är: Driva verksamhet och organisation präglad av barnkonventionen, mångfald,tillgänglighet, jämställdhet och hållbar utveckling.Målet tar sin utgångspunkt i FN’s barnkonvention, Diskrimineringslagen,Tillgänglighetsdirektivet <strong>2012</strong> samt den regionala utvecklingsplanens, RUP IV, mål om miljöi balans (en revision kommer på nyåret <strong>2012</strong>, RUS).Barn och ungaFN: s barnkonvention ska prägla alla kulturverksamheter med verksamhetsbidrag ellerregionala kulturprojektmedel.Att satsa på barn och ungas uppväxtvillkor är ett sätt att klara länets demografiska utmaningmed en åldrande befolkning. Som en del i denna satsning är Regionförbundet en pilotregioninom den nationella ungdomspolitiken. Att se unga som en resurs hänger samman medskapandet av positiv regional självbild.Musik- och kulturskolor ger barn och ungdomar möjlighet att uttrycka sig inom estetiskaområden. Ambitionen är att alla barn och unga bör erbjudas tillgång till kulturskolor oavsettvar i länet de bor.I tidigare kartläggningar har noterats att ungdomar runt 20 år utgör en mycket marginell delav besökarna till kulturinstitutionerna. Därför har vi föreslagit en åldersmässig definition avbarn och unga utifrån skolans stadieindelningar. I uppföljningar och statistik har vi föreslagitatt definiera barn som 0-15 år och unga som 16-25 år. Avsikten är att belysa deåldersgrupperna och kunna jobba med dem som målgrupp. Ambitionen är att andelen ungavuxna i publiken till länets kulturinstitutioner ska öka. Beroende av om Myndigheten förkulturanalys föreslår en annan ålderindelning kommer regionen att anpassastatistikuppgifterna efter den.1


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIMångfald<strong>Kulturplan</strong>en utgår från diskrimineringslagen vilket innebär att all kulturverksamhet medregional finansiering ska präglas av lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.Tillgänglighet<strong>Kulturplan</strong>en utgår från det nationella tillgänglighetsdirektivet 2010 som säger att all kultur ilandet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisationer ska så långt sommöjligt följa Handisams, Myndigheten för handikappolitisk samordning, riktlinjer för såvälanställda som besökare i utbud och programI tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkorsom andra, utbilda organisationen i tillgänglighet samt integrera tillgänglighetsperspektivet iplaneringen.Tillgänglighet ska ha hög prioritet vid föreställningar, utställningar och arrangemang. Menalla platser och lokaler uppfyller inte de kraven. Därför rekommenderas organisationerna attanvända en checklista för tillgänglighet i lokaler vid publika evenemangByteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. <strong>Kalmar</strong>kommun planerar att bygga ett nytt kulturcentrum som även ska innefatta nya lokaler förByteatern. I mars 2011 tecknade <strong>Kalmar</strong> kommun, Linnéuniversitetet, Byteatern ochRegionförbundet en gemensam överenskommelse om genomförandet av ett kulturcentrum.JämställdhetLänets kulturverksamhet ska utgå från diskrimineringslagen och präglas av att kvinnor ochmän har lika värde och möjlighet avseende anställningsvillkor, arbetsvillkor ochutvecklingsmöjligheter.Verksamheterna inom länets kulturinstitutioner, föreningar och organisationer ska präglas avarbetsförhållanden som lämpar sig för både kvinnor och män, att alla ska ha goda möjligheteratt påverka sin arbetssituation och att det ska gå att förena arbete och föräldraskap.Ingen medarbetare ska utsättas för sexuella trakasserier eller kränkande behandling på grundav kön. Löneskillnader ska vara sakliga och oberoende av kön. Könsfördelningen ska varajämn, 40-60 procent, inom såväl verksamhet som styrelse, yrkesområden och bland chefer.Länets Kultur- och fritidsmedelsrapport och kartläggningen av Kulturella och kreativanäringar ska jämställdhetsanalyseras under perioden.Hållbar utvecklingLänets kulturverksamhet ska utgå från den regionala utvecklingstrategin, RUS, mål om miljö ibalans. <strong>Kalmar</strong> län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskad klimatpåverkandeutsläpp och arbeta för en hållbar tillväxt.Verksamheterna inom länets kulturinstitutioner ska etablera och dokumentera rutiner försystematiskt miljöarbete i organisation och verksamheter. Miljöarbetet ska syfta till minskadelanvändning, minskat koldioxidutsläpp, minskad användning av fossilbränsle vid transporter,god avfallshantering, god resurshushållning med ändliga material samt definierade miljökravvid inköp av varor och tjänster.2


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIGenerell överenskommelse:I texten benämns institutionerna och konstområdena med”kulturinstitutionen” respektive ”konstområdet”, de ska ersättasmed aktuellt namn och konstområdeÖverenskommelse <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> mellanRegionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län och kulturinstitutionGenom tillgänglighet, mångfald och rätt kompetens ska <strong>Kalmar</strong>regionen vara en avÖstersjöregionens mest attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare.För att stärka och tillgängliggöra konstområdets ställning och utveckling i <strong>Kalmar</strong> län träffarRegionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län och kulturinstitutionen följande överenskommelse.Överenskommelsen grundas på:- Nationella kulturpolitiska mål- Regional utvecklingsstrategi för <strong>Kalmar</strong> län, RUS- <strong>Kulturplan</strong> <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong>, för <strong>Kalmar</strong> län- Tillämplig strategi för kulturområdets utveckling i <strong>Kalmar</strong> län- ”Kultur med nya ögon” och ”Kulturinstitutioner med nya ögon”VerksamhetVerksamheten beskrivs med ca 200 ord.VisionBeskriv verksamhetens vision för <strong>2012</strong>-14 med max 50 ord.Mål som ska redovisas:1. Producera/bedriva/erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanseratutbud och program av smal och bred kultur2. Producera/bedriva/erbjuda kultur tillgänglig i hela länet3. Ge barn, unga och vuxna möjlighet att uppleva, delta i och utöva kultur underprofessionell ledning.4. Samarbeta med och stödja yrkesverksamma och amatörer inom kultur genomfortbildning och utvecklingsinsatser5. Förmedla uppdrag och kunskap inom kultur.6. Bedriva verksamhet med olika egna verksamheter/ avdelningar/ produktioner7. Stå i dialog med och stödja föreningar och nätverk8. Driva verksamhet och organisation präglad av barnkonventionen, mångfald,tillgänglighet, jämställdhet och hållbar utvecklingKulturinstitutionen bör medverka till att kulturinstitutionerna utvecklar och stärker varandragenom samarbete och samverkan kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt.3


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIKulturinstitutionen bör ta stöd av och samverka med studieförbunden, folkhögskolorna ochuniversitet.Kulturinstitutionens verksamhet bör stärka intresset och kunskapen om kultur genompedagogiska insatser för barn och unga och genom projektverksamhet i samarbete med skola,kommuner, verksamma och arrangörer/föreningar i länet.Kulturinstitutionen bör vid behov biträda Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län, <strong>Kalmar</strong> länslandsting och statliga myndigheter som sakkunnig inom kulturområdet.Uppföljning och utvärderingVerksamhetssamtalUnder mars månad träffas parterna i ett gemensamt verksamhetssamtal. Regionförbundetkallar till mötet. Vid samtalet redovisas utfall och hur målen för föregående år har uppnåtts.Målen preciseras enligt Bilaga 1.Vid samtalet ska minnesanteckningar föras och delges båda parter.Verksamhetens skriftliga redovisningVerksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och revisionsberättelse för det avslutadeverksamhetsåret ska lämnas senast den 15 maj till Regionförbundet.Redovisningen sker i enligt anvisningar i Bilaga 1.PlaneringssamtalUnder hösten kallar Regionförbundet till ett gemensamt planeringssamtal utifrånverksamhetsplan och budget för kommande år.Kulturinstitutionens preliminära verksamhetsplan och budget för kommande år lämnas tillRegionförbundet senast den 30 november varje år.Vid samtalet ska minnesanteckningar föras och delges båda parter.FinansieringKulturinstitution ägs och drivs av Kulturhuvudman. Verksamheten finansieras med offentligamedel och med egna intäkter och projektmedel. Denna överenskommelse gäller offentligamedel från stat och region. Institutionens fasta lokaler finansieras av kommunen och liggerutanför överenskommelsen. Institutionen kan teckna särskild överenskommelse omverksamhet separat med den lokalhållande kommunen.<strong>2012</strong> utgår ett verksamhetsanslag om X kr från Regionförbundet till Kulturinstitutionen.Verksamhetsanslaget kan därefter räknas upp under förutsättning att Landstinget beviljarhögre rambudget. Det årliga verksamhetsanslaget garanteras med en lägsta nivå som närmastföregående år. Anslaget utbetalas utan anmaning halvårsvis.<strong>2012</strong> gäller att utöver Regionförbundets verksamhetsbidrag läggs det statliga anslaget, enligtkultursamverkansförordningen, om xx kr. Anslaget betalas ut kvartalsvis.4


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIÖvrigtÖverenskommelsen gäller för tre år och innefattar en ömsesidig uppsägningstid om sexmånader. Överenskommelsen kan sägas upp ensidigt. Överenskommelsen ska godkännas avstyrelserna i Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län och kulturinstitutionens styrelse.<strong>Kalmar</strong> den…………………….För Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län…………………………………/Underskrift//Underskrift/………………………………………/Namnförtydligande/XX den……………..........För X institution………………………………………… …...……………………/Namnförtydligande/5


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIBilaga 1Mål ska redovisas för:1. Utbud, program och kvaliteta. Omfattning av program, spridning, besökare/deltagare, kvalitetb. Kvalitet – publikenkäter, recensioner eller publikationer2. Geografisk spridninga. Ange antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter fördelatgeografiskt över länetb. Ange antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter i annatlän eller land. Ange län eller land.c. Ange antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter somköpts in från annat län eller land, ange från vilka.3. Barn, unga och vuxna Fördela åldersmässigt.a. Antal deltagare i åldersgrupperna 0-12, 13-18, 19-25 och 26 år och uppåtb. Andel deltagare fördelat på kön och bostadsortc. Antal deltagare/besökare i egen lokal, turnerande verksamhet och verksamhet iskolord. Antal deltagare av särskilda målgrupper eller vid riktade satsningare. Ange hur stor andel av verksamheten som riktas till barn och unga samtfördelat på skola och fritid4. Yrkesverksamma och amatörer inom kultur.a. Ange hur stor andel av verksamheten som riktas till det civila samhället.b. Ange hur stor andel av verksamheten som avser att stärka det professionellakulturlivet.5. Förmedling av uppdrag och kunskap inom kultur.a. Antal förmedlade uppdrag6. Egna verksamheter/avdelningar/produktioner7. Stöd till föreningar och nätverk8. Barnkonventionen, mångfald, tillgänglighet, jämställdhet och hållbar utvecklingMuseer, utställningslokaler, arkiv och bibliotek:Ange antal öppet timmar per vecka.Arkiv ska ange antal framtagna arkivalier som efterfrågats.Länsbibliotek ska ange antal stödtillfällen ochvidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek.Verksamhetens skriftliga redovisningIntäkter redovisas och fördelas på:1. Statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen2. Övriga statliga bidrag3. Regionala bidrag4. <strong>Kommun</strong>ala bidrag5. Verksamhetsintäkter6. EU-medel7. Sponsring8. Övriga intäkter6


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIKostnader redovisas och fördelas enligt följande:1. Personalkostnader2. Verksamhetskostnader3. Lokalkostnader4. Övriga kostnaderPersonal redovisas och fördelas enligt följande:1. Antal tillsvidareanställda2. Antal visstidsanställda3. Antal årsarbetskraft för tillsvidare och visstidsanställda4. Antal arvoderade med F- eller FA-skattsedelFörtydligande enligt Kulturrådets föreskrifter för kvantitativuppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.Redovisningarna ska, där så är möjligt, delas in i följande åldersgrupper: 0-12 år13-18 år19-25 år26- uppåtDefinitioner:Med föreställningar avses scenkonst och film.Med konserter avses olika former av musikframträdanden.Med utställningar avses visningar av bild- och formkonst, föremål, hemslöjd och arkivalier.Med programaktiviteter avses sådant som ej täcks in av ovanstående.Med verksamhet i annat län avses dels sådan verksamhet som anordnas av institution (ellermotsvarande) som har ett kontinuerligt verksamhetsansvar i fler än ett län, dels tillfälligagästspel i ett eller flera län eller annat land med föreställningar, konserter, utställningar ochprogramaktiviteter.I alternativet professionella kulturlivet ingår bland annat; rådgivning, anordnande avseminarier, utställningar och olika former av arrangörskap som gagnar de professionellakulturskaparna samt mäklarinsatser som information och förmedling av kontakter inomområdet kulturella och kreativa näringar (KKN).Organisationens namn och nummer ska överensstämma med F-skattsedel ellerregistreringsbevis. Även annat namn som används i t.ex. i marknadsföring bör anges.Med huvudman avses vem eller vilka som bär ansvaret för verksamheten. Huvudmannaskapomfattar både ekonomiskt och juridiskt ansvar för verksamheten.Med geografisk placering avses den kommun där verksamheten har sitt huvudkontor medverkställande ledning.Med verksamhetsinriktning avses bidragsmottagarens sammanfattande eller huvudsakligainriktning, t.ex. scenkonst, utställningsverksamhet, film, arkivverksamhet ellerbiblioteksverksamhet.Med statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det totalbelopp förrespektive bidragsmottagare som landstinget har beviljat.7


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIMed övriga statliga bidrag avses bidrag från Kulturrådet som inte ingår ikultursamverkansmodellen, t.ex. utvecklingsmedel och andra bidrag från staten.Med regionala bidrag avses stöd från landsting eller landstingsägt organ, samt värde i formav exempelvis hyresreduktion och liknande indirekta bidrag.Med kommunala bidrag avses stöd från primärkommun eller kommunalägt organ, samt värdei form av exempelvis hyresreduktion och liknande indirekta bidrag.Med verksamhetsintäkter avses intäkter direkt kopplade till verksamhetens uppdrag, t.ex.biljettintäkter, entréavgifter, deltagaravgifter, föreställningsgager.Med EU-medel avses stöd från EU:s kulturprogram, någon av EU:s strukturfonder eller annanEU-institution.Med sponsring avses ett affärsmässigt samarbete med ett företag eller annan privatorganisation som tillskjuter kontanta medel, varor eller tjänster i utbyte mot exponering ocheventuellt andra förmåner.Med övriga intäkter avses sådant som inte täcks in i ovanstående kategorier.Med personalkostnader avses löner och pensionsavsättningar för alla anställda, arvoden tilluppdragstagare samt skatter och lagstadgade eller avtalade avgifter.Med verksamhetskostnader avses produktionskostnader (exklusive personalkostnader),resekostnader, föreställningsgager och andra kostnader som hänger samman medverksamheten.Med lokalkostnader avses hyres- och andra kostnader för lokaler som den verksamhet somredovisas disponerar för sin verksamhet. Såväl kostnader för publika verksamhetsutrymmen(scen, utställningslokal etc.) som tekniska och administrativa lokaler ska ingå. Även kostnaderför lokaler som disponeras tillfälligt, t.ex. för en enskild uppsättning eller utställning ska ingå.Med övriga kostnader avses sådant som inte täcks in i ovanstående kategorier.Personal ska delas in i:Kärnkompetens för respektive verksamhet, teknisk, personal, administrativ personal och övrigpersonal. Statistiken ska vara könsuppdelad.Redovisning av tillsvidareanställda ska avse läget den 31 december aktuellt år. Antalvisstidsanställda och antal arvoderade avser hela verksamhetsåret.Med kärnkompetens för respektive verksamhet avses anställda eller anlitade, professionelltverksamma, inom verksamheten t.ex. konstnärlig personal vid scenkonstinstitutioner,bibliotekarier vid länsbiblioteken, museiintendenter och pedagoger vid museerna, arkivaliervid arkiven etc.Med övrig personal avses kategorier som inte omfattas av ovanstående beteckningar.Med öppet-timmar per vecka avses den tid verksamhetens lokaler är tillgängliga förallmänheten under en normalvecka. Tillgänglighet via webb ska inte räknas in.Med arkivenheter avses fysiska enheter av handlingar, oberoende av databärare, som haromhändertagits av eller skapats i ett arkiv.8


<strong>Kulturplan</strong> <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-14, rev I, bilaga IIIMed antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek somredovisas för länsbiblioteken avses aktiviteter som kurser, seminarier,personalsammandragningar och individuell handledning. Kortare konsultationer i telefon ellervia andra elektroniska media ingår normalt inte. Däremot ingår stödtillfällen ochvidareutbildningsaktiviteter om dessa genomförs via planerade video/telefonkonferenser.9


<strong>Kulturplan</strong> <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IVBILAGA IVKulturens strategier, kartläggningar och förtydliganden omprioriteringar inom konstområdenaRegionförbundet har strategier och kartläggningar inom följande områden Konst, reviderad och antagen 2010-12-16 Scenkonst, antagen 2010-12-16 Kultur med nya ögon och Kulturinstitutioner med nya ögon antagen 2010-12-16 Kartläggning av Kulturella och Kreativa näringar 2010-12-16 Kultur och fritidmedel 2011KonststrategiKonststrategin för <strong>Kalmar</strong> län ska öka medborgarnas delaktighet i konstlivet, stärka konstensroll och utveckla besöksnäringen. Konststrategin ett handlingsprogram för <strong>2012</strong> – <strong>2014</strong>.Konststrategin är indelad fyra områden och inom varje område finns olika åtgärdsförslag.1. Konst och samhälleInrätta en strategigrupp för konst och samhälle med näringsliv, turism,samhällsplanering, politik, universitet/vetenskap, konst och kultur, design ocharkitekturStödja MU-avtaletUtreda möjligheterna för ett ateljéprogram i sydostÖversyn av kulturstipendiernaUtveckla samverkansmodeller mellan studieförbunden och kulturinstitutionernaUtveckla möjligheten till digitalt skapande på biblioteken Samordnade informationsinsatser för konstarrangemang2. Regional profilering3. Samarbete och marknadsföringUtveckla en nätbaserad informationstjänst om regionens konstliv Utveckla effektiva sätt att marknadsföra länets konstliv genom IT, media ochtraditionella medier4. SkolaAlla elever ska minst en gång per år besöka en konsthall eller ett konstmuseumBarn och ungas möjlighet att resa till länets kulturinstitutioner ska förbättrasKonstkonsulenten ska stödja utvecklingen av arbetsmetoder för estetiskalärprocesser i samverkan med LinnéuniversitetetScenkonststrategiScenkonststrategin för <strong>Kalmar</strong> län <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong> syftar till att ge länets medborgare möjlighet attta del av professionell scenkonst och till eget skapande samt att beskriva scenkonstensutvecklingspotential. Scenkonstområdet omfattar dans, teater och musik samt film och media.Scenkonststrategin omfattar tio insatsområden. Inom varje område finns de åtgärder som harhögst prioritet:1


<strong>Kulturplan</strong> <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IV1. Regionens kulturprofil inom scenkonstområdet – kopplat till attraktivitet ochbesöksnäring En studie över hur kulturprofilen inom scenkonsten kan höjas.2. Marknadsföring Marknadsföring genom sociala medier för information om kulturutbudet3. Internationell omvärldsbevakning4. ScenkonstkonsulenternaKonsulenterna ska stödja utvecklingen av arbetsmetoder för estetiska lärprocesser isamverkan med Linnéuniversitetet.Översyn av subventionssystemet i samverkan med institutionerna och i jämförelsemed Blekinge och Kronoberg. En gemensam skolkulturstrategi för hela länet5. ByteaternFortsatt utvecklingsarbete inom estetiska lärprocesser i dialog med konsulenter,skola och LinneuniversitetetGenomföra minst två dansföreställningar per år Cross-over med teater, dans, musik och film6. DansUtveckla dansen inom estetiska lärprocesserDans för personer med funktionshinder Översyn av subventionssystemet och i jämförelse med Blekinge och Kronoberg7. LänsmusikenÅtgärder för att stärka varumärketMusikutredning för Länsmusikens roll i det regionala musiklivet Talangcoachingprojektet 2011-20138. Film och mediaÖversyn av berättande verksamhet inom film och digitala medier i kulturskoloroch fritidsverksamhet Utveckla digitala medier inom omsorgen9. Skapande skola10. FolkbildningUtreda möjligheten att inrätta YH-utbildningar tillsammans medkulturinstitutionernaÖkad samverkan och utbyte mellan kulturinstitutionerna och folkbildningenKultur med nya ögon och Kulturinstitutioner med nya ögonKultur med nya ögon och Kulturinstitutioner med nya ögon är strategier för kulturens kraft i<strong>Kalmar</strong> läns regionala utveckling. Strategierna har tagits fram med fokus på kultur somutvecklingsfaktor för attraktivitet och tillväxt. De ska ge en bred syn på länets kulturtillgångaroch visa ett sektorsövergripande arbetssätt där kulturen integreras i andra samhällsområden.Arbetet med strategierna utgjordes av en lärprocess om kulturens möjligheter inom andraverksamhetsområden. Resultatet utmynnade i en form av verktygssamling för åtgärder. För<strong>2012</strong> har följande prioriterats.2


<strong>Kulturplan</strong> <strong>2012</strong>-14 rev I, bilaga IVAv strategins 13 insatser är flera på gång eller beslutade: Regional kraftsamling inom området kultur & hälsa – flera olika mindre projekt harhittills drivits av olika aktörer. - En förstudie planeras av Landstinget,Regionförbundet och kulturinstitutionerna. Kartlägga länets kreativa näringar – kartläggningen genomfördes hösten och vintern2011/12 Regional skolkulturstrategi - projektet Skola & Kultur har uppdraget, ett av målen äratt ta fram en skolkulturstrategi. Projektet har begärt förlängning av tidplanen förskolkulturstrategin för att få möjlighet till förankring i kommunerna.Följande insatser prioriteras under perioden: Agenda 21 för kultur – som en gemensam bas för länets synsätt på kulturen Fungerande transporter till kulturinstitutionerna – diskussion förs med KLT, hittillsinga förbättringar Gemensam stödfunktion för kulturinstitutionerna – ett samverkansprojekt är på vägmellan Länsmuseet och Konstmuseet om ekonomifunktion Kulturcheckar - utveckla möjligheten att länets företag ska kunna ansöka om särskildakulturcheckar för att köpa tjänster till subventionerat pris av länets företag inomkulturella och kreativa aktörer och företag – ingen åtgärd Kulturell tankesmedja - initiera och stödja en oberoende kulturinriktad tankesmedja ilänet som ett forum för kulturdebatt, nytänkande och utveckling – formerna är underdiskussionKulturella och Kreativa näringarI samband med strategiarbetet ”Kultur med nya ögon – en strategi för kulturens roll i denregionala utvecklingen” har en kartläggning av länets s.k. ”Kreativa näringar” genomförts.Kultur och kulturmiljöer har en betydande roll för länets utveckling och attraktionskraft. I<strong>Kalmar</strong> län finns 2 760 arbetsställen inom kreativa näringar, vilka utgör 11.8 procent av dettotala antalet arbetsställen i länet.Undersökningen omfattar en total inventering av företag/intresseorganisationer/föreningarinom kreativa näringar i <strong>Kalmar</strong> län. De utbildningsmöjligheter som finns inom sektorn –inkluderande gymnasiet, KY, folkhögskolor och universitet/högskola är kartlagda. Aktörernasbehov är inventerade efter hur de kan stödjas och hur systemet kan förbättras. En gemensamkunskapsbildning och erfarenhetsutbyte med närbelägna regioner sker kring sektorn.Kultur och fritidsmedelsrapportenKartläggningen av länets samlade offentliga medel till kultur och fritid genomfördes för femtegången våren <strong>2012</strong>. Under sommaren <strong>2012</strong> gjordes en studie för att se förutsättningarna för enjämställdhetsanalys av rapporten. Resultatet visar att tillgängligt statistik i stort sett saknarkönsuppdelning och därför inte är relevant för jämställdhetsanalys. Nya enkätunderlag skaställas samman under hösten för att kommunerna ska kunna ta in underlag till nästa rapport.3


"Man kan nästan säga att framtiden är allas fantasi"flicka 10 år33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!