Svenska Trycket nr 2 2011 - Svenska Klubben Lausanne Genève
26.11.2012 • Views
Share Embed Flag

Svenska Trycket nr 2 2011 - Svenska Klubben Lausanne Genève

Svenska Trycket nr 2 2011 - Svenska Klubben Lausanne Genève

Svenska Trycket nr 2 2011 - Svenska Klubben Lausanne Genève

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
svenska.klubben.ch

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Start now

Nr 2/7 mars <strong>2011</strong><br />

Aktuellt från <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> <strong>Lausanne</strong> - Genève<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong><br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> <strong>Lausanne</strong> - Genève - CP 522 1001 <strong>Lausanne</strong> - www.svenska-klubben.ch<br />

Que de l'or<br />

Handelsbanken presenterar<br />

runt klirr i kassan och<br />

avslutar med provsmakning<br />

av Skottlands flytande guld<br />

Sverige i Schweiz<br />

Artikelserie om organisationer och<br />

klubbar av nytta för oss svenskar<br />

Badsäsong!<br />

Termiska utflyktsmål<br />

i Suisse Romande<br />

Psykologen<br />

om modersmål och<br />

flerspråkighet

Private Banking makes life easier<br />

For a personal Wealth Management solution just for you,<br />

contact SEB Private Banking in Switzerland:<br />

Hugo af Petersens, General Manager, Tel: +41 22 704 01 88<br />

Shirley Lam, Senior Relationship Manager, Tel: +41 22 704 01 24<br />

Switzerland@sebprivatebanking.ch<br />

www.sebgroup.com/privatebanking<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s Nyheter<br />

• Ordföranden har ordet. Sid 7<br />

• Redaktören om <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> februari <strong>2011</strong>. Sid 4<br />

• Medlemsnytt - <strong>Klubben</strong> välkomnar nya medlemmar. Sid 8<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Innehåll<br />

På Programmet<br />

• <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s program våren <strong>2011</strong>. Sid 6<br />

• Finansföredrag med efterföljande Whiskyprovsmakning. Sid 9<br />

• Bridge i vår. Sid 8<br />

• <strong>Lausanne</strong>-mingel - Välkommen på mera After Work. Sid 11<br />

• Genève-mingel. Sid 13<br />

Reportage<br />

• Biz-klubben besökte IUCN. Sid 25<br />

• Lyckat på Lilla Buddha. Sid 21<br />

• Artikelserie om Sverige i Schweiz. Sid 42<br />

Kultur, Historia & Traditioner<br />

• Schweizernöt - Knäck fem frågor om Schweiz. Sid 20<br />

• <strong>Svenska</strong> Kyrkans program - Sid 34<br />

• Per Harling om att glömma och gå vidare. Sid 30<br />

• Djur i språket - Claes Ancarkrona kåserar. Sid 29<br />

• Modersmål och flerspråkighet - psykologen reder ut. Sid 16<br />

• Kurorternas uppkomst. Sid 22<br />

• Vinvännerna prövar. Sid 10<br />

Handel & Juridik<br />

• Finansiella instrument - Claës Ankarcrona. Sid 36<br />

Barn & Familj<br />

• Knep & knåp! Ännu mera landskapskunskap. Sid 38<br />

• <strong>Svenska</strong> Kyrkans barnverksamhet. Sid 19<br />

• <strong>Svenska</strong> Skolans öppna förskola. Sid 48<br />

Fritid & Hälsa<br />

• Badsäsongen är här! Termiska utflyktsmål. Sid 14<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> Fakta<br />

• Samarbetspartners - minimatrikel. Sid 49<br />

• Verksamhet, Styrelse, Medlemskap, Annonsering. Sid 50 och 5<br />

• <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> Fakta. Sid 5<br />

3

Redaktören <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

HOT SPOTS<br />

Under arbetet med det här<br />

numret av <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong>,<br />

påpekades det att en badflicka<br />

på framsidan kanske inte passade<br />

riktigt för säsongen.<br />

Det leder osökt in på hur <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Trycket</strong> blir till. Den är reslutatet av bidrag<br />

från sammanlagt ett 20-tal personer.<br />

Det är verkligen fantastiskt allt<br />

som ni alla medarbetare gör för tidningen!<br />

I det sammanhanget vill jag nämna<br />

en person som deltar extra mycket i<br />

framställningen och det är Fia Lindberg.<br />

Det var tillsammans med Fia<br />

som <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> fick sin första<br />

form och hon har varit en fantastisk<br />

sporrande, kritiserande och konstruktiv<br />

ansvarig utgivare under det ett och<br />

ett halvt år som jag varit redaktör. Jag<br />

kommer att sakna hennes input oerhört<br />

nu när hon bestämt sig för att utträda<br />

ur styrelsen och avgå som ordförande.<br />

Angående bildvalet, kom Fia och jag<br />

efter lite bollande fram till att mars<br />

ändå är en perfekt tidpunkt för att<br />

pryda framsidan med en badflicka.<br />

De termiska bad som omger oss i regionen<br />

är som allra bäst under vintern<br />

och tidiga våren. Är vädret grådaskigt<br />

finns inget så ljuvligt som att flyta omkring<br />

i ångande vatten och känna den<br />

svala luften mot ansiktet. Är det en<br />

strålande vinterdag med sol, finns det<br />

få saker som slår ett kvällsdopp och<br />

en bastu på vägen hem från pisten.<br />

Emelie Lennartsson listar närliggande<br />

termiska utflyktsmål och Johan Bo-<br />

Inte bara människor gillar att vinterbada.<br />

Här ses japanska Macaqueapor slappna av i en het<br />

källa (onsen) vid Jigokudani-koen in Nagano, i Japan.<br />

Bilden är tagen i början av mars<br />

Bild: istockphoto.com<br />

gren tittar lite på badet och badandet<br />

i ett historiskt perspektiv. Läs på och<br />

för allt i världen, ta ett dopp innan<br />

bästa badsäsongen är slut!<br />

Nathalie Goursoulas är tillbaka i spalterna<br />

med en mycket relevant artikel<br />

för oss småbarnsföräldrar i utlandet<br />

om modersmål och flerspråkighet.<br />

Den är lugnande för mig att läsa eftersom<br />

jag oroat mig för lilla Sveas<br />

(15 mån) något onyanserade språk.<br />

För närvarande kallar hon det mesta<br />

"alla" och jag försöker förstå om det<br />

är portugisiska (på grund av dagmamman)<br />

, franska (på grund av syrran) eller<br />

svenska (på grund av mig). Om tre<br />

månader skall hon "enligt boken“ klara<br />

tvåordsmeningar. Det känns mycket<br />

avlägset just nu.<br />

När jag tog tåget hem från Genève<br />

igår, fick jag ett kort samtal från min<br />

(svenske) man. När jag lagt på frågade<br />

en amerikan på sätet mitt emot<br />

– på knackig svenska – om jag inte<br />

var svensk. Visst, det är jag och med<br />

i <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>! Så värvade jag<br />

snabbt hans svenska fru att bli medlem.<br />

Hon var så glad att ha hittat<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>. I artikelserien Sverige<br />

i Schweiz som startar här, kommer<br />

<strong>Trycket</strong> att belysa verksamhet<br />

och syfte hos några andra organisationer<br />

och klubbar som det kan vara<br />

intressant för oss utflyttade svenskar<br />

att känna till.<br />

Till nytta och nöje för er medlemmar<br />

önskar jag god läsning!<br />

Nyon mars <strong>2011</strong><br />

Victoria Löfvenmark<br />

Redaktör<br />

redaktionen@svenska-klubben.ch<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> Faktaruta<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> ges ut 7 gånger per<br />

år till <strong>Klubben</strong>s medlemmar.<br />

Den trycks i ca 800 exemplar med<br />

omslag av papper från kontrollerade<br />

skogar och insidor av 100% återvunnet<br />

papper hos Imprimerie du<br />

Cachot i Grand-Saconnex.<br />

Kommande utgivningsdatum<br />

(Deadline för material inom<br />

parentes) Utgivningsdatum <strong>2011</strong><br />

är ungefärliga.<br />

Nr1 <strong>2011</strong> 1/2<br />

Nr2 <strong>2011</strong> 1/3<br />

Nr3 <strong>2011</strong> 12/4 (29/3)<br />

Nr4 <strong>2011</strong> 20/5<br />

Nr5 <strong>2011</strong> 3/9<br />

Nr6 <strong>2011</strong> 15/10<br />

Nr7 <strong>2011</strong> 27/11<br />

Annonsering <strong>2011</strong><br />

Mer info på www.svenska-klubben.ch<br />

Redaktion & Ansvarig utgivare<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong>s Redaktionsråd består<br />

av Johan Bogren, Fia Lindberg<br />

och Victoria Löfvenmark, Redaktör.<br />

Ansvarig utgivare är Ordföranden för<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>.<br />

Ansvar & Rättigheter<br />

Skribenter ansvarar själva för tillhandahållet<br />

material och alla rättigheter<br />

tillhör dem.<br />

Bildmaterial<br />

• www.istockphoto.com<br />

• Klubbmedlemmar<br />

Insidor Utsida<br />

4 5

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s Program<br />

På programmet!<br />

6<br />

MARS <strong>2011</strong><br />

8/3 Årsmöte med mingel i Morges.<br />

15/3 Bridge. Sid 8<br />

17/3 Genèvemingel. Sid 13<br />

APRIL <strong>2011</strong><br />

7/4 <strong>Lausanne</strong>mingel. Sid 11<br />

Genèvemingel. Datum & plats annonseras senare.<br />

Whiskeyprovning & Företagspresentation i Geneve med och om<br />

<strong>Svenska</strong> Handelsbanken. Datum & plats annonseras senare. Sid 9<br />

12/4 <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> <strong>nr</strong> 3 <strong>2011</strong><br />

MAJ <strong>2011</strong><br />

5/5 <strong>Lausanne</strong>mingel<br />

14/5 Vårfest i <strong>Lausanne</strong><br />

Whiskeyprovning & Företagspresentation i <strong>Lausanne</strong> med och<br />

om <strong>Svenska</strong> Handelsbanken. Datum & plats annonseras senare.<br />

19/5 Genèvemingel<br />

20/5 <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> <strong>nr</strong> 4 <strong>2011</strong><br />

JUNI <strong>2011</strong><br />

6/6 Sveriges Nationaldag<br />

9/6 <strong>Lausanne</strong>mingel<br />

16/6 Genèvemingel<br />

Läs mer om de olika programpunkterna här i <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong>.<br />

För löpande uppdateringar, besök regelbundet<br />

www.svenska-klubben.ch<br />

Det är dags för mig att säga<br />

tack och adjö för några mycket<br />

innehållsrika år i <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s<br />

styrelse.<br />

Jag har tillsammans med min familj<br />

tillfälligt lämnat Schweiz för den amerikanska<br />

vilda västern, Arizona. Jag<br />

kom hit första gången för 30 år sedan<br />

som utbytesstudent och bodde hos<br />

en underbar familj och upplevde ett<br />

omtumlande, intensivt och som man<br />

säger här, “life changing” år på High<br />

School.<br />

Arizona är en fantastisk stat som har<br />

oändligt mycket att erbjuda. Alltifrån<br />

storslagen natur såsom Grand Cany-<br />

Ordföranden har ordet<br />

Kära medlemmar!<br />

on, Monument Valley och den vackra<br />

Saguaroöknen med sina mängder av<br />

kaktusar till ett djurliv som bjuder på,<br />

för att nämna några få, skallerormar,<br />

coyotes och mountain lions som faktiskt<br />

smyger sig nära bebyggelsen.<br />

Kombinera det med ett utbud av aktiviteter<br />

där ALLT går att göra. Här<br />

är ett mecka för golfaren, ryttaren,<br />

hikaren, shopparen, äventyraren och<br />

faktiskt skidåkaren! Och människorna<br />

är öppna, vänliga, nyfikna, toleranta<br />

och engagerade. Det är lätt att ryckas<br />

med och trivas!<br />

Men det är med en viss sorgsenhet jag<br />

i samband med årsmötet lämnar mitt<br />

uppdrag som ordförande och medlem<br />

av <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s styrelse. Det har<br />

varit ett mycket roligt och inspirerande<br />

uppdrag. Tack alla ni medlemmar för<br />

förtroendet och tack mina styrelsekollegor<br />

för gott samarbete och vänskap!<br />

Samtidigt är det glädjande att lämna<br />

över ansvaret till den nya styrelsen<br />

som vid årsmötet tar vid och fortsätter<br />

arbetet med att skapa värden för<br />

medlemmarna och göra klubben till<br />

den självklara samlingsplatsen för<br />

svenskar i regionen runt Genève-sjön.<br />

Jag kommer att fortsätta att följa klubben<br />

och hoppas att ni alla får mycket<br />

glädje och nytta av de förmåner som<br />

ett medlemskap innebär.<br />

Fia Lindberg<br />

Ordförande t.o.m. 8 mars<br />

februari <strong>2011</strong><br />

fialindberg@hotmail.com<br />

7

På programmet! På programmet!<br />

8<br />

Nästa<br />

Bridgedatum!<br />

Välkomna till mera Bridge<br />

på charmfulla<br />

Auberge du Soleil i Bursins!<br />

Jag ordnar tävlingsbridge<br />

och även sällskapsbridge<br />

om det behövs.<br />

Tisdag 15 mars<br />

Vi börjar spela kl 15 och äter sedan<br />

en trevlig middag.<br />

Kostnad ca 50 CHF.<br />

Förfrågningar och anmälningar<br />

till Eva Ahlström<br />

Telefon 0033 450 20 07 59.<br />

Har telefonsvarare.<br />

Tala gärna tydligt.<br />

Hoppas att ni alla kan komma!<br />

MEDLEMSNYTT<br />

<strong>Klubben</strong> hälsar följande nya<br />

medlemmar varmt välkomna;<br />

Isabella Sellberg<br />

Genève<br />

Karl och Alexandra Norén<br />

Nyon<br />

Marie Durling<br />

Carouge<br />

David Bouvet<br />

Les Rousses<br />

Jan & Charlotta Stenwall<br />

Stockholm<br />

Pernilla & Bengt Ekberg<br />

<strong>Lausanne</strong><br />

Vi publicerar nya medlemmars<br />

hemort så att ni som vill kan<br />

knyta kontakt lokalt.<br />

Bästa hälsningar,<br />

Alexander Elmér<br />

Medlems-, annons-, och sponsrings-ansvarig<br />

medlem@svenska-klubben.ch<br />

tel: +41-(0)76-347 73 66<br />

Kommande aktivitet i vår<br />

Finansföredrag med<br />

efterföljande Whiskyprovsmakning<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> i <strong>Lausanne</strong> - Genève<br />

och<br />

Handelsbanken i Zürich<br />

har glädjen att bjuda<br />

in dig till en helkväll med aktietips, strategi och provsmakning<br />

av det gyllengula guldet – Single Malt Whisky.<br />

Program<br />

På programmet!<br />

Kommande evenemang med <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong><br />

Finansföredrag & Whiskyprovsmakning<br />

Handelsbanken & <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> sammarrangerar<br />

Håkan Lennartsson, Head of Private Banking, berättar<br />

hur man arbetar med Private Banking i Handelsbanken<br />

i Schweiz.<br />

Jessica Sterneby, Senior Account Manager i Zürich,<br />

informerar om Handelsbankens marknadssyn och olika<br />

börsfavoriter. Jessica kommer även prata om hur man<br />

allokerar sin portfölj på bästa sätt för att uppnå bäst<br />

avkastning i förhållande till risk.<br />

Förtäring<br />

Håkan tar sedan med oss på en resa genom Skottland<br />

och berättar om sina golf –och whiskyupplevelser. Vi<br />

kommer även provsmaka några noga utvalda sorter<br />

Single Malt Whisky .<br />

I nästa nummer av <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> kommer fullständig<br />

information om platser och datum!<br />

9

På programmet!<br />

______________________________________________________________________________________________<br />

VÄLKOMMEN<br />

Till en vinprovning, som äger rum onsdagen den 13 april <strong>2011</strong> kl. 19.30 på Hôtel Chavannes-de-<br />

Bogis. Kvällens tema blir:<br />

Cava viner och andra mousserande viner<br />

Mousserande vin görs i nästan alla länder med vinproduktion. Somliga försöker efterlikna<br />

Champagne, andra gör mousserande vin i sin egen stil. De mest kända kvalitetsnamnen på<br />

mousserande viner i olika länder är Champagne och Crémant i Frankrike, Cava i Spanien, Sekt i<br />

Tyskland och Spumante i Italien.<br />

Det finns många olika metoder att framställa dessa viner. I kväll skall vi göra bekantskap med fyra<br />

Cava viner och ett mousserande vin från Genèvområdet som alla är framställda som Champagne<br />

enligt den s.k. Méthode traditionnelle med den skillnaden att t ex. Cava vinerna framställs genom en<br />

långt driven mekanisering i hanteringen.<br />

Mousserande viner kan vara mycket olika. Vi skall ge prov på denna skillnad och prova skillnaden<br />

med en Champagne.<br />

Efter provningen kommer vi som vanligt att inta en enklare måltid. Provning och måltid 70 CHF (endast<br />

provning 40 CHF)<br />

För anmälningar, kontakta Eric Renlund, e-mail: ericrenlund@hotmail.com eller per telefon 027-483 3587<br />

mobil 078 6067 749 senast den 11 april <strong>2011</strong>. Anmälan är bindande.<br />

Återbud skall lämnas senast 24 timmar innan provningen.<br />

Välkommen den 13 april!<br />

Med vänliga hälsningar,<br />

Ingvar Åhman<br />

Ordförande Vinvännerna<br />

På programmet!<br />

<strong>Lausanne</strong>-mingel<br />

<strong>Lausanne</strong>-mingel<br />

I mars ersätter årsmötet den 8 mars på Casinot i Morges det sedvanliga<br />

<strong>Lausanne</strong>-minglet första torsdagen i månaden.<br />

I april är ni hjärtligt välkomna igen till Bar Tabac i centrala <strong>Lausanne</strong>.<br />

Detta charmiga Berliner-café inbjuder till trevliga möten och intellektuella<br />

diskussioner. Passa på att pröva på några nya belgiska eller tyska ölsorter från<br />

den långa och prisvärda dryckeslistan. Givetvis rökfritt trots namnet.<br />

Bar Tabac ligger vid lugna Rue Beau-Sejour, bara ett stenkast nedanför Place<br />

St François och Conservatoire de <strong>Lausanne</strong>. Buss till St Francois eller Georgette.<br />

Parkering på gatan eller i P-huset vid stationen. Se karta sid 12<br />

Torsdagen 7 april<br />

18.00-20.30<br />

Bar Tabac<br />

Rue Beau-Séjour 7, 1003 <strong>Lausanne</strong><br />

Frågor? Ring Ulla Ringblom 079-467 697610<br />

10 11

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Karta till<br />

<strong>Lausanne</strong>-minglet<br />

torsdagen<br />

den 7 april<br />

18.00-20.30<br />

på Bar Tabac,<br />

Rue Beau-Séjour 7,<br />

1003 <strong>Lausanne</strong>.<br />

Se mer föregående<br />

sida<br />

Tolstoy Associates<br />

Seeing People, Realising Opportunities<br />

Tolstoy Associates work with senior management<br />

to increase business results through<br />

improved people performance.<br />

We povide:<br />

Strategic leadership alignment work ●<br />

Individual coaching programmes ●<br />

Team development sessions ●<br />

Communication strategies (internal & external) ●<br />

In-house training & development courses ●<br />

Learning experiences ●<br />

Kick-off and engagement events ●<br />

Call +41 79 833 23 50 for an informal conversation about your business, and<br />

understand how we can help you deliver the success you are striving for.<br />

Tolstoy Associates<br />

Seeing People, Realising Opportunities<br />

Genève-mingel<br />

torsdagen 17 mars 18.00<br />

på LITTLE BUDDHA<br />

Vi följer upp succén från föregående Gèneve-mingel och träffas igen på<br />

Little Buddha vid Place Neuve. Vi har återigen reserverat mini-loungen<br />

en trappa ner i deras mysiga bar-lounge. Konceptet Buddha Bar med<br />

egen Lounge-music, har tagits emot väl av Genève-borna och torsdagar<br />

är speciellt livliga.<br />

Vi får som välkomstdrink ett glas rött eller vitt vin med lite snacks till en<br />

kostnad av 10 CHF (cash -tack). Var och en kan sedan beställa läckra<br />

sushi till rimliga priser. I baren finns spännande drinkar och om man<br />

önskar kan man fortsätta kvällen i restaurangen. Baren öppnar 18.00.<br />

Har du frågor? Ring Claes Berglund 079 477 3067<br />

Little Buddha Geneva<br />

Rue Jean-François-Bartholoni 10, 1204 Genève<br />

Tel 022 307 10 00<br />

http://www.littlebuddhageneva.com/fr/index.php<br />

På programmet!<br />

12 13

God Jullunch!<br />

Fritid & Hälsa Fritid & Hälsa<br />

B adsäsongen är här!<br />

Av Emelie Lennartsson<br />

Efter tre veckors förkylning<br />

längtade jag efter att komma<br />

iväg och skämma bort mig<br />

själv en aning. Ett besök på<br />

en kurort kanske kunde trolla<br />

bort förkylningen och fixa upp<br />

humöret? Jo, en eftermiddag<br />

på kurort så här i mars gör<br />

onekligen underverk för både<br />

kropp och själ. Nedan ett urval<br />

kurorter i regionen.<br />

Loèche-Les-Bains<br />

Det första och största alternativet<br />

är Loèche-Les-Bains<br />

(Leukerbad), Europas största område<br />

med thermalbad. 3,9 miljoner<br />

liter vatten om dagen sorlar i cirka<br />

30 pooler och fyra offentliga bad. Det<br />

ligger i Valais med utsikt över Rhonedalen,<br />

cirka två timmar från <strong>Lausanne</strong><br />

med bil. Området har många hotell<br />

och spaanläggningar, ett axplock<br />

presenteras nedan. Se även den officiella<br />

hemsidan www.leukerbad.ch<br />

Hôtel Les Sources des Alpes.<br />

Spa med thermalbad, viktspecialister<br />

och skönhetscenter beläget på 1411<br />

meters höjd.<br />

Hôtel Les Sources des Alpes<br />

Loèche-Les-Bains, CH-3954<br />

tel. +41 (0)27 472 20 00<br />

www.sourcesdesalpes.ch<br />

Lindner Hotels & Alpentherme<br />

Leukerbad<br />

Hälsa, skönhet och terapi på klassiskt<br />

vis.<br />

Lindner Hotels & Alpentherme<br />

Dorfplatz 1, CH-3954, Loèche-Les-<br />

Bains<br />

www.lindner.de<br />

Burgerbad Thermal Centre<br />

Offentligt bad med 10 olika thermalbad,<br />

sportpool, barnpool och extraordinär<br />

vatte<strong>nr</strong>uschkana.<br />

Burgerbad<br />

Rathausstrasse 32, CH-3954, Loèche-<br />

Les-Bains<br />

Tel. +41 (0) 27 472 20 20<br />

www.burgerbad.ch<br />

Med schweizisk ordning och reda är<br />

baden klockade för att bereda alla<br />

plats - i tur och ordning.<br />

Thermalp Ovrannaz är också beläget<br />

i Valais men något närmare <strong>Lausanne</strong>.<br />

Det erbjuder thermalbad, hammam,<br />

bastu och sjukgymnastik. På<br />

spa-avdelningen kan man välja mellan<br />

olika sorters massage, vattenterapier<br />

och hudbehandlingar.<br />

Thermalp Ovrannaz<br />

Ovronnaz, CH-1911, Schweiz<br />

Tel: +41-27-305 11 25<br />

www.thermalp.ch<br />

Om man bara vill åka iväg över<br />

dagen finns det närmare alternativ.<br />

Lavey les Bains ligger cirka<br />

45 minuter från <strong>Lausanne</strong> och<br />

har två varmvattenkällor, den första<br />

upptäcktes redan 1831. Anläggningen<br />

erbjuder mängder av olika sorters<br />

massage, hudbehandlingar, badterapi,<br />

hammambad och träning. Det finns<br />

även ett medicinskt center som bland<br />

annat behandlar reumatism, fibromyalgi,<br />

ryggsmärta och brännskador.<br />

CH-1892, Lavey-les-Bains, Schweiz<br />

Tel: + 41 (0)24 486 15 55 (Spa)<br />

+ 41 (0)24 486 15 15<br />

(Grand Hôtel des Bains)<br />

www.lavey-les-bains.ch<br />

Fantastiskt att stanna till här och ta ett<br />

bad efter en dag i pisten. Det är underbart<br />

kvällstid när du badar i mörkret.<br />

Yverdon les Bains ligger<br />

bara 30 minuter bort från<br />

<strong>Lausanne</strong>, i södra änden av Lac de<br />

Neuchâtel och med jurabergen i bakgrunden.<br />

Om man vill bättra på hälsan<br />

finns det gym och personal som kan<br />

hjälpa till. Efter detta kan man sjunka<br />

ner i någon av de tre poolerna med<br />

thermaliskt vatten eller bubbla i en jacuzzi.<br />

Alternativt kan man göra en tur<br />

på skönhetsavdelningen som erbjuder<br />

peeling, massage, manikyr, hudbehandling<br />

med mera.<br />

Cité des Bains S.A.<br />

Av. des Bains 22, CH- 1400, Yverdonles-Bains,<br />

Schweiz<br />

Tel: +41 (0) 24 423 02 32<br />

http://www.cty.ch/<br />

Fortsättning sid 45<br />

14 15

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Utlandssvensken - en sort för sig<br />

Av Nathalie Goursolas , psykologutbildad certifierad transaktionsanalytiker<br />

Del 8:<br />

Flerspråkighet: måste barnen lära sig<br />

sina föräldrars modersmål?<br />

Det är ingen konst att prata<br />

kinesiska när man är född i<br />

Kina. Väldigt många barn lär sig flera<br />

språk som barn: 50% av världens<br />

befolkning är tvåspråkig! När barnen<br />

föds, är deras hjärna kapabel att lära<br />

sig alla språk. De urskiljer ljud, kan<br />

härma dem och lär sig språken på ett<br />

naturligt sätt oavsett om det är japanska,<br />

finska eller engelska.<br />

Barnen har som små ett "språköra".<br />

Efter ett tag tappar de förmågan att<br />

urskilja vissa ljud, om de aldrig har<br />

hört dem. Det blir då svårare för dem<br />

att prata utan brytning.<br />

Är man svenskspråkig är det bra att<br />

se till att barnen åtminstone hör tillräckligt<br />

mycket svenska för att lära<br />

sig, eller i alla fall utrycka sig, med<br />

mindre brytning. Man har också noterat<br />

att barn som tidigt ”badar” i olika<br />

språk har lättare att lära sig ytterligare<br />

språk.<br />

Språket som kulturens DNA<br />

Språk är också mer än bara språk.<br />

Det är också ett sätt att tänka, att<br />

se på världen. Språket är ett sätt att<br />

överföra sin kultur. Ta till exempel ordet<br />

”pålägg”, ett ord som vi använder<br />

hemma i franska meningar för att det<br />

inte finns något motsvarande ord på<br />

franska för att prata om alla grejer<br />

som man kan ha på en macka. Eller<br />

alla franska ord som blir försvenskade<br />

för att prata om hur man kan tillaga<br />

kött. Det är klart att såna ord inte<br />

fanns i en kultur där man åt mest salt<br />

sill och ärter. Det behövdes inte. De<br />

tillhörde inte den svenska kulturen.<br />

une saucisse dans du<br />

pain” är inte samma sak<br />

som ”en korv med bröd"<br />

Säga ”senap” på svenska ger inte<br />

samma känsla som ”moutarde”. Man<br />

får inte samma smak i munnen. Jag<br />

tycker också att man får en annan<br />

känsla när man läser exempelvis Henning<br />

Mankell på svenska istället för<br />

franska. Det är inte riktigt samma bild<br />

som målas upp.<br />

Skulle jag skriva denna artikel på franska<br />

för fransmän, skulle själva innehållet<br />

i denna artikel sannolikt bli annorlunda.<br />

Franskan är ett större språk<br />

och det är lättare att lära sig och tala<br />

franska var man än befinner sig i världen.<br />

Själva flerpråkigheten är därför<br />

ett ämne som inte har samma "mognad"<br />

för fransmännen, och frågeställningarna<br />

är mindre aktuella. Jag skulle<br />

inte heller tänka på samma sätt som<br />

när jag skriver på svenska.<br />

Att tala sitt eget språk med sina barn<br />

är ett sätt att överföra sin kultur, sitt<br />

sätt att se på saker och ting. Säga<br />

”une saucisse dans du pain” är inte<br />

samma sak som ”en korv med bröd,<br />

ketchup och senap, tack” som får<br />

en att tänka på korvkiosk, möjlighet<br />

att äta när som helst, mat som inte<br />

är söt. Vill man äta ett mellanmål i<br />

Frankrike är det ofta bageriet som<br />

gäller, och då äter man någonting<br />

sött.<br />

Socialspråk och familjespråk<br />

Bor man utomlands och pratar sitt<br />

språk hemma, blir det ofta så att<br />

det icke dominanta språket förbli<br />

en ”familjespråk” det vill säga ett<br />

språk som utnyttjas bara i familjen<br />

och som används bara för att prata<br />

om känslor, hemarbetet, hemsysslor<br />

osv. Detta språk saknar allt ordförråd<br />

som gäller arbetet, administration,<br />

politik... Och då blir det konstigt för<br />

att man kan i och för säg tala språket<br />

men inte säga allt som har med det<br />

sociala livet att göra!<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Familjespråket förblir också ett talspråk<br />

därför man varken läser eller<br />

skriver det. På så vis kan man bli tvåspråkig,<br />

men kanske ha svårt att uttrycka<br />

sig på jobbet, inte kunna skriva<br />

någonting annat än ett vykort till familjen<br />

och inte riktigt förstå vad man<br />

läser i tidningen.<br />

Vill man ha svenska som socialspråk,<br />

får man se till att lära barnen läsa och<br />

skriva på svenska, egentligen på samma<br />

sätt som det dominanta språket.<br />

Detta är inte lätt om man inte har en<br />

internationell skola i närheten.<br />

Måste man känna sig skyldig<br />

om ens barn inte pratar<br />

ens eget modersmål? Man<br />

kan alltid tycka att det är synd om<br />

man inte lär sig sina föräldrars språk<br />

som barn eftersom det verkar så lätt.<br />

Men det inte alltid så lätt eftersom det<br />

ibland kräver ett ganska tvingat sätt<br />

att bete sig från föräldrarnas sida. Om<br />

båda förädrarna är tvåspråkiga blir det<br />

inte så enkelt att prata sitt språk med<br />

barnen med principen "en förälder -<br />

ett språk". Ett språk blir ofta dominant<br />

och det är svårt att hålla det andra<br />

språket vid liv.<br />

far- eller morföräldrarna<br />

kanske inte vill lära sig<br />

swahili eller italienska för<br />

att kunna prata med sina<br />

barnbarn"<br />

Det är viktigt att komma ihåg att det<br />

alltid går att lära sig ett språk som<br />

vuxen och det finns ingenting som säger<br />

att det är lättare som barn. Det är<br />

bara uttalet som är lättare. <br />

16 17

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Tänk bara hur lång tid det tar för<br />

barn att prata felfritt med ett omfattande<br />

ordförråd: Flera år av övningar i<br />

skolan, flera år av uppsatsskrivningar,<br />

läsande av litteratur, tidningar, TV-tittande...<br />

Språket är inte färdiglärt när<br />

man är fem år, även om man pratar<br />

bra för en 5-åring. Man "kan" ett språk<br />

först när man är vuxen. Det kan faktiskt<br />

ibland gå snabbare att lära sig ett<br />

språk ordentligt som vuxen!<br />

Det händer också att barnen inte vill<br />

prata sitt modersmål och då kan man<br />

bara korsa fingrarna och hoppas att de<br />

i alla fall får en passiv kännedom om<br />

språket som gör att de ändå förstår<br />

och kan lära sig snabbt när de någon<br />

gång plötsligt bestämmer sig för att<br />

lära sig svenska.<br />

18<br />

OFFICE space for rent<br />

3 or 6 months<br />

Som förälder kan man bara göra sitt<br />

bästa och försöka ”ge” sitt språk och<br />

sin kultur till sina barn. Det är klart att<br />

om man har som avsikt att flytta tillbaka<br />

till Sverige, så är det bättre att<br />

underhålla barnens svenska. Det gäller<br />

också om man vill ha en bra relation<br />

till far- eller morföräldrarna som<br />

kanske inte vill lära sig swahili eller<br />

italienska för att kunna prata med sina<br />

barnbarn. <br />

Furnished office of 9 to 18sqm, part of an expanding recruitment<br />

consultancy located in Geneva, area Les Philosophes near<br />

Plainpalais.<br />

Privileged and calm location. High standards. « Domiciliation »<br />

negotiable. Internet WiFi access, kitchenette, weekly cleaning<br />

services.<br />

3 or 6 months contract.<br />

Rent: From 1’800.-/3 months or 3'000.-/6 months.<br />

Gustav Renlund – 022-809 0301 or 076-322 4716<br />

gustav.renlund@actitalent.ch<br />

Välkommen till <strong>Svenska</strong> kyrkans barnverksamhet i Meyrin på lördagar!<br />

Från den 22 januari <strong>2011</strong> öppnar <strong>Svenska</strong> kyrkan en barnverksamhet på prov i <strong>Svenska</strong><br />

skolans lokaler i Meyrin, 2 bis, rue de la Prulay. Vi träffas en gång i månaden på<br />

lördagseftermiddagar mellan kl 13:30-15. Vi erbjuder skapande verksamhet, samling med<br />

andakt, sång och musik och berättelser ur Bibeln och dessutom fikar vi tillsammans. Det blir<br />

två åldersindelade grupper, kyrkans barntimmar för barn mellan 2-4 år och söndagsskola för<br />

barn mellan 5-10 år.<br />

Föräldrar är välkomna att vara med och det behövs frivilliga som bakar fikabröd till varje<br />

gång.<br />

Datum för de första tillfällena är:<br />

• lördagen den 22 januari<br />

• lördagen den 12 februari<br />

• lördagen den 19 mars<br />

• lördagen den 14 maj<br />

För frågor om innehållet i verksamheten, ring eller maila:<br />

Helena Engqvist 022-362 23 35 eller Helena. Engqvist@bluewin.ch<br />

eller Josefine von Knorring 022-759 06 84 eller josefinevk@bluewin.ch<br />

För att anmäla intresse av att komma och/eller baka, maila eller ring:<br />

Helena Wallenberg, fhwallenberg@bluewin.ch eller 022-731 42 75.<br />

Anmälan senast på torsdagen före varje tillfälle.<br />

19

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

1<br />

. Älgen är svenska skogars konung<br />

och det största klövdjuret i Skandinavien.<br />

Vad kallas dess schweiziska<br />

motsvarighet?<br />

• Bouquetin<br />

• Chamois<br />

• Marmot<br />

? chweizernöt <strong>nr</strong> 7<br />

Knäck fem frågor om Schweiz<br />

Stolt bergsbo<br />

2<br />

. Magnus Ladulås, Karl Xll och<br />

Raoul Wallenberg var alla svenska<br />

hjältar på ett eller annat sätt. Joseph-<br />

Samuel Farinet var en känd schweizisk<br />

folkhjälte. Varför?<br />

• För att frigöra sig och sin familj<br />

klöv han ett äpple, som var place-<br />

Av Emelie Lennartsson<br />

rat på sin egen sons huvud, med<br />

ett skott från sitt armborst.<br />

• Han tillverkade falska pengar som<br />

han sedan delade ut till fattiga.<br />

• Han varnade Genève-borna inför<br />

hertigen av Savoys attack av<br />

staden.<br />

3<br />

. I skrivande stund leder Skellefteå<br />

AIK den svenska elitserien<br />

före HIV71. Vilket hockeylag leder den<br />

schweiziska nationella ligan?<br />

• HC Davos<br />

• <strong>Lausanne</strong> Vipers HC<br />

• HC Nyon<br />

4<br />

. Sverige har cirka 9 miljoner invånare.<br />

Ungefär hur många människor<br />

bor i Schweiz?<br />

• 5,5 miljoner<br />

• 7,5 miljoner<br />

• 10 miljoner<br />

5<br />

. Sverige har norrsken och midnattssol,<br />

men saknar en av naturens<br />

mäktigaste fenomen, glaciärer.<br />

Vad kallas Schweiz’ största glaciär?<br />

• Fiesch<br />

• Grindewald<br />

• Aletsch<br />

Svar på sid 46<br />

Genève-mingel på Little Buddha<br />

Genèvesektionen av <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Klubben</strong> hade årets första<br />

mingel på Little Buddha vid<br />

Place Neuve torsdagen den 17<br />

februari.<br />

Ett dussintal minglare och några styrelsemedlemmar<br />

träffades på Little<br />

Buddha där vi hade reserverat en<br />

egen hörna en trappa ner i mysiga<br />

bar-loungen med Buddhabars egen<br />

lounge-music på samtalsvänlig nivå.<br />

Claes Berglund och Anders Wesslau<br />

välkomnade klubbmedlemmar och nya<br />

bekantskaper i vimlet. Livliga diskussioner<br />

och positiva reaktioner på stället.<br />

En del migrerade till baren. En del<br />

startade spontan dans där det fanns<br />

plats. Några stannade sent och njöt av<br />

delikata godbitar från sushi-menyn intill<br />

midnatt. Stor chans för återbesök!<br />

Nästa Genève-mingel blir den 17<br />

mars. Kolla kalendern på klubbens<br />

hemsida för detaljer. <br />

20 21

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Kurorternas<br />

uppkomst<br />

Vi på redaktionen ville veta lite<br />

mer om kurortenas uppkomst,<br />

deras utveckling och funktion.<br />

Våra efterforskningar ledde till<br />

en resa genom sekler av uppgång<br />

och fall för dessa institutioner.<br />

Sedan några årtionden<br />

har badande kommit på modet<br />

och inget hotel med självaktning<br />

klarar sig utan ett eget<br />

SPA.<br />

Kurorterna har sina rötter i antiken.<br />

De första spåren står att finna runt<br />

2000 år f.kr. De första baden var privata,<br />

men de blev snart offentliga.<br />

På tusentalet f.kr. uppförde grekerna<br />

monumentala byggnader som med sin<br />

prakt skulle återspegla det välmående<br />

samhället. Badet blev en medelpunkt<br />

och ett bevis på social status. Det var<br />

emellertid romarna som lyfte upp badet<br />

till konstart och levnadsform. De<br />

Av Johan Bogren<br />

förfinade badandets konst och gjorde<br />

det till en samlingspunkt för gemene<br />

man. Medan grekerna främst kopplade<br />

samman vattnets dygder med<br />

vissa skönhetsideal, så gjorde romarna<br />

badplatsen till ett centrum för såväl<br />

medicinska, hygieniska som sociala<br />

aktiviteter. Leprasjuka vårdades, och<br />

de krigsskadade läktes och stärktes.<br />

Romarna hade en mycket speciell relation<br />

till vatten; de byggde akvedukter<br />

och fontäner; vattnet hade en veritabel<br />

kultstatus.<br />

frigidarium, tepidarium<br />

och caldarium hörde till<br />

strukturen"<br />

Det var under kejsaren Octavius (sedermera<br />

Augustus) som romarna runt<br />

år 25 f.kr. byggde det första officiella<br />

romerska badet. Strukturen för dessa<br />

bad var grundlagd. Till kallbadet (fri-<br />

gidarium) fogades ett ljummet bad<br />

(tepidarium) samt varmbadet (caldarium).<br />

Som obligatoriska etapper<br />

återfanns sedermera även apodyterium<br />

(omklädningsrum) och sudatorium<br />

(föregångaren till sauna). Det var kejsaren<br />

som uppförde baden och staten<br />

stod för underhållet av byggnaderna.<br />

Baden var av varierande storlek och<br />

dignitet. De största baden hade en<br />

kapacitet på omkring tusen personer.<br />

Vissa orter, och dess vatten, fick en<br />

speciell status och kurorterna ("spa")<br />

utvecklades successivt. I vissa fall<br />

var det främst vattnets egenskaper<br />

som framhölls, i andra fall var det en<br />

medveten ekonomisk satsning, ofta<br />

kombinerat med ett visst geografiskt<br />

läge som avgjorde huruvida en kurort<br />

kunde skapas och fortleva.<br />

Baden var en fråga om personlig hygien<br />

och allmänhetens välmående. De<br />

flesta baden hade fritt inträde, men<br />

det fanns även privata bad. Även de<br />

privata baden var emellanåt öppna för<br />

allmänheten och inträdet var i regel<br />

mycket billigt. Endast de allra rikaste<br />

hade eget bad i sina villor, ofta kopplat<br />

till latriner som säkerställde en ännu<br />

bättre hygien. Badet var med andra<br />

ord en lyx tillgänglig för alla socialklas-<br />

ser - det blev en samlingspunkt där<br />

man kunde ägna sig åt tärningsspel,<br />

vadslagning, affärsuppgörelser eller<br />

bara avkoppling. De större baden hade<br />

ofta separata avdelningar för män och<br />

kvinnor. När detta inte fanns had man<br />

olika öppettider för de två könen. Endast<br />

ett fåtal gemensamma bad fanns.<br />

Emellertid blev detta vanligare under<br />

den senare antiken.<br />

begreppet "mens sana<br />

in corpore sano" uppkom<br />

under den här tiden.<br />

Baden blev alltmer komplexa. Romarna<br />

tillfogade andra funktioner såsom<br />

bibliotek, vilorum, promenadstråk<br />

och anläggningar för idrottsutövanden.<br />

Bassängerna blev större och tillät regelrätta<br />

simövningar. Såväl laconium<br />

(torrbastu) som sudatorium (ångbastu)<br />

infördes. Tjänster såsom massage<br />

och hårborttagning blev alltmer utspritt,<br />

och oljor och parfymer användes<br />

ofta. Det var troligen i detta sammanhang<br />

som uttrycket mens sana in<br />

corpore sano (en sund själ i en sund<br />

kropp) stiftades. <br />

22 23

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Golven var ofta klädda i mosaik och<br />

hade golvvärme tack vare ett centralvärmesystem<br />

(hypokaust); kopplat till<br />

en vedeldad ugn. Hypokaust värmde<br />

de dubbla golven och även väggarna<br />

genom speciella rökkanaler. Central-<br />

och golvvärme är med andra ord långt<br />

ifrån moderna uppfinningar!<br />

Under medeltiden användes ofta kurorterna<br />

i syfte att hela och läka skadade<br />

soldater. Vissa orter, samt intilliggande<br />

vingårdar, fick ett rejält<br />

uppsving under krigsperioderna.<br />

Loèche-les-Bains härstammar<br />

från romartiden,<br />

och är idag Schweiz' största<br />

vattenterapi- och wellnessanläggning"<br />

Den främre delen av artonhundratalet<br />

blev en ny blomstrande era för kuror-<br />

terna. Romantikens ideal, men framförallt<br />

utbyggnaden av ett finmaskigt<br />

järnvägsnät gjorde att även de mer<br />

svårtillgängliga orterna blev attraktiva.<br />

Denna period gav ett rejält uppsving<br />

åt bad belägna i alperna, inte<br />

minst de schweiziska orterna. Somliga<br />

orter har gamla anor; de är kända<br />

som kurorter sedan romartiden, som<br />

till exempel Bains de Saillon. Emellertid<br />

byggdes den anläggning som<br />

vi besöker idag så sent som 1985.<br />

Även Loèche-les-Bains (Leukerbad)<br />

härstammar från romartiden, och är<br />

idag Schweiz' största vattenterapi-<br />

och wellnessanläggning.<br />

I Frankrike hade man samma utveckling:<br />

kurorter i Pyrenéerna (såsom<br />

Ax-les-Thermes), Vogeserna (Vittel),<br />

Centralmassivet (Vichy) och Alperna<br />

(Evian) blomstrade. Från drygt 20<br />

000 kurortsbesökare år 1822 räknade<br />

man upp till 120 000 år 1855, bara<br />

i Frankrike. Idag räknar man sammanlagt<br />

1200 källor med tillhörande<br />

Fortsättning sid 40<br />

vi kan nog vara<br />

överens om att en<br />

dag på en kurort<br />

i regel får oss att<br />

känna oss bättre"<br />

Engagerande Biz-klubbskväll på<br />

Internationella Naturvårdsunionen<br />

IUCN<br />

Torsdagen den 10 februari<br />

anordnade Biz-klubben inom<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> ett uppskattat<br />

besök på IUCN i Gland.<br />

Carl Gustaf Lundin, chef för de marina<br />

programmen på den Internationella<br />

Naturvårdsunionen IUCN talade om<br />

industrins miljöansvar.<br />

IUCN, International Union for Conservation<br />

of Nature, hjälper världen att<br />

hitta lösningar på de mest akuta miljöoch<br />

utvecklingsfrågorna. Det är världens<br />

äldsta och största globala miljönätverk<br />

och bedrivs demokratiskt.<br />

De har mer än 1000 statliga och ickestatliga<br />

organisationer som medlemmar<br />

samt samarbetar med närmare<br />

11.000 vetenskapsmän och volontärer<br />

i över 160 länder.<br />

Text Victoria Löfvenmark. Bild istockphoto & Ulla Ringblom<br />

Carl Gustaf Lundin, chef för de marina<br />

programmen på den Internationella<br />

Naturvårds Unionen IUCN<br />

Carl Gustaf berättade ingående om<br />

Blåvalens situation och om olika initiativ<br />

som IUCN tagit för dess bevarande.<br />

Publiken engagerades starkt av<br />

detta stora vackra djur och frågorna<br />

haglade.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> med Daria Tolstoy<br />

och Biz-klubben i täten riktar ett stort<br />

tack till Carl Gustaf Lundin och till<br />

IUCN för en mycket givande kväll. <br />

24 25

VOS SENTIMENTS PARTAGÉS ENTRE GÉNÉRATION<br />

de femmes, mères, filles, amies...avec<br />

BOUTIQUE DUO SUR CANAPÉ GENÈVE: 10, rue Verdaine, tél. +4122 311 22 41<br />

femininsacre.ch

SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA<br />

Gymnasie- och grundskoleutbildning åk 7-9 med utbildning på svenska eller engelska. IB-program<br />

sedan mer än 30 år med mycket goda resultat. Mångfald av fritidsaktiviteter och nära kontakter med<br />

högskolor och näringsliv. Vår skola ligger i idylliska Sigtuna, invid Mälaren, nära till både Stockholms<br />

kulturliv och Arlanda flygplats.<br />

SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET<br />

Telefon: +46 8 592 571 00 www.sshl.se<br />

Medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>?<br />

Har du inte redan hunnit bli medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>,<br />

anmäl dig nu! Årsavgiften som för <strong>2011</strong> är oförändrad<br />

från föregående år är:<br />

CHF 100.- för familj (i beloppet inkluderas hemmavarande barn under 25 år),<br />

CHF 60.- för enskild medlem samt<br />

CHF 25.- för studerande och ungdom under 25 år.<br />

I medlemsavgiften ingår förmåner som 7 nummer av tidningen <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong>,<br />

Medlemsmatrikeln 2010/<strong>2011</strong>, medlemsrabatt på klubbens evenemang och<br />

fortlöpande information om aktiviteter och evenemang på klubbens hemsida<br />

www.svenska-klubben.ch. Du får dessutom regelbundet e-postmeddelanden<br />

om aktiviteter och annan värdefull information.<br />

Välkommen som medlem!<br />

Post Postbank<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> <strong>Lausanne</strong> Genève IBAN CH81 0900 0000<br />

1002 3693 6<br />

Konto 10-23693-6 BIC POFICHBEXXX<br />

(Texta namnet tydligt tack)<br />

DJUR<br />

”Nowhere<br />

I SPRÅKET,<br />

to hide”....<br />

ETT NÄSTAN<br />

ÄNDLÖST ÄMNE<br />

Stående gästskribenten Claës Ankarcrona kåserar om det svenska språket.<br />

Jag har tidigare talat om många<br />

ord som har med kroppen att<br />

göra, vi refererar gärna till det<br />

som ligger nära till hands(!).<br />

Den här gången tar jag upp<br />

några av de ord och uttryck<br />

som har med djur att göra.<br />

Här, liksom vid ”kroppsspråket”, har<br />

människan känt ett behov av att förstärka<br />

det framförda med liknelser<br />

och jämförelser av olika slag. Djurens<br />

mer eller mindre relevanta karaktärsdrag<br />

utgör basen för hela språkbruket.<br />

Förklemande omdömen är nästan vanligast,<br />

det är mer som är dumt, trögt,<br />

oärligt, svårt och arbetssamt än glatt<br />

och positivt. Finns det en tendens att<br />

välta över de egna dragen och problemen<br />

på ”de oskyldiga djuren? Användningen<br />

är frekvent men många tänker<br />

nog inte på hur ofta de använder eller<br />

hör olika uttryck.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Om vi börjar i skyn och arbetar oss<br />

nedåt, till under vattenytan, finns det<br />

gott om ”fågelord”.<br />

det lätt förlöjligande<br />

”kycklingmamma” = utövande<br />

överdriven omsorg,<br />

kallas numera ”curlingmamma”<br />

”Pigg som en lärka” är positivt men<br />

”tjuvaktig som en skata” är det inte.<br />

En äldre dam föredrar nog att slippa<br />

bli kallad ”skata” och den dageneftertrötte<br />

som ”kraxar som en korp”<br />

önskar nog att sångrösten var litet<br />

klarare. ”Min lilla duva” låter förföriskt<br />

– man kan undra varför (önskan om<br />

en turturduverelation?) – den vanliga<br />

Forts sid 35<br />

29

Kultur, Historia & Tradition<br />

Mamma, jag har hittat sommaren!<br />

Av Per Harling, kyrkoherde i Genève, <strong>Lausanne</strong> och Bern och stående gästskribent<br />

inom ämnena religion och filosofi<br />

I varje gudstjänst läses mångtusenåriga<br />

texter, som inte sällan<br />

blir mycket aktuella även i<br />

nutidens skeenden.<br />

Härom söndagen lästes en text från<br />

profeten Jesaja (som verkade som<br />

utmanande profet cirka 740-700 före<br />

Kristus), där Jesaja, under den tid<br />

Israel ockuperats av det Assyriska<br />

väldet, förmedlade uppmuntrande<br />

ord från Gud till det uppgivna folket:<br />

”Glöm det som förut var, tänk inte på<br />

det förgångna. Nu gör jag något nytt.<br />

Det spirar redan, märker ni det inte?”.<br />

Följande var min reflektion över den<br />

texten:<br />

Jag minns den lilla flickan på vår innergård<br />

i Uppsala för flera år sedan.<br />

Våren var försiktigt i antågande. Det<br />

började droppa från taken, och flickan<br />

var ute ensam och lekte i snön med<br />

sin lilla spade. Vi hade köksfönstret<br />

öppet, så jag hörde hennes lekfulla<br />

gnolande nerifrån gården. Hon höll<br />

på att gräva sig ner i det inte alltför<br />

tjocka snötäcket. Och plötsligt hörde<br />

jag henne ropa högt, så att mamman<br />

från sitt halvöppna fönster skulle höra,<br />

och därmed hörde alla vi andra också<br />

hennes glada rop: ”Mamma, mamma,<br />

jag har hittat sommaren!”<br />

Jodå, hon hade grävt sig ner till jorden,<br />

där det låg lite halvvisset gräs under<br />

det tunna snöskiktet. ”Mamma, jag<br />

har hittat sommaren!” Så överraskan-<br />

30<br />

de och konkret kan även ett litet barn<br />

på fem år inse att vintern inte varar<br />

för alltid. Det kommer något nytt. Det<br />

kommer att bli sommar igen. Under de<br />

gångna veckorna i februari har vi fått<br />

vårkänslor. Solen har flödat över oss<br />

och i parkerna tittar blommor fram ur<br />

de fjolårsplanterade vårlökarna. Vi har<br />

läst en text från profeten Jesaja, där<br />

profeten förmedlade Guds ord till sin<br />

utsatta samtid, men det är också ord<br />

till människor i dag, inte minst till alla<br />

dem som längtar efter frihet och demokrati<br />

i världen, just nu (i skrivande<br />

stund) framför allt till dem i Nordafrikas<br />

länder liksom i andra delar av den<br />

arabiska världen, som kämpar för en<br />

demokratisk framtid.<br />

Budskapet tas naturligtvis även emot<br />

av alla oss som längtar efter ännu en<br />

vår, ja, efter något nytt och spirande<br />

i våra egna vinterkala liv. Guds ord är<br />

nästan ekon av flickan på gården: ”Nu<br />

gör jag något nytt. Det spirar redan,<br />

märker ni det inte?”<br />

visst är vi ständigt<br />

öppna för det nya, det som<br />

kan köpas. Men hur är det<br />

med oss själva, ur själsligt<br />

hänseende?"<br />

Det är sannerligen dubbelt detta att<br />

ta till sig något nytt, för det handlar<br />

också om villigheten att lämna något<br />

gammalt. I Jesajatexten säger Gud<br />

väldigt konkret: ”Glöm det som förut<br />

var, tänk inte på det förgångna”. Jo,<br />

det är lätt att säga, men hur enkelt<br />

är det egentligen i praktiken? (Det är<br />

viktigt att säga att det finns saker vi<br />

aldrig får glömma: Vi behöver det förgångnas<br />

erfarenheter, för att inte göra<br />

om historiens misstag)<br />

På ett plan verkar det vara enkelt: Hela<br />

västvärldens ekonomi bygger på att vi<br />

ska ständigt skaffa nytt: Nya mobiler,<br />

nya datorer, nya dataspel, nya kläder,<br />

nya hem, nya bilar, ja, nya kroppar.<br />

Nytt, nytt, nytt! Extreme makeover.<br />

Och vi har i allmänhet inga problem<br />

att överge det gamla i dessa sammanhang.<br />

Bergen av återlämnade,<br />

övergivna teknikprylar fyller världens<br />

Kultur, Historia & Tradition<br />

sopstationer som aldrig förr. Så visst<br />

är vi ständigt öppna för det nya, det<br />

som kan köpas.<br />

För skaran av åldrande<br />

nostalgiker är det inte lätt<br />

att inte tänka på det förgångna.<br />

Men hur är det med oss själva, ur själsligt<br />

hänseende? Kan vi glömma ”det<br />

som förut var” och inte ”tänka på det<br />

förgångna”? Nja, nu blir det besvärligare.<br />

Dels handlar det om alla oss<br />

nostalgiker, som längtar tillbaka till de<br />

gamla, ”goda” tiderna. ”Det var bättre<br />

förr”. Ja, ju förr desto bättre, verkar<br />

det som ibland! För skaran av åldran-<br />

31

Kultur, Historia & Tradition<br />

de nostalgiker är det inte lätt att inte<br />

tänka på det förgångna, för det är just<br />

i den gångna tiden som man finner det<br />

sanna livsvärdet. Nostalgikerna är inte<br />

särskilt ”förändringsbenägna”, som<br />

det heter i ett nytt modeord.<br />

Ännu besvärligare att ”inte tänka på<br />

det förgångna” är det för alla oss som<br />

bär med oss våra tunga ryggsäckar<br />

av oförrätter, oförsonlighet, bitterhet<br />

och allmänt dåliga samveten. Många<br />

är ständigt upptagna av ryggsäckens<br />

innehåll i ett aldrig sinande ältande av<br />

de själsliga skadorna från det förgångna.<br />

Hela livet blir ett fasthållande vid<br />

det såriga och beklagansvärda livet.<br />

De flesta av oss bär på sådana ryggsäckar<br />

- mer eller mindre tunga - på<br />

vår livsvandring. Problemet för många<br />

av oss är att vi inte tar till oss eller ens<br />

ser möjligheterna att göra oss av med<br />

detta onödiga bråte, som hindrar oss<br />

att göra nya uppbrott. Hela vårt livsfokus<br />

på det förgångna förhindrar oss<br />

inte sällan att se det nya som spränger<br />

fram, att ta till oss vårens/livets befriande<br />

vindar och grönska.<br />

vi borde sträva efter<br />

att bli som Gud, för en av<br />

Guds goda egenskaper är<br />

just att glömma. Det är<br />

nämligen hemligheten i förlåtelsens<br />

kraft, att glömma<br />

och gå vidare, så att något<br />

nytt kan ske.<br />

Kyrkan har inte sällan haft en skuld<br />

till detta beteende. I de fromma lågkyrkliga<br />

kretsarna i Norrland påminde<br />

man varandra förr i tiden om att man<br />

32<br />

ständigt skulle leva i ”syndamedvetande”.<br />

Och i det schartauanska Bohuslän<br />

fanns det gamla talesättet ”räds<br />

när du gläds”. Hualigen! som vi sade<br />

i Jämtland när vi rös inför något obegripligt.<br />

Men, kära vänner, Gud är inte<br />

ältandets Gud, inte rädslans Gud, inte<br />

oförsonlighetens Gud, inte uppgivenhetens<br />

Gud , inte bara det förgångnas<br />

Gud. Gud vill ständigt nytt. Denna vilja<br />

till förnyelse går som en röd tråd genom<br />

hela Bibeln. ”Se, jag gör allting<br />

nytt!” är bland det sista Gud säger i<br />

Bibeln (Uppenbarelseboken). Vi borde<br />

sträva efter att bli som Gud, för en<br />

av Guds goda egenskaper är just att<br />

glömma. Det är nämligen hemligheten<br />

i förlåtelsens kraft, att glömma och<br />

gå vidare, så att något nytt kan ske.<br />

”Glöm det som förut var, tänk inte på<br />

det förgångna”, säger Gud och fortsätter:<br />

”Nu gör jag något nytt. Det spirar<br />

redan, märker ni det inte?”<br />

budskapet från skaparen<br />

till oss alla är såle-<br />

des: ”Glöm det som förut<br />

var, tänk inte på det förgångna.<br />

Nu gör jag något<br />

nytt. Det spirar redan,<br />

märker ni det inte?”<br />

Låt mig förmedla en erfarenhet jag<br />

fick förra sommaren kring detta tema<br />

att glömma och se fram mot det nya,<br />

de nya möjligheterna, de nya uppbrotten.<br />

I juli förra året var jag huvudansvarig<br />

för gudstjänsterna på Lutherska<br />

Världsförbundets generalförsamling<br />

(som sker vart åttonde år) i Stuttgart,<br />

där tusentals människor från hela<br />

världen samlades under en veckas tid.<br />

Varje morgon började med en gudstjänst<br />

kring huvudtemat ”Ge oss idag<br />

vårt dagliga bröd”, och vid varje gudstjänst<br />

lät vi olika bibliska gestalter<br />

vara med, för att hjälpa oss att fokusera<br />

de olika underteman vi använde<br />

oss av. Den första gudstjänsten hade<br />

som tema ”God of new beginnings”.<br />

Huvudpersoner i gudstjänsten var de<br />

första människorna på jorden, så som<br />

Bibeln berättar det, Adam och Eva. I<br />

våra förberedelser inför gudstjänsterna<br />

hade vi också tagit hjälp av en<br />

lokal teatergrupp i Stuttgart. Som en<br />

del av gudstjänsten illustrerades det<br />

bibliska syndafallet, d.v.s. när Eva av<br />

ormen hade lockats att plocka och äta<br />

av äpplet, den förbjudna frukten, från<br />

kunskapens träd. Skådespelare från<br />

teatergruppen framställde denna lilla<br />

scen på ett gripande, mimiskt sätt.<br />

Inga ord fanns med, ingen musik, bara<br />

deras tysta agerande. Eva smakade<br />

frukten, som uppenbarligen smakade<br />

gott, och erbjöd även Adam att smaka.<br />

Han tog en tugga och njöt av sötman.<br />

Så tittade de på varandra länge och<br />

man anade att något hänt i deras i<strong>nr</strong>e.<br />

Det fanns en förlamande insikt i de-<br />

Kultur, Historia & Tradition<br />

ras uttrycksfulla ansikten. ”Vad har vi<br />

gjort?”. Så långt kände vi alla igen den<br />

bibliska historien. Men plötsligt tog<br />

Adam det stora äpplet i sina händer<br />

och med en liten ansträngning lyckades<br />

han dela på äpplet i två halvor.<br />

Sakta, men insiktsfullt plockade Adam<br />

ur äpplets kärnhus en kärna, som han<br />

gav till Eva, som såg helt perplex ut<br />

och inte såg ut att fatta någonting. Så<br />

grep Adam sin Eva i den kärnförsedda<br />

handen och förde den mot den mörka<br />

jorden de satt på och tillsammans lade<br />

de kärnan i jorden. Livet kunde börja.<br />

Livet fick en framtid, med nya skördar<br />

av nya frukter. En genialisk, fullständigt<br />

ny tolkning av syndafallet! Hur är<br />

det det gamla ordspråket säger: ”Av<br />

skadan blir man vis”.<br />

Nu är våren på väg, såväl i konkret mening<br />

som i överförd politisk mening för<br />

alla dem som längtar efter demokrati,<br />

mänskliga rättigheter och frihet. Nu<br />

är framtiden på gång. Och budskapet<br />

från skaparen till oss alla är således:<br />

”Glöm det som förut var, tänk inte på<br />

det förgångna. Nu gör jag något nytt.<br />

Det spirar redan, märker ni det inte?”<br />

Och barnen runt om oss ropar hänfört:<br />

”Mamma/pappa, jag har hittat sommaren!”<br />

<br />

Facit till Knep & knåp sid 38<br />

Svar:<br />

1. Uddevalla<br />

2. Göteborg<br />

3. Många öar och skär<br />

4. Symboler och figurer från<br />

forntiden<br />

5. En stenåldersboplats<br />

6. Fisk<br />

7. Skyddad<br />

33

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

34<br />

Himlaspelet<br />

Vernissage, nyskriven<br />

musik och uppspelning!<br />

Tisdag 5 april 19.30, <strong>Lausanne</strong>s församlingshem<br />

I år är det 70 år sedan Himlaspelet hade premiär i Leksand en<br />

sommardag 1941, mitt under brinnande krig i Europa. Sedan dess<br />

har spelet framförts årligen i denna Dalabygd. Den då unge allkonstnären<br />

Rune Lindström stod bakom dramat och spelade<br />

själv huvudrollen Mats under trettio år! Spelet handlar om just<br />

Mats som vill gå tillrätta med Gud, för att hans älskade Marit<br />

dömts till döden, anklagad för häxeri. Detta gripande spel bygger<br />

på sex tänkta bibliska dalmålningar. Som en del av <strong>Svenska</strong> kyrkans<br />

50-årsjubileum i Schweiz vill vi uppmärksamma Himlaspelets<br />

70-årsjubileum. Vi har bett tre konstnärinnor, alla med<br />

förnamnet Ingrid – Ingrid Eggimann, Ingrid Perrin och Ingrid<br />

Harling – att måla nya konstverk kring spelet. Per Harling<br />

skriver ny musik och spelet kommer att framföras i delar under<br />

denna allkulturafton! En måste-kväll för alla kulturvänner!<br />

Anmälan till expeditionen (lausanne@svenskakyrkan.se) eller:<br />

per.harling@svenskakyrkan.se<br />

Forts från sid 27<br />

stadsduvan upppfattas ofta som något<br />

mindre önskvärt. Och skogsduvan<br />

med sitt typiska läte är ingen storsångare.<br />

Duvan har dock fått litet status<br />

i samband med ”hökar och duvor”,<br />

inlånat från engelskan och betecknande<br />

aggressiva kontra kompromissbenägna<br />

debattörer. Ugglan är något av<br />

en ”doldis” och har därför fått bidraga<br />

med en hel del: ”klok som en uggla”,<br />

”nattuggla” = person som har svårt<br />

att komma i säng; ”ana ugglor i mossen”<br />

= misstänka att något skumt är<br />

på gång. Den större släktingen indikerar<br />

typiskt en gammal och originell<br />

person: ”min farbror var en gammal<br />

uv”. Göken är också en speciell fågel<br />

(med sina fyra väderstreck) och finns<br />

både som ”muntergök” och ”knäppgök<br />

= en lätt tokig person.<br />

På tamfågelsidan är det väl beställt:<br />

”stolt som en tupp”; ”stridstupp”<br />

= debattglad person, ofta politiker;<br />

”tuppfjät” = litet avstånd, nära; ”virrig<br />

som en höna”; ”även en blind höna<br />

kan hitta ett korn”; ”göra en höna av<br />

en fjäder” = att blåsa upp något, samt<br />

det lätt förlöjligande ”kycklingmamma”<br />

= utövande överdriven omsorg,<br />

numera ”curlingmamma”. Gåsen, som<br />

åtminstone i Skåne åtnjuter högt anseende<br />

runt 10 -11 november, men<br />

då i a<strong>nr</strong>ättat skick, får resten av året<br />

mest stå för dumhet: ”dum som en<br />

gås”; ”den lilla gåsen kunde inte hålla<br />

tyst” (detta gäller märkligt nog bara<br />

kvinnor – många uttryck går hårdare<br />

åt kvinnor än män, varför kan man<br />

undra); ”kackla som en gås” = pladdra<br />

på; ”slå vatten på en gås” = det bara<br />

rinner av; ”gåsmarsch” = gå i rad. Besläktad<br />

med gåsen är ankan men den<br />

får bara vara med när det går riktigt<br />

snett i form av ”tidningsanka” = något<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

som inte var sant och riktigt – samt i<br />

”ankdam” = något inskränkt och stillastående.<br />

Bevingade, men så mycket mindre, är<br />

insekterna men de får vara med i alla<br />

fall: biet ståtar med litet motsägelsefulla<br />

drag: ”flitig som ett bi” men även<br />

”arg som ett bi”; ”en fluga gör ingen<br />

sommar” ; ”hamna i ett getingbo” =<br />

komma in i en konfliktfylld situation;<br />

”fjärilslätt” om en lätt beröring; humlan<br />

är nog mest känd i kombinationen<br />

”humlan surrar, fjärlin prålar”; getingmidja”<br />

= en smal midja. Myggor har<br />

aldrig varit populära – och någon som<br />

är ”myggviktig” är inte mycket värd.<br />

Nästa gång går jag ned på jorden, där<br />

finns det ett otal verkligt roliga ord och<br />

uttryck att berätta om. <br />

35

Handel <strong>Svenska</strong> & <strong>Trycket</strong> Juridik mars <strong>2011</strong><br />

”Nowhere<br />

Instrument<br />

to<br />

&<br />

hide”....<br />

produkter - Svårigheter<br />

eller möjligheter?<br />

Bidrag <strong>nr</strong> 137 om ekonomi av stående gästskribenten Claës Ankarcrona.<br />

Med jämna mella<strong>nr</strong>um dyker<br />

det upp nya investeringsprodukter<br />

som försöker tjäna olika<br />

syften. I takt med ett alltmer<br />

tilltagande informationsflöde,<br />

som också i snabbare tempo<br />

vräker ut sekundfärska nyheter,<br />

blir marknader ryckigare<br />

och kortsiktiga. Detta är både<br />

en fördel och en nackdel, beroende<br />

på om man är producent<br />

eller konsument av produkterna.<br />

Traditionellt har man talat om tillgångsklasser<br />

(asset classes) som aktier,<br />

obligationer, korta räntepapper,<br />

valutor, metaller och andra råvaror. I<br />

det enklaste fallet köper man en ren<br />

aktie eller en obligation. Sedan kan<br />

man köpa optioner mot sin aktie och/<br />

eller en räntehedge (skydda mot räntehöjning<br />

= lägre pris) på sin obligation,<br />

och sedan kan man....fortsätta<br />

med det ena instrumentet efter det<br />

andra.<br />

det ena instrumentet<br />

kan staplas på det andra<br />

och vad det hela kostar<br />

den slutgiltige konsumenten<br />

i är hart när omöjligt<br />

att reda ut<br />

Varför görs detta? Mycket enkelt: investeraren<br />

vill ha högre avkastning<br />

med lägre risk, portföljförvaltare likaså<br />

- så där möts intressena. Men<br />

det finns en part till: den bank, mäklare<br />

eller vad det nu är som sätter<br />

ihop olika paket. Dessa kan nämligen<br />

vara ytterst vinstgivande, det ena instrumentet<br />

kan staplas på det andra<br />

och vad det hela kostar den slutgiltige<br />

konsumenten i spreads (skillnad mellan<br />

köp- och säljkurs), kommissioner<br />

och avgifter är hart när omöjligt att<br />

reda ut. Titta på kurslistan i vilken tidning<br />

som helst: utöver de vanliga aktie-<br />

och valutakurserna samt räntor<br />

finns det rader med optioner, aktieindexobligationer<br />

etc – de skulle inte finnas<br />

om inte någon tjänade bra på dem<br />

– att erbjuda investeringsprodukter är<br />

ingen välgörenhet!<br />

Vad kan nu dessa ”instrument” vara?<br />

I finanskrisen talades mycket om ”derivat”<br />

(= härlett av något annat, latin)<br />

som om det var en precis, väl definierad<br />

företeelse. Så är det emellertid inte.<br />

Ett derivat är ett finansiellt instrument<br />

vars värde helt beror på utvecklingen<br />

av den underliggande tillgången – det<br />

är inte en separat tillgångsklass. Värdet<br />

av ett derivat beror på relationen<br />

till den underliggande tillgången; typ<br />

av tillgång; marknad och uppförande<br />

av tillgången samt slutligen inkomstprofilen<br />

på hela paketet.<br />

Ibland arbetar man med mycket små<br />

kursrörelser och spreads mellan olika<br />

tillgångar (ett bra exempel kan vara<br />

räntan på en tremånaders skattkammarväxel,<br />

T-bill, jämfört med avkastningen<br />

på de tre återstående månaderna<br />

på en femårig obligation). Man<br />

försöker låsa in avkastningen och blåsa<br />

upp den genom att mångadubbla<br />

exponeringen med hävstångseffekt<br />

genom lån. Går det bra kan det bli en<br />

bra vinst – spricker det kan förlusterna<br />

genom upplåningen bli omfattande.<br />

I den senaste krisen fanns det ett<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

mycket stort inslag av derivat – vi<br />

talade i tidigare artiklar om bostadslånebubblan<br />

i USA. Typiskt samlade<br />

man massa bolån i en ”korg”, byggde<br />

obligationer på den, sålde bort obligationer,<br />

använde diverse kreditvärdesförsäkringar<br />

för att skydda sig mot<br />

kreditförluster och kanske toppade sedan<br />

en köpare det hela med ordentlig<br />

belåning och byggde ett derivatpaket<br />

som slutkläm på hela surven – och<br />

sålde det vidare. När allt till slut sedan<br />

kollapsade och man skulle reda ut<br />

vem som ägde vad och vem som var<br />

skyldig vem vad, visade det sig nästan<br />

omöjligt att prissätta alla instrument i<br />

de olika leden – hade något havererat,<br />

säg på ”nivå tre” gick det ju inte att<br />

sätta ett värde på det som låg efter.<br />

Denna något långrandiga och tekniska<br />

beskrivning leder fram till ”strukturerade<br />

produkter” som är den snälla<br />

bankens och därmed lekmannens sätt<br />

att bli delaktiga i det möjligas konst<br />

– dock med en lägre grad av sofistikering.<br />

Enklaste förklaring: det är ett<br />

paraply över en grupp tillgångsklasser<br />

där man försöker att kombinera de<br />

olika klasserna karaktär och fördelar.<br />

För ett par år sedan var tidningarna<br />

fulla av erbjudanden om dessa produkter<br />

baserade på t.ex. en handfull<br />

välkända aktier där det blev si om de<br />

gick upp eller så om de gick ned.<br />

Att bestämma vem som tjänade mest<br />

var omöjligt att veta för konsumenten<br />

– som sålunda hamnar i ett hopplöst<br />

underläge. Så – blev det en möjlighet<br />

eller en svårighet? <br />

36 37

Barn & Familj<br />

Knep & k n åp<br />

Smått & gott för yngre svenskar<br />

Av Ulrika Scheffer Lequet<br />

Resan genom Sveriges landskap fortsätter<br />

Nu har vi kommit till Bohuslän<br />

Bohuslän ligger pa Sveriges Västkust.<br />

Största staden heter Uddevalla. Göteborg<br />

ligger i landskapet Västergötland<br />

men norra delen av Göteborg ligger i<br />

Bohuslän. Göteborg är Sveriges näst<br />

största stad i storleken. Utanför kusten<br />

finns en skärgård med ca 3 000 öar.<br />

Skärgård betyder att det finns många<br />

öar och skär. I Bohuslän finns många<br />

berghällar och klippor.<br />

Längs kusten finns djupa vikar och fjordar.<br />

Ibland går broar över fjordarna,<br />

annars kan man åka färja över dem.<br />

38<br />

Alla svaren finns<br />

på sidan 33<br />

På ön Tjörn utanför Bohuslänskust finns Sveriges<br />

äldsta stenåldersboplats med spår efter<br />

människor som bodde där för 10 000 år sedan.<br />

(En dös)<br />

I staden Tanum finns kända hällristningar från bronsåldern som är<br />

3000 år gamla.<br />

En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som<br />

är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock från forntiden (förhistorisk<br />

tid).<br />

Landskapsblomman<br />

heter vildkaprifol<br />

Knubbsälen<br />

är Bohuslàns<br />

landsk apsdjur.<br />

Havet utanför Bohusläns kust heter<br />

Skagerrak. Vattnet är salt och där<br />

finns mycket fisk (sill, torsk, kolja,<br />

makrill) och många olika skaldjur<br />

(räkor, krabbor, sjöstjärnor, musslor)<br />

och andra havsdjur som sälar. I Bohuslän<br />

finns många fiskindustrier<br />

där den nyfångade fisken rensas,<br />

djupfryses eller konserveras (sill,<br />

fiskbullar och kaviar av fiskrom).<br />

Knubbsälen simmar väldigt bra<br />

och kan dyka ner till 200 meters<br />

djup och stanna under vattnet i<br />

30 till 45 minuter men vanligen<br />

stannar den bara 5 till 10 minuter.<br />

De äter äter 3 till 5 kg fisk (mest<br />

torsk) per dag. Ungarna tar också<br />

kräftdjur och blötdjur (krabbor<br />

och musslor).<br />

Barn & Familj<br />

Knubbsälen är ett fridlyst djur.<br />

Fridlyst (skyddad) betyder att<br />

man inte får jaga, fånga eller<br />

döda det. Lagen om fridlysning är<br />

till för att skydda djur och växter<br />

så att de inte är hotade eller försvinner.<br />

kUNSKAPSTEST<br />

1.Vad heter Bohusläns största<br />

stad?<br />

2.Vad heter Sveriges näst största<br />

stad?<br />

3.Vad är en skärgård?<br />

4.Vad är en hällristning?<br />

5.Vad är en dös?<br />

6.Vad äter knubbsälen?<br />

7.Vad betyder fridlyst?<br />

39

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Fortsättning från sid 22<br />

Thermalisme är en<br />

koncept som innefattar<br />

medicinska, sociala och sanitära<br />

resurser i terapeutiskt<br />

syfte"<br />

Ordet "thermes" på franska (översätts<br />

nog lämpligen till spai<strong>nr</strong>ättning på<br />

svenska) kopplas idag till ett koncept<br />

som innefattar tillgång till (käll)vatten<br />

med möjligheter till bad och andra aktiviteter<br />

som skall främja välmåendet.<br />

I det svenska språket har det gått lite<br />

inflation i termen "spa". Vi ser idag<br />

alltfler spai<strong>nr</strong>ättningar som erbjuder<br />

ett stort utbud av behandlingar, ofta<br />

med vatten och varma bad som ingrediens.<br />

Emellertid kan understundom<br />

salonger som erbjuder ansiktsbehandlingar<br />

kalla sig för "spa". Finare hotell<br />

med semesteranläggningar kallar sig<br />

emellanåt för "spa" för att ge ett exklusivare<br />

intryck. Även den moderna<br />

franskan har en tendens att visa en<br />

viss vårdslöshet i detta avseende; en<br />

viss förvirring råder i och med att engelskan<br />

kan använda ordet spa för till<br />

exempel bubbelbad eller jacuzzi som<br />

ju är en synnerligen banal företeelse<br />

jämfört med allt en kurort kan erbjuda.<br />

"Thermalisme" dock, är en koncept<br />

som innefattar medicinska, sociala<br />

och sanitära resurser i terapeutiskt<br />

syfte; mer eller mindre mineralhaltigt<br />

vatten (med eller utan gas) skall användas.<br />

Även lera kan ingå i behandlingen.<br />

Vattnet som används skall ha<br />

av läkarkåren erkända terapeutiska<br />

egenskaper.<br />

I Frankrike ersätts sedan 1947 upp till<br />

100% av läkarföreskriven "termalbehandling"<br />

av allmän sjukförsäkring.<br />

Spaanläggningarna är mycket strikt<br />

kontrollerade. Upptäckten av minsta<br />

bakterie leder till omedelbar stängning.<br />

I detta avseende är reglerna striktare<br />

än för sjukhus. 115 av staten kodkända<br />

och kontrollerade anläggningar<br />

besöks på så vis varje år av 500 000<br />

patienter.<br />

De anläggningar som föreskrivs beror<br />

på de behandlingar som erbjuds i kombination<br />

med vattnets sammansättning.<br />

Beronde på halten av bikarbonat,<br />

sulfat, klor samt diverse metaller<br />

anses olika former av åkommor kunna<br />

behandlas. Det kan vara allt från allergier,<br />

reumatism och hudsjukdomar till<br />

lungåkommor, neurologiska och psykiska<br />

problem.<br />

Behandligen kan vara av läkande eller<br />

preventiv natur, och kan bestå av såväl<br />

direktkontakt med vatten och/eller<br />

lera, eller inandning av vatten i pulveriserad<br />

form (aerosol).<br />

Trots otaliga vittnesbörder har det varit<br />

svårt att medicinskt bevisa termalbehandlingarnas<br />

effektivitet. I syfte<br />

att framföra oomkullrunkeliga bevis<br />

måste ett antal kriterier uppfyllas som<br />

exempelvis större populationer, slumpvis<br />

utvalda patienter, separata grupper<br />

inkluderande placebojämförelser, osv.<br />

De "bevis" som framförts har alltid avsett<br />

mindre målgrupper, enskilda (till<br />

skillnad från generella) åkommor, osv.<br />

Trots avsaknaden av formella bevis,<br />

kan vi nog vara överens om att en dag<br />

på en kurort i regel får oss att känna<br />

oss bättre. Sedan får gärna de lärde<br />

bråka om huruvida vi känner rätt eller<br />

fel! <br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s<br />

e-meddelande<br />

Välkomna att<br />

skicka era juridiska frågor till:<br />

lausanne@svenska-klubben.ch<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Som ni kanske känner till har e-meddelandet<br />

numera ersatt<br />

servicemejlet.<br />

E-meddelandet har förutom ett mer tilltalande gränssnitt<br />

även modernare funktioner som bland annat länkar direkt till<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s hemsida, andra sajter och evenemang.<br />

Tack vare e-meddelandet kan du hålla dig uppdaterad om vad<br />

som händer i<br />

<strong>Klubben</strong>.<br />

Om du inte får<br />

e-meddelandet, maila mig gärna på<br />

jgbogren@gmail.com<br />

så lägger jag in din adress till nästa utskick.<br />

Johan Bogren<br />

Ansvarig e-meddelandet<br />

<strong>Klubben</strong> förbehåller sig rätten att i mån av utrymme<br />

och allmänintresse välja eller korta ned frågorna som besvaras.<br />

För innehållet i de juridiska svaren, ansvarar<br />

Advokat Per Edholm<br />

och<br />

jur. kand. LLM Madeleine Ankarcrona<br />

40 41

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Artikelserie om<br />

Sverige i Schweiz<br />

I en serie artiklar kommer <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> att belysa verksamheten<br />

och syftet hos några utvalda organisationer med<br />

aktiviteter i Suisse Romande och som det kan vara värdefullt<br />

för <strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s medlemmar att känna till. Först ut att<br />

presenteras är <strong>Svenska</strong> Handelskammaren. <strong>Klubben</strong>s regionsansvarige<br />

för Genève, Claes Berglund, träffade Handelskammarens<br />

nye VD, Johan Mannerberg som berättar om Handelskammarens<br />

verksamhet.<br />

Svensk-Schweiziska Handelskammaren<br />

Sedan hösten 2010 är du VD<br />

för Swedish Swiss Chamber of<br />

Commerce - SSCC - vad är ert<br />

"mission statement"?<br />

”Till gagn för vara medlemmar,<br />

skall SSCC skapa och utveckla<br />

kontakt och kommunikation mellan<br />

individer, företag och organisationer<br />

med det gemensamma<br />

malet att utöka företagande, industri<br />

och handel mellan Sverige och<br />

Schweiz”<br />

Vad gör Svensk-Schweiziska<br />

Handelskammaren (SSCC)?<br />

SSCC skapar kontakt mellan individer<br />

och företag som har det<br />

gemensamma målet att öka kommersen<br />

mellan Schweiz och Sverige.<br />

Dessa kontakter skapas ofta<br />

på de aktiviteter som SSCC anordnar,<br />

allt från CEO-luncheons,<br />

Swedish Swiss Business Forums,<br />

och andra seminarium. Vart mål är<br />

att man som medlem ska ha trev-<br />

ligt på våra aktiviteter, nätverka<br />

och samtidigt lära sig något. Som<br />

medlem i SSCC har du tillgång till<br />

ett gediget medlemsnätverk över<br />

hela Schweiz och har möjlighet att<br />

marknadsföra ditt företags produkter<br />

och tjänster. Vi har även börjat<br />

med match-making för företag<br />

och personer från Sverige som vill<br />

etablera verksamhet i Schweiz,. Vi<br />

har även ett nära samarbete med<br />

<strong>Svenska</strong> Ambassaden i Bern.<br />

SSCC är med kontor i<br />

Geneve, Lugano och Zürich<br />

en handelskammare för<br />

hela Schweiz<br />

Du har lanserat ett nytt fokus<br />

på Suisse Romande som region.<br />

Varför intresserar sig SSCC<br />

för <strong>Lausanne</strong>-Genève?<br />

Suisse Romande har egentligen<br />

alltid varit ett fokus för SSCC och<br />

är bas för många av vara företags-<br />

och individuella medlemmar. En<br />

av initiativtagarna till SSCC är Per<br />

Edholm, generalkonsul i <strong>Lausanne</strong><br />

och vår första styrelseordförande<br />

var Ian Lundin, bosatt och verksam<br />

i Geneve. SSCC är med kontor<br />

i Geneve, Lugano och Zürich en<br />

handelskammare för hela Schweiz,<br />

det är ett viktigt fokus vi har. Vi<br />

har i höst ökat antalet aktiviteter<br />

i Suisse Romande, en utveckling<br />

som kommer att fortsätta. Med en<br />

ökad närvaro har vi även märkt<br />

att medlemsantalet har ökat i regionen<br />

vilket är väldigt tillfredställande<br />

och det tillåter oss att växa<br />

ytterligare.<br />

Artikelserie - Sverige i Schweiz<br />

Handelskammarens nye VD, Johan Mannerberg berättar om SSCC's verksamhet<br />

Vilka huvudsponsorer har ni i<br />

regionen? Vad är er medlemsprofil,<br />

företag eller enskilda<br />

medlemmar?<br />

Vi har allt från individuella medlemmar,<br />

svenskar som har flyttat<br />

till Suisse Romande, till företagsmedlemmar<br />

och patronatföretag i<br />

regionen. Ian Lundin från Lundin<br />

Petrolium, Torbjörn Törnqvist från<br />

Gunvor Group och svensk konsul<br />

i Geneve, Per Edholm svensk general<br />

konsul i <strong>Lausanne</strong>, Mats Rönneskog<br />

från Lombard International<br />

Assurances, Dennis Jönsson från<br />

Tetra Pak och Hugo af Petersens<br />

från SEB sitter alla med i SSCC’s<br />

styrelse och är mycket aktiva i att<br />

arbeta för att SSCC ska växa i regionen.<br />

Ett annat patronatföretag<br />

som vi har är Ferring International<br />

42 43

Artikelserie - Sverige i Schweiz<br />

som har varit med sedan starten,<br />

och det senaste patronatföretaget<br />

som gått med är Gunnebo som<br />

har sitt Schweiziska huvudkontor i<br />

Nyon.<br />

Ni har ett lokalkontor i Genève,<br />

vilken funktion har det?<br />

Vi har en office manager i Geneve,<br />

Anna Rönneskog, som även arbetar<br />

på Sveriges konsulat i Geneve. Hon<br />

arbetar deltid med SSCC och planerar<br />

och genomför vara aktiviteter<br />

här. Hon är även kontakt-person<br />

för SSCC’s medlemmar i Suisse Romande<br />

och svarar gärna på frågor<br />

om SSCC’s aktiviteter och erbjudanden.<br />

Den 21 Februari flyttade vi<br />

till ny adress, 80-84 Rue du Rhône<br />

i Geneve.<br />

Vilka aktiviteter har ni närmast<br />

i regionen?<br />

Den sista torsdagen i varje månad<br />

träffas vi för en After Work träff då<br />

SSCC’s medlemmar och blivande<br />

medlemmar har möjlighet att träffas.<br />

I januari hade vi i samarbete<br />

med SEB en kombinerad presentation<br />

i makro-ekonomi och vinprovning<br />

i Geneve. Under våren anordnar<br />

vi i samarbete med Carnegie en<br />

CEO-luncheon i Verbier med Stefan<br />

Ytterborn från POC Sports. Vi planerar<br />

även att göra något under<br />

bilmässan, och det kommer fler aktiviteter<br />

i april och maj. Vi annonserar<br />

våra aktiviteter på vår hemsida.<br />

Hur ser du utvecklingen av verksamheten<br />

i regionen framöver?<br />

Jag ser utvecklingen i Suisse Romande<br />

för SSCC som mycket god<br />

och det är naturligtvis vår målsättning<br />

att vi ska växa ytterligare i regionen<br />

och få fler medlemmar.<br />

Vem är du Johan Mannerberg?<br />

Jag växte upp i Karlshamn i Blekinge.<br />

Idag bor jag i Zürich, och det<br />

bästa jag vet är att vara i bergen<br />

när jag är ledig, åker gärna skidor,<br />

hikar och cyklar mountainbike. Försöker<br />

också (om än inte alltid bra)<br />

spela golf. Efter att ha studerat vid<br />

Linköpings tekniska högskola, Civ.<br />

Ing. Industriell Ekonomi, skrev jag<br />

mitt examensarbete och jobbade<br />

samtidigt hösten 2004 på Siemens<br />

Building Technologies (Siemens BT)<br />

internationella huvudkontor i Zug,<br />

Schweiz. Jag arbetade sedan som<br />

business development manager i<br />

Asien, LAM, Afrika och Mellanöstern<br />

och ledde olika projekt inom finance,<br />

technology och change management.<br />

Mellan 2007 och 2010 var jag<br />

ansvarig som Regions Manager för<br />

Indien, en mycket spännande tid då<br />

BT gjorde ett företagsförvärv och<br />

jag var delaktig i att integrera den<br />

nya organisationen. <br />

Faktaruta<br />

SSCC regionskontor<br />

Office Manager SSCC Genève:<br />

Anna Rönneskog<br />

Tel +41 22 718 72 42<br />

info.geneva@swecham.ch<br />

www.swecham.ch<br />

Ett turkiskt Hammam<br />

Fortsättning från sid 14<br />

Divonne-les-Bains<br />

Om man bor i Genève är det<br />

närmare att åka till Divonne-les-<br />

Bains, Frankrike, för att bada i thermaliskt<br />

vatten. Beläget vid jurabergens<br />

fot, mellan Genève och <strong>Lausanne</strong>,<br />

erbjuder staden spa och skönhetsvård<br />

för både fransmän, schweizare och<br />

mer långväga gäster.<br />

www.divonnelesbains.com<br />

Se bland annat:<br />

Villa du Lac är ett modernt spa<br />

med bad, hälsa, fitness och hudbehandlingar.<br />

93, rue du Châtelard, FR-01220<br />

Divonne-les-Bains, Frankrike<br />

Tel : +33 (0)450 20 90 00<br />

Fritid & Hälsa<br />

Domaine de Divonne har en skönhetsateljé,<br />

power plate-träning, jacuzzi<br />

och hammam.<br />

Avenue des Thermes, FR-01220<br />

Divonne-les-Bains, Frankrike<br />

Tel : +33 (0)450 40 34 34<br />

Jag kan bara konstatera att det<br />

finns många möjligheter till avslappning<br />

och uppfräschning runtomkring<br />

Lac Léman. Det är bara att välja<br />

och vraka! <br />

44 45

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

Svar till Schweizernöten sid 20<br />

1. Stenbocken - Le Bouquetin - är<br />

Schweiz största klévdjur. Enligt folktron<br />

var stenbockens ben botemedel<br />

på många sjukdomar. Detta ledde till<br />

en mycket hård jakt under 1900-talet.<br />

Idag är stenbocken en sällsynt<br />

art i de europeiska alperna. De lever<br />

ovanför snögränsen och äter gräs,<br />

mossa och löv. De kan väga upp till<br />

hundra kilo och är det största klövdjuret<br />

i alperna. Största chansen att<br />

få se en stenbock har man om man<br />

beger sig till Grand Paradisio National<br />

Park i Italien.<br />

2. Joseph-Samuel Farinet föddes<br />

1845 och var en ökänd falskmyntare.<br />

I och med att han delade ut pengar till<br />

fattiga i Valais har han under senare<br />

år kommit att hyllas som en hjälte och<br />

en vingård har skapats till hans ära<br />

i Saillon. ”La Plus Petite Vigne de la<br />

Terre” hade 2001 besök av Dalai Lama<br />

som plockade druvor. Svarsalternativ<br />

ett handlar om Wilhelm Tell som enligt<br />

legenden vägrade att underkasta<br />

sig det Habsburgska väldet, vilket<br />

försökte ta över kantonen Uri under<br />

början av 1300-talet. För att klara<br />

sig från bestraffning var han tvungen<br />

att skjuta en pil genom ett äpple<br />

som satt på hans sons huvud. Han<br />

lyckades och detta var upprinnelsen<br />

till ett uppror som ledde till bildandet<br />

av den Schweiziska Konfederationen.<br />

Den som varnade varnade Genèveborna<br />

inför hertigen av Savoys attack<br />

av staden var Isaac Mercier. Han var<br />

nattvakt när hertigen av Savoys attackerade<br />

Genève 1602. Alla stadens<br />

invånare ställde upp i kampen och<br />

man lyckades driva angriparna på<br />

flykt. Detta firas med en fest i Genève<br />

i december varje år, kallad l’escalade.<br />

46<br />

3. HC Davos ligger på första plats,<br />

Kloten Flyers på andra och EV Zug<br />

på tredje plats. Hockey är en av de<br />

största publiksporterna i Schweiz och<br />

världsmästerskapet i ishockey hölls<br />

här 2009.<br />

Glad över<br />

träffsäker<br />

pappa<br />

4. Cirka 7,5 miljoner människor bor i<br />

Schweiz. Av dessa är 78% schweizare<br />

och 22% av annan nationalitet. De<br />

flesta invandrare kommer från Italien,<br />

Tyskland och Serbien.<br />

5. Aletsch-glaciären i Valais är Europas<br />

största glaciär med sina 120 km².<br />

Den sträcker sig 23 km genom de<br />

östra delarna av de alperna runt Bern<br />

och är som mest uppskattningsvis 1<br />

km tjock. Aletsch-glaciären utgörs av<br />

tre mindre glaciärer som strålar samman<br />

till en. Sammanstrålningen sker<br />

vid ett stor, platt, isigt område kallad<br />

Concordia, vilket är med på UNESCO:s<br />

världsarvslista. <br />

47

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> mars <strong>2011</strong><br />

48<br />

Öppen förskola på <strong>Svenska</strong> Skolan i Genève!<br />

Vi har glädjen av att bjuda in till öppen förskola vid fyra tillfällen under våren.<br />

Vi välkomnar barn i åldern 0-3 år. En utav våra förskollärare, Susanne Nilsson,<br />

kommer att organisera aktiviteter såsom sång, sagor, fri lek och pyssel.<br />

Vår öppna förskola är gratis.<br />

Följande dagar och tider gäller:<br />

Måndag 7 mars kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 1 mars)<br />

Torsdag 24 mars kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 21 mars)<br />

Måndag 4 april kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 29 mars)<br />

Torsdag 14 april kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 11 april)<br />

Anmälan görs till rektor Guri Sörli.<br />

rektor@svenskaskolan.ch alt. 022-782 65 00<br />

Varmt välkomna till <strong>Svenska</strong> Skolan i Genève!<br />

www.svenskaskolan.ch<br />

SCHWEIZISKA NÖDNUMMER:<br />

144 Ambulans, Första hjälpen<br />

117 Polis<br />

118 Brandkår<br />

1414 Rega (Räddningstjänst bergen)<br />

1415 Air-Glacier<br />

SVERIGES AMBASSAD BERN<br />

Schwedische Botschaft<br />

Bundesgasse 26<br />

3011 Bern<br />

Tel: +41-31-328 70 00 / +41-31-328 70 00<br />

Fax:+41-31-328 70 01<br />

E-post:ambassaden.bern@foreign.ministry.se<br />

Ambassadör: Per Thöresson<br />

Besökstid för allmänna ärenden:<br />

måndag till fredag 09.30-11.30 samt<br />

onsdag 14.00-16.00.<br />

Kontorstid:<br />

måndag till fredag 08.30-12.30<br />

och 13.30-17.00.<br />

Telefontid allmänna frågor:<br />

måndag till fredag 08.30-12.30<br />

och 13.30-17.00.<br />

OBS! Andra telefon- och besökstider gäller för<br />

passärenden. Kontakta Ambassaden för information.<br />

Präst i <strong>Lausanne</strong>, Genève och Bern<br />

Kyrkoherde Per Harling<br />

Tel privat 021 601 27 35 /021 601 27 35 / 079 342 28 11<br />

per.harling@svenskakyrkan.se<br />

Expedition<br />

Eglise Suédoise<br />

Av de Cour 32, 1007 <strong>Lausanne</strong><br />

Tel 021 616 65 44 / 021 616 65 44<br />

Fax 021 616 65 66 / lausanne@svenskakyrkan.se<br />

Öppettider Tisdag och onsdag 9-11 Torsdag 9-11 och 14-16<br />

SWEA Genève<br />

Ordförande Eva Törnqvist. www.swea.org/geneve/<br />

Föreningen <strong>Svenska</strong>r i Världen<br />

Föreningens schweiziska ombud finns listade på:<br />

http://www.sviv.se/index.php/country/page/action/<br />

ombud/<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s Minimatrikel<br />

SVERIGES KONSULAT<br />

Ring gärna före planerat besök<br />

Konsulatet i Genève<br />

Adress : 80-84 rue du Rhône 1204 Genève, 8ème<br />

étage<br />

Öppettider:<br />

måndag t o m torsdag kl 10.00-12.00 samt onsdagar<br />

även 14.00-16.00<br />

Tel: 022 718 80 97/Fax: 022 718 80 98<br />

E-mail : consulat@swedgen.ch<br />

Konsul: Torbjörn Törnqvist<br />

Ansvarig för löpande ärenden: Anna Rönneskog<br />

Konsulatet i <strong>Lausanne</strong><br />

med distrikt omfattande kantonerna Vaud, Valais,<br />

Neuchâtel och Fribourg<br />

Besöksadress : 2, avenue de Montbenon (ingång från<br />

Ch des Charmettes)<br />

Öppettider: måndag t o m fredag kl 10.00-12.00<br />

Tel: 021 351 13 00/ Fax : 021 351 13 01<br />

E-mail: swconlau@fastnet.ch<br />

Postadress: CP 5696, 1002 <strong>Lausanne</strong><br />

Generalkonsul: Per Edholm<br />

Ansvarig för löpande ärenden: Ulla Oscarsson<br />

För brådskande ärenden vänligen kontakta<br />

Ambassaden i Bern tel: 031 328 70 00<br />

För löpande uppdateringar av våra öppettider,<br />

besök www.swedenabroad.com/bern under snabblänk<br />

”Sveriges konsulat i Schweiz och Liechtenstein”.<br />

<strong>Svenska</strong> Skolan<br />

<strong>Svenska</strong> Skolföreningen i Genève<br />

2 bis, rue de la Prulay<br />

CH-1217 Meyrin<br />

Tel +41 (0)22-782 65 00 / +41 (0)22-782 65 00<br />

Fax +41 (0)22-785 65 30<br />

E-mail:<br />

rektor@svenskaskolan.ch (Guri Sörli, Rektor)<br />

admin@svenskaskolan.ch<br />

49

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong><br />

50<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> Fakta<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s Verksamhet<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> verkar för sammanhållningen<br />

mellan svenskar bosatta runt Lac Léman<br />

samt för bevarandet av intresset för Sverige<br />

och svenska traditioner. Alla som känner<br />

samhörighet med Sverige är välkomna som<br />

medlemmar. <strong>Klubben</strong> är helt opolitisk. <strong>Klubben</strong><br />

har idag ca 1000 medlemmar.<br />

Postadress:<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong> <strong>Lausanne</strong> - Genève<br />

CP 522 1001 <strong>Lausanne</strong><br />

Postgiro 10-23693-6<br />

Bankkonto BCG 3216.22.14<br />

Medlemskap<br />

Medlemsavgifter per år:<br />

Familj: 100 CHF Enskild medlem: 60 CHF<br />

Studerande & ungdom under 25 år: 25 CHF<br />

Ansök om medlemskap genom att betala in<br />

medlemsavgiften samt skriva till klubbens<br />

postadress nedan eller maila till<br />

medlem@svenska-klubben.ch<br />

Hemsida:<br />

www.svenska-klubben.ch<br />

Generell mail:<br />

info@svenska-klubben.ch<br />

Telefon: I mån av möjlighet svarar styrelsen<br />

på sina privata telefonnummer.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s Styrelse (kontaktas via styrelsen@svenska-klubben.ch)<br />

Fia Lindberg<br />

Ordförande Redaktionsråd,Programrådet.<br />

fia@svenska-klubben.ch<br />

Anders Wesslau<br />

Webmaster<br />

web@svenska-klubben.ch<br />

Fredrik Ståhle<br />

Programansvarig &<br />

Vice ordförande<br />

program@svenskaklubben.ch<br />

079 - 239 60 81<br />

Emelie Lennartsson<br />

(tillförordnad)<br />

Ekonomiansvarig<br />

lennartsson_42@<br />

hotmail.com<br />

Victoria Löfvenmark<br />

Redaktör <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong>, Redaktionsråd<br />

redaktionen@svenska-klubben.ch<br />

Telefon 022 - 788 19 52<br />

Övriga återkommande medarbetare<br />

Claës Ankarcrona<br />

skriver i <strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong><br />

om ekonomi och<br />

det svenska språket.<br />

Ulrika Scheffer Lequet<br />

ställer samman<br />

barnsidorna i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Trycket</strong>.<br />

ulrika.lequet@bluewin.ch<br />

Smaranda Jaun<br />

Medlem Programråd<br />

smaranda.jaun@gmail.<br />

com<br />

Per Harling, Kyrkoherde<br />

i Genève och<br />

<strong>Lausanne</strong>, skriver i<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong> om<br />

religion och filosofi.<br />

Ulla Ringblom är<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Klubben</strong>s<br />

regionsansvariga i<br />

<strong>Lausanne</strong>.<br />

ulla@ringblomconsulting.com<br />

Alexander Elmér<br />

Medlems-, annons<br />

och sponsoransvarig<br />

076 - 347 73 66<br />

alexander66@su<strong>nr</strong>ise.ch<br />

Claes Berglund<br />

Programrådet<br />

cberglund@tele2.ch<br />

Johan Bogren<br />

Sekreterare<br />

Redaktionsråd<br />

Redaktör e-meddelandet.jbogren@expensereduction.com<br />

Annonsering<br />

För information om annonsering vänligen<br />

kontakta redaktionen@svenska-klubben.ch<br />

eller besök www.svenska-klubben.ch<br />

Anette Zandhoff<br />

arrangerar golf och<br />

rapporterar i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Trycket</strong>.<br />

zandhoff@bluewin.ch<br />

Annika Månsson<br />

Medlem Redaktionsrådet<br />

och skriver för<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Trycket</strong><br />

amansson@happy-atwork.ch<br />

Eva Ahlström anordnar<br />

bridge & rapporterar<br />

i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Trycket</strong> från träffarna.<br />

0033 450 20 07 59<br />

Daria Tolstoy<br />

Biz-klubben<br />

079-833 23 50<br />

dtolstoy@gmail.com<br />

Hej,<br />

hos oss i VERBIER har vi SNÖ<br />

Köp en snögaranti!<br />

3 nyproducerade lyxlägenheter av högsta<br />

standard finns till salu, belägna mitt i Verbiers nya<br />

hjärta ”Les Trois Rocs” alldeles bredvid Medranliften.<br />

Missa inte detta unika tillfälle!<br />

*B- eller C-tillstånd eller CH-medborgarskap krävs<br />

2 eller 3 sovrum med stort living, fantastisk utsikt<br />

och all komfort man kan önska.<br />

MT FORT : 14.02.<strong>2011</strong> : 15.34<br />

För mer information, kontakta: Les Trois Rocs • Rue de Médran 6<br />

1936 Verbier • Telefon: +41 (0) 27 771 69 10<br />

email: info@lestroisrocs.com • www.lestroisrocs.com

.com<br />

Martin Carey, Private Banker<br />

Se till att ha en duktig rådgivare<br />

som har tillgång till många<br />

specialister<br />

dan<br />

Unabhängige Studie von<br />

MyPrivateBanking.com*<br />

<br />

<br />

<br />

på Private Banking<br />

<br />

Förmögenhetsrådgivning, när den är som bäst, inkluderar allt som kan påverka din personliga förmögenhet,<br />

nu och i framtiden. Vi har kompetensen och de tekniska systemen för att kunna ge dig den bästa<br />

servicen som fi nns att få. Och framförallt – genom att vara en stor bank har vi möjlighet att erbjuda dig<br />

de bästa specialisterna. En personlig rådgivare, många specialister – gör det möjligt.<br />

BESTE<br />

Privatbank<br />

in Europa<br />

Besök oss på www.nordea.ch eller ring +41 44 421 42 42 så bokar vi ett<br />

möte.<br />

NOR<br />

Riippumaton tutkimus:<br />

MyPrivateBanking.com*<br />

PARAS<br />

Yksityispankki<br />

Euroopassa<br />

*Ytterligare information om studien kan erhållas via www.myprivatebanking.com/category/research<br />

<br />

Nordea Bank S. A. är en del av Nordea Bank AB, den ledande fi nanskoncernen i Norden och Baltikum. Lokala bestämmelser<br />

kan 52 förbjuda försäljning av vissa produkter och tjänster till privatpersoner bosatta i vissa länder. Publicerad av Nordea Bank S.A.,<br />

Luxemburg: Tlf. +352 43 88 77 77 Zürich: Tlf. +41 44 421 42 42 www.nordeaprivatebanking.com

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Accessibility Statement
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2025 Yumpu.com, all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!