11.07.2015 Views

Etik och social struktur

Etik och social struktur

Etik och social struktur

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ning


Fil. lic. Tore Nordenstam, Ume2ETIK OCH SOCIAL STRUKTUREtik är i alla rimliga betydelser av ternien en viktig aspekt på den socialaverklighet som sociologer sysslar med. Etiskt laddade begrepp som »norm»och »varden, »ratt» och .plikt., för att näinila några av de viktigaste, ardjupt förankrade i det sociologiska spraket. Inga av dessa begrepp aremellertid så »genomskinliga» som man skulle kunna önska,') och det arinte heller särskilt lätt att få en klar bild av hur de hänger ihop medvarandra och med resten av den sociologiska begreppsapparaten.Syftet med denna uppsats ar att belysa några av sambanden mellan etikoch sociologi. Jag tanker inte iiifora nigra nya analytiska hjälpmedel ellerpresentera nya fakta och rön. Vad jag syftar till ar att fä lite ordning pådet redan välbekanta.Termen »etik>Termen »etik», så som den brukar användas i vardagslag, i moralfilosofioch i samhallsvetenskaperna, är ganska instabil. Det område som etikenskall anses omfatta avgränsas på olika sätt i olika sammanhang, ofta påtämligen obestämt vis. Ibland gör man distinktioner mellan »etik> ochexempelvis »moral», »ratt», »religion» och »metafysik», utan att det alltidframgår vad det ar man åsyftar. (Sjalv finner jag distinktionen mellan»etik och »moral» särskilt oklar.) Om man definierar en persons eller engrupps »ideologi» som inbegreppet av hans (gruppens) försanthällanden,övertygelser, ideal, normer och värden, så kan man se problemet med avgränsningenav etikens område soin en fråga om var man skall dra gränsenmellan etiken och de andra delarna av det ideologiska Laget kan


Olika författare drar gränserna mellan delområdena p5 olika satt. Delområdenakan naturligtvis överlappa.Det finns ingen anledning att har försöka avgränsa etikens områdeskarpt. I ett annat sammanhang har jag definierat en individs »etik,, som»all those ideals, norms, conceptions of right and wrong, good and bad,and so on, which together make up his ideal of the good life».3) Utan attpå något satt vilja förneka möjligheten av att det i andra sammanhang kanvara Önskvärt med en klarare definition av termen »etik., kan det kanskeracka just nu att säga att vi vill ta terinen »etik» i en sådan bemärkelse attetikens område kommer att inbegripa Ztminstone sådant som sociala normeroch varden, sociala rättigheter och förpliktelser, »vardeorienteringar» och»kulturkonfigurationer».4) Man bör skilja på handlingen att ~ t j i i ~ etiska d ~ omdömen (att påbjuda,vardera, o. s. v.) och handlingen att beskriva etiska omdömen. På sammasatt kan man skilja mellan normutiv etik, som ar vad man håller på mednar man utfardar etiska omdömen (t. ex. nar inan talar om för andra hurde bör bete sig), och d~~kr~ptiii etlk, som ar vad man håller på med narman beskriver och analyserar redan utfärdade etiska omdömen (utan att tastallning till dessa omdöiileris vettighet eller riktighet). Med hjälp av dennadistinktion kall vi saga något klarare \.ad vi syftar till har. Vi skall intediskutera relationerna mellan normatzv etik och sociologi. Vi skall t. ex.inte ta upp frågan om det ar möjligt för en samhällsvetare att vara vardeneutral,eller om vardeneutralitet ar önskvärd eller inte i samhallsvetenskaperila.5)Vi skall endast betrakta några av relationerna mellan sociologioch deskriptiv etik.Ideologi och beteendeI både teori och praktik bör man skilja klart mellan ideologiska företeelseri stil med försanthållanden och normer, å ena sidan, och å andra sidanfaktiskt icke-verbalt beteende som ar grundat på ideologiska företeelser(t. ex. handlingar som baserar sig på ett försanthållande eller sker i enlighetined en norm). Att så inte alltid sker i samhallsvetenskaperna kanman finna belägg för särskilt inom social- och kulturantropologi il.^)På samma satt kan man skilja på två ideologiska analysnivåer: (I) renideologisk analys, (II) beteeiideanalys.7) Det kan hävdas att analys på denandra nivån förutsatter analys på den första nivån. Som ett skal för detta


påstående han inan anföra att allt socialt beteende ar beteende som ar för-knippat nied regler,x) en st21idpunkt som jag zjalv finner rimlig men somonekligen tarvar särskild utredning.För varje etiskt intressant företeelse (t. ex. en norm eller en roll) kanman specificera onirådet för rele~ant beteende (det beteende som påbjudseller förbjuds eller tillåtes eller rekommenderas etc. av normen eller rollen).För varje etiskt intressant företeelse (iioriii, roll etc.) som onifattas av enindivid eller en grupp kan maii också undersöka i vilken niån som indivi-dens eller gruppens faktiska beteende överenssta~iiiiier nied normen, rolleii,etc. (graden av »operationell effektivitet. hos normeii eller rollen, för attanvända Ladds term).Q)Efter dessa inledande betraktelser, som jag hoppas kan undanröja endel möjliga missförst2nd, skall jag iiu diskutera några sociologiska nyckelbegreppför att belysa i vilken utsträckning som de ar genomsyrade medetiskt laddade begrepp.I en lista på grundlaggaiide termer i det nu kuranta sociologiska språketbör det bl. a. koinnia med s5daiia termer som »iiorm», »grupp», »roll»,»status». Det finns ingen allnialit accepterad startpunkt för definitionskedjornainom sociologin. En strategi som ibland har använts ar att starta med»förvantningar» för att sedan deliiiiera t. ex. »roll. och »status» i termerav förvant ni ng ar.'^) Andra har valt begreppet »norni. soiii nyckelbegreppi sina referensraniar.ll) Det kali lätt visas att dessa tv2 ansatser inte uteslutervarandra. Förvaiitiiiiigar förutsätter noriiier eller regler eller åtminstoneregellundenheter; normer och regler och regelbundenheter ger upphovtill förvaiitiiingar. För att illustrera detta skall vi dröja något vidAllardts distiiiktion mellan två typer av förvantiiinbar som han kallar för»normativa» respektive >,deskriptiva» förväntniiigar.Allardt definierar »normativa förvantningar» som förväntningar sominnebar »förpliktelser eller åtminstone reko~unieiidationer~> och »deskriptivaförvintningar» som »förutsägelser eller hypoteser angående vad som verk-ligen kommer att hiiida».'-) Men förvaiitniiigar grulldas i normala fall påregler eller regelbundenheter som nian tror sig uppfatta, utom nar det gäl-ler alldeles godtyckliga förväntiiiiigar som man inte kan ge några skäl föralls; och jag föreställer mig att det hör råda enighet om att sådana för-


väntningar ar perifera frål1 sociologisk synpunkt, hur intressanta de an kanvara psykNologiskt sett. För att citera Moore och Anderson: ~self-consciouslyucting in accordunce with n rule (or forinul'ating such rules) is one of thelundamental aspect of social interaction . . one of the priilc.ipa1 ~haractcrimsticswhicli distinguishes group sociology frorii individual psychology is tlieconcept of self-consciously following and formulating social rules».l") Malikan se en individs förväntningar som resultat av (I) vilka regler .och regelbundenhetssatsersom lian tror p5 (accepterar som riktiga, sanna, giltiga),och (II) vilka situationer soii1 han ~ippfattar dessa regler och regelbundenhetssatsersoal tillämpbara pS. »Deskriptiv förvailti~'ing» kan då grovt dlefillierassom »åsikt att en regelbund~enhetssats (lagli,knande sats, empiriskgeneralisering) ar tillämpbar på en viss situationu, och »normativ förvantniiignsom >åsikt att en norm (regel) ar tillainpbar på en viss situatio~l».'~)D'enna korta betraktelse över begreppet förvantiliilg förde oss alltså tillbakatill regler och regelbundenheter. Regler och normer är av mer direktrelevans för etik an regelbundenheter, och vi skall lämna regelbundenheternadarhan i fortsattningen.Regler, roller och statusFXI inflytelserik tradition riar det galler begreppen »roll» och »status»kan ledas tillbaks till Lintoiis behandling av dessa begrepp i The Study ofMan. Lintons egna definitioner av termerna ar något suddiga: »A status,as distinct from the individual who inay occupy it, is simply a collectionof rights arid duties . . . A role represents the dynamic aspect of status.The individual is qocially assigned to a status and occupiei it with relationto other statuses. When he puts the rights and duties which clonstitute thestatus into effect, he is performing a role. Role and status are quite iilseparable,and the distinction between them is of only academic iilterest.*'j)Roll och status skall alltså definieras på något sitt i termer av rattigheteroch plikter, enligt Linton. Men hur?Johnsons satt att introducera begreppen roll och status förefaller mignågot klarare: »a person is said to »occupy» a social position if he has acertain cluster of obligations and enjoys a certain cluster of associated rigthswithiil a social systeni. These two parts of a social positioil we shall ca11 itsrole and its status, »rolen referring to obligations and »status» referring torights. Thus, every social position ii a status-role.»'G)


Johnsons definitioner kan omformuleras p2 följande sätt. Att säga atten person P har en förpliktelse att göra A ar detsamma som att saga attdet existerar en regel som sager att det ar obligatoriskt för P att göra A.På samma sätt ar att saga att P har en rättighet detsamma som att sagaatt i~ågon annan person Q (eller flera andra personer Q1-Q,) har en förpliktelseatt göra något, B, till P:s förman. Foljaktligen ar att saga att någonhar en rättighet (i den betydelse av »rattighet» som ar relevant har)detsamma som att att saga att det existerar en regel som säger att det arobligatoriskt för några andra persoiler att göra ndgot för honom.") Attsaga att en regel existerar i ett socialt system air slutligen detsamma som attsaga att medlemmarna av det sociala systemet »accepterar~r» regeln (anserden vara sy legitim^) i en utsträckning som bedöms vara tillracklig i sammanhangetdet ar fråga om.'%) Vi kommer då fram till följailde omforinuleringav Johnsons definition av »roll» och »status»:En person P lhar en social position S i ett socialt system T om ochendast om medlemmarna av T i tillräcklig utsträckning accepteraren mängd regler av följande två slag: (I) regler av typen »Det arobligatoriskt för P att göra A»; (II) regler av typen »Det ar obligatorisktför andra medlemmar, Q1-Q,, av T att göra B till P:s förmån.»Detta kan tas som ett förslag till definition av vad det innebar att enperson »har en social positioiln. (Definitionen kall, och bör, preciseras iolika riktningar). Den första typen av regler bestämmer vad en »roll»ar, den andra typen bestämmer vad en »status» ar. Definitioileii, ellerdefinitionsutkastet, ovan inilehåller alltså också utlkast till definitioner av»roll» och »status.). (Det tål f. ö. att diskuteras om det överhuvudtaget arlämpligt att använda den mangtydiga termen »status» i detta sammanhang.Det skulle kanske vara biittre om man kunde komma övereils om att låtatermen roll» referera till båda typerna av regler. Om man så behöver, skulleman kuilila tala om rollens »pliktkompoilent» och rattighetskomponent*.)Om vi bortser från de problem som en definition av »socialt system»ger upphov till, har vi alltså reducerat begreppen social positioil, roll ochstatus till regler av typen »Det ar obligatoriskt för P att göra A», iblandmed tillägget »till förmåil för Q». Låt oss kalla sådana regler för pliktregler.


El1 del av de pliktregler som till'sammans bildar en roll och en status ochsålunda en social position i de betydelser som just angivits ar ikanske baratillämpliga under vissa omständigheter, och under andra omständigheterfinns det andra regler som ar tillämpliga. En del av de regler som tillsain-mans b,ildar en medicine kandidats roll och status, till exempel, galler förkandidaten i relation till patienterna, andra galler fölr honom i relationtill1 professorerna, o. s. v. Man skulle kunna använda M,ertons term .roleset>>föratt betona att en roll ar surniiian av ett antal mängder av kontex-tuellt beroende pliktregler, och på samma satt skulle maii kunna anvaiidatermen »status-set* för att betona att en status i den Johnsonska bemarkelsenkali bestå av ett antal mängder av kontextuellt beroende pliktreglerav typ II. Ett socialt systems »strukBtur» kan sedan definieras som natverketav de rättigheter och plikter son1 medlemmarna i systemet har pågrundval av att de accepterar ett antal role-sets och status-sets. Eftersomvrole-seta och »status-set» som de nu har definierats bara ar andra beteckningarför »roll» och »status», och »roll» och .status» förut har definieratsi termer av pliktregler av två slag, så har vi alltså nu definierat nstrulktureii»hos ett socialt system i termer av medlemmarnas accepterande avpliktregler av dessa trå slag.Detta utkast till definition av »social struktur. tycks stamma ratt braöverens med Mertons definition: ,>The patterned arrangements of role-sets,status-sets and status-sequences can be held to comprise the social struc-ture».lY) Men det bör påpekas att vi har använt termerna »role-set» och»status-set» på ett annat satt an Merton sjalv gör. Merton tycks användatermeii »status. som beteckning för det som har har kallats ,social posit#ion»,och Mertons .rolje>> och nrole-set» verkar att täcka både roll ochstatus som dessa termer definierats har.Det kan vara instruktivt att jämföra Mertons definition av »social struktur»med Johnsons definition. Ett socialt systems struktur består enligtJohnson av (1) delgrupper som förknippas genom plikter, tillåtelser ochförbud, (2) rollsystem som ar förkiiippade på samma satt, (3) »kulturellavärden».?0) Med »kulturella vardeil» tycks haii mmena allmänt accepterade,inyck'et generella normer (regler). Tillåtelser och förbud kan lätt omformu-leras till pliktregler: ett förbud ar en regel som säger att det ar obligatorisktatt inte göra si och så, en tillåtelse ar en regel som säger att det varken ar


obligatoriskt eller förbjudet att göra si och så. Och så ar vi tillbaka tillpliktreglerna igen.»Social struktur» tycks alltså kunna definieras i te'rmer av pliktregler.Om man tar termen »etik* i en så vid bemarkelse att alla sociologisktintressa~ita pliktregler kommer att raknas som etiska regler, vilket förefallerfruktbart,?') så följer det att social strukturanalys faller inom det områdesom vi har kallat för »deskriptiv etik».Avslutande konzmentarerBegreppen tillåtelse, förbud, rättighet, plikt, roll, status, social positioiloch social struktur ser allts; ut att kunna expliceras i termer av pliktregler.Vad ar det nu för vits med det? Den största fördelen med ett sådant reduktionsförfarandesynes mig vara att det gör det möjligt att anknyta tillden litteratur om reglers och plikters natur son1 existerar på sådana områdensom n~oralfilosofi, rattsfilosoii och formell logik. Till skillnad från begreppenstatus, roll o. d. har begreppen plikt och rattighet och på senareår också begreppet regel agnats åtskillig uppmärksamhet från filosofers ochlogikers sida. Det ar särskilt tre forskningstraditioner som verkar att vararelevanta för de etiskt laddade delarna av de11 sociologiska begreppsapparaten:(1) deontisk logik, som kan sagas bestå av eil formell analys avpliktregler, tillåtelser och förbud;") (2) den litteratur som vuxit frain i anslutningtill Hohfelds analyser av rättighets- och obligationsbegreppen inomjuridiken;'J) (3) de filosofiska analyser av begreppen regel och regelföljandesom inspirerats av Wittgenstein.'" Det går inte att förutse exakt vilkafördelar soin en integration av dessa forskningstraditioner med den teoretiskasociologin skulle kunna föra ined sig, men en systematisk och detaljeradutforskning av möjligheterna verkar att vara en lovande linje.Har har bara några av möjligheterna kunnat antydas. Vi har kortfattatbetraktat några få exempel med avsikten att något belysa relationerna mellanetik och sociologi. Den största begränsningen ar emellertid inte attexemplen har varit få och ganska godtyckligt valda. Deil största begransningenar att vi bara har sysslat med verbala, explicita definitioner. Sådanadefinitioner utgör författa~reils egna försök att analysera sina analytiska redskap,och de analyserila kan vara mer eller mindre adekvata. Ett detaljerat,systematiskt ineta-sociologiskt studium av exenlpelvis teorier om socialstruktur måste inrikta sig på hur begreppen används i praktiken av strukturalisteroch inte på hur de sjalva presenterar sina begrepp.


A'oterl) A. R. Anderson, ))Logit, Norriis, and Koles,, (i J. H. Criswell tn. fl.: MathematicalMethods in Small Group Processes, Stnnford, C'ilif., 1962), s. 12.?) Jfr. T. Nordenstani: Sudnnese Ethics, Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala(under tr).cknirig).:j) Nordensta~ii, a. 'i., ch. 1.4, Oni vardeorienteringar ocli kulturfiguratioiler, se t. ex. F. R. Kluckholin 8:F. L. Strodtbeck: Variations in Value Orientations, Ev.instone, Ill., 1961, ochJ. Sirjan1aki, :>Cultiire Configurations in the American Family», i N. W. Bell8: E. F. Vogel, eds.: A Modern Introduction to the Family, Gle~icoe, III., 1961.7 O111 detta, se t. ex. H. Albert, >Social Science and Moral Philosopliy: A Critica1Approach to the Value Problerri in the Social Sciences», i hI. Bunse, ed.:The Critical Approach to Science and Philosophy, Glencoe, Ill., 1961.") B. Malinonskis utredning i Crime & Custom in Savage Society (London 1926),s. 125-127, iir niychet belysaride. Jfr E. Bott: »Sociologists .ind anthropologistssometinles use the term »riorni» to iile.in n typical pattern, a sort ofgeneralized model of conduct, which tliey abstr'ict froni inforni,i~its' be1i.iviouras we11 as from their stated ideals and expectatioris.. . I do not uiethe term iri this seiise. Of '111 the various usages, I find, this tlie most raguearid corifusii-ig, for its precise empirical referents are seldorri made c1ear.i)(Family and Social Network. Roles, Norms, and Externa1 Relationships inOrdinary Urban Families, Lotidon 1957, s. 193).') Jfr A. Naess m. fl.: Democracy, Ideology, and Objectivity, Oslo 1936, s. 1-3 och J. Ladd: The Structure of a Moral Code, Cn~iibridgc, hIass., 1957, ch. I. 7 O. K. Moore 8: A. R. Anderson, »Sonie Pur7ling Aspects of Social Interactiori~,i Mathematical Methods in Small Group Processes. Jfr hI,ix Webers diskussioni Gesammelte Aiifsatze zur Wissenschnftslehre, 2 uppl., Tubingen1931, S. 322--359.L'idd, a. n.. s. 14f. 1.iltnaride begrepp hzr föresl'igitc 'IV bl. a. Merton, Himnielstrandocli F.drriund Ilahlströin.lo) Jfr R. Liriton: The Study of Man, New York 1936; J. Israel: Socialpsykologi,Stocl


'G) Johnson a. a., s. 16.") Jfr Hohfelds analys av rattighetsbegreppet (W. N. Hohfeld: FundamentalLegal Conceptions as applied in Judical Reasoning and Other Essays, New Haven1919.) Hohfeld skiljer niellan fyra betydelser hos ter~nen »right)), som hankallar för »claiin», »privilege,» »pover)) och »inimunity». Har ar det betydelsen»claim» surii ar relevant. Se också S. Kangers klargörande arialys»Rattighetsbegreppet)), i Sju filosofiska studier tillägnade Anders Wedberg,Stockholni 1963.IR) Man kan skilja på mer och mindre klart utkristalliserade roller och status beroendepå i vilken utsträckning som mcdlernmarna i det sociala systemet accepterarde reievarita reglerna.Ig) R. K. Merton: Social Theory and Social Structure, Gle~icoe, Ill., 1957, s. 370.zo) Johnson, a. a. Termerna »vardeorientering» och »!iulturkonfig~iration» haranvaiits i ungefär samma betydelse som Johnsons >)liulturella varderin.") Jfr Nordenstam a. a., ch. 1.G. H. von Wright, *Deontic Losic», Mind 1951. Anderson, a. a., och Anderson& Moore, a. a., ger referenser till litterature11 pi omrddet.23) Se litteraturöversikten i Kanger, a. a.24) L. Wittgenstei~i: Philosopliical Investigations, Oxford 1953, och Remarks onthe Foundations of Mathematics. Oxford 1956.IVARDEFULLA NYHETER FÖR SQCIOLOGER:logiska 1~lteorierSociologiska teoriersom behandlar sociologins historia,ar redigerad av Johan Asplund188 sid - 24: 50Medicinsk sociologilärobok för sjuksköterskor, författadav Joachim Israel och Sonja Calais172 sid - 18: -1 Socialt samspelmAnniskan i det moderna samhPllet,författad av Vilhelm Aubert213 sid - 18: -lII

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!