ortsanalys Arlöv.pdf - Burlövs kommun

OrtsanalysArlövmars 2004Burlövs kommun1

SCANDIACONSULT SVERIGE ABRegion SydMark och samhälleSt Varvsgatan 11N211 19 MALMÖTfn 040 - 10 54 00Fax 040 - 12 66 50O:\64mas\7151xx\715155\L_proj\pagemaker\rapport_mars2004.pmd2

FörordInnehållArlöv beskrivs ofta som orten mellan järnvägar ochmotorvägar. Orten har emellertid många andra sidoroch kvaliteter som inte är lika väl kända. De historiskaspåren kan följas tillbaka till medeltidsbyarnaTågarp, Burlöv och Arlöv. Utvecklingen tog fart genomutbyggnaden av järnvägen mellan Lund ochMalmö och genom industrialiseringen i slutet av 1800-talet. I Arlöv finns idag många fina boendemiljöeroch ett rikt utbud av service.För att beskriva Arlövs karaktär och vad somär viktigt att ta fasta på vid utveckling av orten görsföreliggande ortsanalys. Analysen ska ligga som underlagtill en fördjupad översiktsplan för Arlöv.Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger påden norska metoden ”stedsanalys”. Den innebär ensystematisering av kunskap för att förstå en orts historia,dess aktuella situation och förutsättningar samtutvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortensform som ett resultat av en historisk process där bådeövergripande samhällsutveckling och lokala initiativoch drivkrafter har medverkat till ortens utveckling.Resultatet av detta sammanfattas i ortens starka ochsvaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteterkan förbättras och utvecklas.Analysen är utförd under december 2002 tilljuni 2003. Arbetet har förankrats med och synpunkterhar lämnats av en arbetsgrupp bestående av JanDanielsson, Cecilia Gagge, Eva Landfors, Per Lindqvist,Marie Sand, Mona Svensson och Lars-ErikWollmér. Arbetet har även presenterats och stämtsav med planledningsutskottet. Därtill har synpunktererhållits från boende i Arlöv.Ortsanalysen är framtagen på uppdrag avkommunstyrelsen med Marie Sand, planeringssekreterare,som beställare och utförd av Scandiaconsulti Malmö med Ylva Pålstam som ansvarigoch Kristina Hermansson som handläggare.Del I AnalysGeografi...........................................................4Historia.............................................................6Landskap och grönstruktur.............................10Huvudstrukturer..............................................12Funktioner.......................................................14Trafikmönster...................................................16Folkliv.............................................................18Del II Arlövs styrka och svaghetStarka sidor....................................................20Svaga sidor....................................................20Del III SammanfattningTydliggör Arlövs kvaliteter................................21Inlemma Burlöv Center i Arlöv..........................21Ge Arlöv en tydlig avgränsning.......................22Utveckla grönstråk..........................................22Minska barriärerna.........................................23Variera bostadsbeståndet..............................23Förstärk den historiska knutpunkten..............243

GeografiBurlövs kommun, 19 km² stor, är till ytan en av landetsminsta kommuner. Den ligger mitt i storstadsregionen,mellan Lund och Malmö och gränsar till Malmö kommuni väster och söder, Lomma kommun i norr ochStaffanstorps kommun i öster. Kommunen har två tätorter,Arlöv och Åkarp. Denna analys behandlar Arlöv,kommunens största tätort, samt Burlövs Egnahem.Arlöv ligger mellan Västkustvägen och E22.02(motorvägen Malmö-Lund), som båda har motorvägsstandard.Via Västkustvägen och E22.02 kommer mantill Malmö och anslutningar till det regionala vägnätetvia E6/E20 och E22. Närmaste trafikplats är Kronetorpsödra och Sege, öster respektive söder om tätorten.Genom Arlöv går Södra stambanan, med pågatågsstation,samt Lommabanan. Arlöv gränsar i söder tillMalmö med industriområden. Mot norr, öster och västeromgärdas Arlöv av åker- och ängsmark. BurlövsEgnahem ligger öster om Arlöv, öster om motorvägenoch omgärdas liksom Arlöv av åker- och ängsmark.Burlövs socken blev en kommun genom kommunreformenpå 1860-talet. Arlöv var ett municipalsamhällemellan 1899 och 1958. Under 1960- och 70-talen var befolkningstillväxten i kommunen stor och Arlövmer än fördubblade sin befolkning. Vid årsskiftet2002-2003 uppgick kommunens befolkning till 15 326,varav 9 649 bodde i Arlöv. Kommunen har en ålderssammansättningsom motsvarar genomsnittet för riket,dvs en stabil åldersstruktur med ungefär lika mångabarn upp till 20 år som vuxna i åldern 40-60 år.I Arlöv domineras bostadsbebyggelsen av flerfamiljshus.Drygt 80 % av bostäderna är lägenheter,som till största delen utgörs av tvåor och treor. Nästanhälften av bostäderna i Arlöv ägs av allmännyttan.Burlövs Egnahem består av villabebyggelse.Arlöv har en lång tradition som industriort. Redan1869 anlades sockerbruket, vilket kom att utgörakärnan i industrisamhället Arlöv. Näringslivet i Burlövskommun är i dag väl differentierat och skiljer sig någotfrån riksgenomsnittet. Handeln är den största branschenoch sysselsätter nästan dubbelt så många somriksgenomsnittet. Vård och omsorg och offentlig förvaltningsysselsätter däremot betydligt färre än riksgenomsnittet.Det finns således många arbetstillfälleni Arlöv och inpendlingen är större än utpendlingen.Slutsatser• Arlöv har goda väg- och tågförbindelser, vilketinnebär att invånarna lätt och snabbt kan ta sigmed bil eller tåg till kringliggande orter och städeri Sverige och Danmark.• Arlöv har väl utbyggd kollektivtrafik. Det tar femminuter till Malmö och Staffanstorp och tio minutertill Lund.• Arlöv ligger inom cykelavstånd till Lomma,Alnarp, Åkarp och Malmö.• Infrastrukturen och kommungränsen norrut begränsarArlövs utbyggnadsmöjligheter.• Arlöv har ett stort och differentierat näringslivmed många små och medelstora företag och ettstort serviceutbud.• Tätorten heter Arlöv, kommunen Burlöv liksomköpcentrum och pågatågstation. Namnfråganskapar identitetsproblem. Burlöv Center är merkänt än Arlöv.4

Arlöv i regionen5

HistoriaFörhistorisk tidVid Segebro, vid Burlövs södra kommungräns, har manfunnit en av de äldsta boplatserna i Sverige, dateradetill senglacial tid - tidig stenålder, för cirka 11 000 årsedan. Boplatsen har varit en lägerplats för renjägare,som om sommaren följde renflockarnas vandringar.Arlöv backar, i folkmun Granebacken, mellanGranliden och motorvägen Malmö-Lund, har använtsför gravsättning genom förhistoriens olika epoker. Troligeninnehåller backarna spår från stenåldern i formav stenkammargravar. Säkert vet man att det finnsgravhögar från bronsåldern, eftersom gravar placeradespå höga platser under denna period. I en av deundersökta gravarna har man funnit ett långt järnsvärdfrån vikingatiden.Från medeltiden till 1800-taletFrån medeltiden och fram till enskiftesreformen på1810-talet var bebyggelsen inom Burlövs socken samladi fem byar: Burlöv, Arlöv, Åkarp, Tågerup ochSunnanå. Bynamnen Burlöv (Burlef 1303) och Arlöv(Arleve 1120, Arlef 1201) tillhör det äldsta skiktet avbebyggelsenamn i landskapet och kan härstamma frånfolkvandringstiden. De fem byarna bestod vardera avi genomsnitt ett tiotal gårdar. Bykärnorna låg väl samladeoch omgavs av vidsträckta odlingsmarker som varindelade i tegar. De flesta gårdarna var arrendegårdartill de stora markägarna Alnarps kungsgård ochärkesätet i Lund.Enskiftesreformen genomfördes i Burlövssocken under 1810-talet och kom att medföra storaförändringar i kulturlandskapet. Bysamhällena sprängdesoch gårdsbyggnaderna flyttades ut på ägorna.Befolkningen växte vilket medförde att bebyggelsenutmed landsvägarna ökade. De enkla boningshusen beboddesav husmän med dagsverksskyldigheter hosbönderna. Dagens Arlöv är belägen på platsen förTågerup. Vid platsen för Arlövs by växte Sege stationssamhällefram. Burlövs kyrkby och Sunnanå finnskvar idag medan Åkarps by har utvecklats till en tätort.Burlövs kyrkby var socknens huvudort fram tillslutet av 1800-talet, då Arlövs fabrikssamhälle, det somidag kallas Arlöv, tog över denna funktion.På kartan syns de fem byarna Burlöv, Arlöv, Åkarp, Tågerupoch Sunnanå.Arlövs fabrikssamhälleJärnvägen mellan Malmö och Lund, den första delenav Södra Stambanan som byggdes 1856, bidrog tillArlövs industrialisering. Då fanns ingen station i Arlöv.Sockerbolaget anlade år 1869 ett sockerbruk i Arlövoch förvärvade Arlövgården för att bedriva betodling.Under 1870-talet sjönk spannmålspriserna vilketbidrog till en ökad odling av sockerbetor. Den storaexpansionen för sockerbruksindustrin medförde att Arlövfick en järnvägsstation år 1871.När sockerbruket etablerades bestod Arlöv aven liten samling husmanshus vid Lundavägen ochLommavägen, de s.k. Arlövshusen. De kom att utgörakärnan i det industrisamhälle som växte fram. De flestaav dessa hus är nu rivna. Till skillnad från de uppsvenskabruksorterna uppstod ingen ordnad bruksbebyggelsei Arlöv. Sockerbolaget byggde i stort sett bara fabriksbyggnader.I den mån bolaget köpte mark var det förbetodling och inte för tomtmark åt arbetarna. Arbetskraftenrekryterades bland husmännen och från närbelägnaorter. Bebyggelsen fortsatte att spontant växafram utmed landsvägarna, kring den gamla kärnan avhusmanshus.Vid sekelskiftet 1900 etablerade sig ytterligaretre betydelsefulla industrier, Rösselska mekaniska (somsenare kallas Waggonfabriken ASJ och sedermeraSaab-Scania), Herman Gotthardt samt Skriv ochRitboks AB. Sockerbruket stod nu återuppbyggt ochmoderniserat efter en stor brand 1896.År 1899 bildades municipalsamhället Arlöv. Vidsekelskiftet 1900 uppkom en ny typ av bebyggelse avmer urban karaktär i Arlöv, en tegelarkitektur som var6

Före 1869 Början av 1900-talet2003Kartorna ovan visar hur Arlöv har expanderat under desenaste 200 åren.Bilderna visar Sockerbruket och Dalbyvägen 16.7

karaktäristisk för de skånska stationssamhällena. Husenvar ofta byggda i ett och ett halvt plan med frontespisersom gav intryck av att vara tvåvåningshus. Fasadernavar dekorativa med mönstermurning i olika färgpå teglet. Geukahuset vid Sockerbitstorget ochDalbyvägen 16, från 1908 respektive 1900, är två praktfullaexempel. Husen beboddes främst av hantverkareoch tjänstemän. Geukahuset och Arlövs kyrka är ritadeav arkitekten Alfred Arwidius, som var välkändrunt Malmö och Lund under den här tiden. Arlövs trestorbyggmästare, Möllerstedt, Persson och Tornqvist,byggde många av husen.År 1909 såldes mark avstyckad från fastighetenBurlöv nr 3 till Malmöhus läns egnahemsföreningoch Burlövs Egnahem bildades. Egnahemsrörelsen uppstodvid sekelskiftet och var från början en kooperativföreningsverksamhet som syftade till att lantarbetarekunde köpa sig ett hus med en tomt där man kundeodla till det egna hushållet. Burlövs Egnahem var denförsta egnahemsrörelsen i Sverige. Tomterna var 1 hastora och på flera av tomterna uppstod trädgårdsmästerier.Husen byggdes i samma stil vilket skapadeett enhetligt område. Många tomter har med tiden delatsoch senare utbyggnader på bl a 1920-talet skeddepå mindre tomter.För att avhjälpa bostadsbristen på 1920-taletstyckades ett par av ortens markområden, bl a vid Segevägen,för försäljning till villatomter. De utgör de förstaplanerade områdena i Arlöv med en enhetlig tomtstruktursamt storlek och placering av hus. Villorna sombyggdes anknyter till sydskånsk och dansk byggnadstradition,med hög takresning och utsvängda tak, litettakutsprång och ljus putsad fasad eller fasad i tegel.8Ett myller av butiker och föreningarI korsningen Lommavägen, Dalbyvägen och Lundavägenlåg Arlövs centrum under stora delar av 1900-talet. Under 1900-talets första decennier fanns ett stortutbud av hantverkare och affärsmän inom varierandeverksamhetsområden. Här fanns bageri, bokhandel,charkuteri, järnhandel, konditori, syateljé, plåtslageri,rörledningsverkstad och mycket mer. De flesta var renafamiljeföretag, kanske med någon anställd. Snett mittemot Geukahuset fanns det kooperativa Solidar. PåSolidar fanns alla de matvaror som behövde inhandlas.I huset fanns fem specialbutiker alla med egen ingång:köttaffär, fiskaffär, mjölkbutik, speceriaffär med allt frånkol till lakan och manufakturaffär. Utmed Lommavägenpå järnvägens östra sida låg Arlövs Hotell där det vardans varje lördag och söndag. Här låg också biografen,bio Regal. I hörnet av Lundavägen - Lommavägenlåg strategiskt placerad en av Arlövs telefonkiosker.Hundramannasalen, eller Arlövs Teater som denidag kallas, uppfördes 1892 och blev en samlingslokalför olika föreningar och amatörsällskap. Fastighetenbyggdes och ägdes av Hundramannaföreningen, vilkenvar en sjukkassa som skulle hjälpa sina medlemmarvid ohälsa. Under de första årtiondena speladeamatörsällskap folkliga pjäser och revyer som var väldigtpopulära. Evenemang som Arlövsmästerskapen ibordtennis på 1950-talet och auktioner av diverse slaghölls också här.Arlöv hade under 1900-talet, med tyngdpunktpå den första halvan, ett rikt föreningsliv. Arlövs fotbollsföreningbildades 1909 och 1918 bildades Arlöfs kolonistföreningbl a för gemensamma inköp av fröer ochgödsel samt dränering och upptagandet av en brunn.Koloniområdet heter Granbackens koloniområde ochligger således vid Granbacken. I början av 1953 stodArlövs medborgarhus klart. Hit flyttades biblioteket,folktandvården och även bordtennisklubbarna fick användamedborgarhusets lokaler.EfterkrigstidenÅr 1953 invigdes Sveriges första autostrada, mellanMalmö och Lund, av prins Bertil. Den sträckte sig spikrakti utkanten av Arlöv och var början till en ny epok.Under efterkrigstiden fortsatte Arlöv att expandera,med en kulmen under 1960-70-talet då bostadsbristeni Sverige skulle åtgärdas genom byggandet aven miljon nya bostäder. Det s k miljonprogrammet harpräglat bebyggelsen i Svenshög, Elisetorp ochRinnebäck. Arlövs befolkning mer än fördubbladesunder denna period. Malmöbor på jakt efter bostad flyttadetill Arlöv eftersom Malmö inte kunde erbjuda tillräckligtmånga bostäder. I Burlövs Egnahem har enexpansion också skett under efterkrigstiden men intealls med samma takt. Egnahemsområdet omfattar i dagi stort sin ursprungliga utbredning, men har förtätatsmed åren.Arlöv expanderade inte bara som bostadsort,utan även som industriort. De gamla industrierna somSockerbolaget och Waggonfabriken ASJ ligger kvar ide centrala delarna av tätorten medan de nya industriernasom etablerades under 1960- och 70-talen förladesi koncentrerade områden i utkanten av Arlöv. Detmedförde att Arlöv och Malmö växte samman. Ibörjan av 1960-talet anlades Sveriges första industribyi Arlöv, där Tågarps by tidigare låg, och 1971 invigdesBurlöv Center i utkanten av orten.

1Det gamla vägnätet förändrades under 1970-taletdå Lommavägen fick en ny sträckning. I söder förändradesvägen för att skapa en planskild och säkrarepassage med järnvägen. I norr rätades Lommavägenupp för att få en bra anslutning till Västkustvägen.2Slutsatser• Socknens historia går tillbaka till bybildningarfrån medeltiden. Arlöv är beläget på platsen förTågarps by.• Den industriella historien är synlig i dagens Arlöv,framförallt genom Sockerbruket och bebyggelsenlängs Lommavägen och Lundavägen.Många byggnader som symboliserar den tidenhar dock försvunnit.• Arlöv var ingen typisk bruksort med bruksbebyggelse.• Industriortens ursprung och kärnpunkt är fortfarandeett av ortens centrum.• Den speciella tegelarkitekturen från sekelskiftet1900 finns kvar.• Det historiska vägnätet är läsbart, men har anpassatsefter dagens krav på vägstandard.• Byggandet av Burlöv Center medförde attmånga mindre affärer konkurrerades ut.4391. Geukahuset vid korsningen Lundavägen, Lommavägen och Dalbyvägen 2. Villa i Burlövs Egnahem 3. Elisetorp 4. 1920-talsbebyggelse vid Segevägen

Landskap och grönstrukturArlöv är i söder och öster omgivet av högvärdigjordbruksmark som i huvudsak brukas som åker. Motväster och norr gränsar Arlöv till Spillepeng, Tågarpshed samt Alnarps ängar och park. Kontakten med landskapetrunt Arlöv är dock begränsad av motorvägar:Västkustvägen, motorvägen Malmö-Lund samt E6/E20. Motorvägarna avskärmas längs vissa sträckor avbullervallar, plank och trädridåer.Typer av grönområdenOmrådet kring den gamla disponentvillan (slutet avAllégatan), Granbacken och Svenshögsparken fungerarsom grönområden för de östra delarna av Arlöv.Runt disponentvillan finns uppvuxna gamla skogsbeståndoch nyanlagd parkmark. Granbacken är kuperadmed många höga, gamla träd och används för friluftsteatersommartid. Området mellan Elisetorp ochmotorvägarna har en skogslik karaktär och knyter sammangrönområdena vid gamla disponentvillan och Granbackenmed Svenshögsparken.Sockerbruksparken ligger i anslutning till Sockerbruketi centrala Arlöv och har karaktär av ”stadspark”.Sockerbruksparken ägs av Danisco sugar, menallmänheten har tillträde till parken.Många av villorna längs Lundavägen och österdärom har stora trädgårdar vilka skapar stora grönavolymer. Gång- och cykelstråk genom 1960-70-talsområdenabildar sammanhängande gröna stråk.Utanför Arlöv finns flera grönområden som ärav stort värde för de boende i Arlöv. Väster om Arlövligger Spillepeng, en tidigare deponi som omvandlatstill fritidsområde med motionsslingor, vindskydd medgrillplatser och möjligheter till fågelskådning. Norr omSpillepeng ligger Tågarps hed, en låglänt öppen strandängsom förr var representativ för Öresundskusten,idag betydelsefull för fågellivet. Norr om Arlöv liggerAlnarps ängar, Alnarps fälad och Alnarpsparken.Söder om motorvägen Malmö-Lund planerarBurlövs kommun att utveckla ett större sammanhänganderekreationsstråk som binder samman Arlöv,Kronetorps mölla och Burlövs Egnahem.Slutsatser• Det finns god tillgång på grönområden i Arlövsöstra del och sämre tillgång i den västra delen.• Arlöv saknar ett stråk som binder samman deöstra och västra grönområdena.• Arlöv saknar en grönyta av stadsparkskaraktärsom är offentlig.• Söder om Arlöv planeras ett nytt grönstråk meden längd av ca 4 km, vilket kommer att bli ettstort tillskott till grönstrukturen och skapa möjlighetför promenader.• I omedelbar närhet till Arlöv finns många finagrön- och rekreationsområden: Spillepeng,Alnarps ängar och Alnarpsparken, Kronetorpsmölla samt Burlövs prästgård.• Tillgängligheten till områden norr och väster omArlöv är dålig. Motorvägarna kan bara passerastill fots på två ställen.• Arlöv har närheten till havet.10

5675. Villaträdgård 6. Granbacken 7. Allégatan11

HuvudstrukturerStråkLommavägen, Lundavägen, Segevägen, Dalbyvägenoch Kronetorpsvägen utgör huvudstråken i Arlöv.Kronetorpsvägen och Lommavägen är de viktigastestråken då de utgör passager under Södra stambananoch Lommabanan. Kronetorpsvägen är viktig för kontaktenmed Burlövs Egnahem.Bebyggelsestruktur, gatustruktur & områdenKorsningen Lommavägen - Lundavägen är en viktighistorisk knutpunkt och bebyggelseutvecklingen skeddei huvudsak utmed de fyra huvudvägarna: Lommavägen,Lundavägen, Dalbyvägen och Segevägen samt utmedjärnvägen. Denna gatustruktur fungerar fortfarandesom ryggraden i Arlövs struktur. Bebyggelsen har vuxitutifrån den strukturen. Fram till 1950-talet växte Arlövunder begränsade former med en koncentreradbostadsbebyggelse nära centrum. Under 1960- och 70-talen, då Arlöv näst intill fördubblade sin befolkning,byggdes mellanrummen i den gamla strukturen igen.Höghusen i sydväst är strukturerande och utgör, likt enringmur, en tydlig avslutning av orten. Skalan är härbetydligt större i jämförelse med det övriga Arlöv.Burlövs Egnahem är en egen bebyggelseenklav somhar kvar sin ursprungliga utbredning, men har förtätatsmed tiden.Arlöv har en tydlig uppdelning i verksamhetsochbostadsområden. I mitten av orten, kring järnvägarna,ligger verksamhetsområden. I två kilar, en motöster och en mot väster ligger bostadsområden. LängsLundavägen finns ståtliga ”byggmästarvillor” ochfunkishus från första halvan av 1900-talet. NärmareBurlöv Center ligger 1960-70-talsvillaområden. Västerom Lommabanan kan bostadsbebyggelsen delas ini två områden, ett på vardera sida om Lommavägen.BarriärerSödra stambanan och Lommabanan utgör de störstabarriärerna eftersom de delar orten i tre delar. Södrastambanan kan passeras på tre ställen, längs Kronetorpsvägenoch Lommavägen samt för gång- och cykeltrafikvid järnvägsstationen. Lommabanan kan passeraslängst i norr, vid Kilvägen samt vid gång- och cykelpassageni Tågarpsvägens förlängning. MotorvägenMalmö-Lund utgör en barriär av mindre art. Jordbruksmarkenöster om vägen är i sig inte tillgänglig förallmänheten och planskilda korsningar finns för korsandevägar. Den kraftiga bokridån mot motorvägengör att vägens barriäreffekt tonas ner, bullret gör dockatt man ständigt påminns om vägen. Påfarten till E6och Västkustvägen är en större barriär. Väster ochnorr om dessa vägar ligger Spillepeng, havet, Alnarpsängar, fälad och park. En gång- och cykelpassage finnsöver påfarten till E6.1. En passage för bilar finns vidcirkulationsplatsen vid Västkustvägen och vid korsningenmellan Västkustvägen och Hakegatan. En gångochcykelpassage finns söder om cirkulationsplatsen.Burlövs Egnahem avgränsas helt av vägar.KnutpunkterArlövs historiska centrum där Lommavägen, Dalbyvägenoch Lundavägen korsar varandra, är fortfarandeen viktig knutpunkt och välkomstpunkten i Arlöv. Pågatågsstationenär en knutpunkt för resande.Landmärken och utblickarI Arlöv finns många landmärken. Arlövs kyrka, Sockerbruketoch Kronetorps mölla är landmärken av historiskkaraktär medan Burlöv Center, Svenshög ochElisetorp vittnar om modern tid. I nordväst blickar manut mot havet och ängarna. Söderut finns få utblickardå trädridån och motorvägen Malmö-Lund skapar envägg mellan Arlöv och omgivningen. Kronetorps möllaär högt belägen och därför synlig från Arlöv.Slutsatser• Järnvägarna, Lunda-, Lomma- och Segevägenär tydliga strukturerande element.• Järnvägarna är stora fysiska barriärer och delarArlöv i tre delar.• Järnvägen och de kringliggande verksamhetsområdenadelar upp Arlöv i tre tydliga områden somvar för sig fungerar väl men har dålig kopplingsinsemellan.• Många verksamhetsområden ligger utmed de tvåjärnvägarna och bildar en skyddszon mellan järnvägenoch resterande bebyggelse.• Det finns två knutpunkter i Arlöv: Sockerbitstorgetoch järnvägsstationen. Torget är en historiskknutpunkt, men sammanfaller inte med denstörsta centrumpunkten Burlöv Center vilket göratt knutpunkten inte är så tydlig.• De olika bostadsområdena har fina kvaliteter.• Arlöv är sammanvuxet med Malmö vilket gerproblem med ortens identitet.12

89108. Arlöv sett från Burlövs Egnahem med motorvägen emellan 9. Arlövs kyrka ett landmärke 10. Lommabanans övergång över motorvägen13

FunktionerCentrumArlöv har inte en tydlig centrumpunkt, utan snarare trecentrum med olika funktioner. Burlöv Center är ett centrummed ett stort upptagningsområde i orterna runtArlöv. Korsningen Lomma-, Lunda-, Dalbyvägen, somär Arlövs historiska centrum, har en lokal karaktär medsmåbutiker och bank. Utmed Dalbyvägen vid servicehuset,församlingshemmet och vårdcentralen Svenshög,finns ett tredje centrum som försörjer Arlövs invånarei öster. Burlövs Egnahem har inga centrumfunktioner.BostadsområdenArlöv har ett differentierat utbud av bostäder, här samsasvillor från förra sekelskiftet med miljonprogrammetsstorskaliga bostadsområden och radhus från 1960-70-talet. År 1990 bestod 44 % av Arlövs bostäder av hyresrätter.Burlövs Egnahem är ett utpräglat villaområde.Bostadsområdena ligger inom gång- och cykelavståndtill de centrala delarna.VerksamhetsområdenArlöv har en lång tradition som industriort. De störstabranscherna är tillverkning och handel. Här finns enblandning av stora företag som t ex Danisco Sugar (f dSockerbolaget) och COOP Forum (tidigare KF) ochsmå företag som bilverkstäder och serviceföretag. Detstörsta verksamhetsområdet i Arlöv är inkilat mellanSödra stambanan och Lommabanan: Arlövs Industribyväster om Kronetorpsvägen och industriområdet Testvägenöster om Kronetorpsvägen. De bägge områdenahar god tillgänglighet genom Kronetorpsvägens kopplingtill Lundavägen och trafikplats Kronetorp och anslutningtill cirkulationsplatsen till E6. Mellan Södra stambananoch Burlöv Center ligger verksamhetsområdetHantverkaregatan. Vid Västkustvägen ligger verksamhetsområdetArlövsvägen som till största del liggeri Malmö kommun.Offentlig verksamhetSom Burlövs kommuns huvudort är Arlöv väl tillgodoseddmed offentlig service. Här finns post, bank, bibliotek,försäkringskassa, arbetsförmedling, kommunkontoroch polis. Inom vård och omsorg finns vårdcentral,folktandvård, apotek och äldreboende. Daghemfinns i anslutning till skolorna och ute i bostadsområdena.Lillevångsskolan är en 1-5-skola, Humlemadsskolani Elisetorpsområdet en 1-6-skola och likasåSvenshögsskolan. Vårboskolan är en 6-9-skola. Ianslutning till Vårboskolan finns Komvux och engymnasieenhet. Förutom gymnasieenheten finns ingetgymnasium i Burlövs kommun utan eleverna får läsapå annan ort. I Burlövs Egnahem finns ingen offentligverksamhet, de boende hänvisas till Arlövs tätort.Handel och ServiceHandel och service finns i huvudsak vid de tre centrumpunkterna.I Burlöv Center finns ett stort butiksutbud.Kring Sockerbitstorget och utmed Lundavägen ochDalbyvägen i centrala Arlöv finns ett varierat utbud avrestauranger och butiker. På Dalbyvägen vid Elisetorpfinns det tredje centrat i något mindre skala. UtmedLundavägen finns också ett flertal butiker. Det finnsett flertal bensinstationer runt om i Arlöv. I bostadsområdenaväster om Lommabanan finns ett fåtal butiker.Fritid, kultur och rekreationsområdenArlöv har ett rikt föreningsliv med organiserade aktivitetersom bordtennis, boule, bowling, fotboll, gymnastik,handboll och innebandy, ridning och simning. Härfinns också fotoklubb, scoutkår, motorklubb, hembygdsförening,brukshundsklubb, konstförening för attnämna några. I Arlöv finns en fritidsgård för ungdomarna.I området kring Burlövsbadet och Kronetorpsvallenfinns ett flertal bollplaner. Vid kyrkan finnsArlövs församlingshem. Arlövs Teater spelar under vinterhalvåretpopulära revyer och på sommaren anordnasunderhållning på Granbacken, ”Granbackenkvällar”.Kronetorps mölla är en tillgång förArlövsborna och de boende i Burlövs Egnahem. Därvisas utställningar av olika slag, bedrivs café och undersommaren erbjuds musikunderhållning. Vid Arlövsgårdenfinns en 18-håls golfbana som byggs ut medytterligare nio hål.Slutsatser• Arlöv har tre centrum vilket kan verka splittrande,samtidigt som det är mångfacetterat.• Burlöv Center vänder ”baksidan” mot tätorten.• Verksamhetsområdena i Arlöv har ett bra lägevid motorvägarna.• Arlöv har ett stort utbud av kommersiell ochoffentlig service.• Burlövsbadet är en stor tillgång.• Huvuddelen av servicen ligger öster om Södrastambanan.• Arlöv har ett rikt föreningsliv.14

1112131411. Burlöv Center 12. Vid Sockerbitstorget 13. Kronetorps mölla 14. Bostäder i Rinnebäck15

Trafikmönster16Biltrafik och vägnätLundavägen, den gamla landsvägen mellan Malmö ochLund, går genom Arlöv. Den fungerar som genomfarti Arlöv, men också som huvudgata i Arlövs gatunät.Lundavägen är ombyggd till en miljöprio-riterad väg,med avsmalningar från fyra körfält till två för att minskagenomfartstrafiken. Lommavägen knyter samman Arlövmed Lomma och Alnarp medan Dalbyvägen anslutertill Burlövs Egnahem, Kronetorps mölla, Burlövskyrkby och vidare till väg 854 mot Staffanstorp. Segevägenansluter till Sege, verksamhetsområdet storaBernstorp och till väg 11 via trafikplats Flansbjer. Kronetorpsvägenansluter till Dalbyvägen och motorvägenMalmö-Lund söderut och till Västkustvägen norrut. Dethistoriska vägnätet utgör grunden i dagens gatustruktur,men detta kan för ett otränat öga vara svårt att urskiljadå vägarna har byggts om för att svara mot dagenskrav och trafikflöden.Västkustvägen förbinder Malmö centrum ochhamnområden med E6/E20 som i sin tur förbinder södraSkåne med resten av Sverige. E22 sträcker sig frånMalmö, diagonalt genom Skåne till Kristianstad ochsedan vidare utmed ostkusten. Arlöv har tillgång tillmotorvägnätet via trafikplatserna Kronetorp i öster ochSege i söder samt Burlövs trafikplats utmed Västkustvägeni norr och cirkulationsplatsen i väster. BurlövsEgnahem gränsar till motorvägen E6/E20 och motorvägenMalmö-Lund och har god tillgång till motorvägsnätetvia trafikplats Kronetorp.Arlöv har två olika typer av huvudnät: den äldrerutnätsstrukturen från början av 1900-talet där trafikensprids ut i nätet och 1960- och 70-talens matargatoroch innanförliggande säckgator, där Elisetorp ochRinnebäck är två tydliga exempel. Verksamhetsområdenai Arlöv är uppbyggda kring en eller flera matargatorsom försörjer områdena. Burlövs Egnahem harett småskaligt gatunät med Egnahemsvägen som huvudgata.Gång- och cykeltrafikFörutsättningarna för gång- och cykeltrafik i Arlöv ochBurlövs Egnahem är goda, trotts att det separeradegång- och cykelvägnätet inte är heltäckande. I 1960-och 70-talsområden är det separerade gång- ochcykelvägnätet välutvecklat medan det i gamla Arlöv ärmer begränsat, men man kan med enkelhet cykla längsde flesta bostadsgator. I verksamhetsområdet i norraArlöv finns separerade gång- och cykelvägar och genomverk-samhetsområdet utmed Västkustvägen gårgång- och cykelvägen till Malmö. Burlövs Egnahemknyts samman med Arlövs tätort med ett separat gångochcykelnät.Utmed Lundavägen, Lommavägen, Dalbyvägenoch Segevägen finns separerade gång- och cykelvägarvilket underlättar för gående och cyklister då dessavägar stundtals är hårt trafikerade. Öster om Södrastambanan är gång- och cykelvägnätet till centrum välutbyggt. Järnvägarna är ett hinder för gång- och cykeltrafikanternaoch leder ibland till omvägar. Det finnstre passager under Södra stambanan och två passagerunder Lommabanan. Arlöv och Burlövs Egnahem harett väl utbyggt gång- och cykelvägnät som knyter antill orterna Åkarp, Lomma och Malmö.KollektivtrafikI Arlöv finns två kollektivtrafiknät: tågtrafik och busstrafik.Pågatågen mellan Malmö och Lund, med stoppi Arlöv (stationen heter Burlöv), trafikerar sträckan fråntidig morgon till sen kväll. Pågatågen går en gång ihalvtimmen i vardera riktning.Arlöv trafikeras av fyra busslinjer, Burlövs Egnahemav två. Mellan Arlöv och Staffanstorp går enpendelbuss som stannar på ett flertal platser i Arlövoch vid Burlövs Egnahem. Mellan Malmö och Lundgår en buss med ett flertal stopp i Arlöv. Bussen mellanMalmö och Landskrona har flera stopp i Arlöv. BussenMalmö - Genarp stannar i Arlöv och vid BurlövsEgnahem.Slutsatser• Arlöv har genom det korta avståndet till E6/E20/E22 och ”Yttre Ringvägen” en god kontakt medregionen.• Trafikanterna på vägarna förbi Arlöv uppfattarinte att de passerar Arlöv utan uppfattar ortensom ett av Malmös ytterområden.• Möjligheten att resa kollektivt till och från ortenär god.• Gång- och cykelvägnätet är har olika standardi olika områden av Arlöv. Arlöv ligger inomcykelavstånd till Lomma, Åkarp, Alnarp ochMalmö.• Järnvägarna utgör en barriär för gång- ochcykeltrafikanterna.• Den historiska vägnätet med landsvägarnaLommavägen, Lundavägen, Dalbyvägen ochSegevägen utgör grunden i dagens gatustruktur.

1516171815. Lundavägen 16. Gång- och cykelväg i Svenshög 17. Tågarpsvägen 18. Pågatågsstationen17

FolklivAnvändandet av de offentliga rummen - folklivet - ärviktigt för en orts karaktär och ”själ”. Arlöv är en ortfull av verksamheter och affärer. Utbudet i Arlöv lockarmänniskor från ett stort upptagningsområde runtorten.DagspulsArlöv har en livlig dagspuls. Burlöv Center drar till sigmånga besökare som bidrar till ett intensivt folkliv. Övrigaaffärer, verksamhetsområden, skolor, vårdcentraloch tandläkare genererar också liv och rörelse underdagen. Aktiviteter som besök på bibliotek, bank ochaffärer är begränsade till dagtid. Genomfartstrafikenpå Lundavägen och trafiken i korsningen Lommavägen,Dalbyvägen och Lundavägen ger en märkbar dagspuls.KvällspulsFram mot eftermiddagen och kvällen förändras rörelsemönstreni Arlöv och Burlövs Egnahem. Aktiviteternaförflyttas från verksamhetsområdena till bostadsområdenaoch centrum för handel. Efter skola och arbeteerbjuder Arlöv, som har ett väl utvecklat föreningsliv,aktiviteter som bordtennis, bowling, fotboll, gymnastik,handboll och innebandy, kraftsport, simning och tennis.Många idrottsaktiviteter är lokaliserade till Burlövsbadetmed Kronetorpsvallen samt Arlövs idrottshall på Mångatan.På eftermiddagar och kvällar rör sig folk i olikaåldrar inom bostadsområdena.Pizzeriorna, restaurangerna och internetcaféetvid Sockerbitstorget bidrar till Arlövs kvällspuls. Bowlinghallenpå Dalbyvägen har kvällsöppet alla dagar iveckan och Burlöv Center har kvällsöppet på vardagar,vilket också bidrar till en kvällspuls. Ungdomarnasamlas bl a kring Sockerbitstorget och på internetcaféet.Årliga evenemangArlövsteatern har årligen en nyårsrevy med kända skådespelare.Revyn är välkänd och ses av många frånoch utanför Arlöv. Varje sommar ges underhållning påGranbacken, de så kallade ”Granbackenkvällarna”,vilka är välbesökta evenemang. Midsommar firas påGranbacken och i Prästgårdsparken i Burlövs kyrkby.Valborg firas vid ”hundgården” mitt emot vårdcentralenpå Dalbyvägen.Slutsatser• Arlöv har en livlig dagspuls på grund av alla verksamheteroch Burlöv Center.• Sockerbitstorget är en samlingspunkt för ungdomarkvällstid.• Burlövsbadet besöks även av många som bor iandra kommuner.• I Arlöv spelas varje år den populära Arlövsrevyn.På sommaren lockar ”Granbackenkvällar”många besökare.18

1920212219. Ungdomar på ”stan” 20. Folkliv utanför servicehuset 21. Shopping vid Sockerbitstorget 22. Sockerbitstorget19

Arlövs styrka och svaghetStarka sidor• Arlöv har många arbetstillfällen och ett differentieratnäringsliv vilket ger orten liv. Arlöv äringen sovstad.• Arlöv har direkt koppling till det övergripandemotorvägnätet vilket innebär att invånarna lättoch snabbt kan ta sig med bil till kringliggandeorter och städer i Sverige och Danmark.• Arlöv har en väl utbyggd kollektivtrafik, tåg ochbuss. Det tar fem minuter till Malmö ochStaffanstorp och tio minuter till Lund.• Arlöv har en god tillgång på offentlig serviceoch ett mycket stort utbud av kommersiell service,för en ort av Arlövs storlek.• Arlöv har fina, väl fungerande bostadsområden,såväl villa- som flerfamiljsområden.• Arlöv har en gammal historia som går tillbakatill medeltiden. Vissa av spåren är synliga i dagensort.Svaga sidor• Bilden av Arlöv präglas av stora verksamhetsområdenoch många arbetsplatser.• Järnvägarna är stora barriärer som delar Arlöv itre delar.• Stor andel flerfamiljsbostäder kan vara begränsandeför möjligheten att byta bostadstyp ochupplåtelseform inom orten.• Få passager till omgivande natur- ochrekreationsområden väster och norr om orten.• Ett grönt stråk mellan den östra och västradelen av Arlöv saknas.• Tätorten heter Arlöv, kommunen Burlöv liksomköpcentrat, pågatågsstationen och badhuset. Detger problem med identiteten.• Arlövs historia är otydlig i dagens ort.• Arlövsborna har nära till kulturutbudet i Malmö,Lund och Köpenhamn.• Vid och i närheten av Arlöv finns fina grön- ochrekreationsområden: Spillepeng, hav och badstränder,Alnarps ängar, Alnarps fälad, Alnarpsparken,Kronetorps mölla samt Burlövs kyrkby.20

Sammanfattning och rekommendationerTydliggör Arlövs kvaliteterArlöv uppfattas ofta av utomstående som synonymtmed Burlöv Center, eller industriorten med BurlövCenter. Det har sin historiska förklaring. Orten har vuxittill följd av den industrietablering som startade i slutetav 1800-talet. Järnvägen var en viktig förutsättning ochverksamhetsområdena ligger därför kring järnvägen,centralt i orten. De många arbetsplatserna har varitoch är en viktig del av Arlövs karaktär. De ger ortenett eget liv och en identitet. Arlöv behöver marknadsförassom den attraktiva bostadsorten med småstadensmått, vad gäller struktur, avstånd, gatunät och storauppvuxna trädgårdar. Runt kärnan av arbetsplatserfinns fina bostadsområden med både småhus och flerbostadshus.Inlemma Burlöv Center i ArlövIdag vänder sig Burlöv Center ”bort” från Arlöv eftersom de stora entréerna ärriktade mot angöringen för bilar och det kringliggande vägsystemet. För att fåBurlöv Center som en integrerad del i Arlöv, och för gående, borde en entrévända sig mot Lundavägen vid korsningen med Lillevångsgatan.Burlöv Center mot Arlöv.21

Arlöv sett från ÅkarpMalmös skylt från Arlöv settKalinaånSkillnaden i gatuutformning Arlöv - MalmöGe Arlöv en tydlig avgränsningArlövs sammanväxning med Malmö och de stora förbifarternamedför att orten kan uppfattas som en del av Malmös utkant. Detär därför viktigt att skapa en tydlig ”port” till Malmö. Idag markeraskommungränsen i söder genom en trädplantering i Lundavägensmittremsa. Porten till Arlöv skulle kunna göras tydligare genom attbättre visa passagen av Kalinaån och Sockerbrukets huvudbyggnad.Vid färd på Lundavägen från norr utgör höghusen i Svenshögen tydlig början eller port till Arlöv. Det är viktigt att behålla ettöppet stråk mot Åkarp och inte låta samhällena växa samman.Utveckla grönstråkI Arlövs östra del finns ett sammanhängande grönstråk.Norr och väster om Arlöv finns olika typer avnaturområden: Alnarps ängar, Alnarps fälad och Alnarpsparkensamt Spillepeng. Det saknas ett stråk somförbinder de östra och västra grönstråken. Stråketskulle innebära en utveckling av möjligheterna för rekreationoch friluftsliv samt skapa mervärden för floraoch fauna och dess spridningsmöjligheter.22

Minska barriärernaArlöv karaktäriseras av järnvägar och verksamhetsområdeni centrum av orten med bostadsområden påömse sidor. För att minska järnvägarnas barriäreffektbör fler logiska och lättillgängliga passager skapas förgående och cyklister. En viktig punkt är Företagsvägensoch Industrigatans förlängning under Södra stambanan.För att öka tillgängligheten till grönområdena norroch väster om Västkustvägen och E6.1 bör ytterligareen passage över/under motorvägen skapas.Variera bostadsbeståndetArlöv har en tonvikt på flerfamiljsbostäder. Med ettvarierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer, gesen möjlighet att flytta inom Arlöv när behov att bytatyp av bostad uppstår.För att kunna erbjuda invånarna i Arlöv ett varieratutbud av bostäder borde fler bostäder byggas iorten. En möjlighet är att omvandla verksamhetsområdentill bostadsområden som nu sker vid Strandängen,före detta Hermann Gotthardtsområdet.23

Förstärk den historiska knutpunktenKorsningen Lommavägen - Lundavägen - Dalbyvägenär Arlövs historiska kärnområde och utgör även i dagen viktig knutpunkt. Platsen har inte en utformning somsvarar mot dess läge och historiska betydelse. En knutpunkteller korsning definieras delvis av de kringliggandebyggnaderna. Det planerade biblioteket kommerhöja platsens betydelse och medföra att den syd-västra kvadranten av korsningen kan knytas till de övrigaoch ge korsningen ett mer ”helt” uttryck. Utformningenav gatorna som leder till korsningen har ocksåstor betydelse. Lundavägen och Dalbyvägen är stadsgatormedan Lommavägen är utformad som en trafikled.Att omvandla Lommavägen till en stadsgata, kanskemed en eller dubbla trädrader, skulle bidra stort tillatt förstärka platsen och få en representativ infart medett tydligare gaturum. Det skulle kunna samordnas medatt skapa ett grönt stråk som förbinder de östra delarnaav Arlöv med de västra. Sockerbruksparken skullekunna bindas samman med ett trädkantat stråk underjärnvägen.Lommavägen våren 2003.Lommavägens passage under Södra stambanan (våren2003).Exempel på utformning av stadsgata.24