Ortsanalys för KUMLA KYRKBY - Sala kommun

Bakgrund och metodSala kommun har under perioden 2010-2012valt att utföra ortsanalyser för sju av de mindretätorterna i kommunen. Syftet med analyserna äratt föra en dialog med dem som bor på landsbygdensamtidigt som deras kunskap och åsikter kommeratt ligga till grund för en inledande fas i arbetetmed att ta fram en ny översiktsplan för Salakommun. Metodvalet för ortsanalysen byggerdärför på dialog och samverkan med invånare,föreningar och andra aktörer på orten vilketresulterar i ett välförankrat material som tar sinutgångspunkt hos de människor som faktiskt boroch verkar på platsen.Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalysernatill:…att nå ett väl förankrat planeringsunderlag somtar fasta på ortens karaktär och identitet införupprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun.…att genom dialog med boende, organisationeroch näringsliv öka engagemanget och intressetför ortens utveckling.… att fånga upp pågående diskussioner och projekt.Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskrivade olika orternas karaktär och identitet utifrånbland annat fysiska strukturer, historia ochfolkliv. Utifrån dagens situation formulerasstyrkor och svagheter, vilket resulterar i en radslutsatser om behov inför framtiden. För att ta4tillvara och uppfylla dessa behov i det framtidaplaneringsarbetet har sammanfattande tankarom fortsatt utveckling formulerats.För att hitta en bra form för dialog i orterna anlitadeSala kommun landskapsarkitektstudenten SofiaForsberg som fick i uppdrag att ta fram en modellför det praktiska arbetet med ortsanalyserna(examensarbetet Medborgardialog i ortsanalys- Ett arbete om värdet av kommunikationtidigt i planeringsskedet. Modellen tar blandStormöte i Kumla församlingshus november 2011.annat upp annonsering, inbjudan, samarbeten,praktiska förberedelser, workshopformer ochuppföljning, vilket har varit till stor hjälp underortsanalysturnén genom kommunen.Kumla kyrkby var den sjätte orten som besöktesoch under stormötet den sextonde november2011 ick deltagarna lyssna till fyra lokala föreläsaresom berättade om sin syn på andan i bygdenoch sina tankar kring framtida utveckling. Därefterföljde tre workshopbaserade gruppdiskus-

8Folkhögskolans kvinnliga gymnaster.INDUSTRIALISERING OCH URBANISERINGDen industriella revolutionen kom till Sverigeunder första hälften av 1800-talet. För att klarade försörjningsfrågor som tidens befolkningsökningarhade fört med sig behövde lantbruket ökabåde sin effektivitet och produktion. Nya uppinningarledde till att man lärde sig att konstrueranya maskiner för att bruka jorden på ett snabbareoch mer lönsamt sätt. Man brukar kalla detta förlandsbygdens mekanisering vilken ick till följd attdet inte längre behövdes lika mycket arbetskraftute på fälten. På så sätt kom den industriella revolutionenatt medföra en omfattande urbaniseringdär befolkningen i städerna växte samtidigt sombefolkningen på landsbygden minskade. Decenniernakring sekelskiftet 1900 skedde dock en förändringi förlyttningsmönstret. En ny period avutlyttning till landsbygden tog fart runtom i landetoch i Kumla kyrkby steg folkmängden samtidigtsom det utvecklades en allt större ekonomisksjälvständighet. I samband med detta så kom ävenjärnvägen till Kumla år 187 med ett stationshus,senare följt av ett mejeri, en telegrafstation, post,en uppsjö av små affärsrörelser, samt lera nyasmåhus längs den gamla bygatan.De nya kommunallagarna från 1862 innebar ävenett ökat självstyre åt kommunerna i Sverige. Genomståndsriksdagens avskaffande 1866 kom nude mest välbärgade bönderna att få allt större in-lytande och makt inom den politiska sfären. Föratt förbereda sig för detta nya ansvar behövdebönderna en adekvat utbildning inom samhällsochkommunalkunskap, föreningsteknik och mö-

tesvana. Tärna folkhögskola grundades därför år1876 och ick sitt namn efter stationsbyggnadenTärna station. Huvudbyggnaden stod klar år 1880men ick sitt nuvarande utseende på 1920-talet.Så småningom kunde även böndernas döttrarsöka in till folkhögskolans kurser, men det skulleprecis som inom andra områden ta lång tid innankvinnorna ick en jämställd plats i folkhögskolansvärld. Dröjde gjorde det också innan drängarnaoch pigorna, torparna, statarna och tjänstehjonengjorde sitt intåg i skolans värd och ick rätt till denutbildning vi idag anser är allas rättighet.RATIONALISERING AV JORDBRUKETI slutet av 1940-talet stod den svenska landsbygdenåterigen inför stora omvandlingar. Nyatekniska och ekonomiska idéer tillsammans medpolitiska beslut ledde till en kedjereaktion av rationaliseringsprojektinom jordbruket. År 1947fattades nya jordbrukspolitiska beslut med målsättningenatt skapa en nationell självförsörjningsamt se till att en jordbrukares lön var likvärdig enindustriarbetares. För att möjliggöra dessa idéervar man tvungen att öka produktiviteten genomatt börja bygga upp mer teknisktavancerade ochstorskaliga jordbruk. Följden av denna effektiviseringvar att mellan 194-1970 så blev drygt trejärdedelar av de som tidigare arbetat inom jordbrukettvungna att sysselsätta sig på annat håll.CENTRALISERING OCH KOMMUNREFORMERParallellt med jordbrukets effektivisering togäven en centralisering fart. År 1943 hade över 00av Sveriges kommuner mindre än 00 invånare.Frågan utreddes av 1943 års Kommunindelningskommittésom kom fram till att antalet landskommunerradikalt måste minskas. År 192 försvannde 2281 sockenbaserade kommunerna på landsbygdenoch ersattes av 816 nya ”storkommuner”.Kumla kom då att tillhöra storkommunen ”Stor-Tärna” vilken innefattade orterna Kumla, TärnaKila, Varmsätra och Norrby (församlingarnaKumla, Tärna, Kila och Norrby. Ganska snart visadedet sig att denna reform inte varit tillräckligtgenomgripande. Man började därför fundera påcentralortsprincipen. Riksdagen tog beslut om enny kommunreform år 1962 där storkommunernagrupperades om till 282 kommunblock. År 1971infördes en enhetlig kommuntyp, där samtliga tidigarelandskommuner, städer och köpingar om-9

Kumla skytteförening.TÄRNA MEJERImen togs inte i bruk förrän 1910. Mejeriet var se-ladesprecis som många liknande anläggningar sedantill att husera tvätteri, bilverkstad och senareäven ett gjuteri.11

Landskap och naturKumla kyrkby är beläget längs Ranstaåsen (enförgrening av Badelundaåsen med utsikt över ettvackert odlingslandskap med helåkersbygd i västoch norr och med ett småbrutet landskap i öster.Samhället ligger i den naturgeograiska regionen men präglas snarare av närheten till det lackaMälardalslandskapet.Kumla kyrkby har alltid varit en välmående bygdtack vare sina bördiga jordar vilket fortfarandemärks då brukandet av jorden fortsätter på i stortsett all mark trots svängande konjunkturer närdet gäller priset på grödor. Skogsområdena påbåda sidor av åsen utgörs av reslig barrblandskogdär även lövet går att inna men då mer som ettundantag och oftast i randzonerna där skog övergårtill åker och runt gårdar och andra äldre bybildningar.Åsen som når fram till kyrkbyn från Ranstas södraskogar är till största del av typen , detvill säga en ås med ett markerat toppigt utseende.Norr om samhället försvinner åsen sedan somsammanhängande ås och ersätts i stället av denlacka dalgången där Sagån lyter fram. ordenuppe på åsen är av det surare slaget vilket passarbarrväxter som exempelvis tall. Det är anledningentill att det endast är på åsen som det växersammanhängande tallskog.Landskapstypen som präglar Kumla med storandel öppen mark blir samtidigt en begränsningför de bybor som önskar tillgång till större skogaratt ströva i. Man använder därför litigt de skogsområdensom inns trots att de egentligen inte ärutvecklade för friluftslivets behov med vandringslederoch motionsspår.Söder om samhället kan man följa åsen på någonav de småvägar som löper på och vidare ut frånåsens båda sidor. Även skogsområdet som liggersydväst om byn och som innehåller både litevåtmarker och smärre berg används frekvent avkumlaborna. Här inns även ett intressant biologisktinnehåll i form av den framinventeradenyckelbiotopen sumpskog. I området inns ocksåett stigsystem som underlättar besök i skogsområdet.Rörelsemönstret i landskapet är tydligt och harvarit så ända sedan tiden före medeltid då bådegenomresande och boende använde åsryggensom det viktigaste stråket till och från byn. Resterav den gamla hålvägen som är föregångarentill de riktiga vägarna syns fortfarande här ochvar på åsen. Längre tillbaks i tiden spelade även12

Sagån som rinner öster om kyrkbyn en viktig rollsom farled, vilket idag syns genom förekomstenav fornborgar i vattendragets närhet som går attinna i exempelvis grannsocknen Tärna.HUSTA KÄLLADrygt en kilometer norr om centrala Kumla kyrkbyhittar man Husta källa, vilken är en så kalladtrefaldighetskälla. Enligt gammal folktro hadevattnet i trefaldighetskällorna en nästan magiskläkande kraft. Precis som många andra svenskakällor som tillskrivits magiska egenskaper rinnervattneti Husta källa mot norr. Förr i tiden uppfattadesnämligen norr som det ondas hemvist ochi den riktningen skulle sjukdomar och krämporåterförpassas från den mänskliga kroppen. Trefaldighetskällornahar ofta ett medeltida, katolsktursprung men i vissa fall kan man även påvisa enkoppling till mycket tidigare förkristna offer- ochkultplatser. Platsen där Husta källa är belägen harfaktiskt en historisk anknytning som sträcker siglångt tillbaka till stenåldern då en av traktens förstabosättningar lär ha legat precis där.13

Fysiska strukturerDe fysiska strukturer som präglar en ort kan beskrivasoch analyseras med hjälp av många olikametoder. Den analysmetod som Sala kommun haranvänt tillsammans med invånarna i Kumla kyrkbybaseras på delar av den metod som stadsplanerarenKevin Lynch tog fram under 1960-talet.Metoden tar sin startpunkt i invånarnas personligaupplevelse av sin omgivning där de själva fårmarkera och diskutera viktiga landmärken, knutpunkter,barriärer och stråk i sin bygd.OMRÅDEN OCH FUNKTIONERKumla kyrkby karaktäriseras av fyra olika områdensom inns beskrivna på kommande sidor.Känslan av dessa områden har till stor del att göramed vilka funktioner och byggnadstyper de innefattar.1 23Tärna folkhögskolaTärnabadet4BarnhemsbackenKumla kyrkaKlockargården och Kumla församlingshusHembygdsgården14

1. I nordvästra delen av byn hittar man folkhögskoleområdetmed sina lärobyggnader och elevochlärarbostäder. Huvudbyggnaden uppfördesursprungligen år 1880 men byggdes senare om år1928 till sitt nuvarande utseende. Elev och lärarbostäderbyggdes under 1940-talet och bär spårav sin tids enkla och sparsmakade arkitekturstil.Byggnaderna är slätputsade i olika nyanser avgult och med vitt och grönt som accentfärg.15

162. Inom det nordöstra området hittar man dengamla mejeribyggnaden längs med den norra delenav Kumlavägen. Inom området har även bynsnumera nedlagda affär en gång legat. I områdetligger även utomhusbadet Tärnabadet och härinns även en äldre gård vars stora ekonomibyggnadersyns på bilden längst upp i mitten.

3. Det tredje området domineras visuellt av denljusa 1300-tals kyrkan som är belägen på en kulleomgiven av byns kyrkogård. Väster om kyrkan liggerhembygdsgården med sina knuttimrade husfrån 1700-talet. I de södra delarna av området hittarman två skolbyggnader varav den äldsta (direktnedan idag är omvandlad till privatbostadmedan den yngre används som pastoratbyggnad.17

184. Detta område är det största bostadsområdet iKumla kyrkby. Här skedde en omfattande nybyggnationav villor under åren 190-1970. De lestaav husen är 1-1, plans villor med tillhörandegarage och trädgård. Funktionalistiska enklaoch sparsmakade stildrag blandas med 60-taletsformspråk bestående av mexitegel, betongglas,indragna fasadpartier med kontrasterande svarteller mörkbrun kulör.

BARRIÄREREn barriär är något som skärmar av ett områdeoch som kan vara svårt att passera. Barriären kanvara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar,vägar, inhägnade områden, skogar, vattendragoch platser som upplevs otrygga.En av de tydligaste barriärerna som pekades utav invånarna i Kumla kyrkby var järnvägen vilkenbåde är svår och farlig att ta sig över och somskärmar av byn mot landskapet i öster. Även Kumlavägenupplevs som en barriär då den går raktgenom bostadsområdet och tillåter tung traiksom medför buller. Riksväg 70 norr om byn försvårarpromenader norröver och kan därför betraktassom en barriär.Själva landskapet i sig fungerar dessutom som enbarriär genom att byn är placerad på en ås i ettjordbrukslandskap. Nästan alla naturliga rörelsemöntersker längs med åsen, medan det inns fåmöjligheter att röra sig ut i odlingslandskapet.STRÅKStråk är där vi rör oss, på gator, järnvägar, gångvägar,cykelleder, vattendrag och stigar. Stråken kanleda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråkeller motionsslingor i naturen.Stråk för rekreation och motionSvårpasserade barriärerUnder mötet markerades en nordvästlig motionsslingaut vilken löpte från kyrkan längsmed Folkhögskolevägen,förbi skolan och sedan upp motBarnhemsbacken för att slutligen följa bilvägentillbaka till bygatan, alternativt stigen från skolan19

och den märkta motionsslingan på Barnhemsbacken.Det inns även ett promenadstråk utmedjärnvägen samt en slinga som går upp mot Högrindoch sedan rundar kvarteren av bostadsbebyggelse.Vad som framgår från kartbilden är attstörre delen av stråken inns väster om järnvägenvilket inte är så konstigt då denna som sagt utgören svårpasserad barriär i landskapet.LANDMÄRKENEtt landmärke är ett objekt som är karaktäristisktför en plats. Exempel är byggnader, torn, konstverkoch broar. De landmärken som lyftes framunder stormötet i Kumla var kyrkan, hembygdsgården,Tärnabadet och Tärna folkhögskola.Kyrkan är ett historiskt landmärke som kan sesfrån långt håll då den är belägen på den högstapunkten i byn. Kyrkan ligger inbäddad i bebyggelsestrukturenutmed bygatan och är det mest synligabyggnadsverket i Kumlas landskapsbild ochsyns på nästan alla lygfoton som är tagna överbyn.Hembygdsgården som ligger sydväst om kyrkanpekades också ut som ett landmärke av kumlaborna.De rödmålade byggnaderna ligger på detvästra krönet av åsen och syns väl då man kommerin i byn norrifrån.Tärnabadet är ett landmärke som bara de sombor i Kumla eller de som en gång besökt badet hittar.Det ligger relativt dolt från både Riksväg 70,Kumlavägen och Folkhögskolevägen.20LandmärkenKnutpunkter, mötesplatser

Tärna folkhögskola med sin huvudbyggnad utgörett identitetskapande landmärke i de västradelarna av Kumla kyrkby och området syns ävennär man kör in mot byn norrifrån längs Kumlavägen.KNUTPUNTER OCH MÖTESPLATSERKnutpunkter är de platser där man uppehållersig, träffar bekanta eller byter färdmedel. Tidigarei historien har kyrkan varit den viktigaste knutpunkteni byn. Den kompletterades senare medbyskolan vilken dock har lämnat ett tomrum eftersig sen den las ner 2004. Idag inns det inte såmånga naturliga mötesplatser kvar i byn. Återvinningsstationenpekas lite oväntat ut som en platsdär en del spontana möten mellan grannarna kanske. Andra mötesplatser är församlingshuset,folkhögskolan och under sommaren så träffasmånga bybor på Tärnabadet.Kumla församlingshus.21

Service, föreningsliv och turismI detta avsnitt redovisas de verksamheter, föreningslivoch den turism som inns i Kumla kyrkby.Dessutom beskrivs viktiga lokala utvecklingsprojekt.TÄRNA FOLKHÖGSKOLATärna folkhögskola startades i slutet av 1800- taletmed syfte att bilda traktens bönder inom poltikoch kommunalkunskap. Idag är skolan öppenför alla elever i Sverige över 18 år och man harungefär 120 helårstudenter som läser på någonav skolans fyra utbildningslinjer: allmän kurs, hälsovägledare,IT-pedagog eller skrivarlinje. Utöverdessa långa kurser så inns det även ett varieratutbud av helg- och sommarkurser.Tärna folkhögskola bedrivs under landstinget iVästmanland och är idag deras enda folkhögskola.Dessutom samarbetar landstinget med Västmanlandsläns bildningsförbund, LBF, som är ett regionaltsamarbetsorgan för folkbildningen i länet.Till skolkomplexet hör även ett internat där elevernaerbjuds boende i enkelrum med egen toalettoch dusch, antingen i Östergård eller i Västergård.Förutom utbildningslokaler och bostäder så harskolan även en egen pool, gym, bibliotek samteget kök där man serverar hemlagad mat.KUMLA HEMBYGDSFÖRENINGHembygdsföreningen i Kumla är en ideell föreningsom bildades 1960. Den har till uppgift att väcka,22

Tärnabadet 1970. Foto: Nils Eriksson Kumla kyrkby.stärka och fördjupa kunskapen om hembygdeni forntid och nutid. Trivselbefrämjande arrangemangså som fester, julmarknader, utlykter ochresor samt irande av nationaldag, valborg ochmidsommar präglar föreningens verksamhet. Intillhembygdsgården inns även en lera hundra årgammal ek som även syns på framsidan till häftet.TÄRNABADETI Kumla Kyrkby hittar man det enda tempereradeutomhusbadet i Sala kommun. Badet byggdesmellan åren 1968-69 inför den stora kommunsammanslagningenoch har genom årens lopp använtslitigt av såväl salabor som kumlabor.Badet var i huvudsak i kommunens regi framtill sommaren 1991. Under några år på 80-taletdrevs badet även av Medborgarskolan. 1991 togSala Handbollsförening över driften och sedandrev badet under 11 år. Dock gick ekonomin dåligtunder början av 2000-talet vilket ick till följdatt kommunen var tvungen att överta driften år2002. Året därpå kom ett förslag om att badetskulle kunna säljas för att användas som iskodling.I samband med detta förslag bildades BygdeföreningenTärnan som sedan sommaren 2003driver badet i egen regi.Idag arbetar man hårt för att utveckla Tärnabadet.Man har bland annat byggt en scen för kulturellauppträdanden och arrangemang och man arbetaräven för att få en minigolbana till badet. En solanläggninghar även byggts på taket för att utnyttjasolvärmen till vattnet. Varje sommar anställs ävenett lertal av traktens ungdomar varpå badet harkommit att bli traktens största ungdomsarbetsgivaresommartid näst efter Sala kommun.BYGDEFÖRENINGEN TÄRNANBygdeföreningen Tärnan bildades 2003 som enekonomisk förening med huvudsaklig uppgift attfrämja och samordna landsbygdsutvecklingen iKumla-Tärna-Kila området. Förutom att driva badetstödjer föreningen ett cykelledsprojekt sompågår i Sala kommuns södra delar. Syftet är attsammanbinda tätorterna i Salas södra kommundelmed varandra och därigenom möjliggöra ettbättre utnyttjande av faciliteter utanför stadskärnansåsom Tärnabadet, Tärna Folkhögskola, RanstaSkola och handelscentrum, Kurorten Sätra-Brunn, Sala Silvergruva och samtidigt öppna uppför nya näringsmöjligheter. En annan målsättningär att möjliggöra ler naturnära upplevelser medkulturella inslag i en levande landsbygd och därmedfrämja folkhälsan.PÅGÅENDE KULTURMINNESPROJEKTKumla kyrkby och dess närhet är en kulturhistoriskintressant bygd. Därför har Hembygdsföreningenmed början sommaren 2011 placerat ut ett1-tal skyltar, som i korthet beskriver vilka byggnadersom funnits här, men rivits inom loppetav åren 1960 - 1980, och lite om deras historia.En skiss över var skyltarna är uppsatta inns påanslagstavlor i kyrkbyn, bl.a. vid sopstationen påBivägen.23

Kumla FF grundades år 1968 med syftet att engageraortsbefolkningen med diverse aktiviteteroch för att få behålla Kumla skola. Det bildades enstyrelse och olika kommittéer inom områden somis, jul, påsk, sista april, lucia, midsommar, idrott,motion och lokalen. Numera är lera av dem vilande.Lokalen har länge varit en populär träffpunkt iKumla kyrkby och öppnen för barn och ungdomarunder tisdagskvällar. Trots att intresset sjunkitnågot under senare år så har man ändå ungefär114 medlemmar i dagsläget.KYRKANKyrkan med dess aktiviteter utgör en viktig samlingspunktför många Kumlabor. Kyrkan erbjuderbland annat barn- och ungdomsverksamheter, körer,syförening samt gemensamhetsaktiviteter såsom resor och ilmvisning i samband med gudstjänster.Kyrkrotens Syförening i Kumla bildadesför många år sedan men var mellan åren 1996till 2007 vilande tills verksamheten återupptogspå initiativ av Gun Eriksson. Syföreningens verksamhethar en viktig social funktion att fylla. Antalmedlemmar uppgår idag till 12 stycken vilkaträffas ungefär 2 gånger i månaden större delenav året. Vid träffarna förekommer både allsång,prat och ika. Man anordnar även jul- och vårfester,inbjuder sångkörer och underhållare och görutlykter tillsammans.24

AnalysKumla kyrkbys anda och identitetGenom ortsanalysen för Kumla kyrkby ville viveta mer om och dokumentera vardagslivet i bygden.Hur ser livet ut här, vilken mentalitet råder,inns det en karaktäristisk ”Kumlaanda” och vadär ortens själ och identitet?Som en inspiration för att sätta igång diskussionernaså var fyra personer speciikt inbjuda tillmötet. Deras uppgift var att under tre minuterberätta om sin relation till orten samt belysa viktigafrågor för en framtida utveckling av bygden.Först ut var Gund Ekblad som länge varit aktivinom kyrkan. Därefter talade Hans ohansson frånHembygdsföreningen om sin syn på att bo i Kumlakyrkby följd av Tommie Karlsson som tidigare varitrektor på Tärna Folkhögskola. Sist läste HåkanSvärd, planerings- och utvecklingschef på Salakommun, en betraktelse som Nils Eriksson frånKumla skrivit. Nedan följer korta citat från dessaberättelser. – Nils Erikssonsina rötter.”– Gund Ekblad – Hans Johansson – Tommie Karlsson– Hans Johanssonoch Kumla kyrkby. Den är värdeneutral och syftetfolkhögskolan handlar det om att se de behov som-gymnasiebehörighet. ”– Tommie Karlsson - – Nils ErikssonTommie Karlsson berättar om Tärna folkhögskola.25

DISKUSSION OM ORTSANDAN tetdiskutera vidare på temat anda och identitet.Nedan följer en kort sammanfattning av diskussionerna.Då Kumla är en relativt liten ort med ett invånarantalpå runt 200 personer så leder det till enkänsla av att alla känner alla och andan mellangrannarna beskrivs som trevlig och opretentiös.Karaktären av Kumla målas upp som en lugn ochoch vacker natur. Tärnabadet, kyrkan och folkhögskolanpekas ut som viktiga identitetsskapandeplatser liksom hembygdsgården och de kyrkligaaktiviteter som pågår i församlingshuset ochKlockargården.Flertalet av de som bor i Kumla kyrkby har botthär mer än halva sina liv vilket betyder att många 1960-1970-talet omvandlats till äldrehushåll medi byn så har även elevunderlaget för låg- och mel-lasbyskola lades ner 2004, dock under starka protesterfrån både byborna och föräldraföreningen.Kumla har historiskt sett haft ett aktivt föreningslivoch trots att antalet medlemmar minskat undersenare år så har man ändå imponerande 114medlemmar i Fritidsföreningen. Även hembygdsföreningenoch bygdeföreningen Tärnan är starkalokala föreningar som är mycket viktiga i frågorsom handlar om att bevara ortens gemenskap ochdriva den lokala utvecklingen framåt.26

Styrkor och svagheterDiskussionen om ortsandan övergick så småningomi uppgiften att i mindre grupper ta framen fempunktig lista över Kumla kyrkbys främstastyrkor och en fempunktig lista över vad somskulle kunna bli bättre. Under ikapausen ickdeltagarna sedan rösta på de frågor som de självaansåg vara viktigast med hjälp av klistermärken.Röstningen räknades därefter samman och nedankan man läsa topplistorna som kom fram angåendeKumlas styrkor och svagheter.Kumla kyrkbys 5 främsta styrkor:1. Tärnabadet (21 röster2. Det geograiska läget i regionen (11 röster3. Kyrkan och dess aktiviteter (11 röster4. Lugn och vacker miljö (9 röster. Tärna folkhögskola (8 röster5 saker som skulle kunna bli bättre:1. Bättre kommunikationer (32 röster2. Bättre ordning på tomter och miljöer (24 röster3. Bygga en cykelväg till Ransta och Sala (16 röster4. Utveckla Tärnabadet (9 röster. Detaljplanera för utveckling av bygden (8 rösterI Kumla listar man alltså Tärnabadet som denfrämsta styrkan med orten med mer än dubbeltså många röster som andraplatsen ick. Det över40-åriga badet ligger byborna varmt om hjärtatoch här har många spenderat soliga sommardagartillsammans med familjen. Badet som liggeromgärdat av ett åkerlandskap byggdes precisinnan kommunsammanslagningen 1971 för depengar man hade i kommunkassan. Att man valdeatt bygga just ett tempererat utomhusbad förpengarna är kanske inte så konstigt med tanke påavsaknaden av badsjöar i närområdet.På delad andraplats i omröstningen över Kumlasstyrkor så kommer det geograiska läget i regionenoch kyrkan med dess aktiviteter. Med cykelavståndtill Sala och Ransta och med 3 respektive4 mil till Västerås och Enköping så är möjlighetetenatt arbetspendla från Kumla stor. Kyrkansrelativt stora utbud av aktiviteter är viktigt föratt skapa gemenskap på orten och fungerar somKumla kyrkbys främsta samlingsplats.Andra styrkor som listas är den lugna, vackra ochrofyllda miljön där även folkhögskolan ingår somen identitetskapande komponent.När det kommer till saker som skulle kunna blibättre i Kumla så röstade majoriteten av mötesdeltagarnapå att man behöver bättre kommunikationermed tåg, buss och cykel. Man önskaratt tågen återigen ska göra ett stopp i byn för attmöjligöra längre resor med kollektivtraik samtatt det ska vara säkert att cykla till både Ransta,Kila, Tärna och Sala i framtiden. De mötesdeltagaresom kom från Tärna underströk även detbristande underlaget av busstopp i deras del avkommunen.Kumlaborna är även irriterade på skräpiga tomteroch misskötta allmänna miljöer. Ovårdade tomteroch byggnader mitt i villabebyggelsen kan skapabåde otrygghet och missnöje. Man är även beroendeav att skötseln av kommunens mark fungerarsom den ska, både för att man vill att det ska setrevligt ut men även för att praktiska funktionersom snöröjning ska fungera under vinterhalvåret.Dessutom vill man att det från kommunens hållska detaljplaneras för en utveckling av bygden.Det handlar både om att möjliggöra för ler bostäderoch gemensamma träffpunkter men även omatt tillsammans med bygdeföreningen utvecklaområdet kring Tärnabadet.27

Sammanfattande tankar omframtida utvecklingDessa rekommendationer grundar sig i de tankaroch idéer som väcktes under dialogen i Kumlakyrkby samt i tidigare diskussioner inom ochmellan Sala kommun och andra aktörer. I beskrivningarnagörs ingen skillnad på kommunalt ellerprivat ansvarsområde utan rekommendationernaska ses som generella och kan användas som stödi allt utvecklingsarbete i Kumla kyrkby.28Stärk Kumla kyrkbys identitet och byggvidare på styrkornaKumla kyrkby är en liten landsbygdsort som änidag präglas av sitt rika historiska arv. Gemenskapeni byn är stark och man är stolt över sin bygdoch pratar varmt om den lugna och rofyllda bostadsmiljön.Ett boende i Kumla ger möjlighetenatt välja ett bostadsalternativ i ett vackert naturnäraläge med utsikt över ett levande jordbrukslandskap.Här inns den småskaliga granngemenskapenmånga söker efter, det pendlingsnära lägettill både Sala, Västerås och Enköping, och inte attförglömma, här får man mycket hus för pengarna!Samtidigt har Kumla precis som många andramindre landsbygdsorter en dalande befolkningstillväxtdär invånarantalet minskat med ungefär10 % de senaste 20 åren (från 233 st år 1990 till207 st år 2010. Under mötet diskuterades därförvad som krävs av kommunen respektive invånarnaom man vill vända denna negativa trend och iställetöka inlyttningen till byn? Givetvis inns detinget enkelt svar att inna men till viss del handlardet om hur man mer aktivt kan börja marknadsföraKumla kyrkby som en attraktiv bostadsortbåde inom Sala kommun men också ur ett störreregionalt perspektiv.BoendeParallellt med positiv marknadsföring så måsteman tillskapa nya boendemöjligheter som erbjuderett bredare spektrum av upplåtelseformerän i dagsläget. Det är viktigt att Kumla har ettvarierat utbud av bostäder där både en potentiellinlyttare som en beintlig Kumlabo kan väljamellan att bo i villa, radhus, insatslägenhet ellersmåhus. För att kunna fånga upp en bredare målgruppmed olika ekonomiska förutsättningar ärdet dessutom viktigt att man kan välja om man villhyra eller äga sitt boende.På mötet påpekades det även att det idag saknasett seniorboende ( på orten. Många äldreunderströk vikten av att kunna välja att bo kvar i

Kumla även då man blir äldre och inte längre orkarsköta hus och trädgård. En etablering av ettseniorboende skulle samtidigt medverka till enpositiv lyttkedja och därmed en rotation på bostadsmarknadendär ler villor i byn på sikt kanbli tillgängliga för nya barnfamiljer.Under mötet diskuterades även vilka lägen somskulle vara attraktiva att planlägga för nya bostäder.Kumlaborna pekade bland annat ut ytor motfolkhögskolan, områden runt Tärnabadet och pååkermarken mot Barnhemsbacken. ust nu hålleren ny detaljplan på att tas fram som möjliggör sexnya villor på en del av Kumla Prästgård 3:8 utmedFolkhögskolevägen.Bättre kommunikationer med buss, tågoch cykelEtt annat starkt önskemål från kumlaborna är attutveckla möjligheterna att lättare ta sig till ochfrån Kumla med andra färdmedel än bilen. Idagisoleras orten från spontana besök via cykel- ochpromenadstråk då den till största del är bilburen.Kumla ligger inte mer än 7 km söder om Sala ochdärför skulle det inte behöva ta längre tid än 20-30 minuter för att tryggt kunna cykla in till stanunder sommarhalvåret. Att ha välfungerandekommunikationer med buss och cykel är en viktigfaktor om man vill göra Kumla mer lättillgängligtbåde för långväga turister och för andra invånare iSala kommun som exempelvis åldersgruppen 10-18 år vilken är beroende av att det inns ett välutbyggtcykelnät för att fritt kunna ta sig till och frånKumla liksom till Tärnabadet.Till stor del handlar det därför om att göra kollektivtraikenenklare och mer lättillgänglig än idagsläget och se till att bussturerna och cykelvägarnaanpassas efter olika målgruppers behov avhur och framförallt när man behöver förlytta sig.För att möta upp framtidens behov och anpassasig till mer hållbara kommunikationsmönster såbehöver Sala kommun arbeta aktivt med att göralandsbygden mer lättillgänglig även för dem sominte har en bil. Att återinföra ett tågstopp i Kumlaskulle innebära större möjligheter att utveckla orten.Liknande diskussioner pågår för andra mindreorter på sträckan mellan Sala och Uppsala ochför orter runt Västerås. På samma sätt skulle Salakommun kunna arbeta för att utreda ett framtidatågstopp i Kumla kyrkby.Utveckla nya arenor för samarbeteAtt hitta nya arenor för samarbete handlar till stordel om hur man kan stärka kopplingen mellanframförallt folkhögskolan och byn. Tärna folkhögskolahar idag många av de funktioner som byn iövrigt saknar och genom att söka efter nya samarbetsformerkan Tärna folkhögskola utvecklas tillatt bli en mer integrerad part i projektet med attdriva Kumla kyrkbys utveckling framåt.Frågor som diskuterades under mötet handladeom hur man exempelvis kan nyttja tomma elevbostäderoch skollokaler under sommarhalvåretdå helårskursarna har sommarlov? Redan idag29

kan man läsa 1-2 veckors kurser och samtidigt fåtillgång till boende på skolans internat. Spontanaidéer som kom fram under mötet handlade blandannat om att utnyttja lokalerna som vandrarhemdär besökarna kan göra gemensamma utlyktertill närbelägna utlyktsmål där lokala föreningaroch entreprenörer erbjuder service och guidning.Utveckla Kumla som ett turistmål30Kyrkan med Albertus Pictors målningar är en uniktillgång som bär på stora kulturhistoriska värden.Här stannar bussturer från hela Sverige för att semålningarna och höra berättelserna om kyrkanstillkomst. Kanske kan man öka turistvärdet ytterligaregenom att utveckla regelbunden caféverksamhetvid hembygdsgården under sommarhalvåret.Detta kanske kan ske i samarbete med någonav byns föreningar, lokala företagare och leverantörerav närproducerad mat?En annan mer lokal attraktion är Tärnabadet. Attutveckla badet för att möta upp framtidens behovhandlar även om att försöka kombinera badetmed andra aktiviteter och funktioner. Ett förslagsom kom upp på mötet handlade om att utvecklaen camping i anslutning till badet. Kanske kanman göra badet som en arena för sommarlägeroch även bygga en ny större bassäng för motionssim/tävlingssim?Idag pågår dessutom ett projekt drivet av Nils Erikssonsom handlar om att synliggöra historien iKumla genom att sätta upp informationsskyltarsom berättar om viktiga platser i byn, som exempel.Detta projekt skulle kunna förstärkas ytterligaregenom att synliggöra dessa platser samt fortsättaatt koppla samman de viktigaste av dessapunkter med nya cykelstråk och motionsslingori syfte att göra fornminnena i Kumla mer lättillgängliga.Förutom fasta turistmål i form av byggnader ellerfornlämningar kan även lokala evenemang varaviktiga turistmål. Kanske ska man börja anordnalokala marknadsdagar där man säljer närproduceradmat och hantverk och kombinera det medfolkhögskolans aktiviteter på Tärnadagen?Behovet av en gemensam mötesplatsSedan skolan lades ner 2004 så upplever mångaKumlabor ett tomrum efter en lokal samlingspunktdär man kan träffa sina grannar och andrabybor Idag har kyrkan och dess verksamhetupprätthållit mycket av den funktionen genomallehanda aktiviteter i sina lokaler. Men samtidigtsaknar många en mer neutral mötesplats därbåde spontana och planerade möten kan ske. Kanskehandlar det om att ha en kiosk eller ett litetcafé i anslutning till kyrkans parkering eller intillhembygdsgården eller skolans gamla lokaler. Ettstort önskemål från Kumlaborna är att få en attraktivoch vacker bykärna. Att satsa på en försköningoch förstärkning av bykärnan och centralastråk med markbeläggning, planteringar, belysningoch nya sittplatser skulle förhoppningsvisstärka Kumla kyrkby.

Vad händer nu?Den här ortsanalysen ska ses som ett första stegi arbetet med att ta fram en ny översiktsplan förhela Sala kommun. Det inventeringsarbete ochden beskrivning av Kumla kyrkby som sammanställtshär kommer i det framtida planeringsarbetetfungera som kunskapsunderlag och visa på vilkade viktigaste utvecklingsfrågorna är i bygden.Med hjälp av ortsanalysen kan politiker, tjänstemänoch andra aktörer positionera sig och drivautvecklingsarbetet framåt. Kan vi tillsammansformulera rekommendationer inför framtiden såkan vi komma längre än om var och en jobbar påsitt hörn.Självklart kan analysen även användas externt utanförkommunen i marknadsföringssyfte och sominformation om kommunen och bygden. När välarbetet drar igång med Sala kommuns nya översiktsplankommer vi att återkomma till Kumlakyrkby med dialoger, samarbeten och andra aktiviteter.Vi hoppas att alla som varit delaktiga iortsanalysarbetet även fortsättningsvis vill arbetamed bygdens utveckling tillsammans med oss.På återseende!31

Ortsanalys för Kumla kyrkbyEnheten för planering och utvecklingKommunstyrelsens förvaltningSALA KOMMUNPROJEKTLEDNINGTherese Nyberg, Eva-Marie Larsson, Kicki Söderback och Anna JägvaldTACK TILL:Alla mötesdeltagare på stormötet 16:e november 2011Referensgruppen i Kumla kyrkbyLars Östlund för bildmaterial3-minuters-föreläsarnaBob EngelbertssonNils ErikssonMagnus ErikssonLådbilen för kaffe och mackorKumla församlingshus för uthyrning av lokalSala kommunBox 304, 733 2 SALA0224- 000 fax 0224-188 0kommun.infosala.se www.sala.se