T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat

KORPÖGATT o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n gÅrgång 5 September 2007 Pris 10:-Ylva blir YlvaMan behöver i egentlig mening inte varaen offentlig person för att bli känd avalla i Torsåker. Vissa blir det ändå.Ylva Derfér har blivit Ylva med helabygden och förknippas med uppgiftensom diakon. Men nu blir hon pensionäroch har bestämt sig för att i fortsättningenbara vara Ylva.Sidan 8Med Jesus på pakethållarenMånga har bett om att Korpögat skallskriva lite mer om de människor somfunnits i Torsåker och som ännu finnskvar i minnet trots att de för länge sedanlämnat sina jordeliv. Här presenterarvi ytterligare en av dessa odödligaTorsåkersbor, för visst minns vi Krans-Kalle.Sidan 18Sveriges rivigaste kommunNu startas snart grävskoporna för att tahand om problemen med Hoforshusbestånd av hyresfastigheter. ÄvenTorsåker berörs. Här ger vi en bild avhur diskussionerna förs just nu menäven om allt pekar i en viss riktning fårvi utgå ifrån att sista ordet ännu intesagts i debatten.Hem till byn1963 reste Kerstin och Göran Ottosson från Torsåker över Atlanten för attstarta ett nytt liv i USA. Trots att de funnit sig väl till rätta i sitt nya hemlandfinns en liten vrå längst inne i hjärteroten som aldrig har lämnat Torsåker.Sidan 12Joel hyllas igenÅrets Joel Berglund-stipendiat blevCalle Lindén som till all glädje har anknytningtill Hästbo i Torsåker. Vid enoperahelg i Strömsbruk hyllades Joelsom en av de största operasångaresom världen skådat. Men då hans morsett sitt livs första operaföreställningmed sin son på scenen återvände honhem till Torsåker med sorgset sinne.Sidan 2, 4-7 Sidan 14-15Calle LindénRävigt värre Sidan 21-23

2 KORPÖGATLedaren:Dyrköpta erfarenheterKORPÖGATTorsåkers SockentidningPolitiskt oberoendeUtges av:Torsåkers SockenföreningAnsvarig utgivareHåkan HanssonBankgiro: 5601-8831Annonser:Margareta Skogsberg 0290-40173Material skickas till:Alkrantzvägen 281395 Torsåkermargareta.skogsberg@telia.comRedaktionssekreterare:Maude Hydén,prosten246@hotmail.comNyhetsrapporteringen i det härnumret av Korpögat domineras avdet nyss framlagda bostadsförsörjningsprogrammetför Hofors kommunsom förmodligen kommer attförändra Hoforshus fastighetsbeståndavsevärt. Det gäller ävenTorsåker där det kommunala bostadsbolagetshyreshus varit lite aven tickande bomb under åtskilligaår. Flera olika faktorer har medverkattill detta. De flesta lägenheternahyrs av pensionärer somskulle ha svårt att klara hyran omlägenheterna rustades till den standardde rätteligen borde ha. Dåligekonomi hos bostadsbolaget har tillviss del varit ett hinder för renoveringsamtidigt som hyresgästernatycker att det kan vara bra somdet är. Även om lägenheternahåller låg standard har hyresgästernatrivts i sina hus.I några av husen har det iblandvarit rena Sörgårdsidyllen där manfunnit trygghet i varandra, druckiteftermiddagskaffe tillsammans ochhämtat posten till den som för dagenråkar ha ont i sina ben.Från Hoforshus har man inför densituationen valt att skjuta problemenpå framtiden vilket kanske påsätt och vis varit det bästa för alla.Men nu är framtiden här.Verkligheten bankar på dörren iform av kommunens nya bostadsförsörjningsprogramsom säger attHoforshus måste göra en rejälöversyn över sitt fastighetsbeståndtill följd av vikande befolkningsutvecklingoch här görs inga undantagför Torsåker. Ännu är inga definitivabeslut fattade. Men allt pekari en viss riktning och det ärsvårt att se hur det skulle kunna bliså mycket annorlunda än vad somhar föreslagits i planen. Möjligenkan man i hela den här historienskönja spår av felhantering.De senaste 20 åren har det intekommit en enda signal som pekarmot att Hofors skulle kunna utvecklaspositivt som bostadsort.Renodlade bruksorter som Hoforshamnar hjälplöst på efterkälken ifråga om var dagens modernamänniska vill och kan leva och bo.Makthavarna i Hofors har målatupp en bild av att just Hofors avalla bruksorter i Sverige skulle varadet stora undantaget i det avseendetutan att på något sätt kunnaförklara hur det skulle kunna gå tilli verkligheten. Ingen tror väl på allvaratt folk från hela Sverige skullevallfärda till Hofors enbart för attnågra politiska makthavare utroparsig själva till Sveriges vänligastekommun.Mot sunt förnuft har man satsatåtskilliga miljoner på renovering avhyresfastigheter i Hofors, fastighetersom nu måste rivas för att deförväntade skarorna av nyinflyttadetill Hofors inte kommer.Men nu är inte tid att leta eftereventuella syndabockar. Framtidaanalyser får utvisa om något bordeha skötts annorlunda. Tilläggas kanatt samhällsutvecklingen och denenskilda människans levnadsstilidag förändras så snabbt att bostadsbolagenhar svårt att vid varjetillfälle kunna erbjuda de bostadsalternativsom efterfrågas.Vad gäller Torsåker finns ettstort behov av hyreslägenheter, alltfrån ungdomsboenden till 55-plushus.Torsåker är idag en attraktivbostadsort som har framtiden försig i det avseendet. Det märks bådei form av ökade villapriser ochökad efterfrågan på hyreslägenheter.För att Hofors kommun skallvara en bra plats för både näringslivoch boende utifrån hur verklighetenser ut är det av största viktatt Torsåker får ett fungerande beståndav hyreslägenheter, allt frånungdomsboenden till 55-plushus.Det vilar ett tungt ansvar på bådeHoforshus och på politiska företrädareatt styra utvecklingen åtdet hållet.Alla bör så långt som möjligt försökadra åt samma håll i det avseendet.Finns bara viljan och ambitionenbrukar resten kunna ordnasig det också.Nyfödd medarbetaretill ungdomsredaktionenGrattis Bodil och Tim till er sonWilliamönskar redaktionenPostadress:KorpögatSolbergaleden 28, 813 40 TorsåkerBesöksadress:Bygdegården TorsåkerTel. 0290-40173 Fax. 0290-40175e-mail: korpogat@hotmail.comTryck:Sandvikens Tryckeri AB, 2006

Bygdemarknadentar pausArrangemanget är arbetskrävandeoch de ansvariga fick alltför sentförhinder för att kunna genomföramarknaden i år. Tiden var ocksåför knapp för att man skulle kunnaöverlåta ansvaret till andra.Marknadens Vänner kommer igennästa år, och hoppas också på förståelseatt ideella åtaganden iblandfår stå åt sidan.RättelseI förra numret av Korpögat skrevvi om byggboomen i Torsåker därhus byggs både vid Lummerbackenoch vid Wallbyheden.Då vi skulle redogöra för släktförhållandenakring huset vid Wallby-“Siste man släcker ljuset”heden som byggs av Ove och BeritCarlsson blev det alldeles galet.Vi råkade utnämna Berit till RuneBlomkvists dotter och vi utnämndeockså gården där huset byggs somBerits barndomshem.Någon undrar hur långt det ska gå när rivningarna börjar i TorsåkerKORPÖGATEndast kort på HälsocentralenNumera accepterar Hälsocentralernaendast betalning med någonform av betalkort. All kontanthanteringär borttagen. De som ej användersig av betalkort, får en fakturahemskickad, dock utan faktureringsavgift.Korpögat frågadeAnn-Christine Bergdahl-Hedlundsom är ekonom på Primärvårdenskansli om orsaken till förändringen.– De flesta betalade sina avgifterpå Hälsocentralen med kort,3och hanteringen av de kontantersom lämnades blev mycket kostsamför Landstinget. Oavsett hurmycket pengar som hanterades pårespektive hälsocentral måste vianlita något säkerhetsföretag somhämtar dessa. Besparingen fördenna hantering kan nu i ställettillfalla vården, säger Ann-Christine Bergdahl-Hedlund.Text: Margareta SkogsbergGlöm alltihop! Parets koppling tillgården ligger i att Rune Blomkvistvar Oves morbror och ingentingannat.Korpögat ber om överseende medsammanblandningen.Korpögats vännerNu har hösten kommit på allvar dåvi får tända ljus och krypa upp isoffhörnet och njuta av någon intressantläsning. Tag Korpögatmed er, njut och väck minnen avdet som skrivits. Kanske har dunågot du vill berätta om, någotbarndomsminne eller någon händelsesom kan väcka minnen hosTorsåkersborna. Hör gärna av digtill oss, vi vill gärna ha fler medarbetare.Sedan föregående nummerhar Ing-Mari Möller-Andersenlämnat bidrag till Korpögatsekonomiska överlevnad.Tack alla ni som på ett eller annatsätt visar er uppskattning förtidningen.Redaktionen

4 KORPÖGATNya bostäder för framtidenDet bostadsförsörjningsprogramför Hofors kommun somnyligen presenterades har väcktkänslor och reaktioner på olikahåll. Något annat var knappastatt vänta. Även om programmetinte är taget i sin helhetutan successivt kommer att förasin i kommunens budgetarbetestår det redan klart att fastighetsbeståndetvid Hoforshuskommer att förändras kraftigt.Det berör även TorsåkerFör Hoforshus VD Christer Ekendahlblir det en tuff tid när det härskall diskuteras och penetrerasfrån alla håll och kanter.– Det här är en process som viinte kommer undan. Enskilda personerkommer att beröras på ettnegativt sätt, antingen genom attde måste byta bostad eller få kraftigthöjda hyror efter lägenhetsrenovering.Men vi gör det här somen investering i Torsåkers framtid.Något annat val har vi inte och vifår alla arbeta för att åtgärdernaskall kunna genomföras i så stortsamförstånd som möjligt, sägerChrister Ekendahl.Många undrar över hur det blirmed 55-plushusen där turerna harvarit många sedan kommunen presenteradesitt första utkast i frågan.– Där måste vi försöka kommatill ett avslut. Tolv lägenheter ärplanerade och vi har i dagsläget25-30 intressenter. Enligt vår planeringskall husen vara inflyttningsklaranästa höst under förutsättningatt kommunen lämnar ettekonomiskt bidrag till produktionen.Utan kommunala bidrag kandet inte bli någon nyproduktion varesig för 55-plushus eller någraandra hus, säger Christer Ekendahl.Någon annan placering avhusen än vid Spelmannen blir detinte heller.– Jag kan inte se några andraalternativ. Området vid Spelmannenhar varit ett huvudalternativredan från början och nu är det definitivtfastställt i alla instanser, sägerChrister Ekendahl och tilläggeratt hyreskostnaden för en trerummarekommer att hamna pårunt 7.100 kr/månad.Beträffande Hoforshus övriga fastigheteri Torsåker ser planeringenungefär ut så här: Källarvägen 2 ärförhållandevis nyrustat och behöverej åtgärdas vidare. Källarvägen4, 6 och 8 samt fastigheter påSmedjevägen bör rivas. Källarvägen4, 6 och 8 byggdes en gångsom ett temporärt pensionärsboendeoch har på sätt och vis överlevtsig själva.– Ett alternativ är att bygga nyabostäder och ett annat är att renoverade befintliga. I båda alternativenså måste Hoforshus höja hyrornamycket över dagens nivå,säger Christer Ekendahl och tilläggeratt huvudparten av Hoforshushyresgäster i Torsåker är pensionärer.Gammelstillavägen 7 är också rivningshotat.Lägenheterna uppfyllerinte dagens normer. Nuvarandehyresgäster, som även här är i huvudsakpensionärer, tycker kanskeatt man kan bo där ändå. Men nyahyresgäster skulle inte godta denstandard som huset har att erbjuda.Omfattande renoveringar skullekunna göras och man har ävenlekt med tanken på att göra om lägenheternatill ungdomsboenden.Men prislappen blir orealistisk, menarChrister Ekendahl.Även Solbergaleden 9, där blandannat Torsåkers Socken- och skolmuséumfinns inrymt står som ettrivningsobjekt i planeringen.Här blir det en dyr rivning medtanke på fasadmaterialet men detskulle aldrig gå att få ekonomi påhuset efter en omfattande renovering.Frågan om vart museet skallta vägen vid rivning ligger inte påHoforshus bord just nu.– Det handlar om ett bostadsförsörjningsprogramoch eftersommuséet inte är en bostad måste sådanaproblem lösas i ett annat forum,förklarar Christer Ekendahl.Hur blir det då med gamla Hemlinsaffär som Hoforshus köpte in förnågra år sedan och som sedandess stått tomt?– Där kan det hända någonting.Just nu låter vi en arkitekt titta påmöjligheten att bygga om huset tilllägenheter vilket nog kommer attske om det går att få ekonomi påhuset, säger Christer Ekendahl ochtillägger att bostadsmarknaden harförändrats på flera olika sätt ochatt gamla sanningar inte längregäller. Tidigare ville ensamståendeha lägenheter med två rum ochkök. Idag är situationen en annan.Ändrade förhållandenPersoner som skiljer sig önskartillgång till stora lägenheter och habarnen boende hos sig varannanvecka.– Då räcker det inte med tvårum och kök och det här har bostadsmarknadeninte riktigt hunnitanpassa sig till, säger ChristerEkendahl.Vad tror han då om Torsåkersframtid som bostadsort?– Givetvis tror jag på Torsåker.Jag är ju själv Torsåkersbo. Jagtror att nuvarande folkmängd iTorsåker kommer att hålla sig ganskakonstant under lång tid framåt.Några större ökningar kommer vinog inte att få se, men det finnsingen anledning att tro på så storaminskningar heller med tanke påden attraktionskraft som Torsåkerhar idag.

KORPÖGAT5Beträffande ungdomsboenden harKorpögat tidigare tagit upp fråganom prefabricerade modulhus somibland används som studentbostäderoch på hotellanläggningar därman tillfälligtvis måste öka respektiveminska fastighetsbeståndet.Kunde det inte vara aktuellt för enort som Torsåker med tanke påungdomsboende?– Jag har ingen erfarenhet avsådana modulhus men rent spontanttycker jag inte att dom hörhemma i Torsåker.Men om man nu inte har råd attbygga något annat?– Då står vi inför en annan frågeställningsom jag inte kan kommenteraidag, säger Christer Ekendahlmed tillägget att han i alla fallkan tänka sig att undersöka vilkavillkor som finns beträffande modulhus.Rives och skall ersättas med nyproduktionByggs om till lägenheter, kanskeSmedjevägen i Torsåker rives och skall ersättas med nyproduktionRives och skall ersättas med nyproduktionReportage: Margareta Skogsberg & Staffan Berglind

6 KORPÖGATBilliga ungdomsboenden finnsEfter de senaste turerna kringHoforshus ställer sig mångafrågande till om det någonsinkan byggas några ungdomsbostäderi Torsåker. Kostnadernaför nyproducerade hyreshushar idag skjutit i höjdenpå ett sätt som gör attkommunala bostadsbolag ismå kommuner knappast harmöjlighet alls att bygga nytt.Modulhus vid Hamnhotellet i VisbyMen idag finns alternativ och dettycks som alltmer obegripligt varförman inom kommunpolitiken intekan ta sig en funderare kring detta.Åtminstone vid tanke på begreppetungdomsbostäder eftersom ungdomarinte behöver någon kvalificeradköksutrustning dimensioneradefter storbak eller omfattandemattillverkning. Inte heller finns likastora behov av garderober ochförvaringsutrymmen som äldre generationerhar.Lillehammer blev förebildDet gäller de så kallade Lillehammer-modulernasom allt fler börjarfå upp ögonen för och med varshjälp nyproduktion av hyresfastigheterskulle kunna reduceras avsevärt.Korpögat har tidigare berörtfrågan om prefabricerade modulhussom komplement till ordinärbebyggelse och ser nu anledningatt göra det igen. Visserligen hållerhusen något lägre standard än konventionellahyreshus. Men om mannu inte har råd med något annat,skulle det då inte kunna vara ett alternativ?Historien om Lillehammer-modulernabörjade då norska Lillehammerfick de olympiska vinterspelen1994. Plötsligt skulle staden härbärgeratusentals nya invånare avvilka vissa skulle stanna i två åroch andra skulle stanna i två veckor.Förhoppningsvis skulle någraav de nya invånarna bli kvar därför gott sedan spelen avslutats,men hur många som skulle göradet fanns ingen möjlighet att spekuleraom i förväg. Här gällde detatt tänka smart med tanke på hurde tillfälliga invånarna skulle bo.Lösningen blev en helt ny typ avprefabricerade hus som byggdes imoduler med samma mått för varjemodul och där huset sedan monteradesupp efter samma princip somnär man bygger med Lego. Ävenom alla moduler byggdes eftersamma mått fanns inga begränsningarför hur husen skulle se ut dåde var färdigmonterade. Inte hellerfanns några direkta begränsningari planlösningen. I tanken medLillehammer-modulerna fannsäven att då de inte längre behövdesskulle de enkelt kunna monterasner igen för att användas på ettannat ställe.Hyreshus på exportDå de olympiska vinterspelen varöver monterades de flesta modulernaner och såldes. Några avdem hamnade på Gotland, en platsi Sverige där man på grund av detgeografiska läget inte alltid kantänka i samma banor som andra.Två av de företag som köpte Lillehammer-modulervar Hamnhotelleti Visby och Sundre herrgård någonmil söder om Visby.Båda företagen lever helt på turismen,en nyckfull bransch som tillstor del styrs av trender. Därför äralla investeringar i fasta anläggningarför turism lite av ett vågspel.Både Hamnhotellet och Sundreherrgård var i behov av nyinvesteringav hotellbyggnader ochsåg Lillehammer-modulerna somlösningen på den eviga frågan omatt satsa eller inte satsa. Med Lillehammer-modulernakunde befintligtfastighetsbestånd kompletterasmed ett billigt alternativ som lättkunde monteras ner och säljas vidareom nu turistnäringen på Gotlandskulle krympa. Både Hamnhotelletsoch Sundre herrgårds modulerhar planlösningar avsedda förhotellverksamhet för endast kortaretids boende, och för detta ändamålfungerar de alldeles utmärkt.Även Gotlands FolkhögskolaFårösund har satsat på bostadsmodulersom komplement till sinakonventionella hyresbostäder.I egenskap av Sverige mest isoleradeö lever Gotland farligt somfolkhögskoleort och man får räknamed snabba kast i elevunderlaget.Därför passade modulerna alldelesutmärkt. Modulerna är tillverkadeenligt samma princip som Lillehammer-modulernaoch skolan hyrsina moduler av Cramo. Enligt nu-

varande avtal skall modulernamonteras ner om två år och sedanexporteras till Sudan. Monteringstidenför skolans modulhus liggerpå c:a två veckor. Tommy Karlssonär förutom IT-ansvarig på skolanäven en av dem på skolan somsvarar för elevernas logi.– De flesta av våra elever kommeri september och reser hem imaj. Tyvärr ser det lite sterilt ut imodulerna med samma färgeröverallt. Det beror på att det medRivningshotad kulturskattMånga turistbussar har underårens lopp stannat vid Torsåkersskolmuseum som nyligenbytt namn till Torsåkerssocken- och skolmuseum.Men nu är fastigheten rivningshotad.Museet drivs av Torsåkers hembygdsföreningsom disponerar lokalernahyresfritt, lite som ett extrakulturbidrag till Torsåker. Men nustundar kärvare tider och det blirnu upp till hembygdsföreningen attta upp diskussioner med kommunenom hur det skall bli.Försvinner museet försvinner ocksåen av Torsåkers större turistattraktioner,även om turistbussarnasantal minskat något under senareår. Även Torsåkersborna själva harunder årens lopp haft både nyttaoch glädje av muséet, ett ställe ditman gärna tar med sig vänner ochsläkt som särskilt sommartid brukarstanna till för besök i Torsåker.Torsåkers skolor brukar användamuséet för att visa dagens eleverhur det gick till då farfars far varskolbarn. Idag har muséet ävenkompletterats med hela Torsåkerssockens historia där man genombilder, föremål och anteckningar avolika slag kan följa Torsåkers utvecklingunder drygt 2.000 år.En stor kulturskatt härbärgeras ifastigheten ochdet blir säkert ettthrillerliknandescenario då frågannu skall upp pådagordningen medHofors kommunpå ena planhalvanoch Torsåkersbornapå den andra.Ingvar Perssonhar under många år haft ett engagemangi museet, inte minst medtanke på utställningen om seriefigurernaKronblom och Malin samtAgust och Lotta:– Man blir lite ledsen när manhör sånt här. Visst kan Torsåkeröverleva utan museet, även ombyggnaden ruvar på hela Torsåkershistoria. Men det är tragiskt ävenmed tanke på själva byggnaden.Den här byggnaden är en av de fåbyggnader som finns kvar från detgamla Torsåker. Jag vill minnas attden ursprungligen var ett utskänkningsställeför forbönder, sägerIngvar Persson som beklagar attså stor del av det gamla Torsåkerhar försvunnit.– Med gamla Torsåker menarjag bland annat hela det områdesom fanns kring nuvarande Tor-Center.– Där finns ingenting kvar avgamla Torsåker och då tycker jagKORPÖGAT7den korta boendetiden aldrig blir talom några individuella färg- och tapetval.Skulle våra moduler användasför mera permanenta boendenskulle de givetvis vara mer hemtrevliga,berättar Tommy Karlsson.Tommy Karlsson visar runt i en avmodulerna. Det enda som vid förstaanblicken skiljer sig lite från ettkonventionellt hyreshus är att kranaroch ledningar i vattensystemetsyns lite mer än vanligt samt att innerväggarnainte är av samma materialsom i koventionella hus.Finns det då någonting som hindraratt den här typen av moduler skullekunna användas för permanentboenden,särskilt med tanke på ungdomar?– Jag kan inte förstå vad detskulle vara för hinder. Modulernafungerar alldeles utmärkt här hososs. Då skulle de väl kunna fungerapå andra ställen också, sägerTommy Karlsson.Reportage: Staffan Berglindatt man borde vara lite aktsam omde få byggnader från den tidensom ännu finns kvar, säger IngvarPersson.Även hembygdsföreningens ordförandeGunnar Sehlberg tycker attförslaget om rivning av muséet ärlite knepigt:– Det här handlar om hela Torsåkersbygdenshistoria. Torsåkershembygdsförening har ingen möjlighetatt betala marknadsmässigahyror för en så pass stor kvadratmeterytasom muséet utgör. Utankommunala subventioner är muséeten omöjlighet, var det än finnsnågonstans. Personligen tycker jagatt kommunen bör ikläda sig ettansvar för muséet och dessutomkanske man kan fråga sig om inteen så pass gammal och anrik byggnadborde kulturminnesklassas,säger Gunnar Sehlberg.Reportage: Staffan Berglind

8 KORPÖGATTorsåkers församlings diakonYlva Derfér har gjort sin sistaarbetsdag i Torsåker. Bara ettstenkast från kyrkan sitter honi sin vackra lägenhet och blickarfram mot sitt nya liv.Men någon pensionärsångestexisterar inte hos Ylva.– Nej, det känns väldigt sköntatt få byta spår i livet just nu, sägerYlva Derfér som under tiden somdiakon i Torsåker blivit Ylva medhela Torsåkersbygden.Ylva berättar att hon föddes ochväxte upp i Uppsala. Hennes pappavar anställd vid skattemyndighetenoch sina första lärospån ipraktisk kristendom fick hon genomsin mormor och morfar somvar aktiva inom Frälsningsarmén.Dom såg även till att Ylva fick åkapå ett konfirmationsläger, någotsom gjorde stort intryck på henne.Ylva tog realexamen med siktet inställtpå att bli sjuksköterska.Sedan hon flyttat med familjen tillVäxjö tog hon studenten med småskollärarensyrke för ögonen. Mendet blev inget av med det heller.Istället hamnade hon på handelsgymnasiumoch sedan tillbaka tillUppsala där hon på universitetetstuderade merkantila ämnen tillsammansmed bland annat konsthistoriaoch folklivsforskning. Honblev akademisk sekreterare kombineratmed en fil. mag.Bytte yrkeEfter giftermål blev hon hemmafrui 17 år med familjens fyra barn.Familjen flyttade till Torsåker därhon snart började hjälpa till vid kyrkansbarntimmar. Vissa perioderfick hon rycka in som sjukvikarieför församlingens diakon och dådet stod klart att den dåvarandediakonen skulle komma att sjukpensionerasutbildade sig Ylva pådistans till diakon och blev vigd tillsin tjänst 1995. Påföljande årövertog hon den diakonalatjänsten påheltid och har sedandess fullgjort sitt uppdragbland annat vidkonfirmationsundervisningar,kontaktermed äldre personersamt hem- och sjukbesöki olika former.– Det har varit ettstimulerande arbete.Som diakon får man gemycket men man fårockså mycket tillbaka,säger Ylva och tilläggeratt diakon är ettmycket speciellt yrke med sinaför- och nackdelar sett ur ettyrkesperspektiv.Yrke med traditionerDe flesta diakoner är kvinnor ochredan i Bibeln står det omtalat omkvinnliga diakoner. Diakoni kan sägasvara den kristna tron i praktisktillämpning. Ett yrke som inte representeraren examen, utan ettyrke som man vigs till. Det är ettsjälvständigt yrke och ett typisktensamarbete. Det är ett låglöneyrkeoch det finns ingen möjlighetertill befordran. Som diakon kanman i sin yrkesutövning aldrig blinågot annat än diakon.Ingen ersättare efter YlvaNågon efterträdare till Ylva kommerinte att utses. Även här är detekonomin som styr. Hur situationenskall lösas är inte bestämt i detaljmen planerna är att diakonin i församlingendelvis skall kunna upprätthållasmed frivilligarbete.Ylva går i pensionNågra fritidsproblem lär det inte bliför Ylva då hon nu plötsligt får enmassa tid för sig själv.– Nej, först skall jag bara vara.Jag kommer att behålla engagemangetför Vänföreningen Ihushimen för övrigt kommer jag att varasparsam med engagemangen. Somnybliven pensionär finns risk attman plötsligt står med fulltecknadalmanacka och har åtagit sig förpliktelseråt olika håll. Det som jaggör i fortsättningen kommer jag attgöra i egenskap av Ylva och intesom någon slags offentlig person,avslutar Ylva.Reportage: Staffan Berglind- Färg - Tapeter - Måleri- Kakel & Klinkers- Trä & Laminatgolv- Mattor - Massagekar- Totallösningar på entreprenad- Inredning/presenter frånCult Design, Mique, Nordal mflFärg & InteriörSkolgatan 130290-20370SANDVIKENSSTADSBUDSKONTORALLA SLAGSFLYTTNINGAR OCHTRANSPORTERTel: 026-251090Fax: 0290-10320

Ökande och minskande barnkullarKommunens Barn- och utbildningsnämnd har avlämnat sitt budgetförslagför 2008 samt budgetplan för 2008-2010.Driftbudgetförslaget för 2008 ligger på 222,1 miljoner kr vilketär en ökning med 4,1 miljoner kr från 2007.Nämndens kommentarer till budgetförslaget bjuder både på glädjande ochdeprimerande läsning med klar tonvikt på det senare.I kommentarerna sägs bland annat att antalet 1-5-åringar ökar något underperioden vilket kräver utökad barnomsorg. Lokalerna är i dagslägetfyllda vilket kräver förberedelser för utökade lokaler.För grundskolan ser det mera dystert ut. Under perioden beräknas hela200 elever försvinna ur rullorna vilket i praktiken utgör ungefär var femteelev.Inom ramen för EU:s folkhälsoprogram räknar man med att inomgrundskolan kunna starta upp ett livsstilsprojekt i syfte att skapa förutsättningarför en god hälsa och levnadsstil för barn- och ungdomar.Trafikmiljön vid bland annat Solbergaskolan är inte vad den borde vara,påpekar nämnden som en signal till kommunens trafikplanerare.Vad gäller gymnasieskolan ökar antalet elever under perioden för att sedanminska igen. År 2010 är det endast 96 elever från årskurs nio somska börja gymnasiet jämfört med nuvarande 150.Friskolegymnasierna växer som svampar ur jorden och kommunensgymnasieskola i Hofors får räkna med konkurrens.Många söker idag till Björkhagsskolans barn-och fritidsprogram varförantalet utbildningsplatser där har utökats med 9.Efterfrågan på vuxenutbildning har minskat vilket sätts i direkt sambandmed den rådande högkonjunkturen.Sverige behöver fler tekniker och därför görs en speciell satsning i formav en entreprenörs- och teknikskola KomTek för att öka teknikintressethos barn och ungdomar.Text: Staffan BerglindKORPÖGATButikenmitt i bynPaketutlämningATG-ombudSvenska SpelApoteksutlämningÖppet:Måndag - fredag9.30 - 20.00Lördag 9.30 - 19.00Söndag 11.00 - 19.009Grävningsarbeten utföresGrävKlingGARNBODSolbergaleden 22, Torsåker 0290 - 403 25Mån-fre 9.30-17 (lunch 12.30-14.00)Lördagar StängtSTICK- & VIRKGARNUppritade BRODERIERDMC Moulinegarner - KEMTVÄTTMATTRASOR - MATTVARPKarin OsmundÅterförsäljare Castroläven däck o fälgarsamt oljeservice bilar070-672 85 45Öppettider:Tis-Fre 10.00-17.30Lunch 12.00-13.00Lördag 10.00-13.00Tingsgatan 16 Storvik Tel: 0290-10218Lars KlingÖvre BergTorsåker0290-377 44 070-58 58 678Tel 0290-235 15, 076 241 03 18LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTTHANDTVÄTT - SERVICEFRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNINGDÄCK OCH FÄLGMONTERING / BALANSERING

10 KORPÖGATNyinflyttadePå Kopparslagarvägen iTorsåker bor sedan slutet avmars i år familjen Ola ochKarin Danielsson med sinatvå barn Elsa och Petrus, sjuoch fem år gamla.Både Ola och Karin har vuxit upp iJärna men då Ola hade sina morföräldrari Smedjebacken ochKarin sina i Kungsgården så harde under sin uppväxt varit i trakternaav Torsåker. Som vuxna flyttadede båda från Järna till Södertäljeoch det var också där de träffadesoch blev ett par 1989.De köpte villa och Ola arbetadesom snickare och Karin på bank.På fritiden startade de upp en julrevyvilken de sedan spelade påolika ställen i Södertälje.När barnen kom lade Karin revynåt sidan men Ola var med i ett tiotalår.Fick ett rådSå kom det sig att Ola börjadespela femsträngad banjo och endag sa hans lärare att han tyckteOla skulle åka till Torsåker ochlyssna på Bluegrassfestivalen. Olagjorde som hans lärare sa. Underresan väcktes gamla minnen frånuppväxten om resor till mormoroch morfar och Ola tänkte att kanskeett boende i trakten skulle varafint. Dottern Elsa skulle snart börjaskolan och de tyckte att skolan iSödertälje var stor med många elever.Så hemkommen igen föreslogOla att de skulleåka upp tillsammansoch titta påhus vilket de ocksågjorde. Ävenför Karin väcktesgamla minnen frånbarndomen.De fastnade förTorsåkersbygdenoch började tittapå olika hus här.Det första husetde tittade på varden fastighet som Familjen Danielssonidag är deras hem.De gjorde flera resor till andra husmen återkom alltid till huset påKopparslagarvägen.När sedan Ola blev uppringd ocherbjuden arbete på INS snickeri iHofors så bestämde de sig.Goda grannarDe kände att det var meningen attde skulle ha just det här huset. Dehar nu bott i Torsåker i ett halvt åroch trivs mycket bra. De säger attde har blivit så välkomnade och dehar en bra kontakt med sina grannaroch tidigare ägarna har varitdem till stor hjälp.Elsa har börjat skolan och Petruspå dagis och båda trivs bra. Olaarbetar som snickare och Karinfortsätter att läsa till präst, någotsom hon började med år 2004.Karin läser på distans och åker engång i månaden till Uppsala ochhon räknar med att vara färdigmed sin utbildning till präst om treår. Redan idag hjälper hon till iTorsåkers kyrka. I somras hadehon tillsammans med sin systeräven ett musikprogram i Krattemasugn. Familjens hus är stort ochi tre våningar så det finns gott omplats. Till huset hör även två ochett halvt hektar mark och uthusmed stall så det blir nog egna hästarpå gården på sikt. Karin ochdottern har redan börjat lära sig attrida islandshäst. Ola letar en gammaltraktor med skopa och sägeratt om det är någon som har en tillsalu så är han intresserad.Pia har näsa för talangerDå det blev det känt att Ola ochKarin hade erfarenhet från revydröjde det inte länge innan Olablev tillfrågad av Pia Möller-Andersen om att medverka i årets”TorsåkAir ”på Bygdegården vilkethan sade ja till. Även Karin bidrarom än i mindre skala.Ringer du för att boka en biljett såär det Karin du pratar med.Text: IngaLill EkRönningsholmsv. 2 TorsåkerTel: 0290-42140 070-2142773

Onsdagen den 5 septembergästades Torsåker avFriteatern från Sundbybergsom på Torsåkersbygdegård spelade pjäsen“Du döljer något saabborren till metmasken”.Friteatern med skådespelarnaTommy Andersson,Mary Stoor och JonasGranström turnerar i helaSverige med uppsättningarsom på något sätt avspeglarlandsbygdens problematik.Arrangörer för föreställningen varHofors teaterförening och TorsåkersBygdegårdsförening.Programbladet utlovade “milt vansinne,rogivande hysteri och överraskandedjupdykningar i den svenskafolksjälens utkanter”.Den beskrivningen stämde nogganska bra in på vad som utspeladesig på scenen. Spelet handlarom en auktion efter änkan ElsaAndersson någonstans i Sverigesbyar där alla känner alla. Mitt underauktionen dyker det plötsligtupp en ung man från Stockholmsom visar sig vara ovanligt köpsugenoch som har visioner om hurbyn skall kunna sättas på kartan.Medan auktionsutropen fortskriderframkommer mer och mer attmannen från Stockholm kanskehar större anknytning till byn änvad han själv vet och att det äränkan Elsa Anderssons dotter somiscensatt hela auktionen för attframkalla dåligt samvete hos vissabybor som kanske har något attdölja i det faktum att kärlek ochTeaterbesöki Torsåkerpengar ställer till lika mycket eländepå landsbygden som i stan. Härär det inte bara ljusstakar, grammofonskivoroch karaffer i konstglassom går under klubban. Härsäljs även familjealbum med fotontagna i smyg och här säljs dagböckerskrivna av naiva tonårsflickor,något som utlöser oro i vissa kretsardär man kanske kan ana sig tillvad som står skrivet på de hemlighetsfullabladen.Föreställningen lockade ett 50-talbesökare och att döma av publikensreaktioner blev det en lyckadkväll.Reportage: Staffan BerglindKORPÖGATRubinen Hofors 0290-20342Vardag 9.30-18.00 Lördag 9.30-14.00Torsåkers Bygdegård& VandrarhemVi erbjuder lokaler för* Kontor* Möten* Konferenser* Teater* FesterTel. 0290 - 408 87Fax. 0290 - 405 37Mob. 070 - 268 52 63www.torsakersbygdegard.seSolbergaleden 28813 40 Torsåker11BilBillackeringLackskador - PlåtskadorGaranti Ugnslackering - Plåtverkstad -på alla Plastreparationer -jobb Lackförseglingar - Försäljningav billacker och grundmaterialwww.hoforsautolack.seMekaniska arbeten, svetsning,bockning och pulverlackeringTel. 0290 - 230 4529/9 Kings3/10 Hallowen6/10 Dansotek27/10 Surprice

12 KORPÖGATGöran, Kerstin och HåkanOttosson, några av Korpögatstrogna läsare i utlandet ärhemma i Sverige på besök.Göran Ottosson har sina rötteri Fors i Torsåker, där hanväxte upp med sina föräldrarOtto och Linnéa Eriksson.Göran arbetade åt Sandvik ochfick 1963 ett erbjudande om attflytta till USA och där arbeta förSandvik. Göran är gift med Kerstinsom hette Sundkvist som flicka,och som är född och uppvuxen iHofors. Efter en del funderingarbestämde de sig för att pröva lyckan“Over there” och i slutet avåret åkte först Göran över ochordnade en del praktiska sakerinnan Kerstin och deras son Håkansom då var drygt två år, anlände tillUSA sex veckor senare.Kerstin berättar att hon längtadehem den första tiden. Hon kundeinte språket och Göran var ofta påresande fot. För att lösa problemenbjöd hon in sina grannar och medgester och några enstaka engelskaord förstod de varandra ochKerstin kände sig så småningomhemmastadd. Familjen utökadesmed två döttrar, Ingela född 1965och Ann-Louise som föddes 1969.Kerstin har under alla år varithemmafru, och när Ingelas trebarn under åren behövt dagmammahar mormor alltid funnits tillhands. Idag är det bara barnbarnetBlake fyra år, som är hos mormoroch morfar på dagarna, men nästaår börjar även han i skolan ochKerstin bävar för den dagen.Familjen vid Görans barndomshemFamiljen vid Görans barndomshemKerstin är mycket noga med atthålla kontakt med nära och kära iSverige, och hon har tät kontaktmed sina åtta syskon och derasbarn och barnbarn. Det innebärockså att under de tre veckor denu besöker sitt gamla hemland villhinna med att träffa alla släktingar,gamla skolkamrater och barndomsvänner.Under vistelsen här bor dei ett eget litet hus i närheten avGörans barndomshem, där de kansköta sig själva, vilket de verkligenuppskattar.Senaste gången sonen Håkanbesökte Torsåker var 1990, för 17år sedan. Han pratar absolut perfektsvenska vilket underlättar närhan nu träffar alla släktingar. Allatre barnen kan prata svenska, ochtill och med något av barnbarnenkan en del svenska. När de nu är iSverige passar de på att äta dematrätter se saknar i USA, t.ex.blodpudding med lingonsylt, isterbandoch strömming med potatismos.Håkan frossar gärna i varmkorvsom han passar på att köpapå macken i Torsåker.Göran är pensionär sedanmånga år, och hans stora intresseär gamla bilar som han ägnat myckettid till att rusta till verkligaskönheter. Idag har familjen sexklenoder som vårdas ömt avGöran.I början av oktober reser de tillbakatill Durham i North Carolinaoch Kerstin säger att oavsett om vireser till Sverige eller USA så reservi alltid hem.Reportage: Leif & Margareta SkogsbergAllt inom Byggmaterial!Vi ger dig råd och tips!Personlig service!Välkommen till ossRoger & MickeMån-FreLördag7 - 189 - 13StorvikGästrike-HammarbyWallqvistByggmaterialNya Riks 80ABBHoforsNäsbyvägen 60 - 812 00 STORVIK - Tel: 0290-10440Diesel - Eldningsolja - Pellets - Spånbalar - Transporterwww.lindrothsakeri.seRing för pris påVillapellets!070-370 00 26070-370 01 66

Rapport från en avstressande miljöSöndagen den 16 september var jag inbjuden av Ingegerd Juhlin till Torsåkerskyrka på musikmeditation. Jag visste inte mycket om vad som skullehända men jag och 10 stycken andra själar mötte upp i Lillkyrkan.Där var det levande ljus på både bord, golv och i dom vackra fönstren.Det blev både värmande och stillsamt. Dom här mötena är inte religiöstbundna utan passar alla både med och utan tro. Vi satte oss på stolar somstod i en ring och Gunilla som ledde meditationen talade om för oss att vibara skulle sitta med ryggen mot stolen och slappna av och dra någradjupa andetag och sedan lyssna på den vackra flöjtmusiken. Vi satt allatysta, djupt försjunkna i egna tankar i 30 minuter. När vi åter började prataså kändes det mycket rofyllt och spänningarna som fanns i kroppen varinte längre så påtagliga. Efteråt drack vi örtte och åt frukt.Själv kände jag att jag ska göra detta igen för det är inte ofta jag har roatt sätta mig ner och koppla av.Dessa möten kommer att vara varje söndag ojämna veckor. Prova pådet. Det är värt ett besök och som dom säger i reklamen:Du är värd det.Det enda du behöver ta med dig är ett öppet sinne. Du kan ringa tillGunilla 0290-44051 om du har frågor angående musikmeditationen.KORPÖGATVi utför alla slagsVVS-arbeten.Vi samordnarmed snickare,plattsättare,elektriker ochmålare.Ring Hofors VVSVi lämnar gratis offerter.13Nästa möte är söndagen 30 september klockan 19.00Maude HydénOlaga jaktVi läser i tidningen Kurirens Pajalabilaga om en 20-årig man som sent enkväll åkte omkring med sin bil i centrala Pajala och hade tråkigt i sin ensamhetbakom ratten. För att bryta tristessen började han jaga fotgängare.Efter någon timmes jakt lyckades några nattliga flanörer övermannaföraren och lägga beslag på bilnycklarna. Mannen fördes till Pajala polisstationvarifrån meddelas att han i nuläget är misstänkt för rattfylleri ochgrov vårdslöshet i trafik men att risken är stor för att listan med anklagelserkommer att vara avsevärt längre då polisens utredning är klar.

14 KORPÖGATCalle hyllade Joel i StrömsbrukCalle Lindén med sin sångpedagog hovsångerskan Anita Soldh och operasångaren Erik SaedénDet blev en riktig högtidshelgmed 300 besökare då lillaStrömsbruk i Hälsingland den15 - 16 september dukadeupp till operafest i Jussi Björlingsoch Joel Berglunds anda.De båda operagiganternahyllades med sång, bilder ochberättelser från både Strömsbrukoch Torsåker, två ortersom haft en viss betydelse ioperavärlden och som levererattvå av världens mesthyllade operasångare.En söndag 1916 klev en liten femåriggosse upp på en stol i Strömsbruksmissionskyrka och sjöng omHerren så att församlingen häpnade.Det skulle inte bli sista gångensom publiken lät sig hänföras avtoner sprungna ur den strupen.Gossens namn var Jussi Björlingoch även om Jussi Björling självaldrig bodde i Strömsbruk har släktenBjörling med sitt svensk-finskapåbrå alltid räknat Strömsbruksom sin egentliga hembygd då mani flera generationer haft anknytningtill bygden. Detta har Jussi Björling-sällskapettagit fasta på och isamarbete med operan i Stockholmordnade man förra året en Jussidagmed ett påkostat sångprogrami samlingslokalen Strömshall för atthedra Jussi Björlings minne.Ny CD av JoelTillställningen blev en stor succéoch därför upprepades evenemangeti år med två dagar, där enav dagarna tillägnades Joel Berglund.Dels för att de båda operasångarnahade en del med varandraatt göra och även för att detnyligen utkommit en ny CD-skivamed Joel Berglund där gamla raspigastenkakor förfinats med hjälpav digitaltekniken.Tog sig en jamareFörsta dagens konsert ägde rum iStrömshall och gick helt i JussiBjörlings anda. Huvudpersoner påscenen var de båda operasångerskornaAnn-Marie Backlund ochTove Nilsson, båda från Bjuråker iHälsingland som förutom ett påkostatoperaprogram även skämtadetill det med den komiska“katt-duetten” som enbart bestårav en massa jamanden. Andra

dagen flyttades festligheterna tillStrömsbruks missionskyrka.Joel Berglund som Hans Sachs i operan“Mästersångarna i Nürnberg”Torsåkers Socken- och skolmuseumhade lånat ut sin utställning omJoel Berglund. Från Stockholmkom operans chefsdramaturg StefanJohansson som berättade omJoel Berglund som operasångare,hovsångare och operachef.– Han kom från Prästhyttan tillStockholm utan att ens ha sett enoperaföreställning. Några år senarebefann han sig i den absolutavärldseliten bland operasångare.I operavärlden finns knappast någonmotsvarighet till en sådan bedrift,sa Stefan Johansson.Stolt sångpedagogHedersgästen för dagen var åretsJoel Berglund-stipendiat CalleLindén som sjöng ett par sånger urJoel Berglunds repertoar.I publiken satt även hans sångpedagog,hovsångerskan Anita Soldhsom med stolthet kunde glädja sigåt att en av hennes elever lyckatserövra det prestigefyllda JoelBerglund-Stipendiet.Mellan varven intogs podiet av förreoperasångaren Erik Saedén somrest upp från Stockholm för att dagentill ära sjunga i Joel Berglundsanda. Han sjöng bland annat Positivvisansamt ett parti ur KungHeimer och Aslög.Mellan sångerna berättade han infören nära nog fullsatt missionskyrkaom hur han anställdes avJoel Berglund och att han till stordel hade Joel Berglund som sin förebildunder sina år på världensoperascener. Publiken fick ävenberättat för sig om Joel BerglundsTorsåker varvid konstaterades attdet fanns ytterligare en sak somförenade de båda operagiganterna,nämligen det faktum att även JoelBerglund gjorde sin debut somsångare i sin hembygds missionskyrka.Förtvivlat modershjärtaI missionskyrkan spelades ävenupp den sista radiointervjun medJoel Berglund som gjordes någramånader innan han avled. Där berättadehan med egna ord om sinbarndom i Torsåker och om stegetut i världen som världsartist. Meden glimt av humor berättade hanom hur hans strängt frireligiösamor oroade sig mycket för hur Joelskulle klara sig i Stockholm. Vid etttillfälle tog hon mod till sig och restener till Stockholm för att titta påJoel då han uppträdde på operan.Hon hade aldrig tidigare varit iStockholm och vad opera egentligenvar för något hade hon mycketvaga begrepp om. Hon blev integlad över vad hon tvingades bevittna.I operan ingick nämligen endryckesscen där skådespelarnasatt och skålade med varandra ochsjöng dryckens lov. Då föreställningenvar slut kom Joels mor in tillhonom i hans loge och med en förtvivladblick sa hon:– Nu ser jag vad det är för sällskapdu har hamnat i...Under båda dagarna fanns SverigesRadio på plats för att spela inhela evenemanget som kommer attredigeras ihop till ett radioprogram.KORPÖGATJoel Berglund som Basilio i “Barberaren iSevilla”Joel Berglunds barndomshem i Prästhyttan15För ackompangemanget svaradeunder båda dagarna kyrkomusikernoch konsertpianisten Rune Brobergfrån Hudiksvall.Innan konserten hade den nu 83-årige operaveteranen Erik Saedénsignalerat att det här skulle bli hansavskedskonsert. Det har han ävensagt vid några tidigare tillfällen sådet återstår att se hur det blir medden saken.Reportage: Staffan Berglind

16 KORPÖGATFamiljedag på Torsåkers BygdegårdEn bil med mycket finesser. I backluckan får det knappast plats annat änstereo och högtalare.En gammal trotjänare som blivit upprustad av någon entusiastSamma bil från framsidan där priserna talar sitt eget språkEtt modernt vrålåk“En gammal Amazon...”Jag var också ett vrålåk på min tidBilutställningen som återkom för andra året var mycket populär och dess ansvarige Ulf Borbos med sin stabtyckte väl först att det blev en krock med två olika arrangemang på samma ställe, men det visade sig att det varen ganska lyckad krock. Papporna kunde titta på bilar och drömma medan mammorna och barnen kunde roa sigmed andra saker. I stället för bara bilutställning så blev söndagen en riktig familjehelg. Man tävlar i fyra olikaklasser och vinnarna röstas fram av publiken genom att dom skriver ner sitt val på en röstsedel. Sedan räknaren jury rösterna. I år var det cirka 50 bilar på plats från de modernaste till gamla klenoder.

och Tors LogeTors Loge tillsammans med Studiefrämjandet anordnadeen familjedag vilket var mycket uppskattat.Cirkusen utfördes på golvet i stället för på en scen,vilket gjorde att barn som satt i knä på sina anhörigahade svårt att se, något vi hoppas blir bättre nästa år.Som sista punkt på programmet spelade och sjöngMora Träsk.KORPÖGAT17Maja Sandelin 4 år blev en liten tigerAnsiktsmålare Mia Seberg i full aktionMalin Vågberg 9 år och Maja 4 år som tuffa tigrarGrisen Doris halkade omkring på trägolvet menkröp sen in i sin bur för att vänta på sin entréBodils minicircus bjöd barnen på roliga upplevelsermed sina väldresserade djur som ibland busademed Bodil,till barnens förtjusning.Reportage: Maude Hydén

18 KORPÖGATKrans-KalleFör många av oss som varbarn i Torsåker på 1950-taletinfann sig en känsla av trygghetoch värme när vi såg honomkomma cyklande genomsamhället med sin knallrödahårkrans runt den annars såväl utvecklade flinten på hjässan,en hårkrans som gav honomsmeknamnet Krans-Kalle.Karl Magnusson hette han egentligenoch kom flyttande till Torsåkerför att tillträda befattningensom pastor i baptistförsamlingen iFors. Sedemera blev han även anställdpå deltid som socialassistent iTorsåkers kommun. Socialssistentenssyssla var inte särskild välbetald.Dom sociala problemen iTorsåker var inte heller så stora påden tiden. I den mån de över huvudtaget fanns kunde de mestadelstillskrivas spritens konto varvidsocialassistentens främsta uppgiftblev att sörja för att det kundestå mat på bordet även i de hemdär flaskans roll i familjen blivit någotför stor.Givmild med dålig ekonomiDet är heller inte i hans egenskapsom socialassistent som han gjordesig till en legend i Torsåker.Nej, idag minns vi honom som denrödhårige baptistpredikanten somfrimodigt stod på podiet i baptistkapelletmed den gula gitarrren ifamnen och sjöng sina sånger omJesus och hans underbara nåd.Små enkla sånger till enkla ackordsom dock hade en viss förmåga attleta sig ända in i hjärteroten ävenhos den som inte var särskilt frälst.Ekonomin var det lite si och såmed hemma i det Magnussonskahemmet. Eftersom ingen av hansbåda sysslor i Torsåker genereradenågra högre inkomster hade hansStaffans KrönikaKarl Krans-Kalle Magnusson med hustru Signehustru Signe ibland lite knepigtmed att få ekonomin att gå ihop, isynnerhet då det fanns fyra barn ihuset. Dessutom förhöll det sig såatt Karl Magnusson råkade ha etthjärta som var betydligt större änplånboken. Vid något tillfälle komhan hem utan överrock och på frågaom vart den tagit vägen berättadehan att han gett bort den tillnågon som enligt hans mening behövdeden bättre.Fattig barndomMöjligen var hans något överdrivnagivmildhet resultatet av att hansjälv var uppvuxen under tämligenenkla förhållanden i jämtländskaOviken. Hans barndom och ungdomstidpräglades av ekonomiskdepression och en jämtländsk arbetslöshetsom var nära nog hundraprocentig.Tidigt i livet fick hanbörja bidra till familjens försörjningoch redan i sin ungdom bestämdehan sig för att följa Jesus. Då fattigdomeni barndomshemmet blevalltför påtaglig och inget arbetestod att få gav han sig iväg på turnéerför att medverka vid väckelsemöteni små jämtländska församlingarsom inte hade möjlighetatt hålla sig med egen pastor.På cykeln medförde han förutomresväska med kläder och förnödenheteräven Bibeln, gitarren ochsångboken som självklara redskap isitt arbete. Mat och husrum fickhan oftast gratis i de församlingardit han kom. Därför blev hans ekonomiskaarvoden inte så stora, omdet nu över huvud taget blev någotalls mot bakgrund att den jämtländskafattigdomen även avspegladesig i kollektboxarna.Men varje krona han fick skickadehan pliktskyldigt hem till sin familjtillsammans med brev där han sadesig förstå att dom hade det svårtdär hemma och där han uppmanadedem att hålla ut i förtröstanpå Herren med försäkran om atthan bad till Gud för dem varje dag.En dag då han anlände till enliten ort där han skulle medverkavid ett möte, låg ett brev och väntadepå honom. Redan på kuvertetkunde han se att det var en hälsningfrån barndomshemmet hemmai Oviken. Han öppnade brevetoch läste: “Nu orkar vi inte längreleva på Guds ord. Nu krävsdet kontanter!”Nej, någon större lön i form avpengar kunde han inte utkvitteraunder sitt jordeliv.Förmodligen blev han desto rikligarebelönad då han efter väl förrättatvärv i sitt jordiska liv “befordradestill den himmelska Konungenssalighet” som det ibland brukadeheta i frireligiösa kretsar.Text: Staffan BerglindFoto: Privat

Fy på sig Carl-GustafDå den svenske kungen Carl XVI Gustaf gjorde visit i Motala tillsammansmed drottning Silvia och kronprinsessan Victoria kunde han inte låtabli att besöka Motala motormuseum där han bland annat fick återse singamla moped som han fick på sin 16-årsdag, en moped som idag ingår imuseets samlingar och som har sin alldeles egen historia.I likhet med andra tonårskillar ville den dåvarande kronprinsen ha en mopedpå sin 15-årsdag. Av någon anledning som aldrig blev känd sa hovetifrån. Bättre gick det på 16-årsdagen då han till sin stora lycka föräradesen vit Puch Florida som på den tiden ansågs vara något av en värstingmaskin.Envisa rykten har gjort gällande att den skulle ha blivit trimmadoch vid besöket i Motala fick kungen en rak fråga om hur det förhöll sigmed den saken. Jodå, efter viss tvekan svarade majestätet att den kanskegick lite fortare än vad som var tillåtet. Men å andra sidan fick nog svenskafolket ha förståelse för att en 16-årig tronarvinge på den tiden intekunde åka omkring på den enda Puch-mopeden i hela Sverige som intevar trimmad.Oceangående skolaNu erbjuds ett helt nytt alternativ för den som vill förkovra sig i egenskapav utbytesstudent. Från och med september i år kan man förlägga studietidensom utbytesstudent på det lyxiga kryssningsfartyget The SchoolarShip som seglar på oceanerna med unga studenter från hela världen somsamtidigt med sin utbildning får en lyxkryssning på köpet. Första resanstartades från Grekland den 5 september och går bland annat till Portugal,Panama, Australien och Kina. Förutom föreläsningssalar och ett synnerligenvälutrustat bibliotek finns allt ombord som normalt förekommer påen lyxkryssare. Priset för en termins studier ombord ligger på c.a 140.000kr i svensk valuta och 600 studenter kan erbjudas plats på fartyget.30 procent av utbildningsplatserna är vikta för elever från USA men iövrigt välkomnas elever från alla nationer. Nästa resa inleds den 2 januarii Hong Kong. Projektet stöds av flera organisationer över hela världenoch de ämnen som finns i kursutbudet är bland annat konsthistoria, engelska,ekonomi och ledarskap. Idén med den flytande skolan kom ursprungligenfrån multimiljonären Ronald J Zigleboihm som hade en dröm om attsamla studenter från alla världsdelar under ett och samma tak. Miljonäreri den klassen brukar kunna förverkliga sina drömmar vilket nu även Zigleboihmhar gjort.Hofors Trafikskolautbildar:Handledare, B-körkort,BE-körkort, EU-mopedRing för mer informationÄven intensivkurser0290-234 60, 070-646 35 93Faluvägen 73, 813 30 HoforsKORPÖGATNär detgällerbadrumVi har våtrumsbehörighetKakelbutiken, StorvikTel/Fax 0290-10489HULDS ÅKERI ABTororsåksåker0290-406 89Beställ hos oss:Smörgåsar - Smörgåstårtor - SalladerTårtor - Bakelser - FikabrödRubinen Hofors Tel. 0290-27300Försäkra i det lokalaförsäkringsbolaget!Ring för mer information!Tel 0290-403 83Mån - Fre 08.00 - 12.00 Tors även 14.00 - 18.00Hemsida: www.dina.se19

20 KORPÖGATAlla älskade TaubeDet blev rena Taube-febern iTorsåker då teaterföreningenTors Hammare drog igångsina föreställningar om EvertTaube, hans liv och diktning.– Ja, det blev en av våra störstasuccéer och det trodde ingen frånbörjan, säger regissören för föreställningenIngvar Persson och tillläggeratt det inledningsvis var såpass stora tveksamheter till det häratt man var nära att lägga ner projektetinnan det ens hade börjat.Vad var det då som gjorde succén,det finns väl inte så mycket i Torsåkersom påminner om Pampaseller om Stockholms skärgård?– Nej, det gör det inte. Det ärnog Taube själv som står för dragkrafteni det hela. Han är en sådanfantastisk person att det inte gåratt undvika honom och beröras avhonom vem man än är, sägerIngvar Persson.Flera av dem som bevistade föreställningensäger sig ha fått lite nyadimensioner till Taubes vistexter dåman vid föreställningen i Gammelstillaparallellt med visorna fick bevittnaett teaterspel som gestaltadedet som texterna handlar om. DetIngvar Perssontror Ingvar Persson kan ha bidragittill den stora publiktillströmningenmed fullt hus redan från förstaföreställningen.Många blev utan biljetter men nukan man få en andra chans att seföreställningen. Teaterföreningenhar beslutat att försöka göra någraytterligare föreställningar före midsommarnästa år som plåster påsåren för dem som inte kunde fåbiljetter till årets föreställning.Premiären för extraföreställningarnaberäknas kunna bli på denmest lämpliga av alla årets dagarför att hylla en nationalskald -Sveriges nationaldag den 6 juni.Reportage: Staffan BerglindCentralgatan 13 HoforsTel. 0290 - 200 4720 år i branschenVi utför service och reparationer avGräsklippare, Motorsågar,Röjsågar och Snöslungor.Öppet Må - Fr 8.00-17.00Fritidsmotor AB KUNGSGÅRDEN 0290-37950Vi utför plåt, ventilationsarbeten ochteknisk isolering (brand, värme, kyla)med plåtbeklädnadHör av dig !Tommy TiensuuTel/fax 0290-40205 070-5929792Inte dyrInte billigInte bästMen jag finns häråret runtNornholmsBlommorSolbergaleden - TorsåkerTel. 0290-40760

Rävjakt är en konstVintern hade låtit vänta på sej.Inte förrän i slutet av novemberkom den efterlängtadesnön som skulle göra det möjligtatt vakskjuta räv igen.Åteln hemma vid torpet varvälbesökt sedan månader tillbaka,varför snön var mycketvälkommen. Mina jaktmarkeromfattade också Falleklack,kommunens soptipp, som varett eldorado för traktens rävareftersom byns slaktare dumpadesitt slaktavfall där.Vid en kontroll visade det sejatt även detta ställe var välbesöktav det röda släktet.Efter en veckas snöande till ochfrån var landskapet vitt och synnerligenlämpligt för vakjakt påräv. Några dagars ledighet vidsamma tidpunkt avgjorde vaksäsongensbörjan. Den välbesöktahemmaåteln skulle säkert ha gettresultat, men eftersom detta skulleinnebära en premiärnatt vid köksfönstretinne i stugvärmen var detföga tilltalande. Falleklack och ettvakande under bar himmel hägrademera. Efter en inspektion av detaktuella området visade det sej attett skidspår över en åker föregåendenätter fungerat som autostradaför rävarna, varför jag bestämdemej för att vaka mitt ute pååkern. Jag skottade upp en grop iett dike i anslutning till skidspåret.Några sälgbuskar nedstuckna isnön fick utgöra nödtorftigt skyddför insyn. Två renskinn som sittunderlagoch en filt att ha runt benenlämnades i gropen. Redan klockanåtta på kvällen var jag på plats.Något problem med kylan var detinte. Termometern visade på niominusgrader när jag åkte hemifrån.Luften var dock hög och klar medglimmande stjärnor mot en svarthimmel. Avsaknaden av månskenvar betydelslös eftersom den närliggandekyrkbyns nattljus gotträckte för att se även på långa avståndi den omkringliggande åkermarken.Kvällsljuden avtog i taktmed att tiden gick.Pratande störde jaktenTrafikbruset var nästan helt stillaklockan nio när arbetarna kommithem efter eftermiddagsskiftet vidSKF i Hofors. Trots avståndet pånästan en mil hördes ibland detklingande ljudet av stål mot stålKORPÖGAT21från industrins skrotlastning. Förövrigt var allt lugnt och stilla. Jaghade nästan börjat ångra mitt valav pass när en mörk skugga lösgjordesej från skogskanten.Avståndet var för stort för att någrakonturer kunde urskiljas. Kursenvar ställd rätt emot mej, tydligenefter skidspåret. Pulsen ökadei takt med att avståndet krympte.Vapnet var lyftat till skott närräven stannade utom skjutavstånd.I kikarsiktet syntes hur den lyssnadeoch tvekade att fortsätta. Tydligenhelt omotiverat vände denoch gav sej utan brådska iväg motmotsatta hållet exakt följande denväg som den kommit. Konfunderadsänkte jag geväret och hängav mejåt tankar med bockfot och svansnär röster hördes på den närliggandevägen. Ett yngre par medhund passerade ljudligt pratandeoch skrattande. Jag kände definitivtinte samma glädje som domFortsättnig på sidan 22MJ:sTel. 0290-42144070-607 72 46Stort sortiment av bl.a.GOLVVIRKEPLANKTIMMERBREDA FURUGOLVMobil 073-639 29 09

22 KORPÖGAT–forts. fr. sid 21tydligen gjorde, men kom så småningomtill ro både kroppsligt ochsjälsligt när paret passerat.En lyckad nattjaktEn som tagit de passerande medstörre lugn var räven, för den uppenbaradesej i kanten av åkerninnan rösterna av det glada parettonat bort. Målmedvetet följde denskidspåret mot mej och jag kändeåterigen den välbekanta retningen ijaktnerven. Utan att tveka fortsatteräven förbi den plats den tidigarevänt på och i lagom hagelhållgick den till de sälla jaktmarkerna.För att sträcka på benen och övrigadomnade lemmar hämtade jagräven och stod en stund i beundranöver det vackert fullhårade skinnet.Någon tanke på att avbrytajakten hade jag inte utan satte mejåter i snögropen i förhoppning omatt få ytterligare utbyte av vakkvällen.Efter en stund hördesåterigen röster i riktning mot vägen.Nu var det inte skratt ochglam längre utan ett upprört ordflödefrån kvinnan i sällskapet.– Det måste ha varit härifrånnågonstans som skottet kom, sadehon med övertygande tonfall. Tänkom det hänt något hemskt! Lugnadej nu, försökte mannen. Det ärväl kanske några ungar som hållerpå med smällare.– Smällare i november, fnystekvinnan. Nej, det var ett skott, hursäkert som helst.Något mer av samtalet lyckadesjag inte urskilja. Någon tanke påatt ge mej tillkänna hade jag inteheller eftersom jakt av många betraktassom en mycket suspekthantering. Jag förlitade mej på attkvinnan skulle lugna ned sej såsmåningom. Tystnaden blev så påtagligatt jag trodde mej ha blivitdöv helt plötsligt. Så småningombörjade dock hjärnan att registrerade ljud som är förknippade mednatten. Ett tåg i fjärran, knappthörbart. Avlägset, diskret brus frånriksväg åttio. En hund långt bortåtVallbyheden. Suset av den svagavinden i trädkronorna. Allt detta ärför mej förknippat med nattenstystnad. Från tippområdet på Falleklackhördes några skator irriteratsamspråka. Av tidigare erfarenhetervet jag att skator på nattkvistnogsamt registrerar vad som händeri närheten. Oftast så är det rävensom blir utsatt för deras lågmäldamen intensiva kommentarer.Det var därför jag med stigandespänning avvaktade den vidarehändelseutvecklingen. Den kulmineradetio minuter senare när enräv dök upp på vägens plogvall.Jag bad till alla jaktliga gudar ochgudinnor att den skulle gå ut i skidspåretoch komma åt mitt håll.Tydligen var ingen av de tillbeddavakna vid denna sena timme, förräven började rör sej från mej parallelltmed vägen.Trots köldstela läppar försöktejag att prestera ett muspip. Ljudetsom frambringades liknade mer enosmord dörr, men fick avsedd effekt.Räven tvärstannade. Efter enviss tvekan vände den och kom igod fart emot mej. Trots en obekvämskjutställning lyckades jagskjuta även denna räv och vakkvällenavslutades. Med geväretpå ryggen, renskinnen under armarna,filten över axlarna och enräv i vardera hand lämnade jagnöjd det provisoriska gömslet.Varmt välkomnandeVid hemkomsten mottogs jag medstort intresse av min smålandsstövartik.Ivrigt undersöktes varje klädesplaggsom togs av. Det blev ettsvassande och ett pipande när tikenförstod vad som hänt.Eftersom jag i alla fall skulle hämtaved för natten fick hon följa medut och mera ingående studera deskjutna rävarna. Under ljudligaprotester hängdes dom sedan upppå uthusväggen. Stugvärmens kontrasttill timmarna under bar himmelhade en bedövande inverkanoch jag somnade ovaggad efter detatt de nödvändiga sysslorna medeldning och vapenvård var avklarade.I drömmarnas värld upplevdesde mest sällsamma jakter.Villebråden var av ogripbar härkomstoch hade förmågan att upplösasoch försvinna i avgörandelägen. Allt var ett sammelsuriumav bländande exotiska platser ochkonstiga djur. Någonstans bortomfjärran hördes en stigande och fallandeklagofylld sång som så saktaförde mej bort från dessa skimrandedomäner och i vaket tillstånd.Till min förvåning upphörde inteklagosången trots förvissningen omatt jag var vaken. Sömndrucketsatte jag mej upp i sängen för attjaga hjärnspökena på flykten. Dåförst märkte jag att det var stövartikensom var orsak till olåten.Irriterad och fullt övertygad om attintresset för de skjutna rävarna varpo.fermdatorserviceservice av PC och lokala nätverkRing 0290-10 999, 070-3468205Per-Olof FermWijbyvägen 59, 813 94 TorsåkerRAMSHOPENÖvre Storviksvägen 1,STORVIKTel. 10747Inramning - Presenter - HemslöjdRolf Lidbergs tomtar och trollKornischer - LoppisGammelstillavägen 67813 94 TORSÅKER

orsaken till oväsendet snubbladejag yrvaket in i köket för att få tysti huset. Till min förvåning visade tikenmej inget intresse. Sittande påkökssoffan, med hela intresset inriktatpå någon utanför fönstret,fortsatte serenaden trots min närvaro.En försiktig kontroll visadeatt en räv var i full färd med attförsöka komma åt fågeltalget påen elstolpe fyra meter från huset.Med bultande hjärta trevades vapenoch ammunition fram i mörkretoch en skyndsam förflyttning tillvakgluggen på övervåningen företogs.Försiktigt öppnade jag luckanoch tittade mot den punkt där rävensenast observerats, men eftersomstolpen med talget står så närahuset blev vinkeln för snäv föratt kunna skjuta. Endast svansenoch en bit av bakkroppen kundeurskiljas mot den vita snön. Stövartikenanade tydligen att jag hadeför avsikt att skjuta den fräckainkräktaren, för hon fortsatte att änljudligare protesteramot rävens närgångenhet.Till slut blevräven tydligen så irriteradpå oväsendet attden lämnade stolpen.Som en smal skuggagled den ut i vakgluggenssynfält och möttesav hagelpipansnickelladdning. Vidskottet tystnade tikendirekt. När jag komner från övervåningenstod hon vid ytterdörrenför att följamed ut och hämta räven.Hennes vilja vederforsoch tillsammanshämtade vi bytetoch hängde uppdet med de övriga.Efter denna episodväckte tiken mejmånga nätter när detvar räv utanför. Deflesta sköt jag ocksåtill hennes synbara förtjusning.Dagen efter denna vaknatt upptäcktejag att en bit av ytterbeklädnadenpå huset saknades.På grund av den snäva skjutvinkelnhade hagelsvärmen tagit med sejdelar av panelen.Detta gjorde dock mindre med tankepå resultatet.Johnny i ÅlbronPresenttipsVår vackraSockenflaggaFasadflagga: 300:-Stor flagga 1.000:-Kontakta Maude på tel. 0290-40050 eller Margareta på tel.0290-40173KORPÖGATNu finns LB-Fritid i sammalokaler som mackenÖppettider:Mån. - Fre. 08.00 - 20.00Lör. - Sön. 09.00 - 20.00Tel. 0290 - 402 1523

24 KORPÖGATArkeologi längs Riksväg 68Arkeologiska undersökningar längs R68Nästan all arkeologi som bedrivsi Sverige är s.k. exploateringsarkeologi:Man gräverut fornlämningar som riskeraratt förstöras, t.ex. vid vägbyggen.I första hand försökerman givetvis undvika lämningargenom att dra vägenså att så få som möjligt berörs.Men det är många andraintressen som skall tas hänsyntill, och i ett område somTorsåker är det nästan omöjligtatt dra en ny väg utan attnågra lämningar hamnar understräckningen.Inför omläggningen av Riksväg 68kommer den nya sträckan att beröraen rad olika fornlämningarfrån olika tider. Dessa kommer nuatt undersökas och tas bort avLänsmuseet Gävleborg i samarbetemed lokala aktörer.Under ett par veckor har ett områdemed dammvallar, husgrunderoch slagg vid Stamsån undersöktstillsammans med Föreningen Kråknäsjärnet.Den som förknippar arkeologimed pensel och skärslevskulle bli chockade att se arbetethär – det har varit mer grävmaskinän borste. Syftet har varit att sevallarna i genomskärning för attförstå hur de har varit uppbyggda,och att få fram daterbart materialfrån anläggningsskedet.Arbetet har gett bra resultatI den meterhöga nedre dammvallengrävdes tre schakt och därkunde man se att den byggts vidolika tidpunkter och att utloppetvarit ett annat än idag. I bottenhittades ett lager med förkolnat träfrån en utloppsränna. Detta kommeratt dateras med kol-14 metodenoch förhoppningsvis får vi åldernnär anläggningen byggts. Närden övergavs tror vi oss däremotredan nu veta – detta torde varaden hammarplats (vattendriven anläggningför utsmidning av järn )som enligt de skriftliga källornaövergavs 1671 efter att anläggningarnaförstörts av vårfloden.Själva hammaren ligger kvar, straxutanför vägen som tur här.Spännande dateringHär kan framtida insatser kommaatt ge intressanta resultat. Liteuppströms ligger ytterligare en vall– denna är lägre och helt uppbyggdav masugnsslagg. I botten fanns enknuttimrad stockkonstruktion sombevarats i bottenleran.Med hjälpav dendrokronologi – årsringsdatering– kommer vi få fram året dåstocken fälldes och därmed ocksåungefärlig tidpunkt för när anläggningenbyggdes. Vad den har använtstill är oklart, ingen av anläggningarnai området är med på någraäldre kartor.

KORPÖGAT25Schakt genom dammvall vid det gamla utloppet från dammen till vattenhjuletEn grävning av det lite ovanligareslaget gjordes i Hästbo då en“okänd” husgrund i skogen grävdesut tillsammans med Vuxenskolansstudiecirkel “Hästbos historiafrån istid till nutid”. Huset har legatpå Västerhästbos bysamfällighet.Den finns inte i några skriftligakällor, men på 1836 års laga skifteskartaär en byggnad inritat påplatsen.Den som bott här har alltså intevarit någon bonde med egen jord.Kanske var det en hantverkareeller “backstugusittare”, som bådebokstavligt och bildligt bott lite vidsidan av bondesamhället.Slutligen har undersökningar på tvåstenåldersplatser påbörjats. Dessaligger omkring 100 meter över havetoch tillhör troligen landskapetsallra äldsta skeden, för sådär 8000år sedan. Här kommer ytterligareinsatser att göras under hösten ochdet finns säkert anledning att återkommai Korpögat om detta.Under vecka 40 kommer platsernaatt visas för de som är intresseradeatt veta mer.Reportage: Bo UlfhielmLars HolmgrenJonny SkogsbergKnuttimrad stock i dammvallenTypisk arbetsdagLagersten för vattenhjulet till hammaren. Senast igång för 336 år sedan

26 KORPÖGATInga ensamma flyktingbarn till HoforsHans Backman har för (fp) räkning ställt en motion om att Hofors kommunbör ta emot ensamma flyktingbarn som kommer till Sverige utan någonvårdnadshavare. Ansvaret för sådana barn ligger på Migrationsverketoch barnen placeras endast i kommuner där man har särskilda avtalom ensamma flyktingbarn.Hans Backman menar att Hofors kommun i humanitetens tecken bör varamed och hjälpa dessa barn och han anser inte att problematiken kringdetta kommer att belasta kommunen särskilt mycket då kostnaderna förbarnen hamnar hos Migrationsverket. Socialnämnden har yttrat sig i fråganoch där håller man inte med Backman. I skrivelse till kommunstyrelsensäger man att kommunen i dagsläget inte har möjlighet att ta emotensamkommande flyktingbarn.Ny värmepump till Hästbo BygdegårdHästbo Bygdegårdsförening har begärt ett lån från Hofors kommun på130.000 kr för inköp av en ny värmepump och varmvattenberedare.Föreningen installerade en värmepump 1984 och idag fungerar den sådåligt att den bör bytas ut. Barn och utbildningsnämnden har av kommunstyrelsenuppmanats att yttra sig över föreningens begäran och förslår attföreningen skall få sin begäran beviljad.Lokaler & LägenheterUthyresTorsåkersBygg och Handel ABTel 0290-910 32070-747 41 44Att välja rätt skolaBjörn Davegårdh heter ett av Sveriges så kallade aktieproffs som vet alltom världsekonomin och som tycks ha ett sjätte sinne för vetskapen omnär en aktie skall gå upp och när den skall gå ner. Han är också en flitigbörskrönikör och inför tävlingen Aktiemiljonen avslöjar han inför nättidningenplacera.nu lite om var han hämtat sina kunskaper om pengar ochförmåga till analyser av aktiemarknaden och den globala ekonomin:– När jag var tio år fick jag följa med min pappa på Solvalla. Jag lärdemig mer om sannolikhet där än i skolan.Hämnden är ljuvJobbar du svart? Har du dessutom gjort slut med din flickvän? Då leverdu farligt, åtminstone enligt Jan Cramling som är utredare vid Skatteverketregion Nord. Det senaste året har skattemyndigheten i region Nordfått in 150 anmälningar mot personer i Västernorrland som fuskar medskatten. Tidningen Dagbladet i Sundsvall har gjort en undersökning omvilka personer det är som anmäler den typen av brott. De visar sig då attde flesta anmälningarna kommer från svikna flickvänner och övergivnasambos som gör anmälningar till Skatteverket om svartjobb som hämndför att pojkvännen gjort slut. Jan Cramling berättar vidare att på andraplats i anmälarligan kommer personer som fått sparken och som vet attdet fifflas i bokföringen vid det företag de fått lämna. Cramling ger somexempel en skrivelse som kom till Skattemyndigheten och där anmälarenskrev att “den märkliga bokföringen finns i två pärmar på andra hyllan tillvänster när man kommer in på kontoret” läser vi i tidningen Dagbladet.Tel: 0290-10041WWW.TAXi107000.COMDalgränsensMekaniska0290-43082

KORPÖGAT27

28 KORPÖGAT