11.07.2015 Views

Emigrationen till USA de lämnade allting

Emigrationen till USA de lämnade allting

Emigrationen till USA de lämnade allting

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

När Vilhelm Moberg inled<strong>de</strong>sin roman "Utvandrarna"ha<strong>de</strong> han varit historisktriktig om han skrivit:"Detta är en berättelse omnågra människor, som frånsina hem i Furuby i Smålandutvandra<strong>de</strong> <strong>till</strong> Nordamerika."Un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>n första emigrationsvågenpå 1850-talet utvandra<strong>de</strong>67 personer frånFuruby socken. Det är endastVittaryds och Hovmantorpssocknar i Kronobergslän som haft större utflyttning<strong>till</strong> Amerika procentuellträknat på befolkningen.Det var Johan JonassonLinnell som inled<strong>de</strong> <strong>de</strong>n storaemigrationen från Kronobergslän <strong>till</strong> Amerika år1846. Han var född <strong>de</strong>n 24oktober 1811 på VästorpsLambritsgård i Furuby socken.Johan Linnell skrev brevfrån Amerika <strong>till</strong> bro<strong>de</strong>rnMagnus Jonasson, varför<strong>de</strong>nne utvandra<strong>de</strong> år 1852och då blev ledare för <strong>de</strong>nförsta gruppen utvandrarefrån Kronobergs län.Därför kan man säga attMagnus Jonasson var verklighetensKarl Oskar, hanliksom Karl Oskar Nilsson,bosatte sig i Chisago Lake iMinnesota. Magnus var född<strong>de</strong>n 1 november 1813 påVästorps Lambritsgård i Fu-- niby • socken j men när hanutvandra<strong>de</strong> bod<strong>de</strong> han påKuppramåla Skattegård iLinneryds socken.En annan bety<strong>de</strong>lsefullemigrant var An<strong>de</strong>rs PeterNilsson Glä<strong>de</strong>r, född 1806på Västorps Lambritsgård,<strong>de</strong>t så kalla<strong>de</strong> "Berget" i Furubysocken. I passförteckningenför år 1852 finnsbon<strong>de</strong>n An<strong>de</strong>rs Peter Nilssonmed hustru och sex barnfrån Furuby, så han ha<strong>de</strong>tydligen planerat <strong>de</strong>lta i <strong>de</strong>nförsta grupputflyttningenfrån Kronobergs län.Av någon anledning blevinte resan av då utan iställetår 1853. Den 25 april fickfamiljen attest för utflyttningoch <strong>de</strong>n 26 augusti anlän<strong>de</strong><strong>de</strong> <strong>till</strong> New York medsegelfartyget "Ship FranklinKing". Efter <strong>de</strong>n långa ochtröttsamma resan in i hjärtatav Amerika, kortasträckor på järnväg, över insjöar,på kanaler och flo<strong>de</strong>r,kom sällskapet <strong>till</strong> St Paul iMinnesota <strong>de</strong>n 29 september- mer än fem måna<strong>de</strong>r efter<strong>de</strong>t <strong>de</strong> lämnat sitt gamlahem i Furubv.ronella och begrav<strong>de</strong>s i Atlanten.Dottern Louise ärbegravd i en okänd grav iChisago.An<strong>de</strong>rs Peter Nilsson ha<strong>de</strong>byggt <strong>till</strong> boningshuset någraår före emigrationen. Detmärkliga med <strong>de</strong>nna <strong>till</strong>byggnadvar att han uppför<strong>de</strong>två timmerväggar in<strong>till</strong>varandra, vilket väckte besökarensintresse. Han ha<strong>de</strong>även byggt ny ladugård. När<strong>de</strong>n revs 1929, sa<strong>de</strong> snickarna,att <strong>de</strong> aldrig sett en såomsorgsfullt byggd ladugård.Till taket ha<strong>de</strong> An<strong>de</strong>rsPeter använt en aln breda,handsåga<strong>de</strong> brädor, lagdaupp och ned samt därpå läktoch halm. Brädorna är fortfaran<strong>de</strong>kvar, numera somvägg på baksidan av nuvaran<strong>de</strong>ladugård.Begåvad och kunnigFolket i byg<strong>de</strong>n tyckte att<strong>de</strong>t var dumt av A P Nilssonatt flytta <strong>till</strong> Amerika. Hanha<strong>de</strong> <strong>de</strong>t inte fattigt och hanha<strong>de</strong> inte gjort något illa,men man tyckte han var liteorolig på något sätt. Han varbegåvad och kunnig menfick <strong>de</strong>t aldrig nog bra iSmåland.An<strong>de</strong>rs Peter Nilsson slogsig ned vid östra sidan avChisagosjön. Genom sitt gladasinnelag fick han öknamnet"Glä<strong>de</strong>r" och^fter en tid i<strong>de</strong>t nya lan<strong>de</strong>t tog han efternamnetGlä<strong>de</strong>r. Han synesäven gått un<strong>de</strong>r namnet"Glä<strong>de</strong>r" i Furuby. Han söktelaga skifte för Västorps by år1837 och i <strong>de</strong>ssa handlingarfinns namnet "Glä<strong>de</strong>r", menansökan är un<strong>de</strong>rtecknadAn<strong>de</strong>rs Peter Glä<strong>de</strong>r.Samtidigt som An<strong>de</strong>rs Peterutvandra<strong>de</strong> reste ävenhans systrar Helena ochCatrina, och år 1854 emigrera<strong>de</strong>också systern Christinasom var gift och ha<strong>de</strong> tvåbarn. Sammanlagt utvandra<strong>de</strong>femton personer ur <strong>de</strong>nnasläkt un<strong>de</strong>r 1850-talet.De småländska nybyggarnaha<strong>de</strong> <strong>de</strong>t religiösa intressetmed sig från Sverige ochförsamlingsidén ingick i <strong>de</strong>raslivsprogram från början.Någon luthersk präst fannsännu ej i Minnesota, men dåmånga av 1853 års invandrarereste <strong>till</strong>sammans medpastor Erland Carlsson frånAlghult föll <strong>de</strong>t sig naturligtatt <strong>de</strong> vän<strong>de</strong> sig <strong>till</strong> honom.Den 12 maj 1854 stifta<strong>de</strong>Erland Carlsson Chisago Lake-församlingen,som var <strong>de</strong>näven kun<strong>de</strong> användassomskolhus. Innan<strong>de</strong>t blev färdigthölls gudstjänsternai "Bergsloge", där församlingenocksåbilda<strong>de</strong>s.På nationaldagen<strong>de</strong>n 4 juli1855 besluta<strong>de</strong>satt en ny kyrkaskulle byggasmed An<strong>de</strong>rs PeterGlä<strong>de</strong>r sombyggmästare ochi november 1856avsyna<strong>de</strong>s arbetet.Denna förstakyrka finns ejkvar, men Furubyskola från1904 minneralltjämt om Furubyhemma iSmåland. Tarman Furuby Roadkommer man<strong>till</strong> skolan, somär nedlagd sedanflera år. Falks föräldrarDen 7 september1855 avledGla<strong>de</strong>rs hustruElin Svensdotter,född <strong>de</strong>n 20januari 1808 iLju<strong>de</strong>r. Eftersomhon var <strong>de</strong>n första somdog* är* "fnvafldfå?na" frånSverige måste man finna ettområ<strong>de</strong> <strong>till</strong> gravgår<strong>de</strong>n. Om<strong>de</strong>nna har Vilhelm Mobergberättat i kapitlet "Synemäni markerna" i "Nybyggarna".A P Glä<strong>de</strong>r avled <strong>de</strong>n 29 maj1875 och är begravd där.Endast några år efter <strong>de</strong>första invandrarnas ankomst<strong>till</strong> Amerika fick <strong>de</strong>uppleva inbör<strong>de</strong>skriget1861-1865. De småländskainvandrarnas patriotism för<strong>de</strong>t nya lan<strong>de</strong>t tycks redandå vaknat. Gla<strong>de</strong>rs söner,Carl och Gustaf Adolf, ingicksom frivilliga i <strong>de</strong>tskandinaviska kompanietfrån Minnesota un<strong>de</strong>r översteHans Mattssons befäl.De kom hem välbehållnaoch ha<strong>de</strong> fått med sina gevärsom minne. Tre av Gla<strong>de</strong>rssvärsöner, P O Hall, C PQuist och Harrison Church,<strong>de</strong>ltog också i kriget.Många av <strong>de</strong> småländskainvandrarna i Chisago countyflytta<strong>de</strong> på 1870-taletlängre väster ut och blev nybyggareför andra gången.Här bred<strong>de</strong> <strong>de</strong>t stora prärielandskapetut sig. Det varVilhelm Moberg berättar i "Den okända släkten"om ett besök på Gla<strong>de</strong>rs kyrkogård vidChisago-sjön, där han finner en gravsten införvilken han frågar sig: "Här har jordats ensvensk invandrare som föd<strong>de</strong>s redan på 1700-talet: Jonas P Falk, född <strong>de</strong>n 17 september1793, död <strong>de</strong>n 15 november 1881. Det är <strong>de</strong>täldsta fö<strong>de</strong>lsetal jag kan finna här, ingen ort iSverige angives, icke heller årtalet för ankomstenhit." Jonas Petersson Falk var född påHassla soldattorp i Lenhovda socken. Han utvandra<strong>de</strong>år 1861 med sina två yngsta döttraroch bosatte sig hos sina två äldre döttrar, somkom <strong>till</strong> Minnesota redan 1852 och 1853.var soldaten Peter PerssonFalk, född 1769 och Helena Jonasdotter född1772. Jonas P Falks gravsten var ytterligt intressantför Vilhelm Moberg, men <strong>de</strong>t vissthan inte om. Falk var nämligen fa<strong>de</strong>r <strong>till</strong>"verklighetens Kristina", Lisa Stina JonasdotterFalk, maka <strong>till</strong> Magnus Jonasson, "verklighetensKarl Oskar".en farm på 600 acre och var<strong>de</strong>ssutom "posmiasflare ocnskolstyrelsens notarie imånga år. 1897 slog han signed i Atwater, där han bleven framgångsrik affärsmanoch medlem i sta<strong>de</strong>ns styrelse.Glä<strong>de</strong>r val<strong>de</strong>s <strong>till</strong> senatori Minnesota som representantför Kandiyohi county.Familjerna Glä<strong>de</strong>r var kyrkligtsinna<strong>de</strong> och i Carl Gla<strong>de</strong>rshem bilda<strong>de</strong>s <strong>de</strong>n förstaförsamlingen i <strong>de</strong>ssa trakter.Pastor EckmanNär F M Eckman år 1896blev pastor i Chisago Lakeförsamlingenfick <strong>de</strong>n enpräst som härstamma<strong>de</strong>från Kronobergs län liksomflertalet invånare gjor<strong>de</strong>. FM Eckman var ordföran<strong>de</strong> ikommittén som ordna<strong>de</strong> församlingens50-årsjubileuiråt 1904, då man bl a utga\en minnesskrift.Kontakten mellan <strong>de</strong>rkronobergska utvandrarbyg<strong>de</strong>noch invandrarområ<strong>de</strong>t ]Minnesota upprätthålles numeraav Tingsryds kommunsom sedan 1966 är vänorimed Chisago County. Dettfär mycket välfunnet, då tidi


Un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>n första emigra- <strong>de</strong> två timmerväggar in<strong>till</strong>tionsvågen på 1850-talet ut- varandra, vilket väckte bevandra<strong>de</strong>67 personer från sökarens intresse. Han ha<strong>de</strong>Furuby socken. Det är en- även byggt ny ladugård. Närdast Vittaryds och Hovman- <strong>de</strong>n revs 1929, sa<strong>de</strong> snickartorpssocknar i Kronobergs na, att <strong>de</strong> aldrig sett en sålän som haft större utflytt- omsorgsfullt byggd laduning<strong>till</strong> Amerika procentu- gård. Till taket ha<strong>de</strong> An<strong>de</strong>rsellt räknat på befolkningen. Peter använt en aln breda,Det var Johan Jonasson handsåga<strong>de</strong> brädor, lagdaLinnell som inled<strong>de</strong> <strong>de</strong>n sto- upp och ned samt därpå läktra emigrationen från Krono- och halm. Brädorna är fortbergslän <strong>till</strong> Amerika år faran<strong>de</strong> kvar, numera som1846. Han var född <strong>de</strong>n 24 vägg på baksidan av nuvaoktober1811 på Västorps ran<strong>de</strong> ladugård.Lambritsgård i Furuby socken.Johan Linnell skrev brev Begåvad och kunnigfrån Amerika <strong>till</strong> bro<strong>de</strong>rn Folket i byg<strong>de</strong>n tyckte attMagnus Jonasson, varför <strong>de</strong>t var dumt av A P Nilsson<strong>de</strong>nne utvandra<strong>de</strong> år 1852 att flytta <strong>till</strong> Amerika. Hanoch då blev ledare för <strong>de</strong>n ha<strong>de</strong> <strong>de</strong>t inte fattigt och hanförsta gruppen utvandrare ha<strong>de</strong> inte gjort något illa,från Kronobergs län.men man tyckte han var liteDärför kan man säga att orolig på något sätt. Han varMagnus Jonasson var verk- begåvad och kunnig menlighetens Karl Oskar, han fick <strong>de</strong>t aldrig nog bra iliksom Karl Oskar Nilsson, Småland,bosatte sig i Chisago Lake i An<strong>de</strong>rs Peter Nilsson slogMinnesota. Magnus var född sig ned vid östra sidan av<strong>de</strong>n 1 november 1813 på Chisagosjön. Genom sitt gla-Västorps Lambritsgård i Fu- da sinnelag fick han öknam-Hwfey oocfeöiij men när han- net "Glä<strong>de</strong>r" orirefter en tid iutvandra<strong>de</strong> bod<strong>de</strong> han på <strong>de</strong>t nya lan<strong>de</strong>t tog han efter-Kuppramåla Skattegård i namnet Glä<strong>de</strong>r. Han synesLinneryds socken. även gått un<strong>de</strong>r namnetEn annan bety<strong>de</strong>lsefull "Glä<strong>de</strong>r" i Furuby. Han sökteemigrant var An<strong>de</strong>rs Peter laga skifte för Västorps by årNilsson Glä<strong>de</strong>r, född 1806 1837 och i <strong>de</strong>ssa handlingarpå Västorps Lambritsgård, finns namnet "Glä<strong>de</strong>r", men<strong>de</strong>t så kalla<strong>de</strong> "Berget" i Fu- ansökan är un<strong>de</strong>rtecknadruby socken. I passförteck- An<strong>de</strong>rs Peter Glä<strong>de</strong>r,ningen för år 1852 finns Samtidigt som An<strong>de</strong>rs Pebon<strong>de</strong>nAn<strong>de</strong>rs Peter Nils- ter utvandra<strong>de</strong> reste ävenson med hustru och sex barn hans systrar Helena ochfrån Furuby, så han ha<strong>de</strong> Catrina, och år 1854 emigretydligenplanerat <strong>de</strong>lta i <strong>de</strong>n ra<strong>de</strong> också systern Christinaförsta grupputflyttningen som var gift och ha<strong>de</strong> tvåfrån Kronobergs län.barn. Sammanlagt utvand-Av någon anledning blev ra<strong>de</strong> femton personer ur <strong>de</strong>ninteresan av då utan istäl- na släkt un<strong>de</strong>r 1850-talet.let år 1853. Den 25 april fick De småländska nybyggarfamiljenattest för utflytt- na ha<strong>de</strong> <strong>de</strong>t religiösa intresningoch <strong>de</strong>n 26 augusti an- set med sig från Sverige ochlän<strong>de</strong> <strong>de</strong> <strong>till</strong> New York med församlingsidén ingick i <strong>de</strong>segelfartyget"Ship Franklin ras livsprogram från början.King". Efter <strong>de</strong>n långa och Någon luthersk präst fannströttsamma resan in i hjär- ännu ej i Minnesota, men dåtat av Amerika, korta många av 1853 års invandsträckorpå järnväg, över in- rare reste <strong>till</strong>sammans medsjöar, på kanaler och flo<strong>de</strong>r, pastor Erland Carlsson frånkom sällskapet <strong>till</strong> St Paul i Älghult föll <strong>de</strong>t sig naturligtMinnesota <strong>de</strong>n 29 september att <strong>de</strong> vän<strong>de</strong> sig <strong>till</strong> honom.- mer än fem måna<strong>de</strong>r efter Den 12 maj 1854 stifta<strong>de</strong><strong>de</strong>t <strong>de</strong> lämnat sitt gamla Erland Carlsson Chisago Lahemi Furuby.ke-församlingen, som var <strong>de</strong>nBerättelser om <strong>de</strong> första andra svenska lutherska föremigranternasresor blir of- samlingen i Minnesota. Jotaskildringar av strapatser hannes Håkansson för<strong>de</strong> proochbesvärligheter av olika tokollet. Han var folkskolläslag,av sjukdom och död. rare i Växjö då han utvandra-Vägen <strong>till</strong> nybyggardistrik- <strong>de</strong> år 1853. På organisationstenvar kantad av gravar, stämman besluta<strong>de</strong>s att "Ev.Vad A P Nilssons familj be- Luth. Meeting House" skulleträffar, så avled dottern Pet- byggas och inredas så att <strong>de</strong>tPå nationaldagen<strong>de</strong>n 4 juli1855 besluta<strong>de</strong>satt en ny kyrkaskulle byggasmed An<strong>de</strong>rs PeterGlä<strong>de</strong>r sombyggmästare ochi november 1856avsyna<strong>de</strong>s arbetet.Denna förstakyrka finns ejkvar, men Furubyskola från1904 minneralltjämt om Furubyhemma iSmåland. Tarman Furuby Roadkommer man<strong>till</strong> skolan, somär nedlagd sedanflera år.Den 7 september1855 avledGla<strong>de</strong>rs hustruElin Svensdotter,född <strong>de</strong>n 20januari 1808 iLju<strong>de</strong>r. Eftersomhon var <strong>de</strong>n första som"dag av' 'tnvatMfåTnä" frånSverige måste man finna ettområ<strong>de</strong> <strong>till</strong> gravgår<strong>de</strong>n. Om<strong>de</strong>nna har Vilhelm Mobergberättat i kapitlet "Synemäni markerna" i "Nybyggarna".A P Glä<strong>de</strong>r avled <strong>de</strong>n 29 maj1875 och är begravd där.Endast några år efter <strong>de</strong>första invandrarnas ankomst<strong>till</strong> Amerika fick <strong>de</strong>uppleva inbör<strong>de</strong>skriget1861-1865. De småländskainvandrarnas patriotism för<strong>de</strong>t nya lan<strong>de</strong>t tycks redandå vaknat. Gla<strong>de</strong>rs söner,Carl och Gustaf Adolf, ingicksom frivilliga i <strong>de</strong>tskandinaviska kompanietfrån Minnesota un<strong>de</strong>r översteHans Mattssons befäl.De kom hem välbehållnaoch ha<strong>de</strong> fått med sina gevärsom minne. Tre av Gla<strong>de</strong>rssvärsöner, P O Hall, C PQuist och Harrison Church,<strong>de</strong>ltog också i kriget.Många av <strong>de</strong> småländskainvandrarna i Chisago countyflytta<strong>de</strong> på 1870-taletlängre väster ut och blev nybyggareför andra gången.Här bred<strong>de</strong> <strong>de</strong>t stora prärielandskapetut sig. Det varmera lättodlat, och utanträd, än vad <strong>de</strong>t var i "Karl-Oskar-byg<strong>de</strong>n". FamiljernaGlä<strong>de</strong>r var bland <strong>de</strong>ssa, och<strong>de</strong> bosatte sig i Town of Elisabethi Kandiyohi county,en ort omkring tolv svenskamil väster om Minneapolis.Gustaf Adolf Glä<strong>de</strong>r äg<strong>de</strong>Vilhelm Moberg berättar i "Den okända släkten" om ett besök på Gla<strong>de</strong>rs kyrkogård vitChisago-sjön, där han finner en gravsten infor vilken han frågar sig: "Här har jordats eisvensk invandrare som föd<strong>de</strong>s redan på 1700talet: Jonas P Falk, född <strong>de</strong>n 17 septembe,1793, död <strong>de</strong>n 15 november 1881. Det är <strong>de</strong>äldsta fö<strong>de</strong>lsetal jag kan finna här, ingen ortSverige angives, icke heller årtalet för ankomsten hit." Jonas Petersson Falk var född ptHassla soldattorp i Lenhovda socken. Han utvandra<strong>de</strong> år 1861 med sina två yngsta döttra,och bosatte sig hos sina två äldre döttrar, sonkom <strong>till</strong> Minnesota redan 1852 och 1853Falks föräldrar var soldaten Peter PerssotFalk, fodd 1769 och Helena Jonasdotter födc1772. Jonas P Falks gravsten var ytterligt intressant för Vilhelm Moberg, men <strong>de</strong>t visshan inte om. Falk var nämligen fa<strong>de</strong>r til"verklighetens Kristina", Lisa Stina Jonasdotter Falk, maka <strong>till</strong> Magnus Jonasson, "verklighetens Karl Oskar".en farm på 600 acre och vai<strong>de</strong>ssutom^postmäsFare oclskolstyrelsens notariemånga år. 1897 slog han si|ned i Atwater, där han ble^en framgångsrik affärsmaroch medlem i sta<strong>de</strong>ns styrelse. Glä<strong>de</strong>r val<strong>de</strong>s <strong>till</strong> senatoii Minnesota som representant för Kandiyohi countyFamiljerna Glä<strong>de</strong>r var kyrkligt sinna<strong>de</strong> och i Carl Gla<strong>de</strong>rs hem bilda<strong>de</strong>s <strong>de</strong>n försteförsamlingen i <strong>de</strong>ssa trakter.Pastor EckmanNär F M Eckman år 189(blev pastor i Chisago Lakeförsamlingen fick <strong>de</strong>n erpräst som härstamma<strong>de</strong>från Kronobergs län liksonflertalet invånare gjor<strong>de</strong>. IM Eckman var ordföran<strong>de</strong>kommittén som ordna<strong>de</strong> församlingens 50-årsjubileunåt 1904, då man bl a utga^en minnesskrift.Kontakten mellan <strong>de</strong>rkronobergska utvandrarbyg<strong>de</strong>n och invandrarområ<strong>de</strong>t :Minnesota upprätthålles numera av Tingsryds kommunsom sedan 1966 är vänorlmed Chisago County. Dettaär mycket välfunnet, då tidigarefullmäktigeordföran<strong>de</strong>rRune An<strong>de</strong>rsson i Utnäs ä]släkt med familjen Gla<strong>de</strong>]och Magnus Jonasson oclmånga andra av invandrarna som kom från <strong>de</strong> socknaisom nu ingår i Tingsrydskommun.Sven Adolfssor

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!