Untitled - Amnesty International

ÅRSREDOVISNING2010AMNESTYINTERNATIONALSVENSKASEKTIONEN

ÅRSREDOVISNING 2010InnehållAmnesty International ärvärldens största människorättsorganisationmed2,8 miljoner medlemmaroch givare, varav 90 000i Sverige. Vår vision är envärld där varje människaåtnjuter alla de rättighetersom ingår i FN:s allmännaförklaring om de mänskligarättigheterna.Inledningverksamhetsområden04 Kampanjen Fattigdom – en rättighetsfråga05 Säkerhet och mänskliga rättigheter06 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet06 Avskaffa dödsstraffet07 Flyktingars och migranters rättigheter07 Kvinnors rättigheter08 Skydda människor mot diskrimineringETT AKTIVT AMNESTY09 Aktiviteter11 Växa11 Årsmöte, styrelse och sekretariatårsredovisning12 Förvaltningsberättelse16 Resultaträkning16 Balansräkning17 Noter19 Revisionsberättelse05060708ÅRSREDOVISNING 2010 – Copyright Amnesty International, svenska sektionen. Tryckår 2011.2

INLEDNINGInledningStörre och starkare än någonsin - igen!En årsberättelse handlar ju både om ekonomi och verksamhet och det är roligt att ännuen gång börja med att tala om att vi slagit rekord i både i antalet medlemmar och givare.Vi har också, återigen, haft ett fantastiskt insamlingsår och kunnat ge ett extra stöd till detinternationella arbetet.2010 präglades vårt arbete under våren och sommaren av att det var val till riksdageni Sverige. Vi drev en egen ”valkampanj för mänskliga rättigheter”. Amnesty hade egna”valstugor” och ”valarbetare” och vi träffade 154 kandidater till riksdagen som vi talademänskliga rättigheter med. Många av dem vi hade haft samtal med kom in riksdagen- ledamöter som nu har en bättre kunskap om mänskliga rättigheter. Samtidigt hade vien valkampanj på nätet där personer uppmanades skriva till partiledarna för de då sjuriksdagspartierna och ställa krav på bland annat att tortyr ska införas som ett särskilt brott ivår brottsbalk och att Sverige ska skriva under FN:s Migrantarbetarkonvention.2010 släpptes Aung San Suu Kyi fri efter att ha tillbringat sammanlagt mer än 15 åri husarrest sedan hennes parti, NLD, vann valet 1990 i Burma. Ett valresultat som inteaccepterades av militären. Amnesty välkomnade Aung San Suu Kyis frigivning, men sasamtidigt att frigivningen inte skulle tolkas som någon vänlig eftergift från den burmesiskaregimens sida. Tusentals politiska fångar sitter fortfarande fängslade under vidrigaförhållanden och vårt arbete fortsätter tills Burma respekterar mänskliga rättigheter.2010 var året då vår kampanj för att stoppa mödradödligheten tog ett viktigt stegframåt. Den 27 april 2010 lanserade regeringen i Sierra Leone en policy som innebär attalla sjukvårdsavgifter tas bort för gravida kvinnor, kvinnor som ammar och barn underfem år. Detta är en framgång i kampen för att minska mödradödligheten i landet. MångaAmnestygrupper och enskilda medlemmar i Sverige har varit mycket aktiva i dennakampanj och kampanjen fortsätter.2010 inleddes dessutom ett samarbete mellan vår sektion och sektionen i Sierra Leone.Ett oerhört spännande arbete som under minst fem år kommer att ge båda sektionernainsikter i hur det är att vara aktiv och driva kampanjer i ett annat land och en annan kultur.Det kommer också att ge oss i Sverige underlag och material för vår kampanj att stoppamödradödligheten i Sierra Leone.I flera decennier har arbetet mot dödsstraffet varit en av Amnestys kärnfrågor. Inovember 2010 fick vi en påminnelse om vilka framgångar Amnesty haft i kampanjen förett totalt avskaffande av dödsstraffet. Den 23 november hade det gått 100 år sedan densista avrättningen i Sverige och detta uppmärksammades av många grupper runt om ilandet. För hundra år sedan hade endast fyra länder avskaffat dödsstraffet. När Amnestybörjade sitt arbete mot dödsstraffet i slutet av 1970-talet var antalet 17. Idag har 96 länderavskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning och många andra har gjort det i praktiken. Det ären mycket positiv utveckling som måste sporra oss att öka insatserna för att nå målet – etttotalt avskaffande av dödsstraffet.När vi summerar år 2010 kan vi se tillbaka på ett intensivt arbetsår med framgångaroch vi ser fram emot ett spännande 2011. Då ska vi uppmärksamma att AmnestyInternational fyller 50 år. En femtioåring som uträttat mycket men som har många storautmaningar kvar.Lise BerghAnna NilsdotterLise Bergh, generalsekreterareAnna Nilsdotter, ordförande3

VERKSAMHETSBERÄTTELSEI Kibera, Kenyas ochAfrikas största slumområde,går de kommunala vattenledningarnarakt genomområdet till hushållen utanförslummen. Vattnet finnsdär, men invånarna har intetillgång till det. De tvingasistället att köpa vatten avprivata leverantörer tillett pris som är 30 gångerhögre.I november arrangerade sektionen konferensen Make Rights Real! i Stockholm omansvarsutkrävande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Bland de 175deltagarna fanns representanter från riksdagen, UD, SIDA, ideella organisationer ochakademiker inom området. I samband med konferensen publicerade Amnesty endebattartikel om den svenska regeringens inställning till tilläggsprotokollet till ESKkonventionenpå debattwebbsidan Newsmill.Säkerhet och mänskliga rättigheterAmnesty arbetar aktivt för att skydda människor från människorättskränkningar grundadei terrorism eller terrorismbekämpning. I januari arrangerade sektionen ett seminarium iStockholm om situationen på Guantánamo på årsdagen av att den första fången år 2002anlände till USA:s militärbas. Upprepade ansträngningar under året för att få Sverige att taemot Guantánamofångar som väntar på frigivning har inte lett till resultat. Regeringen stårfast vid sin ståndpunkt att inte ta emot några frigivna fångar, trots förfrågningar från USA.Diplomatiska försäkringar var en av frågorna i kampanjen Väck politikerna!. Sedan tidigarehar de flesta politiska partier tagit avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar ochAmnesty fokuserade på att få även Socialdemokraterna och Moderaterna att som partieröppet göra detsamma. Kampanjen var ett effektivt sätt att hålla kvar frågan om diplomatiskaförsäkringar på agendan, då den togs upp både i öppna panelsamtal med publik och vidindividuella samtal med politiker.I november arrangerade Amnesty ett uppföljande möte för de riksdagsledamöter somorganisationen träffade under kampanjen. Under mötet delades en ny Amnestyrapport omEuropas medverkan i USA:s program för olagliga överlämningar och hemliga fängslanden avterroristmisstänkta ut till deltagarna, med en förhoppning om att kunna påverka politikernaatt fortsätta driva frågorna om säkerhet och mänskliga rättigheter.5

ÅRSREDOVISNING 2010En ljusmanifestationgenomfördes påMedborgarplatsen iStockholm för att uppmärksammaatt det varhundra år sedan sistaavrättningen genomfördesi Sverige. Och att 139länder avskaffat dödsstraffeti lagen eller ipraktiken.Kräva rättvisa och bekämpa straffrihetAmnesty fortsatte under året att driva kravet på att stater ska implementera Romstadganför den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Sektionens ICC-grupp har under året variti kontakt med ett antal instanser i frågan, bland annat Advokatsamfundet och Polisenskrigsbrottskommission. Regeringens tidsplan för Sveriges implementering av Romstadgan är2012 och sektionen har under året haft regelbundna kontakter med justitiedepartementetoch UD där Amnestys synpunkter förts fram, bland annat inför den internationellaöversynskonferens för ICC som hölls av FN under året.Implementering av Romstadgan samt ett entydigt tortyrförbud i svensk lag var två av frågornai kampanjen Väck politikerna!. Under året fick Amnesty besked att Socialdemokraternaofficiellt står bakom Amnestys ståndpunkt vad gäller tortyr i svensk lagstiftning. Tidigarehar Miljöpartiet och Vänsterpartiet uttryckt stöd för frågan. Fem motioner om Sverigesimplementering av Romstadgan samt tortyr i svensk lagstiftning lades under allmännamotionstiden. Amnesty hade försett motionärerna med bakgrundsinformation ochsammanlagt 15 rikdagsledamöter lade fram de olika motionerna.Ett seminarium om tortyr och universell jurisdiktion arrangerades av Amnesty underpolitikerveckan i Almedalen i juli där sektionens ICC-grupp medverkade tillsammans medrepresentanter från Röda Korsets behandlingscentrum för tortyrskadade, Folkpartiet ochSocialdemokraterna.Avskaffa dödsstraffetAmnestys arbete för att avskaffa dödsstraffet fortsätter med oförminskad styrka. Under åretrapporterade Amnesty att antalet länder som verkställt avrättningar sjunkit från 25 till 19sedan föregående år. Antalet länder som avskaffat dödsstraffet, antingen i sin lagstiftning elleri praktiken, uppgick till 139.Den 23 november var det 100 år sedan den siste avrättningen i Sverige. Den dödsdömdeJohan Alfred Ander avrättades då med en specialimporterad giljotin på Långholmensfängelsegård i Stockholm. Giljotinen kom aldrig mer till användning, men det dröjde till1921 innan dödsstraffet avskaffades i fredstid och till 1972 innan det avskaffades totalt iSverige. Sektionen valde att uppmärksamma detta genom att lyfta fram de fem länder ivärlden som avrättade flest personer under 2009: Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA.Aktioner ägde rum på tolv orter i Sverige där medlemmar samlade in namn till vädjandenför fem dödsdömda i vart och ett av länderna och uppmanade de fem länderna att avskaffadödsstraffet. Dessa vädjanden fanns även på sektionens webbplats under resten av året.6Som en följd av uppmärksammandet av den sista avrättningen i Sverige valde sektionen

VERKSAMHETSBERÄTTELSEVERKSAMHETSBERÄTTELSEatt ha färre aktiviteter än vanligt på den internationella kampanjdagen mot dödsstraffetden 10 oktober. Amnestys aktionsgrupp mot dödsstraffet anordnade dock filmvisning medefterföljande diskussion om dödstraffet i USA.Sektionen besökte i mars Sydkoreas ambassad som en uppföljning av en genomförd aktionför landets 60 dödsdömda. Riksdagens grupp för mänskliga rättigheter vädjade utifrånAmnestys information i flera dödsstraffsfall under året.Flyktingars och migranters rättigheterAmnesty arbetar för att alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäkerasylprocess och beviljas skydd i de fall man riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar avsina mänskliga rättigheter. Tillsammans med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingarhar sektionen under året agerat i en rad enskilda asylärenden. I yttranden till Migrationsverketoch migrationsdomstolarna har Amnesty särskilt lyft fram situationen för eritreanska ochirakiska asylsökande och även skyddsbehovet för uighurer från Xinjiangprovinsen i Kina.I januari arrangerade Amnesty ett seminarium om Irak tillsammans med MinorityRights Group och Röda Korset. Seminariet riktade sig till tjänstemän och domare vidMigrationsverket och migrationsdomstolarna. Bland talarna fanns, förutom representanterfrån de arrangerande organisationerna, UNHCR:s Irakchef samt Migrationsverkets rättschef.Svenska sektionen ochandra Amnestysektionerruntom i världen protesterademot att iranskanSakineh Ashtiani dömtstill stening för äktenskapsbrott.Efter internationellaprotester stoppades steningenmen Sakineh sitterfortfarande fängslad.Sektionen har väckt frågan om romer i asylprocessen och startade under året en utredningom huruvida romer i Sverige ges tillgång till en rättssäker asylprocess. Att Sverige ska stärkamigranters rättigheter genom att ratificera migrantarbetarkonventionen var ett av Amnestyskrav i kampanjen Väck politikerna!.Amnesty har under året deltagit i flera olika referensgrupper gällande studier kringasylrättsliga frågor samt i Migrationsverkets externa referensgrupp for projektet “Kortareväntan”. Vid möten med politker och tjänstemän inom regeringskansliet samt tillriksdagsledamöter och företrädare för Migrationsverkets ledning har sektionen ävenlyft frågan om rimligheten i att regeringen fortfarande har möjlighet att pröva vissasäkerhetsärenden samt ifrågasatt om den svenska lagstiftningen är i överensstämmelsemed EU:s skyddsgrundsdirektiv.Amnesty har aktivt deltagit i diskussioner i media kring aktuella frågor, bland annat omasylsökandes situation i Grekland och frågor kring identitet och familjeåterförening och Irak.Kvinnors rättigheterAmnestys globala kampanj Stoppa våldet mot kvinnor! avslutades under året, men en stordel av arbetet fortsätter inom ramen för kampanjen Fattigdom - en rättighetsfråga. Under åretdeltog sektionen i sex internationella aktioner om kvinnors rättigheter. Dessa handlade ommödradödlighet i Sierra Leone och Burkina Faso, sexuellt våld och det absoluta abortförbudeti Nicaragua, sexuellt våld mot kvinnor i Kenyas slumområden, våldsutsatta hiv-smittadekvinnor på landsbygden i Sydafrika, samt sexuella och reproduktiva rättigheteri Demokratiska republiken Kongo, Bosnien-Hercegovina och Indonesien.Amnesty har under året arbetat kontinuerligt med att påverka regeringen ochrepresentanterna i svenska delegationen som deltagit i förhandlingarna i Europarådetgällande utformningen av en ny europeisk konvention mot våld mot kvinnor. Bedömningenär att arbetet gett resultat och Sverige, som inledningsvis uppfattades som obstruerande,7

ÅRSREDOVISNING 2010successivt har svängt i konstruktiv riktning. Slutförhandlingarna ägde rum i december 2010och förslaget till konventionstext ska behandlas av ministerrådet under 2011.Under året lanserades uppropet Krafttag mot våldtäkt! tillsammans med åtta andraorganisationer. Det gemensamma uppropet omfattade de krav som Amnesty tidigare ställtom att den svenska regeringen ska anta en särskild handlingsplan för att förebygga ochförhindra sexuellt våld och våldtäkt, förbättra stödet till brottsoffren samt inrätta en oberoendegranskningskommission med uppgift att samla in och analysera uppgifter om alla utredningarrörande våldtäkt som läggs ner eller inte leder till åtal.Amnestygrupper runtom ilandet gick ut på gator ochtorg den 8 mars och samladein namnunderskriftertill uppropet ”Krafttag motvåldtäkt”.Uppropet var också temat för en aktion den 8 mars där 45 Amnestygrupper deltog medseminarier, fackeltåg och olika aktiviteter runt om i landet. På en särskild webbsida samladesdrygt 13 000 namn in som överlämnades till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vid ettmöte i april.Amnestys rapport Case Closed - Rape and Human Rights in the Nordic Countries rönte stortintresse vid FN:s kvinnokommissions möte i New York i mars. I samarbete med Amnestysinternationella sekretariat hade de nordiska sektionerna gjort en sammanfattning av 2008 årsrapport med samma namn. Den sammanfattande rapporten lanserades vid ett seminarium iNew York och finns nu på arabiska, engelska, franska och spanska.Under den allmänna motionstiden inkom sammanlagt sju riksdagsmotioner från Folkpartiet,Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som hänvisade till Amnestysrapport och rekommendationer.Sektionen medverkade i riksdagen på FN:s internationella dag för avskaffandet av våld motkvinnor den 25 november med ett seminarium som handlade om sexuellt våld mot kvinnor iSverige.Skydda människor mot diskrimineringTre personer från den svenska sektionen deltog i Baltic Pride i Vilnius 7-9 maj. Det var längeoklart huruvida marschen skulle kunna genomföras men närvaro av ett antal europeiskaparlamentariker, en svensk minister samt ett 70-tal Amnestyaktivister från 23 länder bidrogsäkerligen till att arrangörerna till slut fick tillåtelse att genomföra manifestationen. En avsektionens delegater bloggade under hela Baltic Pride vilket gjorde det möjligt att följa dendramatiska händelseutvecklingen i realtid. Den svenska sektionen sponsrade även deltagandefrån den polska sektionen av Amnesty till Baltic Pride.Amnesty medverkade vid flera svenska HBTQ-arrangemang bland annat med ett seminariumoch fotoutställning på HBT-festivalen i Göteborg, fotoutställning och seminarium påregnbågsfestivalen i Malmö samt som utställare i Pride park i Stockholm. Ett 50-tal personertågade under Amnestyflagg i Pridetåget i Stockholm.Amnesty har har under 2010 uppvaktat Rumäniens och Italiens ambassader för att diskuteraromers rättigheter i respektive länder och tagit upp situationen med tvångsvräkningar av romer iFrankrike med UD. Sektionen deltog även i en rad internationella aktioner gällande bristfällig rätttill utbildning för romska barn i Tjeckien samt tvångsvräkningar av romer i Rumänien och Italien.8Under året har arbetet med att åstadkomma ett europeiskt diskrimineringsdirektiv följts uppgenom en samordnad aktion mot Tyskland via brev till ansvarig tysk minister samt genom ensamordnad europeisk webbaktion. Dessvärre har Amnesty inte lyckats få EU att flytta frampositionerna i frågan.

VERKSAMHETSBERÄTTELSEETT AKTIVT AMNESTYAktiviteterSektionens strategi att koncentrera de utåtriktade aktiviteterna till speciella aktionsdagarhar visat sig fortsatt framgångsrik. Under året genomfördes 187 utåtriktade aktiviteteri samband med olika kampanjer och aktioner, vilket är det högsta antalet sedan dettabörjade mätas 2007.Sedan 2009 anordnas särskilda rekryteringsmöten runt om i landet för att värva nya aktivamedlemmar till Amnesty. Våren 2010 anordnades möten i Stockholm, Göteborg, Malmö,Lund och Uppsala med drygt 150 besökare. Under hösten anordnades rekryteringsmötenpå 23 orter i landet. I de interna utbildningar för medlemmar som sektionen genomfördedeltog 333 personer, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2009.Väck politikerna!Den 7 maj startade Amnesty en egen valkampanj som pågick fram till valet den 19september. Frågorna Amnesty drev i kampanjen Väck politikerna! handlade om attstärka migranters och asylsökandes rättigheter, de ekonomiska, sociala och kulturellarättigheterna, det absoluta förbudet mot tortyr, diplomatiska försäkringar samt arbetet motstraffrihet via den internationella brottmålsdomstolen, ICC.Under kampanjen träffade sektionen sammanlagt 154 riksdagskandidater i 148 enskildasamtal. Samtalen ägde rum i Göteborg, Helsingborg, Karlstad, Kristianstad, Malmö,Norrköping, Skövde, Stockholm, Sunne, Uppsala, Visby, Västerås, Åhus och Örebro.Dessutom genomfördes sammanlagt tolv panelsamtal i Almedalen, Arvika, Göteborg,Karlstad, Malmö, Norrköping, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västerås och Växjö.Som ett led i kampanjen följde Amnesty med på Lars Winnerbäcks sommarturné på 15orter och deltog dessutom på festivalerna Way Out West, Peace and Love och Pride iStockholm. Under de sista veckorna inför valet hade Amnesty egna valstugor i Stockholm,Göteborg och Malmö och informerade allmänheten om Amnestys krav till politikerna.En särskild webbsida där man bland annat kunde “väcka” partiledarna togs fram till kampanjenoch resulterade i drygt 14 000 unika besök och över 32 000 “väckningar” av partiledarna.Närmare 13 000 e-postmeddelanden med Amnestys krav skickades dessutom till partiledarna.Av de riksdagskandidater som Amnesty samtalade med eller som deltog i panelsamtalenvaldes 86 personer in i riksdagen och tre blev ministrar. Sammanlagt tolv riksdagsmotionerskrevs om de frågor Amnesty lyfte i kampanjen.I Amnestys egna valstugorinformerades allmänhetenom de krav Amnesty ställerpå politikerna när detgäller mänskliga rättigheter.Besökare kundeäven agera genom attväcka partiledarna påen särskild webbsida.Kommunikation och mediaUnder året annonserade sektionen i varje nummer av tidskriften Filter, samt i Rockyoch Solo i syfte att nå fler unga människor. Tillsammans med Filter ordnade Amnestyäven filmvisningar i de större städerna. Två filmer har producerats tillsammans medPostkodlotteriet under året och visats på TV4. Den första i april med tema oljeutsläpp ochNigeria, den andra i december med tema slum. På temat slum infördes även en artikel iPostkodNyheterna med en upplaga på flera miljoner.Under hösten togs en mobilsajt, m.amnesty.se, fram som syftar till att rekrytera smsaktivister.En kort mobilbannerkampanj genomfördes som rekryterade runt 300 nyasms-aktivister. Under året har Amnesty haft stor närvaro på webben, bland annat underkampanjen Väck politikerna! med full integration med sociala medier. Kommunikation harskett via sektionens Facebook-sida och många journalister och politiker följer Amnesty via9

ÅRSREDOVISNING 2010Twitterprofilen @AmnestySverige. Fotodokumentation publicerades inte bara på sektionenshemsida www.amnesty.se, utan även på Picasa (en publik fotosamlingsplats).Amnesty fick stort utrymme i media under året. Antalet pressklipp var 3 000 vilket är enökning med 250 jämfört med året innan. Amnesty syntes även i lokala medier under åretgenom 62 insändare skrivna av enskilda Amnestymedlemmar eller grupper och lokalaaktiviteter skildrades i 157 pressklipp. I samband med att det var 100 år sedan den sistaavrättningen i Sverige publicerade Dagens Nyheter i samarbete med Amnesty en webbsidamed dödsstraffets utveckling de senaste hundra åren. Cirka 1 150 privatpersoner ochnyhetsredaktioner prenumererade under året på sektionens pressnotiser.Svenska sektionens tidning Amnesty Press utkom med fem nummer. Den trycktasnittupplagan var 82 300 exemplar. Tidningen producerar dessutom löpande nyhetsnotiseroch reportage kring frågor om mänskliga rättigheter på webben. E-nytt, ett nyhetsbrev medAmnestynyheter, skickades månatligen ut per e-post till drygt 3 300 prenumeranter.Under året förmedlades drygt 530 blixtaktioner från Amnestys internationella sekretariat.Av dessa rörde hälften nya fall och hälften uppföljningar av tidigare fall. ”Veckans vädjande”på sektionens hemsida fick varje vecka 350-400 underskrifter, vilket är en fördubbling motåret innan. Drygt 3 000 personer skickade månatligen vädjanden via Kortkampanjen ochsektionen hade 3 700 sms-aktivister som agerade på 26 vädjandefall.GrupperVid årets slut hade den svenska sektionen 185 lokala grupper, varav 38 ungdomsgrupper,vilket är en ökning med 10 grupper jämfört med 2009. Under året bildades 28 nyagrupper och 18 lades ned.Sektionen arbetade under 2010 med elva landprogram: Balkan, Brasilien, Burma,Colombia, Israel/de ockuperade områdena/Palestinska myndigheten, Kina, Nigeria,Nordafrika, Ryssland, Turkiet och Zimbabwe. Sektionen hade därutöver enskildasamordnare på tio andra länder/regioner.Vid årets slut fanns sju specialgrupper: Amnesty Business Group, Aktionsgruppen motdödsstraffet, ESK-gruppen, Fackliga gruppen, Hälso- och sjukvårdsgruppen, Juristgruppenoch Kvinnorättsgruppen. Utöver dessa fanns två expertgrupper: Arbetsgruppen förtortyrfrågor och Översättargruppen.UtbildningAmnestyakademin är den svenska sektionens utbildningsverksamhet och drivs i samarbetemed studieförbundet Sensus. Under Amnestyakademins fjärde år genomfördes 48 kurservarav 11 var nationella uppdragsutbildningar gentemot skolor. Kurserna riktade motpedagoger rörde främst genus- och normkritiska frågor. Totalt deltog 570 personer påkurserna.För femte året genomfördes Angeläget, som är ett samarbetsprojekt mellan Amnestyoch KulturUngdom där gymnasieungdomar gör dokumentärfilm på temat mänskligarättigheter. I april arrangerades Angelägets filmfestival i Göteborg och av 63 inskickadedokumentärfilmer visades sju på festivalen inför närmare 400 gäster. Tolv av filmernalanserades på en dvd som beställdes av över 1 000 pedagoger i Sverige under året.Under året beslutade sektionen att de närmaste fem åren göra en särskild satsning påutbildning om mänskliga rättigheter i gymnasieskolan.10

VERKSAMHETSBERÄTTELSEVäxASvenska Amnesty fortsätter att växa. I slutet av 2010 hade sektionen 90 956 medlemmaroch givare, varav 86 380 medlemmar, vilket innebär rekord för andra året i rad. Under åretvärvades 12 962 nya medlemmar och givare, varav 12 612 var medlemmar. Avhoppetbland medlemmarna minskade något jämfört med 2009 och låg på drygt 9 procent. Såmånga som 83 procent av sektionens medlemmar och givare betalar via autogiro.Medlemsvärvning via face-to-face bedrevs i Stockholm under större delen av året, i Malmö,Gävle och Uppsala under delar av året samt i turnéform på andra platser i landet undersommaren. Sektionens egen telemarketingavdelning har fortsatt arbetet med att värvamedlemmar och uppgradera gåvor, men även med att hälsa nya medlemmar välkomna tillorganisationen. Dessutom har flera medlemsundersökningar genomförts.Även intäkterna ökade och uppgick till 78,2 miljoner kronor, vilket var en ökning mednärmare 5,6 miljoner kronor jämfört med 2009 och sektionens bästa insamlingsresultatnågonsin. Utdelningen från Svenska Postkodlotteriet uppgick till 11 miljoner kronor ochHuman- och Hjälpfonden inbringade 6,1 miljoner kronor.Postkodlotteriets visionär att bidra till en bättrevärld för människor, djuroch miljö. Svenska postkodlotterietfår sina intäkterfrån lottförsäljning.Pengarna som postkodlotterietdelar ut når35 olika organisationer.Amnesty är en av förmånstagarnaoch har sedan2008 tagit emot över 26miljoner kronor.Gruppernas ekonomiSvenska sektionen har i dagsläget cirka 200 enheter i form av distrikt, arbetsgrupper,ungdomsgrupper och specialgrupper, varav drygt hälften är egna ideella föreningar.De lämnar årligen in en verksamhetsberättelse och en ekonomisk redovisning som inteinkluderas i sektionens årsredovisning. För året 2010 var intäkterna för dessa enheter 4,1miljoner. 2,1 miljoner skänktes som gåvor till sektionen och distrikten, 2 miljoner gick tillkampanjer och evenemang.Årsmöte, styrelse och sekretariatDen svenska sektionens årsmöte hölls i Stockholm 7-9 maj med 289 deltagare varav226 med yttrande- och rösträtt. På årsmötet omvaldes Anna Nilsdotter till ordförande försektionen.Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för attarbetet bedrivs enligt sektionens handlingsplan och verksamhetsplan, att årsmötesbeslutverkställs och att budget fastställs.Den svenska sektionens sekretariat leds av generalsekreterare Lise Bergh. Sekretariatethade vid årets slut 38 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) fördelat på 38 personer iStockholm, Göteborg och Malmö. Sekretariatet hade under året dessutom ett stort antalvisstidsanställda som arbetade med face-to-face och telemarketing samt ett tiotal frivilligaoch sjutton praktikplatser per termin, varav tre i Göteborg och två i Malmö.Styrelsen hade följande sammansättning31 december 2010:Ordinarie ledamöter:Anna Nilsdotter, ordförande, StockholmSofia Halth, vice ordförande, MalmöMaria Eklund, kassör, BollnäsMarie Norling, NorrtäljeLars Olsson, StockholmAnton Lidström, UmeåMichael Falk, StockholmLisbeth Kohls, StockholmSara Ångström (personalrepresentant),StockholmSuppleanter:Christer Arnrup, ÄngelholmMagnus Leivik, NyköpingMadelaine Seidlitz (personalrepresentant),Stockholm (frånvarande)11

ÅRSREDOVISNING 2010årsredovisningför räkenskapsåret 2010-01-01 till 2010-12-31Amnesty International svenska sektionenOrganisationsnummer 802004-0401Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.Uppgifter inom parentes avser föregående år.12INTÄKTER 201047% REGELBUNDNA GIVARE25% MEDLEMSAVGIFTER13% POSTKODLOTTERIET7% HUMAN- & HJÄLPFOND2% AMNESTYGRUPPER0.5%BIDRAG0.5%TESTAMENTEN5% ÖVRIGTFörvaltningsberättelseInformation om verksamhetenAmnesty Internationals vision är en värld därvarje människa åtnjuter alla de mänskliga rättighetersom ingår i FN:s allmänna förklaringom de mänskliga rättigheterna och andrainternationella normer för mänskliga rättigheter.I sin strävan att uppnå denna visionåtager sig Amnesty International att utredaoch agera för att förhindra och göra slut påallvarliga kränkningar av dessa rättigheter.För att finansiera verksamheten är Amnestyberoende av medlemmar och givare.Den svenska sektionen är en del av den internationellaorganisationen Amnesty Internationalsom har ca 2,8 miljoner medlemmaroch givare i mer än 150 länder. Organisationenshuvudkontor är det internationella sekretariatet(IS) som ligger i London. AmnestyInternational, svenska sektionen (Amnesty)är en ideell förening. Förutom svenska sektionenbestår svenska Amnesty av stiftelsenAmnestyfonden samt distrikt och arbetsgruppersom var för sig är juridiska personermed eget ekonomiskt ansvar.Resultat och ställningIntäkterna 2010 uppgår till 78 186 tkr (inklräntor) att jämföra med 72 620 tkr 2009.Medlems- och givarvävning via face-to-faceoch telemarketing i egen regi har gått fortsattbra och är en anledning till den positivautvecklingen. En annan viktig förklaring äratt Amnesty sedan 2008 är förmånstagarei Postkodlotteriet.Årets kostnader uppgår till 76 518 tkr inklräntor (70 198 tkr förra året). Årets överskottblev 1 668 tkr (2 422 tkr förra året).Den svenska sektionensverksamhet 2010Sektionens arbete 2010 har utgått från deglobala prioriteringar Amnesty Internationalbeslutat om för perioden 2010-2011 ochsom återfinns i sektionens verksamhetsplan2010-2011. I nedanstående sammanställninghar följande prioriterade områden gällandemänskliga rättigheter lyfts fram:Kampanjen Fattigdom - en rättighetsfrågaSäkerhet och mänskliga rättigheterKräva rättvisa och bekämpa straffrihetAvskaffa dödsstraffetFlyktingars och migranters rättigheterKvinnors rättigheterSkydda människor mot diskrimineringFattigdom - en rättighetsfrågaVåren 2009 lanserade Amnesty Internationalden globala kampanjen Demand Dignity, sompå svenska går under namnet Fattigdom - enrättighetsfråga. Under 2010 har den svenskasektionen inom ramen för kampanjen arbetatmed frågor som rör mödradödlighet,slum och tvångsvräkningar samt företagsefterlevnad av mänskliga rättigheter. Arbetetmot mödradödlighet har fokuserats på SierraLeone, där svenska sektionen under åretäven inledde ett långsiktigt samarbete medAmnestysektionen i Sierra Leone, samt Nicaraguaoch det totala abortförbudets konsekvenserför kvinnorna i landet. Sektionenhar genom olika aktioner uppmärksammatsituationen för människor i Kenyas slumområdenoch tvångsvräkningar av romer i Europa.Flera medlemmar har under året deltagiti aktioner mot oljeutvinningen i Nigerdeltat

förvaLtningsBERÄTTELSEoch företaget Vedantas planer på att utvinnabauxit i Indien. Inom ramen för kampanjenFattigdom - en rättighetsfråga har sektionenunder året drivit frågan om att Sverige skaratificera tilläggsprotokollet till konventionenom ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter(ESK-konventionen). Frågan lyftes äveni kampanjen Väck politikerna!, som sektionendrev inför riksdagsvalet i september.Säkerhet och mänskligarättigheterAmnesty arbetar aktivt för att skydda människorfrån människorättskränkningar grundadei terrorism eller terrorismbekämpning. Sektionenanordnade under året ett antal seminarierom utomrättsliga överlämningar och hemligafängslanden, så kallade renditions, och situationenför fångarna på Guantánamo. Inomramen för kampanjen Väck politikerna! somsektionen drev inför riksdagsvalet i september,lyftes frågan om användandet av diplomatiskaförsäkringar upp i enskilda samtal med över150 riksdagskandidater.Kräva rättvisa och bekämpastraffrihetAmnestys fortsatte under året att driva kravetpå att stater ska implementera Romstadganför den interationella brottmålsdomstolen,ICC. Den svenska sektionen har fokuseratpå Thailand, Filippinerna och Nepal. Implementeringav Romstadgan samt ett entydigttortyrförbud i svensk lag var två av frågornai kampanjen Väck politikerna! Under politikerveckani Almedalen arrangerade Amnestyett seminarium om tortyr och universelljurisdiktion, det vill säga möjligheten attåtala förövare av grova internationella brottoavsett var i världen brotten har begåtts.Avskaffa dödsstraffetAmnestys arbete för att avskaffa dödsstraffetfortsätter med oförminskad styrka. Underåret rapporterade Amnesty att antalet ländersom verkställt avrättningar sjunkit från 25 till18 sedan föregående år. Den 23 novembervar det 100 år sedan en människa avrättadesi Sverige. Sektionen valde att uppmärksammadetta genom att lyfta fram de fem länderi världen som avrättar flest personer: Kina,Iran, Irak, Saudiarabien och USA. Aktionerägde rum på tolv orter i Sverige där medlemmarsamlade in namn till vädjanden om attavskaffa dödsstraffet i de fem länderna.Flyktingars och migrantersrättigheterAmnesty arbetar för att alla som söker asyli Sverige ska ha tillgång till en rättssäkerasylprocess och beviljas skydd i de fall manriskerar att utsättas för allvarliga kränkningarav sina mänskliga rättigheter. Tillsammansmed Rådgivningsbyrån för asylsökande ochflyktingar har sektionen under året agerat ien rad enskilda asylärenden. I detta arbetehar Amnesty till Migrationsverket och Migrationsdomstolarnasärskilt lyft fram situationenför eritreanska och irakiska asylsökandeoch även skyddsbehovet för uighurerfrån Xinjiangprovinsen i Kina. Sektionen haräven väckt frågan om romer i asylprocessenoch startade under året en utredning omhuruvida romer i Sverige ges tillgång till enrättssäker asylprocess. Att Sverige ska stärkamigranters rättigheter genom att ratificeramigrantarbetarkonventionen var ett av Amnestyskrav i kampanjen Väck politikerna!Kvinnors rättigheterAmnestys globala kampanj Stoppa våldetmot kvinnor! avslutades under året men enstor del av arbetet fortsätter inom ramen förkampanjen Fattigdom - en rättighetsfråga.Under året deltog sektionen i sex internationellaaktioner om kvinnors rättigheter.Dessa handlade om mödradödlighet i SierraLeone och Burkina Faso, sexuellt våld ochdet absoluta abortförbudet i Nicaragua,sexuellt våld mot kvinnor i Kenyas slumområden,våldsutsatta hiv-smittade kvinnor pålandsbygden i Sydafrika, samt sexuella ochreproduktiva rättigheter i Demokratiska republikenKongo, Bosnien-Hercegovina ochIndonesien. Sektionen har utfört ett omfattandearbete gällande våldtäkt i Sverige. Underåret lanserades uppropet Krafttag motväldtäkt! tillsammans med flera andra organisationer,med krav på att den svenska regeringenska anta en särskild handlingsplanför att förebygga och förhindra sexuellt våldoch våldtäkt.Skydda människor motdiskrimineringDen svenska sektionen bedriver huvudsakligenarbetet mot diskriminering inom ramenför Amnestys Europaarbete. Under åretuppvaktades Rumäniens och Italiensambassader för att uppmärksamma romersrättigheter i dessa länder. Sektionen togTOTAL KOSTNAD PERVERKSAMHETSOMRÅDE36% INTERNATIONELLA RÖRELSEN17% KAMPANJER16% INSAMLING,MEDLEMSVÄRVNINGOCH MARKNADSFÖRING15% INFORMATION &KOMMUNIKATION12% STÖD TILL AKTIVISM3% MEDLEMMAR OCH ORGANISATION90 956201013

förvaltningsberättelseFramtida utvecklingDen svenska sektionens årsmöte 2010 antogen långsiktig inriktning för den svenskasektionens verksamhet fram till 2016 utifrånfem målområden:Tillväxt och medlemsvärvningKommunikation och trovärdighetArbete för jämställdhetAktivism, aktivt deltagande ochpartnerskapDemokrati och organisationsutvecklingDen svenska sektionens verksamhetsplan föråren 2010-2011 har antagits av sektionensstyrelse och bygger på de globala prioriteringaroch målsättningar för perioden somAmnesty International gemensamt beslutatom. Prioriteringar av arbetet för de mänskligarättigheterna kommer att göras inom nedanståendeområden:Kampanjen Fattigdom - en rättighetsfråga:Kampanjen syftar till att få ett slut påmänniskorättskränkningar som leder tilloch håller kvar människor i fattigdom.Säkerhet och mänskliga rättigheter: Arbetamot människorättskränkningar som grundasi terrorism eller terrorismbekämpning.Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet: Säkerställatillgång till rättvisa och upprättelseför människor som utsatts för människorättskränkningar,kränkningar av den humanitärarätten samt internationella brott.Förbättrat krisarbete: Stärka Amnestys kapacitetglobalt för snabba och effektiva insatseri samband med människorättskriser.Avskaffa dödsstraffet: Utnyttja den möjlighetsom FN:s beslut om ett stopp för avrättningarutgör för att få fler stater i världen att avskaffadödsstraffet.Flyktingars och migranters rättigheter:Skyddamänniskor som är på flykt eller sompå grund av sin status som migranter, asylsökande,flyktingar eller offer för människohandelutsätts för människorättsövergrepp.Kvinnors rättigheter: Stärka kvinnors ochflickors egenmakt och öka respekten ochskyddet för kvinnors rättigheter, inklusivesexuella och reproduktiva rättigheter, samtbekämpa könsrelaterat våld och diskrimineringav kvinnor.Motverka diskriminering: Skydda människormot diskriminering. Arbeta för hbt-personersrätt till förenings- och yttrandefrihet ochatt romer i Europa garanteras mänskligarättigheter och social inkludering.Utöver det ovan prioriterade arbetet för demänskliga rättigheterna kommer den svenskasektionen att arbeta för att förbättra verksamheteninom följande områden:Extern kommunikation: År 2011 fyllerAmnesty International 50 år, vilket kommeratt uppmärksammas genom intensifieratkampanjarbete och utåtriktade aktiviteter.Strategier för digital kommunikation: Utnyttjadigitala och sociala medier för att ökakunskapen om och stödet för de mänskligarättigheterna i världen.Tillväxt: Öka antalet medlemmar och givaresamt öka intäkterna.Mäta resultat: Förbättra metoder för att visahur arbetet för de mänskliga rättigheternaleder till positiva resultat.Förbättra det operativa arbetet: Utnyttja organisationensresurser effektivare i arbetet förde mänskliga rättigheterna.Utveckla aktivismen: Förbättra arbetsmetoder,samt rekrytering och mobiliseringi samband med kampanjer och aktioner.Utbildning i mänskliga rättigheter: Användautbildning för att öka kunskapen om ochintresset för mänskliga rättigheter både inomoch utanför organisationen.15

ÅRSREDOVISNING 2010resultaträkningresultat not 2010 2009verksamhetVerksamhetsintäkter 2Medlemsavgifter 19 643 17 945Insamlade medel 56 853 53 108Försäljning, reklam, annonser 789 1 015Bidrag 528 0Summa verksamhetsintäkter 77 813 72 068Verksamhetskostnader 3Ändamålskostnader 1 -60 920 -56 550Insamlingskostnader 1 -9 235 -7 529Administrationskostnader 1 -6 360 -6 119Summa verksamhetskostnader -76 516 -70 198Verksamhetsresultat 1 297 1 870Resultat från finansiella investeringarRänteintäkter och liknande resultatposter 4 373 552Räntekostnader 4 -2 0Årets resultat 1668 2 422BalansräkningTILLGÅNGAR not 2010 2009AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarInventarier 5 689 881Summa anläggningstillgångar 689 881OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 30 73Övriga fordringar 72 73Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 13 110 11 638Summa kortfristiga fordringar 13 212 11 784Kortfristiga placeringar 7 19 924 19 435Kassa och bank 4 681 2 489Summa omsättningstillgångar 37 817 33 707Summa tillgångar 38 506 34 588EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 8Balanserat kapital 22 853 20 431Årets resultat 1 668 2 422Summa årets resultat 24 521 22 853Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 2 345 1 079Övriga skulder 8 048 7 516Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 3 592 3 141Summa kortfristiga skulder 13 985 11 73516Summa eget kapital och skuLDER 38 506 34 588

NoternoterNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciperAmnestys redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer medårsredovisningslagen, Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd för ideellaföreningar och FRII:s mall för årsredovisning. I årsredovisningen har ävenvissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll.Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommeratt erhållas.Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period gåvan överlämnas på ettsakrättsligt bindande sätt.Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normaltenligt kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationerredovisas normalt i den period då gåvan inbetalas. I den mån det på balansdagenfinns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och organisationerintäktsförs dessa efter individuell prövning.Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, men med undantag förkläder och liknande, värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället.Erhållna gåvor och arv redovisas netto, d v s efter avdrag för direktakostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång.VerksamhetsintäkterMedlemsavgifterMedlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Amnesty.Insamlade medelSom insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag,organisationer, privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring.Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer,värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade medel medgåvobevis.FörsäljningMed försäljning menas avyttring av en vara eller tjänst med en faktiskfunktion och/eller där konkurrerande kommersiella produkter eller tjänsterfinns på marknaden. Bruttoredovisning tillämpas. Hit räknas även prenumerationsintäkter.Viss del av försäljningsintäkterna utgör näringsverksamhetenligt BFN.BidragSom bidrag räknas likvida medel som en organisation erhåller från en bidragsgivaresom är ett offentligrättsligt organ. Ett villkorat bidrag är ettbidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet omvillkoret inte uppfylls. Villkorade bidrag skuldförs till dess att de kostnadersom bidraget ska täcka uppkommer.VerksamhetskostnaderÄndamålskostnaderÄndamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till Amnestysuppdrag enligt dess stadgar. Den största enskilda ändamålskostnaden förAmnestys del är bidraget till det internationalla sekretariatet. Det internationellasekretariatet utför alla fallutredningar, skriver de rapporter utifrånvilka sektionerna arbetar, samt utarbetar planer för de internationella ochglobala kampanjer Amnesty bedriver.Till ändamålskostnader räknas kostnader för kampanj- och opinionsbildning,Amnesty Press, stöd till aktivism och flyktingrådgivning. Som ändamålskostnaderräknas också lönekostnader för de anställda som aktivtarbetar med Amnestys mål samt de till ändamålskostnaderna fördeladegemensamma kostnaderna (samkostnader).Av medlems- och givarvärvningskostnaderna behandlas 15% som ändamålskostnad.Detta då det i samband med värvningen även sker ettinformations- och påverkansarbete och medlemmarna är en förutsättningför Amnestys kampanjarbete.InsamlingskostnaderMed insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbetesom riktar sig mot givare, d v s där intäkterna är i form av gåvor, testamentenoch donationer. Arbetet omfattar både befintliga givare och arbetetmed att söka nya givare.Insamlingskostnaderna inkluderar såväl direkta kostnader som lönekostnaderför insamlingspersonal som de till insamlingskostnaderna fördeladegemensamma kostnaderna.AdministrationskostnaderAdministrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrerasjälva organisationen. Ett visst mått av allmän administration ärett led i att säkerställa en god kvalitet på organisationens interna kontrolloch rapportering, såväl externt som internt. Som administrationskostnadräknas även kostnader för medlemsvärvning och medlemsregister.Tillgångar och skulderAktier och andelarKortfristiga innehav av aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdetoch verkligt värde (marknadsvärde) på balansdagen.Amnestys placeringspolicy medger inte att pengar placeras i aktier elleraktiefonder. Ett undantag är Human- och Hjälpfonden i vilka Amnestykan placera 50 tkr vardera. Dessa fondandelar värderas till det lägsta avanskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet).FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknasbli betalt.Utländska valutorFordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningarenligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömdaekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:KontorsinventarierDatorer och programvaror5 år4 årNot 2 VerksamhetsintäkterVerksamhetsintäkterna fördelar sig enligt följande: 2010 2009Medlemsavgifter 19 643 17 945Gruppavgifter 0 0Summa medlemsavgifter 19 643 17 945Gåvor från Amnestygrupper och distrikt 2 171 3 891Gåvor från företag 210 287Testamenten 399 640Insamlingar 43 795 39 290Human- och Hjälpfonden 6 134 5 422Postkodlotteriet 11 080 10 000Amnestyfondens andel -6 936 -6 442Summa insamlade medel 56 853 53 088Amnestyakademin och uppdragsutbildning 265 350Försäljning 132 272Amnesty Press 56 66Övriga publikationer 336 34717

RevisionsberättelseDen budgetbaserade reserven baseras på årets budget. Med ökad budgetfrån 2009 till 2010 har reservkravet ökat. Humanfondsreserven är från ochmed 2010 avskaffad.Reserverna kan tas i anspråk efter beslut från styrelsen och är därmedfritt eget kapital.Ej reserverat kapital benämns internt inom Amnesty som ”överreserv”.Not 9 Upplupna kostnaderoch förutbetalda intäkter2010 2009Upplupen semester- och övrig lön 1 993 1 747Upplupna sociala avgifter 1 171 1 025Övriga poster 428 369Summa 3 592 3 141Stockholm 2011-03-19Anna NilsdotterOrdförandeSofia HaltHVice ordförandeMaria EklundKassörLARS OLSSONLEdamotLise BerghGeneralsekreterareMICHAEL FALKLEdamotMariE NORLINGLEdamotLISBETH KOHLSLEdamotANTON LIDStrömLEDAMOTMin revisionsberättelse har avgivits2010-03-28Jan NyströmAuktoriserad revisorrevisionsberättelseTill Årsmötet i Amnesty International svenska sektionen Organisationsnummer 802004-0401Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning iAmnesty International svenska sektionen för år 2010. Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaretför räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande avårsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige och i enlighet med Svensk Insamlingskontrollsanvisningar. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra mig om attårsredovisningen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagenför belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och generalsekreterarens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningarsom styrelsen och generalsekreterarens gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samladeinformationen i årsredovisningen. Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för attkunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren har handlat i strid med årsredovisningslagen ellerföreningens stadgar. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och gerdärmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighetmed god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig medårsredovisningens övriga delar.Stockholm den 28 mars 2011Styrelsens ledamöter har enligt min bedömning inte handlat i strid med föreningensstadgar. Jag tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ochgeneralsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Jan NyströmAuktoriserad revisor19

AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONENBox 4719 | 116 92 StockholmAlsnögatan 11T: 08-729 02 00 F: 08-729 02 01E: info@amnesty.se W: www.amnesty.se