Kvalitetsredovisning för Kyrkskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för Kyrkskolanläsåret 2010/2011

InledningEnligt förordning skall varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla enbedömning av på vilket sätt verksamheten arbetat för att förverkliga målen, hur långt man kommit samt hur fortsattutvecklingsarbete planeras.Beskrivning av KyrkskolanKyrkskolan bildar tillsammans med Halvarsgårdars skola ett eget rektorsområde. Skolorna tillhör Tunetenheten.Kyrkskolan är en skola med anor. Den stod klar 1921. Den vackra skolan ligger mitt emot Stora Tuna Kyrka vidFrostbrunnsdalen, vilket ger utmärkta möjligheter till naturstudier och upplevelser.På skolan bedrivs verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Sedan 2009 finns en förskoleavdelning för 5-åringar i annexet på skolan. Skolan har ett aktivt föräldraråd.Hälsofrämjande verksamhet och miljöarbete är viktiga arbetsområden på skolan.Skolan har ”Grön Flagg”Förutsättningar• Kyrkskolan är en skola med en klass i varje årskurs från F-klass till år 6.• På skolan går idag 166 elever och klasserna är åldershomogena.• På skolan finns elever som är i behov av särskilt stöd.• Det finns elever med utländsk bakgrund.• Bad och slöjd bedrivs på Tunets skola• Hem och konsumentkunskap samt språkvalet bedrivs på Gylle skola• I enheten finns tillgång till skolsköterska, kurator, skolläkare och skolpsykolog.• Lärartätheten år 1-6, 6,5 åa/100 elever• Lärartätheten i F-klass, 4 åa/100 elever• Speciallärare har tjänstgjort på 75% på skolan• Samtliga personal har pedagogisk utbildning,• Digitala klassrum har skapats på skolan med hjälp av investeringsmedel. men behovet är mycket störreför att möta ett modernt arbetssätt. Bristen på digital utrustning försvårar elevernas möjligheter att nåkommunens uppställda mål. Personalen behöver fler datorer för att kunna arbeta med digital dokumentationoch andra arbetsuppgifter.• Matsalen har utrustats med nya stolar.• Skolan har en hälsofrämjande profil med många friluftsaktiviteter, och behöver införskaffa utrustning tillde elever som saknar sådan.DelaktighetVårdnadshavare och elever i år F, 2 och 5 har alla getts möjlighet att påverka kvalitetsredovisningen genom kommunensenkät. 15 av elevernas föräldrar och 22 av 48 elever har besvarat enkäten. En elev och 3 föräldrar i F-klass, 18 elever och 8 föräldrar i åk 2 samt 3 elever och 4 föräldrar i åk 5. Personalen har varit delaktig vid framtagandet.Kvalitetsredovisningen kommer att presenteras för föräldrarådet. Kvalitetsredovisningen läggs ut påskolans hemsida. Föräldrar får möjlighet att komma med frågor och förslag. Kvalitetsarbetet tas kontinuerligt upppå konferenser och möten med personalen.Mål, genomförande, måluppfyllelse och analysMål Genomförande Måluppfyllelse AnalysAlla elever skaha nått målen iFörskoleklass har upprättaten arbetsplan som samtligaelever har arbetat utifrån.2Totalt sett är det låg måluppfyllelsepå skolan.Eleverna i förskoleklass harImplementeringen avLGR 11 har tagit stordel av konferenstiden

”Strategin fördigital utveckling”Ägna fler konferenseroch arbetslagsträffartill pedagogiskadiskussioner somutmynnar i lokalapedagogiskaplaneringar.Samtliga elever i 2:an hararbetat utifrån kommunensdigitala strategi.3:an har arbetat med källkritik,etik och moral och sökningpå Internet, samt ordbehandlingoch sparat dokument.4:an har skrivit dokument pådatorn och lärt sig ”sparasom”.Vi har ägnat mer tid på konferenseroch arbetslagsträffartill pedagogiska diskussioner.Några har utmynnat ilokala pedagogiska planeringar.dock nått målen i den digitalastrategin.2:orna har till viss del nåttmålen i den digitala strategin.Det är hög måluppfyllelseinom detta område.som gjort att personalenfokuserat mycketav tiden till nya läroplanen,vilket gjort attvi inte har arbetat i denutsträckning som viönskat på konferenstidmed att utveckla arbetsmetodernainomden digitala strategin.Bristen på flera datorersamlade i ett klassrumhar gjort det svårt attgenomföra vissa moment.Genom att ta upp praktiskasaker på morgonmötetpå måndagarhar vi kunnat fokuseramer på de pedagogiskadiskussionerna.Ha återkommandemötendär hela skolansamlas för attförstärka ochtydliggöra skolansgemensammamål och värdegrund.Vi har haft återkommandemöten där hela skolan samlatsför att förstärka ochtydliggöra skolans gemensammamål och värdegrund.Till viss del har detta varittillfredställande.Vi kan utveckla detförberedande arbetetmed värdegrunden.Diskussionerna angåendevärdegrunden hartill stor del skett näraktuella händelserinträffat.Involvera vaktmästare,köksochstädpersonali trivsel- och miljöfrågor.Förbättra samarbetetmellanpersonalen i arbetetmed denyanlända eleverna.Vi har bjudit in köks- ochstädpersonal till elevråd ochpersonalmöten. Vaktmästareär delaktig genom att eleveroch personal kontaktar honomvid behov.Till en början under hösttermineninleddes samarbetemed städ- och kökspersonal.Vi har samarbetat med destudiehandledare som taransvar för sina elever.Samarbetet minskade undervårterminen.Elevråden fungerade inte iden utsträckning som ärönskvärt.Klass-, sva-, modersmålslärareoch studiehandledarehar inte träffats i den utsträckningsom ambitionenhar varit.Vi behöver ha tätarekontakter med städochkökspersonalen.En svårighet med att fåtill möten är att arbetstidernaskiljer mellande olika personalgrupperna.Elevrådsmötena måstebestämmas i början avhöstterminen tillsammansmed rektor så attdenne kan delta vid deflesta möten för läsåret.Vi kan utveckla detta istörre utsträckning. Detär svårt att samarbetamed personal som intearbetar på skolan.Klasslärarna, modersmålslärarnaoch studiehandledarnabehöver hamer samarbete. När detär samma lärare som3

4har hand om både studiehandledningochmodersmålsundervisningunderlättar dettamycket för de nyanlända.Klasslärarna kan blibättre på att berättavilka ämnesområdensom klassen ska arbetamed och berätta vilkaord och begrepp som ärcentrala inom arbetsområdena.Det är bra när svalärarenåterkommandeär med på arbetslagsträffar.

Betyg, bedömning och provresultatNationella provBedömning av måluppfyllelsen 2011Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 GenomsnittBild 100 100 100 100Engelska 100 100 91 97Idrott- och hälsa 100 100 83 94Matematik 91 94 87 91Modersmål, saknar uppg.Musik 100 100 100 100NO 96 100 96 97SO 100 100 96 99Slöjd 100 100Svenska som andraspråk 0 0 0Svenska 87 79 77 81Teknik 100 100 100Genomsnitt 97 97 93 96Ämne Åk 4 Åk 5 Åk 6 GenomsnittBild 100 100 100 100Engelska 91 88 81 87Hem- och konsumentkunskapuppg.saknasIdrott- och hälsa 91 96 90 92Matematik 96 88 90 91Moderna språk, saknar uppg.Modersmål, saknar uppg.Musik 100 100 100 100Biologi 96 96 90 94Kemi 96 96 76 89Fysik 96 96 76 89Geografi 96 96 86 93Historia 96 96 81 91Religion 96 96 81 91Samhällskunskap 96 96 76 89Slöjd 100 100 100 100Svenska som andraspråk 0 100 0 33Svenska 74 100 84 86Teknik 96 96 81 91Genomsnitt 95 96 86Moderna språk, Hkk, samt modersmål är undantagna redovisningen, eftersom uppgifterna saknas eller är ofullständigavid redovisningstillfället. (svenska som andra språk för att det inte räknades förra året)Andel elever som nått alla mål – totalt för skolan som helhet 76%Andel elever med åtgärdsprogram under läsåret. 28%5

Särskilda områdenLikabehandlingLikabehandlingsplanen har fungerat väl vid konflikt/kränkning. Personalen har direkt ”tagit tag i” det som uppstått.Det förebyggande dagliga värdegrundsarbetet är viktigt. Värdegrundsarbetet rör alla och skall utvecklasunder nästa läsår.Barn i behov av särskilt stödGenomförande:De elever som är i behov av särskilt stöd har i första hand fått det inom klassens ram, med stöd av lärare/arbetslaget.I de fall eleven behöver ytterligare stöd tar läraren/arbetslaget kontakt med kurator, speciallärare, talpedagog,psykolog, skolsköterska eller studiehandledare.Ytterligare stöd kan vara sådana fall där klasslärarens tid, kompetens eller lämpligt material inte räcker till.Måluppfyllelse:Utifrån dagens tilldelning av resurser har eleverna i behov av särskilt stöd, i viss utsträckning, fått stöd. Samarbetetmellan lärare i arbetslagen kring dessa elever har fungerat bra. Samarbetet mellan lärare och speciallärare harockså fungerat väldigt bra. Samarbetet med modersmålslärarna och klasslärarna har fungerat mindre bra. Samarbetetmellan klasslärare och studiehandledare har ibland fungerar mycket bra och ibland mindre bra.Analys:För att alla barn i behov av särskilt stöd ska nå målen krävs ett nära samarbete mellan alla berörda parter.Vi behöver även öka lärartätheten för att i större utsträckning tillgodose alla elevers behov av särskilt stöd.Barn med annat modersmål än svenskaGenomförande:Dessa elever har fått studiehandledning 40 min./vecka. Några elever har fått sin modersmålsundervisning på annanskola. Samtliga elever utom en hade färre sva-lektioner än vad timplanen anger.Måluppfyllelse:I de fall studiehandledaren är engagerad och har en nära kontakt med klassläraren fungerar studiehandledningenmycket bra. I de fall studiehandledningen inte fungerar är det mycket svårt att hjälpa dessa elever i den utsträckningsom behövs för att nå målen. Detsamma gäller modersmålsundervisningen. Den elev som har fått adekvattidstilldelning har nått målet i ämnet sva.Analys:I de fall där eleven behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning är det att föredra om det ärsamma lärare som har båda ämnena. Ju mer studiehandledning dessa elever får på plats i klassrummet, desto merhjälp får eleven och klassläraren att tillvarata elevens tidigare kunskaper och erfarenheter och därigenom hjälpaeleven att nå högre måluppfyllelse.Klasslärarna kan bli bättre på att ge eleverna förförståelse inför nya arbetsområden.GenusperspektivPersonalgruppen har diskuterat genusperspektivet utifrån nya läroplanen. Detta tas även upp i samtliga elevgrupperunder läsåret.Vi tänker utveckla detta arbete under läsåret 2011-2012.Hälsa och livsstilDetta är viktigt för Kyrkskolan med hälsa och livsstil. Det är friluftsdagar, utedagar, miljötänkande, trivsel, hurman behandlar varandra, samarbetsgrupper i tvärgrupper, alltid uteraster och vikten av att ha goda matvanor.6

Samlad analys av måluppfyllelsenFlera av de prioriterade målen har vi inte haft en tillfredställande måluppfyllelse som vi önskat i t.ex. digital utveckling,involvering av köks, städ och vaktmästare och värdegrundsarbetet. Vi har varit effektiva och ambitiösamen vi har fått omprioritera tiden pga. implementeringen av nya läroplanen. Kommunens mål att jobba med”språket lyfter” och ”mattesatsningen” har också påverkat vår tid att jobba med våra mål.Rektors sammanfattande bedömningEnligt enkäten är eleverna i stort sett nöjda med verksamheten.De känner tilltro till skolan, dess personal och verksamhet. De uppger att de känner till vad de skall kunna för attnå målen. De flesta elever tycker att det är roligt att gå i skolan, känner sig trygga, tycker att det är arbetsro ochupplever att de lär sig mycket. Eleverna har nästan alltid någon vuxen att prata med och tycker sig få den hjälp debehöver för att utvecklas vidare. Eleverna tycker att lektionerna är intressanta, de upplever också att de kan påverkagenom klass och elevråd. Eleverna önskar dock mer inflytande och delaktighet i det dagliga klassrumsarbetet.Enkäten visar att vårdnadshavarna hyser stort förtroende för personalen och känner delaktighet i barnens lärande.Eleverna behandlas med respekt på skolan och de känner lust och glädje i sitt lärande.Skolan har i stort sett samma procentuella måluppfyllelse i år som föregående år 76%. Elever med annat modersmålhar låg eller ingen måluppfyllelse och detta påverkade naturligtvis resultatet redan förra året. Studiehandledningpå modersmålet är ett utvecklingsområde.Efter kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram har barn med behov av särskilt stöd fått detta. Undervisningenhar anpassats efter diskussioner med klasslärare/arbetslag/speciallärare. Elever i behov av särskilt stöd harfått detta i större omfattning än tidigare, då resurserna har utökats med en specialpedagog i enheten. Tekniskahjälpmedel har till viss del underlättat inlärningen för några elever. Alla elever som har åtgärdsprogram har nåttdelmål, vilket tyder på att en utveckling har skett. Antalet åtgärdsprogram har fördubblats procentuellt jämförtmed förra året. Att diskutera och följa upp barns utveckling och resultat av insatta resurser pågår ständigt.En handlingsplan för kunskapsutveckling har tagits fram under året.Skolinspektionen genomförde en förenklad tillsyn på skolan hösten 2010. Skolans likabehandlingsplan godkändes,vilket visar på ett redan fungerande likabehandlingsarbete. Vid inspektionen pekades på utvecklingsområdensom: alla elever skall ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolan skall i högre grad fokusera på elevernasutveckling och lärande och säkerställa att den pedagogiska personalen arbetar utifrån de nationella målen.Jag bedömer att skolan i sin helhet fungerar mycket väl. Personalen är uppdragsfokuserad, engagerad, målmedvetenoch har höga förväntningar på elevernas förmåga. Föräldrar har stor tilltro till personalens förmåga och kännersig delaktiga i barnens lärande, samt elever som är intresserade av att lära.Ansvarig för kvalitetsredovisningenKyrkskolan2011-07-07________________________________Viwi Sundberg, rektor7

KyrkskolanPrioriterade mål för läsåret 2011/20121) På varje a-lagsmöte ska vi ha pedagogiska diskussioner utifrån Lgr. 11.2) Alla elever ska ha nått målen i ”Strategin för digital utveckling” för sin årskurs.3) Vi ska ha fungerande möten för elevinflytandegrupper dvs. miljöråd, elevråd och kamratstödjare.Åtgärder för att nå uppsatta mål1) Vi förbereder oss inför möten genom att läsa på ett ämne och dess kommentarmaterial. Vi upprättargemensamt Pedagogiska planeringar.2) Varje arbetslag ska gå igenom strategin och sedan gemensamt besluta hur vi gör för att på bästasätt kunna nå målen för den digitala strategin utifrån de förutsättningar som finns på skolan.3) Vi ska upprätta ett schema vid terminens början med regelbundna, bestämda tider. Deltagare frånalla berörda, barn- och vuxengrupper, ska delta. Protokoll ska föras på samtliga möten.VisionPå Kyrkskolan får alla elever minst betyget E, i samtliga ämnen, i slutet av 6:an och alla elever är delaktigai sin utbildning och sin skola!8