Lars Magnus Ericsson i Tekniska museets samlingar Följande är ett ...

Lars Magnus Ericsson i Tekniska museets samlingarFöljande är ett urval av arkivmaterial och föremål rörande Lars Magnus Ericsson och LM Ericsson & Co.Arkivhandlingar och föremål är listade i kronologisk ordning. Föremålen vars tillverkningsår inte finns med i vårföremålsdatabas är listade sist.Tekniska museets arkiv:Kataloger och prislistor:Catalogue from Aktiebolaget L.M. Ericsson & Co. Stockholm 1897.Separat-Katalog, Aktiebolaget L.M. Ericsson & Co. Stockholm 1901.Prislistor, Aktiebolaget L.M. Ericsson & Co. 1902, 1910.Utländska kataloger:Förteckning över Multipellokalbord. 1885-1913.Förteckning över utförda telefonstationer. 1885-1920.Särtryck:Aktiebolaget L.M. Ericsson & Co., särtryck ur Svenska industriella verk och anläggningar. Stockholm 1903.Pressklipp:1892-1950 Pressklipp rörande L.M. Ericsson.1926 Pressklipp i samband med L.M. Ericssons 80-års dag och död.1940-talet. Pressklipp rörande Hemming Johansson, Hans Holm och Helge Ericsson.1943 Pressklipp rörande överlämnandet av Telefon-museum vid Tulegatan till Stockholms stad.1950-talet. Pressklipp rörande L.M.Ericssons anläggningar och bygge i Midsommarkransen1951-1976 Pressklipp rörande L.M. Ericsson.1976 Verket och Vi nr.4, LM 100 år.1977-1978 Pressklipp rörande L.M. Ericsson.Skrifter:Hemming Johansson. Lars Magnus Ericsson. Några biografiska data. Stockholm 1946.Tekniska museets bibliotek:Beskrivning över L. M Ericssons automatiska telefonsystem. Stockholm 1927.Hemming Johansson. Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. Skildringar ut bolagets historia. Stockholm 1953.Artur Attman, Jan Kuuse, Ulf Olsson LM Ericsson 100 år. Bd 1, Pionjärtid, kamp om koncessioner, kris: 1876-1932. Bd 2, Räddning, återuppbyggnad, världsföretag : 1932-1976 Stockholm. 1976.Michail Umarov. Ericsson in Russia: First 100 years. Moskva 1997.John Meuling, Richard Jeans. Ericssonkrönikan. Stockholm 2000.Sven-Olof Karlsson, Anders Lugn. Att förändra världen. En berättelse om Lars Magnus Ericsson och hansefterföljare. Stockholm 2009.Föremål:Telefonapparater:TEM41961 Telefonapparat. Väggmodell med induktor och fast mikrofon, med lilla riksvapnet på batteriluckan.

För lokalbatteri. L.M. Ericssons första modell. Använd inom Stockkholms Allmänna Telefonaktiebolags nät. LMEricsson 1880-1889.TEM41314 Telefonapparat. Väggmodell med magnettelefon för galvanisk signalering. Tillverkad av LMEricsson 1880-1889.TEM41314 Telefonapparat, väggmodell med magnettelefon för galvanisk signalering. LM Ericsson 1880-1889.TEM 61073 Väggtelefonapparat. Tillverkad av LM Ericsson 1881-1889.TEM 61098 Telefonapparat. LM Ericsson 1882.TM41953 Telefonapparat, LM Ericsson 1884. Väggmodell med fast mikrofon, med ett intarsiaarbete avunionsvapnet, men även inläggningar av silver förekommer, på skrivplattan. För lokalbatteri. Hörlur saknas. Harvarit uppsatt i slottet i Kristiania, nedtagen 1905. Snickeriarbete av snickare Malm.Om Unionsvapnet:- I grunden bygger Unionsvapnet på det svenska "stora riksvapnet", som skapades av kung Karl KnutssonBonde på 1440-talet.- Lejonet nere till vänster i vapenskölden är kvar sedan det äldsta riksvapnet för Sverige, sedan Folkungaättensdagar 1250-1364.- Tre kronor har en koppling till de tre vise männen, som var viktiga i den nordiska kristendomen och används iriksvapnet sedan 1330-t då Magnus Eriksson regerade.- Den högra delen av vapenskölden är det norska riksvapnet med ett lejon med stridsyxa som symboliserar OlavHaraldson, St Olav som förknippas med denna symbol sedan han föll för en yxa vid slaget i Stiklestad 1030.- I den lilla ovalen i mitten som kallas "hjärtsköld" finns några intressanta symboler: till vänster en "Vase" (ettspöknippe) som var symbol för Vasaätten, till höger om den är släkten Bernadottes vapen: en guldörn över ensilverbro. Den senare tillkom 1818 när Karl XIV Johan var vår kung. Bron är furstendömet "Ponte Corvo" somJean Baptiste Bernadotte fått, det låg sydväst om Rom. Jean fick som bekant ett erbjudande från Sverige att blikung och valdes 1810 och tog sig namnet Karl XIV Johan.TM49733 Väggtelefon tillverkad för det norska hovet. LM Ericsson 1885.TEM41143 Väggapparat tillverkad 1886 med kolkornsmikrofon och nyare typ av handtelefon. LM Ericsson.TEM41902 Telefonapparat, bordsmodell för lokalbatteri, med spiralmikrofon på svängbar arm.S.k. Tax. I denna telefon från 1888 utgörs de krumma benen av magneterna till ringsignalinduktorn.Den av Lars Magnus Ericsson konstruerade spiralmikrofonen sitter på en svängbar arm. Den av Lars MagnusEricsson år 1884 utformade telefonmodellen Ebh är föregångare till telefonen från 1892 med telefonlur på enklyka.TEM40452 Telefonapparat, lokalbatteriapparat med Telegrafverkets emblem, lur saknas. LM Ericsson 1890-1899.TEM40480 Lokalbatteriapparat, bordsmodell med plåtkåpa. LM Ericsson 1890-1899.TEM40451 Telefonapparat, lokalbatteriapparat utan hörtelefon, med trasig klyka. LM Ericsson, 1893.TEM40484 Bordstelefon, LM Ericsson, modell AC400, Sverige omkring 1900. I början av 1900-talet var entelefon med vev i sidan en vanlig syn. När man vevade inducerades en elektrisk signal som fick en ringklocka attringa på växelstationen. Där kunde en växeltelefonist i sin tur koppla samtalet vidare till rätt mottagare.Telefonluren som tidigare oftast förekommit vid växelstationer börjar nu bli vanlig på telefonapparaterna.Formgivningen av denna lokalbatteriapparat tillskrivs Torben Grut som bland annat också ritat StockholmsStadion.TEM41260 Telefonapparat, Stockholms telefon. Bordsmodell, CB-system. LM Ericsson 1900-1910.TEM40660 Telefonapparat, väggmodell för lokalbatteri, av järn, gråmålad. Avsedd för Ryssland. LM Ericsson1920-1929.TEM40945 Telefonapparat, AT-system, väggmodell. Mikrofon saknas. LM Ericsson 1925.

TEM41809 Telefonapparat, förgylld bordsmodell av elfenben, reklamapparat, AT-system, Wincrantz-apparat.Reklamapparat utdelad till större LM-kunder. LM Ericsson 1930.TEM41173 Telefonapparat för AT-system, genomskinlig bordsmodell i diakon, specialapparat. Använd förundervisning. LM Ericsson 1940.TEM40465 Telefonapparat, fältapparat med fingerskiva i ebonitlåda. LM Ericsson, 1950.TEM41845 Telefonapparat s.k Kobra, bordsmodell av benvit plast. För AT-system. Med denna apparatutväxlades det första satellitsamtalet med USA år 1962. Tillverkad av LM Ericsson mellan 1950 och 1959.TEM41754 Telefonapparat för AT-system med inbyggd högtalare och mikrofon, att inkopplas till automatiskväxel, med högtalartelefon i en enhet. Bordsmodell av grå plast med tillhörande Ericofon samt ringklocka.Manipuleras med tre tryckknappar upptill. Inkoppling till linjen sker med den vänstra knappen. Med mellerstaknappen kan inkommande samtal förstärkas. Återgång till normal signalstyrka sker genom att ett kort ögonblicknedtrycka högra knappen. Denna är återfjädrande samt kortsluter i nedtryckt läge mikrofonen, men intehögtalaren. Skall ett samtal hemlighållas för andra i rummet får man ta till den anslutna Ericofonen. LM Ericsson1962-1964.TEM40477 Grå telefonapparat med rund skiva, dialogform. Knappsatsapparat. LM Ericsson 1965.TEM40669 Telefonapparat, AT-system av järn, svartmålad med bakelitmikrofon samt extra hörtelefon. Troligenavsedd för gruvor. LM Ericsson.TEM40701 Chefstelefon, tio linjer med hörtelefon och kopplingsplint med snören, i trähölje, med knappsats ochhörtelefon. LM Ericsson.TEM40957 Fartygstelefonapparat för fem linjer. LM Ericsson.TEM40456 Undersökningstelefon, lokalbatteri, väggmodell. LM Ericsson.Telefonväxlar:TEM40220 Telefonväxel. Konstruerad av L.M. Ericsson och H.T. Cedergren. 1883.TEM40603 Automatisk telefonväxel för fem enkeltrådiga abonnentledningar. Väggmodell av trä med glas.Märkt: "L. M Ericsson & Co Stockholm". L.M. Ericssons och T.H. Cedergrens konstruktion. 1883.TEM41650 Telefonväxel. Skenväxel för 50 enkelledningar, signaltangent, larmklocka och fast mikrofon,golvmodell. LM Ericsson 1885.TEM40503 Telefonväxel, väggmodell med snören, 25 linjers, lokalbatteri. LM Ericsson, 1890-1899.TEM40599 Transportabel 6 linjers knappväxel med ryska beteckningar, i grå trälåda. Kolumnen med T-märktaknappar används av telefonisten, de med punkter och streck kodade knapparna förbinder de anslutna linjerna.Upp till tre samtidiga samtal kan kopplas. Tillverkad i Sankt Petersburg 1915, av LM Ericssons fabrik.Telegrafapparater:TEM40493 Telegrafapparat. Använd vid Teleskolan för utbildning. LM Ericsson 1870-1879.TEM40490 Telegrafapparat, LM Ericsson 1880-1889.TEM41404 Telegraftransmitter, bordsmodell med motor. LM Ericsson 1934.

TEM40200 Telegrafapparat, LM Ericsson & Co.TEM40234 Fälttelegraf, LM Ericsson & Co.Övrigt:TEM41482 Gruvsignalapparat. LM Ericsson 1883.TEM41588 Galvanoskop med förbistängningsvev. LM Ericsson 1885.TEM40123 OS-väljare. Gruppväljare med 9 mm delning, för 500-linjerssystemet. Tillverkad av LM Ericsson &Co 1929.TEM40125 Kronograf, LM Ericsson & Co.TEM40394 Väljare, LM Ericsson & Co. Användes av SJ.TEM40417 Instrumenttavla, LM Ericsson & Co.TEM40443 Element, LM Ericsson & Co.TEM40572 Åskledare, tillverkad av LM Ericsson.TEM43232 Tedograf. LM Ericsson.