Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall - Avfall Sverige

Kvalitetssäkring avslaggrus frånförbränning av avfallRVF rapport 2002:10ISSN 1103-4092rapport

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallBilagorAntal sidor1 Kvalitetssäkringssystem .................................................................................................. 82 Varuinformationsblad...................................................................................................... 63 Provtagningsstandard ...................................................................................................... 94 Projektinformationsblad4.1 Törringevägen - Slaggrus som förstärkningslager i en gata .................................. 84.2 Svågertorp - Slaggrus i parkeringsplatser ............................................................. 54.3 SYSAV Avfallskraftvärmeverk - Slaggrus som återfyllnad rörgravstäckning ochförstärkningslager ................................................................................................ 44.4 Svedala Kompostplatta – Slaggrus som förstärkningslager................................... 44.5 Slaggrusvägen, Dåvamyran ................................................................................. 44.6 Hovgården, Uppsala: Lakförsök på väg med slaggrus som vägbyggnadsmaterial. 35 Miljöundersökningar5.2 Totalhalt .............................................................................................................. 65.2 Totalt utlakbart .................................................................................................... 45.3 Utlakning............................................................................................................. 45.4 Ledningsförmåga och pH..................................................................................... 25.5 Organiska ämnen i slaggrus ................................................................................. 56 Tekniska egenskaper ....................................................................................................... 27 Statistiska samband ......................................................................................................... 3

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall1. InledningAtt spara på naturresurser och samtidigt minska behovet av deponering ligger i linje med ettuthålligt samhälle. Detta projekt skall ses i det sammanhanget. Genom att finna avsättning förslaggrus från avfallsförbränning kan naturgrusförekomster sparas. Det pågår ett antal aktiviteterför att finna avsättning för slaggrus från avfallsförbränning. Kravet är att kvaliteten uppfyllerbrukarens krav och att miljöstörningar inte uppkommer.Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) har igångsatt detta projekt med syfte att ta framett förslag på kvalitetssäkring av egenskaperna hos slaggrus från olika förbränningsanläggningari Sverige samt baserat härpå ta fram förslag till system för kvalitetssäkring.För att ge underlag att bedöma slaggrus egenskaper och hur dessa kan variera hos en enskildanläggning över tiden och mellan olika anläggningar har en stor databas sammanställts frånundersökningar på slagg från de flesta förbränningsanläggningarna i Sverige. Man kan konstateraatt egenskaperna är likartade mellan de olika förbränningsanläggningarna, om än medvissa miljömässiga variationer troligen främst beroende på industriavfallets sammansättning iavfallsbränslet. Detta motiverar att ett gemensamt system för branschen används.I denna rapport har egenskaperna sammanställts. Baserat härpå med koppling till miljökonsekvensernahar ett förslag till kvalitetssäkring av slaggrus utarbetats och testats. Därtill harvaruinformationsblad och ett antal projektbeskrivningar tagits fram.2. Produkten slaggrusI samband med förbränning av avfall erhålls dels slagg, dels rökgasreningsrester. Den störrevolymen utgörs av slaggen (ca 28% av mängd avfall före förbränning). Slaggen som matas utfrån förbränningsanläggningen innehåller även metallskrot och material som inte kunnat förbrännas,såsom betongskrot. Slaggen homogeniseras därför genom siktning och metallavskiljning.Siktningen innebär att material större än 40 à 50 mm avskiljs. Grovkornigt materialläggs normalt på deponi. Metallerna kan säljas även om marknadspriset varierar över tiden.Fördelningen av de olika fraktionerna var för en anläggning ca 14% grovskrot, 4% finskrot,75% slagg och 7% rejekt (tegel, betong m.m.).För att erhålla bästa kvalitet skall inte aska från rökgasgångarna (mellanaska), flygaska ellerandra rökgasreningsrester blandas in i slaggen.Slagg från avfallsförbränning har egenskaper som förbättras under den första tiden efter utmatningenfrån förbränningskammaren. Slaggen oxiderar. Oxidation sker av metalliska formerav metaller samt hydrolys av oxider under värmeutveckling. Karbonatisering av hydroxiderleder till ett minskat pH, ner till intervallet 8 - 9. Puzzolana processer torde då också ske.Denna stabilisering sker när slaggen lagras i slagghögar under några månader. Olika länderhar olika krav, men normalt krävs minst tre månaders lagring upp till sex månader. Stabiliseringenmedför att partiklarnas hårdhet ökar och utlakningen av föroreningar reduceras markant.

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallterna i lakvattnet kan komma att förändras med tiden. Miljöbedömningen kan baseras på olikaförsök såsom:• Totalhaltsanalys (mäter total mängd av huvud- och spårämnen)• Tillgänglighetstest (mäter totalt utlakbart och är ett lakförsök utifrån ett 1000 års perspektiv)• Lakförsök (utifrån det kortare tidsperspektivet, ca 100 år)TotalhaltsanalysVid en totalhaltsanalys bestäms det undersökta materialets kemiska sammansättning. Totalhalternavisar att slaggruset domineras av Si, Ca, Al och Fe. Variationen i spårämnen varierarnågot mellan de olika undersökningstillfällena. Om halten av spårämnen i slaggruset jämförsmed innehållet av spårämnen i ett naturmaterial, i detta fall morän, så framgår att tungmetallhalternahos slaggrus är ca 5 till 200 gånger högre för tungmetallerna. Data för svenska anläggningaråterfinns i bilaga 5.1.TillgänglighetstestTillgänglighetstestet ger information om den totala utlakbara mängden av olika ämnen, dvs.den mängd som kan laka ut då kornstorlek, alkalinitet, koncentrationsskillnader eller tid intebegränsar utlakningen. Ett standardiserat förfarande (Nordtest NT ENVIR 003) används. IFällman et al. (1999) presenteras också resultat av tillgänglighetstester som utförts understarkt oxiderande förhållanden. Undersökningar av de tillgängliga mängderna för utlakning avtungmetaller visar att mängden Cr, Cu, Pb och Zn var klart högre i slaggrus än i naturmaterialen.Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.2.LakförsökUtlakningen från lakförsök (mängd och halt) beror på vattenomsättningen, dvs. tidsberoendet,vilket undersöks på laboratorium i ett sekventiellt skakförsök enligt den s.k. CEN-metoden.Metoden innebär att ett prov skakas med avjoniserat vatten vid L/S=2. L/S är kvoten mellanden mängd vatten (L) som varit i kontakt med en viss mängd material (S). Lakvätskan avskiljsoch provet tillsätts ytterligare vatten motsvarande till L/S=10. De utlakade halterna varierarmellan olika undersökningar. En viktig orsak kan vara varierande grad av stabilisering (karbonatisering)under lagringen. Utlakad mängd överstiger normalt bakgrundsnivåer i grundvattenmed en förhöjning motsvarande ca 10 gånger och i något fall upp till 100 gånger (Hartlén& Flyhammar, 2001). Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.3.4.3. Organiska ämnenAllmäntDet organiska innehållet i slaggen och därmed även i slaggrus kan variera kraftigt. I väl utbrändslagg tenderar andelen organisk material att vara 2 – 5%. Det organiska materialetssammansättning är dock dåligt känd. Studier i elektronmikroskop tyder på att huvuddelen avdet organiska materialet utgörs av oförbränt organiskt material, som cellulosa, växtfibrer ochplast (Chandler et al., 1997).Det har också utförts ett flertal undersökningar på slaggrus som inriktats på ämnesgruppersom innehåller speciellt miljöfarliga organiska ämnen, s.k. organiska miljögifter (Tabell 1).3 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall4.5. FältverifikationerSlaggrus har avsatts i flera olika användningsområde och det gör det möjligt att undersökaslaggrusets effekter under varierande yttre förutsättningar.Slaggrus har använts som förstärkningslager (SYSAV Kemi, SYSAV Spillpeng, Svågertorp,Törringevägen). Det har använts som utfyllnadsmaterial under grundvattenytan (Kombiterminalen)och över grundvattenytan (SYSAV AKV), Vid SYSAV AKV har slaggruset även använtssom återfyllnadsmaterial i ledningsgravar. Miljöeffekterna har följts upp genom kontrollav grundvattnet i grundvattenrör.Törringevägen utfördes dels med bergkross enligt Väg 94, dels med slaggrus, krossad betongoch krossat tegel i förstärkningslagret (AFR rapport 278). Delvis användes även krossad betongi bärlagret. Beställare var Malmö Gatukontor och entreprenör var SKANSKA. Resultatfrån analyser av grundvattnet i provtagningsrör intill provytan presenteras i tabell 2.Tabell 2Halter av olika ämnen i grundvattnet intill Törringevägen.ÄmneEnhetDelsträcka1BetongDelsträcka4BergkrossDelsträcka5SlaggrusCa mg/l 94,2 84,8 90,4Fe mg/l 1,3 0,76 2,77K mg/l 1,07 2,56 0,75Mg mg/l 3,83 3,05 2,98Na mg/l 56,6 101 145S mg/l 7,35 3,19 9,24Al µg/l 1120 593 1860As µg/l

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallm.fl.). Främst har slaggrus använts i vägar på avfallsupplagen eller för återställning av upplagensom ersättning för naturgrus. Användning har också skett i externa projekt utförda medslaggrus från SYSAVs anläggning i Malmö. Hit hör Hyllie återvinningscentral, Törringevägen,SJ kombiterminal, SYSAV Kemis utbyggnad, nytt kraftvärmeverk vid SYSAV, nya varuhusBauhaus och On-Off, samtliga belägna i Malmö. För anläggande av kompostplatta iSvedala år 2000 användes också slaggrus. I samtliga fall har anmälan gjorts till aktuell tillsynsmyndighet,vilket i dessa fall antingen varit Länsstyrelsen i Skåne eller Miljöförvaltningeni Malmö. Till anmälan har medsänts information om användningssätt, beskrivning av geologiskaoch geohydrologiska förhållanden på platsen samt omfattning på kontrollen. I kontrolleningår därvid dels undersökning av slaggruset, dels installation av kontrollrör för mätningav eventuell påverkan i grundvattnet.Den miljöpåverkan som kan uppstå vid användning av slaggrus skall således i första handhänföras till möjlig utlakning av tungmetaller, vilka kan förorena grundvattnet. Lakegenskapernaför slaggrus har visat att föroreningshalterna i lakvattnen kan vara förhöjda i förhållandetill normala grundvatten.Om man jämför halterna i naturliga grundvatten med dem i lakvatten från slaggrus vid laboratorieförsök,krävs det en utspädning med en faktor 10 för att nå jämförvärdet för normalagrundvatten (Naturvårdsverket, rapport 4915) för flertalet metaller och aldrig mer än 100.Genom att placera restprodukterna under asfalt uppnås, på grund av asfaltens täthet, en utspädningmed en faktor på minst 100 vid placering över grundvattenytan. Detta beror på atttätheten hos asfalt gör att regnvatten, även hos åldrad asfalt, normalt inte överstiger ca 2 mmregn/år. Vidare torde en viss fastläggning ske i den allra översta delen av jorden underslaggruset. Slutligen kan det vara troligt att lakförsöken i laboratoriet är avsevärt ”hårdare” änutlakningen från en vägkropp. Detta torde förklara varför någon uppenbar påverkan inte noteratsi grundvattenrör satta i ovan angivna objekt utförda av SYSAV. Å andra sidan har det iflertalet fall bara gått några år sedan utläggningen skedde. Detta gäller dock inte Kombiterminalenoch väg inom SYSAV som båda utfördes längre sedan.Placering av slaggrus under grundvattenytan har visat sig ge lägre utlakningshalter än över.Detta beror sannolikt på reducerande förhållanden under grundvattenytan. I sådana fall krävsdock att man klargör att grundvatten inte kommer att strömma genom massorna, vilket kanleda till okontrollerad spridning.Risken för transport av organiska föroreningar till grundvattnet bedöms inte vara aktuell, seavsnitt 4.3 ovan. Dioxinhalter har bestämts vid Umeå Universitet för slagger från olika förbränningsanläggningaroch överskrider inte halter för MKM (mindre känslig markanvändning)enligt Naturvårdsverket rapport 4638, ofta inte heller gränsen för KM (känslig markanvändning).Genom att slaggruset är fuktigt uppstår ingen damning och därmed inte heller diffus spridning.Erfarenheterna från ett antal objekt har således visat att användning av slaggrus inte lett tillnegativa miljökonsekvenser. Erfarenheten är således att den kemiska sammansättning somfunnits i de slaggrus använts vid utförda fält- och laboratorieförsök skall innehållas vid andratillfällen också. Halterna har i de fallen (Hartlén & Flyhammar 2001) konstaterats inte leda tilloacceptabel miljöpåverkan. I det enskilda fallet kan det likväl vara motiverat att genomföra ett6 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallmer omfattande lakförsök med karakterisering för att verifiera att risk för påverkan på omgivandegrundvatten inte finns.6. ArbetsmiljöfrågorFör att bedöma hälsoriskerna att arbeta med slaggrus, särskilt i trånga utrymmen såsom enåterfyllnad mot en vägg, där luftväxlingen är dålig så gjorde Previa en exponeringsmätning. Isamråd med Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund gjorde Previa även en riskbedömningoch en mätning på hur mycket bly och kadmium personal som arbetat i många år medslagg exponerats för.Totaldammhalten som uppmättes var mellan 2 och 4% av Hygieniskt gränsvärde (Hgv).Uppmätt kadmiumhalt var mindre än en promille av Hgv och uppmätt blyhalt var som mest0,3% av Hgv. Previa bedömer att vad gäller totaldamm, bly och kadmium är riskerna för personalsom arbetar med slaggrus utomordentligt små och arbetsmiljön helt tillfredsställande.7. Informationsblad om utförda projektInformationsblad presenteras för ett antal utförda projekt. Avsikten är att med stöd av dessablad verifiera var slaggruset funnit avsättning och uppfyllt ställda tekniska och miljömässigakrav.Följande projekt presenteras i bilaga 4:• Törringevägen - Slaggrus som vägbyggnadsmaterial byggd i kommunal regi.Slaggrus användes som förstärkningslager i en asfalterad väg med lite trafik. Bärighetenoch miljöpåverkan har kontrollerats. Malmö kommun var byggherre.• Svågertorp - Slaggrus i en stor parkeringsyta byggd i privat regi.Slaggrus har använts som förstärkningslager i parkeringsplatserna till två stora varuhusi Svågertorp, Malmö. Byggherrarna var privatföretag.• AVK - Slaggrus som återfyllnad av ledningar under grundvattenytan.Slaggrus har använts som återfyllnadsmaterial kring ledningar och mot väggar.• KompostplattaSlaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en kompostplatta i Svedala,Skåne.• Slaggrusvägen Dåvamyran- Möjligheterna att använda slaggrus i kallt klimatSlaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en väg utanför Umeå.• Uppsala energi provväg - Resultat av undersökningar för 5 år sedan kan jämföras meddagsläget.En provväg där slaggrus använts som förstärkningslagermaterial.7 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall8. VaruinformationsbladFör att möjliggöra användningen av slaggrus som en produkt erfordras att varuinformationsbladupprättas. I bilaga 2 ges förslag på hur sådant kan utformas. Varuinformationsbladet innehållerexempel på lämpliga arbetsområden liksom teknisk och miljömässig specifikation.Följande rubriker rekommenderas och kommer då att väl följa dem för byggvaror i allmänhet:• Produkten slaggrus• Användningsområden• Hantering och lagring• Kemiska egenskaper• Tekniska egenskaper• Dimensioneringsförutsättningar• Kvalitetssäkring och kvalitetskrav• Gällande bestämmelser• Leverantör.Särskilt viktigt bedöms det vara att visa att miljöegenskaperna uppfyller erhållna tillstånd.Detta förslag bygger på att det är totalt tillgängligt som är den representativa testmetoden.Testmetoderna beskrivs närmare i kapitlet .Miljöanalyser nedan. Varje anläggning bör anpassavaruinformationsbladet efter sina förutsättningar men upplägget i stort kan följas.9. Kvalitetssäkringssystem9.1. AllmäntEtt kvalitetssäkringssystem skall behandla hela kedjan från provtagning, laboratorieanalyser,hantering samt kontroll. Däremot behandlas inte om produkten är acceptabel för en viss användning.Det har i denna utredning placerats i varuinformationsbladet.Ansvaret för att slaggruset kvalitetssäkras ligger hos både leverantören (avfallsförbrännaren)och entreprenören. Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra slaggruset där både provtagningoch analyser ingår. Entreprenören skall kvalitetssäkra tillståndsförfarandet, utförandesamt kontroll och uppföljning. Detta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplanI bilaga 1 finns ett system redovisat för kvalitetssäkring av slaggrus.9.2. ProvtagningProvtagning är ett komplicerat kapitel som ofta bagatelliseras. Det krävs kunskaper att ta proversom är representativa.9.3. MiljöanalyserDet finns ett flertal parametrar man kan använda vid kvalitetssäkring av miljöegenskaperna.Dessa är i första hand• Kemisk sammansättning• Utlakbart8 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallEftersom det konstaterats att det är risken för utlakning av föroreningar som kan orsaka skadaså bör systemet bygga på laktester. För detta ändamål finns det ett stort antal som används. Idetta system har valts att utgå från arbetena inom CEN TC 292 som är inriktade mot avfalloch nyttiggörande. Det finns två typer• Tillgänglighetstest• UtlakningstestTillgänglighetstestet baseras på att bestämma det som är maximalt utlakbart. Man brukarkoppla det till ett tusenårsperspektiv. Lakningen sker vid stor vattenmängd så att lösligheteninte skall vara bestämmande. Vidare utförs lakningen vid två pH-värden för att eliminera desspåverkan.Vid utlakningsförsöket används ca 500 g slaggrus. Detta är en fördel jämfört med tillgänglighetstestet,då i det försöket används en avsevärt mindre mängd slaggrus. Vid utlakningsförsöketstyrs utlakningen av pH-värdet i lakvattnet. Vidare kan koncentrationen styras av ommättnad erhölls i lösningen vid L/S = 2. I utlakningstestet krossas inte slaggruset finkornigareän till max 4 mm, varför matrixen i slaggruset påverkar utlakningen genom diffusion. Detbetyder att ett flertal yttre faktorer styr utlakningen och därmed påverkar halterna i lakvattnet.Detta är en nackdel för ett försök, som skall kvalitetssäkra slaggruset. Å andra sidan ger utlakningstestetkoncentrationer som, efter värdering av nämnda faktorer, kan användas vid enbedömning av omgivningspåverkan. Man kan också hävda att utlakningstestet är mest relevantför slaggrus, då faktorer som kornstorlek också är styrande för utlakningen i verkligatillämpningar.Med detta som underlag, rekommenderar denna rapport att kvalitetssäkringen baseras på tillgänglighetstestet.Trots att en mycket liten mängd slaggrus undersöks vid tillgänglighetstestetger det försöket ofta mindre statistisk spridning än utlakningsförsöket, se Tabell 3. Sannoliktberor detta på yttre nämnda faktorer som pH-värdet. Spridning över 100% kan synas vara stormen i beaktande av de låga halterna är den ändå acceptabel.Tabell 3.Variationskoefficienten för vissa metaller som bedöms styrande för miljöanalysen.Det skall också noteras rekommendationen av CEN TC 292, att en produkt bör i sin helhetkarakteriseras första gången den skall användas, samt när förändringar sker som kan påverkarestproduktens egenskaper. Det innebär att det kommer att finnas en koppling mellan tillgänglighetstestetoch utlakningsförsöket till stöd för exempelvis arbete med miljökonsekvensbeskrivningar.MetallTotalhalt(48 prov)Totalt utlakbart(37 prov)Utlakning L/S 2(21 prov)Utlakning L/S 1021 provCd 65% 82% 155% 136%Cr 50% 49% 139% 126%Cu 69% 74% 123% 110%Ni 79% 83% 51% 53%Pb 54% 126% 144% 176%Zn 43% 100% 121% 98%Vid de anmälningsärenden som hittills gjorts av SYSAV har kvalitetssäkringen också baseratspå tillgänglighetstestet. Det har visat sig att de kvalitetskrav som ställts upp i några fall9 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfallöverskridits. Detta har lett till nya analyser och värderingar. De riktvärden som hittills gälltför SYSAVs projekt framgår av tabell 4 nedan.Tabell 4 Riktvärden som använts i SYSAVs projekt under 2001.MetallCdCrCuNiPbZnRiktvärde

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall• Databasen som byggts upp innehåller värdefull information om svenskt slaggrus. Framförallt gäller det laboratorieundersökningar. Denna bas bör uppdateras när ny informationtas fram. Detta bör ske genom RVF:s försorg.• Nya projekt där slaggrus kommer till användning bör föras in i databasen.• Erfarenheter från föreslaget kvalitetssäkringssystem bör utvärderas och troligen förfinasom ca ett år. Framtida målsättningen med kvalitetssystemet är att hitta ett gemensamtoch nationellt användningsförfarande samt nationella regler liknande andra länders.• Kurs föreslås bli anordnad om provtagning och kvalitetssäkring.• Det förslag till varuinformationsbladblad som redovisas i detta projekt bör testas motmarknaden. Erfarenhet bör samlas in och bladet revideras vid behov.• Miljödata från utförda och framtida projekt bör följas upp via de kontrollprogram somfastställts i de enskilda fallen.• EU:s arbete med regelverk för deponering och nyttiggörande bör beaktas vid en revidering.• FoU inom bl.a. kompetenscentrat C-Res upprättat i Danmark med deltagande frånSYSAV och LTH bör följas upp, vad avser möjligheter att förbättra slaggrusets kvalitet.11. ReferenserArm, M, 2000. Egenskaper hos alternativa ballastmaterial- speciellt slaggrus, krossad betongoch hyttsten. Lic-avhandling. KTH, Inst. för anläggning och miljö. ISBN 91-7283-017-4.Bekendtgørelse om genanvendelse af restprodukter og jord til bygge- og anlægsarbejder. Miljö-og energiministeriet, Köpenhamn. Lov nr 370 af 02/06/1999.Fällman, A-M & Hartlén, J, 1994. Kvalitetssäkring av sorterad bottenaska från avfallsförbränning.Reforsk rapport FoU 108.Fällman, A-M, Larsson, L & Rogbeck, J, 1999. Slaggrus – Miljömässiga och materialtekniskaegenskaper. Statens Geotekniska Institut.Carling, M, 1997. Laboratorieundersökningar på slaggrus. Statens Geotekniska Institut, dnr2-9612-606.Hartlén, J & Flyhammar, P, 2000. Miljöbelastande egenskaper – utvärdering av laboratorieförsökoch praktisk användning på Spillepeng, SJ:s nya kombiterminal och Törringevägen.SYSAV Utveckling Projekt 005 Slaggrus. Malmö.11 (11)

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 1Kvalitetssäkringssystem

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem1. ÖverblickFör att säkerställa att slaggrusets har rätt kvalitet är det viktigt att alla steg i kedjan kvalitetssäkras.Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra• Produkten slaggrus.Detta omfattar provtagningsprogram och analyser av miljöparametrar och fysikaliska parametrarsom utgör en del i kvalitetssäkringssystemet.Entreprenören skall kvalitetssäkra• Tillståndsförfarandet• Utförande• Kontroll och uppföljningDetta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplanDessa fyra områden delas sedan ner i ett antal underområden som i sig måste kvalitetssäkras:Produkten slaggrusProvtagarenProvtagarens instruktionerProvtagarens utbildningDokumentationProvtagningProvÅlder på slaggrusetTid till provtagningProvtagningsmetodProvkärlDokumentationDelprovSamlingsprovDokumentationHantering av samlingsprovMärkningDokumentation1 (8)

Bilaga 1 KvalitetssäkringssystemProvtagningsprotokollAnalysMetodLaboratoriumAnalyssvarDokumentationLagring av slaggrusMognadDokumentationTillståndsförfarandetAnmälanMyndighetskravRegelverkAnmälans innehållMyndighetsbeslutDokumentationRapportering till myndighet och slaggrusleverantörUppföljning vid entreprenörsarbeteLeverans av slaggrusFordonDokumentationUtläggningUtläggning & packningSkyddstäckningEntreprenörens kvalitetsplanKontrollplanDokumentationKontroll och uppföljningGrundvattenbevakningObservationsrörVattenprovtagningVattenanalysDokumentation2 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem2. Produkten slaggrusFör att säkerställa att kvaliteten på produkten slaggrus blir den rätta skall ett kvalitetssäkringsprogramupprättas. I kvalitetssäkringsprogrammet ingår att ett provtagningsprogram mederforderliga rutiner och instruktioner är framtaget. Detta provtagningsprogram kan vara avtillfällig art vid ett projekt eller permanent och bör då arbetas in i företagets kvalitets- ellermiljöledningssystem, om sådant finns.2.1. ProvtagarenBetydelsen av provtagningen och provtagares kunskaper har länge undervärderats. Provtagarensutbildning och instruktioner är viktiga för att säkerställa att prover tas på rätt sätt. Felaktigttagna prover medför att provet inte blir representativt vilket medför att alla analyskostnaderär bortkastade pengar.Provtagarens instruktionerProvtagaren måste ha klart för sig hur provtagningsförfarandet skall ske. I hans instruktionerbör stå uppgifter omProvtagningsplatsProvtagningssättProvtagningstidpunktProvets storlekProvets förvaringövrigtProvtagarens utbildningProvtagaren skall ha erforderliga kunskaper om provtagningsförfarandet och utrustningen.Detta bör säkerställas skriftligen genom t ex dokumenterad utbildning.DokumentationProvtagarens instruktioner skall finnas lätt tillgängliga på provtagningsplatsen och vara skyddadefrån elementen. Originalinstruktionerna förvaras tillsammans med provtagningsprogrammet.2.2. ProvtagningProvtagningsmetoden är mycket viktig för att säkerställa att materialet som skickas till analysblir så representativt som möjligt. Tankearbete på hur provtagningen skall ske på bästa sätt ärinte bortkastad tid. Provtagning sker i regel på tre olika sätt. Det är från stoppat transportband,från fallande ström eller ur upplag.Ålder på slaggrusetInnan provtagning skall man bestämma om prover skall tas från åldrat eller på färskt slaggrus.Detta dokumenteras i provtagningsprogrammet3 (8)

Bilaga 1 KvalitetssäkringssystemTid till provtagningProvtagaren måste få den tid som krävas att genomför provtagningen på ett lugnt och metodisktsätt. Tidsbegränsning kan orsaka risk för skador men också att allt material inte samlasin till provet.ProvtagningsmetodVar provtagningen sker har stor betydelse för provets representerbarhet. Provet tas helst frånstoppat band, därefter från fallande ström. Provtagning ur upplag är den metod som är svårastatt få representerbarhet i provet. Metodbeskrivningar för provtagning finns i bilaga 3 Provtagningsstandard.ProvkärlProvkärlen skall vara anpassade för det material de skall innehålla, mängd och tyngd. I Provtagningsinstruktionernaföreskris vilken typ av kärl som skall användas. Provtagaren skallkontrollera att provkärlen är hela och rena. Kärlen skall vara av PE-plast. Provkärlen skallockså kunna märkas med vattenfast text.Provkärls egenskaper beskrivs i Bilaga 3 Provtagningsstandard.DokumentationProvtagningsförfarandet, märkningsförfarande och provkärl skall dokumenteras i Provtagningsprogrammetsom skall vara tillgängligt.2.3. ProvDelprovVarje prov som skickas till analys (samlingsprov) består i regel av flera delprover för att säkerställaatt samlingsprovet representerar så stor mängd av materialet som möjligt. Det gör attrisken för punktföroreningar minskar.SamlingsprovDelproven slås samman till ett samlingsprov med ”Kon och kvadreringsmetoden”. Beräkningsförfarandeav delprovs mängd och storlek för att få god representerbarhet finns i Bilaga3 Provtagningsstandard. Där finns även metodbeskrivning för framtagning av samlingsprov.DokumentationBeskrivning av hur många delprov som skall slås samman till ett samlingsprov, beskrivningsav delprovens antal och storlek skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Även beräkningarnasom ligger till grund för antal prov skall dokumenteras. I provtagningsprogrammetskall även framgå hur stora samlingsproverna skall vara.2.4. Hantering av samlingsprovMärkningSamlingsprov märks på liknande sätt som delprov. Märkningen bör dock vara utförligare såatt provet kan identifieras efter analysen. Det är viktigt att märka behållarna så att de lätt kan4 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystemidentifieras både på provtagningsplatsen och i ett laboratorium. En tydlig märkning underlättaräven identifikationen av analysresultaten. Vad som bör finnas med i märkningen finns iBilaga 3 Provtagningsstandard.DokumentationHanteringen av samlingsproven skall framgå i provtagningsprogrammet. Där skall ocksåframgå hur både del och samlingsprov skall lagras och under hur lång tid. Transportsätt börockså framgå.2.5. ProvtagningsprotokollEtt provtagningsprotokoll skall föras kontinuerligt av provtagaren. Protokollet skall arkiverasmed jämna mellanrum i provtagningsprogrammet. Se Bilaga 3 Provtagningsstandard för exempelpå uppgifter som bör ingå i provtagningsprotokollet.2.6. AnalysDet är viktigt att ha klart för sig vad som söks vid val av analys. Likaså är det viktigt att laboratorietät pålitligt och har erfarenhet av materialet.MetodSlaggrus analyseras vanligen med avseende på miljömässiga och på tekniska egenskaper. Miljömässigaegenskaper är totalhalt, totalt utlakningsbart, utlakning, pH, ledningsförmåga. Tekniskaegenskaper som är viktiga att känna till är halt organiskt material, kornstorleksfördelningoch vattenkvot, se kap 4.2 för beskrivning av miljömässiga analysmetoder. Val av analysmetod,antal analyser och ursprung skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Vidareskall analysbeställningarna arkiveras i provtagningsprogrammet.LaboratoriumLaboratoriet som väljs bör vara ackrediterat och ha erfarenhet av materialet. Vilket laboratoriumsom anlitas skall framgå ur provtagningsprogrammet.AnalyssvarNär analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilket samlingsprov som analysengjorts, av vem och när. Uppgifterna bör finnas tillgängliga digitalt för bearbetningDokumentationI provtagningsprogrammet skall det framgå vilket laboratorium som använts. Leverantörenskall också dokumentera laboratoriets kompetens. Originalen från analysresultaten skall finnstillgängligt.2.7. Lagring av slaggrusSlaggrus är ett material vars egenskaper förändras med tiden. Ett färskt slaggrus har sämretekniska och miljömässiga egenskaper än ett lagrat slaggrus.MognadSlaggruset måste lagras i minst sex månader innan det används. Leverantören måste garanteraatt det yngsta slaggruset i ett upplag är äldre än sagda sex månader. Dokumentera under vilkentidsperiod slaggruset lagrats.5 (8)

Bilaga 1 KvalitetssäkringssystemDokumentationLeverantören skall dokumentera uppläggningstid, lagringstid, datum då slaggruset är leveransklartoch mängden som är leveransklar.2.8. TillståndsförfarandetDen som skall använda slaggrus utanför en deponi är enligt lag skyldig att anmäla detta till enmyndighet.AnmälanVarje gång slaggrus skall användas utanför en deponi skall det anmälas till aktuell tillsynsmyndighetsom tar ställning till vilken negativ miljöpåverkan slaggrus kan ha på den plats därdet skall användas. Myndigheten meddelar sedan i ett beslut om slaggrus får användas och omdet finns några krav på kontroller av slaggruset och platsen där slaggruset skall användas.Tiden mellan det att entreprenören lämnat in en anmälan tills ett beslut kommit brukar varaminst sex veckor. Därför måste hänsyn tas till handläggningstiden hos myndigheten.MyndighetskravVarje tillsynsmyndighet kan ställa egna krav på slaggruset. Därför är det viktigt att ha en dialogmed tillsynsmyndigheterna. Myndigheten kan ställa krav på slaggrusets miljömässigaegenskaper, platsen där slaggruset skall användas, konstruktionen/vägens uppbyggnad, undergrunden,grundvattenförhållanden med mera.RegelverkI dag finns inget specifikt regelverk som reglerar användningen av slaggrus.Anmälans innehållAnmälan skall innehålla förslag på hur myndigheternas krav skall uppfyllas. Lämpligen börprovtagningsprogrammet redovisas för att påvisa hur leverantören säkerställer att slaggrusethar uppgiven kvalitet. Vidare bör det finnas med områdesbeskrivning där grundvattenförhållanden,geotekniska förhållanden anges. En materialbeskrivning av slaggruset bör infogas.Förslag på kontrollprogram för att säkerställa att eventuell negativ miljöpåverkan upptäcks.MyndighetsbeslutDet kan ta en till två månader innan anmälan behandlats av miljömyndigheten. Detta ställerstörre krav på framförhållning än vad ett normalt grusmaterial kräver.DokumentationAnmälan och beslut skall arkiveras och finnas tillgängligt för kontroll. Kopia på anmälan ochbeslutet skall lämnas till slaggrusleverantören.Rapportering till myndighet och slaggrusleverantörSå ofta som anges i beslutet skall resultat på provtagning och uppföljning av kontrollprogrammetrapporteras till myndigheten. Kopia på rapporten skall arkiveras och vara tillgänglig.En kopia skickas till slaggrusleverantören.6 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem3. Uppföljning vid entreprenörsarbete3.1. Leverans av slaggrusDet åligger slaggrusleverantören att tillse att rätt slaggrus lastas och kontrollera att det finnsett beslut som reglerar användningen av slaggruset.FordonInga särskilda krav ställs på transportfordonen.DokumentationLeverantören redovisar levererad mängd slaggrus till användaren.UtläggningEn arbetsberedning på slaggrusets användning skall upprättas av entreprenören.Utläggning och packningPackningsarbetet skall dokumenteras och kontrolleras. Terrassen som slaggrus skall läggas utpå skall klara samma krav som ställs på den om ett grusmaterial skulle användas istället förslaggrus. Slaggrusets packning och bärighet skall dokumenteras.SkyddstäckningSlaggruset bör relativt omgående övertäckas med ett bärlagermaterial för att minska damningoch inverkan av regn samt skydda slaggruset från att köras sönder.3.2. Entreprenörens kvalitetsplanKontrollprogramSlaggrus medför inga förändringar i entreprenörens kvalitetsplan. Likväl som att arbetet utförstill rätt kvalitet med naturmaterial skall det utföras till samma kvalitet med slaggrus. Slaggrushar egenskaper som medför att det är lättare att hantera och breda ut men det ställer sammakrav på packningsarbetet som ett naturmaterial.DokumentationDokumentrationen skall följa arbetsplatsens upprättade rutiner.7 (8)

Bilaga 1 KvalitetssäkringssystemKontroll och uppföljningNedanstående kontroll och uppföljning är endast till för att verifiera att kraven i anmälan medavseende på miljöpåverkan uppfylls.3.3. GrundvattenbevakningKortroll och uppföljning skall uppfylla tillståndsmyndighetens beslut. För att säkerställa attutlagt slaggrus inte medför någon negativ miljöpåverkan bevakas normalt grundvattnet ochförändringar rapporteras.ObservationsrörGrundvattenförhållandena på platsen används som underlag för placering av observationsrörså att en eventuell påverkan av vattnet upptäcks. Om grundvattenförhållanden inte är kända idetalj bör observationsrör placeras ut runt platsen så att en miljöpåverkan kommer att upptäckas.Det kan exempelvis göras med fyra eller fler observationsrör runt om platsen.Observationsrören bör vara sådana att de inte kontaminerar vattnet, inte har för stor diameter,släpper igenom vattnet på önskat djup och förhindrar att föroreningar tränger ner från ytan.Observationsrörens namn och placering skall dokumenteras.VattenprovtagningProvtagaren skall ha dokumenterad kompetens att ta vattenprover. Provtagningstillfälle, provtagningsmetodoch provtagningsutrustning skall dokumenteras.VattenanalysLaboratoriet som väljs bör vara ackrediterat för aktuella vattenanalyser. Vilket laboratoriumsom anlitas skall dokumenteras. När analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilketsamlingsprov som analysen gjorts, av vem och när. Datan bör finnas tillgänglig digitalt förbearbetningDokumentationEntreprenören skall också dokumentera laboratoriets kompetens. Analysresultaten skall finnstillgängligt i originalform. Kopior tillställs tillsynsmyndighet enligt beslut och slaggrusleverantörenligt överenskommelse.8 (8)

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 2Varuinformationsblad

Bilaga 2 VaruinformationsbladSlaggrus från SYSAVVaruinformation2002-03-061. Beskrivning av SlaggrusSlaggrus är en produkt som är en del av den bottenslagg som uppstår vid förbränning av avfallvid SYSAVs avfallsförbränningsanläggning på Spillepeng.Slaggrus har genomgått följande behandlingssteg: magnetavskiljning varför merparten av magnetiska ämnen avskiljts siktning varvid partiklar större än 45 mm bortsiktats lagring under minst sex månader för kemisk stabilisering1 (6)

Bilaga 2 Varuinformationsblad2. AnvändningsområdenSlaggrus kan användas som Förstärkningslager till lågtrafikerade gator Förstärkningslager till uppställningsytor och parkeringsplatser Fyllningsmaterial vid mark- och terrasseringsarbeten Återfyllning i ledningsgravar etc.3. Hantering och lagringLagring får endast ske inom avsett utfyllnadsområde. Produkten får inte användas utanförtillståndsgivna områden. Överskottsmaterial skall tas omhand och återföras till SYSAV.Transport kan ske med öppen lastbil.4. Kemiska egenskaperKemisk sammansättning och lakbarhet har bestämts i samband med forskningsprojekt samt iett antal utförda projekt. De kemiska analyserna på ett stort antal prover under de senaste ca10 åren visar på en förhållandevis liten variation i egenskaperna. Det som undersökts är• Totalinnehåll (kemisk sammansättning),• Totalt utlakbart utförs enligt NT ENVIR 003 (pH 7 i 3 timmar + pH 4 i 18 timmar)görs för att bestämma tillgängliga(utlakbara) mängder av metaller och mineraler. Undersökningengörs på samtliga 5 prover.• Lakbart, typ tvåstegs kontrolltest vid L/S 2 och L/S 10 utförs på 2 prover enligtCEN/TC292/WG DRAFT prEN 12457-l 3.Tabell B2:1. Huvudsammansättning hos slaggrusFörening(21 prov)Totalinnehållg/kgSiO2 457Al2O3 109CaO 134Fe2O3 98,8K2O 13,2MgO 19,4MnO2 1,45Na2O 39,6P2O5 9,78TiO2 11,7Övrigt 107pH –värde (standard SS 028122):

Bilaga 2 Varuinformationsblad4.1. TungmetallinnehållInnehållet baseras på de undersökningar som gjordes av Fällman et al för RVF (1998). Medelvärdetför några tungmetaller visas i tabellen nedan.Tabell B2:2. Tungmetallinnehåll i slaggrus från SYSAVMetall Cd Cr Cu Ni Pb ZnTotalhalt (17 analyser) 5,53 638 5802 534 1396 4017Tillgänglighetstest (21 analyser) 2,84 2,26 1304 98,9 153 1648Utlakat L/S 2 (9 analyser) 0,00121UDUtlakat L/S 10 (9 analyser) 0,00201 UDUD: Under Detektionsgränsen0,0170 2,821 0,03152 UD0,0320 4,209 0,06152 UD0,0067 0,04940,0151 0,11284.2. ArbetsmiljöUndersökningar av Arbetsmiljöinstitutet och Previa visar att det inte finns hälsorisker förknippademed användning av slaggrus.Damning skall förhindras genom bevattning vid uttorkning av produkten. Personligt skyddskall omfatta arbetshandskar.5. Tekniska egenskaper5.1. KornstorleksfördelningSlaggrus har en kornstorleksfördelning mellan 0-45 mm. Kurvan redovisas i figur B2:1 nedan.Gränskurvorna för förstärkningsmaterial enligt Vägverkets anvisning Väg 94 visar att kurvanligger något högt eftersom material större än 45 mm siktas bort vid framställning av slaggruset,enligt internationell standard.1009080Halt av korn

Bilaga 2 Varuinformationsblad5.2. VattenkvotVattenkvoten varierar något med en normal variation 16-24%5.3. DensitetDensiteten beror på om slaggruset är packat och hur mycket. Densiteten i opackat skick uppgårtill 1,4 t/m 3 och vid maximal packning till ca 1,6 t/m 3 .5.4. PackningsegenskaperPackningsegenskaper bestämda med tung instampning anger att torrdensiteten varierar mellan1,6-1,7 ton/m 3 och optimal vattenkvoten mellan 16 och 20 vikt-%.5.5. Hållfasthet och elasticitetsmodulHållfastheten bestäms normalt inte för slaggrus. Kravet är den skall vara sintrad vilket erhållsvid en god och kontrollerad förbränning. Elasticitetsmodul har beräknats till ca 100 MPa(Arm 2000).5.6. BärighetSlaggrus från SYSAV användes som förstärkningslager i Törringevägen. Mätningar utfördesvåren 1999, ca fyra månader efter utläggning, med statisk plattbelastningförsök enligt VÄG94. Mätningar utfördes även på intilliggande referenssträcka där bergkross använts som förstärkningslager.Resultatet visas i tabell B2:2Tabell B2:2 Ev2 för statisk plattbelastning på provsträckor vid TörringevägenReferensSlaggrusEv2 på bärlagerytan 69,3 73,9Ev2 på förstärkningslagerytan90,3 93,0Båda sträckorna har ungefär samma bärighet.5.7. TjälfarlighetSlaggrus är inte tjällyftande vid frysförsök i laboratorium (Arm, 2000)6. DimensioneringDimensionering av väg- eller gatukonstruktion görs enligt Väg 94. Det förutsättes därvid attslaggrus motsvarar sand, således inte en krossprodukt.Vejdirektoratet i Danmark har gett ut rekommendationer för utförande.Vid användande som fyllningsmaterial kan produkten liknas vid ett D1 material enligt AnläggningsAMA2000 .7. Kvalitetssäkring och kvalitetskravEndast magnetavskiljd slagg lagrad minst sex månader får användas. För att säkerställaslaggrusets kvalitet genomför SYSAV följande kontroll:4 (6)

Bilaga 2 Varuinformationsblad Delprover tas av slaggrus, som tidigare magnetavskiljts och lagrats i minst 6 månader.Inför varje projekt lämnas ett förslag på kontrollprogram med beskrivning av antal delprov,deras storlek, antal samlingsprov, rekommenderade analyser och uppföljning medkontroll av grundvattenpåverkan. Maximalt utlakbart bestäms enligt CEN TC 292 tillgänglighetstest för att verifiera att produkternastämmer med tidigare använt slaggrus, se tabell B2:2. Kontrollen omfattar Cd,Cr, Cu, Ni, Pb och Zn med riktvärden enligt tabell B2:3.Slaggruset uppfyller även kraven att: pH

Bilaga 2 Varuinformationsblad9. LeverantörSYSAVBox 503 44202 13 MalmöBesöksadress: Spillepengsgatan 13Tel. 040 – 680 18 00www.sysav.seKontaktperson:Raul Grönholm070/680 18 27040/680 18 27.raul.gronholm@Sysav.se6 (6)

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 3Provtagningsstandard

Bilaga 3 Provtagningsstandard1. BakgrundSlagg är en rest från avfallsförbränning. Genom olika åtgärder kvalitetsförbättras slaggen. Detvanligaste sättet att förädla slagg till slaggrus är att sikta färsk (1-7 dagar gammal) slagg i ensikt och avlägsna skrot med en magnetavskiljare. Därvid erhålls en skrotfraktion, en deponeringsrestav oförbrända föremål samt slaggruset. Detta förfarande medför dock att skrotdeleninnehåller en hel del slagg som klibbar fast vid metallen. Därmed försvåras avsättningen förskrotet.På Amagerförbränning i Köpenhamn sorteras skrot bort från den färska slaggen. Därefter lagrasskrot och slagg i en månad. Sedan blandas de samman och körs genom en trumsikt och enny magnetavskiljning. Orsaken till att skroten blandas är att ur arbetsmiljöaspekt blir det förbullrigt att endast köra skrot genom sikten. Därefter avlägsnar en magnetavskiljare det skrotsom följt med slaggen genom trumsikten och en annan magnet avlägsnar den skrot som intepasserade genom trumsikten.Vilken inverkan lagring före siktning och magnetavskiljning har på skrotfraktionen ochslaggruset finns inte utrett i Sverige och bör således undersökas. Sannolikt blir skrotfraktionenrenare och kan lättare återvinnas..Andra åtgärder undersöks också för att förbättra slaggrusets egenskaper. Hit hör tvättning ochCO 2 genomblåsning.För att säkerställa kvaliteten på slaggruset krävs provtagning till analyser. Prover kan tas påflera olika sätt. Största sannolikheten att få ett prov som representerar slaggruset är att samlaupp allt material som faller från transportbandet efter att slaggen siktats och skroten avskiljts.Svåraste sättet att få representativa prov är då provtagningen torde vara då provtagning sker iupplaget med slaggrus.Eftersom slaggens såväl som slaggrusets egenskaper förändras med tiden är det viktigt attproverna tas under liknande förhållanden varje gång. Hit hör tidpunkt men även mängd ochsenare hantering. Naturligast är att ta prover i samband med siktningen i fallande ström.Vilket provtagningstillfälle som är rätt för att få ett representativt prov på slaggrus försvårasav att slaggrusets egenskaper förändras med tiden. Färskt slaggrus har höga pH och släpperlätt ifrån sig tungmetaller. Sambandet mellan slaggrusets färska egenskaper och dess egenskaperefterlagring är inte kända. Detta medför att provtagning på lagrat slaggrus blir nödvändigtför att få representerbarhet på de prover som tas till analys och det material som skallanvändas till en anläggning. Därmed blir provtagning i upplag eller provtagning vid utlastningde rimligaste alternativen.Nedanstående sammanställning av provtagning på slaggrus kommer från Nordtests metod NTENVIR 004 Solid Waste, Particulate Materials: Sampling. Metoden tjänar som referensmetodmed egna eventuella modifieringar. Förslag för provtagning av slaggrus presenteras nedan.Avsikten är att den skall provas under en period och därefter utvärderas och eventuellt revideras.1 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandardTre sätt att ta ut prover på beskrivs nedan, ur upplag, från fallande ström och från stoppattransportband.2. Antal prover och storlek2.1. Antal prov till analysAntal prov som skall tas och analyseras bygger dels på om det finns något statistiskt underlagför spridningen för det undersökta materialet eller inte.Nedan presenteras förslaget utifrån ett slaggrus där 17 delprover undersökts med avseende påtillgänglighetstest. Metodiken bygger NT ENVIR 004. Variansen på tillgängligheten för ettflertal metaller i slaggrus var bestämd enligt Tabell B3:1.Tabell B3:1 Metallers lakbarhet enligt tillgänglighetstest (21 prov)Cd Cr Cu Ni Pb ZnMedel 2,84 2,26 1304 98,9 153 1648Varians Vs 0,46 1,31 977242 3238 31319 620877Med dessa data som utgångspunkt bestäms antalet analyser Nordtest Envir 004, kap 5.9.3,efter följande formel:N = (t/e) 2 Vsdär t=2,086 för 21 analyser med 95% konfidensintervalle= övre tillåten gräns-riktvärdeAntal analyser som måste utföras visas i tabell B3:2Tabell B3:2 Antal analyser på tillgänglighet som måste göras.Cd Cr Cu Ni Pb ZnHögsta tillåtna värde(max) 9 4 3000 200 1000 4000Riktvärde (R) 2,584 2,26 1304 98,9 153 1648e (max-R) 6,416 1,74 1696 101,1 847 2352N 0,05 1,9 1,5 1,4 0,2 0,4Krom är den metall som kräver flest undersökningar för att resultatet skalI bli säkert (minst 3st). I NT ENVIR 004 rekommenderas dock att minst 5 prov analyseras.2.2. DelprovVarje prov som skall analyseras (samlingsprov) består ofta av två eller flera delprov beroendepå hur inhomogent materialet är och hur stor mängd som analyserna motsvarar. Om mängdenär

Bilaga 3 Provtagningsstandard(Se även tabell B3:3)N är ett värde som beskriver materialet homogenitet och beror på hur stort statistiskt underlagsom finns. För slaggruset är N satt till 5. Utan kännedom om det provtagna materialet och dåproverna tas ur upplag o.dyl. förutsätts att materialet är mycket heterogent vilket medför attN=10.ExempelMed en slaggrusproduktion(N=5) om ca 100 ton per dag bör 10 prov tas för att statistiskt säkerställamaterialetTabell B3:3 Antal delprov som minst skall tas vid vissa provtagningsmängder(N=5)Provtagningsmängd(ton)Antaldelprov5000 6510 000 9215 000 12020 000 13025 000 145Storleken på delprov från fallande ström och från upplag beror på kornstorleken.3V = ( 0,03!dmax)där V = minsta delprovsvolym [dm 3 ] dock skall V>1 dm 3d = största kornstorlek [mm]maxFör slaggrus med största kornstorlek om ca 45 mm bör varje delprov vara minst 2,5 liter.3. Provtagning3.1. Provtagning ur upplagProvtagning från upplag är det svåraste sättet att få ett representativt prov. Material som liggeri upplag separeras ofta under uppläggningen. Fina partiklar tenderar att både sjunka in i högenoch lämna grövre material kvar i ytan samt så tenderar den grova fraktionen att rulla längre änfinfraktionen och samlas mot upplagets bas. Vidare ökar fukthalten längre in i högen. Därförär det svårare att ta representativa prov ur ett upplag. Provtagning ur upplag bör därför endastutföras då inga andra alternativ föreligger. Det är ofta lättare att ta representativa prov ur materialetantingen innan det läggs på upplaget eller då det körs iväg. Vid provtagning ur upplagär det viktigt att delproven tas jämt spritt i hela upplaget, se figur B3:13 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandardFigur B3:1 Exempel på 9 delprov tagna ur en hög.(NT ENVIR 005)Provtagningsplatserna skall fördelas jämnt både över ytan och på djupet. Eftersom ytan utvaskasav regnvatten och slaggrus reagerar med syre får inga prover tas grundare än 30 cm. Engrop grävs till provtagningsdjupet. Gropens sidor skall vara så pass flacka att inget slaggrusfrån sidorna faller ner och blandas med provet. En skiss över området med provtagningsplatsertas fram före provtagningen.För att komma in i upplagen kan hjullastare och/eller grävmaskin behöva användas. Om upplagetär tillräckligt stort och överytan plan kan en borrigg som monterats på ett fordon användastill att hämta prover in ifrån upplaget.Vid provtagning ur upplag används ofta någon typ av provtagningsskopa (sampling scoop), sefigurB3:2.Figur B3:2 Provtagningsskopa(NT ENVIR 005)Bredden på provtagningsskopan skall vara minst tre gånger största partikelstorlek, men intemindre än 25 mm. För slaggrus blir skopans bredd minst 135 mm. Provtagningssond kan inteanvändas för slaggrus då största kornstorlek som kan insamlas med en provtagningssond är ca25 mm.3.2. Provtagning i fallande strömProvtagning från fallande ström är en av de bästa provtagningsmetoderna förutsatt att allt materialfrån den fallande strömmen samlas upp till ett prov. Provtagningen skall anpassas så attett helt delprov tas vid varje provtagningstillfälle.Om det inte är möjligt att ta provet från ett band bör det tas från en fallande ström. Det är dåviktigt att säkerställa att allt material samlas upp till ett prov. Redan i början av fallet separerasofta finare partiklar från det grövre, se figur B3:3. Provtagningen skall anpassas så att etthelt delprov tas vid varje provtagningstillfälle.4 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandardFigur B3:3 Separation av fallande slaggrus. Finkornigt material häftar fast vid transportbandetlängre än grövre material.Vid provtagning från fallande ström så är det en fördel om någon typ av mekanisk avskiljningav slaggruset till provet kan göras. Vid insamling från fallande ström kan prover samlas inautomatiskt genom mekanisk insamling. Då används utrustning såsom cutter, moving shutter,swinging arm chute, se figur B3:4.abc5 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandarddFigur B3:4 Cutters, a Bucket type, b Traversing type, c pivot arm type, d Spoon type, e Ctype (NT ENVIR 005)Öppningen på provtagningsutrustningen skall vara minst tre gånger större än största kornstorlek.För slaggrus blir det minst 135 mm.Provtagning från fallande ström kan även ske manuellt med en spann. Om spannen är för litenatt samla upp allt material i den fallande strömmen så förs den genom den fallande strömmenmed jämn hastighet så att lämplig provtagningsmängd samlas in. Allt material som behövs tillett delprov skall samlas in vid provtagningen. Det är viktigt att alla partiklar i den fallandeströmmen har lika stor sannolikhet att fångas upp.Vid provtagning från fallande ström kan även en provtagningsskopa användas. Om materialströmmenär smalare än skopan kan hela provet tas på en gång. Om den fallande strömmen ärstörre än skopan så att bredden på strömmen är större än skopans bredd men djupet på strömmenmindre än skopans djup kan hela provet tas i ett steg. Skopan förs genom skopan frånkant till kant så att hela bredden täcks in. Hastigheten skall vara jämn (0,6-1,5 m/s). Skopansbredd skall vara minst tre gånger största kornstorlek.Om både bredd och djup på den fallande strömmen är större än skopan så måste strömmendelas in i flera tänkta sektioner. Ett prov tas från varje sektion genom att skopan förs in medjämn hastighet (0,6-1,5 m/s).Ett prov från varje sektion slås samman till ett delprov.3.3. Provtagning från stoppat bandBäst är att ta provet från ett band som tillfälligt stoppats. Då kan all slaggrus på en viss sträckasamlas in. Med en borste eller spatel fås även de finaste partiklarna med.Provtagning från stoppat band görs lättas med en liten skyffel, en borste och en ”avskiljare”,se figur B3:5. Avskiljaren används för att provet tas på lika lång sträcka varje gång. Bästaanvändning av en ”avskiljare” fås vid ett jämt kontinuerligt flöde. Det viktigaste är dock attsäkerställa att proverna är lika stora varje gång. Med skyffeln tas grovmaterialet bort och medborsten det fina. Om det fina är för klibbigt för borsten bör en murarspade eller dylikt användasför att allt finmaterial skall komma med i provet.e6 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandardFigur B3:5 Provtagning av krossad betong från band (th).4. Framställande av samlingsprovHur stort samlingsprov som skall tas beror till stor del på hur mycket material som behövs föranalyserna. Ett för stort prov kan medföra extra laboratoriearbete och ökade analyskostnader iform av extra neddelningsarbete under provberedning. Ett för litet prov får sämre representerbarhet.Vid uttagning av samlingsprov används ofta ”Kon och kvadreringsmetoden” se figurB3:6. Metoden medför att delproven blandas väl och att samlingsprovet blir av lämplig storlek.Figur B3:6 Kon och kvadreringsmetoden (Cone and Quartering) (Nordtest NT Tecn Report213)7 (9)

Bilaga 3 ProvtagningsstandardDet utbredda slaggruset delas upp i fyra ”tårtbitar”. Två bitar tvärs varandra blandas sammanmedan de andra två slängs. Det blandade slaggruset breds om så krävs med hänsyn till erforderligmängd ut en gång till och proceduren upprepas.5. MärkningBehållarna märks så att de lätt kan identifieras och hållas åtskilda. Varje samlingsprov märksmed:• Anläggning• Provtaget material• Provvikt• Provvolym• Tidpunkt för insamlig• Plats för provtagning• Speciella observationer• Provtagare6. Förvaring och transportSlaggruset läggs i en plastbehållare med tättslutande lock. Behållaren bör vara av ofärgad PEplast.Metallkärl och kärl med gamla färgrester släpper ifrån sig metall vilket medför att analysernablir missvisande. Inför transporten packas behållarna tillsammans så att de inte kan gåsönder under transporten samt skyddas mot frost.Det är viktigt att märka behållarna så att de lätt kan identifieras. Exempel på vad en märkningbör innehålla är:• Anläggning• Provtaget material• Delprov• Provvikt• Provvolym• Tidpunkt för insamlig• Plats för provtagning• Speciella observationer• Provtagare7. ProvtagningsprotokollUnder provtagningen bör ett protokoll upprättas, där viktiga uppgifter nedtecknas. Protokolletskall innehålla:• Namn och adress på producenten av materialet• Adress på provtagningsplatsen• Provtagningsdatum• Provtagningstid• Närvarande personal (provtagningspersonal, vittnen, etc)• Väderleksförhållanden8 (9)

Bilaga 3 Provtagningsstandard• Uppskattning av mängden material som provet representerar• Svårigheter med att ta prov och dokumentation om vissa delar av materialet som skallprovtas inte kan kommas åt.• Generell beskrivning av provtaget material• Provtagningsplats(er)• Provtagningsutrustning• Provtagningsteknik• Strategi för insamling av prover• Observationer under provtagningen• Typ av behållare• Beskrivning av hur delproven slogs samman till samlingsprov• Adress till laboratoriet som skall göra analyserna• Övriga kommentarer, t ex speciella förbränningsförhållanden8. ReferenserSolid Waste, Particulate materials: Sampling, NT Envir 004, Nordtest 1996Sampling and characterisation of residual products, Part 1: Sampling of Residual Products,Johansson, L, Fällman, A-M, NT Techn Report 213, Nordtest 19959 (9)

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 4Projektinformationsblad

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 TörringevägenTörringevägenSlaggrus som förstärkningslager i en gata1. Beskrivning av projektetTörringevägen är en genomfartsgata vid byn Käglinge ca 10 km sydost om Malmö. Törringevägenägs och förvaltas av Malmö kommun. I gatan byggdes fem provsträckor med återvunnamaterial, tegel, betong och slaggrus i förstärkningslagret och med dels betong, dels bergkrossi förstärkningslagret. Två referenssträckor med förstärkningslager av bergkross anlades mellanprovsträckorna. Trafikmängden är ca 400 fordon/dygn med liten andel tung trafik.1.1. TillståndLänsstyrelsen gav tillstånd till att använda slaggrus på provsträckan.1 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 TörringevägenFigur B4.1.1 Törringevägen utanför Malmö (AFR 278)1.2. AnvändningSlaggrus användes som förstärkningslager.1.3. KonstruktionKonstruktionen dimensionerades enligt Väg 94. För fallet slaggrus användes tabell för naturmaterial,då det inte är en krossprodukt. Provsträckorna med betong och tegel samt referenssträckornadimensionerades efter förstärkningslager av krossmaterial. Detta medförde att förstärkningslagretvar 465 mm över hela provsträckan. Bärlagret på slaggruset var 150 mm jämförtmed 80 mm för de andre sträckorna där krossmaterial användes. Terrassen består av tätlermorän.Figur B4.1.2 Längdsektion på Törringevägen (AFR 278)Mängd använt slaggrus som användes var ca 200 m 3 vilket motsvarar ca 320 ton2 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 TörringevägenFörstärkningslagret lades ut 17-18 november 1998 Bärlager lades ut 10-12 december 1998.Asfaltgrus lades ut 14/1 1999. Under utläggningen av slaggruset var temperaturen nära 0. Närbärlagret och asfaltgruset lades ut var det frysgrader.Figur B4.1.3 Tvärsnitt av Törringevägen (AFR 278)2. AktörerBeställare: Malmö GatukontorSlaggleverantör: SYSAV, MalmöArbetsgrupp för slagganvändningJan Hartlén, LTH & JH GeoConsultingRolf Sävström, Sävab AffärsutvecklingRoland Fridh, Malmö GatukontorUlf Evertsson, SYSAVRaul Grönholm, SYSAV3. Materialundersökningar3.1. KornstorleksfördelningSlaggrus har en kornstorleksfördelning mellan 0-45 mm, se Figur B 4.1.4.3 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 Törringevägen10090Halt av korn

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 Törringevägen3.3. Halt organiskt materialHalten organiskt material varierade mellan 2,6 och 5 vikt-%. Slaggruset undersöktes inte specifiktför detta projekt, utan byggde på tidigare genomförda mätningar.3.4. Slaggrusets pHSlaggens pH var 8,5.3.5. TungmetallinnehållDet gjordes 8 analyser på totalhalt och tillgänglig halt av tungmetallerna kadmium, krom,koppar, nickel, bly och zink. Tillgänglig mängd var i medel lägre än riktvärdet för alla tungmetaller.Innehållet baseras på de undersökningar som gjordes av Fällman et al för RVF (1998). Medelvärdetför tungmetallerna Cd, Cr, Cu, Ni , Pb och Zn visas i tabellen nedan.Tabell B4.1.1 Totalhalt, utlakbart och utlakade halter av tungmetaller från slaggrusmetallTotalhaltMedel 8prov(mg/kg)Totalt utlakbartMedel 8 prov(mg/kg)Utlakat L/S2Medel 8 prov(mg/kg)Utlakat L/S10Medel 8 prov(mg/kgCd 8,72 3,9 UD UDCr 476 1,86 0,034 0,062Cu 2420 780 6,05 8,78Ni 150 20,7 UD UDPb 1502 412 0,011 0,021Zn 2896 1520 0,019 0,0474. Fältundersökningar4.1. BärighetBärigheten bestämdes med plattförsök enligt Väg 94. Resultatet blev:Tabell B4.1.2 Resultat av bärighetsundersökningarFörstärkningslagerav(AFR 278)E v2Mätt påterassE v2Mätt påförstärkningslagerE v2Mätt på bärlagerav betongE v2Mätt på bärlagerav bergkrossSlaggrus 8,8 93,0 67,7 73,9Krossad betong 17,1 116 101 81,0Krossad tegel 24,2 58,8 56,2 60,8Bergkross 12,0 79,0 64,6Bärigheten hos förstärkningslagret av slaggrus blev således högre än naturmaterialet. Kombinationenslaggrus/bergkross hade bättre bärighet än bergkross/bergkross. Slaggrus/betonghade nästan lika bra bärighet som bergkross/bergkross.Lagermodulen för slaggrus/bärlager var lägre än bergkross/bergkross.5 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 TörringevägenFigur B4.1.6 Bärighetsmätning4.2. YtjämnhetMätningar av Skanska på lagrens tjocklek och ytornas jämnhet visade att lagrens uppbyggnadöverensstämde med ritningar och jämnheten var tillräckligt god för att klara VÄG 94:s krav.5. Fortsatt kontrollGrundvattnet undersöks två gånger om året för att bedöma om slaggruset medför någon miljöpåverkan.Två år efter utläggningen har ingen påverkan av vattnet registrerats.5.1. MiljömätningarKontrollbrunnar sattes i övre delen av grundvattnet för att registrera eventuellt läckage avföroreningar från vägkonstruktionen till grundvattnet. Mätningar på grundvattnet gjordes precisefter att vägen var klar i februari 1999 och sedan i november 2000.6 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 TörringevägenTabell B4.1.3 Halter i lakvatten från TörringevägenParameter enhetSlaggrus0299Slaggrus0011Bergkross9902Bergkross0011Cd g/l 0,182 0,220 0,132 0,088Cr g /l 5,24 6,10 3,53 5,40Cu g/l 11,2 12,0 9,32 3,40Ni g/l 13,2 6,70 10,9 3,20Pd g/l 9,78 0,380 2,18

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.1 Törringevägen6. Mer att läsaEgenskaper hos alternativa ballastmaterial-speciellt slaggrus, krossad betong och hyttstenMaria Arm, Licenciatavhandling, Avdelningen för mark- och vattenresurslära, Institutionenför anläggning och miljö, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2000ISBN 91-7283-017-4, ISSN 1400-1292Användning av betong, tegel och slaggrus som obundet vägbyggnadsmaterialAFR 278, Törringevägen i Malmö –erfarenheter från utförandetDelrapport, Raul Grönholm, SYSAV, Jan Hartlén, LTH/JH Geoconsulting, Rolf Sävström,Sävab Affärsutveckling,Roland Fridh, Malmö Gatukontor, Ulf Evertsson, SYSAV, December1999, ISSN 1102-6944, ISRN AFR-R—278-SE6.1. KontaktpersonerBeställare:Malmö Gatukontor205 80 MalmöKontaktperson:Roland Fridh040/34 13 16 eller 0708/74 13 16Slaggrusleverantör:SYSAVBox 50 34420213 MalmöTel. 040 – 680 18 00www.sysav.seKontaktperson:Raul Grönholm0706 801827 eller 040 6801827.raul.gronholm@Sysav.se8 (8)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.2 SvågertorpSvågertorpSlaggrus i parkeringsplatser1. Beskrivning av projektetSlaggrus användes som förstärkningslager i parkeringsplatserna kring två stora varuhus (Bauhausoch On-Off) vid köpcentrumet i Svågertorp utanför Malmö. Parkeringsplatsen vid Bauhausbyggdes under hösten 2000. Den andra parkeringsplatsen byggdes sommaren och hösten2001. Marken under slaggruset består av tät lermorän. Där det förekom sandlinser i lermoränengrävdes de bort för att underbyggnaden skulle bli tät.1.1. PlatsSlaggrus har använts som förstärkningslager under två parkeringsplatser norr om Svågertorpstrafikplats nordvästra ramp, se figur B4.2.1.Figur B4.2.1 Lokaliseringen av Bauhaus (norra tomten) och On-Off (södra tomten) vid Svågertorp isödra Malmö1 (5)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.2 SvågertorpTomterna ligger vid E20 /Trelleborgsvägen. Bauhaus ligger norr om On-OffGeotekniska undersökningar av området visade att området till övervägande del består av tätlermorän. Lermoränens tjocklek uppskattas till ca 10 meter. Tunnare sandsikt finns inlagrade ilermoränen. För att minska utlakningen ersattes sandlinser i terrassytan med moränlera.1.2. AnvändningSlaggruset har använts som förstärkningslager och ersätter därmed bergkross.1.3. KonstruktionSlaggruset är ett 40-50 cm tjockt förstärkningslager. Det är utlagt direkt på terrassen. På förstärkningslagretligger ett bärlager om ca 10-15 cm av krossad betong (Bauhaus) eller bergkross(On-Off). Parkeringsytorna har sedan asfalterats.Figur B4.2.2 Utbredning av slaggrus vid On-Off1.4. MängdI Bauhaus användes ca 15 500 ton slaggrus och på On-Off användes ca 11 500 ton slaggrus.1.5. Genomfört arbeteParkeringen vid Bauhaus anlades hösten och vintern 2000/2001. Det förekom regn och kylaunder arbetet. Parkeringsplatsen vid On-Off anlades sommaren/hösten 2001. Det förekomomfattande regn med omväxlande stark värme under perioden. Terrassen bestod av tät moränleravilket medförde att ytan blev vattenmättad. Terrassen fick torka upp innan slaggruset anlades.2 (5)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.2 Svågertorp2. Aktörer2.1. BauhausBeställare: BauhausSlaggrusleverantör: SYSAV2.2. On-OffBeställare: TK Development Sweden Holding ABSlaggrusleverantör: SYSAV3. MaterialegenskaperSlaggrusets vägtekniska egenskaper överensstämmer mes de egenskaper SYSAVs slaggrusnormalt uppvisar.4. UtförandekontrollUtförandekontrollen omfattade bärighets och packningsmätningar på terrass, förstärkningslager,bärlager och överyta för att kontrollera att arbetet uppfyllde normala vägbyggnadskrav.5. MiljöegenskaperSlaggruset som användes hade lagrats i mer än ett år. För att bedöma slaggrusets kvalitet undersöktestotalt utlakbar mängd tungmetaller, pH och halt oförbränt.5.1. TungmetallerTillgänglighetstest visade på följande totalt utlakbara halter av tungmetaller:Tabell B4.2.1 Utlakbara halter av tungmetallerTungmetallBauhaus6 prov(mg/kg)On-Off4 prov(mg/kg)Cd 2,76 2,60Cr 1,61 1,18Cu 990 684Ni 114 22,8Pb 150 77,2Zn 1330 1170Totalt utlakbar mängd av alla metaller är lägre än uppsatta riktvärden.3 (5)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.2 Svågertorp5.2. Halt organiskt material och pHHalten oförbränt material bestämdes till 4,9 för slaggruset vid Bauhaus och 4,7% för On-Off.pH-värdet var 8,0 för slaggruset vid Bauhaus och 8,0 för On-Off. Både halt oförbränt och pHär lägre än uppsatta riktvärden.6. Fortsatt kontrollKontrollprogrammet omfattar analyser av grundvatten i fyra grundvattenrör runt varje parkeringsplats.Provtagning sker två gånger om året. Vattnet analyseras vid ett ackrediterat för atteventuell negativ miljöpåverkan skall upptäckas.Figur 4.4.3Provtagningsrör vid Bauhaus7. TillståndMiljönämnden Malmö stad gav tillstånd att använda slaggrus vid Bauhaus och on-off, förutsattatt slaggrusets miljöegenskaper underskred uppsatta riktvärden och att grundvattnet kontrolleras2 gånger om året i fem år. Slaggrusets miljöegenskaper underskred uppsatta riktvärden.4 (5)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.2 Svågertorp8. Ytterligare information8.1. KontaktpersonerBeställareBengt Jönsson, MT Treschakt,070/976 62 06SlaggrusleverantörSYSAVBox 50 34420213 MalmöTel. 040 – 680 18 00www.sysav.seKontaktpersonRaul Grönholm0706 801827 eller 040 6801827.raul.gronholm@Sysav.se5 (5)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.3 AKVSYSAV AvfallskraftvärmeverkSlaggrus som återfyllnad, rörgravstäckning och förstärkningslager.1. Beskrivning av projektetI markarbetena kring SYSAVs nya Avfallskraftvärmeverk användes slaggrus som utfyllnadför förorenad och svag jord, återfyllnad kring ledningar samt som motfyllnad kring väggar.1.1. PlatsVid anläggandet av ett nytt avfallskraftvärmeverk i Malmö användes slaggrus. Avfallskraftvärmeverket(AKV) ligger i hamnen i norra Malmö, se figur B4.3.1.Figur B4.3.1 Lokaliseringen av Aysavs avfallskraftvärmeverk1 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.3 AKVOmrådet är sedan länge förorenat av utfyllnads och deponimassor som lagts ut sedan 30-talet.1.2. AnvändningSlaggrus har använts på flera olika sätt. Det användes dels som återfyllnad kring ledningar imark och efter rivna konstruktioner samt till motfyllnat till nya konstruktioner. Slaggruset harersatt bergkross och grusmaterial som annars skulle behövts1.3. KonstruktionÅterfyllning kring ledningar i markÅterfyllning efter rivna konstruktionerMotfyllnad till nya konstruktionerFigur B4.3.2 Slaggrus som motfyllnad1.4. MängdBehovet av hur mycket slaggrus som behövdes underskattades i den första anmälan till länsstyrelsen.Förutom de först anmälda 5 000 m 3 kompletterades anmälan med en ny om 13 000m 3 . Totalt användes 14 700 m 3 . Ca 10 300 m 3 användes till återfyllnad kring ledningar i mark,ca 2 400 m 3 har använts som återfyllnadsmaterial efter rivna konstruktioner och ca 2 000 m 3har använts som motfyllnad till nya konstruktioner1.5. Genomfört arbeteArbetet utfördes under sommaren 2000 till sommaren 2001.2. AktörerBeställare: SYSAVEntreprenör: PEABSlaggrusleverantör: SYSAVÖvriga medverkande: SÄVAB och SCC2 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.3 AKV3. MaterialegenskaperSlaggruset som använde kom från samma upplag som slaggruset till andra projekt varvid materialegenskapersåsom kornstorleksfördelning, bärighet och stabilitet hade kontrollerats ochfunnits tillfredsställande4. Utförandekontroll5. MiljöegenskaperSlaggruset som användes hade lagrats i mer än ett år.. För de först använda 5000 m 3 togs ettsamlingsprov. För resterande mängd togs ett samlingsprov per 1000 m 3 . Totalt togs 11 samlingsprovtill analys. För att bedöma slaggrusets kvalitet undersöktes totalt utlakbar mängdtungmetaller, pH och halt oförbränt5.1. TungmetallerTillgänglighetstest visade på följande totalt utlakbara halter av tungmetaller:Tabell B4.2.1 Totalt utlakbar halt av tungmetallerTungmetall11 prov(mg/kg)Cd 2,65Cr 2,72Cu 1349Ni 84,2Pb 81,8Zn 1618Tillgänglig mängd av tungmetallerna är lägre än uppsatta riktvärden.5.2. Halt organiskt material och pHHalten oförbränt material bestämdes till 4,1.pH-värdet var 8,4.6. Fortsatt kontrollKontrollprogrammet omfattar analyser av grundvatten i två grundvattenrör runt området.Provtagning sker två gånger om året i tre år. Vattnet analyseras vid ett ackrediterat för atteventuell negativ miljöpåverkan skall upptäckas.7. TillståndLänsstyrelsen gav tillstånd att använda slaggrus vid AKV förutsatt att slaggrusets miljöegenskaperunderskred uppsatta riktvärden och att grundvattnet kontrolleras 2 gånger om året i treår. Slaggrusets miljöegenskaper underskred uppsatta riktvärden.3 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.3 AKV8. Ytterligare information8.1. KontaktpersonerSlaggrusleverantör: Raul Grönholm, SYSAV 070/680 18 27BeställareSYSAVBox 50 34420213 MalmöTel. 040 – 680 18 00www.sysav.seJonas Eek070/680 98 50SlaggrusleverantörSYSAVBox 50 34420213 MalmöTel. 040 – 680 18 00www.sysav.seKontaktpersonRaul Grönholm0706 801827 eller 040 6801827.raul.gronholm@sysav.se4 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.4 Svedala KompostplattaKompostplattaSlaggrus som förstärkningslager.1. Beskrivning av projektetSvedala kommun anlade en asfaltyta för att omhänderta och lagra kompost intill SYSAVsÅtervinningscentral i Svedala varvid transportmängden av kompost skulle minskas. Undergrundenbestod av tät moränlera.1.1. PlatsKomposteringsplattan ligger i Svedala, ca 15 km öster om Malmö. Tidigare har marken använtstill jordbruk.Figur B4.4.1 Kompostplattan ligger strax söder om järnvägen Malmö-Ystad i Svedala1 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.4 Svedala Kompostplatta1.2. AnvändningSlaggruset användes som förstärkningslager under en hårdgjord yta1.3. KonstruktionEn 200*70 meter stor platta byggdes för att användas till sortering av kompost. På terrassytanlades ett 40 cm tjockt förstärkningslager av slaggrus. Ovanpå slaggruset lades ett 20 cm tjockbärlager av krossad betong. Ytan hårdgjordes med 10 cm asfalt.Figur B4.4.2 Skiss av konstruktionen (Rolf Sävström, SÄVAB)1.4. MängdKnappt 9 500 ton slaggrus användes1.5. Genomfört arbeteArbetet utfördes i november 2000.2. AktörerBeställare: Svedala kommunEntreprenör:Slaggrusleverantör: SYSAVÖvriga medverkande: SÄVAB3. UtförandekontrollUtförandekontrollen bestod av entreprenörens vanliga kvalitetskontrollarbete.2 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.4 Svedala Kompostplatta4. MiljöegenskaperSlaggruset som användes hade lagrats i mer än ett år. Totalt togs 6 samlingsprov till analys.För att bedöma slaggrusets kvalitet undersöktes totalt utlakbar mängd tungmetaller, pH ochhalt oförbränt4.1. TungmetallerTillgänglighetstest visade på följande totalt utlakbara halter av tungmetaller:Tabell B4.2.1Totalt utlakbar halt av tungmetallerTungmetall6 prov(mg/kg)Cd 2,57Cr 3,61Cu 1690Ni 121Pb 109Zn 1429Tillgänglig mängd metall är lägre än uppsatta riktvärden.4.2. Halt organiskt material och pHHalten oförbränt material bestämdes till 4,4.pH-värdet var 8,3.5. Fortsatt kontrollKontrollprogrammet omfattar analyser av grundvatten i fyra grundvattenrör runt området.Provtagning sker två gånger om året i fem år. Vattnet analyseras vid ett ackrediterat laboratoriumför att eventuell miljöpåverkan skall upptäckas.Figur B4.4.3 Vattenprovtagningsrör3 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.4 Svedala Kompostplatta6. TillståndLänsstyrelsen gav tillstånd att använda slaggrus vid Svedalas kompostplatta förutsatt attslaggrusets miljöegenskaper underskred uppsatta riktvärden och att grundvattnet kontrolleras2 gånger om året i fem år. Slaggrusets miljöegenskaper underskred uppsatta riktvärden.7. Ytterligare informationGenom att använda slaggrus istället för bergkross kunde plattan asfalteras för samma pris somen platta med grusyta och förstärkningslager av bergkross7.1. KontaktpersonerBeställare:BeställareSvedala kommunStaffan NilssonSlaggrusleverantörSYSAVBox 50 34420213 MalmöTel. 040 – 680 18 00www.sysav.seKontaktpersonRaul Grönholm0706 801827 eller 040 6801827.raul.gronholm@sysav.se4 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.5 DåvamyranSlaggrusvägen, Dåvamyran1. Beskrivning av projektet1.1. PlatsEn 350 meter lång väg uppbyggd med hjälp av slaggrus, är uppförd på Dåvamyran, norr omUmeå. Marken kring vägen består till övervägande del av morän på berg, med ett 0,5-1,5 mmäktigt ytlager av torv.1.2. SyfteVägen ska användas för interna transporter av rester från avfallsförbränningen vid DåvaKraftvärmeverk. Utöver detta syftar också byggandet av vägen till att öka kunskapen omslaggruset mekaniska och miljömässiga egenskaper som vägbyggnadsmaterial under norrländskaförhållanden.1.3. AnvändningSlaggruset används som fyllnadsmaterial i vägen och ersätter därmed naturgrus och bergkross.1.4. KonstruktionSlaggrusvägen är uppdelad i 5 olika provsträckor, varav två kontrollsträckor. I övriga provsträckoranvänds slaggruset i terrass respektive förstärkningslager. Provsträckorna varierarockså med avseende på beläggning, då delar av vägen utförs som asfaltväg och delar somgrusväg. I vägen är lysimetrar för uppsamling av lakvatten inbyggda.1.5. Mängd2600 ton slaggrus har använts.1 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.5 Dåvamyran1.6. Genomfört arbeteSlaggruset härrör från förbränning februari till april 2001. Byggandet av vägen skedde sommaren2001.2. AktörerBeställare: Umeå Energi ABEntreprenör: Vägverket Produktion NordSlaggrusleverantör: Umeå Energi AB, Dåva KraftvärmeverkÖvriga medverkande: Vägverket Produktion, SGI (Statens geotekniska institut), Luleå TekniskaUniversitet, VTI (Väg- och transportforskningsinstitutet), Umeå Universitet3. Materialegenskaper3.1. Kornstorleksfördelningse figur B4.5.1Figur B4.5.1 Kornstorleksfördelning hos slaggruset som användes till Dåvamyran4. UtförandekontrollUtförandekontrollen kommer att omfatta bärighets-, packnings- och spårdjupsmätningar.2 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.5 Dåvamyran5. MiljöegenskaperSlagg lagrad 5-7 månader har använts vid byggandet av vägen. Under perioden då slaggentogs ut inträffade driftstörningar vid kraftvärmeverkets, vilket har fått till följd att den användaslaggens kvalitet är något skiftande. Analyser har gjorts på slaggprover från vägens olikadelsträckor. Nedan redovisas ett medelvärde av proven.5.1. TungmetallerTillgänglighetstest visade på följande totalt utlakbara halter av tungmetaller:Tabell B4.2.1 Totalt utlakbar halt av tungmetallerTungmetall(mg/kg)Cd 5,20Cr 626Cu 3,81Ni 15,6Pb 213Zn 2039Medelvärdet av tillgänglig mängd metall är lägre än riktvärdena.5.2. Halt organiskt material och pHHalten oförbränt material bestämdes till 2,26%.pH-värdet var 9,61, vilket är något högt.6. Fortsatt kontrollKontrollprogrammet omfattar analyser av grundvatten upp- och nedströms slaggrusvägen tvågånger om året.SGI utför analyser av grund- och lakvatten, med syfte att upprätta en modell för utläckage avorganiska och oorganiska ämnen. Jämförelse mellan den naturliga vittringen och omsättningenav metaller och andra ämnen från slaggruset kommer att ske. Projektet väntas besvara fråganom slaggruset, med nuvarande sammansättning, långsiktigt kan accepteras som vägbyggnadsmaterial.Luleå Tekniska Universitet undersöker bland annat lakning från slaggruset och vägdikensförmåga att ta hand om föroreningar. Prediktionsmodeller för utsläpp på längre sikt kommeratt tas fram.Analys av organiska ämnen i lakvattnet kommer att utföras av Umeå Universitet.Vägens tjäldjup mäts i VTI:s regi.3 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.5 DåvamyranFigur B4.5.2 Lysimeter i vägkropp7. TillståndLänsstyrelsen har utfärdat tillstånd om användning av slaggrus på aktuell vägsträcka.8. Ytterligare informationKontaktpersonerUlf Kullh, Umeå Energi AB, 090-163998Henrik Bristav, Umeå Energi AB, 090-1639264 (4)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.6 HovgårdenProvväg Hovgården UppsalaLakförsök på väg med slaggrus som vägbyggnadsmaterial.1. Beskrivning av projektet1.1. PlatsHovgårdens avfallsanläggning är belägen12 kilometer nordost om Uppsala som ägs och förvaltasav Tekniska Kontoret i Uppsala kommun. Hovgården togs i bruk 1971 och tar idagemot avfall från hela Uppsala kommun. Totalt inkommer cirka 115 000 ton avfall per år tillanläggningen. År 1996 byggdes en provväg av slaggrus inom anläggningen. Vägen användsför interna transporter.1.2. AnvändningEnligt ett beslut från Länsstyrelsen 1993 skulle en fullständig utsortering ske av utbränt järnskrotur sopslagg. Avsättningen för skrotfraktionen på marknaden visade sig sedan vara såliten att utsorteringen inte längre var motiverad. Vid utsorteringen av järnskrotet erhölls engrövre fraktion (20-50 mm), så kallat slaggrus. Sorterat och stabiliserat slaggrus användessom vägbyggnadsmaterial på en provväg vid Hovgårdens avfallsanläggning. Syftet med prov-1 (3)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.6 Hovgårdenvägen var att undersöka slaggrusets egenskaper som vägbyggnadsmaterial och granska materialetsutlakningsegenskaper.1.3. KonstruktionFör att kunna jämföra utlakningen från slaggruset med något slags referensvärden anladesnaturgrus på ena väghalvan och slaggrus på den andra. På en sträcka av ca 60 m och en breddav ca 8 m lades ett PEHD geomembran i botten av vägen. Geo-membranet svetsades sammanmed dubbla svetsfogar. Två uttag för provtagning av lakvatten gjordes i mitten av sträckan.Ett skyddslager med sand lades ut direkt på membranet innan slaggruset respektive naturgrusetlades ut på vardera halvan. Som översta skikt lades ett bärytelager och asfalt. Slaggrusetvar lagrat i ca 6 månader och finfraktionen var borttagen.1.4. MängdTill vägkonstruktionen användes cirka 100 m 3 slaggrus och lika mycket naturgrus.1.5. Genomfört arbeteUnder sommaren 1996 byggdes provvägen för slaggrus upp. Första provtagningen gjordesunder våren 1996. Därefter har 1 – 3 prov tagits årligen beroende av lakvattentillgång.2. AktörerBeställare: Tekniska Kontoret i Uppsala.Projektör: Uppsala Kommun EntreprenadEntreprenör: Uppsala Kommun EntreprenadSlaggrusleverantör: Uppsala Energi.3. MaterialegenskaperInga synliga sättningar har förekommit längs den anlagda vägsträckan. Detta trots att vägenbelastats med tung trafik i stort sett dagligen sedan den togs i bruk.3.1. KornstorleksfördelningSiktkurvor med kornstorleksfördelning för slaggruset togs fram både före och efter anläggandetav vägen. Kornstorleksfördelningen var i stort sett densamma i de båda proverna, cirka35% av materialet var mindre än 4 mm och 100% var mindre än 32 mm.4. UtförandekontrollArbetsutförandet kontrollerades okulärt och inga fel upptäcktes.5. MiljöegenskaperInga kemiska analyser av materialet utfördes innan vägbygget. Därför finns inga uppgifter omtotalhalter i slaggruset. Lakvatten från vägen provtas 1-3 gånger per år på parametrarna pH,klorid, sulfat, koppar, bly, zink, krom och kadmium.2 (3)

Bilaga 4 ProjektinformationsbladBilaga 4.6 HovgårdenUtlakningen gav inledningsvis höga halter av klorid och sulfat i lakvattnet från slaggrusvägen.Halterna sjönk sedan under en tid, vid de sista provtagningarna uppvisade dock vattenprovernaåter höga halter av klorid och sulfat. Halterna av tungmetaller i lakvattnet från slaggrusethar varierat under provtagningens gång och uppvisar inget avtagande mönster med tiden.Halterna av de analyserade parametrarna är generellt högre i lakvattnet från slaggruset än ilakvattnet från naturgruset. Både i slaggruset och i naturgruset varierar pH-värdet mellan 6,5-7,5. Inte heller här syns någon tydlig variation med tiden.Halter från provserie över lakförsök Hovgården (från 1995resp 1999)10000slaggnaturgrusLog-skala1000100101pH-värde95pH-värde99Klorid 95(mg/l)Klorid 99(mg/l)Sulfat 95(mg/l)Sulfat 99(mg/l)Diagram B4.6.2 Två urval från provserien över lakförsök (från 1995-11-15 resp. 1999-11-24), pHvärde,klorider och sulfater.10000Halter från provserie över lakförsök Hovgården (från 1995 resp 1999)slagg naturgrusLog-skala1000100101Bly 95(!g/l)Bly 99(!g/l)Zink 95(!g/l)Zink 99(!g/l)Krom 95(!g/l)Krom 99(!g/l)Kadmium Kadmium95 (mg/l) 99(!g/ml)Diagram B4.6.2 Två urval från provserien över lakförsök (från 1995-11-15 resp. 1999-11-24),Haltavtungmetaller.3 (3)

Bilaga 5 MiljöundersökningarRVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 5Miljöundersökningar

Bilaga 5 Miljöundersökningar1. InledningVarje prov som ingår i databasen i bilaga 5 har analyserats med avseende på en eller flera avmiljöaspekter. Varje prov har getts ett löpnummer som är samma för alla analyser som gjortsnedan. Till exempel har följande parametrar hos prov 1 analyserats• totalhalt av huvudämnen (Tabell B5.1.5 – B.1.6)• totalhalt av spårämnen (Tabell B5.1.7 – B5.1.8)• totalt utlakbart (Tabell B5.2.2 – B5.3.3)• utlakning (Tabell B5.3.3 – B5.3.4)• ledningsförmåga (Tabell B5.4.1)• pH (Tabell 5.4.2)• halt organiskt material (Tabell B5.6.1)På så sätt kan data från ett prov jämföras mot flera parametrar.

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 Totalhalt1. TotalhaltVid en totalhaltsanalys bestäms det undersökta materialets kemiska sammansättning. Totalhalternavisar att slaggruset domineras av Si, Ca, Al och Fe. Variationen i spårämnen varierarnågot mellan de olika undersökningstillfällena. Om halten av spårämnen i slaggruset jämförsmed innehållet av spårämnen i ett naturmaterial, i detta fall morän, så framgår att tungmetallhalternahos slaggrus är ca 5 till 200 gånger högre för tungmetallerna.Slaggrusets totalhalt av huvudämnen och föreningar undersöktes i 38 analyser från avfallsförbränningsverki Sverige, se tabell B5.1.1. Antalet analyser av totalhalt på spårämnen är 47stycken.TabellB5.1.1 Undersökta anläggningarAnläggningAntal analyserHuvudämnenAntal analyserSpårämnenTekniska Verken i4 4LinköpingRenova 4 4Stockholm 4 4SYSAV 25 25Uppsala 1 5Norsaverken, Köping 5Totalt 38 471.1. HuvudämnenHuvudämnena förekommer i olika oxidföreningar som tillsammans står för ca 90% av innehålleti slaggrus. Se tabell B5.1.2Tabell B5.1.2 Andel av olika föreningar i slaggrusVariationsbreddFöreningMedel(%) (%)SiO 2 44,7 24,7-58,1Al 2 O 3 10,9 9,37-12,9CaO 13,5 9,09-38,6Fe 2 O 3 9,71 5,98-11,6K 2 O 1,34 1,13-5,50MgO 1,94 1,22-4,80MnO 2 0,145 0,100-0,600Na 2 O 3,93 2,38-4,44P 2 O 5 0,996 0,491-2,20TiO 2 1,19 0,400-1,34Summa 89,9 86,5-98,2De vanligaste föreningarna bygger på kisel (Si), aluminium (Al) och kalcium (Ca) samt syre(O). Halten av de rena grundämnena anges i tabell B5.1.3.1 (6)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 TotalhaltTabellB5.1.3 Kemisk sammansättning av slaggrusVariationsbreddÄmneMedel(%) (%)Si 21,0 11,5-27,2Al 5,56 4,65-6,83Ca 9,59 6,50-27,6Fe 6,90 4,18-10,2K 1,15 0,566-4,57Mg 1,22 0,736-2,89Mn 0,123 0,060-0,465Na 3,08 1,77-5,20P 0,468 0,214-0,960Ti 0,657 0,240-0,785De vanligaste ämnen som förekommer i slaggrus är kisel (21%), kalcium (10%), järn (7%),och aluminium (6%).1.2. SpårämnenTotalhalt av tungmetallerna Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn i slaggrus visas i Tabell B5.1.4 och iFigur B5.1.1. En intervallskattning med en t-fördelning och ett 95%-igt konfidensintervallvisads I tabell B5.1.4. 95% av slaggruset har halter inom intervallgränsen i kolumn fem.Tabell 5.1.4 Spårämnen i slaggrusMedelhaltTungmetall (mg/kg)Medianhalt(mg/kg)Variationsbredd(mg/kg)t-fördelning95%-konfidensintervallVariationskoefficient(%)Cd 7,62 6,00 2,00-24,4 6,14-9,10 65Cr 495 540 30,0-1100 423-570 50Cu 4245 3260 1100-15400 3371-5118 69Ni 289 179 33-925 222-357 79Pb 1280 1250 180-3120 1078-1483 54Zn 3480 3560 1482-8460 3033-3927 432 (6)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 Totalhalt10000010000(mg/kg)100010010MedelMinMaxMin 95%Max 95%1Cd Cr Cu Ni Pb ZnFigur B5.1.1 Totalhalt av tungmetaller. Medel, högsta och lägsta uppmätta värde samt detintervall som 95% av slaggruset ligger inom.Data på alla anlyser visas i tabellerna B5.1.5 till och med B5.1.8Tabell B5.1.5 Totalhalt av Huvudföreningar (%)ProFe 2OMnO Na 2Sumv SiO 2 A l2O 3 CaO 3 K 2O MgO 2 O P 2O 5 TiO 2 ma1 44,2 9,81 13,0 11,2 1,21 1,89 0,149 4,22 0,949 1,13 87,82 44,2 10,5 12,6 9,8 1,26 1,95 0,140 4,19 0,867 1,02 86,53 46,6 11,7 13,0 10,3 1,3 2,05 0,145 3,81 0,944 1,17 91,04 45,1 10,2 12,4 11,1 1,17 1,97 0,152 4,10 0,838 1,08 88,15 44,8 10,8 12,8 9,3 1,34 1,96 0,152 4,18 0,989 1,09 87,46 45,3 11,2 12,4 9,09 1,35 1,84 0,174 3,89 1,04 1,12 87,47 47,6 10,5 11,7 9,81 1,42 1,76 0,165 3,97 0,986 1,02 88,98 58,1 9,37 9,09 5,98 1,99 1,22 0,100 2,38 0,491 0,669 89,49 46,8 10,7 12,7 10,2 1,33 1,87 0,137 3,98 0,938 1,12 89,810 47,7 12,9 13,2 9,29 1,28 2,04 0,130 4,44 0,789 1,25 93,011 44,0 11,1 13,1 10,7 1,26 1,98 0,149 4,19 1,02 1,12 88,612 45,2 10,2 14,6 10,3 1,31 1,97 0,159 4,3 1,06 1,30 90,413 47,7 9,95 16,6 9,56 1,41 1,86 0,135 4,23 1,08 1,32 93,814 46,5 10,9 14,9 9,38 1,31 1,98 0,129 4,19 1,28 1,30 93,815 44,7 10,6 14,4 10,1 1,21 2,15 0,143 4,23 1,13 1,34 93,816 42,3 11,5 14,1 9,74 1,47 1,94 0,155 3,74 1,11 1,23 87,317 42,8 10,9 14,3 11,6 1,21 2,02 0,149 3,74 1,01 1,30 89,018 43,8 11,0 14,7 9,26 1,29 2,29 0,140 3,89 0,957 1,31 88,619 43,8 10,9 13,9 11,2 1,13 2,02 0,154 3,88 0,955 1,19 89,120 44,1 12,0 14,1 10,2 1,18 2,03 0,150 3,69 1,07 1,29 89,821 43,6 11,4 13,6 9,31 1,24 2,00 0,143 3,92 1,03 1,21 87,538 24,7 9,6 38,6 7,5 5,5 4,8 0,6 4,3 2,2 0,4 98,23 (6)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 TotalhaltTabell B5.1.6Totalhalt av Huvudämnen (%)Prov Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti1 20,7 5,19 9,29 7,83 1,00 1,14 0,115 3,13 0,414 0,6772 20,7 5,56 9,01 6,85 1,05 1,18 0,108 3,11 0,378 0,6113 21,8 6,19 9,29 7,20 1,08 1,24 0,112 2,83 0,412 0,7014 21,1 5,40 8,86 7,76 0,971 1,19 0,118 3,04 0,366 0,6475 20,9 5,72 9,15 6,50 1,11 1,18 0,118 3,10 0,432 0,6536 21,2 5,93 8,86 6,36 1,12 1,11 0,135 2,89 0,454 0,6717 22,2 5,56 8,36 6,86 1,18 1,06 0,128 2,95 0,430 0,6118 27,2 4,96 6,50 4,18 1,65 0,736 0,077 1,77 0,214 0,4019 21,9 5,66 9,08 7,13 1,10 1,13 0,106 2,95 0,409 0,67110 22,3 6,83 9,43 6,50 1,06 1,23 0,101 3,29 0,344 0,74911 20,6 5,87 9,36 7,48 1,05 1,19 0,115 3,11 0,445 0,67112 21,1 5,40 10,4 7,204 1,09 1,19 0,123 3,19 0,463 0,77913 22,3 4,70 7,8 4,469 0,66 0,87 0,063 1,98 0,505 0,61714 21,7 5,10 6,96 4,384 0,61 0,93 0,06 1,96 0,598 0,60815 20,9 5,00 6,73 4,721 0,57 1 0,067 1,98 0,528 0,62616 19,8 6,09 10,1 6,81 1,22 1,17 0,120 2,77 0,484 0,73717 20,0 5,77 10,2 8,11 1,00 1,22 0,115 2,77 0,441 0,77918 20,5 5,82 10,5 6,48 1,07 1,38 0,108 2,89 0,418 0,78519 20,5 5,77 9,93 7,83 0,938 1,22 0,119 2,88 0,417 0,71320 20,6 6,35 10,1 7,13 0,980 1,22 0,116 2,74 0,467 0,77321 20,4 6,03 9,72 6,51 1,03 1,21 0,111 2,91 0,450 0,72522 22,2 5,50 9,00 7,10 1,10 1,30 2,98 0,31023 22,1 4,80 9,70 7,40 1,20 1,20 3,00 0,45024 17,6 5,40 9,30 7,50 1,10 1,00 2,90 0,52025 24,4 5,00 8,90 7,20 0,800 1,20 2,90 0,34026 18,6 5,80 8,50 10,2 1,30 1,30 2,90 0,51027 17,9 5,30 9,70 7,80 1,10 1,10 3,00 0,82028 17,6 5,50 9,40 6,80 1,20 1,10 2,90 0,54029 21,8 5,60 8,30 7,20 1,00 1,10 3,20 0,41030 20,7 5,80 8,60 9,10 1,20 1,30 3,80 0,40031 22 6,20 8,60 8,60 1,30 1,30 3,30 0,39032 20,5 5,40 9,70 8,10 1,10 1,30 3,20 0,44033 20,6 5,50 9,90 9,10 0,800 1,50 2,90 0,39034 24,3 6,00 8,90 5,10 1,30 1,40 5,20 0,60035 23,1 5,30 9,10 6,90 1,10 1,10 4,60 0,51036 21,5 5,20 10,20 5,10 1,20 1,10 4,20 0,67037 22,9 5,20 9,50 5,50 0,800 1,20 4,60 0,45038 11,5 5,08 27,6 5,25 4,57 2,89 0,465 3,19 0,960 0,2404 (6)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 TotalhaltTabell B5.1.7 Totalhalt av Spårämnen (mg/kg TS)Prov As Ba Be Co Hg La Mo Nb S Sc Sn Sr V W Y Zr Mn1 51,2 1770

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.1 TotalhaltTabell B5.1.8 Totalhalt av vissa metaller (mg/kg TS)Prov Cd Cr Cu Ni Pb Zn1 4,99 473 3800 146 1190 29202 5,89 793 7920 603 3120 81503 6,10 602 1560 326 2210 36304 6,48 770 7070 845 2170 45705 6,08 606 5870 386 2330 35606 5,50 676 7520 925 1350 46407 6,05 527 1400 417 2730 37608 2,29 427 2910 621 873 15209 4,53 616 3940 457 1250 423010 5,66 639 2580 370 1700 242011 3,98 595 8450 543 1380 396012 8,81 540 6830 173 1250 360013 6,28 644 2220 168 949 536014 6,75 458 4740 171 1330 436015 6,54 659 3810 179 1300 426016 5,94 661 3310 550 550 380017 8,98 540 2760 549 549 371018 5,27 705 8100 422 422 450019 5,05 810 15400 656 656 473020 5,29 830 4650 596 596 444021 5,96 576 11400 658 658 375022 5,76 461 1420 146 2210 266023 4,42 394 2180 118 1200 345024 16,8 572 3240 173 1400 353025 7,88 476 2840 162 1200 234026 22,3 540 3330 197 1380 846027 24,4 584 4620 329 2740 532028 14,2 608 2580 208 1240 330029 12,4 513 2860 150 1360 332030 4,38 452 6780 117 1260 459031 2,34 766 3260 475 1380 324032 5,74 673 2430 158 1410 371033 7,85 643 2930 175 1260 416034 3,94 454 2260 79,2 785 252035 4,04 450 3540 279 2360 288036 6,76 427 3090 143 2060 427037 19,2 491 1700 110 913 196039 4,00 53,0 5305 51,0 1327 148240 5,00 68,0 2000 53,0 560 180041 6,00 30,0 1100 33,0 720 200042 11,00 41,0 2681 53,0 1628 179143 6,00 49,0 1416 46,0 516 174844 3,2 44,0 1200 71,0 180 150045 2,00 1100 5800 180 600 250046 11,0 89,0 3400 210 700 180047 16,0 130 9700 79,0 850 180048 9,30 79,0 1600 50,0 359 15606 (6)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.2 Totalt utlakbart2. Totalt utlakbartTillgänglighetstestet ger information om den totala utlakbara mängden av olika ämnen, dvs.den mängd som kan laka ut då kornstorlek, alkalinitet, koncentrationsskillnader eller tid intebegränsar utlakningen. Ett standardiserat förfarande (Nordtest NT ENVIR 003) används. IFällman et al. (1999) presenteras också resultat av tillgänglighetstester som utförts understarkt oxiderande förhållanden. Undersökningar av de tillgängliga mängderna för utlakning avtungmetaller visar att mängden Cr, Cu, Pb och Zn var klart högre i slaggrus än i naturmaterialen.Analys av tillgängligheten hos tungmetaller och föreningar har gjorts på totalt 37 prov. Provenkommer från SYSAV (21 st), Renova (4 st), Tekniska Verken i Linköping (4 st) ochStockholm (4st). Merparten av analyserna (21 st) har gjorts under 2000 och 2001. Resterandeanalyser gjordes under 1997. Alla analyser har gjorts av ackrediterade laboratorium.2.1. Totalt utlakbara mängder i slaggrusTillgängliga halter av metallerna kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), Nickel (Ni), bly(Pb) och zink (Zn ) mättes på slaggrus. Halterna presenteras i tabell B5.2.1 och figur B5.2.1.Tabell B5.2.1 Tillgängliga mängder av tungmetaller i slaggrus.Medianhalt(mg/kg)metallCd 3,48 2,70 0,930-16,0 2,51-4,44 84Cr 2,19 1,86 0,502-4,84 1,83-2,95 49Cu 1086 695 292-4012 815-1357 74Ni 68,8 37,0 13,0-211 49,4-88,1 83Pb 207 88,0 30,8-1283 119-295 126Zn 1766 1640 504-4623 1168-2363 100Medelhalt(mg/kg)Variationsbredd(mg/kg)t-fördelning95%-konfidensintervallVariationskoefficient(%)Ur tabell B5.2.1 ovan utläses att variationsbredden hos slaggruset är relativt stor. Detta orsakasi i de flesta fall av enstaka analyser där tillgängligheten varit hög. Exceptionellt höga analysvärdenfinns av både bly och zink. Medianvärdet är över lag lägre än medelvärdet vilkettyder på att punktföroreningar spelar in i analyserna.1 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.2 Totalt utlakbart100001000mg/kg TS100101medelminmaxmin 95%max 95%0,1Cd Cr Cu Ni Pb ZnMetallFigur B5.2.1 Totalt utlakbart av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn ur slaggrus.Data på totalt utlakbart ur slaggrus visas i tabell B5.2.2 och B5.2.32 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.2 Totalt utlakbartTabell B5.2.2 Totalt utlakbar mängd av tungmetaller i slaggrus (mg/kg)Prov Cd Cr Cu Ni Pb Zn1 2,27 0,774 904 17,0 38,1 9982 4,10 2,61 2814 163 541 46233 2,90 1,57 1225 74,4 532 16724 4,64 2,89 1650 211 305 15315 3,22 2,16 1690 105 88,0 13866 3,06 1,85 1998 132 73,8 17307 3,16 1,86 678 110 396 16268 1,27 1,26 448 167 67,2 5049 2,76 2,04 836 107 72,8 179010 3,10 0,502 292 66,4 204 94211 2,85 2,45 2329 123 49,8 178112 2,70 1,13 620 16,3 44,8 148613 2,69 2,11 569 14,7 40,2 242814 2,58 1,37 577 22,7 59,7 165415 2,90 1,26 611 21,0 52,3 187816 2,49 3,74 671 136 70,2 133617 3,20 3,34 613 129 32,2 134018 2,65 3,10 1415 84,2 30,8 158919 2,35 4,44 2798 131 455 179420 2,17 2,21 629 88,1 32,4 127221 2,59 4,84 4012 161 33,3 124522 3,10 1,90 397 14,0 1283 120323 2,50 1,80 565 22,0 93,0 203124 8,00 1,80 1120 27,0 44,0 183025 2,10 2,00 1038 20,0 227 100926 10,0 1,70 422 37,0 385 410027 16,0 1,30 674 21,0 47,0 275028 8,30 1,40 678 26,0 36,0 164029 4,50 2,10 1220 30,0 162 176030 1,30 1,80 1181 17,0 746 253331 0,930 4,70 695 108 140 120132 1,10 3,50 598 16,0 177 160333 1,16 3,80 777 19,0 90,0 249134 2,50 1,50 1250 13,0 144 196535 1,60 1,30 1033 67,0 563 145536 2,50 1,30 503 16,0 259 223437 3,40 1,70 657 13,0 39,0 9233 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.2 Totalt utlakbartTabell B5.2.3 Tillgängliga mängder av metaller och föreningar i slaggrus (mg/kg)Prov Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Co Hg Mn Mo Cl So41 43691 1105 7002 1241 3172 4589 1333

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.3 Utlakning1. UtlakningUtlakningen (mängd och halt) beror på vattenomsättningen, dvs. tidsberoendet, vilket undersökspå laboratorium i ett sekventiellt skakförsök enligt den s.k. CEN-metoden. Metoden innebäratt ett prov skakas med avjoniserat vatten vid L/S=2. L/S är kvoten mellan den mängdvatten (L) som varit i kontakt med en viss mängd material (S). Lakvätskan avskiljs och provettillsätts ytterligare vatten motsvarande till L/S=10. De utlakade halterna varierar mellan olikaundersökningar. En viktig orsak kan vara varierande grad av stabilisering (karbonatisering)under lagringen. Utlakad mängd överstiger normalt bakgrundsnivåer i grundvatten med enförhöjning motsvarande ca 10 gånger och i något fall upp till 100 gånger (Hartlén & Flyhammar,2001).Antal analyser var 21. Fördelningen av analyserna framgår av tabell B5.3.1Tabell B5.3.1 Undersökta anläggningarAnläggningAntal analyserTekniska Verken i Linköping4Renova 4Stockholm 4SYSAV 9Totalt 191.1. InnehållResultatet av analyserna anges för tungmetallerna Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn i tabell B5.3:2.Flera analyser låg under detektionsgränsen vilket anges med UD. Utlakningen visar på storspridning och att enstaka analyser har mycket höga värden. I tabell B5.3.2 anges statistisktbearbetat material. Metallerna Cd, Cr och Ni har två eller flera analyser under detektionsgräsen.Vid den statistiska bearbetningen tas inte dessa värden med vilket innebär att utlakningenav Cd, Cr och Ni är högt beräknad. Cu, Pb och Zn noterades över detektionsgränsen på samtligaanalyser.Tabell B5.3.2 Utlakade mängder tungmetaller ur slaggrus (mg/kg)L/S2Cd Cr Cu Ni Pb ZnL/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S10 2 10 2 10 2 10 2 10 2AntalAnalyser 19 19 18 18 21 21 13 13 21 21 21 21Medel 0,0022 0,0036 0,0179 0,0409 2,4239 3,6534 0,0354 0,0671 0,0090 0,0261 0,0681 0,1532Median 0,0011 0,0021 0,0065 0,0200 1,6000 2,4000 0,0310 0,0610 0,0042 0,0119 0,0478 0,116695% 0,0005 0,0012 0,0052 0,0144 0,9123 1,7716 0,0240 0,0447 0,0029 0,0047 0,0296 0,082995% 0,0039 0,0061 0,0305 0,0673 3,9355 5,5351 0,0468 0,0895 0,0150 0,0474 0,1067 0,2236Min 0,0006 0,0010 0,0012 0,0052 0,1614 0,3904 0,0193 0,0301 0,0018 0,0058 0,0070 0,0220Max 0,0160 0,0230 0,0900 0,1800 12,0 16,0 0,0800 0,1600 0,0600 0,2200 0,3900 0,6400Vark 154% 136% 139% 126% 134% 110% 51% 53% 144% 176% 121% 98%underdetek- 2 2 3 3 0 0 8 8 0 0 0 0L/S101 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.3 UtlakningtionsgränsenUppgifterna i tabellen återges i diagram B5.3.1 nedan100,000010,0000mg/kg1,00000,10000,01000,0010Medel95%95%MinMax0,0001L/S2L/S10L/S2L/S10L/S2L/S10L/S2L/S10L/S2L/S10L/S2L/S10Cd Cr Cu Ni Pb ZnMetallDiagram B5.3.1 Utlakad mängd Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn vid L/S 2 och 10I tabell B5.3.3 och B.3.4 visas samtliga data på utlakade metaller och ämnen ur slaggrus2 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.3 UtlakningTabell B5.3.3 Utlakning av vissa tungmetaller (mg/Kg)Cd Cr Cu Ni Pb ZnProv L/S 2L/S10L/S2 L/S 10L/S2 L/S 10L/S2 L/S 10L/S2 L/S 10L/S2 L/S 100,0010,284 0,0200,0030,0591 0,0012 0,0023 4 0,0054 0 0,6540 2 0,0669 4 0,0117 8 0,12842 0,0011 0,00210,0012 0,00590,2360 0,56520,0230 0,03120,0035 0,01170,0980 0,22103 0,0011 0,00210,0013 0,00520,1806 0,41860,0193 0,04100,0026 0,01130,0808 0,18634 0,0007 0,00140,0015 0,00610,1614 0,39040,0193 0,03010,0020 0,00740,0478 0,116611 0,0011 0,00210,0022 0,01050,3300 0,75240,0396 0,08250,0042 0,00880,0846 0,173522 0,0010 0,00120,0320 0,0540 3,70 5,600,0340 0,06900,0060 0,01100,0140 0,04100,0900,0150,03623 0,0020 0,003 0 0,1400 12,0 16,0 UD UD 0 0,0250 0 0,08000,0110,0200,01724 0,0010 0,0018 0 0,0340 6,10 9,60 0,065 0,110 0 0,0400 0 0,04100,0120,0040,00725 UD UD 0 0,0270 2,40 3,90 UD UD 0 0,0090 0 0,027026 0,0040 0,0060,0070 0,01100,7800 1,32 0,03 0,0570,0048 0,01190,1100 0,190027 0,0160 0,023 UD UD 2,700 4,1 UD UD0,0110 0,04600,3900 0,640028 0,0040 0,007 UD UD 1,6 2,2 0,08 0,160,0050 0,01400,1100 0,200029 0,0020 0,0040,0060 0,0110 0,61 1,02 UD UD0,0040 0,01200,1200 0,19000,0030,0070,03430 0,0010 0,0025 0 0,0115 1,20 2,20 0,027 0,038 0 0,0140 0 0,087031 0,0016 0,00310,0500 0,1200 2,90 4,50 UD UD0,0040 0,01800,0150 0,047032 0,0006 0,00120,0190 0,0410 2,30 3,30 0,038 0,0610,0030 0,00800,0120 0,02200,0600,0600,06033 UD UD 0 0,1800 8,10 11,1 UD UD 0 0,2200 0 0,47000,0050,0020,01334 0,0009 0,0017 0 0,0160 0,22 0,40 0,031 0,054 0 0,0058 0 0,03000,0050,08035 0,0013 0,0024 UD UD 2,1 3,0 UD UD 0 0,0180 0 0,16000,0130,0200,01236 0,0010 0,0010 0 0,0330 1,8 3,3 0,034 0,072 0 0,0370 0 0,077037 0,0009 0,00120,0060 0,0240 1,2 2,4 UD UD0,0018 0,00660,0300 0,0900Tabell B5.3.4 Utlakning av tungmetaller och salter (mg/kg)ProvL/S2Ca Fe K Mg Na S Si AlL/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S10 2 10 2 10 2 10 2 10 2 10 2 10 21 1222 3635 0,0326 0,11 238 401 62,0 104 1650 2079 1498 3660 0,378 3,482 1208 3206

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.3 Utlakning24 1730 3550 UD UD 372 551 29,0 38,0 1230 1370 1177 2485 1,9 5,1 27 27125 1600 3430 0,09 UD 220 311 25,0 39,0 497 580 1215 2590 1,3 3,4 20,0 18026 1335 2760 UD UD 1020 1275 117 179 1170 1365 1300 2475 2,10 15,627 1380 3830 0,048 UD 1400 1750 264 392 1885 2135 1520 3445 0,46 4,228 1470 3035 UD UD 894 1195 244 362 1630 1930 1480 2880 1,1 8,529 1435 3705 UD UD 738 956 112 177 1105 1280 1485 3405 0,69 9,930 1475 3175 UD UD 226 317 34,0 52,0 540 641 1227 2490 11 10231 646 1800 0,05 UD 120 247 0,89 2,03 949 1225 478 911 125 78032 1470 2885 UD UD 260 333 8,10 9,70 1305 1410 1370 2290 1,3 3,2 33 38433 614 2105 0,06 UD 264 339 0,560 UD 812 946 367 1170 2,0 7,4 50,0 37334 1320 2565 UD UD 322 433 36,0 60,0 743 854 1165 2130 6,8 45,035 1135 2100 UD UD 364 535 121 183 1065 1340 1185 1950 1,40 14,036 1690 4125 0,2 UD 563 779 11,0 18,0 1871 2180 1630 3615 1,0 3,1 25 19037 939 1530 0,12 0,24 485 656 105 148 1150 1345 1045 1575 1,8 5,7 1,6 214 (4)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.3 UtlakningTabell B5.3.4 Utlakning av tungmetaller och salter forts. (mg/kg)ProvL/S2As Ba Co Hg Mn Mo Cl SO4L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S L/S10 2 10 2 10 2 10 2 10 2 10 2 10 21

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.4 Ledningsförmåga och pH1. LedningsförmågaTabell B5.4.1 Ledningsförmågan för vatten som utlakats från slaggrus. (mS/m 25 C) SS EN27888L/ProPro L/SProv Sv L/Sv1 2 607 1 10 172,8 1 200,2 1492 2 580 2 10 156,1 2 201 157,33 2 375 3 10 148 3 201,5 163,54 2 322 4 10 140,9 4 200,8 128,85 5 5 199 151,36 6 6 199 156,47 7 7 201 142,18 8 8 201 1379 9 9 210 145,710 10 10 201 124,711 2 642 11 10 176,9 11 200,9 16616 16 16 207,7 178,117 17 17 207,7 173,518 18 18 206,9 167,219 19 19 205,7 16820 20 20 204,8 142,621 21 21 172,5 172,51 (2)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.4 Ledningsförmåga och pH2. PHTabell B5.4.2 pH hos slaggrussProv L/SProv L/SProv L/SMetod1 2 7,8 1 10 7,6 1 SS 0281222 2 7,7 2 10 7,8 2 SS 0281223 2 7,4 3 10 7,9 3 SS 0281224 2 7,3 4 10 7,9 4 SS 0281225 5 5 199 8,1 ej ackrediterad metod6 6 6 199 8,1 ej ackrediterad metod7 7 7 201 7,9 ej ackrediterad metod8 8 8 201 7,8 ej ackrediterad metod9 9 9 201 8,1 ej ackrediterad metod10 10 10 201 8,1 ej ackrediterad metod11 2 7,3 11 11 SS 02812212 12 12 8,5 113 13 13 8,9 114 14 14 8,1 115 15 15 8,1 116 16 16 207,7 8,2 ej ackrediterad metod17 17 17 207,7 8,4 ej ackrediterad metod18 18 18 206,9 8,4 ej ackrediterad metod19 19 19 205,7 8,3 ej ackrediterad metod20 20 20 204,8 8,4 ej ackrediterad metod21 21 21 206,8 8,3 ej ackrediterad metod1. 10 ml naturfuktigt prov

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.5 Organiska ämnen i Slaggrus1. Organiska ämnen i slaggrus(Sammanställd av P Flyhammar)Det organiska innehållet i bottenaska/slaggrus kan variera kraftigt. I väl utbränd bottenaskatenderar andelen organisk material att vara 2 – 5%. Det organiska materialets sammansättningär dock dåligt känt. Studier i elektronmikroskop tyder på att huvuddelen av det organiska materialetutgörs av oförbränt organiskt material, som cellulosa, växtfibrer och plast (Chandler etal., 1997). I tabell B5.5.1 presenteras en grov uppskattning av det organiska materialets sammansättningi färsk bottenaska (Pavasars, 1999). Uppskattningen baseras på litteraturuppgifteroch egna undersökningar. Av de högmolekylära vattenlösliga ämnena antas ca. 1/3 vara humusliknande,medan de vattenlösliga lågmolekylära ämnena dominerades av alifatiska ocharomatiska “hydroxy carboxylic acids”. Under extraktioner med organiska lösningsmedelfrigjordes huvudsakligen n-alkaner, mättade fettsyror, polyaromatiska och aromatiska ämnensamt fenoliska ämnen. Dessutom detekterades ämnen (PAH:er och ftalater) som klassas sommiljöfarliga. PAH-halterna översteg dock inte halterna som förekommer i jord och närvaronav ftalater förklaras åtminstone delvis av kontaminering av prover.Tabell B5.5.1. Karakterisering av det organiska materialet i färsk bottenaska.Andel (%)Cellulosa 74Lignin 20Vattenlösligt (låg molekylvikt) 4Vattenlösligt (hög molekylvikt) 2Extraherbart med organiskt lösningsmedel0.2Larsson (1998) studerade den potentiellt utlakbara mängden av organiska ämnen i slaggrusmed en nyutvecklad organiska tillgänglighetstester (TTOrg). Slaggrus från två olika avfallsförbränningsanläggningarsom lagrats i öppna boxar under 6 månader ingick i studien. Lakvätskornaanalyserades med en s.k. semikvantitativ metod, vilket innebär att halterna av organiskaämnen kan göras med en noggrannhet på +/- 30%.Slaggruset från en anläggning lakade framför allt ut organiska syror. Flera av syrorna förekommeri matvaror och några i förpackningar. De finns inga rekommenderade svenska riktvärdenför dessa syror. En av syrorna, dodekansyra förekommer dock på Nordiska Ministerrådetslista för miljöfarliga ämnen. En organisk kväveförening, hexahydeoazepinon(C 6 H 11 NO) identifierades, men inga klorerade kolväten. Femton identifierade (semikvantifierade)ämnen lakade tillsammans ut en mängd som motsvarar 0.9 – 1.8 mg/kgslaggrus.Slaggruset den andra anläggningen lakade också främst ut organiska syror, som kan kopplastill matvaror. Bland de identifierade ämnena fanns fenol och bensaldehyd, som både klassassom miljöfarliga. Efter 6 månaders lagring var de potentiell utlakbara mängderna mellan 25-47 µg fenol/kg aska och 10-17 µg bensaldehyd/kg aska. Identifierbara mängder av dodekansyralakades även ut från detta slaggrus. Två organiska kväveföreningar kunde semikvantifieras,hexahydeoazepinon (C 6 H 11 NO) och koeffin. Inga klororganiska föreningar kun-1 (5)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.5 Organiska ämnen i Slaggrusde semi-kvantifieras, men vissa identifierades med varierande sannolikhet. Till dessa hördetriklorpropen. Fjorton identifierade (semikvantifierade) ämnen lakade tillsammans ut enmängd som motsvarar 0.2 – 0.5 mg/kg slaggrus.Det har också utförts ett flertal undersökningar på bottenaska/slaggrus som inriktats på ämnesgruppersom innehåller speciellt miljöfarliga organiska ämnen, s.k. organiska miljögifter(Tabell B5.5.2). Ämnena kan skada levande organismer redan vid låga halter eftersom de ärmycket giftiga, svårnedbrytbara (persistenta) och/eller bioackumulerbara. Naturvårdsverketsindelning av tillstånd för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1999) baseras bl.a. riktvärden fördessa ämnen/ämnesgrupper.Tabell B5.5.2. Organiska ämnesgrupper.CDDPCDFCPCBPCBPAHPolyklorerade dibenso-p-dioxinerPolyklorerade dibenso-p-furanerKlorerade fenolerKlorerade bensenerPolyklorerade bifenylerPolycykliska aromatiska kolvätenTabell B5.5.3. Innehållet (ng/g) av ämnesgrupperna i tabell 2 i bottenaska USA (Chandler et al.,1997 med data från Sawell and Constable, 1988, Sawell et al., 1989a, 1989b, 1990,1991 och LIRPB, 1992).PCDD PCDF DioxinerCP CB PCB PAHI-TEQ†KanadaND ND - 9.0 ND ND 181ND ND - ND 20 ND 1800ND ND - 34.1 6.7 ND 21900.4

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.5 Organiska ämnen i Slaggrusdas under förbränningsprocessen. Klorerade fenoler är också termiskt stabila och användsfrämst som biocider, herbicider och fungicidier. De kan liksom klorerade bensener bildas underförbränningsprocessen (Chandler et al., 1997).4. PCBTypiska halter av PCB i bottenaska är från under detektionsgränsen till 8 ng/g (Chandler etal., 1997). Med dagens teknik kan halter som är

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.5 Organiska ämnen i SlaggrusLong Island Regional Planning Board (LIRPB) (1992)The potential for beneficial use of waste-to-energy facility ash – Draft chemical and environmentalproperty data report.LIRPB/NYSERDA.Naturvårdsverket (1999)Metodik för inventering av förorenade områden.Rapport 4918, Naturvårdsverket.Pavasars, I. (1999)Characterisation of organic substances in waste materials under alkaline conditions.Thesis, Linköping Studies in Arts and Science, No 196.RVF (2001)Förbränning av avfall – En kunskapssammanställning om dioxiner.RVF Rapport 01:13.Sawell, S.E., Constable, T.W. (1998)NITEP Phase IIB: Assessment of contaminant leachability from the residue of a mass burningincinerator.Environmental Canada, EPS manuscript series IP-82, vol. VI, Ottawa, Canada.Sawell, S.E., Constable, T.W., Klicius, R.K. (1989a)The national incinerator testing and evaluation program: And evaluation of contaminantleachability from residues collected at a refuse derived fuel municipal waste combustion facility.Environment Canada Report, EPS manuscript series IP-96, Ottawa, Canada.Sawell, S.E., Constable, T.W., Klicius, R.K. (1989b)The national incinerator testing and evaluation program: Characterization of residues from amodular municipal waste incinerator with lime-based air pollution control.Environment Canada Report, EPS manuscript series IP-101, Ottawa, Canada.Sawell, S.E., Constable, T.W., Klicius, R.K. (1990)The national incinerator testing and evaluation program: Characterization of residues from amass burning municipal waste incinerator with lime-based air pollution control (Burnaby,B.C.).Environment Canada Report, EPS manuscript series IP-110, Ottawa, Canada.Sawell, S.E., Constable, T.W., Klicius, R.K. (1991)The national incinerator testing and evaluation program: Characterization of residues from arefuse-derived fuel combustion facility (Mid-Connecticut).Environment Canada Report, Manuscript series.Vehlow, J. (1995)Improving the quality of municipal solid waste incineration bottom ash and other residues. In:Proceedings of the waste meeting, Waste-to-Energy 2000, Radisson SAS Falconer Center,Copenhagen, 16/17 March 1995. Vølund Ecology Systems A/S, Brøndby.5 (5)

Bilaga 5 MiljöundersökningarBilaga 5.5 Organiska ämnen i Slaggrus6 (5)

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 6Tekniska Egenskaper

Bilaga 6 Tekniska egenskaper1. Tekniska egenskaperHur viss egenskaper hos slaggrus påverkar egenskaper som bärighet, styvhet och stabilitet iett förstärkningslager i en väg har utretts av Maria Arm, VTI i en doktorsavhandling. Törringevägenhar varit utredningsobjekt.2. Organiskt materialHalten organiskt material mäts enligt metoden SS 028113 vid en ungstemperatur på 550C.Högre temperatur medför en oxidation i slaggruset varvid vatten avgår med en felaktig analysav slaggruset som följd. Totalt har 21 analyser på halten organiskt material gjorts, se tabellB6.1Tabell B6.1Glödgningsförlust(vikt-%) SS 028113, 550 CGlödgningsförlust(%) ProvGlödgningsförlust(%)Prov1:1 4,7 10 4,41:2 5,1 11 42:1 4,7 11 4,52:2 4,9 12 3,93:1 5,2 13 3,33:2 5,6 14 3,54:1 4,7 15 3,44:2 4,9 16 4,65 5,1 17 4,66 4,7 18 4,37 5,9 19 4,48 4,9 20 3,69 4,3 21 5,2I medeltal är halten organiskt material 4,6 vikt-%.Ju lägre halt organiskt material desto bättre blir styvheten hos slaggruset (Arm 2000).3. VattenkvotVattenkvoten har undersökt med metod SS 027116. Slaggrus vattenkvot har undersökts för 6prover, se tabell B6:21 (2)

Bilaga 6 Tekniska egenskaperTabell B6:2 Vattenkvoten hos slaggrus (vikt-%)SS 027116VattenkvotProv (%)9 19,310 19,611 17,412 18,413 16,014 21,4I medel är slaggrusets vattenkvot 17,6 vikt%4. KornstorleksfördelningSlaggruset är ursprungligen ett finkornigt material vars största kornstorlek är ca 45 mm.Kornstorleken kan variera mellan sorteringsanläggningar. Totalt 5 kornstorleksanalyser hargjorts på slaggrus, se figur B6.1Halt av korn

RVF-ProjektKvalitetssäkring av slaggrusfrån förbränning av avfallBilaga 7Statistiska sambandx=1n!1nxj

Bilaga 7 Statistiska samband1. Statistisk bearbetningAnalyserna har sammanställts och bearbetats efter statistisk analys (Blom, Nordtest).2. Väntevärde2.1. MedelvärdeMedelvärde som använts är ett så kallat aritmetiskt medelvärde (Blom).1 1x = ! xn jn2.2. MedianvärdeMedianvärdet är det mittersta värdet i en samling analyser, dvs det finns lika många tal ovanförsom nedanför medianvärdet. Enstaka exceptionellt höga eller exceptionellt låga värdenpåverkar ett medianvärde i mindre utsträckning än vad ett medelvärde påverkas.3. SpridningsmåttEtt flertal olika spridningsmått har använts för att bedöma slaggrusets homogenitet. De somanvänts är standaravvikelse, variationskoefficient och variationsintervall .3.1. StandardavvikelseStandardavvikelse använts beräknas enligt följande formel (Blom):1 1s = " ( xn j!n ! 1s : standardavvikelsen : antal analyserx : analysvärdejx : medelvärdex)2Om skillnaden mellan talen och medelvärdet är liten blir standardavvikelsen liten.Standardavvikelsen har i sig inte använts till att bedöma slaggrusets homogenitet men ur standardavvikelsenkan flera spridningsmått såsom variationskoefficient och konfidensintervallberäknas.3.2. VariationskoefficientMed variationskoefficienten uttrycks standardavvikelsen som% av medelvärdet.sv = *100xJu mindre variationskoefficient desto mindre varierar analyserna och desto homogenare är detanalyserade materialet. Enstaka exceptionellt höga eller låga analysvärden jämfört med me-1 (3)

Bilaga 7 Statistiska sambanddelvärdet har inverkan på variationskoefficienten. En variationskoefficient på mer än 100%tyder på något extremvärde.3.3. VariationsintervallVariationsintervallet definieras som intervallet mellan det minsta till det största analysvärdet.( xmin, xmax)Med variationsbredd fångas extremvärdena upp men hu dessa representerar materialet framgårinte. Variationsbredd har inte beräknats då det i allmänhet är av begränsat intresse viddatamängder med mer än 10 datan (Blom).3.4. KonfidensintervallSpridningsmåtten ovan påverkas till en del av extremvärden som kan bero på punktföroreningaroch inte representera materialet. För att bedöma hur homogent materialet är och ta hänsyntill extremvärden beräknas ett 95%-igt konfidensintervall med en t-fördelning. Det innebäratt 95% av slaggruset har halter som ligger innanför det beräknade intervallet.ss x=nCl = x ± t !s xs : standardavvikelsen : antal analyserx : analysvärdejx : medelvärdesx: standardavvikelse från medelvärdetCl : Konfidensintervallt : faktor beroende av n och konfidensintervallet. Se tabell B8.1Tabell B8.1 t för ett 95%-igt konfidensintervall och en tvåsidig distribution. Antalet frihetsgrader(df) är antalet analyser (n)-1. (Nordtest)df t df t df t df t df t4 2,776 15 2,131 26 2,056 37 2,026 48 2,0115 2,571 16 2,120 27 2,052 38 2,024 49 2,0106 2,447 17 2,110 28 2,048 39 2,023 50 2,0097 2,365 18 2,101 29 2,045 40 2,021 55 2,0048 2,306 19 2,093 30 2,043 41 2,021 60 2,0009 2,262 20 2,086 31 2,020 42 2,018 70 1,99010 2,228 21 2,080 32 2,037 43 2,017 80 1,99411 2,201 22 2,074 33 2,035 44 2,015 90 1,98712 2,179 23 2,069 34 2,032 15 2,014 100 1,98413 2,060 24 2,064 35 2,030 46 2,01314 2,160 25 2,060 36 2,028 47 2,0124. LitteraturStatistikteori med tillämpningar, Blom, G, Studentlitteratur 1970, 1984ISBN 91-44-05592-72 (3)

Bilaga 7 Statistiska sambandSolid Waste, Particulate materials: Sampling, NT ENVIR 004, Nordtest, 1996ISSN 1238-44453 (3)

Rapporter från RVF 20022002:01 Hantering av rökgasreningsrest (RGR) från avfallsförbränning(RVF-rapport)2002:02 Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall(RVF-rapport)2002:03 Import av avfall (RVF-rapport2002:04 Emissioner över deponier. Etapp 1 - Litteraturstudie2002:05 Karbonatstabilisering av flygaska från avfallsförbränning2002:06 Jämförelser mellan system för insamling av biologiskthushållsavfall2002:07 Överföringsformat mellan administrativa system,planeringssystem och uppföljningssystem inom renhållning2002:08 Riskavfall: från källan till behandling2002:09 Bedömningsgrunder för förorenade massor2002:10 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall (RVFrapport)RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen och RVF Service AB.Prostgatan 2, 211 25 Malmö. Tel 040-35 66 00. Fax 040-35 66 26.Hemsida www.rvf.seE-post office@rvf.se