Anmäl dig nu! REVs stora kongress med stämma 1-2 okt 2011

content.foreningshuset.se
  • No tags were found...

Anmäl dig nu! REVs stora kongress med stämma 1-2 okt 2011

InnehållVÄGHÅLLNING8 Vatten- & avrinningsfrågor19 Återvunnen asfalt8ORDNING & REDA11 REVs förbundsstämma17 Omprövningsförättning – Rapport fråninledande möte10REV-NYTT10 Höstens kurserJURIDIK18 Nytt från Högsta Domstolen22 REVs medlemsförsäkring26 Lagen om offentlig upphandlingÖVRIGA ARTIKLAR4 Sven om sin tid på REV10 Problem med Kronofogden?28 Hur gick det i Sundsvall – Rapport från mötet11REVsförbundsstämma1-2 oktober 201126


Anita pettersson, Bengt Nydahl och Arne EidlerthSven om sin tid på REV…Jag har av den vänliga redaktionen på REV-Bulletinen ombetts efterlämna några minnen och intryckfrån de finaste uppdrag man kan ha – som enskild väghållare och sedermera som representant förövriga enskilda väghållare.Invald i styrelsenEn försommardag 1977 ringdes jag upp av en person somuppgav sig representera valberedningen i något som hetteREV – uttytt sedan som RIKSFÖRBUNDET för EN-SKILD VÄGHÅLLNING, där jag nu enligt uppringarenskulle bli suppleant. Ingen fråga, mera ett konstaterande!Aldrig hört talas om! Jag var fullt uppe i min karriär vidVägförvaltningen i Stockholms län med arbetsuppgifterrelaterade till det allmänna vägnätet. Enskilda vägar? Detdär gänget nere i hörnet med Curth Nilsson, Larsson-Lussimed flera? Trevliga grabbar, men vad sysslar dom med då?Jag skulle i alla fall enligt samtalet vederfaras fortsatt äragenom att dyka upp på Värdshuset Jakttornet en lördag ioktober! Nyfikenheten segrade, så jag sa OK.Jag deltog sedan på en av de kortaste stämmor jag närvaratvid. Hela proceduren tog 20 minuter, helt plötsligt varjag suppleant, ingen presentation, inga motiv till föreslagenkandidat, stämman avslutas snabbt för att ge utrymme förett anförande av Lage Andersson från Vägverket varefter detvisade sig varför alla hade så bråttom. Färjan till Helsingforsskulle avgå om någon timme!!! Stämmorna avslutades dåmed en konferens på finlandsbåt eller i land, en utflykt somför många styrelsefunktionärer var både kompetenshöjandeoch kanske det enda ”arvode” som utgick.En synnerligen ämabel man, som lett förhandlingarna,kom fram och hälsade mig välkommen till förbundet, menhan hade inte underrättats om att jag skulle komma, så någonplats till mig fanns inte bokad. Han bad att få återkommanär sällskapet återkommit till fosterlandet. Han återkommed besked, mannen var ordföranden, Arne Eidlerth, ochvi odlade sedan ett samarbete och en vänskap som räcktetill hans alltför tidiga bortgång.Styrelsemötena visade sig vara trevliga sammankomsterpå vice ordförandens, advokat Robert Nydahls, kontor medlandgång och kaffe. Medlemsantalet låg strax under 200föreningar och en av styrelsemötenas viktigaste punkter varatt godkänna nya medlemmar, 3 – 4 stycken per möte ellerupp till 14 – 15 föreningar per år! Eftersom jag var ende deltagandesuppleant beslöt Arne snabbt att jag skulle delta påsamma villkor som de ordinarie. Det arbetssättet har sedanfortsatt över åren.Under åren som gått har jag också fått närmare kontaktmed de konkreta uppgifterna för en styrelseledamot i deföreningar jag blivit medlem i.EVA-REVPå styrelsemötena pratades övervägande lantmäteri, juridikoch information om förbundet för att få flera medlemmar.Jag ville också vara med i samvaron och bidra med någotkonstruktivt. Jag hade då deltagit i ett projekt vid Vägverket,i min tjänst där, med att ta fram en handbok för utförandeav betongslitlager på motorvägar. Så min försynta frågablev om det kanske förelåg något behov av en handbok förenskilda väghållare? Arne, som alltid entusiastisk, ställde4 Bulletinen Nr 3 • 2011


upp direkt, liksom Robert, som dock förutsåg en bok som iprincip skulle handla bara om juridik. Boken fick nyskrivas,materialet saknades i huvudsak. Starka kraf-ter fanns för att boken skulle skrivas som enmanual, alltså Del 1, kapitel 1.1, sektion 1.1.1,avsnitt 1.1.1.1 osv. Som tur var så fick jag därstöttning av Robert som auktoritärt deklareradeatt manualer är till för de som redan kan,detta är en handbok för amatörer som skallskrivas på begriplig svenska!Det föreslagna projektet, som säkert varett av de större i REV på den tiden, skullejag sedan presentera på nästa stämma, mittförsta framträdande. Det skedde på stämmani Göteborg 1982 och mitt framför talarstolenhade Vägverkets chef för enskildavägar placerat sig med genomträngandeblick mot spolingen från allmänna vägsidani Vägverket. Jag redovisade innehållet; Inledning, Lagar ochBestämmelser, Ekonomi, Teknisk Väghållning… Då ser jaghur han rätar upp sig i stolen och tydligt markerar att dettahar han inte godkänt! Jag fortsatte med Trafiksäkerhet,Varor och tjänster och REV-info, sen var det rast. På rastenkontaktades jag av denne VV-representant som uppbragtväste: ”Hörrödu, informera gärna om lagar o bokföring, menge fan i vägarna, dom sköter vi”!EVA-REV säljs nu i fjärde upplagan, är mycket uppskattadäven som kurslitteratur på högskolor och skogsskolor ochhar som Arne brukade säga blivit de enskilda väghållarnas”kaninbibel”.BulletInenBulletinen var från början ett renodlat infoblad för våramedlemmar. Maskinskrivet och handritat A4-papper somkopierades och veks dubbelt – Simsalabim, ett 4sidigt häfte iA5. Den utveckling som sedan skett, upplever jag lika glädjandesom fantastisk. Vi har nu en medlemstidning som bararosas och får erkännande efter erkännande för sin kvalitetoch saklighet. Ett stort tack till hedersledamoten Bengt Allforsoch kanslichefen Maria Sundström. När kunskapernaoch erfarenheterna inte riktigt svarade mot ambitionernaså blev det kreativitet och experimentlusta! Så när det vardags för nästa nummer så hade man ju fått både kunskapoch erfarenhet.REV är ett stort tack skyldig till de eldsjälar på vårt kanslisom åstadkommit detta!lantmÄterIetREV har alltid haft goda förbindelser med Lantmäterietoch enskilda förrättningslantmätare. En bidragande orsaktill detta är säkerligen att inom förbundet alltid funnits enmycket kompetent lantmätare förtroendevald, eller anställd.Mellan förbundet och Lantmäteriet råder en ömsesidiguppskattning av varandras kompetens. Däremot finns deten ständig diskussion om den, enligt REV, allt för högakostnadsnivån för lantmäteriets tjänster.Ett tydligt exempel avseende nyttan avlantmäteriets kompetens framkom i projektetmed tillstånd att förlägga och ha ledningi enskild väg, där vi tagit fram ett formulärtill avtal med Svensk Energi. Detta har varitett Vilda Västern eftersom Ledningsrätt kansökas och erhållas i den fastighet vägen liggerpå, men därutöver krävs ju väghållarenstillstånd att gräva i och ta i anspråk den delav vägområdet, som väghållaren har rådighetöver. Projektet drevs framgångsrikt med Vattenfalloch E-on, efter att Lantmäteriet klaratut rättsläget. En stor del av framgången meddetta projekt får hänföras till de utredningaroch studier som Lantmäteriet gjorde.rIKsdaGen, reGerInGen och vÄGverKetUnder 70-talet var REV en högaktningsfull organisationgentemot myndigheterna. Under senare år har vi varit någotmera aktiva och drivande. Vi har också fått uppleva en totalomsvängning av Trafikutskottets och Näringsdepartementetsförmåga att få gehör hos Finansdepartementet. Dentidigare majoriteten var välvillig med men det blev inte merän välvilja, Alliansen har höjt anslaget från 660 mkr till överen miljard – mer än en tredjedel! I sanningens namn så hadejag börjat tvivla på den där ”droppen som urholkar stenen”!Trafikverket, TRV, (tidigare Vägverket) är och bör varavår huvudsakliga samarbetsmyndighet. Inte bara för attTRV ansvarar för transfereringen av de statliga medlen utani än högre grad som sektoriell myndighet för vägtransportsystemet.Samarbetet mellan de enskilda väghållarna ochstatsmakten genom TRV har skiftat över åren och över organisationsnivåerna.Kontakterna regionalt har generellt varitmycket goda, med ett upplevt stort stöd från den kunnigapersonalen. Ett högt Nöjd Kund Index som TRV nuvarandeledning tycker om att åberopa ska i dag snarast ses som ettuttryck för att man inte biter den hand som matar en, eftersomdet som tidigare finns missnöje över upplevt godtycke.Nu får vi också fler signaler om den försämrade stödet. Vihoppas att den nuvarande utvecklingen inte ska fortsättasom vi ser den och som många fruktar. Vi hoppas den skabrytas och att de lägre tjänstemän och chefer centralt, somslits mellan ledningens uttalanden om det småskaliga vägnätetsbetydelse och regionala företrädares redovisningar avbehoven på det allmänna vägnätet ska få integritet nog attstå upp för verkligheten.KommunFörBundetSamarbetet med Kommunförbundet och ingenjören BengtSkagersjö som kunnig och intresserad företrädare fungeradealltid bra. Numera Sveriges Kommuner och Landsting medAnna Anderman har, som REV, en roll som företrädare förBulletinen Nr 3 • 2011 5


sina medlemmar, flertalet om än inte alla kommuner i Sverige.Även här ser vi en oroande utveckling i SKL med eninriktning på politik, snarare än sakfrågor. Med de olika inställningartill enskilda vägar som våra kommuner har finnsdet all anledning för REV att bevaka och fortsätta utvecklavårt goda samarbete.REV InternationalEnskild väghållning, som vi ser det, är unik för Sverige ochFinland. Att vi har samma synsätt och traditionhör naturligtvis samman med vår gemensammahistoria. Så vi har ett mycket gott samarbetemed våra kolleger i Finska Vägföreningenliksom med Finska Trafikverket och derasTransportministerium. Det blir bara alltförlångt mellan kontakterna, vi har så mycketatt ge varandra.Sverige och Finland har visat att de erfarenhetersom man har internationellt, kanskeframför allt i utvecklingsländer men även iekonomipristagaren Ellinor Ostroms studier, att”det som ägs av alla sköts av ingen” det stämmerinte in på våra länder. Olika institutioner, till exempelVärldsbanken (WB), har också försökt väcka olika utvecklingsländersintresse för den svenska modellen. Vi fick ocksåWBs uppdrag för några år sedan att arrangera ett veckolångtbesök av 11 personer från Zambia, med en minister och trestatssekreterare i spetsen. Efter besöket satte man full fart i ettpilotprojekt, med uppgradering och nyskrift av lagtext och regelverk,framtagande av provområde mm. och optimismen varstor. Dessvärre blev det sen ett presidentval med ny presidentoch några i projektet tillhörde den tidigare presidentens krets,så allt avbröts! Fortsatta försök av WB har inte prioriterats.Försök att intressera SIDA har varit resultatlösa. Antagligenför att kostnaderna för Sverige skulle bli så små. Har mansom övergripande mål att förbruka en viss mängd pengar såfår konsultkostnaderna inte bli för låga!Deltagare från en av Revs uppskattade kurser.Våra medlemmarär, har alltidvarit och kommeralltid förbli kostnadsmedvetna!KursverksamhetenEn viktig del av REVs uppdrag gentemot medlemmarnahar varit rådgivning och kompetenshöjning. Med de ökadeambitioner som vi upplevde under 80- och 90-talet var detdärför naturligt att försöka effektivisera detta genom någonform av kursverksamhet. Vi hade under en tid försökt hållakvällskurser/seminarier med växlande framgång när vi 1993tillsammans med Villaägarna tog fram en lördagskurs. Efterett par provkurser lades projektet ner. Enligt deltagarna varinnehållet bra, men kursen för dyr. Jag tror att kursavgifteninklusive lunch var 325:-. Våra medlemmar är, har alltid varitoch kommer alltid att förbli kostnadsmedvetna!Som en kursdeltaggare saen kväll: ”Du ska veta att vi har likamånga revisorer som medlemmar. Intebehöver man väl gå på kurs för att grusaoch ploga”!Desto roligare är det att konstateraatt REV under senare år tillsammansmed Lantmäteriet och Trafikverketårligen genomfört kvällsutbildningarpå ett trettiotal platser för ungefär 1500 deltagare. Intresset ökar hela tiden och flera kurser harfått dubbleras eller tredubblas. Särskilt roligt är det när enordförande som gått kursen ett år återkommer året därpåmed hela styrelsen. Bra betyg!MedlemmarnaVåra uppdragsgivare, våra kritiker, men också våra stimulatorer,idégivare och nyskapare!Utan medlemmar skulle REV inte behövas. Jag hoppas attdet inte är förhållandet att utan REV skulle medlemmarnaklara sig bra ändå!Många frågor har varit uppe under åren. Inte alltid så positiva,ibland har beskeden tyvärr också måst bli negativa iförhållande till det stöd för sin uppfattning man förväntatsig. Som styrelseledamot har man agerat utifrån det somverkat vara sunt förnuft, men detär inte säkert att sunt förnuft stavaslikadant i lagboken eller annat regelverk.Från REV kan vi ju bara ien sådan situation tala om vad somgäller och att man får göra bästamöjliga för att hitta en lösning.När den fruktansvärda stormenGudrun drog fram över Sydsverigedrabbades vissa medlemmarsmedlemmar av ekonomiskkatastrof. Att i den situationenvid uttransport av virket mötas avett förbudsmärke för nedsatt tilllåtenlast under tjällossning, kannaturligtvis upplevas som att blisparkad på när man redan ligger.6 Bulletinen Nr 3 • 2011


vÄGhÅllnInGvatten- och avrinningsfrågorFör att en väg skall ha en bra funktion och bärighet måste vatten hållas ifrån vägområdet. Men, detkan ibland vara både tekniskt och rättsligt svårt för väghållaren att lyckas med en god avrinning. Medtanke på mängden medlemsfrågor med koppling till vatten och avrinningsförhållanden som varje årkommer till REV:s experter, vet vi att dessa frågor är ett ständigt huvudbry för våra medlemmar. LeifKronkvist, REV:s väg- och trafikingenjör, och jag har därför bestämt oss för att i detta och i någrakommande nummer av Bulletinen försöka belysa vattenfrågorna ur lite olika perspektiv och förhoppningsvisdärmed kunna ge en del allmängiltiga och god råd hur man bör förfara för att hålla vägbanaoch vägkropp torr.Foto: fotoakuten.seansvar För dIKen Inom vÄGomrÅdetEn av de viktigaste uppgifter den enskilda väghållaren har äratt se till att dikena inom vägområdet fungerar som de ska,så att regnvattnet leds bort från vägbana och vägkropp. Vägdikeningår i de anordningar som hör till vägen och skötselnav dessa faller därmed självklart på väghållaren själv, alldelesoavsett vem som äger marken där dikena är belägna. I den förväganläggningen gällande lantmäteriförrättningen uttrycksdet på lite olika sätt om vägområdets bredd. Ibland är ettexakt metertal angivet för hela vägområdet, i vilket bådevägbana, slänter och diken skall rymmas. Andra gånger ärdet bara vägbanans bredd som anges. Mer vanligt är att det ianläggningsbeslutet anges att förvaltningsuppdraget för samfällighetengäller ”befintlig väg”. Oavsett hur det uttrycksi den gällande förrättningen är således utgångspunkten attskötselansvaret för diken längs väg ingår i förvaltningsansvaretför väghållaren.I kommande nummer av Bulletinen kommer Leif Kronkvistge praktiska råd och anvisningar för skötseln av vägdiken.avrInnInGen FrÅn vÄGomrÅdet –dIKen utanFör vÄGomrÅdetMycket sällan har det i den för vägen gällande lantmäteriförrättningentagits upp frågor om den vidare avrinningen från vägområdettill närmaste recipient. Vem har ansvaret för att dennaavrinning fungerar? Får väghållaren bekosta rensning av dikensom ligger utanför det egentliga vägområdet, men vars funktionändå är en förutsättning för att avrinningen skall fungera?Det är svårt att ge allmängiltiga svar på dess frågor, eftersomdet kan finnas omständigheter i ett enskilt fall, som göratt det allmängiltiga svaret blir missvisande. I korthet kandock rättsläget beskrivas på följande sätt:8 Bulletinen Nr 3 • 2011


VÄGHÅLLNINGNaturligt rinnande bäckLeds vattnet från vägföreningens dike vidare tillen naturligt rinnande bäck, så är det naturligtvisen förutsättning för en fungerande avrinning frånvägområdet att bäcken fortsätter transporteraden vattenmängd som behövs för att vägområdetinte skall svämmas över. Det finns dock i dennasituation ingen samtalspart för väghållaren, någonatt ställa krav på att behövlig rensning av bäckenmåste göras, eftersom ingen kan anses ansvarigför flödet i en naturligt rinnande bäck. Inte ensägaren av det markområde där bäcken rinner kanhållas ansvarig. Det finns inte heller någon att delakostnaderna för en rensning med, om inte det kantänkas att den som äger marken där bäcken rinner,också har nytta av en rensning. Innan en rensning görsbör både markägare och länsstyrelse kontaktas. Eventuelltmåste tillstånd inhämtas från länsstyrelsen, men normaltkrävs inget tillstånd om det bara är fråga om att behållavattnets djup och läge.Även om föreningen finner en möjlig medfinansiär för enrensning av bäcken, bör noggrant övervägas om rensningsåtgärdernaär motiverade från ett väghållningsperspektiv;endast när kostnaden kan ses som en naturlig del av väghållningenbör föreningens medel satsas på en rensningsåtgärd.Avgörande för om det är en del av väghållningen är omvägområdet riskerar lida skada om åtgärden inte utförs, t.ex.genom försämrad bärighet på grund av vattenansamlingar ioch omkring vägkroppen.Anlagt dike utan huvudmanÖvergår vägföreningens dike i ett anlagt dike, som lederbort vattnet från vägområdet och kanske också tar hand omvatten från omgivande markområden, kan det tänkas att detfinns ett registrerat dikningsföretag för diket. Länsstyrelsenhar besked om det finns ett dikningsföretag eller ej. Finnsdet inget sådant noterat hos länsstyrelsen, är det markägarendär diket är beläget som har det primära ansvaret för dessfunktion. Av Miljöbalken framgår att den som äger ett dikeär skyldig att underhålla det, så att det inte uppkommerskada för allmänna eller enskilda intressen. Men, även ommarkägaren har det primära ansvaret, bör finansieringen aven dikesrensning delas av de som har nytta av resningen.Finns det ett rensningsbehov, görs förslagsvis en överenskommelsemellan berörda markägare och väghållaren om enrimlig fördelning av kostnaderna, varvid förutsättningen förväghållarens medverkan är densamma som jag beskrev ovanför den naturligt rinnande bäcken.Finns det anlagda diket inom ett grönområde, som föreningenhar skötselansvaret för, är det naturliga att föreningenockså påtar sig underhållsansvaret för dikets funktion.Rensningar av ett anlagt dike kräver inte tillstånd frånlänsstyrelsen så länge åtgärderna bara syftar till att bibehållavattnets djup och läge.Foto: Jan JohanssonÖversvämningar på Tjörn.Anlagt dike med huvudmanPå pappret skall denna situation vara enklast att komma tillrätta med; här finns det ju både någon som har ett ansvaroch en förrättning om hur kostnaderna skall fördelas. Emellertidkan det vara mycket länge sedan en rensningsåtgärdvidtogs och förändringar av fastighetsindelningen i områdetoch andra förhållanden kan ha lett till att det registreradedikningsföretagets fördelningslängd är inaktuell. Så även omväghållaren av länsstyrelsen får beskedet att det finns ett dikningsföretag,som har ansvaret för att diket fungerar, så kandet vara knepigt att komma tillrätta med ett bristande underhållav diket. Rådet blir här att i första hand rådgöra medhandläggare på länsstyrelsen hur man skall komma tillrättamed ett bristande underhåll av diket. Även i denna situationfinns det dock utrymme för frivilliga överenskommelseroch väghållarens eventuella bidrag till rensningsåtgärder fårprövas på samma sätt som i de ovan beskrivna situationerna.Länsstyrelsen i SkåneLandets länsstyrelser är tillsynsmyndighet i vattenfrågor ochkan förelägga markägare eller annan ägare av anlagda dikenatt vidta åtgärder till förmån för en fungerande avrinning.En av våra medlemmar har skickat in handlingar från ettärende vid länsstyrelsen i Skåne, som visar hur länsstyrelsengett markägaren rekommendationer att utföra rensningsåtgärderi det anlagda dike som finns inom dennes markområde.Rekommendationerna lämnades efter att väghållarenuppmärksammat länsstyrelsen på att avrinningen frånföreningens vägområde slutat att fungera. Om markägareninte följer länsstyrelsens rekommendationer har handläggarevid länsstyrelsen uppgett att ett tillsynsärende i frågankan komma att öppnas. Leif Kronkvist bevakar ärendet förREV:s räkning och återkommer i kommande nummer meden redogörelse för hur det går.Text: Uno JakobssonBulletinen Nr 3 • 2011 9


Problem medKronofogden?En förening har hört av sig till REV och berättat att Kronofogdenavslagit deras begäran om utmätning med motiveringenatt det inte framgår att debiteringslängden varitframlagd på stämma. Av stämmoprotokollet framgick dockatt stämman beslutat att anta debiteringslängden. Kronofogdenhar läst 42§ Lagen om förvaltning av samfälligheteralltför bokstavligt. Lydelsen är ”… uttaxeras medlemmarnasbidrag genom att styrelsen upprättar och på föreningsstämmaframlägger debiteringslängd.” Om stämman beslutar omdebiteringslängden borde det innebära att den var framlagdpå stämman. Självklart borde Kronofogden ha godtagit debiteringslängden.REV kommer att hjälpa föreningen attöverklaga beslutet.Det inträffade är sannolikt ett misstag i arbetet, men geren hel del trassel och merarbete för föreningen. REV ochKronofogden har gemensamt tagit fram ett dokument för atthjälpa föreningar och kronofogdar med handläggningen avdessa ärenden. Problemet är bara att det inte räcker med attföreningarna följer dokumentet inför en ansökan om indrivning,utan dokumentet måste även komma alla kronofogdartill del. REV föreslår därför att dokumentet bilfogas ansökningarom utmätning. På så sätt får just den handläggandetjänstemannen kännedom om rutinen direkt i det aktuellaärendet och incidenter som ovan beskrivs kan undvikas. Dokumentethittar du på REV:s hemsida i vänstermarginalen”Kronofogden Indrivning av vägavgifter”.Kronofogden är ju till för sina kunder och att skulder drivsin på ett kostnadseffektivt sätt.Text: Nils BlohmKurs för styrelseledamöteri vägorganisationerDå var det dags för REV att dra igång höstens kurserrunt om i Sverige tillsammans med Trafi kverket och Lantmäteriet.Kom och lär dig mer om väg- och trafi ktekniska frågor,lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, statsbidragsfrågoroch mycket mer.Platserna brukar snabbt bli fullbokade, så anmäl dig redannu till en ort nära dig.Kursavgiften är 720 kr/ deltagare inkl moms och inkluderarkursdokumentation samt enklare förtäring. Kursenär på kvällstid mellan kl 18:00 – ca 21:30.Mer information fi nns på www.revriks.se under fl iken”Utbildning”. Anmäl dig via kansliet@revriks.se eller viaanmälningsblanketten på hemsidan.OBS! Anmälan är obligatorisk.Välkomna!ORT DATUM PLATSKlippan 05-okt Best Western Hotell KlippanVindeln 05-okt Hotell ForsenVetlanda 06-okt Folkets HusVilhelmina 06-okt Hotell WilhelminaVarberg 18-okt Hotell FregattenSala 19-okt Sala StattUddevalla 20-okt Hotell CarliaNorrköping 20-okt Arbetets MuseumGävle 26-okt Clarion Hotel WinnFalun 27-okt Scandic Hotel LugnetStockholm 02-nov Klara KonferensSödertälje 03-nov Scandic SkogshöjdSundsvall 15-nov Södra BergetÖstersund 16-nov Scandic City10 Bulletinen Nr 3 • 2011


ordnInG & reda TEMAHet Kongress 1-2 oktober:Återställ värdet avvåra enskilda vägar!Nu måste Sveriges ledande politiker återge infrastrukturen dess rätta proportioner och betydelse!Aldrig har väl landets medborgare fått en mera snedvriden bild av vägarna och järnvägen än underPolitikerveckan i Almedalen i somras.I Almedals-perspektivet var järnvägen störst. Underhålloch utbyggnad framstod närmast som avgörande för landetsframtid. Partiledarna riktigt frossade i att övertrumfa varandrai satsningar på infrastrukturen, i synnerhet på järnvägen.Häpnadsväckande yttrades inte ett ord om Sverigeslängsta vägnät; de enskilda vägarna, med sina 43.000 mil.De existerade knappast i Almedalen! Ändå ska de jämförasmed ”bara” cirka 10.000 mil statlig väg och 4.000-5.000 milkommunala gator och vägar. Järnvägsnätet utgör så ”litet”som 1.100 mil. Tala om snedvridna och felaktiga proportioneri debatten!Nu öppnas möjligheten att återställa de rätta proportionernaoch betydelsen av de enskilda vägarna vid REV:sKongress på Conventum i Örebro den 1-2 oktober 2011.IT- och Regionminister Anna-Karin Hatt från Näringsdepartementetär inbjuden som talare. Hon har myntat uttrycket ”Allaindivider och alla regioner ska ha samma möjligheter att växa!”Nu hoppas vi i REV att minister Hatt och Landsbygdsdepartementetsrepresentanter på Kongressen i Örebrohåller mera nyanserade ”Almedals-tal!” Det gäller ocksåalla myndighets-företrädare som är inbjudna att tala ochmedverka i diskussionerna.Hur ska det enskilda vägnätet fungera i framtiden? Hurska människorna på landsbygden klara tunga transporter avlivsmedel och skog varje dag? Hur ska folk få ekonomin atträcka? Det är frågor som vi hoppas få svar på!Vi bör naturligtvis glädjas åt att partiledarna förstått vilkafantastiska möjligheter som en utvecklad infrastruktur ger.Men någon måtta får det vara på proportionerna.Och när politikerna inte ens säger ett ”pip” om vårt omfattandeenskilda vägnät och den ”folkrörelse” som står bakom,ja, då blir det problematiskt.Alla politiker tycks vara överens om att ”hela Sverige skaleva”! Men det perspektivet faller bort när man koncentrerarsig enbart på järnväg och höghastighetståg, som ska köra i350 km/tim genom landet. Om dessa tåg handlar bl.a. denaktuella höghastighetsutredningen. Den senaste järnvägsutredningenhandlar om hur vi ska sköta om vårt järnvägsnätoch rätta till bristerna i det.Infrastrukturminister Catharina Elsäter-Svärd har en årsbudgetpå omkring 37 miljarder, som går till infrastrukturen.Sveriges enskilda vägar får det som kallas ”en liten grindslant”av den summan. Landets lägst betalda ”vägarbetare”, 10.000-tals människor, ställer upp i ur och skur så gott som helt ideellt.Det enskilda vägnätet transporterar det mesta av vår närproducerade,ekologiska mat.Allt fler turister från hela det övriga Europa upptäcker Sverigesvackra natur och färdas på enskilda vägar.I Almedalen berättade ingen politiker om den enskildaväg som Gulltorps/Hemmingtorps vägsamfällighet driver.Bara asfalten på deras väg kostade 1 miljon kronor förraåret. Beläggningen bekostades av invånarna som bor intilloch använder vägen. Med lån och räntor måste samfällighetenpunga ut med 80.000 kr per år. Något att tänka påför politikerna?Välkommen till REV:s Kongress och Stämma med mångaheta frågor!Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2011REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i Örebro, Conventum konferensden 1 oktober 2011 kl 17:00. Dagordning enligt stadgarna. Stämmohandlingarbifogas till våra medlemmar i detta nummer.Bulletinen Nr 3 • 2011 11


TEMA ordnInG och reda I samhÄllets hanterInG av ensKIlda vÄGarStora kongresshelgenVår stora kongress med förbunds-stämma hålls lördagen och söndagen,1-2 oktober, på Conventum i ÖrebroKänn Dig varmt välkommen till REV:s kongress med förbundsstämma!Landshövding Rose-Marie Frebran i Örebro län hälsarbåde välkommen till länet och öppnar kongressen samtinviger vår inspirerande utställning av produkter och tjänsterför föreningarna.Temat för kongressen 2011 är ”Ordning och reda i samhälletshantering av de enskilda vägarna”. Vi följer upp denenkätundersökning som gjordes bland verk och myndigheterhäromåret. Idag styr och ställer fem ministrar, olikadepartement och mängder av verk och myndigheter medde enskilda vägarna.Vi måste veta vilka uppgifter de har och hur de harorganiserat sig i arbetet med de enskilda vägarna. Vi krävertydligare beslutsvägar och enklare regler!Oerhört viktigt är också att vi får veta vilka anslag ochbidrag som kan stå till buds för oss från alla inblandadeverk och myndigheter!Lars Gunnar Tannerfors är vår moderator och han skalotsa oss genom heta utfrågningar, högaktuella debatter,spännande och intressanta anföranden och jordnäraseminarier.– Du ska veta att kongressen och förbundsstämman ärtill för Dig som medlem. Förbundets absoluta ambition äratt ge Dig både nytta och glädje av programmet.Skynda Dig och anmäl Dig! Nu!12 Bulletinen Nr 3 • 2011


Ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar TEMA1-2 oktober 2011KongressprogramModerator: Lars Gunnar TannerforsLördagen den 1 oktober 201110:00 Incheckning och registrering. Besök bland utställarna11:00 Speakers Corner - Öppen frågestund för medlemmarna11.30 Välkomstlunch på Conventum, Örebro.12.30 Välkommen till kongressen och stämman,Sven Ivarsson, REV:s ordförande.Kongressen och Utställningen öppnas av Rose-Marie Frebran, Landshövding i Örebro län.Utställarna presenterar ”senaste nytt” från scenen.13:00 Våra enskilda vägar går nu till historien!Historikern och forskaren Per Blomkvist, KTH13:20 ORDNING OCH REDA!Sven Ivarsson presenterar en ny enkät13:40 En ny framtid för landsbygdenNiclas Purfürst, avdelningschef på JordbruksverketAnders Åkesson, ledamot i Trafikutskottet, Riksdageninformerar om Landsbygdsdepartementetsinriktning14.20 Kaffe, mingel bland utställarna på Conventum15.00 Hur får vi ordning och reda i samhällets hanteringav enskilda vägar?Vad skall vi göra åt röran i anslagsgivningen?Finns det gränser för vad som kan kallas enskild väg?Presentationer, samtal och debatt med:Per Willén, regionordförande LRF ÖrebroPer Wenner, Direktör Tillgänglighet, TrafikverketGöran Roos, Sektionschef, avdelningen för tillväxtoch samhällsbyggnad, Sveriges Kommuneroch Landsting.Magnus Persson, Regiondirektör, RegionförbundetÖrebroHans Rosen, Infrastrukturförrättningar, LantmäterietSven Ivarsson, REV16:30 Paus17.00 Förbundsstämma 201119:30 Välkomstdrink och festmiddag med glad underhållningav imitatören Jan Wolfhagen och musikav Soul Picnic.Söndagen den 2 oktober 201108.30 Hela förmiddagen ägnas åt konsten att bli enlycklig och framgångsrik väghållare i REV!Hur får vi livet med vägen att bli enklare?Block 1Uno Jakobsson, Advokat och StyrelsesuppleantLeif Kronkvist, Vägingenjör i REV10.00 Kaffe och mingel bland utställarna,utcheckning11:00 Block 2fortsättning av seminariet12.30 Lunch och avslutningBulletinen Nr 3 • 2011 13


TEMA Ordning & redaTa chansen att utbilda digi REVs fortsättningskurs!Lär dig mer inom förvaltningsfrågor, juridik och teknisk väghållning. Söndagens seminarierär indelade i två block där alla kan delta.REV har vid flera tillfällen fått frågan, kan ni inte ta framen fördjupad kurs för styrelsefunktionärer. En kurs för demedlemmar som vill få ytterligare ”kött på benen” när detgäller förvaltningsfrågor och teknisk väghållning.Utifrån det frågebatteri ni medlemmar levererar till oss påREVs kansli har vi fördjupat oss i ett antal som vi uppfattardet, för er viktiga frågor.Grunden för ett lyckat föreningsarbete är en ordnad förvaltning.Ett någorlunda färskt anläggningsbeslut och en styrelsesom är väl insatt i vad som gäller är en god förutsättning.Grundlig kartläggning om vägens åtgärdsbehov, förståelseför orsak och verkan samt genomföra bra upphandlingar medlokal entreprenör är ytterligare några framgångsfaktorer.Med utgångspunkt från detta har vi skapat två block innehållandeförvaltningsfrågor, juridik samt teknisk väghållning.Block 1, Förvaltningsfrågor och juridik• Stadgar och bestämmelser i lagen• Förberedelse inför och genomförandeav föreningsstämman• Uttaxeringsprocessen• Rättsfall om ansvar för vatten• Rättsfall om ansvar för halkskada• Rättsfall om vägdammBlock 2, Teknisk väghållning• Begreppsförklaring• Upphandling av väghållningstjänster• Barmark och vinterunderhåll• Trafikreglering• Nedbrytningseffekt på grundav tung trafik• Behovsinventering/åtgärdsplan14 Bulletinen Nr 3 • 2011


Anmälan till Förbundsstämman,logi och seminarierPå REVs hemsida finns en anmälningsblankett.Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 19 september 2011FöreningMedlemsnummerEndast förbundsstämma för medlemmar (Ingen kostnad), antal personer:OmbudFör- och efternamnLogi/konferens enlnedan ange A, B eller CSöndagens semJa NejEv. allergi/vegI helpension ingår:KonferensdeltagareA. Helpension i enkelrum lör-sön 2 790:- /personB. Helpension i dubbelrum lör-sön 2 690:-/personC. Dagkonferensgäst l 1 700:-/person(ej logi) lör-sön• Lördagens lunch• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe• Förbundstämman(för medlemmar)• Välkomstdrink• Trerätters supé inklusive dryckoch underhållning• Logi med frukostbuffé• Söndagens seminarier inkl kaffe• Söndagens lunchFaktura adress samt e-post adress dit faktura och bekräftelse skickasAnmälan skickas tillUnderskriftNamnförtydligandeRiksförbundet Enskilda VägarRiddargatan 35-37114 57 StockholmTfn: 08-20 27 50Fax: 08-20 74 78E-post: kansliet@revriks.seBulletinen Nr 3 • 2011 15


Avsändare:Vik här och tejpa ihopFrankeras ejREVbetalar portotFörbundsstämman 2009 2011REV. Riksförbundet Enskilda VägarSVARSPOSTKundnummer 110724900110 05 STOCKHOLM16 20 Bulletinen Nr 12 • 2009 2011


Ordning & Reda TEMAOmprövningsförrättning,rapport från inledande möten.I förra numret av Bulletinen beskrev jag att REV och Lantmäteriet har startat ett projekt för att se huromprövningsförrättningar kan genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar med underlagsmaterialoch hjälper lantmätaren med vissa moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnadenför förrättningen så att fler föreningar väljer att ompröva sina gemensamhetsanläggningar när detbehövs och medan medlemmarna är överens.StartmöteI maj träffades Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet,och några av hennes medarbetare från Lantmäteriet här påREV för att inleda arbetet. Från REV deltog Maria Sundström,Sture Källgården och undertecknad, Nils Blohm. Vi fick engenomgång av Lantmäteriets handläggningssystem Trossenoch hur systemet kan användas för beräkning av andelstal medhjälp av den så kallade tonkilometermetoden. Övrig tid ägnadesåt att samla in förenklingsförslag för omprövningsförrättningarfrån deltagarna samt att studera det förslag till handläggning avomprövningsförrättningar som skissats från REV.Egna andelstal?En fråga som togs upp var om lantmätaren kan använda deförslag till andelstal som föreningen faktiskt använder ochvill ha fastställda. Man kan tycka att det är en självklarhetom alla medlemmar är överens om detta. Fullt så enkelt ärdet dock inte. Anläggningslagen säger i 15§ andra stycket:”Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningensdrift. Sådant andelstal bestämmes efter vad somär skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilkenfastigheten beräknas använda anläggningen.”Avsteg får göras från 15 §, om det medges av fastighetsägaresom åläggs större bidragsskyldighet än som annars skulle ha gälltoch avvikelsen från bestämmelsen inte sker i otillbörligt syfte”.Således ska lantmätaren pröva att de föreslagna andelstalenantingen överensstämmer med 15§ eller, om de inte gördet, ha medgivande från alla fastighetsägare som förmodasfå ett högre andelstal än vad som annars skulle ha gällt förderas fastighet. Dessutom får avvikelsen från bestämmelseninte ske i otillbörligt syfte.Ett sätt att pröva dessa paragrafer är att göra en fullständigberäkning av andelstal, se till att medgivande finns från defastighetsägare vars fastigheter får ”för högt” andelstal, samtpröva att ” avvikelsen från bestämmelsen inte sker i otillbörligtsyfte”. Då har lantmätaren inte gjort någon tidsvinstalls i förhållande till om inget andelstalsförslag inlämnats.Detta borde kunde ersättas med att lantmätaren gör en enklareskälighetsbedömning av de andelstal som föreslås, särskilt omsamtliga berörda fastighetsägare är överens om dessa andelstal.Bulletinen Nr 3 • 2011 17


TEMA Ordning & redaDelgivningEn annan tidsödande del i förrättningen är delgivning. Lantmäterietmåste ha bevis för att alla fastighetsägare underrättatsom förrättningen eller att kallelsen till ett sammanträdekommit fram till alla berörda. Normalt sker detta genom attfastighetsägaren ska bekräfta mottagandet av handlingentill Lantmäteriet. Problemet är att färre och färre skickarbekräftelsen åter. Då blir det ett stort merarbete för lantmätarenoch i slutändan kan sammanträdet behöva ställasin för att alla inte blivit korrekt delgivna. Vi har nyligen fåtten ny delgivningslag, men möjligheterna till förenklingari denna är begränsade. Delgivning genom e-post är nytt,men får bara användas om fastighetsägaren lämnat in sine-postadress till myndigheten. Tidigare möjlighet att delgegenom föreningen finns kvar och bör alltid utnyttjas vid kallelseav medlemmarna. Lantmätaren skickar då kallelsen tillföreningen eller någon styrelseledamot med ett meddelandeatt kallelsen ska vidarebefordras till medlemmarna. Föreningenskickar kallelsen vidare till medlemmarna på det sättsom stadgarna anger. Kallelsen är därmed korrekt delgiven.Möte 2Vid detta möte deltog Agneta Ericsson, Ingela Tillström ochundertecknad. Vi sammanställde inkomna idéer i olika grupperför att senare värdera och prioritera dessa. Vi arbetadevidare på det förslag till handläggning av omprövningsförrättningarsom togs upp vid tidigare möte. Dokumentet hararbetsnamnet ” Arbetsgång lantmäteriförrättning (sätt urföreningens perspektiv)” . Dokumentet har en generell delav vad man bör göra inför en lantmäteriförrättning och sedanarbetsgång för omprövning av dels små gemensamhetsanläggningar,dels lite större sådana. Även arbetsgång för övergångfrån ideell förening med egna andelstal till en gemensamhetsanläggningmed samfällighetsförening tas upp i dokumentet.Projektet fortsättningI september kommer vi att arbeta vidare med prioriteringarav de idéer som kommit fram och förhoppningsvis få ett gemensamtdokument ” Arbetsgång lantmäteriförrättning (settur föreningens perspektiv)”. Dokumentet kan då läggas utpå vår hemsida och vara en hjälp både för förening och förförrättningslantmätare vid omprövningsförrättningar.Syftet med projektet är att fler samfällighetsföreningar skafå sina andelstal fastställda och registrerade. Det enda sättetför detta är att hitta enkla förrättningsformer som gör att förrättningskostnadernablir överkomliga för berörda föreningar.Text: Nils BlohmNytt frånHögsta domstolenHur trevligt får en enskild väghållare göra det för sinamedlemmar innan det blir fråga om otillåten verksamhet?Som ni alla säkert känner till får en förening vars verksamhetgrundas på ett förrättningsbeslut endast användaföreningens medel för vägen och det som i övrigt framgårav lantmäteriförrättningen att föreningen skall sköta; allannan verksamhet är i princip otillåten. Redan på 1970-taletuttalade dock Svea hovrätt, att det är i sin ordning attstyrelsen ordnar med viss enklare förtäring i samband medt.ex. gemensamt anordnade städdagar i föreningen, utan attstyrelseledamöterna skall behöva betala sådan ur egen ficka.Det är således ok att låta kassören betala kaffet och bullarnamed föreningens medel!Nyligen så kom frågan om möjligheten att sätta upp enjulgran med belysning inom ett grönområde för en föreningi Mellansverige, vars föreningsstämma biföll förslaget, eftersommajoriteten uppenbarligen tyckte att det kunde vara tillförmån för allmän trevnad med ett sådant arrangemang fören relativt blygsam kostnad i jämförelse med föreningensomsättning. Sedan en enskild medlem klandrat beslutet attbekosta denna utsmyckning av grönområdet, upphävdes besluteti första instans, varefter hovrätten förklarade att manej ens tänkte pröva frågan. Nu har dock Högsta domstolen(2011-06-30) beordrat hovrätten att ta upp frågan till prövning.Louise Bark, Optimus Advokatbyrå, har föreningensuppdrag att försvara stämmobeslutet i hovrätten och honhar lovat återkomma med besked i kommande nummer avBulletinen hur det går i hovrätten. Kanhända att det blir lovligtatt pryda bostadsområdet med en belyst gran framöver?Text: Uno Jakobsson18 Bulletinen Nr 3 • 2011


VÄGHÅLLNINGVägen försedd med asfalgranulat som ej är användbart som slitlager.Återvunnen asfalt (returasfalt)något för våra enskilda vägar?Foto: Stefan GunnarssonVi försöker så ofta vi kan belysa frågor som kommer från er medlemmar till vårt kansli. Nu gällerfrågan om återvunnen asfalt är bra att lägga ut på våra enskilda vägar. Dessutom vill frågeställarenockså få lite bakgrundsfakta som vi skall försöka ge er här.BakgrundEftersom vi använder oerhört stora mängder av naturgrusoch bergkross vid vägbyggnation och underhåll finns detnaturligtvis stora besparingar både vad gäller materialuttagoch kostnader att återanvända så mycket som möjligtav asfaltprodukter som av olika anledningar schaktas borteller tas bort genom fräsning. För inte alltför avlägsen tidkördes mycket av dessa massor på tipp vilket vi tack ochlov inte gör idag.Det är naturligtvis nödvändigt att ur miljösynpunkt sålång som möjligt spara på naturresurser och ta till vara ochåtervinna allt gammalt vägmaterial. Resurshushållning ärabsolut nödvändig för att en långsiktig hållbar utvecklingskall kunna nås. Väghållningen måste kretsloppsanpassasoch där ingår återvinning av asfaltbeläggningar som en naturligoch nödvändig del.Återvinning är i och för sig inget nytt vad gäller vägar ochslitlagret på vägen. I modern tid har återvinning av oljegrusvarit föregångare till dagens återvinningsprocesser för bituminösabeläggningar. På plats återvanns oljegrusbeläggningargenom att de helt enkelt harvades upp, anrikades med nyvägolja, hyvlades jämna och vältades i huvudsak av trafiken.Alternativt kunde de hyvlas upp, lastas och transporteras tillett oljegrusverk och återvinnas med tillsats av lite ny vägoljaför att sedan transporteras tillbaka och läggas ut igen. Sedandess har tekniken utvecklats enormt. Idag kan återvinningske såväl på plats som vid asfaltverk, på olika sätt och medett stort antal olika metoder och processer.Återanvändning innebär att ett material används igen,utan någon förädling. Säkert har ni uppmärksammat att gatstenrivits upp och återanvänds utan förädling. Att schaktaupp asfalt och direkt lägga ut det på nytt låter sig knappastgöras utan här handlar det mer om att återvinna i form avnågon form av förädling, såsom sönderdelning, tillsats avbindemedel, tillsats av nytt stenmaterial eller omblandningvid asfaltverk.Bulletinen Nr 3 • 2011 19


vÄGhÅllnInGDjupfräs i arbete.Foto: VägverketstenKolstjÄra I asFaltmassorStora mängder asfaltbeläggningar tas årligen bort frånsvenska vägar och återvinns till ny asfalt och till obundnalager. Äldre asfaltbeläggningar kan innehålla stenkolstjärasom sedan år 2002 klassas som farligt avfall om halten cancerogenaämnen i materialet överstiger 0,1 %. I Sverige avtoganvändningen av stenkolstjära under början av 1970-taletför att upphöra helt 1973. Nu har stenkolstjära används iöver 50 år som bindemedel i asfaltbeläggningar, innehålleti många äldre vägbeläggningar kan ha ett eller flera lagermed inslag av träkolstjära. Det finns självklart råd och rekommendationerhur man hanterar asfaltbeläggningar sominnehåller stenkolstjära.Kommer ni som väghållare att av någon anledning schaktaeller ta bort en gammal asfaltbeläggning som är utförd före1973 så skall ni naturligtvis ta hjälp av expertis för att via laboratorieproverutröna om beläggningen innehåller stenkolstjära.Köper ni som väghållare material från någon leverantörför att använda som obundet bärlager eller slitlager skall nikräva att materialet som säljs är analyserat och godkänt attanvända som vägmaterial.olIKa metoderÅtervinning av asfalt kan indelas i två huvudgrupper. Delssådana som används på plats där befintligt asfaltlager återvinnsdirekt, och dels sådana som använder inblandning avreturasfalt vid tillverkning av asfaltmassa i blandningsverk.I det första fallet utnyttjas det befintliga materialet i beläggningen,med visst tillskott av en mindre del nytt material.I det andra fallet tillsätter man returasfalt i andelar upp till100 % i asfaltverket. Till återvinning av beläggningsmaterialkan vi även räkna utläggning av asfaltgranulat som ettobundet lager. Metoden kan användas på vägar med litetrafik, här har vi således något som kan användas på mångaav våra enskilda vägar.asFaltGranulat som oBundet laGer (BÄrlaGer)Det finns tillfällen då det kan vara fördelaktigt att lägga ut asfaltgranulatutan inblandning av nytt bindemedel. Kvalitetenblir dock bättre om viss andel nytt bindemedel tillsätts. Enkrossning och sortering av materialet rekommenderas alltid.asFaltGranulat som oBundet laGer (slItlaGer)Granulat som siktats till fraktion 0-11 eller 0-18 mm, kanockså användas till slitlager på lågtrafikerade grusvägar.20 Bulletinen Nr 3 • 2011


vÄGhÅllnInGFör bästa resultat bör granulatet blandas med väggrus. Granulatetjämnas ut med väghyvel och kan hyvlas när behovuppstår. Lagret bör vara ca 50 mm tjockt. I gynnsamma fallkan faktiskt behovet av dammbindning reduceras. Ett problemkan vara att asfaltgranulaten bakar samman och bildarett sprött lager, som spricker upp och kan lossna i bitar såatt pott hål uppstår. Detta kontrolleras bäst genom att merobundet grusmaterial tillsätts.Ett ytterligare användningsområde för asfaltgranulat ärsom material till stödremsor längs beläggningskanterna påen asfalterad väg.ProBlem med asFaltGranulat som slItlaGerEn av REVs medlemsföreningar erbjöds att köpa asfaltgranulatoch samtidigt få detta utlagt på deras grusväg.Entreprenören som sålde och utförde arbetet utlovade ettmycket gott resultat med en väg helt fri från alla olägenhetertyp, gropar och damm. Tyvärr visade det sig att så inteblev fallet. Entreprenören återkom efter att vår väghållarepåtalat alla olägenheter i form av just damm, gropar ochseparerat material och utförde en hyvling av vägen, dockmed ett resultat som inte blev särskilt bra. Vi sände ut denvälrenommerade vägteknikern från Skogsstyrelsen StefanGunnarsson, som tog sig ett titt på vägen och kom medförslag till förbättringsåtgärd. Han kunde konstatera att detutlagda asfaltgranulatet var väldigt stritt, någon bundenhetsom ett välgraderat normalt slitlagergrus fanns således inte.Rekommendationen var att prover togs på asfaltgranulatetoch analysen visade vilken eller vilka stenfraktioner somsaknades. Tyvärr visade det sig att just den allra mista fraktionen(filler) saknades. Att just tillsätta detta är inte alldeleslätt, i vart fall inte ute på vägen. I allra värsta fall måste detutlagda materialet tas bort. Vi återkommer med vidare informationom hur föreningen får detta åtgärdat.varnInGKöp således inte asfaltgranulat som inte är analyserat ochlämpligt att använda som slitlagergrus.Kall ÅtervInnInG PÅ Plats.En inte alldeles ovanlig metod på lågtrafikerade vägar attgenom maskininblandning av befintligt material blanda innytt bindemedel och ibland nytt stenmaterial. Ingen uppvärmningskrävs varför metoden anses resurssnål. I de fallvägmaterialet innehåller stor mängd finmaterial eller omfuktinnehållet är stort kan en stabilisering med skummat bitumenanvändas. Blandningen får tackvare det skummandebindemedlets stora volym, en homogenare sammansättning.Skummat bitumen anses ha bättre transportekonomi än bitumenemulsioneftersom mindre mängd bindemedel måstetransporteras och kommer då till sin fördel när det är långatransportavstånd till vägen.Vägen försedd med asfalgranulat som ej är användbart som slitlager.val av ÅtervInnInGsmetod För BelaGd vÄGNär ni som väghållare ställs inför faktum att ett nytt slitlagerav asfalt måste påföras så ställs ni inför ett antal val.Att fundera om återvinning är rätt metod tror jag är en godutgångspunkt. Finns inte expertkunskap om val av beläggninginom föreningen bör ni självklart ta hjälp av expertis.I de fall ni har statsbidrag för er väg så hjälper Trafikverketshandläggare till. I annat fall bör konsulthjälp tas. Även enseriös beläggningsentreprenör kan hjälpa till med val avmetod. Se dock till att ni är ute i god tid så att provtagningav befintligt material kan ske i lugn och ro innan åtgärdengenomförs.Text: Leif KronkvistBEGREPPSFÖRKLARINGReturasfalt är asfalt som tas bort från vägenAfaltgranulat är samlingsnamnet på returasfalt som sönderdelasi mindre partiklar, vanligen mindre än 25 mm. Partiklarna bestårav stenmaterial och bitumen.Asfalt är en blandning av stenmaterial och bitumen. Den användsbl. a till obundna bär och slitlager i vägöverbyggnaderför att förbättra lastfördelningen samt att ge en jämn och tät ytai syfte att förbättra beständigheten hos vägkonstruktionen ochframkomligheten för trafi kanternaBitumen framställs genom destillation av råoljor. Färgen är svarttill mörkbrun. Är vid rumstemperatur ett fast till halvfast material.Bitumen måste värmas innan det kan hanteras. Bitumen är intehälsovådligt vid rumstemperatur. Vid varm hantering avges rökfrån bituminet som kan verka irriterande, varför höga exponeringarbör undvikasKälla: handbok för återvinning av asfaltFoto: Stefan GunnarssonBulletinen Nr 3 • 2011 21


JURIDIKREVS medlemsförsäkring i If– din bästa medlemsförmån!Som medlem i REV ingår REVs medlemsförsäkring automatiskt i medlemskapet. Men vad ingår iförsäkringen och vad har jag för nytta av försäkringen? Vad täcker försäkringen och för vem? REVsamarbetar med If och tillsammans utvecklar vi försäkringen och hjälper dig med goda råd. Somvägförening har du möjlighet att förebygga skador och därmed slippa onödiga kostnader och mycketarbete.Nyttan med att vara försäkradVi har gjort det enkelt för dig som vägförening genom attta fram en försäkring som omfattar det som vi vet en vägföreninghar behov av. Men varför är det så viktigt att ha enförsäkring som vägförening? Här kommer några exempel pånyttan av att ha en försäkring:Ansvarsförsäkring - är en viktig bit att ha med om dettex skulle vara någon som riktar ett skadeståndsanspråkmot föreningen. Vägföreningen behöver inte ta någon diskussionmed den som kräver skadestånd utan överlämnarärendet till If.Vad gör If då för att hjälpa dig?Vid skadeståndskrav som omfattas av ansvarsförsäkringenoch som överstiger grundsjälvrisken åtar sig If att:• utreda om er förening har skadeståndsskyldighet• förhandla med den som kräver skadestånd• föra den försäkrades talan vid rättegång och betala rättegångskostnaderna• betala det skadestånd som den försäkrade är skyldig.Rättsskyddsförsäkringen – är den vanligaste skadehändelsenför vägföreningar och därför extra viktig att ha. Den omfattarombudskostnader i samband med tvist, mål eller ärende ochgäller inom Norden. Exempel på skada är om föreningenkommit i tvist med en leverantör.22 Bulletinen Nr 3 • 2011


JURIDIKStyrelseansvarsförsäkring – den som låter sig väljas in i enstyrelse bör vara medveten om att med uppdraget kommerockså ett juridiskt ansvar. Det är många som tror att dethär med att sitta i en styrelse inte är så märkvärdigt. De ärlyckligt ovetande om att man som styrelserepresentant kanbli personligen betalningsskyldig å föreningens vägnar. Iförsäkringen ingår en Styrelseansvarsförsäkring om skadeståndskravmot styrelseledamot i föreningen skulle uppstå.Förmögenhetsbrottsförsäkring – gäller för ekonomisk förlustsom drabbar föreningen genom brott, t.ex. förskingring ellerbedrägeri, som begås av en person som är anställd ellerförtroendevald av föreningen. Det kan t ex röra sig om attstyrelseledamöter som har rätt att teckna föreningens kontointe riktigt klarar att skilja på mitt och ditt. Helt plötsligtkan föreningens kassa vara förskingrad . Brottet ska alltidanmälas till polisen. Försäkringen gäller inom Norden.Egendomsförsäkring – skyddar mot skador som kan uppstå genombrand, vatten, inbrott, stöld, skadegörelse, rån och överfall, elfenomen,annan skadehändelse, glas- och skyltskada och naturskada.Olycksfallsförsäkring – om någon medlem råkar ut för enolycksfallsskada på tex en städdag i vägföreningens regi kanvägföreningen anmäla skadan till If.Överfallsförsäkring – gäller för personskada genom misshandeleller annat uppsåtligt våld som inträffar på försäkringsställetunder verksamhetstid.Vad ingår i REVs medlemsförsäkring?Försäkringen är skräddarsydd för vad en vägförening behöverha för försäkringsskydd. Huvuddelarna i försäkringen är:Ansvarsförsäkring – Högsta ersättning vid person- och sakskada:10 000 000 SEK per skada och totalt 20 000 000 SEKper år. Självrisken är 4 000 SEK.Rättsskyddsförsäkring – Högsta ersättning är 212 000 SEKper skada och totalt 2 000 000 SEK per försäkrad föreningoch år. Självrisken är 20 % av skadebeloppet, dock lägst4 000 SEK per tvist.Styrelseansvarsförsäkring – Högsta ersättning är 2 000 000SEK per skada och totalt per år. Självrisken är 4 000 SEKFörmögenhetsbrottsförsäkring – Högsta ersättning är totalt1 000 000 SEK för skador som inträffar under ett och sammaförsäkringsår. Självrisken är 4 000 SEKEgendomsförsäkring –Försäkrad egendom• Byggnad, inkl. maskinutrustning och annan fast egendom• Inventarier, redskap och verktyg avsedda för föreningens verksamhet• Lagrad information• Pengar och värdehandlingar• förvarade i låst värdevalv, värdeskåp, deponeringsskåp, servicebox, kontantautomat, kassaskåpeller säkerhetsskåp enligt svensk standard eller i värdeskåp enligt europeisk standard LPS 1183• förvarade på annat sätt• vid rån och brand• Bryggor, dock inte skada genom• vind• sjöhävning och högvatten• isskruvning• Tomt och markanläggning inkl stöld och skadegörelse• Hyresförlust• ExtrakostnadSjälvrisken är 5 000 kronor.Olycksfallsförsäkring –Omfattning som ingårLäke-, rese- och tandbehandlingskostnaderKläder och personliga tillhörigheterMedicinsk invaliditet på grund av olycksfallEkonomisk invaliditet på grund av olycksfallDödsfall orsakat av olycksfallIngen självrisk.Högsta ersättning212 000 kronor85 000 kronor85 000 kronor50 000 kronor5 000 kronor200 000 kronor212 000 kronor200 000 kronor1 000 000 kronor500 000 kronorFörsäkringsbelopp25 000 SEK20 000 SEK400 000 SEK800 000 SEK20 000 SEKBulletinen Nr 2 • 2011 23


JURIDIKKrisförsäkring – ersätter kostnad för kristerapi för medlemmari föreningen som, under verksamhetstid för föreningen,drabbas av akut psykisk kris som förorsakats av allvarligtraumatisk händelse. Ingen självrisk.Överfallsförsäkring – försäkringsbeloppet är upp till 212 000SEK vid vare skada. Självrisken är 4 000 SEK.Vem gäller försäkringen för?Försäkringen gäller för REV och till REV anslutna medlemmaroch för sådan verksamhet som ingår i medlemsstadgar. Försäkringen gäller också för REV eller medlemsåsom ägare/förvaltare av gemensamma lekplatser, båt- ochbadbryggor samt fastigheter och byggnader. Premien ingår imedlemsavgiften till REV så alla föreningar som ingår i REVhar denna försäkring automatiskt. Försäkringen börjar gällafrån och med att medlem blivit antagen i REV.Om din vägförening inte är med i REV får du mer inforationom medlemskapet samt försäkringen genom att kontaktaREVs kansli på telefon 08-20 27 50 eller www.revriks.se.Att tänka på vid skadorEva Ståhlfors, avtalsansvarig på If, berättar:– De vanligaste anmälningarna som kommer in från REVmedlemmarär frågor som handlar om ansvar- och rättsskyddsförsäkring.Frågor som kan bli nog så animerade omdiskussionerna förs på plats i samband med att någon t ex fåttsin bil skadad.Det finns en mängd situationer som innebär att någon tyckersig ha rätt att göra anspråk på skadestånd från en väghållare.REVs försäkring innebär att det är If som kontrollerar om detfinns några omständigheter som ger den drabbade rätt att fåersättning för en skada.– Samfällighetsföreningen behöver bara ta emot anmälan ochsedan kontakta REV, som vidarebefodrar till If. Vi tar den eventuellastriden med den drabbade och i de fall föreningen ansesskyldig till händelsen förhandlar vi fram ett rimligt skadeståndoch betalar ut det.Om föreningen drabbas av en skada är det viktig att anmälangörs så snart så möjligt till REV. Lämna inga utfästelser ellergarantier för ersättning till några skadelidande då If tar handom denna diskussion. Komplettera gärna med foto om det finns.Skadeexempel från verklighetenEn privatperson skadar sitt fordon då hon kör av vägen vidhalt väglag. Ersättningskrav ställs mot vägföreningen då skadelidandeanser att skadorna orsakats av undermålig halkbekämpningfrån föreningen sida. Föreningen anmälde skadantill If som efter inhämtande av kompletterande uppgifteravböjde skadan. Händelsen inträffade i början av novemberunder en ovanligt tidig snöstorm. Föreningen hade, trots attdet är övervägande del fritidsfastigheter i området, ett avtalmed entreprenör om snöröjning och halkbekämpning underperioden mitten av november till sista april. Det fanns påskadeplatsen även en sandlåda som boende kan använda vidbehov. En trafikant har enligt trafikförordningen att iakttaden omsorg och försiktighet som krävs utifrån rådande omständigheteroch ska således anpassa sin körning utefter vädret.Utöver detta hade föreningen agerat helt riktigt genomatt anlita entreprenör och placera ut sandlådor.Tips: Anlita entreprenör och ha skriftliga avtal, utplacering avsandlådor enbart är inte tillräckligt men ett bra komplement tillandra åtgärder. Anmäl alltid skadan till If – gå inte in i diskussionerom ansvarsfrågan med skadelidande.En medlem i förening klandrade stämmobeslut avseendeansvarsfrihet för styrelsen. Ärendet gick till fastighetsdomstolensom lämnade medlemmens klandertalan utanbifall. Medlemmen överklagade då fastighetsdomstolensbeslut och ärendet gick vidare till hovrätten. Även i dennainstans lämnades klandertalan utan bifall. Medlemmenöverklagade på nytt, denna gång till Högsta domstolen. IHögsta domstolen krävdes prövningstillstånd för att ärendetskulle kunna prövas ytterligare. Eftersom nödvändigt prövningstillståndinte beviljades stod hovrättens bedömningfast. Ett rättsskyddsärende kan således dra ut på tiden ochprövas i många instanser, under denna tid finns det möjlighetatt använda sin försäkring för att löpande kunna ersättasitt ombud innan ärendet är slutligen avgjort.Tips: Var noggranna med att följa de regler som gäller kringstämma och stämmobeslut. I detta ärende vann föreningen eftersomalla krav var uppfyllda och i slutänden behövde deninte nyttja sin egen försäkring då motparten ådömdes att betalaföreningens rättegångskostnader.Tips om rättsskyddsskadorRättsskydd är den skadetyp som ökar mest till antalet. Genomsnittsskadanför en rättsskyddsskada är 60 000 SEK. Följ våratips för att undvika en rättsskyddsskada:• Välj avtalsparter med omsorg• Ha alltid tydliga avtal/kontrakt med klart formulerade uppdragför alla era anlitade entreprenörer, gärna standardavtal.Detta gäller både för rättsskyddsskador och ansvarsskadoroch det viktigaste är att ha skriftliga avtal. Exempelvisi ansvarsskador vad gäller snöröjning eller andra avtalmed entreprenörer avseende förvaltning av fastigheten.• Spara all skriftlig kommunikation (brev, mail, fax etc) medmotpart, både för bevisfrågan och för er anmälan om rättsskyddtill If• Var noga med att följa gällande lagar och förordningar avseendebeslutsfattande för samfälligheten - särskilt beslutpå stämmor och årsmöten• Ingå inga avtal oförsäkrade, dvs innan medlemskapet iREV.24 Bulletinen Nr 3 • 2011


Bulletinen Nr 3 • 2011 25


jurIdIKLagen om offentlig upphandlingBehöver vägen asfalteras om eller ska ni omförhandla vinterväghållningskontraktet? Då kan det varabra att veta vad som gäller vid upphandling. Detta kan i vissa fall bli aktuellt för samfällighetsföreningar.Först måste vi reda ut begreppen något.vad Är uPPhandlInG?En upphandling är ett sätt för t.ex. statliga myndigheter,kommuner och landsting att på bästa sätt använda de medelsom finansierar inköp. Genom att uppsöka och dra nytta avden fria konkurrensen på den aktuella marknaden blir det enbra affär. Syftet är också att leverantörerna har möjlighetatt tävla på lika villkor i varje upphandling.nÄr Är man sKyldIG att uPPhandla?De som enligt lag ska upphandla är offentligt styrda organ 1 ,enligt 2 kap 12 § lag (2007:1091) om offentlig upphandling.Med detta menas sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar,särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelsersom tillgodoser behov i det allmännas intresse och uppfyllernågon av de tre punkterna i paragrafen. Av dessa punkter ärbara punkt ett som påverkar samfälligheter, den lyder: som tillstörsta delen är finansierade av staten, en kommun, ett landsting el-ler en upphandlande myndighet. . Det vill säga, om föreningen fårbidrag från staten och/eller kommunen och detta överstiger 50procent av föreningens driftskostnader för upphandlingsåret,innebär detta att föreningen är ett offentligt styrt organ i lagensmening och en upphandling ska ske. Föreningens skyldighetatt upphandla är alltså beroende av bidragens storlek.hur GÅr det tIll?En offentlig upphandling inleds med identifieringen av ettbehov och en analys av hur detta behov ska tillgodoses.Efter detta planeras upphandlingen och en beräkning avkontraktets värde ska göras. Beräkningen görs för att se hurkontraktets totala värde förhåller sig till tröskelvärdena, eftersomdetta visar vilka regler som ska användas. Överstigerkontraktets värde ett visst tröskelvärde, som varje år meddelasav regeringen, måste upphandlingen annonseras i Europa.Kontrakt som värderas under tröskelvärdet annonseras barai Sverige och är en så kallad nationell upphandling. Det ärolika tröskelvärden beroende på vad som upphandlas. Dettröskelvärde som gäller nu är, för varor och tjänster 1 919 771kr och för byggentreprenader 48 193 215 kr. Dessa värdenmeddelades av regeringen i oktober 2010, nya värden kommeratt meddelas i höst.För upphandlingunder tröskelvärdenafinns tre olikaförfaranden. Förenklat förfarande,urvalsförfarande och handling. Den upphandlande myndighetendirektupp-(föreningen) får fritt välja mellan ett förenklat förfarandeeller ett urvalsförfarande. Det som oftast är aktuellt för samfällighetsföreningarär direktupphandling där tillvägagångssättetär annorlunda jämfört med de andra förfarandena. Meddirektupphandling menas ett förfarande där föreningen intemåste annonsera ut kontraktet utan kan vända sig direkt tillen leverantör. Direktupphandling får endast användas omkontraktets värde uppgår till högst 15 procent av tröskelvärdetför varor och tjänster. Detta värde används även omdet gäller ett byggentreprenadkontrakt. Just nu ligger alltsågränsen för direktupphandling på 287 000 kr (avrundat tillnärmaste 1000-tal enligt konkurrensverket). Om det inte ärmöjligt att göra en direktupphandling för att värdet av kontraktetöverstiger 287 000 kr, så får föreningen välja mellanett förenklat förfarande och ett urvalsförfarande.Lite kort kan sägas att förenklat förfarande innebär att allaleverantörer har rätt att delta. Deltagande leverantörer skalämna anbud och den upphandlande myndigheten (föreningen)får förhandla med en eller flera anbudsgivare. Vidurvalsförfarande har alla leverantörer rätt att ansöka om att få1Hela lydelsen av 2 kap 12 § Lag (2007:1091) om offentlig upphandling: Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar,särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning attbehovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och1. som till största delen är fi nansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet,2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller enupphandlande myndighet.26 Bulletinen Nr 3 • 2011


lämna anbud. Den upphandlande myndigheten (föreningen)bjuder därefter in vissa leverantörer att lämna anbud ochden upphandlande myndigheten får förhandla med en ellerflera anbudsgivare. Vid dessa upphandlingsförfaranden skakontraktet annonseras och ett förfrågningsunderlag skrivas.FörFrÅGnInGsunderlaGet sKa InnehÅlla:1. Krav på leverantören (leverantörens ekonomiskaställning samt tekniska och yrkesmässiga kapacitet)2. Kravspecifikation eller uppdragsbeskrivning (t.ex.tekniska specifikationer)3. Utvärderingsgrund – ska det ekonomiskt mestfördelaktiga eller det lägsta priset väljas? Väljs detekonomiskt mest fördelaktiga måste kriterier förhur detta väljs vara specificerade.4. Kommersiella villkor som ska gälla under avtalsperioden(så som betalnings- och leveransvillkor)5. Administrativa bestämmelser för upphandlingen(så som sista anbudsdag, anbudets giltighetstidoch upphandlingsförfarande)Krav får också ställas på hur kontraktet ska fullgöras,t.ex. miljöhänsyn.Detta förfrågningsunderlag ligger sedan till grund för anbudensom kommer in från leverantörerna. Förhandlingaroch val av leverantör får inte ske på annan grund än det somspecificeras i förfrågningsunderlaget.Trots att direktupphandlingen tillåter att en föreningvänder sig direkt till en leverantör så är det lämpligt att tain anbud från olika leverantörer för att jämföra och se vilketanbud som är bäst för föreningen.För den som är intresserad har konkurrensverket utkommitmed en skrift om upphandling som heter ”Upphandlingsreglerna– en introduktion” som finns att ladda ner från derashemsida, http://konkurrensverket.se/t/Process____2119.aspxVi vill framhålla att eftersom dessa regler endast gällernär föreningen har fått bidrag för väghållningen som överstiger50 procent av driftskostnaderna så har medfinansiär,det vill säga kommunen eller Trafikverket ett stort ansvargenom hela processen. En förening behöver alltså inte självaombesörja annonsering i Europa om det är aktuellt, ellerupprättande av omfattande underlag för inhämtande av offerter.Denna artikel syftar till att informera om när reglernablir tillämpliga och vad som då ska iakttas. Huvudansvaretatt allt går rätt till enligt REV:s synsätt ligger på den somhuvudsakligen bekostar åtgärden, det vill säga Trafikverketeller kommunen.Om ni har några frågor får ni gärna kontakta REV:s kansli.Allt ni behöver veta om lagaroch förordningar, förvaltning ochvägteknikMånga nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskapernaför föreningens trotjänare? Vill ni arbetatillsammans eller läsa in er var och en för sig?REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” ärframtagen för att passa lika bra till en studiecirkelsom för självstudier.Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv kan startaen studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar,förvaltning och vägteknik upp. Teori varvas medexempel tagna ur verkligheten. För er som vill arbetai en studiecirkel kommer handledarmanualen och USBminnetmed Powerpointbilder, som båda ingåri kurspaketet, väl till pass.I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och material påett USB minne.795:- inkl moms för medlemmar1595:- inkl moms för icke medlemmarDet går att beställa extra kursböcker och då betalarman som medlem 235:-/st inkl moms och som ickemedlem 470:-/st inkl moms. På samtliga priser tillkommerporto.Välkommen med er beställning till REVs kansli via e-post kansliet@revriks.se eller via telefon 08-20 27 50.Text: Louise Bark & Karin HammarlundBulletinen Nr 3 • 2011 27


Hur gick det i Sundsvall?Rapport från REV:s möte med ansvariga kommunalrådLäsaren av Bulletinen minns kanske artiklarna om bl.a. Enköping och Sundsvall i REV-Bulletinen nr 12011, i vilka det redogjordes för olika bekymmer som kan uppstå i gränsdragningen mellan kommunaloch enskild väghållning samt hur Sundsvalls kommuns beslut att upphöra med den tidigare frivilligtpåtagna väghållningen av vissa enskilda vägar lett till problem för några av de enskilda väghållarnainom kommunen.Mötet med väghållarnaDen 27 januari i år höll REV ett informationsmöte för enskildaväghållare i kommunen och REV:s representanter LeifKronkvist, Mikael Näslund och Uno Jakobsson passade dåsamtidigt på att sammanställa de olika problem som väghållarnaupplevt; allt från bristande information från kommunenom, hur och varför den frivilligt påtagna väghållningenskulle upphöra till en förening vars belysningsanläggningnedmonterades och försvann när kommunen tog sin handifrån skötseln av vägen, (läs gärna artikeln igen, finns påwww.revriks.se )Kommunalråden tar emotEfter en kontakt under våren med kommunens ledning, villekommunalråden Lars Persson (fp) och Erland Solander (m)gärna träffa Maria Sundström, REV:s kanslichef, och undertecknad,Uno Jakobsson, för en diskussion, som visadesig bli givande. Kommunalråden förklarade bakgrunden tillbeslutet (som tagits under deras tid i opposition och förklaradesav behov av att spara på kommunens utgifter i börjanav 2000-talet) och tillstod att det varit en del gnissel undergenomförandet, men att kommunens ambition var och äratt överlämna vägarna i upprustat och godtagbart skick. På28 Bulletinen Nr 3 • 2011


frågan varför kommunen ej stått för erforderliga omförrättningarför att bringa ordning bland deltagande fastighetersamt fastställande av nya, aktuella andelstal, kunde en visssjälvkritik skönjas på så vis att det nu i efterhand kan sägasatt det hade nog underlättat processen och lett till bättreförutsättningar för väghållarna att komma igång med sinförvaltning. Men, att nu, när endast 5 föreningar återstårav totalt cirka 80 berörda väghållare, är det svårt att ändrapolicy för genomförande av kommunfullmäktiges beslut.Däremot förklarade Lars Persson att kommunen självfalletbör vara behjälplig om det visar sig att det finns brister inågon av de vägupprustningar som kommunen genomförtinför respektive överlämnande.Strategi för belysningsfrågorErland Solander kunde berätta att kommunen just nu arbetarmed att ta fram en strategi för belysningsfrågor på enskildavägar och som även kommer beröra vissa allmänna vägar, därTrafikverket ej längre är intresserad av att vara huvudmanför vägbelysning. Det är troligt att detta arbete kan ledafram till en policy om utförande av mer strategiskt placeradebelysningspunkter till förmån för gångtrafikanter istället förden äldre modellen att hålla en hel vägsträcka och körfältenupplysta. Från REV:s sida framhölls vikten av att denenskilda väghållaren får professionell hjälp med det tungaansvar en belysningsanläggning innebär och gärna att huvudmannaskapetför en sådan anläggning får förbli kommunalt.Den försvunna belysningsanläggningenMötet med kommunalråden hölls på ett principiellt plan ochi en vänlig och saklig samtalston, men när vi ändå var på plats,ville vi också passa på tillfället att fråga om den försvunnabelysningsanläggningen längs Plantvägen i Nedansjö. Somberättades i Bulletinen nr 1 var nedmontering av anläggningenpolisanmäld och kommunalråden bekräftade att mannu avvaktar denna utredning, men att man från kommunenssida ej stängt dörren för att försöka hitta en konstruktiv lösning.För att informera sig om situationen, hade de bäggekommunalråden nyligen träffat berörda fastighetsägare påplats i Nedansjö. Vi får se vad kommunen så småningomkommer fram till. Kanske ett återställande av strategisktplacerade belysningspunkter på kommunens bekostnad kanvara något? tänkte jag på vägen från mötet.Samarbete med REVMot slutet av det givande mötet med Lars Persson och ErlandSolander kom frågan upp om kommunens intresse avatt ta hjälp av REV att arrangera en kurs i förvaltningsfrågoroch vägteknik för de berörda väghållarna. Kommunalrådenvisade ett positivt intresse härför och vi enades om att återkommai frågan och också att REV även framgent skall biståde enskilda väghållarna i Sundsvall i sina kontakter medkommunen; ett samarbete som förhoppningsvis kan varagivande för såväl de enskilda väghållarna som kommunensUno Jakobsson blir intervjuad av lokal-tv efter mötet med kommunalråden.invånare och leda till att det tidigare missnöjet byts ut till ettfruktbart samarbete mellan det allmänna och den enskildaväghållningen.Avslutande reflektionerSom konstaterades i den tidigare artikeln (nr 1 2011) innebärprincipen om den kommunala självbestämmanderätten bl.a.att varje kommun själv har att avgöra om stöd skall ges tillenskild väghållning eller ej. Däremot så kan och bör medborgarnaoch därmed de enskilda väghållarna ha synpunkter påhur stödet ser ut och hur genomförandet av förändringar avstödet sker. I Sundsvall så har beslutad förändring inte genomförtspå ett helt igenom tillfredställande sätt; missnöjetbland fastighetsägare och väghållare har ju hörts ända nedtill Stockholm! Men, det är bra att den politiska ledningenär villig att lyssna till kritiken och de löften som nu gettsom att brister i överlämnandet skall rättas till är bra. Dockhade det varit ännu bättre om kommunen också såg tillatt ta ansvar för att ge väghållarna verktygen för att kunnasköta vägarna och se till att ordna med erforderliga omförrättningarnär kommunen nu efter 40 års frivilligt påtagenskötsel återlämnar vägarna till fastighetsägarna.Text: Uno JakobssonBulletinen Nr 3 • 2011 29


Gropig väg? Den hyvlar jag!Vägarbeten utföres, i östra Svealandmed omnejd:• Hyvling, kameraövervakad• Bombering (väglutning för vattenavrinning)• Reparation av vägtrummor• Dikesrensning• Borttagning av stenar i vägeller vägkanter med gripskopa• Spridning av väggrusMedlem iwww.osslunds.seRing: 070 651 90 71F-skattsedel fi nns.ansvarsförsäkring fi nns via if.Lågframkörningsavgift!Problem med slitenasfaltyta, potthål, rakaeller ojämna sprickor?Med Bornitsprodukter är detenkelt få en slitenyta att bli som ny och attfylla igen hål och sprickor!* Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar.Mer info om våra produkter hittar du här:www.bornit.seTelefon 0454-169 30 | info@bornit.se10%rabatt*Prenumererapå REV Bulletinenför bara 80 kr/årBulletinenRiksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2011TEMA: Ordning & redaGrattis allagrusvägshållare!– nu har vi en dammbindnings-doktor!PRESSTOPP!Bornit annons 60x90.indd 1 11-01-19 09.57.14Extra vinterpengar!1 Bu letinen Nr 1 • 20 1Är det fl er i vägföreningen som vill haBulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapetingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplarkostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/årför övriga.Beställ din prenumeration via mail.kansliet@revriks.seVÄGADMINISTRATIONBokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring.Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift förnäringsidkare.Paketpris 2875 krMer info på www.gelinfo.seGelinfoTel: 0696-200 60 E-post: info@gelinfo.se30 Bulletinen Nr 3 • 2011


Optimus AdvokatbyråAdvokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark• Rådgivning till enskilda väghållare• Fastighetsrätt• FamiljerättBulletinenUtgivningsplan 2011Nr 4/11Sista bokningsdag 3 novAnnonsoriginal 10 novUtgivning8 dec070-735 87 56 uno.jakobsson@optimusadvokat.se070-371 92 00 louise.bark@optimusadvokat.sewww.optimusadvokat.seNr 1/12Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning8 feb16 feb13 marsNr 2/12Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning31 april7 maj5 juniFÖR VÄGENKomplett sortiment för väg ochskyltning besök vår hemsidawww.provia.netFörhindrar imbildningHydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vidtemperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycketbättre bild jämfört med traditionella speglar.UnderhållsfriHydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bildunder lång tid.Konventionella speglarHYDRO speglarVattendropparSkikt av Super-HydrophillicJämn vattenfilmVattenfilmSpegelytaDiffus reflektion orsakad avvattendropparSpegelytaNormal reflektion tack vareSuper-hydrophilic skiktetTel 054-51 21 30Fax 054-51 21 39Box 9,663 21 SkoghallBesök: Vidövägen 1www.provia.netSKYLTAR • VÄGGRIND– BOMKostnadsfri rådgivning i vägjuridiktill REVs medlemmarSärskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador,boutredningar och arvsrätt.Bengt Nydahl– Det ni behöver finns hoswww.skogma.seSkogmahuset, 830 70 HammerdalTel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87Riddargatan 35-37114 57 StockholmTel 08-723 15 00info@lindhes.sewww.lindhes.sei samarbete med REVsedan 1968Bulletinen Nr 3 • 2011 31


B POSTTIDNING:Returadress:REV, Riksförbundet Enskilda VägarRiddargatan 35-37114 57 Stockholm1 1 1 0 1 3 4 0 0Kör den enkla vägenDet mest användarvänliga programmet föradministration av din vägsamfällighet ochvägförening.Medlemsuppgifter frånLantmäteriet ingår.Fjärrprint och e-post avfakturor och egnadokumentAbonnera påmedlemsuppdateringar frånLantmäteriet.Webbaserat & prisvänligt!Tel: 0709 73 46 10www.vagnu.seBild tagen från en samfällighetsföreningutanför Trosa, inskickad av Mikael Lisinski.EVA-REV handboken– alla enskilda väghållares bibelArbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en förening för enskild väghållning?Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild VäghållningAnvisningar (EVA-REV) oumbärlig.Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi, teknisk väghållning,trafi kfrågor, miljö och mycket mer.Det fi nns även en rad mallar som gör livet som väghållare enklare.I nyuppdaterade EVA-REV är ekonomiavsnittet kompletterat, frågan om farthinderutförligare behandlat, liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållandeav ledning i väg m m.EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr,moms och porto tillkommer.Välkommen med beställning till REVs kansli via e-post kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50.

More magazines by this user
Similar magazines