Samrådshandling del 2 - Ängelholms kommun

DEL 2Fördjupningar och utgångspunkterVEGEFÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANERFÖR DELAR AV HELSINGBORGS, HÖGANÄS OCH ÄNGELHOLMS KOMMUNERÄNGELHOLMSKOMMUNSAMRÅDSHANDLING 2006-05-05

This manual provides a compilation of the Policies that constitute themanagement practices of the Facilities Engineering Services Section,Engineering Department (FESS/E). The purpose of this manual is to controlFESS/E policy, practices and procedures, to assure appropriate flowdown,response and implementation of externally imposed requirements andinternally developed initiatives.The policy system includes necessary documentation for receipt, distribution,review, control and response of internally and externally imposed DOEOrders, Federal, state and local laws and regulations. The process furtherprovides for consistent review and interpretation of DOE directives, Federal,State and local laws and regulations, formal establishment of policy withimplementation guidance, development of specific implementation proceduresby line organizations, independent review and formal approval of procedures,control of changes to policy and procedures, and independent audit and selfassessmentof policy implementation.FESS/E policies typically are initiated as a result of either external input orinternal FESS/E initiatives. External initiators are transmitted in formalcorrespondence. Internal initiatives usually result from FESS/E staff becomingaware of Federal, state and local laws and regulations that have an impact onthe department.FESS/Engineering Policy ManualWARNING: This policy is subject to change. The current version is maintained on the FESS website. Rev. 09/14/2011

INNEHÅLLDEL IPLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSEREtt gemensamt utvecklingsprojekt för tre kommuner1Projektets syfte och mål2Planprocessen3Strategiska frågor4Pågatåg - en strategisk satsning för områdets utveckling 4Boende nära natur och kommunikationer4Turism och rekreation5Barriärer och samband i området5Möjligheter till ökat samarbete5Några allmänna utgångspunkter ur kommunernas översiktsplaner 6Planförslag8Sammanfattning8Strukturer10Bebyggelse11Kommunikation14Rekreation17Turism19Potential i sammarbetet mellan kommunerna20Konsekvenser av planförslaget21Sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenser 25Riksintressen26Miljökvalitetsnormer27Miljöbedömning enligt miljöbalken28DEL IIFORDJUPNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTERBebyggelse 31Förutsättningar 31Bebyggelseutvecklingen 31Sevice 33Alternativa utbyggnadsriktningar 35Utbyggnadsmöjligheter i byarna 36Stationsbyn 38Utvälinge 40Norra Häljaröd 42Tånga 44Rögle 46Välinge 48Kommunikation 49Regionala samband 49Förutsättningar och utgångspunkter 51Gång- och cykeltrafik 52Utvecklingsmöjligheter 53Busstrafik 55Bil 56PM 2005-10-10 Angående förutsättningar för etableringav en Pågatågsstation vid Vegeholm 58

Rekreation 61Rekreation är att återskapa 61Landskapet som utgångspunkt 61Utvecklingsmöjligheter 63Turism 71Turismen som näring 71Ekoturism är hållbar turism 72Effekter 72Förutsättningar 72Vem är besökaren? 74Utvecklingsmöjligheter 74Utgångspunkter 77Områdets historia och utveckling 77Landskapsanalys 81Internationella mål för kustområden 87Riksintressen 87Skyddade områden 90Denna del innehåller ett fördjupat underlag kring planförslagets teman- bebyggelse, kommunikationer, rekreation och turism. Vidare finnsunderlag om områdets historia, en landskapsanalys och beskrivningarav riksintressen och skyddade områden.Källor

BEBYGGELSEFÖRUTSÄTTNINGARBebyggelsen i området är samlad i byar avbegränsad storlek. Utanför byarna är bebyg-gelsen samlad kring vissa vägar. Mellan dessaligger åkrar. I övrigt präglas jordbruksland-skapat at av stora gårdar.JONSTORPÄNGELHOLMBEBYGGELSEUTVECKLINGENDen äldsta bebyggelsen fanns antagligenunder tiden yngre stenålder. Efterhand sombruket av jorden utvecklades ökade det fastaboendet. Byar uppstod med bestämda lokaliseringaromkring år 1000. Dessa byar bestodända fram till 1800-talets skiften. Under1700-talet var ängs- och betesmarker till ytanflera gångar större än åkerarealen. Bygdensbyggnader var uppförda både i korsvirke ochskiftesverk. Kullabygden tillhörde de delar avSkåne som förändrades mest under 1800-talet.Skiftesreformernas genomförande innebarflyttning av gårdar och uppodling av utmarker.Kulturlandskapet förändrades radikalt.Byn Norra Häljaröd bevarar dock den oskiftadebondbyns bebyggelsestruktur. Befolkningsökningenunder denna tid ledde till ökadbosättning i kustområdena. I de gamla byarnatillkom gatehus.Järnvägens tillkomst skapade nya förutsättningarför bybildning i området. Exempel ärKartan visar den bebyggelse som fi nns i området. Bebyggelsen på landsbygden mellan byarnaär mycket sparsam på grund av att gårdarna som ligger här har stora ägor.Vegeholm och Rögle men också Mjöhult, Kattarpoch Strövelstorp. Tegeltillverkning varen annan grund för bybebyggelse som vi serexempel på i Utvälinge, Tånga och Rögle frånbörjan av 1900-talet. Rögle blev också somnämnts stationssamhälle och Tånga utveckladestill den radby den är än idag.Under andra halvan av 1900-talet tillkomsommarstugebebyggelse vid kustbyarna. Härpågår en omvandling till åretruntboende.0 1 2 3 4 5kmBefolkningInvånarantal i de orter som ligger inom 5 kmfrån stationsläget:Farhult 233Mjöhult 249Norra Häljaröd inkl. Döinge 140Vege stationsby 23Tånga-Rögle 237Utvälinge 195Välinge 154Svedberga 41Glesbygd Helsingborgs kommun 29931

Begränsningar för bebyggelseutvecklingenDe byar som finns har var och en sin egenkaraktär. Denna skillnad i utformning ochidentitet är en av kvaliteterna i området. Viden utbyggnad bör man slå vakt om detta.Orterna bör inte tillåtas att växa samman.Byarna längs kusten ligger väl skilda frånvarandra. Mellan byarna finns strandängar.Den visuella kontakten med havet från slättenovanför och från vägen som följer kusten ärgod. Höganäs har i sin översiktsplan betonatvikten av att dessa byar inte breder ut sig mer.Det bör också vara en princip i detta arbete.Utbyggnadsmöjligheterna begränsas dess-utom av hur mycket orterna kan växa utanatt gå miste om sin särart. Utbyggnadstaktenhar i detta sammanhang stor betydelse meden långsam tillväxt integreras nya invånarei ortens sociala struktur och bebyggelsenanpassas på ett helt annat sätt än om en störregrupp byggs vid ett tillfälle.Nyetableringar ute i jordbrukslandskapet ärinte lämpligt. Möjligen kan enstaka hus till-låtas i anslutning till befintliga byggnader ilägen där det inte stör. Natur- och kulturvär-dena längs kusten och Vege å begränsar ocksåutbyggnadsmöjligheterna.SERVICESkolorJonstorp har skola för årskurserna 1 – 9. Upp-tagningsområdet är den nordöstra delen avHöganäs kommun. Högstadium och gymna-sium finns i Höganäs. Barnen i Farhult ochN Häljaröd har 5 respektive 7 km till skolan.De har rätt till skolskjuts.Rögle har skola för årskurserna 1 – 6. Det finnsockså barnomsorg för barn 0 – 7 år. Upptag-ningsområdet är norra delen av Helsingborgskommun. Högstadium håller på att införas iKattarp och gymnasium finns i Helsingborg.Barnen i Välinge bor i Helsingborgs kommunoch hör till Rögle skola och dit har de separatcykelväg. Fågelvägen är det närmare till Strö-velstorp men förbindelserna dit är betydligtsämre.Barnen i Utvälinge har tre kilometer till Rögleskola. De har inte rätt till skolskjuts utan cyklareller blir skjutsade av föräldrar. Vägen är smaloch bilarna håller hög fart. Korsningen medväg 112 är farlig.Ungdomar som bor i norra delen av Helsing-borgs kommun väljer ofta att gå på högstadieti Ängelholm. Där brukar de tas emot i mån avplats även om de hör till skolorna i Kattarpoch Helsingborg.Skolor – Kring skolorna är en cirkel medradie 2 km, dvs rimligt gång- och cykelav-stånd även för små barn under förutsättningatt de inte behöver passera trafikerade vägar.Barnen i Utvälinge, N Häljaröd och Farhultbör ha rätt till skolskjuts eller buss.I och med att tyngdpunkten i bebyggelsenförskjuts norrut kan det finnas anledning attompröva läget för skolan.Strövelstorps skola har årskurserna 1 – 9.Upptagningsområdet är södra delen av Ängel-holms kommun. De flesta barnen kommerfrån samhället och från den omgivande lands-bygden.I södra Ängelholm finns grundskola med års-kurs 1 – 6. Inne i centrum finns ett rikt utbudav skolor med olika inriktning, som vändersig till ungdomar och till vuxna.33

ALTERNATIVA UTBYGGNADS-RIKTNINGARUtbyggnaden kan ske på olika sätt. Ett sam-hälle vid stationen är en viktig förutsättning.Detta samhälle bör påbörjas innan dubbelspå-ret byggs för att en station ska kunna kommatillstånd.Stationens påverkan på utbyggnaden blirstörst inom de närmaste kilometerna. Härbeskrivs några av de utbyggnadsalternativsom kan tänkas. Vilket det blir beror på poli-tiska beslut som styr planläggningen, på varnya bostäder kommer att efterfrågas och påmarkägarnas intresse av att exploatera ellerstycka av mark. På lång sikt kan flera av alter-nativen blir verklighet.0 5kmAlt 2 - Stationsbyn, Tånga och RögleAlternativet innebär att stråket längs Tånga-vägen mot Kattarp - Helsingborg byggs ut ochatt fler kan komma att bo i närheten av skolan.Det innebär också bättre förutsättningar föratt skolan ska bli kvar på sikt.0 5kmAlt 4 - Stationsbyn och KustvägenÄngelholms utveckling påverkas också avutvecklingen kring stationen.En utvecklingsmöjlighetär att Ängelholm växer med tät-bebyggelse längs järnvägen söder ut och attstationsbyn och Utvälinge byggs ut liksomövriga kustorter.0 5kmAlt 1 - StationsbynOm all ny bebyggelse konsentreras till sta-tionsbyn som kan växa snabbt. Denkan inne-hålla marklägenheter och kanske något litetflerbostadshus samt eventuellt arbetsplatseroch viss begränsad service.0 5kmAlt 3 - Stationsbyn, Utvälinge och FarhultKustsamhällena är attraktiva bostadsorter.Ökad befolkning här kan ge underlag fören bättre bussförbindelse mellan Höganäs– Jonstorp – Stationsbyn– Ängelholm.0 5kmAlt 5 - Liten utbyggnad utan stationGällande översiktsplaner visar en måttligutbyggnad. Om stationen inte kommer tillstånd kommer efterfrågan på bostäder i områ-det troligen att vara måttlig.35

Alternativa stationslägenTre olika stationslägen har diskuterats.Läge 1 nära ån är bra ur rekreationssynpunktmen ocentralt i den illustrerade nyabebyggelsen. Kopplingen till väg 112 ärmindre bra.Läge 2 ger goda utvecklingsmöjligheter förny bebyggelse vid Vege station. Områdetväster om vegetationsridån kan användasför ytterligare bostäder, per sonal intensivaarbetsplatser, småindustri, hästgårdar ellerliknande.Läge 3 nära väg 112 är svårt att bygga intillpå grund av bullerstörning från vägen. Lägetger inte väsentligt bättre förutsättningar förbilpendling än ett läge något längre norrut.Läge 2 förordas med motiveringen att enstation bör ligga mitt i ett samhälle och detfinns förutsättningar att utveckla ett nyttstationssamhälle i detta läge. Läget hardessutom bra koppling till områdets naturochkulturvärden och är lätt att nå för pendlarefrån väg 112.123Alternativa stationslägenUtformning av ny bebyggelseBebyggelsen i området är av tradition relativtsmå hus av tegel eller puts, ekonomibyggna-derna är ofta av trä och rödmålade.De stora gårdarna och Vegegholms slott ärockså i tegel eller ljus puts men har ekonomi-byggnader i gråsten samt i trä.Tillkommande bebyggelse bör ansluta tilllokal bebyggelsetraditionmen kan ändå varamodern. Stationsbyn blir en helt ny gruppmed behov av eget centrum och egen identitet itetvilket bör beaktas vid utformning av byggna-der, gator och offentliga rum.36

UTBYGGNADSMÖJLIGHETER IBYARNAUtbyggnadsmöjligheterna i de olika byarnahar inventerats med utgångspunkt från landskapoch befintlig bebyggelse. Någon ställ-ning till lämplig omfattning av utbyggnaden irespektive by eller fördelningen mellan byarnai olika etapper har inte tagits i samrådsförsla-get. Det ska i stället ses som ett underlag församrådet och en diskussion om utbyggnadensinriktning tillsammans med de översiktligastrukturskisserna.Orange färg på kartan till höger visar enutbyggnad som kan ske på platsens villkor.Den innebär ökad befolkning, men byarnabehåller sin karaktär och påverkan på land-skapet blir måttlig.För att belysa en större utbyggnadspoten-tial med en framtida station har ytterligareutbyggnadsmöjligheter studerats. De bör sessom antingen en långsiktig utbyggnad på 30-40 års sikt eller som en möjlighet att koncen-trera utbyggnaden till en eller ett par byar. Ensådan utbyggnad innebär större förändringari den berörda orten, men kan också ge förut-sättningar för utökad service, nya gång- ochcykelvägar mm. Dessa ytor markeras medorange ram.De röda ytorna är de som idag anges förutbyggnad i de tre kommunernas gällandeöversiktsplaner.0 1 2 337

STATIONSBYNEn pågatågsstation skulle ge förutsättningarför en helt ny stationsby samtidigt som byn ären förutsättning för att stationen ska kommatill stånd. Söder om det gamla stationslägetkan en ny station placeras. Där kan en bybyggas vid stationen och få god anslutning tillväg 112. Det fåtal villor, som finns i områdetidag kan inlemmas i den nya byn.Ett stationssamhälle ska vara trevligt att bo ioch vara välkomnande för besökare. Det kanfinnas utrymme för viss service i anslutningtill stationen som blir byns naturliga centrum.Bebyggelsen närmast stationen bör varatätare än den som ligger längre bort. Vid sta-tionen kan alternativ till villaboendet erbjudastill exempel i radhus. De som vill ha nära tillbra kommunikationer och vacker natur kan fåmöjlighet att bosätta sig här.Den nya byn kan få en viss centrumfunktionför ett stort omland. Förutom Pågatågsstatio-nen kan byn rymma affär, servicebostäder föräldre och förskola.Stationsbyn och stationen ställer krav på tra-fiklösningar. Stationen ska vara lätt att nå tillfots, med cykel, buss och bil. Boende i södradelarna av Ängelholm kan välja Vegeholmsom pendlingsstation. En bra kontakt mellanstationen och de rekreationsområden somligger i Ängelholms kommun kan gynnaturism och rörligt friluftsliv samt ge ett kom-pletterande resande.För att det ska vara intressant att bosätta sighär är det viktigt att kommunikationerna ärbra redan från början. I väntan på att pågatå-gen ska stanna kan en första utbyggnadsetapp,med tillräckligt många bostäder, ge möjlighetatt köra en busslinje förbi stationsläget.UtbyggnadsmöjligheterUtbyggnaden kan ske i etapper, först intillbefintlig bebyggelse (1), se bild till höger,för att skapa bättre förutsättningar för en sta-tion. I samband med stationens tillkomst kanutbyggnaden fortsätta söderut längs med järn-vägen med en kraftig vegetationsridå somavgränsning mot landskapet (2). Dessa tvådelar kan rymma mellan 300 och 500 bostä-der beroende på hur tätt och viken typ av husman bygger. Pendlarparkering kan flyttasefterhand som utbyggnaden sker.På lång sikt kan ännu ett område i väster tas ianspråk (3). Denna västra del är lika stor somden östra och kan rymma lika många bostä-der, dvs ca 300 lägenheter i enfamiljshus ellerfler om bebyggelsen blir tätare. En framtidamöjlighet är att bygga öster om järnvägen ochutnyttja närheten till stationen på båda sidorjärnvägen.38

STATIONSBYNBefintliga vägar somkan användas somcykelvägar.ÄNGELHOLMPå lång sikt kanÄngelholm växanärmare stationen.Stationsbyn ochUtvälinge kan till-låtas växa sammaneller hållas isärBehov av säkrarekorsningar.Mot väg 112 kanarbetsplatserbyggasnärmare vägen ochjärnvägen, än bostä-der.KATTARPUTVÄLINGE3TÅNGAPendlar-parkering vidstationen214Alternativ genomfartmellan Kullavägen ochväg 112 förbi stationenFörslag till ny cykelväglängs KullavägenBehov av säker korsningmellan tåg, buss, bil ochcykel, samt möjlighet förgående och cyklister attkorsa Vege å.Eventuell utbyggnads-möjlighet på lång siktKring stationenkan tätare bebyggelse mednågra flerfamiljshus och plats för viss ser-vice som närbutik och förskola lokaliseras. Iområdet utanför kan enfamiljshus och radhusbyggas. Dessutom kan området rymma servi-celägenheter och arbetsplatser.39

UTVÄLINGEMöjlig ny cykelväg till Ängelholm och tillrekreationsområdet längs stranden och Vegeå.Om Kustvägen flyttas så att trafiken leds söderom byn kan vägen genom byn bli säkrare ochcykeltrafiken kan följa den nuvarande vägen.Det ger plats för en nybebyggelse som ärnästan lika stor som byn är idag.Ett grönt släpp som håller isär byarnaskulle kunna innehålla en idrottsplatsSäkrare korsning kan utformas som en rondelleller som ett trevägskors med cykeltunnel.Behov av cykelväg till skolan i Rögle.41

NORRA HÄLJARÖDI byn bor 140 personer i småhus eller på gårdarsom ligger inne i byn. Dessutom finns ett stortantal fritidshus huvudsakligen ner mot havet.Cirka hälften av husen i byn är fritidshus.Kommunen arbetar med en översyn av gäl-lande detaljplaner för att öka byggrätten ochpå så sätt ge bättre förutsättningar att förändrafritidsboende till permanentboende.Döinge är ett sommarstugeområde som liggernere vid stranden och helt skilt från byn.Bebyggelsen ligger nedanför strandvallenoch syns knappt från vägen. Gruppen bör medtanke på landskapsbilden inte tillåtas växa.Flera stora gårdar finns inne i Häljaröd, vilketger karaktär åt byn. Byns äldre delar utgör ettlokalt bevarandeintresse.Rönnen är ett fågelreservat med beträdnads-förbud året om. Kustområdet finns upptagetpå den internationella listan över våtmarks-områden av stor betydelse för skyddet avvåtmarksfåglar, Ramsarkonventionen. Kust-området är Natura 2000-område enligt bådehabitatsdirektivet och fågeldirektivet samt avriksintresse för naturvård och för rörligt fri-luftsliv och turism.Gårdarna intill vägen ger byn karaktär.UtbyggnadsmöjligheterKusten är känslig för störningar från natur- ochkultursynpunkt. Ny bebyggelse kan prövasinåt land, i direkt anslutning till befintligbebyggelse, men endast i måttlig omfattning.Befolkningen kan öka genom att sommarhusblir permanentbostäder vilket översiktsplanenvisar.På lång sikt finns möjlighet att dra vägen söderom byn och låta den befintliga kustvägen blien bygata med sammanhållande funktion förbyn. Cirka 75 nya hus kan i så fall byggas norrom en ny väg.Uteservering42

NORRA HÄLJARÖDDöingeRönnenNorra HäljarödEn cykelväg kan följa strandenlängs befintliga grusvägar om dekopplas samman.Häljaröd kan på lång sikt byggas ut motsöder, eventuellt kan vägen då dras om söderom byn.43

TÅNGATånga by splittrades i och med skiftet ochersattes av en bebyggelse med karaktär avradbyar. De flesta husen är uppförda undersenare delen av 1800-talet. Ett par störregårdar ger karaktär åt området. Småhusen ochde före detta arbetarbostäderna ligger längsTångavägen och de mindre vägarna.Tånga bygdegård kan bokas för möten ochfester. I byggnaden finns café och gårdenfungerar som samlingsplats för byn och helaområdet.Söder om väg 112 finns en plantskola med 11anställda.Tångas karaktär av radby bevaras bäst omman fortsätter bygga enstaka hus längsvägarna i de luckor som finns mellan husen.Dessutom kan vissa större tomter avstyckasför så kallade hästgårdar. Om man väljer detsenare bör man dock beakta allergirisken ochhålla avstånd till övrig bostadsbebyggelse. Deöppna fälten i byns östra delar kan användassom gemensam betesmark.Vägen genom TångaUtbyggnadsmöjligheterÖversiktsplanen visar att cirka 10 lucktomterkan bebyggas.Med en fortsatt utbyggnad kan ytterligarecirka20 tomter längs vägarna avstyckas och kanske10 större tomter för hästgårdar skapas.På lång sikt kan en större bebyggelsegruppsöder om väg 112 prövas. Alternativt kan enny radby byggas utmed en väg i detta läge.Antalet hus blir i så fall mindre. De kortaavstånden gör det möjligt att förbinda bostads-området och stationen med en cykelväg längsjärnvägen. Ny bebyggelse i detta läge kräverdock hänsyn till plantskolan.Mellanrummet mellan Tånga och Rögle medutblickar över slätten bör hållas öppet.Viadukten med väg 112 över järnvägen behö-ver byggas om när dubbelspår anläggs. Dåbör det skapas plats för brukningsväg, gång-och cykelväg och eventuellt bilväg som kanpassera under väg 112 längs järnvägen.Anslutningen från Tånga till väg 112 ochkorsningen där bilar och cyklar ska ta sigöver vägen till stationen är en känslig punktdär trafiksäkerheten bör förbättras.44

TÅNGATrafiksäkerheten i korsningen börförbättras så att bilister och cyklis-ter kan korsa väg 112 på ett säkertsätt.När bron byggs om för dubbelspår kan platsskapas för en cykel- och brukningsväg längsjärnvägen. Det skulle ge god tillgänglig-het till stationen och öka möjligheterna tillrörligt friluftsliv.Möjligt läge för hästgårdar ellerbostäder kombinerade med verk-samheter.På lång sikt kan här finnas plats för en nyhusgrupp eller radby.Tånga och Rögle har olika karaktär och börhållas isär.45

RÖGLERögle samhälle består av tre delar, bruket, sta-tionssamhället och vägbyn. Tegelbruket var igång under större delen av 1800-talet. Det pro-ducerade gult Rögletegel, som kan ses i flerabyggnader på platsen. I dag återstår endastlergravarna, som blivit vattenfyllda dammar.Arbetarna bodde i hus längs Tångavägen.I Rögle finns en skola med årskurs 1-6 samtförskola. Upptagningsområdet består avVälinge, Rögle, Tånga och Utvälinge i Helsingborgskommun. Det finns också industri-lokaler med plats för fler verksamheter.Byn upplevs som ett litet samhälle och präg-las av den tegeltillverkning som under långtid förekom här. Det har tidigare funnits enstation i Rögle. Den lades ner på 1940-talet.Stationsbyggnaden revs 1977 men av denäldre bebyggelsen finns det kavr ett par arbetarlängoroch Wälinge sparbank inom områ-det. Rögle har kulturhistoriskt värde enligtPBL 3:12§.Samhället ligger längs vägen. Byns karaktärkan tåla viss förtätning men inte för mycket.Byn saknar centrum men har en tyngdpunktkring skolan.UtbyggnadsmöjligheterÖversiktsplanen visar en sparsam komplette-ring av bebyggelsen, ca 15 nya hus.Rögle by är unik med sina dammar och sinskola. Dessa kvaliteter bör tillvaratas när bynska växa. Mellanrummet mellan Tånga ochRögle byar bör inte byggas igen.Byns kärna bör markeras med mer bebyggelsenära skolan. Dessutom kan en del lucktomterlängs vägen bebyggas. Några större tomterkan avsättas för odlingsintresserade eller förmänniskor som vill förverkliga sina drömmarpå ett mer ytkrävande sätt. Stora tomter kanavsättas för att möjliggöra djurhållning i litenskala t ex häst- eller hundgårdar.En forsatt utbyggnad kan ge byn en tydligtyngdpunkt kring skolan ca 40 enfamiljshusoch möjlighet till etablering av nya företag ärrimligt.På lång sikt kan man ta vara på den unikamöjligheten att erbjuda exklusivt boende vidvatten. Ca 100 nya hus kan byggas i en grupprunt dammarna.Möjligheten att bebygga den gamla soptippenbör utredas.46

RÖGLEMöjligt utbyggnadsområde kring dammen pålång sikt.Ny cykelväg till stationen och byarna inorr kan följa järnvägen.Skolan är en mötesplats.Hur mycket kan man bygga vid dengamla tippen?Dammarna ochtegelbebyggelsen ger byn dess karaktär.Den gamla kyrkvägen till Välinge är nucykelväg med planskild korsning.47

VÄLINGEI Välinge bor i dag 77 personer. Byn bestårav några större gårdar och en rad av villorpå vägens östra sida. Kyrkan, prästgårdenoch klockarbostället ligger samlade i bynssödra del och har ett kulturhistoriskt värde.Kyrkvägen från Rögle visar sambandetmellan byarna. Den används nu som gångochcykelväg till skolan i Rögle.Byn saknar service och tillgång till kollektiv-trafik.MICO är en kemisk teknisk industri, somligger mitt i byn. Lite längre norrut liggerCernelle, som tillverkar naturläkemedel.UtbyggnadsmöjligheterÖversiktsplanen visar en mindre husgruppsöder om företaget MICO.Det finns flera alternativa utbyggnadsrikt-ningar. Antingen åt öster eller åt väster.Eventuellt kan stora tomter som möjliggörett alternativt boende på landsbygden passa.En grönyta mitt i byn kan bli en samlandeplats och ett alternativ till rörelsestråket längsvägen.Landskapet tål relativt mycket bebyggelse menbyns småskalighet går förlorad om utbyggna-den går för snabbt eller blir för omfattande.VÄLINGEBefintliga småvägar kan bindas samman så att kontaktentill Vegeholm och havet kan återskapas och så att en stationkan nås med en gen och säker cykelväg.LäkemedelsindustrierFörslag till ny bebyggelse längs gamlakyrkvägen, cykelvägen till skolanMöjliga utbyggnadsområ-den på lång siktOmrådet kring kyrkan har ettkulturhistoriskt värde.48

KOMMUNIKATIONOmrådet, som är glest befolkat, är idag nästanhelt bilberoende med svagt underlag för kol-lektivtrafik. Cyklister är hänvisade till de oftasmala bilvägarna med bristande säkerhet.En ny station kan bli möjlig vid Vegeholmnär Västkustbanan ska förses med dubbelspårenligt Banverkets planer. En utgångspunkt fördetta planförslag är att studera kommunika-tion i ett sådant perspektiv.REGIONALA SAMBANDVästkustbanan trafikeras av Pågatåg somgår mellan Ängelholm och Malmö och avÖresundståg som går mellan Helsingör ochGöteborg via Malmö - Köpenhamn. MellanHelsingborg och Ängelholm finns tre statio-ner. För att nå fjärrtrafiken från en station iVege måste man ta Pågatåg till Helsingborgeller Ängelholm.En framtida möjlighet kan vara att utöka Påga-tågstrafiken till Båstad när tunneln genomHallandsåsen öppnas för trafik. Det kan finnasmöjlighet att behålla gamla spåret för Pågatågmed stationer i Förslöv, Grevie och Båstad.PendlingDen största pendlingen från planområdet ärarbetspendling till Helsingborg. PendlingenHÖGANÄSKATTARPÖDÅKRAHELSINGBORGMELLBYSTRANDGREVIEFÖRSLÖVBÅSTADE6VEGEHALMSTADÄNGELHOLMMÖRARPÅSTORPBJUVTÖNNINGEBÅSTADNORRAELDSBERGALAHOLMJärnvägen mellan Helsingborg och Halm-stad. Stationsläget i Vege ligger på lämpligtavstånd från Kattarp och Ängelholm.HÖGANÄSHELSINGBORGJONSTORPArbetspendlingen till Helsingborg dominerarmellan Höganäs och Ängelholms tätorter ärringa.Barnen går huvudsakligen i skola i den egnakommunen. Många söker sig dock till högsta-dium och gymnasium i Ängelholm trots att debor i byarna i Helsingborgs kommun.Ängelholm är den naturliga centralorten härhandlar man och söker annan service. Förturister finns målpunkter på flera håll i närhe-ten se avsnittet turism.ÄNGELHOLM49

ÄNGELHOLMKullavägenVästkustbananE6HelsingborgVäg 1428JONSTORPKustvägenVäg 112FlygplatsKattarpHöganäsHelsingborgKommunikationer i området500 1 2 3 4 5km

FÖRUTSÄTTNINGAR OCHUTGÅNGSPUNKTEROmrådet genomkorsas av Västkustbanan ochav väg 112 mellan Höganäs och E6/Erikslund.Andra större vägar i området är Kustvägenmellan Jonstorp och Utvälinge, Kullavägenmellan Utvälinge och Ängelholm samt för-bindelsen mellan denna och väg 112 somheter väg 1428.En utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspårär aktuell som ett led i regeringens sats-ning på utbyggd infrastruktur och prioriteringav långsiktigt hållbara färdsätt. Enkelspårethar otillräcklig kapacitet för att medge denframtida tågtrafik som är planerad för attutveckla det regionala och interregionala tåg-resandet.Västkustbanan utgör en kraftig barriär i områ-det eftersom banvallen ej får beträdas oavsettom det kommer ett tåg eller ej. I dag finnsplanskilda korsningar mellan järnväg ochbilväg på två ställen, Kullavägen och väg 112.Gång- och cykeltrafik är inte förbjuden längsoch tvärs dessa vägar men är mindre lämpligtmed tanke på deras utformning, trafikens hastighetoch intensitet. Separat gång- och cykel-väg under järnvägen finns bara i Rögle.Vägnätet i området har förhållandevis godstandard och inte särskilt hög trafikbelast-ning. Några utbyggnader av vägnätet är förnärvarande inte aktuella.I området finns egenligen bara en säker cykel-väg, den mellan Rögle och Välinge. Annarsär man hänvisad till de smala vägarna medfarliga korsningspunkter som bland annat görskolvägarna osäkra.Förutsättningar för en ny stationAntalet resande från denna stationen är bero-ende av de resmöjligheter som tågstoppen gerför boende och sysselsatta, besökare m fl. Jufler tågstopp per dygn desto större är möjligheternaför boende och besökare att hitta tåg-förbindelser som passar.Väsentligt för resandet är den totala restideninklusive spilltid. Priset har också betydelse,särskilt vid regelbundet resande, liksom komfortoch hur man kan ta sig vidare vid mål-punkten. Undersökningar har visat att kvotenmellan restid med kollektivt färdsätt och restidmed bil inte bör vara större än 1,3 – 1,5. Detinnebär att resa med tåg och/eller med bussinte får ta mer än 1,5 gånger så lång tid somen bilresa om man ska välja tåget.Det viktigt att så många som möjligt bor närastationen med gena, snabba förbindelser ditför att tiden för anslutningsresan inte ska ätaupp tågets snabbhet och bekvämlighet.Många års erfarenheter och forskning visaratt bebyggelsen inom den närmsta zonen,1-2 km från stationen, är nästan helt avgö-rande för hur en lokalstation fungerar. Mångabra exempel finns i Skåne, exempelvis lillaDösjebro där nästan 40 % åker tåg dagligen.Danske Statsbanerne i Köpenhamn hävdar attdet primära upptagningsområdet för en lokal-station endast är 700-800 m fågelvägen.Bostäder nära stationen har så stor betydelsedärför att vårt i särklass vanligaste och heltdominerande sätt att ta oss till och från enlokalstation är att gå eller cykla. Enskildacykelresor på upp till 5 km är inte ovanligamen oftast är inte anslutningsresor på mer än2-3 km realistiskt eftersom även tågresan ochfortsättningen till målet tar tid.Matarbusstrafik är vanligen svår att få att fung-era även i betydligt större orter, eftersom detantingen kräver en hög turtäthet eller mycketgod tidpassning mellan tåg och buss. Möjlig-het till bilpendling bör tas tillvara men svararofta bara för 5-10 % av resandet eftersomman när man åker bil ofta väljer att samåkaeller köra själv hela vägen.Fritidsresor är en stor del av vårt totala resandeidag. Dock är andelen rekreationsresor av demliten och de utförs nästan uteslutande med bilunder kvällar, helger och korta säsonger, dvsnär det ändå finns ledig kapacitet på tågen.51

Rekreationsresor kan därför inte bära en stationmed reguljär tågtrafik. Däremot är poten-tiella rekreationsresor en plusfaktor om enstation kan motiveras av andra skäl samtidigtsom tågtrafiken är en plusfaktor för tillgäng-ligheten till rekreationsutbudet.Andra förutsättningarna för att en etableringav en lokalstation ska kunna försvaras äratt kunna göra tågstopp utan att störa annantågtrafik och utan att stora merinvesteringarmåste göras i bansystemet eller i extra tåg.Enligt ett scenario för framtida tågtrafik inordvästra Skåne år 2030, som anses innehålladen framtida tågtrafik vi idag kan föreställaoss, kommer ett framtida dubbelspår ha drygt30 % kapacitetsutnyttjande. Det finns alltsåkapacitet på banan för ytterligare tåguppehåll,förutsatt att tidsavstånden till efterföljande tåginte är för litet när man lägger tidtabellen. Detbedöms också finnas utrymme för fler passa-gerare på tågen på den aktuella sträckan.Det har stor betydelse att så många som möj-ligt bor nära stationen och bidrar till dentotala tidsvinsten med sitt tågresande. Ökaderestider, som ett extra tågstopp p g a en ny sta-tion innebär, ger också minskat resande ochminskade biljettintäkter för den övriga trafi-ken som behöver kompenseras.För att man enligt Skånetrafiken ska kunnamotivera en station i Vege fordras minst300 resor per vardag. Det betyder att det börfinnas minst 1000 boende inom gångavstånd(ca 1 km) eller dubbelt så många inom ca 2km radie (bekvämt cykelavstånd).En utförligare genomgång av trafikförutsätt-ningarna för en ny station redovisas i slutet pådetta avsnitt.Olika stationslägen har diskuterats i projektarbetet.Sammanfattningsvis bör ett nytt sta-tionsläge uppfylla följande kriterier:• Stationen bör ligga centralt i bebyggel-sen. Det är en förutsättning för att den skafungera och stationen kommer att använ-das mer om många bor nära. Det bör finnastät bebyggelse nära stationen med tillräck-ligt antal boende samt om möjligt serviceoch personalintensiva arbetsplatser i direktanslutning till stationsläget.• Det skall finnas goda och gena gång- ochcykelvägar även från angränsande orter föratt ge dem god tillgänglighet till tågtrafikenoch regionens samlade utbud av arbetsplatser,service mm – och för att stärka statio-nens resandeunderlag• Stationsläget bör vara lätt att nå för pendlarparkeringfrån väg 112 och från Kullavä-gen samt för eventuell framtida busstrafik,exempelvis skolbussar eller privat minibusstrafiktill turistmål etc. För busstrafi-ken bör genomkörningsmöjlighet finnas.• Den ska ge goda förutsättningar för rekre-ationsresor. Det är ont om allemansrätts-ligt tillgänglig mark i västra Skåne. Detär därför en stor tillgång för regionen attkunna nå Vegeholmsområdet.GÅNG- OCH CYKELTRAFIKVäsentligt bättre gång- och cykelförbindel-ser mellan småorterna i området samt motÄngelholm, Jonstorp och Tånga/Rögle ären förutsättning för att ta vara på områdetsutvecklingspotential. Det kan stärka sam-verkan mellan orterna, näringsliv, turism,rekreationsmöjligheter, stödja befintlig kollektivtrafiksamt trygga barns uppväxtmöjlig-heter och sociala utveckling.De brister som finns i trafiknätens uppbygg-nad består i huvudsak av brist på gång- ochcykelförbindelser och säkra korsningspunk-ter med väg 112 samt avsaknad av gång- ochcykelförbindelser tvärs järnvägen på rimligaavstånd. Det finns endast en koport under väg112 öster om järnvägen.52

En f d vägbro finns över Vege å söder om Kul-lavägen. Brons läge gör den svår att användaför annat än rekreation. Cykelvägen mellanUtvälinge, stationen och Ängelholm bör istäl-let följa Kullavägen där den korsar ån ochjärnvägen.En utbyggnad av en regional gång- och cykelväglängs Kullavägen är planerad och uppta-gen i Vägverkets plan för regionala cykelstråk.Konkreta utbyggnadsförslag finns dock inte.En utbyggnad av gång- och cykelvägnätet ärangelägen för att stärka tillgängligheten ochutvecklingspotentialen i området oavsett omen ny station kommer till stånd eller ej. Omstationen byggs blir tillgängligheten inomområdet än mer betydelsefull både för att getillräckligt resandeunderlag för stationen, geboende och näringsliv möjlighet att utnyttjadess fördelar samt skapa regional tillgänglighettill rekreations- och turistutbudet i områ-det.UTVECKLINGSMÖJLIGHETERCykelförbindelse mot ÄngelholmEn ny cykelväg föreslås följa Kullavägenssödra sida, skild från körbanan. Leden görockså intilliggande skogsmark mer tillgäng-lig. Jämn belysning, utan mörka partier, ärviktigt.Korsningen mellan järnvägen och Kullavägenöster om Vege å är en komplicerad punkt, därknytningar till stråken utmed båda sidor avjärnvägen och till passage över Vege å behö-ver studeras noga.En cykelväg kan dras planskilt över järnvä-gen längs vägbron (A) och förbindas med ettgång- och cykelstråk längs järnvägens västrasida under vägbron norrut (B) till planeradgolfbana mm.DKullavägenCykelförbindelse till Ängelholm. Bokstavshänvisning i textenCJVGBAEtt stråk kan dras söderut via den gamla båg-bron över Vege å (C) till stationsbyn. Detfår då också god kontakt med vandringsle-derna längs Vege å. Stråket kan fortsätta motUtvälinge via lokalgatan och sedan längs Kul-lavägen (D).Alternativa förbindelser till Utvälinge kankombineras med vandrings- och rekreations-stråk på norra sidan av Kullavägen. En broöver Vege å måste då förutsättas.53

Cykelförbindelse och skolväg mellanUtvälinge och Tånga, RögleVäg 1428 har en skymd korsning med väg112 vid Tånga Bygdegård. Väg 112 har snabboch tung biltrafik, ca 4800 f/d. Korsningenföreslås bli en rondell vilket ökar säkerheten.Skolbarn, fotgängare och cyklister kan ledasöver vägen på övergångsställen. Utformningav rondellen samt eventuell gång- och cykeltunnelbör studeras tillsammans med Vägver-ket.En kompletterande tunnel under väg 112kan byggas längre västerut som förbindelsemellan befintliga markvägar på ömse sidor.Då får man en mycket säker skolväg mellanUtvälinge och Tånga by/Rögle.0 1 2 3 4 5kmJärnvägen och riksväg 112 samt i viss mån Vege å utgör barriärer för cyklister i området. Cirk-larna visar problempunkter och gröna linjer visar möjliga cykelvägar.Cykelförbindelse mellan Utvälinge ochDet kan skapas möjlighet att bygga en gångstationsbynoch cykeltunnel vid utbyggnad av den nyaEn cykelväg bör byggas ut senast närvägsträckningen som föreslås söder omstationen öppnas. Förbindelsen kan korsaUtvälinge. Gång- och cykeltunnel är ävenKullavägen i plan i anslutning till en rondellangelägen för att kunna skapa en säker skol-eller trevägskäl för befintlig korsning ellerväg ner mot Tånga och Rögle längs östra sidanden nya vägsträckningen.av väg 1428. Förbindelsen ger också Tångaoch stationsbyn god kontakt norrut med Vegeås mynning.Angelägna cykelförbindelser när stationenbyggs utCykelväg mellan Stationsbyn och Tånga– RögleEtt stråk längs järnvägens västra sida föreslåsutvecklas och fortsätta söderut under den nyavägbron för väg 112 till Rögle. En ny vägbrobehövs för att ersätta den enkelspåriga ban-porten. Den bör utformas med tillbakadragnavägbankar och breda sidoområden på ömsesidor om järnvägen på samma sätt som Kul-lavägens vägbro över järnvägen. Vägbron54

lir då en mindre visuell barriär i landskapet.Sidoområdena kan användas som bruknings-vägar, gång-, cykel- och djurpassager underväg 112.Cykelförbindelse mellan Stationsbyn ochVälingePå den östra sidan kan markvägen från läke-medelsfabriken dras fram till järnvägen. Därmarkvägens förlängning når fram till järnvä-gen bör en cykel- eller s k kategoriport (förbegränsad fordonstrafik) övervägas. Den gerdå även en alternativ väg mellan Tånga ochVälinge. Den kan också kombineras medexploatering av området mellan järnvägenoch Tångavägen söder om plantskolan.Som komplement eller alternativ kan encykelväg dras fram längs järnvägens östra sidafrån Välinge till stationsbyn. I båda fallen fårarbetsplatserna och Välinge cykelavstånd tillstationen och bidrar till resandeunderlaget.BUSSTRAFIKBusslinje 225 mellan Höganäs – Jonstorp –Ängelholm går idag från Jonstorp via gamlakustvägen via Farhult m fl orter samt Kulla-vägen vidare till Ängelholm.Mellan Höganäs och Jonstorp är restiden 14minuter med 30 minuters turintervall undervardagar. Totalt körs 18 turer/vardag samt 9respektive 8 turer lördagar respektive sönda-gar i båda riktningarna. Resandet är ca 175resor/vardag. Trafikstandarden får anses varamycket bra och är likvärdigt med tätortstra-fik.Linje 225 mellan Jonstorp och Höganäs ersätterden tidigare linjen från Jonstorp via Mjö-hult till Helsingborg som lagts ner på grundav lågt resande. Restiden via Höganäs till Helsingborgär nästan densamma som via Mjö-hult men har ett större turutbud vilket skaparförutsättningar för att utveckla resandet.Restiden mellan Jonstorp och Ängelholm är25 minuter vilket är godtagbart för dagligtresande. Antal turer har relativt nyligen utö-kats från 6 (2003) till 8 som körs Höganäs -Jonstorp - Ängelholm. Den totala restiden ärnästan 40 minuter vilket är i längsta laget fördaglig pendling. Inga turer körs under lörda-gar och söndagar. Resandet är dock lågt, ca 75resor/vardag mellan Jonstorp och Ängelholm.Bebyggelsen utmed sträckan är gles och antaletårsboende är lågt vilket begränsar möjlig-heten att utveckla kollektivresandet.UtvecklingsmöjligheterResmönstret från planområdet är riktat söde-rut mot Helsingborg, västerut mot Höganäsoch mot nordost till Ängelholm. Pendlingenmellan Höganäs och Ängelholm är liten. Påsikt kan dock föreslagen bebyggelse stations-byn, Utvälinge samt en lokalstation antaspåverka resunderlag och förflyttningsmönst-ret så att ett ökat turutbud blir motiverat.Ytterligare kollektivtrafiklösningar som kanövervägas på sikt är direktbussar mellanHöganäs och Ängelholm och/eller en förlängdstadsbusslinje från Ängelholm till Vegeholmsstation. En noggrann avvägning behöver dockgöras så att sådana lösningar inte konkurrerarmed befintlig busstrafik och framtida tågtra-fik.Möjligheter till en utökad kollektivtrafik iplanområdet samt framtida angöringsmöjlig-heter nära stationen bör därför hållas öppna.Det är dock sannolikt svårt att ens i framtidenupprätthålla tät och till tågtiderna väl anpassad,reguljär matartrafik med buss till sta-tionsläget. Det gäller särskilt för turism- ochrekreationsresor som har starka vecko- och55

säsongsvariationer. För denna typ av anslut-ningsresor bör därför minibusslösningar ilokala entreprenörers och näringsidkares registimuleras.Möjligheter att enkelt angöra och passera förbistationen bör finnas för bil- och busstrafik.Om Vege stationsby byggs ut kan ett hållplats-läge vid Kullavägen, helst där ett framtidagång- och cykelstråk mellan Utvälinge ochstationsbyn passerar, både bidra till kollektiv-trafikförsörjningen under uppbyggnadsskedetsamt ge något ökat underlag till resandet pålinjen.När tågtrafiken öppnas är det väsentligt attbusstrafiken och tågtrafiken kompletterar var-andra så att de inte konkurrerar om sammaresandeunderlag mellan stationen och Ängel-holm. Detsamma gäller om man väljer att draut en framtida stadsbusslinje från Ängelholmtill stationen., annars finns risk att den kommeratt konkurrera både med linje 225 och fram-tida tågtrafik för resor till Ängelholm.Linje 225 Höganäs – Jonstorp – Ängelholmtrafikerar idag Kustvägen/Kullavägen. Detär i första hand en utveckling av denna trafiksom kan bli aktuell för planområdet.BILKullavägen trafikeras idag av ca 2400 fordonper dygn. Standarden är god men vägen behö-ver kompletteras med en separat cykelväg, seovan. En ny sträckning av Kustvägen (ca 1100fordon/dygn) förbi Utvälinge föreslås för attleda trafiken utanför samhället om det byggsut. Möjligheterna att då bygga om korsningenmed väg 1428/Tångavägen till en rondell börprövas och samtidigt bör en gång- och cykel-passage skapas.Väg 1428 mellan Utvälinge och väg 112 harnästan lika stor trafik som Kullavägen, ca2100 fordon per dygn. Vägen är smal ochanvänds av skolbarn dagligen. Det är önsk-värt att vägen kompletteras med en cykelväg.HöganäsJonstorpBusslinje225Trafikflödet på väg 112 är idag ca 4500 fordonper dygn. Standarden är hög, andelen tungtrafik är påtaglig och hastigheterna är höga.Korsningen med Tångavägen/väg 1428 hardelvis skymd sikt och används av skolbarndagligen. En tänkbar åtgärd är att bygga omkorsningen till en rondell som både ger ökadsäkerhet, hastighetsdämpning och underlät-tar in- och utfart till och från Tångavägen/väg1428.En ny anslutning till pendlarparkeringen ochVege stationsby bör ligga ungefär mitt emel-lan korsningen med väg 1428 och järnvägenför att undvika det kraftiga backkrönet överjärnvägen.ÄngelholmFramtida hpl0 1 2 3 4 5kmBusslinje 225 kan angöra stationsläget med en ny hållplats56

Behov av cykelväglängs kustvägenNy väg kan geplats för merbebyggelseMöjlighet att köraförbi stationen medbil, buss och cykel.Hållplats och pendlarparkeringTrafi kfarliga korsningarsom böråtgärdasBehov av cykelvägtill skolanFörslag till cykelvägtill ÄngelholmBehov av planskildkorsningför bil, tåg ochcykelNy viadukt fördubbelspår kanbyggas med platsför cykelvägSammanställning av möjliga trafi kåtgärderBefi ntlig gång ochcykelväg, skolväg0 1 2 3 4 5kmVid utbyggnadtill dubbelspårökar kurvradiennågot57

PM 2005-10-10ANGÅENDE FÖRUTSÄTTNINGARNA TTNINGARNA FÖR ETABLERING AV EN PÅGATÅGSSTATION GSSTATION VIDVEGEHOLM (LENNART SERDER)BakgrundVid södra delen av Skälderviken finns ett områdesom är ett utkantsområde i de tre kommunernaHelsingborg, Höganäs och Ängelholm. Dessa villnu gemensamt studera förutsättningarna för enutveckling av området och ser då som en viktigförutsättning för detta att en Pågatågsstation kanplaceras i området och betjänas av Pågatågen somgår mellan Malmö och Ängelholm.TrafikförutsättningarUnder våren 2005 studerades trafikförutsättningarnaför byggandet av järnvägstunnlar iHelsingborg. I ”PM angående framtida trafikströmmarpå järnvägarna i nordvästra Skåne”beskrivs olika scenarier för person- och godstrafikensutveckling. Scenarierna kopplas tillolika tidshorisonter när olika delar av järnvägsinfrastrukturenkan vara utbyggda. I dennapm redovisas ett scenario för år 2030 med enHH-tunnel söder om Knutpunkten och med ettdubbelspår på Västkustbanan i tunnel genomcentrala Helsingborg.Schemat visar därvid de beräknade trafikmängdernamed olika tågtyper per dygn och under mestbelastade timme. Pågatågslinjen från Ängelholmförutsättes alltså trafikeras av två Pågatåg pertimme och riktning medan två Öresundstågslinjeroch två fjärrtågslinjer har vardera en tur per timmeoch riktning.I detta scenario, som kan anses vara det sominnehåller all den trafik vi kan föreställa oss idag,är kapacitetsutnyttjandet på sträckan Kattarp-Ängelholm drygt 30 % med ett utbyggt dubbelspår.Det finns således kapacitet på banan för ytterligaretåguppehåll på sträckan, förutsatt att tidsavståndentill efterföljande tåg inte är för litet.Från Ängelholm och söderut kan man åka såvälmed Öresundståg som med Pågatåg. Flertaletresenärer väljer Öresundståg som ju har en kortarerestid till Lund och Malmö eftersom de gör färrestationsuppehåll. Med nya Pågatåg som får bättreprestanda kan dock restidsskillnaderna bli mindrei framtiden.Det finns idag Pågatåg som har ca 200 passagerarenär de ankommer norrifrån till Helsingborg.Antalet påstigande i ett enskilt tåg i Ängelholmär som mest 150. De flesta resenärerna åker tillHelsingborg. Med nuvarande resandeutvecklingkommer dessa siffror att mer än fördubblas underde kommande 15 åren. Sträckan Ängelholm-Helsingborg är dock inte dimensionerande närdet gäller resandevolymerna. Tågen fortsättermot Lund och Malmö via Landskrona ochKävlinge och får sin största beläggning här. Detfinns således av denna anledning inget hinder attstanna i Vegeholm och fylla tåget med ytterligarepassagerare.58

Nuvarande kollektivtrafikförsörjning iområdetEtt antal regionbusslinjer betjänar idag områdetkring Vegeholm och förbinder detta medHelsingborg, Höganäs och Ängelholm. (Se tabellpå föregående sida)Av busslinjerna är det främst linjen mellanHöganäs och Ängelholm (225) som har betydelseför området med hållplatser i bl.a. Farhult ochUtvälinge. Även ur trafikförsörjningssynpunktkan området betraktas som ett gränsland. En viktiganledning är ju att resandeunderlaget är litet.Samhällsekonomisk bedömningEtt uppehåll med Pågatåg i Vegeholm kommeratt betyda förlängd restid med 2-3 minuter förresenärer till och från Ängelholm eftersomuppehållet blir på en sträcka där tåget ska bromsaner från 150 - 200 km/tim. För närvarande skerdagligen 2000 resor till och från Ängelholm medPågatåg. Dessa resenärer kommer alltså att få enförlängd restid som motsvarar ca 30.000 timmarper år. Om en genomsnittlig timkostnad sättes till80 SEK innebär detta en årskostnad för resenärernapå 2,4 MSEK. Tillkommande resenärer börsåledes spara minst detta belopp för att tågstoppska kunna motiveras ur resenärssynpunkt.För tågoperatören/trafikhuvudmannen tillkommerockså kostnader till följd av ökat slitage påbromsar, ökad energiåtgång och ökade personalkostnadertill följd av den längre restiden. Eftersomtidtabellssituationen år 2030 inteär känd är det idag inte möjligt att säga om 6minuters längre omloppstid kommer att innebäraatt fler fordon krävs för att upprätthålla 30-minuterstrafiken. Schablonmässigt kan man dåräkna med att ytterligare 1/5 tåg krävs. I högtrafikkommer dessa att bestå av minst två tågsätt varförkostnaden för 2/5 Pågatåg, i dagsläget 1,4 MSEKper år, bör belasta kalkylen. (I praktiken blir detökade tågbehovet antingen inget nytt tåg ellerockså två beroende på tröskeleffekten). Den ökaderestiden motsvarar 1000 tågtimmar. Lokförare+ ombordpersonal kostar ca 600 SEK/tim vilketinnebär en årskostnad på 0,6 MSEK.En enkel stationsanläggning för Pågatåg medplattformar, vindskydd, biljettautomater ochinformationsutrustning kostar ca 5 MSEK.Inklusive underhåll innebär detta en årskostnadpå 0,5 MSEK.Sammanlagt för övriga resenärer och förtrafikföretaget (Skånetrafiken) bör summan avbiljettintäkter och tidsvinster för resenärer tilloch från Vegeholm överstiga 5 MSEK per årför att stationen ska betala sig. Beroende påtröskeleffekten när det gäller tågbehov kan dockbeloppet bli mellan 3 och 10 MSEK per årResandeunderlag på PågatågsstationerSkånetrafikens Pågatåg betjänar idag ca 50stationer av olika storlek. Resandet mätt i antaletav- och påstigande på en vardag varierar mellanca 15.000 (Malmö och Lund) till mindre än 100på stationerna mellan Tomelilla och Simrishamn.I västra Skåne är de minsta stationerna medresandesiffror på mindre än 300 per dygn Stångby,Billeberga, Glumslöv, Rydebäck, Tågarp, Vallåkra,Gantofta, Åstorp och Kattarp. Helsingborg har ca6000 dagliga resor och Ängelholm 2000.Flera av de mindre stationerna ligger viddubbelspåriga järnvägar och har därför iprincip samma kostnadsläge som en station vidVegeholm. Invånarantalet i orterna i västra Skånesom har färre än 300 resande per dag framgår avnedanstående tabell:Generellt finner man att ju mindre tätorten är destostörre andel åker tåg. Detta kan ha flera orsaker. Ismå orter är avståndet till stationen som regel kort.Utbudet av arbetsplatser och högre utbildningär litet. Det är enkelt och billigt att parkera vidstationen i mindre orter.59

Resandeunderlag i VegeholmI närheten av den planerade stationen finns tätorten”Tånga och Rögle” med 230 invånare, Strövelstorpmed 1030 och Jonstorp med 1500 invånare.Övriga orter i närheten har färre än 200 invånareoch klassas inte som tätorter i statistiken.En station i Vegeholm skulle också bli dennärmaste järnvägsstationen för Höganäs med sina13400 invånareEtt viktigt motiv för etableringen av en station iVegeholm är närheten till rekreationsområden vidSkäldervikens södra strand. Detta ger dock ingettillräckligt underlag för att bygga en station utandet krävs också en befolkning i stationens närheteller på bekvämt bil- eller cykelavstånd som svararför det dagliga utnyttjandet av stationen.Nuvarande invånarantal i tätorterna (>200 inv.) iVegeholms framtida upptagningsområde är:Arild 569Höganäs 13401Jonstorp 1519Mölle 772Strövelstorp 1030Tånga och Rögle 226För att man enligt Skånetrafiken ska motivera enstation i Vegeholm bör man ha ett resandeunderlagsom genererar minst ca 300 resor per dag. Detbetyder att det bör finnas minst 1000 boende inomgångavstånd (1 km) från stationen eller dubbelt såmånga inom ca 2 km radie.Framtida tågresenärer i VegeholmSom beskrivits ovan blir det de boende inärområdet som blir det viktiga resandeunderlagetför en Pågatågsstation. Arbetsresor främst motHelsingborg, Landskrona, Lund och Malmösamt resor till högre utbildning till sammaorter blir det viktiga underlaget. Fritidsresortill Vegeholmsområdet blir viktiga förresandeunderlaget under helger och semestertid.Det är dock en förutsättning att man då enkelt kanta sig från stationen till utflyktsmålen i området.Det får anses som givet att de tåg som kommeratt betjäna stationen är de Pågatåg som idag gårmellan Malmö och Ängelholm via Helsingborg.Ska man åka norrut förbi Ängelholm måste manalltså byta tåg där.Restiden med Pågatåg från Ängelholm till övrigastationer längs linjen är för närvarande:Med nya fordon och förbättrad infrastruktur kan restideni framtiden komma att minska med ca 10 %.60

REKREATIONREKREATION ÄR ATT ÅTERSKAPABåde kropp och själ behöver hämta kraft.Kroppen kan återhämta sig genom fysiskträning eller avslappning. En person medett stilla sittande arbete återhämtar sig bästgenom rörelse och aktivitet medan en personmed ett fysiskt ansträngande arbete kanbehöva vila och avkoppling. Själen behöverockså återhämta sig. En god bok eller film kange stimulans. En långpromenad kan ge bådefysisk och mental återhämtning. För vandring,cykling och kanoting är ofta naturupplevelsenavgörande för val av plats.Skillnaden mellan rekreation och turism ärinte stor. Vegeområdet kan bli en resurs förbåda med betydande utvecklingsmöjligheterunder förutsättning att områdets karaktärbevaras. Väl utvecklade rekreationsområdeninnebär givetvis också hög livskvalitet fördem som bor i området liksom det kan varaett betydelsefullt argument för människor attslå sig ner här.LANDSKAPET SOM UTGÅNGPUNKTLandskapet är flackt med små nivå-skillnader.Jordbruk är den dominerande markanvändningenoch större delen av ytan upptasav åker. Fälten är stora och ibland inramadeav trädridåer. Marken är bördig, åkerklass 7-De långgrunda stränderna utanför Vege ås mynning är en utmärkt fågellokal.10. De effektiva brukningsmetoderna gör attmånga växter och djur hänvisas till restbiotopersom stengärden, diken, märgelgravar mm.Vegetationen består av träddungar utspridda ilandskapet och i anslutning till större gårdar.Sammanhängande större skogsområden finnskring Vegeholms slott och längs Skäldervikenskust upp till Rönne ås mynning. Skogen bestårav ädellövskog och barrträd. Längs kusten ärskyddsskog planterad för att binda sanden.Skälderviken har långgrunda sandstränder.Väster om Vege ås mynning finns grundahavsområden med strandängar som delvis ärhävdade. Botaniskt är området artrikt med endel hotade arter. Fågelfaunan är mycket rik ochkaraktäriseras av våtmarksfåglar. Området harstor betydelse som rastlokal för flyttfåglar. Detfinns upptaget i den sk Ramsar-listan och ärett Natura 2000 område. Fågelområdet är enoutnyttjad resurs för turism men det är ocksåett känsligt område.Det största vattendraget i området är Vege å.I västra kanten finns Görslövsån och genomjordbruksmarken rinner Oderbäcken mednågra mindre biflöden. Det finns inga sjöarhär men några mindre vattensamlingar finns if d lertäkter vid Rögle och Utvälinge.61

Människor har bott och verkat i området sedanisen smälte för 10 000 år sedan. En vandringgenom landskapet kan ge både natur- ochkulturupplevelser. Spåren av gångna tider kanvara osynliga för den oinvigde men med litehjälp kan historien bli levande och ge en extradimension åt vandringen.SKÄLDERVIKENKRONOSKOGENLängs kusten, Vege å och i skogsområdenafinns en småskalighet som är tilltalande förturism och rekreation och som kan utvecklas.För att jordbrukslandskapet ska bli tillgängligtkrävs nya stigar t ex i form av beträdor ellerskyddszoner, som kan nyttjas som gång- ellercykelvägar. Det finns gott om små vägar somkan kopplas ihop.Värdefulla områdenOmråden och stråk är begrepp som liggernära varandra. Det är formen och i viss månfunktionen som skiljer. I ett område är manoch längs ett stråk rör man sig.• Skogsområdena vid Vegeholms slott är enstor resurs för friluftslivet. Ån och slottet ärviktiga inslag i miljön. Skogen består delsav ädellövskog, ek, bok och ask och delsproduktionsskog, främst gran. I skogarnakan man promenera och rida. Det krävsdock avtal om nyttjanderätt för föreningaroch människor i grupp. Allemansrättengäller endast enskilda människors rätt attröra sig över annans mark.GÖRSLÖVSÅNODERBÄCKEN• Kronoskogen söder om Ängelholm är enskyddsplantering av tall. Vid stranden finnshöga dyner, vissa upp till 9 meter. Dessaär av morfologiskt intresse. Det finns ävenantropogena dyner som anlades i sambandmed att området planterades. Området ärav riksintresse för naturvård och friluftsliv.Delar av området är naturreservat och förVEGEHOLMS-SKOGENVEGEHOLMSSLOTTVEGE Å0 1 2 3 4 5kmen del av skogen finns förslag om Natura2000 enligt Habitatdirektivet.• Vegeholmsskogen, innanför dynreservatet,är produktionsskog. En golfbana med 18hål planeras i området närmast järnvägen,vilket innebär att en del av skogen kommeratt avverkas.62

UTVECKLINGS MÖJLIGHETEREn pågatågsstation i Vege kan fungera somstartpunkt för rekreation på Kullahalvönoch vid Skälderviken. För att besökare frånavlägsna platser ska komma dit måste de fåinformation. Upptäckarglädje och nyfikenhetinför nya resmål kan vara drivkrafter. Derasförväntningar är högt ställda.Ny bebyggelse ger förutsättningar för bl aservice och övernattningsmöjligheter. Enutveckling av service och småskaligt närings-liv, som ger karaktär åt platsen, ökar trivselnoch stärker samhörigheten mellan besökareoch bofasta. Detta är något som både boendeoch besökare har glädje av.För att förbättra rekreationsmöjligheterna eationsmöjligheterna iområdet kan förutsättningarna att röra sig ilandskapet förbättras genom att:• Tillgängligheten till landskapet ökas.• Baspunkter för rörligt friluftsliv skapas.• Rekreationsområdena längs kusten ochVege å utvecklas.• Rekreationsstråk med rastplatser utvecklas.• Förutsättningar för olika aktiviteter för-bättras.En beträda är en grön remsa utmed en åkerkant eller ett dike som inte odlas.Ökad tillgänglighetNedan beskrivs olika möjligheter att öka tillgängligheten:• Stråk kan bindas samman för att öka till-gängligheten och möjligheten att röra sig ilandskapet. Skapa till exempel sk beträdor,remsor i åkerkanter eller längs diken somundantas från odling. Till dessa kan vandringsstigaroch cykelvägar knytas. Even-tuellt kan även ridvägar förläggas hit.• Skogsområdena är tillgängliga enligt alle-mansrätten men för leder och kommersiellverksamhet krävs avtal med markägaren.• Säkra korsningar med barriärer som vägar,järnväg och Vege å ökar tillgängligheten.• Diken kan överbryggas med ett par plan-kor eller en enkel bro och stättor eller enklagenomgångar kan ordnas vid stängsel.63

BaspunkterBaspunkterna kan tjäna som startpunkter förolika aktiviteter i området. Vid baspunkternabör finnas information om natur, kultur ochaktivitetsmöjligheter i området, och baspunkternaska i sig vara intressanta målpunktermed ett utbud av aktiviteter och service.Vid baspunkterna ska man kunna parkerabilen och gärna ha möjlighet att hyra cykel.Inom området visas fem möjliga baspunkter:• Stationen där besökaren ska känna sigvälkommen och där det bör finnas turistinformationmed hänvisning till olika akti-viteter. Ett led i satsningen på turism kanvara försäljning av paketarrangemang medkanot-, cykel-, vandrings- eller ridpaket.Dessa kan förutom hyra av kanot, cykelosv även innehålla övernattning, matpaketoch restaurangbesök. Ett sådant paket kanomfatta en vecka eller bara ett par dagarallt enligt besökarens önskemål.• Stora gårdar har ofta vackra mangårdsbyggnaderoch stora ekonomibygg-nader med fina lägen i landskapet. Dekan rymma möjligheter för olika slagav aktiviteter, såsom café, restaurang,övernattning, verkstäder för hantverkareoch försäljning av hantverksprodukter.Hästfolket kan ha gården som bas förridning i landskapet. Här har Tånga gårdmarkerats som ett exempel, den har envacker mangårdsbyggnad i en park ochstora ekonomibyggnader i gråsten. Frångården har man utsikt över Skälderviken.HöganäsKullabergGörslövsånkarta Baspunkter och stråkJärnvägsbankKuststråketVandringsled påsvag höjdryggFörslag till nycampingplatsOderbäcken• En ny campingplats kan utöver övernattningockså erbjuda information, parke-ring, minigolf, cykeluthyrning, minibutikför försäljning av proviant mm.• Golfbanans klubbhus planeras liggai närhet av den kilometerlånga sand-stranden i inre Skälderviken. Golfbananvänder sig främst till den golfspelandebesökaren men även andra kan ha glädjeav golfklubbens restaurang och receptio-nen kan tjäna som turistinformation.KattarpBjäre/HallandsåsenKRONOSKOGENVEGEHOLMVege å0 1 2 3 45km• I Utvälinge kan ett Naturrum skapas somerbjuder en unik möjlighet att ta del avfågellivet i inre Skälderviken. I ett Naturrumkan man ha information, föreläs-ningar och permanenta utställningar. Ettlämpligt läge är vid Vege ås mynning,nära det nedlagda tegelbruket. Lokalenbör vara tillräckligt stor för att kunna taemot 25 – 30 personer. Där bör finnasfågeltorn och tillgång till bra kikare, caféoch toaletter. Man kan komma dit medtåg eller buss. Gångavståndet till statio-nen är ca 600 m.64

StråkStråk i landskapet skapas genom att dungar,vallar i ägogränser etc länkas samman.• Det stråk, som föreslås ovanför Kustvägenerbjuder fin utsikt över Skälderviken.• Utmed kusten finns strandängar och sanddyner.Genom landskapsvård och förbätt-rad framkomlighet för cykel- och fotfolkkan detta grönstråk göras tydligare.• Oderbäcken kan utgöra motiv för ettgrönt stråk. Bäcken är bitvis en vackertslingrande bäck och bitvis ett rakt dikegenom jordbruksmark. Genom åtgärderkan bäcken återfå ett slingrande lopp längshela sträckan.• Vege å och Örjabäcken utgör stommen idet stråk som i norr omfattar skogen kringVegeholmsslott. I söder kan det utvecklasmot Söderåsen.Bild OderbäckenGröna stråk i åkerlandskapet kan utvecklasVatten uppskattas av många. (tegeldamm i Rögle)RastplatserIntill stråken bör det finnas rastplatser. De är Rastplatser kan anläggas för vandrare, cyklisteroch för ryttare med hästar. De kan varaliksom tydligt markerade leder viktiga för attminska slitaget i landskapet. Rastplatser bör gemensamma för alla eller tillrättalagda förvara placerade så att de erbjuder lä och helst en kategori.ha utsikt eller nära kontakt med vatten. De skavara enkla så att de smälter in i landskapet. Därbör finnas eldstad eventuellt med vindskyddoch stockar att sitta på.65

AktiviteterI jordbrukslandskapet har produktion avlivsmedel prioriterats. På grund av bland annatbristande lönsamhet pågår en omställningav jordbruket. Det ökar intresset för att hittaalternativa möjligheter att använda mark ochbyggnader. Det kan vara intressant att upplåtaen del av marken för rekreation och turism.I kustzonen ligger vattenanknutna anläggningarför aktiviteter som bad, segling ochfiske. Här är trycket störst så andra aktiviteterbör inte lokaliseras hit.Följande aktiviteter och anläggningar kanmed fördel placeras i inlandet:• Stråk för vandring, cykling och ridning.• Anläggningar för olika former av häst- ochhundsport.• Djurgårdar, som är öppna för besökare.• Konst- och hantverk• Bed&BreakfastDe flesta anläggningarna och aktiviteternakommer till stånd genom privata initiativ.Kommunerna kan uppmuntra och stötta ensådan utveckling men inte driva den.CyklingCykling kan vara en basaktivitet men det ären fördel om det finns andra attraktioner iEn grusväg lämplig som cykelväg för den som vill rekreera sig.området och om cyklisten kan erbjudas paket• Cykelleder på småvägar i jordbruksland-med boende, måltider, pick-nickkorgar,skapet kan skapas genom att odlingsvägarkopplas samman.provsmakning, shopping eller liknande.Cykelleder bör inte gå på trafikerade bilvägar.• F d järnvägen är i dag cykelväg till Höga-Kustvägen är smal och slingrande. Sommartidnäs. Den är bilfri men korsar några bilvä-är den starkt trafikerad och olämplig förgar. Järnvägsvallen kan eventuellt ocksåfungera som vandringsled och ridstråk.cykling. Cykelvägar för arbetsresor och somskolvägar bör vara belysta och följa vägar där• Planskild korsning mellan gång- och cy-många rör sig för att vara trygga. Cykelvägarkelväg och järnväg finns vid Rögle. Ytter-ligare ett par korsningar behövs för attför rekreation ska främst vara lugna och ledaframkomligheten ska vara god för cyklis-genom vackra områden mellan målpunkterter och fotgängare.för turism och rekreation.• Planskild korsning med väg 112 bör finnasMöjliga åtgärder sammanfattas i nedanståförcykling till Farhult, Tånga och stations-ende punkter.byn.• Längs kusten kan befintliga vägstumpar• Vege å utgör en barriär för cyklister ochknytas ihop till ett stråk. Standarden kanfotgängare. En ny bro efterfrågas näravariera. En grusväg eller stig kan vara fulltmynningen och ytterligare en vid Välinge-tillräcklig.torp.66

VandringDe lokala stråken kan knytas ihop till längresammanhängande leder med möjlighetatt uppleva både natur och kultur. Längslederna, som inte bör följa trafikerade vägar,bör det finnas lämpliga rastplatser, med brakartor och information om området och desssevärdheter.En vandringsled från Ausås längs Örjabäckenoch vidare till Vege ås mynning invigdesunder högtidliga former i oktober 2005.Möjliga nya vandringsleder i Vegeområdetär:• Kustleden är angelägen för att knyta ihopstigar och vägar för att skapa en samman-hängande led mellan Kullaberg och Bjäre.• Vandring längs sammanhängande grön-stråk i landskapet. Dessa stråk finns intei dag men är föreslagna bl a i översikts-planen för Höganäs. Ett sådant stråk gårovanför N Häljaröd och Farhult. Från dettastråk har man fin utsikt över Skälderviken.• Ett annat landskapsstråk föreslås längsOderbäcken, som kan få tillbaka ett sling-rande lopp.• En ny bro över Vege å nära mynningenoch ytterligare en vid Välingetorp efterfrå-gas av vandrare.0 1 2 3 45km67

RidningHästintresset är stort i Skåne och Sverige.Det finns många hästar och hästsporten är ennäring som får allt större betydelse. Det finnsfå möjligheter att rida i jordbrukslandskapet.Vegeområdet skulle kunna bli ett intressantområde för hästturism, med utveckladeridleder och rastplatser, där både ryttare ochhästar kan få vila eller övernatta. Detta börske i samarbete mellan markägare och hästochridorganisationer.Inom området finns flera hästgårdar. I omgivningenfinns dessutom företag, som anordnardagsturer eller kortare turer i landskapet. Ivissa fall erbjuds även övernattning.Utvecklingsmöjligheter• Fler hästgårdar i anslutning till ny ellerbefintlig bebyggelse kan byggas men kräverstor hänsyn till landskapsbilden.• Ridstigar kan skapas landskapet ellermellan hästanläggningar och till Vege-holmsstranden där ridning är tillåten.• Övernattningsställen för häst och ryttarekan skapas i form av camping, B&B ellerridläger.Långgrunda sandstränder fi nns bland annat i FarhultBadBad är den aktivitet som lockar familjer mestunder sommaren. Badplatser finns längs helaSkäldervikskusten. Sandstränder med dyneroch långgrunda stränder finns i Farhult ochlängs hela kuststräckan norr om Vege å. Klippkustfinns längre ut mot Kullaberg.• Ett nätverk kan bildas för hästfolk för sam-ordning av betesmarker, foder, stallplatseroch hästtransporter.68

Kajak/KanotingEn förutsättning för att kanotturismen skafungera bra är att det finns övernattningsställenoch rastplatser, isättningsplatser för kanoter/kajaker och parkering för bilen, ställen medservice och proviant samt bra kartor. Det börfinnas ställen med uthyrning av kanoter ochutrustning. Det är bra om uthyrningställenaäven kan ombesörja transporter av kanoter,kajaker och passagerare tillbaka tillutgångspunkten. Vid utgångspunkterna bördet finnas parkeringsplatser.Kanoter passar bäst i sjöar och åarmedan kajaker kan användas för kust ochhavspaddling. Lämplig dagsetapp för en ovankanotist kan vara 5 – 10 km.Förslag till Kajak-/Kanotvatten:• Vege å – Lämplig startpunkt är Strövel-storp och slutpunkt Utvälinge. Turen kangenomföras som en dagstur eller med enövernattning. Rastning och övernattningbör endast ske på anvisad plats.• Kullahalvön runt är avancerad kajakpadd-ling med Jonstorp som möjlig startpunkt.• Inre Skälderviken, här går turen längs långasandstränder som ger många tillfällen tillbad. Turen bör på grund av fågelområdetbegränsas till kusten norr om Vege å myn-ning.GolfGolf är en arealkrävande aktivitet. En 18 hålsgolfbana tar ca 100 ha i anspråk. Golfintressetär stort och många människor tillbringar helasemestrarna med att resa runt till olika banor. ISkånes nordvästra hörn finns mer än 10 banorvarav flera i närheten av Vegeområdet. I denkustnära produktionsskogen vid Vegeholmfinns långt framskridna planer på att anläggaytterligare en golfbana.0 1 2 3 45kmIdrottsanläggningarI anslutning till samhällena finns bollplaneroch andra idrottsanläggningar. Utvälinge haren centralt belägen idrottsplats med bollplan igräs. Ängelholm har ett stort idrottsområde ide södra delarna av staden. Kulltorp, Jonstorpoch Strövelstorp har idrottsplatser medbollplan. Idrottsplatserna är främst av lokaltintresse.69

Fågelskådning och naturupplevelserFlyttfåglar kan lokalt och under begränsad tidlocka stora skaror av besökare.Inre delen av Skälderviken är ett av Europasmest intressanta områden för fågelskådning.Området ingår i RAMSAR-listan. Genomatt anlägga Naturrum och bygga fågeltornkan man ge besökare möjlighet att ta delav naturupplevelserna utan att störa ochförstöra.Det rika fågellivet i det grunda vattnetkring öarna Rönnen och Sandör är av stortinternationellt intresse. Delar av områdethar beträdnadsförbud under hela året medanförbudet gäller under vissa perioder för andradelar.JaktJakt förekommer i varierande omfattningpå de flesta gårdar med mark. Villebrådet ärfrämst rådjur, hjort och vildsvin samt småvilt.Det förekommer även jakt på sträckande fågelsom ringduvor, gäss och änder. Inom områdetfinns ett par gårdar som hyr ut jakt per dag.Området har stor utvecklingspotential förolika former av jakt.Vy över Skälderviken med dess rika fågelliv.FiskeFiske tillhör de mest populära fritidssysselsättningarbland den manliga delen avbefolkningen. Även utomlands är fisket enstor fritidsaktivitet.Vege å är ett särpräglat vattendrag, med bl ahavsöring. Med de rätta fiskevårdsåtgärdernaskulle ån kunna femfaldiga sin reproduktion avhavsöring. De hinder man har att övervinna ärdels jordbrukets påverkan på vattenkvaliten,dels ett omfattande nätfiske i anslutning tillåns mynning med angränsande kustavsnitt.Vege å är ett fiskevårdsområde där man kanlösa fiskekort. Fisket i havet är fritt, dvs ingetfiskekort krävs.70

TURISMEnligt en internationell definition är turistnågon som övernattar minst en natt på någotannat ställe än hemorten. Enligt denna defi-nition är de flesta människor turister någoneller några gånger varje år. Turistresor kanvara dagsutflykter, weekendresor, semester-resor, tjänsteresor och fritidsresor, regelbun-det återkommande eller vid enstaka tillfällen.• Turism är att resa för nöjes skull.• Turism är flyttad konsumtion – de sombesöker sevärdheter och evenemang på sinhemort är således inte turister.• Hållbar turism innebär ett ansvarstagandeför natur, kultur och social miljö. Turismenanpassas till vad området tål – lokal bär-kraft.Turister reser till platser de känner till ellerhar hört talas om med vacker natur, intressantkultur eller stort utbud av till exempel gallerier,affärer, restauranger eller andra aktivite-ter. De söker:• Fysiska aktiviteter• Mentalt stimulerande upplevelser• Kunskap och upplysning• Äventyr, utmaningar, nöjen• Lugn och ro, avkopplingTURISMEN SOM NÄRINGTurism är Sveriges tredje största näring.Den utgör 3 – 4 % av BNP och omsätter 100miljarder kronor. Turism är en växande näringmed många små aktörer.Med ökad turism skapas fler arbetstillfällen.Landsbygdsproblem med hotad service mot-verkas. Unikt för turistnäringen är att kundenkommer till leverantören.Turistnäringen är mångfasetterad och berörflera samhällssektorer. Den involverar enskildaföretag, turistorganisationer, kommuner, stat-liga myndigheter och ideella organisationer.Branschen består av många olika men samverkandeföretag. Ju bättre samverkan fungerardesto fördelaktigare är det för helheten.Ökad kunskap om ortens värden resulterar iatt fler tar ansvarar för att natur- och kultur-resurserna vårdas och man är stolt över sinbygd. Landskapets resurser bör göras till-gängliga för alla. Lagar och förordningar gerregler för hur detta ska gå till. Allemansrättenger möjligheter och sätter gränser.Utbudet är av olika slag :• Kommersiella: bo, åka, äta, shoppa, delta ievenemang• Ideella: bygdespel, hantverksdagar• Offentliga: Turistbyråer, regional/nationellinformation• Gemensamma: Natur, kultur71

EKOTURISM ÄR HÅLLBAR TURISMEkoturism bygger på upplevelser, kunskapoch respekt för områdets natur och kultur.Turismen ska anpassas till vad området tål ochlandskapets begränsningar ska respekteras.Lokal bärkraft förutsätter att förhållandetmellan ortsbefolkning och turister är gott.Det som besökaren kommit för att upplevaska bevaras. Turismen gynnar den lokalaekonomin genom att låta människor på ortenfå vara med och utveckla besöksnäringen.Då ökar respekten för, och kunskapen om,bygdens egna traditioner och skyddet för naturoch kultur blir starkare. Kvalitet och trygghetomfattar både lokalbefolkning och besökare.Turisten värdesätter vacker natur och äktakultur. Natur- och kulturskydd leder till ökadmedvetenhet om platsens värden och bidrartill att bevara vårt natur- och kulturarv.Genom att verka för kollektivt resande,avfallssortering, användning av miljöbränslenetc kan turismen miljöanpassas.EFFEKTERPositiva effekter av turism:• Möten mellan besökare ochlokalbefolkningen kan leda till vänskap,ökad förståelse och kunskap.• Den lokala servicen förbättras och lokalatraditioner kan bibehållas eller återuppstå.• Turistinkomsterna kan användasför naturskydd och bevarande avhantverkstraditioner.• Ekoturism ger arbete åt bygdens folk ochinkomster till bygdens företag.• Ökat medvetandeFÖRUTSÄTTNINGARVege eller Vegeholm är inte så välbekant somKullaberg, Bjärehalvön, Hallandsåsen ellerSöderåsen. Dessa rekreationsområden är allaav stort intresse för rörligt friluftsliv och därfinns många målpunkter och aktiviteter förbesökare.Vegeholms slott, skogen kring Vege åoch Kronoskogen i Ängelholm är allmäntkända i närområdet men det finns möjlighetatt marknadsföra området bättre ochbinda ihop de olika delarna till ett störreturistmål. Skälderviken är också ett begreppsom associeras till badliv, båtar ochfågelskådning.72

KommersielltTuristnäringen består av en mängd små före-tag. De flesta har mindre än 5 anställda. De tarutgångspunkt i människors behov och längtanefter att bo, äta och uppleva något under sinvistelse på en ny plats.• Någonstans att bo- Hotell- Campingplatser• Något att göra, se, uppleva- Bad – Skälderviken, Farhult, Mölle,Arild- Cykel – Cykelleder, småvägar- Vandringar – vandringsleder, småvägar,fritt strövande i skog och mark- Kajak- och kanoting – kusten, Vege å- Fågelskådning – kusten, Vege å ochsmåvatten- Bergklättring – Kullaberg- Dykning – Skälderviken utanför Arild,Skäret och Svanshall- Häst- och hundsport – Skogsområdetsöder om Ängelholm- Golf – Brunnby, Lerberget, Allerum, m fl- Konstresor – gallerier, krukmakerier m flhantverk- Natur – Kullaberg, Kusten med riktfågelliv, Vege å, Slätten med vidautblickar- Kultur – Slottmiljöer kring Vegeholm,Rögle och Krapperup, Tegelbruket iUtvälinge, Kyrkorna i Farhult, Jonstorpoch Välinge, Ålderdomliga landskap ochFornminnen, Matupplevelser• Någonting att äta. Måltiden är en viktigdel i en turistisk upplevelse. Omkring entredjedel av alla turistens pengar går tillmat. Att erbjuda vällagad, lokalt förankradmat är att förvalta ett kulturarv. Bådeproducenter och konsumenter gynnas.- Restauranter – Inom en femmilsradiefinns flera stjärnkrogar.- Caféer- Dessutom finns möjlighet att ätamedhavd matsäck.IdeelltEn stor del av turismen i ett område bärs uppav föreningar och eldsjälar, som bevakar sinaolika intresseområden. Kunniga och engage-rade personer, som brinner för sitt område ochför att få berätta om det och visa det för andra.Ett påtagligt resultat av det ideella arbetet ärvandringslederna längs Örjabäcken ochVege å.OfficielltAlla kommuner har turistbyråer, som levererarinformation, kartor, tidningar och af-fischer. De kan också förmedla boende, hjälpatill med bokningar mm.Kommunerna i nordvästra Skåne samarbetarinom NOSAM. Exempel på projekt är Hal-landsås- och Skånelederna. Internationelltsamarbetar kommunerna vid mässor ochomhändertagande av kryssningsfartyg ochutformning av vandringspaket. Kommunernainom NOSAM har också en gemensam hem-sida.73

VEM ÄR BESÖKAREN?I dag reser alla människor. En del är välpålästa. Andra reser mer spontant. Kanskevill de pröva något nytt, upptäcka möjlighetereller låta hela vistelsen bli en överraskning.För vissa blir resan en engångsupplevelseför andra något som de gärna återvändertill. Vanor och resmönster varierar. En delvärdesätter bekvämlighet andra prioriterarannat, vilket kan illustreras med följandefallstudier:Fall 1 - Besökarna är unga och har litepackning. På fredag eftermiddag anländer detill Vege station. De hyr cyklar. De vet vad devill och hur de ska ta sig vidare mot målet.De vill klättra i berg på Kullaberg och dykai Arild. Dessutom slappa på badstranden ochfesta på kvällen i Ängelholm. De har tänktsig att övernatta i en campingstuga.Vege station fungerar utmärkt för denna typav resa.och dessutom är den grund. Föräldrarna kanslappna av, se på fåglar och läsa en bok.På kvällen åker de in till Höganäs, handlarkeramik och äter gott.Vege station fungerar utmärkt för familjen.Fall 3 – Besökarna är ett äldre par som tänktsig att tillbringa en vecka i Mölle och görautflykter därifrån. De kommer med sina väskortill Vege station. Om det funnits buss hade detagit den – men de tar taxi. Det blir dyrare ände tänkt sig men det är bekvämt .Stationen ligger i ett område med mångaturistattraktioner. Att ta taxi är överkomligtmed tanke på att avstånden är relativt korta.KULLA-BERGHöganäsUTVECKLINGSMÖJLIGHETERSkogarna vid Vegeholms slott och längskusten är populära strövområden redan i dag.Det är även kusten med sitt rika fågelliv ochutsikten över Skälderviken. De natur- ochkulturvärden som finns gör området lämpligtför olika former av rekreation och friluftslivvilket även är vad många turister söker.SKÄLDER-VIKENBåstadE6HALLANDS-ÅSENÄngelholmLaholmFall 2 – Barnfamiljen vill göra en utflykt tillett ställe där barnen kan få röra sig fritt ochbada. Föräldrarna vill äta gott och upplevavacker natur. De anländer på morgonen tillVege station och tar sig vidare med bussentill Farhult. De övernattar på campingplatsenoch tillbringar resten dagen på stranden. Denär lagom stor för att barnen inte ska försvinnaOmrådet kring Skälderviken ochVege å kan utvecklas till en länksom binder samman områdenmed stora natur-värden i nord-västra Skåne.HelsingborgÅstorpSÖDER-ÅSEN74

Alla de förslag som redovisas under rekreationgynnar även turismen i området. Dessutomskapas förutsättningar för olika aktivitetersom vänder sig till både turister och boende.Området kan redan i dag fungera som bas förutflykter till olika turistmål i omgivningen.Flera av dessa kan nås på dagsutflykter.• Kullaberg är en av Sveriges mest besöktaplatser. Där finns dramatisknatur med skogar, berg och utsikter.Där finns förutsättningar för speciellaaktiviteter såsom dykning, fågelskådning,bergsklättring mm.• Söderåsens nationalpark ligger också inomräckhåll med bokskogar och klippor.• Hallandsåsen skjuter med Bjärehalvön ut ihavet. Hovshallar, bronsålderslandskapet,golfbanor, Båstad och Torekov lockarmånga besökare.• Skälderviken är grund med badplatser vidfina sandstränder. Här finns strandängar ochett Natura 2000 område med ett fågelliv avmycket hög klass.Kustzonen kan utvecklas och göras mertillgänglig genom att de småvägar och stigarsom finns kopplas samman till ett stråk längshela kusten. Bitvis bör vandringsleder ochcykelvägar skiljas åt, bitvis kan de följa engemensam väg. I anslutning till detta börrastplatser, boende och matställen av olikakvalitet finnas.För att göra cykling i Vegeområdet intressantför besökare är det viktigt att flera partersamverkar. Det är möjligt att ta cykelnmed på tåget eller bussen. Det bör ocksåfinnas cykeluthyrning och sk cykelpaket,tillgång till affärer, lämpliga rastplatser ochövernattningsplatser utmed lederna. Dessutombehövs det bra kartor och information om”Cykling i Vegeområdet” .Internationellt sett är vandring denstörsta naturbaserade aktiviteten inomSanddyner bevuxna med tall i Vegeholmsskogen.75turism. Både kortare dagsvandringar ochlängre semestervandringar har en storutvecklingspotential i Sverige.Genom denna typ av åtgärder kan nordvästraSkåne utvecklas till ett stort turistområde därrekreationsmöjligheterna och landskapet ärbasen i utbudet. Det kan sedan kompletterasmed olika serviceanläggningar, försäljningav lokalt producerade livsmedel ellerandra varor, konsthantverk, galleriermm. En pågatågsstation i området ökartillgängligheten, men är inget krav för dennautveckling.

CampingEn ny campingplats föreslås vid StoraSnörröd, nära Farhult. Campingplatsen börvara minst 10 ha. Möjlighet finns att anslutatill kommunalt VA. I landskapet finns trädochbuskridåer samt flera större och mindreträddungar, landskapselement som utgör enresurs i ambitionen att förankra campingen påplatsen.Läget är attraktivt för besökare genomnärheten till kusten. Till närmsta badplatsär det 1,5 km. Vid stranden finns också ensommarrestaurang och en mindre butik.Närmsta affär ligger i Jonstorp dit det är drygt3 km.Avstånd till bebyggelse överstiger 100 m.En skogsdunge avskärmar campingplatsenfrån den känsliga kulturmiljön kring kyrkan.Hela campingplatsen kommer att ligga norrom väg 112, och därmed inom riksintressetför kustzon, men står inte i konflikt medriksintressets syften.Avståndet till väg 112 är ca 100 m. Motvägen bör campingplatsen avskärmas meden planterad vall. Infart till campingplatsenkan antingen ske direkt från väg 112 ellerfrån vägen mot Farhult. Gång- och cykelvägkan anordnas på befintlig markväg till bynFarhult och vidare till stranden. Dessutomplaneras ett grönt stråk med vandringsled iöst-västlig riktning i anslutning till platsen.Bussförbindelse till Höganäs finns både påväg 112 och på Farhultsvägen.Rådjur i allén till Rögle Säteri.76

UTGÅNGSPUNKTEROMRÅDETS HISTORIA OCH UTVECKLINGDet skånska landskapet har präglats avde människor som bott och verkat härsedan istiden. Människans odling ochbrukningsmetoder har, i kombination medtopografi, jordmån mm, format det landskapvi har i dag. Området kring Skäldervikenhar varit bebott sedan stenåldern. Underbronsåldern blev jordbruket alltmerpermanent. Trots periodens klimatförsämringutvecklades bondekulturen på järnåldern.Medeltiden medförde att de strukturer vi kanse på landsbygden i dag etablerades. Denkatolska kyrkan byggde sockenkyrkor i sten.Några storgårdar byggdes, varav Vegeholm ären.Det är först i och med den svenska tiden, somdet historiska källmaterialet ger en klar bildav området. Den första tillförlitliga kartanöver Skåne är från 1684.Industrialismen kom tidigt till Kullahalvön.Kolbrytning och tegelframställning har lämnatspår i landskapet i form av vattenfyllda täkthål.Skolhus, missionshus och andelsmejerieruppfördes med delvis ny byggteknik.Turisterna upptäckte Kullaberg och Mölle.Järnvägen anlades till Mölle. Västkustbananbyggdes mellan Malmö och Göteborg.Stationer byggdes i Vegeholm och Rögle.Dessa lades så småningom ner. Efterhand somtrafiken på järnvägen ökat och blivit snabbarehar korsningar med järnvägen stängts ellerbyggts om till planskilda korsningar.Skånska rekognoseringskartan från 1812-20 visar ett landskap som är betydligt merskogbevuxet än idag (se nästa sida). Utvälingebestår av cirka tio gårdar, Tånga Välingeoch N Häljaröd är ungefär lika stora, medanFarhult är större och har en kyrka.Vegeholms slott1800-talet innebar stora omvälvningar för denskånska landsbygden. När skiftet genomfördesflyttades gårdarna ut och vägnätet drogsdelvis om efter de nya ägogränserna så att enrätvinklig struktur bildades. I byarna uppfördesgathus för de allt fler obesuttna. Befolkningenökade, vilket medförde hemmansklyvning,nya gårdar, uppodling och utdikningar för attvinna odlingsbar mark.Vägen går via Vegeholms slott och fortsätterlängs kusten förbi Farhult mot Jonstorp.Rögle säteri ligger med åkrar intill menomgivet av skog. Tegelbruket i Rögle synsockså på kartan.Häradsekonomiska kartan från 1920-taletvisar att Utvälinge vuxit längs vägen. (senästa uppslag) Tegeldammarna, där leratagits och bränts till tegel, syns i Utvälingeoch Rögle. Byn i Rögle har vuxit. Järnvägenhar tillkommit med station i Vegeholm. Vidstationen låg cirka tio bostadshus. Tångaby har skiftats och gårdarna har flyttats utlängs vägen. Där ligger även bostäder utantillhörande mark.77

Skånska rekognoserongskartan från 1820-talet78

Häradsekonomiska kartan från 1920-talet79

SKÄLDERVIKENJONSTORPÄNGELHOLMFARHULTN HÄLJARÖDUTVÄLINGEVÄG 112VÄSTKUSTBANANVEGE ÅVEGEHOLMSSLOTTRÖGLEOrtofoto över området, spridningstillstånd, Lantmäteriet 2004VÄLINGE80

LANDSKAPSANALYSMetoderLandskapets värden är en utgångspunkt förplanförslaget. Två metoder att analysera land-skapet har använts.Den ena, Kevin Lynch´s metod, utgår frånhur landskapet är uppbyggt och hur det serut. Landskapet analyseras utifrån strukturer,riktningar och element i landskapet samt desskaraktärer och skala.Den andra metoden, SWOT-metoden, byggerpå en analys av områdets förutsättningar därmånga aspekter beaktas. Styrkor, svagheter,möjligheter och hot identifieras. Vid framta-gande av ett förslag gäller det att ta hand omoch utveckla områdets förtjänster och samti-digt försöka råda bot på områdets brister.Metoderna kompletterar varandra och ger tillsammansen bild av området och dess möjlig-heter.Vegetationsridåerna ger djup åt bilden och delar upp den fl acka slätten i fl era rum.Landskapsanalys enligt Kevin LynchMetoden är i huvudsak beskrivande men kanockså användas för att ge en bild av sambandoch värden. Hur ser landskapet ut? Hur förhål-ler sig landskapsrummen till varandra? Vilkastråk barriärer eller landmärken finns?Större områden med en gemensamsammanhållen karaktär:• Kusten är låg men med en tydlig nivå-skillnad där den gamla strandlinjen gick.Strandmarken består av periodvis översvämmadegräsängar, sand- och stensträn-der. Området har ett mycket rikt fågelliv.Både sträckande och häckande fåglar trivsi området.• Slätten är flack med små nivåskillnader.Den är helt uppodlad med trädridåer i ägo-81

kartaLANDMÄRKEKNUTPUNKTSLUTET LANDSKAPSRUM/VEGETATIONUTBLICKARBARRIÄRBEBYGGELSEÖPPET LANDSKAPSRUM:/SLÄTT/HAVLandskapsanalys enligt Kevin Lynch-metoden. Knutpunkterna visar skolor och liknande, landmärken kan vara kyrkoreller andra landskapselement som syns. Landskapsrum av varierande storlek är de ”rum” man upplever när manvistas i landskapet. Väggarna kan bestå av vegetation eller nivåskillnader.82

gränser och små dungar kring gårdar ochmärgelgravar. Utspridda gårdar, bebyg-gelse med tillhörande trädgårdar utgöravbrott i slättlandskapet. Slättens utseendeoch karaktär skiftar med årstiden. Sikten ärlång och på många ställen har man kontaktmed havet eller anar det genom att man serBjäre med Hallandsåsen på andra sidanSkälderviken.• Bebyggelseområden, dvs områden somavviker från slätten genom att husen ärmånga och ligger tätt, finns dels vid kusten,dels i form av byar i åkerlandskapet. De trekustsamhällena är Utvälinge, Norra Häl-jaröd och Farhult. Slättbyarna är Tånga,Rögle, Mjöhult och Välinge. Slottsmiljöfinns vid Vegeholm och Rögle.• Skog finns längs kusten i Ängelholmskommun och kring Vege å och VegeholmsslottStråk och barriärer• Motorvägen E6 utgör områdets gräns motöster och är en tydlig barriär. Alla som boroch verkar öster om motorvägen måstesöka sig till planskilda korsningar för attkomma ner till kusten.• Västkustbanan går genom området frånRögle och viker sedan av mot nordöst ochÄngelholm. Järnvägen är en tydlig barriärbåde mentalt och fysiskt.• Väg 112 är ett viktigt stråk dels för kommunikationinom och mellan delar av områ-det dels som förbindelse med omvärlden.Vägen har så mycket trafik att den utgören barriär, särskilt mellan Utvälinge ochTånga.• Den gamla Kustvägenär sommartidstarkt trafikerad och kan utgöra en barriärför gång- och cykeltrafik på väg ner tillkusten.• Vege å är en barriär som gör att alla somrör sig i östvästlig riktning måste söka uppen bro. Inom området finns tre broar förbilar och tre för gång- och cykeltrafik.• Kyrkvägen mellan Välinge och Rögle anty-der ett historiskt samband mellan byarna.Kyrkvägen är nu cykelväg till skolan.• Skolvägen mellan Utvälinge och Rögleutgör ett funktionellt samband.• Vegeholm hör till Strövelstorps försam-ling. Den gamla kontakten Strövelstorp -Vegeholm - havet är bruten av barriärer.Vägen avslutas i en utblick över Skäldervi-ken mot Bjärehalvön och Hallandåsen.83

KnutpunkterFörr kunde den naturliga samlingsplatsen ien by vara kyrkan. I dagens tätort kanske etttorg, en affär eller en lekplats tagit över denrollen.Byarna vid kusten är små och saknar service.De drar knappast till sig besökare från omgiv-ningen, utom möjligen sommartid då strandenlockar med bad. Busshållplatsen har blivit denmoderna byns knutpunkt. I Rögle har man enskola som fungerar som samlingsplats. För deutspridda gårdarna är det långt till knutpunk-ter och för att ta sig till en sådan krävs oftatransport med bil. Höganäs och Ängelholm ärstora knutpunkter. Dessa ligger dock utanförområdet.LandmärkenI området finns få tydliga landmärken. Far-hults kyrka är ett, som visserligen inte synspå långt håll. Ett annat är den gamla kvarneni Farhult. Ringugnen i Utvälinge kan ocksåtjäna som landmärke. Mer storskaliga land-märken är Svedberga kulle, som reser sig överslätten. I fjärran syns Kullaberg. I norr synsBjärehalvön på andra sidan Skälderviken ochHallandsåsen reser sig i norr.SWOT (Strength, Weakness, Opportunity,Threats)Styrka och svaghet är relativa begrepp. Vadsom är styrka, dvs en positiv kvalitet, för endel människor kan vara motsatsen för andra.Beroende på omständigheterna och vem manär, upplevs landskapet olika. Landskapetsmöjligheter tolkas också på olika sätt. Män-niskor som vill bosätta sig i området bedömerdet främst utifrån de möjligheter de ser attförverkliga sina drömmar.Styrkor• Utsikt över slätten och närhet till havet.• Bebyggelsen med tradition från det gamlabondesamhället.• En rik historia och kultur – området upp-fattas som genuint och äkta. De rikligahistoriska spåren ger området förankring iett historiskt sammanhang.• Nära till målpunkter för turism och rekrea-tion med bl a rekreationsområden längskusten och Vege å.• Närhet till flera större städer, med stort ut-bud av kultur samt kommersiell och offent-lig service.Möllan vid Farhult är ett karaktäristisktlandmärke.• Närhet till Öresundsregionens med mångaarbetsplatser och skolor.84

Svagheter• Ett alltmer storskaligt jordbruk gör land-skapet svårtillgängligt.• Barriärer i landskapet är väg 112 och järn-vägen, Västkustbanan. Det finns mycket fåplanskilda korsningar.• Det öppna landskapet utan nivåskillnaderoch högre vegetation gör området starktexponerat för väder och vind.• Otillräckliga allmänna kommunikationer,det finns bara en busslinje med låg turtät-het. Barn, gamla och andra som saknar bilkan uppleva sig isolerade och instängda.• Cykelvägnätet är inte utbyggt och trafiksä-kerheten har brister.• Inköp måste göras utanför området.• Spridd bebyggelse i flera kommuner gördet svårare att tillgodose alla invånarnasbehov av offentlig sevice.Möjligheter• Läget, i Öresundsregionen, gör att mångaser bosättning i området som en lockandemöjlighet att förena ett lantligt boende mednärhet till allt vad en stad kan erbjuda.• Läget mellan attraktiva turistmål, såsomKullahalvön, Bjärehalvön och Söderåsengör att området kan binda ihop dessa tillett stort turistmål med flera attraktioner.• Landskapets speciella karaktär och närhetentill havet och fågelreservatet kan attra-hera naturintresserade.• Den låga horisonten gör att himmel och havdominerar vyerna och påverkar ljusförhål-landena, vilket tilltalar många konstnäreroch inger en känsla av rymd och frihet.• Området rymmer möjligheter för kom-munen att tillgodose önskemål om goda,annorlunda och speciella bostäder förvissa grupper.• Pågatågsstation i Vege kan bli en realitet.• Grönstrukturen kan utvecklas och göralandskapet mer tillgängligt.• Utbyggnad av arbetsplatser i bra kommu-nikationslägen.• Samverkan mellan kommunerna kan skapaen liten region med egen identitet.Hot• Landskapet är exponerat och känsligt föringrepp. En byggnad på fel plats, medokänslig utformning eller färgsättning kanpåverka upplevelsen av landskapet i ettmycket stort område.• Läget, mellan flera attraktiva turistmål, göratt intresset dras från området.• Allt för omfattande exploatering kan för-störa landskapets värden.• Landskapets karaktär formas av jordbruket.Ändrade förutsättningar och omstruk-turering inom näringen kan medföraförändringar av landskapets karaktär ochtillgänglighet.85

SlutsatsUtblickarna över slätten och mot havet ärkaraktäristiska och finns på många ställen.Det är viktigt att slå vakt om områdets karak-tär, dvs behålla och bevara de karaktäristiskaområdena, kusten, slätten och byarna. Dettabetyder inte att man lägger en död hand överområdet utan kan till och med betyda att manaktivt kan förstärka karaktären. Bebyggelseområdenakan kompletteras med ny bebyg-gelse och nya knutpunkter kan skapas tillglädje och gagn för invånarna. Några nyalandmärken torde knappast behövas, men omnågon ändå vill bygga ett sådant så bör detställas höga estetiska krav på utseende ochplacering. Utblickarna över hav och slätt ärviktiga estetiska tillgångar för området ochska bevaras.Jordbrukslandskap där Bjäre och Hallandsåsen kan anas i diset.86

INTERNATIONELLA MÅLFÖR KUSTOMRÅDENInternationella mål och strategier, som berörkusterna har formulerats bl a i Agenda 21,som antogs 1992. En rad internationella överenskommelserhar under senare år behandlatmiljövårdsarbetet inom Östersjöområdet(HELCOM), visioner och strategier kringÖstersjön (VASAB), biologisk mångfald ochvåtmarker (RAMSAR) och integrerad ”management”av Europas kustzoner (ICZM). Densenare antogs av EU 2002 och beskriver demånga anspråken på kustzonen och rekommenderaren integrerad planering och förvaltningi kustområdena samt att medlemsstaternaska utveckla strategier för detta.Regeringarna i Sverige och Danmark kom1994 överens om att ta fram ett gemensamtmiljöprogram för Öresundsregionen. I dettaframhölls vikten av att skapa långsiktigthållbara livsmiljöer för människor, djur ochväxter genom miljöinriktad fysisk planeringoch att de oexploaterade områdena i kustzonenska skyddas.RIKSINTRESSENAllmänna intressen av betydelse i ett störresammanhang kan pekas ut som riksintressen.Det innebär att staten har inflytandeöver kommunens beslut enligt bl a plan- ochbygglagen.Riksintresse kustzon 4 kap 1, 2 och 4 §§ MBVissa geografiska områden i landet har riksdagendirekt pekat ut som riksintressen imiljöbalkens fjärde kapitel. Det gäller blandannat stora delar av landets kuster och skärgårdar.Kustområdenas natursköna och kulturelltintressanta områden har ett särskiltstort värde för rekreation och turism för enbred allmänhet. Längs den skånska kusten ärkonkurrensen mellan bevarandeintressen ochexploateringsintressen stor. Syftet med reglernaär att de få delar av kusten som fortfarandeär oexploaterade och samtidigt har storanatur- och kulturvärden också i fortsättningenska kunna utnyttjas för rekreation och friluftslivpå ett allsidigt sätt. Områdenas tillgänglighethar stor betydelse och betydelsen avatt vara restriktiv mot exploateringar i kustområdetframhålls. Större delen av planområdetligger inom riksintresset för kustzon.Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne hari rapporten ”Skånes kustområden – ett nationallandskap”förtydligat riksintressets värdenför kommunerna och för turistnäringen.Riksintresse kust, 2 § röd skraffering, 4 § röd linje.87

Kusten längs Skälderviken är i sin helhet avriksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden.En zon närmast Skälderviken (medundantag för området kring Utvälinge) utpekassom riksintresse för rörligt friluftsliv ochturism. Där ska turismens och friluftslivetsintressen särskilt beaktas vid bedömningenav exploateringsföretag och andra ingreppi miljön (4 kap 2 § MB). I en bredare zonsom schematiskt avgränsats längs väg 112och järnvägen får ny fritidsbebyggelse i stortsett bara komma till som kompletteringar tillbefintlig bebyggelse (4 kap 4§ MB). Gemensamtför områdena gäller att exploateringsföretagoch andra ingrepp i miljön som påtagligtskadar områdets natur- och kulturvärden intetillåts. Bestämmelserna ska däremot intehindra utvecklingen av befintliga tätorter ochlokalt näringsliv eller utförandet av anläggningarsom behövs för totalförsvaret (4 kap1 § MB).Riksintresse naturvårdRiksintresse naturvård 3 kap 6 § MBMerparten av området norr om väg 112 är avriksintresse för naturvården. Sådana områdenska skyddas mot åtgärder som kan påtagligtskada natur- eller kulturmiljön.Området omfattar det grunda vattenområdetmellan Görslövsåns mynning – Vege ås mynningi inre delen av Skälderviken. Det utgörsi huvudsak av de grunda havsvattenområdenoch strandängar, som delvis är hävdade, samtåar med omgivande fuktängar. Botaniskt ärområdet artrikt med en hel del hotade arter.Areal och utseende växlar ständigt vilket ärav stort intresse för studier av strandprocesser.De flacka öarna Sandör och Rönnen harutvecklat ett värdefullt fågelliv. Det är framförallt vadare och änder, som har området somrast- och häckningsplats. Området har ocksåstor betydelse som rastlokal för flyttfåglar.Riksintresse kulturmiljövård 3 kap 6 § MBInom området finns inget riksintresse för kulturmiljövård.Riksintresse friluftslivRiksintresse friluftsliv 3 kap 6 § MBI nordvästra Skåne finns stora områden avriksintresse för friluftslivet – Kullaberg, Hallandsåsenoch en stor del av Bjärehalvön.Skogen och sandstränderna vid Skäldervikennorr om Vege å ingår i område av riksintresseför friluftsliv.Riksintresse yrkesfiske 3 kap 5 § MBHela Skälderviken omfattas av riksintresset.88

Förändring av kurvradier i samband medutbyggnad av västkustbananRiksintresse kommunikationer 3 kap 8 § MBJärnvägen genom området är av riksintresse.Banverket har planer på att bygga ut Västkustbanantill dubbelspår och att räta ut kurvanvid Rögle. Ny station diskuteras.05kmNatura 2000 enligt fågeldirektivetNatura 2000 4 kap 8 § MBNatura 2000 jämställs med riksintressen.Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk inomEU. Tillstånd krävs för att bedriva verksamhetereller vidta åtgärder som på ett betydandesätt kan påverka miljön i ett sådant naturområde.Arbetet styrs av två EU-direktiv:Fågeldirektivet omfattar skydd av fåglar,som lever i vilt tillstånd inom EU:s områdesamt för deras livsmiljöer. (SPA)Ön Rönnen och vattenområdet utanförUtvälinge och Viken mellan Jonstorp och Farhultär sådana områden.89

Biotopskydd 7 kap 11 § MBMindre mark- eller vattenområden som utgörlivsmiljö för hotade djur- eller växtarter ellersom annars är särskilt skyddsvärda får förklarassom biotopskyddsområde. I odlingslandskapetbeslutar Länsstyrelsen om biotopskyddoch i skogsområden görs det av Skogsvårdsstyrelsen.Stengärden, alléer, märgelgravarmm omfattas av generellt biotopskydd. Ingabiotopskyddsområden har pekats ut i Vegeområdetmen många element i landskapetomfattas av det generella biotopskyddet.Natura 2000 enligt habitatdirektivetHabitatdirektivet omfattar livsmiljöer, varsnaturliga utbredningsområde inom EU ärmycket litet eller har krympt avsevärt. Dethandlar om unika områden, som är representativaför någon av EU:s sex biogeografiskaregioner.(SCI)Inom Vegeområdet omfattas hela Skäldervikskustenmed vattenområdet mellan Jonstorpoch Utvälinge, samt Ängelholms kronoparkav habitatdirektivet.SKYDDADE OMRÅDENNaturreservat 7 kap 4 § MBSyftet med naturreservat är att bevara biologiskmångfald, vårda och bevara värdefullanaturmiljöer eller tillgodose behovet av områdenför friluftsliv.Naturreservat inom området är:• Rönnen• Utvälinge, kustområde• Ängelholms strandskogÅkerholmar och kantvegetation i åkerland-skapet omfattas av biotopskydd.90

Strandskydd 7 kap 13-18 §§ MBSyftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetensfriluftsliv och att bevara livsvillkorför djur och växter i och omkring vatten.Strandskydd gäller generellt 100 meter frånstrandlinjen på land och ut i vattnet. Strandskyddetkan utvidgas till högst 300 meter därdet behövs för att uppnå syftet.• Längs kusten och längs Görslövsån ärstrandskyddet utvidgat till 300 meter påland.• Längs Vege å och Odarslövsbäcken gällergenerellt strandskydd om 100 m.91

KÄLLORBanverket, 2005. FörhandsinformationBanutredning Ängelholm - HelsingborgBoverket, 1996. Boken om MKB, del 1 ochdel 2Boverket, 1999. Gröna områden iplaneringenBoverket, 2001. Miljökonsekvensen 4-5 *01Boverket, 2006. Miljöbedömningar förplaner enligt plan- och bygglagen - envädledningLänsstyrelsen i Skåne län, 2001. Skåneskustområden, ett nationallandskap. Rapport2001:35Länsstyrelsen Kristianstads län, 1996. FrånBjäre till Österlen – Skånska natur ochkulturmiljöerLänsstyrelsen i Skåne, 2005. Skånes skogarhistoria,mångfald och skydd. Rapport2005:12Länsstyrelsen i Skåne, 1999. Underlag förfysisk planering i Skåne län avseende 3§2kap Miljöbalken.Länsstyrelsen i Skåne, 2001. MKB Skånelän – Länsstyrelsens grundsyn i arbetet medmiljökonsekvensbeskrivningar. Rapport1402-3393-2000:55Länsstyrelsen i Skåne, 2001. Skånesvärdefulla jordbruksmark. Rapport 1402-3393, 2001:45Länsstyrelsen i Skåne, 1997. Riksintressen iSkåne – en sammanställning av riksintresseninom Skåne länLänsstyrelsen i Skåne. Checklista förjämställd planeringLänsstyrelsen i M- och L-län, 1984.Kulturminnesvårdsprogram för SkåneRegion Skåne. Strategi för Skånetrafi kenstågtrafi kRegion Skåne. Strategi för Skånetrafi kensbusstrafi kRegion Skåne. Skånska idéer för regionalutvecklingRegion Skåne. Grönstrukturprogram förSkåneSkånetrafiken, 2005, 2006. Muntligauppgifter om resande, lönsamhet förbusslinjerByrån för Europeiska Gemenskapernasofficiella publikationer, 2000. - Skötsel ochförvaltning av Natura 2000-områden, artikel6 i art och habitatdirektivet, 92/43/EEGEmanuelsson m fl 1985. Det skånskakulturlandskapet. SignumR. Gustavsson, T Ingelög, 1994. Detnya landskapet - kunskap och idéer omnaturvård, skogsodling och plantering ikulturbygd. SkogsstyrelsenHelsingborgs kommun, 2002. Översiktsplanför Helsingborgs stad - ÖP 2002Helsingborgs kommun, 2005.Naturvårdsplan för HelsingborgHelsingborgs kommun, 1991Kulturminnesvårdsprogram för HelsingborgskommunHelsingborgs kommun, 2005. KommunfaktaHelsingborgs kommun, 2004.Boende, arbetstillfällen, pendling pernyckelkodsområde92

Helsingborgs kommun, 1999. Ängs- ochhagmarksinventeringHöganäs kommun, 2005. KommunfaktaHöganäs kommun, 2004. Boende,arbetstillfällen, pendling pernyckelkodsområdeÄngelholms kommun, 2003 Trafi kplanÄngelholmÄngelholms kommun, Naturvårdsplan förÄngelholms kommunHöganäs kommun, 1993. Kulturmiljöer påKullahalvön.Höganäs kommun, 2002. Översiktsplan förHöganäs kommun.Höganäs kommun, 1997. Naturvårdsplan- Värdefull natur i Höganäs kommun.Vägverket, 2005. TrafikflödeskartorVägverket, 2005. Regional cykelledsplanÄngelholms kommun, 2004. Översiktsplanför Ängelholms kommun - ÖP 2004Ängelholms kommun, 2005. KommunfaktaÄngelholms kommun, 2004. Boende,arbetstillfällen, pendling pernyckelkodsområde

Bjerkemo KonsultlANDSKAPSARK TEKTKERSTIN TORSEKE HULTHEN ABEU-LANDSKAP