Folkbiblioteken i - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org
  • No tags were found...

Folkbiblioteken i - Svensk Biblioteksförening

Folkbiblioteken iFagersta 2011— lokala förutsättningar för kunskapssamhället


FörordBibliotek – en institution i tidenIntroduktionSvensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporterom bibliotekssituationen i var och en av landets alla kommuner, länoch regioner. Rapporterna avser 2011 och bygger på statistik frånKungliga biblioteket (KB), Statistiska centralbyrån (SCB) och Statenskulturråd.I rapporten Framgångsrik biblioteksverksamhet, publicerad avSvensk Biblioteksförening i juni 2012, presenteras en statistiskundersökning baserad på så kallad regressionsanalys. I rapportenundersöks vilka faktorer som leder till att fler besöker och använderbibliotek. Rapporten visar att efterfrågan på bibliotekstjänster tillstor del kan förklaras av driftskostnaden för biblioteken ikommunerna. Att satsa större resurser på biblioteksverksamheten ärhelt enkelt den viktigaste vägen till högre efterfrågan på bibliotekenstjänster. Vidare visar rapporten att:• Storleken på det totala bokbeståndet liksom att det tillförsnya böcker är viktigt för efterfrågan på bibliotekstjänster.• De tjänster biblioteken erbjuder utöver bokutlåningentenderar att påverka efterfrågan positivt. Datortjänster ochantal tidskriftstitlar kan vara viktiga för att öka efterfrågan påen kommuns bibliotekstjänster.• För att nå hög barnboksutlåning är utbudet av böcker enviktig förklaringsvariabel liksom personaltätheten.2011 års folkbiblioteksstatistik är i ljuset av ovanstående på mångasätt uppmuntrande läsning. Flera negativa kurvor har brutits ochsammantaget ger årets statistik starkt stöd för slutsatsen attsatsningar ger resultat samt att bibliotek är en unik och aktuellverksamhet.Positiva trendbrottÅrets statistik visar på ett antal viktiga och positiva trendbrott.Antalet filialer minskar inte längreAntalet biblioteksservicetillfällen har under en följd av år minskat.Mellan 1995 och 2010 försvann drygt var femte folkbibliotek. För enmajoritet av invånarna är tillgänglighet en avgörande faktor för omman utnyttjar bibliotek eller inte. Detta gäller inte minst viktigaanvändargrupper så som barn/ungdomar, äldre och människor medutländsk bakgrund. Därför är det glädjande att kunna konstatera attantalet bibliotek i princip är oförändrat mellan 2010 och 2011.Fler anställdaDet ständigt ökande informationsflödet innebär att människorsbehov av struktur och guidning i sökandet efter information ökar.Biblioteket med dess personal utgör här en unik tillgång.Bibliotekarien som informationsspecialist är en allt viktigare kugge ikunskapssamhället och personaltäthet är en nyckelfaktor förbibliotekens attraktivitet. Det är mot denna bakgrund mycketpositivt att antalet anställda vid folkbiblioteken ökar jämfört medföregående år och därmed markeras ett trendbrott i en kurva sompekat nedåt i 20 år. Särskilt positivt är att antalet årsverken somutförs i bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet ökar.Ökade resurserJämfört med 2010 ökade driftskostnaden för folkbiblioteken 2011med 2,9 procent. Med en inflation för 2011 på 2,6 procent är dennaökning i fasta priser mycket modest. Mätt i fasta priser hardriftskostnaderna för folkbiblioteken legat i princip still sedan 2005.I en ekonomi som växer innebär det att biblioteken får en minskandeandel av tillgängliga resurser. Det är olyckligt och kommer att ledatill att biblioteken fastnar i en nedåtgående spiral. Därför vore detönskvärt om årets, försiktiga resursförstärkning är ett första tecken2


på att biblioteken under kommande år kommer att tillföras merresurser.Fler utlånUtlåningen från biblioteken har från 1996 till 2010 minskat med 15procent. Även om man ska vara försiktig med att dra för storaslutsatser är det dock roligt att kunna notera att något fler utlånskedde 2011 än 2010. Tittar man specifikt på AV-medier (sådanamedier som kräver teknisk utrustning för att man ska kunna ta delav innehållet) ökar utlåningen av dessa med 3 procent, och slår nyttrekord mätt i absoluta tal.Oförändrade besökDe fysiska besöken har över tid minskat, om än ganska långsamt.Fortfarande noteras över 67 miljoner besök årligen på landetsfolkbibliotek vilket är en siffra som placerar biblioteken på en heltunik position om man jämför med andra kulturinstitutioner. Manska också ha i bakhuvudet att tiotusentals låntagare idag väljer attbesöka biblioteket via internet. Att antalet besök håller sig konstantmellan 2010 och 2011 är därför glädjande.UtmaningarTrots många positiva siffror i årets statistik är alla förändringar intepositiva och stora och fundamentala utmaningar kvarstår.Den digitala klyftanTillgången till informationen är ojämlikt fördelad i samhället. Detfinns en digital klyfta. Att minska denna klyfta är viktigt försammanhållningen i samhället. I detta perspektiv, som yttersthandlar om demokrati och yttrandefrihet, har biblioteken enfundamental och unik funktion. Ingen annanstans i samhällettillhandahålls all information, oavsett media, gratis på lika villkor tillvar och en.I takt med att allt mer information är tillgänglig endast över internetfyller bibliotekens datorer för allmänheten en mycket viktig funktionför den stora grupp i samhället som saknar egen dator. Så mångasom 1,5 miljoner svenskar över 15 år använder aldrig eller endastsällan internet. Att folkbiblioteken i snitt bara har en halv dator mednätuppkoppling per 1000 invånare är därför inte tillfredsställande.Att tillgången på datorer dessutom sjunker är oroande.908070Total utlåning på folkbiblioteken (milj)En hållbar modell för e-boksutlåningE-bokslånen ökar kraftigt. Det är en bekräftelse på att bibliotekensgrundidé om fri tillgång till information och kunskap på alla medieroavsett format står sig också i den digitala revolutionen. Utlån av e-böcker är dock omgärdat av snåriga avtal vilka gör att det förbiblioteken är det mycket dyrare att låna ut e-böcker än trycktaböcker och som ställer upp en rad begränsningar i vilken litteratursom biblioteken kan tillhandahålla som e-böcker.605020002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 200920102011Med informationsfriheten som utgångspunkt är det inte hållbartmed en ordning där förlagen bestämmer vad biblioteken får köpa ineller där man tvingas sätta tak för hur många gånger en e-bok kanlånas ut. Den bistra verkligheten är att många bibliotek inte har råd3


att betala avgifterna för en snabbt stigande e-boksutlåning och därförtvingas stoppa e-boksutlåningen när budgettaket är nått. Detta är enfråga som blir allt viktigare och där ett engagemang från fler aktörerän bibliotek och förlag vore önskvärt.Tillgång till bemannade skolbibliotek för alla skoleleverÅrets statistik ger vid handen att antalet biblioteksfilialer medintegrerade skolbibliotek fortsätter att minska. Fram till för tio årsedan ökade antalet filialer med integrerade skolbibliotek. Därefterhar de minskat, bland annat som en konsekvens av att antalet filialerblir färre. Själva integrationen har inget egenvärde. Det har däremottillgång till ett bemannat skolbibliotek. Om de allt färre integreradeskolbiblioteken medför att fler elever får sämre tillgång tillskolbibliotek är det mycket allvarligt.Hälften av landets elever saknar idag tillgång till ett bemannatskolbibliotek och en av sex elever saknar helt tillgång tillskolbibliotek. Endast fyra av tio elever har tillgång till ettskolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Tyvärr harsituationen inte förbättrats alls på senare år. Detta trots att skollagennumera föreskriver att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Föratt vända den negativa trenden med sjunkande läskunnighet blandunga måste alla elever snarast få tillgång till ett skolbibliotek.ange bibliotekens roll för att nå dessa mål. Strategin måste vidareidentifiera hinder för att biblioteken ska kunna fullgöra sinauppgifter samt lägga fast riktlinjer för att hantera dessa hinder ochför att nå målen.KB har numera i uppdrag att svara för nationell överblick samtfrämja samverkan och utveckling. Hittills har KB valt att tolka dettauppdrag snävt och inte sett det som sitt ansvar att ta fram dennationella biblioteksstrategi som en majoritet i riksdagen vill ha,liksom även aktörer så som Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) och Sveriges länsbibliotekarier. Det är olyckligt. Arbetet medatt ta fram en nationell strategi som stöd för utveckling, samordningoch samverkan måste komma igång snarast.Niclas LindbergGeneralsekreterareSvensk BiblioteksföreningEn biblioteksstrategiSverige är fortfarande det enda landet i Norden som saknar ennationell biblioteksstrategi. Det leder till otydlighet om mål ochmening och att bibliotekens fulla kraft och potential inte tas tillvara.Avsaknaden av en nationell biblioteksstrategi leder till resursslöserioch effektförluster, inte minst genom missade chanser tillsamordning och samverkan.En strategi som tar sin utgångspunkt i en bred samhällsanalys ochidentifiering av samhällsmål av vikt för biblioteken behövs för att4


Folkbiblioteken i FagerstaI denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen serut. Fagersta jämförs dels med andra kommuner i Västmanlands länmen också med andra kommuner av liknade karaktär. För denjämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning somSveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat förjämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sverigeskommuner i nio olika grupper efter vissa strukturella egenskapersom bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster ochnäringslivsstruktur. Fagersta tillhör kategorin Varuproducerandekommuner, det vill säga Kommun med mer än 40 procent avnattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inomvarutillverkning och industriell verksamhet. (sni92)Bakgrundsfakta om FagerstaSom bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror ominkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset förhögre studier i Fagersta ser ut. Nedanstående data är hämtad frånSCB. Uppgift om medelinkomst avser år 2010, siffran för andelenhögskoleutbildade avser 2011 och siffran för andelenhögskolenybörjare avser läsåret 2010/11.Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från rapporterna Bibliotek2011, utgiven av Kungliga biblioteket (KB), och motsvarande rapporter från åren 2006-2010. (Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finnstillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk Biblioteksförening tar inte ansvarför eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Jämförelsen medtypkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:soch Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av SvenskBiblioteksförening. Kommungruppsindelningen ändrades 2011 men för jämförbarhet övertid har den gamla indelningen behållits i denna rapport.Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med viss försiktighet. Dessa kan bero påändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd avsaknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik.Notera att siffrorna som återfinns i diagrammet ”Kostnad per lån (bok + AV)” inte är direktjämförbart med föregående år eftersom det i årets statistik även ingår e-musiklån i värdet.Folkbiblioteken i Strömstad, Norberg och Strömsunds kommuner har ej inkommit medstatistik till årets rapport varför 2010 års värden redovisas även för 2011 för dessakommuner.Folkbiblioteken i nedanstående kommuner lämnade inte fullständiga uppgifter för 2007.För dessa kommuner återges 2006 års uppgifter även för 2007. Detta påverkar i någon månäven medelvärden för län och rike. De kommuner det gäller är; Avesta, Borgholm, Falun,Flen, Gullspång, Hagfors, Helsingborg, Höör, Järfälla, Kramfors, Kristinehamn,Kungsbacka, Kungälv, Ludvika, Lysekil, Mariestad, Mölndal, Norrtälje, Oxelösund,Sollentuna, Sunne, Tidaholm, Trelleborg, Töreboda, Uddevalla, Umeå och Ängelholm.tkrMedelinkomstAndel högskoleutbildadeAndel högskolenybörjare*300250200150100500FagerstaRiket50%40%30%20%10%0%FagerstaRiket15‰10‰5‰0‰FagerstaRiket* Med högskolenybörjare avses studerande som för förstagången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning.5


Antal besök per invånareFagersta6,476,276,085,735,5820112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket5,715,845,936,006,646,716,646,767,116,547,107,157,307,307,450 1 2 3 4 5 6 7 8Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 6


FagerstaTotal utlåning per invånare5,004,604,985,075,0920112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket7,757,647,897,967,666,646,717,187,007,077,287,327,607,607,530 1 2 3 4 5 6 7 8 9Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 7


FagerstaVaruproducerande kommunerVästmanlands länRiketAntal barnbokslån per barn 0-14 år13,7513,7216,5214,2214,7421,6221,1721,2121,0220,4316,5016,6317,5217,5018,0518,4117,9818,7318,6018,52201120102009200820070 5 10 15 20 25Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 8


Antal barnböcker per barn 0-14 årFagersta9,9111,2011,4911,5511,9720112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket7,577,406,698,108,487,837,956,528,508,7410,7713,1113,0613,6713,750 2 4 6 8 10 12 14 16Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 9


Antal böcker per invånareFagersta6,516,926,776,886,9120112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket4,234,244,544,704,903,823,874,084,304,385,595,665,976,146,160 1 2 3 4 5 6 7 8Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 10


Nyförvärv, medier per invånareFagersta0,2780,2820,2760,2770,40920112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket0,3160,3030,3020,2360,2390,2020,2000,2250,2500,2750,2130,2000,2110,3730,3860 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 11


Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånareFagersta4,067,727,438,748,7820112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket6,517,127,878,007,977,227,858,288,508,6610,8910,6911,8212,4812,160 2 4 6 8 10 12 14Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 13


Biblioteksanställda per 1000 invånareFagersta0,5180,5250,5610,5500,89820112010200920082007Varuproducerande kommunerVästmanlands länRiket0,5510,5380,5610,5670,5600,4730,4480,4870,5000,5240,4920,4870,5050,5000,5260 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Fagersta 2011 14


Bilaga: 2010 års Kommungruppsindelningenligt Sveriges Kommuner och LandstingVaruproducerande kommuner Glesbygdskommuner Övriga, 12 500-25 000 inv.Alvesta Oskarshamn Arjeplog Ragunda Arboga LindesbergEmmaboda Oxelösund Arvidsjaur Robertsfors Avesta LysekilFagersta Perstorp Berg Rättvik Båstad MariestadMer information på www.skl.se Finspång Sotenäs Bjurholm Sorsele Eksjö MoraGislaved Surahammar Bräcke Storuman Flen SalaGnosjö Svenljunga Dals-Ed Strömsund Hagfors SimrishamnGrums Sävsjö Dorotea Torsby Hallsberg SkaraGötene Tibro Gällivare Vansbro Hallstahammar SollefteåHerrljunga Tranemo Härjedalen Vilhelmina Heby SunneHofors Tranås Jokkmokk Vindeln Hedemora SäffleHylte Ulricehamn Ljusdal Ydre Hultsfred SölvesborgLaxå Uppvidinge Lycksele Ånge Kalix TidaholmLessebo Vaggeryd Malung Åre Kiruna TierpLjungby Vara Malå Årjäng Klippan TingsrydMarkaryd Vetlanda Nordmaling Åsele Kramfors TomelillaPendlingskommuner Storstäder Mönsterås Vårgårda Norsjö Älvdalen Kristinehamn VimmerbyBjuv Mullsjö Göteborg Stockholm Nybro Värnamo Ockelbo Älvsbyn Köping ÅmålBoxholm Munkedal Malmö Nässjö Älmhult Orsa Överkalix Laholm ÖsthammarBromölla Mörbylånga Olofström Örkelljunga Ovanåker Övertorneå LeksandEslöv Norberg Förortskommuner Osby Östra Göinge PajalaEssunga Nykvarn Ale PartilleForshaga Nynäshamn Bollebygd Salem Större städer Övriga, mer än 25 000 inv. Övriga, mindre än 12 500 inv.Gagnef Orust Botkyrka Skurup Borås Norrköping Alingsås Ludvika Aneby MellerudGnesta Sigtuna Burlöv Sollentuna Eskilstuna Skellefteå Arvika Mark Askersund MunkforsGrästorp Sjöbo Danderyd Solna Falun Sundsvall Boden Mjölby Bengtsfors NoraHabo Stenungsund Ekerö Staffanstorp Gävle Södertälje Bollnäs Motala Borgholm NordanstigHammarö Storfors Haninge Sundbyberg Halmstad Trollhättan Borlänge Norrtälje Degerfors SkinnskattebergHöganäs Svalöv Huddinge Svedala Helsingborg Umeå Enköping Nyköping Eda SmedjebackenHörby Säter Håbo Tjörn Jönköping Uppsala Falkenberg Piteå Filipstad StrömstadHöör Söderköping Härryda Tyresö Kalmar Varberg Falköping Ronneby Färgelanda TanumKil Timrå Järfälla Täby Karlskrona Västerås Gotland Sandviken Gullspång TorsåsKnivsta Trosa Kungsbacka Upplands Väsby Karlstad Växjö Hudiksvall Skövde Haparanda TörebodaKrokom Vänersborg Kungälv Upplands-Bro Kristianstad Örebro Härnösand Strängnäs Hjo VadstenaKumla Vännäs Lerum Vallentuna Linköping Örnsköldsvik Hässleholm Söderhamn Hällefors ValdemarsvikKungsör Åstorp Lidingö Vaxholm Luleå Östersund Karlshamn Trelleborg Högsby VingåkerKävlinge Älvkarleby Lilla Edet Vellinge Lund Karlskoga Uddevalla Karlsborg ÅtvidabergLekeberg Lomma Värmdö Katrineholm Västervik Kinda ÖdeshögMölndal Öckerö Landskrona Ystad LjusnarsbergNacka Österåker Lidköping Ängelholm16


Svensk BiblioteksföreningBox 70380107 24 StockholmTel 08-545 132 30Fax 08-545 132 31http://www.biblioteksforeningen.orginfo@biblioteksforeningen.org17

More magazines by this user
Similar magazines