Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Vimmerby kommun 2009-2015

SidaInnehåll3 Sammanfattning4 BakgrundUppdraget att ta fram en utvecklingsplanPolitiska beslut som påverkar den utvecklingsplan som togs framFörutsättningar och antaganden5 LagstiftningBefolkningsutveckling6 Inriktning för svensk äldreomsorgHistorik – äldreomsorg i Vimmerby ur ett historiskt perspektiv7 Äldreomsorg i Vimmerby i dag8 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 2009Vad innebär särskilt boende?9 Anpassade lägenheter för äldreBostadsförsörjning10 Stimulansbidrag till ny- och ombyggnad av särskilt boende11 FramtidenKvalitet och uppföljning12 Förslag på framtida utveckling av äldreomsorgen i Vimmerby kommunSärskilt boende15 Hemtjänst16 Hemsjukvård och hemrehabiliteringKorttidsplatserAnhörigstödFörebyggande verksamhetKvalitet och uppföljning17 Referenslitteratur18-19 Bilaga 1Lokaler20-22 Bilaga 2Standard på nuvarande särskilda boenden i Vimmerby kommun23-28 Bilaga 3Kravspecifikation2

Inriktning för svensk äldreomsorgEn hörnsten inom svensk äldrepolitik är att äldre så långt möjligt ska erbjudas möjligheter attbo kvar hemma och inte ska behöva flytta i onödan för att få omsorg och vård. Detta brukarbenämnas kvarboendeprincipen. Utifrån detta är den hemtjänst som ges i det ordinäraboendet, tillsammans med hemsjukvården och hemrehabiliteringen, basen i äldreomsorgen.Hemtjänst kan ges både i form av personlig omsorg, omvårdnad och serviceinsatser. Övrigainsatser i det ordinära boendet är trygghetslarm, matdistribution, dagverksamhet, korttidsplatser,kontaktperson, ledsagning och ibland personlig assistans. För äldre personer medett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov som inte kan tillgodoses avhemtjänsten i det ordinära boendet finns möjligheten till särskilt boende.Samhällets insatser för att underlätta kvarboende handlar framförallt om att ge hjälp ihemmet genom hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering samt att underlättavardagen genom bostadsanpassning och individuellt anpassade hjälpmedel.På senare år har också behovet att stödja anhöriga som ger vård och omsorguppmärksammats. Möjligheten till kvarboende underlättas om bostaden är tillgängligför den som får en funktionsnedsättning.Historik – äldreomsorg i Vimmerby ur ett historiskt perspektiv1953 fanns tre kommunala hemvårdarinnor. Dessa skulle i första hand hjälpabarnfamiljer, men också gamla och sjuka som behövde hjälp. Samma år tillsatteVimmerby stad en hemhjälpsnämnd som drev verksamheten i samarbete med RödaKorset.1953 började hemhjälpsnämnden i samarbete med Röda Korset en hemsamaritverksamhetriktad till gamla, handikappade och förtidspensionerade. Fem årsenare övertog hemhjälpsnämnden helt ansvaret för denna verksamhet.1967 fanns omkring 40 kvinnor som arbetade som hemsamariter i Vimmerby stad.Dessa gav hjälp till 110 personer. Matdistribution saknas fortfarande ochsysselsättningsterapi gavs en gång i veckan i pensionärshemmets matsal.32 personer i den öppna åldringsvården fick fotvård till rabatterat pris.1970 invigdes Vidala. Samma år invigde landstinget sjukhemmet Svanen. Där fannssammanlagt 60 platser i sexbäddsrum, tvåbäddsrum samt enkelrum.1972 invigdes Eken.1984 invigde landstinget sjukhemmet Duvan. Sjukhemmet hade då 30 platser varav 4fyrbäddsrum, 4 tvåbäddsrum samt 6 enkelrum.1985 byggdes Vidala till.1992 övertog kommunen ansvaret från landstinget för Svanen och Duvan.Ådala startades upp.6

1993 förändrades Svanens sexbäddsrum till fyrbäddsrum.1993 invigdes Granen.1997 invigdes Kvillgården.2002 upphörde Granen och Norrskenet i Vimmerby, Pärlan i Rumskulla, Frödala iFrödinge, Solgläntan i Tuna och Nygård i Locknevi att vara särskilt boende.2003/2004 byggdes Vidala om.2004 avvecklades Svanen.1 januari 2008 kommunaliserades hemsjukvården. Kommunen ansvarar nu förhembesök av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut samt för hjälpmedeltill kommunens invånare.Äldreomsorg i Vimmerby i dag364 personer har hemtjänst med 13 775 timmar/mån401 personer har trygghetslarm206 personer har matdistribution288 personer är inskrivna i hemsjukvården(Statistik för december 2010)Det finns totalt 139 lägenheter inom särskilt boende. Av dessa är 73 avsedda för personermed demenssjukdom och 9 för äldre personer med psykiska funktionshinder.Det finns 16 korttidsplatser varav tre är särskiltanpassade för personer med demenssjukdom.En anledning till beslut om korttidsplats är för attåterhämta krafter och få vardagsträning efter ensjukperiod på sjukhus eller i hemmet.Korttidsplats kan också behövas vid vård i livetsslutskede eller som avlösning för en anhörigsom vårdar i hemmet.Sedan i början av 2007 har efterfrågan på särskilt boende ökat. Det varierar mellan 5-14personer som väntar på plats i särskilt boende. Det har i sin tur medfört att behovet avkorttidsplats i väntan på en lägenhet inom särskilt boende har ökat. Sedan i januari 2008 hari genomsnitt 5-6 personer vistats på korttidsplats i väntan på plats i särskilt boende.Kommunen har en låg andel äldre som bor i särskilt boende i jämförelse både med övrigalänet och med riket. (se tabellen nedan)7

Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 20097,06,05,04,03,02,01,00,0Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Ursprung: Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV)Vad innebär särskilt boende?I och med Ädelreformen 1992 samlades olika former av äldreboende under beteckningensärskilt boende. Med särskilt boende menas bostäder med service och omvårdnad för äldrei behov av särskilt stöd. Särskilt boende blev därmed bostäder ur juridisk, administrativ ochekonomisk synvinkel.Gemensamt för särskilt boende är att:Den boende ska ha tillgång till personal dygnet runt.Det är en biståndsbedömd insats.Avgiften bestäms enligt socialtjänstlagen, kapitel 8.Kommunen ansvarar för det särskilda boendets kvalitet.Kommunen har hälso- och sjukvårdansvar upp till och med sjuksköterskenivå.Särskilt boende kan ses som en speciell kombination av bostad, service och vård för attmöta både förutsägbara och oförutsägbara behov dygnet runt. I första hand är särskiltboende en bostad. Personen som flyttar in får ett hyreskontrakt och avvecklar sin tidigarebostad. Lägenheten i särskilt boende utgör således ett hem. I ett hem ska vi kunna sätta vårprägel och känna oss hemmastadda. En del i detta är att kunna ta med sig sina saker ochskapa ett hem där vardagen kan tillbringas och där även gemenskap kan upplevas medanhöriga och vänner.I denna bostad ska omsorg och vård kunna ges under hela dygnet. Personen ska kunna fåpersonlig service, omsorg och hälso- och sjukvård. Olika former av hjälpmedel kan behövasför denna vård och omsorg och dessa ska kunna förvaras där de behövs utan att inkräkta förmycket på bostadsmiljön.Personalen som ger denna vård och omsorg ska ha en god arbetsmiljö vilket ställer krav påbostadens utformning. Arbetsmiljöverket ger ut författningar som anger krav på arbetsmiljön.Särskilt boende är bostäder med service och omvårdnad för äldre i behov av särskiltstöd. Boendeformen är ett reglerat begrepp i socialtjänstlagen.8

Anpassade lägenheter för äldreFör den som inte kan bo kvar i sin bostad kan flyttning till en mer tillgänglig bostad ökachansen till kvarboende, inte i den ursprungliga bostaden, men väl i det ordinära bostadsbeståndet.I det ordinära bostadsbeståndet finns det anpassade lägenheter för äldre, bostäder somibland benämns seniorbostäder eller äldrebostäder.Det är fastighetsägaren som bestämmer inriktning för bostäderna inom det ordinära bostadsbeståndet,likaså bestämmer fastighetsägaren hur sådana bostäder ska benämnas och vilkakriterier de bostadssökande ska uppfylla för att komma i fråga för sådan bostad. I Vimmerbyförvaltas/ägs de anpassade lägenheterna i de flesta fallen av det kommunala bostadsbolagetVimarhem AB, som också sköter uthyrningen av lägenheterna och administrerar bostadsköninom bostadsbeståndet.I första hand skall tillgänglighet och användbarheten av bostäder tillgodoses genom attuppfylla bygglagstiftningens krav, vilka gäller alla som bygger ett nytt hus eller gör ändringari ett befintligt hus.Några exempel på anpassade boenden för äldre är Granen och Norrskenet i Vimmerby,Frödala i Frödinge, Nygård i Locknevi samt Centrumhuset i Södra Vi. Även andra bostäderi kommunen är väl anpassade för äldre. Det gäller bostäder som byggts de senaste årenmed dagens krav på tillgänglighet. Här kan Koppargården, Lönnen och Näktergalen iVimmerby, samt Frödala gränd i Frödinge nämnas.Äldre människor vill i stor utsträckning bo kvar på den ort och i den bygd där de bott undermånga år. Därför är det positivt att det finns ett utbud av bostäder anpassade för äldre i helakommunen.Genom att planera sitt boende och byta till ett mer funktionellt boende i tid kan äldrepersoner i många fall förenkla sin vardag och förlänga ett självständigt liv.Omsorgsnämnden förmedlar dock inte bostäder av denna typ, utan nämndensuppdrag är att tillgodose de boendes omsorgsbehov genom t.ex. hemtjänst.BostadsförsörjningSamarbete mellan de kommunala nämnderna och det kommunala bostadsbolaget är av storvikt i all samhällsplanering och vid förändringar i bostadsbeståndet.Med tanke på att de äldre ökar i antal är det angeläget att planera för framtiden genom attkartlägga efterfrågan och inventera var morgondagens äldre kan antas bo och hurtillgängligheten ser ut i dessa områden. Utifrån denna inventering bör en planering göras förframtida behov med utgångspunkt från följande frågeställningar:Hur ser åldersstrukturen ut i de olika områdena?Vilka områden är lämpliga att anpassa utifrån åldersstruktur och fysiskaförutsättningar i bebyggelsen?Ska åtgärderna ske i den befintliga bebyggelsen eller genom nybyggnation?9

Bra och tillgängliga bostäder för äldre förlänger kvarboende i ordinärt boende. Det viktiga äratt aktörerna hittar lösningar på lokal nivå som innebär att alla berörda bidrar på ett optimaltsätt, och att lösningarna blir till gagn för samhällsekonomin.Efterfrågan av bostäder för äldre behöver kartläggas och inventering behöver göras avvar morgondagens äldre kan antas bo och hur tillgängligheten ser ut i dessa områden.Stimulansbidrag till ny- och ombyggnad av särskilt boendeDet går att söka investeringsstöd till både ny- och ombyggnader av särskilt boende.En förutsättning är att bostäderna utgör sådana särskilda bostäder som avses isocialtjänstlagens 5 §.Ny- eller ombyggnationen ska ha påbörjats under perioden 1 januari 2007 till 31 december2011 och vara färdigställda inom två år. Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen ochuppgår till 2600 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för nybyggnad och 2 200kronor/m² för ombyggnad.Bidrag lämnas för högst 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och för 15 m² då det gällergemensamma utrymmen eller, för en bostad som ska användas av två personer, för högst50m² per bostadslägenhet och 20 m² för gemensamma utrymmen.FramtidenÄldreboendedelegationenRegeringen beslutade den 24 maj 2006 att tillsätta en delegation för utveckling av bostäderoch boende för äldre personer med uppgift att följa och analysera behoven av ochutvecklingen av boende för äldre (dir. 2006:63). Delegationen ska lämna förslag till åtgärdersom kan påverka och stimulera utvecklingen av bostäder ochboende anpassade för äldres behov både inom den ordinariebostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer.Äldreboendedelegationen överlämnade 19 december 2007 sittdelbetänkande ”Bo för att leva – seniorbostäder och trygghetsbostäder(SOU 2007:103) till statsrådet Maria Larsson.Äldreboendedelegationen har konstaterat att det finns ett virrvarr av olika definitioner aväldreboende och har tagit fram fyra definitioner:Ordinärt boendeSeniorbostäderTrygghetsbostäderVård- och omsorgsboende.Vård- och omsorgsboende är det boende som idag kallas särskilt boende. Den omfattas avrätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och erbjuder service, personlig omvårdnad ochhemsjukvård dygnet runt.Äldreboendedelegationens slutbetänkande ”Bo bra hela livet” kom den 19 december 2008.Den innehåller förtydliganden av seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- ochomsorgsboende och föreslår att de begreppen ska användas i fortsättningen. Därkonstateras också att antalet platser inom särskilt boende är otillräckligt och att behovet av10

antalet platser ökar med mellan 50 och 70 procent fram mot 2040 samt att innehålletbehöver utvecklas för att tillgodose såväl sociala som medicinska behov.LOVLOV, Lagen om valfrihetssystem, gäller från och med den 1 januari 2009 och är frivillig förkommunerna. Lagen reglerar vad som ska gälla för kommuner (och landsting) som villkonkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet på utförare till brukaren.Den innebär ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling (LOU).Flera kommuner har sedan tidigare ett kundvalssystem men nu är detta tydligare reglerat.Syftet är att brukaren utifrån ett biståndsbeslut kan välja mellan olika utförare av till exempelhemtjänst. Ett annat syfte är att stimulera framväxten av fler företag.Vimmerby kommun har fattat beslut om att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten förserviceinsatsen städ från och med 1 januari 2012.Kvalitet och uppföljningJämförelsetal i form av öppna jämförelser från både socialstyrelsen och SKL har funnits inågra år. Framöver samarbetar de om en gemensam öppna jämförelser som består av tvådelar, brukarenkäter och uppgifter från kommunerna.11

Etapp 1 (fram till 2015)Etapp 2 (2015-2030)Två nya vård- och omsorgsboenden byggs i VimmerbyEken avvecklasDuvan avvecklasÅdala avvecklasStällningstagande om Vidala och Kvillgårdenska vara kvar, byggas om eller ersättas av andralägenheter.Ställningstagande till ytterligare behov av antallägenheter.Antal lägenheterEtapp 1:Etapp 2:ca 170 lägenheterca 190-200 lägenheterAntalet lägenheter i etapp 1 och 2 har tagits fram utifrån nuläge i Vimmerby, antal lägenheteri särskilt boende i förhållande till övriga länet samt befolkningsutvecklingen.Omsorgsnämnden har ett behov av ytterligare lägenheter inom särskilt boende snarast ochinnan det har skapats kommer det krävas något extra resurser av hemtjänst, hemsjukvårdoch hemrehabilitering. Kommunen har en profil med låg andel äldre inom särskiltboende/låga kostnader för särskilt boende och hög andel äldre med hemtjänst/högakostnader för hemtjänst. Profileringen ska bevaras men brytpunkten/balansen mellan särskiltboende och hemtjänst är viktig då det annars kan ge orimligt höga kostnader inomhemtjänst.Lägenhetsantalet som anges för etapp 2 är mer osäkert beroende på flera faktorer somtillgängliga ordinära bostäder, utvecklingen av hemtjänst, hemsjukvård ochhemrehabilitering, förändringar i lagstiftning och andra omvärldsförändringar.Lägenheter inom det ordinära boendet kan med fördel byggas närbeläget det särskildaboendet. Det skapar möjlighet till t ex anhöriga att bosätta sig nära och hålla en vardagligkontakt.Standard och utformningLägenheter inom särskilt boende räknas som bostäder och ska uppfylla kraven på fullvärdigbostad. Om avsteg från kraven på fullvärdig bostad, till exempel fullt utrustat kök, görs i denenskilda lägenheten ska det finnas tillgång till det i gemensamma utrymmen. Det är viktigt attlägenheterna ger möjlighet till ett eget hem och är tillräckligt stora så att socialsamvaro ärmöjlig.Inom en fastighet för särskilt boende ska boendeenheter formas utan att skapa slutenhet. Enboendeenhet består av lägenheter och gemensamma utrymmen där brukarna har tillgång tillsin egen lägenhet och samtliga gemensamma utrymmen. Övriga utrymmen där enbartpersonal har tillgång finns utanför boendeenheten, exempelvis beläget mellan olikaboendeenheter.Enheter för personer med demenssjukdom bör finnas fördelat på flera vård- ochomsorgsboenden och även fördelas på de två nybyggda i Vimmerby. Viktigt att satsa ochsamordna kompetens inom demensområdet.Framtida tekniska lösningar ska tas i beaktande i planeringen.13

Då de förutsättningar och antaganden som nämns i inledningen kan komma att förändras såär det viktigt att utformningen av ett särskilt boende skapar möjligheter till en flexibelanvändning i framtiden.GEMENSAMMA UTRYMMENFullutrustat kök med separat tvättställ.Vardagsrum.Korridor med plats, ex nisch, för hjälpmedel.Altan/balkong.Närförråd.Städutrymmen.Centraldammsugare.LÄGENHETSSTANDARDMinst 35 kvm.Rum med friyta för säng, hjälpare och hjälpmedel om 380 cm x280 cm samt plats för möbler.Kök/pentry i rummet. Modulsystem för anpassning.Städskåp.Garderober.Klädkammare.Hall med vändradie på 175 cm för rullstol med hjälpare.Lägenhetsdörr med dörrbredd om minst 110 cm.Badrum (med dörr mot hall) innehållande:Toalett med 100 cm fritt utrymme på båda sidor.Tvättställ med 80 cm fritt utrymme på en sida och minst 60 cmmellan framkant och vägg. Eventuellt höj- och sänkbart.Avställningsytor och flexibel spegel.Dusch med plats för mobil duschstol.Tvättmaskin och torktumlare.Skåp med plats för handdukar och förbrukningsmaterial.PERSONALUTRYMMENKontor med tillgång till dator.Personalrum för rast.Omklädningsrum med dusch och toalett, separat för kvinnor ochmän.Dagens standard inom särskilt boende i Vimmerby kommunKvillgården, Vidala och Ådala klarar idag (men inte långsiktigt) att erbjuda en acceptabelstandard för brukare men kan till vissa delar inte klara krav på arbetsmiljön.Duvan klarar krav på arbetsmiljön men kan inte erbjuda en fullgod standard för brukare medden sjukhemsmiljö som finns.Eken uppfyller varken krav på arbetsmiljön eller en fullgod standard för brukare.Genomgång av standarden mer i detalj, se bilaga 1.14

Hyressättning för särskilda boendenKommunens samtliga särskilda boenden bör hanteras lika när det gäller förhyrning avfastigheten, inklusive de enskilda lägenheterna. Hela fastigheten bör hyras av den som driververksamheten och sedan upprättar verksamhetshuvudmannen andrahandskontrakt och tarut hyra för de enskilda lägenheterna. Hyreshöjning sker årligen i samband med övrigahyresförhandlingar.Hyressättningen för kommunens särskilda boenden hanteras som hyrorna för kommunensbostadsbolag. Detta innebär att hyrorna räknas fram av bostadsbolaget och följerbostadsbolagets principer gällande värdering av lägenheterna vid hyressättning. Detkommunala bostadsbolaget förhandlar hyrorna med hyresgästföreningen.Vid hyressättning bör hänsyn tas till lägenhetens storlek, om det finns tvättmöjlighet ilägenheten, att lägenheten har särskilda förvaringsutrymmen samt tillgång tillgemensamhetsdel med kök och allrum.De personer som bor i särskilt boende ska ansöka om bostadstillägg. Bostadstilläggetgrundar sig på hur mycket man betalar för sin bostad och hur stora inkomster man har.Enligt nuvarande regler kan man som allra mest få bostadstillägg för 93 procent avbostadskostnaden upp till 5 000 kronor i månaden om man är ogift och 2 500 kronor imånaden om man är gift. Detta betyder att den högsta ersättningen som kan betalas utär 4 650 kronor per månad för ogifta och 2 325 kronor per månad för gifta. Den somingått registrerat partnerskap räknas som gift och normalt räknas också personer somsammanbor som gifta. I vissa fall kan gifta personer behandlas som ogifta, det gäller omden ena makan/maken bor i särskilt boende.Pensionsmyndighetens regler för bostadstillägg kan vara en vägledning vid hyressättningenav lägenheterna inom särskilt boende. Det man måste beakta är att hyresnivån inte blir såhög att hyran är ett hinder för att flytta in i särskilt boende.Personal inom särskilt boendePersonalbemanningen inom särskilt boende ska ske utifrån de boendes behov och varaflexibel utifrån det. Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom bedömsgenerellt behöva en något högre bemanning än övriga vård- och omsorgsboenden.Personalbemanningen ska främja en god kvalitet och säkerhet för alla brukare inom särskiltboende.System och arbetssätt för en flexibel fördelning av personalbemanningen inom verksamhetenska finnas. Behovet av personalresurser kommer att variera över tid och mellan enheternaberoende på omsorgsbehov hos brukare och ibland även utformning av lokalerna.Boendeenheterna bör inte vara för stora men flera boendeenheter bör vara närbelägnavarandra för att skapa en optimal samordning vid personalbemanning, speciellt på natten. Enboendeenhet är inte liktydigt med en personalgrupp. En personalgrupp kan bemanna tvåeller flera boendeenheter, kontinuitet för brukare skapas genom kontaktmannaskap och engod planering.HemtjänstHemtjänst ska kunna erbjudas utifrån behov, oberoende av tidpunkt på dygnet och var manbor i kommunen. Hemtjänsten ska kännetecknas av en god kvalitet och att brukaren kanpåverka utförandet. Hemtjänstområden bör utformas efter efterfrågan och hemtjänsten skautgå från grupplokaler som är strategiskt belägna i kommunen för att klarabehovsförändringar och ge kostnadseffektivitet. Det kan innebära att indelning av områdenförändras över tid för att motsvara behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet.15

Hemsjukvård och hemrehabiliteringHemsjukvård och hemrehabilitering ska kunna erbjudas var man än bor i kommunen.Indelning i eventuella områden ska utgå från behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet.Det kan innebära att indelning av områden förändras över tid för att motsvarabehov och ge största möjliga kostnadseffektivitet.KorttidsplatserKorttidsplatser behöver finnas när omsorgsbehov inte kan tillgodoses i hemmet eller näranhöriga som vårdar behöver avlösning. Korttidsplatser för personer med demenssjukdombehöver vara åtskilda från övriga platser men kan med fördel vara närbelägendagverksamheten för personer med demenssjukdom alternativt även särskilt boende. Ärdessa enheter närbelägna varandra så skapas ett igenkännande och kontinuitet ochsamordning av personal kan ske.AnhörigstödEn korttidsenhet med inriktningen att ge stöd till anhöriga som vårdar behöver finnas. Denbehöver avgränsas från övrig korttidsverksamhet då den har ett annat syfte och ett annatarbetssätt. Idag benämns detta oftast avlastning och växelvård. Det kan vara lämpligt attfortsätta med denna verksamhet men utveckla den genom att renodla inriktningen ochanpassa arbetssättet ytterligare.Anhörigstöd i form av anhörigkonsulent finns också. Omsorgsnämndens ambition uttrycks ien separat plan för anhörigstödet.Förebyggande verksamhetMatsal och träffpunktOmsorgsnämnden som ansvarar inte för matservering och matsalar för äldre personer sombor i ordinärt boende men ser det som ett bra sätt att skapa möjligheter för äldre att fortsättaatt bo kvar hemma.Matsalen kan också vara en träffpunkt för äldre i området och kan utgöra en lokal för olikafrivilligorganisationers aktiviteter. Möjligheten att kunna vara socialt aktiv är en viktig del ivälbefinnandet och bidrar till att äldre kan bo kvar hemma längre och minskar behovet avmer omfattande omsorgsinsatser.DagverksamhetDagverksamhet för äldre är ett sätt att förebygga social isolering, ge äldre personer möjlighettill aktivitet och minska behovet av andra vård- och omsorgsinsatser. Dagverksamhetensinnehåll ska utgå från de äldres behov och olika former av aktiviteter ska erbjudas.Dagverksamheten ska vara öppen, det vill säga inget biståndsbeslut ska behövas för attdelta.Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är inte öppen utan kräver ettbiståndsbeslut. Verksamhetens innehåll ska anpassas och planeras med omsorg och börinte utgöra för stora grupper.Kvalitet och uppföljningKvaliteten i äldreomsorgen följs upp årligen genom Öppna jämförelser. Resultaten ärutgångspunkt för utvecklingsarbete och ska integreras i arbetet utifrån omsorgsnämndensledningssystem för kvalitet.16

ReferenslitteraturAntonovsky inte Maslow. Peter Westlund, 2005.Befolkningsprognos 2008-2030 Vimmerby kommun. Statisticon AB.Boende för äldre och ett tillgängligare samhälle för alla. Meddelandeserie 2007:9.Länsstyrelsen i Uppsala län.Boningar för äldre. Fokus, regionförbundet i Kalmar län. Text Peter Westlund, fotografiMonica Englund, 2007.Bostadstillägg till pensionärer. Faktablad från Försäkringskassan.Bygg ikapp handikapp. Att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer medfunktionshinder. Utgåva 3. Elisabet Svensson.Goda byggda miljöer för äldre – en fråga för arkitekter? Vårdalinstitutet, Jonas Andersson,doktorand inom byggnader för äldre.Hyressättning i särskilda boendeformer. Svenska kommunförbundet 1995:79.Salutogen design är framtidens äldreboende, Peter Westlund, 2010.Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvarhemma. Socialstyrelsen.Utformning av olika boendemiljöer för äldre. Uppdrag för Regeringskansliet augusti 2008.Susanne Iwarsson.Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2009. Sveriges Kommuner och Landstingoch Statistiska centralbyrån.Visionären, tidning från Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers för kommuner,landsting och trossamfund.Värdigt liv och välbefinnande, Erik Blennberger och Bengt Johansson, 2010.17

Bilaga 1LokalerNya vård- och omsorgsboendeTvå nya vård- och omsorgsboende placeras i Vimmerby tätort och behöver sammanlagtinnehålla 120 lägenheter. 70 av dessa lägenheter bör lokaliseras till det planerade vård- ochomsorgsboendet på ”Cirkusplatsen”. Vård- och omsorgsboendena bör innehålla följandeenheter/funktioner:Minst 120 lägenheter i boendeenheter med gemensamhetsutrymmen..2 enheter för dagverksamhet för personer med demenssjukdom.Korttidsenhet för personer med demenssjukdom med ca sex platser.Öppen dagverksamhet.Korttidsenhet med nio platser.Kontor för enhetschefer och assistent.Personalkontor.Närförråd.Lokaler för hälso- och sjukvårdspersonal.Konferensrum.Grupprum .Utbildningslokal för förflyttningsteknikPersonalutrymmen.Lägenhetsförråd.Förråd för sängar.Förråd för möbler.Förråd för förbrukningsmaterial.Förråd övrigt.Återlämningsrum hjälpmedel.Tvättstuga.Omklädningsrum med dusch och toalett för personal (män och kvinnor).Badrum med badkar.Rum för avlidna.Övernattningsrum för anhöriga.Dagverksamhet för personer med demenssjukdomDagverksamhet för personer med demenssjukdom behöver vara fördelad på tvålokaler/enheter och åtskilda för att inte bli för stora men kan med fördel vara närlokaliseradeså att samordningsfördelar ändå uppnås. Genom olika öppettider kan fler än två grupperanvända dessa två lokaler.Båda enheterna bör innehålla:Kök med köksö med matplats för 12 personer.Aktivitetsrum för 12 personer.Tillgång till uteplats/altan.Vilrum med plats för två sängar.Kapprum.2 handikappanpassade toaletter.Personaltoalett.*Personalkontor.*Förråd.*Städutrymme.*Övriga personalutrymmen kan delas med andra enheter.18

*Kan vara gemensamt för dessa två enheter.Öppen dagverksamhetLokalerna bör innehålla:Kök med köksö med matplats för 6-8 personerAktivitetsrum för 20 personerTillgång till uteplats/altan.Vilrum med plats för sängKapprum2 handikappanpassade toaletterPersonaltoalettPersonalkontorFörrådStädutrymmePersonalutrymmen kan delas med andra enheterKorttidsenhetLägenheterna inom korttidsenheten ska hålla samma standard som lägenheter inom särskiltboende för att möjliggöra en flexibel användning i framtiden. Utöver det som beskrivs försärskilt boende behöver korttidsenheten ett rum som kan användas för samtal ochanhörigkontakter. Detta rum kan med fördel vara beläget intill gemensamhetsdelen, med envikvägg, för att möjliggöra en mer flexibel användning av ytorna.Korttidsenhet för personer med demenssjukdomLägenheterna inom korttidsenheten för personer med demenssjukdom ska hålla sammastandard som lägenheter inom särskilt boende för att möjliggöra en flexibel användning iframtiden. Enheten behöver finnas nära dagverksamheten för personer med demenssjukdom.Utöver lägenheterna bör enheten innehålla:Kök med köksö med matplats för 8 personer.2 vardagsrumStädutrymmeNärförrådPersonalkontorPersonaltoalettÖvriga personalutrymmen kan delas med andra enheter.Det är en fördel om möjlighet finns att vid behov dela enheten.19

Bilaga 2Standard på nuvarande särskilda boenden iVimmerby kommunEkenBoenderumSmå rum.Pentry/kök saknas.Små toalettutrymmen.Gemensamt duschutrymme.Hallen har inte vändyta för rullstol ochhjälpare.PersonalutrymmenOmklädningsrum i källaren.HygienFastighetTvättställ i gemensamhetskök saknas. Invigdes 1972.DuvanBoenderumSjukhemsmiljö.Pentry/kök på rummen saknas.Rummen har plats för säng och hjälpmedel,men kvarvarande yta ger liten plats för egnamöbler i vissa rum.Toaletterna har fritt utrymme om 80 cm påbåda sidor (103 resp 80 cm).HygienGemensam tvättmaskin.Dekontaminator finns.Tvättställ i gemensamhetskök saknas.PersonalutrymmenKontor för omsorgspersonal saknas.Omklädningsrum i källaren.FastighetLandstingsfastigheter äger lokalerna förDuvan. Hyreskontrakt finns tom 2013.Fastighetens konstruktion medger inte någonpåbyggnad av en eller flera våningar, utankräver i så fall nybyggnad från grunden.Duvans lokaler är inte lämpliga att bygga omtill enrumslägenheter på grund av för litefasadyta i förhållande till golvyta. Det skullebli för mörkt och ge för högkvadratmeterkostnad. Landstinget uppger attde har egen verksamhet som kan varaaktuell för dessa lokaler i en framtid och attde inte är intresserade avombyggnad/nybyggnad för äldreboende.20

VidalaBoenderumRummen har plats för säng och hjälpmedel,men kvarvarande yta ger liten plats för egnamöbler i vissa rum, förutom två rum som ärför små.Pentry på varje rum.Frys saknas i gemensamhetskök.Ingen hall, hatthylla och garderob i rummet.Toaletterna har inte fritt utrymme om 80 cmpå båda sidor (118 resp 45 cm).HygienTvättmaskin och torktumlare i brukareshygienrum.En dekontaminator för hela Vidala.Tvättställ i gemensamhetskök saknas.PersonalutrymmenOmklädningsrum i källaren.Inget personalrum.Personalkontor på varje enhet.Frys och mikro i förrådsutrymme.FastighetInvigdes 1970.Byggdes om 2003/2004.ÅdalaBoenderumRummen har plats för säng och hjälpmedelmen kvarvarande yta ger liten plats för egnamöbler.Pentry/kök saknas på rummen.Toaletterna har inte fritt utrymme om 80 cmpå båda sidor (100 resp 28 cm).Hallen i rummen har inte vändyta för rullstoloch hjälpare. Hatthylla saknas.Dörrbredd till både rum och hygienrum ärendast 80 cm, vilket begränsarframkomligheten för vissa rullstolar.Sängar kan inte förflyttas mellan rum ochkorridor på grund av för smala dörröppningaroch smala korridorer.(Sängar förflyttas idag via fönster)HygienTvättställ i gemensamhetskök saknas.Dekontaminator saknas.Gemensam tvättmaskin.PersonalutrymmenOmklädningsrum för personalen saknas.Personalkontor och personalrum är i sammarum.Förråd är beläget i annan byggnad.FastighetTidigare personalbostäder för Gullringshus.Togs över i befintligt skick 1992.21

KvillgårdenLägenheterVissa sovrum har tillräcklig plats för säng ochhjälpmedel, men kvarvarande yta ger litenplats för egna möbler.Kök/pentry finns i 12 av 18 lägenheter, någrainte tillgängliga med rullstol.Balkong till vissa lägenheter (Finns docktrösklar dit)Hall finns i vissa lägenheter, dock inte alltidvändyta för rullstol och hjälpare.Toaletterna har fritt utrymme om 80 cm påbåda sidor i vissa lägenheter.HygienTvättmaskin/torktumlare i brukareshygienrumTvättställ i gemensamhetskök saknas.Dekontaminator saknas.PersonalutrymmenOmklädningsrum för personalen saknas.Personalkontor och personalrum är i sammarum.FastighetByggdes om till särskilt boende 1997.22

Bilaga 3Kravspecifikation för funktionella bostäder för äldrepå Eken november 2008AllmäntÄldreboende i grupp består såväl av den egna bostaden som en gemensam del där deboende kan delta i aktiviteter, gemenskap och gemensamma måltider. Eftersomäldreboendet är ett hem skall stor omsorg läggas vid att få de gemensamma lokalerna såhemtrevliga som möjligt. Äldreboendet är också arbetsplats för omsorgspersonal med såvälfysiskt som psykiskt ansträngande arbete.UtemiljönBoendeenheterna skall ha tillgång till en bra och trygg utemiljö. Uteplatsen skall omgärdas avett trevligt utformat staket. Utemiljön skall vara lättillgänglig för de boende och utformas medhänsyn till boende med funktionshinder. Gångvägar får inte ha större lutning än 1:40.Tillgänglighet för taxi och andra transporter är viktig.De boende i markplan skall ha tillgång till en altan/uteplats och boende på övre planet skallha tillgång till en balkong. Balkongerna skall förses med markis.Befintliga parkeringsplatser för besökande och personal behålls.EntréHuset skall ha goda entréförhållanden, en rymlig entré med sittmöjligheter ochhandikappanpassad toalett. I entrén skall det även finnas postfack till varje lägenhet.Trapphus och kommunikationerLånga korridorer bör så långt möjligt undvikas. I bostadskorridorerna skall det finnasmöjlighet att ställa undan hjälpmedel. Hissar skall ha möbelmått på minst 2100x1000 mmoch vara utrustade med fällbar sittplats. Lägenhetsdörrar markeras och dörrar tillpersonalutrymmen kamoufleras genom olika färgsättningar.TvättstugaVarje lägenhet utrustas med tvättmaskin och torktumlare. Befintlig tvättstuga i källarenutrustas meden stor tvättmaskin, personaltvättmaskin och goda torkmöjligheter.BadrumBefintligt badrum i källaren utrustas med ett funktionellt badkar och förflyttningshjälpmedelför i- och uppstigning ur badkaret. Väggar och golv förses med nya ytskikt.PersonalutrymmenPersonalutrymmen i källaren utrustas med 100 klädskåp, 3 toaletter och 5 duschar. Väggaroch golv förses med nya ytskikt. Vilrum för personal planeras i anslutning till dessautrymmen.FörrådEtt lägenhetsförråd/lägenhet i källaren i samma storlek som befintliga förråd.Förråd för sängar och andra hjälpmedel planeras.Rum för återlämning av hjälpmedel planeras.Förråd för inkontinenshjälpmedel och medicinsktekniska produkter planeras.Väggar och golv förses med nya ytskikt.23

SamlingslokalerNuvarande samlingslokal i källarplanet förses med en vikvägg för att ge möjligheten till enstor möteslokal eller två mindre möteslokaler. Båda lokalerna utrustas med whiteboardtavlaoch uttag för telefon och data. Två grupprum för 10-12 personer planeras i källarplanet ochutrustas med whiteboardtavla och uttag för telefon och data.Övernattningsrum för anhörigaEtt övernattningsrum för anhöriga/närstående planeras i källarplanet med plats för en sängoch en sittgrupp. Rummet utrustas med egen dusch och toalett.Rum för omhändertagande av avlidna personerDet skall finnas ett rum med plats för omhändertagande av tre avlidna personer i avvaktanpå bisättning. Rummet skall förses med kylanläggning. Rummet skall utformas på ett sådantsätt att den döde och dennes anhöriga kan behandlas med respekt och värdighet.YtskiktVid val av ytskikt och byggnadsmaterial skall stor vikt läggas vid de boendes hälsa ochsäkerhet. Material och färger skall vara fria från skadliga emissioner och färgsättningen skallvara harmonisk och hemtrevlig.Av stor vikt är halkfria golv i badrum och hygienutrymmen. Kommunikationsutrymmen skallutrustas med avbärare av trälister, plywood eller dylikt som skydd för rullstolar. Ytterhörnskall förstärkas med kantlist. Generellt skall ytskikten i gemensamma utrymmen varatvättbara och tåla stort slitage.LjudBra ljudisolering mellan lägenheterna är viktigt. Ventilationssystemet skall vara tyst.Samlingslokalerna ska utrustas med hörslinga, mikrofon och högtalaranläggning.BelysningBelysning i kontor och personalutrymmen skall planeras utifrån arbetsmiljölagstiftningen.Allmänbelysningen i korridorer och andra gemensamma utrymmen skall kompletteras medmiljöbelysning. Rikligt med uttag skall finnas för fönster- vägg och golvarmaturer.VärmeVärmesystemet skall ge ett behagligt inomhusklimat. Alla fönster i söder- och västerlägeförses med markiser.SophanteringVentilationsproblem skall beaktas. Det är viktigt att få soporna ut ur byggnaden på ett enkeltsätt. Befintliga sopnedkast behålles.BeslagningKranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattlig modell föratt underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen. Alla fönster skall förses medsäkerhetsbeslag.LarmsystemLarmsystem skall installeras.BrandBrandlarm och utrymningsvägar planeras enligt gällande lagar och föreskrifter.24

VåningsplanPersonalrum våning 2Ett personalrum för 15-20 personer planeras och förses med 30 värdefackskåp. Rummetutrustas med pentry, kyl/frys, diskmaskin, mikrovågsugn samt personaltoalett.Personalrum våning 3Personalrum för 10-12 personer planeras och förses med 15 värdefackskåp. Rummetutrustas med pentry, kyl/frys, diskmaskin, mikrovågsugn samt personaltoalett.PersonalkontorEtt kontor inrättas på varje våningsplan med två skrivbordsarbetsplatser och utrymme för ensittgrupp. Kontoren förses med uttag för data och telefon.Möte/konferensrumPå våning 2 planeras ett mötes/konferensrum med plats för 30 personer. Rummet utrustasmed whiteboardtavla och uttag för telefon och data.HygienPå varje våningsplan skall det finnas ett hygienutrymme utrustat med decontaminator, rostfribänk med diskho, utslagsvask samt plats för sop- och tvätthantering. Avfallshanteringenplaneras optimalt ur lukt- och smittskyddshänseende. Soprum får inte läggas i anslutning tillentrén. Utrymmet förses med förvaringsskåp. Där skall också finnas plats för en städvagn.Centraldammsugare installeras.FörrådEtt närförråd utrustat med hyllor planeras till varje våningsplan.GästtoalettPå varje våningsplan skall det finnas tillgång till en handikappanpassad gästtoalett.BoendeenhetenBoendeenhetens kök, matplats och vardagsrumDå den sociala gemenskapen är viktig skall de gemensamma utrymmena vara tillräckligtstora för att fler aktiviteter skall kunna pågå samtidigt. Varje våning inom äldreboendet skallplaneras med så stor översiktlighet som möjligt.Då lägenheterna saknar fullvärdiga kök skall det finnas ett fullutrustat kök på varjeboendeenhet med goda förvaringsmöjligheter. Matplatsen skall ligga i anslutning till köketoch vara så stor att de boende kan samlas till en gemensam måltid. Vardagsrummet skallkunna möbleras med soffor, soffbord, TV och bokhyllor. Från vardagsrummet skall mankunna nå en uteplats eller en balkong. Trösklar eller nivåskillnader på med än 15 mm får intefinnas.Den egna bostadenBostaden skall ge plats för sömn, vila, umgänge, tillagning av kaffe/mellanmål, hygien ochförvaring. Bostadsrummet skall ha god plats för säng, matbord och sittgrupp. Man måstekunna förflytta sig med rollator eller rullstol överallt i lägenheten. Bostadsytan bör varaca 35 m 2 . Bostadens hall är viktig för känslan av integritet i den egna bostaden.Badrummet skall vara rymligt och med god vändradie för rullstol. Toalettstol och tvättställskall placeras så att personal kan vara behjälplig från båda sidor.Det är viktigt att få in solljus under vinterhalvåret men under sommaren bör solljuset kunnaskärmas av. Samtliga fönster i lägenheterna skall förses med persienner och fönsterbrädor.25

UtrustningEntrédörrarna till de olika våningsplanen utrustas med kodlås, dörröppningsautomatik ocharmbågskontakter. Alla lägenhetsdörrar utrustas med ”hotellås”.StädutrymmePå varje enhet skall det finnas ett städutrymme med plats för två städvagnar, utslagsbackoch ställning för sopsäck.PersonaltoalettEn personaltoalett skall finnas på varje boendeenhet.I den egna bostaden skall det finnas:HallenKapphylla med ställbar höjdUtrymme för en rullstolsburen person att stänga dörren efter sigVändradie för rullstol och hjälpare 175 cmBostaden skall vara tillgänglig för bårtransportFri öppningsbredd 1000 mm, vilket innebär ett karmyttermått på 1100 mmBadrummetHöj och sänkbart tvättställ med 100 cm fritt utrymme på ena sidan och minst 60 cmmellan framkant och vägg.Spegel för både sittande och stående (snedställd)HanddukshängareKranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattligmodell för att underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen.Förhöjd toalettstol av standardmodell, med 100 cm fritt utrymme på båda sidorDusch med plats för mobil duschstolStödhandtag vid toalettstolenStödhandtag i duschenLång duschslang och lång duschstång med tvålkoppDuschdraperistång som går att hänga lättare kläder påSkåp med plats för handukar och förbrukningsartiklarTvättpelare innehållande tvättmaskin och torktumlareSkjutdörrar mot hallen med fri öppningsbredd på 1000 mmLägenhetens boenderumSovplats med plats för personal att vara behjälplig från båda sidor, friyta vid sängenom 380x280 cmPlats för soffa, soffbord, fåtölj, liten byrå och en TVFri öppningsbred på alla dörrar 1000 mmLåsbart medicinskåp med värdefackSamtliga fönster skall förses med persienner och fönsterbrädor.Samtliga fönster skall förses med säkerhetsbeslag.UtrustningPentryenhet med diskbänk, vatten, el, överskåp och underskåp. Kylskåp placeratca 1 m över färdigt golv. Eluttag med inställbar timer för kaffebryggare.Två garderober och ett linneskåpKranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattligmodell för att underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen.Ett litet städskåpUttag för Tv och telefonTillgång till TV-kanaler likvärdigt utbudet i det kommunala bostadsbolaget26

Gemensamt kök/matplatsMatplats för 10 personerDiskbänk med stora diskhoarGoda förvaringsmöjligheter för matvarorSkåpsutrustning för porslin etc motsvarande ett ”förstärkt villakök”.Inbyggnadsugn samt mikrovågsugn för inbyggnad i högskåpSpishäll med timerKranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattligmodell.Inställbar elektronisk timer till ugnar och kaffebryggareEtt låsbart kylskåp och ett frysskåp ca 300 l.Diskmaskin i god arbetshöjdLåsbara skåpLåsbar knivlådaEluttag för kaffebryggareEluttag för extrabelysningKällsortering av sopor i diskbänkskåpFri öppningsbred på alla dörrar 1000 mmTrösklar eller nivåskillnader på med än 15 mm får inte finnas.Gemensamt vardagsrumPlats för sittgruppUttag för TV och telefonUteplats eller balkongRikligt med uttag skall finnas för fönster- vägg och golvarmaturer.Fri öppningsbred på alla dörrar 1000 mmTrapphus och kommunikationerHissar skall ha möbelmått på minst 2100x1000 mm och vara utrustade med fällbarsittplats.I korridorer och trappor och andra förbindelsevägar inomhus skall det finnasledstänger 900 mm över färdigt golv på båda sidor.I bostadskorridor skall det finnas möjlighet att ställa undan hjälpmedel.Det skall finnas borttagbart störtningsskydd vid trappor27

VIMMERBY KOMMUNOmsorgsförvaltningen598 81 VIMMERBYwww.vimmerby.se28