Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2011/2012

SammanfattningBästa möjliga hälsaPsykisk hälsa, sömn, värk och oroDe allra flesta av eleverna mådde läsåret 2011/2012 för det mesta bra, liksom tidigareår. Inga större förändringar ses över tid utom bland årskurs sju och gymnasietsförsta år bland flickorna och i gymnasiets första år bland pojkarna med någonminskning. I årskurs fyra och sju mådde 91-97 % av barnen för det mesta bra, och igymnasiet 82 % av flickorna och 90 % av pojkarna mådde bra. De allra flesta soverbra, men i minskande omfattning från årskurs sju till gymnasiet, där åtta av tioelever sover ofta eller alltid bra och mer än nio av tio hade tillgång till en vuxen attprata med om det som är viktigt för dem, oavsett ålder. Samtidigt som den övergripandebilden är mycket positiv, finns skillnader mellan könen som är synliga redani årskurs sju, där flickor oftare har psykiska besvär och värk än pojkar i sammaålder. Även om det blir något mer vanligt med psykiska besvär och värk ocksåbland pojkar från årskurs sju till gymnasiet, uppnår de inte heller i gymnasiet enomfattning som motsvarar den för flickor redan i årskurs sju. Ökningen är mermarkant bland flickor och det är i gymnasiet, jämfört med pojkar, tre gånger såvanligt bland flickor att ofta eller alltid ha känt sig orolig eller rädd, dubbelt såvanligt att ha varit irriterad eller på dåligt humör, tre gånger så vanligt med besvärandehuvudvärk, respektive värk i rygg, nacke och axlar, och tre gånger så vanligtatt ofta eller alltid ha känt sig ledsen eller nedstämd, under de senaste tre månaderna.Skillnaden mellan könen visar ännu inga tydliga tecken på att minska i länet.Den psykiska hälsan, värk i rygg, axlar och nacke, liksom sömnsvårigheter liksomnedstämdhet var vanligare bland gymnasieelever som inte bodde med någon avsina föräldrar, utan bodde själva eller på annat sätt liksom föregående år. Vissakommuner har betydligt fler gymnasieelever som inte bor med någon förälder änandra, t. ex Kiruna och de små kommunerna i syd, dvs Arjeplog, Arvidsjaur ochÄlvsbyn, sammantaget liksom föregående år.Fysisk hälsa, kost och motionMajoriteten av eleverna i länet äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Detfinns dock en oroväckande utveckling av matvanorna; det blir allt mindre vanligtatt äta frukost varje skoldag. Det blir också stadigt vanligare att äta frukost så sällansom högst två skoldagar i veckan. Under samma period har andelen med övervikteller fetma har ökat bland alla åldersgrupper i både könen utom pojkar i förskoleklassoch årskurs sju jämfört med föregående år. Fortfarande har nästan vartredje pojke i gymnasiet övervikt eller fetma i länet. Stillasittandet framför datoroch/ eller TV eller med mobilen har ökat och den fysiska aktiviteten på fritiden harminskat bland barn i årskurs 4 över den tid frågan ställts.En oroande utveckling är ökningen av andelen pojkar i gymnasiet som dricker safteller läsk minst tre dagar i veckan, från 38 % läsåret 2007/2008 till 43 % dettaläsår. För att få bukt med den ökande risken för sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomoch diabetes, som fetma innebär, behöver inte bara läskkonsumtionen minska, utanäven övrigt energiintag och fysisk aktivitet behöver förändras.4

Alkohol och tobakSedan 2006/2007 har alkoholvanorna förbättrats bland gymnasieeleverna, både settsom minskning av hur många som provat, och hur många som dricker alkoholminst någon gång i månaden trots att det finns tecken på ökning bland pojkarnaunder det senaste läsåret. Framför allt Piteå visar avsevärd förbättring. I Norrbotten,genom hälsosamtalet i skolan, framgår att det är något vanligare att pojkarprovat att röka, än flickor, i både årskurs sju och gymnasiet. Ökningen av andelensom provat röka i årskurs sju, som setts från 2006/2007 till 2008/2009, övergicktill en minskning 2009/2010. Det är oroväckande att se att den minskningen haravstannat detta år. Även i gymnasiets första år har andelen som provat att röka ökatfrån föregående läsår. Andelen elever som har provat att röka visar på en ökning igymnasiet. I gymnasiet är 13% av flickorna och 12 % av pojkarna rökare dvs rökerminst någon gång i veckan, jämfört med 12 respektive 11 % året innan. Snusanvändningenhar minskat över tid bland eleverna i årskurs sju men en liten ökning igymnasiets jämfört med föregående år.För narkotikaanvändningen får man räkna med att det finns ett mörkertal i den häricke anonyma undersökningen. Förändringar över tid kan dock ge värdefull information.Det finns en tendens till att andelen som aldrig använt narkotika minskatnågot under de fyra år frågan ställts. Samtidigt har det blivit något fler som harprovat narkotika. De fyra läsår då frågan ställts, ses i stort sett inga förändringar pålänsnivå, utom att andelen pojkar som provat narkotika har ökat något, från 2% till4%.En god utbildningDe allra flesta av barnen i länet, 83 % av flickorna och 75 % av pojkarna, svaradeatt de känner sig glada när de går till skolan, vilket är i stort sett oförändrat frånåret innan. De flesta av barnen i förskoleklass känner sig glada när de tänker påklasskamraterna, 74 % av flickorna och 77 % av pojkarna. Under de sex läsårundersökningen gjorts, har andelen som trivs i skolan i årskurs fyra och sju, varitoförändrad för flickor, med vissa tecken på ökad trivsel över tid för pojkar. I gymnasietfinns en stadig utveckling där trivseln har ökat i skolan för både flickor ochpojkar, och har nu nått 92 % av eleverna. Det är små skillnader mellan könen, mentrivseln är liksom tidigare år något lägre bland pojkar än flickor i årskurs fyra ochsju. Medan nationella siffror inte uppvisar skillnader i andelen mobbade i olikaåldrar, ser vi att andelen illa behandlade, med den vidare frågeställningen, är somhögst, 15 % bland pojkar och flickor, i årskurs fyra och lägre med stigande ålder.Det har blivit vanligare att eleverna i gymnasiets första år tycker de valt rätt program;92% av flickorna och 91% pojkarna detta läsår.Delaktighet i samhälletTill detta läsår är andelen 17% bland flickorna och 14% bland pojkarna som hararbete på fritiden. Liksom tidigare uppvisar de små kommunerna i öst gemensamthög andel elever med arbete, oavsett kön, jämfört med länet i övrigt.5

InledningUndersökningen ”Hälsosamtal på webben” inleddes genom ett initiativ av skolsköterskori Luleå kommun, år 2005, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om attvara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet äratt få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deraslevnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågorkopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifieradesvaren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de sammanställdaenkätsvaren från samtliga deltagande kommuner.Från läsåret 2005/06 till 2006/07 ökade antalet deltagande kommuner från tre tillåtta 1, 2 . Från läsåret 2007/08 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjordeen mer övergripande bild av länet 3-6 . Läsåret 2009/2010 testade även Pajala enkäten,och data lagts in även från Pajala, från och med läsår 2010/2011, vilket innebäratt vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i Norrbotten. Utöver Västernorrlandoch Norrbotten, använder Jämtland samma modell, och Västerbottenstartar upp.I den årliga rapporten för Norrbotten, har vissa mindre kommuner för få elever i enårskurs för att redovisas separat. Genom att lägga samman närliggande mindrekommuner blir elevantalet tillräckligt stort för att redovisas. Valet av geografiskindelning motsvarar länets beredningsområden för landstingets hälso- och sjukvårdsberedningar.Region Öst omfattas av Kalix, som redovisas separat, liksom deelevmässigt mindre Överkalix, Haparanda och Övertorneå, som redovisas sammanslagnasom ”Små Öst”. Mitt omfattas av Boden och Luleå, som redovisas separat.Syd omfattas av Piteå, som redovisas separat, samt Arvidsjaur, Arjeplog ochÄlvsbyn, som redovisas tillsammans som ”Små Syd”. I Nord ingår Kiruna ochGällivare, som redovisas separat samt Pajala och Jokkmokk redovisas tillsammanssom ”Små Nord”.Undersökningen är ett led i länets folkhälsoarbete. Den svenska folkhälsopolitikeninriktas på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan.Genom att inrikta sig på vad som påverkar hälsan kan vi stödja faktorer somgör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer).År 2007 presenterade en arbetsgrupp inom regeringskansliet förslag till uppföljningssystemför barnpolitiken 6 . Förslaget innehåller sex horisontella målområdenutgående från barnpolitiken och barnkonventionen. Dessa målområden är 1) Engod levnadsstandard, 2) En god hälsa, 3) En god utbildning, 4) En trygg uppväxt,5) Delaktighet i samhället och 6) Samhällets stöd och skydd. Systemet var i förstahand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport valt att grupperahälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Vi har funnit detmest naturligt att gruppera undersökningens resultat inom målområde 2, 3 och 5.Undersökningen är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag förberörda aktörer, politiker och andra makthavare, och ger en unik möjlighet att följautvecklingen av hälsa hos barn i Norrbotten, dess kommuner och skolor.6

Deltagande elever och kommunerSammantaget samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanorfrån 8316 elever, vilket är en ökning av antal deltagande elever från föregåendeläsår, med 154 elever. Täckningen var genomgående mycket hög, med 92 %svarande av länets samtliga inskrivna elever i förskoleklass och 85 % av eleverna isamtliga kommuner som deltog (Tabell 1). I årskurs fyra, sju och gymnasiets förstaår deltog alla länets 14 kommuner, med ett deltagande av hela 91 % av de inskrivnaeleverna i årskurs fyra, 86 % och i årskurs sju och 78% i gymnasiets förstaår (Tabell 2-4).Notera att vissa kommuner bidrar med fler elever än andra och därför kan domineramaterialet när kommuner visas sammanslagna i diagram och tabeller. Kommunerdär minst 50 elever per kön har svarat på frågorna, redovisas för sig i dennarapport. Kommuner med färre elever redovisas sammanslagna efter geografisktområde, för att möjliggöra ett tillräckligt antal individer för redovisning. KommunernaArvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn redovisas sammanslagna som ”Små Syd”och Haparanda, Övertorneå och Överkalix som ”Små Öst”. Detta läsår var detsammantaget elever i Pajala och Jokkmokk redovisas som ”Små Nord”. Elevantaleti Små Nord är litet varför redovisade andelar behöver tolkas med viss försiktighet.Boende används ofta som bakgrundsvariabel när man vill undersöka om socioekonomiskakopplingar kan finnas bakom skillnader i hälsa. Boende med eller utanföräldrar har kopplats till olikheter i hälsa bland unga i riket 7 . I rapporten behandlasboende med koppling till hälsa för norrbottens elever i gymnasiets första år.Elevernas olika boendeformer framgår av tabell 5.7

ResultatMålområde 2: Bästa Möjliga HälsaFysisk HälsaÖvervikt och fetmaAndelen överviktiga eller feta genomgående är högre bland pojkar än flickor i årskurssju och gymnasiets första år (Figur 1). Andelen överviktiga/feta flickor ochpojkar varierar i olika åldersklasser. Det finns stora skillnader mellan kommunerna(Figur 2). Sammantaget har de små kommunerna i syd, Arvidsjaur, Arjeplog ochÄlvsbyn i stort sett genomgående fler överviktiga elever detta läsår. Särskilt sesdetta för pojkar, och där återfinns bland pojkarna i gymnasiet också den högstaandelen överviktiga eller feta som hittills uppmätts i undersökningen, 46 %. Ävende små kommunerna i öst, Haparanda, Överkalix och Övertorneå har genomgåendevärden över länsvärdet. Liksom föregående läsår finns högre andel överviktiga ellerfeta pojkar än flickor i årskurs sju och gymnasiets första år i samtliga kommuner..30Procent (obs skalan)2520151050Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1FLICKORPOJKARFetma 6 6 4 4 5 6 6 9Övervikt 16 20 16 13 13 20 19 18Figur 1. Andel elever med övervikt respektive fetma, läsår 2011-2012, Norrbotten.8

Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstPiteåLuleåFlickor Gy 1KirunaPiteåKirunaLuleåPojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstBoden50Norrbotten 40 Gällivare2006/2007302007/2008Små Syd20Kalix102008/200902009/2010Små NordKiruna2010/2011PiteåKirunaPiteåLuleå2011/2012LuleåSmå NordFigur 2. Andel elever med övervikt eller fetma, årskurs sju och gymnasiets första år, utvecklingöver sex år, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga förfå deltagare eller att inte kommunen deltog.De senaste åren finns tecken på att andelen fyraåringar med fetma minskar i länet 9 .Bland de äldre barnen har de senaste åren snarare synts tecken på en stadig ökningav andelen överviktiga eller feta för båda kön och i de flesta eller alla åldrar (Figur3). Det senaste läsårets mätning visar att den ogynnsamma utvecklingen medökande andel överviktiga barn inte har avstannat i förskoleklass. Bland pojkar iårskurs sju och gymnasiet syns en nedgång med flera procentenheter jämfört medföregående år, av andelen barn med övervikt eller fetma.Procent (obs skalan)40353025201510502006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1FlickorPojkarFigur 3. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över sex läsår i Norrbotten.Mätning i förskoleklass inleddes läsår 2007/2008.9

Psykisk hälsaFrågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa ställdes i hälsosamtalet.Den ena dimensionen är mer somatisk med symptomen huvudvärk, magont ochvärk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Den andra dimensionenär mer psykisk, med sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknandefrågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökningom svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar 11- 13-,och 15-åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustradehos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. I ytterligare ennationell studie har man sett ökad risk för att ha minst två psykosomatiska symptomhos elever som röker eller snusar dagligen, som dricker mycket alkohol vid ettoch samma tillfälle minst två gånger per månad, som inte motionerar alls, ellersom uppger att de inte har det bra i skolan. Både psykiska och psykosomatiska besvärökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar8, 10, 11 . Psykiska besvär har blivit betydligt vanligare de senaste två decennierna12, 13 .Allt fler elever slutar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Ännu färrehar grundläggande behörighet när de slutar gymnasiet. Folkhälsoinstitutet konstateraratt ungdomars psykiska ohälsa sannolikt delvis beror på problemen inomskolsystemet och svårigheterna för unga att få ett arbete. Därför behövs det blandannat åtgärder som är inriktade på att fler ska klara grundskolan och gymnasiet 13 .Hur barnen mårLiksom föregående läsår mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. Medökande ålder sjunker dock andelen som mår bra, särskilt bland flickorna (Figur 4).Inga större förändringar ses över tid utom bland årskurs sju och gymnasiets förstaår bland flickorna och gymnasiets första år bland pojkarna med någon minskning.1009080706050403020100Årskurs4Årskurs7Gymnår1Årskurs4Årskurs7Gymnår1Procent2006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 4. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra,utveckling över sex läsår, Norrbotten.10

Flickor åk 7 Pojkar åk 7100 Boden Norrbotten90GällivareSmå Syd 8070KalixSmå NordPiteåSmå ÖstKirunaLuleåNorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden100908070GällivareKalixSmå ÖstKirunaLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden100908070GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden100908070GällivareKalixSmå Öst2008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 5. Andel elever som för det mesta mår bra i årskurs sju och gymnasiets första år, fyraläsår,kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagareeller att inte kommunen deltog. ·Även sett till enskilda kommuner, mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. Iårskurs sju finns de pojkar som oftast mår bra, i de små kommunerna i syd, sammantaget,liksom i Kalix (Tabell 7, figur 5). I gymnasiet finns också flest pojkarsom mår bra i de små kommunerna i nord. Högst andel flickor som för det mestamår bra finns i årskurs sju i Gällivare, liksom föregående år, och i gymnasiet finnsflest flickor som mår bra i de små kommunerna i öst. Störst könsskillnad ses i årskurssju i de små kommunerna i syd.SömnsvårigheterDe allra flesta sover bra, men i minskande omfattning från årskurs sju till gymnasiet,där åtta av tio elever sover ofta eller alltid bra (Figur 6). Liksom föregåendeläsår är skillnaderna små mellan könen, men med en stadig bild där flickorna sovernågot sämre än pojkarna i årskurs sju och gymnasiet liksom förra året. Bilden ärnärmaste oförändrad över de fyra läsår då undersökningen gjorts.11

10090Procent807060504030202006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012100Årskurs4Årskurs7Gymnår1Årskurs4Årskurs7Gymnår1FlickorPojkarFigur 6. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, utveckling över sex läsår, Norrbotten.Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden1009080706050GällivareKalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordBoden1009080706050GällivareKalixSmå ÖstLuleåPiteåKirunaLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden1009080706050GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden1009080706050GällivareKalixSmå Öst2008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 7. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, läsår 2008-2009 till 2011-2012, kommuneri Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att intekommunen deltog.Både flickor och pojkar i Kalix sover över lag bättre än i länet i övrigt i alla fyragrupper. Däremot sover pojkarna i årskurs sju i de små kommunerna i Öst sämreän jämnåriga pojkar i länet i övrigt, liksom de tidigare läsåren. I gymnasiet sover12

åde flickorna och pojkarna i samma område däremot bättre än länet i övrigt (Figur8).Sömn i relation till datoranvändning och läskkonsumtionBland pojkarna, var det mer än dubbelt så vanligt att sällan eller aldrig sova brabland elever i gymnasiets första år, som satt länge framför datorn, dvs minst femtimmar per dag, jämfört med dem som satt kortare tid (Figur 8). Det var också vanligareatt sällan sova bra bland elever som drack läsk ofta, dvs minst fem gånger iveckan, jämfört med dem som drack läsk mer sällan (Figur 9).Figur 8. Sömn bland elever i relation till antal timmar de sitter framför datorn per dag,Gymnasiet år 1, läsår 2011-2012, kommuner i Norrbotten.Figur 9. Sömn bland elever i gymnasiets första år, i relation till hur ofta de dricker läsk,Gymnasiets år 1, läsår 2011-2012, kommuner i Norrbotten.13

Ledsen eller nedstämdEnstaka procent av eleverna i årskurs fyra har ofta eller alltid känt sig ledsna ellernedstämda de tre senaste månaderna. Bland flickorna ökar andelen till årskurs sjuoch därefter ytterligare till gymnasiet (Tabell 10). Bland flickor, är det sex gångerså vanligt som bland pojkar i årskurs sju och fyra gånger i gymnasiet . Bland pojkarökar också andelen med åldern, men når som högst 4 % i gymnasiet. Över desex läsåren frågan har ställts, har mönstret med könsskillnader varit i stort sett densammai länet (Figur 10). De senaste fyra åren har dock andelen ledsna eller nedstämdaflickor i gymnasiet sjunkit något på länsnivå. Nationellt skedde en ökningav självrapporterade psykiska besvär bland 15-åringar under 1980- och 1990-talen,men den senaste nationella undersökningen visar att den avstannat och i vissa fallminskar 10 .30Procent (obs skalan)2520151052006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/20120Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1FlickorPojkarFigur 10. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senastemånaderna, utveckling över sex läsår, Norrbotten.14

Figur 11. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de fyraFlickor åk 7Pojkar åk 725 Boden Norrbotten 20 Gällivare15Små Syd 105Kalix0Små NordSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden2520151050GällivareKalixSmå ÖstPiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden2520151050GällivareKalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordPiteå25 Boden20 Gällivare1510Kalix50KirunaSmå Öst2006/20072007/20082008/20092009/20102010/2011LuleåLuleåsenaste månaderna, årskurs sju och gymnasiets första år, fem år, kommuner i Norrbotten.Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Det finns stora skillnader mellan kommunerna och andelen som ofta eller alltid ärledsna eller nedstämda varierar betydligt från år till år i vissa kommuner (Figur 11,Tabell 9). Luleå har högst andel flickor som är ledsna eller nedstämda av allakommuner i gymnasiet.Orolig eller räddDet är som tidigare år inte många pojkar som uppger att de ofta eller alltid känt sigoroliga eller rädda de senaste tre månaderna, som mest en procent i länet, oavsettålder (Tabell 10). I gymnasiet är det tre gånger vanligare att flickor ofta känt sigoroliga eller rädda, jämfört med pojkar (Tabell 10, figur 12). Små kommunerna isyd har under åren haft hög andel oroliga eller rädda flickor i gymnasiet jämförtmed övriga kommuner, en andel som också har ökat de två senaste åren. Dettaläsår var andelen 10 %, dvs var tionde flicka i små kommunerna i syd och Boden.Flickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden20151050LuleåGällivareKalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå NordSmpPiteåBoden20151050LuleåGällivareKalixSmå ÖstKiruna2007/20082008/20092009/20102010/20112011/201215

Figur 12. Andel elever som ofta eller alltid känt oroliga eller rädda under de fyra senastemånaderna, gymnasiets första år, fem läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyderatt data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Irriterad eller på dåligt humörÄven gällande hur ofta eleverna är irriterade eller på dåligt humör, ses en skillnadmellan könen, från och med årskurs sju (Tabell 11). Andelen ökar något medökande ålder, bland pojkarna från 7 % i årskurs fyra till 9 % i gymnasiets första år,och bland flickorna från 7% i årskurs fyra, till 17 % i årskurs sju och 21 % i gymnasiet.Högst över länsnivå för flickor ligger små kommunerna i öst, i gymnasiet.Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenBoden4030GällivareNorrbottenBoden4030GällivareSmå Syd20100KalixSmå Syd20100KalixSmå NordSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå Syd40Boden3020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalix2007/20082008/20092009/2010Små NordSmå ÖstSmå NordSmå Öst2010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 13. Andel elever som ofta eller alltid känt sig irriterade eller på dåligt humör de senastetre månaderna, fem år, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknaspga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Tillgång till vuxen att prata medI årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna i hälsosamtalet attange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästansamtliga svarade att de hade det. Liksom föregående läsår finns en nedåtgåendetendens med ökande ålder. Ändå har fler än nio av tio elever i länet någon vuxenatt prata med, oavsett ålder. Pojkarna i årskurs sju och gymnasiet har i något högreutsträckning någon vuxen att prata med än flickorna i samma ålder, men trots attskillnaderna mellan könen är mycket små på länsnivå, syns mönstret av könsskillnadi samtliga kommuner. Över tid är bilden i det närmaste identisk på länsnivå.En positiv, svagt uppåtgående tendens kan dock ses över tid, utom för flickor igymnasium, där bilden är oförändrad eller försämras något (Tabell 12, Figur 14).16

10095Procent9085807570Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 165602007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Figur 14. Andel elever som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem,årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över fem läsår, Norrbotten.HuvudvärkAndelen elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna,har varit relativt oförändrad under de läsår undersökningen pågått. Omfattningenav besvären är oförändrad med ökande ålder för pojkarna, med 7 % iårskurs fyra, 5% i årskurs 7 och 7 % i gymnasiet, medan en ökning ses bland flickor,från 8% i årskurs fyra till 18 % i gymnasiet, vilket motsvarar ungefär var femteflicka (Tabell 13, Figur 15). Det är mer än dubbelt så vanligt bland flickor att såofta ha besvärande huvudvärk, jämfört med pojkar, i årskurs sju och i gymnasietsförsta år. Samtliga år undersökningen gjorts syns skillnaden mellan könen tydligtfrån och med i årskurs sju. Könsskillnaden ses i samtliga kommuner (Figur16).4035Procent (obs skalan)30252015102006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/201250Årskurs4Årskurs7Gymnår1Årskurs4Årskurs7Gymnår1FlickorPojkarFigur 15. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna,utveckling över sex läsår, Norrbotten.17

Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixSmå NordSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 16. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna,årskurs sju och gymnasiets första år, fem läsår, kommuner i Norrbotten. Brott pålinjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Ont i magenI likhet med tidigare läsår finns en könsskillnad även vad gäller magont (Figur17).Skillnaden mellan könen syns redan i årskurs fyra och det är en tydlig stegring avproblematiken med ökande ålder bland flickor, medan ingen stor förändring skermed åldern bland pojkarna. I årskurs sju är det tre gånger så vanligt bland flickoratt ofta eller alltid ha besvärande ont i magen, och i gymnasiet är det nästan fyragånger så vanligt. Det är vanligare att ofta ha ont i magen bland flickor i årskurssju och gymnasiet. Bland flickorna i gymnasiet ligger de små kommunerna i Östlågt jämfört med länet (Tabell 14).18

14Procent (obs skalan)121086422006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/20120Årskurs4Årskurs7Gymnår1Årskurs4Årskurs7Gymnår1FlickorPojkarFigur 17. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen de tre senaste månaderna,utveckling över sex läsår, Norrbotten.Värk i rygg, nacke och axlarBarn som ofta eller alltid har haft besvärande ont i rygg, nacke eller axlar de tresenaste månaderna, är liksom tidigare läsår ungefär lika många bland flickor sombland pojkar i årskurs fyra (Figur 18). Med ökande ålder ökar andelen bland bådepojkar och flickor, men mer betydande bland flickorna, där ungefär dubbelt såmånga har besvär jämfört med pojkarna i både årskurs sju och gymnasiets förstaår. I gymnasiet har var fjärde flicka och var tionde pojke besvär så pass ofta. Medanutvecklingen över tid har varit i stort sett oförändrad i årskurs fyra och sju, hardet under de senaste åren blivit allt fler flickor och allt färre pojkar i gymnasietsom ofta har besvärande värk i rygg, nacke eller axlar. Könsskillnaderna utökasdärmed för varje år som går, i gymnasiet.30Procent (obs skalan)2520151052006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/20120Årskurs4Årskurs7Gymnår1Årskurs4Årskurs7Gymnår1FlickorPojkarFigur 18. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlarunder de tre senaste månaderna, utveckling över sex läsår, Norrbotten.19

I år, har Boden haft flera flickor i gymnasiet än länet i övrigt med besvärande ont irygg, nacke, eller axlar (Figur 19, tabell 15). I gymnasiet uppvisar samtliga kommunerfler flickor än pojkar med denna värk. Småkommunerna i syd är de kommunersom har flest pojkar med värk i årskurs sju, av kommunerna. Könsskillnadenär störst i Piteå i gymnasiet.Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstPiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFlickor Gy 1Pojkar Gy 1Små NordNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstSmå NordNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/2011PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 19. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i i rygg, nacke eller axlarde tre senaste månaderna, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över fyra år,kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller attinte kommunen deltog.VärktabletterAndelen elever som använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckanär ungefär tre gånger så hög bland flickor jämfört med pojkar i både årskurs sjuoch gymnasiets första år (Figur 20, tabell 16). Mer än var tionde flicka i gymnasietanvänder värktabletter minst några gånger i veckan, i länet. Bilden har varit i stortsett oförändrad på länsnivå de år frågan ställts, även om den varierar mellan åreninom vissa kommuner.20

Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden3020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden3020100GällivareKalixSmå ÖstPiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydBoden2520151050GällivareKalixNorrbottenSmå SydSmå NordBoden3020100GällivareKalixSmå Öst2008/20092009/20102010/20112011/2012Små NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 20. Användning av värktabletter minst några gånger i veckan, bland elever i årskurssju och gymnasiets första år, fyra läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder attdata saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Nöjd med sin kroppDe flesta av eleverna är ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Andelen nöjdasjunker från årskurs sju till gymnasiets första år, oavsett kön, till att utgöra hälftenav flickorna och tre fjärdedelar av pojkarna (Figur 21, tabell 17). Ungefär var tiondeflicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är missnöjd med sinkropp, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna.Figur 21. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda,respektive ganska eller mycket missnöjda med sin kropp, utveckling över fem läsår, NorrbottenÅr 2007/2008 ställdes frågan endast i gymnasiet.21

I årskurs sju ses flest nöjda flickor i små kommuner i öst och i Kiruna. I gymnasietfinns flest nöjda flickor i Piteå och i Boden (Tabell 17 och Figur 22).Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalix2008/20092009/20102010/2011Små NordSmå ÖstPiteåSmå Öst2011/2012PiteåKirunaLuleåKirunaLuleåFigur 22. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket missnöjdamed sin kropp, tre läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknaspga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Hälsa bland elever i olika boendeformerGymnasieeleverna tillfrågades om vem de bor tillsammans med. Boende användsofta som bakgrundsvariabel när man vill undersöka om socioekonomiska kopplingarkan finnas bakom skillnader i hälsa. I länet bor de allra flesta av eleverna,något över 50 % oavsett kön, tillsammans med båda föräldrarna (Tabell 5). Lägstandel som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda de senaste tre månaderna,fanns bland dem som bodde med båda föräldrarna, omfattande 3 % av de pojkarnaoch12 % av de flickorna. Det var över lag små skillnader mellan att bo medtvå föräldrar eller en, varför de eleverna för tydlighets skull slogs ihop till en gruppvid redovisningen nedan kopplad till psykisk hälsa (figur 23). Högst andel pojkar,11 %, som ofta eller alltid var ledsna eller nedstämda fanns bland dem som boddesjälv. Bland flickorna fanns också flest som ofta eller alltid var ledsna eller nedstämdabland dem som bodde själv, och omfattade där hela 14 %. De som boddepå annat sätt hade oftast värk i rygg, axlar eller nacke, liksom svårigheter medsömnen (Figur 23).22

Figur 23. Andel elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltidvarit ledsna eller nedstämda, haft värk i axlar, rygg eller nacke, respektive uppger att desällan eller aldrig sover bra. Boende med förälder/föräldrar (en, två, växelboende), alternativtbor själv eller på annat sätt. Norrbotten, 2011-2012.Kost och Fysisk AktivitetPå riksnivå finns tecken på att barn och ungdomar fått bättre kostvanor under desenaste decennierna, även om de ännu inte nått upp till rekommendationerna. Frånår 2001 till 2005 har det skett en ökning av 11-, 13, och 15-åringar som äter fruktoch grönsaker medan konsumtionen av godis och läsk har minskat 8, 11, 13 . I rikethar också situationen förbättrats något vad gäller fysisk aktivitet; andelen barn 11-15 år som tränar minst fyra gånger i veckan ökade från 1985 till 2005 och allt flergår eller cyklar till skolan, samt är mer fysiskt aktiva under skoldagen. Folkhälsoinstitutetkonstaterar att det trots detta det fortfarande finns många överviktigabarn och vuxna och att fortsatta åtgärder behövs 12, 14 . Det finns tydliga sambandmellan fysisk aktivitet och tillgången till idrottsplatser och sportanläggningar,säkra gång-, cykelvägar och kollektivtrafik 15 .FrukostFrukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hurmycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen somäter frukost med åldern, särskilt bland flickor. Elva- och 13-åriga flickor äter imindre utsträckning regelbunden frukost än jämnåriga pojkar i veckorna 9 . I Norrbottenser vi samma mönster. De allra flesta äter frukost varje skoldag i lägre åldrar,men det blir sedan mindre vanligt med ökande ålder och mindre vanligt blandjust flickorna (Figur 24, Tabell 18). Det är också vanligare bland flickor än pojkari årskurs sju att äta frukost mycket sällan, liksom tidigare år. Över de år fråganställts, äter allt fler elever sällan frukost (Figur 25).23

Procent908070605040302010056197514576119 1881116118Varje skoldaghögst tvåskoldagar/veckaÅrskursfyraÅrskurssjuGymnasietår1ÅrskursfyraÅrskurssjuGymnasietår1FlickorPojkarFigur 24. Elever som äter frukost varje skoldag, liksom högst två skoldagar per vecka, läsår2011-2012, Norrbotten.4035Procent (obs skalan)30252015102006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/201250Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1FlickorPojkarFigur 25. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, utveckling över sex läsår,Norrbotten.Av kommunerna äter i årskurs sju flest flickor i Kiruna frukost varje skoldag, ochflest pojkar i små nord (Tabell 18). I gymnasiet finns de flesta som äter frukost24

varje skoldag i Luleå bland flickor och i de små kommunerna i öst bland pojkar.Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixSmå NordSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 26. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, årskurs sju och gymnasietsförsta år, fyra läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga förfå deltagare eller att inte kommunen deltog.LunchÖver de senaste läsåren sker en tydlig utveckling i länet, med lite högre andel somäter lunch varje skoldag, och allt fler som äter lunch så sällan som högst två skoldagarper vecka (Figur 27, Tabell 19). Det senaste läsåret visar dock tecken på attfärre äter lunch sällan. Framtida mätningar kommer att visa om detta är en tillfälligförbättring eller tecken på ett trendbrott. I gymnasiet finns flest som äter lunchvarje skoldag i de små kommunerna i nord och syd bland pojkar och flickor.Procent1009080706050403020100Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1Flickor Pojkar Flickor Pojkar2006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Varje skoldagHögst två skoldagar/veckaFigur 27. Elever som äter lunch varje skoldag, respektive högst två skoldagar per vecka,utveckling över sex läsår, Norrbotten.25

MiddagNästan alla elever äter middag varje skoldag, som lägst 91 % bland flickorna igymnasiets första år, där motsvarande andel är 94 % bland pojkarna. Liksom förfrukostvanorna, är det därmed också vanligare att pojkarna äter middag varje skoldagi gymnasiet, än att flickorna gör det. Middagsvanorna har varit relativt stabilaunder de läsår undersökningen gjorts (Figur 28). De små kommunerna i nord samtPiteå och Luleå har genomgående hög andel gymnasieelever som äter middag varjeskoldag (Tabell 20).Procent1009080706050403020100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 28. Elever som äter middag varje skoldag, utveckling över sex läsår, Norrbotten.Saft och läskPå nationell nivå dricker pojkar oftare läsk dagligen med ökande ålder 9 . Liksomtidigare år dricker pojkar i Norrbotten oftare saft eller läsk än flickor. Från årskursfyra utökas skillnaden ytterligare med ökande ålder (Figur 29, tabell 21). Andelenpojkar i gymnasiet som dricker läsk minst tre dagar i veckan, ligger fortfarande påen mycket hög nivå, 43 %, en kraftig ökning.Procent (obs skalan)5045403530252015105016765542718 20211611Åk 4 Åk 7 Gy1 Åk 4 Åk 7 Gy1dagligen3-4 dagar i veckanFlickorPojkarFigur 29. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasietsförsta år) minst tre dagar i veckan, läsår 2011-2012, Norrbotten.26

Procent (obs skalan)50454035302520151050Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 30. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasietsförsta år) minst tre dagar i veckan, utveckling över sex läsår, Norrbotten.Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydBoden50403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden50403020100GällivareKalixSmå NordSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 31. Elever som dricker läsk minst tre dagar i veckan, årskurs sju och gymnasiets förstaår, fem läsår, kommuner i Norrbotten.Jämfört med de övriga kommunerna, dricks det genomgående mycket läsk blandpojkarna i Gällivare och de små kommunerna i öst, oavsett ålder. Högst över länsvärdeti gymnasiet återfinns pojkarna i Boden (Figur 31).27

SkärmtidUnder de tre senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framförTV:n, data eller med mobilen. I riket ser något fler pojkar än flickor på TV minstfem timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar 9 . I Norrbotten är det småskillnader mellan könen vad gäller att se ofta på TV:n, data eller med mobilen(Tabell 22, Figur 32).Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden3525155-5GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden352515-5 5GällivareKalixSmå ÖstPiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden3525155-5GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden3525155-5GällivareKalixSmå Öst2008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 32. Elever som tillbringar minst fyra eller 5 (2011-2012) timmar per dag på sin fritidframför TV, dator eller mobil, årskurs sju och gymnasiets första år, tre läsår, kommuner iNorrbotten. Frågan omformulerades till senaste läsåret varför direkt jämförelse mellan2010/2011 och 2011/2012 inte bör göras.Fysisk aktivitet på fritidenMajoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden. Detblir dock mindre vanligt med ökande ålder (Figur 33, tabell 23). Det är små skillnadermellan könen, men något vanligare bland pojkarna att vara så fysiskt aktiv.Det är små skillnader mellan könen också vad gäller inaktiva, dvs de som motionerarmindre än en gång i veckan. I gymnasiet har det över de år frågan ställts, varitnågot vanligare att pojkar är inaktiva än flickor. Därmed finns en polarisering avgruppen pojkar, med både fler som är aktiva än bland flickorna, och fler som ärinaktiva. Att röra sig i en omfattning däremellan är därmed något vanligare bland28

flickorna än pojkarna (Figur 33, 34).1009080702007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Procent6050403020100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1FlickorPojkarFigur 33. Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid (Årskurs4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), fem läsår, Norrbotten.Procent (obs skalan)50454035302520151050Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 34. Andel elever som är fysiskt inaktiva, dvs motionerar/idrottar mindre än en gång iveckan på sin fritid (Årskurs 4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), fem läsår, Norrbotten.Av kommunerna finns i årskurs sju en hög andel fysiskt aktiva flickor i de småkommunerna i region Syd och Kiruna (Tabell 23). Flest elever som är inaktiva påsin fritid, finns i årskurs sju i små nord bland flickorna och små öst bland pojkarnaoch i gymnasiet i Gällivare bland flickor och de små kommunerna i nord blandpojkarna (Figur 35).29

Flickor åk 7Pojkar åk 7Små SydNorrbottenBoden50403020100GällivareKalixSmå SydNorrbottenBoden50403020100GällivareKalixSmå NordSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1Små SydNorrbottenBoden50403020100GällivareKalixSmå SydNorrbottenBoden50403020100GällivareKalix2007/20082008/20092009/2010Små NordSmå ÖstSmå NordSmå Öst2010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 35. Andel elever som är fysiskt aktiva/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid,årskurs sju och gymnasiets första år, fyra läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjenbetyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Aktiv på lektionerna i idrott och hälsaDe flesta deltar aktivt i idrottslektionerna (Figur 36, Tabell 25). I årskurs fyra ochsju motsvarar det nio av tio elever, eller fler, oavsett kön och något minskande andelfrån årskurs fyra till gymnasiet, särskilt bland flickorna. I gymnasiet har detsamtliga fyra läsår varit något mer vanligt att pojkar än flickor deltar aktivt i idrottslektionerna.Sedan den första mätningen 2007/2008, har andelen flickor somalltid är aktiva på idrottslektionerna varit i stort sett oförändrad. Samtidigt har andelenaktiva pojkar ökat i alla åldrar, över samma tidsperiod. I gymnasiet är 86%av pojkarna och 84 % av flickorna alltid aktiva på lektionerna i idrott och hälsa.30

Procent1009080706050403020100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 36. Andel elever som alltid är aktiva på lektionerna i idrott och hälsa, femläsår, Norrbotten.Alkohol, tobak, narkotika och dopningElever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk,liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika och dopingpreparat.Eftersom enkätsvaren gås igenom av skolsköterskan tillsammans medeleven, är det troligt att, åtminstone vad gäller narkotika- och dopningsfrågan, statistikenkan ge en ljusare bild än vad som hade varit fallet om undersökningen varitanonym.AlkoholvanorBåde nationellt och i Norrbotten har andelen som aldrig dricker alkohol ökat påsenare år, i årskurs nio. Andelen som intensivkonsumerar alkohol i samma ålderhar minskat, och Norrbotten har lägre andel som intensivkonsumerar alkohol änriket i övrigt, visar den anonyma undersökningen av Centralförbundet för alkoholochnarkotikaupplysning, CAN 16, 17 .Hälsosamtalet visar att de flesta i årskurs sju i Norrbotten aldrig dricker alkohol,ungefär åtta av tio elever, för att i gymnasiet gälla drygt var tredje (Tabell 25). SärskiltLuleå, Piteå, Boden, Gällivare, kommunerna i öst och Kiruna har hög andelflickor som aldrig dricker alkohol, i årskurs sju. Bland pojkarna i gymnasiet är detPiteå, Luleå, Gällivare och Kiruna har högre andel ickekonsumenter än länsvärdet.Ingen tydlig förändring ses av hur många som provat alkohol i årskurs sju, ävenom någon minskning antyds över tid (Figur 37). Andelen som provat alkohol igymnasiets första år minskade under de första läsåren, men den minskningen ser utatt ha avstannat, och ligger nu på 23 % bland flickor och 28 % bland pojkar. Andelenelever i gymnasiet som dricker alkohol så ofta som minst någon gång i månaden,fortsätter dock att sjunka stadigt (Figur 38). Därmed har andelen sjunkit frånvar tredje elev år 2006/2007, till att nu gälla ungefär var sjätte elev, oavsett kön.31

Har provat dricka alkoholProcent1009080706050403020100Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 37. Andel elever som provat att dricka alkohol, utveckling över sex läsår, årskurs sjuoch gymnasiets första år, Norrbotten.Dricker alkohol minst någon gång i månadenProcent1009080706050403020100Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 38. Andel elever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, utveckling över sexläsår, årskurs sju och gymnasiets första år, Norrbotten.Flickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstKiruna2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012LuleåLuleå32

Figur 39. Andel som dricker alkohol minst någon gång i månaden, gymnasiets första år, fyraläsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagareeller att inte kommunen deltog.RökvanorI riket är det vanligare bland 16-19 åriga flickor att röka än jämnåriga pojkar. I rikethar andelen rökare bland flickor och pojkar ökat i årskurs nio, från år 2006 till2009, för att sedan minska till den senaste mätningen 16 . Sedan 2006 har andelenrökare i gymnasiets andra år ökat 16 . I Norrbotten, genom hälsosamtalet i skolan,framgår att det är något vanligare att pojkar provat att röka, än flickor, i både årskurssju och gymnasiet (Figur 40). Ökningen av andelen som provat röka i årskurssju, som setts från 2006/2007 till 2008/2009, övergick till en minskning2009/2010. Det är oroväckande att se att den minskningen har avstannat detta år.Även i gymnasiets första år har andelen som provat att röka ökat från föregåendeläsår.Andelen elever som har provat att röka visar på en ökning i gymnasiet (Figur 40). Igymnasiet är 13% av flickorna och 12 % av pojkarna rökare dvs röker minst någongång i veckan, jämfört med 12 respektive 11 % året innan (Tabell 26).50Procent (obs skalan)45403530252015105Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 102006/072007/082008/092009/102010/112011/2012Figur 40. Andel elever som provat att röka, årskurs sju och gymnasiets första år, sex läsår,Norrbotten, procent.33

Procent (obs skalan)50454035302520151050dagligrökareövriga rökare06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12FlickorPojkarövriga rökare 3 3 5 5 3 3 5 4 5 6 5 4dagligrökare 8 10 10 11 8 10 6 6 7 7 7 8Figur 41. Andel elever som är rökare, dvs dagligrökare och övriga som röker minst någongång i veckan, gymnasiets första år, utveckling över sex läsår, Norrbotten.Bland kommunerna har, i gymnasiets första år, Boden flest flickor som är rökare,och de små kommunerna i syd flest pojkar (Figur 42).Flickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 42. Andel elever som är rökare, dvs röker minst någon gång i veckan, gymnasietsförsta år, fem läsår, kommuner i Norrbotten.SnusvanorNationellt snusar pojkar oftare än flickor, både i årskurs nio och gymnasiets andraår. Där har de senaste åren andelen snusare minskat i både årskurs nio och gymnasietsandra år 16 . I Norrbotten snusar bara ett fåtal ofta, men 16 % av pojkarna harprovat att snusa, jämfört med 5 % av flickorna (Tabell 27). Den minskning som noteradesav andelen pojkar och flickor som provat att snusa i årskurs sju, från år2008/2009 till 2009/2010 håller därmed i sig (Figur 43). Däremot sker i gymnasiet34

en ökning av andelen som provat att snusa till detta år.50Procent (obs skalan)45403530252015105Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 102006/072007/082008/092009/102010/112011/2012Figur 43. Andel elever som provat att snusa, årskurs sju och gymnasiets första år, utvecklingöver sex läsår, NorrbottenProcent (obs skalan)50454035302520151050dagligsnusareövriga snusare06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11- 12FlickorPojkarövriga snusare 2 2 2 2 2 2 3 4 3 3 3 4dagligsnusare 7 6 4 5 5 3 22 22 16 17 14 12Figur 44. Andel elever som är snusare, dvs dagligsnusare och övriga som snusar minst någongång i veckan, gymnasiets första år, utveckling över sex läsår, Norrbotten.35

Flickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydBoden403020100GällivareKalix2007/20082008/20092009/2010Små NordSmå ÖstSmå NordSmå Öst2010/20112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 45. Andel elever som är snusare, dvs snusar minst någon gång i veckan, gymnasietsförsta år, tre läsår, kommuner i Norrbotten. Brott på linjen betyder att data saknas pga för fådeltagare eller att inte kommunen deltogInställning till narkotikaEnligt hälsosamtalet skulle i Norrbotten de allra flesta i årskurs sju och gymnasietsförsta år, som lägst nio av tio, säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika(Tabell 28, figur 46). I gymnasiet är det något färre som skulle säga bestämt nej äni årskurs sju, och då också något färre bland pojkarna än flickorna. Över de läsårfrågan har ställts ses inga större förändringar. Det har dock blivit något vanligareatt gymnasieeleverna svarar att de skulle säga bestämt nej, åtminstone bland flickor.Den andelen har ökat från 90 % läsåret 2006/2007 till 95 % bland flickorna och92 % av pojkarna.1009590Procent8580757065Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 16055502006/072007/082008/092009/102010/112011/2012Figur 46. Andel elever i årskurs sju och gymnasiets första år som skulle svara bestämt nejom de blev erbjudna narkotika, sex läsår, Norrbotten.36

Flickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/2011PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 47. Andel elever i gymnasiets första år som var osäkra på hur de skulle svara om deblev erbjudna narkotika, fyra läsår, kommuner i Norrbotten, procent. Brott på linjen betyderatt data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.Andelen som är osäkra på hur de skulle svara, har varit relativt oförändrad i länetöver alla tre föregående läsår, medan en minskning av andelen osäkra ses till dettaläsår (Figur 47).Användning av narkotika och dopingpreparatYngres konsumtion av illegala droger har fördubblats i Sverige de senaste 15-20åren. Sedan 2000 har dock andelen som provat narkotika minskat, men har från år2008 ökat något igen. Andelen pojkar i årskurs nio som någon gång använt narkotikavar i norra Sverige 5 % perioden 2001-2003 och 7 % 2008-2010. För flickorvar andelen 6 % båda tidsperioderna, enligt CAN:s anonyma undersökning 16 . Elevernai gymnasiets första år tillfrågades i hälsosamtalet om de använt narkotika. Defyra läsår då frågan ställts, ses i stort sett inga förändringar på länsnivå, utom attandelen pojkar som provat narkotika har ökat något, från 2% till 4% (Figur 48).Procent100908070605040302010097 96 97 96973334 2 0 0 0 0 0Aldrig provat minst ngn gngper årFlickor97 96 96 96952 3 4 4 40 0 0 0 0Aldrig provat minst ngn gngper årPojkar2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Figur 48. Narkotikaanvändning bland elever i gymnasiets första år, fem läsår, Norrbotten.Ingen förändring över tid ses för användningen av dopingpreparat (Figur 49). Deallra flesta har inte använt dopingpreparat, 98% av flickorna och, något lägre, 96% bland pojkar. Skillnaderna mellan kommunerna är små. De flesta kommunerligger nära 100 % som uppger att de aldrig använt dopingpreparat.37

procent1009080706050403020100989999999896 969797962007/20082008/20092009/20102010/20112011/20120 1 0 0 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 3 3 2 2 3Nej Ja Vet ej Nej Ja Vet ejFlickorPojkarFigur 49. Användning av dopingpreparat i gymnasiets första år, fem läsår, Norrbotten.Målområde 3: En God UtbildningPsykosocial och fysisk miljöHur de yngre barnen känner sig när de går till skolanEnkätfrågorna i förskoleklass gjordes om till läsåret 2009/2010, i ett försök attbättre fånga barnens upplevelser. Därför finns ännu bara tre års mätningar på dessafrågor. Frågorna hade tre svarsalternativ att välja mellan, som innebar att ringa inett ansikte med glad, rak, eller ledsen mun. De allra flesta av barnen i länet, 83 %av flickorna och 75 % av pojkarna, svarade att de känner sig glada när de går tillskolan, vilket är i stort sett oförändrat från året innan (Figur 50, tabell 29). Attflickor oftare känner sig glada när de går till skolan, än pojkar, är ett könsmönstersom går igen i alla kommuner, också detta år. Skillnaderna mellan kommunerna ärsmå.FlickorPojkarNorrbottenSmå SydPiteåLuleåBoden1009080706050KirunaGällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydPiteåLuleåBoden1009080706050KirunaGällivareKalixSmå Öst2009/20102010/20112011/2012Figur 50. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de går till skolan, läsår 2011-2012, Norrbotten, procent. Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare elleratt inte kommunen deltog.38

Hur de yngre barnen känner sig när de tänker på klasskamraternaDe flesta av barnen i förskoleklass känner sig glada när de tänker påklasskamraterna, 74 % av flickorna och 77 % av pojkarna. Även detta år ses enskillnad mellan könen, på länsnivå och i samtliga kommuner. Flickorna är därmedbåde föregående och detta år, genomgående oftare glada än pojkarna både när degår till skolan (Tabell 30).FlickorPojkarNorrbottenSmå SydSmå NordBoden1009080706050GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden9080706050GällivareKalixSmå Öst2009/20102010/20112011/2012PiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFigur 51. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de tänker på klasskamraterna,läsår 2011-2012, Norrbotten, procent.Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra eleverMånga studier visar att det finns samband mellan mobbning och hälsoproblembland barn och ungdomar, till exempel psykiska och somatiska besvär. Mobbningsforskaremenar att handlingen måste upprepas för att definieras som mobbning.Nationellt uppger mellan 3 och 5% av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år att deblivit mobbade i skolan under senaste månaden. Pojkar mobbas i något högre utsträckningän flickor i de högre åldrarna 16 . Vi har ställt frågan lite vidare, vilketförsvårar att skilja ut vad som är mobbning ur resultaten. Medan nationella siffrorinte uppvisar skillnader i andelen mobbade i olika åldrar, ser vi att andelen illa behandlade,med den vidare frågeställningen, är som högst, 15 % bland pojkar och15 % bland flickor, i årskurs fyra och lägre med stigande ålder (Figur 52, Tabell31).39

Flickor åk 4Pojkar åk 4NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå Öst2008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåLuleåKirunaPiteåLuleåKirunaFigur 52. Elever som blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra eleveri skolan under de fyra senaste månaderna, tre läsår, Norrbotten.Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolanPå denna fråga kan man tänka sig att det finns något fler som inte väljer att svara,eftersom den kan vara känslig. På länsnivå är andelen 1 % som svarar ja, oavsettålder och kön, vilket är oförändrat från tidigare år (Tabell 32).Arbetsro på lektionernaAndelen elever som ofta eller alltid har arbetsro är som lägst i årskurs fyra ochsom högst i gymnasiets första år, ett mönster under samtliga sex läsår (Figur 53).Tendensen är att arbetsron förbättrats över tid i gymnasiets första år, medan motsvarandeinte kan ses i de lägre åldrarna. Utvecklingen är densamma oavsett kön,och inga könsskillnader ses på länsnivå.40

procent1009080706050403020100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 53. Elever som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, sex år, Norrbotten.I gymnasiets första år finns störst arbetsro i Gällivare (Tabell 33). Mellan åren hararbetsron varierat inom en och samma kommun.Kan koncentrera sig i skolanDe flesta av barnen kan ofta eller alltid koncentrera sig i skolan, en andel som ökarnågot med ökande ålder, till 79% av flickorna och 77 % av pojkarna i gymnasiet(Figur 54, tabell 34). Liksom tidigare år kan flickor koncentrera sig något bättre änpojkar i samtliga årskurser. Skillnaderna är liksom tidigare år störst mellan könen iårskurs fyra. Medan andelen som oftast kan koncentrera sig i skolan tenderar attantingen minska eller stå still i årskurs sju och årskurs fyra, över de år fråganställts, finns möjligen en mer positiv bild över tid i gymnasiet, särskilt bland pojkarna.Utvecklingen över tid påminner om utvecklingen av arbetsron i skolan (Figur53). Könsskillnaden i årskurs fyra tycks dock vara något större avseende förmåganatt koncentrera sig i skolan, jämfört med i vilken omfattning eleverna hararbetsro i samma ålder.procent1009080706050403020100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 12006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 54. Elever som ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionerna, utveckling övertid, Norrbotten.41

Jämförelsevis hög andel som kan koncentrera sig, oavsett kön, finns i gymnasiet iGällivare och de små kommunerna i öst, liksom i årskurs fyra och sju i Luleå och iårskurs sju i de små kommunerna i syd (Tabell 34).Stress över skolarbetetAndelen elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet är som tidigare år,högre bland flickor än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Andelenstressade ökar med åldern. Särskilt i gymnasiet är könsskillnaden stor (Figur 55,tabell 35). Från 2006/2007 ses en ökning av stressade elever i årskurs sju, från 7% till 11 % av flickorna över de sex läsåren, och från 6 % till 7 % bland pojkarnaunder samma tid. I gymnasiet har Kalix och små kommunerna i syd genomgåendehaft färre stressade elever än länet i övrigt, bland flickorna (Figur 56).procent1009080706050403020100Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 12006/072007/082008/092009/102010/112011/2012Figur 55. Elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet, utveckling över tid,Norrbotten.42

Flickor åk 7Pojkar åk 7NorrbottenSmå SydBoden50403020100GällivareKalixNorrbottenSmå SydSmå SydBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstSmå NordSmå ÖstPiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå SydBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå SydBoden50403020100GällivareKalixSmå Öst2007/20082008/20092009/20102010/112011/2012PiteåKirunaPiteåKirunaLuleåLuleåFigur 56. Elever som ofta eller alltid känt sig stressade över skolarbetet, fyra läsår, kommuneri Norrbotten, procent (obs skalan). Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagareeller att inte kommunen deltogTrivsel i skolanHur man trivs i skolan har visat sig hänga samman med hur man trivs med livet 16 .De allra flesta trivs bra i skolan (Figur 57). Under de sex läsår undersökningengjorts, har andelen som trivs i skolan i årskurs fyra och sju, varit oförändrad förflickor, med vissa tecken på ökad trivsel över tid för pojkar. I gymnasiet finns enstadig utveckling där trivseln har ökat i skolan för både flickor och pojkar, och harnu nått 92 % av eleverna. Det är små skillnader mellan könen, men trivseln är liksomtidigare något lägre bland pojkar än flickor i årskurs fyra och sju. Inte i någonav åldrarna är det nu färre än nio av tio elever i länet som i stort sett trivs ganskaeller mycket bra i skolan. Vissa kommuner har lägre än nio av tio som trivs bra iskolan (Tabell 36).43

10090procent807060504030202006/20072007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012100Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1FlickorPojkarFigur 57. Elever som i stort sett trivs mycket eller ganska bra i skolan,utveckling över tid, Norrbotten.Stannar hemma utan att vara sjukMer än var fjärde elev i länet väljer ofta eller ibland att vara hemma från skolanutan att vara sjuk, i gymnasiets första år (Figur 58). Boden uppvisar över åren jämförelsevishög andel som ofta stannar hemma utan att vara sjuka, både i årskurs sjuoch i gymnasiet (Tabell 37, figur 58).100procent908070605040Flickor Åk 7Flickor Gy 1Pojkar Åk 7Pojkar Gy 130201002007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Figur 58. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som ofta eller ibland väljer att stannahemma från skolan utan att vara sjuka, utveckling över tid, Norrbotten.44

Pojkar åk 7Flickor åk 7NorrbottenSmå SydSmå NordBoden50403020100GällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydBoden50403020100GällivareKalixPiteåKirunaSmå NordSmå ÖstLuleåPiteåKirunaLuleåFlickor Gy 1Pojkar Gy 1NorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden50403020100LuleåGällivareKalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden50403020100LuleåGällivareKalixSmå ÖstKiruna2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012Figur 59. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som ofta eller ibland väljer att stannahemma från skolan utan att vara sjuka, fem läsår, kommuner i Norrbotten. Frågan ställdesläsåret 2009/2010 för första gången i årskurs sju.Arbetsmiljön i skolanInga större könsskillnader ses för de flesta av arbetsmiljöfrågorna, utom att pojkarnai både årskurs fyra och sju är mindre nöjda med toaletterna än flickorna, en bildsom också har stått sig samtliga fyra läsår som frågan ställts om trivsel i klassrummen,skolgården, matsalen och andra skolmiljö (Figur 60-61, Tabell 38-45).Årskurs fyra1009080706050403020100klassrummetskolgårdenidrottshallenduscharnatoaletternamatplats*klassrummetskolgårdenidrottshallenduscharnatoaletternamatplats*procent2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012FlickorPojkarFigur 60. Elever i årskurs fyra som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar,toaletter, respektive matsal/matplats är ganska eller mycket bra, fem läsår, Norrbotten. *Frågan infördes 2008/200945

Årskurs sjuprocent10090807060504030201002007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012klassrummetskolgårdenidrottshallenduscharnatoaletternamatplats*klassrummetskolgårdenidrottshallenduscharnatoaletternamatplats*FlickorPojkarFigur 61. Elever i årskurs sju som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar,toaletter, respektive matsal/matplats är ganska eller mycket bra, fem läsår, Norrbotten. *Frågan infördes 2008/2009FörskoleklassFlickorPojkarNorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden100806040200LuleåGällivareKalixSmå ÖstNorrbottenSmå SydSmå NordPiteåBoden100806040200LuleåGällivareKalixSmå Öst2009/20102010/20112011/2012Figur 62. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de tänker på matsalen, två läsår,kommuner i Norrbotten.46

Val av gymnasieprogramDe allra flesta av eleverna i gymnasiets första år, tycker att de har valt rätt program.Det har också blivit vanligare att tycka att man valt rätt program över tid,92% av flickorna och 91 % pojkarna detta läsår (Figur 63).FlickorPojkarNorrbottenSmå SydSmå NordGällivare100806040200KalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordGällivare100806040200KalixSmå ÖstKiruna2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåLuleåPiteåLuleåFigur 63. Andel elever i gymnasiet som tycker att de har valt rätt program,fem läsår, kommuner i Norrbotten.47

Målområde 5: Delaktighet i samhälletFritidArbete på fritidenDet är ingen skillnad mellan könen vad gäller hur vanligt det är att ha arbete påfritiden (Figur 64). Från 2007/2008, sjönk andelen med arbete bland flickorna från16% till 12% till läsåret 2009/2010 och bland pojkarna från 16% till 14%. Tilldetta läsår har dock andelen stigit till 17% bland flickorna men minskat till 14%bland pojkarna som har arbete på fritiden. Liksom tidigare uppvisar de små kommunernai öst gemensamt hög andel elever med arbete, oavsett kön, jämfört medlänet i övrigt.FlickorPojkarNorrbottenSmå SydSmå NordGällivare50403020100KalixSmå ÖstKirunaNorrbottenSmå SydSmå NordGällivare50403020100KalixSmå ÖstKiruna2007/20082008/20092009/20102010/20112011/2012PiteåLuleåPiteåLuleåFigur 64. Elever i gymnasiets första år som har arbete på fritiden, fem läsår, Norrbotten48

Referenser1. Nordstrand A Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor – Luleå kommunläsåret 2005-2006. Rapport, Norrbottens läns landsting, 2006.2. Nordstrand A. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2006/2007.Rapport, Norrbottens läns landsting, 2007.3. Nordstrand A. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2007/2008.Rapport, Norrbottens läns landsting, 2008.4. Nordstrand A. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009.Rapport, Norrbottens läns landsting, 2009.5. Nordstrand A. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2009/2010.Rapport, Norrbottens läns landsting, 2010.6. Nordstrand A. Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2010/2011.Rapport, Norrbottens läns landsting, 2011.7. Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppenmed uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. Regeringskansliet,2007. Ds 2007:9.8. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationellatotalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Statens folkhälsoinstitut,FHI, R 2011:09.9. Stenberg Å. Övervikt och fetma hos 4-åringar i Norrbotten. Rapport frånBarnhälsovårdsenheten efter 3 års mätningar, 200910. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/2010. Grundrapport, Statens folkhälsoinstitut,2011. Rapport 2011:27.11. Danielsson M. Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Grundrapport,Statens folkhälsoinstitut, 2006. Rapport 2006:10.12. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – analyser och förslag till åtgärder.Slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa, Statens offentligautredningar, 2006. SOU 2006:77.13. Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport2010. Statens folkhälsoinstitut, FHI, R 2011:14.14. www.skolverket.se15. Davidson K, Lawson C. Do attributes in the physical environment influencechildren´s physical activity? A review of the literature. InternationalJournal of Bahavioral Nutrition and Physical Activity, 3 (1), 19, 2006.16. Skolelevers drogvanor 2009. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,CAN.17. Skolelevers drogvanor 2010. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,CAN.49

www.nllplus.se/folkhalsa