Närvärme - goda exempel i Skåne.pdf
Närvärme - goda exempel i Skåne.pdf
Närvärme - goda exempel i Skåne.pdf
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2 | <strong>Närvärme</strong>LRF <strong>Skåne</strong> och Energikontoret <strong>Skåne</strong> 2009Text, foto och layout: Anja DegerholmIllustration: Kiran Maini GerhardssonTryck: LRF
Vad är närvärme?För de flesta är närvärme ett relativt okänt begrepp. Fjärrvärme däremothar många hört talas om. Den här broschyren ska dels försöka ge svar påvad närvärme kan vara för något och hur ett närvärmeprojekt kan varaorganiserat.Mindre skalaMan kan säga att närvärmefungerar precis som fjärrvärme,men ofta är anläggningoch nät i mindreskala. Det handlar om mindrepanncentraler som eldas medbiobränslen och som kanförsörja fastigheterna i detlilla samhället med värme,ofta storförbrukare somskolan eller kyrkan.Så istället för att varje fastighetsägaresjälv producerarsin värme levereras värmenfrån en större produktionscentral.Med en värmeväxlareöverförs energin till fastighetensvärmesystem. Ofta ägsanläggningen gemensamt avnågra entreprenörer i byn,till <strong>exempel</strong> kommunen, ettenergibolag eller några lantbrukare(farmarenergibolag).Panncentralen värmer uppvatten som sedan cirkulerar ivärmenätets rör och värmerupp de fastigheter som äranslutna till systemet. Det kanhandla om olika biobränslensom flis, pellets, halm ellerspannmål. Ofta är det det regionalautbudet som styr valetav bränsle.I de flesta mindre samhällenfinns det potentialför att lönsamt driva ettnärvärmeverk och levereravärme till såväl offentliga fastighetersom privatpersoneroch företag.4 | <strong>Närvärme</strong>
Varför satsa på närvärme?Det finns många fördelar med närvärme. Använder man sig av biobränslebidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna. Biobränsleär också förnybart och koldioxidneutralt.Fördelar som producent:• Med ett närvärmeverk finnsmöjlighet att värma de egnafastigheterna och samtidigtleverera till närliggandefastigheter och tjäna en slantpå detta.• När anläggningen väl är igång är den lättskött ochkräver oftast bara några fåtimmars tillsyn per vecka.• Man kan använda ettbiobränsle som produceraslokalt och på så sätt minskatransporterna.Fördelar som kund:• <strong>Närvärme</strong> är ett enkelt ochbekvämt sätt att få färdigvärme levererad till sinfastighet.• <strong>Närvärme</strong>verken eldasnormalt med biobränsle ochär därmed ett miljövänligtalternativ.• En närvärmeanläggningskapar jobb lokalt.• Färdig värme från ettnärvärmeverk är ett ekonomisktfördelaktigtuppvärmningsalternativ.Nackdelar med närvärme:• I gles bebyggelse och inybyggda villor med lågvärmeförbrukning kankostnaden för kulvert blihög i förhållande till värmeleveransen.• När den egna pannan tas bortkan inneklimatet förändras,särskilt i äldre byggnader.”Spillvärmen” från pannanförsvinner och självdraget iden uppvärmda skorstenenuteblir, på samma sätt som närman installerar värmepump.<strong>Närvärme</strong> | 5
Bio MegaWatts nya anläggning i Sösdala stod klar under senhösten 2009.<strong>Närvärme</strong>producenten: Bio MegaWatt - SösdalaFrån idé till expansionBio MegaWatt i Sösdala utanför Hässleholm började som ett närvärmeprojekti liten skala 2006 och drevs av fem lantbrukare från trakten.Fyra år senare har man expanderat, investerat i en större flispanna ochlevererar värme till flera av byns stora energiförbrukare.ExtrainkomstDet var det låga priset påspannmål som fick de femstyrelsemedlemmarna i denlokala LRF-föreningen attfundera på ett sätt att hitta enextrainkomst.På årsmötet i januari 2006var det någon som kommed förslaget att starta ettnärvärmeverk för att levereravärme till de två skolorna ochsporthallen i utkanten av byn.En verksamhet som ingen igruppen hade någon erfarenhetav sedan tidigare.När tanken väl var väcktbörjade de söka informationom olika pannor ochbränslealternativ och räknapå vad det skulle kosta.Gruppen gjorde ävenstudiebesök och jämfördesina beräkningar medliknande projekt. Med enkalkyl i handen på hur mycketbilligare uppvärmning mankunde erbjuda gick de femlantbrukarna till Hässleholmskommun.Trög startMen mottagandet blev inteså positivt som de hoppats påoch projektet lades på is.En fastighetsägare med några6 | <strong>Närvärme</strong>
Magnus Eriksson har gått den långa vägen för att kunna etablera sina halmvärmeverk.<strong>Närvärme</strong>producenten: Magnus Eriksson - LöderupKrokig väg mot framgångMagnus Eriksson i Löderup insåg tidigt fördelarna med att använda lokaltbiobränsle för att värma upp fastigheterna i byn. Men vägen mot ett egethalmvärmeverk har varit kantad av byråkratiska hinder och lärdomen attinte ta någonting för givet.VintersysselsättningRedan 1983 pressade MagnusEriksson sin första halmbalnär han startade företaget Baloch BobCat, men att dennarestprodukt skulle få en sådancentral plats i hans liv hadehan nog inte kunnat gissa.Drygt 25 år senare äger ochdriver han två stora halmpannorsom försörjer såvälkommunala verksamhetersom privata bostadshus medvärme.– Från början var det tänktsom en sysselsättning undervintertid, när jag inte pressadehalm, berättar MagnusEriksson.Han hade länge haft envision om att erbjuda kommunernai södra <strong>Skåne</strong> biobränslemen det dröjde innannågon vågade testa. Redan ibörjan av 1990-talet presenteradehan sina idéer för Ystadskommun för första gångenmen intresset var svalt.Egen pannaHan satsade pengar ur egenficka för att göra studiebesöki Danmark i syfte att övertygapolitikerna om att halm varnågot att satsa på men detrann ut i sanden.<strong>Närvärme</strong> | 9
Bal & BobCat LöderupÄgare: Magnus ErikssonAnläggning: panncentral med 2MWKulvertnät: 3 kilometerByggår: 2009Kunder: Ystads kommun(Löderups skola), Löderups kyrka,kommunala bostäder, villor och enstor lantbrukare.Hälften av rökkanalerna kan stängas av under låglast.Till slut investerade hani en halmpanna till sin gårdutanför Löderup istället. Närväl pannan var på plats ochhan kunde visa att det faktisktfungerade spred sig intressetbland lantbrukare somMagnus hade kontakt medgenom sitt företag.Men han gav inte upp idénom att sätta upp ett halmvärmeverki större skala. Tillslut nappade Trelleborgskommun på erbjudandetom ett miljövänligt sätt attleverera energi och 2007togs en anläggning med enkapacitet på 1 MW i brukefter offentlig upphandling.Kommunen stod för kulvertrörenoch Magnus för självapanncentralen.Insåg fördelarSå småningom insåg ävenYstads kommun fördelarnamed dennärproduceradeenerginsom Magnuskundeerbjuda.I samband med att Löderupsskola byggdes ut skrev mankontrakt med Bal och BobCatom värmeförsörjning till fleraav de kommunala fastigheternai byn.– När de såg att detfungerade i Trelleborgså vågade de tro på attdet kunde fungera även iLöderup.I april 2009 togs det förstaspadtaget till anläggningen iLöderup som med en halmpannapå 2 MW ska värmabland annat skolan, kyrkan,kommunala bostäder, villoroch en spannmålstork i byn.Magnus äger hela anläggningenoch gräver även nerde 3 kilometer kulvertrörsom krävs och installerarvärmeväxlare i fastigheterna.I början av december 2009 ärdet tänkt att halmvärmeverketska vara i gång.Specialbeställd pannaPannan är specialbeställd föratt även klara av låglast undersommarhalvåret. Det går dåatt stänga av hälften av rökkanalernainne i pannan ochpå så sätt dra ner på effektiviteten.I TrelleborgköpteMagnus en”nyckelfärdig”anläggningpå totalentreprenad.Den skräddarsyddapannan i Löderuphar inneburit betydligt merpappersarbete för Magnusmen är anpassad efter debehov som finns.På anläggningen i Löderup“När de såg att detfungerade i Trelleborg såvågade de tro att det kundefungera även i Löderup”10 | <strong>Närvärme</strong>
ska ett band med 500-kilosbalarförse pannan med rättmängd halm. Enbart en balersätter 200 liter olja. Bandetbehöver fyllas på ungefär engång i veckan under sommarenoch upp till tre gångeri veckan vintertid.Utöver det krävs en vissdaglig tillsyn och Magnusräknar med att en halvtidstjänstska räcka för att kunnadriva närvärmeverket. Varjeår kommer 12 000 ton halmpassera pannans ugn ochersätta 500 m³ olja. Byggnadenhar lagerutrymmeför två veckors drift, restenav halmen förvaras på andraställen för att minska riskernavid en eventuell brand.Förutom de två egnaprojekten levererar MagnusEriksson halm till pannor iSkurup och Köpenhamn. Hanpressar även balar åt lantbrukarei trakten som har egnahalmpannor på sina gårdar.Han har också förmedlatkontakten mellan tillverkareav pannor och lantbrukaresom velat starta ett egetnärvärmeverk.Satsar framåtFör Magnus har det varit enlång resa, inte minst medtanke på all byråkrati somhotat sätta käppar i hjuletför hans biobränsleprojekt.Detaljplaner, miljökonsekvensbeskrivningaroch upphandlingarhar tagit mycketav hans tid de senaste åren.Men det har inte avskräckthonom och byråkratiskttrassel till trots satsar hanfullt för framtiden. Han harytterligare två projekt på gångsom än så länge är i startgroparna.I dagsläget används 65procent av anläggningenskapacitet och fler kan anslutasig framöver. Kulvertnätetklarar fler användare och detfinns även plats för ytterligareen panna om det skullekrävas.Magnus Erikssons råd:• Använd bränsle som har högkvalitet, nästan alla driftstoppberor på dåligt bränsle.• Köp inte in för dyr ochavancerad utrustning utananpassa anläggningen efterändamålet.• Engagera dig politiskt om duvill etablera dig i kommunen,det ger ett bra kontaktnät.• Var ett föredöme själv ochbygg ditt eget närvärmeverk.I december är det tänkt att halmvärmeverket ska vara i gång.<strong>Närvärme</strong> | 11Gatorna i Löderup är uppgrävda för att kunna ansluta fler fastigheter.Tre kilometer kulvert ska grävas ner.
Bertil Göransson var tidigt ute med att utnyttja biobränsle.Bertil GöranssonAnläggning: panncentral med enhalmpanna på 340 kW och en flispannapå 80 kW, ackumulatortanksom rymmer 5 000 liter vattenKulvertnät: 750 meter mellan detre gårdarna på fastighetenByggår: 1995 och 2009<strong>Närvärme</strong>producenten: Bertil Göransson - Nöbbelöv<strong>Närvärme</strong>verk i liten skalaNär Bertil Göranssons oljepanna höll på att ge upp i början av 1990-taletvar det självklart för honom att satsa på biobränsle. Valet föll på en halmpannamed en effekt på 340 kW och 14 år senare har han även investerati en flispanna.Miljövänligt alternativ– Att elda med halm var inteså vanligt vid den tiden, menjag fastnade för det eftersomjag odlade spannmål och villeha ett miljövänligt alternativ,säger Bertil Göranssonsom är fjärde generationenslantbrukare i Norra Nöbbelövutanför Lund.Halmpannan eldas genomatt två halmbalar lastas in itrumman och detta behövergöras ungefär en gång perdygn. Därefter tänder man fyrpå halmen för hand och låterdatorn sköta resten, som till<strong>exempel</strong> syretillförsel. Halmenbrinner upp på ett partimmar och värmer upp de20 000 liter vatten som cirkulerari systemet.– Jag valde en panna somsköts manuellt eftersom jaginte ville att den skulle varaför avancerad, då krånglar detmindre.Bertil Göransson är en sannHalmpannan.miljöentusiast och har varitpolitiskt aktiv centerpartist iLund i över 40 år med olikakommunalauppdrag.Hanbrinnerinte baraför miljönutan ävenför andrafrågor som rör lantbruk.Under årens lopp har hanockså varit verksam inomLRF, Sysav och olika ideellaföreningar. Sedan några årtillbaka är Bertil även involveradi ett försöksprojekt påSveriges Lantbruksuniversiteti Alnarp som handlar omolika användningsområdenför hampa.Och på en del av marken iNorra Nöbbelöv växer energihampasom så småningomska bli biogas och etanol.Vintertid ägnar han sig åt sinentreprenadfirma som hyr utbland annat grävmaskiner.FlispannaEftersom halmpannan harnågra årpå nackenbeslutadesig Bertilförravintern föratt investerai enreservpanna. Den här gångenblev det en flispanna meden kapacitet på 80 kW som“Att elda med halm var inteså vanligt, men jag fastnadeför det eftersom jag odladespannmål och vill he ettmiljövänligt alternativ”12 | <strong>Närvärme</strong>
<strong>Närvärme</strong>producenten: Farmarenergi i Eslöv - LöberödTeori blev praktik i LöberödEn studiecirkel om alternativ energi blev startskottet för en närvärmeanläggningi Löberöd. Några av deltagarna gjorde helt enkelt slag i saken ochstartade en egen flispanna och fick även med Eslövs kommun på noterna.Positiv respons– Det har varit en positivrespons till det här projektetända från starten, sägerHenrik Wöhlecke som är VDoch en av de nio delägarna iFarmarenergi i Eslöv AB.– De ville göra den härinvesteringen och vi varintresserade av att bli av medoljan, så det blev två flugor ien smäll, säger Lennart Prahl,tekniker på förvaltningen förservice och teknik på Eslövskommun.Att Farmarenergi satsadejust i Löberöd var kommunensförslag då flera av de storaenergiförbrukande fastigheternai byn värmdes upp medolja eller direktverkande el.Under 2007 gick Eslövskommun ut med en offentligupphandling som blev klari början av 2008. Och trotshård konkurrens från ettpar stora energibolag togFarmarenergi hem avtalet.Drygt ett halvår senare tändesden första flisen i pannan på500 kW som försörjer skolan,två förskolor, ett kommunalthyreshus och ett äldreboendei närheten med värme, ochska göra det åtminstone framtill 2021.– Målet har varit att i förstahand få det att fungera ochrätta till de problem somuppstår i starten. Vi dimensioneradeanläggningenutifrån det som kommunenville köpa in men vi har fortfarandekapacitet kvar, sägerHenrik Wöhlecke.14 | <strong>Närvärme</strong>Hans Andersson och Henrik Wöhlecke är två av de nio delägarna.
Farmarenergi i EslövÄgare: nio lantbrukare i Eslövstrakten,Henrik Wöhlecke ärVD i bolaget och Hans Anderssonär styrelseordförandeAnläggning: panncentral medfliseldad panna på 510 kW och enreservpanna på 500 kW som eldasmed oljaKulvertnät: 1,1 kilometerByggår: 2008Kunder: Eslövs kommun (Ölyckeskolan,Ölyckehemmet, förskolornaAspebo och Lönnebo), EslövsBostads ABFlispannan har en kapacitet på 510 kW.StudiebesökI samband med studiecirkelnåkte gruppen runt och tittadepå närvärmeverk somredan var i gång och diskuteradeolika bränslealternativ.Valet föll till slut på ettbeprövat kort, flis, och manskrev kontrakt med Södraskogsägarna som levererarbränsle till anläggningen.Marken norr om skolanköpte Farmarenergi av kommuneni samband med attupphandlingen blev klar.– Det är nog viktigt attta hjälp av någon som harerfarenhet av upphandlingsedan tidigare. Vi anlitadeen konsult som kunde hjälpaoss med det och att hitta rättsamarbetspartners, sägerHenrik Wöhlecke.Vägg i vägg med pannrummetfinns ett flisförrådnedsänkt i marken, dettaför att enkelt kunna tippa avflisen med lastbil. Lagret rymmeromkring 150 m³ flis ochräcker till att värma tio kallavinterdagar. Det går åt någonstansmellan 1 000 och 1 500m³ flis varje år.Delar på jourenDriften sköts genom att sexav de nio delägarna turas omatt ha varsin jourvecka. Detinnebär daglig tillsyn, beställningav bränsle och utryckningvid eventuella larm. Alladelägare har genomgått entredagars utbildning för attlära sig“Det är nog viktigt att tahjälp av någon som harerfarenhet av upphandlingsedan tidigare”mer omteknik ochsäkerhet.Eftersomflera avdelägarnaägnarsig åt lantbruk och har ettöverskott av tid på vinternfungerar detta bra.– Det är det vi kankonkurrera med, vår egen tid,säger Henrik Wöhlecke.Flisen skruvas ner i pannan.Hittills har det enbart varitpositiva erfarenheter medprojektet. Bygget av anläggningenhöll sig inom uppsattbudget och uppskattningen avhur mycket energi som skullegå åt harvisat sigstämma.Inga tvivelOch frånkommunenssidafanns det aldrig några tvivelom att Farmarenergi skullelyckas med sina planer.– De hade gjort storainvesteringar och vi visstevilka entreprenörer de tänkteanvända sig av, så vi kändeoss helt trygga med det, sägerLennart Prahl.– Att de är från traktenoch hade banken med sigvar nog ingen nackdel heller.Dessutom är det lättare attprata med ett litet företag,för de stora är man bara enkugge i maskineriet, fortsätterLennart Prahl.Om Henrik Wöhlecke tittari backspegeln så är han nöjdmed hur projektet utvecklatsig. Det finns bara en sak hanhade gjort annorlunda.– Jag hade nog tittat på<strong>Närvärme</strong> | 15
Varje år eldas 12 000 halmbalar upp på Björnstorps och Svenstorps gods.En 520-kilosbal ersätter hela 210 liter olja och genererar 1 856 kWh.Energi fick avslag medanLKF fick ja. Man valde dåatt även involvera kommunensfastighetsbolag Lundafastighetersom ägde blandannat skolan och ett äldreboendei byn.Med detta som ett trumfkortvar man övertygad omatt projektet skulle falla igod jord hos beslutsfattarna.I ansökan hade man lagttill planerna på att köpa inytterligare en panna för attansluta fler i byn. Men Lundskommun var inte beredd attsatsa några pengar och helaprojektet lades på is.Kapacitet för flerDet kunde ha slutat där,men Lars-Göran Nilssonkunde inte släppa idén omatt leverera närproduceradvärme till Genarpsborna.– Både jag och Per Skovstedär nog lite envisa så vi tänktatt det vore väl tusan om viinte skulle få till det här. Detvar ju klockrent ur miljösynpunkt,säger Lars-GöranNilsson.Så räknedosan åkte framigen och efter idogt arbetekunde han presentera enLars-Göran Nilsson.projektbeskrivning för LundsEnergi där avtal tecknats medLundafastigheter, kyrkan ochLKF. Hösten 2008 börjademan gräva kulvertnätet ochkoppla på de första fastigheterna.I dag levererar Björnstorpsgods värme till Genarpslådfabrik, Gödelövs kyrka,Häckebergaskolan, Genarpskyrka och äldreboendet Solhem.Genarps skola, vårdcentralen,ett dagis och idrottshallenska också koppla på sig påsystemet under hösten 2009.I dagsläget är det bara enprivatperson som anslutit sigtill fjärrvärmesystemet menförhoppningen är att det skabli fler framöver. Det finnsäven kommunala fastighetersom än så länge inte anslutna.Under 2010 är det tänktatt en ytterligare halmpannaska installeras. De fastighetersom kan komma i fråga vid enexpansion är de som liggerlängs med huvudledningen.– Tanken är att vi ska utoch sälja till fler så vi harunderlag för en panna till.Ledningarna har kapacitet förmer så det är nästan ett måste,säger Lars-Göran Nilsson.Per och Lars-Görans råd:• Välj ett bränsle som det finnsgod tillgång till i närheten.• Överdimensionera hellrepannan något än låt den gåpå hundraprocentig belastninghela tiden, det mår intepannan bra av.• Planera in så dragning avkulvertrör görs under rätttidpunkt under året, börjagärna under tidig vår för attinte riskera att kostnadernadrar i väg.• Se till att ha ett kundunderlagförst för att verkligenvara säker på att det finns enmarknad.<strong>Närvärme</strong> | 19
<strong>Närvärme</strong>kunden: Genarps församling - GenarpKöper värme från godsetFrån koks, olja och el till halm. Kyrkorna i Genarps församling har värmtsupp med diverse energislag men nu har församlingen hittat ett alternativsom passar såväl miljön som den känsliga inredningen med anor frånmedeltiden.Vattenburet system– Vi såg skorstenen på Björnstorpöver åkrarna och hördeatt de installerat en halmpanna.Eftersom vi tittadeefter ett miljövänligt sätt attersätta oljepannan och hadeett vattenbaserat system sedaninnan passade det som handeni handsken, säger HansAndersson som är vaktmästarei Genarps församling ochsköter undercentralerna tillde anslutna kyrkorna.– Vi började räkna pådet för att hitta ett alternativsom var så effektivtoch ekonomiskt sommöjligt, säger Kristian Lillö,kyrkoherde i Genarps församling.Gödelövs och Genarpskyrka förbrukade omkring 30m³ olja årligen och de gamlaradiatorerna hade sett sinabästa dagar. Eldningen medolja var inte bara oekonomiskutan orsakade även andaproblem. Det var svårt atthitta en inställning som gaven behaglig temperaturoch påfyllningen av bränsleinnebar inte bara en oönskadodör utan även att det varsvårt att backa in med en stortankbil.Församlingen undersökteäven andra alternativ sompellets, bergvärme och jordvärme.Men samtliga alternativkrävde mycket underhålloch dyra investeringar.20 | <strong>Närvärme</strong>För kyrkoherden Kristian Lillö och vaktmästaren Hans Andersson var det självklart att välja biobränsle.
Mer information:• Kontakta LRF Regionen för råd och hjälp.• Prata gärna med kommunens energi- och klimatrådgivare som manhittar via sin hemkommun eller på www.energiradgivarna-i-skane.nu.• På www.hitta.se finns enkla kartor som kan användas för att hitta ettnärvärmeområde och man kan även få en uppfattning om kulvertlängdermm.• På www.bioenergiportalen.se finns fakta och länkar till intressantinformationsmaterial av olika slag.<strong>Närvärme</strong> | 23
<strong>Närvärme</strong>projektetLRF <strong>Skåne</strong> driver under 2009 och början av 2010 ett närvärmeprojekt. Syftet med projektet äratt skapa affärsutveckling och utveckla marknaden för leverans av färdig värme från biobränslebaseradenärvärmeverk, för att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i <strong>Skåne</strong>.Projektet ska skapa mötesplatser och stimulera till fler affärskontakter mellan köpare ochsäljare avseende närvärme. Projektet ska även bidra till att skapa nya och stärka befintliga nätverkoch samverkanskonstellationer mellan företagare och aktörer inom området biobränslebaseradnärvärmeproduktion.Projektet drivs i samverkan med Energikontoret <strong>Skåne</strong>.Denna skrift är producerad av LRF <strong>Skåne</strong>, <strong>Närvärme</strong>projektet, med delfinansiering av EUmedel.Kontakter:Kjell Christensson, projektledareTelefon: +46709-48 22 00E-post: kjell.christensson@agelllus.seEwa Marie Rellman, företagarcoach LRF <strong>Skåne</strong>Telefon:+46413-55 90 02E-post: ewa.marie.rellman@lrf.se24 | <strong>Närvärme</strong>