Ortsanalys för Sätrabrunn - Sala kommun

Ortsanalys förSÄTRABRUNN

Bakgrund och metodSala kommun har valt att utföra ortsanalyser avde mindre tätorterna som en inledande fas på arbetetmed att ta fram en ny översiktsplan för helakommunen. Anledningen till metodvalet är attortsanalyser tas fram genom dialog och i samverkanmed invånare, föreningar och andra aktörervilket resulterar i ett välförankrat material. Det ärinte experterna som ska beskriva en ort utan demänniskor som faktiskt bor och verkar på platsen.Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalysernatill:…att nå ett väl förankrat planeringsunderlag somtar fasta på ortens karaktär och identitet införupprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun.…att genom dialog med boende, organisationeroch näringsliv öka engagemanget och intressetför ortens utveckling.… att fånga upp pågående diskussioner och projekt.Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskrivade olika orternas karaktär och identitet utifrånbland annat fysiska strukturer, historia och folkliv.Utifrån dagens situation formuleras styrkoroch svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatserom behov inför framtiden. För att ta tillvara ochuppfylla dessa behov i det framtida planeringsarbetethar sammanfattande tankar om fortsatt utvecklingformulerats.För att hitta formen för dialog och engagemang iorterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudentsom ick i uppdrag att ta fram en modellför det praktiska arbetet med ortsanalyserna.Den färdiga modellen tar bland annat upp annonsering,inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser,workshopformer och uppföljning, vilkethar varit till stor hjälp under ortsanalysturnéngenom kommunen.Sätrabrunn var den järde orten som besöktes påturnén. Vid ett stormöte den 4 november 2010ick deltagarna lyssna till fyra lokala föreläsaresom berättade om sin syn på andan i bygden ochsina tankar om framtida utveckling. Därefter följdetre ”workshops” som fokuserade på styrkoroch svagheter, strandskydd samt viktiga framtidsfrågorutifrån fyra olika temaområden. På stormötetkom 60 personer, diskussionerna var livliga,och kreativa, och stämningen var mycket god. Detvar uppenbart att Sätrabrunnsborna är engageradeoch har många idéer och utvecklingsförslag.Efter dialogen i Sätrabrunn sammanställdes mötesmaterialetoch skickades i ett nyhetsbrev tillbesökarna från stormötet. Materialet har sedanlegat till grund för denna ortsanalys, som även denhar granskats av en referensgrupp i Sätrabrunn.AvgränsningOrtsanalysens fysiska avgränsning är Sätrabrunnscentralort och brunnsområdet. Det är dock viktigtatt poängtera att denna analys beskriver ortenoch inte kurorten och företaget Sätra Brunn.Anledningen till att brunnsområdet ingår är attden är en historisk förutsättning för orten Sätrabrunnoch att området fortfarande spelar en storroll för invånarna i bygden.För att tydliggöra den omkringliggande landsbygdensbetydelse för orten utgår bland annatbeskrivningarna av landskapet, service och folkliv,anda och styrkor och svagheter från ett störregeograiskt område.Stormöte i Societetshuset 4 november 2010.1

Beskrivning av SätrabrunnGeograiSätrabrunn ligger i Sala kommuns sydvästra deloch tillhör Fläckebo/Kila församling. Närmastestörre ort är Sala cirka 1.5 mil i nordöst. Till Västeråsoch Mälaren i söder är det 3.2 mil och tillSurahammar i sydväst cirka 3 mil. Sätrabrunnsmindre grannorter är Kila, Fläckebo, Ransta ochSalbohed.Anledningen till att orten växt fram och ligger därden ligger idag är natur- och vattenförhållandenasom gjorde det möjligt för Samuel Skragge attetablera en hälsobrunn vid källorna i Sätra. Detär tack vare vattnet och dess ”läkande kraft” somSätrabrunn växer och lever än idag.SALAdStävresjönGullvallaRamnäsFläckeboGussjönDegerängenHolmboJärilsboHedenFläckebo församlingNybyLövåsenSätrabrunnAsplundBännerstigenKila församlingOlsboSisjönSvartånKarta 1, Sätrabrunn i regionen. (www.hitta.se)Karta 2 och 3, Fläckebo och Kila församlingars läge i Sala kommun(överst) och Sätrabrunn med grannbyar.2

Sätra brunn / Sätra Brunn ellerSätrabrunn?Den inledande frågan som vi var tvungna att redaut tillsammans med Sätrabrunns invånarne varhur orten Sätrabrunn egentligen ska stavas. Underförberedelserna av mötet stötte vi på 3 olikastavningar och deinitioner. I Nationalencyklopedinkan man läsa att Sätra Brunn är samhället,Sätra brunn är hälsobrunnen och att Sätrabrunnär Traikverkets stavning för vägskyltarna. Vi beskrevdetta för mötesdeltagarna som sedan skrevner stavningarna de ansåg rätt. Det är invånarnai Sätrabrunn som bidrar mest till ortsanalysensinnehåll och bör få bestämma stavningen på ”sinegen ort”. Resultatet och stavningarna som vi därföranvänder oss av i ortsanalysen är:Sätrabrunn - ortenSätra Brunn - hälsobrunnenBefolkningÅr 2005 bodde det 325 personer i orten Sätrabrunnoch befolkningen har legat relativt stabiltrunt 300 personer sedan 1990 enligt Statistiskacentralbyrån (SCB).ÅrInvånare31990 1995 2000 2005291 331 299 325Tabell 1: Befolkning i Sätrabrunn under 1990-2005 (SCB).Diagram 1: Åldersfördelning i Sätrabrunn. Den vertikala axelnåterger antal personer och den horisontella återger åldersintervallen0-99 år (SCB).Befolkningsstrukturen i Sätrabrunn har två ålderstoppar,0-19 år och 40-49 år (se tabell ovan). Generellthar Sätrabrunn en högre andel 0-19 åringarän resterande Sala kommun och riket i helhet.Åldersgruppen 20-24 år är däremot mindre i Sätrabrunnjämfört med Sala kommun och riket, detsamma gäller för åldersgruppen 65+.KommunikationerTill och från Sätrabrunn tar man sig antingen medcykel, bil eller buss. Västmanlands länstraik tra-ikerar sträckan mellan Sätrabrunn och Sala medlinje 62. I Tomta kan man byta buss för vidare tra-ik mot Västerås (linje 569) och Ransta (linje 65).På vardagar avgår 7 turer åt vardera håll mellanSala och Sätrabrunn. Mellan Sätrabrunn och Västeråsavgår 4 turer åt vardera håll och mellan Sät-rabrunn och Ransta 2 turer åt vardera håll. Underhelgerna är turerna få, med bara en buss åt varderahåll mellan Sala och Sätrabrunn.HistoriaSätrabrunn har ett brokigt förlutet som sträckersig långt tillbaka genom århundradena. Med sinplacering på Badelundaåsen är det en trakt somtidigt fått ta emot inluenser utifrån genom attåsen alltid fungerat som en viktig transportled inord – sydlig riktning. Människor och varor hartransporterats från Mälaren i söder upp till Dalarnai norr och omvänt ner till Västerås och dessinsjöhamn. Men innan dess var platsen en del i ettgränsområde mellan två bygder, Kila i öster ochFläckebo i väster. Våtmarker både öster om åsenoch västerut tillsammans med det rikliga utlödetav grundvatten från åsen gav förutsättningar förett mycket bra bete och till fodertäkt. Flera fäbodaretablerade sig i trakten redan under de förstaårhundradena på 1000–talet. På platsen fördagens Sätrabrunn låg redan på 1300–talet enskattbelagd fäbod som markerar värdet på denhär platsen för dåtidens befolkningar.Med tiden utvecklades fäboden till en fast bosättningvilket var en vanlig gång för de fäbodar somlåg nära dåtidens bebyggda områden eller uteftermer frekventa leder. Något århundrade senare(1700-talet), ”upptäcktes” den hälsobringande

effekten hos grundvattnet som strömmade framur åsen. Detta i en tid då det blev allt mer populärtatt stärka sin hälsa med järnrikt ”hälsovatten”.FORNNORDISK KÄLLKULTLandskapens naturliga källor som springer frampå många platser runt om i Norden har under historiensymboliserat liv, hälsa, godhet, och fruktsamhet.Sedan urminnes tider har människor dyrkatoch vårdat dessa källor för att få hjälp undersvåra tider eller bot på krämpor och sjukdomar.Enligt sägnen väcktes källan till liv varje vår genomrensning av vinterns skräp och majning. Manoffrade en blommande kvist, drack av vattnet ochbadade för att med hela sin kropp ta del av de heligakrafterna. Dessa kulthandlingar tror man tillägnadesalstrandets och fruktbarhetens gud Fröoch hans kvinnliga komplement Fröja. Enligt litterärvittnesbörd från hedendomens tid offradesvid exceptionella tillfällen även människor genomdrunkning till gudinnan. Badet inom källkultenanses symbolisera ett sådant offer.Den största kraften ansågs källan ha denna dagvid ”solgången”, alltså den stund då solen underden korta försommarnatten sjunker ner underhorisonten för att snart åter höja sig.Under reformationen som påbörjades under1500-talet gick kyrkan och kungamakten hårt åtmot ”papistiskt ofog” och här inkluderades källkulten.Många av de mest besökta källorna åladesmed förbud mot religiösa ritualer. Många källorstensattes eller revs. Men som historien klart visarär det inte lätt att utplåna traditioner, och människorsamlas än idag vid källor runt om i landet.SAMUEL SKRAGGE OCH SÄTRA BRUNNI slutet av 1600-talet togs sig lagmannen i Norrbohärad, Per Gyllenhöök, till hälsokällan som låg pågränsen mellan Kila och Fläckebo för en brunnskur.Han hade i sin ålderdom drabbats av svårvärk, vilket gjorde att hans ena arm var i stort settlam. Källan hade en lång historia och hade besökts”sedan urminnes tider särskilt i solgången”. Resultatetblev gott och lagmannen återick bruket avsin arm. Efter den lyckade kuren spred han ordetom hälsokällan till vem som ville höra på och dessrykte nådde snart provinsialläkaren i Västmanland,Samuel Skragge.Under slutet av 1600-talet och början av 1700-taletvar vattenbehandling, hydroterapi, på högstamode. Många soldater led, efter de många krigsåren,av värk i leder och muskler och de europeiskakurorterna blomstrade. För oss i Nordenblev resorna till kontinentens kurorter långa ochkostsamma så det var mycket angeläget att hittaplatser för vård inom landets gränser. På kungligtuppdrag tog sig Skragge an uppgiften att hitta desvenska kurorterna. Han skriver i ett brev år 1701att han under sommaren 1700 ”rest ikring här iorten för att probera åtskilliga källor, som sadessmaka annorlunda än ordinarie källwatn.” Hanbegavs sig ”längre bårt till Fläckiebo sockn” föratt undersöka den källa som han hört att lagmanGyllenhöök brukat för sin lama arm. Han fann attIllustration av Samuel Skragge (Bo Svärd).källan uppfyllde alla hans förväntningar och hanhade som han själv uttryckte det: ”största orsak atödmiukeligen tacka den store Guden för dhe hälsosammegåfwor, som han i denn kiällan förwahrathafwer”.Utan dröjsmål köper han marken där källorna varbelägna och drar upp riktlinjer för den nya verksamhetenoch hälsobrunnen. Detta påverkadesjälvklart den beintliga befolkningen och mångatog chansen att dryga ut kassan genom att inackorderabrunnsgästerna fram till alla bekvämligheterhunnit byggas.4

Sakta men säkert byggdes brunnsområdet uppmed brunnshus, badstuga, kyrka, sjukhus ochlogementer. Ryktet om Sätra Brunn och vattnetsläkande egenskaper spred sig snabbt. För att försäkrasig om att verkligen få plats på Sätra Brunnlät många högreståndspersoner bygga ett sommarhusi anslutning till källan. Dessa hus är nu endel av Brunnen och lera av dem bär namn eftersina ursprungliga ägare.HÄLSOBRUNNENTill Sätra Brunn kom inte bara societeten utanäven allmogen och de fattiga var välkomna. Somgäst på 1700-talet var du tvungen att följa striktaregler, oavsett samhällsstatus. Tidigt på morgonenvar källan öppen för de fattigaste, lite senarekom allmogen och vid sextiden på morgonen vardet dags för societeten att besöka källan. Gästernaordinerades att dricka lera liter vatten om dagen.Mellan glasen skulle man promenera runt i parkenunder lättsam konversation, samtal om religion,politik och pengar var förbjudna, det kundeskapa upprörda känslor. Resten av dagen ägnademan åt socialt umgänge, utfärder och nöjen.Brunnen fungerade också som en plats där manunder kontrollerade former kunde hitta lämpligaäktenskapskandidater. Samuel Skragge hadeockså en klar uppfattning om vad man borde ätaoch dricka. Han ordinerade återhållsamhet medbrännvin, och ansåg att det kunde vara farligt attäta grönsallad och kött.Under 1800-talet utvecklades verksamheten ochdet blev allt vanligare att man ordinerades bad i5det hälsobringade vattnet. Kanske var det intebara vattnet som bidrog till att gästerna blevfriskare. Det sociala umgänget och alla promenadernabidrog säkert. I brunnshuset fanns tidigarekryckor och käppar som lämnats kvar som bevispå lyckade kurer.DET MUNTRA LIVET PÅ BRUNNENDet sociala livet var starkt traditionsbundet påbrunnen under 1900-talet med exempel somgrötlunk, midsommarirande, barnteater, konserteroch inte minst kabaréer. Trivseln var så högbland medarbetarna att man återvände sommarefter sommar. Sång och musik i alla dess formervar viktiga ingredienser.Personalen på brunnen har utgjorts av dels folkfrån bygden, som med långvarig tradition arbetatsom baderskor, städerskor, kökspersonal ochvaktmästare, dels av sjukgymnaster, sjuksköterskoroch privatpraktiserande läkare.ÄNDRAD INRIKTNING1995-97 innebar förändringar mot en större gradav affärsmässighet, effektivisering, organisationsutvecklingsamt satsningar på nya verksamheter.På grund av att Landstinget hade dragit in sinarehabiliteringsköp hade Sätra Brunns styrelsebeslutat att rehabiliteringen skulle kompletterasmed konferensverksamhet och att brunnen skullevara öppet året om. Denna förändring krävde enrad fysiska förändringar som till exempel vinterboningav byggnaderna. Conversations salongenoch Societetshuset blev några av de förstaHistoriska byggnader på brunnsområdet.

med att kärrtorven är av svarttorvtyp inns detgott om näring i torven. Ett förhållande som bitvisskapat förutsättningar för rikkärrvegetation. Tidigare,innan de stora utdikningarna genomfördesför att vinna odlingsbar mark, växte här orkidéersom Guckusko och Flugblomster i slåttermarkernavilket lärjungar till Linné upptäckte. I dag innsdet endast fragment kvar av den en gång mycketrika vegetationen med ett fåtal arter som visar påvad som en gång fanns i blomsterväg. Det bredbladigagräset Storgröe som idag är en rödlistad växthar här en av två kända växtplatser i kommunen.Det mesta av de rika våtmarkerna har under desenaste århundradena omvandlats till odlad jordvilket kan ses i de stora ytorna med ”svartjord”(torvjordar) som odlats upp.Inom samhället och i anslutning till brunnsområdetkorsar även en geologiskt intressant förkastningigenom som tydligt märks där den löperparallellt med gamla vägen. Förkastningen är envertikal brant i en mörk, inkornig basisk bergart(grå gnejs). Den nästan lodräta branten är 4 – 6 mhög och orienterad i VNV – OSO – riktning. Ovanpåsjälva branten är berggrunden utformad som ennästan plan berghäll som visar tecken på glacialslipning och eventuell spolning från isälvsvatten.Även här dominerar tallen som bitvis uppnått enhög ålder.Den intressantaste trädvegetationen inner vifrämst inom brunnsområdet med sina mäktigagamla granar och tallar. Flera av tallarna håller enålder kring 300 år vilket även märks på inslaget7av gammelträdsarter bland lavar och vedlevandesvampar. Bland annat Grovtickan och Vintertagginginns på områdets tallar. Den engelska parkenmed alla sina olika ädellövträd är även intressantbotaniskt trots att det på senare tid dött almar tillföljd av almsjukan.Fysiska strukturerDen fysiska strukturen som bygger upp en ortkan beskrivas och analyseras på många sätt. Tillsammansmed invånarna har Sala kommun gjorten Lynchanalys av Sätrabrunn. Metoden är framtagenav stadsplaneraren och författaren KevinLynch på 1960-talet och utgår ifrån människorsuppfattning om omgivningen istället för experttolkningar.Analysen är visuellt lättläst. Understormötet i Sätrabrunn ick deltagarna markera utlandmärken, knutpunkter, barriärer och stråk påkartor över orten. Som en inledning beskrivs ävende tydligast uppdelade områdena i Sätrabrunn.OMRÅDENMed grund i historien och Sätrabrunns framväxtkan man inom orten identiiera ett antal karaktäristiskaområden.1. Sätrabrunns angränsande landsbygdsområdeninnehåller den tidigaste bebyggelsen i trakten,alltså de bosättningar som fanns redan innanbrunnen etablerades. Då såväl som nu bestårbebyggelsen av tydligt avgränsade gårdar medtillhörande ekonomibyggnader för lantbruket.Gårdarna har strategiskt placerats i landskapet, ianslutning till skogsområden, åsen och färdlederna.Den öppna våtmarks- och lerjorden har brukatsunder lång tid.2. Brunnsområdet har en säregen karaktär medmånga kulturhistoriskt värdefulla byggnader ochmiljöer. Parken håller ihop brunnsområdet ochvittnar om platsens betydelse för välbeinnandeoch friskvård. Historiens vingslag präglar dettaområde.3. Under 60-, 70- och 80-talet planlades ochbyggdes en sammanhållen bebyggelse väster ombrunnen på båda sidorna om Enebacksvägen. Bebyggelsenbestår av friliggande småhus och radhuslägenheter.Ett område söder om Sätravägenär även avsatt för industriändamål.4. 1988 antogs en detaljplan för området mellanbrunnen och den ovan beskrivna bebyggelsen. Utbyggnadenär tänkt att ske etappvis med ett 50-talnya bostäder i småhus och marklägenheter. Försäljningav dessa tomter fortgår.5. I Heden har det bildats ett för invånarna mycketviktigt område och det är skolmiljön med tillhörandeutemiljöer. I anslutning till skolan återinnsäven en av Sätra IF’s idrottsplatser.LANDMÄRKENEtt landmärke är ett objekt som är karaktäristisktför en plats. Exempel är byggnader, torn, konstverkoch broar.

STRÅKStråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gångochcykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kanleda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråkoch motionsslingor i naturen.Sätrabrunnsborna rör sig på många ställen i bygdenvilket skapar goda förutsättningar för mötenmellan människor. Brunnsområdet och de centraladelarna av orten erbjuder kortare promenadstråki den kulturhistoriska miljön medan detomkringliggande landskapet erbjuder naturupplevelseri både skog och öppet landskap. Dessastråk redovisas i sin helhet i kartan 5 ”Stråk ochbarriärer” på sidan 9.Service, turism och föreningslivSätrabrunn skiljer sig från kommunens andramindre orter när det gäller service och fritidsaktiviteter.Den offentliga servicen är begränsad tillförskola och skola. Dagligvaruhandel saknas, mendet kommersiella utbudet är betydligt större äni kommunens andra mindre tätorter. Tack varehälsobrunnen och den SPA- och konferensverksamhetsom bedrivs idag har Sätrabrunnsbornatillgång till restaurang, café, pub, badhus, kurbehandlingar,konst och konsthantverk samt en radevenemang som högtidsirande, musik- och kulturevenmangoch mässor. Dessutom har orten enaktiv idrottsförening som samlar fotbolls-, hockey-och skidsportsintresserade.OFFENTLIG SERVICEHedens skola är belägen mellan Sätrabrunn ochFläckebo, vid Sätra IF´s idrottsplats. Skolan harför närvarande 90 elever med cirka 15 i varjeklass från förskoleklass till årskurs 6. Tack vare attskolan ligger nära skog och är omgiven av en storträdgård sker mycket av idrotten utomhus. För inomhusidrottoch slöjd åker eleverna till Västerfärnebo.Skolan har eget skolbibliotek och tillgångtill skolbuss. I stort sett alla barn från Sätrabrunnåker skolskjuts till Hedens skola på grund av dessläge några kilometer utanför byns centrum ochatt vägen dit inte är en säker skolväg för barnen.Promenadstråk på brunnsområdet.Sätrabrunns förskola ligger däremot i Sätrabrunn,i anslutning till samlingslokalen Lugnet, och hartre avdelningar med cirka 40 barn.10

Hedens skola.Musikkväll på brunnsgården.Midsommarirande på Sätra Brunn.11BRUNNENS UTBUDInom hälsobrunnens verksamhet är i stort settalla aktiviteter och lokaler öppna för allmänheten.Restaurangen, caféet och puben erbjuderdärför Sätrabrunnsborna högkvalitativ mat ochdryck inom gångavstånd. Badhuset med vattengymnastikoch kurbehandlingar är bokningsbaraäven om man inte är övernattande gäst vilket bliren tillgång och mötesplats för ortsbefolkningen.Brunnsområdets park- och grönområden erbjudertillsammans med elljusspåret vackra promenadvägar.ANTIKMÄSSAN I SÄTRA BRUNNVarje år anordnas en stor antikmässa i brunnenshistoriska byggnader. Mässan pågår under tre dagaroch bjuder på intressanta kurser och föredragsamt ett 50-tal utställare som visar upp och säljersina saker. Mässan lockar många besökare somkan passa på att njuta av omgivningarna och övrigaattraktioner som inns på brunnen.MIDSOMMAR OCH NATIONALDAGSFIRANDETvå stora evenemang anordnas i Sätrabrunn undervåren och sommaren. På nationaldagen irasnågot väldigt ”svenskt” på brunnen: att ika. I enbull- och kaktävling utses vinnare i klasserna bullar,mjuka kakor, hårda kakor och tårtor. Ordförandei juryn är sockenprästen Sture Holmberg (somikat sig runt i socknen i decennier) och när tävlingenär avgjord bjuds det på ett härligt taberaspå Brunnsgården dit alla är välkomna att ta för sigav läckerheterna.Brunnens traditionella midsommarirande lockarvarje år tusentals människor från hela landet tillSätra Brunn. Barnen tågar från Societetshuset tillängen nedanför Nybygget där det traditionellamidsommartalet hålls av brunnens intendent.(numera brunnens VD). Sedan dansar man insommaren runt den rikt utsmyckade midsommarstångenoch njuter av en picknick i det gröna.SOMMARMUSIK OCH PUBKVÄLLARMusik och kultur har alltid varit viktiga inslag i livetpå Sätra Brunn. Denna tradition lever vidareoch det anordnas både pubkvällar och sommarmusikpå Brunnsgården. Dessa evenemang lockarinte bara brunnsgäster utan många Sätrabrunnsboroch Salabor.BRUNNSPOJKARNABrunnspojkarna är en ekonomiska förening sompå olika sätt driver utvecklingen av brunnen framåt.Bland annat driver föreningen ett litet taxibolagsom transporterar gäster till och från SätraBrunn, man anordnar temahelger för till exempelhästintresserade samt arbetar med att ställa omenergiförsörjningen av brunnsområdet till ettmer hållbart system med lokala och ekologiskaintentioner.SÄTRA IFSätra IF är en lokal idrottsförening med inriktningpå fotboll och skidverksamhet. Just skidverksamhetenär något man satsar hårt på ochtankar inns på utveckling av skidspår och konstsnöanläggningar.Man driver även en bastu somär öppen för allmänheten en gång i veckan. Somi många idrottsföreningar brottas man dock medliten budget och svårigheter med att locka ledaretill ideellt arbete.

HASSMYRA(S:1)FotbplanerHeden(S:5)(S:8) (S:9) (S:10)1:16FLÄCKEBOKLOCKARBOLSkolaNydal1:683FångstgropF.KLOCKARBOL1:6Vitmossen1:171:7ÖDESVALLEN14ASPLUND1:32KarlshemVEVDE1:143 1:7 62:152:172:31:73HedåsenFLÄCKEBO-NÄS2:16SkogslidenS:2VEVDE1:22VEVDEGUSSJÖ1:371:291:121:1VEVDE2:81:244:21:40FridsborgOLSBO4:1UddboÄngess3:403:471:4Nyby1:4023:191 3:181Björntorpet1:11S1:4ASPLUND3:20Sandviken3:333banaIshOLSBO1:1HEDBO1:1011:113Hedbo1:51:371:61:1011:11:6Mek verkstad1:114SÄTRA1:22:7Plantskola1:1SÄTRA1:5BOÅSEN2:142:61:1Nysätra1:14OLSBOBoåsmossenLÖVÅSEN2:71:71:121:42ASP-FLÄCKEBO-HEDBODanielsbergTref.-källaSÄTRA BRUNNKurort1:2Kl stKapellSkogsgårdenBrudkällan2:1Hed21ÖgoSegerkällan Olovs kBrudgumskällan121:641:61:431:61:3 1:11:421:402:223:332:73s1:305:23SÄTRALUND1:4 1:41:751:421:121:62 1:51:721:3422:22Karta 6, service, turism och föreningsliv.Hedens skolaRestaurang, café,pub och hantverksbodarBusshållplatsKyrkaBadhusIdrottsplats

AnalysBo Andersson berättar om sin syn på Sätrabrunn.SÄTRABRUNNS ANDA OCH IDENTITETGenom ortsanalysen av Sätrabrunn vill vi ta redapå mer om och dokumentera vardagslivet i bygden.Hur ser livet ut här, vilken mentalitet råder,inns det en karaktäristik ”Sätrabrunnsanda” ochvad är ortens själ och identitet?Dessa frågor diskuterades av deltagarna understormötet i Sätrabrunn. Som en inspiration för attkomma igång berättade fyra personer från bygdenom sin syn på Sätrabrunn utifrån sitt speci-ika perspektiv. De fyra var Marie Hillbom medboendeperspektivet, Kurt Andersson från SätraIF, Bo Andersson med lantbrukarperspektivet ochTord Berglind från hälsobrunnen. Nedan följer citatur deras 3-minutersföreläsningar:”Jag lyttade hit från Stockholm 1968. Då var jag12 år och överlycklig över att få bo på landet ochha häst. Djur och natur betyder fortfarande mycketför mig.”Marie Hillbom”Avveckling/utveckling av lantbruket har gjortatt jag nästan är ensam lantbrukare kvar i trakten.Verksamheten blir större och större och bynär för oss en trång transportled, det behövs lergång- och cykelvägar.”Bo Andersson”Sätra Brunn är en magisk plats som vi för åtta årssedan kände att vi måste rädda. Nu ska verksamhetenbreddas för att få hit ler människor, då kanvi få det där vi saknar.”Tord Berglind”När jag lyttade hit från Möklinta var det en naturligföljd att man gick med i idrottsföreningen.Då fanns det många lag men idag är det bara seniorlagetkvar. Det är svårt att rekrytera ungdomaroch framförallt ledare som kan bidra ideellt tillfotbollsverksamheten.”Kurt Andersson”Jag upplever att det inns en ”slumrande” gemenskapi Sätrabrunn som skulle behöva utvecklas tillen bygdegemenskap. Hur ska vi kunna lära kännanya människor när det inte inns något samlingsställe?”Marie Hillbom”Jag har vuxit upp i byn och kommer väl ihåg närdet var riktig fart på brunnen, men nu känns detsom att det gått lite utför för bygden, särskilt näraffärerna försvunnit.”Bo Andersson13

”Vi har visioner om en stor skidverksamhet medkonstsnöspår i elljusspåret, som dessutom skullekunna kopplas till brunnen och användas av dessgäster.”Kurt AnderssonEfter berättelserna från Marie, Kurt, Bo och Tordick deltagarna på mötet diskutera vidare på tematanda och identitet. Nedan följer en kort sammanfattningav diskussionerna.I Sätrabrunn råder det enligt deltagarna en”schysst stämning” och mentaliteten beskrivssom enkel, glad, lättsam och positiv. Alla känneralla och man känner sig trygg i omgivningen. Tackvare skola och förskola samt ett aktivt idrottslivskapas identitet och gemenskap i bygden.Hälsobrunnen står för en stor del av ortens identitetoch är ett historiskt dragplåster och besöksmål.På grund av att brunnen tar emot mångabesökare främst under sommarhalvåret kännerSätrabrunnsborna att orten inte är så aktiv påvintern utan bara lever upp på sommaren. De evenemangsom anordnas på brunnen lockar bådeden lokala befolkningen och turister, som exempelnämns midsommarirandet som är ett stortevenemang i regionen. Man misstänker att man ärlite hemmablind, man ser inte det man har utandet man inte har. Kanske förlitar man sig idag förmycket på att brunnen ska anordna aktiviteter?En önskan kan iallafall utläsas hos befolkningen:att få ta del av brunnen mer och på nya sätt.Utanför brunnens värld anser Sätrabrunnsbornaatt det råder brister i sammanhållningen och attengagemanget är lågt för bygdens utveckling. Manmenar att det inns idéer och tankar om framtidenmen att det inte inns forum eller samarbeten somkan ta tag i frågorna. En sömning ort där ett ökatengagemang skulle kunna väcka mycket. En anledningtill detta fenomen kan mycket väl vara attdet saknas ett bygderåd eller en förening som driverarbetet. Som enskild förening eller sammanslutningär det svårt att nå ut och få invånarna attkomma på de evenemang som anordnas.Styrkor och svagheterUnder det första diskussionspasset avhandladesinte bara andan i bygden utan även vad som ärSätrabrunns främsta styrkor och vad som skullekunna bli bättre. Varje grupp ick lista 5 aspekterför att besvara de två frågorna. I pausen röstadesedan alla deltagare på de viktigaste aspekternagenom att klistra på klistermärken på topplistorna.Utifrån denna omröstning har aspekternasammanställts till två listor:SÄTRABRUNNS FRÄMSTA STYRKOR:1. Skola och dagis (31 poäng)2. Hälsobrunnen (30 poäng)3. Sätra IF och skidåkning (22 poäng)4. Företagande (15 poäng)5. Utvecklingsmöjligheter (8 poäng)I Sätrabrunn listar man alltså Hedens skola ochSätrabrunns förskola som ortens främsta styrkor.Omröstning om Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skullekunna bli bättre.14

I en liten lokal skola inns det genrellt bättre möjlighetertill utrymme och uppmärksamhet förvarje barn vilket skapar trygghet och gemenskap.Det ger också bättre möjligheter till en lugn ochlärande arbetsmiljö då klassernas storlek hålls påen mer hanterbar nivå för läraren, i Hedens skolahar varje årskurs cirka 15 elever. På grund av skolansläge mellan Sätrabrunn och Fläckebo åker enstor del av barnen skolskjuts. Förskolebarnen gårdäremot i Sätrabrunn.Tätt efter skola och dagis i omröstningen av Sätrabrunnsstyrkor kom hälsobrunnen. Ortsbornavärderar den kulturhistoriska miljön som brunnnenutgör samtidigt som man tar del av livet påbrunnen. Detta gör att servicebilden ser annorlundaut för Sätrabrunn än för kommunens andramindre orter då man har restaurang, pub, café,hantverksbutiker, badhus och Spaanläggning påorten. Dessutom används brunnen som mötesplastvid arrangemang som pubkvällar, musikkvällar,midsommarirande, nationaldagsirandeetc.En förening som uppskattas och förenar människori Sätrabrunn är Sätra IF med fotboll och skidverksamhet.Det inns en hel del lokalt företagande i Sätrabrunnsom tillsammans med brunnen och föreningslivetger goda utvecklingsmöjligheter införframtiden. Som tidigare beskrivits behöver styrkornasamordnas för att få ordentligt genomslag.Övriga styrkor som nämndes var bland annat närhetentill andra städer, naturen och ”alla känneralla”-mentaliteten.15FEM SAKER SOM SKULLE KUNNA BLI BÄTTRE:1. Affär och dagligvaruhandel (22 poäng)2. Säkrare genomfart och ler gång- och cykelvägar(22poäng)3. Kommunikationerna (15 poäng)4. Engagemanget för bygden, ett bygdecenter (14poäng)5. Sätrabrunn som postadress (12 poäng)En av de största bristerna i Sätrabrunn enligt invånarnasjälva är avsaknaden av affär och dagligvaruhandel,service som tidigare funnits på orten.En negativ konsekvens av att det inte inns dagligvaruhandeli Sätrabrunn blir ett ökat bilberoendedå man måste transportera sig med bil föratt handla.Den andra stora svagheten berör traiksituationeni samhället. Situationen i byn påverkas av denbristande kollektiva traiken (punkt 3) vilket ökarantalet resor med bil som varje dag passerar byn.Sätravägen som går rakt igenom orten upplevssom ett hinder som gör traiksituationen otrygg.Många efterfrågar därför ler gång- och cykelvägar.Det pågår dock ett arbete inom Traikverketför att se över traiksituationen i Sätrabrunn läsmer på sidan 17.Som på många andra ställen i kommunen är kommunikationernatill och från Sätrabrunn begränsade.Särskilt problematiskt blir situationen underhelgerna då det bara går en buss åt varderahåll mellan Sala och Sätrabrunn. Situationen iSätrabrunn är dessutom annorlunda jämfört medandra orten då många SPA- och konferensgästerbesöker brunnen varje år. Situationen innebär attde lesta besökare kommer med bil vilket får konsekvenserinom området och i byn.En svaghet som lyftes även i diskussionerna omanda och identitet är det svaga engagemanget förbygden. Ett bygdecenter och bygderåd skulle kunnaråda bot på detta.För att öka gemenskapskänslan och stärka ortensidentitet fanns förslaget att Sätrabrunn borde haen egen postadress, liknande Möklinta och Ransta.Sedan mötet i Sätrabrunn har en politiskt skrivelsekommit in som tar upp just detta. Det är idagoklart vad resultatet blir.Förutom dessa svagheter nämndes behovet avnytt boende av olika karaktär, bristen på mötesplatser,att idrotten behöver specialiseras, attsopstationen behöver städas upp, att det inns ettbehov av en bensinstation och ökat underhåll avlekplatsen.Många av Sätrabrunns svagheter rör kommunikationer ochtraiksituationen i orten.

Sammanfattande tankar omfortsatt utvecklingDenna sammanfattning grundar sig i de tankaroch idéer som kom in under dialogen i Sätrabrunnsamt i tidigare diskussioner inom och mellan Salakommun och andra aktörer. I beskrivningen görsingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområdeutan rekommendationerna ska ses somgenerella och kan användas som stöd i allt utvecklingsarbetesom berör Sätrabrunn.Stärk Sätrabrunns identitet och byggvidare på styrkornaSätrabrunn är en bygd med starka band bakåt ihistorien. De speciella natur- och vattenförhållandenahar gett förutsättningarna för människor attbosätta sig i området och varit direkt avgörandeför etableringen av hälsobrunnen Sätra Brunn.Människor har under århundraden uppsökt källornaför att försäkra sig om god hälsa, lycka, godhetoch fruksamhet samt för att råda bot på skadoroch sjukdom. Förutom vattnets välgörandekraft har bygden under långt tid erbjudit socialaoch kulturella mötesplatser bland annat i form avhögtidsirande, musikkvällar och cabaréer.Hälsobrunnen som identitetsskapare och de styrkorsom inns i bygden bör ligga till grund även förden framtida utvecklingen av orten. Kan man användasig av den etablerade identiteten inns godamöjligheter för det lokala näringslivet att utvecklasoch nya arbetstillfällen kan skapas. Identitet äräven något man med fördel kan använda sig av imarknadsföringen av Sätrabrunn som boendeort.Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbeteför brunnsområdet där bland annat ett syfte äratt hitta nya attraktiva boenden. Detta kan bidratill en inlytning och ökad befolkning vilket påverkarortens utveckling positivt då bland annat underlagetför service och kommunikationer ökar.Något att satsa på? Attraktivt boende i kulturmiljöbygd medstark identitet.Skapa större samarbete mellanortsinvånarna och brunnenSamtidigt som Sätrabrunn har en stark och etableradidentitet inns det ett behov av bättre samspelmellan företaget Sätra Brunn och ortens invånare.Det inns ett tydligt beroendeförhållandemellan orten och brunnen som, hanterat på rättsätt, skulle kunna bidra till en gemensam positivutveckling.Under stormötet framträdde en känsla av att Sätrabrunnbornai vissa lägen känner sig utanförlivet på brunnen. Samtidigt misstänker man attman kan vara lite hemmablind. Det vore positivtför hela orten om nya samarbeten och forum kundeskapas där man kan mötas och anordna evenemangtillsammans. Tankar inns bland annat hosortsinvånarna på att återuppta traditionen medcabaréer och revyer. I dessa lägen kan brunnenerbjuda historiska lokaler, kostymer och rekvisitasamtidigt som ortsinvånarna bidrar med lokalaamatörskådespelare och musiker. En annan idévar att använda brunnen som marknadsföringsplatsför lokala företag, entreprenörer, turismidkare.Det är även viktigt att se ur brunnens perspektivoch behovet av att ortsinvånarna stödjer16

verksamheten genom att nyttja servicen och utbudetsom inns.Detta är bara några exempel på de utvecklingsmöjlighetersom inns om man samordnar sinainsatser och inte förlitar sig för mycket på att denandra parten ordnar det som behövs.Marknadsför Sätrabrunn somboendeortIdentiteten och den speciella miljön skulle medfördel kunna användas i marknadsföringen avSätrabrunn som boendeort. Pendlingsläget ärbra och serviceutbudet unikt tack vare brunnensverksamhet. Det inns helt klart attraktioner i områdetsom skulle kunna locka nya invånare.Det bedrivs även ett utvecklingsarbete inom hälsobrunnensverksamhet där man tittar på möjligheternaatt bland annat bygga nya boenden i anslutningtill brunnsområdet.Bilda en bygdeutvecklingsföreningFör att väcka den ”slumrande gemenskapen” sombeskrivits av ortsinvånarna skulle en bygdeutvecklingsföreningeller byaråd kunna bildas. I ettsådant sammanhang kan man samla eldsjälar ochde krafter och idéer som redan idag inns i bygden.Är man tydligt organiserad torde även samarbetetmed brunnen underlättas då man som17tidigare beskrivit kan ta stöd i varandra och tillsammansmarknadsföra och locka besökare till deevenemang som anordnas.En bygdeförening skulle även föra människor närmarevarandra och bidra till ökad gemenskap ibygden. För att få en bred diskussion om ortensutveckling är det viktigt att involvera ungdomarnai detta arbete.Utveckla näringslivet och skapa nya arbetstillfällenI Sätrabrunn inns stora möjligheter att utveckladet lokala näringslivet. Kan man bättre utnyttjadet kundunderlag som varje år besöker SätraBrunn kan nya besöksmål och verksamheter skapas.Bland annat skulle nya rid-, vandrings- ochcykelleder kunna skapas, lokalodlade produktererbjudas, det lokala hantverket utvecklas samtkompletterande aktiviteter och äventyr erbjudas.Även i detta sammanhang skulle en samordningav krafterna underlätta arbetet. Ett gott exempelär Svartådalens bygdeutveckling där aktörermaknadsför sig tillsammans och delar på praktiskalösningar för till exempel fakturering ochbokningssystem.Minska vägens barriäreffektGenomfartstraiken som går på Sätravägen mellanVästerås och Norberg bidrar idag till att skapa enbarriär i orten. Dessutom består traiken av en heldel tung traik vilket innebär ytterligare risker.Framkomligheten längs med vägen är idag begränsaddå gång- och cykelvägar endast är utbyggdaefter vissa sträckor. Detta medför attmånga idag går och cyklar i vägrenen.Denna problematik har under 2010 kartlagts avTraikverket som även tagit fram ett åtgärdsförslagmed nya gång- och cykelvägdragningar. Huvuddrageni förslaget är att bygga en gång- ochcykelbana utmed Sätravägens norra sida, som kansepareras från vägen med kantsten eller betongblock.Som alternativ anges dock att gång- och cykeltraikanterkan hänvisas till Furuvägen istället.Traikverket anger i sin förstudie att utbyggnadenmellan Enebacksvägen och ortsnamnsskylten börprioriteras. Ett samråd har skett med invånarnaCyklist längs med Sätravägen (källa: Traikverkets förstudie863126).

i Sätrabrunn och berörda myndigheter underförsta halvåret av 2010 och efter länsstyrelsensbeslut om miljöpåverkan fattar Traikverket beslutom åtgärd skall vidtas. Därefter upprättasbygghandlingar för projektets fullföljande.Samordna idrotten med andraföreningarSätra IF har i dagsläget aktiviteter inom både fotboll,hockey och skidåkning. Tankar inns på att iframtiden fokusera satsningarna på skidåkningenoch bland annat erbjuda ett konstsnöspår i Sätrabrunn.En förutsättning för att Sätrabrunn ska kunna blicentrum för skid idrott är att föreningen samordnarsig med andra sportföreningar i kommunenoch diskutera om och hur man skulle kunna delaupp sportgrenarna mellan klubbarna. Med tankepå att många idrottsföreningar brottas med begränsaderesurser borde det innas vinster meden samordning av insatserna, lokalerna och friluftsområdena.Arbeta vidare med Sätrabrunns fysiskastruktur och centrumIdag består samhället Sätrabrunn av två större bebyggelsegrupper,en i form av brunnsområdet ochen i form av bycentrumet vid Sätravägen/Gullvallavägen.Frågor som har dykt upp under arbetetmed denna ortsanalys är: Klarar ett litet samhällesom Sätrabrunn att vara uppdelat i två delar? Kanman binda ihop områdena för att undvika tvåkärnighetengenom att förtäta längs Urban Hjärnesväg? Eller kan det vara så att den kulturhistoriktvärdefulla miljön kräver ett visst respektavståndtill övrig bebyggelse?Den service som tidigare funnits i byn i form avdagligvaruhandel har försvunnit vilket har lämnatett tomrum efter sig. Detta förhållande gör att detinte inns någon tydlig kärna i Sätrabrunn och ettframtida bytorg skulle behöva utredas vidare. Enidé att ta med sig i arbetet är möjligheten att inrymmaler centrumfunktioner på själva brunnsområdet.Kan det skapas en kommersiell kärnamed till exempel lanthandel med ”rätt känsla” ibrunnsmiljön? Denna service skulle då vara riktadbåde till brunnens gäster och de boende i Sätrabrunn.Hur kan man ta hjälp av varandra för attbredda utbudet?Vad händer nu?Denna ortsanalys ska ses som ett första steg i arbetetmed att ta fram en ny översiktsplan för helaSala kommun. Det inventeringsarbete och den beskrivningav Sätrabrunn som sammanställts härkommer i det framtida planeringsarbetet fungerasom kunskapsunderlag och visa på vilka de viktigasteutvecklingsfrågorna är i bygden. Med hjälpav ortsanalysen kan politiker, tjänstemän och andraaktörer positionera sig och driva utvecklingsarbetetframåt. Kan vi tillsammans formulera rekommendationerinför framtiden kan vi kommalängre än om var och en jobbar på sitt hörn.Självklart kan analysen även användas externt utanförkommunen i marknadsföringssyfte och sominformation om kommunen och Sätrabrunnbygden.När väl arbetet drar igång med Sala kommuns nyaöversiktsplan kommer vi återkomma till Sätrabrunnmed dialoger, samarbeten och andra aktiviteter.Vi hoppas att alla som varit delaktiga iortsanalysarbetet även fortsättningsvis vill arbetamed bygdens utveckling tillsammans med oss.På återseende!18

Ortsanalys för SätrabrunnEnheten för planering och utvecklingKommunstyrelsens förvaltningSALA KOMMUNPROJEKTLEDNINGIsabell Lundqvist och Anna JägvaldTACK TILL!Sätra Brunn med personalReferensgruppen i Sätrabrunn3-minuters-föreläsarnaAlla mötesdeltagare på stormötet i november 2010Sala kommunBox 304, 733 25 SALA0224-55 000 • fax 0224-188 50kommun.info@sala.se • www.sala.se