ks ärende 6 - Sala kommun

SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLKOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTTSammanträdesdatum2011-08-0912 (22)§ 170Dnr 2011/199Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården iVästmanlands länINLEDNINGVKL har genomfört en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskapför hemsjukvården i länet. Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergångsamt skatteväxling presenteras nu för beslut i landsting och länets allakommuner.BeredningBilaga KS 2011/144/1, skrivelse 2011-08-01 från kommunstyrelsens förvaltningBilaga KS 2011/144/2, beslutsunderlagKerstin Olla Stahre föredrar ärendet.YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstingettill kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län,att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari 2012,att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätterlandstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning somgörs av SKL,att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete medhuvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012,att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledningoch projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget, samtatt medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten ienlighet med beslutsunderlaget.BESLUTArbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstingettill kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län,att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari 2012,ID via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätterlandstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning somgörs av SKL,Justerandes signUtdragsbestyrkande

SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLKOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOnSammanträdesdatum2011-08-0913 (22)fortsatt under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete medhuvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012,att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledningoch projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget, samtatt medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten ienlighet med beslutsunderlaget.UtdragkommunstyrelsenJusterandes sign

Bilaga KS 2011/144/12011-08-01Kommunstyrelsens förvaltningKerstin Olla StahreKommunstyrelsen. SAl{, KCll\;1IIJ1UNKommunstyrelsens förvaltningÖvergång av verksamhet och skatteväxling avhemsjukvården i Västmanlands länVästmanlands Kommuner och Landsting, VKL, genomförde under 2008 och 2009en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskap förhemsjukvården i Västmanlands län. Utredningsarbetet genomfördes i ett brettpartssammansatt projekt där samtliga kommuner och landstinget i Västmanlanddeltog. En tvärpolitisk förhandlingsgrupp arbetade under 2009 och 2010 för att fåfram ett förslag till skatteväxling som kunde godtas av länets samtliga kommuneroch landstinget. Förhandlingsgruppens arbete avbröts våren 2010 då man intelyckats finna en nivå för skatteväxling som samtliga parter kunde godta.Efter valet 2010 återupptogs förhandlingarna om en skatteväxling och enpreliminär överenskommelse om att skatteväxla på 16 öre gjordes underförsommaren 2011. Styrelsen för VKL rekommenderar nu kommunerna ochlandstinget att fatta beslut i enlighet med nedanstående förslag. Önskvärt är attden eventuella skatteväxlingen görs vid årsskiftet 2011-2012 samtidigt somskatteväxling sker för den nya kollektivtrafikmyndigheten.Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergång ochskatteväxling har utarbetats av VKL. Se bilaga. Beslutsunderlaget har sänts ut tillrespektive kommun och landstinget för ställningstagande i beslutande organ.Förslag till beslutKommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta;att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården frånlandstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlandslän.att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari 2012.att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätterlandstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning somgörs av SKL.att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete medhuvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012.att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljS tillstyrka att enprojektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget.att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten ienlighet med beslutsunderlaget.~~a~~~Förvaltningschef

Bilaga KS 2011/144/2~,': ..:'V K L VÄSTMANLANDSa.w ~ ~Kommuner & LandstingFörnamn Efternamn, telefonnummerDatum2011-07-07DmÄrende lStyrelsen 20MissivÖverföring av verksamhet hemsjukvård från landstinget tillkommunerna inklusive skatteväxlingStyrelsen uppdrog åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett PerCapsulam beslut före den 1 augusti 2011 som huvudmännen har att ta ställning till irespektive församling i kommuner och landsting så att beslut kan tas avhuvudmännen senast under september 2011.Beslutsunderlag bifogas som dels ger en kort sammanfattning av tidigare utrednings(Sammanhållen hemsjukvård - slutrapport med bilagor, rapport 2009:3) innehåll delsföreslår hur en verkställighet av beslutet kan ske. I rapporten fastslogs följande."Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. Enindividualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet.Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Etthälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården"VKL:s styrelse föreslås beslutaatt rekommenderar kommuner och landsting att besluta om övergång av verksamhetoch ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt skatteväxla förhemsjukvården i Västmanlands länatt rekommenderar kommuner och landsting att skatteväxla med 16 öre från 1 januari2012att rekommenderar kommuner och landsting att via avtal reglera verksamhetenmellan 1 januari - 1 september 2012 då kommunerna ersätter landstinget för dennivå skatte regleringen sker beräknat av SKLatt under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete medhuvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs att tillsätta projektledning ochprojektgrupp i enlighet med beslutsunderlagetatt rekommendera respektive huvudman att finansiera projektledning förverkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlagetMonika Eriksson BertilssonDirektör VKL

Sammanhållen hemsjukvårdSlutrapport med bilagorRapport 2009:3Tuula BjörkenorUtvecklings- och utredningsfunktionen':.~':.VKl VÄSTMANLANDS.. ':... Kommuner & Landsting

Sammanhållen hemsjukvårdSlutrapport med bilagorRapport 2009:3Tuula BjörkenorUtvecklings- och utredningsfunktionenO:' .. ··VKLVÄSTMANLANDS~i~ -:.Kommuner & landsting

Sammanhållen hemsjukvårdSlutrapport med bilagor© Författaren och Västmanlands Kommuner och LandstingFÖRFATTARET uula BjörkenorOMSLAG OCH LAYOUTÅsa Erikois, omslagsfoto: Peppe ArningeKOPIERINGSFÖRBUDDetta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad somavtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 §upphovsrättslagen.

Sammanfattning av slutrapport för Projekt SammanhållenhemsjukvårdDelrapport 1Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen "Narionell utvecklingsplan for vård och omsorgom äldre". Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvarden, (inklusiverehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionenblev en frivillig möjlighet att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtaleller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade 2007-12-07 attge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt attsocialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Projekttiden fastställdestill 20081231, men förlängdes sedan till 20090508.Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär"hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinskainsatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha foregåtts aven gemensam vårdplanering.Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 "Hemsjukvård i förändring- en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" ger något förtydligande. Härnämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan varasomatisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över avkommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning.Syftet med projektet är att utreda hemsjukvardens nuvarande form och omfattning genom att kartläggahemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta forslagpål underlag for vidare beslut av ett ev. genomförande aven överflyttning av huvudmannaskapet forhemsjukvården till kommunerna.Projektet har haft en tjänstemannastyrgrupp och en politisk styrgrupp (YKL:s social beredning) ,liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp bestående av tre projektledare (se organisationsschema s.4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås somhaft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKL:s projektledare.Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsrnätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna.Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattningom hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljadeegenvårds insatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varförytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftadeosäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetatmed definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård.I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompctens beskrivit nuläge ochkonsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring lT-dokumentation, rehabilitering, personal ochekonomi - se separata rapporter.VolymerI Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården 2008-09-26. Kartläggningen visaratt hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt sma volymer jämfort med andra län, ca 24-26heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 llnderskötersketjänster(omfattningen .i RISIV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänsterpa jourtid). jiimförelser med Kalmar och Norrbottens län visar hetydligt högre siffror i överförandetav tjänster. Jämförelser kräver dock stor forsiktighet, eftersom hemsjukvården är en del i en vård- ochomsorgsstrukrur som påverkas aven rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstrukrur.För att kunna dra slutsatser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämforande länet.3

Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor attutreda, varför VKL:s styrelse förlängde projekttiden till 20090508. Vårens fortsatta uppdrag handladeom att inom projektet, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbeta en vision samt hitta modell föratt kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalysav ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesöksamt hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hitrade rutiner förhanteringen avegenvårdsfrågan.Delrapport 2Antagen vision''He!mjuk"ården i Västmanumd - en trygg ocb säker l'ård dygnet rullt. Eli individualismtd bemsjukl'drdsom utgårfntll den enskildes bebov och liz'skmlitet. Insiltserna skall kännetecknas av samverktlll, respekt,evidens ocb kompetens.Ett bälsofrämjande synsätt skall genomsyra bela bemsjukvården".Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalternativ för överförande har det fortsatta arbetetutgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårds besök och resurserna frånRISIV-avtalen är aktuella för ett överfarande. Det ger störst möjligheter för kommunerna att organiseraen vård som ger möjlighet till teamarbete och därmed kontinuitet och trygghet för den enskildepatienten.Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet:• En konkretiserad definition med ansvarsgränser (bilaga 1).• Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan,samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen har föteslagit en modeIlför ekonomisk bedkning av de delegerade insatser! egenvård som framkom i kartläggningen.• Arbetsgrupperna personal, IT, rebabilitering och ekonomi har arbetar vidare utifrån sina specialistområdenmed frågan hur ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att detskall vara möjligt (se bilaga 3-6).Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i befolkningen.De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtomsom kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kantillgodoses med en sammanhållen hemtjänst - hemsjukvård - hernrehabilitering. Enligt genomfördomvärldsbevakning torde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård ihemmet kan ge fördelar även för slutenvården.4

InnehållDelrapport l (2008-02-01-- 2008-12-31) 6Inledning 6Bakgrund 6Organisation! avgränsningar 7Genomforande 8Resultatredovisning 10Projektredovisning 16Delrapport 2 (omfattande 2009-01-01 - 2009-05-08) 18Juridiska aspekter 18Resultatredovisning 19Framåtblick 21Referenser 22Bilaga l AktivitetsplanBilaga 2 DefinitionerIgränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvirden i Västmanlands län vid enkommunaliseringBilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvirdsuppgiftBilaga 4 Rapport från arbetsgrupp PersonalfrågorBilaga 5 Rapport från arbetsgrupp ITBilaga 6 Rapport från arbetsgrupp RehabilireringBilaga 7 Rapport frlm arbetsgrupp Ekonomi5

Delrapport 1 (2008-02-01-- 2008-12-31)InledningUnder våren 2006 presenterade regeringen propositionen "Nationell utvecklingsplan för vård och omsorgoch äldre". I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmanna.skap för hemsjukvård(inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Något lagförslagblev det inte, utan en frivillig möjlighet förordades att träffa överenskommelse om en samman­MIlen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling.Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade 2007-12-07 att ge VKL:s direktöri uppdrag att utreda hemsjuk "Vårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningenutgör politisk styrgrupp för VKLs deltagande i projektet.Ungefår hälften av landets kommuner har tagit över bemsjuhården i ordinärt boende frin landstinget.I länet är det endast Skinnskattehergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret förhemsjukvården, Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och SOm på olika sätt sratt modell för vårtarbete. Kalmar län är relativt jämförhar med Västmanlands län vad gäller befolkning (234 000 invanare)och struktut med en större kommun (Kalmar) och ytterligare 11 kommuner. Kalmar län har ennågot högre andel äldre befolkning (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vidgenomförande. De hade också redan tidigare fasrställt rutiner och överenskommelser kring hanteringenav delegering och egenvård.BakgrundNågon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebärhemsjukvård" hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret förde medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåtts aven gemensamvård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet harlegat vid primärvårdens hemsjukvård, alltså det som omfattas av Västmaniands läns familjeläkarprogram.Denna definition har varit utgångspunkt i projektet.Inte heller Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården "Hemsjukvård i förändring- en kartläggning av hemsjukvirden i Sverige och förslag till indikatorer" (2008) ger någon förtydligandedefinition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver förtydligas. Här nämns tvåvärdnivaer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingensomatisk eller psykiatrisk. Den specialiserade hemsjukvården kräver större läkarinsatser och tar ej tasöver av kommunerna.Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framför allt rör det sig om äldre personer medmånga och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtidernakortats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbilder kan få utökadvård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfört många inhlandade i vårdtagarnas vard, vilket ledertill en brist pa helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburitatt vårdtagare och anhöriga till personer med stora omvårdnadsbebov känt otrygghet i vården och attresurser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala ochde medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvndmänoch olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och attdet är angeläget att fortydliga ansvaret för hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senastenationella rapporren går utvecklingen mot allt mer hemsjukvård och alltmer avancerade insatser, därvården måste utgå från patienten som behöver hjälp med samordningen an insatserna.Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form ochomfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningenskall även omfatta förslag pal underlag för vidare beslut av ett evenrudIt genomfarande aven överflyttningav huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna.6

Organisation/avgränsningarProjektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningenhar omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inomprimärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård sommeddelas av läkare, dvs läkarinsatser.Områden där gräns snittet kommunIlandsting behöver fortydligas specifikt:• psykiatrin• barn-ungdonlar• hjälpmedel• avancerad hemsjukvård• egenvård.Arbetsgrupper har tillsatts för att utreda specifika områden som kräver expertkompetens• Ekonomi• Personal• Rehabilitering• IT• Egenvårdl delegering (tillsätts december 2008)Organisation projekt Sammanhållen Hemsjukvård~?>B,esItJt KF rlF2008-05-05Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare ochkommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från st yrgruppsmöten,på ÄHO/MAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifråntanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripandereferensgrupp har inte tillsatts.Landstinget Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper ochprojektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där v'KL:s projektledarevarit huvudprojektledare.7

GenomförandeSom första del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporter, personligakontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgätt processen med skifte av huvudmannaskapför hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i stor omfattningi var kartläggning.Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Västerbottens län, Kalmar län och Sörmlandslän. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats.Tidplan (avser även de/rapport 2)Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 - beräknat avslut för projektet 2008-12-31. Projektet förlängdes sedan ri1l20090S08.Den planerade tidplanen i projektet:Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggningAugusti-september: information och utskick till datainsamLingSeptember-oktober: datainsamling Vecka 38-39 mätveckorOktober-november: bearbetning och analys av dataDecember: fortsatt rapportskrivning, analys av dataJanuari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupperApril: rapportskrivningAvrapportering till VKL:s politiker har skett enligt f"åljande:2008-0S-16 VKL:s socialberedning2008-09-0S VKL:s socialberedning2008-10-10 VKL:s socialberedning2008-11-07 VKL:s socialberedning2008-11-13-14 socialberedningens presidiekonferens, VKL2008-11-28 VKL:s styrelse2008-12-0S VKL:s socialberedning2008-12-19 VKL:s styrelsemöte2009-01-23 VKL:s socialberedning2009-03-20 VKL:s socialberedning2009-04-24 VKL:s socialberedning2009-0S-08 VKL:s styrelseAktiviteterDe möten som har fdrekommit i projektet:VKL:s socialberedning, politisk styrorunn: 8 möten. Tiånstemannastvr2:ruDD I 10 mötenArbetsutskotteti 4 mötenProjektGruppen1-2 möten/veckaArbetsgruppernaI Efter möjlighet och be-I hov i unndrao-eri Informationsmöten

Seminarium Hemsjukvård 20081107, med besök från Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare(sammanfattning av detta finns pa VKL:s hemsidal .ÖvrigtProjektgruppen har gjOrt studiebesök i Kalmar län, Sörm lands län, Örebro län samt en av projektledarnaäven i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvårdsteamet i Sala.Projektledarna har deltagit pi möten och haft kontakter med SKL angående hemsjukvård.Besök av Maj Rom, SKL, på styrgruppsmötePersonliga träffar med jurist Ulf Broström, Västerås stad, samt andra personer med tangerande verksamheter.Kontakter med olika personer på Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östergötlands länKartläggning av volymer inom hemsjukvårdenKartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen pa dehemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman.Enkäter skickades också till samtl iga kommuner för att mäta antal hembesök med delegeradeinsatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34i 2 hemtjänstomräden i Västerås och v 35 på Ullvi-T una vårdcentral i Köping och inom hemtjänstenFagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheternaär inne i vanliga rutiner.Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtligaenkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal.Kartläggning avegenvårdsfråganMed anledning av den första kartläggningens förvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutadestyrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna ilandstingsområdet och till samtliga kommuner.Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS 1996:9 och sju identiskafrågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten(32 St.), samt till samtliga socialchefer i länets tio kommuner. Kartläggningen genomfördesv 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbeta rutiner för hanteringen ochimplementering av länsgemensamma rutiner kring egenvård/delegering.9

ResultatredovisningNedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40.Antal patienter i hemsjukvården~rsgrUppering avhemsjukvårdspatienter 2008-09-26I Komm';;-'foikmangd TO:191r Il0-64ir 65-74lr! 75:84l085:lr~haid;' SummaVästeras ll3 728 O 26 53 175' 230 434Köping 24646 01 8 13 25. 35 81Sala 21412 O' 8 11 35 36 90Hallstahammar 15040 oj 9 11 35 , 37 92--- .--,,- ._----~---~,---Arboga 13369 O 7 6 28 : 29 7012183 O 7 2 16 : 10 35-----Surahammar 10122 O 5 6 20 i12 43~~""-Kungsör 8219 O 1 1 3 : 7 12Norberg 5788 O 3 3 15 : 18 39Skinnskatteberg 4686 O 6 6 25 ! 20 57Vastmanland 249193 O 80 112L 3771 434 1 ._ ... ~o.~--. -,-- -'"-~Bild 1. Sammanställning a" amalet registrerade hemsjukz'drdspatienter 080926. Åldersgrupperat per kommuJZ.Det första diagrammet presenterar resultat på landstingsnivå, de följande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat för varje kommunfinns på var hemsida.VÄSTMANLANDLa ndstingsenkäten~ inskrivna hemsjukvårds patienter18161412108642oSumma Ärsarbetstid• Års

VÄSTMANLANDLa ndstingsenkätenHemsjukvårdsbesök Ärsarbetstid109876432'* Årsarbetstid USK- -. Ärsarbetstid AT• Ärsarbetstid SSKOBild 3. Diagrammet tlisar att dm dominerande yrkesgruppen är sjuksköterskor. Undersköterskorna utfor enstor andel av henisjukvården i Norberg, men finns inte alls represi;,'nterade i vissa kommuner. Besiiken inomR/SIV-avtalet redovistlS inte här utan i rapporten fian arbetsgntppen rehabilitering.VÄSTMANLANDLa nds tings enkäten65Hembesök Arsarbetstid43zÄrsarbetstid USK1111 Årsarbetstid AT1 • Ärsarbetstid SSK. .IIIlIIIII!It ____ .. _. __ .. ___ ~_' .. , ...O----Bild 4. Arbetsterapeuternaforekommer istöm' omfottning bland hembesökm än hemsjukvdrdsbesöken, dets)'ns även i mätningen av ilntal personl-ll. Km-nnzunvis.11

_______ , ___ •••• ___ •••• " .. u .... , ••••• " .. ,_ ...... _ ........... .VÄSTMANLANDL a nds tings enkätenAntal personal som gjort hemsjukvårdsbesök70605040302010o liiI I- l1liAntal USK som gjortHemsjukvårdsbesökunder 2 veckor• Antal AT som gjortHembesök under 2veckor• Antal SSK som gjortHemsjukvårdsbesökunder 2 veckorBild 5. Antal personer som utfort insatser i hemsjukvdrden per yrkesgrupp, kommu7ZlIis.VÄSTMANLANDla ndstingsenkäten161412Antal personal som gjort hembesökAntal USK som gjortHembesök under 2veckor108642o·~·lal··I~~·_I.~·· •• 1 ~=·I····~·.·.·.·.·.·.·.·.·.·.·.. ·.·.·.·Ii1;:t .............. 1 ....lIlI Antal AT som gjortHembesok under 2veckorIi Antal SSK som gjortHembesok under 2veckorBild 6. Am,t/ personer som utfort hembesök per yrkesgrupp, kommunvis.12

VÄSTMANLANDL a nds tings enkätenKöpta tjänster jourtid - antal besök14012010080.. Antal besök604020o--I. 1-.Bild 7. KiJPtil tjänster underjourtid. Antal besök under mätperiodens t"" veckorVÄS TMANLANDKommunenkäten12000100008000600040002000oAntal hembesök med delegerade uppgifter ochbiståndsbedömda egenvårdsinsatserEj separeradehembesök"* Biståndsbedömdabeviljadeegeninsatserm SkriftligödelegeradeuppgifterBild 8. Antal hembesök inom kommuniIl hemtjiinstsom innehöll delegerade irlSiltser respektive anta! hembesökmed biståndsbedömda egenvårdsimatser.Mätningen av egenvård och delegerade insatser till kommunetna medförde problem för många, ochsiffrorna får inte anses som några exakta siffror utan mer ge en indikation. Eftersom det är svårt attsärskilja gränsen mellan SoL-insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmätning utan endast antal besök.När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen att det råder olikheter i tolkningen av, framförall, egenvårdsbegreppet. Den otydligher som finns i lagstiftningen visar sig i praktiken, Enligt styrgruppensönskemål genomfördes därför en fördjupad studie kring den hanteringen. Troligt är att egenvårdgenomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att någon bedömning/dokumentation görsoch ansökan om bistånd uteblir där/or. Nagon kommun har inte detta som bistånd och i en kommungjordes ingen separat bedömning av vad som är der ena eller andra.13

Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvård i förändring (2008),utan beskrivs som följer: ''ege;w;ird innebiir de uppgifter som dt'll ansvarige läl?izren normalt lä,Nuutr tillp"uienten eller til! de ntlrsZttende att sköta på egen hand. För att kunna dra gränsen mc/l,m hålso-ocb sjuklidrdoch egenlYlrd måste som regel patientens läkare bedöma vilka åtgårder som kan dnflirtros dtptltientt"n eller åttie' närstående efter enklare insttuktiOl/'.Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfråganEgenvårdEftersom det framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdragatt gära en kartläggning av hanteringen.Syftet var att karrlägga om Jet finns kännedom om definitionen för egenvård samt om denna tillämpadesrutinmässigt samt till sist om der fanns utarbetade rutiner for dokumentation i journal ochinformation till patient. Patienten kunde komma att behöva denna information som underlag för ansökantill kommunen om bistånd.Landstingsdelen av undCl>ökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna har inga hemsjukvårdspatienter.Sammanfattningsvis har verksamhetscheferna svarat att det finns en god kännedom om förfatrningenom egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av hemsjukvårdsärenden.I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 ~o av fallen. Rutiner i form av dokumentationi journal och utHirdande av intyg förekommer i Samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutiner/färdigadokument finns i 18 %.Kommundelen av undersökningen:Svarsfrekvensen 100%.Sammanfattning av redovisat material:Enligt enkäten uppger alla kommnner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definitionav egenvård enligt SOSFS 1996:9.Alla kommuner har svarat att man vid vardplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömning avvårdtagarens förmåga avegenvård.En kommnn har nppgett att man har skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdtagarensförmåga till egenvåtd.Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommer av och till i form av t.ex. journalutdrag ellerannat skriftligt intyg.En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hanteringav egenvård, medan övriga kommuner uppger att man har olika avtal t.ex. gällande hälso- och sjukvårdinsatserjourtid och vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende.Förs!,J,gKartläggningen visar att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierar och det rådetolika syn om hur rutinerna fungerar. Projektgruppen roreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personerfrån landstinget och kommnner med uppgift att förtydliga de legala förutsättningarna och ta framförslag till implementering och utarbetande av rutiner och dokument för hantering av egenvårdsfrigansamt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågaende nationella utredningenav egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertalgånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna.Resultat från arbetsgrupperSe bilagor.14

Resultat från gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnitt)Gräns snitt psykiatriAvgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjdäkarmottagningarnahar ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. BehanJlingsansvaret för patienter medsvårare psykisk sjukdom är den psykiatriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarnaoch patienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kanbehöva hemsjukvärdsinsarser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen.Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men behöverhemsjukvårdens resurser på grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument) .Gränssnitt barn/ ungdomBarnkliniken bar ingen annan bemsjukvård än den som är kopplad till neonaralperioden och är koppladtill avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialisrkompetens ocb ingår inte i primärvårdens uppdragvarför barn kan exkluderas helt fdn utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patientersom är barn i bemsjukvården i Västmanland. Vid förfrågan till Västerås kommun har inte helleransökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument).Gränssnitt avancerad hemsjukvårdIngenting av detta förekommer i familjeläkaransvaret, annat än i form av projekt eller köpta tjänster.Gränssnitt hjälpmedelOmfattningen av bjälpmedelskosrnaden för bemsjukvårdspatienterär beräknad utifrån den forteckningsom upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvardspatienrer 20080926.Hjälpmedel for bembesöksverksambeten innebär att buvuddelen av förskrivningen bamnar boskommunerna. För vidare detaljer se rapport från rebabiliteringsgruppenGränssnitt egenvårdSe resultat från separat kattläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård! delegering.15

ProjektredovisningEtt utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslut 2008-12-31.Tidsplanen har hållits i stort förutom att mitveckorna blev 1 vecka framflyttade. Samtliga aktiviterersom planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tilläggs uppdrag att kartläggarutiner kring hanteringen av egenvardsFrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligat underhösten och en hel del utredningsarbete hat gatt at till att nysta i trådar som sedan inte lett till nagotanvändbart resultat utan istället genererat nya frågeställningar. Dessutom bidrog olika faktorer rill attuppdraget ej anses slutfört till beräknat datum:• Tidig inlämningstid för slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen• Ingen tid tor analys av samtliga data med en helhetsbedömning av beslutsunderlaget eftersom arbetsgruppernasrappotter inlämnas 20081121.• Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna.Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarutinerna vid denna frågashantering, vilket rapporteras 20081121.• De nationella rapporterna fran Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade,vilket vari t till nackdeL• Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag och rapporterarmuntligt tillstyrgruppen 2008112l.• Det har ibland också inneburit svårigheter för alla att delta vid styrgruppsmöten, vilket märks närtiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, det blir svårare att följa processen.• Utredningar leder ofta till att nya fragor uppdagas, som kräver ytterligare insatser.Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har utvecklats till en fraga som enligt VKL:ssocialberedning behöver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Behovet av att förlänga projektetblev därför uppenbart for att kunna göra en analys av helhetsbilden, varför fortsatt arbete krävs för attkunna ge ett beslutsunderlag som vi skall kunna argumentera för och vara överens om mellan huvudmännen.Sammanfattning av läget 2008-12-19I dagsläget finns en överensstämmelse om att frågan är komplex och kompliceras av olika kultureroch den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn påhemsjukvård eller egenvård! delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inte i nuläget utan börformuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ettstörre vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vard och äldreomsorg, där allaär beroende av varandra, varför jämförelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Västmanlandmåste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstruktur.För att kunna värdera jämförelser måsre man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna.Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blirhelt olika siffror och kostnader beroende på vilket perspektiv och vilken utgangspunkt som använts iberäkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanlandhögre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvättom.Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Det framkommeri socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade för hemsjukvårdenän när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven hemsjukvård mellan736 kr inv i Gävleborg och 295 krlim' i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanlandca 400 kr/inv. I de landsting där kommunerna helt eller delvis tagit över ansvaret för hemsjukvårdenvarierade kostnaden 157 kr/im' i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35).I den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och16

kostnader i befolkningen, som presenteras i SOU 2004:68 är Västmanland beräknat till en skatteväxlingpå 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skatteväxling på 58 öre, men viL"lade på 26öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Ädelreformen och erfarenheterfrån skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinger respektive Kristianstads länslandsting. Det är svart att jämtora eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det serväldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningarna inomhemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren2002-2006 med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök ihemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvårdenän i hälso- och sjukvården totalt (s38).Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvårdenfortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter,samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutningav vlrdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser.Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av relativt små volymerjämfört med andra län, ca 24-26 heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för atbetsterapeutersamt ca 2-3 undetskötersketjänster (omfattningen i RISIV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnasteri primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämföra bokstavligt, men för att få enfingervisning hade Kalmar län, med ungefar samma befolkningsstruktur, en växling med 136 tjänstertotalt, (105, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänstcr). I Västerbotten fanns ett förslag på 125-160 tjänstertotalt beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle bestämma sig för.I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Västmanland för hur hemsjukvården skall kunnaorganiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås.Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid:• Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehallet i begreppen egenvård och delegering,både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna ochprogram för implementering av rutiner.• Berälming av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skattas utifrån genomfördkartläggning och befintlig statistik.• Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar för hemsjukvården i Västmanland.• Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus.• Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusivehembesöksverksamheten for både landstingets ocb kommunernas deL• Ytterligare översyn av RISIV-avtal och hjälpmedelshantering.Socialberedningen rekommenderar en förlängning av projektet till VKL:s styrelsemöte 2009-05-08,samt till socialberedning 2009-04-24.17

Delrapport 2 (omfattande 2009-01-01 - 2009-05-08)Ett utredningsarbete i projekrform pibörjades under februari 2008 med beräknat avslut 2008-12-3l.Flera faktorer bidrog till att uppdraget ej ansågs slutfört till derta datum, bl a tillkom vissa uppdrag,den stora mängden av data frän kartläggningen och arbetsgrupperna som inkom i slutperioden och sombildade utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Styrgrupperna rekommenderade därför förlängning till20090508, vilket bifölls av VKL:s styrelse. (För ytterligare bakgrund, se deltapport 1)Fortsatta aktiviteter SOm behövde genomföras i projektet och motiverade förlängd projekttid varatt arbeta med egenvårds frågan, hitta modell för ekonomisk beräkning av delegerade HSL-insatser,utarbeta en konkretiserad definition med gränssnitt, en vision och göra en konsekvensanalys av olikaomfattningar av övertagande (hemsjukvård, hembesök, RISIV-resurser), se aktivitetsplan, bilaga 1.Juridiska aspekterI projektet har diskuterats möjligheten med avtal innan en skatteväxling görs. Enligt jurist gäller följande:Om ansvaret för hemsjukvården överlåts fran landstinget till samtliga kommuner i länet sker denekonomiska regleringen normalt genom en skatteväxling.En skatteväxling kan upplevas orättvist mellan kommunerna p g a olika förutsättningar. Det är dånumera rättslig möjligt att nyttja skatteutjämningsmöjlighetet mellan kommunerna. En enskild kommunkan ocks" avtala med landstinget om att överta ansvaret för hemsjukvården inom den egna kommunen.Om så sker kan inte den ekonomiska regleringen ske genom skatteväxling. Det finns lagstöd iHSL som innebär att landstinget i sådana fall har befogenhet att ge ekonomiskt stöd till kommunen.Det är inte juridiskt möjligt att föra över nagot annat än hemsjukvård från landstinget till kommunerna,t.ex. specialistsjukvård.Enligt SKL är det juridiskt möjligt utifrån den befogenhet landstinget har enligt 19§ hälso-och sjukvårdslagenatt ge ekonomiskt bidrag till kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. Syftetfor att avtala borde då vara att erhålla mer tid för genomförandet. I en kommentar till paragrafen uttalarSKL:'1 anslutning till en sådan överforing (all huvudmmlnaskap) kan det i ett övergångsskede visa sig svt/rt fll'kortammen iltt genast ta på sig alla kostn,1d,r som ärjorenade med det ök'lde åtagandet, I en stidan situationkim det vara ändamålsenligt att den tidigare huvudmannen ger den tilltriidmde ett visst ekonomisktbidrag. Detttl for inte lhlra st(jn'c ån som motiveras av överlåtelsen och for överhuvudtaget inte ske utanltlgstöd eftersom det är ftåga om att en huvudman ska be/,osta en del av verksamhet som åligger en annanhuvudman (jfr 2 kap. 1 § KL). Genom bestämmelsen i 19 § ges Lmdstinget det erfodt'l'ligtl stödet."18

ResultatredovisningVisioni "Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt". !i En individualiserad hemsjukvård, inklusive rehabilitering, som utgar från den enskildes behov och !I livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälso- II främjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården.IEn sammanhållen hemsjukvård - hemtjänsr - hem rehabilitering innebär flera fördelar för den här gruppenmultisjuka som vårdas i hemmet och också för deras anhöriga som ofta gör stora insatser. Ökadkontinuitet, samordning och därmed trygghet framkommer från rapporter, projekt och även personersom är involverade i hemsjukvården. Även hemtjänstpersonalen får ökat stöd i sitt arbete, liksom attpatientens behov kan bedömas utifrån en helhetssyn som bättre integrerar medicinska och socialainsatser och ger möjligheter till ett hälsofrämjande synsätt som ger bättre livskvalitet för den enskilde.Akutsjukvårdens sjukdomsorienterade arbetssätt med korta insatser för enstaka problem, är inte anpassadför denna multisjuka patientgrupp som behöver en vård som bygger på helhetssyn, kontinuitet ochsamverkan över specialitets-, professions- och organisations gränserna. Det kräver specifik kompetensom den äldre patienten och dennes sjukdomar och behov samt respekt for patientens integritet ochvarandras kompetenser (Socialstyrelsen 2008).KonsekvensanalysUnder våren diskuterades konsekvenser av tre olika alternativ; överföring av endast hemsjukvården,överförande av hemsjukvård och hembesök och sist överförande av RISIV-medel, hembesök och hemsjukvård.Det sistnämnda alternativet ger mer förutsätrningarl resurser att bygga upp en mer sammanhallenhemsjukvård i den egna kommunen. Möjligheter till teamarbete med hemrehabiliteringökar, med en större trygghet och kontinuitet för patient och närstående, men även för personalen ihemtjänsten som far förbättrade möjlighet till handledning om teamets medlemmar finns hos sammahuvudman. Gränsen med att all vard i patientens hem blir kommunal, har enligt erfarenhet frin andralän visat sig vara en tydlig gräns for både personal och den enskilde. Det innebär fler samordningsvinstereftersom landstinget da inte behöver ha någon organisation för hembesöksverksamhet och distriktssköterskornasuppdrag blir mindre spretigt. Kommunens sjuksköterskor/distriktssköterskor kan fokuserapå vård i hemmet, med dess specifika problematik och kompetens som krävs för att göra bedömningar.Detta alternativ ger bäst möjligheter att arbeta utifrån den antagna visionen. Läkarkompetens hamnarlängre ifrån personalen inom hemsjukvården i alla alternativen.Alternativet med endast hemsjukvård ger mycket sma resurser som överförs, framför allt rehabiliteringsresurser,vilket ger små möjligheter att bygga upp teamarbete.Att hembesöken också förs över har uppfattats positivt av de län som kontaktats (Kalmar, Örebro)som övertagit detta. Det ger klart samordningsvinster, för det är ofta personer som har hemtjänst ochsom är kända i kommunen. I Östersund utför man all sjukvård i hemmet men har inte skatteviL'

Egenvård/DelegeringEn arbetsgrupp har ragit fram rutiner för hanteringen av egenvård/delegering (se arbetsgruppens rap­POrt - bilaga 3) samt kommer efter godkännande att arbeta med implementeringen av rutinerna hosbida huvudmännen i heb länet.Modell för ekonomisk beräkning av delegerade insatser/egenvårdUnder mätperiodens två veckor redovisades de insatser som kommunernas personal bedömde som delegeradeinsatser av hälso- och sjukvird. Insatserna utfördes i eget boende tillsammans med hemtjänstinsatser.Hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation av familjeläbrnas distriktssköterskor tiII patientersom inte var beviljade hemtjänst förkom ej.De insamlade uppgifterna var inte tidssatta i samband med märningen men utgör alltsa del i besök.Innehållet i de insatser som registreras varierade. Exempelvis överlämnande av läkemedel, insulingivning,stödstrumpor dras på/av, smörjning med salva, tömning av urin- och stomipåsar, såromläggningar,KAD-skötseLLåkemedeIshanteringen bestod av överräckande av firdigdoserade läkemedel ur dosett eller apodos.Andelen egenvård har inte kunnat klarläggas i den mätning som gjorts. En arbetsgrupp tillsattes föratt klargöra egenvårdsbegreppet och dess tillämpning. En förnyad märning som närmare kan utrönavilken omfattning egenvården har kan genomföras först efter att denna översyn är klar och implementeradi vården vilket inte är möjligt inom given tidsram. En bedömning av egenvårdsandelen i insatsernamåste därför göras.En grupp distriktssköterskor bedömer att hälso- och sjukvårdsinsatserna består ca 20 % av övrigahälso- och sjukvårdsinsatser och ca 80 % av läkemedelshantering.För att en beräkning av resursåtgången skall kunna genomföras krävs en bedömning av hur stor andelav hälso- och sjukvårdsinsatserna och läkemedelshameringen som rimligen är egenvård respektivedelegerad vård.Från familjeläkaren redovisade köpta tjänster ingår med stor sannolikhet som andel i redovisningenmed 3,2 årsatbetare.Tre alternativa förslag har beräknats:egenvårdH-o-S5 q&l: Läkemedel 10 %delegerad vård antal årsarbetare95%90~'o 16,94H-o-S2: Läkemedel10 C;'o20%90%80%15,25H-o-S3: Läkemedel25 %40%75%60%11,38H-o-S4: Läkemedel40tH}60%60%409-

FramåtblickDet är svårt att sia om framtiden men enligt Socialst~Telsens (2008) prognos kommer hemsjukvårdenfortsätta att öb, med tanke på den utveckling som sker mot korrare vårdtider och nya tekniska möjligheter,samt en högre andel av äldre i befolkningen. Under de senaste åren har en ökning skett avantalet hembesök i hemsjukvården, bide i län där kommun respektive landsting är huvudman. Störstär ökningen inom specialistanknuten hemsjukvård. Enligt rapporten har det också skett en förskjutningav vårdinnehallet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- ochsj ukvärdsi nsatser.De flesta hemsjukvårdspatienter i primärvarden är äldre vardtagare med flera olika diagnoser ochsymrom. Eftersom kroppsfunktionerna anar med stigande ålder så medför en sjukdom ofta att ävenandra funktioner påverkas och nya sjukdomar tillkommer. Detta medför att man ofta är beroende av ettstort antal långvariga insatser från både hemtjänst och hemsjukvård, men även f tån akut- och specialistvård.Statistik visar att denna grupp vistas mer på sjukhus än övriga befolkningen, med långa vårdtider,vilket torde tala för fördelar aven välfungerande hemsjukvård även för slutenvården.Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, slutenvård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra. Hemsjukvården kan inte tas över och läggas insom en pusselbit, utan vatje kommun måste anpassa verksamheten till de förutsättningar, den organisationoch de angränsande verksamheter som finns i kommunen för att fä en optimal vård för dennapatienrgrupp. Rutiner för samverkan och informationsöverföring behöver skapas och förtydligas, badeinom den egna kommunen och med slutenvården i länet.Gränserna för huvudmannaskap kommer att förflyttas vid en förändring, och förhoppningsvis förtydligas.Men nya gränser skapar nya frågor. Vid kontakter med län där förändringen genomförtS framkommeratt nya gränsdragnings- och ansvarsproblem tillkommer med nya gränser, varför behovet avsamvetkansgrupper och gemensamma tolkningar fortsätter även efter ett ev genomförande. Detta kani förlängningen stimulera till samverkan även i andra frågor.Utifrån mitt uppdrag enligt VKL:s styrelses antagna projektdirektiv anset jag uppdraget genomfart ochrapporten härmed avslutad.21

ReferenserSocialstyrelsen (2008) Hemsjukvård i förändring -en kartläggning av hemsjukvården i Sverige ochförslag på indikatorerSocialstyrelsen. (2006) Sammanhållen Hemvård. Betänkande fran Äldrevårdsurredningen SOU2004:68SOU rapport 2008:15 Lagen om valfrihetssyremSveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt pa äldreområdetSveriges Kommuner och Landsting (2006). Vad kostar hemsjukvården i kommunerna?Socialstyrelsens termbank22

AktivitetsplanUtskrivet 16 april 2009Sida 1 av 2AktivitetGenomförtKvarstårStatus utskriftsdatumKartläggning av hemsjukvårdensvolymer; hembesök, hemsjukvårdoch delegerade insatserja------Uppgifterna omräknade iårsarbetstid. Uppgifterna omdelegerade insatser visadeproblem i hanteringen avdelegerade insatser och egenvårdKartläggning av rutiner kringhanteringen av egenvårdsfråganKartläggning genomfördModell för skattning av delegeradeinsatser/egenvård för ekonomisktbeslutsunderlag presenterad och diskuteratsAlt uppnå enighet vad gällertidsaspekten i de delegeradeinsatserna, den procentuellafördelningen av egenvård bland dedelegerade insatserna samt ev resor.Styrgruppen har ej enats omsiffrorna i modellenArbetsgrupp för att arbeta framrutiner för hanteringen av egenvårdoch delegerade insatser, lika förhela länetÖverens om flödesschema, definition, rutiner iarbetsgruppenImplementering av rutiner tillverksamheterna i hela länet eftergodkännande i GemensammanämndenArbetsgruppen redovisade 7 aprilBeslut i Gemensamma nämnden24 aprilArbetsgrupp rehabiliteringBeskrivning av rehabiliteringens organisation ilänet samt RISIV-avlalen. Målgrupp identifierad,ansvarsgränser föreslagnaGenomgång av RISIV-avtalenkommunvis och dess konsekvenser påvårdkedjanArbetsgrupp redovisade 7aprilFörslag på vissa förtydligandenArbetsgrupp IT-dokumentationBeskrivning av nuläge när gäller kommunikationoch journalhantering kring hemsjukvårdspatienternaoch åtgärder som behöver vidtasVägar att få tillgång till gemensammedicinsk journal?Arbetsgrupp redovisade 7aprilFärdigArbetsgrupp ekonomiKartläggning av faktorer som underlag förekonomisk beräkning. Förslag på beräkningArbetsgruppen/ styrgruppen ej överensom samtliga faktorer iberäkningsunderlagetArbetsgrupp redovisade 7 aprilTre alternativa beräkningarredovisadesArbetsgrupp personalPrinciper för personalfrågor kartlagdaFörtydliganden av kriterierna förföreslagen verksamhetsövergång, samttvå tidsscenarier för ett evgenomförandeArbetsgrupp redovisade 7 aprilFörslag på vissa förtydliganden

AktivitetsplanUtskrivet 16 april 2009Sida 2 av 2AktivitetGenomförtKvarstårStatus utskriftsdatumDefinition med gränssnitt vid ett evövertagandeDefinition skrivenÄr ej överens om samtliga gränssnittSe definitionsdokumentetKonsekvensanalys av tre olikaalternativ för överföring avhuvudmannaskapJa-------Arbetshypotesen i den vidareprocessen fastställdes till attomfatta både hemsjukvård,hembesök och RISIV-avtalen videv skifte av huvudmannaskapVisionKontakt med kommunikatörer, 4 förslagpresenteradesVision antagenSeminarier hemsjukvårdStudiebesök, projektgruppen,Kalmar Under 2008 och 2009län, Sörmlands län och Örebro länMars 2008, November 2009 med besök frånKalmar län och Norrbottens län----------------

...... v K L VÄSTMANLANDS• ':... Kommuner & Landsting Bilaga 2Tuula BjörkenorTel 021-397943 20090415Definitioner/ gränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården iVästmanlands län vid en kommunaliseringHemsjukvård (överens)Enligt Socialstyrelsens termbank innebär hemsjukvård "hälso-och sjukvård när den ges ipatientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna ärsammanhängande över tiden". Insatser kan behövas dygnet runt. Åtgärderna skall ha föregåttsaven samordnad vård-och omsorgsplanering, där patienten bedömts och registrerats/dokumenterats som hemsjukvårdspatient. Patientansvarig läkare (PAL) skall finnas inomprimärvården, men insatserna utförs i regel av distriktssköterska / sjuksköterska ellerundersköterska.Hälso- och sjukvården på primärvårdsnivå i patientens hem eller där patienten vistas har sedanÄDEL- överenskommelsen 1992 fördelats mellan huvudmännen, kommunerna respektivelandstinget. I de kommunala särskilda boendena ansvarar kommunerna för samtliga planeradeoch akuta hälso- och sjukvårdsinsatser (inklusive rehabilitering), som ej meddelas av läkare.Ansvaret för att efter medicinsk bedömning tillgodose läkarbehovet i den primärkommunalavården är landstingets.I ordinärt boende ansvarar landstinget för behovsbedömning, samtliga planerade och akutahälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering på primärvårdsnivå.Samordnad vårdplanering"Det innebär en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen avdennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan" (SOSFS2005:27). Vårdplaneringen skall följa de rutiner som föreskrivs iSOSFS 2005:27, SOSFS2008:20 (samordning av insatser för re/habilitering) samt samverkansdokumentet"Informationsöverföring och samordnad vårdplanering" . Vårdplaneringen initieras vid hemgångfrån slutenvården av sjukhuset, vid övriga tillfållen kan detta initieras från båda huvudmännen,av den som uppmärksammar behov av förändring i planen. Vårdplanen klargöransvarsfördelningen i den enskildes vård, mellan huvudmännen, mellan olika aktörer ochprofessioner.Nivåer• Primärvårdsansluten hemsjukvård; landstingets primärvårdsanlutna hemsjukvård samtkommunernas hälso-och sjukvård enligt 18 § Hälso-och sjukvårdslagen• Specialiserad hemsjukvård-psykiatrisk eller somatisk: hemsjukvård där patientansvarigläkare (PAL) finns i specialistsjukvården.Den specialiserade hemsjukvården kan ej övertas av kommunerna.Föreslagen förändringDen hemsjukvård som är aktuell vid ett övertagande av hemsjukvården till kommunen är dehemsjukvårdsinsatser som avgränsas av primärvårdens uppdrag. För att kommunen skall kunna

~~~v K l VÄSTMANLANDS~,':.':.Kommuner & LandstingTuula BjörkenorTel 021-397943fullgöra sina uppgifter enligt ovan på ett betryggande sätt skall primärvården tillhandahållaläkarstöd vid behov. Detta regleras i separat överenskommelse, Tillägg till avtal omläkarmedverkan.Kommunens ansvar• Kommunen har ansvar för samtliga hälso-och sjukvårdsinsatser, inklusiverehabilitering, inom hemsjukvård, enligt överenskommelse vid vårdplanering (segällande lagstiftning, SOSFS 2005:27, samt Informationsöverföring & samordnadvårdplanering) och patientansvarig läkare utsetts i primärvården. Gäller hälso-ochsjukvårdinsatser som inte meddelas av läkare. Ä ven en omvårdnadsansvarigdistriktssköterska/sjuksköterska utses för varje inskriven hemsjukvårdspatient.• Ansvaret gäller hälso-och sjukvårdsinsatser vid alla förekommandehemsjukvårdsbesök i patients hem eller där denne vistas.• Ansvaret gäller alla patientkategorier inom familjeläkaruppdraget, oavsett diagnos,utom barn under 18 år som generellt hör till specialistsjukvård.• Gäller hela dygnet både akuta och planerade besök, årets alla dagar.e Kommunen ansvarar för uppföljning av vårdplaner.Landstingets ansvar-primärvården• Tillhandahålla läkarresurser för enskilds vård och behandling enligt avtalet.• Iläkarresurserna ingår även samverkan med kommunensdistriktssköterska/rehabpersonal, deltagande i vårdplaneringar, teamträffar ochhemsjukvårdsbesök enligt överenskommelse.Landstingets ansvar-slutenvården/specialistvarden• Kalla till samordnade vårdplaneringar när vårdtagare skickas hem enligt SOSFS 2005 :27• Informera familje läkare och kommunens distriktssköterska/ rehabpersonal närhemsjukvårdspatienter skickas hem, varit på återbesök osv.Hembesök (ej helt överens om detta skall ingå)Hembesök innebär "öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande" (Socialstyrelsenstermbank). Tillfälliga hälso-och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå som ej förutsätter tidigarevårdplanering, i patientens hem eller där patienten vistas. I de kommunala särskilda boendenaansvarar kommunerna för dessa hälso-och sjukvårdsinsatser, inklusive rehabilitering, som ejmeddelas av läkare. I ordinärt boende ansvarar landstinget för behovsbedömning ochgenomförande av hembesöken inklusive rehabilitering. Vårdplanering sker vid behov.Föreslagen förändringTillfälliga hembesök i både ordinärt och särskilt boende blir kommunens ansvar och erbjudspatienter som ej kan ta sig till mottagningen. Hembesök utförs efter medicinsk bedömning avfamiljeläkare eller Hälso-och sjukvårdsupplysningen.Patienter som har behov av tillfälliga hälso-och sjukvårdsinsatser skall i första hand ta sig tillmottagningen på egen hand eller med hjälp av andra (tröskelprincipen), vilket är landstingetsansvar. Om behandlingen måste ske i hemmet blir det kommunens ansvar i både ordinärt och2

~~~v K L VÄSTMANLANDS~"...... Kommuner & landstingTuula BjörkenorTel 021-397943särskilt boende. Avtal om läkarstöd regleras i separat avtal, tillägg till avtal om läkarmedverkan isärskilda boenden.Kommunens ansvar• Kommunen ansvarar för tillfålliga hälso-och sjukvårdsinsatser som inte meddelas av läkareoch som sker i patientens hem.• Ansvaret gäller inte barn under 18 år, men övriga patientkategorier inomprimärvårdsuppdraget, oavsett diagnos.• Gäller årets alla dagar, hela dygnet både akuta och planerade besök (ej bedömningar vidlivshotande tillstånd). Vid akuta hembesök skall överrapportering/ ordination av medicinskinformation ha skett skriftligt (i undantagsfall muntligt) till kommunenssjuksköterska/distriktssköterska. Dagtid ordineras akuta hembesök av familjeläkare ochövrig tid av landstingets hälso- och sjukvårdsupplysning, HSU.• Informationsansvar till patientens familjeläkare.Landstingets ansvar• Landstinget ansvarar för alla läkarinsatser på primärvårdsnivå samt för allspecialistsjukvård.• Rapportering/ordination till kommunens sjuksköterska/distriktssköterska inför insatser.Rehabilitering (kräver ytterligare bearbetning)"Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennesbehov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samtskapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet"(Socialstyrelsens termbank).Rehabiliteringsansvaret på primärvårdsnivå i patientens hem eller där patienten vistas har sedanÄDEL- överenskommelsen 1992 fördelats mellan huvudmännen, kommunerna respektivelandstinget. I de kommunala särskilda boendena ansvarar kommunerna för samtligarehabiliteringsinsatser som ej meddelas av läkare. Ansvaret för att efter medicinsk bedömningtillgodose läkarbehovet i den primärkommunala rehabiliteringen är landstingets.Rehabilitering på specialistnivå är landstingets ansvar. Sjukgymnastikbehandling påprimärvårdsnivå erbjuds av landstinget remissfritt hos sjukgymnaster i privat drift eller anställdapå vårdcentral.I ordinärt boende ansvarar landstinget för behovsbedömning och genomförande avrehabilitering på primärvårdsnivå. Avtal om rehabiliteringsinsatser har träffats mellanlandstinget och respektive kommun," Rehabilitering i samverkan, RISIV" . Samarbetet i form avrehabiliteringsinsatser och dess finansiering regleras i separata avtal. Dessa avtalsöverenskomnadelar tillkommer utöver de underlag som ligger till grund för denna kartläggning.Föreslagen förändringKommunen övertar rehabiliteringen för samtliga hemsjukvårdspatienter samt de vårdtagare somingår i nedanstående målgrupp:3

~~~v K l VÄSTMANLANDS~"':.':.Kommuner & LandstingTuula BjörkenorTel 021-397943Målgrupp• personer i ordinärt boende över 65 år med ett rehabiliteringsbehov• personer under 65 år med stora och varaktiga funktionshinder som har ett långvarigtrehabiliteringsbehov och! eller personer med behov av återkommanderehabiliteringsperioder.Kommunens ansvarRehabilitering i särskilda boendeformer, inklusive alla former av korttidsboendeRehabilitering i ordinärt boende för den målgrupp som beskrivs ovanLandstingets ansvar-primärvårdenAnsvar för arbetsterapi-insatser avseende handrehabilitering.Ansvar för enstaka punktinsatser för personer under 65 år, kan även vara hembesök.Medverkan i "Multimodala team" i arbete med smärtrehabilitering, stresshantering osvMedverkan i demensutredningar (arbetsterapeuter)Landstingets ansvar-specialistsjukvårdenRehabilitering inom slutenvården samt specialistrehabilitering i öppen vårdRehabilitering inom HandikappcentrumHabilitering (överens)."Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidig förvärvadfunktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästamöjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunnadelta i samhällslivet" (Socialstyrelsens termbank)Basal habilitering innebär kunskap om funktionsnedsättningens påverkan i vardagslivet ochi ett helhetsperspektiv samt standardhjälpmedel som inte kräver specialistkompetens.Basal habilitering betonar generalistkunnandet och kunskapen om närmiljön såväl denfysiska som den sociala. Det innebär att ge stöd, behandlingar och förskriva hjälpmedelsom faller inom det allmänmedicinska kompetensområdet och att initiera kontakt medspecialist då så krävs. Habiliteringen som specialistverksamhet är landstingets ansvar,liksom hemsjukvårdinsatser samt hembesök i ordinärt boende. Boende på kommunalasärskilda boenden omfattas av den kommunala hemsjukvården med habiliteringsinsatser,boende i ordinärt boende av landstingets.Föreslagen fOrändringHembesöklhemsjukvårdsbesök i ordinärt boende, inom familjeläkaruppdraget blir kommunensansvar.Kommunens ansvarDe insatser som hör till familjeläkaruppdraget, som inte meddelas av läkare och som kräverhembesök överförs till kommunens hemsjukvård.4

~~~v K L VÄSTMANLANDS-:,":.":. Kommuner & LandstingTuula BjörkenorTel 021-397943Utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialistkompetens (seHjälpmedelshandboken) hör till kommunens ansvar.Landstingets ansvarBamhabiliteringSpecialistinsatser ligger kvar hos landstingets habilitering,LSS ärenden (överens)Personkretsens behov av hälso- och sjukvård tillgodoses enligt gällande hälso- och sjukvårdslagpå samma villkor som den övriga befolkningen. Personkretsens i LSS angivna rätt till andrainsatser tillgodoses av kommunerna huvudsakligen och av landstinget avseende råd och stöd.Personkretsen tillhörande LSS innefattar både barn och vuxna. Vuxna som bor i ett LSS-boendeomfattas idag av den kommunala hemsjukvården, i ordinärt boende av landstingetssjukvårdsinsatser. Barn i behov av sjukvård i hemmet är specialistverksamhet.Föreslagen förändringKommunen övertar hembesök i ordinärt boende, som omfattas av familjeläkaruppdraget (ejbarn).Kommunens ansvarKommunen ansvarar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet som inte meddelas av läkareoch som hör till familjeläkaruppdraget, gäller både hembesök och hemsjukvård. Hembesökerhålls efter medicinsk bedömning efter tröskelprincipen.Landstingets ansvarLäkarinsatser enligt familjeläkaruppdraget och specialistverksamhet.Medicintekniska produkter (SOSFS 2008:1)"Avser produkt som skall påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en sjukdom,skada eller funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fYsiologisk processeller kontrollera befruktning; t ex protes, teknisk mätapparatur osv". Här ingår hjälpmedel,förbrukningsartiklar och inkontinensprodukterHjälpmedel (överens)Landstinget och kommunerna i Västmanland har en Gemensam nämnd för hjälpmedelsfrågoroch andra samverkansfrågor.Enligt Hälso-och sjukvårdslagen ansvarar landsting och kommuner för hjälpmedel för dendagliga livsföringen, för vård och behandling samt personliga hjälpmedel för skola ochutbildning. En stor del av hjälpmedlen förskrivs i primärvården och kommunerna. Vilkaprodukter som ska betraktas som hjälpmedel regleras av landstingen och kommunerna själva. IVästmanland regleras detta i Hjälpmedelshandboken som beslutas av den Gemensammanämnden för hjälpmedelsfrågor och andra samverkansfrågor, som ansvarar för all drift ochförsörjning av länets hjälpmedelsverksamhet enligt gällande lagstiftning och policydokument.5

~~~v K l VÄSTMANLANDS~ ':. ':. Kommuner & LandstingTuula BjörkenorTel 021-397943Hjälpmedelshandboken finns på www.ltv.se\hmc. Hjälpmedel indelas i nivåer, vilketframkommer i Hjälpmedelshandboken.Förskrivning av hjälpmedel sker idag i Västmanlands län över huvudmannaskapsgränser och ären förutsättning för smidig och effektiv rehabilitering. Hjälpmedel är en integrerad del i övrigrehabilitering och förskrivning sker mest effektivt av den vid tillfållet behandlanderehabiliteraren. Ett gemensamt regelverk för Hjälpmedelsverksamheten i Västmanland ochförskrivarutbildning skapar samsyn över vårdgränser.Föreslagen fOrändringOförändrat. Den ekonomiska ansvarsfördelningen behålls initialt. Det är av största vikt att hittaen enkel modell vid en eventuell förändring av den ekonomiska ansvarsfördelning kringhjälpmedel.Kommunens ansvarNivå 2 (t ex manuella rullstolar rollatorer), nivå 3 (enkla hjälpmedel t ex badbräda,griptång)samt nivå 4 (t ex säng, lyft) hjälpmedel i särskilda boendeformer.För personer tillhörande personkrets l och 2 enligt LSS och bosatta i särskilda boendeformerendast nivå 4 hjälpmedel.Landstingets ansvarNivå l hjälpmedel (de mest komplexa och kostsamma hjälpmedlen t ex elrullstolar, medicinskabehandlings-hjälpmedel), oavsett boendeform.Nivå 2, 3 samt 4 hjälpmedel i ordinärt boende.För personer tillhörande personkrets l och 2 enligt LSS och boende i särskilda boendeformer:nivå l, 2 och 3 hjälpmedel.Förbrnkningsartiklar (SOSFS 2008:1) (överens)Ingår i medicintekniska produkter och avser "vara som fortlöpande förbrukas". Innebär t e xinjektionssprutor, kanyler, katetrar, bandage osv. Förskrivning kräver specifik kompetens enligtpolicydokument för Västmanlands län.Föreslagen fOrändringKostnadsansvaret följer den huvudman som förbrukar/förskriver förbrukningsartiklar.Kostnaden för produkter som förbrukas/förskrivs inom hemsjukvårds- hembesöksverksamhetblir kommunens.Inkontinensartiklar (SO SFS 2008:1) (överens)Ingår i medicintekniska produkter och innefattar inkontinenshjälpmedel för urin/tarm ochurinretention som t ex tappningskatetrar, inkontinensskydd, hygien lakan. Förskrivning kräverspecifik kompetens enligt policydokument för Västmanlands län.Föreslagen fOrändringKostnadsansvaret följer förskrivande huvudman. Kostnaden för förskrivna artiklar inomhembesöks-/hemsjukvårdsverksamheten blir kommunens.6

~~~v K L VÄSTMANLANDS~~':.-:.Kommuner & landstingTuula BjörkenorTel 021-397943Barn (överens)För barnsjukvård(gäller barn under 18 år), krävs specifik kompetens, varför barn inteförekommer inom hemsjukvård på primärvårdsnivå. Generellt hör barn till specialistverksamhetoch är landstingets ansvar även när det gäller hembesök.Föreslagen förändringOförändratPsykiatri (överens)Landstingets primärvård och specialistvård inom psykiatrin har i ett samverkansdokumentQRI12-I-NÄR-047 beskrivit ansvarsfördelningen mellan vårdnivåema.Patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser och patienter medsamsjuklighet av psykisk och somatisk sjukdom med behandlingsansvaret inomfamiljeläkarverksamheten kan behöva hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet i form avhembesök eller hemsjukvård. Sådan insatser för personer i särskilda boendeformer är idagkommunens ansvar, för personer boende i ordinärt boende är ansvaret landstingets.Föreslagen förändringHembesök föranlett av familjeläkarverksamheten för person i ordinärt boende blir kommunensansvar.Kommunens ansvarKommunen har ansvar för hälso-och sjukvårdsinsatser i hemmet, från familjeläkaren och sominte meddelas av läkare.Landstingets ansvarLandstinget har ansvar för läkarinsatser på primärvårdsnivå samt för all specialistsjukvård.Demensvård (överens)Patienter med demenssjukdom är en stor grupp i både särskilt boende och inom hemsjukvård.Ansvaret för hälso-och sjukvårdsinsatser i särskilda boenden är kommunens, i ordinärt boendelandstingets.Föreslagen förändringKommunen övertar hemsjukvårds-Ihembesök i ordinärt boende.Kommunens ansvarHälso-och sjukvårds insatser i hemmet, som inte meddelas av läkare blir ett kommunalt ansvar,oavsett boendeform.Landstingets ansvarUtredning och läkarbehandling av demenssjukdomar är landstingets ansvar.7

~~~v K L VÄSTMANLANDS~':t...Kommuner & landstingTuula BjörkenorTel 021-397943Palliativ vård (överens)"Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten förpatienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys ochbehandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem" (WHO 2002).Enligt landstingets utredning om den palliativa vården i Västmanland skiljer man på en tidigoch sen fas i den palliativa vården. Den palliativa vård som bedrivs inom kommunal ellerprimärvårdsansluten hemsjukvård omfattar båda faserna och ingår som en del i hemsjukvård ibåde ordinärt och särskilt boende. Den basala palliativa vården ryms inom familjeläkaruppdragetoch är idag kommunens ansvar i särskilda boenden, landstingets ansvar i ordinärtboende.Föreslagen förändringBasal, palliativ hemsjukvård i ordinärt boende blir kommunens ansvar.Kommunens ansvarDen basala palliativa vården bedrivs som en del i primärvårdsansluten hemsjukvård i bådeordinärt och särskilt boende och blir kommunens ansvar.Landstingets ansvarDen palliativa vård som är knuten till specialistkliniker (t ex LAH-teamen som är avanceradhemsjukvård) är ett landstingsansvar.EgenvårdTolkning och tillämpning av begreppet egenvård har inte skett på ett enhetligt sätt inom länet.Detsamma gäller begreppet delegering vilket påverkar ansvarsfördelningen mellan landsting,kommun och patient.Egenvård tillämpas när så bedöms lämpligt. Skall fastställas och dokumenteras av ansvarigläkare, i samråd med patient och övriga medaktörer, vid samordnad vårdplanering om det ärmöjligt. Se SOSFS 2005:27, Socialstyrelsens meddelandeblad december 2003 samtarbetsgruppens riktlinjer och överenskommelse.Föreslagen förändringSe arbetsgruppens rapportTandvård (överens)Enligt 8 a § tandvårdslagen (1985:125) skall landstinget ansvara för att uppsökandemunhälsobedömning erbjuds dem som omfattas av lagen om stöd och service till vissafunktionshindrade (\ 993:387) samt bland dem som:8

~"~V K L VÄSTMANLANDS-:,..... Kommuner & landstingTuula BjörkenorTel 021-397943l. har varaktigt behov av omfattande vård-och omsorgs insatser och där kommunen har hälsoochsjukvårdsansvar (HSL 1982:763 18 §) eller2. får hälso-och sjukvård i hemmet, eller är bosatta i ordinärt boende och har motsvarandebehov av vård och omsorg som personer som omfattas av punkt 1-2 ovan.Föreslagen förändringOförändratVistelsebegreppet (överens)Kommunens ansvarVistelse be greppet ligger till grund för insatsansvar och betalningsåtagande gentemotpatientlbrukare med kommunala insatser enligt HSL och SoL. Vistelsekommunen bedömerinsatsbehov. utför insatserna och svarar för kostnaderna enligt det åtagande som gäller förvistelsekommunen.Landstingens ansvarföUer patientens bostadsort enligt folkbokföringen. Hemlandstinget har kostnadsansvar förhemsjukvård om detta inte är överfört till kommunerna i hemlandstinget. Landstingentillämpar ett gemensamt Riksavtal som grund för villkor och fakturering sinsemellan.Föreslagen förändringKonsekvensen av ett förändrat huvudmannaskap blir att vistelsebegreppet tillämpas i denmottagande kommunen.9

':o •••• V K L VÄSTMANLANDS~ ~ ':. Kommuner & LandstingMISSIV l (2)Datum2009-03-23TillF kStyrgruppen för projekt sammanhållen hemsjukvård Tjänstemannaberedningen för Gemensammanämnden för hjälpmedel och annan samverkanmellan landstinget och kommunerna iVästmanlandEgenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgiftEn arbetsgrupp med representanter från Landstinget och kommunerna iVästmanland har utrett och lämnar i föreliggande rapport vägledning ochstöd vid bedömning om en uppgift ska utföras som hälso- och sjukvård ellerär att betrakta som egenvård. I rapporten kommenteras också medicinskdelegering och möjlighet att utföra egenvård som en biståndsinsats.Arbetsgruppen är enig om utformningen och innehållet i rapporten.Flera kontakter har tagits med Socialstyrelsen om den aviserade föreskriftenom egenvård. Tyvärr har den blivit fördröjd i flera omgångar och ingentidpunkt har fastställts. Innehållet i rapporten kan komma att påverkas ochbehöva justeras med anledning av föreskriften.Arbetsgruppen har arbetat på uppdrag av styrgruppen för Projektsammanhållen hemsjukvård. Arbetsgruppen har i sitt arbete funnit attvägledningen och tillämpningen är lika aktuell oavsett om ansvaret förhemsjukvården övergår till kommunen eller ej. Det har också underhandblivit tydligt att satserna fyra t o m sju i uppdraget rätteligen skulle ha givitsav Gemensamma nämnden för hjälpmedel och annan samverkan mellanLandstinget och kommunerna i Västmanland.Nämndens tjänstemannaberedning har, vid sammanträde den 13 mars 2009,uttalat att ärendet ska behandlas såväl i nämnden som i styrgruppen förprojektet sammanhållen hemsjukvård. Först efter det att nämndenrekommenderat Landstinget och länets kommuner att anta vägledningsdokumentetoch respektive huvudman har fattat beslut i ärendet kan arbetetmed att implementera rutinerna påbörjas.I den mån rutiner sedan tidigare finns mellan parterna så bör dessa ses överför att inte avvika från innehållet i bifogat vägledningsdokument.

Tillsammans med bifogat f6rslag om vägledningsrutiner presenteras enkommunikationsplan och en åtgärdsplan får att skapa kännedom ominnehållet i dokumentet.Med anledning av ovanstående bedömer vi att arbetsgruppen behöverkvarstå tillsvidare.l arbetsgruppen har ingått Eva Blomberg, utredare/medicinskt ansvarigsjuksköterska, Fagersta kommun, Ulf Broström, stadsjurist, Västerås stad,Ewa Göransson, verksamhetschef, Ullvi-Tuna familjeläkarrnottagning, ÅsaKalander, konsulent, Västerås Stad, Ewa Kembler, utredare, Landstinget(samordnare i arbetsgruppen), Eva Saaw, utvecklare, Köpings kommun, EvaSjö green, landstingsjurist, Anders Svensson, medicinskt ansvarig .sjuksköterska/verksamhetsutvecklare, Arboga kommun och MarieWester lund, enhetschef, Sala kommun.F ör arbetsgruppen Egenvård - Hälso- och sjukvårdEwaKemblerUtredare, samordnare i arbetsgruppen

··.... v K L VÄSTMANLANDS• ':. BSKommuner & landstingl (13)DokumentnamnFastställd avI ~:,;gK;mblerSkapat datum2009-03-23Gäller fr o mDiarienummerDok.nrI Version1.0Egenvårds- eller Hälso- ochsjukvårdsuppgiftSlutrapportArbetsgrupp Egenvård - Hälso- och sjukvård,2009-03-23

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS~ ':. -:. Kommuner & Landsting2 (13)Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer2009-03-23Fastställd av ! Handläggare Galler fr o m Dok_nr lInnehållVersionEwa Kembler 1.01 Inledning ........................................................................................................ 32 Syfte ................................................................................................................ 33 Uppdrag ......................................................................................................... 34 Avgränsning .................................................................................................. 35 Arbetsgrupp .................................................................................................. 46 Juridiska förutsättningar ............................................................................. 47 Definitioner .............................................................................•...................... 68 Beslutsslöd ..................................................................................................... 88.1 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgiftImedicinsk uppgift ................................... 98.2 Ansökan och beslut enl Socialtjänstlag (SoL) (2001:453) om bistånd i form av hjälpmed egenvård .............................................................................................................. 99 Processen ..................................................................................................... 109.1 A. Beslut om egenvård ............................................................................................. 109.2 B. Beslut om hälso- och sjukvårdsuppgift ................................................................ 1 O9.3 C. Vårdplanering ....................................................................................................... 109.3.1 Individuell vårdplanering .......................................................................................... 109.3.2 Sanaordnad vårdplanering ......................................................................................... 119.4 D. Ansökan om bistånd ............................................................................................. 119.5 D. Genomförande ...................................................................................................... 119.6 F. och G. Avvikelse .................................................................................................. 1110 Omprövning av beslnt om egenvård ......................................................... 1210.1 Partsammansatt råd ................................................................................................... 1211 Uppf6Ijning .................................................................................................. 1212 Riskanalys .................................................................................................... 1213 Referenser .................................................................................................... 13

':.':.':.V K l VÄSTMANLANDS• ':.-:.Kommuner & Landsting3 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datum2009-03-23DiarienummerI Handlaggare Gäller fr o m Dok.nr I VersionEwaKembler 1.01 Inledning2 SyfteMed dagens bestämmelser är det inte möjligt att generellt ange vilka insatseroch åtgärder som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta somegenvårdsuppgifter. Ä ven enkla åtgärder kan vara ett ansvar för hälso- ochsjukvården liksom relativt komplicerade insatser kan vara egenvårdsuppgifter.Med detta dokument vill vi ge en vägledning som kan vara till stödvid bedömningen om en uppgift ska utföras som hälso- och sjukvård ellersom en egenvårdsuppgift.Syftet med dokumentet är att ge vägledning åt Hemsjukvårdsutredningenvad som är att betrakta som egenvårdsuppgift eller hälso- ochsjukvårds/medicinsk uppgift.Anm.: Tillämpningen är dock lika aktuell oavsett om ansvaret för hemsjukvården övergår tillkommunen eller ej.3 Uppdrag- att definiera begreppet egenvård.- att förtydliga gränssnittet egenvård/delegerad hälso- och sjukvårds insats.- att beskriva delegeringsförfarandet med utgångspunkt från gällanderegelverk.att utarbeta konkreta rutiner till berörda verksamheter inom Landstingetoch kommunerna som förtydligar ansvar och planering vad gälleregenvård och delegering.att utforma instruktioner till dessa rutiner samt underlag för bedömning,intyg m m.att upprätta en plan för rutinhantering inom länets kommuner ochLandsting.att genomföra/medverka vid genomförandet av planen vid gemensammainformationsträffar för personal främst inom primärvården och denkommunala vård och omsorgen.4 AvgränsningI uppdraget ingår inte att ta ställning till och att redovisa den ekonomiskagränsdragningen mellan huvudmännen, som följer av det i denna rapportredovisade förslaget.

':,':,':'V K L VÄSTMANLANDS• ~ -:.Kommuner & Landsting4 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handläggare Galler fr o m Dok.nrEwa KemblerI Version1.0Det är respektive huvudmans ansvar att vägledningen i detta dokumentefterföljs.5 ArbetsgruppFörslaget har tagits fram aven arbetsgrupp med representanter frånlandstinget och länets kommuner. I arbetsgruppen har följande personeringått: •Eva Blomberg, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Fagersta kommunUlf Broström, stadsjurist, Västerås StadEwa Göransson, verksamhetschef, Ullvi-Tuna FamiljeläkarmottagningÅsa Kalander, konsulent, Västerås StadEwa Kembler, utredare, Landstinget (samordnare i arbetsgruppen)Eva Saaw, utvecklare, Köpings kommunEva Sjögreen, landstingsjuristAnders Svensson, MAS/verksamhetsutvecklare, Arboga KommunMarie WesterIund, enhetschef, Sala KommunArbetet har huvudsakligen bedrivits med en faktainsamling och analys avgällande lagstiftning, centrala dokument av betydelse för arbetet.Styrgruppen har informerats om arbetet vid två tillfallen.6 Juridiska förutsättningarFörutsättningen för att delegering ska vara möjlig är att det är förenligt medpatientsäkerheten och att det finns en person som kan mottaga delegeringen.(se avsnitt 8.loch 9.2).Beslutet att en uppgift kan utföras som egenvård måste vara förenligt medpatientsäkerheten.Både de som fattar beslut, om att en åtgärd kan utföras antingen pådelegation eller som egenvård, och de som utför åtgärden har ett juridisktansvar dels för själva beslutet dels för utförandet.Beslut om att en uppgift är egenvård tas endast av läkare. l bedömningenska inte någon hänsyn tas till om hemtjänstpersonal eller närstående finns atttillgå.Läkaren har sålunda att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta ställning tillom patienten har förmåga att ansvara för sina läkemedel och andra enklare

':.':.':.V K l VÄSTMANLANDS• -:.-.Kommuner & landsting5 (I3)DokumentnamnFaststalid avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handläggare Gäller fr o m Dok,nr I VersionEwa Kembler 1.0uppgifter av sjukvårdskaraktär eller om hälso- och sjukvårdspersonal,eventuellt efter delegering, ska ansvara fOr läkemedelshanteringen.Om den enskilde endast behöver praktisk hjälp är detta att betrakta somegenvård. Hemtjänstpersonalen kan, efter kommunens biståndsbeslut, hjälpaden enskilde att ta sina läkemedel och/eller utföra andra enklare uppgifter avsj ukvårdskaraktär.Dokumentationen angående egenvård respektive hälso- och sjukvårdsinsatsska i förekommande fall även skrivas i Prator i samband med dengemensamma vårdplaneringen och patientens hemgång från slutenvården.Den läkare som beslutar att en enklare uppgift av sjukvårdskaraktär kanutfOras som egenvård har ansvaret för sin bedömning. Beslutet kan prövasantingen av Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ombeslutet överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet eller ejeller på annan grund. All hälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn ochderas åtgärder kan bli föremål fOr prövning. Det finns sanktioner att användamot yrkesutövarna om patientsäkerheten inte beaktats.Om den enskilde själv utför sin egenvård har denne, i normalfallet, ett egetansvar för sina handlingar. Utförs egenvården bristfålligt av närstående kanutförandet bli bedömt antingen ur skadeståndsrättslig eller straffrättsligaspekt - i värsta fall kroppsskada eller vållande till annans död.Hemtjänstpersonalen bedöms på samma sätt som närstående men där harkommunen eller annan arbetsgivare det skadeståndsrättsliga ansvaret för sinpersonal- principalansvaret. Hemtjänstpersonalen tillhör ej hälso- ochsjukvårdspersonalen såvida den inte utför hälso- och sjukvårdsuppgifter pådelegation. Det straffrättsliga ansvaret finns alltid kvar hos den anställde.Om en uppgift bedömts som hälso- och sjukvårdsuppgift ska den utfOras avhälso- och sjukvårdspersonal eller delegeras till annan - närstående,personlig assistent, hemtjänstpersonalen i kommunen. En delegation skagodkännas av arbetsgivaren - chef för verksamheten samt accepteras avmottagaren.En insats kan inte vara hälso- och sjukvårdsuppgift vissa tider på dygnet ochvid andra tider en egenvårdsuppgift.En medicinsk delegation får endast ges om det är säkert för patienten enligt(lag (J 998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område(LYHS), 2 kap. 6§}.

,:,':;:·v K l VÄSTMANLANDS~\.... Kommuner & Landsting6 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handlaggare Gäller fr o m Dok,nr,J VersionEwa Kembler 1.0Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, (Delegering avarbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997: 14),ska en delegation vara skriftlig och undertecknad av både den som ger denoch den som tar emot den. Den är personlig. Den gäller ett år och ska varapreciserad till vilken uppgift som ska utföras. Slutar någon av dessa personerska ny delegation skrivas. Förutsättningen är att mottagaren har reellkompetens d v s kan utföra uppgiften och fått upplärning av den som harformell och reell kompetens d v s en legitimerad yrkesutövare t exsjuksköterska. Uppgiften kan utföras av hemtjänstpersonal, närstående ellerpersonlig"assistent. En delegerad uppgift ska följas upp av den som gettdelegationen. Ä ven den som tar emot har ett ansvar för att neka omkunskaper saknas eller av andra skäl. Den som tar emot en delegationomfattas av L YHS och betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal medsamma sanktioner, förutom sådana som har direkt samband med enlegitimation. Även deras handlande kan bli bedömt ur straffrättslig ochskadeståndsrättslig aspekt.Om patienten drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skadaeller sjukdom på grund av beslutet om egenvård eller delegationen ska dettaanmälas till vårdgivaren samt i vissa fall till Socialstyrelsen enligt Lex Maria(L YHS 2 kap. 7 § och 6 kap. 4§).7 DefinitionerHälso- och sjukvårdsinsatsÅtgärd för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar ochskador, (Hälso- och sjukvårdslag 1982: 763, 1 f).Uppgift som kräver mer omfattande instruktion och handledd träning avansvarig läkare eller sjuksköterska oavsett vem som utför uppgiften,(Allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter, SOSFS1996:9).Delegering av medicinsk uppgiftDelegering är tillåten enligt L YHS 2 kap. 6§ endast om det är förenligt medpatientsäkerheten och innebär att en medicinsk uppgift överförs till en personsom inte har formell men reell kompetens att utföra uppgiften.Egenvård

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS..... Kommuner & Landsting7 (13)DokumentnamnFaslslalld avI ~:,:gK;mblerSkapat datum2009-03-23Gällerfro mDiarienummerDok,nrI vir~~nSom egenvård räknas de uppgifter som läkare normalt lämnar till en patienteller anhöriga att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattandeinstruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är atträkna till hälso- och sjukvård, oavsett vem som utför uppgiften,(Socialstyrelsens meddelandeblad, december 2003).Meddelandebladet kan även vara till ledning vid bedömningar iäldreomsorgen. T ex kan uppgifter såsom viss såromläggning, byte avstomipåse eller urinpåse, tillförsel av näring genom sond, stödstrumpor m mfortfarande betraktas som egenvård och utföras av hemtjänstpersonalen efterbeslut om bistånd från kommunen.Den enskilde har möjlighet att ansöka om bistånd för stöd medgenomförandet av egenvårdsinsats.Om en patient själv har ansvaret för att hantera sina läkemedel skaföreskrifterna inte tillämpas utan betraktas som egenvård. Detta gäller ävenom patienten behöver praktisk hjälp, (Socialstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, SOSFS2000: l, l kap. l § 4 st. samt Andring i föreskrifterna och allmänna råden omläkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2006:24).I dagsläget är det osäkert när Socialstyrelsens föreskrifter om egenvårdkommer.Patientansvarig läkare (PALlMed PAL avses i detta dokument behandlande läkare. En patient kan haflera PAL för enskilda insatser t ex inom primärvård, invärtesmedicin ochkirurgi.Personlig omsorg lomvårdnadDet saknas en rikstäckande definition.Insatser som den enskilde ansöker om enligt socialtjänstlagen och som ärriktade mot den egna personen. T ex hygien, på- och avklädning, nutrition,hjälp med medicinering som ej är att betrakta som hälso- och sjukvård.HemtjänstpersonalPersonal som utför bistånd i form av service och personlig omvårdnad i denenskildes bostad eller motsvarande. Hemtjänst kan ges i såväl ordinärt somsärskilt boende, (Socialstyrelsens termbank).

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS~\ .. ":. Kommuner & Landsting8 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handläggare Gallerfro m Dok.nr I VersionEwa Kembler 1.08 BeslutsstödPAL ska ta ställning till om en uppgift är hälso- och sjukvård eller enegenvårdsuppgift.Individuell bedömning, gällande graden aven patients förmåga att självansvara för uppgiften, ska alltid göras i varje enskilt fall.I bedömningen ska inte någon hänsyn tas till om hemtjänstpersonal ellernärstående finns att tillgå,Om patienten inte själv kan ansvara för en uppgift är det hälso- och sjukvård,I det fall närminnet sviktar men den enskilde trots detta själv bedöms kunnaansvara för uppgiften kan detta betraktas som egenvård, (dom KR 2989-06),Patientsäkerheten får dock aldrig åsidosättas,Dokumentationen angående egenvård respektive hälso- och sjukvårdsuppgiftska i förekommande fall även skrivas i Prator i samband med densamordnade vårdplaneringen och patientens hemgång från slutenvården,Bedömning av egenvård ska göras av PAL utifrån följande kriterier:1. Är det en uppgift som den enskilde normalt kan utföra själv, t exläkemedelshantering, slÖdstrumpor, stomiskötsel, tömning avurinpåse, blodsockerkontroll, enklare såromläggning?2, Kan den enskilde ansvara för och utföra uppgiften själv?a, Om den enskilde bedöms kunna ansvara för och klara uppgiftenutförs den av den enskilde själv,b, Om den enskilde bedöms förstå när och hur uppgiften ska utförasmen själv inte kan utföra den praktiskt gäller följande:• Insatsen bedöms som egenvård• Försiktighet ska iakttas när det gäller läkemedel• Beslutet och i förekommande fall vem som ger instruktion skadokumenteras i journal• Intyg om egenvård utfårdas till patienten (se bilaga 2)• Informera om möjligheten att ansöka om bistånd hos kommunen• Ätgärden ska i förekommande fall även dokumenteras i Prator isamband med den gemensamma vårdplaneringen och patientenshemgång från slutenvården,

~':,':.v K L VÄSTMANLANDS..... Kommuner & Landsting9 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datum2009-03-23DiarienummerI Handlaggare Galler fr o m Dok_nr I VersionEwa Kembler 1.0c. Om patienten varken kan ansvara själv eller förstå när och huruppgiften ska utföras och patientsäkerheten därför inte kan bibehållasmed egenvård är detta hälso- och sjukvård. Detta ska dokumenteras ipatientens journal.8.1 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgiftImedicinsk uppgiftOm en åtgärd bedöms som en hälso- och sjukvårdsuppgift ska den utföras avLandstingets personal/entreprenör eller genom delegering (se punkt 6).Delegering ska vara skriftlig.Den specifika hälso- och sjukvårdsuppgiften ska beskrivas skriftligt för varjepatient, t ex tidsangivelser eller hur den ska utföras.8.2 Ansökan och beslut enl Socialtjänstlag (SoL) (2001:453) om bistånd i form av hjälp medegenvårdOm en patient av sin P AL bedöms ha förmåga att ansvara för sinaläkemedel och/eller annan egenvård är huvudregeln att patienten själv ellermed hjälp av t ex en anhörig utför egenvården. Den som inte själv kantillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4kap l § SoL rätt till bistånd av sin vistelsekommun. Om den enskildebehöver praktisk hjälp med egenvården och inte kan ordna denna hjälpgenom anhörig eller annan så har den enskilde alltså rätt att efter ansökan fåett beslut om bistånd enligt SoL av sin vistelsekommun. En ansökan kanantingen vara muntlig eller skriftlig. Beviljas den enskilde bistånd i form avatt få hjälp med sin av läkare bedömda egenvård, så utförs denna hjälp avkommunens/annan utförares hemtjänstpersonal. Om kommunens ansvariganämnd, ofta genom en biståndshandläggare, bedömer att det inte kan varafråga om egenvård utan snarare ska betraktas som en hälso- ochsjukvårdsuppgift ska ett avslagsbeslut meddelas (se mall i bilaga 3). Ettsådant beslut kan överklagas till länsrätten som första instans. För att fåmålet behandlat i de högre instanserna, kammarrätten och Regeringsrätten,krävs att den klagande parten får prövningstillstånd. Det blir i sådana fallförvaltningsdomstol som slutligen kan pröva om PAL anses ha gjort rättbedömning att den enskilde har förmåga att ansvara för en uppgift somegenvård men inte klarar fysiskt att utföra den själv. Förvaltningsdomstolenkan också i sin bedömning komma fram till att den ansvariga kommunalanämnden har gjort rätt som bedömt behandlingen som en hälso- och

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS~* .. s:. Kommuner & Landsting10 (13)DokumentnamnFaststalid avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handläggare Galler fr o m Dok_nr I VersionEwaKembler 1.0sjukvårdsuppgift som inte i det enskilda fallet kan vara egenvård. Den kan dåinte heller utföras som en biståndsinsats.9 ProcessenAv bilaga l, Egenvård och Hälso- och sjukvård, framgår vilka rutiner somska gälla vid beslut om egenvårds respektive hälso- och sjukvårdsinsats.9.1 A. Beslut om egenvårdPAL fattar beslut om en insats är en egenvårdsuppgift eller ej. Det är alltiden individuell bedömning som utgår från patientens förmåga att klaraegenvården och enligt Beslutsstäd, punkt 8 ovan. Denna bedömning skaomprövas om patientens förmåga att klara egenvården försämras. Detta kangälla hela läkemedelshanteringen, delar av den eller andra aktuella uppgifter,beroende på patientens förmåga att själv ta ansvar. Det är därför viktigt att desom ser patienten i vardagen, t ex distriktsköterskan, hemtjänstpersonalenoch andra uppmärksammar och rapporterar förändringar i patientenstillstånd. Ny vårdplanering måste då göras.9.2 B. Beslut om hälso- och sjukvårdsuppgift9.3 C Vårdplanering9.3.1 Individuell vård planeringUppgiften kan då komma att lämnas över till sjuksköterska som, om honlhanfinner det lämpligt kan delegera uppgiften till kommunens hemtjänstpersonaleller annan.En vårdplanering omfattar medicinsk genomgång inklusive struktureradläkemedelsgenomgång, omvårdnadsplanering, funktions- ochrehabiliteringsbedömning. Den ska ske vid förändringar av patientenstillstånd. Läkare ska delta minst en gång per år. Patienten och/eller dennesföreträdare ska närvara. De yrkeskompetenser (minst två) som bedömsnödvändiga för den fortsatta vården ska delta. Vårdplari (inkl rehabplan skaupprättas och följas upp, (Vårdval Västmanland, Kvalitetsmål, 2007-10-17).

~~~VKl VÄSTMANLANDS• -:. ~Kommuner & LandstingII (13)Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer2009-03-23Fastställd av I Handlagg,are Galler fr o m Dok.nr I VersionEwa Kembler 1.09.3.2 Samordnad vård planeringEn samordnad vårdplanering avser en process som syftar till att tillsammansmed patient och berörda parter samordna planeringen av patientens fortsattavård och omsorg efter utskrivning från slutenvård. Kallelse till vårdplaneringskickas till kommun och familje läkarmottagning/öppen hälso- och sjukvårdnär slutenvården bedömt att patienten kommer att behöva insatser efterutskrivningen. Upprättande av vårdplanen innebär att alla involveradeenheter (slutenvård/psykiatri, familje läkarmottagning/psykiatrisk öppenvårdoch kommun) äJ;.överens om vilka insatser som ska utföras efterutskrivningen och vem som har ansvar för vad. Oavsett form förvårdplanering ansvarar respektive enhet för att dokumentera ochjustera sinabedömningar/åtgärder i vårdplanen.A v vårdplanen ska framgå vilka åtgärder som den behandlade läkaren harbedömt som hälso- och sjukvård eller egenvård, (SOFS 2005:27 ochKvalitetssystem för Informationsöverföring och samordnad vård planering ,VKL, 2007-08-21).9.4 D. Ansökan om biståndÖnskar den enskilde att någon bistår vid egenvård kan en ansökan om biståndgöras skriftligen eller muntligen hos ansvarig kommunal nämnd(=biståndshandläggare/motsvarande ).Skriftligt intyg på beslut om egenvård, från PAL ska alltid bifogas ansökan.(Se avsnitt 8.2)9.5 D. GenomförandeVerkställighet av bistånds beslutet dokumenteras i en genomförandeplan därdet framgår vad, när, hur och vem som ska utföra insatsen.Planen ska också innehålla uppgifter om hur och när bedömningen ska följasupp och vem som ansvarar för detta.Aterrapportering till PAL om den enskildes tillstånd försämras ska ske.9.6 F. och G. AvvikelseOm ansökan om bistånd avslås i länsrätt och kammarrätt, så har egenvårdenbedömts på felaktig grund av Landstingets personal eller entreprenör. Detta

0.0:.0:. V K L VÄSTMANLANDS• sr:. ':.Kommuner & Landsting12 (13)DokumentnamnFaststalId avSkapat datumDiarienummer2009-03-23J. Handlaggare Gällerfro m Dok.nrEwa KemblerJ vir~on10 Omprövning av beslnt om egenvårdska då rapporteras och handläggas enligt Landstingets rutiner ochavvikelsesystem.Om den enskilde däremot får rätt i länsrättlkammarrätt efter kommunens avslagom bistånd enligt SoL noteras detta i kommunens kunskapsbankImotsv.10.1 Partsammansatt rådPAL har uppföljningsansvar och ska ompröva sitt beslut om den enskildesförmåga att klara egenvården försämras. Det är därför viktigt att iakttagelserfrån de personer som ser individen i vardagen rapporteras, så att en nyvårdplanering kan genomföras (se punkt 9.1 ovan).Ett länsgemensamt råd med sakkunniga från Landstinget och kommunernautses av den Gemensamma nämnden för hjälpmedel och annan samverkanmellan Landstinget och kommunerna i Västmanland. Rådet ska ha tilluppgift att vägleda parterna i handläggningen vid särskilt svåraprincipfrågor, t ex till dess att ett överklagande av ett avslagsbeslut påbiståndsansökan har avgjorts i domstol. Rådet har inte någonbeslutsbefogenhet men dess råd/rekommendation ska vara vägledande förrespektive huvudmans beslut.Om oenighet kvarstår mellan Landstinget och berörd kommun, trotsgenomförd vårdplanering, om en uppgift är hälso- och sjukvård elleregenvård ska ärendet överlämnas till respektive förvaltnings-/divisionschefsom avgör om ärendet ska aktualiseras till det gemensammapartsammansatta rådet.11 UppföljningDet är varje huvudmans ansvar att detta dokument antas samt därefterbeaktas, kommuniceras och implementeras i respektive verksamhet.Nuvarande arbetsgrupp bör kvarstå med uppdrag att medverka vidinformation om gränsdragning mellan egenvård och hälso- och sjukvårdsamt att hålla vägledningsdokumentet levande och bevaka eventuella behovav förändring.12 Riskanalys

':,':,':'V K L VÄSTMANLANDS• ~ ~Kommuner & Landsting13 (13)DokumentnamnFastställd avSkapat datumDiarienummer2009-03-23I Handläggare Gäller fr o m Dok_nr_lverSionEwaKembler 1.0Arbetsgruppen bedömer att vägledningsdokumentet tydliggör ansvar ochgränser avseende egenvård och hälso- och sjukvård. Rutinerna främjarsålunda patientsäkerheten och utförarnas arbetsmiljö.Arbetsgruppen har dock övervägt följande risker:att vägledningsdokumentet inte följs av huvudmännen, vilket drabbar denenskilde,att PAL inte känner till regelverket,att den enskilde inte får tydlig information av personalen om möjligheten attansöka om bistånd,att andra yrkesgrupper än PAL beslutar om egenvård eller hälso- ochsjukvård,att den enskilde inte förstår vikten av att ansöka om bistånd eller inteöverklagar ett avslagsbeslut,att den enskilde inte vill ansöka om bistånd men ändå fått tillräckliginformation.13 ReferenserAllmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter, SOSFS 1996:9Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvårdSOSFS 1997:14Dom 2989-06, Kammarrätten i SundsvallHälso- och sjukvårdslag 1982:763Kvalitetssystem för Informationsöverföring och samordnad vårdplanering,VKL,2007-08-21Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område(LYHS)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering ihälso- och sjukvården, SOSFS 2000: lÄndring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshanteringen inomhälso och sjukvården, SOSFS 200 l: 17Socialstyrelsens Meddelandeblad december 2003Socialstyrelsens termbankSocialtjänstlag, SoL, (200 l :453)Vårdval Västmanland, Kvalitetsmål, 2007-10-17

INTYGBilaga 2FamiljeläkannottagningenÄngsgatan 137700 00 Västeråsxxxxxx-xxxxSven SvenssonÄngsgatan 123700 00 VästeråsINTYG OM EGENVÅRDDessa uppgifter ska för patienten betraktas som egenvård:p Å TAGNING A V STÖD STRUMPAÖGONDROPPAR MORGON OCH KVÄLLDatum: 090216Ansvarig läkare:

Patientansvarigläkare fattarensam beslut ominsats i varjeenskilt fall• Beslutet dokumenerasipatientensjournal• Omprövas omskäl finns• omfattas avYrkesansvar• Står undertillsyn avSocialstyrelsen/HSANHSl-insats=sjukvårdArbetsuppgift utförs av__ ~I landstingets personaleller entreprenör (famläkare)Eva SjögreenEwa Kembler2008-12-18

Bilaga 3BESLUTAnsökan om bistånd i form av ............................... avslås.MOTIVERINGEnligt 4 kap l § I st socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodosesina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd.Enligt 2 kap 2 § socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för attde som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp den behöver. Dettaansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andrahuvudmän.Om en person inte själv klarar att utföra egenvård eller kan få detta behovtillgodosett på annat sätt har denne rätt att få hjälp med egenvården genombistånd.Utgör insatsen, som en person behöver ha hjälp med, hälso- och sjukvårdkan inte hjälpen ges genom bistånd. Ansvaret för utförande av sådan hälsoochsjukvårdsinsats åvilar hälso- och sjukvårdshuvudmannen.Enligt X-nämndens bedömning utgör den insats som ansökan om biståndavser hälso- och sjukvård. Det är alltså enligt X-nämndens bedömning intefråga om en egenvårdsinsats. Utförande aven hälso- och sjukvårdsinsats kaninte ske i form av bistånd. Ansökan om bistånd skall därför avslås.Eventuellt behövs det i det enskilda ärendet utvecklas varför man bedömeratt det är hälso- och sjukvård t ex beskriva att utförandet är så kvalificeratalt det krävs att man har hälso- och sjukvårdskompetens (formell ellerreell).

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS• as -:.Kommuner & Landstingl (2)Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer2009-03-23Fastställd avI ~:;gK;rnblerGaller fr o m Dok_nr I VersionKommunikationsplan för implementering av tillämpningsrutinen Egenwird och hälso- ochsjukvårdsuppgijt1 BakgrundHemsjukvårdsutredningens styrgrupp har tillsatt en arbetsgrupp med uppgiftatt vägleda utredningen avseende gränssnittet mellan egenvård, som denenskilde själv kan ansvara för, och vad som är en hälso- ochsjukvårdsinsats/medicinsk uppgift. Vägledningen är dock lika aktuell oavsettvilken huvudman som ansvarar för hemsjukvården. Arbetsgruppen ser detdärför som mycket angeläget att de rutiner som anges ivägledningsdokumentet snarast implementeras inom Landstinget och länetssamtliga kommuner.2 MålgrupperFöljande målgrupper har identifierats och prioriterats:l. Hemsjukvårdsutredningens st yr- och arbetsgrupper.2. Politiker i berörda nämnder i Landstinget och länets kommuner3. Chefer inom berörda verksamheter i Landstinget (inkl entreprenörer) ochlänets kommuner (inkl entreprenörer).4. Gemensamma nämnden för hjälpmedel och annan samverkan mellanLandstinget och kommunerna i Västmanland samt dess~änstemannaberedning.5. Vårdval Västmanland6. All berörd personal inom Landstinget (inkl entreprenörer) och länetskommuner (inkl entreprenörer).3 Kommunikationsmål4 Kommunikativ ntmaningMålen med kommunikationsinsatserna är att de som tillhör målgrupperna• ska känna till och acceptera innebörden av vägledningsdokumentet,• bidrar till implementering av vägledningsdokumentetUtmaningen är att vägledningsdokumentet accepteras av berörd personal ikommunerna och i Landstinget

····,':'v K L VÄSTMANLANDS• B. ~Kommuner & Landsting2 (2)DokumentnamnFaststalid avSkapat datumDiarienummerI Handlaggare2009-03-23Gäller fr o m Dok.nr I VersionEwa Kembler5 Strategi6 KanalerKommunikationen ska bygga på följande strategi:• Fortlöpande information om vad som är alt betrakta som egenvård resphälso- och sjukvård och de ställningstagande som ligger till grund fårdessa. Innehållet i vägledningsdokumentet ska vara känt av alla berörda.• Information i linjen; chefer fåre medarbetare, därefter berörd personal.• Etablerade informationskanaler används.Lednings- respektive informations grupper.Arbetsplatsträffar (chefen informerar).Riktade informationsmöten med berörd personal.Existerande samverkansgrupperTryckta kanaler:Respektive huvudmans tryckta informationskanaler, t ex informationsbladoch personal tidningar ska användas för informationsspridning.7 BudskapVägledningsdokumentet ska tillämpas.

ArbetsgruppEgenvård/hälso- och sjukvård 2009-03-23 VERSION 0.1 l (2)IMPLEMENTERING A V VÄGLEDNINGSDOKUMENT "EGENV ARD OCH HÄLSO- OCH SJUKV ARDSUPPGIFT I KOMMUNERNA I VÄSTMANLANDOCH LANDSTINGET VÄSTMANLAND - AKTIVITETAktivitet Beskrivning Atgärder När? AnsvarigSlutrapporten presenteras 2009-04-07 Arbetsgruppenför och överlämnas tillslyrQruppenGemensamma nämndensTjänstemannaberedningentjänstemannaberedningArbetsgruppen fortsätter sittarbete med att implementeraväQledninQsdokumentetGemensamma nämndensarbetsutskottGN-AUGemensamma nämndenrekommenderar landstingetoch kommunerna att beslutaatt implementera rutinernaenligt projektrapportenLandstinget och Kommunernafattar enskilt beslut om attanta och implementeraviigledningsrutinernaGemensammaInformationsmöten riktade till Under 2009personal inom landstingetsStart i majslutenvård och primärvårdsamt kommunernas vård ochomsort hålls i Fagersta,Köping, Sala och Västerås

ArbetsgruppEgenvård/hälso- och sjukvård 2009-03-23 VERSION 0.1 2 (2)IMPLEMENTERING AV VÄGLEDNINGSDOKUMENT "EGENVÅRD OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFT I KOMMUNERNA I VÄSTMANLANDOCH LANDSTINGET VÄSTMANLAND - AKTIVITETInformation och uppföljning Kontinuerligt Respektive linjechefges på samtliga berördaarbetsplatser

2009-04-15Projekt Sammanhållen hemsjukvård- en kartläggning av hemsjukvården i VästmanlandRapport från arbetsgruppPersonalfrågor:Regelverk och hanteringsprinciper

2009-04-152Arbetsgrupp Personalfrågor:Berit Svanborg, Gruppsamordnare, Skinnskattebergs kommunMaria Enderborn, Landstinget VästmanlandMariann Kristensson, Hallstahammars kommunKenneth Flack, Västerås StadMari-Anne Åberg, PraktikertjänstBakgrundProjekt sammanhållen hemsjukvård är ett länsövergripande projekt som har till syfte attutreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården iordinärt boende i samtliga kommuner i Västmanland. Utredningen skall även omfatta förslagpå/underlag för vidare beslut av ett eventuellt genomförande aven överflyttning avhuvudmannaskap för hemsjukvården till kommunerna.UppdragArbetsgruppen har fått i uppdrag att beskriva konsekvenser för personalfrågor avenöverflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvård från Landstinget Västmanland tillkommunerna i Västmanland.Rapporten från arbetsgruppen skall presenteras den 21 november 2008 och den 7 april 2009.Rapporten ska innehålla beskrivningar av personalfrågornas påverkan avseende:Regelverk och hanteringsprinciper samt övrigt inom personalområdet som påverkarorganisations- och verkställighetsfrågor.

2009-04-15 3Regelverk och hanteringsprinciperÖvergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskyddArbetsgruppen är enig om att övergången är att betrakta som övergång av verksamhet enligtLAS § 6 b.Medarbetare som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inom hemsjukvårdlhembesökVid övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan övergår också de rättigheteroch skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsfcirhållanden som gällerför tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren.När det gäller kollektivavtalsgiltighet vid verksamhetsövergång enligt 28 § MBL kommer detatt för kommunernas del se olika ut om personalen kommer från landstinget eller privatvårdgivare, då det är olika kollektivavtal inom privat respektive landstingssektor.• I detta fall konstaterar arbetsgruppen att det gäller verksamhetsövergång för del avverksamhet och de berörda yrkeskategorierna är distriktssköterska, arbetsterapeut ochundersköterska.• I de fall vi kan identifiera medarbetare som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inomhemsjukvård och /eller hembesök omfattas dessa av verksamhetsövergång tillkommunerna.Medarbetare som inte har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inomhemsjukvård/hembesök• I de fall inte tillräckligt antal medarbetare kan identifieras rekommenderar arbetsgruppenatt en intresseanmälan, som innebär att medarbetarna erbjuds att följa med verksamhetentill kommunerna, riktas till medarbetare som i dag till viss del utför arbetsuppgifter inomhemsjukvård och /eller hembesök.• Om antalet medarbetare som vill fcilja med över till kommunerna skulle överstiga det antalsom kommunerna har behov av, så väljs de medarbetare ut som har längst anställningstid ilandstinget enligt principen att de med längst anställningstid har fcireträde.• Om urval enligt ovan inte täcker behovet av antal medarbetare vidtar sedvanligtrekryteringsförfarande inom kommunerna.

2009-04-154• Arbetsgruppen föreslår att arbetsgivarna intar ett positivt förhållningssätt gentemotsökande med adekvat utbildning anställda inom Landstinget och berörda privatavårdgivarande.Definition årsarbetareArbetsgruppen är enig om att en årsarbetare motsvarar 1760 timmar per år. Det antal tjänstersom enligt enkätundersökningen berörs ska multipliceras med 1,06 för att täcka in övrigarbetstid som ingår i anställningen, såsom kompetensutveckling, arbetsplatsträffar,medarbetar- och lönesamtal, information, planeringsdagar o d yl (ca 100 timmar permedarbetare och år).Fördelning av antal tjänsterVid fördelning av antal tjänster rekommenderar arbetsgruppen att antal hemsjukvårdspatienterper verksamhet utgör fördelningsnyckel. Principen gäller i första hand fördelning mellanLandstinget och privata vårdgivare, samt i nästa steg fördelning mellan respektive kommunoch dess familjeläkarmottagningar/vårdcentraler.Facklig delaktighetFacklig samverkan och förhandlingar vid genomförandet sker hos respektive arbetsgivare.Arbetsgruppen noterar att:En hanteringsproblematik kan uppstå vid övergång av arbetsterapeuter och undersköterskormed anledning av att det rör sig om så små volymer uppdelat på samtliga 10 kommuner.Detsamma gäller situationen vid övergång av medarbetare vars sysselsättningsgrad inteöverensstämmer med antal överförda tjänster per kommun utifrån ovan beskrivennyckeltalsprincip. (se under rubriken "fördelning av antal tjänster").I det fall inte tillräckligt antal medarbetare överförs finns risk för att en övertalighetssituationuppstår inom landstinget och privata vårdgivare, samt att kommunernas behov av kompetensinte kan ti llgodoses.

···· .. v K L VÄSTMANLANDS~* ':. -:. Kommuner & Landsting2009-04-02Ann TjernbergNorra Källgatan 22,722 11 Västerås021-397961ann.liernberg@vkl.seStyrgrupp fOr ProjektSammauhåIleu hemsjukvårdProjekt Sammanhållen hemsjukvård - rapport från arbetsgrupp ITdokumentation,datakommunikationUppdrag arbetsgrupp IT -dokumeutatiou, data-kommunikatiouArbetsgruppens uppdrag har varit att med utgångspunkt från tidigare rapport'konkretisera den praktiska innebörden av hur ett genomförande av ett samlathuvudmannaskap för hemsjukvården kan organiseras och verkställas utifrån uppdragen:• identifiera och beskriva de områden/funktioner, utifrån respektive arbetsgrupp, medbåda huvudmännens perspektiv, som påverkas vid en huvudmannaskapsförändring,• beskriva aktiviteter/vilket arbete som behöver förberedas eller genomföras inom deidentifierade områdena/funktionerna inom respektive huvudmans ansvarsområdeinnan en huvudmannaskapsförändring.Arbetsgruppens deltagareSe bilaga l.Arbetsgruppens sammanfattande slutsats enligt tidigare rapportArbetsgruppens slutsats är att det går att överföra ansvaret för hemsjukvård till kommunernautan att det finns ett IT -baserat stöd för ärendehantering och informationsöverföring. Detställer dock krav på att tydliga manuella rutiner utarbetas för hur kommunikation mellanlandstinget och kommunerna ska gå till i de olika skeendena i vårdprocessen. För attinformationsöverföring ska kunna ske på ett så säkert sätt som möjligt framöver är detnödvändigt att arbeta för att en IT -baserad kommunikation utvecklas. Fortsatt utredning kringdessa frågor krävs.Arbetsgruppeus fOrslag• Vi föreslår att en arbetsgrupp tillsätts, så snart som möjligt, efter ett eventuelltbeslut om en kommunalisering av hemsjukvården. Arbetsgruppens uppdrag börvara att kartlägga nuvarande rutiner och processer vid informationsutbyte mellanI Projekt Sammanhållen hemsjukvård - rapport från arbetsgrupp IT-dokumentation,datakommunikation daterad 17 november 2008

vårdgivarna och arbeta fram forslag till rutiner for inskrivning i kommunalhemsjukvård och hur informationsutbyte mellan vårdgivarna inom hälso- ochsjukvårdsområdet ska ske. Förutsatt att beslut fattas i den riktningen, ska uppdragetomfatta både hemsjukvårdsbesök och tillfålliga hembesök till personer i ordinärtboende. Uppdraget bör även omfatta nuvarande kommunalt hälso- ochsjukvårdsansvar, d.v.s. personer i bostad med särskild service och dagverksamhet.Målet bör vara att rutinerna kan börja gälla när det kommunala övertagandet avhemsj ukvården sker. Arbetsgruppens arbete ska beakta de gränssnitt som fastställtsinom området palliativ vård, vård till barn och psykiatrisk vård.Vi foreslår att arbetsgruppens deltagare ska representera landstingets slutenvård,familjeläkarmottagningarna, nuvarande kommunal hälso- och sjukvård samtpersoner med sakkunskap i IT -teknik, juridik och systemforvaltning. IT -ansvarigapå strategisk nivå bör utses med uppdrag att utgöra ett konsultativt stöd tillarbetsgruppen.• Arbetsgruppen foreslår att VKL tar ett initiativ fOr att arbeta med att finna enlösning fOr ett gemensamt datanät mellan kommuner och landsting samt ett systemför elektroniska meddelanden som kan innehålla sekretessuppgifter.• Information och utbildning om hur inskrivning i hemsjukvård, dokumentation ochinformationsutbyte ska ske kommer att behöva ges till både landstingets personaloch kommunernas personal. Insatserna behöver integreras med övrigautbildningsbehov och planering av dessa insatser behöver göras.Identifierade behov och slutsatserArbetsgruppens uppdrag och fokus har varit vad som krävs av landstinget och länetskommuner gällande IT -frågor vid en eventuell överforing av hemsjukvård (inklusivetillfålliga hembesök) till kommunerna for personer i ordinärt boende. Arbetsgruppen haravgränsat uppdraget till att omfatta hälso- och sjukvårdsuppgifter och inte utrett frågan omkommunikation mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.Ett omfattande informationsutbyte mellan landstingets och kommunernas verksamheter pågårredan fOr den del av hälso- och sjukvården som är kommunaliserad, d.v.s. personer som bor ibostad med särskild service och personer som är inskrivna i dagverksamheter. Vi ser vikten avatt arbetet bedrivs med ett helhetsperspektiv fortsättningsvis där det befintliga kommunalahälso- och sjukvårdsansvaret inkluderas. En eventuell kommande kommunaliseradhemsjukvård for personer i ordinärt boende är inte väsensskild från nuvarande kommunalthälso- och sjukvårdsansvar. Vår bedömning är dock att en kommunaliserad hemsjukvård forpersoner i ordinärt boende kommer att ställa än större krav på dokumentation ochinformationsutbytet mellan vårdgivarna fOr att patientsäkerheten ska kunna garanteras.Vi vet också att utvecklingen inom IT i vård- och omsorgsområdet går snabbt. Bland annatträdde Patientdatalagen i kraft l juli 2008 och den medfor forändringar som ställer ökade kravpå huvudmännen. I ett PM av Västerås stads jurist Jeanna Thorslund, se bilaga 2, poängterasatt oavsett hemsjukvårdsprojektet så bör kommunerna i sin pågående hälso- och sjukvårdanalysera vilka åtgärder som kan vara nödvändiga fOr att säkerställa att de nya reglerna utifrånPatientdatalagen foljs. SKL arbetar med att utveckla området utifrån den nationella ITstrateginfOr vård och omsorg och länen/regionerna foreslås vara arenan fOr att nå ut till2

kommunerna. Strategins budskap är tydligt "IT -användningen i vården måste samordnas föratt vården ska bli bättre för patienterna och resurserna användas mer effektivt". Arbetsgruppensbedömning är att Västmanlands län behöver bedriva ett fortsatt aktivt arbete medIT -frågor inom vård - och omsorgsområdet.För att beskriva behovet av IT-stöd vid en eventuell kommunalisering av hemsjukvården hararbetsgruppen diskuterat utifrån följande behov och slutsatser:l. Ärendehantering - att skriva in en patient i kommunal hemsjukvård.I dag finns en gemensam instruktion som beskriver hur huvudmännen (LandstingetVästmanland och kommunerna i Västmanlands län) ska arbeta kring informationsöverföringoch samordnad vårdplanering när en patient är inlagd i slutenvård. Det gemensamma arbetetstöds av IT-systemet Prator som är ett rent ärendehanteringssystem och begränsat till attförbereda patientens utskrivning från slutenvård. Prator avslutas när patienten skrivs ut frånslutenvården.Arbetsgruppen har diskuterat möjligheten att utvidga Prator till att omfatta även patienter somskrivs in i kommunal hemsjukvård och som inte vårdats inom slutenvård. Vi utgår ifrån attinskrivning i hemsjukvård ska föregås aven vårdplanering. En förändring av Prator till attinkludera även patienter som skrivs in från familjeläkarmottagningarna när de ska aktualiserasför kommunal hemsjukvård uppskattas inte medföra någon stor förändring av systemet ochkostnaden bör grovt räknat hamna mellan J 00- 300 timmars utvecklingsarbete. Med dennautveckling tillgodoses i stort behovet av att säkra att ärendehanteringen kan fungera. Man kandå också vid behov tillföra mer information kring patientens medicinska status än idag. Enuppskattad kostnad ärJOO 000-300 000 kronor beroende på hur långt man vill drivaanpassningen. På grund av kort utredningstid har vi inte kunnat ta fram ett korrekt beslutsunderlagvarför kostnaden ovan enbart grundar sig på tidigare erfarenheter av liknandeutveckling med aktuell leverantör. Det finns alltså en osäkerhetsfaktor i siffrorna ovan.Anpassningen från beslut till förverkligande, bör kunna ske på 6-8 månader.Arbetsgruppens rekommendation: Först bör riktlinjer utarbetas för hur det ska gå till när enpatient skrivs in i kommunal hemsjukvård. Ett övertagande av kommunal hemsjukvård kanske utan att det finns ett !T-baserat stöd för inskrivning i hemsjukvård. När arbetssätt ochomfattning har klarlagts bör bedömning om eventuell omarbetning av det IT -baseradesystemet Prator ska användas när en patient skrivs in i hemsjukvård ske.2. Dokumentation, journalföring.När det gäller dokumentation, det vill säga journalföring enligt hälso- och sjukvårdslagen, såhar flertalet huvudmän någon form av digital hantering av detta. De två av länets tiokommuner som inte har digital hantering planerar att införa det. De flesta kommunernaanvänder sig av Procapita som levereras av TietoEnator men det finns även ett par andrasystem. Inom landstinget pågår införande av digital journalföring inom slutenvården somberäknas vara infört 20 J O. Primärvården, såväl offentlig som privata utförare har digitaljournalföring. Vi ser det som mycket svårt att idag kunna integrera de olika systemen så attalla inblandade skulle kunna komma åt dokumentationen från olika huvudmän.När det gäller detta så finns en lösning i sikte och det är Nationell Patient Översikt (NPÖ) somman räknar med kommer att vara i drift J ~.aarnuari 2010. NPÖ är under uppbyggnad på uppdragav Sveriges Kommuner och Landsting (SI4L) och syftet är att olika vårdgivare skall kunnahämta journaltext från varandra förutsatt att patienten inte motsätter sig det. NPÖ testas nu i3

Örebro län. För användandet av NPÖ kan ingen idag ange kostnaden. l grunden så äranvändandet av de nationella tjänsterna inte avgiftsbelagda, men att ansluta sig till dem kräveranpassning av såväl landstingets som kommunernas nuvarande tekniska plattformar fårbehörighets-tilldelning, användandet av Elektroniska ID-kort, samtyckeshantering ochintegrationer, mm . Alternativa lösningar, som att ge användarna inom landstinget ochkommunerna direktåtkomst till varandras lT -stöd, har ej kostnadsberäknats då de är merkomplexa, vilket innebär stora initiala kostnader samt påverkar andra interna arbetssätt inomkommuner och landsting.Arbetsgruppens rekommendation:Vi bör avvakta NPÖ- lösningar men även göra en bedömning om det finns behov av skapaalternativa enklare lösningar under tiden. Arbetsgruppen gör bedömningen att integrationer påsikt måste ske, oavsett en eventuell överforing av hemsjukvård eller ej.3. Informationsäverfäring, kontinuerligt informationsutbyte.lnformationsöverforing och informationsutbyte mellan huvudmännen kommer att behöva skekontinuerligt kring de patienter som är inskrivna i hemsjukvården.Vi utgår ifrån att den kommunala distriktssjuksköterskan och läkaren vid patientensfamiljeläkarmottagning i landstinget har behov av snabb kontakt när patientens hälsotillståndforändras. För att informationsöverforingen ska vara säker behöver den stödjas av ettgemensamt datanät eller en lösning får att kunna skicka elektroniska meddelanden mellanolika personer i kommun/landsting där sekretesskyddade uppgifter kan finnas med imeddelandena. Som vi nämnde i inledningen är ovanstående behov inte enbart utifrånhemsjukvårdens behov. Det finns idag flera exempel där behovet enligt ovan skulle forenklaoch säkerställa krav utifrån bland annat sekretesskydd och patientsäkerhet.Befintliga dataprogram som används idag bör kartläggas for att fordelarna med dem ska tastillvara. Rutiner skapas for att säkerhetsställa att dataprogrammen som finns används for rättändamål och på ett fårutbestämt sätt. Exempel på dataprogram som används idag är: E-dos(Apodos), Prator, Procapita VoO, Synergi, Web-Sesam, EHS och E-post.Arbetsgruppens rekommendationGruppen fåreslår att VKL tar ett initiativ for att hitta en lösning for ett gemensamt datanätmellan kommuner och landsting samt ett system for elektroniska meddelanden som kaninnehålla sekretessuppgifter. Beaktas bör hur man, så långt det är möjligt, kan säkerställa attanvändarna av ett kritiskt verksamhetssystem har den tillgänglighet till systemet somverksamheten kräver. Med tillgänglighet avses tillgång till datorer, kompetens hosanvändarna, uppkoppling/inloggning, driftsstopp, återställning, svarstider, kommunikationmed mera. Alla faktorer som kan påverka tillgängligheten till systemet och dess innehåll.4

Bilaga 1Mats Westergren, IT -strateg Landstinget VästmanlandAnn-Sofi Hage, arbetsledare Fagersta kommunPeter Tejne, IT -chef Sala kommunYvonne Eriksson, objektspecialist Västerås stadKarin Andreasson, enhetschef Västerås stadCajsa Åkerholm, projektledare Västerås stadAnn Tjernberg, utvecklare VKLjI5

~[!$l VÄSTERÅS STADKonsult & ServiceJeanna ThorslundStadsjurist2008-11-05 Bilaga lProjekt Sammanhållen hemsjukvårdArbetsgrupp IT -kommunikation,datakommunikationNågra IT-juridiska frågorlBakgrundSedan den l juli 2008 gäller en ny patientdatalag, POL, (2008:355) somersätter tidigare patientjournallag och vårdregisterIag. POL kompletteras avSOSFS 2008: 14 (M). Någon handbok finns ännu inte men arbete pågår ochden beräknas vara klar tidigast i mars 2009.I denna pm finns en översiktlig beskrivning av !T-juridiska frågor som ärrelevanta för hemsjukvårdsprojektet, uppdelat i två delar.Den första delen behandlar juridiska frågor som blir aktuella om man tar somutgångspunkt att kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvården men attrespektive huvudman fortsätter arbeta med sina nuvarande IT-stöd.Skillnaden blir lite förenklat då endast fler vårdtagare och mer personal. Dennya patientdatalagen medför trots denna snäva utgångspunkt vissaförändringar jämfört med tidigare, främst vad gäller krav på rutiner för IIsäkerhetoch nya sekretessregler, se vidare avsnitt 2.Den andra delen bör behandla vilka juridiska frågeställningar som bliraktuella om man väljer att utnyttja de möjligheter till utvidgat elektronisktinformationsutbyte som POL numera medger genom sammanhållenjournalföring. Då uppställer sig helt nya frågor som främst berör formerna förinformationsutbytet mellan vårdgivarna, men även behov av nya tekniskalösningar, se vidare avsnitt 3.Sista avsnittet redovisar några viktiga definitioner.Det bör påpekas att oavsett hemsjukvårdsprojektet så bör kommunerna isin pågående hälso- och sjukvård analysera vilka åtgärder som kan varanödvändiga för att säkerställa att de nya reglerna följs.22.1Hemsjukvård med befintliga IT -resurserIT -säkerhet2.1.1 Bakgrund IT -säkerhetGenom den nya POL med kompletterande SOSFS 2008: 14 införs tydligaregler om vilken säkerhetsnivå som ska upprätthållas samt vem som ansvarar.ID: Bilaga 1.doc

v ÄSTERAs STAD 2 (4)2008-11-05 Bilaga ll stort sett samma regler har redan gällt med den tidigare lagstiftningen i formav patientjournallag, vårdregisterIag, L YHS och PuL, flera olika SOSFS,Datainspektionens Allmänna Råd, osv .. Nu finns gällande regler mycketbättre samlade i POL och SOSFS.2.1.2 Nyheter vad gäller IT -säkerhetl andra kapitlet, SOSFS 2008: 14 återfinns flera av de nya, eller nygamla menbättre preciserade, reglerna om ansvar för informationssäkerhet. Vissabestämmelser är helt nya konstruktioner, som t.ex. regler om direktåtkomst,nödöppning och enskildas direktåtkomst.Annat känns igen från Datainspektionens sedan länge gällande Allmänna rådom IT -säkerhet som har haft unge far samma innehåll sedan gamla datalagenstid. Hit hör behörighetstilldelning, åtkomstkontroller och loggning. Det nyanär det gäller dessa bestämmelser är istället att man nu pekar ut vem somansvarar för att åtgärderna verkligen vidtas och att man i vissa delarformulerar tydligare och mer preciserat vad åtgärderna konkret innebär.Bland annat regleras detta:• Tydligt utpekat ansvar att säkerställa att säkerhetsåtgärderna vidtasför de olika ansvarsnivåerna, vårdgivaren, verksamhetschefen ochvårdpersonalen.• lnformationssäkerhetspolicy krävs.• Bestämmelse om vilket hur reglerna i SOSFS har i förhållande tillsvenska standarder för informationssäkerhet.• Vårdgivaren har ett uttalat ansvar för att i ledningssystemet bestämmavillkoren för tilldelning av behörighet för elektronisk åtkomst tilluppgifter om patienterna (4 kap. 2 § POL). Ansvaret innefattar enskyldighet att göra aktiva och individuella behörighetstilldelningarutifrån analyser av vilken närmare information olikapersonalkategorier och olika slags verksamheter behöver. l• Vårdgivaren ansvarar för att kontrollera att det inte förekommernågon obehörig åtkomst till uppgifterna inom organisationen.• Ansvar för att i ledningssystem ha rutiner om hur loggningen skafungera och vad som ska kunna utläsas.• Verksamhetschefens ansvar för att utdelade behörigheter ärändamålsenliga, att personalen är informerade om reglerna och föruppföljning av loggarna.Sammantaget finns här en hel del praktiska konsekvenser av dessa nya ellerförtydligade regler som kräver både utbildning och en del förändringar iarbetssätt.1 Se s. 74-75, prop. 2007/08:126

VÄSTERÅS STAD 3 (4)2008-11-05 Bilaga 12.2 Nya sekretessregler2.2.1 Inre sekretessTidigare gällande princip om en "inre sekretess" fOrtydligas nu genom enuttrycklig bestämmelse i 4 kap. 1 § PDL. Brott mot bestämmelsen kan sessom dataintrång (4 kap. 9 c § BrB).2.2.2 Ingen sekretess för myndigheter inom samma vård givareSekretess hindrar numera inte att uppgifter lämnas från en myndighet sombedriver vård till en annan myndighet i samma kommun eller landsting (7kap. 1 c § sjätte stycket 1 SekrL). När en vårdgivare, t.ex. en kommun ellerett landsting, bedriver vård inom flera olika myndigheter, Lex. olikanämnder, kan alltså personal som är involverad i vården av vårdtagaren, tadel av uppgifter som om de fanns inom samma myndighet.Även denna nya regel kan få betydelse fOr arbete med tilldelning avbehörigheter och åtkomst i våra !T-stöd.2.2.3 PersonuppgiftsansvarDen nya lagen definierar nu vem som ska ses som personuppgiftsansvarig ifOrhållande till vårdgivaren och myndigheten. I denna del krävs etttydliggörande av roller och ansvar fOr de olika huvudmännen.2.2.4 Direktåtkomst och elektronisk åtkomstPDL ger möjligheter fOr personal inom olika myndigheter men hos sammavårdgivare att genom "direktåtkomst" ta del av vårdinformation. Här krävsöverväganden om i vilken utsträckning man vill öppna upp möjligheten förpersonalen att ta del av information. En närmare utredning om vad dessa nyabestämmelser innebär fOr våra respektive befintliga IT -stöd rekommenderas.Observera att denna bestämmelse inte gäller för SoL-personal, men att denkan gälla dem om de har fått i uppdrag att utföra vårduppgifter.2.2.5 Vårdtagares möjlighet att elektroniskt få del av uppgifterKan eventuellt ställa nya krav på IT -stödet. Här bör vi utreda om denenskilde kan ställa krav eller om vårdgivaren bestämmer omåtkomstmöjligheterna. Kan detta ses som en e-tjänst?Här kan förmodligen Uppsala läns Landsting bidra med sina erfarenheter. Dehar haft en testverksamhet under flera år där de har släppt in vårdtagare somhar fått tillgång till sin egen journal.2.2.6 Översyn av roller och ansvarMed de nya reglerna följer ett behov av att var och en av huvudmännen iprojektet uppdaterar sin beskrivning av roller och ansvar utifrån de nyadefinitioner av vårdgivare och annat som nu gäller. Det kan t.ex. bli aktuelltatt uppdatera reglementen och delegationer osv.

VÄSTERAs STAD 4 (4)2008-11-05 Bilaga l3 Sammanhållen journalföringDen nya lagstiftningen ger goda möjligheter till ett ökat informationsutbyteäven mellan olika vårdgivare. Här är det istället bristen på tekniska lösningarsom blir till ett hinder.Om man beslutar sig för att gå vidare för att uppnå en sammanhållen journalför vårdgivarna i regionen finns det en hel rad med juridiska frågeställningarsom behöver belysas bättre, se vidare 6 kap. PDL och SOSFS 2008: 14.44.1Definitioner och begnppVårdgivareVårdgivare är den juridiska personen kommunen eller landstinget somansvarar för hälso- och sjukvårdsverksamheten. För en privat verksamhet ärdet den juridiska personen, bio laget, stiftelsen eller föreningen som ärvårdgivare.4.2 Inre sekretessEnligt 4 kap. 1 § PDL får den som arbetar hos en vårdgivare ta del avvårdinformation om en patient endast om han eller hon deltar i vården avpatienten eller annars behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- ochsj ukvården.4.3 PersonuppgiftsansvarigI landsting och kommun är varje myndighet (nämnd inom kommunen ellerlandstinget) personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgiftersom myndigheten utför inom den hälso- och sjukvård som myndighetenansvarar för.4.4 DirektåtkomstMed uttrycket "direktåtkomst" som används i 5:4 PDL avses:• elektroniskt utlämnande av personuppgifter till en mottagare utanfören vårdgivares organisation, eller• ett sådant utlämnande från en hälso- och sjukvårdsmyndighet inom ettlandsting eller en kommun till en annan sådan myndighet i sammalandsting eller kommun, dvs. från en nämnd till en annan nämnd inomsamma landsting eller kommun.Begreppet används för att beskriva sättet för utlämnande till endirektåtkomst används vid sammanhållen journalföring samt när det är frågaom en speciell form av elektroniskt utlämnande av personuppgifter tillmottagare utanför en vårdgivares organisation.4.5 Elektronisk åtkomstAvser personalens möjligheter att elektroniskt bereda sig tillgång tillpersonuppgifter som finns tillgängliga i en vårdgivares organisation.

\...fIh LANDSTINGETlr v'~STMANLANDDivision NärsjukvårdRehabenheten, KöpingDokumentnamnSkapat datumRapport från arbetsgruppen rehabilitering, Projekt sammanhållen 2009-04-03hemsjukvård, del 2Fastställd av I Handläggare Gallerfro mGunilla CorpDiarienummerDok.nr I Versionl (4)Projekt sammanhållenHemsjukvård del 2Arbetsgrupp rehabiliteringGunilla Corp2009-04-03

\...LAND~TINGETlr VASTMANLANDDivision NärsjukvårdRehabenheten, KöpingDokumentnamnFastställd avSkapat datumDiarienummerI Handläggare2009-04-03Gallerfr o m Dok.nr I VersionGunilla Corp2 (4)1 UppdragMed utgångspunkt från den tidigare rapporten, skall den praktiskainnebörden av hur ett samlat huvudmannaskap för hemsjukvården kanorganiseras och verkställas. Förslaget skall avse styrgruppens alternativ treoch omfattar nuvarande hemsjukvård, hembesök och RISIV -avtal.Följande skall beskrivas:• Målgrupp/er• Det rehabiliteringsansvar som i framtiden skall åvila respektiveverksamhet för målgruppen.Landstingets hälso- och sjukvård, specialistsjukvårdens ochfamiljeläkarmottagningarnas (inklusive privata vårdgivare)Kommunens hälso- och sjukvård• Kompetenskrav• Rutiner för planering och överföring av patientansvar samtdokumentation.• Rutiner för hjälpmedelsförskrivning.2 Deltagare3 MålgrupperTuula Björkenor, adjungerad, VKLGunilla Corp, avdelningschef Rehabenheten, Köpings lasarettKatarina Finn, arbetsterapeut, Kungsörs kommunKarl-Göran Mattsson,Katarina Söderlund, MAR och sjukgymnast, Hallstahammars kommunKajsa Törner-Liljeqvist, enhetschef, Fagersta kommunYvonne Winroth, MAR och enhetschef, Västerås StadAnne Hedström, arbetsterapeut, Herrgärdets vårdcentral, tillkom inför sistamötet.Patienterlbrukare som faller inom ramen för RIS IV, hemsjukvård och somhar behov av hembesök är en stor grupp i alla olika åldrar och med mycketvarierande behov av rehabilitering. Gruppen har funnit det mycket svårt attkortfattat formulera den målgruppen.För de patienterlbrukare som faller inom RISIV -avtalet är målgruppenbeskriven i de olika avtalen. Vid en eventuell övergång av verksamhet medtillhörande medel kan dock inte målgruppen vara olika i kommunerna.Lämplig målgrupp kan vara;Personer i ordinärt boende över 65 år med ett rehabiliteringsbehov.

\... • ../ LAf\:Db'TINGFflr VABTMAN!.ANDDivision NärsjukvårdRehabenheten, KöpingDokumentnamnFasistalid avSkapat datumDiarienummerI Handlaggare2009-04-03Gallerfro m Dok.nr I VersionGunilla Corp3 (4)4 Landstingets rehabiliteringsansvar5 Kommnnernas rehabiliteringsansvarExempel I; Man, 78 år som behöver fortsatt rehabilitering efter en strakeoch som har vistats på sjukhus och därpå följande specialistrehabilitering iöppen vård (dagrehab).Exempel 2; Kvinna 84 år som fallit och skadat axeln och behöverrörelseträning.Exempel 3; Kvinna 68 år som behöver träning efter en stor operation för attkunna ta sig ur lägenheten.Personer i ordinärt boende under 65 år med stora och varaktigafunktionshinder som har ett långvarigt rehabiliteringsbehov och/ellerpersoner med behov av återkommande rehabiliteringsperioderExempel I; K vinna 48 med MS som har behov av träning, eventuelltbostadsanpassning mm under hela sitt liv.Exempel 2; Man 22 med tetraplegi efter trafikolycka som efterspecialistrehabilitering behöver återkommande rehabiliteringsperioder försin tetraplegi.Rehabilitering inom slutenvården samt specialistrehabilitering i öppenvård.Inom primärvården ska landstinget ansvara för arbetsterapi inomhandrehabilitering. Landstinget behåller också ansvaret för enstakapunktinsatser hos personer under 65 år, även hembesök.Det är viktigt att landstinget även i fortsättningen kan tillhandahållateamverksamheter inom primärvården. Patienter i Västmanland måste även ifortsättningen kunna ha tillgång till "Multimodala team" som kan arbeta medbl.a smärtrehabilitering, stresshantering mm. Arbetsterapeut krävs också fördemensutredningar som görs inom primärvården.Den rehabilitering som faller inom Handikappcentrums område. Viktigt attdefiniera gräns snittet mot Handikappcentrum.Rehabilitering i särskilda boendeformer, inklusive alla former avkorttidsboende.Rehabilitering i ordinärt boende för den målgrupp som beskrivs i punkt 3ovan.6 KompetenskravLeg arbetsterapeut och leg sjukgymnast.7 ÖverfOring av patientansvarSOSFS 2005:27 reglerar rutiner för samverkan vid in- och utskrivning avpatienter i sluten vård.

""-.., LA1':DSTlNGETlf VASTMANLANDDivision NärsjukvårdRehabenheten, KöpingDokumentnamnFaststalid avSkapat datumDiarienummer2009-04-03! Handläggare Gallerfra m Dok_nr I VerSionGunilla Coro4 (4)l Västmanland finns en gemensam rutin utarbetat, "lnfonuationsöverföringoch samordnad vårdplanering", som gäller sedan 20050901. Det IT-stödsom idag används, Prator, behöver justeras vid eventuella förändringar avhuvudmannaskapetSOSFS 2008:20 reglerar samordning av insatser för habilitering ochrehabilitering, Socialstyrelsens skrift "Samverkan i rehabilitering" är envägledning i hur olika vårdgivare kan samverka. I Västmanland har enarbetsgrupp bestående av representanter från kommuner och landstingarbetat fram ett samverkansdokument som är på väg till" gemensammanämnden" för godkännande.8 DokumentationRegleras i lagstiftningen och är beroende av vilka rutiner som finns i de olikakommunerna samt landstinget Önskvärt är att nödvändig dokumentationfinns tillgänglig för de parter som behöver den.9 HjälpmedelsförskrivningFöljer Hjälpmedelshandboken efter ändring av huvudmannaskapsansvar. Viföreslår att fördelningen av ansvar och medel behålls oförändrat initialt Detkrävs tid för fortsatt utredning av alternativ. Eventuellt kan ansvaret förförskrivning av hjälpmedel för personer över 65 år gå över till kommunerna.10 KommentarerHembesök är en aktivitet/åtgärd som inte beskriver vilka behovpatienten/brukaren har eller tyngden på åtgärden. Den aktiviteten är inteheller kopplad till om patienten har andra insatser beviljade som bistånd.ortopedpatienter

SAMMANHÅLLEN HEMSJUKVÅRDoSLUTRAPPORT FRANARBETSGRUPP EKONOMI, våren 2009Västerås den 31 mars 2009Anna Cedervång, Sala kommunTorbjörn Karlsson, Sala kommunUlf Wall, Fagersta kommunJan Bäversten, Västerås stadKarl Göran Mattsson, Landstinget VästmanlandKjell Karlsson, Landstinget Västmanland

Projekt Sammanhållen hemsjukvård - Rapport nr 2 från arbetsgrupp Ekonomi.Skatteväxlingjavtaljme/lankommunal utjämningLandstinget kommer vid en skatteväxling att sänka skatten motsvarande det kostnadsunderlag sombeslutats/överenskommits. Kommunerna kan då höja utdebiteringen per skattekrona medmotsvarande belopp för att finansiera övertagandet av hemsjukvården. Kostnaden per invånare kandock variera mellan kommunerna på grund av skiftande åldersstruktur mm. Skattekraften skiftarockså mellan kommunerna.Arbetsgruppen har fortsatt och kompletterat sitt arbete utifrån de principresonemang som fördesunder hösten. Arbetet har under våren preciserats vad avser monetära beräkningar,rehabiliteringsverksamhet med Risiv-avtalen som grund samt frågor om egenvård och delegeradhemsjukvård.Alla kostnadsberäkningar ska avse den kostnadsnivå som gäller 2010 (om skatteväxlingen sker per 1januari 2010).Stora delar av kostnadsberäkningarna bygger på enkäter, tidsmätningar och uppskattningar avandelar m.m. I Ekonomigruppens uppdrag har inte ingått att värdera riktigheten och säkerheten idessa variabler.Värdet att överföra för verksamhet inom hemsjukvård och hembesöksverksamhet föreslås till ettnettobelopp som varierar inom intervallet 53,5 mkr till 60,6 mkr beroende på alternativaförutsättningar för andel egenvård/delegerad hemsjukvård samt inklusive eller exklusiveoverheadkostnader. Det innebär en föreslagen överföring av 41 till 51 tjänster. Beloppen i bilagdaspecifikationer avser år 2008, där inget annat framgår.Vi redovisar bilagda ekonomiska beräkningar som en integrerad del av denna rapport. Vi anger vidvarje beräkning en notanvisning, där mer detaljerad information om osäkerhet ochberäkningsunderlag preciseras enligt nedan.Not 1-4, Personal.Distriktsjuksköterskor, arbetsterapeuter och undersköterskor inom landstinget för hemsjukvård ochhembesök samt undersköterskor inom delegerad hemsjukvård inom kommunerna.För att uppskatta resursåtgången för dessa personalkategorier har en enkät och tidsmätning gjorts avbefintlig verksamhet inom både landstinget och kommunerna. Mätningen avsåg planering,genomförande och efterarbete för insatser inom hemsjukvård och hembesök under två veckor ihöstas. Utifrån en redovisning av antal timmar per kategori har timantalet dividerats med 1660timmar för att få fram ett normalarbetstidsmått som kan härledas till direkta insatser av hemsjukvårdoch hembesök. Vi har här utgått från en årsarbetstid på 1760 timmar och reducerat det med 100timmar för bl a tid för utbildning, arbetsplatsträffar mm.2

Tre alternativa beräkningar presenteras i kalkylbilagorna, där kalkylerna bygger på varierad andelegenvård inom den delegerade hemsjukvården. Arbetsgruppen ekonomi är inte enig i denna fråga.En uppskattning aven medellön per månad och kategori har erhållits från Personalgruppen. Medtillägg av lagstadgade och avtalsenliga påslag av sociala kostnader, hämtat från SKL, har belopp perkategori framräknats. Beloppen avser år 2008.I kalkylerna har inte hänsyn tagits till någon sjukfrånvaro, d v s kostnad för sjukvikarier har intemedräknats.Kostnad för semestervikarier ingår i resursåtgången vid mättidpunkterna, då antal timmar försemester samt helgdagar har avräknats i normalarbetstidsmåttet 1760 timmar (40tim*52v=2080 tim- (8 v *40 tim) = 44 veckor.Not 5, Helgtjänstgäring.Vid beräkning av merkostnad i form av OB-kostnader för hemsjukvård vid helgtjänstgöring haruppgift om antal timmar och antal distriktsjuksköterskor vid de enheter i landstinget som har egnaresurser beräknats. Beräkningarna baseras alltså här på faktiskt utfall för 2008 vid landstinget. Köptatjänster från kommunerna för dygnet runt verksamhet ingår i not 8.Not 6, Arbetsledning.Vi bedömer kostnaden för arbetsledning till 1 tjänst för 20-25 årsarbetare. I kalkylen beräknas 2tjänster att överföras.Not 7, Utbildningskostnad.Arbetsgruppens uppskattning är att utbildningskostnad såsom kursavgifter, logi, resor mm ska ingåoch beräknas till en schablon på 10 000 kr per årsarbetare. Tiden för utbildning i form av lönekostnadingår i not 1-4 ovan.Not 8, Käpta tjänster beställda av familjeläkare.I kalkylerna har antagits en tidsåtgång per insats till 30 minuter per hemsjukvårdspatient. Baserat påenkätsvarens 10 600 insatser per år och en årsarbetstid på 1660 timmar blir resursåtgången 3,2årsarbetare.Not 9, Bilar.Arbetsgruppen har något skild uppfattning om schablonkostnad och transportbehov. Vi föreslår attett intervall mellan 40 - 45 bilar till en kostnad per bil på 39 000 kr till 45 000 kr ska överföras. Antalårsarbetare som beräknas överföras är 45 heltidstjänster samt 3,2 tjänster som redan i dag ärallokerade till kommunerna genom avtal om köpta tjänster beställda av familjeläkare. Det innebär attett belopp motsvarande en bil per anställd föreslås överföras.3

Not 10, Lokaler.Lokalkostnaderna är beräknade utifrån antagandet att 2 årsarbetare behöver 1 rum på 15 kvm.Hyran är beräknad till 944 kr per kvm och är i överensstämmelse med Landstingets internakvadratmeterpris för vårdcentral.Not 11, Tekniska hjälpmedelI genomförd enkät riktad till familjeläkarmottagningarna under veckorna 39 och 40 ingick i uppdragetatt redovisa antalet registrerade hemsjukvårdspatienter under en viss dag, 2008·09·26.Dessa patienter, 1002 personer, ligger till grund för uppföljning av förskrivna hjälpmedel.Av dessa hade 801 personer förskrivna hyrhjälpmedel vars sammanlagda kostnader har kunnat tasfram via hjälpmedelscentrum. Hyreskostnaderna exkluderar i denna sammanställning nivå-lhjälpmedel(slemsug, inhalator, TENS, el-rullstolar m.m.) som enligt gällande fördelning av kostnaderfinansieras helt av landstinget.Förutom dessa hyrhjälpmedel finns en viss mängd försäljningshjälpmedel. Dessaförsäljningshjälpmedel kan ej härledas exakt till enskilda personer men kan beräknas för gruppeneftersom den totala intäkten vid hjälpmedelscentrum till 10 % består av försäljningshjälpmedel ochtill 90% av hyreshjälpmedel.Den totala kostnaden för tekniska hjälpmedel har på detta sätt beräknats till 3,9 mkr.Not 12, AntidecubitushjälpmedelDessa hjälpmedel överförs i sin helhet till kommunerna. Uppgifterna om antidecubitushjälpmedel ärhämtade från försäljnings- och hyreskostnader debiterade från Hjälpmedelscentrum för periodenjanuari till september 2008 och omräknat till helårsvärden.Not 13, InkontinenshjälpmedelTill grund för överföring av inkontinenshjälpmedel finns primärvårdens budget för inkontinens för år2008. Arbetsgruppen och även verksamheten har haft svårigheter att uppskatta den andel somhänförs till hemsjukvårdspatienter och hembesök. Vi har i beräkningarna uppskattat andelen till 35 %med ett intervall på + - 10 %. Det är samma andel som har använts vid växlingen i Kalmar län. Denandel som senare ska användas bör fastställas av någon med större verksamhetskännedom änarbetsgruppen för ekonomi.Not 14, FärbrukningsmaterialKostnaden är baserad på den förbrukning av förbandsartiklar och allmänt sjukvårdsmaterial somskett hos de landstingsanslutna vårdcentralerna för år 2008. Sedan har en faktor på 1,5 multipliceratsför att täcka kostnader hos de privata vårdgivarna. Vidare har antagits att hemsjukvårdens andel ärdensamma som för de tekniska hjälpmedlen.Not 15, RISIV-avtal4

Kostnaden för utfallet av RISIV-avtalen för 2008 har i sin helhet beräknats överföras tillprimärkommunerna. En specifikation per kommun biläggs denna rapport.Not 16, SjukgymnastikDe antal besök som sjukgymnaster har gjort hos hemsjukvårdspatienter baseras på den statistik inomfamiljeläkarsystemet som finns för år 2007. Dessa besök har multiplicerats med priset för normaltaxaenligt förordningen om ersättning för sjukgymnastik för år 2008.Not 17, Övrigo kostnoderI begreppet övriga kostnader ingår det som inte tidigare har specificerats bl a datorer, data- ochtelekommunikation, rehabilitering och företagshälsovård, friskvård, arbetskläder mm. Arbetsgruppenhar uppskattat ett schablonbelopp per anställd till 35 000 kr, vilket utgör 3 % av kostnaderna föreOH-kostnad.Not 18, OverheadkostnoderDet föreligger skillnader i arbetsgruppen i uppfattning om overheadkostnader ska ingå i en överföringeller inte. Landstinget hävdar att i uppdraget för arbetsgruppen för ekonomi endast ska ingåberäkningar av särkostnader. Frågan om overheadkostnader får hänskjutas till förhandling.Inför uppstarten av Gemensamma nämnden för hjälpmedel och andra samverkansfrågor år 2000tillfördes kommunen ansvaret för nivå 2 hjälpmedel i särskilda boendeformer. Ingen skatteväxlingskedde i och med denna förändring och Landstinget Västmanland har årligen utbetalt ersättning tillVästmanlands kommuner. Arbetsgruppen noterar att den skatteväxling av tekniska hjälpmedel nivå 2som beslutats i Gemensamma Nämnden som inte genomförts bör göras i samband med dennaskatteväxling. Frågan har tagits upp hos Gemensamma Nämnden.Om en verksamhetsövergång av personal kommer att ske bör kostnader för aktuellsemesterlöneskuld hanteras i avtal som en engångsreglering och inte ingå i beloppet förskatteväxling.En skatteväxling mellan kommun och landsting medför förändring av de länsvisa skattesatserna.Detta i sin tur påverkar utjämningssystemet. Ett utlåtande från SKL:s ekonomienhet bör inhämtas föratt kontrollera om förändringarna i utjämningssystemet medför ytterligare effekter utöver det renaskatteväxlingsbeloppet. Likaså bör förfrågan göras om kalkylerna för skatteprognoserna kananvändas i simulering av effekterna.En skatteväxling påverkar även underlaget till Regeringens budgetproposition. En förfrågan bör ävengöras när begäran om skatteväxling skall lämnas in utifrån budgetpropositionen.5

2009-04-15,Beräkning skatteväxling - utifrån 2008 års kostnadsnivå, iI,I[I I iAlternativ 1; HoS-insatser egenvård, 25 % och Läkemedelsgivning egenvård 40 %------ I1 I notPersonali,dsk (Hemsjukv o hembesök - !andst) 23,ilQ1, 25255 105463811 1_..,-----at (Hemsjukv o hembesök - landst) 5,61 , 23470 2310229i , "'2usk (Hemsjukvo hembesök - landst) 2,31 20127 8157751 I 3, ,usk (delegerad hemsjukv - kommunerna) 11,38 20127 4018837,I 4,-Helgtjänstgöring , 422944 --,.-5Arbetsledning3200011116544 ' 6Utbildningskostnad 145, 1~1 10000-'-----::451 0001 7- -,."Köpta insatser beställda av familjeläkare 3,21 25255 14180011 8Bilar 39000 kr I st 40,6 1583010' 9c-,--'". ----------Lokaler, 7,5 kvm per anst I 45,1 31930810I 123002028 ITekn hjm--,,I,3904000 11,Antidecubitus 100%! 304390 304390 12Inkont 35%1 10208000 3 572 80~ ! 13Hjälpmedel totalt ._----, 7781190'Förbrukningsmaterial , 350000 14, ,---_._-- -RISIV i 22207000 ! 15,,Arboga 1 0530001Sala I 1 333000Hallstahammar I 1 080000,--Kungsör 517000 , ,Köping 1 806000 I ,-----,Surahammar 650000Skinnskatteberg 373000,iNorberg I 479000Fagersta 955000Västerås 13961000,"I",- "._-Sjukgymnastik 575 2891 166 175 16,Övriga kostnader 45,11 35000' 1 578500 , 17,23951 675 ,Delsumma 550848941,IOH-kostnad O %,18BELOPP ATT SKATTEVAXLA 55084894,._.- 1-----,Kom ihåg: ,Skatteväxling tekniska hjälpmedel görs samtidigt som denna skatteväxling (6 564 900 kr)i,Beräknad skatteväxling bilaga rapport del 2,xls Översikt alt 1

..... ,2009-04-15Beräkning skatteväxling - utifrån 2008 års kostnadsnivå !IIAlternativ 2; HoS-insatser egenvård, 5 % och Läkemedelsgivning egenvård 10%,fII001Personal!I !,d~,~ _____\.~~_f!1sjukv o hemb~_~_~_~_~~_~_~_~~) + 23,80 25255 10546381 !! 1-at (Hemsjukv o hembesök - landst) 5,61 23470 . 23102291 I2~k(HemSjUkV o hembesök - landst) I 2,31 20127 8157751 i 3- -usk (delegerad hemsjukv - kommunerna) 16,94 20' 127 598126914,,,Helgtjänstgöring-4229441 I s'Arbetsledning 21 32000 1116544' I 6-Utbildningskostnad 50,66 10000 506569, 7~~ insatser beställda av familjeiåkare 3,2i 252551 14180011 8r---' . I , ,----I, _______ 1 , . ...,------------ '-'-i 1 -1 r-Bilar 45 000 kr I st50,71 21275921 9Lokaler, 7,5 kvm per anst I 50,71 3586511 , 10I , -256039541 ,-Ii ,-Tekn hjm l 3904000] I11Antidecubitus , 100% 304390 12Inkont 35%1 10208000 3 ;~~ ;6~1 I13-Hjälpmedel totalt 1 77811901 _.1 I -Förbrukningsmaterial 3500001 14IJRISIV- , -22207000' 1s1Arboga I 1 053000 I fSala , 1 333000 I 1Hallstahammar ! 1 080000Kungsör , 517000-Köping 18060001Surahammar I I 650000-Skinnskatteberg 373000Norberg 479000Fagersta 955000Västerås 13961000Sjukgymnastik 575 289 166 175,16Övriga kostnader 45,1-35000 1 578500 17,~23951 675 IiDelsumma 57686820 ,_. - -Preliminär OH-kostnad 5 % 1 2884 341 18IBELOPP ATT SKATTEVAXLA 60571 161,IKom ihåg:Skatteväxling tekniska hjälpmedel görs samtidigt som denna skatteväxling (6 564 900 kr)IIBeräknad skatteväxling bilaga rapport del 2.xls Översikt alt 2

2009-04-15Beräkning skatteväxling - utifrån 2008,års kostnadsnivå,IIIIAlternativ 3; HoS-insatser egenvård, 40 % och Läkemedelsgivning egenvård 60% I-- r--, Inat~- --PersonalI-dsk (Hemsjukv o hembesök - landst) 23,80' 25255 10546381' I 1at (Hemsjukv o hembesök - landst) 5,61 23470 2310229 I 2+--=usk (Hemsjukv o hembesök - landst) 2,31 20127 8157753.0._- --usk (delegerad hemsjukv - kommunema) 7,51 20127 2653299 4-Helgtjänstgöring 422944 5Arbetsledning 2 320001 1116544 6Utbildningskostnad 41,23 10000 412333 7'Köpta Insatser beställda av familjeläkare 3,2,-252551 1418001 8Tekn hjm I , 3904000 _.11Antldecubitus 100%1 304390, 304390 12Inkont I 35% -l- 10 208 000 : 3572 800 13II::Ijälpmedel totaltI ' '7781190._- I, IFörbrukningsmaterial I , 350000 14,IIIRISIVI I .22207000 _.15Arboga I 1 053000 I----SalaI 1 333000 I-Hallstahammar I ! 1 080000~8ör,_.,IKöpingII ,5170001-1 806000 I-Surahammar I I 650000:Skinnskatteberg I - i 3730001,- - +-I._._---r----Bilar 39 000 kr f st 37,1 1 447287 9Lokaler, 7,5 kvm per anst 41,2 , 291 931I _.- ~_.0_. 21 434723--r-INorberg : 1 4790001 I,, Fagerstar-I , 9550001IVästerås I : 13961000,III ISjukgymnastik : 5751 289 166175 I ' 16Övriga kostnader 45,1 i 35000, 1 578500 I '17,23951675 IDelsumma1 I, 53517 589,,Preliminär OH-kostnad O % i O 18IBELOPP ATT SKATTEVAXLA I-53517 589Kom ihåg:Skatteväxling tekniska hjälpmedel görs samtidigt som denna skatteväxling (6 564 900 kr)-Beräknad skatteväxling bilaga rapport del 2.xls Översikt alt 3

Egenvård Idelegerad vårdAlt 1, 2 och 3:Räknat på olika varianter av egenvårdsinsatser.Alt 1 Hos-insatser 3800 75% 2850egenvård 25%12850 26 10 60 12350 timLäkemedel 15200 60% 9120egenvård 40%19120 26 3 60 11856Landstingets alternativ 24206 1660 14,58n11,38Alt 2 Hos-insatser 3800 95% 3610egenvård 5%13610 26 10 60 15643 limLäkemedel 15200 90% 13680egenvård 10%113680 26 3 60 17784Kommunernas alternativ 33427 1660 20,14All 3 Hos-insatser 3800 60% 2280egenvård 40%12280 26 10 60 9880 timLäkemedel 15200 40% 6080egenvård 60%16080 26 3 60 7904~16,9417784 1660 10,71~7,51

o:."·o:.VKLVÄSTMANLANDS••-:.':.Kommuner & landstingFörnamn Efternamn, telefonnummerViktig information angående skatteväxling iVästmanland, kollektivtrafikmyndighet ochhemsjukvård - beslutsunderlag till kommunernaI samband med att kommuner och landsting fattar beslut omskatteväxling mellan huvudmännen gäller följande.Beslut om skatteväxling ska vara Finansdepartementet tillhandssenast den 30 september 2011 som underlag för korrigering iutjämningssystemen.Det innebär att kommunstyrelsen behöver ta beslut absolut senast iaugusti och fullmäktige i september 2011.Finansdepartementet behöver följande underlag för korrigeringar iutjämningssystemet.Avseende kollektivtrafiken - delar av verksamheten växlas tilllandstinget• Beslut om skatteväxling med öresnivån. omfattningen avväxlingen och från vilket datum skatteväxlingen ska gälla medkopior på beslut från alla fullmäktigeförsamlingar i länet.• För län där delar av verksamheten växlas över till landstingetbehövs även beslutsformuleringar med begäran om korrigeradkostnads ut jämning avseende kollektivtrafik t exKommunen beslutar att tillsammans med övriga kommuner iVästmanland begära att standardkostnaden ikollektivtrafikmodellen för utjämningsåret 2012 för kommunernai länet ska uppdateras utifrån den nya kostnadsfördelningensom kommer råda efter skatteväxling i enlighet med bifogadtabell.För kommunen gäller att standardkostnaden ska uppdaterasutifrån att kommunens andel av länets kollektivtrafikkostnader ienlighet med bifogad tabell efter skatteväxling kommer attuppgå till x%.Tabellen ska innehålla kommun och kostnadsandel efterväxling:Kommun A 10 %Kommun B 37%Kommun C 20 % etcSumma 100 %

':.':.':.\ I K L VÄSTMANLANDS.... ':. V Kommuner & LandstingDatum2011-07-11DmSida2(2)Förnamn Efternamn, telefonnummerAvseende hemsjukvården - hela verksamheten växlas tillkommunerna• Beslut om skatteväxling med öresnivån, omfattningen avväxlingen och från vilket datum skatteväxlingen ska gälla medkopior på beslut från alla fullmäktigeförsamlingar i länet.• För län där hela verksamheten växlas över behövsbeslutsformulering med begäran om att justera den länsvisaskattesatsen t exKommunen beslutar att tillsammans med övriga kommuner iVästmanland begära att standardkostnaden för utjämningsåret2012 för kommunerna ska uppdateras utifrån den nyakostnadsfördelningen som kommer att råda efter skatteväxling.Då all hemsjukvård växlas över till kommunerna kommerlandstingets kostnad helt att försvinna.Detta medför att landstinget har noll % av länetshemsjukvårdskostnader. Detta medför att alla kommuner i länetkommer att få enhetligt tillägg i kronor per invånare.Underlag till ovanstående förslag kommer via landstinget från Derk deBeer på SKL.Monika Eriksson BertilssonDirektör på VKL

":,':,':,\ IKl VÄSTMANLANDS~ B. B. V Kommuner & LandstingMonika Eriksson BertilssonDatum2011-07-07Dm1 7,,,,ALt\ KOMi\i1!JNKommunstyrelsens 'förvaltningSidaInk.#;Dia.~//,Beslutsunderlag för övergång av verksamhet ochskatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län, införstyrelsens telefonmöte 13 juli 2011./lJijBakgrund och beslutsprocessVKL genomförde under 2008 och 2009 en utredning om förutsättningarna för ändrathuvudmannaskap för hemsjukvården i Västmanlands län. Utredningen innehållerdels resultatet aven enkätundersökning i verksamheten dels en beskrivning av vadverksamheten innebär. Utredningen har genomförts i ett brett partssammansattprojekt under ledning av VKL.VKL:s styrelse godkände hemsjukvårdsutredningen (2009-0S-08)och styrelsen hadetidigare beslutat om (2008-12-19) en tvärpolitisk förhandlingsgrupp som tillsattes medsyfte att förhandla fram en nivå för skatteväxling,Förhandlingsgruppens arbete medförde att man blev överens om att en skatteväxlingmellan huvudmännen är den bästa lösningen för länets medborgare i form avbrukare och patienter. Rapporter lämnades kontinuerligt till styrelsen.Styrelsen återremitterade ärendet till förhandlingsgruppen 2010-02-10.Förhandlingsgruppen avbröt förhandlingarna om nivån för skatteväxling under våren2010 då flera kommuner framförde att de inte kunde godkänna landstingets förslagtill nivå på skatteväxlingen.Ett arbetsmaterial som diskussionsunderlag förelåg till förhandlingsgruppen den 26augusti 2010 från direktören med förslag om växling på en högre nivå än landstingetföreslagit. Förhandlingarna avslutades efter en ingående diskussion utanöverenskommelse om nivå för skatteväxling.Valutgången 2010 innebar ett skifte av majoriteten i Landstinget och i Västerås Stadoch den nya majoriteten i landstinget (s) valde att förhandla fram en lösning inompartigruppen (s) samt (v) i länet. En preliminär överenskommelse med enskatteväxling på 16 öre gjordes under försommaren 2011.En skatteväxling är önskvärd att genomföras till årsskiftet 2011-2012 samtidigt somen skatteväxling sker för den nya kollektivtrafikmyndigheten.Ett arbetsmaterial för hur tid plan och beslutsprocess kan samordnas hoshuvudmännen samt en kort beskrivning av verksamhetsöverföringen förelåg påVKL:s styrelsemöte den 17 juni 2011.iDen borgerliga majoriteten i Landstinget valde att reservera sig mot beslutet och deborgerliga kommunföreträdarna (Västerås och Hallstahammar var närvarande) beslötatt bifoga ett särskilt yttrande om hur ärendet hanterats. I.

':.':,':.\ l K L VÄSTMANLANDS-. ~ ~ V Kommuner & LandstingDatum2011-07-07Dm2(7)SidaMonika Eriksson BertilssonStyrelsen uppdrog åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett PerCapsulam beslut till den 1 augusti 2011 som huvudmännen har att ta ställning till irespektive församling i kommuner och landsting så att beslut kan tas avhuvudmännen senast under september 2011.Utredningens vision och innehållHemsjukvårdsprojektet arbetade fram en gemensam vision i länet för hemsjukvården"Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. Enindividualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet.Insatsema skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Etthälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården"Hemsjukvårdsverksamheten överförs till kommunerna i enlighet med tidigareutredning (se slutrapport men bilagor 2009:3, bilaga 2, sid 1-9). Den utredningenföreslår i korthet:• Den hemsjukvård som är aktuell vid ett övertagande avhemsjukvården till kommunerna är de hemsjukvårdsinsatser somavgränsas av primärvårdens uppdrag. Gäller insatser som intemeddelas av läkare.• Gäller samtliga patientkategorier och insatser inomfamiljeläkaruppdraget, utom barn under 18 år. Barn under 18 årtillhör generellt specialistsjukvård.• Enligt utredningens förslag gäller det även tillfälliga hembesök förpersoner ej inskrivna i hemsjukvården och erbjuds efter medicinskbedömning de patienter som ej kan ta sig till mottagningen(tröskelprincipen).• Gäller dygnet runt, både akuta och planerade besök, eftermedicinsk bedömning• Rehabilitering. Kommunernas ansvar blir rehabilitering i särskildaboenden, för hemsjukvårdspatienter i ordinärt boende för personeröver 65 år samt för personer under 65 år med varaktigafunktionshinder och återkommande rehabiliteringsperioder.Nuvarande s k risiv-avtal ingår, dock ej specialisthabiliteringen iVästerås.Gränssnitt bör beskrivas ingående i våra gemensamma processer.• Inom habilitering och LSS-ärenden överförs de insatser som hörtill familjeläkaruppdraget, dock inte för barn under 18 år

':.':.':.\ IKL VÄSTMANLANDS.. ~ ':. V Kommuner & LandstingDatum2011-07-07Dm3(7)SidaMonika Eriksson Bertilsson• Medicintekniska produkter-Hjälpmedel oförändrat de ingår inte i underlaget, gemensammanämnden kvarstår som beslutande organ och landstinget har kvarmedel för detta. Den nuvarande ansvarsfördelningen behållsinitialt. I växlingen ingår de medel som landstinget betalar tillkommunerna via VKL för hjälpmedel i särskilda boenden.• Förbrukningsartiklar - kostnadsansvaret följer förskrivandehuvudman.• Demensvård: hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet, som intemeddelas av läkare blir ett kommunalt ansvar, förutom utredningoch behandling av demenssjukdom.• Den basala palliativa vården som bedrivs i primärvårdsanslutenhemsjukvård blir kommunens ansvar. Sjukhusvård som bedrivs ipatientens hem ingår inte.Punkterna 5 och 6 utreds f n aven partsammansatt grupp mellan landstinget ochkommunerna som tjänstemannaberedningen tagit initiativ tillUtredningen hänvisar ofta till familjeläkarprogrammet och det avser naturligtvis detprogram som gällde vid utredningstiden alltså 2008 - 2009 vilket är av vikt omfamiljeläkarprogrammet ändras innan kommunaliseringen införs.FramtidUtmaningarna i hälso- och sjukvården är stora - idag och under de kommande åren.Den medicinska och medicintekniska utvecklingen är stark och det föreligger ettsuccessivt ökande kostnadstryck som ställer ansvariga huvudmän i kommuner ochlandsting inför krav på strukturer som stödjer öppna (och delvis gemensamma)prioriteringar, process- och flödestänkande såväl som omprövning av hur och varvård ska ges.Det som är högspecialiserad vård idag är morgondagens länssjukvård ochlandstingen kommer sinsemellan att behöva enas om vilket utbud som ska erbjudasvar på länssjukvårdsnivån. Det som är sjukhusvård idag kommer inom snar framtidat! ges i hemmet och definieras som hemsjukvård.Vi kan också konstatera att en relativt liten andel patienter konsumerar en stor andelav de producerade vårddagarna i akutsjukvården. Fler patienter, t.ex. de mest sjukaäldre och cancerpatienter, behöver få sin vård utanför akutsjukvården. Den näravården - såväl primärvård som hemsjukvård och avancerad hemsjukvård - behöverstärkas.

':.':.':.VKL VÄSTMANLANDS~.... Kommuner & LandstingDatum2011-07-07Dm4(7)SidaMonika Eriksson BertilssonDen skatteväxling som nu föreslås är ett led i denna utveckling och innebär enomfördelning av resurser mellan huvudmännen då skatteväxlingen sker på en högrenivå än vad som motsvarar de kostnader landstinget har för hemsjukvården idag. Detberor i sin tur på att Landstinget Västmanland har haft betydligt färre inskrivna ihemsjukvården än andra landsting av ungefär samma storlek.Kommunerna är också medvetna om att en verksamhetsövergång innebär ensatsning från kommunernas sida på en förstärkt hemsjukvård varför kostnadsökningöver tid är att förvänta på den primärkommunala sidan. De är av stor vikt attkommunerna i samband med övergång av hemsjukvården definierar, analyserar ochbeslutar hur ansvaret tas över och hur kommunerna vill organisera sin verksamhet.Samarbetet mellan kommunerna och landstinget behöver utvecklas för att mötabehoven hos invånarna - särskilt de mest sjuka äldre - på ett bättre sätt än vad vi göridag. Det avtal som nu träffas ska därför omfatta ett gemensamt process- och flödesinriktatarbete som möjliggör att invånaren/brukaren/patienten får rätt vård, på rättplats, i rätt tid med adekvat kompetens på det samhällsekonomiskt mestkostnadseffektiva sättet.Förslag till organisation för genomförandeDet är av stor vikt att en politisk styrgrupp tillsätts för att konfirmera och stödjaverksamhetsövergången under projekttiden. Styrgruppen ansvarar för förtydligandenav direktiv och inriktningsbeslut om överföring av ansvaret för hemsjukvården tillkommunerna och skatteväxling.ProjektstyrningStyrgruppen förslås bestå av det utökade presidiet som utgörs av:Ulla Persson (s) VästeråsElisabeth Unell (m) VästeråsElizabeth Salomonsson (s) KöpingDenis Norström (s) LandstingetJuha Rundgren (v) LandstingetTorsten Källberg (fp) LandstingetPer-Olof Rapp (s) SalaStig Henriksson (v) FagerstaOlle Ytterberg (s) Arboga samtKenneth Östberg (s) ansvarigt landstingsrådEn ledningsgrupp med ansvar förverkställande av verksamhetsöverföring frånlandstinget till kommunerna i enlighet med de politiska beslut som fattas.Ledningsgruppen föreslås bestå av ledande tjänstemän från verksamhetsområdet.De ska också följa det operativa arbetet och kontinuerligt erhålla avrapportering frånprojektledaren med möjlighet till justeringar och kompletteringar.Ledningsgruppen kan förslagsvis ha följande sammansättning:

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS-.':.':.Kommuner & landstingDatum2011-07-07Dm5(7)SidaMonika Eriksson BertilssonLandstingsdirektör samt 3 personer utsedda av direktörenSocialchefer från alla kommuner som önskar deltaBiträdande kommunchef från Sala kommunDirektör Västmanlands kommuner och landstingArbetet kommer att vara av stor vikt för socialnämnderna eller motsvarande politiskagrupperingar i landstinget varför socialberedningen i VKL föreslås vara referensgruppoch erhålla kontinuerliga rapporter från projektet och därmed också ha möjligheter attframföra sina synpunkter under arbetets genomförande. Det innebär att politikerna iberedningen också kan uppdatera sina politiska församlingar (socialnämnder ochutskott) kontinuerligt vilket har stor betydelse för nämndernas framtida ansvar.ProjektorganisationEn projektledare tillsätts av VKL som gärna kan komma från någon av huvudmännenmen god kunskap om hemsjukvården och angränsande verksamheter. VKL har förnärvarande inte någon resurs som kan ta sig an uppgiften utan att något annat måsteprioriteras bort. VKL har inte heller någon arbetsplats att erbjuda en sådan resursutan att vi måste göra en del mindre investeringar (möbler, pe, mobil).Projektledarens uppgift är att se till att innehållet i verksamhetsöverföringen följer deöverenskommelser som huvudmännen beskrivit i utredningen som presenterats frånVKL, 2009:3. Att implementeringen blir så lika som möjligt i alla kommunerna och atthuvudprojektet stödjer implementeringen i kommuner och landsting med processochmetodstöd samt rapporterar till styrgrupp och ledningsgrupp och dokumenterarverkställandet. Hänsyn till lokala förutsättningar ska göras men en gemensam syn påvision och verkställighet ska finnas.Varje kommun utser minst en representant som ingår i projektgruppen ochlandstinget utser 2-3 personer som ansvarar för att arbetet genomförs hoshuvudmännen.Lokala projektgrupperKommuner och landsting föreslås skapa egna projektorganisationer på hemmaplanvarav en representant ingår i VKL:s projektgrupp. Syftet med lokala projektgrupper äratt kommunicera vad skatteväxlingen innebär i innehåll till chefer och medarbetareoch att bemanna verksamheten oavsett om befintlig personal i landstinget väljer attbyta arbetsgivare eller inte.Om kommunen väljer att begränsa utökningen av personal krävs ett projekt somansvarar för att implementera de gemensamma processer mellan huvudmännen somkrävs för en effektiv hantering av äldrevården. Samarbete mellan landstingetsprimärvård och kommunerna blir av stor betydelse för resultatet.Även en övergång av verksamhet som avser delar av tjänst måste hanteras iverksamheten. Det är också av stor vikt att innehållet i ett övertagande avhemsjukvården står klart för alla medarbetare i kommunerna så att växlingen får debeskrivna och efterfrågade effekterna. Kommunerna får här en möjlighet till enhelhetssyn som ska planeras och förvaltas och landstinget ska koncentrera sina

0:.".0:. V K L VÄSTMANLANDS...... Kommuner & LandstingDatum2011-07-07Dm6(7)SidaMonika Eriksson Bertilssonresurser på sjukhusansluten eller sjukhusvård. Gemensam vårdplanering är ett viktigtmål att genomföra och är en självklar del i den gemensamma processbeskrivningen.Kommunikation och informationI processbeskrivningen som förelades styrelsen den 17 juni så föreslås att enkommunikatör knyts till projektet för att stödja huvudmännen med planering av dialogoch kommunikation av övergång av verksamhet.Det är av stor vikt att den information som ges om projektet är tydlig och samordnadmellan huvudmännen så att budskapet uppfattas så lika som möjligt. Målet är attberörda parter ska känna sig uppdaterade och delaktiga. Om information läggs ut påhuvudmännens hemsidor bör detta samordnas så att budskapet blir detsamma.Frågor och dialog bör ske med speciellt utvalda personer hos respektive huvudmansamtidigt som det är av stor vikt att alla chefsnivåer får likartad information och kan11 svara på medarbetarnas frågor.~ Föreslås att en speciell resurs knyts till projektledaren för att arbeta med~ kommunikationsplan. Insatsen är särskilt viktig initialt i projektet.§~ Överföring av verksamhet - personal8 Överföring av personal ska ske enligt de principer som är beskrivna i utredningen. Eno-~ s k verksamhetsövergång enligt arbetsrättsliga principer innebär att mer än 50% av"8 en tjänst byter huvudman. Huvudmännens inriktning är att nuvarande personal ska~ erbjudas anställning hos kommunerna i så stor utsträckning som möjligt så att§ behovet av kompetens och resurser tillgodoses.oSärskild vikt bör läggas vid överföring av resurser för sjukgymnaster ocharbetsterapeuter, kan personal överföras och delas mellan fler kommuner eller kankommunerna på annat sätt säkra verksamheten.Arbetsterapeuter utgör en liten del av helheten varför särskild analys av lösningenbör genomföras.AvtalsskrivningProjektet ska också ansvara för att skriva avtal/överenskommelser om perioden framtill att verksamheten överförs, enligt förslaget 1 september 2012. Avtalen ska regleraden ersättning som kommunerna ska betala till landstinget, under perioden frånskatteväxlingen till att kommunerna har det fullständiga ansvaret, från 1 januari 2012t o m 31 augusti 2012.Ersättningen ska motsvara överfört belopp via skatteväxlingen och beräknas av SKL.En aktuell avstämning av antalet inskrivna i hemsjukvården bör göras t ex vidkommande årsskifte. Om de aktuella siffrorna avviker stort från de som framkom iutredningen bör huvudmännen överväga att justera ersättningsnivån.Avtalet föreslås också innehålla ett antal avstämningspunkter som innebär enberäkning av antalet personer inskrivna i hemsjukvården och antalet hembesök,förslagsvis kan detta ske vid projektets början och i samband med att projektet

~~~\ IKL VÄSTMANLANDS~ ':. ':. V Kommuner & LandstingDatum2011-07-07Dm7(7)SidaMonika Eriksson Bertilssonavslutas. Om avvikelserna är för stora i förhållande till utredningens siffror bör förhandlingarom reglering mellan huvudmännen kunna upptas.Ekonomi - finansieringKommuner och Landsting föreslås bekosta en heltids projektledare och en halvtidskommunikatör för införandet som kan behandlas i samband med 2012 års budgethos kommuner och landsting. VKL:s budget för 2012 är redan fastslagen ochrekommenderad huvudmännen.För 2011 kan förslagsvis VKL bidra med resurser för dessa tjänster från eget kapitalför att arbetet ska komma igång så snart som möjligt. Eventuell extern rekrytering avkompetenta personer kan ta upp till två månader. Troligtvis kommer det vara möjligtatt starta projektet till fjärde kvartalet 2011.Kostnaderna uppgår till uppskattningsvis 1,3 miljoner sek på årsbasis för 1,5 tjänstinkluderat kostnader för resor, traktamenten och övrigt, varav ca 0,3 miljoner 2011.Undertecknad föreslår att landstinget står för 40% av kostnaden och kommunerna60% på motsvarande sätt som huvudmännen finansierar VKL:s kärnverksamhetidag.Monika Eriksson BertilssonDirektörVästmanlands kommuner och landsting

':.':,':·v K L VÄSTMANLANDS..... Kommuner & Landsting l (4)Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med VästmanlandsKommuner och LandstingDatum: 17juni2011Tid: Kl. 14.00 -15.30Plats: Best Western Mälaren Hotell o Konferens, Västerås (f.d. Hakonsgården)Beslutande:Ulla PerssonElizabeth SalomonssonGatarina PetterssonAsa ErikssonDenise NorströmStig HenrikssonJuha RundgrenPeter RistikartanoElisabeth UnellHans StrandlundMikael DamsgaardTomas HögströmBirgitta Andersson T o m §7Maria Dellham Fr o m § 8Torsten KällbergMaria Lindelöfordf.(ersätter Olle Ytterberg)(ersätter Per-Olov Rapp)(ersätter Marlene Andersson)(ersätter Anders Röhfors)(ersätter Garola Gunnarsson)(ersätter Garola Gunnarsson)Ersättare:Lars AnderssonPelle StrengbomBritt-Inger FröbergLars ErikssonMaria Dellham T o m §7Anna LundbergÖvriga:Kenneth ÖstbergMats GunnarssonNils-Erik GustafssonJohan LunnerAke JanssonIng-Marie EnkvistMonika Eriksson BertilssonLandstingetLandstingetLandstingetVKUTaltidningenVKLVKLVKL§ 1Justering av protokollTill att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Juha Rundgren.

~··~v K l VÄSTMANLANDS~ ':... Kommuner & landsting 2 (4)INFORMATIONSÄRENDEN§ 2Uppföljning Citybanans MedfinansieringElisabeth Unell ger en lägesrapport om det fortsatta arbetet/diskussionerna gällandeCitybanan. Nästa möte äger rum den 28 augusti. Sträckan Tomteboda-Barkarby har inteslutligt finansierats. För att Citybanan ska få full effekt bör större delen av denna sträckavara utbyggd före 2017 då Citybanan beräknas tas i drift. Dialog förs om finansieringen.VKL fortsätter alt bevaka och följa upp ärendetStyrelsen tackar för informationen.§ 3Länsplan - LägesrapportMonika Eriksson Bertilsson ger en lägesrapport i arbetet med att ta fram en länsplan.Projektorganisationen är under tillsättande.28/6 preliminärt datum för dialog med ledande ljänstemän från kommuner och landstingom det fortsatta arbetet.22/9 ny länsresa planeradStyrelsen tackar för informationen.§ 4KollektivtrafikmyndighetenAke Jansson informerar om det fortsatta arbetet med Kollektivtrafikmyndighet.Av informationen framgick alt det återstår åtskilligt arbete gällande samarbetsavtal,organisation och värdering och fördelning av företagets tillgångar.Styrelsen tackar för informationen.§ 5Rapport om arbetet omkring slussen i SödertäljeElisabeth Unell rapporterar om alt arbetet med Södertälje kanal och slussen fortlöper.VKL bevakar ärendet tillsammans med berörda parter och länets gemensamma stöd ifrågan är av stor vikt.Styrelsen tackar för informationen§ 6Rapport från alla huvudmän och läget i samarbetsavtalet om flyktingar till"länetRepresentanter från respektive kommun ger en nulägesrapport gällande samarbetsavtaletom flyktingar till länet. Frågan kommer att återupptas på kommande styrelsesammanträdenmed en utförlig rapport från Vård- och omsorgsberedningen. Kommunerna är särskiltintresserade \lv AF:s framsteg i sin nya roll att ta huvudansvar för insatserna."Styrelsen tackar för information

~~~VKl VÄSTMANLANDS~1 ':.... Kommuner & Landsting 3 (4)BESLUTSÄRENDEN§ 7Hemsjukvården - överenskommelse i länetKenneth Östberg ger en historik gällande arbetet med Hemsjukvårdutredningen i länet.Efter omfattande förhandlingar har Landstinget Västmanland och länets kommunerkommit fram till en principlösning som innebär att landstinget skall tillföra kommunerna0,16 skattekronor i utbyte mot att Hemsjukvården överförs till kommunerna,Bifogat arbetsmaterial beskriver förutsättningarna för att hantera beslutsprocessen iärendet. (Bilaga 1), Skatteväxlingen är avsedd att ske per den 1 januari 2012 medanverksamhetsöverföringen föreslås ske senast 1 september 2012, Gemensamtbeslutsunderlag återstår innan beslut kan fattas,Utredningsgruppens förslag är att direktören för VKL får i uppdrag att formulera ett förslagtill beslut i samarbete med representanter från huvudmännen,Ajournering begärdes,Efter återupptagen förhandling beslutar styrelsenattuppdra åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett beslut PerCapsulam till den 1 augusti 2011 som kommuner och landsting har att ta ställningtill.Kommunernas borgerliga ledamöter i VKL:s styrelse lämnar särskilt yttrande, Bilaga 2,Mot förslaget reserverar sig alliansen i Landstinget enligt bifogade reservation, Bilaga 3,§ 8Studieresa 7-9 september 2011Styrelsen beslutade den 13 maj 2011 att uppdra till kansliet att utreda möjligheterna ochkostnaderna för en benchmarkingresa till Champagne Ardenne som ett led i att skaparelationer med en region där framtida samarbetsprojekt kan bedrivas, Direktörenpresenterar ett förslag på program som styrelsen ger sitt godkännande att gå vidare med.Önskemål om besök i näringsliv och vårdsektorn framfördes,Styrelsen beslutaratt godkänna framlagda förslag till program för vidare bearbetning samtatt hemresan äger rum den 10 september 2011§ 9Övriga ärendena)Rapport angående regionfråganLandstingsstyrelsens ordf, Denise Norström har ett uppdrag att träffa grannlänen för attdiskutera frågan, I flera län omkring oss har partidistrikten i länen pratat ihop sig om ettställningstagande. Stockholm är stängt för alla, Sörmland och Västmanland säger nej tillDalarna och Gävleborg, Jönköping har sagt nej till Östsam, Örebro vill vara medVästmanland,Nytt möte ska äga rum i augusti och frågan behandlas på Stockholm-Mälardalenspresidiemöte,Regionens ansökan kommer att vara underlag för bildande av ett statligt län enligt statensutredare,

~ •• ~ \I K l VÄSTMANLANDS":',-'':a V Kommuner & Landsting 4 (4)blKriscentrum för mänStig Henriksson - föreslår att vi ser på Kriscentrum för män i sitt sammanhang medBarnahus och Kvinnohus. En samordning med Länsstyrelsen och Västerås stadförutsätts. Ett förslag kommer att redovisas från Vård- och omsorgsberedningen påkomrnande styrelsemöte.§ 10Nästa sammanträdeStyrelsen beslutaratt nästa sammanträde äger rum den 7-10 september i samband med studieresa.Vid protokolletMonika Eriksson BertilssonJusterat:Ulla PerssonJuha Rundgren