12.07.2015 Views

System för kvalitetsarbete 2013-2015 - GIH

System för kvalitetsarbete 2013-2015 - GIH

System för kvalitetsarbete 2013-2015 - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4(24)BAKGRUNDFör att studenter och samhälle ska få en uppfattning om utbytet av den tid och de medelsom investeras inom högre utbildning utvärderar Högskoleverket (HSV) kontinuerligtkvaliteten på alla högskoleutbildningar i Sverige.Gymnastik- och idrottshögskolan har ansvar för kvaliteten i den verksamhet som bedrivsvid högskolan (HF 4§). De övergripande målen för verksamheten regleras i lag- ochförordningstexter och genom regleringsbrev. Utifrån dessa formulerar <strong>GIH</strong> sina egna målför verksamheten.<strong>GIH</strong>:s första kvalitetsutvecklingsprogram togs fram efter 1993 års högskolereform av dendåvarande utbildningsnämnden vid högskolan och fastställdes av högskolestyrelsen 1995.Programmet reviderades därefter genom ett rektorsbeslut 2003. Ett nytt och meromfattande system, ”<strong>System</strong> för <strong>kvalitetsarbete</strong> 2009-2012”, utvecklades av kvalitetsochutvecklingsrådet under hösten 2008 och beslutades av högskolestyrelsen i juni 2009.De främsta utgångspunkterna för de omarbetningar som nu har genomförts utgörs avanpassningar i förhållande till <strong>GIH</strong>:s nya organisation samt Högskoleverkets system förkvalitetsutvärdering 2011–2014, examina på grundnivå och avancerad nivå. Övrigautgångspunkter har varit de fördelar och nackdelar som vi upplevde med vårt förrasystem samt de generella slutsatser som redovisades av HSV i samband medgranskningen av <strong>kvalitetsarbete</strong>t vid landets övriga högskolor.MÅLKvalitetsarbetet skall säkerställa att högskolan som helhet når målen som regleras i lagochförordningstexter och regleringsbrev samt egen vision och egna mål.


6(24)GRUNDLÄGGANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCHÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTERKvalitetsarbetet vid <strong>GIH</strong> är en gemensam angelägenhet för högskolans personal ochstudenter och ska bedrivas aktivt av alla. Det ska utgöra en naturlig del av den ordinarieverksamheten och karakteriseras av pågående dialoger och en utveckling av alla synsätt,redskap och arbetssätt som både initierar och genererar kvalitet. Följande aspekter skadärför beaktas:– Den kvalitetssäkrande aspekten inriktas på att brister och styrkor i verksamhetenuppmärksammas samt att planerade och genomförda åtgärder analyseras ochföljs upp systematiskt.– Ett hållbart och välutvecklat ledarskap utgör en viktig grundförutsättning för<strong>kvalitetsarbete</strong>ts genomförande.– Ett väl fungerande <strong>kvalitetsarbete</strong>, som säkerställer och utvecklar verksamhetenoch som bygger på öppenhet, ömsesidighet och gemensamma värderingar, gerförutsättningar för en levande och positiv kvalitetskultur som medverkar till att<strong>GIH</strong> på ett framgångsrikt sätt når sina mål.– Metoder som används för att utveckla kvaliteten inom såväl utbildning,forskning som stödfunktioner ska vara relevanta och effektiva.– Kvalitetsarbetet ska genomföras med systematik och därmed realiseras enligt engemensam arbetsmodell samt utgöra en integrerad del av den övergripandeverksamhetsutvecklingsprocessen.– Kvalitetsarbetet ska vara begripligt och hanterbart och uppfattas sommeningsfullt och äga rum i ett konstruktivt samspel mellan högskolans ledning,medarbetare, studenter och avnämare under arbetsformer som stimulerar till ettaktivt deltagande.– Kvalitetsarbetet ska dokumenteras och vara tillgängligt på ett sätt som möjliggören analys och vidareutveckling för att skapa grund för en fortsatt utveckling.– Mål som formuleras inom verksamheten ska vara möjliga att följa upp medindikatorer som bildar underlag för kontinuerlig uppföljning förbättringsarbeteoch i lämpliga fall även som underlag för resursfördelning.


12(24)KVALITETSARBETE INOM FORSKNING OCHUTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅMålKvalitetsarbetet inom forskning och utbildning på forskarnivå ska tillförsäkra att <strong>GIH</strong>:bedriver en excellent idrottsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå.Interna styrdokument och riktlinjer1. Anvisningar för ansökningar om tid för forskning i tjänsten (Dnr 50-644/12)2. Anvisningar för ansökningar om projektstöd (Dnr 50-646/12)3. Anvisningar för ansökningar om resebidrag (Dnr 50-645/12)4. Anvisningar för ansökningar om publiceringsstöd (Dnr 50-648/12)5. Anvisningar för ansökningar om stöd tillinternationalisering (Dnr 50-647/12)6. Bedömningskriterier för ansökningar om <strong>GIH</strong>:sforskningsmedel (Dnr 50-643/12)7. Riktlinjer för antagning som oavlönad docent vid <strong>GIH</strong> (Dnr 50-642/12)8. Anställningsordningen (Dnr 10-712/10) innehåller information om vilka olikakategorier av lärare och forskare som kan anställas vid <strong>GIH</strong> samt vilkabedömningsgrunder som ska tillämpas.9. Regler och rutiner för utbildning på forskarnivå vid Gymnastik- ochidrottshögskolan * (Dnr 50-641/12)Kvalitetsindikatorer för uppföljning av forskning– Internationell publicering i referentgranskade tidskrifter– Externa anslag– Övrig publicering och vetenskaplig verksamhet* ”Regler och rutiner för utbildning på forskarnivå vid Gymnastik- och idrottshögskolan”anger bla riktlinjer för rekrytering och antagning av forskarstuderande, handledning,framtagning av individuella studieplaner, doktorandernas anställningsförhållanden,tillgång till infrastrukturella resurser samt examination och examenskrav. Här ges ävenanvisningar till studierektors och handledares roller i forskarutbildningen.


13(24)Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesser inomforskningenKvalitetsarbetet inom forskningen följer den övergripande årscykeln inomverksamhetsutvecklingsprocessen. En kontinuerlig dialog förs mellan FFN och rektorkring relevanta frågor som exempelvis nyrekrytering, budget och strategier i forskningsochforskarutbildningsverksamheten och i relation till uppställda mål. En kontinuerligdialog förs även mellan FFN och GUN. Genom att även återkommande arrangera ochdelta i seminarier om faktorer av betydelse för forskningskvalitet stimuleras ett kritiskttänkande och en innovativ attityd till den egna forskningsverksamheten.Strategiska nyrekryteringarDenna process genomförs kontinuerligt i syfte att göra bemanningen inom <strong>GIH</strong>:s olikaforskningsområden så stark som möjligt. För att säkerställa konkurrens och kvalitet skerall nyrekrytering genom externa utlysningar.Stöd till internationell publiceringKvalitetsmässigt god forskning med inriktning mot internationell publicering stödsgenom att optimera tilldelning av forskningstid i tjänsten och projektstöd. Vidbedömningen anlitas externt sakkunniga. Vidare stimuleras ökad internationellpublicering genom ekonomiskt stöd till bl.a. etikansökningar, språkgranskning ochpubliceringskostnader.Stöd för erhållande av externa anslagEn forskningshandläggare har till uppgift att ge administrativt stöd vid störreforskningsansökningar. Vidare föreligger möjligheter till längre sammanhängandetilldelning av tid i tjänst för forskningsansökning.Internationell samverkanEn bestående och hög internationell samverkan inom forskning stimuleras genomekonomiskt stöd till forskare för längre sammanhängande forskningsperioder (3-6månader) vid utländska universitet och högskolor. Vidare ges ekonomiskt stöd tillforskare och forskarstuderande för presentation av egna forskningsresultat vidinternationella konferenser.ForskningsmiljöerEn ändamålsenlig laborativ infrastruktur är en viktig förutsättning för att nå en högkvalitet inom den humanbiologiskt inriktade forskningen inom idrottsvetenskap. Dennyligen genomförda om och tillbyggnationen utgör en större strategisk satsning i dettaavseende. Genom att koncentrera de laborativa resurserna i närliggande lokaler skapasbättre förutsättningar för interaktion och samverkan mellan <strong>GIH</strong>:s forskare.Peer-reviewUnder den aktuella treårsperioden kommer en utvärdering av helaforskningsverksamheten att genomföras med externa bedömare. Den kommer att baseraspå bibliometriska uppgifter, självvärdering av de olika forskargrupperna, samt intervjuerutförda av externa bedömare. Avsikten är att identifiera det som fungerar bra och det somkan utvecklas samt ge ledningen underlag för strategiska beslut.


14(24)Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesser inom utbildningpå forskarnivåFFN utövar sin tillsyn kontinuerligt under hela utbildningen i enlighet med <strong>GIH</strong>:s beslutsochdelegationsordning. En verksamhetsplan som inkluderar utbildning på forskarnivåutvecklas och följs upp årligen inom nämnden samt med rektor. Uppföljningen utgör ettviktigt instrument när det gäller att bevaka att forskarutbildningen utvecklas enligtplanerna.Utbildningen på forskarnivå utvärderas internt i enlighet med rutinerna som harutvecklats och för kvalitetssäkringen av utbildningen. Utvärderingen, som genomförsårligen, utgår från ett helhetsperspektiv på utbildningens förutsättningar, processer ochresultat som beskrivs och analyseras. Vissa beslut kommer att följas upp genomenkätundersökningar där doktorander och handledare anonymt får utvärdera olikaaspekter av utbildningen. Individuella studieplaner är mycket viktiga instrument iuppföljningen av forskarutbildningen, vilka granskas av FFN en gång per år. Förslag tillbeslut beträffande inrättande och avveckling av forskarutbildningsämnen lämnas av FFNtill Högskolestyrelsen.Utvärdering genomförs utifrån nedanstående aspekter- Förutsättningarna granskas genom en analys av utbildningens övergripandeorganisation och styrning samt de ekonomiska och infrastrukturella förutsättningarna.Styrdokumenten och rutinerna för utbildningen granskas och följs upp. Inom ramen fördetta görs även en analys av de konkreta målen som har formulerats för olika delar avutbildningen utifrån dess övergripande mål. Vidare utgör en viktig del i förutsättningarnaatt en regelbunden uppföljning genomförs av principerna för doktorandrekrytering ochtillgång på handledarkompetens samt att doktorandernas representation i beredande ochbeslutande organ och jämställdhet inom utbildningen säkerställs. Doktorandernas ochhandledarnas generella studie- och arbetssituation belyses och följs upp genomregelbundna utvärderingar.- Processen studeras genom en utvärdering av ingående kurser samt handledningensomfattning och kvalitet. Granskningen av undervisnings- samt examinationsformernautgör en viktig del liksom uppföljningen av seminarie- och konferensverksamheter samtförekomst av nationellt och internationellt vetenskapligt samarbete. Vidare följs ävenförekomst av samverkan med potentiella avnämare upp i detta steg av utvärderingen.- Resultaten följs upp med utgångspunkt från hur doktoranderna uppnår målen förutbildningen. Underlag för detta utgörs av registrering av antal doktors- ochlicentiatexamina, antal examinationer inom ingående kurser, genomströmningsgrad, samtgenom en uppföljning av doktorandens vetenskapliga produktivitet och kvalitet. Vidaresker även en värdering av efterfrågan på arbetsmarknaden av studerande på forskarnivåefter avslutad utbildningsamt samt en uppföljning av hur många disputerade som övergårtill en nationell eller internationell postdoc.


15(24)Nationell och internationell samverkan<strong>GIH</strong> kommer att avsätta medel för att anordna och utveckla kurser med rekrytering iNorden och Europa. Vidare erhåller doktorander vid <strong>GIH</strong> stöd för att delta idoktorandkurser utanför eget lärosäte. I syfte att optimera ekonomiska resurser ochkompetens för ökad kvalitet genomför <strong>GIH</strong> kurser på forskarnivå i samverkan med andralärosäten.Organisation och ansvarsfördelningForsknings- och forskarutbildningsnämnden har ett huvudansvar för <strong>kvalitetsarbete</strong>t inomforskning och utbildning på forskarnivå. Det operativa ansvaret åvilar FFN och somreferensgrupp fungerar handledarkollegiet, som är sammansatt av nämndordförande ochhandledare för studerande på forskarnivå. Enligt gällande Besluts- ochdelegationsordning beslutar FFN, på delegation från Rektor, om fördelning av <strong>GIH</strong>:sinterna forskningsmedel samt om antagning av forskarstuderande. Särskild prioriteringför strategiska insatser beslutas av Högskolestyrelsen.


16(24)KVALITETSARBETE INOM SAMVERKAN MED DETOMGIVANDE SAMHÄLLETMålKvalitetsarbetet ska säkerställa att <strong>GIH</strong> är en attraktiv samarbetspartner såväl inom somutanför akademin.BakgrundUniversitet och högskolor är enligt högskolelagen skyldiga att samverka med detomgivande samhället och att informera om sin verksamhet, den s.k. tredje uppgiften.Inom uppdraget har högskolan en stor frihet att själv definiera och utformasamverkansuppgiften. Vid <strong>GIH</strong> innebär samverkansuppgiften att stödja och stimulera ettkunskapsutbyte i samverkan med allmänhet och avnämare inom ramen för högskolansuppdrag och verksamhetsområden.Ett viktigt övergripande kvalitetsmål under <strong>2013</strong>-<strong>2015</strong> är att ytterligare stärkaförutsättningarna och strukturen för samverkan inom <strong>GIH</strong>:s verksamhetsområden vilketbla innebär att skapa tydligare riktlinjer för kvalitetsuppföljningen över tid.Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesser<strong>GIH</strong> har ett omfångsrikt samverkansnätverk och bland de viktigaste intressenterna ärandra universitet och högskolor, myndigheter, kommuner, skolor, landsting, aktörer inomhälsosektorn, idrottsrörelsen, intresseorganisationer och allmänhet. Isamverkansuppdragets natur ligger att högskolan gör sig tillgänglig och attraktiv föruppdrag.Samverkansuppgiften återfinns inom högskolans samtliga beredande och beslutandeorgan och organiseras på nämnd- respektive institutionsnivå. Vid beslut om olikasamverkansprojekt ska alltid verksamhetens mål vara i fokus. Ansvaret förkvalitetssäkringen åvilar respektive enhetschef som i sin tur kan delegera ansvaret till enutsedd samordnare.Mer utförliga riktlinjer för kvalitetssäkring av samverkansuppgiften utvecklas underperioden <strong>2013</strong>-<strong>2015</strong>.Organisation och ansvarsfördelningÖvergripande ansvarig för avtal och överenskommelser är rektor. För det operativaarbetet för respektive uppdrag/samverkansuppgift svarar respektive enhetschef inomramen för hans/hennes ansvarsområde. Uppdragen som berör flera enheter och sombelastar olika budgetområden samordnas via ledningsrådet vid <strong>GIH</strong>.


17(24)KVALITETSARBETE INOM STÖDFUNKTIONERMålAtt ändamålsenligt stödja högskolans verksamhet inom utbildning forskning ochsamverkan så att målen uppnås i enlighet med <strong>GIH</strong>:s vision och mål 2012-2016.Förvaltningen ska vara professionell, ligga steget före och ha nöjda avnämare.Förvaltningen skall vara utvecklingsinriktad och ge högsta möjliga kvalitet och serviceutifrån tillgängliga resurser.Det övergripande kvalitetsmålet har brutits ned i följande delmål för förvaltningen somhelhet:– Ge rätt service och servicenivå– Hög effektivitet och flexibilitet– Utvecklingsinriktad– Säkerställa att rätt kompetens finns– Tydlighet, öppenhet och samarbeteFörvaltningens skall utvärdera sin verksamhet gentemot nyckelfaktorerna: kvalitet,service och effektivitet och balansen mellan dessa tre.Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesser inomstödfunktionerKvalitetsarbetet inom stödfunktionen följer den övergripande årscykeln inomverksamhetsutvecklingsprocessen. Verksamheten utvärderas gentemot de mål somfastställts för verksamheten. Nyckeltal tas fram där det är möjligt för att skapa jämförelse.En kontinuerlig dialog förs med de olika delarna av verksamheten såsom utbildning,forskning och samverkan för att säkerställa att rätt service och servicenivå ges. Ettverktyg för detta är regelbundna möten med olika verksamhetsföreträdare samtutvärdering riktade mot t.ex. studenter eller personal. Omvärldsanalyser ochkompetensutveckling är viktiga verktyg för att arbeta utvecklingsinriktat och ligga stegetföre.Kompetensstrategier och kompetensplaner används för att säkerställa att rätt kompetensfinns för att förvaltningen skall kunna bidra till att uppnå högskolans mål- och strategier.Ett systematiskt arbete med processkartläggning, intern styrning och kontroll samtutveckling av olika systemstöd används för att skapa en tydlighet och öppenhet istödfunktionerna samt vid Högskolans som helhet.Organisation och ansvarsfördelningFörvaltningschefen ansvarar för de övergripande kvalitetsutvecklingsprocesserna inomförvaltningen. Förvaltningschefen är också ledamot i kvalitets- och utvecklingsrådet.Avdelningscheferna ansvarar inom sitt respektive område för <strong>kvalitetsarbete</strong>t inomrespektive avdelning och skall kontinuerligt arbeta med mål, resultat, analys, utvärderingoch handlingsplaner för verksamheten. Kvalitetsarbetet skall vara en naturlig del i allverksamhet inom förvaltningen.


18(24)KVALITETSARBETE FÖR ATT SÄKERSTÄLLAPERSONALENS KOMPETENS OCHKOMPETENSUTVECKLINGMålKvalitetsarbetet ska säkerställa medarbetarnas kompetensnivå och möjligheter tillkompetensutveckling i relation till verksamhetens mål och omvärldens krav inom ramenför <strong>GIH</strong>:s uppdrag.Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesserKompetensförsörjningsstrategiVart tredje år skall en övergripande kompetensförsörjningsstrategi för institutionen samtför förvaltningen upprättas. Högskolans utbildnings- och forskningsstrategier är viktigautgångspunkter i detta arbete. I samband med att de årliga verksamhetsplanerna upprättasanalyseras vilka kompetenser som krävs för att uppnå de uppsatta målen. De befintligamedarbetarnas kompetens inventeras och en gapanalys genomförs för att identifiera vilkakompetenser som behövs. Därefter upprättas en kompetensförsörjningsplan sombeskriver hur den kompetens som saknas ska tillföras institutionen och förvaltningen.Detta kan ske dels genom kompetensutveckling av befintlig personal, dels genomnyrekrytering. En viktig del i kompetensförsörjningen är även att arbeta strategiskt medsuccessionsplanering till nyckelbefattningar. Inom institutionen är lärarnas pedagogiska,vetenskapliga och professionsanknutna kompetenser mycket viktiga förutsättningar förutbildningens kvalitet.Med kompetensförsörjning avses de åtgärder som vidtas för att säkerställa attorganisationen har erforderlig kompetens för att fullgöra sitt uppdrag. Begreppetkompetensförsörjning innefattar såväl kompetenshöjande insatser som rekrytering.KompetensutvecklingsplanVid det årliga medarbetarsamtalet kommer chef och medarbetaren överens om mål förmedarbetaren, kopplade till den övergripande verksamhetsplanen för institutionen ellerför förvaltningen. I dialog upprättas även en individuell kompetensutvecklingsplan somsäkerställer att medarbetaren får den kompetensutveckling som behövs för att målen skallkunna realiseras i relation till medarbetarnas uppdrag och verksamheten.Kompetensutvecklingsplanen ska innehålla både kort- och långsiktiga mål.För institutionen skall kompetensutvecklingsplanen stödja och stimulera till attkvalitetssäkra medarbetarens akademiska, ämnesmässiga och pedagogiska kompetens. Ibedömningen av lärares kompetensutvecklingsbehov tas även hänsyn till studenternassynpunkter vid kursutvärderingar.Varje medarbetare skall aktivt ta ansvar för sin kompetensutveckling.UppföljningI samband med årsredovisningen görs en redovisning av den befintliga personalstyrkan.Aspekter som redovisas är ålder, kön, vetenskaplig kompetensnivå (antal disputerade,lektorer, docenter, professorer), högskolepedagogisk meritering ochhandledningskompetens. En analys genomförs utifrån mångfalds- ochjämställdhetsperspektiv samt personell fördelning inom olika ämnesområden.


19(24)Organisation och ansvarsfördelning inom institutionenPrefekten ansvarar tillsammans med GUN och FFN för att analys av kompetensbehovgenomförs enligt ovan. Prefekten ansvarar för att en kompetensförsörjningsstrategiupprättas samt att årliga planer upprättas. Kompetensutvecklingsplanen upprättas i ettnära samarbete med enhetschefer. Rekryteringsplanen upprättas inom ramen förBeredningsrådet för anställningsärenden (BA).Prefekten ansvarar tillsammans med enhetscheferna för kvalitetssäkringen av kompetensoch kompetensutvecklingen för lärare och forskare samt för uppföljning av resultat,analys och utvärdering. I uppföljningen identifieras vad som har uppnåtts och vad sombehöver åtgärdas. Särskild vikt skall läggas vid analysen av varför vissa mål uppnåddesoch andra inte. Det som skall åtgärdas förs in i en handlingsplan samt i institutionensverksamhetsplan.Enhetscheferna ansvarar för att mål- och utvecklingssamtal genomförs och att allamedarbetare i respektive enhet har dokumenterade kompetensutvecklingsplaner.Personalavdelningen utgör ett konsultativt stöd i strategiska kompetensförsörjningsfrågoroch tillhandahåller verktyg för att arbeta med området.Frågor som rör nyrekrytering av personal inom utbildning och forskning behandlas avBA utifrån <strong>GIH</strong>:s anställningsordning. Vid upprättande av årliga planer för rekryteringutgår BA ifrån den upprättade kompetensförsörjnings-strategin. Hemställan om nyanställning kan även löpande göras av institutionen och nämnderna. Beredningsrådetbestår av ordförandena i FFN respektive GUN, prefekt, en studeranderepresentant samten representant från personalavdelningen. Ordförande utses inom gruppen genom beslutav rektor.Organisation och ansvarsfördelning inom förvaltningenFörvaltningschefen har ansvar för att förvaltningen har en strategi förkompetensförsörjning samt att årliga kompetensförsörjningsplaner upprättas.Avdelningscheferna har som uppgift att medverka vid upprättandet av strategin och deårliga kompetensförsörjningsplanerna. Personalavdelningen utgör ett stöd för såvälförvaltningschef som avdelningschefer i strategiska kompetensförsörjningsfrågor ochtillhandahåller verktyg för att arbeta med området.


20(24)INTERNATIONALISERINGMålDet övergripande kvalitetsmålet är att till <strong>2015</strong> uppnå en hög grad av internationellsamverkan vid <strong>GIH</strong>.BakgrundInternationaliseringsarbetet berör samtliga verksamheter inom högskolan. En hög grad avinternationalisering gagnar kunskapsutvecklingen vid ett lärosäte och är därför ett viktigtkvalitetsmål för hela <strong>GIH</strong>. Med internationaliseringsarbete avses i vid mening deaktiviteter, arbetsmetoder och förhållningssätt som syftar till att uppnå högskolans visionom en internationellt framstående högskola inom området idrott, fysisk aktivitet ochhälsa.Mål och strategier för internationalisering inom forskning och forskarutbildning samtutbildning på grund- och avancerad nivå framgår specifikt i respektive strategidokument.Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsprocesserGenom att utveckla en strategi respektive handlingsplan för internationaliseringsarbetet,samt följa upp och utvärdera befintliga strategier och planer säkerställs en hög kvalitet.Utvärdering genomförs utifrån tre aspekter: förutsättningar (t.ex. ekonomiska ochpersonella), processen (rutinerna) och resultaten (via kvalitetsindikatorerna).Det operativa arbetet ska genomsyras av hög kvalitet och vara väl strukturerat. Ansvarska tydliggöras och rutiner ska utvecklas kring t.ex. in- och utresande högskoleanställdaoch studenter, boende för inresande studenter och gästforskare, ansökningsprocessen ochkontakt och avtalsskrivande med partneruniversitet.En viktig del i <strong>kvalitetsarbete</strong>t inom internationalisering är information. Den ena delen äratt ta del av information och utbilda sig vid externa seminarier och informationsträffart.ex. Internationella programkontorets (IPK) möten för Erasmusansvariga. Den andradelen är att internt informera högskoleanställda och studenter, muntlig och skriftlig (t.ex.på webben) så väl på engelska som på svenska om möjligheter till internationalisering iolika former.Genom löpande rapportering såväl externt som internt säkerställs god uppföljning avinternationaliseringsarbetet. Internt lämnas t.ex. underlag till årsredovisning för denhögskolegemensamma kvalitetssäkringen och externt rapporteras t.ex. mobilitet inomErasmus till IPK.


21(24)Kvalitetsindikatorer för uppföljning av internationalisering– Internationell publicering i referentgranskade tidsskrifter.– Övrig internationell publicering.– Deltagande i internationella konferenser.– Antal gästforskare.– Hur många moment eller kurser om minst 7,5 hp som har engelska somundervisningsspråk inom a) program b) fristående kurser.– Hur många moment eller kurser om minst 7,5 hp som har endast engelskspråkiglitteratur a) program b) fristående kurser.– Antal utresande a) studenter b) högskoleanställda.– Antal inresande a) studenter b) högskoleanställda.– Antal förfrågningar om utresa från a) studenter b) högskoleanställda.– Antal förfrågande om inresa från a) studenter b) utrikes högskoleanställda.– Antal sidvisningar på internationalisering på extern och internwebben.– Sammanställning av kvalitativ semistrukturerad intervju beträffandeförväntningar kontra resultat av utbytet.Organisation och ansvarsfördelningInternationaliseringsarbetet är till stor del integrerat i övrig verksamhet vid <strong>GIH</strong> ochkvalitetssäkringen faller således delvis inom ramarna för dessa verksamheter (främstforskning och utbildning). Därutöver finns ett verksamhetsöverskridande arbete somexempelvis innefattar utbytesavtal, handläggning och rapportering. Hur arbetet medinternationaliseringsfrågor ska organiseras och ansvaret fördelas framöver för att uppnåhögsta kvalitet är under översyn.


22(24)ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRHÅLLANDEN –EN ÖVERGRIPANDE BESKRIVNINGOrganisation<strong>GIH</strong>:s organisation samt beslutsordning återfinns i nedanstående dokument:– Organisationsplan (Dnr 01-597/11)– Högskolestyrelsens arbets-, besluts- och delegationsordning (Dnr 01-703/10)– Rektors besluts- och delegationsordning (Dnr 01-598/11)Ansvarsförhållanden inom organisationen beskrivs övergripande utifrån ettkvalitetsarbetsperspektiv nedan.Ansvarsförhållanden gällande <strong>kvalitetsarbete</strong>Högskolestyrelsen– Högskolestyrelsens uppgift är att ha inseende över all verksamhet inomhögskolan och beslutar bl.a. om viktigare föreskrifter och frågor om principiellvikt.– Styrelsen har det yttersta ansvaret för att verksamheten når en hög kvalitet ochskall besluta om det övergripande systemet för <strong>kvalitetsarbete</strong>t.RektorRektors uppgift är att:– följa upp enheternas verksamhetsuppdrag och <strong>kvalitetsarbete</strong> genom årligadialoger med institution, nämnder och förvaltning,– fastställa verksamhetsplanerna årligen,– besluta om årliga prioriterade åtgärder för att stärka kvaliteten ochkonkurrenskraften i verksamheten,– ta fram underlag till styrelsen och föreslå beslut om särskilda långsiktigastrategier eller satsningar för att stärka kvaliteten och konkurrenskraften iverksamheten.VicerektorVicerektor har ett särskilt ansvar för kvalitetsfrågor och har i uppgift att:– leda kvalitets- och utvecklingsrådet och ha ett sammanhållande ansvar för<strong>kvalitetsarbete</strong>t,– analysera <strong>kvalitetsarbete</strong>t ur ett helhetsperspektiv och särskilt ansvara för dessuppföljning samt till rektor föreslå åtgärder som bidrar till att förbättra<strong>kvalitetsarbete</strong>t,– bevaka kunskapsutvecklingen med avseende på <strong>kvalitetsarbete</strong> inom högreutbildning.Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN)Huvuduppgifter och ansvarsområden för FFN är:– organisation av och säkerställande av kvalitet inom <strong>GIH</strong>:s forskning– uppläggning, genomförande av och kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå.


23(24)Grundutbildningsnämnden (GUN)Huvuduppgifter och ansvarsområden för GUN är:– uppläggning av och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå.Programkommittéer (PK)Huvuduppgifter för PK är:– att vara beredande organ till GUN i frågor som rör kvalitetsutvecklingen inomutbildningsprogrammen.Grundutbildnings- och forskningsnämnden (GRUF)Huvuduppgiften för det gemensamma organet GRUF är:– att besluta i övergripande frågor rörande både utbildnings- och forskningsfrågorsamt samordna de två uppdragen och verka för att <strong>GIH</strong> arbetar i enlighet medhögskolans utbildnings- och forskningsstrategi.Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapPrefekten har ett övergripande ansvar för institutionen. Institutionen är indelad i de treenheterna: kultur och lärande, prestation och träning, samt fysisk aktivitet och hälsa.Varje enhet leds av en enhetschef. Institutionen ansvarar för genomförandet av denoperativa verksamheten inom utbildning, forskning och samverkan.Institutionens uppgifter är att:– ansvara för den strategiska planeringen av lärarnas pedagogiska ochämnesmässiga kompetensutveckling,– besluta om kompetensutvecklingsplaner,– ansvara för kvalitetssäkringen av den studiesociala miljön för de studerande,– ansvara för det operativa <strong>kvalitetsarbete</strong>t inom samverkansuppgiften.Förvaltning och förvaltningschef– Förvaltningens uppgift är att ge service och utgöra ett stöd till <strong>GIH</strong>:skärnverksamheter samt utgöra ett strategiskt och administrativt stöd för ledningoch ledningsorgan.– Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för gemensam administrationoch service samt för de gemensamma administrativa processerna.– Förvaltningschefen har kvalitets, personal och budgetansvar för förvaltningen.


24(24)Beredningsgruppen för anställningsärendenBeredningsgruppen för anställningsärenden (BA) har i uppdrag att genomföra enstrategisk kompetensförsörjningsanalys och utifrån denna bereda ärenden omtillsvidareanställningar av professorer, lektorer och adjunkter.BA har även i uppdrag att bereda anställningsärenden avseende adjungerade professorer,gästprofessorer samt i viss mån tidsbegränsat anställda vikarier och lärare med enanställningstid överstigande 6 månader. BA kan även initiera rekryteringsärenden.Kvalitets- och utvecklingsrådetHuvuduppgifter för kvalitetsrådet är att:– vara ett samordnande, beredande och rådgivande organ till rektor, GUN, FFNsamt förvaltning och institution med avseende på övergripande kvalitetssäkringoch kvalitetsutveckling inom verksamheten,– kontinuerligt samordna, förankra och förbättra det övergripande systemet för<strong>kvalitetsarbete</strong>t,– stimulera, stödja, samordna, förankra och följa upp <strong>kvalitetsarbete</strong>t,– ta fram beslutsunderlag till prioriterade områden för <strong>kvalitetsarbete</strong>,– samordna arbetet med självvärderingsrapporter inför granskningar av HSV.Studenterna– ansvarar för att aktivt medverka inom olika forum där utvärdering och<strong>kvalitetsarbete</strong> äger rum genom kursvärderingar, programråd ochsjälvvärderingar,– ansvarar för att, genom/med stöd av studentkåren, tillsättastuderanderepresentanter i <strong>GIH</strong>:s beslutande och beredande organ för att skapaett studentinflytande på alla nivåer inom <strong>kvalitetsarbete</strong>t.


Gymnastik- ochidrottshögskolanwww.gih.seTel 08-120 537 00BesöksadressLidingövägen 1vid Stockholms Stadion2 | <strong>GIH</strong> • ARTIKEL ELLER PUBLIKATIONSNAMN

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!