Handling 2013 nr 64 Göteborgs Stads årsredovisning för 2012 Till ...

Handling 2013 nr 64Göteborgs Stads årsredovisning för 2012Till Göteborgs kommunfullmäktigeKommunstyrelsens förslagKommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtandeden 12 mars 2013 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:Årsredovisning för Göteborgs Stad 2012 godkänns.- - - -Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen fanns skiljaktiga meningar.Ordföranden Anneli Hulthén (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag.Jonas Ransgård (M) yrkade bifall till yrkande från M, FP och KD den 5 april 2013.Vid omröstningen röstade Dario Espiga (S), Kia Andreasson (MP), Marina Johansson(S), Mats Pilhem (V), Johan Nyhus (S), Thomas Martinsson (MP) och ordförandenAnneli Hulthén (S) för bifall till Anneli Hulthéns yrkande.Jonas Ransgård (M), Kristina Tharing (M), Helene Odenjung (FP), Martin Wannholt(M), David Lega (KD) och tjänstgörande ersättaren Hampus Magnusson (M) röstade förbifall till Jonas Ransgårds yrkande.Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att bifalla ordföranden AnneliHulthéns yrkande.Ledamöterna från M, FP och KD reserverade sig mot beslutet till förmån för det egnayrkandet i skrivelse den 5 april 2013.Göteborg den 10 april 2013Göteborgs kommunstyrelseAnneli HulthénLina Isaksson1(1)

Göteborg den 5 april 2013Kommunstyrelsen den 10 april 2013Ärende 2.1.7Yrkande (M) (FP) (KD)Årsredovisning för Göteborgs Stad 2012Den rödgröna majoriteten har valt att avsätta 400 Mkr till en utvecklingsfond. Fonden har ibalansräkningen redovisats som en avsättning. Det har varit tydligt från ärendets början attavsättningen inte uppfyller kriterierna för rekommendation, RKR 10.2. Vi kan inte ställa ossbakom en så pass stor felaktig avsättning. Vi anser fortsatt att avsättningen bör korrigeras ochläggas direkt till resultatet för 2012.I övrigt har vi följande kommentarer till årsredovisningen.Målet ”Full behovstäckning i förskolan” bedöms med god måluppfyllelse. Vi delar inteuppfattningen att målet nåddes under 2012. Under ett stort antal månader levde Göteborgsstad inte upp till lagens krav om att erbjuda en förskoleplats inom fyra månader. Vi noterar enkraftig ökning av antalet som erbjudits plats men tackat nej. Ökningen mellan augusti ochdecember 2012 uppgår till 32 procent (från 267 fall till 353 fall). Det är tydligt att tillämpningav "skäligt erbjudande" varierar över staden. Det är positivt att antalet förskoleplatserexpanderar och utbyggnaden måste fortsätta för att dels minska barngrupperna och delsbereda plats för nya barn. Det finns i dag 683 förskoleavdelningar i Göteborg som har fler än18 barn i grupperna. Över 1 500 barn, 0-3 år, finns i grupper om 17 barn eller fler. Det ärangeläget att större fokus riktas mot en ökad och förbättrad kvalité inom stadens förskolor,inte minst gäller det mindre barngrupper.Vi kan konstatera att andelen elever med godkända betyg inte ökar, vare sig i grundskolaneller i gymnasieskolan. Det är allvarligt att mer än var fjärde elev når inte målen i år nio. Detär också anmärkningsvärt stora skillnader i kunskapsresultat, både mellan och inomstadsdelarna samt mellan könen. Andelen elever behöriga till högskolan minskar så ävenandelen elever med ett slutbetyg efter fyra år inom gymnasieskolan. Även den genomsnittligabetygspoängen minskar. Likvärdigheten mellan stadsdelarna måste förbättras. Därför anser viatt ansvaret för grundskolan ska lyftas från stadsdelarna. Utbildningsväsendet i Göteborg ärunderfinansierat i jämförelse med andra större kommuner och skolans andel av budget måsteöka. Det är tydligt att ansvariga för skolan måste ta ett samlat grepp kring de förhållanden ochprocesser i verksamheten som har betydelse för kunskapsresultaten och en hög kvalitet påutbildningen. Det innebär bland annat att ge elever särskilt stöd på det sätt och i denomfattning som behövs. Undervisningen behöver anpassas efter elevers förutsättningar ochbehov, både den som behöver stöd och den som behöver extra utmaningar. Vidare behöverarbetet med nyanlända elever förbättras och studiehandling på modersmål säkerställas. Detsystematiska kvalitetsarbetet för utbildningsområdet ännu inte är på plats, trots att den nyaskollagen har tillämpats från 1 juli 2011.Vi noterar också att den rödgröna majoriteten återigen misslyckats med sitt för lågt sattabostadsmål. Socialdemokraterna lovade i förra valrörelsen att det skulle byggas 10 000 nyabostäder i Göteborg under mandatperioden. Under 2011 och 2012 har man emellertid enbartfärdigställt cirka 3 800 nya bostäder och förra året påbörjades totalt 2 259 bostäder. Det mestatyder därmed på att vallöftet kommer att brytas, vilket vi beklagar i och med den bostadsbristsom råder i staden.

Ett av stadens prioriterade mål är att äldres inflytande över sin vardag ska öka. Vi konstateraratt stadens brukarundersökningar 2012 har visat på en sjunkande nöjdhet gällande inflytandeinom både hemtjänst och äldreboende och att skillnaderna är stora mellan olika äldreboenden.En fortsatt nedläggning av äldreboenden i staden vänder inte den negativa trenden; färreäldreboenden skapar större otrygghet. Fler mellanboendeformer behövs. Även de nationellaÖppna jämförelser som Socialstyrelsen genomför har visat på ett sämre resultat för Göteborgpå äldreomsorgsområdet än för exempelvis Stockholm. För att äldre ska få ett reellt ökatinflytande över sin vardag ser vi att det hade varit viktigt att gå vidare med Lagen omvalfrihetssystem, LOV, något som de rödgröna i Göteborg sagt nej till.Kommunstyrelsen föreslås besluta;Att årsredovisningen korrigeras enligt ovan innan den skickas till Kommunfullmäktige förbeslutAtt i övrigt godkänna årsredovisningen

TjänsteutlåtandeUtfärdat 2013-03-12Diarienummer 0043/13Repronummer 85/13EkonomienhetenKoncernredovisningsgruppenHans PeterssonTelefon 031-368 02 17E-post: hans.petersson@stadshuset.goteborg.seÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2012Förslag till beslutI kommunstyrelsen och kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2012 godkännsSammanfattning”Göteborgs Stads årsredovisning för 2012” inleds med en kommentar till det gångnaåret av kommunstyrelsens ordförande. Därefter innehåller årsredovisningen fyra storablock. Inledningsvis återfinns en förvaltningsberättelse. Därefter redovisas denverksamhet som bedrevs 2012 i Göteborgs stads nämnder och bolag. I det tredje ochfjärde blocket finns finansiell analys och räkenskaper för kommun respektivesammanställd redovisning.I handlingen ” Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformationtill KS/KF” återfinns nämnders och bolags inledande sammanfattande sidor från derasrespektive årsrapporter. Dessa har i vissa fall kompletterats med stadsledningskontoretskommentar.Ekonomiska konsekvenserEkonomiska analyser av kommunen och koncernens finansiella utveckling och ställningåterfinns i årsredovisningen.Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet,Miljöperspektivet, OmvärldsperspektivetOvanstående perspektiv kommenteras och beaktas i block 1 och 2 i årsredovisningen.Göteborgs StadsledningskontorHans PeterssonEva HessmanBilaga 1: Göteborgs Stads årsredovisning 2012Bilaga 2: Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformation tillKS/KF 20121(1)

GÖTEBORGS STADÅRSREDOVISNING»2012Årsredovisningen kommer att tryckas efter beslut i kommunfullmäktige

Kommunstyrelsens ordförandesammanfattar 2012Målet vi styr Göteborgs Stad efter är att skapa en långsiktigt hållbarstad för alla. Det ska göras på ett öppet, effektivt och samtidigtdelaktigt sätt. Barnen har ett särskilt fokus i Göteborg. Det handlarom att arbeta för en integrerad stad, en stad som hänger ihop. Attfatta beslut för att säkerställa social trygghet, ekologisk hållbarhet ochsamtidigt stödja och främja stadens näringsliv och jobbtillväxt i staden.Det handlar om att genomföra det som är viktigt för Göteborg och dessinvånare idag men att samtidigt se till att det håller för framtiden. Kortsagt att det är långsiktigt hållbart.Rusta organisationenFör att lyckas med vårt uppdrag från våra medborgareoch brukare och för att klara de politiskt uppsatta målenmåste Göteborgs Stads organisation präglas av ett ”helastaden”-perspektiv. Göteborg är en stad, en stad som skages förutsättningar att hålla ihop och tillsammans arbetaför en hållbar utveckling. Vi ska arbeta gränsöverskridandeoch mot gemensamma mål.En viktig förutsättning för att kunna utveckla stadenför framtiden är att se över dess organisation och attutforma den, med syfte att passa de mål som vi strävarmot. Arbetet med en översyn av stadens kommunala bolaghar fortskridit under 2012 för att vi under kommandeår ska ha rätt förutsättningar att mejsla ut konkretapolitiska förslag för vilken organisationsstruktur vi behöverför att vara rätt rustade för framtiden. Det handlari grunden om att skapa en ändamålsenlig bolagsstruktursom i än högre grad kan fokusera på att arbeta för depolitiska mål som kommunfullmäktige beslutat om.Staden har under 2012 också beslutat om en idéplanför stadens 400-årsjuileum. Visioner, teman samt ettantal symbolprojekt har tagits fram, allt utifrån engagerademedborgares inspel samt de sju perspektivgrupperna,bestående av människor med olika kompetenser,från vitt skilda delar av Göteborgssamhället. Alla harde aktivt deltagit i idéskapandet. Nu handlar det omatt vi som stad ser till att förvalta dessa idéer på ett brasätt och bygga in förslagen i stadens planering fram tilljubileumsåret 2021.Göteborg i världenVår omvärld har också under det gångna året präglatsav finansiell oro. Västsverige har i det globala sammanhangetemellertid tagit sig väl ut med ett stabilt konjunkturläge.Idag har Göteborgsregionen ett mångsidigtnäringsliv bestående av 750 olika branscher. Vi har ocksåfortsatt vårt strategiska arbete med att utveckla Göteborgsom destination och kultur- och evenemangsstad.Under slutet av året kunde vi notera att nästan hälften avalla de jobb som skapats i landet, skapades just i Västsverige.Vi har trots detta en alltför hög arbetslöshet,en arbetslöshet vi ser som högst ovärdig för en växandekunskapsregion som Västsverige. Utmaningen förframtiden handlar om att förbättra matchningen mellande medborgare som idag går arbetslösa och som skullekunna arbeta och de rekryteringar som vi står inför bådeinom privat men också offentlig verksamhet.Att investera för framtidenUnder 2012 inrättades en utvecklingsfond i GöteborgStad. Fonden ger oss som stad utrymme att genomföratidiga och förebyggande insatser, i form av exempelvissociala investeringar, vilka ger avkastning i form av färresociala problem av allvarligare natur längre fram.Staden har också inrättat det oberoende Rådet förintegration och samhällsgemenskap som ska förse kommunledningenmed rekommendationer för att stärkaden sociala sammanhållningen i staden. Sammantagethandlar det om att investera i mänskligt kapital och attgöra de nödvändiga investeringarna och insatserna föratt stärka hållbarheten i Göteborg.En stad som växerGöteborgs Stad har arbetat målmedvetet med att kunnaerbjuda alla som önskar en förskoleplats till sitt barn.Under 2012 uppnåddes målet om fullbehovstäckning iförskolan och 1 406 nya förskoleplatser färdigställdesunder året. Under 2012 säkerställdes också att det finnsförskoleplatser på obekväm arbetstid i alla delar avstaden.2

Kommunstyrelsens ordförande, Anneli Hulthén, reflekterar över året som gått. Foto: Peter SvenssonArbetet med att implementera det västsvenska paketetfortlöper och med det bygger staden en infrastruktur fören långsiktigt hållbar och växande region med Göteborgsom kärna. Med paketet blir det lättare att ta sig fram,med bättre och attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligaretransporter för näringslivet och en bättre miljö. Organisationenhar också arbetat intensivt med införandet avett trängselskattesystem och kommunstyrelsen avser attfölja och nogsamt utvärdera resultatet av systemet underkommande verksamhetsår. Under året initierades ocksåen utredning kring spårvägsdragning mellan områdenaBacka och Norra Älvstranden.Staden har under 2012 fortsatt att arbeta efter triplehelix-modell och att stödja och främja den samverkansom existerar i staden och regionen. Några exempel ärstadens delaktighet i Mistra Urban Futures samt stadensolika Science Parks.En stad som växer genom en positiv inflyttning ställerockså stora krav på bostadsbyggandet. Under 2012 färdigställdes2 110 nya bostäder. Det allra största antaletvar nyproducerade lägenheter men även cirka 200 småhus.Byggnadsnämnden färdigställde under året planerför 3 001 ytterligare bostäder.I oktober beslutade Kommunfullmäktige att antavisionen för Älvstaden, en gemensam grund för detfortsatta arbetet med att utveckla Göteborgs centraladelar. Nu påbörjas arbetet med området Frihamnenmed förberedelser inför 400-jubileet samt planen på enjubileumspark. Detta stora utvecklingsarbete kräver välutvecklade arbetsmodeller och nya metoder för stadsutvecklingsamt ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsenkommer att koordinera arbetet framöver.Anneli Hulthén (S), ordförande iKommunstyrelsen i Göteborg3

Hur läser du Göteborgs Stads årsredovisningBLOCK 1FörvaltningsberättelseDet första blocket innehåller förvaltningsberättelsensom enligt den kommunala redovisningslagenskall upprättas i årsredovisningen. Den utgören sammanfattning av årsredovisningen, därväsentliga delar av stadens ekonomi och verksamhetfokuseras. I Göteborgs Stads förvaltningsberättelseredovisas inledningsvis en omvärldsanalysoch en sammanfattande finansiell analys avkommun och sammanställd redovisning. Vidarepresenteras en uppföljning av kommunfullmäktigesprioriterade mål. I förvaltningsberättelsenåterfinns också en personalekonomisk redovisning.Avslutningsvis redovisas en framtidsbedömningsom belyser Göteborgs Stads möjligheteroch risker utifrån kända förhållanden.Göteborgs Stads årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen tillkommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i formav kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Årsredovisningenproduceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen.Inledningsvis i årsredovisningen ger kommunstyrelsens ordförandeAnneli Hulthén sin sammanfattande kommentar på det gångna året.Vidare redovisas stadens organisation och ledamöterna i kommunstyrelsen.Göteborgs Stads årsredovisning delas sedan upp i fyra stora block:» »BLOCK 3Göteborgs kommunFinansiell analys och räkenskaperBlocket inleds med en djuplodande finansiellanalys av kommunens räkenskapsrapporter. MedGöteborgs kommun avses nämnderna och finansförvaltningen.I anslutning till analysen finns enredovisning som visar vad till vilken verksamhetkommunens skatteintäkter används till. Därefteranalyseras i avsnittet ”finansiella positioner”kommunens finansiella åtaganden i form av blandannat upplåning. Därpå sammanfattas kommunensfinansiella profil vilken beskriver hur kommunensekonomi har utvecklas i förhållande till övriga kommuneri Västra Götaland och Halland. Avsnittetföljs av kommunens räkenskapsrapporter, noteroch redovisningsprinciper. Avslutningsvis i blocketåterfinns en kort beskrivning av stadsdelsnämndernasoch övriga nämnders ekonomiska utfall följt avkommunens drift- och investeringsredovisning.BLOCK 2Göteborgs Stads verksamhetI detta block redovisas delar av den verksamhetsom bedrevs i Göteborgs Stads 30-tal nämndersamt i 20-tal koncerner och bolag under 2012.Blocket delas upp i följande verksamhetsområdehämtade ur kommunfullmäktiges budget:Utbildning, individ- och familj, människormed funktionsnedsättning, äldre- och sjukvårdi hemmet, arbetsmarknadsinsatser, bebyggelseoch bostad, trafik, näringsliv och turism,kultur och fritid, klimat och miljö, mångfaldoch integration, jämställdhet och avslutningsvisfolkhälsa. Inom varje område beskrivs viktigahändelser och trender utifrån olika perspektiv.Inom varje område beskrivs viktiga händelseroch trender utifrån olika perspektiv. Varje områdeavslutas med en kort framtidsbedömning.» »BLOCK 4Sammanställd redovisningFinansiell analys och räkenskaperKoncernredovisningen kallas i kommunsektornför sammanställd redovisning. Inledningsvisi detta block redovisas en finansiell analys avden sammanställda redovisningen. Den följs avräkenskapsrapporter och noter. Efter detta görs ensammanfattande analys av ett antal resultat- ochinvesteringsanalyser av ett några större koncerneroch bolag inom Göteborgs Stad. Avslutningsvisredovisas samtliga större koncerner och bolag itabellform, där resultat, balansomslutning och diversenyckeltal lyfts fram för varje enskild koncerneller bolag.4

Innehållsförteckning6 Göteborgs Stads organisation8 Kommunstyrelsens ledamöter 2012BLOCK 1 I FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE11 OmvärldsanalysSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingen i Göteborg.16 Sammanfattande finansiell analysHär genomförs en kort analys av de viktigastefinansiella trenderna både inom kommunen ochden sammanställda redovisningen (koncernen).18 Uppföljning av prioriterade mål 2012I detta avsnitt följs kommunfullmäktigesprioriterade mål för 2012 upp.23 Väsentliga personalförhållandenHär sker en beskrivning av ”väsentliga personalförhållande”i Göteborgs Stad.26 FramtidsbedömningI framtidsbedömningen diskuteras vilkaförväntningar som finns på framtiden utifrånkonkreta och kända förhållanden.63 Vad används 100 kronorav skattepengarna till?Här redovisas vad en ”hundralapp” i kommunalskattanvänds till för verksamheter i kommunen.Det sker också en redovisning av vilka intäkter ochkostnader kommunen hade under 2012.64 Finansiell uppföljning och riskhanteringI detta avsnitt redovisas Göteborgs Stads finansiellaåtagande i form av upplåning.66 Finansiell profil – en jämförelse medandra kommunerHär genomförs en kort analys med hjälp av enfinansiell profil hur Göteborgs kommun de senasteåren har utvecklats finansiellt i förhållande till övrigakommuner i Västra Götalands län.68 Kommunens resultaträkning, kassaflödes ­analys, balansräkning, noter ochredovisnings principer80 Ekonomisk analys av nämndernaPå två sidor sker en kort analys av stadsdelsnämndernasoch övriga nämnders ekonomiskautfall.82 Drifts­ och investeringsredovisningBLOCK 2 I GÖTEBORGS STADSVERKSAMHET29 Verksamheten i Göteborgs Stadsnämnder och bolagI detta block görs en beskrivning och analys avden verksamhet som utfördes av Göteborgs Stadsnämnder och bolag under det gångna året. Blocketär uppdelat i ett antal verksamhetsområden.BLOCK 3 I GÖTEBORGS KOMMUN– FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER57 Finansiell analys av Göteborgs kommunI detta avsnitt genomförs en fördjupad finansiellanalys av Göteborgs kommun.62 Finansiella nyckeltal Göteborgs kommunPå ett uppslag finns ett antal finansiella nyckeltal förGöteborgs kommun.BLOCK 4 I SAMMANSTÄLLD REDOVISNING– FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER87 Finansiell analys av sammanställdredovisningHär presenteras en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen.92 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys,noter och interna mellanhavanden99 Resultat­ och investeringsanalys av någrastora koncerner och bolagPå dessa sidor utförs en resultat- och investeringsanalysav några koncerners och bolags finansiellaställning och utveckling.103 Koncerner och bolag i siffror104 RevisionsberättelseHär återfinns revisionsberättelsen för 2012.5

Göteborgs Stads organisationKOMMUNFULLMÄKTIGEKOMMUNSTYRELSENDELEGATIONERSTADSLEDNINGSKONTORETNÄMNDERSTADSDELSNÄMNDERFörskola, grundskola,socialtjänst, omsorg,lokal kultur och fritidTEKNISKFÖRSÖRJNINGKretsloppsnämndenNämnden förGöteborg VattenUTBILDNINGUtbildningsnämndenVuxenutbildningsnämndenTRAFIKFärdtjänstnämndenTrafiknämndenKULTURMILJÖFRITIDÖVRIGA NÄMNDERKulturnämndenMARK OCH BOENDEMiljö- och klimatnämndenIdrotts- ochföreningsnämndenPark- och naturnämndenStyrelsen för Keillers parkArkivnämndenKonsumentnämndenNämnden för IntraserviceÖverförmyndarnämndenSocial resursnämndByggnadsnämndenFastighetsnämndenLokalnämndenKOMMUNALFÖRBUNDRäddningstjänstenStorGöteborgStretered6

KOMMUNFULLMÄKTIGEVALBEREDNINGSTADSREVISIONVALNÄMNDENBOLAGFASTIGHETER OCHBOSTÄDERFörvaltnings AB FramtidenHigab ABÄlvstranden Utveckling ABBoplats Göteborg ABTEKNISKFÖRSÖRJNINGGöteborg Energi ABRenova ABGryaab ABKULTURGöteborgs Stadsteater ABÖVRIGA BOLAGTRAFIKGöteborgs Gatu ABGöteborgs Spårvägar ABFRITIDLiseberg ABGot Event ABGöteborgsregionensFritidshamnar AB, GRE-FABNÄRINGSLIVGöteborgs Hamn ABGöteborg & coKommunintressent ABBRG, Business RegionGöteborg ABGöteborgs KommunalaFörvaltnings ABFörsäkrings ABGöta LejonKommunleasingi Göteborg ABGöteborgs StadsUpphandlings ABUtveckling Nordost AB7

Kommunstyrelsens ledamöter 2012Anneli Hulthén (S)Kommunalråd,ordförandeJonas Ransgård (M)Kommunalråd,vice ordförandeDario Espiga (S)KommunalrådKristina Tharing (M)KommunalrådKia Andreasson (MP)KommunalrådMaria Rydén (M)KommunalrådMarina Johansson (S)KommunalrådMats Pilhem (V)KommunalrådHelene Odenjung (FP)KommunalrådJohan Nyhus (S)KommunalrådMartin Wannholt (M)KommunalrådThomas Martinsson (MP)KommunalrådDavid Lega (KD)KommunalrådMats Arnsmar (S)BiträdandekommunalrådHampus Magnusson (M)BiträdandekommunalrådAnna Johansson (S)BiträdandekommunalrådAnn Catrine Fogelgren (FP) Robert Hammarstrand (S)BiträdandeBiträdandekommunalrådkommunalråd8

1FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE»Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisnings lagenskall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse iårsredovisningen. Den skall vara en sammanfattning avårsredovisningen där väsentliga delar av stadens ekonomioch verksamhet fokuseras.9

»FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE11OmvärldsanalysSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingeni Göteborg och regionen.23PersonalFörvaltningsberättelsen skall beskriva” väsentliga personalförhållanden”. Dettaavsnitt fokuserar på kommunens personalur ett antal aspekter.16Sammanfattande finansiell analysDen sammanfattande finansiella analysenlyfter fram de viktigaste finansiella trendernainom kommunen, vissa större enskildabolag och den sammanställda redovisningen(koncernen).26FramtidsbedömningI detta avsnitt redovisas och diskuteras vilkaförväntningar som finns på framtiden utifrånkonkreta och kända förhållanden.18Uppföljning av prioriterade mål 2012En viktig del av styrningen i Göteborgs Stadutgörs av de prioriterade målen som kommunfullmäktigehar fastställt i budgeten.Här sker en uppföljning av dessa mål.10GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»OMVÄRLDSANALYSOmvärldsanalysÅret 2012 präglades av en ekonomisk oro, såväl inom Europa som i USAoch även på tillväxtmarknaderna. Göteborgsregionen har trots dettaklarat sig relativt väl, och hållit sysselsättningen uppe. Stadens befolkningfortsätter att öka, likaså utbildningsnivån även om skillnadernamellan könen ökar. Behovet av ekonomiskt stöd från samhället minskar,men vissa grupper är mer utsatta än tidigare. Miljömässigt står stadeninför stora utmaningar för att minska fossilbränsleberoendet och hardärför skärpt målen inom området.I ett globaliserat samhälle får händelser i omvärldenkonsekvenser på kort och på långsikt för Göteborgsamhälletsutveckling. Hur stora konsekvenserna blir inomde sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionernavarierar liksom för Göteborgs arbete för en hållbar stadför alla.USA och Kinas utveckling har betydelseUSA är ett land som är viktigt för världsekonomin, ävenom Sverige inte är så beroende av export dit. 2012 gickendast drygt 7 procent av exportvärdet till Nordamerika,medan Europa stod för närmare 73 procent av densvenska exporten. Hur USA som land står sig är dockviktigt och det ständigt ökande budgetunderskottet ochstatsskulden oroar. Efter 2012 års presidentval finnsett tryck på Obama att stärka arbetsmarknaden ochekonomin.I Kina utsågs nya ledare under året. Xi Jinping är nygeneralsekreterare i Kinas kommunistiska parti ochväntas bli landets president under 2013. Han står fören fortsatt men kontrollerad ekonomisk utveckling.Kinas roll som världens näst största ekonomi,Geelys ägande i Volvo PV och Göteborgs utbytenmed bland annat Shanghai gör det relevantatt följa utvecklingen i landet.Eurokrisen dominerade även 2012Euro-krisen höll i sig även under 2012.Grekland, Portugal, Spanien och någraytterligare EU-länder har präglats avförtroendekris med höjda räntor, försämradbetalningsförmåga och växande statsskulder.Kraven på nedskärningar och sparpaket harmedfört stora spänningar mellan ländernasregeringar och medborgare. Även spänningarinom befolkningen har ökat.Krisen ledde återigen till att den svenskatillverkningsindustrin fick det tufft och flera företagtvingades varsla sin personal. Göteborgsregionen klaradesig relativt väl under 2012 och återsåg inte alls såmånga varsel som under fordonskrisen 2008.Eurokrisen förklarar delvis att den svenska kronanhar stärkts under året jämfört med andra valutor. Detgör exporten dyr och leder till en minskad efterfråganoch därmed ökade svårigheter för de svenska företagen.Många flyr från krigshärdarDet som började som en del av upproren i vad som blevden arabiska våren 2010 resulterade under 2011–2012 ifullskaligt krig i Syrien med enormt mänskligt lidande.FN uppgav i slutet av 2012 att minst 60 000 människorhar dödats och ett stort antal människorhar flytt till grannländernaTurkiet, Jordanienoch Libanon. II ett globaliserat samhället får händelser i omvärldenkonsekvenser för Göteborgsamhällets utveckling.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE11

»OMVÄRLDSANALYSGöteborg syntes under året en ökning av syrier som flyttsitt hemland.Till slut förlängdes KyotoprotokolletI december 2012 hölls FN:s klimatkonferens i Qatar.Kyotoprotokollet, som reglerar utsläppen av växthusgaser,förlängdes efter långa förhandlingar till 2020.Det tog inga nya mål för att begränsa utsläppen. Iställetgäller tidigare mål om att inom länderna minska utsläppenmed sammanlagt 5,2 procent till 2020. EU har i sinnya strategi, EU 2020, som mål att reducera utsläppenav växthusgaser med 20 procent. Det kan jämföras medSveriges målsättning med 40 procents minskning till2020. Fokus är på en fossiloberoende transportsektor,förnybar energi och energieffektivisering.Stadens ambitioner är också höga. Med Borgmästaravtaletfrån 2009 har staden förbundit sig att gå änlängre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidsutsläppen.I samband med kommunfullmäktiges budgetför 2013 beslutade staden att höja ambitionsnivån förmiljömålet om begränsad klimatpåverkan, från 30procent till 40 procent fram till 2020. Det förutsätteratt förbrukningen av fossila bränslen och metanläckageårligen minskar med fem procent. Det långsiktigamålet är att 2050 ska Göteborg ha en hållbar och rättvisutsläppsnivå för koldioxid.UTVECKLINGEN I GÖTEBORGGöteborgs utveckling ska vara hållbar, såväl socialt somekologiskt och ekonomiskt. Staden växer och hållbartillväxt är centralt. Under 2012 har det hänt mycket somgör att staden utvecklas för framtiden, det gäller blandannat Västsvenska paketet, Älvstaden och arbetet medGöteborgs 400-årsjubileum år 2021.5 700 fler göteborgareUrbaniseringen är stark i Sverige och storstädernasbefolkning ökar kraftigt. Utvecklingen i Göteborgvar dock betydligt svagare under 2012 än i Stockholmoch Malmö. I stort sett har det varit så under hela2000- talet. Under de senaste tolv åren har Stockholmsoch Malmös befolkning ökat med runt 20 procentmedan Göteborgs tillväxt är under 15 procent.Vid årsskiftet uppgick Göteborgs folkmängd till526 000, vilket är en ökning med 5 700 personer under2012. Det är en något lägre befolkningstillväxt än underde senaste åren. Antalet födda har ökat något under åretjämfört med den stora nedgången 2011.Göteborgs åldersstruktur som helhet ändras långsamt.Det finns dock några grupper som haft en större ökningunder 2012 och kommer att fortsätta öka. Detta gällerframförallt barn i grundskoleåldern och yngre pensionärer.Under 2012 förväntades en ökning av anhöriginvandringenmed den blev fördröjd och väntas nu iställetkomma 2013 och 2014.Starkt år trots konjunkturnedgång2012 var inledningsvis ett relativt starkt år för Göteborgsregionenmed tanke på den försämrade konjunktureni omvärlden. Den optimism som kännetecknadeförsta halvåret förbyttes under senare hälften av året tillmer försiktiga tongångar.Göteborgsregionens företag hade relativt höga förväntningarpå det ekonomiska läget under hösten 2012.I vårens konjunkturbarometer från Västra Götalandsregionentrodde de på en uppgång från –5 till +15, vilketär den övre gränsen för en normalkonjunktur. Dettagrusades dock när hösten kom och värdet vände iställetner till –21. Stämningsläget under hösten 2012 hör därmedtill de dystrare under 2000-talet. Det bör dock inteses som lågkonjunktur, eftersom en sådan infaller förstvid värden på –40.När samma företag får göra en prognos över våren2013, blir resultatet identiskt med nuläget, det vill säga–21. Företagen ser varken någon märkbar förbättringeller försämring den närmaste tiden.Göteborgsregionen driversysselsättningsökningenAntalet sysselsatta i Sverige ökade med 30 000 undertredje kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal åretinnan. Nästan hälften av denna sysselsättningsökningkan härledas till Göteborgsregionen. Här ökade antaletsysselsatta personer med 14 000 personer till 488 100.Ökningen blev därmed 3 procent för Göteborgsregionen,vilket kan jämföras med drygt 1 procent förStockholmsregionen, en halv procent för hela Sverigeoch +/– 0 för Skåne.Trots konjunkturnedgången har arbetsmarknadenvarit relativt stabil i Göteborgsregionen. Sysselsättningstillväxtenhar varit stark och arbetslösheten har varitlägre i Göteborg än i riket som helhet.Arbetslösheten ökar saktaGöteborgsregionens arbetslöshet har ökat med 0,2procentenheter till 7,5 procent i oktober 2012. Räknati personer är det drygt 35 100 som är arbetslösa, vilketär 2 000 fler än samma månad 2011. När hösten komsyntes inte den minskning av arbetslösheten som normaltuppstår vilket är ett tecken på att arbetsmarknadenhåller på att försvagas.Antalet utrikes födda i Göteborgsregionen som stårutan arbete fortsätter att ligga på en hög nivå. Totalthandlar det om drygt 15 000 utrikes födda personersom är arbetslösa, vilket motsvarar 18,7 procent avarbetskraften. För hela riket är motsvarande andel20,3 procent. Också bland ungdomar står allt fler utanarbete. Drygt 8 000 ungdomar mellan 18 och 24 år vararbetslösa i oktober 2012, vilket ger en arbetslöshet på15,2 procent. Det är en nivå som ligger under riketsungdomsarbetslöshet på 18,6 procent.Varselvåg, men främst i övriga SverigeSverige drabbades av höga varselsiffror under hösten2012, men Göteborgsregionen drabbades inte i samma12GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»OMVÄRLDSANALYSI Göteborgs hamn var det under 2012 en inbromsning. Men transporterna på järnväg till Göteborgs hamn fortsätter att växa.Foto: Peter Svenssonutsträckning. Här har det under hela 2012 varit i snitt450 personer per månad som varslats, vilket är en tämligennormal nivå under 2000-talet. Jämfört med 2011är det emellertid en ökning med ungefär 200 personer.Det är dock viktigt att påpeka att flera företag i regionenvalt att säga upp kontrakten med personer som visstidsanställtsvia bemanningsföretag. Dessa personer hamnarinte i varselstatistiken, men om inte bemanningsföretagenhittar nytt jobb åt dem, kommer de så småningomatt synas i arbetslöshetsstatistiken.Hamnen ser tidiga tecken påkonjunkturförändringarI Göteborgs hamn var det under 2012 en inbromsningmen långt ifrån en liknande situation som 2009. Europahandelngick trögt, men har gjort så under en längretid utan någon dramatisk utveckling. Även handeln medAsien har minskat.Transporterna på järnväg till Göteborgs hamn fortsätteratt växa. Under året kom regeringens besked atthamnbanan utbyggnad till dubbelspår tidigareläggs ochberäknas klart senast under 2015.Volvo personvagnar har minskat produktion ochpersonal under 2012 vilket syns tydligt i antalet hanteradebilar i hamnen under 2012. Trots detta aviseradeVolvo att de gör en av de största industrisatsningarnanågonsin i Sverige och satsar 11 miljarder dollar, varavhälften i Sverige under åren till och med 2015. Pengarnaska bland annat användas till en ny karossfabrik iTorslanda.Vår livsstil påverkar miljönResultatet av många genomförda effektiviseringar plånasut av ökad konsumtion och krav på högre levnadsstandard.Energieffektivare bostäder möter med kravpå större bostadsyta, effektivare bilmotorer med kravpå mer prestanda med mera. I Göteborg konsumerar viungefär 2,5 till 3 gånger så mycket resurser per personsom finns tillgängligt i världen. Det håller inte i ettlängre perspektiv.Det som blir över ska tas tillvaraVår konsumtion genererar avfall som speglar konsumtionsmönsteroch beteenden. Även om den totalamängden avfall per göteborgare varit något mindreunder senare år än för landet i sin helhet är det viktigtatt det hanteras rätt, källsorteras och återanvänds elleråtervinns i så stor utsträckning som möjligt. Mängdenblandat avfall/restavfall som gick till förbränning var5 procent mindre än året innan. Detta tillskrivs delvisden ökade utsorteringen av matavfall på 18 procent. Alltutsorterat matavfall nyttiggörs som biogas och näringsinnehålletåtergår till produktiv mark. Utsorteringenav matavfall måste fortsätta öka för att omvandlas tillbiogas och näringsrik rötrest samt kunna förbrännas tillfjärrvärme och elenergi.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE13

»OMVÄRLDSANALYSGöteborgarnas utbildningsnivå ökarAv göteborgarna i åldern 25–64 år är det hälften somhar en eftergymnasial utbildning. Två procent har dessutomforskarutbildning. En tredjedel har studerat 3 åreller längre. Kvinnorna är i större utsträckning högutbildade,52 procent har eftergymnasial utbildning, jämförtmed männens 46 procent. De senaste tre åren harutbildningsklyftan mellan unga kvinnor och män ökat.Göteborgarnas utbildningsnivåFolkskolaGrundskolaGymnasialEftergymnasialUppgift saknas49%2% 4%8,5%36,5%Barn som lever i ekonomisk utsatthetIntresset för barn som lever i ekonomisk utsatt är stort,så även i staden. 11 procent av alla barn under fem årlever i hushåll med försörjningsstöd och det har legat påsamma nivå under de tre senaste åren. Detta motsvararnästan 10 000 barn och av dessa lever cirka 5 300 barn ifamiljer med långvarigt bidragsberoende.Enligt EU:s definition riskerar den som har en inkomstsom understiger 60 procent av medianinkomsteni landet att falla i fattigdom. 18 procent av hushållen iGöteborg har en disponibel inkomst under 60 procentav Göteborgsmedianen. Diagrammet visar en variationmellan 10–32 procent mellan stadsdelarna.Medellivslängd 2006–2010, kvinnorNorra HisingenAngeredI jämförelser mellan storstäderna fortsätter utvecklingeni samma riktning som tidigare. Av stockholmarna har55 procent eftergymnasial utbildning och i Malmö 46procent.Beroende av ekonomiskt stöd från samhälletminskar – men inte för allaDen utbetalda ersättningen från de sociala trygghetssystemen(arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukpenningoch försörjningsstöd) fortsätter att sjunka per invånarei Göteborg, från 21 657 kr år 2010, till 19 980 kr år2011 och i september 2012 till 19 972 kr.År 2012 hade 20 300 hushåll försörjningsstöd i Göteborgoch det ligger på samma nivå som året innan. Oroandeär att för gruppen unga under 25 år ökar antalethushåll med försörjningsstöd. När det gäller långtidsmottagareav försörjningsstöd ökar även den andelen.Nästan hälften av alla hushåll som har försörjningsstödhar haft stöd i mer än 10 månader.Hushåll med disponibel inkomst under 60 %av Göteborgsmedianen, 2010AngeredÖstra GöteborgÖrgryte-HärlandaCentrumMajorna-LinnéAskim-Frölunda-HögsboVästra GöteborgVästra HisingenLundbyNorra HisingenGöteborg0 5 10 15 20 25 30 35 40 %Samtliga hushållMed hemmaboende barn under 18 årVästra HisingenVästraGöteborgÖstraGöteborgLundby Örgryte-HärlandaCentrumMajorna-LinnéAskim-Frölunda-Högsbo< 8282 < 8383 < 8484 –Den ojämlika hälsan ökarGenerellt blir befolkningen allt friskare enligt undersökningenHälsa på lika villkor, men det gäller inteför alla. Göteborgare med lång utbildning och höginkomst mår bäst. Kvinnor har sämre hälsa än män ochbland kvinnorna mår personer med utländsk bakgrundsämst. Andelen med dålig hälsa är dubbelt så hög blandpersoner födda utanför Sverige och bland personer medsvag ekonomi. Klasskillnaderna i hälsa är stora och visaren tendens att öka. Skillnaderna jämnas inte ut medökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livettenderar att bli bestående.I Göteborg är 96 procent i de resursstarka stadsdelarnanöjda med livet och 82 procent i de resurssvaga.Tre av fyra upplever sin tandhälsa som bra eller mycketbra men det finns stora sociala skillnader. Sett till godhälsa, nedsatt psykisk hälsa, otrygghet, fetma, fysiskinaktivitet, rökning och riskabla alkoholvanor är detstora skillnader mellan att vara född i Sverige och varafödd utomlands, liksom saknad av kontantmarginal. Det14GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»OMVÄRLDSANALYSfinns ett starkt samband mellan psykiskt välbefinnandeoch socioekonomiska faktorer.Medellivslängden har ökat och flickor som föds idagkan förvänta sig att leva närmare 83 år. Pojkar levertroligtvis inte lika länge, utan förväntas bli 78 år. Det ärvariationer mellan stadsdelarna.Kartorna nedan visar den förväntade medellivslängdenvid födseln enligt SCB, fördelat på kön och stadsdelar.Kvinnorna tycks leva längst i Centrum medanmännen blir äldst i Västra Göteborg.Medellivslängd 2006–2010, mänVästra HisingenVästraGöteborgNorra HisingenÖstraGöteborgLundby Örgryte-HärlandaCentrumMajorna-LinnéAskim-Frölunda-HögsboAngered< 7777 < 7878 < 7979 < 8080 –Stora satsningar på infrastrukturGöteborg är ett viktigt tillväxtnav för hela Västsverige.Det finns potential att den lokala arbetsmarknadsregionenväxer ytterligare, infrastrukturens utveckling ochett fortsatt bostadsbyggande är två viktiga förutsättningarför detta.Under året har Västsvenska paketet – ett 17 år långtsamhällsbygge – blivit uppmärksammat. Det ska blilättare att ta sig fram, bättre och attraktivare kollektivtrafik,tillförlitligare transporter för näringslivet,bättre miljö och utökade pendlingsmöjligheter föralla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser iVästsverige. 2012 har satsningar inom trafikområdetskett i samband med införandet av trängselskatten2013.Trots satsningar kvarstår kapacitetsproblemen iväg- och järnvägsnätet som kan riskera Göteborgs ochregionens möjligheter att växa, samhällsekonomiskt ochbefolkningsmässigt.Utbyggnaden av E45 och dubbelspåret mellan Göteborgoch Trollhättan invigdes under 2012 och ger utrymmeför mer pendeltrafik, fler snabbtåg och godståg.Förkortade restider på sträckan ger nya förutsättningarför människors möjlighet att bo utanför Göteborgsregionenskärna. Kommunerna längs Göta älvdalen gesnya tillväxtmöjligheter.Längre arbetspendling är sedan länge vanligare blandmän. Förkortade restider kan få en positiv effekt på ökademöjligheter för kvinnor att få ett större geografisktområde att söka och välja jobb inom. Resandet är dockofta uppdelat mellan könen på grund av en uppdeladarbetsmarknad, där kvinnor i lägre utsträckning tjänarpå att pendla.Arbetsinpendling till Göteborg är fortsatt stor. Andelenutpendlare av göteborgare som är sysselsatta har ökatnågot mellan åren 2008 till 2010 (18,3–19,3 procent).De närmaste kommunerna inom Göteborgsregionen,Stockholm, Borås, Trollhättan och Varberg är de största”mottagarkommunerna”.Snabbtågsutbyggnad tidigarelagdRegeringen gav klartecken till investeringar på snabbtågutbyggnadmellan Borås och Göteborg samt mellanStockholm och Linköping. Men det dröjer innan byggetkan komma igång, delsträckan Mölnlycke/Landvetter/Bollebygd kan starta runt 2020. Det ska bland annatgörasen järnvägsplan och detaljplaner. I förlängningenplaneras att bygga samman de båda sträckorna till enGötalandbana för snabbtåg mellan Göteborg och Stockholm.Men det beslutet är formellt inte taget. Årligenreser mellan 9 och 10 miljoner människor mellan Göteborgoch Borås. Sträckan är på kilometern lika lång sommellan Helsingborg och Malmö, men västsvenskarnalägger tre timmar mer i veckan på sitt pendlande än vadskåningarna gör.Nu skapas framtiden – några utmaningarGöteborg står inför en rad utmaningar för att skapa enhållbar utveckling där alla tre dimensionerna utvecklasi positiv riktning. Det handlar om att få till en hållbarstadsutveckling med en god framkomlighet på ett miljömässigthållbart sätt. Där är mycket arbete på gång ochresultat kan redan ses. Det handlar också om att minskasegregationen och öka människors möjligheter tillsjälvförsörjning och en god boendemiljö. Detta påverkasnegativt i ekonomiskt svåra tider och när få bostäderbyggs. Men ambitionerna är höga och arbetet inombland annat Älvstadsarbetet är till för att staden ska varainkluderande för alla. När en stad växer kraftigt krävsinvesteringar i infrastrukturen men också satsningarinom välfärden. Detta blir en ekonomisk balansgång förstaden framöver.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE15

»SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYSSammanfattande finansiell analysGöteborgs kommun redovisade 2012 ett resultat på 669 mnkr. Iresultatet ingick jämförelsestörande engångsposter på 73 mnkr.Exkluderas engångsposterna, uppgick resultatet till 596 mnkr. Sammaresultatmått under 2011 var 1 197 mnkr. Det innebar att kommunenslöpande resultatet försvagades med 601 mnkr mellan 2011 och 2012.Förklaringen var främst att verksamhetens kostnader ökade snabbare änkommunens skatteintäkter.Årets investeringar exklusive exploatering slutade på 2 102 mnkr, vilketvar en ökning med 664 mnkr jämfört med 2011. Skattefinansieringsgradenav investeringarna uppgick till 69 procent. Detta innebar att tvåtredjedelar av investeringarna under året kunde finansieras med skatteintäkter.Koncernen Göteborgs Stad redovisade ett resultat på 2 934 mnkr.Jämfört med 2011 var det en förbättring med nästan 2,2 miljarderkronor, främst beroende på en realisationsvinst på 1,3 miljarder kronor isamband med försäljning av bolag inom Göteborg Port Operation AB.Den finansiella analysen som redovisas på de två följandesidorna skall ses som en sammanfattning av denfinansiella utvecklingen och ställningen i kommunenoch koncernen Göteborgs Stad (sammanställd redovisning).Mer djuplodande analyser finns i block tre ochfyra längre fram i årsredovisningen.Göteborgs kommunKostnaderna ökar snabbare än intäkternaSkatteintäkterna ökade under 2012 med 3,3 procent,vilket var ungefär samma ökningstakt som under 2011.Kommunen har under de senaste åren, förutom 2010,legat på mellan 3–4 procent i ökningstakt.Kostnadsutvecklingen bromsades in kraftigt under2009 och 2010. Under 2010 uppgick den till historisktlåga 0,6 procent. Därefter har kostnaderna för personaloch tjänster ökat, vilket har resulterat i en betydandekostnadsutveckling under 2011 och 2012 på 5,2 procentrespektive 6,3 procent. Förklaringen till detta var attkommunen under dessa två år befann sig i en planeradexpansionsfasTillfredsställande finansiellt resultatGöteborgs kommuns resultat uppgick 2012 till 669mnkr, vilket jämfört med 2011 var en förbättring med258 mnkr.I resultaten för 2011 och 2012 ingick dock ett antaljämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär.Under 2011 redovisade kommunen ettnetto på –786 mnkr i jämförelsestörande engångskostnader,vilket skall ställas mot ett netto på 73 mnkr ijämförelsestörande engångsposter under 2012.Exkluderas ovanstående engångsposter uppgickresultatet under 2011 till 1 197 mnkr och under 2012till 596 mnkr. Det innebär att det löpande driftsresultatetför kommunen exklusive engångsposter försvagadesmed 601 mnkr mellan 2011 och 2012. Den viktigasteförklaringen till detta var att kostnaderna för denlöpande verksamheten ökade snabbare än kommunensskatteintäkter.Göteborgs kommun i siffrormnkr 2010 2011 2012Bruttokostnader * 29 848 30 513 30 663Balansomslutning 38 984 39 968 42 483Årets resultat 229 411 669Årets resultat exkl jämför poster 1 479 1 197 596Investeringsvolym 1 360 1 438 2 102*Bruttokostnaderna har minskat med cirka 1 miljard under 2012jämfört med 2011, eftersom ansvaret för kollektivtrafiken överfördestill Västra Götalandsregionen genom en skatteväxling.Relateras årets resultat till skatteintäkterna redovisadekommunen under 2012 ett resultat på 2,8 procent.Exkluderas de jämförelsestörande engångsposternapå 73 mnkr uppgick samma nyckeltal till 2,5 procent.Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procentbetraktas som god ekonomisk hushållning, eftersomett sådant resultat ger utrymme för att över en längretid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolymi en kommun. Göteborg uppvisade under densenaste femårsperioden ett snitt på 1,9 procent. Om16GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYSjämförelsestörande poster exkluderas uppgick måttettill 3,4 procent. Detta innebär att kommunen kan ansesha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på godekonomisk hushållning.Investeringar uppgick till 2,1 miljarderGöteborgs kommuns samlade investeringar exklusiveexploatering under 2012 uppgick till 2 102 mnkr, vilketvar en ökning med 664 mnkr eller drygt 45 procentjämfört med 2011.I förhållande till kommunens bruttokostnader ökadeinvesteringarna med 2 procentenheter från 5 procenttill 7 procent mellan 2011 och 2012. Genomsnittet försvenska kommuner har legat på runt 5 procent under desenaste åren.Göteborgs kommun / finansiella nyckeltal2010 2011 2012Resultat och kapacitetÅrets resultat / skatteintäkter 1,0 % 1,7 % 2,8 %Årets resultat exklusive jämförelsestörandeposter / skatteintäkter 6,4 % 5,0 % 2,5 %Skattefinans.grad av investeringarna 73 % 82 % 69 %Soliditet 18,8 % 19,4 % 19,8 %Risk och kontrollKassalikviditet 109 % 129 % 108 %Finansiella nettotillgångar (mnkr) –3 533 –3 173 –4 228Kommunal skattesats (kr) 21,55 21,55 21,12**Minskning i Göteborg under 2012 förklaras enbart av en skattväxlingmed Västra Götalandsregionen för förändring av huvud mannaskapetför kollektivtrafiken.Marginellt förbättrad soliditetKommunens officiella soliditet enligt balansräkningenhar legat ganska konstant under de senaste åren. Enliten ökning har dock skett från 18,8 procent under2010 till 19,8 procent under 2012. Ett viktigt kriteriumför god ekonomisk hushållning är att soliditeten överen längre period inte försvagas utan utvecklas i positivriktning. Detta innebär då att kommunen blir mindreskuldsatt och ökar sitt finansiella hanslingsutrymmeinför framtiden.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock till vissdel av kommunens vidareutlåning för att täcka bolagenslånebehov. Exkluderas vidareutlåningen i balansräkningenuppgick soliditeten till 40 procent under 2012,samma nivå som under 2011. Kommungenomsnittet försoliditeten i Sverige ligger på cirka 50 procent.Göteborgs Stads koncerner och bolagGöteborgs Stads koncerner och bolag uppvisade enolikartad resultatutveckling under 2012. De störrekoncernerna redovisade följande resultat efter finansiellaposter:Förvaltnings AB Framtiden redovisade ett resultat på197 mnkr år 2012 jämfört med 118 mnkr för 2011.Göteborgs Energi AB redovisade ett resultat på 512 mnkr år2012 jämfört med 438 mnkr för 2011.Göteborg Port Holding AB redovisade ett resultat för 2012 på1 523 mnkr jämfört med 117 mnkr för 2011, främst på grundav försäljning av bolag.Liseberg AB redovisade ett utfall på 74 mnkr år 2012 jämförtmed 78 mnkr för 2011.Resultat efter finansiella posterför några större koncernermnkr 2010 2011 2012Förvaltnings AB Framtiden 118 118 197Göteborg Energi AB 819 438 512Göteborg Port Holding AB 118 117 1 523Liseberg AB 65 78 74Sammanställd redovisning – koncernenKoncernen Göteborgs Stad redovisade 2012 ett åretsresultat på 2 934 mnkr. Jämfört med 2011 var det enförstärkning med nästan 2,2 miljarder kronor, främstberoende på en realisationsvinst på 1,3 miljarder kronori samband med försäljning av bolag inom Göteborg PortOperation AB.Koncernen investerade 2012 för 6,9 miljarder. Det varen ökning med 1,1 miljarder jämfört med 2011, vilkenvar hänförlig till både bolag- och kommunsektorn.Soliditeten uppgick till 29 procent, vilket var en ökningpå tre procentenheter jämfört med föregående år.Sammanställd redovisning i siffrormnkr 2010 2011 2012Intäkter 47 757 48 930 47 201Balansomslutning 73 452 75 295 78 096Resultat efter finansiella poster 929 898 2 802Årets resultat 638 752 2 934Investeringsvolym 5 623 5 876 6 948Soliditet 26 % 26 % 29%En mer detaljerad beskrivning av ekonomin i koncernen / sammanställdredovisning görs i block 4 på sidan 85.Balanskravet uppfylltKommunen uppfyller också 2012 det lagstadgadebalanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinsterpå 586 mnkr. Kommunen har sedan införandet år2000 uppfyllt balanskravet under samtliga år. En merdjuplodande finansiell analys av kommunen finns i block3 på sidorna 57–61.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE17

»PRIORITERADE MÅL 2012Prioriterade mål 2012Kommunfullmäktige har i budgeten för 2012 fastställt 24 prioriterademål. I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning avseendemåluppfyllelsen. Uppföljningen av ett antal mål återfinns också på olikaställen i årsredovisningen där varje mål sätts in i de sammanhang som ärrelevanta kopplat till de strategiska områden som är angivna i kommunfullmäktigesbudget för 2012.Sammanfattande måluppföljningMåluppfyllelsen varierade mellan de olika målen. För ettantal mål går det inte att entydigt säga om måluppfyllelsenökade eller inte. Det kan ha flera olika orsaker, somatt målen är komplexa eller att mätresultat från tidigareår saknades på grund av att målen var nya.Vad som däremot är tydligt är att målen var högtprioriterade, åtminstone av nämnderna. Det genomfördesett stort antal aktiviteter med syftet att nå en högremåluppfyllelse.Ett glädjande exempel är att Göteborg nådde full behovstäckningi förskolan 2012. Andra mål som uppfylldeseller där utvecklingen gick åt rätt håll var:• att tillgången på bostäder, arbete och meningsfullsysselsättning ökade för personer med funktionsnedsättning• att resurshushållningen inom avfallshanteringen iGöteborg ökade• att nedskräpningen i Göteborg minskade• att andelen chefer födda utanför Norden ökade ochatt förvaltningar och bolag var framgångsrika medatt skapa jämställda chefsgrupper• att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och mänfortsatte att minskaFör andra mål var utvecklingen inte lika positiv. Andelenelever med godkända betyg minskade på grundskolan.Ett annat exempel är att trots att antal platser ökadepå kulturskolan, så ökade kön till verksamheten kraftigt.Tidigt förebyggande och rehabiliterandeinsatser ska öka när det gäller barn och ungasamt vuxna med missbruksproblemSamarbetet mellan stadsdelar och social resursförvaltninghar genererat en tydligare struktur för det förebyggandearbetet och medfört att kunskapen om olikaframgångsrika program och metoder har ökat.Det har gjorts olika försök i staden att öka vuxnasnärvaro i skolan, att uppmärksamman elever med högskolfrånvaro och att stärka det förebyggande fältarbetet.För vuxna missbrukare ökar det förebyggande arbetetmed hjälp av rehabiliterande insatser och följs upp medsystematisk uppföljning. Det har uppmärksammats attbristen på bostäder försvårar det rehabiliterande arbetet.För att nå ökad måluppfyllelse krävs att sektorernafortsätter att fokusera och identifiera grupper somriskerar hamna i utanförskap och att samordning mellanolika instanser fortsätter att utvecklas. Förutsättningarför gemensam planering och ett samfällt agerande skullebehöva stärkas genom att strukturer, rutiner och handlingsvägaretableras.Andelen ungdomar i Göteborg somengagerar sig i föreningslivet ska ökaUngdomars fritidsvanor har under de senaste fem-tioåren förändrats från föreningsaktivitet till spontana aktiviteteroch löst sammanhållna nätverk. Under flera århar andelen föreningsaktiva barn och ungdomar i Göteborgminskat. 2012 vände trenden från nedåtgående tillsvag uppåtgående. Sannolikt berodde detta framför alltpå att barnkullarna i de mest föreningsaktiva åldrarnaökade. Andelen föreningsaktiva var drygt 60 procent.Inom staden och föreningslivet pågick en mängd aktiviteterför att locka barn att prova på föreningsverksamheteller att själva starta en förening kring ett intresse.Full behovstäckning i förskolanFull behovstäckning har nåtts under 2012. Under årethar totalt 1 406 platser färdigställts.För att bibehålla full behovstäckning är det viktigt attkontinuerligt kartlägga det framtida behovet av förskoleplatseroch fortsätta samarbetet mellan stadens förvaltningarom att ta fram lämpliga lokaler och tomter.Andelen elever med godkända betyg ska ökaUnder 2012 hade både de kommunala- och friståendegrundskolorna i Göteborg ett vikande kunskapsresultati årskurs nio. I de kommunala grundskolorna minskadeandelen elever med godkända betyg i alla ämnen medtvå procentenheter och uppgick till totalt 68 procent.Det var pojkarna som stod för minskningen medanflickornas resultat var oförändrat. De fristående skolornasresultat minskade med fyra procentenheter till 80,3.Nationellt var resultaten oförändrade.Andelen behöriga till högskola sjönk något bådepå de kommunala (85,6 procent) och de friståendegymnasieskolorna (90,7 procent). Andelen elever påde kommunala gymnasieskolorna i Göteborg som fickslutbetyg efter fyra år ökade med två procentenheter till18GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»PRIORITERADE MÅL 201269 procent medan andelen elever som fick slutbetyg efterfyra år på de fristående gymnasieskolorna var oförändrat,82,8 procent.Andelen elever som deltar i ämnesundervisningi minst matematik och engelskapå modersmål ska öka2012 års uppföljning visade att det var få elever som fåttämnesundervisning på annat modersmål än svenska isåväl grund- som gymnasieskola. Någon jämförelse medtidigare år kan inte göras då det är första året målet följsupp.Stadens uppföljning liksom skolinspektionens tillsynvisade att många skolor inte uppfyllde författningarnaskrav om att ge studiehandledning på elevens modersmål.För att nå högre måluppfyllelse behövs kartläggningarav flerspråkiga lärares ämneskompetenser samt elevernasintresse och behov av ämnesundervisning eller studiehandledningpå modersmålet.Antalet förskolor och skolor som har tillgångtill genuspedagoger och hbtq-kompetentpersonal ska ökaI flertalet stadsdelar fanns det genusutbildad personalinom förskolan och grundskolan. Det var dock ett fåtalenheter som hade pedagoger med ett specifikt uppdragatt stödja genus- och hbtq-arbete. Utbildningsförvaltningenpåbörjade under 2012 ett arbete med att kartläggatillgången till genuspedagoger och hbtq-komptentpersonal. Målet introducerades 2012 och kan därför interelateras till resultat från tidigare år.Andelen miljöcertifierade/-diplomeradeförskolor och skolor ska öka2012 var första året som systematiskt miljöarbete följdesupp inom förskolan och skolan. Måluppfyllelsen mättesi antal förskolor och skolor som hade ett systematisktmiljöarbete. Definitionen på systematiskt miljöarbetevar att man hade en miljöcertifiering/-diplomering, somutgick från någon certifieringsmodell, exempelvis miljödiplomering,Grön Flagg, Utmärkelsen skola för hållbarutveckling eller stadsdelsdiplomering. 113 av stadensförskolor och 60 skolor bedrev ett systematiskt miljöarbete.Resultatet redovisades i en jämförelsemellan de två senaste läsåren. En ökning hadeskett inom båda verksamheterna.Uppföljningen visade vidare att många processerstartats med syfte att involvera barn ochungdomar i miljöfrågor. Utgångsläget var väldigtolika i stadsdelarna.Äldres inflytande över sin vardag ska ökaI staden har det arbetats med att öka äldres inflytandeöver sin vardag på olika sätt. Flera av stadsdelsnämndernabeskriver hur de utvecklat forum där äldre får möjligheteratt påverka. Exempelvis har program med öppnaträffpunkter ändrats för att bli mer attraktiv för bådakönen. Ett verktyg för att öka den äldres inflytande ochdelaktighet är arbetet med genomförandeplaner där detskall framgå vilka insatser som ingår, målet för dessa,hur insatsen skall utföras och när uppföljning skall ske.Fyra stadsdelsnämnder anger att de nått målsättningenoch resterande anger måluppfyllelse i viss utsträckning.Flera av facknämnderna och bolagen har arbetat aktivtmed att öka tillgängligheten för äldre i bostäder, kollektivtrafikoch utemiljö. De äldre är aktiva besökare ikulturlivet och kulturnämnden har utvecklat utbudetför målgruppen. Det har även skett en ökning av antaletseniorer som tränar på stadens anläggningarStadens brukarundersökning 2012 visar att de äldresnöjdhet med kvalitetsmåttet inflytande har sjunkitför både äldreboende och hemtjänst. Det finns storaskillnader mellan de olika äldreboendena. På en skalafrån 1 till 100 varierar nöjdheten mellan 65 och 92. Ihemtjänsten var svarsfrekvensen mycket låg, endast 41procent svarade på enkäten.Alla barn och ungdomar i Göteborg mellan6 och 19 år ska, förutom ordinarieundervisning, erbjudas plats i kultur- ochmusikskolans verksamheterVid mätning i oktober 2012 deltog totalt 7 621 elever iåldern 6–19 år i kulturskolans verksamheter vilket är enökning med 213 elever jämfört med föregående år. Majoritetenav deltagarna var flickor (62 procent). Trendenatt fler flickor än pojkar går i den frivilliga kulturskolanhåller i sig.Det producerades totalt sett fler platser under höstterminen2012 jämfört med föregående år, men ökadefterfrågan och generösare ansökningskriterier gör attkön nästan fördubblats jämfört med samma tidsperiodföregående år. Samtliga stadsdelsnämnder hade vidmätningstillfället i oktober fler än 50 elever i kö och dentotala kön uppgick till 1 109 elever.Kommunfullmäktigehar i budgeten för 2012fastställt 24 prioriterade mål.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE19

»PRIORITERADE MÅL 2012Integrationen – så som den kommer tilluttryck i styrkortet för integration – ska ökaStyrkortet för integration omfattar fem strategiskaområden.Barn och unga ska nå kunskapsmålen: Stadens verksamheterarbetar med att utveckla mottagandet avnyanlända elever i såväl förskolan/grundskolan somgymnasieskolan. Mottagningsenheter har etablerats inågra stadsdelar och fler är på gång. Gymnasieelever gessamlad språkintroduktion där en noggrann uppföljningav elevens studieplan och skolframgång sker.Ökad sysselsättning: Uppföljningen visar att något flerlångtidsberoende försörjningsstödstagare har kommit iarbete eller studier. Fler riktade åtgärder har genomförtsunder året från såväl arbetsförmedlingen som kommunen.Antalet som fått jobb efter avslutade studier i vuxenutbildningoch SFI har ökat, 45 procent efter komvuxoch 36 procent efter SFI-studier.Likvärdigt bemötande. Mätresultaten för 2012 visaringa större förändringar jämfört med 2011. När detgäller förskolan är föräldrar allmänt mycket nöjda medpersonalens bemötande. Det gäller även funktionshinderområdet.När det gäller hemtjänsten varierar uppfattningarnamer mellan invånare i olika stadsdelar.Valmöjlighet i boendet: Hänsyn till blandade upplåtelseformergörs i samband med markanvisningar ochsatsningar har skett på att skapa fler mötesplatser föralla invånare. Under året har arbete startat för att rustaupp lokala torg i olika delar av staden. Stadsdelarnahar genomfört ett gemensamt arbete för att ta vara påungdomars idéer, stimlera möten ungdomar emellanoch samverkan mellan fritidsgårdar i olika stadsdelar.När göteborgarna ska bedöma stadsmiljön i Göteborgsom helhet är uppfattningen liknande oavsett i vilkenstadsdel invånarna bor. Däremot är det stora skillnaderi hur nöjda invånarna är med sina möjligheter att kunnavälja i vilken stadsdel de bor.Ökad mångfald i stadens organisation: Andelen chefermed utländsk bakgrund har blivit fler och uppgick till9,8 procent jämfört med 8,9 procent 2011. Trenden harvarit positiv de tre senaste åren.Andelen jämställdhetssäkrade verksamheterinom nämnder och bolag ska ökaBegreppet jämställdhetssäkring är ett nytt begrepp somtolkas på olika sätt och ges olika innebörder. Detta komplicerarbedömningen av måluppfyllelse. Några förvaltningarhar arbetat fram egna modeller för jämställdhetssäkring,delvis med olika innehåll. Under 2013 kommeren checklista att tas fram för att förtydliga begreppet.Flertalet organisationer har genomfört arbete för attjämställdhetssäkra delar av sin verksamhet.Tillgången på bostäder, arbete ochmeningsfull sysselsättning ska öka förpersoner med funktionsnedsättningUnder 2012 färdigställdes 46 lägenheter i bostädermed särskild service. Under perioden 2004–2012 hardet skett utbyggnad med drygt 600 lägenheter, vilketinnebär att det skett närmare en fördubbling av antaletlägenheter samma period. Trots detta är behovet intetäckt. Enligt planen inom funktionshinderområdetbedöms att ytterligare 340 personer kommer attefterfråga en lägenhet i en bostad med särskild servicefram till år 2015. Planerad utbyggnad samma periodomfattar 300 lägenheter. 2012 fick 42 personer enbostad genom ”F100”. F100 innebär att de kommunalabostadsbolagen erbjuder lägenheter till personer medfunktionsnedsättning som trots omfattande behovklarar att bo i en vanlig lägenhet med tillgång tillboendestöd.Möjligheterna till meningsfull sysselsättning ocharbete ökar. I stadsdelsförvaltningarna pågår en utvecklingför att skapa meningsfull sysselsättning, utflyttaddaglig verksamhet, praktikplatser och möjlighet tillanställning.El-effektiviteten ska ökaFlera verksamheter uppger att elförbrukningen i olikagrad minskat och krav ställs på inköp av till exempelmiljöanpassad el. Ändrade uppvärmningsformer ochstörre lokalytor kan dock öka elförbrukningen trotsbesparingsåtgärder. Samtidigt som effektiviseringargenomförs ökar också installationstätheten av elektriskutrustning i byggnader vilket ökar elanvändningen. Energieffektiviseringsstrateginhar egna uppsatta mål förstadens egna bostäder, lokaler och transporter. Av denförsta uppföljningen är det än så länge svårt att se någratrender. Samtidigt är behovet av energieffektiviseringinom fastighetssektorn stort. Bolagens avkastningskravutgör ett hinder för ett ambitiösare energieffektiviseringsarbete.Ekonomiska beräkningsmodeller behöverdärför utvecklas, lämpligen inom ramen för energieffektiviseringsstrateginoch investeringar i energiåtgärderprioriteras fram av berörda fastighetsförvaltande bolagoch nämnder. Svårigheten att särskilja elförbrukningeninom den egna verksamheten och i fastigheten utgör ettstort hinder i energispararbetet.En ny energiplan skall integreras med den klimatstrategisom påbörjats under året. Klimatstrategin medenergiplanen förväntas bli fastställda av Kommunfullmäktigeunder våren 2014.Förbrukningen av fossila bränslen ska minskaEnergisektorns koldioxidutsläpp var stort under 2010men minskade, enligt miljörapporten, något under 2011bland annat beroende på mildare väder. Industrins utsläppminskade också 2011 vilket kopplas till väder ochen svagare konjunktur. 2012 års utsläppssiffror redovisasi kommande miljörapport. Fordonstrafikens utsläpp2012 uppgick till cirka 800 000 ton, en svag minskningmed knappt en procent jämfört med 2011 men ungefäri samma nivå som utsläppen 1990. Inverkande faktorervar bland annat bränslesnålare personbilar samt ettnågot minskat trafikarbete. För att trafikens andel avutsläppen ska kunna minskas för att nå kommunfullmäktigemålet40 procent till år 2020, krävs betydandeåtgärder inom bland annat trafik- och stadsplanering.20GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»PRIORITERADE MÅL 2012I samtliga av stadens upphandlingar inom de transportintensivaområdena ställs miljökrav. Andel förnybaradrivmedel/bränslen ökar stadigt i volym.Antalet fastigheter med fossila bränslen som huvudsakliguppvärmningskälla fortsätter att minska.Fortsatt minskad användning av fossila bränslen ingårbåde i klimatstrategin och energiplanen som påbörjadesunder året och förväntas bli fastställda av kommunfullmäktigeunder våren 2014.Andelen miljömåltider ska ökaAndelen miljömåltider ökar generellt men varierarmellan stadsdelarna. Det är främst stadsdelarnasmåltidverksamhet som utgör mått på måluppfyllelse.För 2012 är andelen 23,4 procent. I flera verksamheterhar inköpen av ekologiska livsmedel nedprioriterats närekonomin är ansträngd. Viss kompensation utgår förden kostnadsökning som ekologiska livsmedel innebär.Förvaltningar och bolag som inte har måltidsverksamhetuppger att man i viss utsträckning efterfrågar ochanvänder ekologiska och Fair-trade märkta produktervid konferenser och interna möten. Flera uppger att manhar eller skall införa riktlinjer.I stadens livsmedelsavtal finns nu 980 ekologisktmärkta produkter, en ökning med 76 procent. De nyaramavtalen omfattar enbart ekologiskt kött. Detsammagäller för kaffe och te med bara ekologiska samt etisktmärkta produkter.För att staden ska nå målet 50 procent ekologiskalivsmedel vid utgången av 2014 behövs tydliga internariktlinjer och högre prioritet.Resurshushållningen inom avfallshanteringeni Göteborg ska ökaAvfallshanteringen visar en positiv trend. Restavfalletfortsätter att minska och utsorteringen av matavfallökar. Mängden blandat avfall/restavfall har under 2012minskat med 5 procent jämfört med 2011. Bidragandetill detta är insamlingen av matavfall som ökade med18 procent och därmed något över snittökningen för attMängden blandat avfall/restavfall minskade 2012 med5 procent jämfört med 2011. Foto: Jeanette Larssonnå 50 procent-målet i avfallsplanen år 2020. Vikttaxai stora delar av staden och varannanveckas-hämtningbidrar till de positiva resultaten. Allt utsorterat matfallgick till Renovas förbehandlingsanläggning som efterbearbetning transporterades till externa anläggningarför produktion av biogas, 9,6 GWh, och biogödsel innehållande74 ton kväve och 10 ton fosfor.Mängden grovavfall har också minskat, 9 procent,och antalet besökare på återvinningscentralerna har ökatmed 2,5 procent. Andelen förpackning, tidningar ochmatavfall i det blandade avfallet är dock fortfarande hög,cirka 30 procent. Kretsloppsnämnden har tagit fram enplan för det prioriterade målet för stadens verksamhetermed förtydliganden och vägledning.Stadens övriga verksamheter har genomfört en radolika aktiviteter för ökad källsortering och återanvändning,bland annat av trä, stenflis, grus och massor, förpackningaroch annat avfall samt särskilda insatser föratt stimulera och underlätta medborgarnas hantering.Det aktiva processägarskapet, viktbaserad taxa ochfortsatta satsningar för ökad källsortering och återanvändningbåde för stadens egna verksamheter och förmedborgarna är viktigt för fortsatt god måluppfyllelse.Bostadsbristen ska minska, därför ska detunder året byggas cirka 2 500 bostäderAntalet färdigställda bostäder 2012 uppgick till 2 110,vilket är något lägre än det angvina målet. En förklaringär att antalet byggstartade bostäder sjönk under lågkonjunkturenoch finanskrisen åren 2008 till 2010, vilketpåverkat 2012 års resultat. Även byggviljan hos exploatöreroch byggherrar inverkar. Resultatet förklaras ävenav antalet beslutade planer under perioden 2008–2010.Tiden från möjlig start för byggprojekteringen fram tillfärdig bostad är lång, i en del fall tre till fyra år, vilketgör det svårt att på kort tid öka bostadsproduktionen.Antalet färdigställda bostäder de kommande två årenförväntas dock bli fler än 2 500 per år, och under helaperioden 2011–2014 cirka 9 000 färdigställda bostäder.Stadens verksamheter arbetar intensivt med att se vadsom ytterligare kan göras för att öka bostadsbyggandet.En nyckelfråga är att öka planberedskapen och därmedmöjligheten till fler markanvisningar. Bostadsbyggandetbehöver också ses i ett regionalt perspektiv. Detär angeläget att kartlägga förutsättningar för en ökadnyproduktion i relation till långsiktigt behov av bostadsbyggandei Göteborg och Göteborgsregionen.Göteborgarna vill ha en ren och trygg stad,därför ska nedskräpningen i Göteborg minskaEn mängd insatser har gjorts för att göteborgarna skaengagera sig i kampen mot nedskräpning. Arbetet harlett till att Göteborg för tredje året i rad vunnit HållSverige Rents förstapris för den kommun som engagerarflest medborgare.Årets skräpmätning visar en minskning, 4,51 skräpper kvadratmeter jämfört med 5,75 skräp per kvadratmeterår 2011. Fimpar står fortfarande för den klartstörsta andelen skräpföremål, hela 64 procent.GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE21

»PRIORITERADE MÅL 2012Biltrafiken ska minska till förmån för resandemed kollektivtrafik och cykelFärdmedelsfördelningen mellan de olika trafikslagen äroförändrad mellan 2011 och 2012. Andelen som resermed kollektivtrafik är 25 procent, cykel 6 procent, tillfots 24 procent och bil 42 procent. Biltrafiken minskari alla snitt utom kommungränssnittet, där det ökar med+0,5 procent. Resandet med kollektivtrafik ökar med 1procent, medan resandet med cykel är oförändrat.Att biltrafiken minskar i citysnittet och centrala stadenkan bero på att parkeringstaxan höjts i innerstadenoch att vägar byggts om, vilket minskat framkomlighetenför bilister och även cyklister. Det har också varit enekonomisk oro i regionen som kan ha påverkat utvecklingenav biltrafiken.Andelen födda utanför Norden samt andelenkvinnor ska öka på chefsnivåAntal chefer födda utanför Norden ökar något varjeår. De senaste två åren har rekryteringen av chefervarit mycket omfattande och i samband med det serman också att antal chefer födda utanför Nordenökat mer än tidigare år. 2012 är andelen 4,6 procentjämfört med 3,1 procent 2010. Även om utvecklingenär positiv är det ändå att betrakta som en lågandel. Högst andel födda utanför Norden finns inomskolsektorn och socialtjänsten och bland stadsdelsförvaltningarnai Angered och Askim-Frölunda-Högsbo.Lägst andel finns inom förskola och i de tekniskaverksamheterna.Generellt kan sägas att förvaltningar och bolagvarit framgångsrika i sitt arbete med att skapajämställda chefsgrupper ibland till och med så attkvinnor är överrepresenterade. På övergripande nivåär fördelningen bland enhetschefer (eller motsvarande)72/28 procent kvinnor respektive män, vilket ärnära fördelningen bland medarbetarna. Fördelningenbland förvaltnings- och bolagschefer är 45/55 procentkvinnor respektive män. Det finns dock variationermellan olika verksamheter, sektorer och förvaltningaroch i några behövs fortsatta satsningar för att åstadkommaförändring.Osakliga löneskillnader mellan kvinnor ochmän ska minskaVid jämförelse av kvinnors medellön i oktober 2012 medoktober 2011 har kvinnors medellön som andel av mänsökat med 0,5 procentenheter, till 92,2 procent.Förvaltningarna har gjort särskilda satsningar i kvinnodomineradeyrkesgrupper för att minska osakligalöneskillnader. Det centrala avtalet för lärarna innebären större satsning på dessa grupper i förhållande till övrigagrupper. Samtidigt har det av marknadsskäl funnitsbehov av satsningar på vissa särskilt konkurrensutsattayrken/grupper inom de tekniska förvaltningarna, gruppersom i flertalet fall har högre andel män än genomsnittetför kommunen.Huvuddelen av stadens större yrkesgrupper når somhelhet de lönepolitiska målnivåerna för median 2012,Resandet med cykel var oförändrat 2012.Foto: Jeanette Larssondet är dock fortfarande skillnader mellan förvaltningarnaoch för vissa kvinnodominerade yrkesgrupper inomvård, omsorg och utbildning krävs fortsatta åtgärder förjämställda löner.Normen för Göteborgs Stad ska vara atterbjuda alla anställda en tillsvidareanställningpå heltidAlla verksamheter har gjort handlingsplaner för hur arbetetmed ökad måluppfyllelse ska fortskrida. I förvaltningarnahar nu 87 procent av de tillsvidareanställda enheltidsanställning. Totalt har antalet tillsvidareanställdamed heltid i förvaltningarna ökat med nästan 1 700jämfört med december 2011. Projekt ”Nytt arbetssättinom bemanningsområdet” har arbetat främst inomäldreomsorg och funktionshinder för att verksamheternaska erbjuda alla anställda anställning på heltid och ökagrundbemanningen. Inom äldreomsorgen, som startadedetta arbete först, har andelen av tillsvidareanställdasom har en anställning på heltid ökat från 70 till 82procent under 2012.Upphandling av tjänster med sociala hänsynska ökaDet redovisas ett lågt antal upphandlingar (11) därkravet social hänsyn ställts. Engagemang finns hos bådeförvaltningar och bolag i att uppfylla målet. Arbetetmed att ställa krav på sociala hänsyn är komplicerat. Detfinns en ovana hos enheterna och de efterfrågas kunskapi metoder och rutiner.22GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

»VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDENVäsentliga personalförhållandenRekryteringsbehovet har varit omfattande under året. Staden har sedanflera år arbetat med att stärka sitt varumärke för att framstå som enattraktiv arbetsgivare. Under 2012 har kommunen varit framgångsrik i sinrekrytering av bland annat förskollärare, ingenjörer, tekniker och sjuksköterskortrots att det råder hård konkurrens i regionen. I efterdyningarnaav den omfattande omorganisationen som genomfördes 2011 hardet under året varit hög rörlighet bland chefer.Under 2012 har fokus inom personalområdet varitpå att ta fram ett nytt introduktionsmaterial, stödjaverksamheterna i att arbeta fram långsiktiga kompetensförsörjningsplaner,översyn av chefers organisatoriskaförutsättningar och inte minst förändrat arbetssättinom bemanning. De sedan tidigare framtagnapersonalprocesserna och verktygen har utvecklats ochreviderats.Den arbetade tiden ökadePersonalvolymen inom Göteborgs förvaltningar ochbolag uppgick till 41 130 årsarbetare för helåret 2012.I förvaltningarna ökade personalvolymen med 760årsarbetare. En orsak är expansionen inom förskoladär ökningen uppgår till 250 årsarbetare. I fackförvaltningarnahar personalvolymen ökat med drygt100. Personalvolymen inom stadens hel- och delägdabolag ökade med 40 årsarbetarenästan 1 700 jämfört med december 2011. Ökningenavser främst äldreomsorgen.Omfattande rekryteringsbehovTotalt har nästan 8 000 rekryteringar gjorts tillanställningar i kommunen, var tredje till en tillsvidareanställning.Sammanlagt är det 1 500 fler än under2011. I regionen råder det sedan flera år hög konkurrensom vissa yrkesgrupper, bland annat ingenjöreroch tekniker, förskollärare, sjuksköterskor och socialsekreterare.Staden har under året varit framgångsriknär det gäller att attrahera sökande i dessa grupperoch anställt 425 förskollärare, 100 ingenjörer ochtekniker och 90 sjuksköterskor. Rekryteringsbehoveni dessa grupper kommer att vara fortsatt stora flera årframåt.En stor arbetsgivare medmånga medarbetareAntal anställda i december uppgick till 41 210(50 160 inklusive bolag). I förvaltningarna harantal anställda ökat med cirka 500 samtidigtsom bolagen har minskat medcirka 260. En prioriterad fråga förstaden är att öka andelen heltidsanställda.I förvaltningarna har 87procent av de tillsvidareanställda enanställning på heltid (bolagen 98 procent).Antalet tillsvidareanställda medheltid i förvaltningarna har ökat medEtt av stadens förhållningssätt är ”Vi tänkernytt – nytänkande kräver öppenhet ochutrymme för olikheter”.Foto: Ola KjelbyeGÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

»VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDENMånga nya cheferUnder 2012 har rörligheten bland chefer varit omfattande,delvis som en sekundär effekt av de stora organisationsförändringarnaunder 2011. En del rekryteringarhar gjorts i samband med utökad verksamhet(i huvudsak inom förskolan och i de tekniska förvaltningarna)och en del är ersättning för chefer som slutatsin anställning i kommunen. Pensionsavgångar står fören tredjedel av avgångarna. Oavsett orsak så har byteav chef stor påverkan på organisationen. Sammanlagthar 300 chefer rekryterats under året. Två av tre cheferhar rekryterats internt vilket pekar på att det finnsgoda karriär- och utvecklingsmöjligheter för mångamedarbetare.KompetensförsörjningsplanerKompetensförsörjning handlar om att attrahera nyamedarbetare, behålla och utveckla kompetens hosbefintliga medarbetare men också att identifiera ochmöta behov av ny kompetensen. På kommunövergripandenivå har kompetensförsörjningsplaner på 5–7års sikt arbetats fram för förskola, äldreomsorg ochkommunal hälso- och sjukvård. Inom grundskolanpågår behörighetskartläggning som ett första steg iatt ta fram en långsiktig kompetensförsörjningsplan.För yrkesgrupper som berörs av Västsvenska paketetpågår olika aktiviteter i samarbete med andra aktörer iregionen för att tillgodose kompetensbehoven.Nytt introduktionsmaterial och mångapraktikplatserDet är viktigt att nya medarbetare får en bra startoch snabbt kan komma in i sitt nya jobb. Under åretfärdigställdes ett stadengemensamt introduktionsmaterialsom åskådliggör de förhållningssätt som skaprägla arbetet i alla stadens verksamheter. Materialetär utformat så att det kan användas vid både externoch intern rekrytering och både nya och befintligamedarbetare ska kunna använda det för att få en godkunskap om staden som arbetsgivare och servicegivare.Det nya materialet är ett komplement till den lokalaoch yrkesspecifika introduktionen. För nya cheferfinns särskilda introduktionsprogram. En god introduktionär viktig för att staden ska vara och upplevassom en attraktiv arbetsgivare.I staden finns många olika typer av praktikplatser sombland annat ska underlätta för ungdomar att etablera sigpå arbetsmarknaden. Staden samarbetar med gymnasieskolor,universitet och högskolor i regionen. Sedanflera år bedriver staden marknadsföring, på många olikaarenor, för att skapa intresse bland unga att söka sig tillutbildningar som kan leda till arbete i staden.Många byter arbete inom staden och någraslutar sin anställningStaden har en stor intern arbetsmarknad och det finnsgoda möjligheter till utveckling och nya arbetsuppgifterför många medarbetare. Under året har 3 700medarbetare bytt anställning inom kommunen. Deninterna rörligheten är 12,1 procent, ungefär sammaomfattning som under 2011.Under året har 2 500 medarbetare lämnat sin anställningi kommunen. Personalomsättningen är 6,5 procentvilket även det är i stort sett samma som under 2011.Fler arbetar efter 65 årSammanlagt gick 625 av kommunens anställda i pensionunder året. Var tredje ålderspensionär var över 65år, men åldern vid pensionsavgång varierade kraftigtmellan olika yrkesgrupper och verksamheter. I yrkesgruppernabarnskötare, kokerska och städpersonalavgick nästan hälften före 65 år och det var ett fåtalsom arbetade till 67 år. Även bland hantverkare vardet en hög andel som avgick före 65 år. Det omvändagäller för grupperna ingenjörer, administratörer ochgymnasielärare där hälften avgick efter 65 år och enmindre del avgick före 65 år. I gruppen förskollärarehar det skett en markant förskjutning mot högre åldervid pensionsavgång.Medarbetares engagemang och hälsaUnder året genomfördes den årliga medarbetar- ochchefsenkäten. Nytt för året var att förvaltnings- ochbolagschefer hade en egen enkät.Medarbetarundersökningen omfattade medarbetare ialla förvaltningar och åtta av stadens bolag. De bådachefsundersökningarna omfattade samtliga chefer istaden.Genom det nya nationella indexet som mäter medarbetaresoch chefers engagemang, HME (Hållbartmedarbetarengagemang), framgick att engagemangetvar stort. HME var oförändrat jämfört med förra åretoch låg på 74 (maximalt 100) för hela staden totalt.Staden använder även ett annat index som mätermedarbetarnas nöjdhet, NMI (Nöjd medarbetarengagemang).Detta index ligger på 53 (maximalt100) och är oförändrat jämfört med förra året förhela staden totalt. Det finns dock stor variation i debåda måtten inom stadens olika organisationer ochverksamheter.Resultatet från medarbetarenkäten visade att det,liksom förra året, finns förbättringsområden främstinom frågeområdena som rör Arbetsmiljö och hälsasamt Kompetensutveckling. Stadens arbetsmiljöarbetebehöver stärkas. Detta gäller särskilt inom vissa delarav verksamheterna inom stadsdelssektorn. Staden hardärför centralt initierat ytterligare arbete för att främjaarbetsmiljön.Efter att sjukfrånvaron under flera år har minskat istaden, stiger denna nu sakta sedan några år tillbaka.Ökningen sker med några tiondels procentenhetermellan åren. Mellan åren 2012 och 2011 ökade dentotala sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter. Ävenskillnaden mellan könen ökar, detta till kvinnors24GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN»nackdel. Statistik från Försäkringskassan visar på enliknande utveckling i hela landet.På väg mot jämställda arbetsplatserDet sker ett aktivt jämställdhetsarbete i Göteborgs Stadur flera aspekter. Antalet medarbetare som har heltidstjänstökar, och då detta främst gäller de kvinnodomineradeverksamheterna där deltid har varit vanligt, innebärdet ett steg mot ökad jämställdhet. Inom staden skerockså ett kontinuerligt arbete med att säkra rekryteringsprocessen,för att rekryteringar till chefs- och andratjänster ska ske jämställt och icke-diskriminerande.Förvaltningar och bolag arbetar också med att arbete,familj och fritid ska gå att kombinera och män uppmuntrasatt ta föräldraledighet.Staden mäter jämställdheten i verktyget JÄMIX, ochde ingående nyckeltalen används också som en hjälpi planering och uppföljning av jämställdhetsplaner. IJÄMIX har förvaltningarna totalt bedömts ha jämställdaledningsgrupper och karriärmöjligheter, även omdet varierar mellan förvaltningar och bolag där ettderakönet kan vara överrepresenterat.Den könsuppdelade arbetsmarknaden med övervägandekvinnor inom den offentliga sektorn förändrasendast långsamt, och då genom att tidigare mansdomineradeyrken får ett tillskott av kvinnor. Motsvarandeökning av män inom kvinnodominerade yrken sker inte.Att bidra till att förändra denna struktur är en utmaningäven för Göteborg Stad.Jämställda och konkurrenskraftiga lönerDen procentuella ökningen av medellönen för medarbetareefter löneöversyn 2012 blev totalt 3,59 procent.Löneökningarna för året har inneburit reallöneökningar,då inflationen beräknas till cirka en procent. Dengenomsnittliga lönekostnadsökningen uppgår till 3,16procent.Löneavtalen, men också förvaltningarnas arbete förjämställda och konkurrenskraftiga löner utgjorde förutsättningarnaför löneöversynen. Särskilda satsningar hargjorts på vissa grupper inom vård, omsorg och undervisningför att minska osakliga löneskillnader. Samtidigthar satsningar behövt göras på vissa grupper inom dettekniska området på grund av lönekonkurrens medden omgivande arbetsmarknaden. Ekonomiska förutsättningarför att minska osakliga löneskillnader gavsgenom differentierad lönekompensation i Kommunfullmäktigesbudget 2012.Göteborgs Stads löneläge är i huvudsak i nivå medgenomsnittet för kommuner i riket och jämförbararegioner. Med hänsyn till nivåer och utveckling av lönerpå den omgivande arbetsmarknaden bedöms dock fortsattaåtgärder som syftar till jämställda och konkurrenskraftigalöner vara angelägna för att långsiktigt säkrakompetensförsörjningen i staden.Personalen i förvaltningarna i siffror 2012Kvinnor Män TotaltAntal tillsvidareanställda 25 485 6 270 31 755Antal tidsbegränsat anställda 2 541 866 3 407Antal timavlönade 4 588 1 458 6 046Andel utrikes födda avtillsvidareanställda 21,5 % 19,9 % 21,2 %Antal chefer 1 190 460 1 650Andel utrikes födda chefer 6,5 % 7,6 % 6,8 %Åldersstruktur bland tillsvidareanställdaandel under 25 år 2 % 1 % 1 %andel 25–39 28 % 27 % 28 %andel 40–55 42 % 40 % 42 %andel över 55 år 29 % 32 % 29 %Externa rekryteringarvarav till tillsvidareanställning 2 271 619 2 890varav till tidsbegränsad anställning 3 822 1 201 5 023Externa avgångar blandtillsvidareanställda 1 627 403 2 030varav med pension (inkl avtalspension) 489 136 625varav egen begäran 916 211 1 127Personalomsättning 6,5 %Intern rörlighet 12,1 %Sjukfrånvaro 7,4 % 4,3 % 6,8 %över 60 dagar 3,9 % 2,0 % 3,5 %Utbildningsbakgrund blandtillsvidareanställdahögskoleutbildning 50 % 51 % 50 %eftergymnasial utbildning 6 % 11 % 7 %gymnasium 36 % 34 % 34 %grundskola eller annan förgymnasialutbildning 8 % 4 % 9 %GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE25

»FRAMTIDSBEDÖMNINGFramtidsbedömningFörutsättningarna för stadens olika verksamheter är både förutsägbaraoch oförutsägbara på samma gång. Vissa faktorer utvecklas i en taktsom kan planeras för och hanteras mer långsiktigt medan andra faktorersvänger kraftigt och ställer stora krav på att parera och agera i det kortaperspektivet.Att göra förutsägelser om förutsättningarna för denkommunala verksamheten innefattar således attplanera för en verksamhet som förändras till följd avlångsiktiga demografiska förändringar och förväntningarpå innehållet i välfärdstjänsterna samtidigtsom till exempel kraftiga kortsiktiga och omvärldsberoendekonjunktursvängningar snabbt kan ändra påförutsättningarna för att finansiera den kommunalaverksamheten.Stora utmaningar väntarStaden står inför stora utmaningar framöver. Det gällerbåde att klara det successivt ökande demografiskatrycket och ambitionerna inom kärnverksamheten somde särskilda insatserna inom till exempel Västsvenskapaketet, utveckling av Älvstaden och vägen fram till400-årsjubileét. Sammantaget innebär detta ett ökatbehov av fokus på långsiktighet.Krympande ekonomiska marginalerStaden har under en relativt lång följd av år klarat attkonsolidera ekonomin och bibehålla god ekonomiskhushållning. Vi har därmed en stabil ekonomisk grundatt stå på inför de utmaningar som ligger framföross. Under de senaste åren har staden dock befunnitsig i en kraftigt expansiv fas med hög nettokostnadsutvecklingoch ökande investeringsvolymer. Dettainnebär att de ekonomiska marginalerna successivthar krympt. Inför de närmast kommande åren bedömskostnadstrycket vara fortsatt högt både på grund avden demografiska utvecklingen menockså till följd av statliga och egnaambitionsökningar.Ökande investeringsbehov ochkostnadstryckÄven behovet av investeringar tersig fortsatt högt framöver. Förutombehovet av investeringar kopplat tillexpansion har staden betydande utmaningari att reinvestera och underhålladen stora mängd av befintliga lokaleroch anläggningar som redan finns påplats.Utmaningen framöver blir att klaraatt hantera ett betydande kostnadstryckoch stora investeringsbehov inom ramen för denfinansieringsutveckling som skatteintäkterna kan bidramed. Möjligheterna att finansiera den kommunalaverksamheten via skatteintäkterna påverkas, i det kortaperspektivet, starkt av konjunktursvängningar. Bortsettfrån konjunkturproblematiken finns det också en strukturelllångsiktig problematik kopplat till skatteintäkternalångsiktiga förutsättningar som finansieringsbasför det växande kommunala välfärdsuppdraget. Dettaär en strukturell problematik som innebär utmaningarframöver för hela kommunsektorn.Utmaningen för hela kommunsektorn består i attbåde hantera de kortsiktiga omvärldsförutsättningarnaoch de långsiktiga frågorna kring välfärdstjänsternasomfattning och finansiering med anledning av förändringari den samhällsekonomiska och demografiskautvecklingen framöver. Det vi gör idag bör bädda förframtiden.Ny möjlighet för kommunsektorn att hanterakonjunktursvängningarInför 2013 har kommunerna fått ökade möjligheteratt genom resultatutjämningsreserver parera ochhantera kraftiga konjunktursvängningar. Samtidigthar kommunallagen justerats så att kravet påkommunerna att ta fram riktlinjer för godekonomisk hushållning har förtydligats.Detta kan bidra till kommunernas förutsättningaratt öka långsiktigheten ide ekonomiska strategierna.Inför de närmast kommande åren bedömskostnadstrycket vara fortsatt högt.26GÖTEBORGS STAD | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

2GÖTEBORGS STADS VERKSAMHET»I detta block redovisas delar av den verksamhet som bedrevs iGöteborgs Stads 30-tal nämnder samt i 20-tal koncerner och bolagunder 2012. Blocket delas upp i följande verksamhetsområde hämtadeur kommunfullmäktiges budget: Utbildning, individ- och familj,människor med funktionsnedsättning, äldre- och sjukvård i hemmet,arbetsmarknadsinsatser, bebyggelse och bostad, trafik, näringslivoch turism, kultur och fritid, klimat och miljö, mångfald och integration,jämställdhet och avslutningsvis folkhälsa. Inom varje områdebeskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv.27

»GÖTEBORGS STADS VERKSAMHET293436384041UtbildningUtbildningssektorn omfattar samtliga verksamheterinom skolväsendet som förskola,grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,gymnasiesärskola och vuxenutbildning.Individ och familjIndivid- och familjeomsorgen innefattarekonomiskt bistånd, vård och stöd tillvuxna, barn och familjer samt förebyggandeoch stödjande socialt arbete.Människor med funktionsnedsättningFunktionshinderområdet omfattar insatsertill personer med funktionsnedsättningsom bostad med särskild service, personligassistans, boendestöd, sysselsättning/dagligverksamhet samt ledsagarservice.Äldre och sjukvård i hemmetÄldreomsorg och hemsjukvård omfattarhemtjänst, förebyggande insatser, dagverksamhetäldreboende, korttidsvistelsesamt kommunal hälso- och sjukvård i ordinärtoch särskilt boende.ArbetsmarknadsinsatserArbetsmarknadsinsatser omfattar sysselsättningsåtgärderför arbetslösa somstaden utför själv eller i samverkan medarbetsförmedlingen eller andra aktörer.Bebyggelse och bostadOmrådet innefattar fysisk planering, markanvändning,bostadsbyggande och utvecklingav goda boendemiljöer i stadens alladelar. Infrastruktur- och näringslivsfrågor ärcentrala angränsande områden. Planeringoch genomförande ska stödja att stadenutvecklas på ett hållbart sätt, såväl beträffandemiljön som socialt och ekonomiskt.444648495254Tr a fi kTrafik är ett brett område som hänger närasamman med stadsutveckling, näringslivoch miljö. Det transportbehov som finnsska tillgodoses i balans med de ekologiska,ekonomiska och sociala dimensionerna.Kultur och fritidGöteborg har förstärkt sin profil som evenemangsstadmed kultursatsningar. Målsättningenär också ett starkt föreningslivoch insatser som kan främja jämställdhet,integration och folkhälsa.Näringsliv och turismGöteborg ska ha ett hållbart och differentieratnäringsliv som ger ökade sysselsättningsmöjligheter.Staden ska också varaen hållbar evenemangs- och besöksstad.Klimat och miljöVerksamheterna inom energi, avfall ochavlopp samverkar lokalt, regionalt ochinternationellt i syfte att forma viktigasamhällsfunktioner till en långsiktigthållbar utveckling.Mångfald och integrationGöteborg ska vara en stad för alla.Mänskliga rättigheter är utgångspunkteni stadens arbete med mångfald ochintegration. Alla stadens verksamheterhar uppdrag att bidra till ökad mångfaldoch integration.53 JämställdhetMålet för den svenska jämställdhetspolitikenär att kvinnor och män ska hasamma makt att forma samhället och sinaegna liv.FolkhälsaI Göteborg ska all kommunal verksamhetgenomsyras av ett folkhälsoperspektivoch ett salutogent tänkande.28GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»UTBILDNINGUtbildningVerksamhetsåret 2012 präglades till stor del av arbetet med fortsattimplementering av nya skolreformer inom utbildningsområdet, exempelvissattes under hösten 2012 betyg i grundskolans årskurs sex för förstagången. Under året granskade Skolinspektionen stadens samtliga grundochgymnasieskolor, medan stadens förskolor granskades på en stadsdelsövergripandenivå.Utbildningssektorn omfattar samtliga verksamheterinom skolväsendet som förskola, grundskola, grundsärskola,gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.Skolinspektionens granskningUnder året genomförde Skolinspektionen tillsyn iGöteborgs Stad. Tillsynen visade att staden behöver taett samlat grepp kring de förhållanden och processer iverksamheten som har betydelse för kunskapsresultatenoch kvaliteten i utbildningen. Det innebär bland annatatt ge elever särskilt stöd på det sätt och i den omfattningsom behövs, att anpassa undervisningen efterelevers förutsättningar och behov, att förbättra arbetetmed nyanlända elever och att utveckla det systematiskakvalitetsarbetet.Det systematiska kvalitetsarbetetBrister i det systematiska kvalitetsarbetet har uppmärksammatsunder flera år och ingår som ett avutbildningsområdets tre strategiska områden tillsammansmed ledarskapets förutsättningar och detkompensatoriska uppdraget. Göteborgs Stad vidtogunder 2012 åtgärder för att förbättra det systematiskakvalitetsarbetet inom skolväsendet. Gemensammaarbetsgrupper inom förskola och grundskola startadesoch stödmaterial för både verksamhetsplaner och uppföljningsrapporterskapades i syfte att få en gemensamstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta arbetekommer att utgöra en grund för implementeringenav det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i helaorganisationen.Ett intensivt arbete har även pågått inom utbildningsförvaltningen.Grunden för arbetet är en gemensamsyn på vad som påverkar elevers studieresultat positivtoch en utbildning som vilar på vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet. Målet med Program för kvalitetsutvecklingär att uppnå bättre studieresultat för allaelever. Arbetet ska bidra till att alla elever lyckas bättreoch når längre i sina studier och det ska också bidra tillatt minska skillnaden i resultat mellan hög- och lågpresterandeelever och därmed minska klyftor i ett störresammanhang.Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett antalgemensamma ståndpunkter där de viktigaste faktorernaför elevernas studieresultat bland annat definieras som:• Alla elever kan nå utbildningsmålen• Goda resultat nås tillsammansUtifrån de fastställda ståndpunkterna har utbildningsförvaltningendefinierat de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna,samt vad som med stöd av forskningoch beprövad erfarenhet ger positiv effekt och främjarmåluppfyllelsen.Förskola – nyckeltal2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –2 629 –2 856 –3 087Nettokostnadsutveckling (%) 6,0 8,6 8,1Antal barn i förskoleverksamhet 25 887 * 26 902 * 28 112 *Andel i kommunal förskola 84,3 84,0 83,8Andel i fristående förskola 15,7 16,0 16,2Efterfrågan i procent avbefolkningen 1–5 år 84,4 85,2 86,9*Genomsnitt mars/oktober.Nettokostnaden ökade med 8,1 procent under året vilketkan förklaras av fler barn och den fortsatta utbyggnadenav förskolan. Andel barn i kommunal respektive friståendeförskola är i princip oförändrat jämfört med föregåendeår. Efterfrågan på barnomsorg ökade med 1,7procentenheter under året och uppgick till 86,9 procent.Högst efterfrågan hade Västra Göteborg med 90 procentoch lägst hade Centrum med 82 procent.Alla barn fick platsUnder hösten 2012 uppnådde samtliga stadsdelar måletom full behovstäckning i förskolan. Förskoleplats kundeför det mesta erbjudas i barnets bostadsområde, menibland tillämpades regeln om att erbjuda plats någonstansinom stadsdelen. I exempelvis Östra Göteborg varefterfrågan större än tillgången i vissa områden medandet omvända gällde i andra områden. Detta fick till följdatt erbjudna platser inte alltid motsvarat föräldrarnasönskemål. Flera stadsdelar har även haft lediga platserunder hösten. Trots detta behövs fortsatt expansion, isynnerhet i de områden där efterfrågan är som störst.Under 2012 har Göteborgs Stad varit framgångsrika isin rekrytering av förskollärare. Sammanlagt har nästan400 förskollärare rekryterats vilket var fler än de somGÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET29

»UTBILDNINGslutade sin anställning. Sammantaget innebar detta ettnettotillskott på 190 förskollärare. Mer än var tredjerekryterad förskollärare var helt ny i yrket.Även när det gäller rekryteringen av dagbarnvårdarehar staden lyckats väl. En gemensam annonskampanjunder året innebar att staden anställdeytterligare 12 dagbarnvårdare. I oktober 2012 fanns126 dagbarnvårdare i tjänst, varav nästan hälften iVästra Hisingen.Grundskola och grundsärskola – nyckeltal2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –4 337 –4 479 –4 700Nettokostnadsutveckling (%) –0,6 3,3 4,9Antal elever i grundskolan 47 067 * 47 482 * 48 288 *Andel i kommunal skola 80,6 * 79,8 * 79,2 *Andel i annan kommuns skola 1,0 1,0 1,2Andel i fristående skola 18,4 19,2 19,6Antal elever i grundsärskolan 597 * 556 * 48 *– varav individintegrerade 129 * 108 * 77 *Antal barn i fritidshemsverksamhet 16 519 * 17 057 * 18 046 *Andel i kommunala fritidshem 86,1 86,4 86,5Andel i fristående fritidshem 13,9 13,6 13,5Efterfrågan av befolkningen6–9 år (%) 80 79,6 81,2* Genomsnitt mars/oktober.Nettokostnaden ökade med 4,9 procent under året vilketbland annat förklaras av pris- och löneökningar och ökatantal elever. Det är framförallt eleverna i de yngre skolårensom ökar i antal vilket även påverkar fritidshemmen,antalet barn i fritidshemsverksamhet ökade mednärmare 1 000 under året. Efterfrågan på fritidshemökade till 81,2 procent men variationen var stor mellanstadsdelarna. Lägst efterfrågan hade Angered med 62procent och högst Majorna-Linné med drygt 91 procent.Andelen elever som valt fristående grundskolor var19,6 procent. Högst andel elever i fristående skolor hadeSDF Centrum med 39 procent och lägst Västra Hisingenmed 8,5 procent.Antalet individintegrerade elever i grundsärskolanminskade markant under 2012 till 77 elever. En förklaringtill detta är bland annat att elever med autism menutan utvecklingsstörning enligt nya skolagen inte längretillhör målgruppen för grundsärskolan.Statlig satsning på grundskolans yngstaeleverDen statliga satsningen Läsa-skriva-räkna pågick mellanåren 2008–2012 och var ett riktat statsbidrag tillkommunerna. Statsbidragets syfte var att stimulerakommuner och skolor att stärka arbetet med elevernasbasfärdigheter. Elever i årskurs 1–3 som riskeradeatt inte nå skolans mål har varit en prioriterad grupp.Göteborgs Stad har erhållit totalt 66 mnkr under defyra aktuella åren. Bidraget har bland annat använtstill att finansiera utvecklare som erbjudit handledningDet totala elevantalet iårskurs 9 uppgick till 4 752elever varav 25 procent gicki fristående grundskolor.30GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»UTBILDNINGtill arbetslag och drivit lokala nätverk, föreläsningaroch kurser samt tekniska hjälpmedel och programvaror.Statsbidraget har dessutom finansierat kompetensutvecklingför stadens samtliga f–3 lärare, totalt 800 lärare/år.I viss omfattning har utbildning också erbjuditslärare för grundskolans äldre årskurser, cirka 400 lärare/år. En del kompetensutveckling har också erbjuditsrektorer. Resultatet av satsningen, enligt de två lokalautvärderingar som gjorts av Center för Skolutveckling,är att deltagande lärare har förstått vikten av att fokuserapå ämnesinnehållet och att tydliggöra syftet medvarje lektion och lära sig se hur planering, undervisning,bedömning och skriftliga omdömen hör ihop. Lärarnahar blivit bättre på att se vilka svårigheter matematikenoch läsning och skrivning kan innebära och vågar prövanya metoder och nytt material, vilket gör att undervisningenblivit mer varierad. Lärarna har fått en friarerelation till läroboken och använder den mera som enresurs än som ett styrande dokument. Utvärderingenvisar dessutom att uppföljningen har blivit mer systematiserad,man använder Skolverkets olika diagnosmaterialoch följer upp resultaten i klassrummet, på skolan ochibland i stadsdelen.Elever med fullständiga betyg i årskurs 9Det totala elevantalet i årskurs 9 uppgick till 4 752elever varav 25 procent gick i fristående grundskolor.Både de kommunala och fristående skolorna hade ettvikande kunskapsresultat. Gruppen flickor i kommunalagrundskolor hade oförändrade resultat medanövriga gruppers resultat minskade och skillnaden mellanpojkar och flickor ökade totalt sett i Göteborgs skolor.Nationellt var resultaten oförändrade medan Malmösförbättrades och Stockholms försämrades.Andel elever (%) som uppnått målen i alla ämnen2010 2011 2012Samtliga huvudmän alla 73,7 73,4 71,2flickor 75 76 75pojkar 72 71 68Kommunala skolor alla 72,5 70 68flickor 74 72 72pojkar 71 68 65Fristående skolor alla 78,3 84,4 80,3flickor 80 87 83pojkar 77 82 78Malmö – samtliga huvudmän alla 63 64,5 65,3Stockholm – samtliga huvudmän alla 76,5 78,5 76,2Riket – samtliga huvudmän alla 76,6 77,3 77,4Kommunstyrelsen i Göteborg har uppmärksammatproblematiken med skolor som har låga och sviktanderesultat och gav under året Center för Skolutvecklingi uppdrag att arbeta för högre måluppfyllelse tillsammansmed ett antal berörda skolor. Uppdraget bestod iatt stödja och utmana skolorna i hur man kan utvecklautvärderingen av resultat på skolövergripande nivå ochsätta dem i relation till skolans organisation, processeroch undervisningens kvalitet. Detta ska leda till åtgärdersom används aktivt och systematiskt som ett verktyg förintern utveckling.Parallellt med Göteborgs Stads arbete gav regeringenunder året Skolverket i uppdrag att genomföraen satsning på skolor i stadsdelar som präglas av utbrettutanförskap. De deltagande skolorna ligger i stadsdelarsom ingår i regeringens arbete med urban utveckling,uppvisar låga kunskapsresultat och har en negativkunskapsutveckling över tid. Satsningen riktades motgrundskolans senare år, i första hand årskurserna 6–9.Gymnasieskolan – kunskapsresultat 2012Kommun Huvudman Genomsnittlig betygspoängAndel elever behörigatill högskola (%)Andel elever medslutbetyg inom 4 år (%)2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012Göteborg Samtliga 14,5 14,6 14,4 88 89 88,2 75 74 74,9Göteborg Fristående 15,1 15,1 14,7 91 92 90,7 82 83 82,8Göteborg Kommunal 14 14,1 14 86 86 85,6 71 67 69Malmö Samtliga 14 13,9 14 84 82 83,4 69,8 66 69,5Stockholm Samtliga 14,9 15 14,8 88 88 88 73,8 74 74,7Riket Samtliga 14 14,1 14 87 87 87 76 76 77GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET31

»UTBILDNINGResultaten för Genomsnittlig betygspoäng och Andelelever behöriga till högskolan sjunker något både på dekommunala och fristående gymnasieskolorna. Andelelever med slutbetyg inom 4 år ökar något på de kommunalagymnasieskolorna.Det är stor variation i resultaten mellan gymnasieskolorna.De skolor som till största delen har högskoleförberedandeprogram har också större andel elever som fårslutbetyg. Ett undantag är Motorbranschens Tekniskagymnasium, MTG, där 96 procent av samtliga eleverunder de senaste sex åren fått slutbetyg.Att nå ”drop-outs” i gymnasieskolanKompetenskraven ökar på arbetsmarknaden vilketinnebär att personer som högst uppnått grundskoleutbildninghar svårt att få varaktiga jobb. Att motverkastudieavbrott i gymnasieskolan är angeläget eftersomkonsekvenserna är negativa både för individen ochsamhället i stort. Orsakerna till avbrotten skiljer sig åt,vilket innebär att det krävs olika åtgärder och insatserför att motverka dem.Inför höstterminen 2012 gjordes en nystart av det gemensammauppföljningsansvaret i staden, dvs det ansvarsom staden har för ungdomar i åldern 16–19 år som inteläst klart sin gymnasieutbildning. Arbetet har kompletteratsmed insatser via projektet ”Plug in” där ävenstadsdelarna medverkat med 20 procent av en tjänst perstadsdel i medfinansiering. De gemensamma målen förläsåret var att kontakta 100 procent, nå 90 procent ochkartlägga 80 procent av de ungdomar i åldersgruppensom inte deltar i gymnasieutbildning. En uppföljning avhöstens arbete visade att kommunens uppföljningsansvarvarit i kontakt med 71 procent av de ungdomar som varaktuella inom uppföljningsansvaret. Detta var en kraftigökning jämfört med tidigare år, och kan ses som ettgott resultat då verksamheten i sin nuvarande form ärnystartad.Gymnasieutbildning – nyckeltal2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –1 433 –1 443 –1 478Nettokostnadsutveckling (%) –0,5 0,7 2,4Göteborgselever i gymnasieskolan 17 431 17 132 16 710 *Andel i kommunal skola 51 49 49Andel i annan kommuns skola 10 10 10Andel i fristående skola 39 41 41Göteborgselever i gymnasiesärskolan 404 400 393 ** Genomsnitt februari/oktober.Nettokostnaden ökade något under året vilket blandannat förklaras av att omställningskostnaderna inomutbildningsförvaltningen fortsatt varit höga. Det totalaantalet Göteborgsungdomar som studerar i gymnasieskolanminskade med drygt 400 under 2012. AntaletGöteborgselever i den kommunala gymnasieskolanminskade med 340 elever och inkluderas elever frånandra kommuner uppgick elevminskningen till drygt500 elever.Under 2012 inträffade ett trendbrott då fler elever iårskurs ett antogs till Göteborgs Stads gymnasieskolorjämfört med 2011. Det vikande intresset för yrkesutbildningarfortsätter. I Göteborgs Stad uppgick andelenelever på yrkesprogram under 2012 till 32 procent.Vuxenutbildning – nyckeltal2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –370 –348 –368Nettokostnadsutveckling (%) –0,6 –6,1 5,6Antal köpta helårsplatser 10 751 10 504 11 399– varav grundläggande vuxenutbildning 1 676 1 510 2 009– varav gymnasial vuxenutbildning 3 742 3 340 * 3 165– varav svenska för invandrare (sfi) 5 240 5 582 6 162Yrkeshögskola (YH)/Kvalificerad yrkesutbildning (KY)1 352 1 351 1 360* Utöver dessa platser erbjöds gymnasial vuxenutbildningmotsvarande 1 500 platser inom ramen för samverkansavtal iGöteborgs Regionens kommunalförbund och genom finansiering avsärskilda statsbidrag.Vuxenutbildningen har under 2012 förändrat sinverksamhet genom att övergå till betydligt fler utbildningsstarteroch ett förkortat sommaruppehåll. Målsättningenhar varit att öka tillgängligheten och mötamedborgarnas behov utifrån individuell efterfrågan.En ökad efterfrågan på Sfi-utbildning i kombinationmed vissa inkörningsproblem av de genomfördaförändringarna medförde att kostnaderna ökade mer änberäknat. Inför hösten genomförde vuxenutbildningenett antal besparingsåtgärder vilket innebar ett mer begränsatutbildningsutbud. Besparingarna berörde främstden gymnasiala utbildningen.Sammantaget ökade Vuxenutbildningens nettokostnadunder året. Antalet producerade utbildningsplatseröversteg 2011 års nivå då efterfrågan på sfi och grundläggandevuxenutbildning ökat jämfört med tidigareår. Antalet producerade platser inom den gymnasialautbildningen minskade.Framtida utmaningar för utbildningsområdetI den nya skollagstiftningen har behörighetskraven förlärare förtydligats och skärpts. De flesta lärargruppernaomfattas av kravet på lärarlegitimation. För att en lärareska vara behörig att bedriva viss undervisning krävs attdenne har en legitimation som svarar mot den aktuellaskolformen, årskursen och ämnet. Lagen medger dockvissa undantag. De nya behörighetsreglerna införs stegvisoch Skolverket är den myndighet som fattar beslutom legitimering av lärare. Särskolan är den skolformsom har sämst utgångsläge, eftersom de nya kravenanger att lärare som undervisar inom särskolans grundellergymnasiesärskola ska ha en ämnesbehörighet för32GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»UTBILDNINGVuxenutbildningen har under 2012 förändrat sin verksamhet genom att övergå till betydligt fler utbildningsstarter och ettförkortat sommaruppehåll.undervisning i grundskolans årskurser och dessutom haen specialpedagogisk utbildning med särskild inriktningmot utvecklingsstörning.Många kommunala grundskolor fortsätter att hahöga kunskapsresultat, men det är också flera kommunalaskolor som har låga resultat. Det har genom årenutvecklats en grupp av skolor med mycket låga resultatoch den gruppen fortsätter att bli större.I hela landet är kunskapsresultaten ofta mycketbristfälliga i skolor som ligger i stadsdelar med utbrettutanförskap. Risken med stora skillnader i resultat mellanskolorna i Göteborg kan vara att skolan som elevengår i, får en avgörande betydelse för elevens resultat.Inom förskolan råder en liknande problematik som tarsig uttryck i ojämn kvalitet inom och mellan stadsdelar.En stor utmaning i framtiden är att öka likvärdighetenmellan Göteborgs förskolor och skolor.Låga elevtal och en negativ ekonomisk utveckling ärproblem som kommer att beröra många gymnasieskolor,såväl kommunala som fristående, under de närmstaåren. Elevtalen i gymnasieskolan kommer under dekommande tre åren nå de lägsta nivåerna för att från2017 öka något.En ny reformerad gymnasiesärskola träder i kraft frånhöstterminen 2013. De viktigaste förändringarna äratt gymnasiesärskolans nationella program i stora delaranpassas till gymnasieskolan. Det kommer finnas nionationella program i gymnasiesärskolan. Det individuellaprogrammet kommer finnas kvar men nuvarandeuppdelning i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.Eleverna kommer få ökade möjligheter att välja utbildningsväg.Inom vuxenutbildningen pekar mycket på att efterfråganpå sfi-utbildning fortsatt kommer att öka under2013. Detta medför att utbudet och antalet utbildningsplatserinom den gymnasiala vuxenutbildningen kan behövaanpassas ytterligare för att nå en ekonomi i balans.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET33

»INDIVID OcH FAMILJIndivid och familjAntalet anmälningar om barn som far illa fortsätter att öka men stadsdelsförvaltningarnasträvar efter att hitta lösningar för barnet och familjerna inärmiljön vilket är positivt för barnets framtida hälsa och utveckling. Bristenpå bostäder är bekymmersam och mycket arbete läggs ner på att förändrasituationen för de bostadslösa och effektivisera stadens arbete. Andelenhushåll med långvarigt försörjningsstöd närmar sig 50 procent, vilket äroroväckande.Individ- och familjeomsorgen är en del av socialtjänstenoch kännetecknas av myndighetsutövning inomområdena ekonomiskt bistånd, vuxna, barn och familjer.Utöver myndighetsutövningen bedrivs ett omfattandeförebyggande och stödjande arbete för utsatta grupper isamhället i samarbete med andra aktörer och civilsamhället.Utsatta barn och unga”Jag vet en del kan ha haft det tufft liksom under sinuppväxt i fosterfamilj och jag känner att jag inte haft detså, utan jag känner det mer som att jag haft det bra, en brauppväxt. Fast det var jobbigt mellan mig och fostermammandå under en period. Men jag känner ändå inte att jag ärnågot katastrofbarn som hamnat på gatan. Jagkänner väl att jag lyckats ganska bra.”(Lära av fosterbarn)Antalet anmälningar om barnsom far illa ökar. Stadsdelsförvaltningarnasträvar efter atthitta lösningar i närmiljön.Barn som lever i utsatta situationerhar inte lika god hälsoutvecklingsom andra barn. Antaletanmälningar om barn som farilla och barn som omhändertasmed tvång ökade 2012 menantalet barn på hem förvård av boende (HVB)minskade något. Trendengår mot att förvaltningarnaersätter HVB-hemmed familjehemsvård,vilket forskningen visarär bättre för den unge,men som också ställerandra krav på familjehemmen.Vidare visar forskning attbarn som placerats i familjehemoch som inte avslutat skolan med fullständiga betyghar mycket hög risk för att utveckla ohälsa jämfört medandra barn. Därefter kommer andra riskgrupper; barnsom lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd,placerade barn, barn i långvariga vårdnadskonflikteroch barn med funktionsnedsättning. Kommunen har enstrategisk roll när det gäller att hantera denna utmaning.Socialtjänstlagen är väldigt tydlig på denna punkt.Drogutvecklingen bland unga i stadens stadsdelarbehöver uppmärksammas. En av slutsatserna från2012 års uppföljning är att målgruppen unga med ettomfattande blandmissbruk fortsätter att öka. Tidigareundersökningar i Göteborgs Stad visar på ett sambandmellan föräldrars användning av droger och de ungasval av drog. Familjen är annars den faktorsom enligt forskningen skyddar bästmot missbruk. Det är stora variationermellan stadsdelarna.Flera undersökningar har påtalatbehovet av ett förbättrat samhällsstödtill barn som av olika skäloch i olika avseenden bedömssom mer ”utsatta” än andrabarn. När föräldrarnasmöjligheter att stödja sinabarns utveckling bristereller barnen far illa bördetta uppmärksammas avolika instanser i samhället,bland annat förskola,skola, barnhälsovård ochskolhälsovård. Alla dessainstanser kan reagera föratt mobilisera insatser inomden egna verksamheten och isamarbete med andra. Socialtjänstenhar ett övergripandeansvar för barnens välfärd och ettbra exempel på goda allianser ärbland annat Frölunda Future somär ett samverkansforum med fokuspå barn och unga i och runt Frölundaskolan.Projektet kanaliserar,mobiliserar och samlar krafter från34GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»Individ och familJmedborgarna, frivilligorganisationer, idrottsrörelsen,företagare och offentliga verksamheter för gemensammaaktiviteter. Den breda samverkan som ägt rum har redanresulterat i en ökad kommunikation och större förståelseför orsaker och verkan. Det har också givit krafti stadsdelen att inse att det är möjligt att förändra ochförbättra förutsättningarna för barn och unga.Utsatta vuxnaSedan 2008 har kommunen genom statliga utvecklingsmedelarbetat för att stärka samverkan inom missbruksområdetoch att säkerställa kvaliteten. Den statligasatsningen tog slut 2012 men de kunskaper som hargjorts längst vägen behöver säkerställas och arbetet medatt tydliggöra olika huvudmäns ansvar behöver fortgå.Särskilt fokus bör läggas på missbrukande kvinnor ochderas behov. Under 2012 har nettokostnaden för detförebyggande arbetet ökat och antalet vårddygn minskat.Nettokostnaden för boende ökade med 6 procenteller 26 mnkr under 2012. För att öka tillgänglighetenför de personer som önskar förändra sitt missbruk harstadsdelarna och social resursförvaltning kompletteratdet förebyggande arbetet med olika serviceinsatser.Exempel på sådana är kvinnojourernas platser förvåldsutsatta kvinnor med missbruk och beroendeteameti Centrum som arbetar för att antalet omhändertagandeav missbrukare ska minska. I teamet finns en blandningav yrkeskompetenser som har hög tillgänglighet och ärbrobyggare mellan brukaren och handläggaren.Bostadsbristen försvårarBristen på bostäder och fortsatt ökande krav från hyresvärdarriskerar att driva på hemlöshet och utestängningfrån bostadsmarknaden ytterligare. Allt fler personer efterfrågarsocialtjänstens hjälp för att lösa boendefrågan.Stadsdelsnämndernas nettokostnader för bistånd till boendeökar stadigt och uppgick 2012 till drygt 510 mnkr.Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskildagrupper tog hösten 2011 initiativ till ett samlat greppkring kommunens bostadssociala arbete. En arbetsgruppmed representanter från stadsdelsförvaltningarna, socialresursförvaltning, och fastighetskontoret presenteradei maj 2012 en rapport ”Rätt boende” med analys ochförslag till inledande åtgärder.Individ och familj – nyckeltalBefolkningsramen 2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –2 849 –2 912 –3 035Nettokostnadsutveckling (%) 4,8 2,3 4,2Därav nettokostnad:– barn och unga –918 –972 –1 012– vuxna –582 –601 –627– försörjningsstöd –1 094 * –1 090 * –1 122Övrigt –255 –249 – 274Ekonomiskt biståndKostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd har legatrelativ stilla de senaste tre åren trots att arbetslöshetenvarit hög. Antalet ungdomar med försörjningsstöd harminskat under samma period, mest på grund av attmånga av dem har fått sin ekonomiska ersättning i formav aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti,istället för försörjningsstöd från kommunen.Totalt sett ökade kostnaderna för försörjningsstöd i Göteborgunder 2012 med cirka 3 procent till 1 122 mnkrkronor.Ökningen är i nivå med riksnormens förändringunder året.Andelen långtidsberoende hushåll (försörjningsstödunder minst 10 månader på ett år) ökade däremotsuccessivt från 2008, och närmade sig 50 procent under2012.Antal korttids- och långtidshushåll 2002–201218 00015 00012 0009 0006 0003 0000KorttidLångtid02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12Sammantaget var 10 663 vuxna personer långtidsberoendeoch hade försörjningsstöd som en mer eller mindrepermanent försörjningsform under 2012. Kostnadsökningenkunde i stort sett förklaras med att andelenlångtidsberoende bidragsmottagare ökade. I genomsnittunder året bodde cirka 6 900 barn i dessa bidragshushåll.För 2013 höjs riksnormen med cirka 1 procent. Detfinns idag inga tecken på att riksnormen skulle höjasmer till 2014 än det som motsvaras av inflationen. Detfinns heller inget som talar för att arbetsmarknadssituationenskulle komma att förbättras under den närmasteframtiden. Utvecklingen mot än fler långtidsberoendehushåll kommer att bestå bland annat på grund av att enallt större andel av de arbetslösa saknar ersättning frånA-kassan. Därför är det rimligt att förvänta sig en ökadefterfrågan på kommunens försörjningsstöd under detnärmaste året.* Exklusive introduktionsersättning till flyktingar.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET35

»MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGMänniskor med funktionsnedsättningÅret har präglats av ett intensivt arbete för att få en ekonomi i balans, menockså fokus på verksamhets- och kompetensutveckling. Man har särskiltprioriterat att uppnå likabehandling, rättsäkerhet och ökat inflytande förbrukaren. Kommunen måste erbjuda ett mer varierat och bättre utbudav stöd och service som en nödvändig anpassning till livsvillkoren i detmoderna samhället.Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer medfunktionsnedsättning får stöd och service i vardagslivetDetta är en del av socialtjänstens uppdrag. Bostad medsärskild service, daglig verksamhet, ledsagarservice,boendestöd och hemtjänst är exempel på insatser somges enligt socialtjänstlagen och LSS.Brukarens inflytandePersoner som får stöd och service på grund av funktionsnedsättninghar rätt till inflytande och att varadelaktig i stödets innehåll och utformning. Under årethar utbildningar i social dokumentation och att arbetamed genomförandeplaner genomförts i flera stadsdelaroch i social resursförvaltnings boendeverksamhet.Genomförandeplan ska alltid upprättas i samband medatt en person får en insats som utförs av till exempelhemtjänst, boendestöd, BmSS eller daglig verksamhet.Planen ska upprättas tillsammans med brukaren och/eller anhörig eller företrädare. Den sociala dokumentationenska ha en hög kvalitet och var tillgänglig förbrukaren. I Göteborg pågår införande av ett IT-stödför social dokumentation och genomförandeplaner somkommer att underlätta likabehandling och rättssäkerhetför brukarna.Ett projekt med uppdrag att ta fram en plattform förett gemensamt arbetssätt som säkerställer myndighetsutövningeninom funktionshinderområdet har pågåttunder 2012 och kommer att avslutas under 2013. Syftetmed plattformen är att myndighetsutövningen skallvara lika, rättssäker och ha en hög kvalitet i hela staden.Enhetscheferna för myndighetsutövningen har utgjortarbetsgrupp för projektet. Särskilda fokusområden harbland annat varit gemensamt förhållningssätt, fokus påbarnperspektivet, utredningar om personlig assistansoch bostad med särskild service.AnhörigaStadsdelarna har anhörigkonsulenter som utför ochsamordnar anhörigstöd inom socialtjänstens individ- ochfamiljeomsorg och funktionshinderverksamhet. Stödetsom ges till anhöriga är både generellt och individuelltutformat och riktas till anhöriga i alla åldrar, även barn.KompetensutvecklingInom verksamhetsområdet funktionshinder har mansatsat mycket på utbildningsinsatser under 2012. Engemensam plan för funktionshinderområdet tas fram årligen,där också en gemensam kompetensutvecklingsplanIllustration: Mattias Kvick36GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGingår. Planen grundas på en kartläggning av utbildningsbehovför baspersonal. För socialsekreterare och chefer förmyndighetsutövningen har utbildningar genomförts inomramen för plattformsprojektet. Personal som arbetar medpersoner som har psykiska funktionsnedsättningar hardeltagit i utbildningar inom ramen för projektet Västkompetens.Västkompetens har finansierats med statsbidragoch har genomförts inom LGS samverkan medgemensamma utbildningar för personal från psykiatrin,primärvården och kommunerna.Yrkesrollen blir tydlig och attraktivUnder 2012 har titelbyte genomförts för baspersonalen.De nya titlarna är stödassistent och stödpedagog. Detfanns tidigare en stor mängd titlar inom området, tillexempel habiliteringsasssistent, habiliteringspersonal,habiliteringspedagog, vårdare, skötare med flera. En storandel av personalen inom området saknar grundutbildning.Syftet med de nya titlarna är att göra yrkesrollentydlig, känd och attraktiv. Krav på grundutbildning pågymnasienivå ställs för att man ska kunna anställas somstödassistent, för stödpedagog krävs påbyggnad med yrkeshögskolaeller motsvarande och särskilda arbetsuppgifter.Positiva effekter för brukarna förväntas i och medatt antalet personal med grundutbildning och högskoleutbildningökar. Övriga kommuner inom Göteborgsregionen(GR) har också infört eller håller på att införade nya titlarna. Funktionshinderchefsnätverket i GR harunder flera år arbetat gemensamt för att införa nya titlaroch höjda kompetenskrav inom området. GR-nätverkethar också verkat för enhetliga titlar och gemensammakompetenskrav på nationell nivå. Det gemensammaarbetet planeras fortsätta 2013 med särskilt fokus på attmarknadsföra och väcka intresse för yrkesområdet.Bostadsbristen försvårarDet är brist på bostäder för personer med funktionsnedsättning,både i bostäder med särskild service ochpå ordinarie bostadsmarknad. 2012 färdigställdes46 lägenheter i bostäder med särskild service. Underperioden 2004–2012 har det skett utbyggnad med drygt600 lägenheter, vilket innebär att det skett närmare enfördubbling av antalet lägenheter samma period. Trotsdetta är behovet inte täckt. Enligt planen inom funktionshinderområdetbedöms att ytterligare 340 personerkommer att efterfråga en lägenhet i en bostad medsärskild service fram till år 2015. Planerad utbyggnadsamma period omfattar 300 lägenheter. Utbyggnadensker inte i önskvärd takt. Ett stort antal objekt förskjutseller avbryts på grund av överklaganden, långa projekteringstider,höga produktionskostnader med mera.För att utbyggnadstakten ska kunna öka krävs att antalobjekt i planering blir fler.153 personer har under året erbjudits en lägenhet iBmSS, varav 105 accepterade erbjudandet. Rörlighetenmellan befintliga bostäder med särskild service har ökatnågot, vilket innebär att fler personer har en bostad sombättre motsvarar deras behov. 2012 fick 42 personer enbostad genom ”F100”, vilket är en utökning med drygt10 lägenheter per år jämfört med föregående år. F100innebär att de kommunala bostadsbolagen erbjuderlägenheter till personer med funktionsnedsättning somtrots omfattande behov klarar att bo i en vanlig lägenhetmed tillgång till boendestöd. En ökad rörlighet fördem som redan har en bostad med särskild service ochsom skulle kunna bo med mindre eller anpassat stödutvecklas. En förutsättning för att denna utveckling skakunna fortsätta är att tillgången till lägenheter ökar ochatt boendestödet utvecklas.Fler får insatser och kostnaderna ökarAntalet personer med insatser har fortsatt att öka under2012, främst personer med insatser enligt LSS somökade med 4,8 procent vilket innebar en ökning med187 personer. Antalet personer med bistånd enligt SoLökade med 1,5 procent vilket motsvarar 60 personer.Den höga kostnadsökningen från föregående år fortsatteäven 2012. Kostnadsökningen var 6,7 procent totalt förfunktionshinder 2012. Kostnadsökningarna beror delspå löneökningar och planerad expansion av bostädermed särskild service, men också på att fler personer fårinsatser. Många har omfattande och komplexa behov.Människor med funktionsnedsättning2010 2011 2012Nettokostnad (mnkr) –2 466 * –2 640 * –2 817 *Nettokostnadsutveckling (%) 2,2 7,0 6,7Personalvolymsförändring (%) 0,2 2,6 3,9* Inklusive hemsjukvård för personer under 65 år.Den höga kostnadsökningen från föregående år fortsatteäven 2012. Kostnadsökningen var 6,7 procent totaltför funktionshinder 2012. Delvis förklaras ökningarnaav löneökningen och planerad expansion av bostädermed särskild service samt ett ökat behov genom att flerpersoner beviljas insatser.Antal personer med insats enligt LSS ochbistånd enligt SOL5 0004 0003 0002 0001 0000LSS2010SOL20112012GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET37

»ÄLDRE OCH SJUKVÅRD I HEMMETÄldre och sjukvård i hemmetÄldreomsorgen har präglats av förbättrings- och utvecklingsarbeteutifrån lagstiftning och kvalitet samtidigt som verksamheten har brottatsmed stora ekonomiska svårigheter och negativ publicitet om framförallthemtjänsten.En verksamhetsförändring har skett där allt fler äldrefått omfattande omsorgs- och vårdbehov tillgodoseddai det egna hemmet i stället för på sjukhus, äldreboendeoch korttidsplatser. Utvecklingen har gått mot att kommunalhälso- och sjukvård i samarbete med primärvårdenfått ett ökat ansvar gentemot en större gruppinvånare. Allt mer av den avancerade sjukvården utförsi hemmet.Äldres möjligheter till inflytandeGenom relationen med personalen skapas förutsättningarför tillit så att de äldre känner sig trygga och gesmöjligheter till inflytande. Det handlar om att förflytta”makten” över insatserna från professionen till den äldre.Stadsdelarna har arbetat aktivt med perspektivförändringengenom bland annat dokumentation, kontinuitetoch reflektionsmodeller. Den så kallade Göteborgsmodellensom innebär att den äldre kan förfoga överbeviljade serviceinsatser ger ytterligare möjligheter tillinflytande. Positiva effekter av Göteborgsmodellen förde äldre är att de mer sällan bemöts av ”det där har duinte bistånd till och det får vi inte göra”. Dock visar uppföljningenatt modellen inte fått tillräckligt fokus.Brister inom äldreomsorgen har varit i fokusÄldreomsorgens kvalitet har uppmärksammats bådenationellt och lokalt. Bland annat har Sveriges Kommuneroch Landstings och Socialstyrelsens Öppnajämförelser inom hemtjänsten fått stor uppmärksamhet ilokal media med anledning av att Göteborg i jämförelsermed andra kommuner har fått relativt låga värden. Enstor del av underlaget till Öppna jämförelser hämtas frånden nationella brukarundersökningen som görs varjeår. Trots rankingen av staden i Öppna jämförelser visarbrukarundersökningarna att de äldre är ganska nöjdamed det stöd och den service de får.För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöraför de äldre vad de kan förvänta sig av kommunernasäldreomsorg kan värdighetsgarantier inrättas. Stadenhar under året formulerat tre värdighetsgarantier:• I Göteborgs Stad har du rätt att förfoga över den tidsom beslutats för dina serviceinsatser• I Göteborgs Stad informeras du om rätten att sökaaktuella äldreboenden inom alla stadsdelar samträtten att byta äldreboende om du så önskar• I Göteborgs Stad har du rätt till anhörigstöd i formav avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning ihemmet efter biståndsbeslut.Implementeringen av värdighetsgarantierna påbörjades2012 och pågår till och med 2013.Fler bor hemmaStadsdelarna har arbetat med omfattande omsorgs- ochvårdinsatser inom hemtjänst och sjukvård i de äldreshem. Att omsorgstyngden har ökat inom hemtjänstenmärks genom att antalet beviljade timmar per äldre ärhögre än de senaste åren. Antalet lägenheter i äldreboendeoch korttidsplatser har som följd av verksamhetsförändringenminskat med cirka 200 lägenheter/platserper år 2010–2012. Trots minskningen har väntelistantill äldreboende inte varit så kort på många år. Ävenbetalningsansvaret för utskrivningsklara patienter påsjukhus minskar för tredje året i rad.Äldre och sjukvård i hemmetBefolkningsramen 2010 2011 2012Nettokostnad äldreomsorg (mnkr) –3 649 * –3 757 * –3 894 *Nettokostnadsutvecklingäldreomsorg (%) 0,8 3,0 3,7Nettokostnad hemsjukvård (mnkr) –268 ** –304 ** –329 **Nettokostnadsutvecklinghemsjukvård (%) –0,4 13,8 8,2Personer med hemtjänst(snitt/månad) 8 699 8 741 8 795Personer i äldreboendeinkl korttid (snitt/månad) 4 910 *** 4 739 *** 4 520 ***Betalningsansvar för utskrivningsklara,årsplatser 11,7 7,8 7,7* Inklusive hemsjukvård för personer över 65 år.** Hemsjukvård alla åldrar.*** Drygt 80 platser inom Social resursnämnds verksamhet förpersoner över 65 år tillkommer.Som framgår av tabellen så ökar antalet personer medhemtjänst och antalet lägenheter i äldreboende ochkorttidsplatser minskar. Nettokostnadsutvecklingen för2012 är något högre än vad som kan förklaras av prisochlönekonstnadsutvecklingen.Ekonomin påverkarSamtliga stadsdelar överskred sina ekonomiska ramarinom området äldre samt hälso- och sjukvård. Arbetetmed att få en budget i balans har tagit mycket kraftfrån utvecklingsarbetet och förberedelsen för att mötaframtidens förändringar.38GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»ÄLDRE OCH SJUKVÅRD I HEMMETÄven med stora behov av hälso- och sjukvårdkan vården ges i hemmetAllt fler personer i alla åldrar får hälso- och sjukvårdi det egna hemmet. Varje månad under 2012 fickcirka 9 000 personer kommunala hälso- och sjukvårdsinsatseroch av dessa var cirka 15 procent personer under65 år. I snitt har cirka 200 personer varit inskrivna iASIH-teamen (avancerad sjukvård i hemmet).God vård vid livets slutHospice är ett vårdalternativ för den sista tiden i livet.Under 2012 har det varit ett minskat behov av vårdpå hospice. Det kan förklaras med att om vården gesi hemmet på ett säkert sätt med hög kvalitet och av fåpersoner med täta läkarkontakter så är det ofta det somden enskilde önskar.Stödet till anhörigaStadsdelarna har anhörigkonsulenter som är kontaktpersonertill anhöriga. En för staden gemensam informationsbroschyrom anhörigstöd har tagits fram. Stödetsom ges till anhöriga är både generellt och individuelltutformat.Äldres bostäder ska bli mer tillgängligaEn viktig aspekt när äldre bor kvar i sitt hem är en godfysisk och social boendemiljö. FörsöksverksamhetenGôrbra för äldre slutredovisade sitt uppdrag i december2012. Resultatet visade att samverkan mellan de äldre,omsorgen och fastighetsbranschen är en framgångsfaktorvid renovering och underhåll av fastigheter. Isamband med stamrenoveringar av små 50-talsbadrumbidrog samverkan exempelvis till nya lösningarpå Bankogatan som inte kostade mer än traditionellamen som var funktionella för både äldre och övrigahyresgäster. Vidare ledde det till åtgärder som förbättradtillgänglighet i entréer, hissar och soprum samt tillnära mötesplatser som stödjer ett hälsosamt åldrande.De samhällsekonomiska beräkningarna visar att detfinns stora samhällsekonomiska vinster i att genomföratillgänglighetsåtgärder som främjar kvarboende.Introduktion av teknik i äldreomsorgenMed stöd av statliga stimlansmedel pågick någraförsöksverksamheter under 2012. Nattfrid var en avförsöksverksamheterna där ett urval äldre personer fickerbjudande om att få tillsyn nattetid genom en kamerai sitt hem. Utvärderingen visade att merparten av desom prövade kände sig nöjda och trygga med tjänsten.Anhörigstöd och välfärdsteknologi är ett annat exempelpå försöksverksamhet där en grupp äldre framgångsrikttestat surfplattor för kommunikation, vilket motverkatensamhet och stärkt självkänslan. Försöksverksamhetenhar även testat GPS-larm tillsammans med anhörigaoch närstående och visat att dessa bidrar till ökad trygghet,självkänsla och frihet. Nu återstår att dra lärdom avförsöken och implementera välfärdsteknologin som ettkomplement till övrig äldreomsorg.Valfrihet enligt Lagen om valfrihet (LOV) harutrettsStaden har med stöd av statliga stimulansmedel utrettförutsättningarna för införande av valfrihetssystemenligt Lagen om valfrihet (LOV). Utredningsarbetethar resulterat i ett underlag för fortsatta politiska diskussioneroch överväganden.Attraktiv arbetsgivareMålsättningen inom äldreomsorgen är att alla anställdaska erbjudas heltidsanställning och att antalet timavlönadeska minska. Ett nytt arbetssätt har införts sominnebär att en ökad grundbemanning ska användas föratt täcka planerad frånvaro. Antalet månadsanställdamedarbetare inom äldreomsorgen med heltidsanställninghar mellan åren 2011 och 2012 ökat från 70 till 82procent.Vård och omsorg en attraktiv bransch medstora möjligheter till utvecklingÄldreomsorgen och hälso- och sjukvården står införstora förändringar och behöver fler engagerade ochkunniga medarbetare. De som redan finns i verksamheternamåste vilja vara kvar och ett antal nya medarbetarebehöver rekryteras. Det måste finnas utbildad personalatt anställa och därför är samverkan inom kommunenoch mellan kommuner, region och universitet central.Den äldre befolkningen kommer att öka och det finnsall anledning att ta tillvara de kommande åren för attförbereda staden.Aqua zumba vid Badkalas för seniorer, en av aktiviteternainom ramen för EU-äldreåret 2012. Foto: Leif GustafssonGÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET39

»ARBETSMARKNADSINSATSERArbetsmarknadsinsatserUnder 2012 ökade arbetslösheten i Göteborg och antalet arbetslösauppgick i december 2012 till 25 013 personer enligt Arbetsförmedlingensstatistik.Särskilt utsatta är unga i åldern 18–24 år, utrikes föddaoch personer med funktionsnedsättning. Ett gemensamproblem för dessa grupper är ofta en otillräckligutbildningsbakgrund och begränsad yrkeserfarenhet.Samtidigt visar exempel från staden att en del av dennaarbetslöshetsproblematik kan avhjälpas med utbildningsinsatseroch individuell matchning mot arbete.Stadens insatserStadens arbetsmarknadsinsatser uppvisar stor variation iåtgärder och med stora möjligheter till individuella anpassningarmen också att tillgången på åtgärder varierarmellan stadsdelarna. En avgörande framgångsfaktor föratt motverka arbetslöshet är möjligheten till utbildningoch matchning mot arbete. Inte minst för personer medbristfällig skolunderbyggnad utgör utbildningsinslagenoch matchning en avgörande insats vilket exempelvisstyrks av att Vuxenutbildningsförvaltningen redovisaren ökad andel personer som efter avslutade studiererhållit arbete. Möjligheten till anställning inom stadenär en annan åtgärd som medför bättre möjligheter tillegen försörjning. Ett exempel på en sådan insats är”Intro-ett år” som ersatte sysselsättningsfasen under2012. Inom åtgärden, offentlig skyddad anställning,har påbörjats insatser som skall leda till att deltagarnakan erhålla arbete på den öppna arbetsmarknaden.Uppföljningen av de ungdomar som hoppar av gymnasietinnebär också möjlighet till fortsatta insatser vidarbetsmarknadsenheterna vilket kan leda till fortsattastudier eller arbete. Under 2012 påbörjades arbetet medsocial upphandling som skapar möjlighet till inträdepå arbetsmarknaden för personer som bedöms stå långtfrån arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdethar staden ett väl utvecklat samarbete med Arbetsförmedling,Försäkringskassan och samordningsförbunden.Ett ytterligare inslag inom staden är projekt medstöd av Europeiska socialfonden som medför möjlighetertill utveckling av nya arbetsmetoder.förutsätter nära samarbete inom staden med Arbetsförmedlingoch vuxenutbildning.Inom gruppen ungdomar i åldrarna 18–24 år återfinnsen tilltagande andel som är långtidsberoende avförsörjningsstöd. Många insatser riktas också mot dennamålgrupp. En viktig insatsför att förebygga ungdomsarbetslöshetenär uppföljningen av de ungdomar somhoppar av gymnasiet. Bland insatser som riktas till dessaungdomar återfinns förutom Utbildningsförvaltningensoch stadsdelarnas åtgärder också projekten ”Unga in”,ett nationellt projekt under ledning av Arbetsförmedlingenoch ”Plug-in” som samordnas av Sveriges Kommuneroch Landsting.Staden arbetar med att etablera vägar för de prioriteradegrupperna att kunna bli anställda i GöteborgsStad. Nuvarande arbete för att utveckla former försocial upphandling utgör ett viktigt inslag för att kunnavidga utsatta gruppers förutsättningar att etablera sigpå arbetsmarknaden. Ett ytterligare inslag för utsattagrupper kan vara att även föra in sociala hänsyn inommarkanvisning, vilket exempelvis London har gjort medstor framgång. För personer med funktionsnedsättninginnehåller FunkA utredningens betänkande ”Sänktatrösklar – högt i tak” förändringar som kan medföraökade möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden.FramtidsfrågorEn viktig framtidsfråga för staden är att minska andelenpersoner som är långtidsberoende av försörjningsstöd pågrund av arbetslöshet vilket också medför ett utanförskap.Denna grupps behov behöver definieras för attkunna erbjudas individuella kompetensutvecklingsinsatseroch möjligheter till att få yrkeserfarenhet. Detta40GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»BEBYGGELSE OCH BOSTADBebyggelse och bostadDen europeiska lågkonjunkturen märktes knappast inom den göteborgskabyggsektorn under 2012. Under året blev det över 2 000 nya inflyttningsklarabostäder. Trots omfattande åtgärder för att långsiktigt uppnåhögre grad av social balans och ökad integration har segregationen påsenare tid fördjupats, såväl i Göteborg som i andra större städer.Göteborg har haft en kraftig utveckling under senareår med stor inflyttning och ökad pendling vilket ställerkrav på såväl bostadssektorn som infrastrukturen. Denomfattande inflyttningen har medfört en brist på bostäderoch ett ökande tryck på bostadsmarknaden. Någotsom i sin tur bidrar till att segregerande mekanismerger kraftigare utslag. Samlat innebär det en stor utmaningatt klara detta inom ramen för begreppet hållbarutveckling.Bostadsbyggandet ökade någotPå grund av lågkonjunktur och finanskris gick antaletbyggstartade bostäder ner under åren 2008 till 2010vilket påverkat antalet färdigställda bostäder 2012.Under innevarande år har 2 110 bostäder färdigställtsvilket är lägre än målet 2 500 nya bostäder. Eftersomtiden från möjlig start för byggprojekteringen fram tillfärdig bostad är lång är det inte möjligt att på kort tidöka bostadsproduktionen.Bostadsbyggande 2009–20122 5002 0001 5001 00050002009HyresrättSmåhus2010BostadsrättOmbyggnad20112012SpecialbostäderI slutet av året pågick byggande av cirka 2 900 bostäder,vilket är en ökning jämfört med situationen ett år tidigare.Den största andelen av dessa återfinns i stadsdelarnaLundby och i Askim-Frölunda-Högsbo. Bland detsom färdigställts under 2012 är 37 procent hyresrätter.Av de påbörjade bostäderna är 50 procent bostadsrätter.Småhus med äganderätt utgör 10 procent av det somfärdigställts och 8 procent av det som påbörjats.Blandade upplåtelseformer och kompletteringsbyggandei stadens olika delar är en viktig målsättning föratt uppnå högre grad av social balans och ökad integration.Byggande för att komplettera den befintligabebyggelsen pågår bland annat i Frölunda, Högsbo ochTynnered.Kvillebäcken är en ny grön stadsdel som nu byggs med2000 nya lägenheter. Visionen är en levande stadsdel därmötet mellan människor står i fokus och där invånarnakan leva klimatsmart. För första gången certifieras etthelt bostadsområde enligt miljöklassningssystemetMiljöbyggnad. Nu byggs även en Saluhall som ska fyllasav 10–12 butiker med spännande och variationsriktinnehåll.Att säkra bostadsförsörjningen för invånargruppersom har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknadenär en strategiskt viktig fråga för staden. I bred samverkanhar staden initierat ett arbete för att långsiktigtmöta bostadsbehovet hos dessa grupper.Samordnad fysisk planering pågårFör några år sedan antog kommunfullmäktige en nyöversiktsplan. Arbetet fortsätter nu med fördjupningarför bland annat Mölndalsåns dalgång och Torsviken.Inför framtida översiktsplanering har staden arbetatmed en utbyggnadsplanering där möjligheter för bostadsbyggandei stadens olika delar prövas. Detta görs inära samverkan med framtagandet av en trafikstrategioch grönplanearbetet. Under hösten påbörjades även ettarbete med att ta fram en ny bullerpolicy.Behovet av bostäder är fortsatt högt och ett arbetepågår för att öka planberedskapen. Målet under 2012har varit att det ska finnas 3 500 bostäder i de planersom startas och 2 500–3 000 i antagna planer. Dettahar kunnat nås genom att några stora detaljplaner harantagits (i några fall återstår kommunfullmäktigesbeslut): Skeppsbron, Torpagatan, Stora Torp, Norr omUggledal samt Närcentrum vid Brottkärrsmotet. Attskapa blandstad där så är möjligt har varit i fokus liksomatt göra planerna flexibla.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET41

»BEBYGGELSE OCH BOSTADFysisk planering – nyckeltal2010 2011 2012Antal bostäder i godkända/antagnadetaljplaner 1 130 1 900 3 001Antal tusen kvm verksamhetsytai antagna detaljplaner 265 485 370Antal beslutande bygglov * 3 500 3 531Antal lantmäteriförrättningar 343 356 320* Uppgiften kunde inte tas fram på grund av byte av system.Vid flera tillfällen har det nya verktyget för socialakonsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser använtsi samband med planer. Metoden har också presenterats iinternationella sammanhang, bland annat World UrbanForum i Neapel.Visionen för Älvstaden ska nu genomförasCentrala Älvstaden innebär en fantastisk möjlighet förGöteborg att stärka stadskärnan och förena staden överälven såväl fysiskt som socialt. Processen för att utvecklaområdet har passerat en milstolpe under året genom attvisionsarbetet för Centrala Älvstaden avslutats. Stadensnämnder och styrelser har nu getts det operativaansvaret för genomförandet av visionen och strategierna.Samverkan med forskning, bland annat inom MistraUrban Futures, har varit en självklar del av visionsarbetetoch är så även i genomförandet.Visionen tar fasta på fyra huvuddrag:• Älvstaden ska öppna sig för världen. Vara dynamiskoch inkluderande.• Staden ska förenas över älven. Både fysiskt ochsocialt. Segregationen ska motverkas och social sammanhållningstödjas.• Göteborg ska vara en grönskande stad som låtervattnet – med mötesplatser och aktiviteter – bli entillgång för alla.• Älvstaden ska stärka stadskärnan. Den blandadestaden ska ha flera knutpunkter som lätt nås via brakommunikationer.I centrala lägen i Göteborg kommer framöver attraktivaområden att växa fram nära vatten. Ledstjärnanär att alla göteborgare på något sätt ska ha tillgång tillälven.Förnyelsearbete i nordost pågårUtveckling Nordost – Sveriges största EU-projekt inomstadsutveckling – är en pågående satsning för ökadattraktionskraft och fler arbetstillfällen i nordöstraGöteborg. Sammanlagt satsas 123 miljoner kronor iAngered och Östra Göteborg under 2011–2013. Hittillshar projektet bland annat lett till att Hammarkullensspårvagnshållsplats rustats upp och fått konstinstallationer,och arbete med att förnya Hammarparken harstartat. Boende i Hammarkullen, såväl vuxna som barn,har deltagit och kommit med förslag till hur parken kanförnyas. När upprustningen ska genomföras kommerungdomar i området att erbjudas jobb eller praktik iarbetet med Hammarparken. Även förnyelse och upprustningav kulturhuset Blå Stället har satts igång. TvåBusiness Center – ett i Angered och ett i Bergsjön – gerrådgivning till entreprenörer som vill starta affärsverksamhet.Socialt blandat boende i fokusDen stora utmaningen för såväl Göteborg som övrigastorstäder är att utveckla stadens strategier för integrationoch social sammanhållning. En uppmärksammadrapport har initierats av stadens verksamheter på temat”Socialt blandat boende i Göteborg – En kunskapsöversiktom bostäder för låginkomsttagare och socialtblandade boenden i Europa, och möjligheterna attfinna nya verktyg i Göteborg”. Ett resultat av diskussionensom följde var att staden nu går vidare med attnärmare undersöka vilka möjligheter som finns för attstödja boende i stadens olika delar, för dem som har småekonomiska resurser.Samtalet om stadens utveckling är intensivtEtt brett arbete med föra dialog om stadens dynamiskautveckling har inletts. Ett stort antal publika seminarierhar genomförts som debattserien ”GöteborgLive”, där olika tematiska frågor och problemställningari utformningen av det framtida Göteborg lyfts.Webbportalen”Min Stad” lanserades under året. Därkan allmänheten utforska staden i 3D och göra inläggom hur staden ska byggas. Flera nationella och internationellakonferenser på temat hållbar stadsutvecklinghölls i Göteborg under året såsom Arena Hållbar Stadi arrangemang av Delegationen för hållbara städer ochMistra Urban Futures, och 56:e världskongressen iarrangemang av IFHP – International Federation forHousing and Planning.Älvrummet nere vid Operan är en av stadens arenorför samtal om hållbar stadsutveckling. Under 2012 hadeÄlvrummet 86 000 besökare och 413 bokade grupperbesökte utställningen. I Älvrummet anordnas välbesöktadebattkvällar, soppluncher och utställningar av förslagoch planer.I alla stadsdelar pågår dialog med invånare omstadsutveckling. Det kan handla om såväl avgränsadeprojekt kring upprustning av skolor, lek- och idrottsplatsersom mer omfattande omvandlingsprocesser förlokala torg, parker och stadsdelscentrum. Både barn ochvuxnas synpunkter omhändertas i det fortsatta arbetetmed detaljplaner. Det har bland annat varit aktuellt iutveckling av Selma Lagerlöfs torg och Kärra Centrumsamt Opaltorget.Det byggs och byggs om med kvalitetLindholmen har fått ett nytt landmärke genom ettspännande hus – Kuggen. På en svår men viktig plats,i centrum av det framväxande Lindholmen, bildarKuggen en fysisk förbindelse mellan utbildning,forskning och näringsliv. Med uppenbar auktoritetblir den genom sin blotta gestalt stadsdelens självklaramittpunkt.42GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»BEBYGGELSE OCH BOSTADEn ombyggnad med kvalitet är Pagoden i Gullbergsvass.Huset har länge varit ett karakteristiskt husi staden men under många år stått tomt och övergivet.Nu har det fått nytt liv. Genom ett nästintill kirurgisktingrepp i husets stomme har en långsträckt ljusgård åtöster skapats. Denna ljusgård formar ett öppet sambandi byggnaden och löser samtidigt problemet med husetsmått och volymer som annars hade gett en alltför mörkmittkärna.Tillgängligare och vackrare stadUnder året har en lägesrapport om inventeringsarbetetför enkelt avhjälpta hinder tagits fram. Nästa steg äratt ta fram åtgärdsplaner. Därefter kan hela behovetav åtgärder överblickas och även fördelas på ansvariga,fastighetsägare och hyresgäster.Även bostadsbeståndet ska kontinuerligt inventerasoch tillgänglighetsmärkas. De kommunala bostadsföretagenhar en rutin för inventeringen och tillgänglighetsmarkerarsina lägenheter, bland annat vid annonseringi Boplats Göteborg. De privata fastighetsägarna harnu börjat bidra med tillgänglighetsuppgifter för sinalägenheter. Även bostadsrättsföreningar har visat engagemangi frågan.Policyn för Stadens Golv och policyn för StadensMöbler färdigställdes under 2012. Den förstnämndaavser markbeläggningen och hur den ska uppfylla kravpå tillgänglighet och trafiksäkerhet och skönhet. Policynom Stadens Möbler ska vägleda i hur offentliga möblersom till exempel soffor, papperskorgar och cykelställutformas, placeras och färgsätts.Mötesplatser för alla åldrarI år invigdes en 25 meter bred betongpuck vid RödaSten. Det är den nya skejtytan som är färdig att intas avstadens brädåkare. Designen har tagits fram i samarbetemed två medlemmar från Göteborg skateboardförening.Flera skejtytor finns runt om i Göteborg, den största ärActionparken vid Burgården.En ny mötesplats är den renoverade lekplatsen vidSvarte Mosse i Biskopsgården. Den smälter in i natureneftersom det var så barnen ville ha det. Barn frånSjumilaskolan har ingått i planeringsarbetet från börjantill slut. Resultatet har blivit en lek- och mötesplatssom är full av redskap i naturmaterial, med funktionersom anknyter till den omgivande naturen. Samtidigt ärlekplatsen tillgänglighetsanpassad.Ett annat exempel på mötesplats är det nya äldreboendetpå Sehlstedtsgatan på Hisingen. På bottenvåningenfinns flera utrymmen som är öppna för allmänheten. Hitkan även de boende gå tillsammans med sina vänner ochanhöriga, titta på konst, njuta av lugnet på någon av atriumgårdarnaeller ta en matbit på restaurangen. Utanförhuset finns ett utegym och en boulebana.Vetenskapsfestivalens, Kulturkalasets och stora delarav Julstadens stora utbud är gratis och innehållsmässigtfinns det någonting för alla. Detta bidrar till attmänniskor i stadens olika delar lätt kan mötas kring ettgemensamt intresse.Utmaningar och möjligheterFör Göteborg är det en stor utmaning att nu bygga ut enlångsiktigt hållbar stad. Genom flera beslut under årethar visionen om det framtida Göteborg blivit tydligare.Planeringsmässigt ligger man långt framme för atthantera klimatutmaningarna. De lågt liggande centralaområdena, som samtidigt är de mest expansiva regiondelarna,behöver säkras mot framtida havshöjning. Nyahus kommer ekologiskt och energimässigt bli allt bättre.Genomförda och kommande infrastruktursatsningar ären central del i utbyggnaden av staden.Staden behöver ännu mer länkas samman såväl fysisktsom socialt. Den största utmaningen ligger i att skapaförutsättningar för socialt blandat boende i stadens olikadelar och som bidrar till ökad integration och socialsammanhållning.De initiativ kring bred samverkan som tagits, ett välfungerande näringsliv och en framstående universitetsochhögskolemiljö ger goda förutsättningar för att mötastadens stora och komplexa utmaningar och en godutveckling på sikt.Flera skejtytor finns runt om i Göteborg, den största ärActionparken vid Burgården. Foto: Jeanette LarssonGÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET43

»TRAFIKTrafikUnder året har planering och åtgärder kopplade till det Västsvenskapaketet stått i fokus. Kollektivtrafikresandet ökar, fler cyklar ochbiltrafiken minskar något. Trafiken påverkades av de ombyggnationeroch trafikomläggningar som pågått.Västsvenska paketet rullar påVästsverige växer och Göteborg är ett viktigt tillväxtnavför hela Västsverige. Väg- och järnvägsnätet räcker intetill idag och det kommer att bli ännu svårare att ta sigfram om inget görs. Genom Västsvenska paketet görsen stor satsning på att skapa framtidens infrastruktursystem.Under året har förberedelserna inför trängselskattensinförande den 1 januari 2013 varit intensiva.Åtgärder har utförts på statlig väg, kommunala gatorResandet med kollektivtrafiken i Västsverige fortsätteratt öka, störst tillströmning av nya resenärer var det förtågtrafiken. Foto: Jeanette Larssonsamt på järnvägen. Åtgärder görs för att öka framkomlighetenför buss och cykel och för att öka tillgångentill pendelparkeringar i regionen. Vidare har järnvägsplattformarförlängts för att få plats med längre tåg ochåtgärder har genomförts för att öka trafiksäkerhet ochminska buller där trafikflödet kan komma att öka dåträngselskatten införs.Kostnaderna för byggandet av trängselskattesystemetbedöms bli lägre än budgeterat. Kostnadsprognosen är idagsläget cirka 600 mnkr, att jämföra med en budget på950 mnkr.Kollektivtrafiken har en förändrad trafikering sedanden 9 december. Under december hade framför alltbusstrafiken en del initiala bekymmer. Efter vidtagnaåtgärder och minskad trafik efter trängselskatternasstart så fungerar det bra.För att regelbundna bilpendlare ska upptäcka fördelarnamed kollektivtrafiken erbjöds 250 000 av dessaett gratis tvåveckors provåkarkort. Målsättningen är att12 000 bilpendlare sedan blir nya kunder i kollektivrafiken.Planeringen för Västlänken är på gång hos bådeTrafikverket, som planerar tunneln, och Göteborgs stadsom gör detaljplaner vid bland annat stationslägena.Marieholmstunneln och Marieholmsbrons detaljplanförväntas beslutas av kommunfullmäktige i under våren2013. Byggstart för bron och tunneln ska enligt plan skesenare under 2013.Den nya Götaälvbron har fått namnet Hisingsbronoch ska ligga öster om befintlig bro. Hisingsbron kommeratt ha en fri höjd på 13 meter och därmed varalägre än dagens bro. En designtävling om brons exaktautformning ska utlysas under våren 2013.Arbetet med Västsvenska paketet håller sig väl inomde ekonomiska ramar som satts genom avtal. Arbetepågår för att under 2013 ta fram ett avtal för block 2 iVästsvenska paketet.Kollektivtrafikresandet ökarResandet med kollektivtrafiken i Västsverige fortsätteratt öka, störst tillströmning av nya resenärer var det förtågtrafiken som ökade med 22 procent. Resandet i Göteborgskollektivtrafik ökade med 1 procent mellan 2011och 2012. Sedan 2008 har kollektivtrafiken i Göteborgökat med 28 procent. Resandet med spårvagn visar ensvag nedgång.44GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»TRAFIKFärdmedelsfördelning i Göteborg 2012Bil 42 %Kollektivt 25 %Cykel 6 %Till fots 24 %Den generella trafikutvecklingen för biltrafiken visarmellan 2011 och 2012 på en liten minskning, 0,4procent. Trots nedgången ökar trafiken över kommungränssnittetmed 0,5 procent. Trenden med minskadtrafik i centrala staden fortsätter. Detta är bland annaten konsekvens av ombyggnationer och trafikomläggningar,men även parkeringsplatsernas taxor och tillgångpåverkar.Västra Götalandsregionen ensam ägare tillkollektivtrafikenFrån 1 januari 2012 har ansvaret för kollektivtrafikenhelt förts över till den regionala kollektivtrafikmyndigheteni Västra Götalandsregionen. Göteborgs Stads rollhar förändrats från att ha haft fullt ansvar och beslutskrafttill att medverka i de långsiktiga och strategiskadiskussionerna som sker i de delregionala kollektivtrafikråden.På uppdrag av VGR ansvarar staden fortsattför spårvagnstrafiken.Vid årets slut var 64 av 65 vagnar av den nya typenM32 levererade. Alla nya vagnar har inte kunnat tasi drift, men det har totalt funnits tillräckligt mångavagnar tillgängliga för att upprätthålla den planeradetrafiken. En upphandling av nya spårvagnar planerasunder 2013.Satsningar görs på cykelFlera satsningar har gjorts för att öka antalet cykelresor.Andelen göteborgare som använder cykel är relativtkonstant från år till år. Cirka 105 000 cykelresor görsper dygn, det motsvarar cirka sex procent av alla resorunder en dag. I Göteborg finns ett cykelnät på cirka 770km, vilket är längre än både Stockholms och Malmösnät. Under året har flera nya cykelbanor kommit till ochsatsningar har gjorts på information och tjänster samtcykelpumpar och service.Lånecykelsystemet Styr&Ställ är mycket framgångsriktoch antalet lån ökade med cirka 9 procent mellan2011 till 2012. Under 2013 ska systemet byggas ut medytterligare cirka 20 stationer.Göteborgs hamns tågpendlar blir flerTransporterna på järnväg till Göteborgs hamn fortsätteratt växa. Antalet containrar som transporterades till ochfrån hamnen ökade under året med tio procent. Ökningenkommer främst från ökade volymer på ostkustenoch den nyöppnade pendeln till Sundsvall. Totalt finnsnu 26 järnvägspendlar i systemet.I september 2012 kom beskedet i regeringens budgetpropositionatt hamnbanan till Göteborgs hamnkan byggas ut till dubbelspår 2014 eller 2015 – fyra årtidigare än i de ursprungliga planen. Hamnbanan är påmånga sätt Sveriges pulsåder – ett stopp på den får storakonsekvenser för import- och exportföretag i hela landet.Utbyggnaden omfattar dubbelspår på större delen avhamnbanan samt en ny järnvägsbro, Marieholmsbron,över Göta älv. Göteborgs Hamn, AB Volvo, VästraGötalandsregionen, Göteborgs Stad och EU har gått inmed sammanlagt 365 miljoner kronor.Från färdtjänst till kollektivtrafikTillgängligheten i kollektivtrafiken har förbättratsunder året. Målet att nå 100 procent låggolv i kollektivtrafikenhar försvårats av att det funnits behov av attköra vidare med de äldsta spårvagnarna. Under 2012har arbetet fortsatt med att tillgänglighetsanpassa flerhållplatser och gångstråk.Det finns flexlinjebussar i samtliga stadsdelar, vissalinjerna kör även på lördagar. Flexlinjeresor utförda avfärdtjänstresenärer fortsätter att öka.Resandeutveckling färdtjänsten – nyckeltal1000-tal resor 2010 2011 2012Färdtjänstresor 538 531 527Flexlinjeresor (färdtjänstresenärer) 158 208 236Nya järnvägssträckningar för snabbare ochmiljövänligare resorNy järnväg och väg mellan Trollhättan och Göteborginvigdes i december, dessa innebär förkortade restiderför resande på sträckan. Regeringen har pekat ut sträckanGöteborg–Borås som viktig att bygga en konkurrenskraftigjärnväg på, preliminärt beräknas byggstart förden första etappen kunna ske 2020. Staden medverkar iett EU-projektet COINCO (Corridor of Innovation andCooperation) även benämnt ”The Scandinavian 8 millionCity”. Projektet studerar bland annat vilka miljöfördelaren utbyggnad av de spårbundna transportsystemeni korridoren Oslo–Göteborg–Malmö–Köpenhamnskulle medföra.Göteborg växer och utvecklasAlltfler väljer att flytta till Göteborg och fler västsvenskarhar börjat pendla till annan kommun för attarbeta. När fler vill bo och arbeta i Göteborg innebär detstörre efterfrågan på bland annat kapacitet i väg-, järnvägs-och kollektivtrafiksystemet. För att klara klimatochmiljöutmaningen kommer det att ställas krav pånytänkande i både stadsplanering och på teknikutveckling.Planering och byggande i tätbebyggda områden ärkomplext, så samverkan mellan olika aktörer är viktigt.2013 kommer effekterna av trängselskatten att märkas.Trafiken beräknas generellt minska med cirka 10–15procent och framkomligheten och luften förväntas blibättre. Genom ett folkinitiativ överlämnades i februari2013 namnunderskrifter med krav på folkomröstninggällande trängselskatten.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET45

»KULTUR OCH FRITIDKultur och fritidFritid för alla satte fokus på personalens och föreningslivets kunskaperför att på ett bra sätt kunna möta barn och unga med olika funktionsnedsättningar.Stadens ungdomar fick fler mötesplatser och störremöjligheter att utveckla sina kreativa talanger.Barn och unga i Göteborg var nöjda med sin fritidssituationäven om det varierade mellan stadsdelarna. Etttydligt samband fanns mellan hög nöjdhet med sin fritidoch ett aktivt föreningsliv. Detta framkom i enkätenBarn och ungas fritid i Göteborg som genomfördes hösten2012. För att göra det möjligt för alla barn och ungaatt prova på och delta i olika aktiviteter var de flestaverksamheter kostnadsfria eller hade en låg avgift.Under året sattes fokus på insatser för att barn- ochungdomar med olika funktionsnedsättningar skulle fåmöjlighet att delta i fritidsaktiviteter, idrott, kulturskolaeller besöka fritidsgården. Personal och föreningsliv fickutbildning för att bättre kunna möta de unga. Otillgängligagamla fritidslokaler var och är ett problemsom behöver åtgärdas. Ett gott exempel är det renoveradeStenhuset i Majorna som invigdes under året ochnumera är helt tillgänglighetsanpassat. Fritids-verksamheteni huset blev också först med hbtq-certifiering. Nyaidrottsanläggningar byggs tillgänglighetsanpassade ochockså med en teknik som närmar sig passivhusteknik förminskad energiåtgång.BarnkulturåretBarnkulturåret 2012 arrangerades tillsammans med ett60-tal olika aktörer och innehöll allt från kompetensutvecklingför personal till festivaler för barn och familjer.Backa teater för barn och ungdomar stärkte sin positionsom ledande teater i landet för barn och unga genom sittinteraktiva arbete med publiken såväl i produktionensom under föreställning. Backa teater fick i slutet av åretinbjudan att delta i Nordic Cool, den nordiska kulturveckani Washington, i början av 2013.Alfons Åberg flyttade till GöteborgAlfons Åberg-huset, ett nytt kulturhus för små barn,invigdes i oktober av kronprinsessan Victoria och prinsDaniel. Här får barn möjlighet att utvecklas genom lek,lärdom och kulturupplevelser i sagans värld. Förutomatt vara en tillgång för barnen i Göteborg är tanken attverksamheten ska bli ett attraktivt besöksmål för turisteroch besökare till staden. En stiftelse har bildats av Göteborgsstad, och författaren Gunilla Bergströms släkt.Fem större företag har dessutom bidragit med vardera2 mnkr i sponsorstöd.Kulturhus för, av och med ungaFrilagret, ett kulturhus för unga öppnade i augusti, meden grupp nya ambassadörer som ska tillgodose att ungasmedbestämmande genomsyrar verksamheten. Arena29, en annan kreativ kulturell mötesplats för ungdomarmellan 16 och 20 år, invigdes under året. Verksamhetenstyrs av ungdomars egna initiativ. Här kan alla startaprojekt och få utlopp för sin kreativitet genom tillgångtill lokaler för teater, dans och konserter. Arena 29har också kafé, ateljé, replokaler och mötesrum. Förtredje året i rad genomfördes Kultursommarjobb för 82ungdomar som hade till uppgift att sprida dans, musik,nycirkus och teater på stadens gator och torg.150 miljoner i stöd till föreningsliv och detfria kulturlivet med fokus på jämn fördelningmellan könenI stort sett alla stadsdelsnämnder gjorde en översyn avföreningsstöden för att rikta mer stöd till ökad mångfald,jämställdhet och motverka negativ normbildning.Ett resultat blev att flickor/kvinnor fick ta del av minst50 procent av föreningsstöden. Stadsdelsnämndernasoch Idrott- och föreningsnämndens föreningsbidrag föraktiviteter, anläggningar och riktade insatser till barnoch unga uppgick till 98,9 mnkr. Det fria kulturlivetfick kulturstöd med 56 mnkr som under året fördeladestill 283 organisationer och 105 enskilda stipendiater.Stadsbiblioteket vid Götaplatsen stängdes i marsmånad för ombyggnad. Det innebar ökat tryck pånärliggande stadsdelsbibliotek. Museerna har alltmerutvecklats till mötesplatser bland annat genom etableringav ”nischbiblioteken” Miini på Röhsska museet ochDynamo och Global på Stadsmuseet som fungerade somstödbibliotek tillsammans med ”Stadsbiblioteket 300kvadrat” under ombyggnaden av det gamla stadsbiblioteket.Evenemangen satte Göteborg på kartanStora Teatern blev under året gästspelsscen och börjadeforma sin verksamhet. En ny biljett- och informationscentralför det fria kulturlivet startades i teaterns foajé.Årets Dans & Teaterfestival erbjöd 40 föreställningarfrån 15 länder. Andra större evenemang var Kulturkalasetmed 1 350 000 besökare, Kulturnatta, Sommarunderhållningenoch Medborgarskapsceremonin.Musiken präglade många av årets evenemang.MTV-galan på Götaplatsen nådde 550 miljoner TVtittarei hela världen. 170 000 såg Madonna och BruceSpringsteen på Ullevi. Metaltown tioårsjubilerade ochmusikfestivalen Way Out West utökades från två till tredagar och fick med ett starkt artistuppbåd ”sätta lapp46GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»NÄRINGSLIV OCH TURISMNäringsliv och turismKommunen samlar sig för att förbättra och förenkla för företagarna.Målet är att näringslivsklimatet i Göteborg ska förbättras. Ett samlatstrategiskt arbete kring turism och evenemang har lett till att Göteborgpositionerar sig som en evenemangsdestination.Göteborg sattes, precis som resten av Europa, på provunder den rådande konjunkturen. Staden klarade sigdock relativt väl under 2012 och såväl nyföretagandetsom sysselsättningen, hamnvolymerna och turismenökade.En ny företagslots ska stödja företagenFöretagen i Göteborgsregionen växer mer än rikssnittet,regionen har ett högt nyföretagande och många kvalificeradeinvesteringar/etableringar görs. Men företagsklimateti Göteborg rankas lägst bland alla storstadsregioner.För att råda bot på detta invigdes i decemberen företagslots på Business Region Göteborg som skastödja små och medelstora företag i dess kontakter medkommunen.Arbete för att stödja företag i NordostInom ramen för Utveckling i Nordost AB (UNO)pågår ett arbete för att skapa fler jobb, mer nätverkandeoch nya etableringar i Nordöstra Göteborg. För attnå målen arbetar UNO med att stödja personer somvill starta företag, stärka de befintliga företagarna ochföretagarföreningarna samt skapa nätverk. Under årethar ett mentorskapsprogram initierats, ett kvinnligtföretagarnätverk har startats och satsningar har gjorts påsomaliska entreprenörer. BRG har också byggt upp tvåsmåföretagarcentrum.De kreativa näringarna växerADA, en mötesplats för design och marknadskommunikation,arbetar med de kreativa näringar i Västsverige.De skapar förutsättningar för att regionen behåller ochlockar till sig nya aktörer inom de kreativa näringarna.Under 2012 lanserades en webbsida som ska lockainternationella kreatörer till Göteborg, detta i samverkanmed näringsliv och universitet. Inom UNO har enkulturinkubator startats upp, som resulterade i sex nyaföretag.Containerrekord i hamnenGöteborgs hamn utökade sin totala marknadsandel till60 procent och containertrafiken slog rekord. Främstär det järnvägen i kombination med oceananlöpen somhar flyttat volymer. Ro/ro-volymerna, som i första handär flöden inom Europa, endast minskat med 4 procentpå helåret. Volvo personvagnar har minskat produktionoch personal under 2012 vilket syns tydligt i antalethanterade bilar i hamnen under 2012 som minskademed 31 procent.Ett strategiskt arbete för fler besökTurismen i Göteborg visade tillväxt under 2012 för 21:aåret i rad. Antalet gästnätter i Göteborgsregionen ökademed cirka 3 procent och uppgick till drygt 3,6 miljoner.Öppnandet av nya Clarion Hotell Post vid Drottningtorgeti januari bidrog till att ökningen fortsatte under2012. Göteborgs många idrottscuper genererar dessutom224 000 gästnätter, som i många fall spenderas påskolor. 2012 ökade dessa med 8 procent.Göteborg är nu landets tredje största kryssningsdestination,efter Stockholm och Visby. Under 2012 anlöpte69 kryssningsfartyg med 83 000 passagerare Göteborg,en ökning med 32 procent jämfört med 2011.Astra Tech World Congress om tandimplantat, ett avde största företagseventen i Europa 2012, genomfördes iGöteborg. 3000 tandvårdsspecialister från 48 länder deltog.Göteborg var en av 15 städer som ville ha kongressen.Den höga nivån på forskningen i Göteborg var enstarkt bidragande orsak till att staden vann eventet.Utmaningar för ett förbättrat näringslivStadens arbete för att förbättra näringslivsklimatet harbara börjat. Under 2013 ska staden arbeta med förbättringarför att underlätta för företagarna. Hotellkapaciteteni staden kommer att fortsätta att öka med ett nytthotell på Lindholmen 2013 och Gothia Towers tredjetorn 2014/2015. Ett samlat strategiskt arbete för attvärva evenemang, möten och andra event ska fylla denya rummen.48GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»KLIMAT OCH MILJÖLNG-flytande naturgas – är ett alternativ med storamiljövinster. Svavel- och partikelutsläppen minskar tillnära noll, kväveutsläppen med 85–90 procent och nettoeffektenav minskade växthusgaser med 15–20 procent.Rotterdams Hamn och Göteborgs Hamn AB har därföringått ett samarbetsavtal så att det ska gå att bunkraLNG i de båda hamnarna. En ny LNG terminal behöveranläggas i hamnen och miljöprövningen av denna pågår.Göteborgs Hamn AB deltar även i ett projekt med metanolsom alternativt fartygsbränsle ihop med Stena.Solkarta visar hustakens el-potentialI mars lanserade Göteborg Energi AB ett nytt webbverktyg,Solkartan, som gör att husägare i Göteborg enkeltkan se vilken potential som finns att producera egen elmed hjälp av solceller på hustak. Solceller på hustak harblivit allt vanligare för att få miljövänlig el. Svårighetenhar varit att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion.Göteborg Energi AB har tillsammans med GöteborgsUniversitet utvecklat verktyget som visar potentiellsolinstrålning på hustak utifrån verkliga förhållanden.Mindre avfall hamnar felMängden skräp i Göteborg har halverats sedan 2009.Vid senaste mätningen uppmättes 4,51 skräp per kvadratmeter.Det vanligaste skräpet är fortfarande fimpar,64 procent.Även när det gäller det vanliga avfallet syns en tydligförbättring. Mängden blandat avfall/restavfall som gårtill förbränning har minskat med 5 procent. Det är denökade insamlingen av matavfall med 18 procent somstarkt har bidragit till den positiva utvecklingen. Det är32 procent av den potentiella mängden matavfall frånhushåll och verksamheter och tyder på att det uppsattamålet 50 procent år 2020 kan nås förutsatt fortsatt högutsorteringsgrad. Av allt matavfall produceras biogasoch näringsämnen återbördas till marken.Ökat har också besöken på återvinningscentralerna2,5 procent, liksom insamlad mängd farligt avfall perperson.Nästan hela staden, 8 av 10 stadsdelar har nu införtviktbaserad avfallstaxa då tre ytterligare tillkommitunder året.Ökning av insamlad mängd matavfallton2 5002 0001 5001 0005000200720082009201020112012Mer värme och el från avfall med”all time high” på SävenäsRenovas avfallskraftvärmeverk uppnådde ”all timehigh” för helåret 2012 med fler ton förbränt avfall ochstörre el- och värmeproduktion än någonsin tidigare.Cirka 540 000 ton avfall omvandlades till drygt 1 700GWh energi vilket var mer än budgeterat. Det mestablev till fjärrvärme men också elenergi, knappt 275 000MWh, också det mer än förväntat.Med en ny metod och utrustning för rökgasreningsom installerats under året kommer utsläppen av kväveoxideratt minska med ytterligare 20–30 procent.Slurryanläggningen för matavfall är i driftRenovas nya förbehandlingsanläggning för matavfalltogs i drift i början av året. 20 500 ton matavfallbearbetas till en slurry som transporterats i tanktrailerstill näraliggande biogasanläggningar där även rötrestenåterförs till jordbruket. Förbehandlingsanläggningen ären viktig pusselbit för att utsorteringen av matavfall förbiogas ska öka i sådan omfattning att målet i A2020 kanuppfyllas.Satsningar på hållbar energi fortsätterDet första steget med en förgasningsanläggning för biogasur skogsråvara, GoBiGas1, har fortsatt under året. Idecember 2012 beviljades nästa steg GoBiGas2, som enav cirka tjugo utvalda europeiska projekt, 58,8 miljonereuro som stöd ur EU:s NER 300 program. Bidraget förutsätterbeslut om GoBiGas 2 efter att GoBiGas 1 harutvärderats. GoBiGas 2 skulle innebära ett betydandetillskott av biogas på totalt 1 TWh.Sveriges största vindkraftverk, Göteborg WindLab, 145 meter högt och god för 15000 MWh per år,invigdes på Risholmen i början på året. Hösten 2012beslutade Göteborg Energi dessutom att starta processenmed en miljöprövning av vindkraftparken VindplatsGöteborg i hamninloppet. Vindkraftsparken kan bliett viktigt komplement för att öka andelen förnyelsebarelenergi.Mer avloppsvatten renas i Ryaverket och merbiogas kan utvinnas.Cirka 136 miljoner kubikmeter vatten behandlades påRyaverket 2012. Trots det höga vattenflödet blev reningsresultatenklart bättre än förväntat. I april inkoppladesockså Lerum och Gråbo med avloppsvatten från15 430 personer.Genom att täcka en slamsilo kommer ytterligarecirka 80 ton metangas, som tidigare läckt ut till atmosfären,att tas tillvara och bli biogas motsvarandecirka 1 GWh. Projektet har pågått under året ochberäknas bli färdigt 2013.Sveriges åtagande enligt ”Baltic Sea Action Plan”innebär sannolikt krav på ökad avskiljning av kväve.Gryaab har därför redan arbetat fram ett förslag påen framtida process med utökad rening. Beslut omprojektering och investeringar kommer att tas under2013.50GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»KLIMAT OCH MILJÖtillräckligt för att klara samtliga miljökvalitetsnormerför kvävedioxid.Koldioxidutsläppen från fordonstrafiken i Göteborg,cirka 800 000 ton, innebar en svag minskning medknappt en procent men ungefär i samma nivå som 1990.Detta tillskrivs bland annat bränslesnålare personbilarsamt ett något minskat trafikarbete. För att trafikensandel av utsläppen ska minska i enlighet med kommunfullmäktigesbudgetmål fodras betydligt kraftfullareåtgärder inom bland annat trafik- och stadsplanering.Med ett nytt gemensamt miljöprogram ska staden bli ängrönare.Foto: Jeanette LarssonUnder året har Gryaab också producerat 7 200 tonslam som varit godkänt för jordbruksanvändning enligtREVAQ- certifieringen. Cirka 3 300 ton har framgångsriktspridits på åkermark under hösten 2012,resterande planeras spridas under våren 2013.Bättre luftFöroreningshalterna har generellt varit ganska lågaunder året med undantag av det starkt trafikeradeområdet Gårda. Göteborg har sedan 2006 klaratmiljökvalitetsnormen för partiklar, bland annat genomspridning av partikeldämpande medel, sänkt hastighetoch dubbdäcksförbud. Halterna av kvävedioxid liggerdock fortfarande över miljökvalitetsnormen vid de mesttrafikerade platserna i staden. Trafikminskningen somen följd av trängselskatten förväntas ge förbättringar avluftkvaliteten, men det är för tidigt att säga om det ärFler gröna fingrar och naturvärdena förstärksGöteborgs Stad äger stora arealer skogsmark och annannaturbevuxen trädmark. Av dessa förvaltar fastighetskontoret4 700 hektar skogsmark. Under 2012 startadesett projekt för utveckling av metoder för kontinuitetsskogsbruk.Planering, genomförande och uppföljningsker enligt en Grön skogsbruksplan.En rad ekologiska inventeringar (exempelvis fladdermöss,alconblåvinge och vissa lavarter) har genomförtssom är viktiga planeringsstöd i stadsplaneringen. Föratt öka kunskapen och intresset för naturvärden ochstadens naturområden har bland annat inventeringar iförenklad form lagts ut i kartguiden på stadens hemsida,en ny snorklingsled har tagits i drift och foldraroch entréskyltar för sex naturområden har arbetatsfram. Två badplatser har tillgänglighetsanpassats underåret; Sillvik och Härlanda tjärn.Tio nya odlingsområden har färdigställts under året.Detta har gett cirka 230 nya odlare möjlighet att börjaodla eget. Bloggen ”Stadsnära odling” som lanseradesunder året har blivit ett bra kommunikationsverktyg förintresserade.Även i befintliga koloni- och odlingsområden harodlingsmöjligheterna förbättrats genom röjning av trädoch buskar och dräneringsproblem har åtgärdatsProjektet Pedagogiska odlingsträdgårdar stödjergenom skolorna elevernas kreativitet och kunskap omodling. Under året har både Flatåsskolan och Guldhedsskolaninte bara fått igång odlingar utan ocksåfått grönare skolgårdar och både lärare och barn harengagerats.Den första fruktträdgården planterades på en tillfälligplats vid Korsvägen. Det är en mycket centralfruktträdgård som ska väcka intresset för de kommandefruktträdgårdarna. Över 900 nya träd har också planterasi Göteborg under 2012.Bättre förutsättningar att välja rättI stadens avtalssystem Winst finns en funktion medmiljömärkning på produktnivå. Ett grönt löv ger enförsta indikation för beställaren att leverantören harmärkt produkten med någon officiell märkning. Ettstöd till beställaren för att välja miljöfördelaktiga alternativhar också tagits fram. Miljömärkningen i Winstmed ”löv” har nu införts på 21 avtalsområden vilket ären ökning med 6 områden. Totalt finns det nu drygt3 800 ”lövmärkta” produkter att välja på.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET51

»MÅNGFALD OCH INTEGRATIONMångfald och integrationGöteborg ska vara en stad för alla. Arbetet med mänskliga rättigheterär långsiktigt och kräver uthållighet, nytänkande och ifrågasättande avinvanda mönster och tankesätt för att nå målen.Stadens integrationsfrämjande arbete fokuseras pålikvärdiga möjligheter när det gäller boende, arbete ochutbildning. Samtliga verksamheter har till uppgift attbidra till ökad integration och de ska också präglas avmångfald och icke-diskriminerande förhållningssätt.Program för mänskliga rättigheterEtt gemensamt program för rättighetsarbetet har startat.Det syftar till att förbättra kvalitén och säkerställa likvärdigservice. Alla förvaltningar och bolag ska också halikabehandlingsplaner som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder.I november genomfördes Mänskliga Rättighetsdagarnasom drog över 3 000 deltagare till SvenskaMässan. Göteborgs Stad och Göteborgs Stads rådför integration och samhällsgemenskap medverkandeunder mässdagarna med program och utställningar.Ökad integration – ett långsiktigt arbeteMycket arbete görs i staden för att bland annat öka sysselsättningenför utsatta grupper på arbetsmarknaden,förbättrat mottagande i skolan av nyanlända elever ochatt stimulera ökad social rörlighet i boendet. Några positivaresultat är att fler studerande efter SFI fått jobb ochatt mångfalden ökat i Göteborgs Stad. Samtidigt kankonstateras att förbättringar behöver ske inom samtligastrategiska områden som omfattas av stadens mål förintegration.Staden kraftsamlar i mottagandeav nyanländaFlyktingmottagandet ökade på grund av krigs- ochoroshärdar i framförallt Syrien, Somalia och Afghanistan.I mottagandet av nyanlända har Arbetsförmedlingenhuvudansvaret, men staden har också viktigaroller däri. Samhällsorientering på modersmålet ochsvenskutbildning med möjlighet att praktisera är exempelpå insatser som staden arbetat framgångsrikt med.På grund av bostadsbristen är boendet en av de storautmaningarna i mottagandet.Under året infördes lättnader i passreglerna föranknytningar till flyktingar i Sverige, och som mottagitsfrån 2009 och framåt. Särskilt flyktingar frånSomalia berörs av förändringen och väntar nu på attkunna återförenas med sina familjer. Vid årets sluthade cirka 30 vuxna och 100 barn anlänt. Staden harförstärkt mottagandet i kommunen och antagit enhandlingsplan för det extra stöd som familjerna behöver.Somaliska föreningar och andra frivilligorganisationerär viktiga samarbetspartners i arbetet.Göteborgs Stads Råd för integrationoch samhällsgemenskapStaden har bildat ett fristående råd för integration ochsamhällsgemenskap med uppgiften att lämna förslagsom kan förbättra stadens integrationsfrämjande arbete.Under året har rådet arbetat med förslag som rör boendeoch civilsamhälle, barn och unga, samt vuxnas möjlighetertill arbete. En redogörelse beträffande rådetspågående arbete lämnades till kommunledningen i slutetav året. Rådet har även ordnat seminarier internt förkommunen och öppna möten för göteborgarna på temansom ”Likvärdighet i skolan” samt ”Ojämlikhet och ohälsanssociala faktorer”.Göteborgs Stad först ut med HBTQ-rådGöteborgs Stad är först i landet med att inrätta ettHBTQ-råd. I förberedelser inför beslutet hölls ettseminarium där representanter från ”HBTQ-Göteborg”och staden deltog.Nationella minoriteter har lyfts fram i stadenArbetet för de fem nationella minoriteterna har tagit nyasteg framåt. Staden har blivit pilotkommun för regeringenssatsning på romsk inkludering och satsningen påfinskt förvaltningsområde fortsätter. Staden har ävenhögtidlighållit samefolkens dag, sverigefinländarnas dagsamt romernas internationella dag och även romernas500-års jubileum. Dessutom är en handlingsplan på vägatt utarbetas för minoritetsarbetet.UtmaningarStora utmaningar är framför allt att barn och ungdomarklarar sin skolgång och att långsiktigt stödja ettmer socialt blandat boende. Stadens verksamheter behöverockså fortsätta att förankra och utveckla arbetetmed mänskliga rättigheter.52GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»JÄMSTÄLLDHETJämställdhetJämställdhetsarbetet i Göteborgs Stad fortsätter att utvecklas. Ettav kommunfullmäktiges mål är att andelen jämställdhetssäkradeverksamheter ska öka. Med det menas att den service och bemötandesom kommunen ger ska vara lika bra anpassad till flickor och pojkar,kvinnor och mäns behov och önskemål. Dessutom ska resurser fördelasjämställt och rättvist mellan könen.Många verksamheter har under året genomfört kartläggningar,analyser och utbildningsinsatser för att nåmåluppfyllelse. Ett resultat är att medvetenheten ombetydelsen av jämställd service har ökat, men det ärlångt kvar tills all service i Göteborgs Stad är jämställdhetssäkrad.Insatser för jämställd serviceUnder året har det pågått ett intensivt utvecklingsarbetesom syftat till att arbeta in jämställdhetsanalyseri planering, budgetering och uppföljning av stadensolika verksamheter. En förutsättning för att kunna göraanalyser och konsekvensbedömningar utifrån kön är attstatistiken är könsuppdelad.Ett flertal facknämnder har undersökt, kartlagt ochanalyserat sina verksamheter så att utbud och servicebättre stämmer överens med de prioriteringar ochönskemål som olika kategorier flickor och pojkar, kvinnoroch män har. Ett exempel är Kulturnämnden somgjort ett stort antal kartläggningar och analyser för attkunna planera sin verksamhet på ett bättre sätt. Blandannat kartlades vilka som besöker museer och stadsbibliotek,vem som erhållit kulturstöd samt deltagandeti kulturskolan. Ett annat exempel är Got Events storaenkätundersökning på Valhallabadet för att säkerställaatt utbudet attraherar både kvinnor och män, flickor ochpojkar. Även stadsdelsförvaltningarna har under åretgjort kartläggningar och analyser utifrån kön i olikaverksamheter.Ett resultat av kartläggningar och analyser är attinsatser och arbetsrutiner ändrats. Exempelvis har mansatsat på att stödja flickor som vill åka skateboard. Ettannat exempel är att muslimska kvinnoföreningar harfått större tillgång till tid i simhall. I en stadsdelsförvaltninghar man inom Individ och Familjeomsorgeninfört ändrade rutiner för ökad jämställdhet i biståndsbedömningen.En framgångsfaktor i arbetet med att jämställdhetssäkraservice och bemötande är att ledningen tar ettaktivt ansvar. Det har ledningarna i stadsdelsförvaltningarnaMajorna-Linné och Lundby gjort.Fortsatt kompetensutveckling förframgångsrikt arbeteKommunstyrelsen har under året avsatt medel för enstor satsning på utveckling av intern processhandledarkompetensi jämställdhetsintegering. Medel har ocksåavsatts för ett större antal ledarutvecklingsinsatser.Ett annat positivt exempel är den handbok somutbildningsförvaltningen tagit fram och delat ut till allpersonal. I boken finns konkreta tips på hur man kanintegrera jämställdhet i gymnasieskolans verksamhet.Program för Hållbar JämställdhetGöteborg Stad deltar med sju olika utvecklingsarbeten iregeringssatsningen Program för Hållbar Jämställdhet.Syftet med deltagandet är att säkerställa att jämställdhetsperspektivintegreras i den service och de tjänstersom kommunen tillhandahåller. Staden har tillsammansmed SKL och Idrotts- och föreningsförvaltningen iGöteborgs Stad tagit fram en resursfördelningsanalys,Smart Ekonomi, som visar att jämställd idrottsverksamhetleder till samhällsekonomiska vinster.Lära för framgångI nuläget pågår utvecklingsarbete inom enskilda verksamhetsområdenoch i relativt liten skala. För att enjämställd service ska få större genomslag behöver arbetetskalas upp. Det är också viktigt att fler ledningsgruppertar ett aktivt ansvar för att styra, prioritera ochefterfråga resultat med fokus på jämställd service ochresursfördelning. Arbetet under året i Göteborg ochövriga landet har resulterat i att det nu finns många godaexempel att ta lärdom av.GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET53

»FOLKHÄLSAFolkhälsaFolkhälsa en del av social hållbarhet! Under 2012 deltog Göteborgs Stadi två initiativ – minska skillnaderna i hälsa – vad krävs på lokal, regionaloch nationell nivå för att minska skillnaderna i hälsa hos befolkningen.Initiativtagare var Sveriges kommuner och landsting (SKL) och VästraGötalandsregionen. Övriga deltagare har varit städer och landstingbland dem Malmö och Västra Götalandsregionen.Folkhälsan i Göteborg följer den nationella utvecklingenmen Göteborg är en stad med stora socioekonomiskaskillnader. Folkhälsan mätt i bland annat medellivslängdskiljde sig med sju år det vill säga i de stadsdelardär man levde längst levde befolkningen i genomsnittsju år längre. Resultatet från den senaste enkätundersökningen”Hälsa på lika villkor” som görs av Statens folkhälsoinstitut,visade att cirka 72 procent av den vuxnabefolkningen mellan 16–84 år upplevde sin hälsa somgod eller mycket god men mer än en fjärdedel upplevdesin hälsa som mindre god eller dålig. Hos dem somhar sämst hälsa bidrar många faktorer till ohälsan. Ensammanställning av olika svenska studier visar att riskenför dödlighet bland barn och unga är 30 procent högre isocioekonomiskt svaga grupper jämfört med socioekonomisktstarka grupper.Långsiktiga befolkningsinriktade insatser ärbra för folkhälsanStadsdelarna bedrev ett långsiktigt befolkningsinriktatfolkhälsoarbete under 2012. Här ingår hälsotek ochMedellivslängden i Göteborg skiljersju år mellan de olika stadsdelarna.hälsodiskar som vänder sig till vuxna, familjecentraler isamverkan med hälso- och sjukvården med erbjudandeom föräldrautbildning, hälsoäventyr som erbjuder hälsopedagogiki skolåldrarna, riktade hälsoinsatser till barnoch föräldrar utifrån behov. Insatser ska mätas, särskiltbarn och ungdomshälsa saknade mätverktyg. Under2012 gjordes flera insatser med syfte att få tillgång tillbra mått på folkhälsosituationen inom stadsdelarnabland annat skapades ett Barnhälsoindex för Göteborgsstadsdelar.Stadens fackförvaltning hade en viktigstödjande roll2012 färdigställdes en ny motionsarena i Angered medrika möjligheter till fysisk aktivitet, samarbete mellanidrotts- och föreningsnämnden och Angereds stadsdelsnämnd.Ett aktivt arbete pågick med gym i stadenför att motverka dopning. Fler träningsmöjligheterför personer med recept på fysik aktivitet skapades.Trafikkontoret fortsatte sin framgångsrika satsningpå olycksförebyggande insatser riktade till gång- ochcykeltrafikanter. Park- och naturnämnden drev samarbetetmed stadsdelar för att skapa näridrottsplatser ochnya parker.Riskfaktorer för ohälsa2010 2011 2012Ohälsotal 29,0 28 25kvinnor 28Arbetslösa 16–64 år (oktobermätning) 7,3 6,7 7,5Utbildningsnivå kvinnor * 49,5 52 —Utbildningsnivå män * 44,2 46 —* Eftergymnasial utbildning 20–64 år andel av befolkningen. Uppgifterför 2012 ej tillgängliga.Utmaningen är att utjämna hälsoskillnadernaUtjämnade hälsoskillnader skulle betyda fler elever somgår ut grundskolan med godkända betyg, färre arbetslösaungdomar, fler som känner sig delaktiga i samhälletsutveckling. Minskade hälsoskillnader betyder insparadekostnader, mindre lidande och en hållbar samhällsutveckling.54GÖTEBORGS STAD | VERKSAMHET

»3GÖTEBORGS KOMMUNFINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER»Med Göteborgs kommun avses nämnderna och finansförvaltningeni huvudsak den skattefinansierade verksamheten. I detta blockanalyseras kommunens finansiella ställning och utveckling ur ettantal perspektiv. Här återfinns också de lagstadgade räkenskapsrapporternamed tilläggsupplysningar55

»FINANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUNFinansiell analys av Göteborgs kommunGöteborgs kommun redovisade 2012 ett resultat på 669 mnkr. Iresultatet ingick jämförelsestörande engångsposter på 73 mnkr.Exkluderas engångsposterna, uppgick resultatet till 596 mnkr. Sammaresultatmått under 2011 var 1 197 mnkr. Det innebar att kommunenslöpande resultatet försvagades med 601 mnkr mellan 2011 och 2012.Förklaringen var främst att verksamheternas kostnader ökade snabbareän kommunens skatteintäkter.Årets investeringar exklusive exploateringar slutade på 2 102 mnkr,vilket var en ökning med 664 mnkr jämfört med 2011. Skattefinansieringsgradenav investeringarna uppgick till 69 procent. Detta innebaratt två tredjedelar av investeringarna under året kunde finansieras medskatteintäkter. De resterande 31 procenten finansierades av försäljningsinkomsterfrån exploateringar och ökad upplåning.I detta avsnitt görs en djuplodande finansiell analys avGöteborgs kommun. Med Göteborgs kommun avsesnämnderna och kommuncentrala poster, det vill sägaden skattefinansierade verksamheten.Modell för finansiell analysFör att kartlägga och analysera resultat, utveckling ochställning för Göteborgs kommun används en speciellfinansiell analysmodell som utgår från fyra viktigafinansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,riskförhållanden samt kontrollen överden finansiella utvecklingen.Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuellafinansiella möjligheter och problem och därigenomförsöka klargöra om kommunen har en god ekonomiskhushållning som föreskrivs i kommunallagen.RK­modellen: Fyra aspekter vid finansiellbedömningVilken balans har kommunenhaft över sina intäkteroch kostnaderunder året ochöver tiden? RESULTATKAPACITETVilken kapacitet harkommunen att mötafinansiella svårigheterpå lång sikt?RESULTAT OCH KAPACITETSkatte­ och nettokostnadsutvecklingFörändring i procent 2010 2011 2012Skatteintäktsutveckling 6,1 3,6 3,3Nettokostnadsutveckling 0,6 5,2 6,3Skatteintäkterna ökade 2012 med 3,3 procent, vilket varungefär samma ökningstakt som under 2011. Kommunenhar under de senaste åren, förutom 2010, legat påmellan 3–4 procent i ökningstakt.Kostnadsutvecklingen bromsades in kraftigt under2009 och 2010. Under 2010 uppgick den till historisktlåga 0,6 procent. Därefter har kostnaderna för personaloch tjänster ökat, vilket har resulterat i en betydandekostnadsutveckling under 2011 och 2012 på 5,2 procentrespektive 6,3 procent. Förklaringen till detta var attkommunen under dessa två år befann sig i en planeradexpansionsfas.Årets resultat och jämförelsestörande poster2010 2011 2012Föreligger någrarisker som kanpåverka kommunensresultat och kapacitet?RISKKONTROLLVilken kontrollhar kommunen överden ekonomiskautvecklingen?Årets resultat (mnkr) 229 411 669Jämförelsestörande engångsposter(mnkr)–1 250 –786 73Årets resultat exkl jämförelsestörandeposter (mnkr)1 479 1 197 596Årets resultat i relation till skatteintäkteroch kommunalekonomisk utjämning (%) 1,0 1,7 2,8Årets resultat exkl jämförelsestörandeposter i relation till skatteintäkter ochkommunalekonomisk utjämning (%) 6,4 5,0 2,5GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER57

»FINANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUNGöteborgs kommuns resultat uppgick 2012 till 669mnkr, vilket jämfört med 2011 var en förbättring med258 mnkr.I resultaten för 2011 och 2012 ingick dock ett antaljämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär.Under 2011 skedde avsättningar med636 mnkr för medfinansiering av infrastrukturkostnaderinom det Västsvenska paketet och 150 mnkr förförändrad diskonteringsränta på kommunens pensionsförpliktelser.Detta innebar netto 786 mnkr i jämförelsestörandekostnader för 2011.Under 2012 erhöll kommunen 381 mnkr i återbetaldaförsäkringspremier ifrån AFA och samtidigtåterfördes en avsättning för kollektivtrafiken på 92mnkr. Mot detta skall ställas att kommunen gjorde enavsättning till en utvecklingsfond på 400 mnkr. Dettainnebar för 2012 netto 73 mnkr i jämförelsestörandeintäkter.Exkluderas ovanstående engångsposter uppgick resultatetunder 2011 till 1 197 mnkr och under 2012 till 596mnkr. Det innebär att kommunens löpande resultatetexklusive engångsposter försvagades med 601 mnkrmellan 2011 och 2012. Den viktigaste förklaringen tilldetta var att kostnaderna för den löpande verksamhetenökade snabbare än kommunens skatteintäkterRelateras årets resultat till skatteintäkterna redovisadekommunen under 2012 ett resultat på 2,8 procent.Exkluderas den jämförelsestörande engångsposterna på73 mnkr uppgick samma nyckeltal till 2,5 procent.Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procentbetraktas som god ekonomisk hushållning, eftersomett sådant resultat ger utrymme för att över en längretid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolymi en kommun. Göteborg uppvisade under densenaste femårsperioden ett snitt på 1,9 procent. Omjämförelsestörande poster exkluderas uppgick måttettill 3,4 procent. Detta innebär att kommunen kan ansesha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på godekonomisk hushållning.Kommunen uppfyller också 2012 det lagstadgade balanskravetmed ett resultat exklusive realisationsvinsterpå 586 mnkr. Kommunen har sedan införandet år 2000uppfyllt balanskravet under samtliga år.Driftskostnadsandelprocent 2010 2011 2012Verks. intäkter och kostnader (netto) 90,3 90,9 94,0Avskrivningar 3,3 3,2 3,2Driftskostnadsandel före jämförelsestörandeposter och finansnetto 93,6 94,1 97,2Finansnetto 0,0 0,9 0,3Driftskostnadsandel efter finansnetto 93,6 95,0 97,5Jämförelsestörande poster (netto) 5,4 3,3 –0,3Driftskostnadsandel 99,0 98,3 97,2En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthållaen god ekonomisk hushållning är att balansenmellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett djuplodandemått på denna balans är driftskostnadsandel,som innebär att samtliga löpande kostnader inklusivefinansnetto relateras till skatteintäkterna. Redovisas endriftskostnadsandel under 100 procent har kommunenen positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter.Generellt brukar en driftskostnadsandel på 97–98procent betraktas som god ekonomisk hushållning,eftersom då klarar de flesta kommuner av att över enlängre tidsperiod finansiera sina ersättningsinvesteringaroch nödvändiga nyinvesteringar.När Göteborgs kommuns driftskostnadsandel analyseras,framgår det att nettot av verksamhetens intäkteroch kostnader under 2012 tog i anspråk 94,0 procentav skatteintäkterna, en ökning med 3,0 procentenheterjämfört med 2011.Vidare tog avskrivningarna i anspråk 3,2 procent,vilket var samma nivå som föregående år. Avskrivningarnaär kommunens periodiserade kostnader förinvesteringar.Finansnettot hamnade på 0,3 procent, vilket innebaratt finansiella kostnaderna var något större än de finansiellaintäkterna under 2012.Totalt innebar detta att kommunens nettokostnaderoch finansnetto tog i anspråk 97,5 procent av skatteintäkterna.Jämfört med 2011 var det en försvagningmed 2,5 procentenheter, vilket förklarades av främst enkraftigt ökad kostnadsutveckling i verksamheten.De jämförelsestörande engångsposternas andel avskatteintäkterna uppgick till –0,3 procent under 2012,jämfört med 3,3 procent under 2011. Förklaringen till–0,3 procent under 2012 vara de jämförelsestörandeintäkterna var större än de jämförelsestörande kostnaderna.Detta innebar att totalt tog kommunens kostnader ianspråk 97,2 procent av skatteintäkterna under 2012.Detta var en förbättring med 1,1 procentenheter jämförtmed 2011, vilket dock enbart förklaras av att de jämförelsestörandeposterna förändrades från kostnader på–786 mnkr under 2011 till intäkter på 73 mnkr under2012.Årets investeringar2010 2011 2012Investeringsvolym (mnkr) 1 360 1 438 2 102Investeringsvolym/bruttokostnader (%) 5 5 7Investeringar/avskrivningar (%) 177 187 268Göteborgs kommuns samlade investeringar exklusiveexploateringar under 2012 uppgick till 2 102 mnkr, vilketvar en ökning med 664 mnkr eller drygt 45 procentjämfört med 2011.58GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUNDrygt 40 procent av de totala investeringarna gjordesi förskola och skola. Runt 20 procent satsades i infrastruktur.Därefter kom investeringar VA-verksamhetmed 15 procent och investeringar i vård- och omsorgmed 10 procent. På park och grönområden respektiveidrottsanläggningar satsades 3 procent per område.Övriga investeringar uppgick till 8 procent.I förhållande till kommunens bruttokostnader ökadeinvesteringarna med 2 procentenheter från 5 procenttill 7 procent mellan 2011 och 2012. Genomsnittet försvenska kommuner har legat på runt 5 procent under desenaste åren.Göteborg står inför en kraftigt ökad investeringsvolymdet kommande åren, vilket måste beaktas i framtidaekonomiska planering. En utmaning blir hur mycket avinvesteringarna som skall finansieras via skatteintäkterrespektive främmande kapital i form av lån.Skattefinansieringsgraden av investeringarprocent 2010 2011 2012Skattefinansieringsgraden avinvesteringar 73 82 69Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hurstor andel av investeringarna som kan finansieras medde skatteintäkter som återstår när den löpande driftenär finansierad. 100 procent innebär att kommunen kanskattefinansiera samtliga investeringar som är genomfördaunder året, vilket i sin tur innebär att kommuneninte behöver låna till investeringarna och att kommunenslångsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgick2012 till 69 procent, jämfört med 82 procent under2011. Detta innebar att en två tredjedelar av investeringarnaunder året kunde finansieras med skatteintäkter,vilket är en lägre andel än föregående år. De resterande31 procenten finansierades till stor del av försäljningsinkomsterfrån exploateringar och ökad upplåning.RISK – KONTROLLLikviditet ur ett riskperspektivprocent 2010 2011 2012Kassalikviditet 109 129 108Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktigabetalningsberedskap. En oförändrad eller ökandekassalikviditet i kombination med en oförändrad ellerförbättrad soliditet är ett tecken på att kommunenstotala finansiella handlingsutrymme har stärkts.Kommunens kassalikviditet har under senare år legatöver 100 procent, Normalt eftersträvas ett riktvärdepå 100 procent för kassalikviditeten. Det innebär attkorta tillgångar är lika stora som korta skulder. Göteborgsnivå på 108 procent under 2012 är mycket god urrisksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristigaskulder ingår en semesterlöneskuld som utgör cirka30–40 procent av de kortfristiga skulderna. Den förändrasnormalt inte i någon större omfattning under åretoch utgör därför ingen större belastning på likviditeten.Detta innebär att en nivå på över 60 procent tryggar denkortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner medett normalt likviditetsflödeKommunens likviditet påverkas liksom soliditeten avvidareutlåningen till de kommunala bolagen. I principkan dock konstateras att kommunen de senaste åren urett riskperspektiv har haft en sådan nivå på kassalikviditetenatt kommunen i kort och långt finansiellt perspektivinte behöver vidta drastiska åtgärder för att mötafinansiella betalningstoppar.Soliditet enligt balansräkningenprocent 2010 2011 2012Soliditet 18,8 19,4 19,8Tillgångsförändring 2 3 6Förändring av eget kapital 3 6 9Soliditet exklusive upplåningsom sker för bolagens behov 41 40 40Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del avkommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter.Kommunens officiella soliditet enligt balansräkningenhar legat ganska konstant under de senaste åren. Enliten ökning har dock skett från 18,8 procent under2010 till 19,8 procent under 2012. Ett viktigt kriteriumför god ekonomisk hushållning är att soliditeten överen längre period inte försvagas utan utvecklas i positivriktning. Detta innebär då att kommunen blir mindreskuldsatt och ökar sitt finansiella hanslingsutrymmeinför framtiden.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock till vissdel av kommunens vidareutlåning för att täcka bolagenslånebehov. Exkluderas vidareutlåningen i balansräkningenuppgick soliditeten till 40 procent under 2012,samma nivå som under 2011. Det är denna soliditetsnivåsom bör användas när Göteborg jämförs med andrakommunerna i Sverige. Kommungenomsnittet i Sverigeligger på cirka 50 procent.Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelserprocent 2010 2011 2012Soliditet inkl samtligapensionsförpliktelser och löneskatt –8,2 –9,8 –7,6GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER59

»FINANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUNEtt annat soliditetsmått som har blivit allt vanligarenär kommuner jämförs är att inkludera kommunenspensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och liggerutanför balansräkningen. Görs detta för Göteborgskommun, uppgick soliditeten 2012 till –7,6 procentjämfört med –9,8 procent under 2011. Genomsnittet förovanstående soliditetsmått ligger bland svenska kommunerpå cirka 3–4 procent. Förklaringen till förbättringenunder 2012 var en låg uppräkning av pensionsförpliktelsernainom linjen.Finansiella nettotillgångarmnkr 2010 2011 2012Finansiella nettotillgångar –3 533 –3 173 –4 228I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen som kommunenberäknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligenfinansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt,eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskapsom ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåttenoch det långsiktiga soliditetsmåttet. Måtteteliminerar också effekterna av kommunens upplåningför bolagens räkning, den så kallade internbanken, vilketger en mer rättvisare bild av kommunens finansiellahandlingsutrymme.De finansiella nettotillgångarna försvagades under2012 med 1 055 mnkr. De uppgick till –4 228 mnkrvid årets slut, vilket innebar att kommunens skulderöversteg kommunens likvida medel och fordringar.Försvagningen beror på att inte samtliga investeringarkunde finansieras med skattemedel och att ett antalavsättningar har betalts ut.Pensionsåtagandemnkr 2010 2011 2012Avgiftsdel, placeras av anställda 452 472 503Långfristig pensionsavsättning 1 169 1 332 1 459Ansvarsförbindelse tidigarepensionssystem (före 1998) 8 474 9 354 9 370Pensionsåtagande 10 095 11 158 11 332Särskild löneskatt 2 449 2 707 2 749Pensionsåtagande och löneskatt 12 544 13 865 14 081Kommunens totala pensionsåtagande inkl löneskatt2012 uppgick till 14 081 mnkr varav 11 644 mnkr avseråtaganden som är äldre än 1998, de så kallade pensionsförpliktelsernai ansvarsförbindelsen. Denna del avpensionsåtagandet redovisas inte i balansräkning enligtkommunal redovisningslag.Pensionskostnaderna inklusive löneskatt uppgick till1 430 mnkr under 2012. Jämfört med 2011 ökade dessamed 65 mnkr. I kostnaderna för 2012 ingick bland annatutbetalning av pension från pensionsförpliktelsernai ansvarsförbindelsen med 418 mnkr, avgiftsbestämtpensionssparande med 508 mnkr samt avsättning tillförmånsbestämd ålderspension (FÅP) med 146 mnkr.Till detta kommer löneskatt med 280 mnkr.KommunalskattÅr 2012 var den totala kommunalskatten i Göteborg32,00 procent av den kommunalt beskattningsbaraförvärvsinkomsten. Den primärkommunala skattenvar 21,12 procent, medan landstingsskatten till VästraGötalandsregionen var 10,88 procent. Minskning i Göteborgfrån 21,55 procent under 2011 till 21,12 procentunder 2012 förklaras enbart av en skattväxling medVästra Götalandsregionen för förändring av huvudmannaskapetför kollektivtrafiken. Motsvarande höjning harskett i Västra Götalandsregionen.I de tretton kommunerna i Göteborgsregionen (GR)varierade den primärkommunala skattesatsen under2012 mellan 19,96 procent i Partille till 22,37 procent iLilla Edet.Kommunens borgensåtagande för lånÄndamål (mnkr) 2010 2011 2012Övriga egna bolag 1 134 776 448Småhus, bostadsrätter 10 8 7Stiftelser 576 606 604Föreningar 154 186 184Övrigt 2 2 2Totalt 1 876 1 578 1 245Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till dekommunägda bolagen, men även för andra externaverksamheter.Kommunens samlade borgensåtagande för lån uppgick2012 till 1 245 miljoner, vilket är en minskningmed 333 miljoner i förhållande till 2011. Minskningenkan i huvudsak härledas till de egna kommunala bolagen.Borgen för föreningar minskade med 2 miljonerunder året. Borgensramen för idrotts- och föreningsnämndenuppgår till 250 miljoner.Utöver borgen för lån tecknar kommunen även borgenför pensionsåtagande hos vissa kommunala bolag,kommunalförbund och stiftelser, som inte säkerställtsgenom andra pensionslösningar. Det totala borgensåtagandetför pensionsåtagande uppgick vid årsskiftettill 815 mnkr en ökning med 1 miljon i förhållande till2011.Göteborgs kommun har inte infriat några borgensåtagandenunder 2012.60GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUNBudgetutfallJämfört med budget redovisade kommunen ett överskottpå 669 mnkr, då kommunen för 2012 budgeterade ettnollresultat. Exkluderas de jämförelsestörande engångsposternaexklusive realisationsvinster blev budgetavvikelseni den löpande verksamheten 514 mnkr ochgod ekonomisk hushållning uppnåddes därmed i detstrukturella resultatet.Den samlade budgetavvikelsen i den löpande verksamhetenförklaras dels av att nämndernas resultat blev79 mnkr högre än budgeterat dels av att de kommuncentralaposterna redovisade ett utfall på 435 mnkr jämförtmed budget. Budgetavvikelsen för nämndsektorn varmarginell i relation till den samlade kostnadsvolymen.Även avvikelsen i det kommuncentrala resultatet var avmindre karaktär och förklaras framförallt av något högreskatteintäkter än budgeterat samt att vissa kommuncentralareservationer inte behövde tas i anspråk fullt ut.Prognossäkerhet och budgetföljsamhetEn god prognossäkerhet innebär att kommunen hargoda förutsättningar till att anpassa sig efter förändradeförutsättningar under året. En prognosavvikelse under1 procent av kostnadsomslutningen innebär en godprognossäkerhet. Budgetföljsamhet är ett annat mått påkommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen börteoretiskt ligga så nära noll som möjligt.Prognoserna över kommunens ekonomi har varitrelativt stabila under 2012 och prognossäkerheten fårdärmed betraktas som mycket god under rådande omständigheter.Nämndernas sammantagna slutliga resultat i bokslutetöversteg budget, men överensstämde väl med den prognosensom lämnades i oktober. Dock förekom prognosavvikelserför enskilda nämnder.Fortsatt tillfredställande ekonomiskt läge,men krympande marginalerGöteborgs kommun har under de tre senaste åren redovisattillfredställande resultatnivåer exklusive jämförelsestörandeengångsposter. Nettokostnadsutvecklingenvar dock under både 2011 och 2012 nästan dubbeltså hög som skatteintäktsutvecklingen, vilket därmedfick till följd att de ekonomiska marginalerna krymperytterligare. Utvecklingen låg i linje med ambitionernai kommunfullmäktiges budget 2012 och skedde inomramen för ekonomisk balans under 2012. Utvecklingenär dock inte långsiktigt hållbar framåt, utan nettokostnadsutvecklingenmåste dämpas för att rymmas inomden prognostiserade skatteintäktsutvecklingen.En utmaning som kräver finansiell styrka i framtiden,är att Göteborg liksom många andra kommuner, stårinför stora investeringar de närmaste åren. De störreinvesteringarna som gjordes under 1960- och 1970-taleni infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras.Dessutom måste många fastigheter och anläggningaranpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för attbedriva verksamheten effektivt.GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER61

»FINANSIELLA NYCKELTAL – KOMMUNENFinansiella nyckeltal – kommunenBokslut2008Bokslut2009Bokslut2010Bokslut2011Bokslut2012RESULTAT – KAPACITETSkatteintäktsutveckling 3,7 % 2,5 % 6,1 % 3,6 % 3,3 %Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 7,8 % 3,2 % 0,6 % 5,2 % 6,3 %Driftskostnadsandel 98,7 % 97,4 % 99,0 % 98,3 % 97,2 %varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 94,7% 95,6% 90,3 % 90,9 % 94,0 %varav planenliga avskrivningar 3,0 % 3,3 % 3,3 % 3,2 % 3,2 %varav finansnetto 0,3 % –0,2 % 0,0 % 0,9 % 0,3 %varav jämförelsestörande engångsposter 0,7 % –1,3 % 5,4 % 3,3 % –0,3 %Årets resultat / skatteintäkter och kommunal. ekon. utjämning 1,3 % 2,5 % 1,0 % 1,7 % 2,8 %Årets resultat exkl. jämför. poster / skatteint. och kom. ek. utjäm. 2,0 % 1,3 % 6,4 % 5,0 % 2,5 %Skattefinansieringsgrad av årets investeringar 50 % 88 % 73 % 82 % 69 %Investeringar / bruttokostnader 7 % 5 % 5% 5% 7 %Investeringar / avskrivningar 286 % 202 % 177 % 187 % 271 %Soliditet enligt balansräkningen 18,6 % 18,6 % 18,8 % 19,4 % 19,8 %Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser –11,8 % –10,0 % –8,2 % –9,8 % –7,6 %Total skuld- och avsättningsgrad 81 % 81 % 81 % 81 % 80 %varav avsättningsgrad 5 % 5 % 8 % 9 % 8 %varav kortfristig skuldsättningsgrad 27 % 30 % 27 % 20 % 25 %varav långfristig skuldsättningsgrad 49 % 46 % 46 % 52 % 47 %Primärkommunal skattesats 21,30 21,30 21,55 21,55 21 ,12RISK OCH KONTROLLKassalikviditet 72% 93% 109 % 129 % 108 %Finansiella nettotillgångar (mnkr) –4 655 –4 658 –3 533 –3 173 –4 228Nettolåneskuld (mnkr) –3 358 –2 112 –1 549 –1 929 –2 854Ett antal nyckeltal påverkas av att ansvaret för kollektivtrafiken överfördes till Västra Götalandsregionen genom en skatteväxling under 2012.DEFINITIONERDRIFTSKOSTNADSANDEL = löpandekostnader i % av skatteintäkter ochkommunalekonomisk utjämningSKATTEFINANSIERINGSGRADENAV INVESTERINGARNA = (resultat föreextraordinära poster+avskrivningar)/nettoinvesteringarKassalikviditet = (kortfristiga fordringar+ kortfristiga placeringar + kassa och bank)/kortfristiga skulderFinansiella nettotillgångar = (finansiellaanläggningstillgångar + omsättningstillgångar)– (kortfristiga + långfristiga skulder)62GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL?Vad används 100 kronorav skattepengarna till?krKommunens intäkter 2012Politik och revision 1Kultur och fritid 4varav kulturverksamhet 2varav fritidsverksamhet 2Utbildning 41varav förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 15varav grundskola inklusive förskoleklass 19varav gymnasieskola 7varav vuxenutbildning 1Övrig utbildning 1Taxor, avgifter och ersättningarHyror och arrendenBidragFsg verks ochentreprenaderÖvriga intäkterSkatteintäkterKommunalekonomiskutjämningFinansiella intäkter10%4%64%6%3%6%6%1%Vård och omsorg 40varav vård och omsorg om äldre 18varav insatser till personer med funktionsnedsättning 4varav insatser enligt LSS/SFB 10varav färdtjänst / riksfärdtjänst 1varav missbruksvård för vuxna 2varav barn- och ungdomsvård, totalt 5varav övriga insatser till vuxna 1Ekonomiskt bistånd 6Kommunens kostnader 2012PersonalkostnaderFörsörjningsstödEntreprenad ochköp av verksamhetLokalhyra och markhyra,fastighetsserviceBränsle, energi och va2%1%3%11%2% 5%50%Arbetsmarknad och flyktingmottagning 1Infrastruktur, skydd 5varav gator, vägar och parkering 2varav räddningstjänst 2Förbrukningsmaterialoch reparationerÖvriga versamhetskostnaderAvskrivningarFinansiella kostnader22%4%Affärsverksamhet inkl kommunikationer 2100-lappenPolitik och revisionKultur och fritidUtbildningVård och omsorgEkonomiskt biståndArbetsmarknad ochflyktingmottagningInfrastruktur, skyddAffärsverksamhet inklkommunikationer40%1%5% 2% 1% 4%6%41%GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER63

»finansiell uppföljning och riskhanteringFinansiell uppföljning och riskhanteringKommunens och bolagens externa upplåning uppgick vid årsskiftet2012 till 37,6 miljarder, en ökning med 0,2 miljarder i jämförelse med2011. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade externalåne skulden uppgick vid årsskiftet till 2,53 år och räntebindningen till igenomsnitt 3,58 år.Kommunen har under året blivit medlem i KommuninvestEkonomisk Förening med syfte att bredda antaletmotparter. Kreditbetygen har bibehållits på en fortsattmycket hög nivå. Kreditbetyget från Moody´s är sedan2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard &Poor´s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygenhar stabila utsikter.Den finansiella infrastrukturenKommunen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknadenvia emissioner av kommunobligationeroch kommuncertifikat. En grund i detta är att man haretablerade låneprogram. Kreditvärdigheten är en av faktorernasom styr vilka priser man i slutändan får betalapå emitterade obligationer.Finanspolicyn för Göteborgs StadStadens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige,fastlägger riktlinjer och riskramar för stadensoch dess helägda bolags finansiella verksamhet. De riskersom regleras är bland annat finansieringsrisk, ränteriskoch motpartsrisk. Finanspolicyn uppdateras årligen.LåneprogramI sin upplåning använder sig staden av sitt Euro MediumTerm Note program med en ram på 3 miljarder EURoch sitt certifikatprogram med en ram på 3 miljarderSEK. Man har även ett ECP program med en rampå 200 miljoner USD. För närvarande har staden billateralalån på 4,2 miljarder kronor. Dessa lån ingår inte ilåneprogrammen.Förvaltnings AB Framtiden har två egna finansieringsprogrampå marknaden. Ett domestikt certifikatprogrammed ram om 3 miljarder kronor samt ettlångfristigt program på MTN-marknaden (MediumTerm Note) där ramen för upplåningen uppgår till 5miljarder kronor.KommuninvestMedlemskap i Kommuninvest Ekonomisk Förening ärett komplement till befintliga låneprogram. Medlemskapeti Kommuninvest ger förutsättningar för en bättrediversifiering av Göteborgs Stads upplåning, eftersomKommuninvest i kraft av sin storlek kan agera på flerkreditmarknader med en bredare palett av upplåningsprodukter.LåneprogramProgram Låneram NyttjandegradEMTN 3 MDR EUR 16,0 MDRKCP 3 MDR SEK 1,4 MDRECP 200 M USD —Rating – Hög kreditvärdighetKreditbetyget underlättar för staden att få tillgång tillden svenska och internationella kapitalmarknaden. KreditvärderingsinstitutenMoody´s och Standard & Poor´shar under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet.Kommunens kreditbetyg är från Moody´s sedan2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard &Poor´s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygenhar stabila utsikter.Faktorer som lyfts fram som positiva i analyserna ärförutsägbarhet i den ekonomiska utveckling, en dynamisklokal ekonomi med stabila utsikter, stark finansiellstyrning och god likviditetsberedskap. Faktorer somkan påverka kreditbetyget negativt är bland annat storainvesteringar både i bolags- och nämndsektorn vilketkan påverka skuldsättningsgraden.SkuldportföljenKommunens och bolagens externa upplåning uppgickvid årsskiftet till 37,6 miljarder, en ökning med 0,2miljarder i jämförelse med 2011. Den genomsnittligaåterstående löptiden på den samlade låneskulden uppgickvid årsskiftet till 2,53 år och räntebindningen tilli genomsnitt 3,58 år. Den totala låneskulden fördelaspå upplåning via staden (21,7 miljarder), Framtidenkoncernen(15,4 miljarder) och lån upptagna av bolagenutanför internbanken (0,5 miljarder). Den skattefinansieradeverksamhetens del av skulden, nettolåneskulden,uppgick till 2,8 miljarder, cirka 7,4 procent av den totalaupplåningen.64GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»finansiell uppföljning och riskhanteringUpplåningens förfallostrukturmnkr10 0009 0008 0007 0006 0005 0004 0003 0002 0001 00002020Koncernbanken Framtidenkoncernen Övriga bolagFinansieringsriskUnder det kommande året har Staden låneförfall på 6,3miljarder och Framtiden på 2,3 miljarder som behöverrefinansieras. Staden har bindande lånelöften om total 7miljarder.Skattefinansierad del av totalskuldenKommunens nettolåneskuld definieras som internbankensupplåning minskad med vidareutlåning till bolagenoch den likviditet som tillfälligt placerats i marknaden.Vid utgången av 2012 uppgick nettolåneskuldentill 2,8 miljarder, en ökning från 2011 med cirka 0,9miljarder. Ökningen beror bland annat på utbetalningartill Trafikverket avseende Västsvenska Paketet om 0,6miljarder.Nettolåneskuldens utveckling 2002–2012mnkr6 0005 0004 0003 0002 0001 00002002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Nettolåneskuldens utvecklingPrisskillnaden mellan långa och korta löptider på lån ärfortsatt betydande även om skillnaden minskat jämförtmed föregående år. Räntekostnaden för nettolåneskuldenhar minskat till följd av sjunkande räntor och uppgicktill 51,6 miljoner. Ökningen av nettolåneskuldenhar huvudsakligen skett under senare delen av 2012 ochdärför inte haft så stor effekt på räntekostnaderna. Dengenomsnittliga upplåningsräntan under året var 2,38procent inklusive kostnader för räntesäkring.Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångarmed räntetak och ränteswappar. Strikenivåerna förräntetaken varierar mellan 3,40 till 3,90 procent. Förfastränteswapparna är nivåerna mellan 1,86 till 2,90procent. Den genomsnittliga räntebindningen skallligga i intervallet 2–5 år. Vid årsskiftet var den genomsnittligaräntebindningen 7,7 år. Detta är planerad ochrapporterad avvikelse och beror på att Staden har valt attskydda en del av skulden med en 20 årig ränteswap på2,36 procent.GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER65

»FINANSIELL PROFIL – JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNERFinansiell profil – jämförelsemed andra kommunerEn viktig dimension när det gäller att styra en kommun är att jämföramed andra kommuner. Ett verktyg för finansiell jämförelse ärden finansiella profilen som är framtagen av Kommunforskning i Västsverige.I detta avsnitt används profilen för att jämföra Göteborg medövriga kommuner i Västra Götalands och Hallands län. Den analyseradeperioden avser 2009–2011 på grund av att 2012 års profil ännu inte finnstillgänglig, utan den görs först efter sommaren.Vad är den finansiella profilen?Den finansiella profilen, som återfinns längst ner pånästa sida, är konstruerad som ett polärdiagram. Tillskillnad från den traditionella finansiella analysen iårsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingenöver tiden, fokuserar den finansiella profilenpå att analysera var en kommun eller ett landstingbefinner sig finansiellt och hur utvecklingen gestaltatsig i förhållande till andra kommuner/landsting iett avgränsat urval. I Göteborgs kommuns fall görsjämförelsen i förhållande till övriga kommuner i VästraGötalands län.Profilen innehåller åtta nyckeltal redovisade på åttaaxlar. De tas fram för samtliga enskilda kommuner somingår i den studerade kommungruppen. Nyckeltalenpoängsätts sedan enligt normalfördelningskurvan medskalan 1 till 5, där en 5:a är högsta värde och en 1:a lägstavärde. Detta innebär att en koncentration av värdenafinns runt 3 poäng.Profilen innehåller också fyra axlar som ska ge ensamlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektivför en kommun eller ett landsting. Varje perspektiv/axelär summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intillaxeln. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiellaprofilen ingår i två perspektiv. Samtliga fyra nyckeltalväger lika tungt i bedömningen.I analysen nedan berörs inledningsvis de viktigastenyckeltalen. Avslutningsvis gör en sammanfattandebedömning av Göteborgs kommuns finansiella ställningoch utveckling jämfört med kommunerna i VästraGötalands och Hallands län.Resultat före extraordinära posterEn grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthållaen god ekonomisk hushållning är att balansenmellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett måttpå detta är resultat före extraordinära poster. Resultatetinnehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkteroch bör i förhållande till verksamhetens kostnaderligga runt 2–3 procent över en längre tidsperiod. Dettaför att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- ochlångsiktiga handlingsberedskap.För nyckeltalet ”resultat före extraordinära posteri förhållande till verksamhetens bruttokostnader”,redovisade Göteborg ett försvagat resultat mellan 2009och 2011 med 0,6 procentenheter från 2,0 procent till1,4 procent. Motsvarande genomsnittliga förändringför kommunerna i Västra Götaland och Halland var enförsvagning, med 0,5 procentenheter från 2,1 procenttill 1,6 procent. Slutsatsen av ovanstående är attGöteborg uppvisade både en genomsnittlig resultatutvecklingmellan 2009 och 2011 och genomsnittligtresultat under 2011 jämfört med snittet i länen.Kommunen hade under 2011 det 32:e starkasteresultatet i länen. Detta innebar en 3:a i den finansiellaprofilen, vilket var samma som under 2009 och 2010.Kommunen resultat har dock under perioden påverkatsav stora jämförelsestörande engångsposter. HadeGöteborg inte haft dessa poster hade kommunen legatpå 4:or i den finansiella profilen.Skattefinansieringsgrad av investeringarnaNär den löpande driften har finansierats, bör en såstor andel av skatteintäkterna återstå att större delenav investeringarna kan finansieras med skatteintäkter.Detta mäts genom nyckeltalet ”skattefinansieringsgradav investeringarna”. Redovisas ett värde hos nyckeltaletpå 100 procent eller mer, innebär det att kommunen kanskattefinansiera samtliga investeringar som genomförtsunder året. Detta stärker då kommunens finansiellahandlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användastill att amortera av kommunens skulder och/eller stärkalikviditeten.För länens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgradenav årets investeringar till 99 procent,109 procent samt 88 procent under de tre studeradeåren. Detta gav en genomsnittlig skattefinansieringsgradpå 99 procent.Göteborg siffror uppgick per år till 88 procent, 77procent och 85 procent. Det innebar en genomsnittligskattefinansieringsgrad på 83 procent. I jämförelse medlänens snitt var Göteborgs skattefinansieringsgrad marginelltsvagare under perioden.När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden66GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL PROFIL – JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNERav investeringarna i den finansiella profilen, har denunder perioden varierat mellan 3:a och 2:a. Under 2011fick kommunen en 3:a.SkattesatsGöteborgs skattesats låg 2011 på 21,55 kr. Det var 18öre lägre än genomsnittet bland Västra Götaland ochHallands läns kommuner, vilket uppgick till 21,73 kr.Göteborg hade under 2011 den 24:e lägsta skatten ilänen. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i denfinansiella profilen, vilket samma som under 2010.Jämfört med 2009 dock en försvagning skett från ensvag 4:a. Den genomsnittliga skattesatsen i länen ökademellan 2009 och 2011 från 21,66 kr till 21,75 krKassalikviditetKassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktigabetalningsberedskap. En oförändrad eller ökandekassalikviditet i kombination med en oförändrad ellerförbättrad soliditet är ett tecken på att kommunenstotala finansiella handlingsutrymme har stärkts.Mellan 2009 och 2011 förbättrades Göteborgs kassalikviditetmed 36 procentenheter från 93 procent till129 procent. Den genomsnittliga kassalikviditeten blandkommunerna i länen förbättrades under perioden, med13 procentenheter från 77 procent till 90 procent. Dettainnebar att likviditeten i Göteborg under periodenutvecklades starkare än snittet i länen.Göteborg likviditetsutveckling och likviditetsnivåinnebar att kommunen i den finansiella profilen förbättradesin poäng från en 4:a till en 5:a under perioden.Soliditet inklusive pensionsavsättningar ochlöneskatt inom linjenSoliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del avkommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter.Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättninghar kommunen.Göteborg hade 2011 en soliditet som var svagare änsnittet i länen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelseroch särskild löneskatt uppgick till –10procent för Göteborg jämfört med genomsnittet somuppgick till 5 procent.Göteborg redovisade under perioden en oförändradsoliditetsnivå på –10 procent, medan den genomsnittligasoliditeten i länen också stärktes med 1 procentenhet,från 4 procent till 5 procent. En viktig förklaringtill förbättringen i länen under perioden var minskadeåtaganden mellan 2009 och 2010 för de pensionsförpliktelsersom är äldre än 1998 och som ligger utanförbalansräkningen.Jämförs dock 2010 med 2011, föll soliditeten både iGöteborg och i länen. Den minskade med 2 procentenheteri Göteborg och 3 procentenheter i länen. En viktigförklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelsernapå grund av en förändrad diskonteringsräntaunder 2011. Det innebar att förändrade åtagandenför pensionsförpliktelserna både påverkade i positiv ochnegativ riktning under perioden.Avslutande kommentarMerparten av kommunerna i Västra Götaland ochHallands län och i och de flesta kommunerna i Sverigeredovisade under 2011 en vikande resultatnivå.Detta var fullt naturligt, då 2009 och 2010 innehöllbetydande engångsintäkter i form av bland annat etttillfälligt konjunkturstöd. En annan anledning tillresultatförsämringen under 2011, var ökade åtagandenför pensionsförpliktelserna på grund av en förändraddiskonteringsränta.Göteborg uppvisade också en försvagad resultatnivåunder perioden. Med tanke på kommunens storajämförelsestörande kostnader under perioden låg dockkommunens resultat på en sådan nivå att det kan ansesuppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållningutifrån ett finansiellt perspektiv.Finansiella profiler för Göteborgs kommun i förhållandetill kommunerna i Västra Götalands och Hallands län2009 20102011GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER67

»RESULTATRÄKNING – KOMMUNENResultaträkning – kommunenBelopp i mnkr 2010 2011 2012Verksamhetens intäkter not 1 6 940 7 171 7 009Verksamhetens kostnader not 2 –27 828 –28 957 –29 488Jämförelsestörande verksamhetsposter not 4 –1 250 –786 73Avskrivningar och nedskrivningar not 3 –770 –770 –775Verksamhetens nettokostnader –22 908 –23 342 –23 181Skatteintäkter not 5 19 888 20 438 20 814Kommunalekonomisk utjämning m m not 5 3 239 3 529 3 113Finansiella intäkter not 6 833 1 404 1 394Finansiella kostnader not 6 –823 –1 618 –1 471Resultat före extraordinära poster 229 411 669Extraordinära intäkter — — —Extraordinära kostnader — — —Årets resultat 229 411 669Balanskravsutredning 2010 2011 2012Redovisat årets resultat från resultaträkningen 229 411 669Resultat från försäljningar av anläggningstillgångar –135 –159 –83Resultat enligt balanskravsutredning 94 252 58668GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

BALANSRÄKNING – KOMMUNEN»Balansräkning – kommunenBelopp i mnkr 2010 2011 2012TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 5 4 21Materiella anläggningstillgångar not 3 13 851 14 645 16 081Finansiella anläggningstillgångar not 7 13 475 14 771 14 817Summa anläggningstillgångar 27 331 29 420 30 919OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 17 18 19Kortfristiga fordringar not 8 11 154 10 328 11 003Kassa och bank 482 201 542Summa omsättningstillgångar 11 653 10 547 11 564SUMMA TILLGÅNGAR 38 984 39 967 42 483EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 9 7 343 7 754 8 423varav årets resultat 229 411 669AVSÄTTNINGARAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 10 1 462 1 658 1 815Övriga avsättningar not 11 1 518 2 064 1 636Summa avsättningar 2 980 3 722 3 451SKULDERLångfristiga skulder not 12 17 955 20 339 19 964Kortfristiga skulder not 13 10 706 8 152 10 645Summa skulder 28 661 28 491 30 609SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 38 984 39 967 42 483SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERBorgensförbindelser not 14 2 612 2 391 2 060Pensionsförpliktelser inom linjen not 15 8 522 9 400 9 415Särskild löneskatt not 15 2 067 2 281 2 284Framtida leasingkostnader not 16 1 350 1 562 1 884Övrigt not 17 400 400 —GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER69

»KASSAFLÖDESANALYS – KOMMUNENKassaflödesanalys – kommunenBelopp i mnkr 2010 2011 2012DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 229 411 669Justering för ej likvidpåverkande poster 2 137 1 436 1 316Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 366 1 847 1 985Ökning ( –) / minskning ( + ) kortfristiga fordringar –1 627 826 –675Ökning ( –) / minskning ( + ) förråd och lager –1 –1 –1Ökning ( + ) / minskning (-) kortfristiga skulder –774 –2 554 2 493Kassaflöde från den löpande verksamheten –2 402 –1 729 1 817INVESTERINGSVERKSAMHETENInvestering i immateriella anläggningstillgångar — — –19Försäljning av immateriella anläggningstillgångar — 1 —Investering i materiella anläggningstillgångar –1 586 –2 010 –3 278Försäljning av materiella anläggningstillgångar 213 303 414Investeringsinkomster 266 317 703Investering i finansiella anläggningstillgångar — — –17Försäljning av finansiella anläggningstillgångar — — 31Kassaflöde från investeringsverksamheten – 1 107 – 1 389 –2 166FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 3 703 5 636 3 750Amortering av långfristiga skulder –3 756 –3 252 –4 124Ökning ( –) / minskning ( + ) långfristiga fordringar 637 –1 296 –64Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar –134 –98 –108Kassaflöde från finansieringsverksamheten 450 990 –546UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTURUtbetalning av bidrag till statlig infrastruktur — — –749Årets kassaflöde – 693 – 281 341Likvida medel vid årets början 1 175 482 201Likvida medel vid årets slut 482 201 542Specifikation av ej likvidpåverkade poster (mnkr)Justering för av- och nedskrivningar 770 770 775Justering för gjorda avsättningar 1 340 564 345Justering för gjorda avsättningar – pensioner 27 275 243Justering för övriga ej likvidpåverkade poster och rearesultat 0 –173 –47Summa ej likvidpåverkande poster 2 137 1 436 1 31670GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»NOTER – KOMMUNENNoter – kommunen1. Verksamhetens intäktermnkr 2011 2012Avgifter 2 003 2 082Hyror och arrenden 1 118 1 136Statsbidrag 869 1 291EU-bidrag 75 57Övriga bidrag 761 293Fsg verksamhet o entreprenader 1 844 1 804Övriga intäkter 501 346Summa verksamhetens intäkter 7 171 7 0092. Verksamhetens kostnadermnkr 2011 2012Personalkostnader –14 831 –15 677Ekonomiskt bistånd ochintroduktionsersättning–1 182 –1 168Lokal- och markhyra, fastighetsservice –882 –900Entreprenad o köp av verksamhet –6 957 –7 117Bränsle energi VA kostnader –419 –420Förbrukningsmaterial o rep –792 –782Leasingkostnader –509 –511Övriga verksamhetskostnader –3 385 –2 913Summa verksamhetens kostnader –28 957 –29 4883. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventariermnkrByggnader,mark,markanl,markreservVerksamhetsfastigheterFastigheterföraffärsverksamhetPublikafastigheterÖvrigafastigheterPågnyanläggningarMask, invtekn anl,fordon,konstSummaAnskaffningsvärde 434 12 613 2 813 5 066 1 681 1 249 1 746 25 603Ack ned-/avskrivningar –75 –4 675 –1 671 –2 846 –297 0 –1 395 –10 958Ingående bokfört värde 359 7 939 1 142 2 220 1 384 1 249 352 14 645Årets nettoanskaffningar 39 619 159 120 156 1 229 20 2 343Årets avskrivningar –4 –483 –64 –144 –24 0 –55 –772Årets nedskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0Årets utrangering 1 –27 0 –10 –89 –1 –3 –128Omklassificeringar / överföringar –8 534 0 195 11 –742 5 –6Utgående bokfört värde 388 8 582 1 238 2 382 1 439 1 734 319 16 081GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER71

»NOTER – KOMMUNEN4. Jämförelsestörande postermnkr 2011 2012IntäkterÅterbetalning AFA Fora — 381Upplösning avsättning och återbetalninginfrastruktur— 92Summa jämförelsestörande intäkter 473KostnaderAvsättning till utvecklingsfond — –400Hamnbanan –165 —Förändrad diskonteringsränta –150 —Västsvenska paketet –471 —Summa jämförelsestörande kostnader –786 –400Summa jämförelsestörande poster –786 735. Skatteintäkter och kommunalekonomiskutjämningmnkr 2011 2012Kommunala skatteintäkterPreliminära skatteintäkter 19 992 20 576Slutavräkning (justering föregående år) 373 234Preliminär slutavräkning 73 4Summa kommunala skatteintäkter 20 438 20 814Kommunalekonomisk utjämning m mInkomstutjämning 2 405 2 545Kostnadsutjämning –87 –454Regleringsbidrag/avgift 525 256LSS-utjämning 4 39Kommunal fastighetsavgift 682 727Summa kom. ekonomisk utjämning m m 3 529 3 1137. Finansiella anläggningstillgångarmnkr 2011 2012Aktier och andelarHelägda dotterbolag (100%)Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB 500 500Förvaltnings AB Framtiden 1 1Älvstranden Utveckling AB 500 500Göteborg & Co Kommunintressent AB 0 0Summa helägda dotterbolag 1 001 1 001Delägda bolagRenova AB (84%) 96 96Göteborgsregion. Fritidshamnar AB (80%) 1 1Gryaab AB (80%) 6 6Johanneberg Science Park AB (49,3%) 1 1Lindholmen Science Park AB (14,9%) 0 0Göteborgs Tekniska College AB (49%) 0 0Cityflygplatsen i Göteborg AB (20%) 0 0Boplats Göteborg AB (40%) 0 0Summa delägda bolag 104 104KommunalförbundFastigheten Stretered (57%) 2 2Räddningstjänsten StorGöteborg (69,7%) 0 0Summa kommunalförbund 2 2Långfristiga fordringar koncernföretagLångfristiga fordringar koncernföretag 13 615 13 679Summa långfristiga fordringarkoncernföretag13 615 13 679Summa skatt och kommunalekonomiskutjämning23 967 23 928Övriga andelarGrundfondskapital och bostadsrätter 18 14Summa övriga andelar 18 146. Finansiella intäkter och kostnadermnkr 2011 2012Finansiella intäkterUtdelningar 67 —Ränteintäkter från dotterbolag 841 856Ränteintäkter externt 489 530Övriga finansiella intäkter 7 8Summa finansiella intäkter 1 404 1 394Övriga bolagKommentus 0 0Kommuninvest ekonomisk förening — 17Västtrafik AB (15%) 31 —Summa övriga bolag 31 17Summa finansiella anläggningstillgångar 14 771 14 817Finansiella kostnaderRäntekostnader till dotterbolag –239 –272Räntekostnader externt –1 297 –1 166Övriga finansiella kostnader –82 –33Summa finansiella kostnader –1 618 –1 471Summa finansnetto –214 –7772GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»NOTER – KOMMUNENDotterföretag i underkoncernerGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB– AB Kärra centrum– Higab AB– Liseberg AB– Got Event AB– Göteborgs Stads Upphandlings AB– Göteborg Energi AB– Kommunleasing i Göteborg AB– Försäkrings AB Göta Lejon– Göteborgs Gatu AB– Göteborgs Stadsteater AB– BRG, Business Region Göteborg AB– Utveckling Nordost AB– Fastighets AB Göta Lejon– Förvaltnings AB Bältespännaren– Göteborg Port Holding AB– Göteborgs Spårvägar ABFörvaltnings AB Framtiden– Bostads AB Poseidon– Göteborgs stads bostadsaktiebolag– Familjebostäder i Göteborg AB– Gårdstensbostäder AB– Göteborgs Egnahems AB– Göteborgs Stads Parkerings AB– Förvaltnings AB GöteborgsLokaler– Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium i Göteborg AB– Störningsjouren i Göteborg AB– Framtiden Housing Finance No 6 AB (publ)– Rysåsen Fastighets ABÄlvstranden Utveckling AB– Norra Älvstranden Utveckling AB– Södra Älvstranden Utveckling ABRenova AB– Kungälvs Transporttjänst AB– Fastighets AB Rödingen– ÅTAB Torsvikens Återställnings AB8. Kortfristiga fordringarmnkr 2011 2012Kortfristiga fordringar koncernföretag 7 350 7 785Kundfordringar 399 524Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 1 726 1 704Fordringar hos staten 424 580Övriga fordringar 429 409Summa kortfristiga fordringar 10 328 11 0039. Eget kapitalmnkr 2011 2012Ingående eget kapital 7 343 7 754Årets resultat 411 669Utgående eget kapital 7 754 8 42310. Avsättningar för pensionermnkr 2011 2012Ingående avsättning 1 462 1 658Nya förpliktelser under året 238 212– varav nyintjänad pension 73 141– varav ränte- och basbeloppsuppräkning 44 68– varav ändring av försäkringstekn. grunder 117 4– varav pension till efterlevande 7 6– varav övrigt –3 –7Årets utbetalningar –80 –86Summa pensionsavsättningar 1 620 1 784Årets förändring särskild löneskatt 38 31Summa pensionsavsättningar inklusivelöneskatt 1 658 1 815Göteborg & Co Kommunintressent AB– Göteborg & Co Träffpunkt AB (50%)GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER73

»NOTER – KOMMUNEN11. Övriga avsättningarmnkr 2011 2012Avsatt för återställning av deponi (1)Redovisat värde vid årets början 34 38Periodens avsättningar 5 –Ianspråktagna avsättningar –1 –2Outnyttjade belopp som återförts — —Utgående avsättning 38 36Avsatt för Västsvenska paketet (2)Redovisat värde vid årets början 1 250 1 304Periodens avsättningar 54 12Ianspråktagna avsättningar — –620Outnyttjade belopp som återförts — —Utgående avsättning 1 304 696Avsatt för Västsvenska paketet:Marknyttor (3)Redovisat värde vid årets början — 417Periodens avsättningar 417 4Ianspråktagna avsättningar — —Outnyttjade belopp som återförts — —Utgående avsättning 417 421Avsatt för Hamnbanan (4)Redovisat värde vid årets början — 165Periodens avsättningar 165 —Ianspråktagna avsättningar — –129Outnyttjade belopp som återförts — —Utgående avsättning 165 36Avsatt för övrig infrastrukturåtgärd (5)Redovisat värde vid årets början 197 98Periodens avsättningar — —Ianspråktagna avsättningar –9 –2Outnyttjade belopp som återförts –90 –66Utgående avsättning 98 30Avsatt för Utvecklingsfond (6)Redovisat värde vid årets början — —Periodens avsättningar — 400Ianspråktagande avsättningar — —Outnyttjade belopp som återförts — —(1) Kretsloppsnämnden ansvarar för miljöskyddsåtgärder pånedlagda deponier inom Göteborgs Stad. Totalt avser avsättningen17 st nedlagda deponier varav avsättningen förBrudaremossen står för cirka 50 procent. Brudaremossenligger inom Delsjöarnas vattenskyddsområde och även andraav de nedlagda deponierna ligger inom områden medhöga naturvärden. Vid vissa av deponierna finns risk förpåverkan på enskilda dricksvattentäkter. Ny utredning ochberäkning av Brudaremossens avsättning har utförts under2010 och visar bland annat att dom förebyggande åtgärdersom vidtagits markant har minskat riskerna. Löpande förbättringsarbetenpågår fortlöpande på samtliga deponier.Eftersom osäkerhet råder om de framtida kostnaderna haren ny avsättning gjorts under 2011. Utöver ianspråktagnamedel har ytterligare åtgärder vidtagits på Brudaremossenför 1 mnkr och på övriga deponier för 1 mnkr. Under 2012har inga ytterligare avsättningar gjorts.(2) Kommunen har under 2010 slutit avtal kring medfinansieringav infrastrukturåtgärder inom ramen för Västsvenskapaketet. Beloppet är indexuppräknat med 12 (54) mnkr.(3) 400 mnkr avser marknyttor inom ramen för Västsvenskapaketet. Dessa har tagits upp i kommunens resultat- ochbalansräkning under 2011. Beloppet är indexuppräknatmed 4 mnkr(4) Avser avtal om tidigareläggning och medfinansiering avHamnbanan.(5) Avser kvarvarande åtaganden för Götatunneln, samttidigareläggande av vissa investeringar för att förbättra kollektivtrafikeninom delar av Göteborgs Stad.(6) Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-06 att inrätta enutvecklingsfond på 400 mnkr för framtida satsningar inomframförallt den sociala dimensionen. Fondens medelska inte ersätta nämndernas ordinarie ansvar utan främstanvändas för att hantera gemensamma problem somnämnderna rimligen inte kan klara inom ordinarie budget.Upplösning av fonden ska enligt kommunfullmäktigesbeslut redovisas som jämförelsestörande poster i respektiveårs resultaträkning. Fonden har i balansräkningenredovisats som avsättning. Den uppfyller inte de kriteriersom rekommendation, RKR 10.2 om avsättningar ställersom krav på en avsättning.(7) Övriga avsättningar avser förväntade skadestånd, ejreglerade investeringsbidrag till föreningar och stiftelser,kvarvarande mindre avsättning för omstrukturerings- ochomställningsarbetet inom IT-området i Göteborgs Stad.Utgående avsättning — 400Övriga avsättningar (7)Redovisat värde vid årets början 37 42Periodens avsättningar 17 3Ianspråktagna avsättningar –8 –19Outnyttjade belopp som återförts –4 –9Utgående avsättning 42 17Summa Ingående balans 1 518 2 064Summa Periodens avsättningar 658 419Summa Ianspråktaget –18 –772Summa outnyttjade belopp som återförts –94 –75Summa Utgående balans 2 064 1 63674GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»NOTER – KOMMUNEN12. Långfristiga skuldermnkr 2011 2012Skulder till banker, kreditinstitut m fl 20 259 19 903Övriga långfristiga skulder 80 61Summa långfristiga skulder 20 339 19 96413. Kortfristiga skuldermnkr 2011 2012Skulder till banker, kreditinstitut m fl 767 1 827Leverantörskulder 1 722 1 682Upplupna kostnader/förutbetala intäkter 3 251 3 546Personalens skatter 210 236Övriga kortfristiga skulder koncernföretag1 757 2 801Övriga kortfristiga skulder 445 553Summa kortfristiga skulder 8 152 10 64515. Pensionsförpliktelsermnkr 2011 2012Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 914 4 707Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer 3 994 4 232Pensionsförpliktelser livränta 446 431Summa pensionsförpliktelser PA-KL 9 354 9 370Pensionsförpliktelser chefsavtal * 38 34Garantiåtaganden FPG/PRI — —Pensionsförpliktelser övrigt ** 8 11Summa totala pensionsförpliktelser 9 400 9 415Särskild löneskatt 2 281 2 284Summa pensionsförpliktelseroch särskild löneskatt11 681 11 699Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts med totalt 680 mnkr (420 mnkr år 2001 och260 mnkr år 2002).14. Borgensförbindelsermnkr 2011 2012(Avser lån och pensionsåtaganden)Göteborgs Hamn AB 1 152 845Göteborg Energi AB 38 12Övriga bolag 367 371Summa borgensförbindelser egna bolag 1 557 1 228Övriga borgensförbindelserSmåhus – statliga bostadslån 8 7Stiftelser 606 604Föreningar 186 184Övrigt 34 37Summa borgensförbindelser externt 834 832Summa borgensförbindelser 2 391 2 06016. Framtida leasingkostnadermnkr 2011 2012Operationella leasingavtalFramtida minimileaseavgifter(betalningar till leasegivaren)- inom ett år 327 290- senare än ett år men inom fem år 575 673- senare än fem år 660 921Summa leasingkostnader 1 562 1 88417. Kapitaltäckningsgarantimnkr 2011 2012Kapitaltäckningsgaranti 400 —Summa kapitaltäckningsgaranti 400 —Göteborgs Stad har i november 2012 ingått en solidarisk borgensåsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:ssamtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvestekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningenav ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuelltianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligtregressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storlekenpå de medel som respektive medlemskommun lånat avKommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken påmedlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvestekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av GöteborgsStads ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest iSverige AB:s totala förpliktelser till 268 009 mnkr och totalatillgångar till 272 786 mnkr. Kommunens andel av de totalaförpliktelserna uppgick till 2 030 mnkr och andelen av detotala tillgångarna uppgick till 2 009 mnkr.GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER75

»REDOVISNINGSPRINCIPERRedovisningsprinciperEn av redovisningens viktigaste uppgifter är att utgöra ett relevantbedömnings- och beslutsunderlag. För att det skall kunna göras måsteolika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. Idetta avsnitt beskrivs de principer som används av Göteborgs Stad såvälinom kommunen som inom den sammanställda redovisningen.Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagenskapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning.Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer(RKR) för kommunsektorns redovisning.ALLMÄNTAvvikelse från gällande rekommendationerGöteborgs Stad följer RKRs utgivna rekommendationer,förutom vissa delar av följande rekommendationer; RKR10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, RKR 13.1Redovisning av hyres-/leasingavtal, RKR 18 Intäkterfrån avgifter, bidrag och försäljningar och RKR 8.2Sammanställd redovisning. En beskrivning av avstegengörs under respektive rubrik.Förändrade redovisningsprinciperGöteborgs Stad tillämpar för den kommunala redovisningenfrån och med år 2011 RKR 16.2 Redovisning avkassaflöden. Vid beräkning av jämförelsetal för år 2010har vissa förenklingar varit tvungna att göras för redovisningav kassaflöden från investeringsverksamheten.I den sammanställda redovisningen tillämpas ej RKR16.2 Redovisning av kassaflöden. Ett arbete pågår medatt anpassa kassaflödesanalysen med ett eventuellt införandeunder 2013.RESULTATRÄKNINGRedovisning av skatteintäkterKommunens redovisade skatteintäkt består av preliminäraskatteinbetalningar som kommit kommunentillgodo under året, prognos för slutavräkning samtskillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisadeskatteintäkten för föregående år.Den preliminära slutavräkningen för skattintäkterbaseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationRKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter.Övriga intäkterI kommunen redovisas servis- och anslutningsavgifterfrån och med 2012 som en förutbetald intäkt blandlångfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnasnyttjandeperiod. Tidigare intäktsfördes anslutningsavgifternai sin helhet. Inkomsten i kommunen uppgickår 2012 till 31 mnkr varav 1 mnkr intäktsförts underåret. Jämförelsetalen för tidigare år har inte omräknatsenligt den nya principen. Under 2011 intäktsfördes18 mnkr för servis- och anslutningsavgifter.Göteborgs Energi AB intäktsför sina anslutningsavgifteri samband med påbörjad leverans av anslutningen,vilket inte justeras i den sammanställda redovisningen.Anslutningsavgifter som intäktsförts i den sammanställdaredovisningen uppgick 2012 till 89 (107) mnkr.Investeringsbidrag samt gatukostnadsersättningarminskade år 2012 det bokförda värdet på anläggningarna.Från och med 2013 kommer investeringsbidragoch gatukostnadsersättningar hanteras enligt sammaprincip som anslutningsavgifter.Göteborgs Stad följer därmed inte fullt ut RKR 18Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar vad avserredovisning av anslutningsavgifter, gatukostnadsersättningaroch investeringsbidrag.Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas på egen rad iresultaträkningen. För att en post ska betraktas somjämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligtbelopp samt vara av sådant slag att den inte förväntasinträffa ofta eller regelbundet.I resultaten för 2011 och 2012 ingick ett antal jämförelsestörandeintäkter och kostnader av engångskaraktär.Under 2011 skedde avsättningar med 636 mnkrför medfinansiering av infrastrukturkostnader inomdet Västsvenska paketet och 150 mnkr för förändraddiskonteringsränta på kommunens pensionsförpliktelser.Detta innebar netto 786 mnkr i jämförelsestörandeengångskostnader för 2011.Under 2012 erhöll kommunen 381 mnkr i återbetaldaförsäkringspremier ifrån AFA och samtidigt återfördesen avsättning för kollektivtrafiken på 92 mnkr. Motdetta skall ställas att kommunen gjorde en avsättningtill en utvecklingsfond på 400 mnkr. Detta innebar för2012 netto 73 mnkr i jämförelsestörande engångsintäkter.I den sammanställda redovisningen för 2012 ingickäven en jämförelsestörande finansiell intäkt på1 309 mnkr som avser resultat av försäljning av bolag76GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»REDOVISNINGSPRINCIPERinom Göteborg Port Operation AB som är en del avGöteborg Port Holding AB.Lånekostnader i samband med investeringLånekostnader i samband med investeringar kan enligtrekommendation nr 15.1 Redovisning av lånekostnaderredovisas både enligt huvudmetoden och alternativregeln.Huvudmetoden innebär att lånekostnadernadirekt belastar resultatet och alternativregeln innebär attlånekostnaderna under vissa förutsättningar får belastaanskaffningsvärdet på anläggningen.Under 2012 har Göteborgs Stads nämnder aktiveratlånekostnader som anläggningstillgång med 22(10) mnkr. I den sammanställda redovisningen harlånekostnader aktiverats för 49 (21) mnkr.LeasingEnligt beslut i Kommunfullmäktige ska kommunensinvesteringar i lös egendom från och med år 2007finansieras genom leasing, med det kommunala bolagetKommunleasing i Göteborg AB som leasegivare.Leasingavtal tecknade före år 2003 samt leasingavtalmed en löptid om tre år eller kortare betraktas i enlighetmed RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal somoperationella avtal och redovisas som hyresavtal.Finansiell leasing av anläggningstillgångar skallenligt RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtalredovisas som anläggningstillgång och skulden tillleasegivaren redovisas i balansräkningen. Eftersomnuvärdet av finansiella leasingavtal utgör en mindre deli förhållande till balansomslutningens värde redovisassamtliga leasingavtal som hyresavtal.Göteborgs Stad följer därmed inte RKR 13.1 Redovisningav hyres-/leasingavtal vad gäller redovisningav finansiella leasingobjekt (anläggningstillgång samtskuld i balansräkningen).BALANSRÄKNINGImmateriella tillgångarImmateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdeminskat med avskrivningar enligt planoch eventuella nedskrivningar.I den sammanställda redovisningen består immateriellaanläggningstillgångar av bland annat goodwill.Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdetpå tillgången överstiger det verkliga värdet på koncernensandel av förvärvade nettotillgångar alternativinkråmet vid förvärvstillfället. I samtliga fall betraktasinvesteringarna som strategiska.Materiella anläggningstillgångarInom Göteborgs Stad betraktas en tillgång som anläggningstillgångdå livslängden överstiger tre år ochanskaffningsvärdet överstiger ett halvt basbelopp. Anläggningstillgångarvärderas till anskaffningsvärde medtillägg för värdehöjande investeringar och med avdragför planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet.Från och med 2013 kommer intäkternaatt inte reducera anskaffningsvärdet, utan periodiserasunder nyttjandeperioden.Ingångna avtal om lämnade bidrag av staten ellerannan juridisk person, för investeringar i anläggningstillgångsom Göteborgs Stad inte kommer att äga ellerförfoga över, redovisas som kostnad i resultaträkningenoch avsättning i balansräkningen när avtal tecknas.Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görsnormalt för den beräknade nyttjandeperioden medlinjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusiveeventuellt restvärde. Avskrivningen påbörjas närtillgången tas i bruk.AvskrivningstiderBalanserade utgifter för utvecklingsarbetenoch liknande arbeten 5Goodwill 5–10Markanläggningar 20–50Byggnader 20–50Kiosker, paviljonger, baracker 10Maskiner, tekniska anläggningar och inventarier 5 –10Persondatorer och IT-inventarier 3Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finnsomständigheter som gör att det är nödvändigt, t exverksamhetsförändringar, teknikskiften etc. Normaltomprövas inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstidenär 10 år eller lägre.På tillgångar i form av mark, konst och pågåendearbeten görs inga avskrivningar.ExploateringsfastigheterExploateringsfastigheter redovisas som materiell anläggningstillgång.Ett arbete pågår med att se över redovisningoch klassificering av exploateringsfastigheter.Arbetet beräknas vara klart under 2013.Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas generelltsom långfristiga poster. Omklassificering till kortfristigpost sker vid amortering eller då den finansiella posteninte förlängs.PensionerKommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade”blandmodellen”, vilket innebär att all pensionsom intjänats före år 1998 i tidigare pensionsavtal intetas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelseinom linjen. Inom linjen tas också upp framtidaförväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseendepensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisassom kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmånerintjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisasÅrGÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER77

»REDOVISNINGSPRINCIPERsom en kostnad i resultaträkningen och en avsättning ibalansräkningen. Under avsättningar reserveras ocksåsärskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagenpensionsavsättning.Göteborgs Stad beräknar aktuell pensionsskuld enligtangivna riktlinjer, RIPS 07.Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts med totalt 680 mnkr (420 mnkr 2001och 260 mnkr 2002).Aktualiseringsgraden var 100 (100) procent för pensionernaunder 2012.AvsättningarAvsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkteller belopp och avser enligt RKR 10.2Avsättningar och ansvarsförbindelser endast formellaförpliktelser.Avsättningar för deponier har tagits upp till detbelopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsenpå balansdagen. Beloppet baserar sig på en projekteringsom gjordes år 2010. Kalkylen uppdateras därefterlöpande.Deponier inom Göteborgs Stad saknar nuvärdesberäkning,samt att avsättningens förändring redovisasdirekt via resultaträkningen i stället för via ansvarsförbindelse.Göteborgs Stad följer därmed i dessa delarinte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-06 attinrätta en utvecklingsfond på 400 mnkr för framtidasatsningar inom framförallt den sociala dimensionen.Fondens medel ska inte ersätta nämndernas ordinarieansvar utan främst användas för att hantera gemensammaproblem som nämnderna rimligen inte kan klarainom ordinarie budget. Upplösning av fonden ska enligtkommunfullmäktiges beslut redovisas som jämförelsestörandeposter i respektive års resultaträkning. Fondenhar i balansräkningen redovisats som avsättning. Denuppfyller inte de kriterier som rekommendation, RKR10.2 om avsättningar ställer som krav på en avsättning.Enligt RKR 10.2 skall informella förpliktelser somredovisats som avsättningar i koncernföretag omklassificerastill ansvarsförbindelser i den sammanställdaredovisningen. I den sammanställda redovisningen görsingen justering för detta. Göteborgs Stad följer därmedi dessa delar inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.POSTER INOM LINJENPoster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebäratt ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inteska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningenutan ska anges i direkt anslutning därtill.AnsvarsförbindelserMöjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppetsstorlek och/eller infriandegraden, redovisas somansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinnskommunens borgensåtagande och den del av pensionsåtagandensom är äldre än 1998.SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGAllmäntDen sammanställda redovisningen är upprättad enligtRKR 8.2 Sammanställd redovisning, med vissa avstegvad gäller RKR 16.2 Redovisning av kassaflöden.Göteborgs Stad bedriver omfattande verksamhetgenom i första hand hel- eller delägda aktiebolag, menockså genom kommunalförbund, vilka kommunendirekt eller indirekt har mer än hälften av rösterna ellerpå annat sätt har ett betydande inflytande.Bolag vars verksamhet är av obetydlig omfattning förden sammanställda redovisningen undantas. De bolagsom undantas är Cityflygplatsen i Göteborg AB ochGöteborgs Tekniska College AB.För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådetsamt Bokföringsnämnden rekommendationer, anvis-En viktig del för att leva upp till redovisningens uppgift är att olika redovisningsprinciper redovisas på ett öppet ochinformativt sätt.78GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»REDOVISNINGSPRINCIPERningar samt uttalanden. För kommunalförbund gällerLagen om kommunal redovisning med vidhänganderekommendationer.Skillnad i redovisningsprinciper mellan bolagenoch kommunen kan förekomma på grund av att olikarekommendationer tillämpas för kommunen respektivebolagen. Det gäller bland annat leasing och redovisningav pågående projekt. I den sammanställda redovisningenhar effekter av väsentlig betydelse beroende påskillnader mellan redovisningsprinciper för bolag ochkommun justerats utifrån kommunala redovisningsprinciper.KonsolideringsprinciperDen sammanställda redovisningen är upprättad enligtförvärvsmetoden, vilket innebär att moderbolagetindirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och skulder,värderade till verkligt värde. I den sammanställdabalansräkningen elimineras moderbolagets bokfördavärde av andel i dotterbolag mot förvärvad andel avdotterbolagets egna kapital. I den sammanställdaredovisningens eget kapital ingår därmed enbart den delav dotterföretagens egna kapital som tillkommit efterförvärvet tillsammans med moderföretagets eget kapital.I resultaträkningen redovisas minoritetens andel i åretsresultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapitalredovisas i separat post i balansräkningen. Avyttradedotterföretag inkluderas i resultatet till och med avyttringstidpunkten.Vid förvärv av dotterföretag inkluderasresultat från och med förvärvstidpunkten.Koncernernas bokslut används som underlag förkonsolidering av den sammanställda redovisningen. Internamellanhavanden samt interna vinster av väsentligbetydelse har eliminerats.IntressebolagIntressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.Som intressebolag redovisas bolag som inte är dotterbolag,med ett långsiktigt direkt eller indirekt innehavom minst 20 och högst 50 procent (vanligen andel avröstvärdet). I moderbolag redovisas andel i intressebolagtill anskaffningsvärde. I den sammanställda redovisningenredovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärdejusterat med koncernens andel av intressebolagetsegna kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. Iden sammanställda resultaträkningen ingår den ägdaandelen av intressebolagets resultat före skatt i de finansiellaintäkterna. Den ägda andelen av intressebolagetsskatt redovisas som skattekostnad.Obeskattade reserverObeskattade reserver i enskilda bolag uppdelas i en egetkapital del, vilken redovisas som bundet eget kapital,samt en del som uppskjuten skatteskuld. I delägda kommunalförbundsamt dotterbolag redovisas utomståendeandels-/aktieägares andel av eget kapital samt obeskattadereserver som minoritetsintresse. I resultaträkningenredovisas minoritetens andel av resultat efter skatt.GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER79

»STADSDELSNÄMNDER – EKONOMISKT UTFALLStadsdelsnämnder – ekonomiskt utfallStadsdelsnämndernas verksamhet präglades även 2012 av omorganisationenav stadsdelsnämnderna. Omsättningen av chefer på olika nivåervar fortsatt hög, vilket påverkade verksamhetens kostnader. Samtidigtökade samverkan både mellan stadsdelsförvaltningarna och med övrigaförvaltningar, något som kan få positiva effekter för göteborgarna.Göteborg är från och med 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder.Nämndernas verksamhet finansieras till allrastörsta delen med kommunbidrag. Kommunbidragettill stadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningensstorlek och sammansättning i respektive stadsdel,skall finansiera stadsdelens nettokostnader för förskola,grundskola, äldreomsorg, insatser för personer medfunktionsnedsättning, försörjningsstöd med mera.Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag förett antal resursnämndsuppgifter där nämnden ofta haransvaret för att tillgodose behoven för flera stadsdelareller för hela staden.Ekonomiskt utfallSkillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnadenär nämndernas resultat. Genom att använda tidigare årsöverskott kan nämnden finansiera ett negativt resultat.Från och med 2009 infördes en begränsning förnämnderna att, utan godkännande av kommunstyrelsen,använda eget kapital över en begränsad nivå.Under 2012 redovisar samtliga nämnder förutomSDN Angered ett negativt resultat, men för alla utomCentrum och Västra Göteborg var det negativa resultatethelt eller till allra största delen budgeterat.Årets resultat 2012Nämnd (mnkr)NettokostnadKommunbidragÅretsresultatStadsdelsnämndernas befolkningsram –17 937 17 864 –73Resursnämndsuppgifter –169 176 7Totalt SDN –18 106 18 040 –66Kostnaderna och personalvolymfortsätter ökaSåväl nettokostnaden som personalvolymen ökaderelativt mycket 2012. I likhet med hur utvecklingenvarit under hela 2000-talet, är det förskolan och funktionshinderverksamhetensom har haft den kraftigastekostnads- och personalvolymsökningen. För förskolanförklaras det av att både antalet barn 1–5 år har ökat ochatt en allt högre andel av barnen går i förskolan.Även inom övriga verksamhetsområden ökade nettokostnadernarelativt mycket. En viktig förklaring till attkostnaderna ökade mer än vad som motiveras av löne-,pris- och befolkningsutvecklingen är att omorganisationenav stadsdelsnämnderna har medfört en fortsatt storomsättning av chefer på olika nivåer. Det har kortsiktigtmedfört en minskad kostnadskontroll.Kostnads- och personalvolymsutvecklingför befolkningsramenFörändring i procent 2010 2011 2012Nettokostnad 2,1 4,4 5,4Lönekostnad 1,9 3,2 5,6Personalvolym, antal arbetade timmar –0,4 1,7 2,4Nettokostnadsförändring per verksamhetFörändring i procent 2010 2011 2012Förskola 6,0 8,6 8,1Grund-, särskola och skolbarnomsorg –0,6 3,3 4,9Äldreomsorg 0,8 3,0 3,7Individ och familjeomsorg 4,8 2,3 4,2Funktionshinder 2,2 7,0 6,7Stora utmaningar för stadsdelnämndernaStadsdelsnämnderna har stora utmaningar framför sig,framför allt vad det gäller måluppfyllelsen inom skolanoch att erbjuda våra äldre en god omvårdnad. Samtidigtmåste kostnadsökningen totalt sett dämpas för attanpassa sig till den nivå som våra skatteintäkter ökar.På sikt bedömer vi att den nya SDN-organisationenförbättrar möjligheten att möta dessa utmaningar.80GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FACKNÄMNDER – EKONOMISKT UTFALLFacknämnder – ekonomiskt utfallGöteborgs Stads cirka 20 facknämnder arbetar med en mängd frågor.Stadsutveckling, bebyggelse, lokaler, kretslopp och trafik är frågorsom hanteras inom olika facknämnder, men också kultur, utbildning,medborgarservice och olika typer av interna stödfunktioner.För de planerade nämnderna har året i stor utsträckningpräglats av Västsvenska paketet och den planeringsom sker för att utveckla Älvstaden. Dessutom haromorganisationer och förändringar av uppdrag gjort attflera nämnder fokuserat mycket på att forma den nyaverksamheten.Resultatet är svagare än förra åretFacknämnderna redovisade 2012 ett resultat på–27 mnkr, vilket var 19 mnkr bättre än budget. Budgetavvikelsenär nästan en halvering jämfört med åretinnan. Resultatet är 28 mnkr sämre än föregående år.Facknämndernas egna kapital uppgick vid årsskiftet till357 mnkr.Facknämnderna redovisade 2011 kostnader på 14,3miljarder kronor. Kostnaderna finansierades till övervägandedel med kommuninterna respektive externaintäkter på 9,6 miljarder. Resterande del på 4,7 miljarderfinansierades direkt via kommunbidrag.Underhåll för att värdesäkra anläggningarInom staden krävs satsningar på tillsyn och skötsel, reparationeroch planerat underhåll för att värdesäkra ochutveckla de befintliga anläggningarna och lokalerna.Uppföljningen av stadens anläggningstillgångar inomfacknämnderna har visat att totalt 1 328 mnkr satsatspå detta under 2012, vilket är i stort sett på samma nivåsom året innan. Relationen är i stort sett oförändradmellan de tre kostnadsslagen, tillsyn och skötsel, reparationeroch planerat underhåll.Facknämnderna hade stora investeringarFacknämndernas totala investeringsutrymme för 2011–2014 är 8,8 miljarder. De fleråriga investeringsplanernahar gett bättre och mer långsiktiga planeringsförutsättningarför nämnderna.Investeringsutgifter för 2012 har ökat med 664 mnkrsedan förra året. Det är främst Göteborg Vatten ochTrafiknämnden som står för den största ökningen. Detär ombyggnationen av Lackarebäck, upprustning utavspårvägar och ombyggnationer på Skeppsbron ochAngereds torg som står för den stora ökningen. Ävenutbyggnaden av förskolor inom Lokalnämnden är enpost som har ökat betydligt.Nya uppgifter och omorganisationerKonsumentnämnden har fått ett utökat uppdrag ochblivit Nämnden för konsument- och medborgarservice.Under 2012 förbereddes stadens nya portal för göteborgarnagenom att staden fick ett telefonnummer och engemensam webbportal. Här finns allmän kunskap omde flesta av stadens verksamheter och samtal ska kommarätt direkt. Drygt 30 personer svarar på samtal och 22språk finns representerade. Under 2013 byggs verksamhetenut med e-tjänster och service.Nämnden för Göteborg vatten och kretsloppsnämndenhar under 2012 arbetat fram en ny organisation föratt från årsskiftet gå samman. Syftet med samgåendet äratt samla både beställare och utförare i samma organisation.FramtidsbedömningDe höga ambitioner som finns inom stadsutvecklingeni staden gör att de planerande nämnderna är ansträngdaoch mycket behöver göras. Det handlar bland annat omVästsvenska paketet, tryck på ett ökat bostadsbyggandeoch att stadsomvandla inom Älvstaden.Ytterligare en utmaning för framtiden är att styra omfrån akuta reparationer till mer planerat underhåll påfleråriga planer och att för staden totalt se till att värdesäkrasina befintliga anläggningar.GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER81

»DRIFTSREDOVISNING – NÄMNDERDriftsredovisning – nämndermnkr Intäkter KostnaderNetto–kostnaderKommun–bidragÅretsresultatUtgåendeeget kapitalSTADSDELSNÄMNDERAngered 208,7 –2 616,2 –2 407,5 2 419,4 11,9 110,0Askim Frölunda Högsbo 528,5 –2 584,4 –2 056,0 2 044,9 –11,1 61,8Centrum 390,9 –1 680,0 –1 289,1 1 279,5 9,6 18,7Lundby 333,2 –1 550,2 –1 217,0 1 213,7 –3,3 44,2Majorna Linné 442,7 –2 134,9 –1 692,3 1 675,7 –16,6 23,3Norra Hisingen 380,9 –2 120,1 –1 739,2 1 724,5 –14,7 47,3Västra Göteborg 359,0 –2 238,6 –1 879,6 1 868,8 –10,8 34,7Västra Hisingen 286,6 –2 243,9 –1 957,3 1 953,7 –3,6 53,3Örgryte Härlanda 325,5 –1 996,6 –1 671,1 1 669,4 –1,7 49,7Östra Göteborg 235,8 –2 263,5 –2 027,7 2 014,1 –13.6 30.6Resursnämndsuppgifter 53,5 –223,0 –169,5 176,5 6,9 23,4SUMMA STADSDELSNÄMNDER 3 545,0 –21 651,3 –18 106,3 18 040,2 –66,2 497,1FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNINGByggnadsnämnden 136,1 –220,0 –83,9 80,9 –3,0 –26,7Fastighetsnämnden 376,3 –415,5 –39,2 38,5 –0,7 16,9Färdtjänstnämnden 132,7 –326,3 –193,6 204,6 11,0 28,5Idrotts- och föreningsnämnden 117,0 –423,6 –306,6 304,9 –1,7 15,7Kommunledning 533,1 –829.3 –296,1 306,6 10,5 22,5Konsumentnämnden 3,0 –24,2 –21,3 22,2 0,9 2,8Kulturnämnden 112,1 –403,9 –291,8 302,2 10,4 19,9Lokalnämnden 2 481,5 –2 345,2 136,3 –149,0 –12,7 31,6Miljö- och klimatnämnden 51,6 –99,1 –47,5 48,3 0,8 7,9Nämnden för Intraservice 405,1 –415,1 0,0 0,0 0,0 0,0Park- och naturnämnden 418,0 –589,5 –171,4 179,8 8,4 27,4Sociala resursnämnden 450,9 –855,6 –404,7 409,8 5,1 35,1Trafiknämnden 1 450,1 –1 890,9 –440,8 435,8 –5,0 19,5Utbildningsnämnden 675,8 –2 155,4 –1 479,6 1 461,9 –17,7 35,8Valnämnden 0,2 –1,1 –0,9 1,3 0,3 0,9Vuxenutbildningsnämnden 51,7 –419,4 –367,7 376,0 8,3 28,3Överförmyndarnämnden 0,9 –16,1 –15,1 15,7 0,6 –1,3FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHETNämnden för Göteborg Vatten 545,6 –549,3 –3,8 0,0 –3,8 18,6Kretsloppsnämnden 1 034,2 –1 061,0 –26,8 0,0 –26,8 62,782GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»DRIFTSREDOVISNING – NÄMNDERmnkr Intäkter KostnaderNetto–kostnaderKommun–bidragÅretsresultatUtgåendeeget kapitalÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAGArkivnämnden 41,2 –59,4 –18,3 17,0 –1,3 –0,8Anslag BRG AB 0,0 –10,7 –10,7 10,7 0,0 0,0Fastighetsnämnden transfereringar 0,0 –59,1 –59,1 52,5 –6,6 –6,6Anslag GBG & Co Träffpunkt AB 0,0 –102,7 –102,7 102,7 0,0 0,0Idrotts- och föreningsnämnden:Studieförbunden 0,0 –31,2 –31,2 31,2 0,0 0,0Keillers Park 2,8 –3,4 –0,6 0,6 0,0 0,1Revisorskollegiet 5,8 –35,2 –29,4 29,6 0,2 1.7Räddningsförbundet Storgöteborg 0,0 –299,1 –299,1 299,1 0,0 0,0Trygg vacker stad 2,5 –44,9 –42,4 42,4 0,0 0,0Överförmyndarnämnden Arvoden 3,5 –19,6 –16,1 11,4 –4,7 –1,6SUMMA FACKNÄMNDER 9 031,9 –13 695,7 –4 663,9 4 636,5 –27,4 392,4SUMMA NÄMNDER 12 576,9 –35 347,1 –22 770,2 22 676,7 –93,5 889,4Kommuncentrala poster 24 872,3 –1 432,9 23 439,3 –22 676,7 762,6 7 534,0RESULTAT KOMMUNEN 37 449,1 –36 780,0 669,1 0,0 669,1 8 423,4KOMMUNALFÖRBUNDFastigheten Stretered — –0,2 –0,2 — 0,2 14,9Räddningstjänsten Storgöteborg 590,9 –584,9 6,0 — –1,7 92,7Förvärvsbolag Göteborgskommunalförbund — — — — 0,3 —Minoritetsintresse — — — — 0,5 –31,2SUMMA KOMMUNALFÖRBUND 590,9 –585,1 –5,8 — –0,8 76,4GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER83

»INVESTERINGSREDOVISNINGInvesteringsredovisning – kommunenmnkrFastighetsnämndenLokalnämndenPark- ochnaturnämndenIdrottsochföreningsnämndenTrafiknämndenNämndenförGöteborgvattenSummaINVESTERINGARUtgifter/inköp 147 1 210 42 67 741 291 2 498Bidrag, statliga och EU –7 — — — –361 — –368Inkomster exkl försäljning –2 –9 –2 –1 –14 — –28INVESTERINGAR NETTOexkl försäljning138 1 201 40 66 366 291 2 102Inkomster, försäljning –19 — — — — — –19INVESTERINGAR NETTOinkl försäljning119 1 201 40 66 366 291 2 083EXPLOATERINGUtgifter/inköp 228 — 8 — 280 33 549Inkomster exkl försäljning –83 — — — –224 — –307EXPLOATERING NETTOexkl försäljning 145 — 8 — 56 33 242Inkomster, försäljning –208 — — — — — –208EXPLOATERING NETTO inkl försäljning –63 — 8 — 56 33 34INVESTERINGAROCH EXPLOATERINGARexkl försäljning283 1 201 48 66 422 324 2 344INVESTERINGAROCH EXPLOATERINGARinkl försäljning56 1 201 48 66 422 324 2 11784GÖTEBORGS KOMMUN | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»4SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGFINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER»Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning.I detta block analyseras den sammanställda redovisningens finansiellaställning och utveckling ur ett antal perspektiv. Här återfinns också delagstadgade räkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar.85

»SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGFINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER879295Finansiell analys avsammanställd redovisningI avsnittet görs en finansiell analys av densammanställda redovisningen. Viktigainslag i den är trender och helhetsperspektiv.Analysen skall ge förutsättningar attbedöma organisationens kontroll över attkontanta in- och utflöden på kort och långsikt hålls på en nivå som tillåter en kvalitativtgod verksamhet.Resultaträkning, kassaflödesanalys,balansräkningHär redovisas den sammanställdaredovisningens räkenskapsrapporter.Noter – sammanställd redovisningHär återfinns noter till de finansiellarapporterna.99103Resultat­ och investeringsanalysav några stora koncerner och bolagPå denna sida redovisas en kort finansiellbeskrivning av sju större koncerner. Dessaär Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB (GKF), Göteborg Energi AB, GöteborgsHamn AB, Liseberg AB, ÄlvstrandenUtvecklings AB, Förvaltnings AB Framtidenoch Göteborgs Spårvägar AB.Koncerner och bolag i siffrorEtt antal finansiella nyckeltal redovisas itabellform för varje koncern eller bolag. Dethandlar om verksamhetens intäkter, resultatefter finansiella poster, årets resultat, investeringar,balansomslutning, eget kapital ochsoliditet.98Interna mellanhavandenI den sammanställda redovisningen finnsett antal interna transaktioner mellan deolika redovisningsenheterna. I detta avsnittsker en övergripande redovisning av dessa.86SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGSammanställd redovisning– Finansiell analysDen sammanställda redovisningen redovisade ett årets resultat på2,9 miljarder kronor, vilket var ett förbättrat resultat jämfört med år 2011med nästan 2,2 miljarder kronor.I resultatet ingick dock jämförelsestörande poster på nästan 1,4 (0,9)miljarder kronor, som till största delen var hänförlig till realisationsvinsttill följd av en försäljning av bolag. Exkluderas denna post i resultatet,uppgick det till 1.6 miljarder, vilket innebar ett marginellt svagareresultat än föregående år.Investeringsvolymen under 2012 ökade med nästan en femtedel, från5,9 miljarder kronor under 2011 till 6,9 miljarder kronor under 2012.Den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen i form av soliditeten,ökade med tre procentenheter jämfört med föregående år och uppgickvid 2012 års slut till 29 procent.Beskrivning av finansiell modellFör att kartlägga och analysera resultat, utveckling ochställning för den sammanställda redovisningen, ellersom den benämns i privat sektor koncernredovisning,används en speciell finansiell analysmodell som utgårfrån fyra viktiga finansiella aspekter: Det finansiellaresultatet, kapacitets utvecklingen, riskförhållandensamt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessafyra aspekter som benämns, resultat – kapacitet och risk– kontroll, utgör hörnstenar i den modellen.Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuellafinansiella möjligheter och problem och därigenomförsöka klargöra om kommunen har en god ekonomiskhushållning som föreskrivs i kommunallagen.Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagmnkrVerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnader inklavskrivningarVerksamhetensnettokostnaderFinansnettoinkl skatteintäkterResultatefterfinans nettoSkatterÅretsresultatKommun 7 082 –30 263 –23 181 23 850 669 0 669Kommunalförbund 591 –586 5 –6 –1 0 –1Bolag 18 248 –16 246 2 002 183 2 185 116 2 301varavGöteborg Energi AB 7 294 –6 586 708 –196 512 126 638Förvaltnings AB Framtiden 5 498 –4 737 761 –564 197 131 328Göteborg Port Holding AB 764 –555 209 1 314 1 523 –80 1 443Renova AB 1 283 –1 231 52 –40 12 1 13Liseberg AB 974 –896 78 –4 74 –12 62Higab AB 682 –467 215 –104 111 –41 70Älvstranden Utveckling AB 394 –204 190 –105 85 –29 56Övriga bolag 3 257 –3 362 –105 1 408 1 303 –66 1 237Elimineringar bolag –1 898 1 792 –106 –1 526 –1 632 86 –1 546Koncernelimineringar –3 171 3 157 –14 –37 –51 16 –35Summa koncern 2012 22 750 –43 938 –21 187 23 990 2 802 132 2 934Summa koncern 2011 24 426 –45 956 –21 529 22 428 898 –147 752SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER87

»FINANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGOmsättningen minskade med 1,7 miljarderKoncernen Göteborgs Stad redovisade 2012 intäkter(omsättning) på drygt 47 miljarder kronor, varav skatteintäkternauppgick till drygt hälften av dessa. Jämförtmed 2011 minskade intäkterna med drygt tre procenteller 1,7 miljarder kronor, vilket till största delen varhänförligt till bolagen.I bolagssektorn minskade verksamhetens intäkter mednästan sex procent jämfört med föregående år. GöteborgEnergi AB stod för den största minskningen beroendepå bland annat en lägre produktionsvolymer av framförallt fjärrvärmeproduktionen som en följd av lågaenergipriser.Inom kommunen gjordes en skatteväxling under 2012med Västra Götalandsregionen som avsåg kollektivtrafiken,vilket medförde minskade skatteintäkter samtidigtsom kostnaderna minskade på motsvarande belopp.Nettoomsättning och resultat per kommun och bolagmnkr 2010 2011 2012Nettoomsättning 47 757 48 930 47 201varav kommun 30 900 32 541 32 330varav bolag 19 822 19 518 18 436Årets resultat förbättrades enbart på grundav jämförelsestörande engångsposterÅrets resultat efter elimineringar inom koncernen uppgicktill 2,9 miljarder kronor, varav de kommunala bolagenmed 2,3 miljarder kronor och kommunen bidrogmed nästan 0,7 miljarder kronor. Jämfört med föregåendeår stärktes resultatet med nästan 2,2 miljarder kronor,vilket främst var hänförligt till bolagssektorn.I resultaten för både år 2011 och år 2012 ingick dockstora jämförelsestörande engångsposter. För år 2012ingick jämförelsestörande poster på totalt 1,3 (–0,8)miljarder kronor. Dessa bestod främst av en realisationsvinstpå 1,3 miljarder kronor till följd av en försäljningav Skandia Container Terminal AB inom Göteborg PortHolding koncernen. Jämförelsestörande poster återfannsäven inom kommunen med netto cirka 0,1 miljarderkronor. Exkluderas de jämförelsestörande posterna år2012 uppgick resultat till nästan 1,6 miljarder kronor.Samma resultatmått uppgick under 2011 till drygt 1,6miljarder kronor. Detta innebar att årets resultat exklusivejämförelsestörande poster låg på ungefär sammanivå som år 2011.Analyseras koncernens resultat, exklusive jämförelsestörandeposter på nästan 1,6 miljarder, stod bolagenför drygt 78 procent av det totala resultatet, och drygthälften om resultatet inkluderar jämförelsestörandeposter.Bolagens resultat uppgick till 2,3 miljarder kronor, enökning med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2011. Detstarka resultatet inom bolagssektorn kan främst härledastill Göteborg Port Holding AB. Göteborg Port HoldingAB bidrog till bolagens positiva resultat på 1 443 (83)mnkr, vilket främst berodde på realisationsvinsten tillföljd av försäljningen av Skandia Container Terminal AB.Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden,Älvstranden Utveckling AB, samt Liseberg AB kannämnas bland de andra bolag som bidrog till det positivaresultatet.Resultat per kommun och bolagmnkr 2010 2011 2012Resultat efter finansiella poster 929 898 2 802varav kommun 229 411 669varav bolag 733 506 2 185Årets resultat 638 752 2 934varav kommun 229 411 669varav bolag 442 366 2 301Årets resultat exklusivejämförelsestörande poster 1 888 1 623 1 552Kraftig ökning av investeringarnaInvesteringsvolymen i den sammanställda redovisningenökade under året med 18 procent, från nästan 5,9 miljarderkronor under 2011 till 6,9 miljarder under 2012.Ökningen var främst hänförlig till kommunen.Kommunens investeringar har ökat kraftigt jämförtmed föregående år. Ökningen beror till viss del på attde större investeringarna som gjordes under 1960- och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras.Av bolagssektorns investeringsvolym på 4,6 miljarderuppgick den största delen, det vill säga 73 procent av nyinvesteringarav olika slag. Förvaltnings AB Framtiden samtGöteborg Energi AB stod för 2,7 miljarder kronor, vilketutgjorde 58 procent av den totala investeringsvolymen.Detta bestod bland annat av nyproduktion och ombyggnaderav bostäder samt investeringar i biogasanläggningar.Investeringar per kommun respektive bolagmnkr och procent 2010 2011 2012Investeringsvolym (mnkr) 5 623 5 876 6 948varav bolag 4 291 4 469 4 611varav kommun (inkl. exploateringar) 1 360 1 438 2 344Investeringsvolym inklusiveexploatering / bruttokostnader (%) 13 14 17varav kommun 5 5 8varav bolag 28 30 33Övriga bolag som hade en stor investeringsvolym varKommunleasing Göteborg AB, Higab AB samt GöteborgsSpårvägar AB som tillsammans investerade förnästan 1,2 miljarder kronor.I förhållande till koncernens bruttokostnader investeradekoncernen för 17 procent under 2012, varav kommunensandel uppgick till 8 procent. Det var en ökningpå tre procentenheter jämfört med föregående år.88SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGFinansieringsgrad av investeringarnaprocent 2010 2011 2012Finansieringsgrad av investeringar 80 78 93varav kommun 74 82 69varav bolag 74 70 101Skattefinansieringsgrad av investeringarnaInvesteringarnas finansiering med egna medel uppgick2012 till 93 procent, vilket var en ökning med 15procentenheter jämfört med föregående år. Däremot kannoteras en minskad finansieringsgrad av investeringarinom kommunen, samtidigt som finansieringsgradenökade inom bolagssektorn.Balansräkning uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagmnkrAnläggningstillgångarOmsättningstillgångarSummatillgångarEgetkapital*AvsättningarLångfristigaskulderKortfristigaskulderSummaEK ochskulderKommun 30 919 11 564 42 483 8 423 3 451 19 964 10 645 42 483Kommunalförbund 212 483 695 111 414 0 170 695Bolag 55 054 6 923 61 977 15 143 4 644 26 360 15 830 61 977varavFörvaltnings AB Framtiden 26 629 439 27 068 8 515 1 438 11 358 5 757 27 068Göteborg Energi AB 12 309 2 543 14 852 5 106 1 556 4 832 3 358 14 852Higab AB 4 431 187 4 618 541 42 2 416 1 619 4 618Älvstranden Utveckling AB 4 162 266 4 428 510 451 3 215 252 4 428Göteborg Port Holding AB (Göteborgs Hamn AB) 2 223 2 008 4 231 1 686 578 1 248 719 4 231Renova AB 1 704 403 2 107 385 195 1 215 312 2 107Liseberg AB 957 125 1 082 715 46 81 240 1 082Övriga bolag 3 352 3 474 6 826 –464 499 1 996 4 795 6 826Elimineringar bolag –713 –2 522 –3 235 –1 851 –161 –1 –1 222 –3 235Elimineringar koncern –15 155 –11 904 –27 059 –1 245 –167 –14 647 –11 000 –27 059Summa koncern 2012 71 030 7 066 78 096 22 432 8 342 31 677 15 645 78 096Summa koncern 2011 68 480 6 815 75 295 19 511 9 223 31 777 14 784 75 295* I eget kapital inkluderas minoritetsintresse.Balansomslutning på 78,1 miljarderBalansomslutningen uppgick till 78,1 miljarder kronor,varav kommunen stod för drygt 42 miljarder och bolagenför 62 miljarder. I bolagssektorn stod FörvaltningsAB Framtiden och Göteborg Energi AB för större delenav tillgångarna. Dessa två koncerner stod för 82 procenttotalt av bolagssektorns balansomslutning.Avkastning på eget kapital samt totalt kapital ärexempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultatet iförhållande till kapitalinsats. Storleken beror på branschsamt risktagande. Ofta kan jämförelser göras över tidensamt inom respektive bransch.En kraftig ökning av avkastning på eget kapital förkoncernen till 13 procent för år 2012 berodde på detstarka resultatet för koncernen och främst då inom bolagssektorn.Avkastningen på totalt kapital för koncernenökade något år 2012, men ligger fortsatt på mellan3–4 procent den senaste treårsperioden.Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera attdessa mått bara skall ses som en indikator över tiden, dådessa nyckeltal inte används i styrningen av sammanställdredovisning.Några nyckeltal från balansräkningenmnkr och procent 2010 2011 2012Balansomslutning (mnkr) 73 452 75 295 78 096varav kommun 38 984 39 967 42 483varav bolag 60 790 60 018 61 977Avkastning på eget kapital (%) 3,4 3,9 13,1varav kommun 3,1 5,3 7,9varav bolag 3,2 2,8 15,2Avkastning på totalt kapital (%) 3,0 3,9 4,3varav kommun 2,7 5,1 5varav bolag 3,0 3,1 3,5En ökad soliditetSoliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme.Under 2012 låg soliditeten på 29 procent, vilketinnebar en ökning med tre procentenheter jämfört medföregående år. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellenuppgick år 2012 till 13 jämfört med 10 procent underSAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER89

»FINANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNING2011. Ökningen berodde främst på det goda resultatet år2012, samtidigt som tillgångarna ökat något jämfört medföregående år.Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditetenbör vara för en koncern av Göteborgs Stads storlek. Enhög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likasåförmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen.Det är dock ännu viktigare att de olika koncernernaoch bolagen som ingår i sammanställd redovisninghar en god soliditet. Annars riskerar att kommunensåsom ägare få tillskjuta medel om bolagen får finansiellasvårigheter. De flesta av Göteborgs Stads bolagredovisar goda soliditetsnivåer och i många av bolagenhar soliditeten ökat eller legat på oförändrade nivåer desenaste åren.Soliditetprocent 2010 2011 2012Soliditet (blandmodellen) 26 26 29Soliditet (fullfondering) 11 10 13Tillgångsförändring 2 3 4Förändring av eget kapital 3 4 15Likviditeten minskadeÅrets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditetminskade med en procent jämfört med föregåendeår och låg 2012 på 42 procent.Kommunen fungerar som internbank för flertalet avkommunens bolag. Kommunen har under de senasteåren haft en nivå på kassalikviditeten att kommunen ikort och medellångt finansiellt perspektiv inte behövervidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningar.Finansiella nettotillgångar försvagadesI måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen som kommunenberäknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligenfinansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt,eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskapsom ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåttenoch det långsiktiga soliditetsmåttet.De finansiella nettotillgångarna försvagades mellan2011 och 2012 med 0,6 miljarder från –39,2 miljardertill –39,8 miljarder. Detta var hänförligt till främst kommunen.Finansiella nettotillgångarMinskad skuldsättningDen totala skuldsättningsgraden uppgick till 71 procent,vilket var en minskning med tre procentenheter jämförtmed föregående år. Detta är positivt för koncernens finansnetto,samtidigt som den minskade skuldsättningeninnebar en minskad finansiell risk för koncernen.Inom koncernen har de långfristiga skulderna ochavsättningar minskat, samtidigt som den kortfristigaskuldsättningsgraden låg kvar på samma nivå somföregående år. Inom bolagssektorn har de långfristigaskulderna legat kvar på motsvarande nivå som föregåendeår, samtidigt som de kortfristiga skulderna ochavsättningarna minskat.Den minskade avsättningsgraden berodde bland annatpå bolagsskatten minskade från 26,3 procent till 22procent inom bolagssektorn. Under år 2012 minskadeavsättningar med 0,9 miljarder.Skuldsättningsgradprocent 2010 2011 2012Total skuldsättningsgrad 74 74 71varav avsättningsgrad 11 12 11varav kortfristig skuldsättningsgrad 25 20 20varav långfristig skuldsättningsgrad 38 42 41varav kommun 81 81 80varav bolag 78 79 76mnkr 2010 2011 2012Finansiella nettotillgångar –38 985 –39 163 –39 772varav kommun –3 533 –3 173 –4 228varav bolag –33 305 –34 811 –34 067Pensionsåtagande uppgick till 15 miljarderKoncernen Göteborgs Stads totala pensionsåtagandeuppgick till 15 miljarder, en ökning med 0,2 miljarderjämfört med föregående år. Av det totala pensionsåtagandetavsåg 11,9 miljarder åtaganden för pensioner ochsärskild löneskatt som är äldre än 1998. Dessa åtagandenredovisades inte som en avsättning i balansräkningenutan som ansvarsförbindelse enligt kommunalredovisningslag.Avslutande kommentarKoncernen Göteborgs Stad fortsätter att redovisa engod resultatnivå som är att betrakta som god ekonomiskhushållning. De större enskilda bolagen har under de senasteåren redovisat goda eller tillfredställande resultat,vilket minimerar risken för kommunen som ägare ochskapar ett större finansiellt handlingsutrymme för deenskilda bolagen.En stor koncern kräver dock alltid en aktiv ägarstyrningför att minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer.En framtida ägarutmaning blir att kunnastyra de stora investeringarna som behöver göras både ikommunen och i enskilda bolag.90SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»FINANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGFöljande enheter ingår i sammanställd redovisning 2012GÖTEBORGS KOMMUNRörelseintäkter 30 936 mnkrTillgångar 42 483 mnkrResultat 669 mnkrFÖRVALTNINGS ABFRAMTIDENRörelseintäkter 5 499 mnkrTillgångar 27 068 mnkrResultat 328 mnkr11 dotterbolagGÖTEBORG ENERGI ABRörelseintäkter 7 294 mnkrTillgångar 14 852 mnkrResultat 638 mnkr15 dotterbolagKOMMUNALFÖRBUN­DET RÄDDNINGSTJÄNS­TEN STORGÖTEBORGRörelseintäkter 580 mnkrTillgångar 678 mnkrResultat –2 mnkrGÖTEBORG PORTHOLDING ABRörelseintäkter 764 mnkrTillgångar 4 231 mnkrResultat 1 443 mnkr2 dotterbolagLISEBERG ABRörelseintäkter 974 mnkrTillgångar 1 082 mnkrResultat 62 mnkr3 dotterbolagHIGAB ABRörelseintäkter 682 mnkrTillgångar 4 618 mnkrResultat 70 mnkr2 dotterbolagÄLVSTRANDENUTVECKLING ABRörelseintäkter 394 mnkrTillgångar 4 428 mnkrResultat 56 mnkr2 dotterbolagGÖTEBORGSSPÅRVÄGAR ABRörelseintäkter 1 523 mnkrTillgångar 755 mnkrResultat 19 mnkr3 dotterbolagRENOVA ABRörelseintäkter 1 283 mnkrTillgångar 2 107 mnkrResultat 13 mnkr3 dotterbolagKOMMUNLEASING IGÖTEBORG ABRörelseintäkter 435 mnkrTillgångar 2 693 mnkrResultat –121 mnkrGÖTEBORGS GATU ABRörelseintäkter 217 mnkrTillgångar 388 mnkrResultat 11 mnkrGRYAAB ABRörelseintäkter 297 mnkrTillgångar 1 420 mnkrResultat 0 mnkrGÖTEBORG & COKOMMUNINTRESSENT ABRörelseintäkter 197 mnkrTillgångar 78 mnkrResultat –1 mnkr1 dotterbolagFÖRSÄKRINGS ABGÖTA LEJONRörelseintäkter 100 mnkrTillgångar 219 mnkrResultat 14 mnkr1 dotterbolagGOT EVENT ABRörelseintäkter 199 mnkrTillgångar 164 mnkrResultat –101 mnkr1 dotterbolagBUSINESS REGIONGÖTEBORG ABRörelseintäkter 115 mnkrTillgångar 93 mnkrResultat –24 mnkrGÖTEBORGS STADSUPPHANDLINGS ABRörelseintäkter 44 mnkrTillgångar 30 mnkrResultat 3 mnkrGÖTEBORGSREGIO­NENS FRITIDSHAMNARABRörelseintäkter 49 mnkrTillgångar 109 mnkrResultat 0 mnkrGÖTEBORGSSTADSTEATER ABRörelseintäkter 61 mnkrTillgångar 59 mnkrResultat –68 mnkrBOPLATS GÖTEBORGABRörelseintäkter 15 mnkrTillgångar 10 mnkrResultat 0 mnkrSAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER91

»RESULTATRÄKNING – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGResultaträkning – sammanställd redovisningBelopp i mnkr 2010 2011 2012Verksamhetens intäkter not 19 24 297 24 427 22 677Verksamhetens kostnader not 20, 32 –40 721 –41 388 –40 286Jämförelsestörande poster not 21 –1 250 –871 73Avskrivningar och nedskrivningar not 22 –3 550 –3 697 –3 651Verksamhetens nettokostnader –21 224 –21 529 –21 187Skatteintäkter not 5 19 888 20 437 20 814Kommunalekonomisk utjämning m m not 5 3 239 3 529 3 113Finansiella intäkter not 24 333 537 597Finansiella kostnader not 24 –1 307 –2 076 –1 844Jämförelsestörande finansiella poster not 23 — — 1 309Resultat före extraordinära poster 929 898 2 802Aktuell och uppskjuten skatt –273 –136 130Minoritetsandel –18 –10 2Årets resultat 638 752 2 93492SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»BALANSRÄKNING – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGBalansräkning – sammanställd redovisningBelopp i mnkr 2010 2011 2012TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar not 22 645 611 537Materiella anläggningstillgångar not 22 65 358 67 287 70 009Finansiella anläggningstillgångar not 25 633 582 484Summa anläggningstillgångar 66 636 68 480 71 030OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 381 458 475Kortfristiga fordringar not 26 5 195 5 474 5 579Kortfristiga placeringar 198 190 182Kassa och bank 1 042 693 830Summa omsättningstillgångar 6 816 6 815 7 066SUMMA TILLGÅNGAR 73 452 75 295 78 096EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 27 18 517 19 273 22 167varav årets resultat 638 752 2 934MINORITETSINTRESSE 275 239 265AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förpliktelser not 28 2 649 2 947 3 117Uppskjuten skatteskuld 3 295 3 351 3 017Övriga avsättningar not 29 2 282 2 925 2 208Summa avsättningar 8 226 9 223 8 342SKULDERLångfristiga skulder not 30 27 989 31 777 31 677Kortfristiga skulder not 31 18 445 14 783 15 645Summa skulder 46 434 46 560 47 322Eget kapital, avsättningar och skulder 73 452 75 295 78 096Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser not 33 13 740 12 870 9 250Soliditet 26 % 26 % 29 %SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER93

»KASSAFLÖDESRAPPORT – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKassaflödesrapport – sammanställd redovisningBelopp i mnkr 2010 2011 2012DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat efter finansiella poster 929 898 2 802Återföring av- och nedskrivningar 3 550 3 697 3 651Betald aktuell skatt –162 –141 –125Justering för ej likvidpåverkande poster 1 565 960 –532Summa likvida medel från verksamheten 5 882 5 414 5 796NETTOINVESTERINGARImmateriella anläggningstillgångar –158 –79 –43Materiella anläggningstillgångar –5 035 –5 513 –6 354Aktier och andelar 10 0 25Summa nettoinvesteringar –5 183 –5 592 –6 372FINANSIERINGÖkning (–) / minskning (+) långfristiga fordringar –83 51 73Ökning (+) / minskning (–) långfristiga skulder –4 341 3 788 –100Summa finansiering –4 424 3 839 –27FÖRÄNDRING AV KAPITALBINDNINGÖkning (–) / minskning (+) förråd och lager –35 –77 –17Ökning (–) / minskning (+) kortfristiga fordringar –313 –271 –105Ökning (+) / minskning (–) kortfristiga skulder 3 238 –3 662 862Summa förändring av kapitalbindning 2 890 –4 010 740Förändring kassa och bank (likvida medel) –835 –349 137Specifikation till Kassaflödesanalys, mnkr 2010 2011 2012Ej likvidpåverkande posterFörändring pensionsavsättningar m m 36 298 170Förändring övriga avsättningar 1 528 643 –717Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 1 19 15Summa ej likvidpåverkande poster 1 565 960 –53294SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»NOTER – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGNoter – sammanställd redovisning19. Verksamhetens intäktermnkr 2011 2012Avgifter 8 091 7 563Hyror och arrenden 6 948 7 386Bidrag 2 202 1 818Övriga intäkter 7 186 5 910Summa verksamhetens intäkter 24 427 22 67720. Verksamhetens kostnadermnkr 2011 2012Ekonomiskt bistånd –1 182 –1 168Personalkostnader –19 489 –20 034Lokalkostnader –1 006 –930Övriga verksamhetskostnader –19 711 –18 15421. Jämförelsestörande postermnkr 2011 2012Upplösning avsättning och återbetalninginfrastruktur — 92Återbetalning AFA Fora — 381Avsättning utvecklingsfond — –400Västsvenska paketet –471 —Hamnbanan –250 —Förändrad diskonteringsränta –150 —Summa jämförelsestörande poster –871 73Summa verksamhetens kostnader –41 388 –40 28622. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventariermnkrGoodwillÖvrimmateriellatillgångarByggnadero markPågåendenyanläggningarMaskinero tekniskaanläggningarÖvrigainventarierSummaAnskaffningsvärde 538 830 70 057 3 074 21 550 9 655 105 704Ackumulerade uppskrivningar — — 3 763 — 4 — 3 767Ackumulerade avskrivningar –336 –363 –24 250 –2 –9 755 –5 029 –39 736Ackumulerade nedskrivningar –54 –4 –1 298 — –258 –224 –1 837Ingående bokfört värde 148 463 48 272 3 072 11 541 4 402 67 898Årets investeringar 4 124 1 287 3 618 146 1 770 6 948Årets försäljningar/utrangeringar — –85 –164 –1 –229 –133 –613Årets avskrivningar –27 –91 –1 986 — –805 –737 –3 645Årets återförda nedskrivningar — — 30 — — 40 70Årets nedskrivningar — — –23 — –53 — –76Omklassificeringar/överföringar — 1 2 558 –3 243 806 –157 –36Utgående bokfört värde 125 412 49 974 3 445 11 405 5 185 70 546SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER95

»NOTER – SAMMANSTÄLLD REDOVISNING23. Jämförelsestörande finansiella poster 26. Kortfristiga fordringarmnkr 2011 2012Försäljning av bolag i Göteborg PortOperation AB— 1 309Summa jämförelsestörande finansiellaposter — 1 309mnkr 2011 2012Kundfordringar 1 444 1 525Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 2 750 2 608Fordringar hos staten 637 759Övriga fordringar 643 687Summa kortfristiga fordringar 5 474 5 57924. Finansiella intäkter och kostnadermnkr 2011 2012Finansiella intäkterRänteintäkter 491 535Resultat från aktier och andelar 15 37Övriga finansiella intäkter 31 25Summa finansiella intäkter 537 597Finansiella kostnaderRäntekostnader –1 945 –1 844Resultat från aktier och andelar –41 0Övriga finansiella kostnader –90 0Summa finansiella kostnader –2 076 –1 844Summa finansnetto –1 539 –1 24725. Finansiella anläggningstillgångarmnkr 2011 2012Aktier och andelar 189 164Uppskjuten skattefordran 5 3Övriga långfristiga fordringar 388 317Summa finansiella anläggningstillgångar 582 48427. Eget kapitalmnkr 2011 2012Ingående eget resultat 18 517 19 273Övriga justeringar * 4 –40Årets resultat 752 2 934Utgående eget kapital 19 273 22 167* Övriga justeringar avser förändring i skattesatsen från 26,3procent till 22 procent (51 mnkr) och rättelse av ingående balans(–91 mnkr).28. Pensionermnkr 2011 2012KoncernFörmånsbestämd ålderspension 2 883 3 069Avtalspension, visstidspension m m 64 48Summa pensioner 2 947 3 117Avsättningens förändring över åretVid årets början 2 649 2 947Tillkommande avsättningar 409 281Ianspråktagna belopp –121 –102Omklassificering m m 10 –9Summa pensioner 2 947 3 117Aktier och andelarIntressebolagBokförtvärdeBokförtvärdeLerum Fjärrvärme AB 48 48FordonsGas Sverige AB 40 41Övriga bolag 44 32Summa intressebolag 132 121Övriga bolagVästtrafik AB 31 0Lerum Energi AB 23 23Kommuninvest ekonomisk förening 0 17Övriga bolag 3 3Summa övriga bolag 57 43Summa aktier och andelar 189 16496SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»NOTER – SAMMANSTÄLLD REDOVISNING29. Övriga avsättningarmnkr 2011 2012KoncernVästsvenska paketet 1 720 1 117Vägverket kollektivtrafik 96 28Götaleden 2 2Återställande av deponier (Kretslopp) 38 36Avsättning framtida åtaganden(Älvstranden)150 114Försäljning Västra Eriksberg (Älvstranden) 81 85Återställning mudderdeponi 25 28Nedskrivning av projekt (Higab) 123 31Återställande deponier (Renova) 39 23Åtagande i koncessionsavtal (GbgHamn)51 2Ny hamninfart till ytterhamnar (Gbg Hamn) 65 0Försäkr tekn. avsättning (Gbg Hamn) 3 22Förlustkontrakt (Gbg Spårvägar) 50 16Avsättning för omstrukturering(Gbg Spårvägar och Göteborg Energi)67 31Avsättning för omstrukturering (Gatub) 9 3Garantiåtaganden 78 78Avsättning Hamnbanan 250 121Framtida miljöåtgärder 29 41Avsättning utvecklingsfond (kommun) — 400Övrigt 49 30Summa övriga avsättningar 2 925 2 208Avsättningars förändring under åretVid årets början 2 282 2 925Tillkommande avsättningar 918 541Ianspråktagna belopp –54 –1 059Återförda ej utnyttjade belopp/omklass –2 –98Upplösning –99 –9Omklassificering m m –120 –92Summa övriga avsättningar 2 925 2 20830. Långfristiga skuldermnkr 2011 2012Skulder till banker, kreditinstitut m fl 31 589 31 540Checkräkning 186 134Övriga långfristiga skulder 2 3Summa långfristiga skulder 31 777 31 67731. Kortfristiga skuldermnkr 2011 2012Skulder till banker, kreditinstitut m fl 5 324 5 960Leverantörskulder 2 819 2 931Personalens skatter 254 272Skulder till staten 70 71Övriga kortfristiga skulder 571 582Upplupna kostnader/förutbetaldaintäkter 5 745 5 829Summa kortfristiga skulder 14 783 15 64532. Leasingkostnadermnkr 2011 2012Årets betalda leasingavgifter 186 175Avtalade framtida leasingavgifterFörfallotidpunkt inom ett år 157 113Förfallotid två till fem år 249 227Förfallotid senare än fem år 72 4233. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelsermnkr 2011 2012BorgensförbindelserSmåhus – statliga bostadslån 8 7Stiftelser 606 604Föreningar 186 184Övrigt 34 37Summa borgensförbindelser 834 832PensionsförpliktelserPensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 914 4 718Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer 4 177 4 422Pensionsförpliktelser livränta 446 431Summa pensionsförpliktelser PA-KL 9 537 9 571Pensionsförpliktelser chefsavtal 38 34Pensionsförpliktelser övrigt 23 11Garantiåtaganden FPG/PRI 7 7Summa totala pensionsförpliktelser 9 605 9 623Särskild löneskatt 2 281 2 285Summa pensionsförpliktelseroch särskild löneskatt 11 886 11 908Övriga ansvarsförbindelser * 662 528Ställda säkerheter 12 870 9 250* Göteborg Energi AB har bankgarantier på betydande belopp.SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER97

»INTERNA MELLANHAVANDEN OCH UPPDRAGSFÖRETAGInterna mellanhavandenoch uppdragsföretagI koncernen Göteborgs Stad ingår kommunen, de kommunalabolagen samt kommunalförbunden. Ett stortantal transaktioner sker mellan de olika enheterna inomkoncernen Göteborgs Stad, nedan/ovan stående tabellger en bild av dessa transaktioner.Inom koncernen Göteborgs Stad sker en omfattande internförsäljningfrån Göteborg Energikoncernen till övrigaenheter inom Göteborgs Stad avseende fjärrvärme och el.Även Kretsloppskontoret har en omfattande internförsäljningtill andra enheter. Enligt beslut i Kommunfullmäktigeska kommunens investeringar i lös egendom finansierasgenom leasing, med det kommunala bolaget Kommunleasingi Göteborg AB som leasegivare. Detta innebär ettstort antal transaktioner med övriga bolag, nämnder ochkommunalförbund.Den största delen av lånen utgörs av mellanhavandengentemot Enheten för Finans, som utgör internbanksfunktioneninom Göteborgs kommun. Enheten för Finans harborgensåtaganden mot stadens bolag. Borgen tecknas avkommunen dels för lån och dels för vissa pensionsförpliktelser.FörsäljningRäntormnkr Bolag KommunKommunalförbundSummamnkr Bolag KommunKommunalförbundSummaSäljareBolag 2 662 16 2 678Kommun 524 15 539Kommunalförbund6 307 313Summa 530 2 969 31 3 530SäljareBolag 132 132Kommun 856 856Kommunalförbund7 7Summa 856 139 995UtlåningBorgenmnkr Bolag KommunKommunalförbundSummamnkr Bolag KommunKommunalförbundSummaSäljareBolag 2 859 2 859Kommun 21 399 21 399Kommunalförbund375 375Summa 21 399 3 234 24 633SäljareBolagKommun 1 096 132 1 228KommunalförbundSumma 1 228 1 228Koncernbidrag och aktieägartillskott som GKF AB erhållit/lämnat år 2012Bolag (mnkr)Lämnat aktieägartillskottErhållit koncernbidragfrånLämnat koncernbidragtillGöteborg Energi AB 221Göteborg Port Holding AB 20 125Higab AB 59 101Liseberg AB 38 58Göteborgs Stads Upphandlings AB 3Göteborgs Spårvägar AB 12 16Got Event AB 129Business Region Göteborg AB 33Göteborgs Stadsteater AB 92Kommunleasing i Göteborg AB 204Summa 129 524 45898SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»ANALYS AV STÖRRE KONCERNER OCH BOLAGAnalys av större koncerner och bolagGöteborgs kommun innehar ett antal hel- och delägda koncerner ochbolag. Rörelseintäkterna för dessa uppgick till 18,2 miljarder (19,4).De största koncernerna är Förvaltnings AB Framtiden som bestårav de allmännyttiga bostadsföretagen samt Göteborgs KommunalaFörvaltnings AB med bland annat Göteborg Energi AB, GöteborgsSpårvägar AB och Göteborg Port Holding AB. Resultatet efter finansiellaposter för kommunens koncerner och bolag uppgick till 2 185 mnkr (506)och de sammantagna investeringarna uppgick till 4,6 miljarder (4,5).Belopp som redovisas inom parentes avser förra åretsutfall.ÅRETS RESULTAT OCH VERKSAMHETUNDER 2012GKF-koncernenGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB är sedan 1996moderbolag i en av Göteborgs kommun helägd koncern,GKF koncernen. I koncernen ingår 16 direktägdadotterbolag samt tre vilande dotterbolag. De störstabolagen i koncernen är Göteborg Energi AB, GöteborgsHamn AB, Göteborgs Spårvägar AB, Higab AB samtLiseberg AB. Koncernens huvudsyfte är skapa finansiellsamordning mellan de i koncernen ingående bolagen.Koncernen redovisade rörelseintäkter på 11 505 mnkr(12 838) och ett resultat efter finansiella poster på 1 909mnkr (238). Det kraftigt förbättrade resultatet för koncernenär till stor del beroende på den realisationsvinstsom uppstod vid försäljningen av Skandia ContainerTerminal AB. Koncernens soliditet uppgick till 24,3procent (18,6).Göteborg Energi AB *Göteborg Energi AB är moderbolag i en koncern medprodukter inom elhandel, elnät, fjärrvärme, kyla, gas,gasnät, energitjänster, förnyelsebar el samt data- ochtelekommunikation. Koncernens resultat efter finansiellaposter uppgick till 512 mnkr (438). Resultatet för 2012ökade med 74 mnkr i förhållande till föregående år.Detta främst beroende på att koncernens kostnadsmassahar minskat. Tillgängligheten i produktionsanläggningarnavar normal med undantag för flera av biogasanläggningarna.Elproduktionen i Rya kraftvärmeverkminskade som en följd av låga elpriser. Koncernensnettoomsättning uppgick till 6 956 mnkr (7 412), varavcirka 40 procent avser fjärrvärme och 40 procent avserelhandel.Koncernen genomför och planerar stora investeringarinom biogas och vindkraft för omställning till förnyelsebarenergiproduktion. Under året har tre nya biogasanläggningarinvigts samtidigt som GoBiGas-projektetfortlöper med planerad invigning under 2013. Under2012 genomfördes en omfattande organisationsförändringinom koncernen. Den 1 september trädde den nyaorganisationen i kraft.Göteborg Port Holding ABKommunfullmäktige beslutade under 2009 om en nystruktur för hamnverksamheten genom en uppdelningav verksamheten i en hamnmyndighet och en terminalverksamhet.En ny bolagsstruktur etablerades under2010 med moderbolaget Göteborg Port Holding ABsom ägare till Göteborgs Hamn AB och Göteborg PortOperation AB. Terminalverksamheten har därefter bedrivitsi tre separata bolag under Göteborg Port OperationAB.Göteborgs Hamn AB *Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till221 mnkr (85) och rörelseintäkterna uppgick till 652mnkr (683). Genom omstruktureringen har GöteborgsHamn AB fått en delvis förändrad roll, delar i det nyauppdraget är att svara på krav på en väl fungerandeinfrastruktur, marknadsföra Göteborgs hamn som ettviktigt godsnav i norra Europa samt fullgöra rollen somhamnmyndighet. Det förbättrade resultatet i förhållandetill föregående år beror till största delen på attårets resultat påverkas positivt av realisationsvinstervid försäljning av anläggningstillgångar samt att detföregående år gjordes en avsättning för medfinansieringav hamnbanan på 85 mnkr.*Göteborg Energi ABs och Göteborgs Hamn ABs årsredovisningar ärupprättade med tillämpning av RR29 i koncernredovisningen. Därförförekommer avvikelser mot värden i sammanställd redovisning.Göteborg Port Operation ABResultatet inom Port Operationkoncernen uppgick till1 339 mnkr (65) och rörelseintäkterna uppgick till 157mnkr (1 349). De stora förändringarna beror på att under2012 slutfördes försäljningen av Skandia ContainerSAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER99

»ANALYS AV STÖRRE KONCERNER OCH BOLAGTerminal AB och Älvsborg Ro/ro AB vilket innebär attterminalverksamheten nu bedrivs av externa operatörerinom ramen för långsiktiga koncessionsavtal. Affärernamedförde en realisationsvinst på cirka 1 300 mnkr.Göteborgs Spårvägar ABRörelseintäkterna under året ökade något och uppgicktill 1 523 mnkr (1 474). Koncernen redovisade ett resultatefter finansiella poster på 29 mnkr (2). Koncernensdotterbolag GS Buss AB redovisade ett resultat på –31mnkr (–58). Under 2012 har Västtrafik genomfört enupphandling avseende bussverksamhet på Hisingen.GS Buss AB tilldelades ingen trafik. Bolaget bedrivernu trafik i Centrum, vilken omfattar cirka 50 bussarsamt på Hisingen, vilken kommer att avslutas under2013. För busstrafiken i Centrum har bolaget under åretinvesterat i nya bussar. Dotterbolaget GS Spårvagn ABbedriver sin verksamhet på uppdrag av VGR i enlighetmed ett avtal. Bolaget redovisade ett resultat på 16 mnkr(34). Resultatet för GS Trafikantservice AB uppgick till7 mnkr (17). Flera av bolagets verksamheter har varitföremål för upphandling under året. Bolaget har vunnitvissa och förlorat andra, bland annat biljettkontrollen.Higab ABKoncernen redovisade rörelseintäkter om 682 mnkr(650). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 111mnkr (–21). Det förbättrade resultatet beror till störstadelen på ökade hyresintäkter, reavinster i fastighetsaffärersamt att koncernen har under föregående år gjordeen avsättning på 123 mnkr avseende framtida nedskrivningsbehovi Stora Saluhallen. Koncernen ansvarar förflera stora ombyggnads- och nybyggnadsprojekt blandannat om- och tillbyggnad av Stadsbiblioteket ochRådhuset samt nybyggnad av bad- och isanläggningen iAngered. Under året har koncernen färdigställt ett antalprojekt bland annat ombyggnaderna av Stora Saluhallenoch Ullevi.Liseberg ABKoncernens rörelseintäkter ökade något under året till974 mnkr (963). Resultat efter finansiella poster uppgicktill 74 mnkr (78). Försäsongen i nöjesparken utveckladessämre än förgående år på grund av dåligt väder, menen stark avslutning på säsongen gjorde att besökstappetnästan kunde tas igen. Årets Jul på Liseberg hadefler besökare än förra året, närmare 500 000. Totalt setthade parken 2,8 miljoner besökare under 2012, vilketär en minskning med 3 procent jämfört med föregåendeår. Hotell- och restaurangverksamheten visade godaresultat under 2012. Under året har flera av boendeanläggningarnarenoverats.Under året har bolaget visat god orderingång och lägrerörelsekostnader. Resultat efter finansiella poster uppgicktill 13 mnkr (24). I resultatet ingår en ökad kostnadför pensioner i bolaget om 7 mnkr.Kommunleasing i Göteborg AB (KLAB)Bolagets rörelseintäkter ökade till 435 mnkr (379). Resultatetefter finansiella poster uppgick till 9 mnkr (–63).Av de 403 bussar som KLAB förvärvade från GöteborgsSpårvägar AB 2009 återstår 143 bussar som trafikerarHisingen. Dessa kommer att avvecklas under 2013.Förvaltnings AB FramtidenRörelseintäkterna i koncernen ökade med 5,3 procenttill 5 498 mnkr. Bolaget är moderbolag för de allmännyttigabostadsföretagen. Totalt förvaltar koncernendrygt 70 000 lägenheter. Resultat efter finansiella posteruppgick till 197 mnkr (118). Resultatet har påverkatspositivt av återförda nedskrivningar samt minskadefastighetskostnader till följd av minskade kostnader förvinterhållning och bevakning. Kostnaderna för planeratunderhåll uppgick till 776 mnkr (719) och för utökatunderhåll uppgick kostnaderna till 392 mnkr (376).Totalt har koncernen levererat 339 nya hyresrätter och76 bostäder med äganderätt under 2012.Renova ABKoncernens rörelseintäkter ökade med 2 procent till1 283 mnkr (1 263). Resultat efter finansiella posteruppgick till 12 mnkr (18). Resultatet har påverkats positivtav en återbetalning av för högt inbetalda premiertill Fora, + 7,7 mnkr samt en retroaktiv elintäkt från DinEl på 2,3 mnkr. Moderbolaget, Renova AB visar ettresultat före skatt som är 3 mnkr bättre än budget. Verksamhetsåretpräglades av ett första halvår med positivaavvikelser både vad det gäller intäkter och kostnader.Även inkomna mängder ökade i motsvarande mån.För andra halvåret var utvecklingen sämre och bolagetmärkte av den vikande konjunkturen med minskadeinkomna mängder. Sävenäsanläggningen har fungeratväl under året och har slagit produktionsrekord när detgäller producerad energiÄlvstranden Utveckling ABResultatet för koncernen efter finansiella poster uppgicktill 85 mnkr (142). Det lägre resultatet jämfört med2011 beror främst på lägre realisationsresultat för såldafastigheter. Hyresintäkterna uppgick till 378 mnkr ochhar ökat med 18 mnkr, ökningen beror till största delpå ökad uthyrning av Lindholmen Science Park. Underåret har tidigare nedskrivna anläggningar reverseratsmed 109 mnkr.Göteborgs Gatu ABBolaget består av affärsområde Teknisk Service. Bolagetredovisade rörelseintäkter om 217 mnkr (259). Minskningenhänger främst samman med verksamhetsöverlåtelsernaav affärsområdena Parkering och Entreprenad.100SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»ANALYS AV STÖRRE KONCERNER OCH BOLAGResultat efter finansiella poster i bolagmnkrBokslut Bokslut Bokslut2010 2011 2012Förvaltnings AB Framtiden 118 118 197Göteborg Energi AB 819 438 512Älvstranden Utveckling AB 71 142 85Kommunleasing i Göteborg AB –73 –63 9Renova AB 31 18 12Higab AB –75 –21 111Göteborgs Hamn AB 144 85 221Liseberg AB 65 78 74Gryaab AB –4 –15 –15Göteborgs Gatu AB 22 24 13Göteborg Port Holding AB 259 –32 1 263GREFAB 4 –1 –5Göteborgs Spårvägar AB –47 2 29Got Event AB –101 –128 –138Göteborgs Stadsteater AB –90 –91 –93Försäkrings AB Göta Lejon 3 8 19Göteborg & Co AB 1 4 –3BRG AB –46 –37 –33Göteborgs Upphandlings AB 5 5 3Boplats i Göteborg AB 0 0 0INVESTERINGAR UNDER 2012Förvaltnings AB FramtidenInvesteringsutgifterna för 2012 uppgick till 1 221 mnkr(1 806). Av den totala investeringsutgiften utgjorde498 mnkr (544) nyproduktion, 603 mnkr (592) avsågombyggnation och reinvestering samt 120 mnkr (670)avsåg förvärv och övriga investeringar. Det enskiltstörsta projektet utgörs av Kv Venus som beräknasklart kvartal 1 2013 och total prognos för detta projektuppgår till 885 mnkr. Övriga större projekt som pågåralternativt färdigställts under året utgörs bland annat avRiksdalersgatan, Dockhuset samt Lövgärdet etapp II.Göteborg Energi ABÅrets investeringsutgift uppgick till 1 470 mnkr (1 355)varav 1 266 mnkr (1 125) utgjordes av nyinvesteringaroch 202 mnkr (230) utgjordes av reinvesteringar.Byggnationen av GoBiGas etapp I fortskrider. Aktuellprognos för projektet uppgår till 1 255 mnkr ochdet ackumulerade utfallet till och med 31 decemberuppgår till 526 mnkr. Projektet har erhållit bidrag frånEnergimyndigheten samt av E.ON. Investeringar skerdessutom bland annat i kraftvärmeverk Marjarp IImed bedömd total projektutgift på 135 mnkr, om- ochtillbyggnad av huvudkontor med total bedömd utgift334 mnkr, biogasanläggning i Skövde total bedömd utgift112 mnkr samt vindkraftverk Arendal med planeratfärdigställande 2015.Higab ABHigabs investeringsutgift för året uppgick till 416 mnkrvilket är en ökning jämfört med föregående år. Föregåendeårs utgift uppgick till 202 mnkr. Under 2012slutfördes den andra etappen av Saluhallens upprustning.Större projekt som pågår och beräknas färdigställda2013 och 2014 utgörs av bad- och isanläggningeni Angered med beräknad projektutgift på 370 mnkr,ombyggnad av Rådhuset med en uppskattad totalprojektutgift på 120 mnkr samt om- och tillbyggnadav Stadsbiblioteket vilket beräknas klart 2014. Prognosför totala utgifter avseende Stadsbiblioteket uppgår till240 mnkr.Älvstranden Utveckling ABÄlvstranden Utveckling ABs investeringsutgift 2012uppgick till 138 mnkr (98). Bolaget driver ett flertal projektsom avser försäljningsåtaganden gjorda i sambandmed marköverlåtelser. Som ett exempel kan nämnas anläggandetav infrastruktur i Västra Eriksberg, ett projektsom pågått sedan 2005 och som beräknas bli färdigställtunder första delen av 2019. Den aktuella prognosen förhela projektet är 404 mnkr och upparbetat utfall uppgårtill 316 mnkr. Andra stora projekt utgörs av infrastrukturKvillebäcken där ackumulerat utfall uppgår till27 mnkr och prognosen för hela projektet uppgår till66 mnkr, ny Saluhall på Kvillebäcken med en prognospå 47 mnkr, samt infrastruktur Inre Sannegården därdet ackumulerade utfallet uppgår till 59 mnkr och helaprojektutgiften uppskattas till 79 mnkr. Under året harfärdigställande skett av Lindholmen Science Park samtparkeringshus på Lindholmen. De totala projektutgifternai de sistnämnda projekten bedöms till 117 mnkrrespektive 82 mnkr.Gryaab ABBolagets investeringar 2012 uppgick till 37 mnkrjämfört med 60 mnkr föregående år. Större projekt sombedrivits under året utgörs av investering i slamsilo vilketbland annat ska minska läckage av metan. Projektetstotala budget uppgår till 50 mnkr och vid årsskiftethade 15 mnkr upparbetats. Beslut har tagits och projekthar startats avseende nödkraft vid eventuell uteblivenelkraftförsörjning av vattenpumpar. Detta projekt haren total prognos på 25 mnkr och per den 31 december2012 har 20 mnkr upparbetats. Planer för kommandeår innefattar till exempel ny kompostanläggning och åtgärderför framtida reningsprocesser vilka är nödvändigaför att uppfylla framtida krav avseende kväverening samtutbyggnad av driftslokaler.SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER101

»ANALYS AV STÖRRE KONCERNER OCH BOLAGGöteborgs Hamn ABBolagets investeringar 2012 uppgick till 165 mnkr (269).Bland större projekt som bedrivits under året innefattasnybyggnation av kaj containerterminal. Detta projektberäknas färdigställt 2015 och prognosen för projektetuppgår till 386 mnkr. Per den 31 december 2012 uppgårdet ackumulerade utfallet till 48 mnkr. Under året harbland annat investerats i lastarmar, Skarvikshamnen.Den totala utgiften i detta projekt har uppgått till82 mnkr. Investeringsplanen för kommande år omfattarbland annat byggnation av LNG-terminal, järnvägsanslutningbilterminal samt fortsatt uppgradering avcontainerterminal.Kommunleasing ABInvesteringar i bolaget utgörs av investeringar i leasingtillgångar.Dessa tillgångar uthyrs till verksamheter iGöteborgs Stad. Under 2012 har tillgångarna beståttfrämst av spårvagnar, datorutrustning, bussar och övrigatyper av fordon.Totala investeringar i bolagmnkrBokslut2011Budgethelår Bokslut2012 2012Förvaltnings AB Framtiden 1 806 1 349 1 221Göteborg Energi AB 1 355 1 750 1 470Älvstranden Utveckling AB 98 176 138Kommunleasing i Göteborg AB 448 438 564Renova AB 115 258 109Higab AB 202 360 416Göteborgs Hamn AB 269 96 128Liseberg AB 71 129 136Gryaab AB 60 112 37Göteborgs Gatu AB 88 73 76Göteborg Port Holding AB 33 0 0GREFAB 16 16 15Göteborgs Spårvägar AB 14 191 215Got Event AB 18 9 14Göteborgs Stadsteater AB 4 11 5Försäkrings AB Göta Lejon 8 5 1Göteborg & Co AB 0 0 2BRG AB 0 1 0Göteborgs Upphandlings AB 0 0 1Boplats i Göteborg AB 0 0 4Elimineringar –134 0 –15Totalt 4 471 4 845 4 612102SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER

»KONCERNER I BOLAG OCH SIFFRORKoncerner och bolag i siffrormnkrRörelseintäkterResultatefter finposterÅrets BalansresultatomslutningEgetkapitalSoliditetÅretsinvesteringarFörvaltnings AB Framtiden 5 499 197 328 27 068 8 511 31 1 221Göteborg Energi AB 7 294 512 638 14 852 4 976 34 1 545Göteborgs Spårvägar AB 1 523 29 19 755 383 51 215Göteborg Port Holding AB(Göteborgs Hamn AB)764 1 523 1 443 4 231 1 686 40 128Renova AB 1 283 12 13 2 107 385 18 109Liseberg AB 974 74 62 1 082 715 66 136Higab AB 682 111 70 4 618 541 12 416Göteborgs Gatu AB 217 13 11 388 102 26 76Älvstranden Utveckling AB 394 85 56 4 428 511 12 138Kommunleasing i Göteborg AB 435 9 –121 2 693 33 26 564Gryaab AB 297 –15 0 1 420 9 6 37Göteborg & Co Kommunintressent AB 197 –3 –1 78 10 13 2Got Event AB 199 –138 –101 164 29 18 14BRG Business Region Göteborg AB 115 –33 –24 93 52 56 0Försäkrings AB Göta Lejon 100 19 14 219 86 39 1Göteborgs Stadsteater AB 61 –93 –68 59 20 48 5Göteborgsregionens FritidshamnarAB (GREFAB)49 –5 0 109 12 12 15Göteborgs Stads Upphandlings AB 44 3 3 30 17 60 1Boplats Göteborg AB 15 0 0 10 3 40 4Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB, GKF AB0 1 441 1 334 5 896 3 128 53 0GKF- koncernen, Vilande bolag 0 0 0 5 5 100 0SAMMANSTÄLLD REDOVISNING | FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER103

Revisionsberättelse 2012Revisionsberättelsen lämnas separat till kommunfullmäktige.Den kommer att infogas i den tryckta varianten.104

105

Anteckningar–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––106

Snabbfakta2010 2011 2012Folkmängd 31/12Primärkommunal skattesats (%) 513 726 520 354 526 08921,55 21,55 21,12ÅRETS RESULTAT (mnkr)Kommunen 229 411 669Bolagen 442 366 2 301Sammanställd redovisning 638 752 2 934INVESTERINGAR (mnkr)Kommunen 1 360 1 438 2 102Sammanställd redovisning 5 623 5 876 6 948INTÄKTER (mnkr)Kommunen 30 900 32 542 32 403Sammanställd redovisning 47 757 48 930 47 201BALANSOMSLUTNING (mnkr)Kommunen 38 948 39 968 42 483Sammanställd redovisning 73 452 75 295 78 096SOLIDITET (%)Kommunen 19 19 19Sammanställd redovisning 26 26 29Koncernredovisningen benämns sammanställd redovisning i kommunsektornVid eventuella frågor om årsredovisningen, kontakta Stadsledningskontorets koncernredovisningsenhet 031- 368 02 17. www.goteborg.sePRODUKTION: NewsroomTRYCK: Elanders107

STADSLEDNINGSKONTORETKÖPMANSGATAN 20404 82 GÖTEBORGTEL 031-368 00 00

Bilaga 2Nämndernas och styrelsernasdirektkommunikation avstyrinformation till KS/KFUtdrag ur årsrapporter 2012

Denna rapport innehåller nämnders/styrelsers direktkommunikationmed KS/KF.Här återfinns nämndernas och styrelsernas egna sammanfattningar av det aktuella läget iform av förstasidan från varje nämnds/styrelses årsrapport 2012. De är i förekommandefall kompletterade med stadskansliets kommentarer. Vidare framgår här också nämndens/styrelsensbeslut i samband med behandling av rapporten.”Stadskansliets kommentar” används restriktivt och huvudsyftet med kommentaren äratt i förekommande fall framhålla nämnder/styrelser då⇒ agerande från nämnd/styrelse inte är i enlighet med fastställda riktlinjer för budgetochuppföljning⇒ annat särskilt skälObservera att det framgår av innehållsförteckningen vilka enheter som har kommenterats.Årsrapport 2012 2(76)

Innehållsförteckning1.1 SDN Angered .............................................................................................................. 51.2 SDN Askim-Frölunda-Högsbo ................................................................................... 71.3 SDN Centrum.............................................................................................................. 91.4 SDN Lundby ............................................................................................................. 111.5 SDN Majorna-Linné ................................................................................................. 121.6 SDN Norra Hisingen ................................................................................................. 141.7 SDN Västra Göteborg ............................................................................................... 161.8 SDN Västra Hisingen ................................................................................................ 181.9 SDN Örgryte-Härlanda ............................................................................................. 201.10 SDN Östra Göteborg ................................................................................................. 221.11 Arkivnämnden........................................................................................................... 231.12 Byggnadsnämnden .................................................................................................... 251.13 Fastighetsnämnden .................................................................................................... 261.14 Färdtjänstnämnden .................................................................................................... 281.15 Idrotts- och föreningsnämnden ................................................................................. 301.16 Intraservice ................................................................................................................ 311.17 Keillers park .............................................................................................................. 331.18 Kommunalförbundet för Fastigheten Stretered ......................................................... 341.19 Kommunledningen .................................................................................................... 351.20 Nämnden för konsument- och medborgarservice ..................................................... 361.21 Kretsloppsnämnden ................................................................................................... 371.22 Kulturnämnden ......................................................................................................... 381.23 Lokalnämnden........................................................................................................... 391.24 Miljö- och klimatnämnden ........................................................................................ 401.25 Nämnden för Göteborg Vatten .................................................................................. 411.26 Park- och naturnämnden ........................................................................................... 421.27 Revisorskollegiet....................................................................................................... 431.28 Trafiknämnden .......................................................................................................... 441.29 Trygg och vacker stad ............................................................................................... 461.30 Utbildningsnämnden ................................................................................................. 471.31 Valnämnden .............................................................................................................. 481.32 Vuxenutbildningsnämnden ....................................................................................... 491.33 Överförmyndarnämnden ........................................................................................... 501.34 Boplats Göteborg AB ................................................................................................ 511.35 BRG Business Region Göteborg AB ........................................................................ 521.36 Försäkrings AB Göta Lejon ...................................................................................... 531.37 Förvaltnings AB Framtiden ...................................................................................... 54Årsrapport 2012 3(76)

1.38 Göteborgs Spårvägar AB .......................................................................................... 561.39 Got Event AB ............................................................................................................ 571.40 GREFAB AB ............................................................................................................ 581.41 Gryaab AB ................................................................................................................ 591.42 Göteborg & Co .......................................................................................................... 611.43 Göteborg Energi AB ................................................................................................. 621.44 Göteborgs Gatu AB ................................................................................................... 641.45 Göteborgs Hamn AB ................................................................................................. 671.46 Göteborgs Stadsteater AB ......................................................................................... 681.47 Higab AB .................................................................................................................. 691.48 Kommunleasing i Göteborg AB ............................................................................... 701.49 Liseberg AB .............................................................................................................. 711.50 Renova AB ................................................................................................................ 721.51 Göteborgs stads Upphandlings AB ........................................................................... 741.52 Älvstranden Utveckling AB ...................................................................................... 751.53 Utveckling Nordost AB ............................................................................................ 76Årsrapport 2012 4(76)

1.1 SDN AngeredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förI Göteborgs Stad och i Angered råder bostadsbrist. I delar av Angered råder en akut situationmed trångboddhet, då det i tillräcklig omfattning saknas stora lägenheter. Stadsdelsförvaltningenförfogar inte över frågan om bostadsbyggnationen i staden. Processer som möjliggör ett ökatinflytande i bostadsplaneringen inom staden och regionen är inte fullt utvecklade. Stadsdelsförvaltningenhar därför små möjligheter att påverka befolkningens grundläggande behov av bostäder.I ett par av stadsdelens delområden har det, sedan i våras, noterats en ökad oro framförallt iungdomsgrupperna. Invånarna är tveksamma att röra sig i området i samma utsträckning somtidigare. Stadsdelen har försökt koncentrera sina förebyggande insatser mot dessa områden,polisen har ökat sin närvaro. Planering pågår inom stadsdelen för ett utökat trygghetsarbete.Andelen äldre ökar i Angered och därmed behovet av stöd och omsorg. Allt fler äldre väljeräldreboende i annan stadsdel vilket är positivt men ställer också krav på Angereds egna äldreboendenatt vara attraktiva och erbjuda en god omsorg. Attraktiviteten är mycket beroende avstandarden i fastigheterna vilken behöver höjas för att förbättra den fysiska boendemiljön. Denprocessen är kostsam och måste planeras över tid.MedarbetareDen stora omsättning av chefer och specialister som var en effekt av omorganisationen fortsatteunder våren för att sedan mattas av under hösten 2012. En hel del arbete återstår, då främst inomsektor Utbildning som gjort stora strukturella förändringar under året. Medarbetarenkätens resultatligger i nivå med övriga SDF och visar att vi har ett stort engagemang bland våra medarbetarei förvaltningen. Områden som vi måste prioritera är framför allt inom arbetsmiljö, hälsaoch fortsatt utveckling av ledarskapet. Arbetet med att införa heltidstjänster och verksamhetsanpassadescheman inom äldreomsorg och funktionshinder pågår. Samtliga medarbetare inomäldreomsorg har erbjudits heltidstjänst med möjlighet till deltid, inom funktionshinder kommersamliga att ha få erbjudanden under första kvartalet 2013. Andelen tid utförd av timanställda harminskat inom de områden där man arbetat med verksamhetsanpassade scheman och vi kan se attarbetssättet kommer att ge god effekt på måluppfyllelsen.EkonomiFör året redovisas ett positivt resultat på 10 954 tkr, varav positivt om 11 899 tkr på befolkningsramenoch negativt om 945 tkr på resursnämndsramen.Nettokostnaden ökade totalt med 4,3 procent jämfört med 2011.De verksamheter som har den högsta nettokostnadsutvecklingen är förskolan och funktionshinder.Nettokostnaden för 2012 ställt mot budget 2013 (inklusive nämndens beslut om att använda12 500 tkr av eget kapital) innebär ett utrymme att öka kostnaderna med 4,9 procent under2013.Det utgående egna kapitalet uppgick vid årets slut till 110 960 tkr (inklusive resursnämndsramen),det motsvarar 4,6 procent av kommunbidraget.VerksamhetUnder året beslutade stadsdelsnämnden om en ny skolorganisation i syfte att skapa en såvälekonomiskt som pedagogiskt hållbar struktur för verksamheten. Möjligheterna till likvärdighet,kontinuitet, systematisk planering och uppföljning har därmed ökat. Förskoleverksamheten harknutits till respektive spår. I Angereds förskoleverksamhet nås målet om full behovstäckningÅrsrapport 2012 5(76)

under alla månader 2012.Föreningslivet i Angered är brett, aktivt och spelar en stor roll för många av invånarna. Förvaltningenstödjer ideellt engagemang rörande integration, mångfald, social stödverksamhet, folkhälsa,jämställdhet och brottsförebyggande arbete.Många familjer lever med ekonomiska begränsningar vilket påverkar både deras möjligheter attdelta i föreningsaktiviteter. Även föreningslivet påverkas genom att medlemsavgifter måstehållas på relativt låg nivå. Därmed är det svårt för många föreningar att ha en långsiktigt stabilekonomisk situation. Föreningslivets förutsättningar ser olika ut i Göteborg!Beslut togs 2013-02-13Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 6(76)

1.2 SDN Askim-Frölunda-HögsboUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förBrukarenkäterna visar för året upp ett bra resultat. Inom bland annat äldreomsorgen har resultatenför staden belysts negativt i media; speciellt hemtjänsten. AFH utgör dock ett positivt undantagi det sammanhanget.Stadsdelen har medvetet drivit frågan kring organisationsutveckling med syfte att bättre levaupp till Stadens krav på en robust organisation med beredskap för de allt snabbare förändringar iomvärlden som påverkar våra förutsättningar att ge Göteborgaren en kvalitativ service.Stadsutvecklingsrådets arbete har intensifierats. Rådet engagerat sig i Pennygångsfrågan utifrånperspektivet "allas-möjlighet-till-bostad". Social resurs och Stenafastigheter bjudits in till diskussion.Ett positivt samarbete har skett med markexploatörer inom stadsdelen beträffande tidigamedborgardialoger kring kommande byggnationer.Under året startades som ett "utskott" på nämnden ett så kallat Demokratiråd. Syftet med dettaråd är huvudsakligen att utveckla former för en nära kontakt i dialog med invånarna i stadsdelen;allt i enlighet med stadens demokratiuppdrag.Beslut har fattas om start av Medborgarkontor på Frölunda Torg samt att en Stadsdelstidningskall utges. Medborgarkontoret kommer att inhysas i det nya resecentrumet på Frölunda torgoch är ett samarbete med Västra Göteborg.Stadsdelens organisation med tydlighet i rollfördelning mellan sektors- och områdeschefer harbidragit till en mycket hög ambitionsnivå när det samarbetet i staden för att möjliggöra Göteborgarnastillgång till likvärdig service med hög kvalitet.Dessutom medför detta en utveckling av effektivare och gemensamma processer i utförarleden istadens verksamheter.MedarbetareMedarbetar- och chefsenkäterna visade en uppgång 2012. Variationer mellan grupper finnssjälvklart att läsa. Blan annat finns tydliga signaler beträffande socialsekreterarnas arbetsmiljö.Lärargrupperna signalerar en tilltagande stress och att dokumentation mm upptar alltmer tid, tillförfång för tid med eleverna.Stadsdelen driver aktivt arbetet med möjlighet till heltid och att minska antalet timanställda.Beträffande stadens målsättning med lönepolitiken stämmer stadsdelens bild väl överens med depolitiska ambitionerna.EkonomiÅret slutade med ett överskott mot budget med 2 miljoner. Då hade cirka 11 miljoner av egetkapital tagits i anspråk.Stora underskott har genererats inom IFO. Speciellt köpt vård och boendeplatser har ökat kraftigt.Försörjningsstödet visar en fortsatt minskning i nettokostnadsutveckling.Inom äldreomsorgen ses en kraftig ökning av hemtjänsten. Bland annat som en följd av enoprognosticerad ökning av åldrarna 90+ i kombination med större andel kvarboende i hemmet.Även denna sektor redovisar underskott.Funktionshinder visar en ökad effektivisering i förhållande till produktionsvolym och redovisarett betydande överskott.Inom utbildning har förskolan inte förbrukat budget då efterfrågan inte motsvarat beräkningarna.Grundskolan däremot gick med motsvarande underskott, varför sektorn i stort sett följdebudget.Årsrapport 2012 7(76)

Inför 2013 har verksamheternas "överhäng" inneburit betydande krav på anpassning till budgetramen.En mycket tydlig ekonomistyrning kommer att krävas för att stå rustad inför 2014.VerksamhetBeträffande betygen ligger AFH mkt högt i staden. Trenden är positiv. Frölundaskolan visaruppgång, bl.a. som en följd av projektet Frölunda Future.Förskolan redovisade under året ingen kö och gruppstorleken minskades något. Dygnet-runtförskolastartades under året.Göteborgsmodellen har sitt starkaste säte i stadsdelen. I detta perspektiv har målet med valfrihetför äldre uppnåtts.Stadsdelen fick uppdrag av KF att inleda ett försök med intraprenad inom äldreomsorgen. Förberedelsearbetetär igång och start beräknas till senare delen av 2013, alternativt 2014.En tydligare styrning utifrån målen, bl.a. genom en stringentare beställningsprocess håller på attutvecklas. Stadsdelen har dessutom utvecklat en "ledarskola" med syfte att obligatoriskt kvalitetssäkracheferna i stadsdelen.Detta blir nödvändigt att göra för att möta de svårigheter inom välfärden vi ser framför oss.Omställningen avser stadsdelen finansiera med eget kapital för att inte försämra förutsättningarnaför verksamheten.Beslut togs 2013-02-12Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 8(76)

1.3 SDN CentrumUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förCentrum är arena för ett antal stora samhällsutvecklingsprojekt, såsom Västsvenska Paketet ochutbyggnad av centrala älvstaden. Detta påverkar och kommer att påverka stadsdelen på bådekort och lång sikt men konsekvenserna är svåra att överblicka.I syfte att öka dialogen med invånarna har nya metoder för medborgardialog prövats under året.Arbete har också påbörjats med en demokratiplan som omfattar flera åtgärder, däribland att görabarn delaktiga i hur vår stad planeras och byggs. Även arbete med trygghetsfrågor är angelägna,bland annat har trygghetsvandringar genomförts och det pågår samverkan i syfte att förbättratryggheten inom Avenyområdet.Full behovstäckning råder i förskolan, då förvaltningen har öppnat nio nya avdelningar. Andelenelever med godkända betyg i Centrums kommunala skolor ligger ungefär på samma nivåsom föregående år. Nästan hälften av alla centrumboende elever går i fristående skolor och totaltsett blev nästan 90 procent av de centrumboende eleverna behöriga till något gymnasieprogramvåren 2012.Ett stort intresse för Kulturskolan samt att den numer omfattar alla barn och unga mellan 6-19 århar inneburit att det idag finns en kö. Andelen barn och unga som deltar i någon av Kulturskolansaktiviteter är 20 procent vilket är högt jämfört med övriga staden.Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat och det är framförallt antalet långtidsberoende hushållmed försörjningsstöd som ökar i Centrum. Arbetet med att minska kostnaderna för försörjningsstödär prioriterat och målet är att få fler personer självförsörjande.Centrum har en välbesökt träffpunktsverksamhet för äldre och ett aktivt arbete med att öka andelenmän i verksamheten har genomförts under året. Vidare har en välbesökt och uppskattadKulturfestival och flera generationsövergripande aktiviteter genomförts. När det gäller produktionav äldreboende har Centrum lagt ned äldreboendeplatser för att komma i balans mellanbehov och utbud.MedarbetareAndelen chefer som är nya i Centrum är hög, även om chefsrörligheten har minskat under 2012jämfört med 2011. Det är viktigt att skapa förutsättningar för cheferna att utöva sitt ledarskapgenom utvecklingsinsatser och stöd som underlättar i vardagen. Det finns även behov av attskapa en gemensam plattform vad gäller roller, uppdrag, värderingar mm. Detta arbete har påbörjatsunder 2012 och kommer att fortsätta under 2013.Förvaltningen har inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Förutsättningarna ärförhållandevis goda vad gäller att rekrytera nya medarbetare men svårigheter finns det gällerrekrytering av förskollärare och sjuksköterskor.Som ett led i att erbjuda alla anställda heltidsanställning och minska andelen arbetad tid somutförs av timavlönade är bemanningsoptimering ett verktyg. Att bygga en organisation där tryggaanställningar är grunden skapar också kvalitet för brukarna. Andelen tillsvidareanställda medheltid har ökat de senaste två åren med 2,7 procent.EkonomiSDN Centrum redovisar ett negativt resultat på 9,6 miljoner kronor jämfört med kommunbidraget,vilket motsvarar cirka 0,8 procent av det totala kommunbidraget. Med hänsyn till att nämndenbudgeterat en användning av eget kapital motsvarande fem miljoner kronor innebär det ettnegativt resultat mot budget på 4,6 miljoner. Inför 2012 hade SDN Centrum svåra förutsättningarmed en budgeterad nettokostnadsökning på under två procent. Under året har beslut omtilläggsbudget fattats både avseende expansionsmedel för funktionshinderboende och andraÅrsrapport 2012 9(76)

tillägg.SDN Centrums egna kapital uppgår vid årets slut till 18,7 miljoner kronor för befolkningsramen,vilket motsvarar 1,5 procent av det totala kommunbidraget för befolkningsramen 2012.Nämnden har under året fastställt en målsättning att Centrum på sikt ska ha ett eget kapital på50 miljoner kronor.Det finns obalanser i ekonomin inom flera verksamhetsområden och ekonomin kommer att fortsattvara i fokus under 2013.VerksamhetDe kommunala skolorna i Centrum har dragits med strukturella problem som till exempel förlitet antal elever per klass under flera år. Under 2012 tog nämnden därför beslut om att avvecklaBuråsskolan och klasstorleken har nu ökat.Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid har formaliserats i SSPF - en gemensammodell för stadsdelarna. Individ och familjeomsorgen också har inlett en informations- och kunskapsdialogmed stadsdelens friskolor i syfte att öka kunskapen om socialtjänstens arbete ochom skolornas anmälningsplikt.Inom funktionshinderområdet har insatser gjorts för att garantera rättsäkerheten i behovsbedömningenoch förbättra den sociala dokumentationen.För äldreomsorgen är balansen mellan olika insatser viktig utifrån såväl ekonomiska som kvalitativautgångspunkter. Produktionsplaneringen av äldreboendeplatser måste fortsätta att följasnoggrant inte bara i stadsdelsperspektiv utan också i ett hela staden perspektiv.Beslut togs 2013-02-05Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 10(76)

1.4 SDN LundbyUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningTrots att årets åtstramning gav effekt är det ekonomiska läget bekymmersamtResultatet stärktes jämfört med den senaste prognosen och slutade på minus på 3,3 mkr, vilketär 7,2 mkr bättre än budget. Resultatet är bättre än den nollprognos som nämnden lämnade ioktober. Avvikelsen beror på att de åtgärder som förvaltningen genomförde fick genomslag islutet av året och att intäkterna blev högre än beräknat. Följsamheten mot budgeten varierardock mycket mellan sektorerna och störst negativa avvikelser finns inom sektor IFO-FH ochsektor ÄO-HSV. Utmaningarna med att anpassa kostnadsnivån utifrån 2013 års förutsättningarkvarstår.Negativ utveckling av måluppfyllelsen i grundskolanStadsdelsnämnden har i budgeten för 2012 fastställt totalt 29 prioriterade mål varav 23 är direktkopplade till kommunfullmäktiges prioriterade mål och resterande är lokala nämndsmål. Måluppfyllelsenhar utvecklats positivt för nästan alla av nämndens prioriterade mål, men nämndenär bekymrad över den negativa utvecklingen av betygsmålet.Trots att antalet barn har fortsatt att öka i snabb takt har nämnden uppnått målet för full behovstäckningi förskolan. Tät kontakt och bra samarbete med lokalförvaltningen och andra berördaparter har inneburit att stadsdelen kunnat planera och etablera fler förskolor än tidigare.Arbetet med att stärka ledarskapet i fokusArbetet med att stärka ledarskapet påbörjades under 2011 och har fortsatt under 2012. Fokus harlegat på förutsättningarna för ledarskapet. Två av de resultat som framkommit av en undersökningi det nyttiggörandeprojekt som förvaltningen deltar i (CHEFiOS) visar dels att samordningenur ett hela staden perspektiv behöver stärkas och dels att den interna kommunikationenbehöver stärkas på alla nivåer, uppåt och nedåt, internt i förvaltningen.Den övergripande utmaningen för Lundby är en sammanhållen stadsdelNämndens vision om en sammanhållen stadsdel är en utmaning. Inom stadsdelen finns storasocioekonomiska variationer och till stor del följer dessa skillnader gränserna för nya respektiveäldre flerbostadsområden. Utmaningen handlar om att skapa en stadsdel för alla, med ett socialtblandat boende, ett varierat stadsliv och ett intressant serviceutbud. Mötesplatser för alla åldraroch barnens uppväxtvillkor är andra viktiga delar i denna utmaning. I arbetet med att utvecklaLundby är medborgardialogen central.Beslut togs 2013-02-05Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 11(76)

1.5 SDN Majorna-LinnéUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörskoleplatser i permanenta byggnader, i paviljonger och i Slottsskogen har lett till full behovstäckning.Under våren anordnades tillfällig pedagogisk omsorg i avvecklade äldreboendenför dem som väntade på en ordinarie plats. Kvaliteten i förskolan har inte ökat avseende mindrebarngrupper, dock är andelen förskollärare högst i staden.Kulturskolan har ökat antal deltagare, men med ökad efterfrågan har kö uppstått.Utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter har ökat genom samverkan med föreningar och verksamheterinom och utanför stadsdelen. Genom ett systematiskt samarbete nås alla barn och eleverav kultur- och folkhälsoaktiviteter. Fler ungdomar är aktiva i föreningar. Hela fritidsverksamhetenhar under året blivit HBT-certifierad. Biblioteken har ökat antalet besökare och utlånmed trettio procent.Andelen elever med godkänt i samtliga ämnen har ökat medan det genomsnittliga meritvärdetsjunkit något. Fler deltar i hemspråksundervisning.Drog- och alkoholanvändandet bland unga och vuxna är högst i staden och tillgången till drogerär stor. Detta möts med förebyggande arbete, fältverksamhet, samarbete med skolan, öppenvårdsinsatseroch placeringar på institution. Bristen på bostäder begränsar olika målgruppersmöjlighet till eget boende. Seconden – som syftar till att öka förutsättningarna för långtidsarbetaslösaatt komma ut i arbete eller till studier har nått målen med 57 procent av deltagarna.Antalet personer i daglig verksamhet har ökat.Flera målgrupper, unga och äldre, har utövat inflytande genom olika slag av råd, invånardialogeroch mötesforum där brukares och befolkningens sociala erfarenheter tillvaratagits. Nöjdhetenhos äldreomsorgens brukare har sjunkit.Behoven av kvalificerad hälso- och sjukvård i hemmet har ökat .Andelen miljömåltider har ökat och användandet av fossila bränslen har minskat. Förutsättningarnaför ett hållbart resande har ökat genom resepolicy, fler elcyklar och bilpool. Stadsnära odlingsverksamhetär igång.MedarbetareSåväl medarbetare som chefer är mindre nöjda än tidigare och enkätresultat anger att arbetsmiljöoch arbetsbelastning upplevs som bristfälliga. De anpassningskrav som genomförts utifrånbefolkningsutvecklingen jämte de effektiviseringar som genomförts har lett till omorganisationer,flytt, omställningsarbete, rekryteringar och andra åtgärder som påverkat stora delar av verksamheten.Stöd till chefer genom gemensamma chefsforum, tydliga stödprocesser och insatser för attminska antalet medarbetare per chef jämte ett arbete med det gemensamma förhållningssättetför medarbetarskap används för att stärka organisationskulturen och för att sätta målgruppernasbehov i fokus.Antalet jämstälverksamheter som arbetar med jämställdhetssäkring har ökat till 40 procent somett resultat av satsning samt utbildning av processledare som stöd för enheterna.Antalet timmar utförda av timavlönade har minskat något och andelen heltidsanställda har ökat.EkonomiDet ekonomiska resultatet för 2012 slutade på -16 565 tkr. Då budgeten var -16 000 tkr är avvikelsenendast marginell. Relativt stora underskott finns dock inom äldreomsorg, individ- ochfamiljeomsorg, funktionshinder samt försörjningsstöd. Detta uppvägs av överskott inom förvaltningsgemensamtoch skola.Årsrapport 2012 12(76)

Avveckling av äldreboendeplatser, högre kostnader för hemtjänst än budgeterat, höga kostnaderför köpt verksamhet inom IFO (framför allt institutionsplaceringar av barn och unga) samtFunktionshinder, ökade kostnader för försörjningsstöd och förskoleexpansion har ansträngt detekonomiska utrymmet 2012.Årets resultat innebär att det 2013 finns utrymme att öka nettokostnaden med 1,6 procent (jämförtmed 3,7 procent 2012 och 3,8 procent 2011). Det relativt låga utrymmet för kostnadsökningartillsammans med beslutad förskoleexpansion innebär att nämndens budget 2013 kräverstora anpassnings- och sparåtgärder inom alla sektorer.VerksamhetSamordnade insatser, strategiska planer och samverkan inom och mellan stadsdelarna i och medinförandet av den nya SDN-organisationen har stärkt förutsättningar för ökad måluppfyllelse.Likabehandling och ökad effektivitet har underlättas genom lika strukturer, gemensamma administrativasystem, samma ledningsutformning och de nya uppdragen i reglementet.Påverkan på hela staden har ökat genom ett förstärkt fokus på målgrupper och befolkning ochgenom bidrag till andra förvaltningar och bolags beslutsunderlag. Ett exempel är stadsdelensmedskapande i utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan.Arbetet med självdeklarationen, internkontrollprocesserna och utvecklade mötesformer för attsäkra en ändamålsenlig och effektiv styrning och ledning har givit förutsättningar för ökat förtroende.Mätningar har genomförts i staden och i stadsdelen för att åstadkomma jämförelser avseendekostnader per brukare inom individ- och familjeomsorg och funktionshinder.Beslut togs 2013-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 13(76)

1.6 SDN Norra HisingenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förNämndens mål att förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet har föranlett enmängd insatser. Det tidiga och förebyggande arbetet har fått tydligare struktur, bland annat genombrottsförebyggande råd, samverkansöverenskommelse med polisen och samverkan inomSSPF. Insatserna har ökat, t ex genom vuxenvandringar, s k Skolprev-team och föräldrautbildningar.Resultatet av de ökade insatserna syns bland annat i att antalet vårddygn på institutionminskat för så väl barn och unga som vuxna.Arbetet för ökad trygghet sker i bred samverkan, bland annat har två trygghetsdialoger/-vandringar genomförts. Arbetet i projektet "För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backai fokus" har etablerats under 2012 och flera av de olika delprojekten visar goda resultat somsammantaget bidrar till en positiv utveckling i stadsdelen.Alla sökande har fått tillgång till förskoleplats inom fyra månader efter ansökningsdatum. Andelenelever med fullständiga betyg minskar för tredje året i följd och andelen elever med betyg isamtliga ämnen är nu 71 procent. Insatser pågår för att vända denna trend men arbetet behöverintensifieras ytterligare.Alltfler personer har blivit aktuella för försörjningsstöd och gruppen långtidsberoende ökar,även gruppen långtidsberoende ungdomar ökar. De viktigaste förklaringarna är arbetslöshet ochlåg utbildningsbakgrund.Antalet bostäder med särskild service har ökat i stadsdelen. Måluppfyllelsen är god vad gällermålet att bostäder, arbete och meningsfull sysselsättning ska öka för personer med funktionsnedsättning,men samtidigt ses en kostnadsökning inom området.Måluppfyllelsen är god vad gäller att äldres inflytande ska öka. Efterfrågan på plats i särskiltboende minskar samtidigt som behovet av hemtjänst har ökat under året.Arbetet med frågorna kring stadsutveckling och samhällsplanering har utvecklats, bland annathar invånardialog genomförts i större planärenden i stadsdelen.MedarbetareDen totala arbetade tiden i förvaltningen har ökat med motsvarande 159 årsarbetare (5,4 procent).Det förklaras främst av expansion inom funktionshinder och hemtjänst. I förvaltningen ärheltidsanställning norm och antalet medarbetare med heltidsanställning har ökat, främst inomäldreomsorgen där bemanningsoptimering införts.Resultatet i medarbetarenkäten är något bättre jämfört med 2011, men andelen som svarat påenkäten har minskat. Enkäten till chefer visar ett försämrat resultat. Andelen kvinnliga chefer ärhög, medan antalet chefer födda utanför Norden är fortsatt låg. Det finns inga osakliga löneskillnadermellan kvinnor och män i förvaltningen men satsningar behövs för att uppnå de lönepolitiskamålen för vissa yrkesgrupper.Rekryteringssvårigheter finns vad gäller förskollärare, sjuksköterskor med specialistutbildninginom vård av äldre samt erfarna handläggare inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Till chefstjänsterär det allt färre sökande.EkonomiUtifrån en budget på -13 300 tkr och ett utfall på -14 700 tkr är avvikelsen på -1 400 tkr vilketockså är en resultatförsämring mot 2011. De största negativa avvikelserna finns inom äldreomsorgsamt individ- och familjeomsorg/funktionshinder medan överskott främst finns inom förskolasamt centralt. Inom några verksamheter syns dessutom en resultatförsämring under åretssista månader.Årsrapport 2012 14(76)

Nettokostnadsutvecklingen är 7,3 procent, vilket bland annat förklaras av volymökningar inomhemtjänsten samt av expansion av boenden med särskild service inom funktionshinderområdet.I budget 2013 har förvaltningen endast en mindre reserv varför verksamheterna måste hanterasamtliga kostnadsökningar. Inom verksamheterna finns små eller inga marginaler för oförutseddakostnads- och volymökningar. De största ekonomiska riskerna finns inom äldreomsorgensamt inom individ- och familjeomsorg/funktionshinder där stora anpassningar måste göras föratt få ekonomi i balans.VerksamhetAlla verksamheter arbetar för att säkerställa ett gott bemötande och gemensamma förhållningssättdå det är avgörande för brukarnas uppfattning om verksamheten och basen för att byggaförtroende bland invånarna. Arbete med kvalitetssäkring av processer och internkontroll harprioriterats under året. Arbetet med gemensamma utvecklingsfrågor, så som jämställdhet, miljöoch mänskliga rättigheter har fått ett starkare fäste och genomsyrar i allt högre grad verksamheternasarbete.Norra Hisingen är en stor producent av platser inom särskilt boende för äldre. Efterfrågan minskaroch innebär ett omställningsarbete för verksamheten, platser har avvecklats inom såväl särskiltboende som korttidsvistelse.Inom verksamhetsområde skola pågår utvecklingsarbete, bl a i form av organisationsöversyn iBacka. En bred dialog med invånare och brukare har genomförts och för närvarande pågår förstudierkring såväl om- som nybyggnation av skolor. Det finns behov av motsvarande översyneri både Kärra och Tuve.Beslut togs 2013-02-12Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 15(76)

1.7 SDN Västra GöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFull behovstäckning finns inom förskolan genom sju nya avdelningar. Under året har barn erbjuditsdygnet-runt-omsorg. Nöjdheten (NKI) bland barn och föräldrar är hög inom förskolanoch ligger över snittet i staden.NKI för skolår 2, 5 och 8 visar att stadsdelen ligger över snittet för staden. Värdet för Delaktighetoch inflytande samt skolmiljö ligger något under medel. Fyra av fem grundskolor har högmåluppfyllelse avseende godkända betyg i alla ämnen. En av skolorna har genom sommarskolaökat måluppfyllelsen till 92 procent, vilket leder till ett snitt för hela stadsdelen på 80 procent(77,5 procent). Matematikundervisning erbjuds på arabiska. Undervisningen för nyanländaelever har under året anpassats till elevens behov genom kartläggning av kunskapsnivåer inomolika ämnen.Kultur och fritidsutbudet till barn och unga har ökat genom El Sistema och verksamhet sombygger på ungdomars egna initiativ. Brukarenkäten visar stor nöjdhetsgrad vad gäller utbudet avfritidsaktiviteter riktat till barn och ungdomar. Andelen föreningsaktiva ungdomar är högst istaden. Genom ungdomars egna initiativ till Ungdomsforum har ungdomar från skilda delar avstadsdelen träffats i olika arbetsgrupper vilket främjar mångfald och integration.NKI inom Individ och familjeomsorg samt funktionshinder ligger högst i staden både vad gällerutförarverksamhet och myndighetsutövning. Införande av barnsekreterare har lett till ökad kvaliteti uppföljning av familjehemsplacerade barn. Bostadsbristen medför att unga människor ibehov av stöd erbjuds särskilda boendeplaceringar istället för egen lägenhet med stöd. Andelenlångtidsberoende av försörjningsstöd har ökat även i åldern 18-24 år.NKI inom äldreboende har minskat något men ligger i nivå med snitt i staden. NKI inom hemtjänsthar ökat och ligger bland de högsta. Inom hemsjukvården är det mycket nöjda vårdtagare,NKI 91.Ett anhörigcenter har bildats för att utveckla stödet till anhöriga.MedarbetareResultatet av medarbetarenkäten, NMI, för medarbetare har minskat jämfört med föregående årmen ligger fortfarande över medelvärdet för stadsdelsförvaltningar. NMI för medarbetare är 53och för hela staden 52. NMI för chefer i staden är 53, i Västra Göteborg är NMI för chefer 51,minskning jämfört med tidigare år. Lägst värde är i sektor utbildning, där den nya skollagenställer tydligare och ökade krav på rektor och lärare.Under året har antalet anställda minskat med ca 100 främst pga att antalet timavlönade harminskat. Detta kan ses som en effekt av arbetet med bemanningsoptimeringen och därmed ökatantalet heltidsanställningar.Omsättningen på enhetschefer har varit relativt hög, främst inom förskola/skola. Svårigheterkvarstår fortfarande att rekrytera rektorer och förskollärare.Sjukfrånvaron i Västra Göteborg är något högre än föregående år 2011 6,68 procent och 20126,91 jämfört med 7,34 procent i alla SDN 2012.EkonomiStadsdelsnämnden redovisar för befolkningsramen ett negativt resultat om -10,8 mkr. Underbalanseradbudget om -5,0 mkr finansieras via disposition av eget kapital enligt tidigare nämndbeslut.I resultatet återfinns dels avvikelser i den underliggande verksamheten med -5,8 mkr ochdels ekonomiska händelser av engångskaraktär om -5,0 mkr.Den negativa avvikelsen om -5,8 mkr består främst av merkostnader inom sektor UTB och ejÅrsrapport 2012 16(76)

fullföljda åtgärdsplaner inom sektor IFO-FH.Årets nettokostnadsutveckling om 5,7 % i jämförelse med år 2011 som var 4,1 % förklarasförutom indexuppräkning också av en expansion inom förskolan, ökade behov främst inomsektor ÄO-HS och sektor IFO-FH . En utmaning för stadsdelen är att göra verksamhetsanpassningarinom förvaltningens olika områden för att kunna nå ekonomiska förutsättningar att bedrivagod verksamhet och ha en budget i balans.VerksamhetVerksamheterna har utifrån Skolinspektionens beslut bl.a. fokuserat på att utveckla pedagogiskaarbetssätt, det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet mot kränkande behandling.Ett skolforum har bildats i syfte att säkerställa nämndens roll och ansvar som huvudman.Samverkan har utvecklats mellan sektorerna UTB, IFO-FH och KoF bland annat genom ettsamverkansteam som arbetat med elever med hög skolfrånvaro. Sektorerna KoF och IFO-FHhar även samverkat för att stärka det förebyggande fältarbetet. Inom stadsdelen finns ett välutvecklatoch framgångsrikt SSPF-arbete. Ökat samarbete med AF genom placering av två socialsekreterarepå AF:s kontor.Genom NOSAM-arbetet finns ett väl fungerande samarbete och sammanhållen vårdkedja mellanstadsdelen och primärvården.Förvaltningen har ett antal olika forum för dialog med medborgare och brukare samt ett medborgarkontor.Samhällsutvecklingsrådet har haft ett antal tematiska möten för och med olikamålgrupper.Beslut togs 2013-02-12SDN Västra Göteborg beslutade vid sammanträdet den 12 febr enligt TU, + yttrande av M, Fpoch KDÅrsrapport 2012 17(76)

1.8 SDN Västra HisingenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förDen utmaning som hela Göteborgs Stad står inför när det gäller skillnader i livsvillkor och behovetav integration, återspeglas fullt ut inom befolkningen i Västra Hisingen. I många områdeni stadsdelen är förutsättningarna för ett gott liv mycket stora. I andra delar är bilden en annan.Antalet personer med försörjningsstöd är fortfarande på en hög nivå. Bostadsbristen i stadsdelenär påtaglig. Det medför stora svårigheter för en rad familjer och höga kostnader för stadsdelen.Uppföljningen av styrkortet för integration visar på en låg måluppfyllelse. Arbetslösheten är högi stadsdelen. Det samma gäller för ohälsotalen. Inom dessa områden finns inga tydliga tecken påen utveckling åt rätt håll. Antalet anmälningar i barnavårdsärenden har nästan fördubblats underårets sista månader.Det finns ett stort antal glädjeämnen inom stadsdelens olika verksamheter. Antalet förskoleplatserhar byggts ut kraftigt under året. Sedan sommaren har stadsdelen haft full behovstäckninginom förskolan. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i år 9 ökade med fem procentenheterunder vårterminen 2012. Skillnaderna är dock stora mellan stadsdelens olika skolor.Under sommaren hade över 300 ungdomar från Västra Hisingen sommarjobb. Verksamhetenbygger på ett samarbete mellan stadsförvaltningen och cirka 120 olika arbetsgivare.Under året har väntetiden till ett äldreboende minskat markant. Genom en utbyggnad av denavancerade sjukvården i hemmet har möjligheterna till kvarboende ökat ytterligare. Antaletbesökare vid stadsdelens träffpunkter har ökat under året.I stadsdelen finns vid årets slut två ej verkställda beslut enligt Sol eller LSS . Det är markantlägre än tidigare.Resultatet på årets brukarenkäter visar på många goda resultat. Det gäller inte minst för föräldrarnatill förskolebarn, de gamla på äldreboendena, bibliotekens besökare samt för vårdtagarnainom hemsjukvården. Inom övriga områden ligger resultaten ungefär i nivå med genomsnittetför Göteborgs Stad.MedarbetareI årets medarbetarenkät har Västra Hisingen det högsta resultatet bland stadsdelarna när detgäller såväl Nöjd Medarbetare som Hållbart medarbetarengagemang. I chefsenkäten liggerstadsdelens resultat en bit över medelvärdet för stadsdelssektorn. För båda grupperna finns dehögsta värdena på frågor om hur meningsfullt arbetet upplevs. De lägsta värdena finns på frågorsom berör arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning.Andelen medarbetare med en tillsvidareanställning på heltid har ökat under året. I motsvarandegrad har andelen timavlönade minskat.Vid årets löneöversyn har riktade satsningar gjorts för jämställda löner inom förvaltningen.Skillnaderna i medianlön mellan kvinnor och män har minskat ytterligare. Inom vissa yrkesgrupperhar förvaltningen svårigheter att rekrytera nya medarbetare. Det gäller inte minst förförskollärare och erfarna socialsekreterare. Arbetet med att kunna erbjuda konkurrenskraftigalöner behöver ha en hög prioritet även i fortsättningen.EkonomiStadsdelsnämndens ekonomiska utfall för 2012 är 12,7 mkr bättre än budgeterat resultat. I relationtill den av kommunfullmäktige tilldelade ekonomiska ramen innebär resultatet ett underskottpå 3,6 mkr. Resultatet är 4,4 mkr bättre än den prognos som lämnades i uppföljningsrapport3.Utfallet förbättrades kontinuerligt under andra halvan av 2012 i första hand beroende på att enÅrsrapport 2012 18(76)

antagen åtgärdsplan fick effekt och att stadsdelen fick en utökad ram i en kompletteringsbudgetunder hösten.De största negativa avvikelserna gentemot budget finns inom sektor utbildning och sektor individ-och familjeomsorg/funktionshinder. Organisationsdelarna nämnd, ledning, stödfunktioneroch gemensamma anslag redovisar ett större överskott som balanserar stora delar av underskotteni sektorerna.Nettokostnaderna har under 2012 ökat med 6,1 procent. Utrymmet i budget för 2013 medger enökning av nettokostnaderna med drygt 4 procent. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut tilldrygt 53 mkr.VerksamhetIntentionerna bakom den förändrade SDN-organisationen har under året fått ett allt tydligaregenomslag. Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla olika former för medborgardialog. Detsker inom områden som t ex kultur och värderingar och möten kring närmiljön. Stadsdelensdelaktighet i samhällsplaneringen har förstärkts. Metoder och analysverktyg för detta har utvecklats.Utbildningssektorns utvecklingsarbete fokuserar på områdena; systematiskt kvalitetsarbete,kompensatoriska insatser och ledarskapet i skolan.Förvaltningen arbetar med ett stort utbud av förebyggande åtgärder för att stärka invånarnasmöjligheter till ett gott liv. Tyngdpunkten ligger på insatser som vänder sig till barn och ungdomar.Inom äldreomsorgen har arbetet med individuella genomförandeplaner en central roll.I den pågående översynen av försörjningsstödet ligger tyngdpunkten på jämförelser med andrastadsdelar och ett utökat samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa och vuxenutbildning.Beslut togs 2013-02-12Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 19(76)

1.9 SDN Örgryte-HärlandaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förHemtjänsttagarna i stadsdelen är bland de nöjdaste i Göteborg. Mycket nöjda är också förskoleföräldrar,hemsjukvårdens patienter och brukare inom IFO. Brukare i äldreboende är mindrenöjda än Göteborgssnittet. Barn och elever är nöjda med sin förskole- och skolsituation, menmetoder behöver utvecklas för att öka särskilt de äldre elevernas möjligheter till delaktighet ochinflytande.Antalet hushåll med försörjningsstöd har inte ökat under året utan ligger i nivå med förra åretsutfall.Örgryte-Härlanda uppnår full behovstäckning i förskolan och har sänkt gruppstorlekarna medett barn per grupp till 17-18 barn/grupp jämfört med 2011.Andelen elever med minst godkänt i samtliga ämnen har minskat med drygt tio procentenheterfrån 86,3 (2011) till 76,2 (2012).I stadsdelen finns ett stort kultur- och fritidsutbud, aktiva föreningar och dessutom aktiva föräldrarvilket bidrar till att 86 procent av barnen och ungdomarna är nöjda med sin fritidssituation.Eleverna i kulturskolan är nöjda med verksamheten, men kön till kulturskolan har ökat underåret till en kö på drygt åttio elever.Stadsdelen har ett brett utbud av mötesplatser och förebyggande arbete för äldre och har ett välutvecklat samarbete med föreningsliv och organisationer.Pensionärsråd, folkhälsoråd, funktionshinderråd, samhällsbyggnadsråd samt föreningsråd, allamed politisk representation, finns inrättade och har arbetat de två år som den nya stadsdelenfunnits.Alla verksamheter har någon form av brukardialog och rutin för synpunktshantering är implementerad.MedarbetareInom skolan har det pågått ett omställningsarbete under året och det kommer att fortsätta under2013. För att öka måluppfyllelsen avseende minskning av timavlönade och deltidsanställda samterbjudande om heltidsanställning pågår införande av optimerad bemanning. Detta fortsätterunder 2013.NMI för 2012 var 54 vilket är en marginell ökning från 53 förra året och något över medelvärdetför samtliga SDF som var 52. NMI för chefer var 52 och där var medelvärdet 53 för samtligaSDF.HME (Hållbart medarbetarengagemang) för 2012 var 76 vilket även det är en marginell ökningfrån 75 jämfört med förra året.Omsättningen av chefer i förvaltningen har varit hög i samband med omorganisationen menbörjar nu stabiliseras. Som en följd av översynen av det administrativa stödet till chefer och föratt förbättra chefernas abetssituation avseende HR-området startade HR-avdelningen under hösten2012 en HR-support som har fallit väl ut.EkonomiÅrets resultat blev för 2012 ett överskott i förhållande till budget på 4,3 mkr. Nämnden har fattatbeslut under året att använda 6 mkr av det egna kapitalet vilket inte till fullo behövde utnyttjas.Storaförändringar som påverkar ekonomin har genomförts. Den största är avvecklingen avflera äldreboenden, dock med kvarstående negativ ekonomisk effekt genom tomgångshyror.Den ekonomiska utvecklingen var negativ under första halvåret men har stabiliserats under hös-Årsrapport 2012 20(76)

ten. Åtgärder har vidtagits på flera sätt, bl a har nämnden beslutat om ett åtgärdspaket på 7 mkr,vilket genomförts. Satsning har även gjorts inom hemtjänsten för att ompröva biståndsbeslut.Resultatet har även förbättrats genom de extramedel kommunstyrelsen beslutat om vid fleratillfällen. Samtliga av de tre stora sektorerna visar underskott där äldreomsorgen har det störstaöverskridandet. Kostnaderna för försörjningsstöd klaras inom tilldelad ram men är något ökandede senaste månaderna. Det egna kapitalet är 49,7 mkr.VerksamhetDå antalet äldre över 80 år minskar i stadsdelen har ett stort omstruktureringsarbete genomförtsför att anpassa verksamheten till befolkningsunderlag och ekonomiska förutsättningar. Arbetetär långsiktigt och ger inte snabba kostnadssänkningar då stora personalgrupper ska ställas omtill annat arbete och tomställda lokaler ska få annat användningsområde. Avveckling av äldreboendenhar genomförts under året och avveckling av platser fortsätter den närmaste treårsperioden.Ett tvärsektoriellt kartläggningsarbete av barn och ungas uppväxtvillkor har genomförts och enhandlingsplan med ett antal förebyggande insatser och åtgärder har påbörjats under året.En översyn av skolorganisationen i stadsdelen har genomförts och utifrån de slutsatser somöversynen pekar på kommer erforderliga förändringar att ske.Beslut togs 2013-02-12Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 21(76)

1.10 SDN Östra GöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förBostadssituationen är fortfarande besvärlig för fattiga hushåll, personer med behov av bostadmed särskild service och olika former av stöd/serviceboende.Unga personer med behov av försörjningsstöd under längre tid blir fler. För första gången överstigerantalet hushåll som har försörjningsstöd under lång tid de hushåll som har det under korttid.Anhöriginvandringen har ännu inte medfört någon stor påverkan på stadsdelens resurser, menmånga barn väntas komma och bo i Östra Göteborg.Ett större antal kulturaktiviteter har samordnats och under året har 35 ungdomar erbjudits arbeteinom sektor KoF i form av timavlönade.Antalet elever i kulturskolan har ökat och antalet deltagare till fritidsaktiviteter under sommarenhar ökat.Delaktigheten inom måltidsverksamheten har ökat, bland annat genom matråd och brukarråd förelever och äldre.Andelen elever som fått betyg i samtliga ämnen har sjunkit, samtidigt som det genomsnittligameritvärdet och andel elever behöriga till gymnasiets yrkesinriktade program ökat.Det är full behovstäckning i förskolan.Barngruppernas storlek i förskolan varierar mellan olika delar av stadsdelen p.g.a. att mångavårdnadshavare tackar nej till erbjudna platser och väljer att stå kvar i kön för sitt förstahandsval.De allra flesta äldre vill bo kvar i sitt ordinära boende och genom förstärkning av förbyggandeinsatser, hemtjänst och hemsjukvård i stadsdelen har antalet personer som kunnat bo kvar i sittordinära boende ökat.Omsorgstagare på äldreboenden har fått ökade möjligheter till inflytande på det sociala innehålleti verksamheten.Nämnden arbetar tillsammans med förvaltningen för att utveckla medborgardialogen samt att tafram en vision för stadsdelen.Planeringen för ett kulturhus i Bergsjön är igång och samverkan sker med många parter.MedarbetareUnder året har sektor IFO-FH dragit ner på chefstjänster och minskat antalet personer som arbetarförebyggande och inom daglig verksamhet. Omställningen har fungerat väl och i stort settalla övertaliga har beretts ny anställning inom kort tid.Optimerad bemanning är påbörjad och är i en utvecklingsfas där införandet pågår inom fleraverksamheter.Resultat på medarbetarenkät och ledarenkät är lägre än föregående år. Förvaltningen prioriteraratt arbeta med förutsättningar för hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap.Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper och det har varit stor omsättning av cheferoch brist på förskollärare i förskolan.Kartläggning gällande behörighet för lärare är genomförd och handlingsplaner för lärares/förskolläraresbehörighet är påbörjade.EkonomiResultatet för 2012 är ett underskott på 13 614 tkr mot budget. De största negativa avvikelsernamot budget finns inom sektorerna IFO-FH, ÄO-HS samt försörjningsstöd.Sektorerna IFO-FH samt ÄO-HS har under året haft och genomfört åtgärdsplaner för att kommai ekonomisk balans. De ekonomiska effekterna har tagit längre tid än beräknat särskilt ÄO-HS.Ny uppföljningsrutin har tagits fram och arbetats in i organisationen.Det utgående egna kapitalet 2012 är cirka 30 000 tkr.Förvaltningen går in i 2013 med en obalans inom sektorn ÄO-HS på cirka 10 000 tkr.Årsrapport 2012 22(76)

VerksamhetInom sektor IFO-FH har flera nya arbetssätt implementerats, t.ex. metoder att motverka våld inära relationer samt friskvård för personer med psykiska svårigheter. Ett lokalt HVB-hem förbarn är startat.Det lokala arbetet med samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) har ökatoch utvecklats.Inom Fastighetsservice används i högre omfattning miljömärkta produkter, och alternativadrivmedel för transporter.Samverkan med Skolverket och Center för skolutveckling pågår om pedagogiskt ledarskap ochmetodutveckling.Ny organisation för mottagande av nyanlända barn är framtagen.Fler svårt sjuka vårdas hemma och det föranleder ökade krav på verksamheten.Det är en god samverkan med vårdcentralerna när det gäller hemsjukvården, men det är svårigheteratt få de läkarkontakter som behövs.Hälsoteket arbetar nu även med målgruppen barn och ungdom.Arbetet med miljödiplomering av alla verksamheter pågår enligt plan och kommer att fullföljasunder mandatperioden.Beslut togs 2013-02-12Stadsdelsnämnden beslutaratt godkänna årsrapporten 2012 för befolkningsramen samtatt godkänna årsrapporten 2012 för resursnämndsramen.Paragrafen förklaras omedelbart justerad.Årsrapport 2012 23(76)

1.11 ArkivnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningEfter Regionarkivets upphandling finns nu avtal med en leverantör som kan förbereda arkivleveransertill Regionarkivet. Det lagstadgade ordnande och förtecknade som nämnder och bolagofta inte hinner med och inte har rätt kompetens för, kan bli gjort och kvaliteten och effektiviteteni informationshanteringen höjs. Inflödet av arkiv har ökat markant, en tillbyggnad av arkivdepåni Vänersborg måste ske senast 2013.Huvudmännens samverkan om Arkivnämndens inriktning och behov är fortsatt bristfällig. Systemetmed kontaktpersoner hos Stadsledningskontoret och Regionkansliet fungerar dock utmärkt.Vid upphandling av nya IT-system beaktas inte alltid det långsiktiga bevarandet av information.Leverantörerna säger sig ha en modul (motsv.) för arkivering av data. I verkligheten saknasdenna funktion och leverantörerna har ett ljumt intresse av att i efterhand uppfylla arkivkraven.Staden, Regionen och därmed Regionarkivet befinner sig i ett paradigmskifte med övergångfrån pappershandlingar till digitala handlingar (e-depå). För dessa nya uppgifter krävs annankompetens, högskoleutbildade IT-utvecklare med särskild kunskap inom diakronisk datavetenskap.Det har visat sig svårt att rekrytera personer med rätt kompetens.Digitaliseringsprojekten (i samarbete med SU, NU-sjukvården, GU och Stadsledningskontoret)har fortsatts framgångsrikt och med tilläggsanslagen 2012 från huvudmännen utökats med skolhälsovårds-och BVC-journalerna, vilket öppnar upp ett stort och innehållsrikt material förforskningen. Här byggs effektivt upp en högkvalitativ och lättillgänglig infrastruktur för forskningoch annan användning.Barn som utsattes för övergrepp då de var omhändertagna för samhällsvård kan få ersättning,250 000 kr, och ansökan till Ersättningsnämnden får nu göras 2013-2014. Nämnden eller densökande behöver kopior från Regionarkivet av akter ur framförallt barnavårdsnämndens arkiv.Handlingarna är hemliga och måste normalt sekretessgranskas. Nämndens beräkningar om 5000personer för hela landet måste säkerligen revideras uppåt - vår genomgång av årsberättelser ocharkivmaterial visar att det i Göteborg potentiellt rör sig om 20 000 individer. Regionarkivet haromfördelat personal internt och fått anslag från KS för extrapersonal 2012. Medel krävs 2013för att anställa minst fyra arkivhandläggare plus beredskap för rekrytering av ytterligare fyrahandläggare (jfr hemställan dnr 9/08 629).Beslut togs 2013-02-06Arkivnämnden beslutar att godkänna Årsrapport 2012.Nämnden hemställer att huvudmännen enligt samverkansavtalet täcker uppkommet negativteget kapital enligt andelstalet.Årsrapport 2012 24(76)

1.12 ByggnadsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning2012 har varit ett år med stora utmaningar. Ökad plangenomströmning, Västsvenska paketet,visionsarbetet för centrala älvstaden, ny ledning och många nyanställda har ställt stora krav påstadsbyggnadskontoret. Trots detta har kontoret haft en god måluppfyllelse.Målet med antal bostäder i antagna/godkända planer har uppnåtts och är drygt 3000. I övrigaverksamheter beräknas volymerna vara i stort sett som budgeterats, vilket bland annat innebär3500 beslutade bygglov och 320 lantmäteriförrättningar.Ett brett arbete med att tydliggöra kontorets uppdrag för den göteborgska allmänheten har inletts.I syfte att väcka och vidmakthålla intresse för stadsbyggnadsfrågor har ett stort antalpublika föreläsningar i stort antal i olika sammanhang genomförts. En debattserie, GöteborgLive, har inletts med syftet att lyfta olika tematiska frågor och problemställningar i utformningenav det framtida Göteborg. Kontoret har ökat tillgängligheten genom en samlad infodisk ochutvidgade öppettider. Webbportalen”Min Stad” lanserades som en arena, där allmänheten kanutforska staden i 3D, skapa inlägg om hur staden ska byggas och publicera egna byggnadsförslag.Arbetet med Västsvenska paketet och Västlänken har tagit fart och samtliga projektgrupper haretablerats och startat sitt arbete. Arbetet inriktas nu på att under 2014/2015 ställa ut detaljplanerför "Linjen" och de tre stationerna Centralenområdet, Haga och Korsvägen för granskning.Visionsarbetet för Centrala Älvstaden är avslutat och arbetet med genomförande är påbörjat,bland annat genom planering för Backaplansområdet och Frihamnen.Bemanningen av våra verksamheter både vad gäller antal och kompetens är central för att nåmåluppfyllelse. Vi arbetar aktivt med att skapa ett attraktivt kontor och för att få lättare att rekryteraoch behålla rätt kompetens. Under 2012 har ett 50 tal nya medarbetare anställts och enstor del av kontorsledningen är ny samtidigt har en stadsarkitekt tillsatts. Kontoret har samtidigthöjt nöjd medarbetarindex från 54 (2011) till 61 (2012). Även hållbart medarbetarengagemangökade något från 71 till 72.Kontorets ekonomiska resultat slutade på - 3 mkr. Om kontoret fått full kostnadstäckning förVästsvenska paketet hade resultatet blivit + 0,1 mkr. Kontoret fick 11,6 mkr i ersättning menhar haft kostnader på 14,7 mkr.Beslut togs 2013-02-07Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 25(76)

1.13 FastighetsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningGöteborg står inför en intensiv och expansiv stadsutveckling, vilket ställer stora krav på kontoret.Under året har kontoret bemannats med nödvändig kompetens för att möta tillkommandeuppdrag och utmaningar. Det ekonomiska utrymmet för oförutsedda händelser är mycket litet,vilket avspeglar sig i resultatet som uppgår till -0,6 mnkr.Markförsörjning:Strategiska markförvärv: 107 hektar har förvärvats för att möjliggöra framtida stadsutveckling.Nya verksamhetsområden har tillkommit, bla Gårdstensbergen och Logistikcentrum (ca 700000m2).Även VP, som kräver stora investeringar, ger förutsättningar för en värdefull stadsutveckling.Resurser har lagts på genomförandet av initiala åtgärder. Arbete har även bedrivits inom ramenför detaljplanearbetet med Marieholmstunneln och Gamlestads Torg. Arbetet med Västlänkenhar påbörjats och kommer att intensifieras under 2013/ 2014, vilket kräver ytterligare resursförstärkning.Flera utredningar har påbörjats med anledning av uppdraget om stabilitetskartläggning. Utredningenav Skår har slutredovisats. Resultatet visar på bättre stabilitet än förväntat. FN:s budgethar inte utökats med hänsyn till uppdraget, totala kostnaden uppgår till 1,5 mnkr.Inom verksamheten Stadsnära Odling har 10 nya odlingsområden tagits fram och ytterligareområden är på gång 2013.Bostadsförsörjning:2 110 bostäder färdigställdes och vid årsskiftet pågick nybyggnation av 2 900 bostäder. Byggkonjunkturenhar varit god under året, men från marknaden kommer signaler om en svagareutveckling av bostadsefterfrågan. Det finns planeringsmässiga förutsättningar för att ca 9 000bostäder kan färdigställas under mandatperioden, men för detta krävs även marknadsmässigaförutsättningar, dvs god efterfrågan och byggvilja.Rätt boende - Trots olika insatser för att motverka hemlöshet har behoven inte minskat ochkostnaderna för olika boendelösningar fortsätter att öka. Kontoret ansvarar för den sk engångssatsningenför att öka antalet ordinarie bostäder: Arbetet har kommit igång under hösten. 175hushåll har identifierats som bor i olika boendelösningar men inte längre har behov av det stödet.SDN betalar idag cirka 3,5 mnkr/ mån för dessa boendelösningar. Fr o m 2013 kommerhushållen att erbjudas en bostad via kommunala kontrakt.FN har beslutat om upprustning av Karl Johansg.105. FN fick avslag på begäran om budgetförstärkninghos KS, vilket gör att det kvarstår ett finansieringsbehov som FN måste ta ställning tillframöver.Reglemente och särskilda uppdragEnligt reglementet, som fastställdes av fullmäktige den 26 februari 2009, ansvarar fastighetsnämndenför stadens mark- och bostadspolitiska uppgifter. Det innebär ett ansvar för bostadsförsörjningoch mark- och exploateringsverksamhet samt förvaltning, försäljning, förvärv ochupplåtelse av stadens fasta egendom. Dessutom omfattar verksamheten ett ansvar för boendesocialauppgifter såsom bostadsanpassningsbidrag, anvisning av bostäder till hushåll med särskildabehov och samordning av arbetet vad avser fysisk tillgänglighet.Fastighetsnämndens ansvar för kommunens mark- och bostadsförsörjning är av stor vikt för denomfattande stadsutveckling som Göteborg står inför. Markinnehavet och plan- och exploateringsprocessenär centrala verktyg för att åstadkomma en önskad, hållbar stadsutveckling. Särskiltfokus är det på att öka volymerna i bostadsbyggandet och att tillgodose bostadsbehovet förde grupper som inte tillgodoses enbart genom nyproduktion. Även arbetet kring Västsvenskapaketet, som är mycket resurskrävande, skapar stora möjligheter till fortsatt bebyggelseutveck-Årsrapport 2012 26(76)

ling.Genom fastighetsnämndens centrala roll i stadsutvecklingsprocessen bedrivs en omfattande ochbred verksamhet inom ramen för nämndens reglemente och genom de många uppdrag som lämnastill nämnden och kontoret. Uppdragen är i huvudsak av tre slag:Uppdrag i mål- och inriktningsdokumentet i samband med nämndens budgetbeslutArbete har bedrivits i olika skeden med bl afrämjande av markanvisningar avseende gemenskapsboendenöversyn av systemet med tomkönutveckling av markanvisningsprocesseninventering och uppföljning av tillgänglighetkartläggning över lokala torgUppdrag från nämnden under åretArbete har bedrivits med bl aåtgärder för tillfälliga studentbostäderutredning av förutsättningar för ökad bostadsproduktionframtagande av underlag för beslut för dels beräkning av pris vid friköp av tomträttsupplåtnasmåshusfastigheter, dels vid beräkning av tomträttsavgäldenUppdrag från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktigeArbete har bedrivits i olika skeden med bl afrågeställningar kring Göteborgsoperans utbyggnad GO+översyn av riktlinjer avseende grunder för kommunalt bostadstillägg för handikappadeäldres boende, det s k mellanboendeuppdragetstadsnära odlingstabilitetskartläggning och skredförebyggande åtgärderTillgänglighetsuppdraget, inventering och uppföljning av enkelt avhjälpta hinderProcessägarskapFastighetsnämnden är i budget 2012 utsedd till att vara processägare till två av fullmäktigesmål:"Många Göteborgare söker bostad, därför ska det byggas 2 500 nya bostäder under 2012" ochför bostadsdelen till målet "Tillgången till bostäder, arbete och meningsfull sysselsättning skaöka för personer med funktionsnedsättning".Beslut togs 2013-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 27(76)

1.14 FärdtjänstnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÅret har varit händelserikt på flera sätt. Två nya trafikavtal har startats med rullstolsbussar ochpersonbilar/rullstolsbilar, nytt flexlinjeavtal med Västtrafik, utvecklade rutiner för att förebyggaallvarliga händelser, omfattande kundenkäter, ökad bemanningen i beställningscentralen, medverkani HBTQ-festivalen, inlett samarbete med kontaktcenter, med mera.Antalet färdtjänstresor under 2012 blev 527 000, flexlinjeresor cirka 336 000 och övriga resorcirka 430 000 - därmed totalt cirka 1 293 000 resor. Färdtjänstresorna är 4 000 färre än 2011men färdtjänstresenärernnas flexlinjeresor har ökat med 24 000 resor eller 13 %. Totalt restefärdtjänstresenärerna 763 000 resor i färdtjänst och flexlinjer. Antalet färdtjänsttillstånd harblivit knappt 200 färre och är nu 18 974.Ekonomin har utvecklats positivt - ekonomiska resultatet visar på ett överskott på 10 993 mnkr.Detta beror främst på att trafikkostnaderna blivit lägre än budgeterat. De nya avtalen för rullstolsbussoch personbilar som trätt i kraft under året gav betydligt lägre kostnader än vad somförutsågs i budgeten. Även flexlinjekostnaderna blev lägre än budgeterat genom bland annatnytt avtal med Västtrafik. Färdtjänstnämnden kommer att återredovisa 10 053 tkr av det egnakapitalet till kommunstyrelsen.I juni beslutade nämnden att använda en del av det positiva resultatet till kvalitetsförbättringarför våra resenärer, fler resor för personer som bara kan resa med färdtjänst, kortare väntetider påkvällstid, fler lördagsflexlinjer, flexiblare månadskort och snabbare färdtjänsttillstånd. Utvärderingenav handlingsplanen visar på att den gav de effekter för resenärerna som nämnden avsåg.Förvaltningen har haft en hel del bekymmer bland annat med förseningar sedan avtalsstarterna.Orsaken är många nya förare, brist på fordon, brister i trafikföretagens trafikledning men ocksåförändrade förutsättningar i vårt IT-stöd. Till detta kommer en ökad trafikintensitet i Göteborg,många trafikomläggningar med köbildning som följd och därmed en del körtidsrelationer sominte varit helt uppdaterade i våra system. Åtgärder har genomförts från både trafikföretagen ochförvaltningen. Via kundservice har vi haft nära kontakt med de resenärer som haft problem.Avslutningsvis - budgeten beräknas vara i balans under hela budgetperioden 2013 - 2015.Vår långsiktiga ekonomiska planering pekar på att från 2016 och framåt krävs vissa åtgärder föratt bibehålla en ekonomi i balans.Årsrapport 2012 28(76)

StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009NKI - resa 87 % 95 % 91 % 93 % 91 %Andel besvaradesamtal inom 60 sekunder62 % 65 % 65 % 67 % 72 %Färdtjänstresenärernasresande totalt, tusental763 743 739 699 718- varav färdtjänstresor,tusental527 538 531 538 578- varav flexlinjeresor,tusental236 205 208 158 137Andel resor i flexlinje 30,9 % 27,6 % 28,1 % 22,7 % 19,2 %Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009NMI 50 65 52 - 49Sjukfrånvaro 6,0 % 5,0 % 5,9 % 5,0 % 7,4 %Ekonomi Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009Ekonomiskt resultat 10 993 -500 807 -1 483 -12 292Snittkostn. kr/ resamed rullstolsbuss194 220 238 231 233Snittkostn. kr/ resa188 190 184 176 170med personbilVerksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009Antal tillstånd 18 974 19 000 19 155 19 447 19 772Antal olyckor/tillbud 36 / 171 0/0 32/112 19/121 19/149Antal besvarade samtal,snitt / arbetsdag2 870 * - 2 722 * 2 593 2 522* Genomsnitt antal mottagna samtal 2011; vardag = 3338, lö-sö-helg = 1332. * Genomsnitt antal mottagna samtal 2012; vardag=3516,lör=1601, sö/helg= 1358Beslut togs 2013-02-11Styrelsen beslutade att fastställa rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.KommentarVid sammanträde beslutades att om ett tilläggsyrkande och en protokollsanteckning:- Godkänna följande tilläggsyrkande från S, V och MP: Färdtjänstförvaltningen skall vid nästanämndmöte redovisa det arbete som bedrivits efter Datainspektionens påpekande om vissa tveksamheteri arkiveringsprocessen.- Att i protokollet föra in följande protokollsanteckning från S, V och MP: I årsrapporten för2012 saknas en redovisning av det arbete som bedrivits i anledning av övergrepp som blandannat visats i TV-programmet "Uppdrag granskning".Årsrapport 2012 29(76)

1.15 Idrotts- och föreningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÅret som gått kan sammanfattas enligt följande.Årets resultat är - 1, 7 mkr. Det negativa resultatet förklaras helt av nämndens beslut att om såbehövs använda eget kapital för att fullfölja etableringen av Härlandavallen. Utgående eget kapitalblir därmed 15,7 mkr.Sjukfrånvaron för året är 3,5 procent vilket i stort är detsamma som 2011.Antalet årsarbetare är 273 vilket är en ökning med nio jämfört med 2011.Uthyrningen på grus- och naturgräsplaner fortsätter att minska, speciellt på grus som minskarmed över en tredjedel. I år har detta inte, som tidigare, kompenserats av en motsvarande ökningpå konstgräsplaner utan även uthyrningen där minskar med cirka 1 procent.Uthyrningen av idrottshallar fortsätter att öka och även isuthyrningen har ökat något.Sammantaget för samtliga anläggningstyper har uthyrningen minskat med 1,3 procent.Stadens cupverksamhet har genererat 224 422 övernattningar i förvaltningens regi fördelat på 33arrangemang vilket är en ökning med cirka 17 000 gästnätter eller 8 procent jämfört med föregåendeår.26 arbetslösa ungdomar, varav åtta med funktionsnedsättning, har under året fått anställninggenom nämndens ungdomsarbetslöshetsprojekt.Sammantaget har drygt 83 mkr betalats ut i kontant föreningsstöd varav cirka 49 mkr i generellabidrag och resterande som selektiva.Allmänhetens besök på förvaltningens isar har ökat med 12 procent eller närmare 12 000 besök.Allmänhetens besök på förvaltningens motionsanläggningar har ökat med drygt 2 procent ellerknappt 4 000 besök.Allmänhetens besök på förvaltningens bad har ökat med närmare 8 procent eller knappt 32 000besök men förklaras av att Askimsbadet var stängt stora delar av 2011.Andelen unga (7-26 år) som är föreningsmedlemmar är i princip oförändrad jämfört med föregåendeår. De senaste fyra årens nedåtgående trend är bruten. Flickornas organiseringsgrad ärnu 65 procent och pojkarnas 83 procent.Förvaltningens energiförbrukning har totalt minskat med 4,5 procent. Framförallt är det el- ochfjärrvärmeförbrukningen som minskat men även förbrukningen av gas och olja har reduceratsnågot jämfört med föregående år.Göteborg utnämndes av SVT till Årets idrottsstad 2012.Fröhandeln i Trädgårdsföreningen har byggts om till ett barnkulturhus med tema Alfons Åberg.Slottsskogsvallens löparbanor och övriga friidrottsytor har rustats upp och utökats.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Medelbetygkundenkät mäts 2013 - 4,1 Sjukfrånvaro 3,5 % < 6,6 % 3,4 %konstgräsMedelbetygAndelen arbetad tidkundenkät mäts 2013 - 4,0utförd av timavlönadsporthallar6,3 % < 5,0 % 7,1 %Ekonomi Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Verksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Resultat (tkr) -1 750 0 1 627Kommunbidragper invånare(kr)Kontant föreningsstöd(tkr)Årets investeringar(tkr)Beslut togs 2013-02-04Antal uthyrda timmar584 580 549 Enegiförbrukning iMWh, totalt83 136 81 320 78 136Antal besökare(allmänhet)bad,gym,is mm276 888 280 610 280 61022 210 25 746717 683 750 000 670 00261 054 103 800 41 962 Antal gästnätter 224 422 207 600 207 600Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 30(76)

1.16 IntraserviceUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning2012 har inneburit ett spännande och utmanande år för förvaltningens verksamheter. Stadensnya telefoniinförande var en stor utmaning med både framgångar och motgångar i införandeprojektet.En risk som lyftes fram i augustirapporten innebar att motgångarna i projektet kunde ledatill negativa effekter på förvaltningens kundnöjdhet som i jämförelser med motsvarande aktörerpå marknaden är högt. Resultatet från årets kundmätningar visade följdriktigt en nedgång inöjdheten, om än en marginell sådan.Inom perspektiven medarbetare fanns under året en osäkerhet som följde av översynen av SLK.Detta påverkar perspektiv medarbetare i relation till förvaltningens strategiska kompetensutvecklingdå beslut om framtida ansvar och roller är en viktig input till vilken kompetensuppbyggnadsom behöver initieras. Osäkerheten inom perspektivet påverkade dock inte resultatenfrån årets medarbetarmätning då förvaltningen tog ett stort steg framåt och fick högsta resultatbland fackförvaltningarna.Ett område som under året inneburit en stor utmaning inom perspektiv verksamhet är arbetetmed att budgetera våra leveranser för 2013 enligt tjänsterna som de definieras i den nya Tjänstekatalogen.Arbetet har varit utmanande men förvaltningen instämmer i att det är "rätt väg" attdefiniera stadens kommungemensamma tjänster utifrån ett brukarperspektiv där verksamhetsnyttansnarare än det enskilda systemet beskrivs.Förväntningen var även att inom perspektiv verksamhet uppnå full måluppfyllelse även om ettav målen var klart högre satt för 2012 jämfört med 2011. Denna förväntan infriades inte helteftersom förvaltningen periodvis hade driftrelaterade störningar delvis beroende på nytt telefoniinförande.Inom perspektiv ekonomi nådde förvaltningen målen för året. Måluppfyllelse baseras delvis påde under förra året genomförda benchmarkinganalyserna inom alla tre verksamhetsområden,delvis på att enhetskostnaderna i flertalet fall minskat under året. Genomförda benchmarkinganalyservisar på förvaltningens goda kostnadseffektivitet relativt externa aktörer och samtidigthar ett löpande arbete att ytterligare effektivisera våra processer bedrivits under året. 2013 planerasnya benchmarkinganalyser delvis för att mäta utvecklingen i förvaltningens kostnadseffektivitetöver tid, delvis för att identifiera eventuella förbättringsområden.Årsrapport 2012 31(76)

StyrkortDe vi är till för BokslutMål 2012 slutMål 2012 slutBok-MedarbetareBok-Bokslut2012201220112011NKI, brukare 67 minst 70 69 NMI 65 öka 58NKI, brukarrepresentanter69 minst 70 69 HME 76 öka 71NKI, beställare 68 minst 70 69TillhandahållapraktikplatserEkonomiEnhetskostnaderKlarat uppdrageninom totalramen förkommungem tjänsterKostnadsläge ijämförelse medandra organisationeroch motsvarandetjänster20 minst 16JaBeslut togs 2013-02-06Mål 2012Medarbetarnas kompetensskall anpassas till verksamhetensuppdragDelaktighet och engagemangvad gällerverksamhetsutveckling,arbetsuppgifteroch arbetsmiljöKompetens skall tillförasorganisationenVerksamhetSänka enhetskostnadernaflertaletJa, iLeveranser enligt överenskommelserfallLeverera inomtotalramenJaJa I nivå eller lägre JaResultatet för processernasvalda mätområdenNämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bokslut2012JaKontinuerligtochlångsiktigtJaJa öka JaJaDelvis ejuppfyllt pgaperiodvisadriftsproblemJaMål 2012ökad mångfaldBokslut2012Ja iflertaletfallBokslut2011JaBokslut2011100 % >99%ökaJaÅrsrapport 2012 32(76)

1.17 Keillers parkUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStyrelsens uppgift är att förvalta och främja en ändamålsenlig användning av Keillers Park. Ettplanerat utvecklingsarbete bedrivs för att göra parken mer attraktiv vilket inkluderar att hållaparken ren och snygg.Efter beslut i Kommunfullmäktige kommer Keillers Park inkluderas i Park- och naturnämndensverksamhetsområde 2013.BeslutNämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 33(76)

1.18 Kommunalförbundet för Fastigheten StreteredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDen sista delen av fastigheten Stretered såldes under 2011 till Tulebo Villastad AB för11 600 000 kr.Ett samarbetsavtal mellan Mölndals stad och köparen Tulebo Villastad arbetades fram och skapadeförutsättningar för fullföljande av affären med markköpet som påbörjades 2007.Detta innebar att köparen tillträdde fastigheten i december 2011, att den ursprungliga köpeskillingen11 600 000 kr gäller och att köparen med avräkning av erlagd handpenning 1 160 000 krerlägger resterande köpeskilling genom utställande av revers till säljaren KFB Stretered. Kredittidenhar under 2012 förlängts till 2014-03-31.Resultatet för året blir 152 tkr.Beslut togs 2013-02-06Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 34(76)

1.19 KommunledningenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning2012 har inneburit ett år av förändring för stadsledningskontoret. Utgångsläget var kommunstyrelsens(KS) inriktningsdokument med ökade krav på kontorets förmåga till ledning och uppföljning,kritiken från stadsrevisionen, en utdragen organisationsöversyn med åtföljande osäkerhethos personalen mm. Stadsdirektörens ambition för 2012 blev därför att genomföra de viktigasteförändringarna samtidigt som leveransen av styr- och beslutsinformation till KS skulle skemed minst oförändrad kvalité och på sikt förbättras.Bedömningen är att 2012 har genomförts i stort sett enligt denna ambitionsnivå. Processerna föratt stödja KS ledningsforum har utvecklats genom dialog och förbättrad ärendeprocess. Viktigapolitiska beslut/styrinformation har levererats som planerat ex Vision Älvstaden, jubileumsplanen,inrättandet av två nya nämnder, fortsatt införande av västsvenska paketet, bolagsöversynenmm. Utveckling av kontoret enligt KS inriktningsdokument har fortsatt genom kompetensförstärkning,utveckling av strategisk samordning och uppföljning. Ett politiskt uppdrag har gettsför att pröva om vissa verksamheter kan överföras till annan nämnd vilket successivt kommeratt redovisas under första halvåret 2013. Det ekonomiska resultatet är 10,5 miljoner kronor överbudget. Orsakerna är främst en lägre rekryteringstakt än planerat i syfte att stärka den primärauppgiften samt ekonomisk återhållsamhet pga. osäkerhet i organisationsutvecklingen. Arbetsbelastningenhar under året varit hög hos många, främst beroende på det omfattande förändringsarbetetutöver de ordinarie uppgifterna. Detta framgår av årets medarbetarenkäter, även om detinte återspeglas t.ex. i någon betydligt ökad sjukskrivning. Medarbetarenkäten (NMI) har ökatfrån 56 till 59 och ledarenkäten (NLI) har ökat från 42 till 54. En orsak till förbättringen bedömsvara att det nu finns en tydligare inriktning för hur kontoret skall utvecklas de närmaste åren.Den samlade effekten av förbättringsarbetet bedöms vara en ökad förmåga att lösa kontoretsuppdrag och generellt en något ökad tilltro inför framtiden hos medarbetare och chefer.Det är avgörande att kontorets förbättringsarbete nu fortsätter enligt den inriktning som KS gett.Särskilt fokus skall läggas på att implementera, följa upp och vidmakthålla redan beslutade åtgärder.Reducering av de uppdrag som ligger utanför den primära uppgiften, att stödja KS ledning,samordning och ppföljning, är också ett viktigt politiskt beslut för ökad effektivitet.Beslut togs 2013-02-06Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 35(76)

1.20 Nämnden för konsument- och medborgarserviceUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKonsument Göteborg i ny förvaltning 2013-01-01Enligt beslut i Kommunfullmäktige våren 2012 bildar Konsument Göteborg ny förvaltning tillsammansmed nyetablerade Kontaktcenter och enheten för samordning och utveckling av serviceoch e-tjänster. Förvaltningen för Konsument och medborgareservice som startar sin verksamhet2013-01-01. Förvaltningen ska utveckla och leverera bra service till boende, besökareoch näringsliv i Göteborgs stad bland annat. Under hösten 2012 har ett stort förberedelsearbetetpågått.Fortsatt fokus på hållbar utveckling och hållbar konsumtion.För att tydliggöra och stärka arbetssättet för hållbar utveckling och konsumtion prövar förvaltningensedan 2012-09-01 arbetet i en ändrad organisation, vari energi- och klimatrådgivningen,hållbar Konsumtion och Fairtrade City finns i en verksamhet under en tf verksamhetschef.Fairtradearbetet fortlöper och en styrgrupp är bildad där aktiviteter förankras och följs upp.I plattformen för hållbar utveckling och konsumtion samlas olika strategier och planer, energi -och klimatstrategin, plattformen för Fairtrade City, förvaltningens CRS-arbete, vår samverkanmed andra aktörer samt särskilda satsningar och insatser. Denna plattform är antagen sedantidigare av Konsumentnämnden och ny nämnd för Konsument och medborgarservice fullföjerdetta arbete.Trenden har varit att den individuella konsument- energi - och klimatrådgivningen minskat. Detfinns olika skäl till detta.Högt tempo i arbete med kunskapsförmedlingen genom förebyggande insatser och kunskapsöverföringDet stora mediaintresset har fortsatt. Det har bidragit till att Konsument Göteborg är väl käntoch att konsumentfrågor är i fokus.Förvaltningen genomförde under året ett stort antal aktiviteter inom ramen för kunskapsförmedlingen.Aktiviteterna har bland annat bestått av energiföreläsningar, föreläsningar om konsumenträtt,hållbar utveckling, privatekonomiutbildningar och besök på företag samt nätverksträffar.Budget och skuldrådgivningen har mött flerDet utåtriktade arbetet har kommit igång på ett bra sätt. Nätverks - och omvärldsbevakning ärett fortsatt viktigt område då konjukturen är fortsatt osäker.Plusresultat och eget kapitalResultatet är 938 tkr. Den huvudsakliga orsaken till överskottet är lägre personalkostnader änplanerat. Det egna kapitalet, 2787 tkr föreslås övergå till den nya nämnden.God måluppfyllelseFörvaltningen har en god måluppfyllelse. De allra flesta av nämndens mål har uppnåtts.Beslut togs 2013-02-06Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 36(76)

1.21 KretsloppsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningMängden blandat avfall/restavfall har år 2012 fortsatt att minska och är 5% lägre än 2011 ochinsamlade mängder matavfall har ökat väsentligt.Under år 2012 har viktbaserad taxa införts i Örgryte-Härlanda, Hisingen, Centrum och Majorna-Linné.Regeringen har under året genomfört en avfallsutredning. Lagförslag väntas till sommaren 2013och det kommer troligen innebära stora förändringar för verksamheten och dess ekonomiskaförutsättningar.I arbetet med att säkerställa komplement till nuvarande råvattenförsörjning finns det nu möjlighetatt på sikt tillskapa en regional vattentäkt i Gråbo/Mjörn efter en 16 års lång juridisk tvist.Processen med att skapa en ny regional vattenförsörjningsplan har också pågått för fullt under2012.Inför 2012 fastställde kommunfullmäktige, enligt kretsloppsnämndens förslag, en sänkning avavfallstaxan med 2 % och en höjning av va-taxan på 6,9 %. Resultatet för hela kretsloppsverksamheten2012 är -26 800 tkr mot budgeterade -27 923 tkr. Skulden till brukarna/eget kapitalminskar från 89 453 tkr till 62 654 tkr. Avfallsverksamhetens resultatutfall på -23 580 tkr är5 113 tkr bättre än årsbudget på -28 693 tkr. Återbruket budgeterade ett resultat på 770 tkr menutfallet har förbättrats till 1 295 tkr.Va-verksamhetens resultat på - 4 515 tkr minskar skulden till brukarna med motsvarande belopptill 8 015 tkr, vilket är under nämndens målsättning på minst 15 000 tkr. Enligt KF-budgetförfogar nämnden själv över det egna kapitalet på upp till 6,2 Mkr för va-verksamheten. Nämndensskuld till brukarna är en mindre del av va-verksamhetens (KLN, NGV och Gryaab) samladeskuld och övergår fr o m 1/1 2013 i Kretslopp och vattennämnden.Kommunfullmäktige beslutade i maj att Kretsloppsnämnden och nämnden för Göteborg Vattenska gå samman i ny nämnd, Kretslopp och Vattennämnden fr o m 1 januari 2013. Hösten harpräglats av ett intensivt arbete med att förbereda de båda organisationerna inför samgåendet.Staden har påbörjat en en översyn av alla bolag i staden som bland annat berör Renova. Avfallsverksamheteninom stadens förvaltning kan komma att förändras om Renovas framtidauppdrag ändras.StyrkortDe vi är tillMedarbetareUtfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011förUtfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011NKI 81 90 85 * NMI 61 65 63Prisvärd tjänst 62 73 ** Friskstatistik 57,5 52,4Ekonomi Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Verksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Resultat -26 800 -27 923 5 486 Restavfall (ton) 112 600 116 000 118 600Eget kapital 62 654 61 530Försåld mängd89 453vatten (Mm3)43,0 43,8 43,2*) Andel svarande villakunder som uppger sig vara "mycket nöjda" eller "ganska nöjda" totalt sett som kunder hos kretsloppskontoret.Anges i procent. **) Andel svarande villakunder som instämmer helt eller delvis i påståendet att avfallshanterings- och vatjänsterär värda sitt pris. Anges i procent.Beslut togs 2013-02-05Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 37(76)

1.22 KulturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadsbiblioteket har sedan i mars 2012 stängt för om- och tillbyggnation. Under byggnationentillhandhålls stadsdelsbiblioteken och bokbussarna, men också ett antal mindre nyinrättadenischbibliotek i centrala Göteborg; Stadsbiblioteket 300 m² på Södra Hamngatan, StadsbiblioteketMiini i Röhsska museet samt Stadsbiblioteket Global och ungdomsbiblioteket Dynamo iGöteborgs stadsmuseum.Kulturnämnden har under året fattat beslut om ett antal förstudier gällande lokaler bl.a. för eneventuell om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum, omlokalisering av Göteborgs konsthalloch ett varvs- och industrihistoriskt centrum. Kulturnämnden har även beslutat att hyra enlokal i Lagerhuset som litterär arena. Kulturnämnden har vidare beslutat att inrätta en biljettochinformationscentral för i huvudsak det fria kulturlivet i Stora Teaterns foajé.Frilagret i Lagerhuset – ett kulturhus för unga, öppnade i augusti med en organisation som skatillgodose att ungas medbestämmande genomsyrar all verksamhet.Under 2012 hade kulturnämndens institutioner sammanlagt 1 492 367 besök, vilket är enminskning med 31 % jämfört med 2011. Detta beror på att Stadsbiblioteket på Götaplatsen ärstängt och att verksamheten på Stora Teatern är under uppbyggnad. Däremot har det totala antaletbesök till museerna ökat med 10 %.Charles Felix Lindbergs donationsfond har möjliggjort att ett nytt konstverk vid Backa Teaterhar tillkommit med titeln Your 15 minutes of fame. Fonden har också bidragit till att bergkörsbärsträdplanterats i Bältesspännarparken.Utvecklingsstöd till kulturskolan om totalt 5 440 tkr har fördelats för 2012 och även medel för2013 har fördelats omfattande totalt 5 570 tkr. Kulturstöd om totalt ca 56 000 tkr har fördelatstill 283 organisationer och 105 enskilda stipendiater.Kulturnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en revidering av Kulturpolitiskstrategi för Göteborgs Stad från 1998. Ett reviderat förslag har utarbetats och remissbehandlatsoch kommer behandlas i kulturnämnden under mars 2013.Årets resultat uppgår till 10 384 tkr vilket innebär ett motsvarande överskott. Av årets resultatkommer 4 775 tkr att återredovisas till kommunstyrelsen varav 3 650 tkr avser stadsbiblioteketsevkueringskostnader och 1 125 tkr avser medel som inte har betalats ut till Stiftelsen AlfonsÅberg.Beslut togs 2013-02-11Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 38(76)

1.23 LokalnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÖvergripande sammanfattning-Förvaltningen är på god väg att bli en effektiv organisation, men det finns fortsatta utmaningar.-Det är svårt att utföra uppdraget enligt reglementet med fullgott resultat utifrån givna ekonomiskaförutsättningar.En ekonomi i balans-Årets resultat blev -12,7 mkr. Avvikelsen mot budget förklaras bl. a. av kostnader på 14 mkrsom lokalnämnden begär kommuncentral kompensation för.-Investeringar beslutade av kommunstyrelsen utfördes för 1 044 mkr och egna reinvesteringarför 156 mkr.-Underhåll utfördes för 177 mkr (2011: 167 mkr). Under året tillförda medel om 20 mkr harfördelats över stadsdelarna och främst använts till inre underhåll i förskolor.-För att värdesäkra fastigheterna och vara i nivå med branschens rekommendationer behövs enförstärkning av driftbudgeten med 100 mkr. Därutöver behövs en tidsbegränsad utökning avreinvesterings- och driftsramarna om totalt ca 450 mkr, för att åtgärda det eftersatta underhållet.Full behovstäckning av lokaler och vissa bostäder-Totalt har 1 843 förskoleplatser färdigställts och målet med full behovstäckning har nåtts. Efterfråganpå lokaler och boende med särskild service är stor.-Behovet av studentlägenheter är stort och omställning av tomma lokaler har genomförts. Centralstyrning behövs.Värdesäkring och långsiktig hållbarhet-Förvaltningens modell för bedömning av underhållsbehov har vid årsskiftet genomförts påca 60% av förvaltningens förskolor och skolor och nämnden har beslutat om en strategi för prioriteringav åtgärder.-Tidigare beställningar och bättre samordning har lett till ökad effektivitet.-Satsningar inom klimat och miljö för att öka energieffektiviteten, minska avfall och minskabilkörning har prioriterats.Goda kundrelationer-Resultatet av vårens kundundersökning visar på tre utvecklingsområden: samarbetskultur, dialogoch återkoppling. Alla medarbetare är involverade i förbättringsarbetet. Flera samverkansprojektmed kund pågår för bättre resurshushållning och för att öka barns inflytande på sin miljö.Effektiva arbetsflöden-Förvaltningen har haft fortsatt fokus på utvecklingen av ett processorienterat arbetssätt. Nyttledningssystem är under införande. Organisationen har anpassats för ökad effektivitet i genomförandeav byggprojekt.Nöjda ledare och medarbetare-Måluppfyllelsen är hög inom personal och arbetsmarknad.-Ledar- och medarbetarutveckling är fortsatt prioriterade områden, där bland annat införandet avstadens förhållningssätt är en viktig del.Beslut togs 2013-02-07Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 39(76)

1.24 Miljö- och klimatnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningLedning av det miljöstrategiska arbetet i stadenMiljö- och klimatnämndens nya uppdrag är mycket positivt eftersom det ger förutsättningar förett mer samlat miljö- och klimatarbete. Vi har påbörjat arbetet med ett miljöprogram, en klimatstrategi(med en energiplan) och en kemikalieplan. De utvärderingar som vi har gjort av arbetethittills visar att stadens samverkansaktörer är nöjda med vårt sätt att leda arbetet. Vi ser dock attden stora utmaningen ligger i att gå från ord till handling. Kommer vi att kunna genomföra deomfattande insatser som krävs för att nå de lokala miljömålen?Ett stort hinder för att nå målen i hållbarhetsarbetet är de målkonflikter som uppstår på grund avatt förvaltningar och bolag prioriterar olika mål mellan och inom de tre dimensionerna av hållbarutveckling. Dessa målkonflikter behöver bli tydligare och analyseras för att nå samsyn kringprioriteringarna.Effektiv livsmedelskontrollVårt arbete med utveckling av livsmedelskontrollen under flera år och de nya arbetssätt somdetta inneburit har gjort en stor förbättring för verksamheten. Ser vi över lång tid så har effektivitetennär det gäller inspektioner ökat med nästan 400 procent sedan 2007. Kostnaden per inspektionhar samtidigt minskat med 72 procent.Om vi bara tittar till det senaste året och jämför med 2011 så har antalet inspektioner ökat med37 procent, samtidigt som antalet inspektörer har minskat. Kostnaden per inspektion har minskatfrån 6 500 kronor till 4 000 kronor, alltså en minskning med nästan 40 procent. Vad vi hargjort är att minska onödigt kringarbete och koncentrera oss på kärnuppgiften, alltså att besökaverksamheterna där ute.Bristande förståelse för vår myndighetsrollVi kan konstatera att vissa av stadens egna verksamheter inte alltid följer de krav som vi sommyndighet ställer. Detta kan medföra problem ur ett jävs- och likabehandlingsperspektiv. Vårerfarenhet är att privata verksamheter generellt sett är bättre på att rätta sig efter våra beslut änvad vissa av stadens egna verksamheter är.Beslut togs 2013-02-12Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Årsrapport 2012 40(76)

1.25 Nämnden för Göteborg VattenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder 2012 har verksamheten på Göteborg Vatten bedrivits enligt plan med undantag för ettfåtal större driftstörningar. De avvikelser som kunnat noteras har i huvudsak varit av normalkaraktär vilket bekräftas av en del av de nyckeltal som används för uppföljning av verksamheten.Nämndens ekonomiska målsättning för året har bestått av att nå ett resultat i balans. Under årethar några större driftstörningar, översvämningsskador samt generellt sett ökade driftskostnaderdock inneburit ökade kostnader i förhållande till budget. Därtill har skadekostnader till följd avföregående års skador tillkommit i takt med att skadeansvar klarlagts. I syfte att parera de ökadekostnaderna har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder för att nå ett nollresultat, trots dettauppvisade förvaltningen dock ett negativt resultat på för 2012 på -3,8 Mkr vilket utgör 0,7 procentav förvaltningens totala omsättning. Under året har projektverksamheten bedrivits framgångsriktenligt plan vilket medfört att nivån på planerat underhåll och upparbetad investeringsvolymi stort överensstämde med budgeterad nivå vid utgången av året.Under året har ett flertal stora investeringsprojekt pågått som syftar till att reducera risken förvattenburen smitta via dricksvatten och att öka säkerheten och kapaciteten i dricksvattenleveranserna.Förvaltningen har lyckats upparbeta planerad investeringsvolym och därmed klara denomställning det innebär att betydligt öka investeringsvolymen med bibehållen drift- och underhållsverksamhet.Tidigare rekryteringsproblematik kvarstår dock då det råder stor konkurrens påarbetsmarknaden avseende teknisk VA-kompetens.Den 31 maj beslutade kommunfullmäktige att bilda kretslopp och vattennämnden i syfte attåstadkomma en kvalitetsförbättring för brukare och ett mer effektivt arbetssätt inom verksamheten.Under året har förvaltningen arbetat intensivt för att förbereda etableringen av ny organisationvilket, med avseende på den snäva tidplanen, inneburit att delar av organisationen varit hårtansträngd och behövt göra långtgående prioriteringar. Vid utgången av året var en stor del avdet förberedande arbetet klart så att verksamheten i den nya förvaltningen skall kunna fungera fro m den 1 januari. Dock kvarstår ett omfattande arbete på både strategisk och operativ nivå föratt verksamheten skall fungera effektivt. De kostnader som uppkommit till följd av etableringenav ny förvaltning har påverkat resultatet negativt.Nyckeltal Utfall NivåTillgänglighet för råvattenintag 272 dygn HögDricksvattenproduktion 61,3 Mm3 LågAntal rörbrott 311 stycken LågInkomna klagomål (missfärgning, smak,lukt)87 stycken LågLäckage 19,8 m3 per km och dygn MedelAntal avloppsstopp 116 stycken LågAnmälda översvämningsskador 139 stycken MedelEkonomisk utveckling Årsutfall Årsprognos ÅrsbudgetEkonomiskt resultat -3,8 Mkr 0,0 Mkr 0,0 MkrPlanerat underhåll 97,5 Mkr 98,0 Mkr 98,0 MkrInvesteringsutgifter 324,0 Mkr 311,4 Mkr 327,5 MkrBeslut togs 2013-02-06Nämnden beslutade godkänna förvaltningens förslag till årsrapport med bifall till yrkande frånS, V och MP om att ianspråkta eget kapital för att täcka 2012 års underskott.Årsrapport 2012 41(76)

1.26 Park- och naturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningFri entré till Trädgårdsföreningen har blivit en succé och besökarna har mer än dubblerats undersommarmånaderna med nästan 780 000 besökare på helåret. En marknadsundersökning visar att95 % är nöjda med fri entré, 23 % är där för första gången och andelen unga besökare har ökat.Den samlade bilden av Feriejobb 2012 är att processen är väl genomförd och att 1544 gymnasieungdomaranställdes. En enkät till feriejobbarna med en svarsfrekvens på ca 37 % visar att deallra flesta blev väl mottagna på sina arbetsplatser och fick det stöd de behövde för att kunnautföra ett arbete. 43 % av dem som var på en arbetsplats inom Göteborgs Stad kunde tänka sigatt söka jobb på samma arbetsplats i framtiden.Förvaltningens ledningsgrupp har tagit fram fyra ledstjärnor som ska prägla medarbetarnas förhållningssätti arbetet. Detta är ett led i arbetet med att bygga en gemensam förvaltningskulturoch utgår från stadens fyra förhållningssätt.Förvaltningen har avbrutit de planerade återplanteringsprojekten på Vasagatan och Linnégatanför att sammanställa de inkomna synpunkterna från allmänheten och utvärdera projektförslagen.Under våren 2013 kommer förvaltningen att genomföra en dialog med allmänheten kring dessaprojekt inför ett ställningstagande hur projekten ska fortsätta.Utföraravdelningen Rent, Grönt, Gata har haft många beställningar under året när det gällerbåde drift- och investeringsarbeten. Utföraravdelningens enheter på Rent har gjort stora miljösatsningarbla i form av inköp av två nya elfordon.Förvaltningens kompetens är efterfrågad i ett stort antal stadsövergripande projekt som Västsvenskapaketet med Västlänken, exploatering av nya områden, medborgardialog etc. Personalbemanningenär en kritisk fråga för att inte förvaltningen ska riskera att fördröja planeringsprocesser.Samtidigt finns det rekryteringsproblem för viss teknisk personal.Förvaltningen är nu den enda förvaltningen i staden med ISO-certifierade ledningssystem inombåde miljö och kvalitet.Förvaltningen har överlag en god måluppfyllelse, merparten av målen är uppfyllda och ingetmål pekar på felaktig utveckling (7 av 12 gröna och ingen röd).Årets resultat uppgår till +8,4 mkr. Orsakerna är flera till det positiva resultatet men merpartenär väderrelaterat. Tillkomsten av verksamheter från Gatubolaget har medfört ökad ekonomiskstabilitet för förvaltningen. Eget kapital uppgår till 27, 4 mkr och nämnden föreslår återredovisningav 2,4 mkr till Kommunstyrelsen.Beslut togs 2013-02-11Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Årsrapport 2012 42(76)

1.27 RevisorskollegietUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadsrevisionen ska medverka till att stärka tilltron till det demokratiska systemet genom attvara en oberoende, publik och tydlig revision som kännetecknas av hög trovärdighet, öppenhetoch kommunikation. Det lagstiftade revisionsuppdraget innebär att granskningen ska genomförasså att revisorerna årligen kan bedöma om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskttillfredsställande; nämndernas räkenskaper är rättvisande; den interna kontrollen i nämnder ochbolag är tillräcklig; resultatet i delårsrapport och årsbokslut är förenliga med fullmäktiges mål.Granskningen inriktas i huvudsak mot ansvarsprövningen av stadens nämnder och styrelsenmen också på den förebyggande och mer utvecklingsinriktade delen av revisionens uppdrag.Nämndernas förmåga att driva verksamheten inom befintliga ekonomiska ramar är avgörandeför en ekonomi i balans. Inte desto mindre har det stor betydelse att styrningen inte koncentrerasenbart på budgethållning utan även på effektivt resursutnyttjande. Det är av stor vikt att väl avvägdaprioriteringar genomförs för att upprätthålla kvaliteten i stadens verksamheter.KF beslutade 2012 om ett utökat uppdrag för stadsrevisionen att bättre identifiera brister ochförhindra oegentligheter inom nämnder och bolag. Stadsrevisionen har under året utvecklatgranskningen av nämnders och styrelsers interna kontroll på ett sätt som medför mer preciseradeoch ökade krav på hög kvalitet. Likaså har ökad vikt lagts vid nämndernas och styrelsernas hanteringoch åtgärder i syfte att minska riskerna för oegentligheter. Sammantaget medför det utökadeuppdraget en ökad granskningsinsats.Revisorerna träffar årligen samtliga nämnder och styrelser för att informera om iakttagelser isamband med revisionen av det föregående verksamhetsåret.Revisorskollegiet säkerställer sitt oberoende i förhållande till nämnder och styrelser bl a genomatt KF’s presidium bereder stadsrevisionens budget. Resultatet av 2012 års granskning sammanfattasi en årsredogörelse som överlämnas till KF. Stadsrevisionen har även fått i uppdrag attinrätta en oberoende granskningskommission som ska redovisa sitt slutbetänkande i juni 2013.Stadsrevisionen har erhållit kommunbidrag om 27,3 mkr inklusive extra kommunbidrag på1,6 mkr för utökat uppdrag. Stadsrevisionen har under året erhållit 2,3 mkr för upphandling avkonsulter för verifiering av KS självdeklarationsmodell. Kostnad för Granskningskommissionenuppgår till 1,4 mkr och finansieras genom särskilt kommunbidrag.Beslut togs 2013-02-05Årsrapport 2012 43(76)

1.28 TrafiknämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKollektivresandet ökar, bilresandet minskarResandet i kollektivtrafiken har ökat med 1 %, samtidigt har bilresandet minskat med 0,4 %.Antalet cykelpassager är oförändrat. Förändringarna är små vilket gör att färdmedelsfördelningenär oförändrad jämfört med 2011. Andelen kollektivtrafik är 25 %, cykel 6 %, till fots 24 %och bil 42 %.Underhållsinsatserna stagnerarUnderhållsinsatserna har under 2012 varit något lägre än föregående år. Trots detta bedöms detackumulerade underhållsbehovet vara oförändrat, 505 mnkr.Trafiksäkerhetsarbetet siktar mot nollvisionenTrafiknämndens mål är att antalet dödade och skadade i trafiken skall minska till högst 78stycken 2020. Efter många år med stadigt sjunkande skadefall verkar minskning nu avta för dettotala antalet, men det går att se variation bland de olika trafikantslagen.Västsvenska paketet ger effektFyra nya busstrafikstråk togs i bruk 9 december. Dessa förbättrar framkomligheten och ger säkrarerestider. Slutlig effekt kan avläsas först efter trängselskattens införande. Färdigställandesker under 2013.Kompetensförsörjningen och lokalfrågan en kritisk faktorDet råder brist på trafikteknisk kompetens inom trafiknämndens verksamhetsområde, med enmarknadssituation som gör varje rekrytering till en utmaning. Dessutom behövs en plan för attmöta behovet av kontors- och möteslokaler för det växande kontoret.Klimatpåverkan minskar svagtGöteborgstrafikens klimatpåverkan minskade något under 2012 jämfört med 2011 och står förett utsläpp på ca 800 000 ton CO2. Minskningen beror på effekten av bränslesnålare bilar samtnågot minskat trafikarbete.EkonomiÅrets resultat blev ett underskott om 4,9 mnkr vilket är 3,2 mnkr lägre än budget. Nämndensegna kapital uppgår till 19,5 mnkr. Målet för det egna kapitalet bör vara 30 mnkr.Investeringarna uppgår till 771 mnkr, drygt tre gånger så mycket som för 2011 (exkl exploateringsinvesteringar).Viktiga framtidsfrågorSom den viktigaste interna faktorn framhålls främst behovet av utvecklad styrning, ledning ochuppföljning i en växande organisation. Som den viktigaste externa faktorn framhålls finansieringav verksamheten när det gäller såväl underhållsinsatserna som framtida behov av investeringar.Västsvenska paketet kräver resurserTrafikkontoret har beräknat att insatserna för det Västsvenska paketet uppgår till 26 årsarbetensom tillsammans med konsultinsatser motsvarar ett behov om 28 mnkr per år.Beslut togs 2013-02-07Redaktionell ändring sidan 47 (står "28 %" skall stå "25 %"). Bifogar bilaga 4 "Trafik och resandeutveckling2012"Trafiknämnden beslutaratt godkänna årsrapporten för 2012att fastställa målet för eget kapital till 30 000 tkratt inte återredovisa någon del av det egna kapitaletÅrsrapport 2012 44(76)

att hemställa om en utökad ram för 2014 med 28 000 tkr för kostnader i anslutning till det Västsvenskapaketetatt godkänna årsrapporten för Trygg, vacker stad samtatt översända beslutet till kommunstyrelsen.Årsrapport 2012 45(76)

1.29 Trygg och vacker stadUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder 2012 har mycket av Trygg, vacker stads arbete riktat in sig på trygghetsskapande åtgärder.Det nya projektet Trygghetsarbete i stadsdelarna har haft fokus på tre utvalda stadsdelar,Västra Göteborg, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Arbetet sker i nära samarbete medstadsdelarna och går ut på att förbättra den upplevda känslan av trygghet genom insatser i denfysiska miljön. Utgångspunkten för projektets insatser har varit dialog med medborgarna. Så harbl.a. trappan vid Tycho Brahes gata fått nytt ljus, rensad vegetation och nya utegym.En arbetsgrupp med bred representation har under året arbetat intensivt med trygghetsarbeterunt Avenyn. Utifrån delårsrapport 1 har det tagits fram en handlingsplan där varje ingåendepart har ett antal åtgärder att genomföra. En projektledare arbetade heltid under hösten för attsäkerställa att planerade åtgärder genomfördes eller påbörjades.Rosenlund ska bli en trevlig och trygg mötesplats för alla genom projektet ”Ett blomstrandeRosenlund” . Projektet pågår 2012-2014 och är till 40 % finansierat av Europeiska regionalautvecklingsfonden. Fastighetsägare i området gör samtidigt stora insatser för att lyfta områdetsåsom nya bostäder, affärsetableringar samt bygger in otrygga arkader.Satsningen på att göra Götaplatsen till en både tryggare och snyggare plats föll väl ut då SvenskaLjuspriset i år tilldelades Göteborg. Även den gemensamma satsningen på den ”bortglömda”parken runt Domkyrkan har rönt uppmärksamhet utanför stadens gränser. 2012 nomineradesDomkyrkoplan till Svenska Arkitekters Sienapris.Den komplexa klotter- och graffitifrågan är en ständigt pågående debatt. Klotter har en storpåverkansgrad på upplevd trygghet och är en fråga som Trygg, vacker stad har arbetat med iflera år. Under 2012 har en projektledare arbetat med frågan. Fokus har varit att samla in informationoch genomföra benchmarking i andra städer för att få fram ett bra underlag för framtidaåtgärder, såväl sociala som situationella.Nedskräpning har länge varit en prioriterad fråga som i sig är en stor bidragande faktor till attstaden upplevs inte bara trygg utan även vacker. En mängd insatser har genomförts för att människorska engagera sig i kampen mot nedskräpning. Detta intensiva arbete har lett till att Göteborgför tredje året i rad vunnit Håll Sverige Rents förstapris för den kommun som engagerarflest medborgare.Beslut togs 2013-02-11Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 46(76)

1.30 UtbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder 2012 inträffade ett trendbrott genom att fler elever i Åk 1 än föregående år antagits tillGöteborgs stads gymnasieskolor.Andelen slutbetyg för de elever som gick ut år 3 på förvaltningens gymnasieskolor läsåret2011/12 är 80 procent, vilket är samma resultat som läsåret 2010/11. Av de elever som får ettslutbetyg har drygt 80 procent grundläggande behörighet till högskolan. Andelen avbrott i år 1har minskat.Från och med läsåret 12/13 erbjuder samtliga skolor introduktionsprogram, vilket bedöms ökaelevernas progression i utbildningssystemet och gagna integrationsmålet.En annan trend, som fortsätter även 2012, är att en minskande andel elever söker till yrkesprogram.I Göteborg är nu andelen endast 32 procent.Förvaltningens "Program för kvalitetsutveckling" som startas under våren 2013 bedöms kommaatt bidra till att öka måluppfyllelsen.Riksdagen beslutade om en ny gymnasiesärskola enligt proposition 2011/12 ”En gymnasiesärskolamed hög kvalitet” vilken träder i kraft den 1 juli 2013.Trenden inom gymnasiesärskolan med fler elever inom yrkesträning och verksamhetsträninginnebär mer kostnadskrävande utbildningar med krav på lokalanpassningar och ändrade krav pålärarnas kompetens och behörighet.Vuxenutbildningsnämndens och GR:s beställning har under hösten minskat kraftigt . Antaletproducerade platser inom vux ökar dock p.g.a. att antalet prövningar ökat när tillgängliga utbildningsplatserminskat. Yrkeshögskoleutbildningen ökar något jämfört med föregående årp.g.a. att utbildningsförvaltningen fick en hög andel av de sökta utbildningarna beviljade avMyndigheten för yrkeshögskolan.Resultat 2012Resultatet -17,7 Mkr är ett underskott på 2,7 Mkr då budgeten var -15 Mkr. Eget kapital beräknasdärmed till 35,8 Mkr vid årets slut, varav 7 Mkr tas ianspråk i budget 2013. Av resterandeeget kapital på 28,8 är 15 Mkr MTG:s. Antalet årsarbetare minskar med 49 till 1 994. Omställningskostnadernaför personal och lokaler har varit omfattande och uppgår till 31,4 Mkr varav8,3 Mkr avser avskrivna tilläggshyror. Under de senaste 5 åren har ca en procent årligen av omsättningenanvänts till omställning personal och lokaler. Inför 2013/14 ser vi ett fortsatt stortbehov av omställning.Beslut togs 2013-02-08Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Årsrapport 2012 47(76)

1.31 ValnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningValnämnden skall på uppdrag av riksdag och kommunfullmäktige arrangera allmänna val ochfolkomröstningar. 2012 var ett mellanvalsår och verksamheten vid nämnden och dess kanslikaraktäriserades av uppföljnings- och utvecklingsarbete. Budgeten för året uppgick till 1 400 tkroch antalet anställda årsarbetare uppgick till 35 procent av en heltidsanställning fördelat på tvåtjänster. Att redovisa analys över verksamheten helt i enlighet med den fastställda rapporteringsmallenlåter sig därför inte göras på ett adekvat och meningsfullt sätt.MedborgarperspektivetGöteborgarnas upplevelse av att valprocessen är öppen, trygg och präglas av hög tillgänglighetär avgörande för ett högt valdeltagande.VerksamhetsperspektivetEn förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta kräver i sin tur attnämndens verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Demokratin ochdess arbetsformer måste ständigt erövras och utvecklas. Den ska vara processinriktad för attgöra så många delaktiga. Då samhället är, och måste vara i ständig utveckling är det väsentligtatt nämndens verksamheter är öppen och mottaglig för nya kreativa lösningar. Den ska kännetecknasav hög trovärdighet, vara sakligt faktabaserad och strikt opartisk.MedarbetarperspektivetPersonalen är den viktigaste resurs vi har, och för att utveckla och ta till vara deras kompetenskrävs ett gott ledarskap. För att skapa en kultur som sätter medborgarnas behov av god service icentrum krävs ett aktivt och synligt engagemang från varje ledare, med fokus på uppgiften medhjälp av visionen och tydliga mål. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna genomsyrar hela organisationenoch möjliggör ett ständigt lärande på alla nivåer. Med tydliga mål och med adekvatakunskaper ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också möjlighetentill personligt och gemensamt ansvarstagande. Arbetet med att förbättra NMI skall fortsätta.EkonomiperspektivetKommunfullmäktiges budget anger de övergripande förutsättningarna för en god ekonomiskhushållning där vår nämnd har ansvar att omsätta detta förhållningssätt i praktiken så att verksamhetenbedrivs på ett ändamålsenligt sätt. För att förbättra möjligheterna till en långsiktighushållning med befintliga resurser och för att möta framtida utmaningar måste de styrprincipersom tillämpas i organisationen vara aktuella och situationsanpassade.Beslut togs 2013-02-08Årsrapport 2012 48(76)

1.32 VuxenutbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVuxenutbildningen har under 2012 förändrat sin verksamhet dels genom att övergå till betydligtfler ansökningsomgångar än tidigare, dels genom att korta sommaruppehållet. Syftet har varitatt erbjuda medborgarna både en ökad tillgänglighet där det alltid ska vara nära till en ny utbildningsmöjlighetoch en hög grad av individanpassning vilket är betydelsefullt mot bakgrund avde snabba förändringarna på arbetsmarknaden.Förändringen har dock inte kunnat genomföras utan störningar och inkörningsproblem vilketgett värdefull erfarenhet. Kostnaderna ökade avsevärt varför en inbromsning krävdes. Konsekvensenblev en ojämn utbildningsvolym under året med ett mer begränsat utbud under hösten.Medborgare som inte kunde erbjudas den plats de förväntat sig blev besvikna.Den ojämna utbildningsproduktionen är olycklig men var ändå ett temporärt problem under2012. Värre är att förutsättningarna inför 2013, indikerar svårigheter att svara upp mot behovenpå den gymnasiala nivån beroende på den ökade efterfrågan på SFI. Även om slutresultatet visaröverskott pga indragna utbildningsbeställningar så finns en identifierad resursbrist i relation tillmedborgarbehoven.Resultaten är annars i flera avseenden positiva. Fler uppger att de nått sitt studiemål, fler kommeri arbete efter såväl Komvux som SFI (där ökningen är kraftig) och avbrotten minskar.Ekonomiskt krävdes, som framgår ovan, en kraftig inbromsning under hösten. Besparingarskedde på såväl utbildningssidan som inom administrationen. Dessa insatser i kombination medtillkommande intäkter från staten och GR som inte var kända när sparprogrammet formades harinneburit att slutresultatet blir ett överskott på 8 MKR vilket motsvarar en avvikelse på 1.9% iförhållande till budget.Den ryckighet som präglat detta år som en följd av det som redovisats ovan har inneburit enförsvårad arbetssituation för förvaltningens personal. Årets medarbetarenkät gav ett dåligt resultat.Mätningen genomfördes under en period när svårigheterna för personalen var avsevärda.Andra arbetsmiljöanalyser under året har ett mer positivt utfall.Förändringsarbete kräver uthållighet då det behövs etableringstid och utrymme för successicvajusteringar. Detta möter i initialskedet inte alltid positiv respons.En förstärkning av org. i kombination med en handlingsplan för uppföljning och prognoser samtett arbete runt "Den goda arbetsplatsen" ska förhoppningsvis bidra till ett positivt utfall 2013 försåväl medborgare som medarbetare.Beslut togs 2013-02-06Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 49(76)

1.33 ÖverförmyndarnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÖverförmyndarnämndens uppdrag är att rekrytera, granska och ha tillsyn över förmyndare, godemän och förvaltare samt att ge samtycke och tillstånd till olika rättshandlingar dessa gör för sinarespektive huvudmän. Antalet ställföreträdarskap fortsätter att öka, vilket torde bero på ökadmedellivslängd och delvis nya målgrupper för godmanskap och förvaltarskap. Sedan 2006 mätsärendeökningen över fem år. Mellan åren 2008 och 2012 har antal ärenden som skapas ökat med21 %, i genomsnitt 5.25 % per år. Mellan 2011 och 2012 skedde en marginell ökning.Överförmyndarförvaltningen N191 har följt 2012 års verksamhetsmål tämligen väl. Målet att60 % av årsräkningarna skulle vara granskade vid juni månads utgång uppnåddes inte, 54 % vargranskade. Vid årsskiftet kvarstod 365, eller 11 %.Det ekonomiska utfallet visar ett överskott om 573 tkr. Av överskottet utgör 280 tkr en utbetalningsent på året av den ersättning för administrativa kostnader kring ensamkommande barnsom är direktrelaterad till mottagna barn, vilken är svårberäknad och därför inte fullt ut beaktats.Vissa satsningar under året har blivit billigare än beräknat och i andra fall fördelas investeringarnaframåt i tiden genom leasing.Förvaltningen har i Självdeklaration 2012, verifiering av inköpsprocessen bedömts ha stort behovav förbättringar. Dock utgör inköpen ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv enligt nämndensuppfattning ingen stor risk, då omfattningen av inköp är liten och risken för oegentligheterinom området bedöms som mycket ringa.Handläggningen bedöms ske med god kvalitet, en bedömning som även delas av Länsstyrelsen.Personalomsättningen har varit låg och visstidsanställningar har övergått till tillsvidareanställningar.För Arvodeskostnader till ställföreträdare, N192, är resultatet 4 656 tkr högre kostnader änbudget 2012. En ökning av arvodesnivån är förväntad, både på grund av ökning av antal ställföreträdarskapoch svårare uppdrag. Arvodering av särskilt förordnad vårdnadshavare har kommitigång, men stora eftersläpningar bedöms finnas. Andelen arvoden som Staden betalar är en procentenhethögre än 2011; 49 %. För N192 sker direktavräkning; eget kapital uppstår ej.Beslut togs 2013-02-06Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Årsrapport 2012 50(76)

1.34 Boplats Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder 2012 har Boplats verksamhet fokuserat på tre uppgifter – arbetet med det nya datasystemet,servicen till de bostadssökande som besöker Boplats personligen och en geografisk utvidgningav marknadsplatsen. Sedan 2011 har besöken i kundmottagningen ökat med drygt 4 000personer och det är de ordinarie besöken från personer, som har svårt att söka lägenhet överinternet, som ökat mest. Under 2012 annonserades 1 000 färre lägenheter, (7 822) jämfört med2011 (8 855) på grund av minskad omflyttning och att konkurrensen om de lediga objekten harökat. I snitt har de som fått kontrakt under 2012 varit registrerade i 787 dagar. För de allmännyttigabostäderna var den genomsnittliga kötiden 1 062 dagar.Kommunfullmäktiges beslut om att Boplats Göteborg ska vara en transparent marknadsplatsinnebär att det nya datasystemet utformas så att de bostadssökande ska kunna bedöma sinachanser att få en lägenhet. Arbetet åligger inte enbart leverantören utan kräver ett omfattandearbete med att förändra regler och rutiner i annonserings- och uthyrningsprocessen.Boplats Göteborg arbetar vidare med att utvidga marknadsplatsen och under året har tre nyasamarbetsavtal tecknats med kommunala bostadsföretag utanför Göteborg – AB Bostäder iBorås, Eksta Bostads AB i Kungsbacka och Kungälvsbostäder. För första gången arrangeradeBoplats en temadag utanför sin egen lokal – Tema Nyproduktion på Älvrummet vilket lockadenya grupper av bostadsintressenter.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Antal registreradebostadsökande148 550 126 361Andel registrerade> 50 årtimmar totaltAntal arbetade13 % 14 % 12 833 11 200 9 118Antal personligabesök i27 677 23 769 Antal sjukdagar 38 12lokalenAntal telefonsamtalexkl arvoden9 985 12 049 Lönekostnader 3 794 3 708 2 817Antal kundaktiviteter14 23Antal unikabesökare på10 milj 9 milj 10,1 miljwww.boplats.seEkonomi Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Verksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Reslutat efterAntal annonseradelägenheter104 507fin. poster7 822 10 000 8 855Andel lägenheterKassalikviditet 4.44 % från privata 2.9 %38 % 42 % 35 %fastighetsägareFritt eget kapital 2 589Andel lägenheterfrån övriga2 485kommuner9 % 10 % 8 %inom GRMedlantalansökningar960 829per lägenhetGenomsnittligregistreringstidför de som fått787 702kontraktAndel ja-svarefter erbjudandeom lägenhet36 % 36 %StyrkortBeslut togs 2013-01-31Årsrapport 2012 51(76)

1.35 BRG Business Region Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningÅrets resultat uppgår till -32,9 mkr, helt i linje med budget.Förutom det som återfinns i resultaträkningen projektleder BRG större demoprojekt, som gåröver balansräkningen, som senaste åren tillfört regionen nytta för närmare 500 mkr.I årets verifiering av resultat kring inköpsprocessen fick bolaget en total bedömning på 91 (86).Resultat från HME visar ett förbättrat resultat; för medarbetare 79 (77) och för chefer 89 (84).Bolaget arbetar nu med handlingsplaner för att behålla och öka det fina resultatet.Våra strategiska mål kan följas upp ordentligt först när året är slut och då redovisas statistikenofta med ytterligare tidsfördröjning. I något fall kan vi bara följa upp målet vartannat åt.1. Företagen i Göteborgsregionen växer snabbare än Sverige (Resultat: Positivt)2. Företagsklimatet rankas högst bland landets storstadsregioner (Resultat: Lägst rankat)En rad åtgärder vidtas bl.a. företagslots, utbildning i bemötande.3. Minst 55 kvalificerade investeringar/etableringar per år (Resultat: Uppfyllt)4. Högt nyföretagande med 11,3 nya företag per 1 000-invånare. (Resultat: Uppfyllt)5. Nöjda kunder NKI > 67 (Resultat: Uppfyllt 2011, nästa mätning 2013)6. Utveckla profileringen av Göteborgsregionen som ledande region inom miljöområdet.(Ej mätbart) Demoprojekten på miljöområdet kan nämnas, t.ex.HyperBus och KLIMP som saknarmotsvarighet globalt.7. Göteborgsregionen rankas bland världens 20 främsta kunskapsregioner (Resultat: Uppfyllt,senaste mätningen 2008)Trots att konjunkturen försämrats så har arbetsmarknaden varit stabil i Göteborgsregionen. Antaletsysselsatta i regionen ökat elva kvartal i rad. Ökningen fjärde kvartalet var 1,5 procent,jämfört med samma kvartal året innan, vilket motsvarar 7 000 personer.Vi kan dock se en viss ökning av arbetslösheten under året. I december 2012 uppgick antaletarbetslösa till 7,6 procent av arbetskraften. Det är en ökning med 1 800 personer på ett år. Menmönstret är tydligt även här – Göteborgsregionen har utvecklats bättre än både Stockholms- ochMalmöregionen sedan 2009.Det är viktigt att behålla mångfalden av företag och branscher, för att företagen ska vilja varahär krävs ett bra företagsklimat och att förutsättningarna för det goda livet finns.I Göteborgsregionen finns idag 106 000 arbetsställen inom 747 branscher.Fler än 70 000 jobb har skapats i Göteborgsregionen mellan 2000 och 2011Göteborgsregionen har haft högre tillväxt än både Stockholms- och Malmöregionen i lönesummafrån företag mellan 2000-2011.Beslut togs 2013-02-11Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 52(76)

1.36 Försäkrings AB Göta LejonUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningKunderGöteborgs Stad har behov av en försäkringspolicy i vilken staden sätter ramarna för hur stadensriskkontroll och riskfinansiering skall hanteras och av vem. Kommunstyrelsen fattade beslut iärendet 2013-01- 23. Ärendet beräknas tas upp i Kommunfullmäktige under februari eller mars2013.EkonomiGöta Lejon gör en vinst på 19,4 Mkr före dispositioner och skatt. Det är 15,1 Mkr bättre änbudget. Detta är bolagets bästa år resultatmässigt sedan starten 1991.Framför allt så har brandskadorna pga av anlagd brand under 2012 hållit sig på en historiskt lågnivå och vi har varit förskonade från storskador. En bland flera faktorer som har en påverkan pådet låga skadeutfallet är att Göta Lejons långsiktiga arbete med skadeförebyggande arbete.Solvens II är ett nytt europeiskt solvensregelverk för försäkringsbranschen. Regelverket beräknasbörja gälla för Svenska försäkringsbolag 2015 eller 2016. För Försäkrings AB Göta Lejoninnebär detta att vi fram till 2015/2016 kommer att behöva satsa tid och resurser utöver vårnormala verksamhet för att uppfylla dessa krav.Göta Lejon har under året hemställt och blivit beviljade ett kapitaltillskott på 100 Mkr. Detta föratt uppfylla framtida kapitalkrav enligt Solvens II samt att möjliggöra en avveckling av dotterbolaget,återförsäkringscaptivet Göta Re, i Luxemburg.Verksamhet och processerFörsäkrings AB Göta Lejons uppdrag enligt stadens säkerhetspolicy är att vara samordnare ochkatalysator i stadens nätverk för säkerhetsarbete. I detta uppdrag ingår bl a att sammanställa helastadens uppkomna skadekostnader över och under självrisk. Stadens kostnad för egendomsskadoröver och under självrisk uppgick år 2012 till cirka 181 000 kkr. Detta är en minskning medcirka 21 000 kkr jämfört med år 2011.Under året har vi bland annat fortsatt att arbeta med att följa upp hur stadsdelarna har organiseratoch arbetar med sitt skadeförebyggande arbete.Bolaget har varit stark engagerat i det pågående arbete med omarbetning av stadens säkerhetspolicyoch tillhörande riktlinjer .Under året har Göta Lejon haft stort fokus på att stärka sin styrning och internkontroll utifrånkraven i Solvens II samt utifrån resultatet från Självdeklarationen 2011.MedarbetareUtvecklingssamtal med samtliga medarbetare är genomförda. Arbete pågår med att fastställarollbeskrivningar. Bolagets anställda har deltagit i stadens medarbetarenkät. Resultatet blev 67av 100.Beslut togs 2013-01-30Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 53(76)

1.37 Förvaltnings AB FramtidenUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningVerksamheten har utvecklats väl i förhållande till våra mål.Vår koncerngemensamma vision ”Vi bygger det hållbara samhället för Framtiden” är implementerad.Arbete kring ökad samordning enligt moderbolagets ägardirektiv pågår. Till exempelhar en koncerngemensam markgrupp bildats med uppdrag att öka innehavet av byggbar markoch arbeta för att få fler detaljplaner startade i stadens planprocess åt koncernen. En IT genomlysninghar genomförts i koncernen som kommer att leda till åtgärder för ökad effektiviseringoch samverkan.Koncernens fastighetsresultat exklusive utökat underhåll uppgår till 2 039 mnkr, vilket är 37mnkr bättre än prognos. Driftskostnaderna avviker positivt med 28 mnkr. Resultat efter finansnettoär 64 mnkr bättre än prognos och uppgår till 197 mnkr.Antal inflyttningsklara hyresrätter uppgick till 415 bostäder (298), varav 339 hyresrätter. Målet750 inflyttningsklara bostäder räknar vi med att nå 2015. Vi har fått markanvisning för 250 bostäder,140 hyresrätter och 110 äganderätter/bostadsrätter. Detta är 100 fler än föregående år. 23detaljplaner för ca 1 900 bostäder pågår i stadens planprocess, varav 1 500 för hyresrätter. Avdessa är 56% på koncernens egen mark. Förtätning och kompletteringsprojekt på egen mark ärväsentligt för att klara målen. I Backa planeras konvertering från äldreboende till 96 studentbostädermed inflyttning hösten 2013.Parkeringsbolagets ägardirektiv har antagits av KF. Anpassning av P-bolagets inriktning pågår ienlighet med ägardirektiv, legala aspekter och P-policy.Under året har uppvärmning med fossila bränslen i våra fastigheter minskat väsentligt då alloljebaserad uppvärmning ersatts med el via värmepump.Sjukfrånvaron ligger fortsatt på en låg nivå, 3.5%.Stadsrevisionen har granskat den interna styrningen och kontrollen och kommit fram till att denär tillfredsställande i samtliga bolag utom i Parkeringsbolaget där styrelsens arbete bör utvecklasoch förbättras för att etablera en tillräcklig styrning och kontroll.Styrelsen har antagit en internrevisionsplan för 2013.Under året lämnades 287 lägenheter till kommunala kontrakt. Vid årsskiftet var drygt 150 lägenheteruthyrda till frivilligorganisationer. Inför 2013 har samarbetsavtalet utökats till 550lägenheter och breddats till att omfatta även viss anhöriginvandring, engångssatsningen – egetboende utan stöd och ”Bostad Först”.Styrelsen har beslutat att Ungahem ska återinföras och satsningen omfattar 1 000 bostäder under2013-2014.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Nöjd boendeindearbetarindexMotiverad med-- - -- - 68EkonomiPrognosUtfall 20122012Utfall 2011 Verksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Fastighetsresultatexkl utökat underhåll,mnkr2 039 2 002 1 884 Inflytande - - -Resultat efterfinansnetto, mnkr197 133 118Total mängdköpt energi,fjärrvärme ochel, kWh/kvmAntal inflyttningsklarahyresrätter182 184 186339 600 226Nöjd boendeindex och inflytande: Ingen undersökning 2011 och 2012. Motiverad medarbetarindex: Nytt index från och med 2011,nästa undersökning genomförs 2013.Årsrapport 2012 54(76)

Väsentliga nyckeltal Utfall 2012 Prognos 2012 Utfall 2011 Utfall 2010Antal lägenheter 70 442 70 442 70 084 69 607Vakans, antal lägenheter 33 23 43 35Färdigställda lägenheter/bostäder441 515 322 382Antal hyresrätter i produktion785 - 857 688Investeringar, mnkr 1 221 1 274 1 806 1 311Med färdigställda lägenheter/bostäder ingår nyproducerade, konverterade från lokaler samt färdigställda bostadsrätter och egnahem.Beslut togs 2013-02-12Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 55(76)

1.38 Göteborgs Spårvägar ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningAv GS ägardirektiv framgår att uppdraget är att erbjuda en effektiv, miljö- och kvalitetsmässigkollektivtrafik samt därtill hörande tjänster och produkter inom trafikområdet.Koncernens organisation med moderbolaget och de tre verksamhetsdrivande dotterbolagen GSBuss (GSB), GS Spårvagn (GSS) och GS Trafikantservice (GST), syftar genom sin struktur tillatt fokusera på kärnverksamheten, persontransporter samt på full transparens med avseende påatt koncernen såväl bedriver fullt konkurrensutsatta verksamheter som verksamhet enligt tilldeladekontrakt.GS-koncernens bolag har deltagit i ett antal för verksamheterna väsentliga upphandlingar. Ijanuari 2012 fick GST besked om förlust av avtalet gällande Biljettkontrollen. Upphandlingenöverklagades emellertid av Securitas och med anledning av den fördröjning detta innebar förlängdesGST´s uppdrag i omgångar till sista januari 2013. I februari startades framgångsrikt ettnytt utökat avtal för Trafikledning Nils Ericson Terminalen. Verksamheten har utvecklatsmycket positivt under året.GSB deltog i Västtrafiks trafikupphandling Hisingen vilken var uppdelad i två paket, Hisingenoch Svart Express. GSB vann ingen del av upphandlingen vilket innebär att nuvarande avtalHisingen avslutas 2013-06-15. I juni 2012 startade GSB det nya Centrumavtalet på ett framgångsriktsätt med 52 nya bussar med mycket hög miljöprestanda.Under 2012 har 63 av de 64 levererade spårvagnarna av typen M32 trafiksatts av GSS. Totalt är65 vagnar beställda och den sista vagnen beräknas vara levererad i början av 2013. I decemberutökades trafiken under rusningstid vilket innebar en förtätning på vissa linjer och uppstart aven ny förstärkningslinje mellan Majorna och Linnéplatsen. Dessutom öppnades den så kalladeMunkebäckslänken vilket innebar att linje 5 förlängdes från Torp till Östra Sjukhuset.I slutet av året besiktigades och driftsattes delar av den nya spårvagnshallen vid Slottsskogen.Totalt rymmer bangården cirka 20 st 30-meterståg och innehåller tre verkstadsplatser inomhus.Öppnandet innebär en nödvändig avlastning av de befintliga vagnhallarna.För perioden redovisar GS ett positivt resultat på 29,1 Mkr vilket är bättre än såväl föregåendeår som budget.Under 2012 har ca 41 miljoner delresor genomförts i busstrafiken. Resandet med spårvagn uppgicktill 108,5 miljoner delresor. Under 2012 har Västtrafik genomfört en metodförändring avberäknat resande varför jämförelsetalen med 2011 inte är relevanta.Beslut togs 2013-02-12Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 56(76)

1.39 Got Event ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattning2012 har varit ett intensivt evenemangsår. Tidigt drog evenemangen igång på Scandinaviummed Melodifestivalen, Göteborg Horse Show, OS-kval i handboll mm. De riktigt stora artisternalyser dock med sin frånvaro, bl a beroende på att Scandinavium inte längre klarar av att ta emotde stora produktionerna.På Ullevi har vi haft tre stora konserter, varav en dubbelkonsert med Bruce Springsteen och enkonsert med Madonna. Arenan besöktes av drygt 170 000 personer under dessa tre evenemangsdagar.Ombyggnationen av Ullevi stod klar och invigdes i samband med sommarens konserter.Även det nya pre-partyområdet utanför Ullevi har färdigställts under första halvåret ochtillsammans med Valhalla IP använts som en ytterligare arena under evenemanget Summerburst,som besöktes av ca 30 000 personer under två dagar. I augusti genomfördes "Supermatchen"i fotboll, mellan FC Barcelona - Manchester United på Ullevi. Till evenemanget byggdesprovisoriska kortsidesläktare och Ullevi förvandlades till en intim arena för ca 48 000 besökare.Got Event var arrangör för denna matchen och vi hoppas att kunna genomföra liknande evenemangårligen framöver.Verksamheten på Valhalla går som vanligt som planerat. Badet har ett konstant besökarantaloch en stabil verksamhet, sett över en period av år.Trenden med ändrat köpbeteende av evenemangsbiljetter, med en tydlig inriktning mot köp viainternet har fortsatt och ökat. Mot bakgrund av detta och med planering för framtiden har verksamheteni biljettkassan omstrukturerats med följd att tre personer blev övertaliga.Got Event för fortsatta samtal med fastighetsägaren Higab för att finna en ny modell för hyressättning.Målet är fasta hyror där hyresnivån är oberoende av både ränteutveckling och storlekpå utförda underhållsåtgärder.Årsresultatet för 2012 blev -0,3 mkr, att jämföras med budgeterade -2,5 mkr. För dotterbolagetGUAB blev resultatet - 1,3 mkr i förhållande till budget. Got Event har ett ansvar att täcka underskotteti GUAB fullt ut, men erhåller enbart 22 mkr i extra koncernbidrag för år 2012 fördetta ändamål. Resterande underskott, 9,4 mkr belastar Got Events resultat och eget kapital.Gamla Ullevi AB (GUAB)Verksamheten i GUAB har löpt på planenligt. Utöver fotbollsmatcher så genomfördes projektet"Arena Sweden" där matcher från fotbolls-EM visades på storbildsskärm samt en rockkonsertmed Leonard Cohen. Båda dessa evenemang var mycket lyckade. Tvisten med restauratörenGURK är planerad att inledas i TR våren 2013.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Nöjd affärskundindex>4,0 3,8 Sjukfrånvaro 2,3 3,5 3,9 NMI 53 >60 51NKI Valhalla >3,5 Andel män/kv 64/36 60/40 62/38Ekonomi Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Verksamhet Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Rörelseresultat -108 048 -110 285 -99 961 ÅskådareUllevi358 080 >300 000 187 502Resultat e-107 443 -109 645 -98 903 ÅskådarefinansScand680 314 >700 000 632 966Kassalikviditet 92 >100 105 Besökare480 418 >475 000 476 562Soliditet 23 >20 27Eget kapital 29 189 37 189Beslut togs 2013-02-11ValhallaStyrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 57(76)

1.40 GREFAB ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolaget har genomfört många förbättringar i flera hamnar. Till exempel har Björlanda Kile fåttnya fordon, nya hyttdörrar, ny toalettmodul i norra delen och en grund till den nya båthallen harbyggts. Fiskebäcks kran, med sin speciella siluett, har målats, lyftkapaciteten uppgraderats ochsäkerheten runt omkring den har blivit bättre. Ombyggnaden av Killingholmens hamn är underprojektering och Hinsholmskilens vågbrytare har reparerats. I Saltholmen har Grefab muddrat,placerat ut en vågbrytare, målat kranar samt byggt den första etappen av gång- och cykelväg tillAspholmen. Dessutom har akterpålar bytts ut mot båtbommar på vissa platser.Allt fler använder sig av möjligheten att boka upptagning och sjösättning på hemsidan. Grefabhar slopat den skriftliga föranmälan till vinteruppläggningen. Det har sparat administration,distributionskostnader, miljö och tid samt porto för våra kunder.Priserna har under året höjts för båtplatser med 7 % (dock lägst 250 kr) och för vinteruppläggningutomhus med 3 %. För vinteruppläggning inomhus är höjningen 1 %. Höjningarna hargenomförts, dels för att kompensera för ökade arrendekostnader och dels för att ge utrymme tillviktiga investeringar inför framtiden avseende upprustnings- och förbättringsarbeten i hamnarna.Hanteringsutrustningen för högre kapacitet prioriteras men också miljöåtgärder, säkerhetsfrågoroch förbättring av arbetsmiljön.Årets resultat blev 0 kr (30 kkr) efter bokslutsdispositioner och skatt.Investeringarna för perioden har uppgått till 14,5 Mkr (16 Mkr).Lån i Koncernbanken uppgår till 12 Mkr (12 Mkr).Kundernas insatser har ökat till 55,3 Mkr (51,6 Mkr).Under en sexårsperiod har Grefab genomfört betydande investeringar i de stora hamnar därvinteruppläggning erbjuds. Nya kranar har ökat lyftkapaciteten avsevärt och spolplattor medreningsanläggning för spillvatten efter båtbottentvätt ger en bra miljöförbättring.Allt fler kunder efterfrågar vinteruppläggning inomhus. Det gör skötseln av båten enklare, säkrareoch framförallt väderoberoende. Nya båthallar är därför under projektering i BjörlandaKile.Beslut togs 2013-02-06Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.KommentarGrefab har en erinran i revisionsrapporten.Bolaget har en svag ekonomisk utveckling över en femårsperiod. Årets negativa resultat förstärkerden utvecklingen.Årsrapport 2012 58(76)

1.41 Gryaab ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningVäsentliga händelser under år 2012 kan sammanfattas enligt följande:Under 2012 klarade Gryaab alla gällande krav för reningsverksamheten. Halten i utgående vattenvar:Kväve: 8,2 mot riktvärde 10 (mg/l)Fosfor: 0,19 mot riktvärde 0,3 (mg/l)BOD: 7,5 mot gränsvärde 10Under året har Gryaab producerat 7 200 ton slam som varit godkänt för jordbruksanvändningenligt REVAQ-certifieringen. Delar av produktionen har spridits på åkermark under hösten2012, resterande planeras spridas under våren 2013.Den 25:e april 2012 kopplades Lerums och Gråbos samhällen på till Ryaverket via nya tunnelnmellan Hulan och Björndammen. Anslutningen innebär en ökad tillförsel av avloppsvatten från20 650 personer. Huvudentreprenaden avslutades sommaren 2011. Naturvårdsverket har underen längre tid arbetat för att utreda vad som måste göras för att Sverige ska kunna fullgöra sinaåtaganden i den så kallade ”Baltic Sea Action Plan”. En sannolik konsekvens av ovanstående äratt svenska avloppsreningsverk måste öka sin avskiljning av kväve. Gryaab har under 2011 och2012 utrett kostnader och möjlighet att utöka företagets avskiljning vilket resulterat i ett förslagpå utformning av Gryaabs framtida process. Styrelsen har tagit beslut att starta projektering avvald lösning och avser att fatta beslut om investering av densamma under 2013. Beslutet kommeratt ske i samråd med ägarna.Öckerö kommun och Bollebygds kommun har anmält sitt intresse att ansluta till Gryaab. Utredningpågår för att belysa möjligheter och konsekvenser av eventuella anslutningar.I juni lämnade Gryaab in en anmälan till Länsstyrelsen enligt Seveso-direktivet. När ombyggnadav slamsilon samt nödkraftsanläggningen är färdigställda kommer volymerna av metangas,metanol, diesel samt andra explosiva eller brandfarliga kemikalier vara så stora att Ryaverketklassas som en Sevesoanläggning vilket innebär förhöjda krav på säkerhetsarbetet.Gryaabs styrelse har i ett inriktningsdokument fattat beslut om Gryaabs inriktning och särskiltprioriterade mål. Inriktningsdokumentet utgår från Gryaabs uppdrag, ägardirektiv och ägarnasbudget.Gryaabs avgifter har under 2012 uppgått 258,6 (241,3) mkr mot planerade 259 mkr. Det ändradeavgiftsuttaget härrör huvudsakligen från minskade kapitalkostnader men även på en avtalsenligengångsbetalning från Lerum i samband med kommunens anslutning.Gryaabs resultat uppgick till -15,0 mkr (-15,4 mkr) vilket är i enlighet med 2012 års budget.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Kostnad perdebiterat vatten5,41 5,32 5,17 NMI (Enheter) 68 >60 60(kr/m3)Kostnad peransluten person395 407 385 Sjukfrånvaro(%)(kr)2,5

Väsentliga nyckeltal Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Utfall 2010Driftkostnader (mkr) 194,6 192,2 177,7 176,4Lånevolym (mkr) 1 130 1 180 1 190 1 270Medelränta (%) 2,6 2,6 2,6 2,6Soliditet (%) 5,3 ca 6 6,1 6,6Beslut togs 2013-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 60(76)

1.42 Göteborg & CoUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningTurismen i Göteborg visade tillväxt under 2012 för 21:a året i rad.Antalet gästnätter i Göteborgsregionen ökade med uppskattningsvis 3 procent och uppgick tilldrygt 3,6 miljoner, turismomsättningen till 21,7 miljarder och antalet sysselsatta (helårsarbeten)till 16000. Sedan Göteborg & Co etablerades år 1992 har antalet gästnätter i Göteborg långt merän fördubblats - från 1,5 miljoner till 2012 års rekordsiffra.Ökningen under 2012 kunde bl a komma till stånd tack vare att ny hotellkapacitet - i form avClarion Hotell Posts 500 rum - tillkom. Under de närmaste åren fortsätter hotellkapaciteten attöka, bland annat med invigningen av Radisson Blu Riverside på Lindholmen under 2013 ochGothia Towers tredje torn 2014/2015.Några viktiga händelser under året:Kandidaturen förbereddes för att Göteborg ska vara värdstad för den globala seglingstävlingenVolvo Ocean Race 2015 och 2018. I januari 2013 vann Göteborg kandidaturen och blir värdstadför detta världsevenemang både 2015 och 2018Arbetet med att förbereda det stora idrottsåret 2013 intensifierades - inför både inomhus-EM ifriidrott i Scandinavium och dam-EM i fotbollGöteborg & Co fick ett fortsatt uppdrag att samordna jubileumsarbetet inför 2021Norska marknaden vände upp igen och gästnätterna ökade med knappt 20%Året som Matlandethuvudstad genomfördes och präglades av landsbygdsminister Eskils Erlandssonsord om Göteborg som en attraktiv stad för såväl nationell som internationell turismoch måltidsupplevelserGöteborg blev en del av Nobel Week Dialogue och arrangerar 2013 en kvalificerad föreläsningsdagmed globalt meriterade forskare från hela världen dagen innan Nobelpriset delas utAstra Tech World Congress, det enskilt största företagseventet i Göteborg, arrangerades i maj.Göteborg tog evenemanget i konkurrens med 16 europeiska städer där konkurrenterna i slutskedetvar London och MilanoMedlemmarna i den skandinaviska avdelningen för ICCA (internationella organisationen förkongresser och möten) skrev under en överenskommelse för att uppnå målet att kunna erbjudahållbara mötes- och eventdestinationer. Avtalet är det första i sitt slag i världen. I den benchmarkingsom offentliggjordes senare, Sustainability Index, kom Göteborg bäst ut av de 16 deltagandedestinationerna i NordenGöteborg & Co har deltagit i arbetet med att utreda förutsättningarna för en ny arena.Kulturkalaset drog fler besökare än någon gång tidigareNy flyglinje till Moskva, RysslandBeslut togs 2013-02-12Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 61(76)

1.43 Göteborg Energi ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningNettoomsättning 6 956 (7 415), budget 7 355 mkrRörelseresultat 742 (658), budget 770 mkrResultat efter finansnetto 515 (454), budget 480 mkrHög leveranssäkerhet och god prisvärdhetInvesteringar i förnyelsebar energiBeslut att avyttra andelar i företag utanför kärnverksamheten(Siffror inom parentes anger motsvarande period föregående år. Om inte särskilt anges, redovisasalla belopp i miljoner kronor, mkr.)Göteborg Energi fortsatte leverera med hög leveranssäkerhet och god prisvärdhet. Under årettogs tre biogasanläggningar i drift och arbetet med GoBiGas fortgick. Sveriges hittills störstavindkraftverk invigdes som en del i Wind Lab, testarenan för vindkraftsteknik. NKI har förbättratsframförallt avseende privatkunder. Ny organisation på plats för att förbättra kundfokus ochöka effektiviteten. KF har beslutat ge Göteborg Energi mandat att avyttra andelar i AlingsåsEnergi AB, Lerum Energi AB och Lerum Fjärrvärme AB samt Falbygdens Energi AB meddotterbolag.Utfall jämfört med föregående år: Resultat efter finansnetto 2012 var högre än föregående årmen något lägre än de senaste rekordåren. Tillgängligheten i produktionsanläggningarna varnormal med undantag för flera biogasanläggningar. Nettoomsättning uppgick till 6 956 mkr, enminskning med 459 mkr. Förädlingsvärdet, TB1, som uppgick till 2 959 mkr minskade med81 mkr till stor del beroende på lägre elpriser som innebar att konkurrenskraften för Rya kraftvärmeverkminskade. Rörelseresultatet uppgick till 742 mkr, 84 mkr högre än föregående år.Finansnettot uppgick till -227 mkr delvis på grund av högre lånenivå, vilket påverkade resultatetnegativt med 23 mkr. Resultat efter finansiella poster uppgick till 515 mkr, en ökning med61 mkr.1.1 StyrkortUtfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011Nettoomsättning, mkr 6 956 7 355 7 415Resultat efter finansiella pos-515 480 454ter, mkr *Investeringar, mkr 1 468 1 750 1 355Soliditet, % 34,8 35,9 33,7Avkastning på eget kapital, % 7,6 6,6 7,0Avkastning på totalt kapital, % 5,2 5,2 4,8NKI privat, * % 73 68 66NKI företag, * % 59 59 57Medelavbrottstid elnät minuter/kund/år31 18 33Utfall avviker mot rapportering i Cognos till följd av justering för arrenderättigheter tidigare år. Resultat efter finansiella posterinkl effekt av RR29, se Resultaträkning i sammandrag. Med normalår menas genomsnittliga temperaturen under senaste åren.Medelavbrottstid gäller för elnätsverksamheten i Göteborg. Investeringar här avs materiella och immateriella anläggningstillgångar.e/t = ej tillämpligt.Årsrapport 2012 62(76)

Beslut togs 2013-02-11Årsrapport 2012 63(76)

1.44 Göteborgs Gatu ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolagets verksamhet har under året utvecklats tillfredställande i förhållande till bolagetsuppdrag enligt generellt ägardirektiv, bolagsordning, inriktningsbeslut, affärsplan ochbudget.Gatubolaget kan se tillbaka på ett mycket bra verksamhetsår och vinsten i den löpande verksamhetenuppgår till 20,2 mkr jämfört budget 14,0 mkr. Den positiva avvikelsen har sitt ursprungi en god intäktsutveckling samtidigt som kostnaderna kunnat hållas nere. Bolaget harunder sex av årets månader kunnat uppvisa den största orderstocken i bolagets historia sett tillnuvarande verksamhet.För att uppfylla kommunfullmäktiges beslut om hyrcykel har bolaget i samverkan med Upphandlingsbolagetoch Stadsledningskontoret gjort en cykelupphandling under året. Vi räknarmed att kunna skicka ut ett erbjudande om hyrcykel till Stadens anställda under mars månad2013.Den andra fasen i projektet ”Trehjuliga energioptimerade fordon”, där förutom Göteborg ävenLerums och Östersunds kommuner ingår, har startats. Denna innebär byggnation och test avandra generationens Z-Bees. Funktionstesterna i projektet ”Intelligenta brevlådor” pågår ochutvärdering kommer att göras 2013. Ett nytt projekt för test av induktiv laddning av elfordon harpåbörjats. Projektet avser ombyggnad av tio elbilar samt anläggning av tio laddplatser och skallvara avslutat i december 2014. Samtliga projekt finansieras med stöd av Energimyndigheten.Under året har bolaget startat ett projekt för utbyte av flera affärskritiska verksamhetssystem.Arbetet har pågått intensivt under hösten och en färdigutvecklad testmiljö driftsätts i början avfebruari 2013. Planerad produktionsstart är den 1 juni 2013.Bolaget har under året erhållit en reklamation från Fastighetskontoret avseende brister vidbyggnationen av Vrångö hamnanläggning, där Gatubolagets tidigare konsultavdelning ansvaratför projektering och byggledning. Fastighetskontoret driver frågan mot entreprenören och Gatubolagetsamverkar i utredningen.Bolagets ackumulerade sjukfrånvaro uppgick till 5,0 procent vilket är något över målsättningen.Undantaget deltidssjukskrivna och långtidsfrånvaro ligger bolaget dock väl under målet på 4procent. Det pågår flera aktiviteter för att säkerställa att sjukfrånvaron inte ökar.Sammanfattningsvis är styrelsens och företagsledningens bedömning att bolagets verksamhethar bedrivits med god balans mellan de fyra perspektiven och genom detta kommer Gatubolagetatt bidra till Göteborgs Stads framtida utveckling.Årsrapport 2012 64(76)

StyrkortKommentarer:Bolagets målsättningar har i de flesta fall kunnat uppnås. Vad gäller ett antal mål i styrkortet såhar vi inte nått ända fram. Detta gäller bland annat målsättningen för svarsfrekvensen på kundmottagningen.Frågan har utretts löpande och vi har kunnat konstatera att de flesta missade samtalsker i samband med lunch då vi har låg bemanning och många kunder passar på att ringa. Vifortsätter att arbeta med frågan under 2013. Vi kan även konstatera en avvikelse för hämta ochlämna servicen som beror på att bolaget inte kommit igång med det nya bilpoolskonceptet meddebitering efter utnyttjande. Upphandlingen av nytt bilpoolssystem är inte klar och därför liggervi efter i tidplanen. Detta påverkar till viss del även avvikelsen för målet om antal bilpoolsbilar.Skadeutfallet på Stadens Bud avviker tyvärr kraftigt från målet. Enheten har börjat arbeta framett förslag på en åtgärdsplan för att sänka såväl skadefrekvens som sjukfrånvaro.Årsrapport 2012 65(76)

Beslut togs 2013-02-11Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 66(76)

1.45 Göteborgs Hamn ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGöteborgs Hamn AB har till uppgift att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbartskandinaviskt godsnav. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta ochutveckla hamnens mark, fastigheter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sättutifrån ett tillväxt-och lönsamhetsperspektiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del avsin mark och sina anläggningar för hamnoperation till externa operatörer. Göteborgs Hamn AButövar tillsyn och trafikledning inom hamnområdet samt svarar för övergripande säkerhetsfrågori hamnområdet i nära samarbete med berörda myndigheter. Bolaget samordnar och marknadsförgodsnavet Göteborg, vårdar varumärket Göteborgs hamn och verkar för rätta förutsättningar fören långsiktig och hållbar tillväxt av godsnavet.Den 3 maj skedde det tredje och sista övertagandet av terminalverksamheten när ÄlvsborgRo/ro AB övertogs av den nya ägaren, Bohus Holding AB, vilken i sin tur ägs av DFDS (65%)och Cobelfret (35%). Därefter drivs alla tre torrlastterminaler (Container, Ro/ro och Bil) avexterna operatörer. Containerterminalen drivs sedan januari 2012 av den globala terminaloperatörenAPM Terminals och bilterminalen av det svenska logistikföretaget Logent sedan våren2011. Under året har ett välfungerande samarbete etablerats med terminaloperatörerna, inomsåväl de avtalade samverkansområdena som teknik, säkerhet, järnväg likväl inom samverkankring marknadsbearbetning och lobby verksamhet.Under våren samgrupperades Sjöfartsverkets trafikledning (VTS) med vår hamntrafikledning(Port Control). Hela arbetet har förflutit mycket väl utan störningar tack vare en god planeringoch bra samverkan. För kunderna har detta inneburit en bättre samverkan och en bättre säkerhet.Den nya gemensamma enheten har fått ett nytt namn; ”Gothenburg Approach”.Containervolymerna har under 2012 ökat med 1%, ro/ro-volymerna minskar med 4% och bilvolymernaminskar med hela 31%. Trots den marginella volymtillväxten fortsätter järnvägsvolymernaatt utvecklas starkt, ökar med 10%. Oljan ökar med 9% pga att raffinaderierna har bramarginaler för raffinering av råolja till produkter. Volymutsikterna för 2013 är osäkra och vi harbudgeterat med i stort sett nolltillväxt.Göteborgs Hamn AB redovisar ett resultat före skatt för 2012 uppgående till 216 MSEK attjämföra med senaste prognos på 184 MSEK. Budgeten för året uppgick till 138 MSEK. I resultatetför 2012 ingår realisationsvinster uppgående till 42 MSEK.Beslut togs 2013-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 67(76)

1.46 Göteborgs Stadsteater ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningMaktens många ansikten, röster och kropparGöteborgs Stadsteater har under året på sina scener vid Götaplatsen och Backa Teater skapatproduktioner som ställt makt, klass, normer och droger i centrum. Den omväxlande och utmananderepertoaren har tillsammans med samtal, seminarier, gästspel och konserter varit en vitalarena för det offentliga samtalet.Vid sidan av konstnärliga framgångar har vi bland annat genom den mediala genomslagskraftensett att teatern ytterligare har stärkt sin ställning som en av landets ledande dramatiska teatrar.Det publika målet för 2012 var 110 00 besökare. Utfallet blev 111 594 (114 350) besökare. Beläggningenför året uppgick till 77 % (79 %). Av de totalt 13 nyproduktioner som Stadsteaternpresenterade på sina scener vid Götaplatsen och på Backa Teater under verksamhetsåret är 4 (6)regisserade av kvinnor, 8 (5) pjäser är skrivna av kvinnor, 7 (8) kvinnor har skapat scenografioch 10 kvinnor gjort kostym. Teatern har haft 9 (6) urpremiärer, dvs. produktioner där teaternbeställt svensk dramatik. Sammantaget gör det Stadsteatern till den mest jämställda och samtidsförankradeteatern i Sverige.Den tredje scenen - Black BoxHIGAB överlämnade i slutet av november, den av styrelsen, beställda förstudien av en tredjescen, en s.k. Black Box. Förstudien har haft utgångspunkt i teaterns vision för den konstnärligautvecklingen, publik tillgänglighet och arbetsmiljö. Scenen ska bli en arena för det nya ochoväntade och utgöra en kraftkälla för kulturlivet, scenkonsten och publiken i hela Västra Götaland.Det interna arbetet med förstudien har under året varit i fokus i såväl styrelsen, ledningensom bland personalen. Teatern ser byggande av scenen som en angelägen del i Göteborgs StadsVision 2021.Totalt antal föreställningar, produktioner och besökare Göteborgs Stadsteater ABMålet för 2012 var att nå 110 000 besökare och ge 509 föreställningar. Under 2012 har teaternhaft 111 594 (114 350) besökare på 538 (634) föreställningar och konserter. Beläggningenuppgick till 77 % (79 %).Totalt har teatern erbjudit publiken 13 premiärer och 6 produktioner från föregående år - totalt19 (20) produktioner under året. Processarbetet, som inte redovisas i biljettstatistiken, har underåret uppgått till 12 686 (15 793) besökare/deltagare. Restaurangen redovisar 20 (50) specialarrangemangför 4000 (6000) gäster som inte ingår i biljettstatistiken.Beslut togs 2013-02-07Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 68(76)

1.47 Higab ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder året har dotterbolagen Kulturfastigheter i Göteborg AB samt AB Långedrag fusioneratsin i moderbolaget Higab. Vidare namnändrades moderbolaget från Hantverks- och Industrihus iGöteborg AB till Higab AB. I samband med förändringen har en ny grafisk profil tagits framoch lanserats.För att öka effektiviteten och kvalitetssäkra vårt arbetssätt har under året bolaget arbetat med enförändring av organisationen. Den nya organisationen sjösattes i januari 2013.Under 2012 har ett antal fastighetsprojekt genomförts. I januari 2012 påbörjades den andraetappen av Stora Saluhallens upprustning. I november var projektet färdigställt och den 12 decemberåterinvigdes Stora Saluhallen.I maj månad blev ännu ett av husen i Higabs bestånd byggnadsminnesförklarat. Det var Lorensbergsteaternsom av Länsstyrelsen fick ett framtida skydd i form av en byggnadsminnesförklaring.För att möta den hårdnande konkurrensen om stora evenemang, framförallt nationellt, har ombyggnadav Ullevi genomförts för att öka publikkapaciteten vid konserter. I maj färdigställdesprojektet och Ullevi kan nu genomföra konserter med upp till 75 000 besökare.Under sommaren påbörjades om- och tillbyggnaden av Stadsbiblioteket. I takt med stigandeantal besökare och bredare verksamhet har behovet av mer utrymme ökat. Nu kommer biblioteketsbefintliga ytor att byggas om och huset förses med en större tillbyggnad. Projektet beräknasvara klart under 2014.Rådhuset har stått tomt sedan april 2010 och under hösten påbörjades en ombyggnation av fastighetenför att kunna inhysa stadens politiska ledning och tjänstemän. Ombyggnadsprojektetberäknas vara klart hösten 2013.Resultatet för 2012 uppgick till 111,3 Mkr före skatt vilket är 46,4 Mkr bättre än affärsplanen.Största orsakerna till förbättringen härrör sig till reavinster i samband med fastighetsförsäljningarsamt ett bättre räntenetto.Beslut togs 2013-02-07Styrelsen beslutade att fastställa rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Årsrapport 2012 69(76)

1.48 Kommunleasing i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolaget har märkt av en fortsatt hög efterfrågan av leasing, Antalet inkomna leverantörsfakturorhar visserligen varit lägre än 2011, 10 000 under 2012 mot 15 000 under 2011. Däremot harantalet nyregistrerade leasingavtal varit mycket högre under 2012, drygt 7 000 mot cirka 4 000föregående år. Antalet nya leasingavtal och antalet inkomna leverantörsfakturor är de faktorersom primärt påverkar den löpande arbetsbelastningen för bolagets medarbetare.2012 har i hög grad påverkats av bolagets leasingfinansiering av bussar till Göteborgs Spårvägar.Av de ursprungliga 403 bussarna, som Bolaget finansierade under 2009, har trafikavtalenför 167 stycken upphört och avvecklats under 2010/2011. Under 2012 avvecklades ytterligare93 bussar. Resultatet vid denna avveckling motsvarade i stort det förväntade resultatet. Tidigareårs reservering avseende dessa 97 bussar – totalt cirka 43 miljoner – visade sig bli en verkligförlust på 42 miljoner (med andra ord verkligt utfall blev cirka 1 miljon bättre än vad som förväntats).Av de ursprungliga 403 bussarna är 143 stycken fortfarande i trafik, trafikavtalen upphör juni2013. Efter genomförd värdering av extern värderingsman har Bolaget totalt reserverat 156miljoner för dessa kvarvarande 143 bussar.Avveckling har hittills medfört förluster om 5 miljoner under 2010 samt 16 miljoner under2011. Bolagets förväntade nettoförlust är därmed de hittills konstaterade förlusterna under 2010och 2011 lika med 21 miljoner plus de förväntade 156 miljoner, totalt förväntad förlust 177miljoner. Av detta belopp garanteras 28 miljoner av Göteborgs Spårvägar.Projekt Ny spårvagn Batch 1 (de första 40 vagnarna) har slutlevererats.Projekt Ny Spårvagn Batch 2 (25 vagnar nr 41 till 65) har fram till utgång 2012 levererats 23vagnar, resterande 2 skall levereras under första kvartalet 2013.Under perioden har arbete inletts om upphandling av ytterligare spårvagnar, denna upphandlingförväntas annonseras under 2013.Bolagets totala volym av utestående leasingavtal är 2,1 miljarder vid utgång av 2012 att jämföramed 1,8 miljarder vid utgång 2011.Beslut togs 2013-02-11Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 70(76)

1.49 Liseberg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningLiseberg har två huvuduppdrag:1. Vara en älskad mötesplats för göteborgarna.2. Göra Göteborg till ett av de mest attraktiva resmålen i Sverige.Under året 2012 har fokus legat på förbättrad entrélogistik, förenklat produktutbud och bättreprisvärdhet, vilket skulle gagna såväl göteborgare som tillresta turister under många år framåt.Det bland göteborgarna mycket saknade Lisebergshäftet återinfördes och Huvudentrén byggdesom så att antalet kassaplatser ökade från 12 till 18. Dessutom valde Liseberg att frysa prisernapå entré och åkbiljetter och att låta momssänkningen på mat och dryck tillfalla gästerna. Dågästundersökningarna visar att årets gäster var mer nöjda och uppfattade Liseberg som merprisvärt än tidigare kan man dra slutsatsen att dessa satsningar varit lyckosamma.Totalt över hela året besöktes Lisebergsparken av 2,8 miljoner gäster, vilket är en minskningmed cirka 3 procent jämfört med 2011. Koncernen redovisar en omsättning på 973,8 Mkr ochen vinst efter finansiella poster på 73,6 Mkr. Det gör 2012 till ett av de resultatmässigt bästaåren någonsin för bolaget.Under året inleddes också arbetet med två stora projekt i nöjesparken. Det ena, kallat Kaninlandet,är ett nytt barnområde som ska öppna våren 2013 och det andra, Helix, är en ny stor bergochdalbana som har premiär våren 2014. Båda satsningarna förväntas leda till ett ökat intresseför Liseberg som mötesplats och resmål under många år framåt.Inom all verksamhet på Liseberg ska de fyra perspektiven tas i beaktande. Det upprättas dockinga nyckeltal för dessa områden. Liseberg arbetar istället med nyckeltal som återkopplar tillvårt ägardirektiv. Exempel på sådana nyckeltal är antal gäster, nöjda medarbetare och gästensupplevda kvalitet på sitt Lisebergsbesök.StyrkortDe vi är till för Utfall 2012 Mål 2012 Utfall2011 Medarbetare Utfall 2012 Mål 2012 Utfall2011Antal miljonergäster i parken2,8 2,8 2,9 NMI 86 % 90 % 85 %Nöjhetsgrad 95 % 96 %Total sjukfrånvaro93 % 4,0 % 14,0 13,9BeslutÅrsrapport 2012 71(76)

1.50 Renova ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningRenovas uppdrag är att tillsammans med ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för avfalloch återvinning i ägarregionen. Renova har ett ansvar för att långsiktigt arbeta för att minska detotala avfallsmängderna i regionen.En strategisk fråga är att skapa en stabil hållbar lönsamhet i hela Renovakoncernen. Under årethar ett nytt, förfinat, ekonomisystem implementerats som ger förbättrade möjligheter att effektivtkontinuerligt följa upp ekonomin i koncernen både på kund och produkt.Ett nytt värmeavtal mellan Göteborg Energi och Renova om ersättningsnivån för den värmeRenova förser fjärrvärmenätet med, är en mycket strategiskt viktig fråga för koncernen ochsamtliga ägarkommuner. Förhandlingar är ännu ej slutförda.En förutsättning för en stabil lönsamhet är att samtliga resurser såsom fordon och behandlingsanläggningarutnyttjas optimalt både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Som exempelkan nämnas avfallskraftvärmeverket som rustats för att ta emot allt avfall från ägarregionenmånga år framöver. Idag deponeras ca 150 miljoner ton avfall i Europa varje år, vilket medförstora utsläpp av metan, som får direkta konsekvenser för vårt gemensamma klimat. EU:s deponiförbudkryper allt närmare och med den tillfälliga överkapacitet vi nu har kan vi ta emot avfallfrån andra länder, som annars skulle deponerats, för förbränning och energiproduktion. Förfrågningarnafrån andra länder ökar hela tiden. Att sälja vår behandlingskapacitet minskar ocksåbehovet att importera fossila bränslen till regionen såsom olja för uppvärmning.Genom förvärv av samtliga aktier i Stenungsunds Renhållnings AB och genom fusionen medKungälvs Transporttjänst AB har Renova nu skapat förutsättningar för att leverera helhetslösningarmed en hög servicenivå i hela ägarregionen, vilket är i linje med ägardirektivet.En strategisk fråga för Renovakoncernen är också utvecklingen mot hållbara transporter. Genomnära samverkan med leverantörer av fordon och bränslen har Renova genom åren drivit på utvecklingeninom detta område. Målet är en fossilfri fordonsflotta år 2015.Den förbehandlingsanläggning för matavfall som togs i drift i januari 2012 har kraftigt ökatmöjligheterna för ägarkommunerna att i närområdet kunna förbehandla matavfallet för biogasframställning.Renova levererar idag det förbehandlade materialet (”slurryn”) till biogasanläggningardär rötresten återförs till jordbruket.Årsrapport 2012 72(76)

StyrkortDe vi är till för Utf 2012 Mål 2012 Utf 2011 Medarbetare Utf 2012 Mål 2012 Utf 2011Kundklagomål -Verksamhetskunder1 723 1 466 1 629 Sjukfrånvaro - lång 4,12 % 3,10 % 3,59 %Kundnöjdhet 26 u.s. 27 NMI 54 u.s. u.s.Top Of Mind -IngenGöteborgmätningu.s. 53 % Sjukfrånvaro - kort 2,64 % 2 % 2,66 %Ekonomi Utf 2012 Mål 2012 Utf 2011 Verksamhet Utf 2012 Mål 2012 Utf 2011Resultat före skatt 10 324 7 200Producerad Energi12 856MwH1 745 496 1 689 404 1 682 573Soliditet 18 % 18,3 % Behandlade ton 985 632 991 344 882 367Vinstmarginal 0,87 % 0,61 %Uppdrag på beställd1,07 % dag -88,2 % 93 % 88 %VerksamhetskunderAndel Fsg coh AdmOH13,8 % 15 % 12,3 % AM per timme 1,33 1,30 1,30TB1 exkl EnergiintäkterdagTöm per man och-188 607 -162 883 -174 700 165 147 149Koldioxidutsläpp perkörd km0,54 0,42 0,62Koldioxidutsläpp perAM0,17 0,16 0,19Från och med 2012 har några nyckeltal ändrats; AM per timme => Am per timme för Lastväxlare Mål 2012 är 1,30 och utfall2011 är 1,30 CO2-utsläpp/km => CO2-utsläpp/km Tunga Fordon Mål 2012 är 0,42 och utfall 2011 är 0,62 CO2-utsläpp/AM =>CO2-utsläpp/Töm för tunga Fordon inom P1. Mål 2012 är 0,16 och utfall 2011 är 0,19 NMI är Nöjd Medarbetar Index för medarbetare.Utfallet 2011 var 52. Utfallet för NMI chefer år 2012 är 65. Utfall för NMI chefer 2011 var 63. Gällande TB1 exkl Energiintäkterär måltalet för 2012 justerat med interna IT-kostnader som ej fördelades ut i budget men som konterats ut i utfallet. För attnå jämförbara siffror mellan utfall och mål 2012 har målnivån därför sänkts med 21 msek som skulle varit utfördelat i budget. Iutfall 2011 ingår denna utfördelning av intern IT-budget. Utfallet för TB1 exkl Energiintäkter är justerat för intäkter från Slaggskrotom 16,3 msek som i budgeten ligger som försäljningsintäkter men som under året konterats som Energiintäkter. Detta stämmermed hur vi hanterade slaggskrotsintäkter i utfallet 2011 och ger således jämförbara siffror i uppställningen ovan.Beslut togs 2013-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 73(76)

1.51 Göteborgs stads Upphandlings ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningOrganisationsutveckling och flyttBolaget genomför en organisationsutveckling för att kunna leverera ett ökat värde och svara moten ökande efterfrågan från staden. Sedan förra årsskiftet har elva nya medarbetare anställts ochgenom flytten till dubbelt så stora lokaler på Kungsgatan 19 har bolaget nu ändamålsenliga lokaler.Nytt ägardirektivMed anledning av nytt ägardirektiv har styrelsen beslutat om en ny organisation för att svaraupp mot stadens ökande behov. Genom denna åtgärd stärks förmågan till uppföljning och kontroll,ledning och styrning förbättras, produktionskvaliteten ökar, dessutom minskar sårbarheten.Beslutet innebär en expansion med ytterligare 10 befattningar, dvs. till att omfatta drygt 50tjänster. Detta får ekonomiska följder med budgeterad negativt resultat som beräknas vara åtgärdatinom tre år.Upphandlingar inom allt fler områdenEfterfrågan på kompetens inom upphandling är stadigt ökande. 50 nya konsultuppdrag har startatsoch 169 ramavtalsupphandlingar har påbörjats. Bolaget har förstärkt resurserna inom livsmedel,och ekologiskt kött för kommunens behov har upphandlats. Inom ca 30 områden ställsregelmässigt etiska krav. Varje ny upphandling analyseras inför möjligheten att kräva socialahänsyn. Som processägare har bolaget bl. a. arrangerat mötesplatser och nätverk om socialahänsyn.Ökad användning av WINSTBeställningar inom det kommungemensamma avtals- och beställningssystemet WINST uppgårtill ca 20 %, att jämföra med 2 % år 2011. Stödfunktionen för förnyad konkurrensutsättningunderlättar för beställare och 531 sådana konkurrensutsättningar har genomförts. Ca 825 avstadens chefer har genomgått en endagsutbildning i beställarkompetens.Rättsliga prövningarBolaget arbetar med att motverka sk ”onormalt låga anbud”. Flera leverantörer har i hantverksupphandling(bygg) lämnat sådana anbud, utan godtagbara förklaringar, varför bolaget uteslutitdessa från upphandlingen. Samtliga har överprövat detta till domstol. Bolagets upphandlingaröverprövas frekvent och hittills under året är 55 mål avgjorda, av vilka bolaget vunnit 52 (95%). En av de förlorade domarna innebär att vi inte kan teckna temporära avtal när överprövningsprocesspågår. Därför behöver upphandlingscykeln kortas ned, för att undvika att stadenblir avtalslös.En leverantör har stämt bolaget med ett krav på skadestånd om 1,1 Mkr. Leverantören har enligtskatteverket och förvaltningsrätten anlitat svart arbetskraft, varför avtalet släcktes ned i WINST.Beslut togs 2013-02-06Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 74(76)

1.52 Älvstranden Utveckling ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningVision Älvstaden antogs under hösten och Älvstranden ska vara en part i att förverkliga visionen.Bolaget ska arbeta tillsammans med övriga stadsplanerande nämnder. 2021 firar Göteborg400-årsjubileum. Ett av Älvstadens första steg inför jubileet riktas bland annat mot Frihamnen.Nytt i årets affärsplan är att tre strategiska teman identifierats:Leveranskapacitet; Under den kommande treårsperioden kommer en av bolagets största utmaningarvara att hantera det stora flöde av utveckling som förväntas ske.Hållbarhet; Älvstranden ska ha fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och ligga iframkant inom hållbart stadsbyggande och förvaltning.Stabila finanser; Stabila finanser i en tillväxtfas är en balansgång mellan tillgänglighet och säkerhet.Utifrån resultatet av självdeklarationen 2011 upprättades en handlingsplan innehållande Internkontrollplan,Etiska regler och Inköpsprocessen.Enligt ägardirektivet ska vi säkerställa en stabil ekonomisk utveckling. Detta är en förutsättningför att kunna driva stadsutvecklingen vidare långsiktigt och utan ekonomiska tillskott från ägaren.För första gången investerar nu privata företag riskkapital på Lindholmen.Huvudbyggnaden i Lindholmen Science Park är i princip uthyrd. Tillsammans med GöteborgStad Utbildning har vi arbetat för att utveckla ett Teknikcollege på Lindholmen.Under 2012 har det på bolagets områden totalt pågått byggnation av cirka 2.000 lägenheter varavknappt 1.600 i konsortier där Älvstranden medverkar. 600 av dessa färdigställdes under2012.Detaljplanen för bostäder på Lindholmen var på samråd under hösten och väntas vinna lagakraft under 2013.Efter sommaren startade Älvstranden bygget av en saluhall i Kvillebäcken som invigs eftersommaren 2013.Till höstterminsstarten togs den nya Taubeskolan på Västra Eriksberg i bruk.Detaljplan för spårvägsutbyggnaden på Skeppsbron vann laga kraft och arbetet beräknas startavåren 2013. Enligt stadsbyggnadskontorets tidplan skall planen för kvartersbyggnationen beslutasunder 2013.Planen för byggnation på Stora Torp antogs och överklagades sedan till Länsstyrelsen som avslagitöverklagandet.Älvrummet drivs av Älvstranden och stadsbyggnadskontoret och blir mer och mer stadens arenaför stadsutveckling. 2012 hade Älvrummet 86.000 besökare och 413 bokade grupper besökteutställningen, varav 199 bokade guidningar, 28 studentgrupper och 57 skolklasser.I Älvrummet anordnas välbesökta debattkvällar, soppluncher och utställningar av förslag ochplaner.Beslut togs 2013-02-12Årsrapport 2012 75(76)

1.53 Utveckling Nordost ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolagets huvuduppdrag under perioden 2011-2013 är att äga och medfinansiera projekt Stadsutvecklingi Nordost. Av projektets totala budget på 123 mkr har 41 mkr förbrukats fram tilldecember 2012. Det betyder att 67% av medlen skall användas under sista året 2013. Därmed ärdet nu högsta prioritet att öka takten, fortsätta med, förstärka och slutföra de insatser som pågår.Följeforskarna skriver bl a så här om läget:På övergripande nivå finns flera positiva signaler om projektets möjligheter att slutföra de insatsersom är planerade för 2013. Några exempel på detta är att ombyggnation en av Blå Ställetär i full gång, konstinstallationerna vid Hammarkullens spårvagnsstation är på plats. TvåBusiness Center bedriver rådgivning till entreprenörer. En första omgång av Kulturinkubatorprogrammethar genomförts, en andra omgång är på gång.Ett framgångsrikt arbete med informationsspridning och kommunikation har också bedrivitsunder året. En kartläggning och förslag till handlingsplan för mänskliga rättigheter och likabehandlinghar tagits fram. En förstudie har vidare initierats för ett Lärandets torg i Hammarkullen.Liksom en process rörande klimatsmart infrastruktur. Beslut har också fattats att genomföraen förstudie om Stadslandet Göteborg.Styrelsen har under året initierat en diskussion kring bolagets roll nu och i framtiden. Bolagetkom till för att äga och medfinansiera en tvärsektoriell satsning för hållbar utveckling i nordöstraGöteborg med fokus på tillväxt och attraktivitet. Uppdraget är unikt och möjliggör en neutralsamverkansplattform där stadens olika aktörer kan ta ett gemensamt grepp om prioriterade utvecklingsfrågor.Det kan dock konstateras att tre år är kort tid för att starta upp, utveckla, genomföra, avsluta ochfå utdelning i form av förväntade resultat och effekter. Ett mer långsiktigt arbete behövs fördetta. Det är därför viktigt att bolaget får möjlighet att fortsätta sin verksamhet efter 2013.Styrelsen har gett bolaget i uppdrag att ta fram en integrerad strategi för hållbar stadsutvecklingi nordöstra Göteborg 2014 och framåt. Att en sådan strategi finns ser ut att bli ett krav för att fådel av strukturfondsmedel för urbant utvecklingsarbete i nästa programperiod. Det möjliggördessutom ett omhändertagande av de resultat, nya potentialer, den kompetens och de kontaktytorsom arbetats upp under 2011-2013. Ett tydligare mandat från ägaren skulle dock underlättaprocessledarskapet för framtagandet av en sådan strategi.Beslut togs 2013-02-11Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Årsrapport 2012 76(76)