Att skriva uppsats - mikroarkeologi.se

- Att skriva uppsats -en liten vägledning“The Archaeologists” av De ChiricoUppsats (II) i arkeologiStockholms universitetVT-13Sune StudentHandledare: Fredrik Fahlander

ATT SKRIVA UPPSATS: några regler och rådMånga tycker att det är roligt att skriva uppsats - man får ganska fritt välja ämne,och ta upp något man själv vill veta mer om. Ofta får man inblick i ett fält somman har nytta av i framtida arbeten. Friheten gäller dock inom vissabegränsningar:- Det skall vara ett arkeologiskt relaterat ämne (ej renodlad historia, etnologietc), dvs. vara förankrat i studier av det materiella eller de teorier/metodersom används till sådana studier.- Det måste finnas vetenskaplig arkeologisk litteratur i ämnet du väljer.Populärvetenskap används enbart som komplettering/kontrastering.- Ditt arbete ska innehålla en analys av det valda ämnesområdet.- Uppsatsen måste innehålla en korrekt och systematiskt upplagd referens- ochnotapparatVal av ämne: vad vill du helst arbeta med? Hur kan du arbeta?- När du får idéer, skriv ned dessa - skapa redan nu ett eget dokument föruppsatsen, eller använd ett separat skrivblock.- Börja med en gång att söka litteratur om ditt valda ämne, gärna iinstitutionsbiblioteket, SUB, Libris eller i Vitalis.- Arbeta mycket med att formulera frågeställning: vad är det du vill veta?- Börja läsa tidigt, vänta inte på böcker som inte är direkt åtkomliga- Börja skriv tidigt/parallellt med läsning, det ger ofta en genväg till vilkenlitteratur du egentligen behöver och strukturerar ditt tänkande.- Skriv ut referenser korrekt från början! Detta underlättar arbetet mycket.- Läs en bok om det att skriva vetenskapliga uppsatser. Det finns flera bra. Ettex. är: Widerberg, Karin 1995. Att skriva vetenskapliga uppsatser., Medarbetare:Sven-Erik Torhell, Lund: Studentlitteratur.- Om du får problem att skriva eller vill ha hjälp med språk, formulering ochhur du kan organisera din text, kan du kontakta Språkverkstan på SU. De harbåde kurser och individuell handledning.Innehåll och disposition av uppsatsenUppsatsen skall, med normalt typsnitt och radavstånd, vara på 10 sidor. Textenskall skrivas i 12p med normalt typsnitt (Times/Palatino/Garamond) med enkeltradavstånd och 3 cm marginaler runt om. Högermarginalen skall vara jämn. Idessa tio sidor inkluderas omslag, försättsblad, innehållsförteckning, abstract,litteraturlista, bilder, tabeller och diagram. Försättsbladet skall innehålla uppgifterom titel, författare, handledare, kurs, termin och universitet. Mycket fåavhandlingar och uppsatser läses från början till slut. Därför är det praktiskt omde har en gemensam uppbyggnad, så att läsaren vet var man kan hitta vissinformation. Den tradition vi följer kallas den nordiska logisk-historiskamodellen. Den skall innehålla följande:2

- Försättsblad/omslag: Här anges förutom uppsatsens titel författarnas namn,handledare, institution, termin etc.- Innehållsförteckning: Rubriker med sidhänvisning- Ett kort abstrakt/summering av uppsatsens ämne och slutsatser- Inledning: Här redogörs bl a för uppsatsens syfte, problemställning, allmänmetod, materialbeskrivning samt källkritik.- Avhandlingsdel: Här redogörs mer ingående för bl a tidigare forskning kringämnet, beskrivning av materialet, t ex form och utbredning etc.- Diskussion/Analys: Bearbetning, tolkning och dina egna synpunkter/analysav det valda problemfältet.- Sammanfattning/slutsats: kort sammanfattning av uppsatsens innehåll samtdina resultat (skall i princip svara på det syfte du angett i inledningen).- Litteratur och källförteckning: anförd litteratur enligt bifogade anvisningar.Beroende på ämnesval kan dispositionen se ganska olika ut. Mallen ovan behöverinte följas slaviskt. Ofta kan man lägga samman avhandlingsdelen meddiskussion/analys där man reflekterar över problemställningen allteftersom ochavslutar med en sammanfattning.TitelTiteln bör på samma gång vara informativ och väcka uppmärksamhet. Den börinnehålla nyckelord som relaterar till innehållet och som gör den sökbar i olikatyper av databaser. Samtidigt ger en spännande eller rolig titel fler läsare. Iblandkan en konflikt uppstå mellan dessa motstridiga krav. Det kan lösas genom enfriare huvudtitel och en mera ämnesbunden undertitel. Det bör dock alltid finnasen koppling mellan titel och innehåll.FörordFörord kan vara trevliga och är det enda i uppsatsen som får vara av heltpersonlig karaktär. För det mesta används förordet för att tacka människor sompå olika sätt bidragit till arbetet. OBS! Tacka med urskillning! Bara de som direktvarit involverade bör vara med! I en kort arkeologi II uppsats är det dock sällanpåkallat med förord eftersom utrymmet är begränsat.InnehållsförteckningDet är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan innehållet i det enskildakapitlet och rubriken. Genom att titta på innehållsförteckningen ska man kunna fåen uppfattning om vad uppsatsen handlar om. Det är också viktigt att de olikakapitelnivåerna skiljs åt med olika typsnitt eller stilar, att detta genomförs konsekventoch att typsnitten och stilarna är desamma i förteckningen som i texten. Manbör undvika att ha för många kapitelnivåer. Förutom huvudtiteln bör manbegränsa sig till tre nivåer.3

Exempel:1. KapitelrubrikStyckerubrikUnderrubrikEftersom uppsatser normalt inte är så omfattande i antal sidor kan man dock imånga fall klara sig med en typ av styckerubrik.InledningHär ges en bakgrund till ämnesval och till de aspekter som framför allt lockadetill det. Tänk i termer av en ingress till en tidningsartikel. I presentationen avämne och syfte bör det framgå varför just ditt ämne är relevant och intressant.Berätta gärna om varför du valde just detta ämne. Ta hänsyn till följande frågor:• Framgår det klart vilket problemet är?• Motiveras problemet? Varför studeras det? För vem, när, var och varför är detett problem? Är det ett ’pseudoproblem’?• Är problemet ”besvarbart”? Är det möjligt att föra en diskussion kring det ochräcker materialet till?Delar av ovanstående frågor kan besvaras också i kapitlet om syfte och problemställning.Motiveringarna kan se ut på flera olika sätt, ibland kombinerade medvarandra. Exempel på sådana motiveringar är• kvantitativa – eftersom detta forskningsområde varit utforskat i mycketbegränsad omfattning är varje ny insats av värde• teoretiska – den valda teoretiska utgångspunkten har stora fördelar dåden ger ett nytt perspektiv på ett gammalt forskningsområde• metodologiska – nya eller alternativa metoder som inte tidigare prövatspå ett material eller frågeställning.• emancipatoriska – att lyfta fram grupper eller frågor som varit marginaliseradei tidigare forskning.Delen om forskningshistoria användes förr till att presentera allt som tidigareskrivits om ämnet. I dagens informationsflöde är det ett helt omöjligt projekt.Tänk istället på följande:• Vilka är/har varit forskningsfältets stora frågor?• Finns det nyckelverk och forskare som fått stor genomslagskraft inomområdet?• Vilka forskningsinriktningar finns inom fältet?• Är ditt problem relaterat till tidigare forskning inom området?4

Syftet kan beskrivas som uppsatsens övergripande mål. Ett väl valt syfte gör oftaatt resten av uppsatsens disposition i det närmaste ger sig självt och är oftagrunden till ett intressant arbete. I syftet problematiserar man sitt ämne ochbegränsar frågeställningen; vad är det du vill undersöka och i vilken omfattning?Försök att göra din problemformulering så tydlig som möjligt, ett vagt ellerotydligt formulerat syfte ger ofta en likaså vag och otydlig text. Ett väl valt syfteleder även till olika mer konkreta frågor (2-3st är lagom) som man försökerbesvara i uppsatsen. Dessa kan ibland mer eller mindre direkt motsvara var sittstycke i avhandlingsdelen av uppsatsen.Även metod, teori, material och källkritik är nära förknippade med varandra ochpassar bra att ha med i inledningskapitlet. Det är viktigt att ha en kritiskinställning till såväl material som metod och redovisa både styrkor och svagheter.Man bör ha i åtanke att det inte finns några givna metoder och att källornaständigt omdefinieras, bland annat beroende på vilka frågor som ställs. I dessakapitel kan man också avgränsa materialet. Några exempel på metoder:• komparativ: jämförelser där förekomst eller antal av vissa kriterier står icentrum för bearbetningen. T ex jämförelse i antal artefakter mellan olikaregioner.• poststrukturalistisk/diskursanalytisk: Man utgår från mönster i materialoch/eller handlingar vilka kan diskuteras som effekter av strukturella‘regler’ och ‘uteslutningar’ snarare än resultat av enskilda personerssyften och intentioner.• kontextuell: fyndsammanhanget står i centrum för analysen. Detta kanske på i princip två olika sätt; relationer mellan olika objekt i sammakontext eller relationer mellan samma objekt i olika kontext• hermeneutisk: man går från helhet till delar och till helhet igen. Attstudera ett avgränsat problem inom neolitikum ger dig nya infallsvinklarpå neolitikum som helhet vilket är tänkt att utöka din förståelse för dittgivna problemområde.Varje fråga eller problemområde täcks inte upp av ovanstående metoder. Det ärdock viktigt att inse att varje analys alltid inbegriper teori och metod. Resultatetbrukar bli bättre om man har koll på dessa och dess fördelar och begränsningarAnalys/diskussionDet är svårt att generalisera om detta kapitel eftersom varje material kanbearbetas på så många olika sätt. Det är ofta i dessa kapitel som det kritiskaresonemanget förs. Vanligtvis kan man göra på två sätt: Antingen redogör manför olika författares åsikter i en fråga och avslutar med ett stycke där man tarställning till dessa. Den andra metoden följer frågeställningen löpande ochdiskuterar direkt i texten de olika författarnas påståenden och slutsatser. Vilkenmetod man väljer beror ofta på uppsatsens ämne och egna preferenser. Det kandock tilläggas att den senare metoden ofta ger en bättre text. Analysen bör mynnaut i någon form av resultatredovisning eller sammanfattning. Det är här intressantatt försöka redovisa både det som ”stämmer” och det som ”avviker”. Skulle manmot förmodan få ett resultat som stämmer till 100% kan man snarare misstänkaatt något antagligen är fel...5

Sammanfattning/SlutdiskussionBeskriv dina resultat och värdera dem. Vad är centralt i uppsatsen? Vad är nytt?Vad är bekräftelse på äldre teorier? Hur ska dina resultat positioneras iförhållande till tidigare forskning? Vad är konsekvenserna av dina resultat ochfunderingar? Har man varit mycket utförlig i Analys/Diskussion och kritisktdiskuterat tolkningen av data och/eller olika författares tolkningar kan man idetta stycke hålla texten kort och bara upprepa tidigare dragna slutsatser. Enviktig sak att tänka på är att motivera tydligt varför du anser en författaresslutsatser är bättre än en annans eller varför du anser att det förhåller sig på ettvisst vis! Om man vill, eller om dispositionen kräver det, kan man kortsammanfatta de viktigaste delarna av uppsatsen och eventuellt antyda lämpligaansatser för vidare studier i ämnet. Beroende på hur din frågeställning ser ut kandetta stycka kallas antingen sammanfattning, slutdiskussion eller slutsats. Ingetnytt skall tillkomma i detta stycke, det handlar endast om att sammanfatta detsom tidigare diskuterats i uppsatsen.LitteraturlistaReferenssystemet har olika funktioner, bl a:• att skilja egna tankar från andras• Att låta läsaren kunna följa med i vem som säger vad och när denneuttryckte det.• göra det möjligt för läsaren att kontrollera din användning av källornaoch så att säga gå i dina fotspårReferens- och notapparat: HarvardsystemetArkeologiska uppsatser och andra vetenskapliga publikationer använderHarvardsystemet för referenser. Det är bara ett av många möjliga system.Hänvisningen är integrerad i texten i en parentes och hänvisar till litteraturlistandär den fullständiga referensen finns. Fördelen är att det är enkelt att se var varjeuppgift kommer ifrån, men nackdelen är att parenteserna kan störa läsningen.När du hänvisar till en hel bok ska du göra så här (Fahlander 2001). Detta ärdock bara godkänt i undantagsfall, referera alltid till specifik sida/or. Om dudessutom citerar ur den, skall citatet stå för sig självt som eget stycke om det ärlängre än 5 rader. Då skall man också lämna sidhänvisning (Fahlander 2001:17).Om texten du refererar till sträcker sig över flera sidor i sin ursprungskontextskriver du (Carlsson 2001:17f), vilket betyder sid. 17 och följande sida. Vidhänvisning till en speciell diskussion i en bok som sträcker sig över mer än tvåsidor får man lägga till ett extra f (Carlsson 2001:17ff), som täcker upp till 5 sidor.Är diskussionen ännu längre skriver man helt enkelt ut sidintervallet i siffror(Cornell 2001:17-25). Har samma författare skrivit två olika böcker med sammatryckår, särskiljs dessa både i hänvisning och litteraturlista (Fahlander 2001a;Fahlander 2001b). Två författare till samma bok skrivs (Cornell & Fahlander 2002),men är de fler förkortar man (Cornell et al. 2002). Då skrivs samtligaförfattarnamn ut i litteraturlistan istället. Hänvisningar till flera olika verk skrivs ikronologisk ordning och särskiljs av ett komma eller semikolon (Cornell &Fahlander 2000; Fahlander 2001).6

Det är ofta svårläst att lämna hänvisning efter varje mening. Om du diskuterarflera olika författare i ett och samma stycke kan du skriva ut det i löptexten ochsedan lämna hänvisning i slutet av stycket: ”Carlsson menar si, medan Fahlandersnarare anser att det är så. De har dock ett gemensamt metodologiskt syfte, vilketskiljer dem från Hodders hermeneutiska inriktning (Hodder 1996; Fahlander1999; Carlsson 2000)”. Läsaren kan inte missta sig på vilken hänvisning som gällervad i texten, eftersom författarna har olika efternamn. Observera att hänvisningengörs i kronologisk ordning och inte efter den ordning i vilken författarna nämns.Du kan också fläta in namnet i texten och ha enbart år och sida i parentesen.Många hävdar att du i så fall fokuserar tydligare på författarens idéer och tankar.Ex: Fahlander (2001:34) anser att…CitatDirekta citat kan skrivas på olika sätt. Antingen väver man in dem i texten (om deär korta) eller kan man skilja ut dem från den övriga texten (oftast längre citat).Ex: I en inflytelserik text i tidskriften Antiquity definierar Clarke vad arkeologi ärmed orden: "Archaeology is what archaeologists do" (1973:6).Längre citat passar bättre i denna form:Gudarna uppenbarade från början inte allt för oss, men under tidens gång kan vigenom vårt sökande lära oss att känna tingen bättre. Men vad den absoluta sanningenbeträffar, känner ingen den. Ej heller skall den bli känd; varken den om gudarna ellerden om tingen. Ty även om jag av en tillfällighet skulle säga denna sanning, skulle jagsjälv inte veta det: ty allt är en enda väv; vävd av gissningar (Xenofanes).Observera att man inte använder citattecken för denna typ av inskjutna citat ochatt det kan vara lämpligt att använda ett mindre typsnitt för att det skall framgåatt det är ett citat.Bilder, figurer, tabellerTänk på att även figurer, tabeller och kartor ska ha hänvisningar, såvida du intetillverkat dem själv. Om du modifierat eller ändrat lite på exempelvis en kartasom någon annan publicerat skall detta framgå genom ordet ”efter” ihänvisningen.Fig. 1. Ett arkeolog-kit för blivande arkeologer (Svensson 1999:45).7

ReferenslistanReferenserna placeras längst bak i dokumentet. Här skall det finnas tillräckliginformation om alla dina skriftliga källor för att din läsare enkelt skall kunna hittatill de dokument du har använt i ditt arbete. I texthänvisningen finns inget somavslöjar vilken typ av dokument du refererar till. Litteraturlistan skall byggas uppi alfabetisk ordning (använd gärna sorteringsfunktionen i Word-programmet pådatorn) på följande sätt. Förr skrev man ofta ut hela förnamnet, men de allra flestatidskrifter idag skriver endast ut begynnelsebokstaven. För att görakällförteckning så lättläst som möjligt skall du ha några punkters mellanrummellan varje paragraf eller hängande indrag mellan referenserna. Förr angavstryckorten eftersom det var bästa sättet att få fatt i en bok. Numera skriver manistället förlagsorten eftersom det är på förlagen man kan komma åt en specifikbok. Nästa steg i vår alltmer globaliserade värld kommer sannolikt att resultera iatt man endast anger förlagets namn, men tillsvidare är det vanligast att manskriver ut förlagsort: förlag.Referenser till olika typer av texter skiljer sig något åt, se mallen nedan, men de(böcker antologier, artiklar) slås samman i bokstavsordning. Om du vill kan duskilja ut t ex internetreferenser och/eller muntliga källor till egna underrubriker.Grundmallen för monografier är: Efternamn, Förnamn År. Boktitel, Ort: Förlag.I löptext: (Bhabha 1994:234)I källförteckning: Bhabha, H. K. 1994. The Location of Culture, London: Routledge.Artiklar i antologier: Efternamn, Förnamn År.Titel på artikel, Boktitel,Redaktörer, sidomfång, Ort: Förlag.I löptext: (Berggren 2000:41)I källförteckning: Berggren, K. 2000. The knowledge-able agent? On the paradoxesof power, Philosophy and Archaeological Practice. Perspectives for the 21st Century, C.Holtorf & H. Karlsson (Red), s. 39-46. Göteborg: Bricoleur Press.Tidskriftsartiklar: Efternamn, Förnamn År. Titel på artikel, Titel på tidskrift,sidomfång.I löptext: (Binford 1982:9)I källförteckning: Binford, L. 1982. The archaeology of place, Journal ofAnthropological Archaeology Vol 1, No 1, pp5-31.Alternativt: Binford, L. 1982. The archaeology of place, Journal of AnthropologicalArchaeology, 1(1): 5-31.Muntliga källor: Till muntliga källor hör intervjuer, telefonsamtal, e-post, brevoch föreläsningar. Däremot räknas diskussionsgrupper till tryckta elektroniskakällor. Du skall alltid ha tillstånd från personen i fråga innan du refererar till enmuntlig källa. Ex: Johansson (muntl.) menar att ...8

Ett exempel på en Referenslista:Litteratur:Castells, M. 2000. End of millenium. Vol. 2 av the Information age: economy,society and culture. 2. uppl. Oxford: Blackwell.Chappel, V., Hensley, R. & Simmons-O`Neill, E. 1995. Beyond informationretrieval: transforming research assignments into genuine inquiry. Journal ofteaching writing, Vol. 13: 209-224.Francis, S. (red) 1971. Libraries in the USSR. London: Bingley.Lindberg, L. 1912a. Kyrkan och ungdomen. Stockholm: Bonnier.Lindberg, L. 1912b. Nisse. Stockholm: Bonnier.Elektroniska källor:Ekelund, Å. 1999. Folk på nätet. [Elektronisk] Veckans affärer , 28 juni. Tillgänglig:Affärsdata. [1999-08-25].Linux hemsida (senast uppdaterad 2001-05-14). Linux Documentation ProjectLDP. [Elektronisk] Tillgänglig: .[2001-08-05]Dagstidningar och media:Levander, M. 1999. Arbetsmarknad. Stress ger fler uppsägningar. Dagens nyheter21 juli. Tillgänglig: PressText, [1999-07-23].Striptease 1999. Debatt om åldringsvården. Stockholm: SVT2 (27 augusti,) [video]Muntliga källor:Hans Johansson VD Volvo, telefonsamtal den 11 februari 1999.Tänk på att internetreferenser (http://www.linux.org/docs/ldp/index.html) intehör hemma i löptexten. Använd en kort titel på hemsidan, t ex: (Linux hemsida),om sådan inte finns kan du hitta på en själv. I källförteckningen inleder du meddenna förkortning tillsammans med övriga data.Ta för vana att skriva ner dina referenser i sin helhet med en gång. Då slipperdu ägna tid på slutet åt att leta upp dina källor för att komplettera dina uppgifter.Bilder går t ex lätt att finna på googles bildsök eller i SHM’s bilddatabas, menglöm inte att notera referensen till den sida du plockat dem från.Detaljerad information om Harvardsystemet och dess olika dialekter finns attfå på Borås Högskolas hemsida: . Härfinner du varianter och exempel på de flesta tänkbara fall av referenser. Om någotskiljer sig från de exempel vi tagit upp här gäller detta kompendiumsrekommendationer i första hand. I princip gäller 100% noggrannhet vid formalia.Det är lätt att det uppstår slarvfel under arbetets gång. Därför bör duavslutningsvis gå igenom och kontrollera så att dina hänvisningar verkligen ärkorrekta. Förtroendet för dig som forskare naggas i kanten om exempelvissidhänvisningarna inte stämmer.9

Några tips på vägen till en extra bra uppsatsFrågan om vad som gör en uppsats ’bättre’ än en annan är inte lätt att klartredogöra för, men några tips om hur man lyckas bra med sin uppsats kan kanskevara på sin plats som avrundning. Bedömningen av en uppsats är en sammansattprocess där många olika faktorer ingår. En central förutsättning för ett högt betygär att uppsatsen lämnats in i tid. Det svåraste att redogöra för (men kanske inte attbedöma) är sättet författaren i stort 'relaterar sig till arkeologisk information'. Detliknar det svävande svar man förr kunde få vid en icke godkänd uppkörning förkörkort: 'Du ligger fel i trafiken...’ Inom denna luddiga dimension återfinnsaspekter som bl a hur författaren förhåller dig till litteraturen och de författaresom anförs, sättet att diskutera dessa, samt grad av översiktligt, kreativt ochsjälvständigt tänkande kring frågeställningen (att lägga ihop 2+2) mm.En annan aspekt kan faktiskt ligga i val av ämne: Vissa ämnen ellerproblemområden tenderar att sällan bli bra texter. Varför det är på det viset finnsdet nog många svar på. Kanske är det så att vissa frågeställningar inteuppmuntrar till ’det lilla extra av självständig kritisk reflexion’ som ofta utmärkeren bra uppsats (och som vi arkeologer brukar värdera högt av någon anledning).En annan aspekt kan vara att de förutsatta postulaten som finns i frågeställningkanske snarare borde ifrågasättas eller omdefinieras för att komma vidare ifrågan. Att t ex vilja utreda vilka ’mossfolket’ var under järnåldern stupar på justdet faktum att det inte fanns något enhetligt mossfolk som social eller etniskkategori. Ett annat exempel kan vara att skriva om fornminnen i sin hembygd. Ensocken eller region är moderna ekonomiska och politiska indelningar vilken intealltid har någon relevans för tidigare aktiviteter.Även val av och typ av litteratur spelar en viss roll för uppsatsens kvaliteter: enuppsats som bara bygger på Burenhult eller andra översiktsverk blir sällan bra.Ett bra tips är därför att gräva lite djupare i litteraturen och plocka fram centralaartiklar ur antologier eller tidskrifter där man oftast finner mer detaljeraderesonemang. En vanlig och direkt metod att finna relevant litteratur är även vadsom ibland kallas ’referensrally’, d v s att man följer hänvisningar från en bok tillen tidigare och via den får nya alltmer specifika referenser vidare. Man kanantingen notera referenser i texten till vissa extra intressanta stycken eller heltenkelt skumma igenom litteraturförteckningen efter ’lovande’ titlar. En bra startär att finna en ny bok i ämnet man skriver om och med den får man med sig desenaste årens texter via litteraturlistan.10

Tips för bearbetning av skrift(vetenskaplig text)Titel och abstract (inledande sammandrag)Är rapportens titel "rätt"? Kan sammandraget förstås utan att man läser helarapporten? Innehåller sammandraget tillräckligt många nyckelord?RubrikerHar texten tillräckligt många rubriker? Är rubrikerna informativa? Är rubriker avolika rang utformade enligt standard?Bilder och tabellerHar du kommit ihåg tabellrubriker och texter till bilder/figurer? Ar rubriker ochtexter korta och koncisa? Konkretiserar bilderna, dvs, fyller de en uppgift? Ärbilderna snyggt inplacerade? Finns kommentarer i löpande text?TerminologiÄr terminologin enligt praxis inom området? Är terminologin konsekvent?Förekommer fackjargong, t. ex. lab-slang? Förekommer kvasitermer elleronödiga främmande ord?Beteckningar, storheter, enheterAnvänds samma system genom hela texten? Definieras alla beteckningar somläsaren eventuellt inte känner till? Används decimalkomma och punkt isiffersammanställningar enligt praxis?Förteckningar, hänvisningarStämmer rubriker med innehållsförteckning? Stämmer hänvisningar i textenmed bilder och dylikt? Stämmer litteraturhänvisningar med litteraturlista?Behövs särskilda förteckningar över t. ex. tabeller, figurer, termer,förkortningar?Från: Checklista för bearbetning av skrift (vetenskaplig text). Från Strömquist, Siv 1994.Konsten att tala och skriva, Malmö: Gleerups.11