Klicka här för pdf-dokument. - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Klicka här för pdf-dokument. - Svensk Biblioteksförening

KapitelrubrikFakta ombibliotek20101


KapitelrubrikBiblioteken i samhälletBesök och användningBarn, läsningoch bibliotekBestånd och utlåningPersonal, serviceoch ekonomiEnheter


Biblioteken i samhälletBibliotekeni samhälletFÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER (PROCENT)MycketstortGanskastortVarkenellerGanskalitetMycketlitetBiblioteken 25 45 26 2 2 +66Sjukvården 15 53 21 9 2 +56Universitet/högskolorRadio/TVGrundskolan7 46 41 4 2 +465 45 40 8 2 +406 39 38 14 3 +28Dagspress 2 22 47 22 7 -6Förtroendebalans*Kommunstyrelsen2 18 51 21 8 -9Arbetsförmedlingen1 9 35 34 21 -45Biblioteken är den samhällsinstitution som flestsvenskar har förtroende för. 70 procent har mycketeller ganska stort förtroende för biblioteken och endastfyra procent ganska eller mycket litet förtroende.*Förtroendebalans är ett mått där andelen med ganskaeller mycket litet förtroende dras från andelen medganska eller mycket stort förtroende.Sören Holmberg & Lennart Weibull: ”Höstligt institutionsförtroende”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Svensk höst.SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet 2009, s 135f.Tabellen innehåller ett urval av institutioner.85 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktigaför att samhället ska fungera.Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken– kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg &Lennart Weibull (red.): Skilda världar.SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008, s 277.3


Biblioteken i samhälletSVENSKA FOLKET OM BIBLIOTEKENS ROLL I SAMHÄLLETBibliotek är viktigt för barns läsutveckling%100Biblioteken är i takt med den moderna människans behov806040200Instämmer helt/delvisTar avstånd helt93 procent av svenskarna tycker att bibliotek är viktigtför barns läsutveckling och 76 procent tycker att bibliotekenär i takt med den moderna människans behov.SKOP juli 2010.Svenskarna är klart mer nöjda med biblioteken än medandra kommunala tjänster. Andelen som är nöjd hardessutom ökat de senaste åren.Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotekens tjänsteridag och i morgon?” i Sören Holmberg & LennartWeibull (red.): Svensk höst.SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet 2009, s 175.Biblioteken är den kulturverksamhet som flest anserär viktig att stödja med offentliga medel.Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 55.4


Biblioteken i samhälletSVENSKA FOLKET OM VAD KOMMUNERNABÖR SATSA MER PÅ INOM BIBLIOTEKSOMRÅDETSatsa på att göra bibliotekens tjänster tillgängliga över Internet%100Satsa resurser på ökat öppethållande på bibliotekenSatsa resurser på fler bokbussar806040200Instämmer helt/delvisTar avstånd helt83 procent av svenskarna tycker att kommunerna börsatsa mer resurser på att göra bibliotekens tjänstertillgängliga på Internet. 67 procent tycker att det börsatsas mer på ökade öppettider och 62 procent påfler bokbussar.SKOP juli 2010.Invånarnas förtroende för bibliotekspersonalen ärmycket högt.Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 14.Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagenfinns.Synovate/Temo maj 2006.5


Biblioteken i samhälletPersoner som använder bibliotek ofta har högretolerans gentemot flyktingar och större tillit till andramänniskor än personer som använder bibliotek sällan.Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek och läsande– individuell stimulans eller samhällsnytta?” i SörenHolmberg & Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige.SOM-undersökningen 2006,SOM-institutet 2007, s 248.44 procent av svenskarna är i ganska eller mycket höggrad beredda att betala högre skatt om pengarna gårtill bibliotek, jämfört med 35 procent år 1998.Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken– kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg &Lennart Weibull (red.): Skilda världar.SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008, s 278.91 procent av kommunalråd och kommunala tjänstemänanser att man bör satsa mer på bibliotek.SKOP 2007.En klar majoritet av kommunala beslutsfattare (85procent) uttrycker att de upplever ett behov av mersamordning och samarbete i biblioteksfrågor. Endasttre procent ser absolut inget behov av mer samordningoch samarbete.SKOP 2007.En majoritet av de kommunala beslutsfattarna, 54 procent,anser att tydligare nationella mål och riktlinjerskulle vara ett stöd för biblioteksverksamheten och15 procent ser det som ett hinder.SKOP 2007.6


Besök och användningBesök ochanvändning98 procent av svenskarna har besökt ett biblioteknågon gång.Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 50.ANDEL SOM BESÖKT ETT BIBLIOTEK DET SENASTE ÅRET%807060504030201001995199719992001200320052007200950 procent av svenskarna har besökt ett bibliotek detsenaste året. Det är en siffra som har sjunkit i takt meddet minskade antalet filialer.Lars Höglund: ”Bibliotek och demokratiska möten” iSören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Nordiskt ljus.SOM-undersökningen 2009SOM-institutet 2010, s 343.2009 gjordes närmare 68 miljoner besök på folkbibliotek,en siffra som är oförändrad från 2008.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 26.7


Besök och användningAntalet aktiva låntagare vid folkbiblioteken ökademed 100 000 personer mellan 2008 och 2009 till2,8 miljoner.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 24.161 av 290 kommuner redovisade antalet besök påbibliotekens externa hemsida. 2009 gjordes 13 miljonersidhänvisningar och minst 6,6 miljoner unikaIP-besök.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 26.Det gjordes 18,1 miljoner fysiska besök på högskoleochuniversitetsbiblioteken 2009. Tillsammans medunika IP-besök och OPAC-sökningar gjordes totalt28,4 miljoner besök.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 45.BESÖKS- OCH LÄSVANOR I OLIKA ÅLDRARSamtliga 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år%100806040200Besökt bibliotekLäst någon bokFler yngre än äldre läser böcker och går på bibliotek.Kulturvanor i Sverige 1987–2009,Statens kulturråd 2010, s 26, 29.8


Besök och användningBESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL UTBILDNING%100SamtligaLåg utbildningMedellåg utbildningMedelhög utbildningHög utbildning806040200Besökt bibliotekLäst någon bokUtbildning har stor betydelse för hur ofta man besökerett bibliotek.Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008,Statens kulturråd 2009, s 20.BESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL ETNICITET%100SamtligaUppväxt i Sverige med svenska föräldrarAndra generationens invandrareUppväxt i annat land806040200Besökt bibliotekLäst någon bokAndra generationens invandrare går mer på bibliotekoch läser mer än personer med helsvensk bakgrund.Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008,Statens kulturråd 2009, s 17.9


Besök och användningDe flitigaste folkbiblioteksbesökarna återfinns blandungdomar mellan 9 och 14 år.Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 51.BOKANSKAFFNING BLAND BOKLÄSARE%4035302520151050Köpt i bokhandelLånat på bibliotekKöpt genom bokklubbKöpt i varuhusKöpt via internetbokhandel199819992000200120022003200420052006200720082009Bland personer som 2009 uppgav att de läst minsten bok den senaste veckan säger 25 procent att delånat boken på bibliotek. Det är en ökning jämfört med2003, då 18 procent av bokläsarna sade sig ha lånatboken på ett bibliotek.Mediebarometer 2009, Nordicom 2010, s 108.Mediebarometer 2004–2007.Ulla Carlsson: Bokläsning i den digitala tidsåldern,Nordicom 2004, tabell 19.En genomsnittlig dag ägnar svensken 21 minuter åtbokläsning, 38 minuter åt läsning av tidningar ochtidskrifter och 68 minuter åt Internetanvändning.Mediebarometer 2009, Nordicom 2010, s 23.10


Besök och användningAKTIVITETER PÅ BIBLIOTEKETNÅGON GÅNG PER HALVÅR 2009 (PROCENT)Aktivitet Kön ÅlderKvinnor Män 16–29år30–49år50–64år65–85årLånat barnböcker 24 13 9 37 14 9Lånat skönlitteratur 43 25 38 27 38 45Lånat facklitteratur 32 23 32 27 33 20Lånat ljudböcker 12 11 8 10 18 10Lånat/låst på annatspråk15 12 27 11 10 10Lånat musik/film 16 13 13 21 86 7Läst böcker 21 22 29 16 19 26Läst tidningar/tidskrifter26 33 24 22 29 43Använt Internet 12 14 25 9 9 10Sökt information/fakta 22 21 34 16 18 24Använt studie-/arbetsplatsFrågat bibliotekarieom hjälpTagit del avkulturevenemang13 10 30 9 4 534 25 40 30 24 2914 11 10 8 15 18Träffat vänner/bekanta 18 15 21 11 12 28Annat 5 4 6 3 3 6Kvinnor och besökare i åldersgrupperna 30–49 åroch 50–64 år är de som lånar mest litteratur. Denyngre åldergruppen 16–29 år är den som främst använderbiblioteket för studier/arbete och som frågarpersonal om hjälp. Att delta i kulturella evenemang ärmest frekvent i den äldre åldersgruppen 65–85 år.Lars Höglund: ”Bibliotek och demokratiska möten”i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Nordiskt ljus.SOM-undersökningen 2009,SOM-institutet 2010, s 347, s 349.12


Barn, läsning och bibliotekBarn, läsningoch bibliotekANDEL 10–18-ÅRINGAR SOM UPPGER SIG HA BESÖKTETT BIBLIOTEK DET SENASTE ÅRET%10080604020FlickorPojkar02002/2003 2004/2005 2006/2007Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern10–18 år minskar.Barns villkor, SCB 2005, s 61. Välfärdsstatistik i urval,SCB 2007, s 15f. Barns fritid, SCB 2009, s 25.Biblioteksbesöken minskar i åldersgruppen 16–19 år.1998/1999 besökte 78 procent av pojkarna och 88procent av flickorna ett bibliotek under ett år. 2006var andelen 47 respektive 66 procent.Statens kulturråd/ULF-undersökningarna 2008.70 procent av folkbibliotekens samtliga aktiviteter varriktade till barn och unga under 2008.Barns och ungas kultur, Statens kulturråd 2010, s 13.13


Barn, läsning och bibliotekBarn- och ungdomsböcker utgjorde 49 procent avboklånen på folkbiblioteken 2009.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 22.1980 lånade barn i åldern 0–14 år i genomsnitt 20,3böcker på bibliotek varje år. 2009 var siffran 18,7.Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 22.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 22.Andelen nyinköpta barnböcker har ökat under de senasteåren, från 6,6 procent 2007 till att 2009 varagruppen med störst andel nyförvärv, 7,4 procent avlitteratursamlingarna.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 19.”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig avdet har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheteroch läsintresse.”Barns läskompetens i Sverige och i världen,Skolverket 2001, s 28.Svenska tioåringar presterade sämre i den internationellaPIRLS-studien 2006 jämfört med 2001, precissom deras resultat var sämre 2001 i jämförelse med1991 års undersökning. Tillbakagången 2006 berorinte på att andelen svaga läsare har ökat, utan på attandelen mycket goda läsare har krympt.Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10–14.PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 8.14


Barn, läsning och bibliotekANDEL 10–18-ÅRINGAR SOM UPPGER SIG LÄSAPÅ SIN FRITID MINST EN DAG I VECKAN%10080604020FlickorPojkar02002/2003 2004/2005 2006/2007Läsning bland barn och unga i åldern 10–18 år minskar.Barns villkor, SCB 2005, s 59. Välfärdsstatistik i urval,SCB 2007, s 16. Barns fritid, SCB 2009, s 24.Bland svenska tioåringar har gruppen som läsermycket för nöjes skull minskat kraftigt mellan 2001och 2006, liksom gruppen tioåringar med mycketpositiv attityd till läsning.PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 9, 65f.Ungefär 60 procent av 9–14-åringarna och två femtedelarav 15–24-åringarna läser en bok en genomsnittligdag.Mediebarometer 2009, Nordicom 2010, s 100.86 procent av 9–14-åringarna och 62 procent av15–24-åringarna läser böcker en genomsnittligvecka. Det är en liten ökning från 2008 då motsvarandesiffror var 84 procent (9–14) och 58 procent(15–24).Mediebarometer 2008, Nordicom 2009, s 101.Mediebarometer 2009, Nordicom 2010, s 103.15


Barn, läsning och bibliotekSkillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar ärstor i Sverige i jämförelse med andra länder.Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket2001, s 14–17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s130–134. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 8–9. PISA2006, Skolverket 2007, s 90f.Barn som har många böcker omkring sig hemma harbättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämretillgång till böcker i hemmet.Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket2001, s 22. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 75.Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn.Högläsning för barn har mycket stor betydelse förfortsatt språkutveckling och informationskompetens.Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnenoch framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.):Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005,SOM-institutet 2006, s 120–123.Ju mer tid man ängar åt Internet desto färre böckerläser man. Detta är signifikant bland flickorna. Av demsom använder Internet mycket (25–40 timmar/veckaeller mer) läser 27 procent aldrig en bok jämfört medsju procent i medeltal för flickor.Unga Svenskar och Internet 2009, World InternetInstitute, Medierådet och Stiftelsen förinternetinfrastruktur 2010, s 31.De främsta aktiviteterna inom sociala medier förunga svenskar 16–29 år är att chatta (89 procent),kommentera bilder (88 procent), skriva om sig själv(82 procent) och lägga ut foton på sig själv/familjen(80 procent).Annika Bergström: ”Personligt och privat i socialamedier” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.):Nordiskt ljus. SOM-undersökningen 2009,SOM-institutet 2010, s 440.16


Barn, läsning och bibliotekEndast sex procent av svenska elever går i en skolamed en heltidsanställd bibliotekarie. 25 procentav eleverna går på en skola med en deltidsanställdbibliotekarie.PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 99.Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernasresultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18procent.Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement.The importance of school libraries for improving studenttest scores”, Threshold winter 2004, s 8–9.17


Bestånd och utlåningBestånd ochutlåningNEDLADDNINGAR VID FORSKNINGSBIBLIOTEKENMilj1614121086420Fulltextdokument ur fulltextdatabaserFulltextartiklar ur seriella publikationerFulltextdokument ur e-böcker2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009År 2009 gjordes 5,6 miljoner nedladdningar ave-böcker vid forskningsbiblioteken. Det är en ökningmed 1,4 miljoner jämfört med föregående år.Forskningsbiblioteken 2007, Kungl. biblioteket/SCB 2008, s 11. Forskningsbiblioteken 2008,Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 13.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s. 44.2009 fanns det 1,8 miljoner e-bokstitlar vid forskningsbiblioteken.Bara det senaste året har beståndetökat med 8 procent.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s. 40.82 procent av forskningsbibliotekens periodika bestånd(tidskrifter mm) är digitalt.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 40.18


Bestånd och utlåningDet finns 3,6 miljoner AV-medier på folkbiblioteken,vilket är en ökning med en miljon från år 2000.Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 27.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 17.Antalet lån av AV-medier vid folkbiblioteken har ökat.1990 gjordes ca 4 miljoner AV-lån om året och 2000närmare 10 miljoner. År 2009 var siffran 12,5 miljoner.Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 1997,s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 29.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 22.Utlåningen av AV-medier utgör 17,5 procent av folkbibliotekenstotala utlåning. En ökning med nästan enprocent från 2008.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 21, s 22.Nyförvärvens andel av AV-beståndet på folkbibliotekenhar minskat något. Den var 11,7 procent 2008jämfört med 11,1 procent 2009.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 19.Det finns 38 miljoner böcker vid svenska folkbibliotek.En minskning med 1,5 miljoner böcker från 2008.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 17.Bokbeståndet har minskat från 40 miljoner 1995 till35 miljoner 2007. Minskningen har främst skett inomvuxenbeståndet. Förklaringen är det minskade antaletfilialer vilket har lett till gallring av dubbellitteratur.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kulturpolitiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 23, 26, 56.Ökat avstånd till biblioteket är negativt för boklånen.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kultur politiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 17.19


Bestånd och utlåningEn ökning av öppettiderna med 10 procent, t ex från40 timmar till 44 timmar i veckan ökar boklånen med2,6 procent. Det är cirka 6000 böcker/år/genomsnittskommun.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kulturpolitiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 59.En ökning med 10 procent i storlek (arbetskraft,lokaler m m) ökar utlåningen av böcker med nästan15 procent.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kulturpolitiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 60.En 10 procentig ökning av bokbeståndet ger ca 2,5fler boklån. Samma ökning av barn- och ungdomslitteraturenger 4,4 procent fler boklån.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kulturpolitiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 59.Andelen nyförvärv av böcker på folkbiblioteken – enviktig faktor för att locka biblioteksbesökare – 2008och 2009 har legat på 5,2 procent. Det är en ökningjämfört med 2007 då andelen var 4,8 procent.Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 17.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 19.20


Bestånd och utlåningFOLKBIBLIOTEKENS UTLÅNING AV BÖCKER OCH AV-MEDIERMilj Böcker AV-medier807060504030201002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 20092009 gjordes det 58,4 miljoner boklån och 12 miljonerlån av AV-medier på folkbibliotek.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 21, 23.Av bokutlånen på folkbiblioteken 2009 var 26 procentfacklitteratur för vuxna och 25 procent skönlitteraturför vuxna. Sedan 1993 är utlåningen av facklitteraturstörre än utlåningen av skönlitteratur. Barnboksutlåningenökar sin andel av den totala utlåningen ochutgör 49 procent av boklånen.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 21.Om biblioteksverksamheterna,Kulturdepartementet Ds 2003:66, s 20.De totala lånen vid folkbiblioteken uppgick till närmare71 miljoner 2009, en ökning med cirka 1 miljon från2008. Antalet totala lån per invånare och år vid folkbibliotekenär 6,3. Det är en minskning från 7,6 2008.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 21–23.21


Personal, Bestånd och service utlåning och ekonomiUnder perioden 1995–2007 minskade boklånen från65 till 53 miljoner. Mest minskade vuxenutlåningen,11 miljoner, samtidigt som barnboksutlåningen endastminskade med 2 miljoner.Efterfrågan på boklån från Svenska folkbibliotek,Kulturpolitiskforskning # 2,Statens kulturråd 2010, s 19–20.De mest utlånade författarna vid folk- och skolbiblioteken2008 var Martin Widmark, Astrid Lindgrenoch Sören Olsson.Sveriges författarfond.22


Personal, service och ekonomiPersonal, serviceoch ekonomiPERSONALENS BETYDELSE NÄR MAN BESÖKER ETT BIBLIOTEK%80Att personalen ger relevanta lästipsAtt personalen är kunnigAtt personalen har ett bra bemötandeAtt du känner dig välkommenAtt få snabb kontakt med personalen6040200Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt/inte allsviktigtFör biblioteksbesökarna är det viktigt att personalenär kunnig, har ett bra bemötande, är välkomnande ochär lätt att få kontakt med.SKOP 2010.Andelen söndagsöppna folkbibliotek (huvudbibliotek)har ökat från 15,5 till 18,3 procent de senaste treåren. Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar pervecka, vilket är lika mycket som 2006.Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 39.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 24.Det senaste året ökade anslagen till folkbibliotekenmed ungefär en procent, både i fasta och rörligapriser. Driftskostnaden per invånare och år är 394 kr.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 14.23


Personal, service och ekonomi34,4 procent av kommunerna ökade sina biblioteksbudgetarunder perioden 2008 till 2010, 35,4 procentminskade och 17,9 procent av kommunerna lämnadebiblioteksbudgeterna oförändrade.Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider 2010,Sveriges kommuner och landsting 2010, s 13.Det utfördes runt 4 700 årsverken vid de svenskafolkbiblioteken 2009. Drygt hälften av personalen varbibliotekarier. En femtedel av årsverkena användes tillbarn- och ungdomsverksamheter.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 13.Vid forskningsbiblioteken utförs drygt 2 200 helårsverken.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 31.På forskningsbiblioteken är andelen fackutbildadespecialister 11 procent och andelen assistenter 12procent. Andelen bibliotekarier/dokumentalister ärungefär konstant (64 procent).Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 31.27 procent av skolorna med eget skolbibliotek uppgeratt de har en skol- eller gymnasiebibliotekarie. Lärare(med eller utan biblioteksutbildning) är den störstapersonalkategorin (33 procent), medan biblioteksassistenteroch övrig personal utgör 17 procent vardera.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 24.Friskolornas bibliotek är oftare obemannade än dekommunala skolornas.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 27.24


EnheterEnheterI Sverige finns ungefär 1 300 folkbibliotek, varav 290huvudbibliotek och knappt 1 000 filialer. Dessutomfinns drygt 900 övriga utlåningsställen. Antalet filialerhar minskat med 33 procent sedan 1990.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 10, s 12.Det finns ett nationalbibliotek – Kungliga biblioteket –och 40 universitets- och högskolebibliotek med 150serviceställen.Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 7.Det finns ett 40-tal myndighets- och specialbibliotek,som tillsammans har 211 serviceställen.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 29.Det finns ett 90-tal bokbussar i Sverige med cirka8 113 hållplatser, en ökning med nästan 1 000 hållplatserfrån 2008.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 12.Det finns 85 sjukhusbibliotek i Sverige.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 61.490 av landets folkbiblioteksfilialer var 2009 integrerademed ett skolbibliotek. I 36 procent av kommunernaär samtliga filialer integrerade med skolbibliotek.Bibliotek 2009, Statens kulturråd 2010, s 12.25


KapitelrubrikBiblioteksfaktaEnheterUngefär 3 000 av landets 6 000 grund- och gymnasieskolorhar eget, delat eller integrerat skolbiblioteksom är öppet för eleverna och bemannat minst entimme i veckan.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6, 19.28 procent av skolenheterna har ett eget, öppet biblioteksom är bemannat minst sex timmar i veckan.Ytterligare 16 procent delar med en annan skola ellerett folkbibliotek.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6.56 procent av skolenheterna uppger att de inte har någotskolbibliotek, endast ett bokrum/en boksamling,ett skolbibliotek som inte är öppet för eleverna ellerett som är bemannat fem timmar i veckan eller mindre.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6.15 procent av de kommunala gymnasieskolornauppger att de inte har ett skolbibliotek. Motsvarandeandel för gymnasier som är friskolor är 81 procent.Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 19.26


KapitelrubrikAnteckningar:______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________27


BiblioteksfaktaI Sverige finns:Ett nationalbibliotek:Kungliga biblioteket.290 kommunala folkbibliotekmed knappt 1 000 filialer.Ett 40-tal universitets- ochhögskole bibliotek.Ett 40-tal myndighets- ochspecial bibliotek som är öppnaför allmänheten.Ett 90-tal bokbussar.Cirka 3 000 bemannadeoch öppna skolbibliotek.Närmare 85 sjukhusbibliotek.Vid dessa bibliotek finns ungefär 190 miljonerböcker, e-böcker, tidningar, tidskrifter, ljudböcker,talböcker, punktskriftsböcker, manuskript, kartor,musikinspelningar, spel, filmer med mera.28


Svensk Biblioteksförening är en ideell,partipolitiskt obunden och fri aktör.Föreningen samlar och verkar för allatyper av bibliotek genom att informera ombibliotek och dess verksamhet, skapa debattoch bilda opinion, bedriva lobbningsamt främja forskning och utveckling.På vår hemsida www.biblioteksforeningen.org,under fliken Fakta & Forskning, hittar dumer statistik och rapporter om bibliotek.


Kapitelrubrik30SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGBox 70380, 107 24 StockholmTel: 08-545 132 30 Fax: 08-545 132 31www.biblioteksforeningen.org

More magazines by this user
Similar magazines